Välkommen till Europaparlamentet! Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen till Europaparlamentet! Innehållsförteckning"

Transkript

1 Europaparlamentet

2 Innehållsförteckning Välkommen till Europaparlamentet! 3 Europaparlamentet arbetar för dig 5 EU:s pengar förvaltas väl 9 Väktare av demokrati och friheter 13 Europaparlamentet i världen 19 Mänskliga rättigheter framför allt 23 Europaparlamentets arbetsschema 27 Välkommen till Europaparlamentet! Europaparlamentet är de europeiska medborgarnas parlament och en plats för livlig politisk diskussion. Sedan det första direkta valet 1979 har det fått allt fler parlamentariska rättigheter, särskilt som medlagstiftare och budgetmyndighet. Dessa rättigheter använder parlamentet för att värna medborgarnas intressen och för att utforma vår gemensamma framtid. Hoppas ni finner broschyren intressant! Parlamentet nära dig 31 Medbeslutande så funkar det 35 Hur antas EU:s budget? 38 Nyckelord för Europeiska unionen 39 Viktiga datum för Europas integration 45 Hans-Gert Pöttering Europaparlamentets talman Adresser till Europaparlamentet

3 Välkommen till Europaparlamentet! Europaparlamentet är den enda mångnationella parlamentariska församling i världen som väljs genom allmänna val och den enda EU-institution som sedan juni 1979 underställs direkta val. Valen hålls vart femte år, och antalet ledamöter har ökat i takt med EU:s successiva utvidgningar. År 2007 hade parlamentet 785 ledamöter från 27 länder. Ledamöterna sitter i grupper som bildats på grundval av politisk tillhörighet, inte nationalitet. Valet i juni 2009 sammanfaller med 30-årsdagen för det första allmänna valet till Europaparlamentet. Europaparlamentets officiella säte är i Strasbourg i Frankrike, nära gränsen till Tyskland. Platsen symboliserar försoningen mellan länderna i Europa efter de båda världskrigen, och det är här som medlemsländerna har beslutat att Europaparlamentet ska ha sitt officiella säte. I Strasbourg sammanträder Europaparlamentet tolv gånger per år. Parlamentets utskott håller möten i Bryssel, där det också kan anordnas fler sammanträdesperioder. Debatterna i kammaren hålls på alla EU:s officiella språk, vilket speglar parlamentets strävan efter en varierad och mångkulturell union förenade i mångfalden. En allt viktigare roll För varje nytt EU fördrag sedan 1979 har parlamentets befogenheter utökats. I dag har parlamentet lika stor tyngd som ministerrådet när det gäller EU:s budget och lagar som syftar till att underlätta rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital inom EU eller till att skydda miljön och konsumenterna. Parlamentet har också befogenhet att godkänna och avsätta Europeiska kommissionen. Medborgarna kan skicka en framställning till parlamentet för att framföra klagomål som rör tilllämpningen av EU rätten. Ledamöterna väljer Europeiska ombudsmannen, som har i uppdrag att granska medborgarnas klagomål när det gäller missförhållanden i EU:s institutioner. De kan också tillsätta en undersökningskommitté när de anser att EU rätten har överträtts. På internationell nivå deltar Europaparlamentet i utformandet av EU:s utrikespolitik. Parlamentets samtycke krävs när EU förhandlar om internationella fördrag och när nya medlemsländer ska ansluta sig till EU. Parlamentet anordnar också regelbundet debatter om mänskliga rättigheter och skickar observatörer till världens alla hörn för att kontrollera att valen där är fria och rättvisa. Den senaste reformen av fördragen, som antogs vid Europeiska rådets möte i Lissabon i december 2007, stärker Europaparlamentets befogenheter på många områden. Om du vill göra din röst hörd rösta i nästa val till Europaparlamentet! Europaparlamentet arbetar för dig Gamla och unga, studerande, förvärvsarbetande och pensionärer, och även konsumenter vilken situation vi än befinner oss i berörs vi alla av EU:s lagar, ibland utan att veta om det. Sundare livsmedel på våra matbord, friheten att resa och arbeta i hela unionen, skyddet av miljön På många områden spelar Europaparlamentets ledamöter en avgörande roll. Europaparlamentets företrädare diskuterar och antar lagar, precis som i alla andra parlament. Detta kan tyckas normalt, men under lång tid var det inte så. I början fick ledamöterna enbart yttra sig om Europeiska kommissionens förslag till lagstiftning. Det var alltid ministerrådet, som företräder medlemsstaternas regeringar, som hade sista ordet när lagar skulle antas. Efter ett antal år och ett antal fördrag har saker och ting förändrats: Europaparlamentets roll och befogenheter har stärkts betydligt, och parlamentet har nu blivit en aktör som inte kan kringgås när EU:s lagar utformas. För att en EU förordning eller ett EU direktiv ska kunna se dagens ljus krävs det i de flesta fall att parlamentet och rådet enas om innehållet. Detta kallas medbeslutande. Innan en EU lag kan tillämpas i unionens alla medlemsstater krävs det först att den undertecknas av Europaparlamentets talman och ministerrådets ordförande. 4 5

