RAPPORT. Luftkvalitetsutredning inför detaljplan för Oxbacken Centrum, Västerås IMPERIA BYGG AB VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 IMPERIA BYGG AB Luftkvalitetsutredning inför detaljplan för Oxbacken Centrum, Västerås UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ JENNIE BRUNDIN CARL THORDSTEIN HILMA LARSSON LEIF AXENHAMN

2 Sammanfattning En ny detaljplan är under framtagande för att möjliggöra ny och kompletterande bebyggelse vid Oxbacken Centrum i centrala Västerås. Sweco har på uppdrag av Imperia Bygg AB utfört spridningsberäkningar för planområdet. Syftet med spridningsberäkningarna var att visa på fördelningen av luftföroreningarna inom det aktuella området samt att jämföra uppmätta och beräknade halter mot föreskrivna miljökvalitetsnormer, det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft samt Västerås stads lokala miljömål. Resultatet från spridningsberäkningarna stämde väl överens med tidigare genomförda mätningar vid Melkertorget och visade att detaljplanen inte försvårar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras för samtliga scenarion. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärde tangeras vid planområdets södra gräns i nuläges-scenariot, men klaras för 2030 scenariot. Miljökvalitetsmålet för timmedelvärde klaras inom hela planområdet både i nuläges- och framtidsscenariot. Halterna av kvävedioxid beräknades minska fram till 2030 i jämförelse med nuvarande situation. Partikelhalternas års- och dygnsmedelvärde förändras inte nämnvärt mellan de olika scenariona. Miljökvalitetsnormerna klaras dock för samtliga scenarion och antas inte vara begränsande i framtiden. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts årsmedelvärde för partiklar, PM10 (15 µg/m 3 ) klaras i nuläget och för 2030-scenariot. Miljökvalitetsmålet för dygnmedelvärde, som ligger på 30 µg/m 3 klaras för planområdet i dagsläget och för 2030 scenariot. Västerås stads lokala miljömål som anger att dygnsmedelvärdet (90-percentil) inte får överskrida 35 μg/m 3 klaras också i samtliga scenarion. Sammanställning av högst beräknade halter (µg/m 3 ) vid gränsen till detaljplaneområdet vid Oxbacken Luftförorening Medelvärdesperiod Nuläge Planalternativ MKN 2030 Kvävedioxid (NO2) MKM År 20 < Dygn (98%-il) 30 < Timme (98%-il) Partiklar (PM10) År <15 < Dygn (90%-il) <15 < Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet, så finns det inte någon nivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer, i synnerhet för partiklar. Därför är fördelaktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk vistas. För att minimera risken för att människor exponeras för höga föroreningshalter kan entréer placeras bort från de sidor av byggnaderna som vetter mot Köpingsvägen. Det är även att föredra om tilluften för ventilation inte tas från fasader mot Köpingsvägen, utan från taknivå eller från andra sidan av byggnaderna. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Carl Thordstein Miljövetare Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) carl.thordstein@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag och syfte Organisation 1 2 Lagar, förordningar och miljömål Miljökvalitetsnormerna Miljökvalitetsmålet Frisk luft 3 3 Beräkningsförutsättningar Utredningsområdet Spridningsmodell Bakgrundshalter och meteorologi Trafikförutsättningar Emissionsdata använda i spridningsberäkningarna Omräkning av NO x till NO Osäkerheter i modellberäkningar 13 4 Resultat från spridningsberäkningarna Kvävedioxid Partiklar som PM Luftföroreningsreducerade åtgärder Bullerskärmar Vegetation 29 6 Sammanfattande bedömning 31 7 Referenser 33 LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte En ny detaljplan är under framtagande för att möjliggöra ny och kompletterande bebyggelse vid Oxbacken Centrum i centrala Västerås. Sweco har på uppdrag av Imperia Bygg AB utfört spridningsberäkningar för planområdet. Syftet med spridningsberäkningarna var att visa på fördelningen av luftföroreningarna inom det aktuella området samt att jämföra uppmätta och beräknade halter mot föreskrivna miljökvalitetsnormer, det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft samt Västerås stads lokala miljömål. Beräkningar utfördes dels för den nuvarande situationen, dels Luftföroreningarna som ingår i denna utredning är kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Partiklar (PM10) och kvävedioxid är de luftföroreningar som idag uppvisar höga halter i svenska tätorter och riskerar att överskrida de miljökvalitetsnormer som finns definierade. Luftföroreningar i stadsmiljö kommer främst från lokala källor. I Västerås har vägtrafiken identifierats av Västerås stad som den huvudsakliga källan till kvävedioxid och partiklar för det aktuella området, och högst haltnivåer uppmäts i närheten med de stora trafiklederna och i slutna gaturum. Övriga källor är industriella verksamheter men också långväga transporter från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. 1.2 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern granskning Niclas Ericsson, Imperia Bygg AB Jennie Brundin, Sweco Hilma Larsson och Carl Thordstein, Sweco Leif Axenhamn, Sweco 1(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

5 2 Lagar, förordningar och miljömål 2.1 Miljökvalitetsnormerna För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, i överensstämmelse med EU-direktivet 2008/50/EG. I luftkvalitetsförordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft beskrivs dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning, dels föroreningsnivåer som ska eftersträvas. I Tabell 1 och Tabell 2 nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO2) och partiklar som PM10. Dessutom förekommer miljökvalitetsnormer för partiklar som PM2,5, svaveldioxid, koloxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, PAH (BaP) och ozon. Miljökvalitetsnormerna för arsenik, kadmium, nickel, PAH och ozon definierar nivåer som ska eftersträvas. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer för Kvävedioxid i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 60 µg/m³ 7 ggr per kalenderår Timmedelvärden 3) 90 µg/m³ 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m³ under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden divideras med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 7 dygn på ett kalenderår (2 % av 365 dagar). 3) För timmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som timmedelvärde får överskridas maximalt 175 timmar på ett kalenderår (2 % av 8760 timmar) om halten 200 µg/m 3 inte överskrids mer än 18 timmar (99,8 percentilvärden). 2(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

6 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för partiklar som PM 10 Miljökvalitetsnormer för Partiklar (PM 10) i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 50 µg/m³ 35 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden dividerats med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 90-percentilvärde, vilket innebär att halten av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 35 dygn på ett kalenderår Bedömning av miljökvalitetsnormen för omgivningsluft Miljökvalitetsnormerna gäller generellt för utomhusluft, dock förekommer undantag enligt följande: I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges att miljökvalitetsnormerna inte ska tillämpas för luften på arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Enligt luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG) ska överensstämmelse med gränsvärden avsedda för skydd av människors hälsa inte utvärderas 1 på följande platser: Varje plats inom områden dit allmänheten inte har tillträde och det inte finns någon fast befolkning. Fabriker eller industrianläggningar där samtliga relevanta bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatser tillämpas. På vägars körbana och mittremsa utom om fotgängare har normalt tillträde till mittremsan. 2.2 Miljökvalitetsmålet Frisk luft Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet, svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Ds 2012:23. Miljökvalitetsmålet Frisk luft preciseras så att med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till känsliga grupper och i Tabell 3 och Tabell 4 redovisas miljökvalitetsmålen för kvävedioxid (NO2) och partiklar som PM10. 1 Med utvärdering avses, enligt luftkvalitetsdirektivet, en metod som används för att mäta, beräkna, förutsäga och uppskatta nivåer. 3(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

7 Tabell 3. Miljökvalitetsmålen för kvävedioxid Miljökvalitetsmålen för kvävedioxid i utomhusluft Målvärden Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 20 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Timmedelvärden 2) 60 µg/m³ 175 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden divideras med antalet värden. 2) För timmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som timmedelvärde får överskridas maximalt 175 timmar på ett kalenderår (2 % av 8760 timmar) Tabell 4. Miljökvalitetsmålen för partiklar som PM 10 Miljökvalitetsmålen för partiklar (PM 10) i utomhusluft Målvärden Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 15 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 30 µg/m³ 35 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden dividerats med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 90-percentilvärde, vilket innebär att halten av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 35 dygn på ett kalenderår. Dessutom finns delmål för partiklar som PM2,5, bensen, bens(a)pyren, butadien, formaldehyd, ozon och korrosion. 3 Beräkningsförutsättningar I svenska tätorter är det främst kvävedioxid och partiklar (PM10), som periodvis förekommer i halter som överskrider föreliggande gränsvärden (MKN). För bedömning av hälsoeffekterna hos människor som kommer att vistas i planområdet har beräknade halter jämförts mot miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10). Övriga luftföroreningar så som kolmonoxid, fina partiklar (PM2,5), svaveldioxid och bensen regleras också av miljökvalitetsnormer. Dessa luftföroreningar förekommer dock långt under miljökvalitetsnormerna och utgör inte något problem i Västerås, som sett till sin storlek har en relativt god luftkvalitet. Indata till modellen är trafikflöden och emissionsfaktorer för fordonen på gatunätet, meteorologi och bakgrundshalter. Årsmedel- och percentilvärden för NO2 är anpassade utifrån stabila empiriska samband. Detaljerad information om beräkningsmetoden, indata och efterbehandlingsmetoder ges i respektive underkapitel nedan. 4(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

8 3.1 Utredningsområdet Detaljplaneområdet är beläget väster om centrala Västerås, se Figur 1. I dagsläget utgörs planområdet av parkeringsplatser, en vårdcentral och Pingstkyrkan. I den nordöstra delen ligger även COOP, som kommer att rivas innan genomförandet att planprogrammet. Planförslaget föreslår att ett nytt parkeringshus i den norra delen samt bostäder. I den västra och södra delen av planområdet vill detaljplanen pröva möjlighet till byggnation av bostäder, se Figur 1. Detaljplaneområdet avgränsas av Köpingsvägen i sydöstlig riktning och Hammarbygatan i norr. De förslagna bostadshusen kommer att uppföras längs planområdets östra och södra sida och kommer ur luftsynpunkt att verka som barriär mot omkringliggande vägar. Fordonstrafiken utgör den största och mest betydande utsläppskällan av luftföroreningar, som har en negativ inverkan på luftkvaliteten i området. Området är främst påverkat av kväveoxider från vägtrafiken (lokala bidraget) och bakgrundshalterna från stadens övriga utsläpp (urbana bidraget) samt den regionala intransporten av föroreningar. Den långväga och regionala intransporten av kväveoxider är i sammanhanget att betrakta som liten. Figur 1. Illustration över föreslagen bebyggelse. Karta från Västerås stad 5(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

9 3.1.1 Gatugeometridata och dess inverkan på luftföroreningshalter Gaturummets form och slutenhet i kombination med trafikmängder ger olika ventilationsförhållanden och har mycket stor betydelse för mängden luftföroreningshalter som ansamlas i gaturummet. Ur haltsynpunkt är en hög luftomsättning mycket viktig, eftersom det ökar spridningen och omblandningen av luftföroreningar. I gaturum är även den vind som trafiken skapar (fordonsturbulensen) av betydelse, särskilt vid låga vindhastigheter som förekommer vid markinversioner. Smala och slutna gaturum ger upphov till högre luftföroreningshalter i jämförelse med bredare och öppnare vid samma trafikmängd och tål därmed mycket mindre trafikmängder. Mycket smala gaturum, där bredden är hälften av hushöjden, leder till dåliga ventilationsförhållanden i gatunivå. På breda gator, där bredden är mer än dubbla hushöjden, skapas ett annorlunda vindfält, som ger bättre ventilationsförhållanden och dessa gaturum tål således en högre trafikmängd (Länsstyrelsen, 2005). Figur 2. Illustrationsbild av hur gaturummet bredd i relation med hushöjden påverkar det lokala ventilationsförhållandet Det är generellt svårt att förutsäga hur haltbilden runt detaljplansområdet kommer förändras då det är ett samspel mellan byggnaderna och fördelningen av utsläppen samt meteorologiska förhållanden. Gaturummen längs planområdet kommer bli mer slutet vid genomförande av planen. Som Figur 2 visar kan vindfältet därigenom komma att ändras, vilket kan ge upphov till sämre ventilationsförhållanden. I dagsläget anses gaturummet som ett brett gaturum där bredden är mer än dubbla hushöjden och vindfältet som skapas antas inte vara lika föroreningsackumulerande i jämförelse med ett smalt gaturum. Gaturummet kommer att innehålla öppningar mot Köpingsgatan, vilket möjliggör utluftning av gaturummet. Det ger bättre förutsättningar för lägre luftföroreningshalterna än om gaturummet hade varit helt slutet. I situationsplanen finns en öppen passage, se Figur 1 och Figur 3. Detta modellerades genom att lämna ett tomrum i huskroppen och stänga med en flytande skärm på vardera sida, en våning upp, Figur 4. 6(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