4 Europaparlamentet arbetar för dig 6 Mobiltelefoner i utlandet: lägre räkningar Har du lagt märke till att du fått lägre mobiltelefonräkningar efter utlandssemestern? En EU-förordning som trädde i kraft i början av sommaren 2007 innebär att det nu finns ett pristak. Syftet är att stegvis minska de merkostnader som lagts på för utgående och inkommande samtal mellan medlemsländerna. Efter långa diskussioner med industriministrarna har ledamöterna sett till att avgifterna för mobilsamtal mellan medlemsländerna, s.k. roamingavgifter, från och med 2009 inte får vara högre än 0,43 euro per minut för utgående samtal och inte högre än 0,19 euro per minut för inkommande samtal. Europaparlamentet, en fullvärdig lagstiftare Medbeslutande tillämpas för närvarande på de allra flesta EUtexter. Framför allt gäller detta fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer på EU:s inre marknad, men förfarandet används också inom områden som miljöskydd, konsumenträtt och transportsäkerhet, och ska i och med reformen av fördragen utvidgas till att omfatta andra områden, till exempel jordbruk. Europaparlamentet har också en viktig roll i utformningen av politiken för regional utveckling, programmen för stöd till forskning, utbildning och kultur samt främjande av folkhälsan. Europaparlamentets ledamöter har bland annat bidragit till att underlätta att examensbevis och yrkeskvalifikationer erkänns mellan medlemsstaterna. I dag är det mycket enklare än tidigare att utöva sitt yrke i ett annat EU-land. Ledamöterna har också medverkat till införandet av striktare normer för säkerhet och märkning av produkter i livsmedelsbutiken är det numera enklare att orientera sig bland de många produkterna från hela Europa. För att lugna de europeiska konsumenterna, som till största delen är skeptiska till genetiskt modifierade organismer (GMO), har Europaparlamentet bidragit till att det kunnat antas mycket strikta regler för märkning av livsmedel. Vi har som konsumenter numera tillgång till nödvändig information för att välja om vi vill köpa livsmedel som innehåller GMO eller ej. Europaparlamentet har också lyckats stärka flygpassagerarnas rättigheter. Till exempel har äldre personer och personer med begränsad rörlighet numera rätt att få hjälp, både på flygplatsen och ombord på flygplanen. Parlamentet har gett sitt stöd till åtgärder för en effektivare bekämpning av bedrägliga affärsmetoder i hela Europeiska unionen och har medverkat till utformningen av bestämmelser som gör gränsöverskridande betalningar enklare och säkrare. Finns det något bättre än att ta ett uppfriskande bad i havet eller i en sjö under den varma årstiden? Tack vare parlamentet har EU:s normer blivit striktare och garanterar dig dopp i renare vatten. Ledamöterna till din tjänst Är du turistguide, fastighetsmäklare eller levererar du andra slags tjänster? Med tjänstedirektivet blir det enklare för dig att arbeta utomlands. Direktivet, som var mycket omstritt från början, hade förmodligen aldrig sett dagens ljus utan den kompromiss som utarbetades av Europaparlamentet. Det var ledamöterna som lyckades hitta en balans mellan olika nationella intressen, mellan tjänsteföretagens och konsumenternas rättigheter och mellan de anställdas och arbetsgivarnas behov. Ledamöterna visar initiativförmåga När parlamentet bedömer att ett lagförslag är dåligt och inte kan förbättras kan det också förkasta texten i sin helhet. Detta hände till exempel med ett direktiv om avreglering av hamntjänster och ett annat direktiv som rörde patent på datorprogram. Ledamöterna har också rätt att ta politiska initiativ, vilket innebär att de kan föreslå kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning. Parlamentsledamöterna uppmanar regelbundet Europaparlamentet arbetar för dig 7

5 kommissionen och ministerrådet att utveckla befintliga politikområden eller planera nya. Europaparlamentet arbetar för dig Parlamentet har till exempel bett kommissionen att lägga fram ett lagförslag avsett att reglera och underlätta förfaranden som rör gränsöverskridande arv. Parlamentet har också uppmuntrat en europeisk stadga för privata bolag med syftet att främja små och medelstora företags verksamhet i andra medlemsstater. I båda dessa fall har ledamöterna skrivit detaljerade rekommendationer om hur lagstiftningen bör genomföras. Vill du att din åsikt ska räknas? Som exemplen här ovan visar ska EU:s lagar i huvudsak underlätta medborgarnas liv inom unionen och främja lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla i EU. Lagarna innebär också bättre förutsättningar för handeln med varor och tjänster genom likvärdiga konkurrensvillkor för företagen i alla medlemsstater. Genom att välja ledamöter till Europaparlamentet vart femte år medverkar EU-medborgarna till utformningen av de lagtexter som berör dem direkt. Efter reformen av fördragen kommer dessutom en miljon EUmedborgare att kunna ta initiativ till att uppmana EU att föreslå nya lagar. Säker användning av kemikalier Kemikalier finns överallt i våra liv. Om vi inte ifrågasätter nyttan med dem blir det svårare att lita på att de är säkra ur hälsooch miljösynpunkt. Europeiska unionen har därför antagit Reach, en förordning för utvärdering av alla de tusentals kemikalieprodukter som finns till försäljning, så att de farligaste kan tas bort från marknaden. Tack vare ledamöternas uthållighet har tonvikten lagts på utveckling av nya, mindre skadliga ämnen med så få djurtester som möjligt. n EU:s pengar förvaltas väl Nya motorvägar, renare stränder, forskning om nya läkemedel, studier utomlands Vi gynnas alla mer eller mindre direkt av Europeiska unionens ekonomiska insatser. Vem fastställer ramarna för de program och åtgärder som finansieras av EU? Det gör Europaparlamentet, i samförstånd med medlemsstaternas regeringar. Här följer några exempel på verksamheter som dina ledamöter har stöttat. På grundval av ett förslag från Europeiska kommissionen förhandlar Europaparlamentets ledamöter varje år i flera månader med ministerrådet (som företräder EU:s medlemsstater) för att fastställa beloppen för unionens inkomster och utgifter under nästföljande år. Den årliga budgeten, som antas med hänsyn till de utgiftstak som bestämts i den fleråriga budgetramen, är mycket viktig eftersom den avgör hur stort stöd Europeiska unionen kommer att ge inom varje verksamhetsområde för att trygga solidaritet, hållbar ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Parlamentet har också befogenhet att förkasta budgeten och begära ett nytt förslag, om det anser att dess prioriteringar inte har fått tillräckligt stort utrymme. 8 Läs mer: Medbeslutande så funkar det, sidan 35. 9

6 EU:s pengar förvaltas väl Vart går EU:s pengar? EU:s budgetram, (avrundade siffror) Hållbar tillväxt: regional ekonomisk utveckling, åtgärder för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning 382 miljarder euro (44 %) Bevarande och förvaltning av naturresurser: jordbruk, hållbar utveckling och miljö 371 miljarder euro (43 %) En del av EU:s budget går också till att finansiera den ekonomiska utvecklingen i världen och till humanitär hjälp till länder som drabbats av naturkatastrofer och andra kriser. och medborgarnas och konsumenternas intresse Det är effektivare att tillsammans bekämpa epidemier som aids och fågelinfluensa, som är gränsöverskridande. EU har därför, uppmuntrat av sitt parlament, blivit aktivare på folkhälsoområdet. Unionen finansierar bland annat många projekt för forskning om nya läkemedel. EU:s pengar förvaltas väl EU som internationell aktör: yttre åtgärder, utvecklingspolitik, humanitär hjälp 49 miljarder euro (6 %) Övriga utgifter, inklusive administration 51 miljarder euro (6 %) Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa: skydd av medborgerliga rättigheter, fri rörlighet för personer, polisiärt och rättsligt samarbete, kamp mot terrorism 11 miljarder euro (1 %) Under senare år har ledamöterna också använt sitt inflytande till att utöka programmen för främjande av EU:s kulturella mångfald. Syftet med dessa program är att uppmuntra spridning av konstnärliga och kulturella produkter och verk som film, musik, konst, foto, teater... Att investera för framtiden 10 Att främja en hållbar ekonomisk utveckling En stor del av EU:s pengar går till att främja den ekonomiska utvecklingen och minska skillnaderna mellan olika regioner inom EU; några exempel är motorvägs- eller järnvägsbyggen som medlemsstaterna förbinder sig till, stöd till småföretag samt projekt för forskning och teknisk innovation (till exempel för att utveckla förnybara energikällor). Jordbruket, som är det enda politikområde som helt och hållet sköts på EU-nivå, får också en stor del av budgeten. Men med stöd av Europaparlamentet ökar andra områden i betydelse. Ett exempel är miljöskyddet, bland annat uppbyggnaden av regionala naturparker, bevarandet av skyddade arter, förvaltningen av vattenresurser, kampen mot klimatförändringar Europaparlamentet utövar också inflytande över den fleråriga budgetramen, som bestämmer utgiftstaken för varje kategori inom EU politiken. Vid förhandlingen om den ram som täcker perioden till och med 2013 fick parlamentets ledamöter strida hårt med medlemsstaternas företrädare för att få extra pengar till projekt som är viktiga för medborgarna. Parlamentet har bland annat kämpat för Erasmusprogrammet (som innebär att över studenter kan studera vid ett utländskt universitet), de europeiska transportnäten och, mer allmänt, forskning och innovation. 11

7 Varifrån kommer EU:s pengar? EU:s pengar förvaltas väl Europeiska unionens budget finansieras i huvudsak genom medlemsstaternas bidrag, som beräknas i förhållande till nationens tillgångar. Men den finansieras också genom en del av den moms som tas ut i hela EU på varor och tjänster, liksom de tullavgifter som tas ut vid unionens yttre gränser på industri- och jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer. Europaparlamentet verkar långsiktigt för ett nytt finansieringssystem som upprättar ett direkt band mellan unionen och EU:s skattebetalare, dock utan att skatterna höjs. Noggrant kontrollerade utgifter Med hjälp av Europeiska revisionsrätten kontrollerar Europaparlamentet fortlöpande att budgeten förvaltas effektivt och ser till att eventuella bedrägerier bekämpas. Varje år måste Europeiska kommissionen och unionens övriga institutioner visa att de har använt sina tilldelade pengar på ett bra sätt. Detta kallas för beviljande av ansvarsfrihet för EU:s budget. Kommissionen måste ta hänsyn till de rekommendationer som parlamentets ledamöter lägger fram vid detta tillfälle. Väktare av demokrati och friheter Som den enda direkt folkvalda EU-institutionen tar parlamentet sin roll som demokratins och friheternas väktare på största allvar, både i Europa och i världen. Ledamöternas roll består framför allt i att företräda sina väljare på EU-nivå och förmedla deras budskap till EU:s ledare och unionens institutioner. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna uttrycks i en och samma text de medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som tidigare funnits i olika nationella, europeiska och internationella handlingar. Stadgan utarbetades av ett konvent bestående av ledamöter från Europaparlamentet och de nationella parlamenten och proklamerades officiellt vid EU toppmötet i Nice i december När det nya fördraget undertecknades i Lissabon i december 2007 vidtog EU:s statsoch regeringschefer åtgärder för att stadgan skulle bli juridiskt bindande, i enlighet med vad Europaparlamentet begärt. Vissa medlemsländer, som till exempel Förenade kungariket och Polen, har dock beviljats undantag. 12 Är EU dyrt? Drygt 1 procent av unionens tillgångar, dvs. ca 235 euro per invånare, går till EU:s årliga budget, som uppgår till mer än 100 miljarder euro per år. Det är mycket lite jämfört med de summor som tas ut i nationell skatt. Ändå ger dessa pengar möjlighet att finansiera viktiga politikområden för medborgarnas skull. Europaparlamentet kostar för sin del mindre än 3 euro per år för varje medborgare i EU. Läs mer: Hur antas EU:s budget? sidan 38. Ledamöterna placerar människans värdighet i centrum för sitt politiska arbete och hänvisar till stadgan varje gång de kritiserar uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna i Europeiska unionen. För parlamentet är principen om tolerans särskilt viktig, och det kämpar hårt mot all slags diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, social bakgrund, språk, religion, politisk åsikt, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Parlamentet är också emot rasism och främlingsfientlighet, och missar aldrig 13

8 Väktare av demokrati och friheter ett tillfälle att påpeka att EU:s normer om jämställdhet mellan män och kvinnor måste följas. Vidare använder parlamentet alla sina befogenheter för att garantera rättigheterna för personer med funktionshinder. Bekämpa alla former av utnyttjande av kvinnor Europaparlamentet ligger många gånger bakom de insatser som görs för att motarbeta våld mot kvinnor, bekämpa människohandel för sexuellt utnyttjande och lyfta kvinnor ur fattigdom. Parlamentet gör också allt man kan för att främja jämställdhet och har verkat för att inrätta ett europeiskt institut som ska övervaka framstegen på detta område. Tack vare sina resolutioner upprätthåller parlamentet trycket på att regeringarna och EU-institutionerna ska förbättra kvinnors situation. Europa ifrågasätts. Detta budskap återkommer ledamöterna ständigt till i alla handlingar som de behandlar i sammanhanget, det må gälla avtal med Förenta staterna om överföring av personuppgifter om flygpassagerare, teleoperatörers lagring av telefonuppgifter eller utbyte av bankinformation. Samtidigt har ledamöterna gett sitt stöd till att direktivet om penningtvätt revideras så att det också ska gälla finansiering av terrorism. Europaparlamentet har även haft en viktig roll i samband med inrättandet av Europeiska byrån för grundläggande rättigheter, som har sitt säte i Wien och vars uppdrag är att se till att dessa rättigheter tillämpas i medlemsstaterna. Parlamentet har också nära kontakt med Europeiska datatillsynsmannen, som övervakar skyddet av personuppgifter och privatlivet i hela unionen. Att svara på medborgarnas framställningar Väktare av demokrati och friheter Varje medborgare i Europeiska unionen, eller varje person som bor i en medlemsstat, har rätt att skicka, individuellt eller i grupp, en framställning till Europaparlamentet om ett ämne inom ramen för Europeiska unionens verksamhetsområden och som rör personen direkt. Framställningen kan avse en specifik begäran, ett klagomål eller en synpunkt på EU-rättens tillämpning eller en begäran att Europaparlamentet ska inta en ståndpunkt i en särskild fråga. 14 Skydda friheterna under alla omständigheter Attentaten i New York i september 2001, i Madrid i mars 2004 och i London i juli 2005 har fått medlemsstaterna att öka samarbetet i kampen mot terrorismen. Europaparlamentet stöder insatserna för samordning mellan ländernas poliskårer och rättssystem eftersom det är det enda effektiva sättet att möta dessa gränsöverskridande hot men accepterar däremot inte att medborgarnas rättigheter inskränks på grund av en politik som styrs helt av säkerhetstänkande. Enligt ledamöter i parlamentet måste kampen mot terrorism föras med respekt för individuella friheter, om man inte vill riskera att de värderingar som ligger till grund för demokratin i Många framställningar visar på svårigheter med att tillämpa de gällande EU-direktiven, framför allt inom områdena miljö, social trygghet, erkännande av kompetens och vissa aspekter av hur EU:s inre marknad fungerar. De vittnar också allmänt om de svårigheter som medborgarna möter när det gäller sambandet mellan EU:s lagstiftning och den nationella rätten, och om felaktiga tolkningar av frågor där EU-rätten gäller. Parlamentet bidrar till att lösa dessa problem. 15