10 Figur 3. Fasadbild på planerad passage. Figur 4. Illustration över hur passage modellerades i CadnaA. 7(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

11 3.2 Spridningsmodell 8(34) Beräkningarna har utförts i beräkningsprogrammet CadnaA 2018 som använder den lagranska spridningsmodellen AUSTAL2000 för spridningsberäkningar. En av fördelarna med att använda denna modell är att hänsyn tas till byggnaders effekt på vindfältet, och därmed dess effekt på spridning och ackumulation av föroreningar. I lagranska modeller får föroreningarna en stokastisk spridning och modellen följer föroreningarnas spridning med vinden. Den indata som krävs för att utföra spridningsberäkningar i AUSTAL2000 är meteorologiska data i form av timmedelvärden över ett år, och emissionsdata. Emissionsdata som används i beräkningarna varierar efter andel tung trafik, dubbdäck samt hastighet. Tillsammans med den meteorologiska data (vindhastighet, vindriktning samt stabilitetsklass) beräknas vindfältet som tar hänsyn till strömning omkring byggnader och terräng. Med vindfältet och emissionsnivåerna kan dispersionen och halter av olika föroreningar beräknas. Beräkningarna utfördes i 5x5 m grid på höjden 1,5 m. 3.3 Bakgrundshalter och meteorologi Bakgrundshalter Förutom lokala emissioner sker även intransport av luftföroreningar från andra regioner i Sverige, men även långdistanstransport från områden utomlands. I programvaran CadnaA som används vid spridningsberäkningarna adderas bakgrundshalter för kvävedioxid och partiklar (PM10). Bakgrundhalterna som nyttjats i rapporten har hämtats från mätningarna som genomförts i urban bakgrund i centrala Västerås. Bakgrundhalterna av kvävedioxid och partiklar har justerats efter SMHI:s antagna bakgrundhalter för 2030 (SMHI, 2013) Meteorologi Speciellt anpassade meteorologiska data för spridningsberäkningar har tagits fram för det aktuella området i Västerås. Den meteorologiska informationen bygger på en avancerad numerisk väderprognosmodell, Mesoscale Model 5th generation (MM5), vilken har beräknat de lokala meteorologiska förutsättningarna för Västerås åren 2011, totalt 8760 timmar. Bland parametrar som ingår kan nämnas lufttryck, temperatur, vindhastighet, vindriktning, relativ fuktighet, molnmängd och nederbörd. Vissa parametrar är även definierade för olika nivåer i vertikalled (vindhastighet, vindriktning, lufttryck, temperatur, relativ fuktighet etc.). Metoden att använda MM5 data följer de anvisningar som de amerikanska miljömyndigheterna (US-EPA) tagit fram att användas i motsvarande tillståndsansökningar i USA. Motsvarande data används även i Europa. Skillnaden i beräkningsresultat för åren 2018 och 2030 inkluderar alltså inte meteorologiska skillnader utan enbart skillnader i emissioner. Variabiliteten av föroreningshalter som inträffar p.g.a. meteorologiska skillnader mellan olika år har det inte tagits hänsyn till. Dock betraktas år 2011 som ett normalår ur ett meteorologiskt perspektiv. LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

12 I Figur 5, beskrivs meteorologin i form av ett vindrosdiagram. Medelvindhastigheten för året 2011 är 3,9 meter per sekund. Figur 5. Vindros för meteorologiska data året 2011, Västerås 3.4 Trafikförutsättningar Vägtrafik Fordonstrafiken utgör den största och mest betydande utsläppskällan av luftföroreningar, som har en negativ inverkan på luftkvaliteten i planområdet. I nuläget passerar Köpingsvägen söder om planområdet och har högst trafikflöde av de intilliggande vägarna. I 9(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

13 Tabell 5 listas de trafikmängder för de vägar och scenarier, som ingick i beräkningarna. Trafikuppgifterna som nyttjats i rapporten har tagits fram av Västerås stad. Trafikmängderna levererades som ÅMVD (årsmedelvardagsdygnstrafik) och har schablonmässigt beräknats om till ÅDT (årsdygnstrafik) med hjälp av formeln ÅDT = 0,9 * ÅMVD. För framtidsscenariot räknades trafikmängderna därefter upp till prognosår 2030 med 1,5 %. I modellberäkningen har trafikens dygnsfördelning under vardagar och helger tagits i beaktande. 10(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