9 Väktare av demokrati och friheter Silikonproteser: striktare lagstiftning tack vare framställningar År 1998 skickades två framställningar till Europaparlamentet där de negativa hälsoeffekterna av bröstimplantat av silikon togs upp och där ett omedelbart förbud efterlystes. De efterföljande debatterna och resolutionerna i parlamentet, liksom en undersökning som beställdes av parlamentsledamöterna, fick Europeiska kommissionen att förtydliga och stärka bestämmelserna om patientinformation, uppföljning och tillsyn. År 2003 kom ett direktiv som medförde betydligt striktare kvalitets- och säkerhetskontroller för att bröstimplantat ska få säljas på den europeiska marknaden. Adress dit du kan skicka framställningar: sidan 48. EU:s politik, lagstiftning och budget. Kommissionsledamöterna får ofta tala inför parlamentets ledamöter, vid utskottssammanträden eller i kammaren, för att försvara sin politik, förklara åtgärder som de planerar att vidta och svara på parlamentarikernas frågor. Europeiska ombudsmannen Parlamentet utser ombudsmannen, vars uppdrag är att utreda dålig förvaltning från EU-institutionernas sida som påtalas av medborgare och företag, i syfte att nå fram till en tvistlösning. Parlamentsledamöterna utformar också bestämmelserna för ombudsmannens ställning och för utövandet av dennes funktioner. Ombudsmannen har sin arbetsplats i Europaparlamentets lokaler. Väktare av demokrati och friheter Att övervaka Europeiska kommissionen 16 Ingen kan bli ordförande för kommissionen utan Europaparlamentets godkännande. Parlamentsledamöterna frågar också ut de tilltänkta kommissionsledamöterna (som utses av regeringarna) om deras kompetens och kontrollerar att de är lämpliga för befattningen. De kan till och med vägra godta kandidater som de anser olämpliga (vilket hände 2004). Parlamentet godkänner kommissionen, som ett kollegium, i en förtroendeomröstning. Parlamentet kan också tvinga den att avgå kollektivt genom en misstroendeomröstning. Detta generella misstroende mot kommissionsledamöterna (ett förfarande som kräver en absolut majoritet av ledamöterna och två tredjedelar av de avlagda rösterna) betraktas däremot som en sista utväg och har aldrig utnyttjats. Risken för att parlamentet skulle fälla Santerkommissionen 1999 i en misstroendeomröstning på grund av förmodade bedrägerier fick denna kommission att avgå på eget initiativ. För övrigt följer parlamentet kommissionens arbete på nära håll genom att noggrant gå igenom kommissionens rapporter om Att övervaka rådets verksamhet Rådets ordförandeskap sammanträder regelbundet med ordförandena för Europaparlamentets politiska grupper och är närvarande vid parlamentets plenarsammanträden för att redovisa rådets program, redogöra för resultat och diskutera dessa med ledamöterna. Ofta deltar ordförandeskapet också i parlamentsutskottens sammanträden. I början av varje EU toppmöte (Europeiska rådet), då de nationella ledarna antar allmänna politiska riktlinjer, tillkännager Europaparlamentets talman sina strategiska rekommendationer. Ledamöterna kan, i plenum eller skriftligen, fråga rådets ordförandeskap i EU om vilket ämne som helst, till exempel om huruvida det krävs brådskande åtgärder för att få bukt med kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten. 17

10 Och euron? Väktare av demokrati och friheter Ledamöterna övervakar också förvaltningen av unionens gemensamma valuta, euron, genom att bjuda in Europeiska centralbankens (ECB) ordförande för att redovisa sin politik inför parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor. Utnämningen av ECB:s ordförande och övriga ledamöter i bankens direktion måste också godkännas av parlamentet. Nära samarbete med de nationella parlamenten Europaparlamentet medverkar slutligen också till att upprätta och upprätthålla nära förbindelser med de nationella parlamenten i Europeiska unionen. Detta parlamentariska samarbete syftar i huvudsak till att stärka EU:s parlamentariska dimension genom att betona den demokratiska kontrollen och ansvaret för besluten på EU nivå. Samarbetet garanterar ökad öppenhet och insyn i beslutsprocessen. Det förbättrar också den demokratiska legitimiteten, kvaliteten och effektiviteten i Europeiska unionens lagstiftningsprocess. I och med fördragsreformen kommer de nationella parlamenten att bli ännu mer delaktiga i den institutionella processen. Europaparlamentet i världen Europaparlamentets inflytande på EU:s utrikespolitik blir alltmer påtaglig. Parlamentet måste ge grönt ljus innan nya länder ansluter sig till Europeiska unionen, och de flesta internationella avtal som EU ingår måste godkännas av parlamentsledamöterna. I gemensamma parlamentariska församlingar kan ledamöterna upprätthålla nära förbindelser med lagstiftare från hela världen. Europaparlamentets kammare är dessutom ett viktigt forum för internationella ledare och andra kända personer. En viktig roll inför varje utvidgning av Europeiska unionen Europeiska unionen kan inte ta in nya medlemsstater utan Europaparlamentets samtycke. Det är rådets och kommissionens uppgift att förhandla med kandidatländerna och om anslutningsdatum, men det är parlamentsledamöternas uppdrag att övervaka förfarandet fram till anslutningsdagen, för att försäkra sig om att EU:s alla anslutningsvillkor är uppfyllda. Innan ett land kan bli medlem ska ledamöterna uttala sig om huruvida detta land uppfyller Europeiska unionens strikta kriterier

11 Europaparlamentet i världen 20 EU från 6 till 27 medlemmar Mars 1957 Januari 1973 Januari 1981 Januari 1986 November 1990 Januari 1995 Maj 2004 Januari 2007 Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland Danmark, Förenade kungariket och Irland Grekland Portugal och Spanien Tysklands återförening, integration av f.d. Östtyskland Finland, Sverige och Österrike Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern Bulgarien och Rumänien Inga internationella avtal utan Europaparlamentet Ledamöternas medgivande krävs också för de flesta internationella avtal som innebär förpliktelser för Europeiska unionen. Till exempel har en rad finansiella protokoll med tredjeländer förkastats av parlamentet med hänvisning till försvaret av de mänskliga rättigheterna. Ledamöterna formulerar dessutom rekommendationer till Europeiska kommissionen i samband med handelsförhandlingar inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och använder sitt inflytande när resultaten ska godkännas. Parlamentsledamöterna följer noggrant EU:s utrikespolitik Ministerrådet rådfrågar parlamentet om viktiga beslut inom utrikespolitiken. Ledamöterna kan ifrågasätta rådets politik och föra fram rekommendationer. Den höge representanten för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik bjuds regelbundet in till plenarsammanträden för att redogöra för EU:s insatser i världen. Inom utvecklingspolitiken prioriterar Europaparlamentarikerna kampen mot fattigdom och främjandet av sunda styrelseformer, demokrati och mänskliga rättigheter. Ledamöterna arbetar ständigt med att knyta politiska, ekonomiska och kulturella band med andra parlament i världen. Parlamentet deltar till exempel i Gemensamma parlamentariska församlingen för EU och länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen), som består av 77 stater; den parlamentariska församlingen för Europa Medelhavsområdet (APEM), som sammanför valda företrädare från EU och länderna runt Medelhavet, bland annat Palestinska myndigheten och Israel; och den parlamentariska församlingen Europa Latinamerika (Eurolat), som sammanför ledamöterna i Europaparlamentet med parlamentsledamöter från Latinamerika. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Europaparlamentet i världen 21

12 Europaparlamentet i världen Ledare från hela världen tas emot i parlamentet Europaparlamentet bjuder regelbundet in statschefer, premiärministrar och andra betydande personer från hela världen för att tala inför ledamöterna i kammaren. Exempel på personer som tagits emot i Europaparlamentet under senare år är den ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko, den bolivianske presidenten Evo Morales, Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, den pakistanske presidenten Pervez Musharraf, den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas, den libanesiske premiärministern Fouad Siniora, den filippinska presidenten Gloria Macapagal Arroyo, emiren av Qatar Hamad bin Khalifa Al Thani och den georgiske presidenten Micheil Saakasjvili. Mänskliga rättigheter framför allt I Europa liksom i övriga världen arbetar Europaparlamentet för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati. Parlamentet skickar observatörer till jordens alla hörn för att se till att politiska val går till på rätt sätt. Ledamöterna kontrollerar att de ekonomiska avtal och handelsavtal som EU ingår med tredjeländer omfattar respekten för de mänskliga rättigheterna. Dessutom delar parlamentet varje år ut Sacharovpriset till personer som kämpar för tankefrihet. Parlamentet ser till att frågor om mänskliga rättigheter prioriteras av EU. Parlamentet tar särskilda initiativ på områden som förhindrande av tortyr, skydd av minoriteter, förebyggande av konflikter, främjande av kvinnors och barns rättigheter och skydd av förkämpar för de mänskliga rättigheterna. Europaparlamentet stöder aktivt inrättandet av internationella tribunaler och deras arbete, till exempel Internationella brottsdomstolen och de tribunaler som inrättats särskilt för att ställa krigsförbrytarna i f.d. Jugoslavien och Rwanda inför rätta

13 Att påtala brott mot de mänskliga rättigheterna Att garantera demokratiska val 24 Mänskliga rättigheter framför allt Under varje sammanträdesperiod i Strasbourg går parlamentsledamöterna igenom situationen för de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen. Parlamentet antar också regelbundet resolutioner och uppmanar EU:s institutioner eller regeringar att omedelbart vidta åtgärder för att sätta stopp för brott mot de grundläggande rättigheterna. Varje år offentliggör Europaparlamentet en årsrapport om situationen för de mänskliga rättigheterna i världen. I sina rapporter har parlamentet bland annat tagit upp folkmordet i Darfur, kränkningarna av friheterna i Kina och de brott som begåtts i Tjetjenien. Europaparlamentet är en orubblig motståndare till dödsstraff Europaparlamentet fördömer bestämt och ovillkorligen dödsstraff. Ledamöterna har många gånger förespråkat ett globalt och ovillkorligt moratorium för avrättningar, vilket skulle införas genom en FN resolution. Parlamentet anser att det skulle bidra till att höja den mänskliga värdigheten och gradvis förbättra de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömde till exempel den dödsstraffsdom som en libysk domstol avkunnade över fem bulgariska sjuksköterskor och en palestinsk läkare. Ledamöter från Europaparlamentet skickas regelbundet till tredjeländer för valövervakningsuppdrag. De övervakar hur valet fortlöper i sin helhet och fäster myndigheternas och världssamfundets uppmärksamhet på eventuella kränkningar av medborgarnas rättigheter. Parlamentsledamöter har till exempel haft valövervakningsuppdrag i Ukraina, Demokratiska republiken Kongo, Liberia och de palestinska territorierna. Att se till att de mänskliga rättigheterna omfattas av internationella avtal Europaparlamentet har rätt att vägra ge sitt samtycke vilket krävs för att EU ska kunna ingå viktiga avtal med tredjeland om parlamentet konstaterar att det sker brott mot de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna. Parlamentet kräver också full respekt för de bestämmelser om mänskliga rättigheter som systematiskt införs i den här typen av avtal och som i extrema fall innebär att avtalen kan hävas. D E M O K R A T I Mänskliga rättigheter framför allt 25

14 Sacharovpriset för tankefrihet 26 Mänskliga rättigheter framför allt 1988 NELSON MANDELA Sacharovpriset för tankefrihet, som uppkallats efter den ryske vetenskapsmannen och dissidenten Andrej Sacharov, syftar till att hedra personer eller organisationer som arbetar för att försvara de mänskliga rättigheterna, som uppmuntrar demokrati och yttrandefrihet och som bekämpar intolerans och förtryck, överallt i världen. Priset instiftades 1988 och delas varje år ut av Europaparlamentet vid en högtidlig sammankomst i Strasbourg. Om parlamentets kalender tillåter delas priset ut så nära den 10 december som möjligt, eftersom det är årsdagen för undertecknandet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Exempel på personer som har fått priset är Nelson Mandela (Sydafrika), Alexander Dubček (Tjeckoslovakien), Las Madres de la Plaza de Mayo (Mödrarna på Plaza de Mayo, Argentina), Wei Jingsheng (Kina), Ibrahim Rugova (Kosovo) samt Förenta nationerna och dess dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. Europaparlamentets arbetsschema Livet och arbetet i Europaparlamentet styrs av en kalender uppdelad i olikfärgade veckor. Rosa, röda, blå, turkos varje färg motsvarar ett led i parlamentets verksamhet. Och för att arbetet ska fungera bra krävs det organisation och administrativt stöd. Maskineriet är välskött, var och en har sin plats och ingenting lämnas åt slumpen. Rosa veckor för parlamentsutskotten Europaparlamentet har 20 ständiga utskott, som är uppdelade i områden som miljö, transport, industrifrågor eller budget. Utskotten är representativa för parlamentets politiska inriktning och har olika antal ledamöter. Deras uppdrag är att förbereda arbetet i plenum. Vid utskottens sammanträden börjar ledamöterna med en första serie debatter och omröstningar om betänkanden, där de framför sina ståndpunkter om lagförslag eller förslag till EU:s budget för nästa år. De utarbetar också initiativbetänkanden där de rekommenderar Europeiska kommissionen eller medlemsstaternas regeringar att agera inom ett visst område. 27