14 Tabell 5. Trafikuppgifter för omkringliggande vägar Väg ÅDT* Andel tung Hastighet Nuläge 2030 trafik (%) (km/h) Hammarbygatan östra Jakobsbergsgatan Köpingsvägen norrgående Köpingsvägen södergående Lantvärnsgatan Emissionsdata använda i spridningsberäkningarna Emissionsfaktorn är den mängd kvävedioxid och partiklar (PM10) som ett genomsnittligt fordon skapar per körd sträcka. Emissionsfaktorn påverkas av många olika förhållanden, exempelvis fordonens typ, dubbdäcksandel och hastighet samt vägbanans beläggning, dammighet och fuktighet. Avgasemissioner beräknas i huvudsak med hjälp av emissionsmodellen HBEFA 3.3 för år 2018 och Det är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik som har anpassats till svenska förhållanden. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad (olika euroklasser) beräknas utifrån prognoser för år HBEFA antar för år 2030 att andelen dieselfordon kommer vara cirka 60 % av den svenska personbilsflottan. I dagsläget utgörs Västerås personbilsflotta av cirka 33 % dieselbilar (Trafikanalys, 2017). Utsläppen av kväveoxider beräknas dock minska fram till år 2030 på grund av högre krav på avgasutsläppen. Emissionerna från fordonstrafiken beräknas utifrån dessa antaganden. Framtidsscenariot 2030 beräknades med HBEFA:s prognostiserade emissionsfaktorer för Detta eftersom det finns osäkerheter kring att emissionsfaktorerna för kväveoxider faktiskt kommer att minska i samma utsträckning som HBEFA räknat med. Genom att beräkna år 2030 med emissionsfaktorerna för 2025 erhålls ett worst case scenario, vilket belyser vilka halter som kan förekomma om förbättringarna av utsläppen från vägtrafiken inte sker i samma utsträckning som förväntas. För partiklar beräknas det inte ske någon större skillnad i emissionsfaktorerna mellan åren 2018 och 2030, dessutom domineras utsläppen av partiklar (PM10) som uppkommer vid slitage och ej som avgaser. För emissionerna av partiklar är andelen tung trafik, dubbdäcksandel och antal fordon de viktigaste parametrarna. Dubbdäcksandelen har påvisats ha en avgörande inverkan på partikelhalterna. I dagsläget uppgår dubbdäcksandelen i Västerås till cirka 70%. Då normen för PM10 avser ett högsta tillåtna medelvärde för ett helt kalenderår, behövs information gällande dubbdäcksandelens påverkan på halterna under ett år. För beräkningarna av PM10 användes därav genomsnittliga emissionsfaktorer under ett helt år. Andelen fordon med dubbdäck hölls konstant mellan beräkningsåren. Detta är ett något konservativt antagande och gjordes för att inte riskera att underskatta de framtida halterna. 11(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

15 Detaljerade hastighetsberoende emissionsfaktorer användes för NOx/NO2 och partiklar (PM10), för de vägar som ingick i beräkningarna. Emissionerna av NOx/NO2 är komplex, där en sänkning av hastigheten kan innebära en höjning av emissionsfaktorerna. Utsläppen av slitagepartiklar ökar med högre hastigheter, medan utsläppen av avgaspartiklar minskar ju närmre en motors optimala hastighet den närmar sig. Även fordonsflödet påverkar emissionerna, med lägre emissioner vid jämn körning och högre emissioner vid ojämn körning och kösituationer. I spridningsmodellen beräknas de flödesberoende emissionerna med dygnsfördelning av fordonsflödet. Genom att modellera med dygnsfördelning kan man ta hänsyn till föroreningarnas och halternas samvariation med meteorologi. Det innebär att modelleringen ger mer representativa halter för de tillfällen då man har som högst trafikflöde, som under morgontimmarna, då det är störst risk för inversion och därmed höga föroreningshalter. 3.1 Omräkning av NO x till NO 2 Spridningsmodelleringen görs på NOx-utsläppen (summan av NO och NO2). En omvandling av beräkningarna behöver därför göras för att kunna jämföra mot miljökvalitetsnormerna för NO2. Detta sker enligt en empirisk formel (Düring mfl, 2011): A NO 2 = NO x ( + C) (Ekv. 1) B+NO x Konstanterna anpassades efter mätdata för att gälla för lokala förhållanden med en minsta-kvadratanpassning, se Figur 6. Denna metod att beräkna NO2 årsmedelhalt samt 98-percentilerna för dygn och timme gör att man undviker komplexa fotokemiska modeller och istället använder ett stabilt empiriskt samband från många års mätdata i omgivningsluft. 12(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

16 Figur 6. Uppmätta värden för NO x årsmedel och NO 2 årsmedelvärden samt 98-percentiler dygn och timme från mätstationer i Stockholms län, för anpassning enligt ekvation 1 ovan. Mätstationerna inkluderar regional och urban bakgrund, samt gaturumsmätningar. 3.2 Osäkerheter i modellberäkningar Modeller är aldrig fullständiga beskrivningar av verkligheten och resultaten som erhålls från en modellberäkning innehåller osäkerheter och måste därför alltid kvalitetsgranskas och resonemangsbeskrivas. Det föreligger alltid en risk att vissa felkällor uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna av luftföroreningar. Sådana felkällor beror på flera faktorer och återfinns bland annat i beräkningarna (förenklingar i modellerna), i mätdata (icke representativa mätdata) och i emissionsdata. Beräknade halter i ett framtidsscenario innehåller större osäkerheter i jämförsele med beräknade nulägeshalter. Detta beror på att det i dessa beräkningsscenarier tillkommer osäkerheter. De största osäkerheterna i denna studie antas finnas i emissionsdata, prognostiserade trafikflöden, fordonssammansättningen (t.ex. andelen dieselbilar) och andelen bilar med dubbdäck. Utsläppsförändringen hos fordon är även den osäker och påverkas till stor del av utvecklingen och användningen av bränslen, motorer och däck. 13(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