15 Europaparlamentets arbetsschema Undermåliga fartyg, CIA, galna kor: ledamöterna undersöker I vissa fall kan parlamentet inrätta tillfälliga utskott eller undersökningskommittéer. Efter oljetankfartyget Prestiges haveri inrättade ledamöterna till exempel 2003 en kommitté som undersökte hur sjösäkerheten skulle kunna förbättras. Under 2006 undersökte ett tillfälligt utskott CIA:s verksamhet i Europa, efter avslöjanden i pressen om att den amerikanska hemliga säkerhetstjänsten skulle ha överfört förmodade terrorister till europeiska länder och fängslat dem olagligt. Tio år tidigare fick en undersökningskommitté i uppdrag att kontrollera om kommissionen och regeringarna hade hanterat galna ko-sjukan på ett bra sätt. Röda veckor för plenarsammanträden Plenarsammanträdet är en intensiv tid i parlamentet. Då samlas alla ledamöter i kammaren i Strasbourg och, för kortare extra sammanträdesperioder, i Bryssel. Då diskuterar, ändrar och röstar ledamöterna om de betänkanden som antagits i utskotten och som därefter speglar Europaparlamentets officiella ståndpunkt. ter som inte tillhör någon grupp kallas grupplösa. Under de s.k. gruppveckor som i allmänhet föregår plenarsammanträdena ägnar sig varje politisk grupp åt att samordna och formulera de ståndpunkter som de sedan ska försvara i kammaren i varje fråga på dagordningen. Turkosa veckor för ledamöterna att vara i sina valkretsar eller ute på uppdrag Några veckor per år är reserverade för att ledamöterna ska kunna åka till sina valkretsar i hemlandet, för att utöva sina lokala funktioner och möta väljarna, eller också åka ut på uppdrag i andra delar av världen. Då planeras inga sammanträden i Bryssel eller Strasbourg K A L E N D E R Europaparlamentets arbetsschema Utöver betänkandena antar parlamentsledamöterna även resolutioner eller frågar direkt ut Europeiska kommissionens och rådets företrädare om aktuella frågor. De får också besök av statschefer och andra ledande personer från hela världen. Vilket språk pratar du? 28 Blå veckor för de politiska grupperna I stället för att placeras efter nationalitet grupperas Europaparlamentets ledamöter i förhållande till sin politiska tillhörighet. För att bilda en politisk grupp krävs ett minsta antal ledamöter från flera olika medlemsstater, ett villkor som inte hindrar att alla olika politiska riktningar kan representeras. De parlamentsledamö- Parlamentet har en helt flerspråkig service för alla plenarsammanträden och övriga sammanträden, eftersom ledamöterna får uttrycka sig på valfritt officiellt EU-språk. Allt de säger översätts simultant av tolkar. Tack vare översättarna är parlamentets arbetshandlingar tillgängliga på alla EU:s officiella språk. Detta speglar och värderar Europeiska unionens kulturella mångfald och gör samtidigt ledamöternas arbete tillgängligt för medborgarna. 29

16 Vem gör vad i Europaparlamentet? Europaparlamentets arbetsschema 30 Europaparlamentets talman, som väljs av samtliga ledamöter för en period av två och ett halvt år, har en central roll: han eller hon leder all verksamhet i kammaren, är ordförande för plenarsammanträden och undertecknar budgeten och de lagar som antagits med rådet. Han eller hon är parlamentets företrädare utåt och i dess förbindelser med andra EU-institutioner. Parlamentet utser också 14 vice talmän, var och en med en specifik befogenhet. Talmanskonferensen består utöver talmannen av ordförandena för varje politisk grupp. Den organiserar och planerar parlamentets arbete, till exempel tidsplanen och föredragningslistor för plenarsammanträden och sammansättningen av utskott och delegationer. Presidiet är det organ som har i uppdrag att lösa administrativa frågor liksom frågor kring parlamentets personal och organisation. Det består av talmannen, de vice talmännen och de kvestorer som väljs av kammaren. Presidiet är också behörigt när det gäller parlamentets budget. Till ledamöternas och parlamentets tjänst finns en förvaltning. Generalsekretariatet samordnar lagstiftningsarbetet och organiserar plenarsammanträden och övriga sammanträden. Totalt sett arbetar nästan personer varav en tredjedel är översättare och tolkar i Bryssel, Luxemburg, Strasbourg och vid informationskontoren. Lägger man till de anställda vid de politiska grupperna är det närmare personer som arbetar med att få det parlamentariska maskineriet att snurra. Parlamentet nära dig Bryssel, Luxemburg och Strasbourg är Europaparlamentets arbetsplatser, men alla kan följa parlamentets arbete utan att förflytta sig hemifrån. Du kan sitta bevämt framför datorn och se på och lyssna till ett plenarsammanträde, läsa handlingar och pressmeddelanden eller ställa frågor via Internet om EU-relaterade ämnen. I alla huvudstäder i unionen finns dessutom informationskontor till din tjänst. Webbplatsen ett öppet fönster mot parlamentet Adressen är lätt att komma ihåg ( och där kan alla på sitt eget språk hitta en mängd information som berör dem Europap arlamentets webbplats har en omfattande meny. Om du vill veta något om parlamentets senaste arbete, direkt följa debatterna och omröstningarna i kammaren, lära känna ledamöterna och deras roll, skicka en framställning eller helt enkelt ta reda på hur det fungerar i denna institution I N T E R N E T 31

17 32 Parlamentet nära dig som företräder nästan 500 miljoner medborgare, så finner du svaren på webbplatsen. För att allmänheten ska kunna ta del av och förstå parlamentets arbete har medborgarna också tillgång till olika handlingar genom det register som finns på Internet. Där finns också historiska arkiv. Frågor? Använd parlamentets elektroniska brevlåda Webbplatsen innehåller visserligen mycket information, men ibland är det svårt att orientera sig i EU-labyrinten. Europaparlamentet har en elektronisk brevlåda där alla kan ställa frågor, be om information eller lägga fram förslag om Europeiska unionens verksamhetsområden. Varje år besvarar parlamentet nästan frågor från medborgarna. Lika insatt som journalisterna Medierna är ett viktigt instrument för att medborgarna ska komma närmare de institutioner som företräder dem. Parlamentet har en presstjänst som informerar journalister om dagens parlamentsdebatter och resultaten av omröstningarna. Informationen är tillgänglig även för allmänheten i realtid på den flerspråkiga webbplatsen. Journalisterna kan också räkna med ett logistiskt och tekniskt stöd samt tillgång till audiovisuell utrustning (bilder, videofilmer, ljudarkiv osv.). Presstjänsten organiserar också presskonferenser och seminarier om aktuella EU-ämnen. Besöka parlamentet Även om du hittar mycket information på Internet vill du kanske se hur Europaparlamentet arbetar och vad det gör för dig. Då kan du i likhet med nästan personer varje år i grupp eller individuellt besöka arbetsplatserna i Strasbourg, Bryssel eller Luxemburg för att vara med vid plenarsammanträden och träffa dina ledamöter. Du behöver bara kontakta enheten för besök och seminarier, som under hela året anordnar besök på EU:s alla officiella språk, för att få en uppfattning om parlamentets funktionssätt och roll och få svar på dina frågor. Informationskontoren i medborgarnas tjänst I alla huvudstäder och i vissa storstäder i Europeiska unionen har Europaparlamentet informationskontor. De underlättar direkta kontakter mellan medborgarna och den institution som företräder dem. Informationskontoren distribuerar publikationer och annat material (dvd, cd-rom osv.) och driver informationskampanjer om olika EU-frågor. De anordnar besök vid parlamentets arbetsplatser, bland annat för skolelever, universitetsstuderande och besöksgrupper. Informationskontoren ordnar också medborgarforum där Europaparlamentets ledamöter, lokala myndigheter, medborgare och företrädare för yrkesgrupper debatterar större frågor kring EU:s framtid. De anordnar också möten mellan parlamentsledamöterna och nationella myndigheter, press och allmänhet. Parlamentet nära dig 33

18 Debatter för större närhet mellan medborgarna och Europeiska unionen Parlamentet nära dig Under den tankepaus som inleddes efter det att Frankrike och Nederländerna röstat nej i folkomröstningarna om förslaget till en EU-konstitution har parlamentet förordat en rad initiativ för att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och allmänheten. Ledamöterna har till exempel föreslagit att konferenser och möten på nationell och lokal nivå ska hållas medborgarforum och parlamentariska forum för att driva på debatten om EU:s framtid genom att rikta in den på teman av gemensamt intresse. Medbeslutande så funkar det Medbeslutande tillämpas för närvarande på två tredjedelar av EU:s texter, i huvudsak inom områdena miljö, transport, konsumentskydd, inre marknaden, fri rörlighet för arbetstagare samt utbildnings-, hälso- och kulturprogram. I och med det nya fördraget kommer medbeslutandet att omfatta fler politikområden. Kontakta dina ledamöter Parlamentet, det är framför allt ledamöterna. Det är ledamöterna som, i kraft av det mandat medborgarna ger dem i valet till Europaparlamentet, röstar igenom lagar och tar politiska initiativ som återverkar på vår vardag eller bidrar till att forma EU:s sätt att närma sig stora internationella frågor. Namn, adress, telefonnummer och e-postadress till varje ledamot i Europaparlamentet finns på deras personliga sida på webbplatsen, under menyn Dina ledamöter. Där hittar du också deras cv, uppgifter om hemvist och politisk grupp och om deras funktion och om det arbete de utfört vid parlamentet. Adresserna till framställningar och brev från medborgarna, enheten för besök och seminarier och informationskontoren finns på sidorna Medbeslutandeförfarandet är uppdelat i tre etapper (behandlingar). I stora drag går det till så här: Europeiska kommissionen lägger fram ett lagförslag till Europaparlamentet och rådet. Vid första behandlingen (ledamöternas första analys av texten) kan parlamentet anta ändringsförslag (ändringar) till kommissionens förslag. Om parlamentet inte tillför någon ändring och rådet sedan också godtar kommissionens förslag, så antas lagstiftningsförslaget. Detsamma gäller om rådet godtar parlamentets ändringar. Den nya lagen kan då träda i kraft. Om rådet inte godkänner alla ändringar som gjorts av ledamöterna, lägger det fram ett alternativt förslag till parlamentet det är medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt. Parlamentet behandlar då texten på nytt vid en andra behandling. Lagstiftningsprocessen avslutas om ledamöterna godkänner rådets ståndpunkt eller om de förkastar den. Men om ledamöterna i stället föreslår ändringar till rådets gemensamma ståndpunkt måste samförstånd sökas vid en tredje behandling. Denna uppgift anförtros en särskild kommitté, förlikningskommittén, där företrädare från båda institutionerna ingår. Europeiska kommissionen deltar också i hela den processen. När ett samförstånd har nåtts kan förslaget bli lag. I annat fall faller lagförslaget

19 Första behandlingen Andra lagstiftningsförfaranden Medbeslutande så funkar det 36 Lex a a ab Lex a a ab abc Lex Lex Lex ➊ Kommissionen lägger fram en lagstiftningstext till ➋ parlamentet och ➌ rådet samtidigt. Parlamentet antar ➍ ändringsförslag och vidarebefordrar dem till rådet. Rådet godtar resultat av parlamentets första behandling: ➎ lagstiftningstexten antas. Andra behandlingen ➊ Rådet godtar inte parlamentets omröstning och antar en ➋ gemensam ståndpunkt. ➌ Parlamentet godtar den gemensamma ståndpunkten eller yttrar sig inte: ➍ lagstiftningstexten antas efter den gemensamma ståndpunkten. Om parlamentet i stället står fast vid de ändringsförslag som strukits i den gemensamma ståndpunkten så kan ➎ rådet antingen godkänna ➏ den därmed antagna lagstiftningstexten, eller också vägra: då måste förlikningskommittén (27 ledamöter från parlamentet och 27 från rådet) sammankallas för att åstadkomma ett närmande mellan de skilda ståndpunkterna. Om parlamentet förkastar den gemensamma ståndpunkten med absolut majoritet av ledamöterna förkastas lagstiftningstexten. Tredje behandlingen Förlikningskommittén antar ett ➋ gemensamt förslag utifrån den gemensamma ståndpunkten och parlamentets ändringsförslag från andra behandlingen. Om rådet och ➌ parlamentet godtar detta förslag antas ➍ lagstiftningstexten. Om förlikningskommittén inte kommer fram till ett gemensamt förslag förkastas lagförslaget ➎. Enligt samrådsförfarandet ska parlamentet bara yttra sig om ett lagstiftningsförslag innan rådet antar det. Detta förfarande tillämpas framför allt på områden som konkurrens, skattefrågor och fördragsrevidering. På vissa lagstiftningsområden ska Europaparlamentet ge sitt samtycke. Det är en vetorätt som parlamentet framför allt kan utnyttja vid ratificeringen av vissa avtal som Europeiska unionen har förhandlat fram. Detta rör till exempel utvidgningarna av EU. Medbeslutande så funkar det 37