17 4 Resultat från spridningsberäkningarna 4.1 Kvävedioxid Kväveoxider (NOx) utgörs av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Halten kvävedioxid i omgivningsluften härrör dels från direkta utsläpp av kvävedioxid från bland annat fordon och förbränningsanläggningar, dels från atmosfäriska reaktioner genom oxidation av kväveoxid till kvävedioxid under inverkan av ozon och solljus. Vid nybildning av kväveoxider från vägtrafik består den största delen av kväveoxid men även till viss del av kvävedioxid. All kväveoxid oxideras förr eller senare till kvävedioxid. Kvävedioxid kan under soliga dagar med hjälp av UV-strålning bidra till bildandet av marknära ozon. Kväveoxid är en färglös, luktfri gas, medan kvävedioxid är gulbrun och har en irriterande lukt. Kvävedioxid är inte klassat som carcinogent, men kan påverka människors hälsa genom att verka irriterande på andningsorgan. Personer med exempelvis astma har påvisats extra känsliga vid exponering av omgivningskoncentrationer på µg/m 3 (Staxler et al., 2001). För friska personer har liknande effekt rapporterats, dock vid betydligt högre halter på uppemot 2000 μg/m 3 (Barck et al, 2005). Nyligen har hälsoundersökningar i Norge indikerat på korttidseffekter vid kvävedioxidhalter (i omgivningsluften) på omkring 100 µg/m 3 och långtidseffekter vid halter på omkring 40 µg/m 3 (Folkehelseinstituttet, Vid rangordning av luftföroreningars påverkan på hälsan, placeras kvävedioxid på fjärde plats efter PM2,5, PM10 och ozon (EEA, 2013) Genomförda mätningar av kvävedioxid Västerås bedriver kontinuerliga mätningar av luftföroreningar i centrala Västerås. Mätningar av kvävedioxid har genomförts i urban bakgrund på Stadshusets tak i centrala Västerås. Uppmätta halter, som årsmedelvärde bedöms som låga i jämförelse med miljökvalitetsnormen. Percentilvärdena beräknades med en korrektionsfaktor och får därför ses som grovt uppskattat (SMHI, 2001). Sedan 2017 bedrivs mätningar i gatunivå vid Melkertorget i centrala Västerås. I Tabell 6 sammanfattas mätningar av kvävedioxid från de senaste fem åren. Tabell 6. Halter av kvävedioxid i Västerås Kvävedioxid NO 2 (μg/m 3 ) MKN MKM Medelvärde ,5 8,8 10,8 9, %-il dygn 60 - <40 <30 <30 < %-il tim <40 <30 <30 <30 43 Halterna fluktuerar mellan de senaste årens mätningar och i dagsläget tyder inte halterna på en långsiktigt nedåtgående trend. Miljökvalitetsnormerna klaras dock för samtliga år. 14(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

18 4.1.2 NO 2 Årsmedelvärden Figur 7. Nuvarande situation, beräknade halter av kvävedioxid som årsmedelvärden. De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring 20 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet Frisk Luft för kvävedioxid ligger på 20 µg/m 3. 15(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

19 Figur 8. Framtida scenario 2030, beräknade halter av kvävedioxid som årsmedelvärden. De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på <20 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde på 40 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet Frisk luft för kvävedioxid ligger på 20 µg/m 3. 16(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

20 4.1.3 NO 2 Dygnsmedelvärden Figur 9. Nuvarande situation, beräknade halter av kvävedioxid som dygnsmedelvärden (98-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring 30 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 för dygnsmedelvärdet som 98-percentil och år. Det finns inget upprättat miljökvalitetsmål för kvävedioxid som dygnsmedelvärde. 17(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

21 Figur 10. Framtida scenario 2030, beräknade halter av kvävedioxid som dygnsmedelvärden (98-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger <30 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 för dygnsmedelvärdet som 98-percentil och år. Det finns inget upprättat miljökvalitetsmål för kvävedioxid som dygnsmedelvärde. 18(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

22 4.1.4 NO 2 Timmedelvärden Figur 11. Nuvarande situation, beräknade halter av kvävedioxid som timmedelvärden (98-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring 50 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens timmedelvärde på 90 µg/m 3 som 98- percentil för timmedelvärdet och år. Miljökvalitetsmål Frisk luft för kvävedioxid ligger på 60 µg/m 3 för timmedelvärdet som 98-percentil och år. 19(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

23 Figur 12. Framtida scenario 2030, beräknade halter av kvävedioxid som timmedelvärden (98-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring 40 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens timmedelvärde på 90 µg/m 3 som 98- percentil för timmedelvärdet och år. Miljökvalitetsmål Frisk luft för kvävedioxid ligger på 60 µg/m 3 för timmedelvärdet som 98-percentil och år. 20(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

24 4.1.5 Bedömning av kvävedioxid Resultatet från spridningsberäkningarna visar på god överensstämmelse med uppmätta halter vid Melkerstorget. De beräknade haltnivåerna av kvävedioxid minskade för år 2030 i jämförelse med nulägeshalterna. Halterna beräknas vara som högst på den södra delen av planområdet, som vetter Köpingsvägen, men avtar snabbt med avståndet. Halterna bedömdes utanför vägområdet där människor exponeras för luftföroreningar och där miljökvalitetsnormerna ska tillämpas. Årsmedelvärdet för miljökvalitetsnormen (40 μg/m 3 ) innehölls inom planområdet för samtliga scenarion. Miljökvalitetsmålet på 20 μg/m 3 tangeras precis invid planområdets södra gräns under nulägets-scenariot. För scenariot 2030 beräknas miljökvalitetsmålet klaras för hela planområdet. Miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärdet (60 μg/m 3 ) klaras för hela planområdet och för samtliga scenarion. För år 2030 klaras miljökvalitetsnormen med god marginal för hela planområdet. Miljökvalitetsnormen för timmedelvärdet (90 μg/m 3 ) och miljökvalitetsmålet på 60 μg/m 3 klaras för samtliga scenarion. Förklaringen till de reducerade kvävedioxidhalterna för scenariot 2030 är en kombination av att bakgrundhalterna, enligt SMHI:s beräkningar, förväntas minska med cirka 15 % och att hårdare krav på utsläppsmängder kommer driva på teknikutvecklingen, vilket förväntas leda till lägre halter av framförallt kvävedioxider. I detta antagande är de framtida trafikökningarna medräknade. 4.2 Partiklar som PM 10 Partiklar utgörs av mikroskopiska delar av fast materia eller flytande ämnen som är suspenderade i atmosfären. Partiklar tillförs atmosfären genom både naturliga och mänskliga aktiviteter. Naturliga aktiviteter innefattar skogsbränder samt uppvirvling av jorddamm, sand och havssalt. Mänskliga aktiviteter har generellt sett större inverkan på partikelhalten i urbana miljöer. Sådana aktiviteter som bidrar till partikelhalten är väg-, båt- och spårtrafik samt industriella processer och vedeldning. PM10 är ett storleksintervall för inandningsbara partiklar med en diameter mindre än 10 µm. Partiklar med en diameter större än 10 µm fastnar i de övre andningsvägarna. Partiklar har negativ inverkan på människors hälsa och det har genom epidemiologiska studier kunnat påvisas negativa hälsoeffekter redan vid låga partikelhalter. I Västerås utgör bakgrundhalten, som tillförs genom långdistanstransporter, ett betydande bidrag till partikelhalten. För partiklar utgör bakgrundhalten i dagsläget den största delen av partikelhalten, allteftersom det lokala bidraget fortsätter att minska. För det lokala bidraget står i huvudsakligen vägtrafiken, genom slitage av vägbanan och uppvirvling av vägdamm. 21(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

25 4.2.1 Genomförda mätningar av partiklar (PM 10) Genomförda mätningar av PM10 har under de senaste åren visat på generellt minskade partikelhalter i Västerås och i dagsläget klaras miljökvalitetsnormerna med god marginal. Kraven för partiklar i Västerås reviderades 2013 av kommunfullmäktige då en ny handlingsplan för utomhusluft antogs. Den nya handlingsplanen framhåller att partiklar (PM10) som dygnsmedelvärde inte får överskrida 35 μg/m 3 mer än 35 gånger på år, vilket motsvarar 90-percentilen. Tabell 7. Halter av partiklar (PM 10) i gatunivå i Västerås Partiklar, PM10 (μg/m 3 ) MKN MKM Lokalt Miljömål 2013* 2014** 2015* 2016* 2017*** Medelvärde %-il dygn *Mätningarna genomfördes vid Stora gatan 58 **Mätningarna genomfördes vid Skepparbacken 5 ***Mätningarna genomfördes vid Melkerstorget PM10-halterna låg långt under miljökvalitetsnormen för både års- och dygnsmedelvärde. Genomförda mätningarna det senaste året indikerar att det reviderade riktvärdet överskridits 20 gånger, vilket innebär att även denna gräns klaras. 22(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

26 4.2.2 PM 10 Årsmedelvärden Figur 13. Nuvarande situation, beräknade halter av partiklar (PM 10) som årsmedelvärden. De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring <15 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde för PM10 på 40 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet Frisk luft för partiklar som PM10 ligger på 15 µg/m 3. 23(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

27 Figur 14. Framtida scenario 2030, beräknade halter av partiklar (PM 10) som årsmedelvärden. De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på omkring <15 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens gränsvärde för PM10 på 40 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet Frisk luft för partiklar som PM10 ligger på 15 µg/m 3. 24(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

28 4.2.3 PM 10 Dygnsmedelvärden Figur 15. Nuvarande situation, beräknade halter av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärden (90-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger på <30 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 50 µg/m 3 för dygnsmedelvärdet som 90-percentil och år. Miljökvalitetsmål Frisk luft för partiklar som PM10 avseende dygnsmedelvärdet som 90-percentil ligger på 30 µg/m 3. 25(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

29 Figur 16. Framtida scenario 2030, beräknade halter av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärden (90-percentil). De högst beräknade halterna innanför planområdet ligger <30 µg/m 3. Värdena ska jämföras mot miljökvalitetsnormens dygnsmedelvärde på 50 µg/m 3 för dygnsmedelvärdet som 90-percentil och år. Miljökvalitetsmål Frisk luft för partiklar som PM10 avseende dygnsmedelvärdet som 90-percentil ligger på 30 µg/m 3. 26(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

30 4.2.4 Bedömning av partiklar (PM 10) Resultatet visade på god överenstämmelse med uppmätta mätvärden vid Melkertorget. Partikelhalterna uppvisade en mycket lägre variation mellan scenarierna i jämförelse med kvävedioxidhalterna. Beräknade partikelhalter klarar miljökvalitetsnormerna för års- och dygnsmedelvärde med god marginal, för samtliga scenarion. Miljökvalitetsmålet Frisk Lufts årsmedelvärde för partiklar, PM10 (15 µg/m 3 ) klaras i nuläget och för 2030-scenariot. Miljökvalitetsmålet för dygnmedelvärde, som ligger på 30 µg/m 3 klaras inom hela planområdet i nuläges-scenariot och för 2030-scenariot. Västerås stads lokala miljömål som anger att dygnsmedelvärdet (90-percentil) inte får överskrida 35 μg/m 3 klaras också i samtliga scenarion. Anledningen till att partikelhalterna inte minskar i samma utsträckning som kvävedioxidhalterna, är att andelen fordon med dubbdäck hållits konstant mellan beräkningsåren. Detta är ett något konservativt antagande och gjordes för att inte riskera att underskatta de framtida halterna. Framtidsprognoserna av partiklarnas bakgrundshalter är inte heller lika positiv som för kvävedioxid. 27(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

31 5 Luftföroreningsreducerade åtgärder 28(34) Det finns många sätt att minska emissioner av luftföroreningar. I många fall är det av betydelse att vidta åtgärder för att reducera luftföroreningarna till nivåer som naturen och vi människor tål; utan ekonomiska och materiella uppoffringar. Generellt kan tre tillvägagångssätt övervägas för att förbättra luftkvaliteten i urbana miljöer: kontrollera mängden av luftföroreningen, kontrollera intensiteten av föroreningen, och kontrollera spridningsvägarna mellan källan och mottagarna. Följande åtgärder antas ha en positiv inverkan på utsläppen av luftföroreningar vid planområdet. Åtgärderna är mer lokalinriktade och anses för projektet möjliga att påverka. 5.1 Bullerskärmar Bullerskärmars primära syfte är att minska bullernivåerna från trafiken genom att blockera och att avböja ljudvågor. Det har dock visat sig att bullerskärmar även kan ha en positiv effekt på luftkvaliteten. Genomförda mätningar och modellberäkningar har påvisat både en begränsande och reducerande effekt på luftföroreningar omedelbart bakom bullerskärmen (SLB-analys, 2013:1; Bowker et al., 2007). Detta då skärmen håller kvar luftföroreningarna på vägsidan och därmed minskar inblandningen av trafikavgaser i luften på andra sidan av bullerskärmen (Janhäll, 2015). Skärmarna kan öka den lokala turbulens (blandning och utspädning) och inducera den vertikala rörelse hos plymen, vilket i sin tur leder till reducerade koncentrationer. Studier tyder på att denna vertikala rörelse eller uppåtböjning av luft skapar en cirkulär hålighet i vindriktning från barriären, som innehåller en välblandad, och potentiellt lägre koncentration av luftföroreningar (Brechler et al. 2014; Baldauf et al. 2009). Bullerskärmens höjd har stor inverkan på spridningen och effekten minskar med minskad skärmshöjd. Mätningar bakom en 4 meter hög skärm har påvisats ge signifikant lägre halter i jämförsele med mätningar utan skärmar (Danish road institute, 2011). En skärm kan påverka vindfältet på ett avstånd mer än 10 meter skärmens höjd (Tiwary el al., 2005). Bullerskärmarnas effekt på ämnen som genomgår mer komplexa processer efter att de emitterats, som exempelvis partiklar är dock till viss del begränsad. Partiklar kan genomgå olika koagulerings och kondensationsprocesser efter att de emitterats samt att de kan deponeras på bullerskärmarnas yta. Detta innebär att det är många osäkerhetsparametrar som försvårar noggranna antaganden och beräkningar. Det finns i nuläget inga bullerskärmar mot planområdet. De planerade byggnaderna i planområdet bildar dock en barriär mot de omkringliggande vägarna. Stora, fasta strukturer så som byggnader påverkar också luftflödet på ett liknande sätt som de som beskrivits för bullerskydd (Baldauf et al. 2009). Byggnaderna antas därför ha en avskärmande effekt på luftföroreningarna, som genereras från vägtrafiken. Den förändring som sker av bebyggelsen i utbyggnadsalternativet medför därför att människor som vistas i planområdet inte utsätts för en ökad risk för exponering av hälsofarliga luftföroreningar jämfört med nuläget. I områden där byggnader upphör har högre halter LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

32 påträffats. Detta då luftföroreningar kan ackumuleras längs väggen för att sedan frigörs vid slutet av byggnaden. Det anses därför som fördelaktigt att byggnadskropparna tills stor del byggs ihop, då en viss ökning kan ske om det fanns en flera öppningar mellan byggnadskropparna. 5.2 Vegetation Vegetation som placerats i närheten av vägtrafik har påvisats ha en inverkan på föroreningskoncentrationen. Trädens grenar och löv bildar en komplex och porös struktur, som kan öka turbulensen och därigenom underlätta spridningen och blandningen av luftföroreningar. Träd och annan vegetation kan även verka luftföroreningsreducerande genom att öka upptaget (depositionen) av luftföroreningar, i synnerhet för partiklar (Baldauf et al. 2009). Studier har visat på betydelsen av att placera vegetationen nära källan för att uppnå största möjliga deposition (Pugh, 2012). En annan viktig effekt är att vegetation skapar ett avstånd mellan vägtrafiken och planmrådet, vilket gör att luftföroreningarna hinner spädas innan de andas in och på så sätt minskar exponeringen (Naturvårdsverket, 2017). Det finns flera faktorer som påverkar depositionen av partiklarna på träden. Skillnader i partiklarnas egenskaper, så som storleken, geometrin och kemiska sammansättningen anses som de viktigaste. Det är de allra minsta (<0.1 mikrometer, μm) och de allra största partiklarna (1 10 μm), som har högst chans att deponeras på träden. Den lokala vägtrafiken ger upphov till just dessa två partikelfraktioner, varav den största partikelfraktionen utgör det största lokala bidraget till PM10 halterna. Detta innebär att trädplantering skulle utgöra ett bra sätt att reducera halterna vid planområdet. Val av trädart har visat sig vara av betydelse, då studier påvisat relativt stora skillnader i partikelupptag mellan olika trädarter. Trädplanteringens utformning och omfattning påverkar också hur mycket partiklar som kommer att deponera. Trädplanteringar kan minska ozonhalterna genom att ozonet, som är en reaktiv gas, deponeras på träden eller absorberas (passerar in) via t ex bladens/barrens klyvöppningar. Kvävedioxidhalterna i gatumiljö påverkas och begränsas av mängden ozon som finns tillgänglig för oxidation av kväveoxid till kvävedioxid. Träden kan därmed ha en indirekt påverkan på kvävedioxidhalterna, genom att träden tar upp ozonet, vilket innebär att även kvävedioxidhalterna kan minska. Kvävedioxid kan även deponeras direkt på träden, dock är upptagseffektiviteten relativt låg, i synnerhet för barrträd (Johansson, 2009). Det föreligger vissa osäkerheter gällande vegetationens exakta effekter på luftföroreningar. Variabler som exempelvis årstid, typ av träd, planthöjd, växtlighet tjocklek och trädartens blad- eller barryta samt kronutbredning kommer sannolikt att påverka blandningen och depositionen. Kunskapsläget om de specifika förhållandena mellan dessa faktorer är i dagsläget begränsad (Baldauf et al. 2009). Ur luftsynpunkt vore det fördelaktigt att bevara trädlinjerna längs Köpings, för att kunna uppnå bästa möjliga deposition. Utformningen av vegetationen kommer att påverka möjligheten till spridningen och filtrering av luften och deponering av luftföroreningarna på 29(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

33 Vegetationstyp vegetationsytorna. Vegetationen bör även planteras inom planområdet då de antas ha en luftföroreningsreducerande effekt. Detta då en del av luftföroreningarna skulle kunna deponeras på träden och därigenom minska den totala föroreningshalten inom planområdet. Vegetationen kan dock även leda till minskad turbulens och därigenom omblandningen och spridningen av luftföroreningarna. Detta kan framför allt ske i täta stadsmiljöer där utspädningen redan utan vegetation är begränsad (Janhäll, 2015). Vissa delar runt planområdet kommer bli något slutna genom byggnation av de föreslagna byggnaderna. Därför att det viktigt att inte plantera träden tätt så gaturummen ytterligare sluts. Vid för tätt planterade träd finns risken att luftföroreningarna stängs in under trädkronorna, vilket kan öka människors exponering av luftföroreningar. Förslagsvis skulle låga häckar eller buskar kunna placeras i den direkta närheten av gatan. Tabell 8. Sammanställning av hur olika typer av vegetation påverkar luftföroreningshalter i olika gatumiljöer Träd Häckar Gröna väggar Gröna tak Försämring Förbättring Ingen påverkan 30(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

34 6 Sammanfattande bedömning För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen utfärdat en förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna bör inte tillämpas för luften på vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras för. Dock ska luften utanför vägområdet där människorna vistas och exponeras för luftföroreningar, bedömas mot upprättade miljökvalitetsnormer. I Västerås har vägtrafiken identifierats som den huvudsakliga källan till kvävedioxid och partiklar (PM10), och högst haltnivåer uppmäts i närheten med de stora trafiklederna och i slutna gaturum. Övriga källor är industriella verksamheter och vedeldning men också långväga transporter från mer avlägsna källor, både inom Sverige och utanför landets gränser. Partiklar (PM10) och kvävedioxid är de luftföroreningar som idag uppvisar höga halter i stadsmiljö och som även mäts kontinuerligt i Västerås. I denna utredning har spridningsberäkningar utförts för området Oxbacken, som är centralt beläget i Västerås. Syftet med spridningsberäkningarna var att visa på fördelningen av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) inom det aktuella planområdet samt att jämföra uppmätta och beräknade halter mot föreskrivna miljökvalitetsnormer, det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft samt Västerås stads lokala miljömål. Beräkningar utfördes för den nuvarande situationen och Då det finns osäkerheter kring att utsläppen och emissionsfaktorerna för kväveoxider faktiskt kommer att minska i samma utsträckning som HBEFA räknat med, genomfördes ett worst case scenario där emissionsfaktorerna för 2025 användes för Resultatet från spridningsberäkningarna stämde väl överens med tidigare genomförda mätningar vid Melkertorget och visade att detaljplanen inte försvårar möjligheten att uppfylla miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras för samtliga scenarion. Miljökvalitetsmålet för årsmedelvärde tangeras vid planområdets södra gräns i nuläges-scenariot, men klaras för 2030 scenariot. Miljökvalitetsmålet för timmedelvärde klaras inom hela planområdet både i nuläges- och framtidsscenariot. Halterna av kvävedioxid beräknades minska till 2030 i jämförelse med nuvarande situation. Förklaringen till de reducerade kvävedioxidhalterna för scenariot 2030 är en kombination av att bakgrundhalterna, enligt SMHI:s beräkningar, förväntas minska med cirka 15 % och att hårdare krav på utsläppsmängder kommer driva på teknikutvecklingen, vilket förväntas leda till lägre halter av framförallt kvävedioxider. Partikelhalternas års- och dygnsmedelvärde förändras inte nämnvärt mellan de olika scenariona. Miljökvalitetsnormerna klaras dock för samtliga scenarion inom planområdet och antas inte utgöra en begränsande faktor i framtiden. Miljökvalitetsmålet Frisk lufts årsmedelvärde för partiklar, PM10 (15 µg/m 3 ) klaras i nuläget och för 2030-scenariot. Miljökvalitetsmålet för dygnmedelvärde, som ligger på 30 µg/m 3 klaras för planområdet i dagsläget och för 2030 scenariot. Västerås stads lokala miljömål som anger att 31(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS

35 dygnsmedelvärdet (90-percentil) inte får överskrida 35 μg/m 3 klaras också i samtliga scenarion. Anledningen till att partikelhalterna inte minskar i samma utsträckning som kvävedioxidhalterna, är att andelen fordon med dubbdäck hållits konstant mellan beräkningsåren. Detta är ett något konservativt antagande och gjordes för att inte riskera att underskatta de framtida halterna. Framtidsprognoserna av partiklarnas bakgrundshalter är inte heller lika positiv som för kvävedioxid. De föreslagna byggnadshusen i planområdet kommer byggas i direkt närhet till omkringliggande vägar. Att till stor del bygga ihop bostadskropparna anses fördelaktigt eftersom det bildar en effektiv barriär mot inträngning av höga halter i området, vilket kan leda till lägre föroreningshalter på innegårdarna. Då halterna avtar med höjden kan bostadshusen även leda ner renare luft från högre nivåer (SLB, 2013:2). Ur luftsynpunkt vore det fördelaktigt att bevara trädlinjen längs Köpingsvägen. Detta då studier har kunnat påvisa att störst reducerande effekt uppnås vid kombination av ett fysiskt hinder, så som byggnader/bullerskärmar, och vegetation. Gaturummen runt planområdet kan dock bli något mer slutet vid genomförandet av detaljplanen. Detta skulle kunna föranleda situationer med högre haltnivåer. Vegetation kan försämra omblandningen och spridningen av luftföroreningar genom minskad turbulensen i slutna gaturum och det är därav viktigt att inte plantera träden för tätt så gaturummet ytterligare sluts. Planområdet antas klara miljökvalitetsnormerna både i nuläget och för beräknade framtidsscenariot. Dock finns det inte någon nivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer, i synnerhet för partiklar. Därför är fördelaktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där folk vistas. De högsta halterna beräknas ske i de södra delarna av planområdet och det är bra om planen utformas så att människor inte uppmuntras till vistelse i dessa områden. Förslagsvis kan entréer och samlingsplatser placeras bort från den utsatta sidan av huset som vetter mot Köpingsvägen. Det är även att föredra om tilluften för ventilation inte tas från fasader som vetter mot Köpingsvägen, utan från taknivå eller från andra sidan av byggnaden. 32(34) LUFTKVALITETSUTREDNING INFÖR DETALJPLAN FÖR OXBACKEN CENTRUM, VÄSTERÅS