20 Hur antas EU: s budget? Nyckelord för Europeiska unionen Varje vår lägger Europeiska kommissionen fram ett preliminärt förslag till budget för nästkommande år. Ministerrådet, som företräder medlemsstaterna, genomför under sommaren en första omröstning om detta preliminära förslag. Sedan är det Europaparlamentets tur att uttala sig om förslaget vid en första behandling i början av hösten. Därefter sker en andra behandling i rådet och sedan i parlamentet, för att regeringarnas företrädare ska enas med medborgarnas företrädare. I budgeten skiljer man för närvarande på obligatoriska utgifter, som följer direkt av EU:s fördrag och förordningar och som framför allt rör jordbruksutgifterna, och icke-obligatoriska utgifter, som täcker alla andra utgifter (regional utveckling, socialpolitik, forskning, kultur, utbildning, miljö, yttre åtgärder ). Europaparlamentet har sista ordet om alla icke-obligatoriska utgifter, och rådet om alla obligatoriska utgifter. Parlamentet har också befogenhet att förkasta budgeten om det anser att den inte motsvarar unionens behov. I det fallet måste hela budgetförfarandet börja om från början. Anslutningskriterier (Köpenhamnskriterierna) Alla länder som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen måste uppfylla de villkor som anges i EU fördraget. Kriterierna fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 och har skärpts efter hand. För att ansluta sig till EU måste en ny medlemsstat uppfylla tre kriterier: Det politiska kriteriet: att man har stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Det ekonomiska kriteriet: att man har en fungerande marknadsekonomi som kan hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Kriteriet om det gemensamma regelverket: att man kan ta på sig de skyldigheter som följer av medlemskapet inklusive en anslutning till målen med den politiska, ekonomiska och monetära unionen. 38 KOMMISSIONEN Preliminärt budgetförslag i april maj RÅDET Budgetförslag i juli (kvalificerad majoritet) PARLAMENTET Första behandlingen av budgetförslaget i oktober Ändringsförslag vad gäller icke-obligatoriska utgifter Förslag till ändringar vad gäller obligatoriska utgifter RÅDET Andra behandlingen av ändringsförslag/ändringar JA NEJ JA NEJ Kvalificerad majoritet Kvalificerad majoritet Rådet beslutar PARLAMENTET Andra behandlingen av icke-obligatoriska utgifter i december JA NEJ Belopp och kommentarer Första behandlingen/nytt belopp (majoritet av som röstats igenom parlamentsledamöterna + 3/5 av rösterna) En majoritet av parlamentsledamöterna eller en majoritet av två tredjedelar av rösterna kan förkasta budgeten. Den inre marknaden Europeiska unionen är ett stort område där varor, tjänster och kapital i princip kan röra sig fritt, som om medlemsstaterna utgör ett enda land, dvs. utan gränskontroller och utan tullavgifter. Det krävdes dock en viss tid för att nå dit: tullavgifterna mellan EEG länderna avskaffades inte helt förrän den 1 juli Det har också tagit lång tid för andra handelshinder att försvinna, och först i slutet av 1992 förverkligades inre marknaden. 39

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska

Om Europaparlamentet. på lättläst svenska Om Europaparlamentet på lättläst svenska 1 Innehåll Välkommen till Europaparlamentet! sidan 3 Detta gör Europaparlamentet sidan 4 Så använder EU sina pengar sidan 6 Europaparlamentet arbetar för demokrati

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1, P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

Principen om tilldelade befogenheter

Principen om tilldelade befogenheter Artikel 3, FEU 1. [...] 2. Unionen ska erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder

Läs mer

Innehåll. Välkommen till Europaparlamentet 3. Europaparlamentet arbetar för dig 5. EU förvaltar sin budget väl 11

Innehåll. Välkommen till Europaparlamentet 3. Europaparlamentet arbetar för dig 5. EU förvaltar sin budget väl 11 Europaparlamentet 2 Innehåll Välkommen till Europaparlamentet 3 Europaparlamentet arbetar för dig 5 EU förvaltar sin budget väl 11 Demokratins och friheternas väktare 17 Europaparlamentet och EU:s utvidgningar

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag

A8-0061/19 EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG * till kommissionens förslag 8.6.2017 A8-0061/19 Ändringsförslag 19 Petra Kammerevert för utskottet för kultur och utbildning Betänkande Santiago Fisas Ayxelà Europeisk kulturhuvudstad för åren 2020 2033 COM(2016)0400 C8-0223/2016

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer

JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017

JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 JEAN-CLAUDE JUNCKERS TAL OM TILLSTÅNDET I UNIONEN 2017 Förslag om EU:s framtid som kan genomföras enligt Lissabonfördraget EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker redovisade i sitt tal om tillståndet

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).

REVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget). REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 21.9.2016 JOIN(2016) 43 final 2016/0298 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV

10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 202 (OR. en) 0449/2 Interinstitutionellt ärende: 20/043 (APP) LIMITE FREMP 8 JAI 366 COSCE 7 COHOM 22 OC 292 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT

Läs mer

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND UNIONENS UTVIDGNING Den 1 juli 2013 blev Kroatien Europeiska unionens 28:e medlemsstat. Kroatiens anslutning, som följde på Rumäniens och Bulgariens anslutning den 1 januari 2007, innebar unionens sjätte

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 28 mars 2002 (5.4) (OR. fr) CONV 17/02 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan

Läs mer

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys Directorate-General for Communication Public Opinion Monitoring Unit Bryssel den 30 januari 2015 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter 2014 Övergripande analys Täckning: EU28 (27

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2019 COM(2019) 108 final 2019/0058 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den årliga partskonferensen för

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen

Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 11 juni 2003 (11.6) (OR. fr,en) CONV 805/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Nya eller reviderade bestämmelser i tredje delen För konventets ledamöter

Läs mer

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1

SLUTAKT. FA/TR/EU/HR/sv 1 SLUTAKT FA/TR/EU/HR/sv 1 FA/TR/EU/HR/sv 2 I. SLUTAKTENS TEXT 1. De befullmäktigade ombuden för HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT, REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT, HENNES MAJESTÄT

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.4.2018 2018/2062(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avsikten att inleda förhandlingar om kommissionens

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen 13.1.2016 A8-0361/1 1 Skäl E E. Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Detta motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med siffran för 2013,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 10.6.2013 2012/0334(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND

UNIONENS UTVIDGNING RÄTTSLIG GRUND MÅL BAKGRUND UNIONENS UTVIDGNING Den 1 juli 2013 blev Kroatien Europeiska unionens 28:e medlemsstat. Kroatiens anslutning, som följde på Rumäniens och Bulgariens anslutning den 1 januari 2007, innebar unionens sjätte

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.3.2019 COM(2019) 157 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om framstegen med medlemsstaternas anslutning till Internationella sjöfartsorganisationens internationella

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 8.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 20 april 2009 om ett

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final 2018/0239 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

BILAGA. till. Rådets beslut

BILAGA. till. Rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1 Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa Bryssel den 17-18 september 2001 DT\441996.doc PE 302.062 PE 302.062

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer