Från FN- stadgan till Milleniedeklarationen
|
|
- Ingeborg Britta Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Från FN- stadgan till Milleniedeklarationen Hur har synen på utvecklingsfrågor förändrats? FN i Världspolitiken VT 2013 Antal ord: 3493 Författare: Björn Hallberg Kursansvarig: Per Jansson
2 Innehåll 1. Inledning Resultat Utvecklingsarbetets trender före milleniedeklarationen Milleniedeklarationens innehåll Vad föreskriver stadgan gällande utvecklingsfrågor? Analys Likheter/skillnader mellan millenniedeklarationen och stadgan Vad kan utvecklingen härröras till? Avslutning Slutsats... 9 Referensförteckning Bilaga
3 1. Inledning FN:s explicita och primära uppgift är att upprätthålla fred och säkerhet i det internationella samhället, målet är med all önskvärd tydlighet formulerat i stadgans första artikel och intentionen går ej att misstolka. Organisationens syften är dock flera än att upprätthålla fred och säkerhet men alla syften ämnar att bidra till uppfyllandet av det primära målet. Ett av dessa syften eller delmål formuleras som följer: To achieve international co-operation in solving international problems of an economic, social, cultural, or humanitarian character [ ]. 1 Ett av FN:s medel för att uppnå fred och säkerhet är således att åstadkomma samarbete för att lösa ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära problem. Formuleringen i artikel 1 går i mångt och mycket att se som den legitima grunden till det internationella utvecklingsarbetet som bedrivs i FN:s regi. Socioekonomiskt arbete/utvecklingsarbete kan ses som organisationens tredje viktigaste verksamhetsområde, näst efter fredsbevarande insatser och beskyddandet av mänskliga rättigheter. 2 Detta verksamhetsområde har varit centralt sedan organisationens unga år. Edward Stettinius var USA:s utrikesminister vid tidpunkten för signerandet av stadgan i San Fransisco 1945, följande citat av Stettinius är talande för vilken betydelse arbetet på utvecklingsområdet avsågs ha då organisationen grundades: The fight for peace must be waged on two fronts. On one front, it is about security, and on the other, it is about the economy and social justice. Only a victory on both fronts will present the world with a lasting peace. 3 Arbetsområdet har historiskt sett varit en central del av FN:s verksamhet, det går inte att komma ifrån. Men är denna verksamhet lika viktig idag som den var 1945, eller har fokus på utveckling rent av ökat? Framförallt: önskar FN uppnå samma resultat med sitt utvecklingsarbete nu som då? För att försöka svara på dessa frågor ämnar jag att göra en jämförelse mellan stadgan - organisationens stöttepelare - och milleniedeklarationen. Milleniedeklarationen, med tillhörande milleniemål, är måhända den överenskommelse som präglat FN:s verksamhet allra mest på senare år. I synnerhet sätter den tonen för organisationens utvecklingsarbete. Stadgan och milleniedeklarationen bör vara stringenta till stor del samtidigt går det inte att förbise att 55 år skiljer dokumenten åt. Organisationen har i sig förändrats, därtill har världen i största allmänhet förändrats. I undersökningen kommer jag att utgå från milleniedeklarationen och vad denna stipulerar för organisationens utvecklingsarbete. Vilka områden ska FN och dess medlemsländer inrikta sitt utvecklingsarbete mot och vilken roll hävdar deklarationen att verksamheten har? Sedermera kommer jag att jämföra mina resultat med stadgans formuleringar. Genom denna process kommer jag att kunna finna eventuella förändringar. När jämförelsen är till ända vidtar en något mer löst hållen analys, där jag försöker tolka resultaten i relation till den aktuella 1 Sven Bernard Gareis & Johannes Varwick, The United Nations: An Introduction (Houndmills: Palgrave MacMillan, 2005), s Ibid. s Ibid. s. 181 Sida 1
4 tidsperiodens allmänna utveckling. Vad kan de eventuella förändringarna härröras till? Slutligen kommer jag att presentera mina generella slutsatser. Efter denna nätta inledning övergår jag nu till min undersökning. Sida 2
5 2. Resultat Innan jag tar mig an millenniedeklarationen och detaljstuderar innehållet, textens idéer och visioner, är det nödvändigt att kort redogöra för i vilket sammanhang deklarationen kom till. För att förstå milleniedeklarationen innehåll måste vi sätta den i dess rätta kontext. Det är därtill viktigt att förstå vilka trender det internationella utvecklingsarbetet hade följt tiden innan deklarationens tillkomst Utvecklingsarbetets trender före milleniedeklarationen 80-talets och tidigare decenniers internationella utvecklingsarbete var hämmat av det pågående kalla kriget. Världen var bipolär, det internationella samarbetet kunde på få plan överskrida de politiska gränserna. Under 80-talet pådrevs utvecklingsarbetet främst av Bretton Woods-institutionerna - IMF och Världsbanken - och nyckeln till utveckling ansågs vara nyliberala lösningar. Diskursen hävdade att det alla stater behöver utvecklade som outvecklade - var makroekonomisk stabilitet. Per definition innebar detta att utvecklingsländerna skulle strukturanpassas efter västerländsk modell revs Berlinmuren, kalla kriget tog slut och Sovjetunionens började att rasa samman inifrån. Världen var nu unipolär den militära och politiska arenan dominerades av hegemonen USA - och möjligheten till internationellt samarbete ökade drastiskt. Detta gällde inte minst för utvecklingsarbetet. Kritiken mot de nyliberala och makroekonomiska utvecklingsprogrammen växte sig allt starkare, istället kom områden som god samhällsstyrning, demokrati och mänskliga rättigheter att få allt mer fokus. Samtidigt insåg världssamfundet att utvecklingsländerna själva måste äga utvecklingsprocessen i en större utsträckning. 5 I linje med denna utveckling arrangerade FN en rad konferenser under 90-talet. Fokus låg här på bland annat miljö-, utbildning- och jämställdhetsfrågor. Strukturanpassningsprogrammen dominerade ännu utvecklingsarbetet men de centrala fokuseringspunkterna börjar skifta från makro till mikro-nivå. 6 Trenden växer sig allt starkare i slutet av 90-talet och i början av det nya millenniet. Fokus låg inte längre enbart på att nå ekonomisk tillväxt genom makroekonomiska lösningar istället centrerades diskussionen kring hur ekonomisk tillväxt effektivare kan minska fattigdomen. Fattigdomsbekämpning sågs mer och mer som det centrala för utvecklingsarbetet ren ekonomisk tillväxt garanterar inte utveckling för alla. 7 Det är i ljuset av denna utveckling som millenniedeklarationens författande måste ses. År 2000 kallade den dåvarande generalsekreteraren, Kofi Annan, världens ledare till ett toppmöte; millennietoppmötet. En stor majoritet av statscheferna deltog på detta möte, mötets syfte var att inrikta det internationella utvecklingsarbetet mot de utsatta människornas behov. 4 Bertil Odén, Biståndets Idéhistoria Från Marshallhjälp till milleniemål (Lund: Studentlitteratur, 2006), s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Sida 3
6 Innan år 2000 är till ända antar FN:s generalförsamling milleniedeklarationen med tillhörande milleniemål. Deklarationen ska peka ut en gemensam riktning för utvecklingsarbetet och målen ska styra världssamfundets inriktning. 8 Härmed vidtar min undersökning av deklarationen. Vad säger den egentligen om utvecklingsarbetet? 2.2. Milleniedeklarationens innehåll Deklarationen inleds med ett förord av Kofi Annan. Annan menar att deklarationen ska verka som en riktlinje för hur arbetet ska fungera under det kommande århundradet. Den främsta anledningen till att den har kommit till, menar han, är att världens ledare är oroade över FN:s bristande effektivitet. Organisationen måste bli handlingskraftigare, den måste nå resultat. Fortsättningsvis tar själva deklarationen vid och inledningsvis stipulerar denna ett antal värderingar och principer vilka organisationen och dess medlemmar måste hörsamma och följa. Detta inledande kapitel talar inte specifikt om mitt problemområde (utvecklingsarbetet), det är likväl relevant att inkludera detta i undersökningen då det proklamerar vilka riktlinjer organisationens allmänna arbete ska följa. I denna avdelning garanterar världens ledare att de fortsatt ämnar följa stadgans uppsatta ändamål och principer. Deklarationen hävdar att stadgan under organisationens första 55 år har visat sig vara tidlös och universell, därtill menar man att den har ökat i betydelse desto mer avhängiga världens länder har blivit av varandra. 9 Vidare vill jag framhäva en särskild punkt - punkt 2 - i deklarationen första kapitel. Punkten poängterar att universell solidaritet är en nödvändighet, att hjälpa utsatta människor är av intresse för alla världens medborgare. Punkten återges ordagrant nedan: Vi erkänner att vi, utöver våra förpliktelser i våra egna länder, har ett kollektivt ansvar för att principerna om människors värdighet, jämlikhet och jämställdhet på det globala planet respekteras och efterlevs. Vi som ledare är därför ansvariga inför alla människor i världen, särskilt de mest sårbara och utsatta, och framför allt världens barn som är vår framtid. 10 Vidare resonerar deklarationen om globaliseringen, om att det är viktigt att man utnyttjar globaliseringens positiva krafter. Globaliseringen för med sig många möjligheter, men dessa möjligheter fördelas inte per automatik jämt över jordklotet. Därför är det viktigt att länderna vidtar gemensamma ansträngningar för att alla ska kunna ta del av de positiva effekterna utvecklingsländerna och de s.k. övergångsekonomierna måste involveras, och tas hänsyn till, då det oftast är dessa typer av länder som går miste om möjligheterna. Avslutningsvis i detta kapitel skriver man att värderingarna och principerna i detta kapitel omsätts i mål, de värderingar som anses vara viktigast för det nya århundrandet är följande: Frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, respekt för naturen och delat ansvar. 11 I deklarationens tredje kapitel tas området Utveckling och fattigdomsutrotning upp. Att världens ledare vill åstadkomma en förändring och utöka ansträngningarna för att förbättra utvecklingsarbetet och fattigdomsbekämpningen råder det inga tvivel om. I punkt 11, kapitlets inledande punkt, formuleras tydligt vilken intentionen är: 8 Odén (2006), s FN:s Generalförsamlings Resolution A/RES/55/2: Milleniedeklarationen, (New York, 2000) s A/RES/55/2, s A/RES/55/2, s. 5-7 Sida 4
7 Vi skall göra vårt yttersta för att befria våra medmänniskor män, kvinnor och barn från den extrema fattigdomens elände och förnedring, som mer än en miljard människor i nuläget lever i. Vi förbinder oss att förverkliga allas rätt till utveckling och att befria hela mänskligheten från nöd. För att åstadkomma en förändring och för att utrota fattigdomen måste förutsättningarna för utveckling förbättras, såväl på en nationell som en global nivå. Det multilaterala finans- och handelssystemet måste vara öppet och rättvist, framförallt måste hinder undanröjas vilka hindrar utvecklingsländerna från att lyckas. De minst utvecklade länderna är gravt skuldsatta och deras möjligheter till handel är små på grund av tullhinder, deklarationen menar därför att diskussioner om tullfrihet måste föras samt att de program för skuldlättnader som existerar ska tillämpas. Därtill skriver man att de fattigaste ländernas bilaterala skulder ska avskrivas så till vida länderna i fråga anstränger sig för att själva bekämpa fattigdomen. Vidare menar deklarationen att biståndsvolymen bör öka. Slutligen beslutar deklarationen om ett antal resultatkrav; dessa resultatkrav är grunden till de senare antagna milleniemålen. Millenniemålen i korthet lyder som följer: extrem fattigdom ska utrotas, mödrahälsan ska förbättras och barnadödligheten ska minska radikalt, jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka, alla barn ska ha rätt till grundskola, spridningen av hiv/aids ska stoppas, en hållbar utveckling ska säkras och samarbetet kring handel och bistånd ska öka. Målen åtföljs dessutom av en rad delmål, vilka ska vara uppfyllda år Exempelvis ska den extrema fattigdomen vara halverad vid den ovan angivna tidpunkten. 12 Milleniemålen formulerade i sin helhet återfinns i bilaga 1. Fortsättningsvis behandlas områden vilka inte direkt berör utveckling, indirekt är de dock betydande. Bland annat talar man om vikten av att ta hänsyn till miljön. Kyoto-protokollet måste efterhållas, avverkningen av skog måste minska och hushållningen av vattenresurser måste bli bättre. Kontentan av resonemanget är att en långsiktig utveckling måste vara hållbar. 13 I deklarationens näst sista kapitel tas Afrikas specifika situation upp. Kontinenten är i extra stort behov av stöd och detta stöd ska världssamfundet bidra med. Deklarationen skriver att biståndet och den teknologiska överföringen ska öka, demokratiska strävanden ska stödjas och fredsbevarande operationer ska erbjudas. Därtill ska FN:s medlemsländer hjälpa de afrikanska länderna att bekämpa hiv/aids. 14 Deklarationens sista kapitel, Ett starkare Förenta Nationerna, är måhända det mest konkreta. Här föreslås förändringar som organisationen bör genomgå. Först och främst bekräftar man inledningsvis Generalförsamlingens starka ställning; GF är FN:s centrala och mest representativa organ, församlingen ska fungera överläggande och policyskapande och alla medlemmar ska verka för att GF ska kunna verka så effektivt som möjligt. Vidare menar man att det ekonomiska och sociala rådet ska stärkas, i nuläget är dess befogenheter inte så omfattande som stadgan i grunden avsett. Sedermera säger man att samordningen, på flera plan, måste förbättras. Dels är samordningen mellan FN:s organ bristfällig, därtill är arbetet med Bretton Woods-institutionerna och andra multilaterala organisationer allt för ofta dåligt 12 A/RES/55/2, s A/RES/55/2, s A/RES/55/2, s Sida 5
8 koordinerad. En samstämmighet måste råda om utvecklingsproblemen ska få en lösning. För att nå än bättre effektivitet bör även de nationella församlingarna inkorporeras i utvecklingsarbetet i större utsträckning. 15 Stadgan avslutas sedan med ännu en formulering där världens ledare stipulerar att solidariteten utgör kärnan i organisationens arbete: Vi bekräftar ånyo högtidligen, vid detta historiska tillfälle, att Förenta Nationerna är hela den mänskliga familjens oumbärliga gemensamma verktyg, med vilket vi skall försöka förverkliga våra universella förhoppningar om fred, samarbete och utveckling. Därför utlovar vi vårt oreserverade stöd för dessa gemensamma mål och uttalar vår beslutsamhet att nå dem Vad föreskriver stadgan gällande utvecklingsfrågor? I detta delavsnitt kommer jag att sammanfatta vad FN-stadgan stipulerar gällande utvecklingsfrågor/arbete. De relevanta kapitlen vilka jag kommer beröra är främst kapitel I: Ändamål och grundsatser och kapitel IX: Internationellt ekonomiskt och socialt arbete. Vissa passager från andra delar av stadgan kan dock också komma att tas upp. FN:s ändamål i hänsyn till utvecklingsfrågor togs upp kort i inledningen av denna uppsats, men jag finner det nödvändigt att återigen citera delar av artikel 1: Förenta Nationernas ändamål äro: 3. att åstadkomma internationell samverkan vid lösande av internationella problem av ekonomisk, social, kulturell eller humanitär art samt vid befordrande och främjande av aktningen för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion; 4. att utgöra en medelpunkt för samordnande av nationernas verksamhet för dessa gemensamma syften. 17 Paragraf 4 hänvisar inte enbart, som formuleringen antyder, till utvecklingsarbetet utan det gäller för verksamhetens alla gemensamma syften och framförallt till det primära syftet; att upprätthålla fred och vänskapliga förbindelser. Paragraf 3 är egentligen den enda som hänvisar till utvecklingsarbete i stadgans första kapitel och formuleringen är förhållandevis öppen. För att finna någon närmare beskrivning av organisationens intentioner för utvecklingsarbetet får vi förflytta oss till kapitel IX. I kapitel IX är det internationella ekonomiska och sociala arbetets ändamål något närmare definierat. Artikel 55 föreskriver att förbättrade förhållanden och ökat välstånd för världens befolkning är en förutsättning för att organisationens primära mål ska uppnås. Artikel 55 pekar ut ett antal indikatorer vilka organisationen ska arbeta efter för att förbättrade förhållanden och ökat välstånd ska bli verklighet. Dessa är: a. högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende; 15 A/RES/55/2, s A/RES/55/2, s FN-stadgan, kapitel I, Artikel 1 (3-4) Sida 6
9 b. lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem; internationellt samarbete i kultur- och uppfostringsfrågor; samt c. allmän aktning för och respekterande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla utan åtskillnad med avseende på ras, kön, språk eller religion. 18 Syftena för organisationens arbete mot utveckling är inte heller här särskilt väldefinierade. Levnadsstandarden ska höjas, utbildningsnivån (uppfostringsfrågor) ska höjas och mänskliga rättigheter ska respekteras. Vad som däremot framgår med tydlighet är att utveckling i sig inte är det högsta ändamålet, det högsta ändamålet är att skapa en miljö där freden kan ta fäste. Vidare står i artikel 56 att läsa att organisationens alla medlemmar ska sluta upp i arbetet för att uppnå de i artikel 55 angivna ändamålen. Därtill stipuleras att fackorganens - vilka knutits till organisationen genom stadgan - arbete ska samordnas för att verksamheten ska kunna uppnå ändamålen. Dessutom ska nya fackorgan kunna upprättas om dessas verksamhet syftar till att uppnå de stipulerade ändamålen. 19 Detta förhållandevis korta kapitel avslutas med artikel 60: Ansvaret för fullgörande av organisationens i detta kapitel angivna uppgifter åvilar generalförsamlingen och under dess myndighet det ekonomiska och sociala rådet, som för detta ändamål skall hava i kapitel X närmare angivna befogenheter. 20 Vidare i kapitel X av stadgan går det att läsa att ECOSOC har rätt att initiera undersökningar och rapporter på det aktuella området och därtill har de rätt att lämna förslag till GF, organisationens medlemmar och fackorgan. Organet har ytterligare möjlighet att sammankalla internationella konferenser vilka är relevanta för verksamhetsområdet. Därtill är ECOSOC ansvarigt för kontakten och samordnandet av fackorganens verksamhet. 21 ECOSOC har således enligt stadgan en stor roll att spela för utvecklingsarbetet, framförallt har organet omfattande möjligheter att initialt föra fram frågor. Likväl, generalförsamlingen är i förlängningen den instans som står för beslutstagandet. 3. Analys 3.1. Likheter/skillnader mellan millenniedeklarationen och stadgan Skillnaderna mellan millenniedeklarationen och stadgan är måhända fler än likheterna. Som tidigare nämnt, en viss stringens bör finnas (och finns) men 55 år har passerat sedan stadgan trädde i kraft och sålunda är det inte förvånande att dokumenten skiljer sig åt. 18 FN-stadgan, kapitel IX, Artikel FN-stadgan, kapitel IX, Artikel FN-stadgan, kapitel IX, Artikel FN-stadgan, kapitel X, Artikel Sida 7
10 De båda dokumenten talar om vikten av att samarbeta för att lösa internationella problem av ekonomisk och social karaktär. Den stora skillnaden är dock att stadgans formuleringar ger sken av att samarbete är en möjlighet, millenniedeklarationen å andra sidan menar att samarbete är en skyldighet. Världens ledare föreskriver i det senare dokumentet att alla människor har rätt till utveckling och att alla människor ska befrias från nöd. Jämförelsevis stipulerar stadgan att samarbete för utveckling vilket ska leda till förbättrade förhållanden och ökat välstånd kan skapa en lämplig miljö där freden kan frodas. Rent generellt kan sägas att utveckling i millenniedeklarationen definieras som något alla har rätt till, utveckling är önskvärt i sig självt. I stadgan däremot anses utveckling till stor del vara ett medel för att uppnå fred. Fortsättningsvis och följaktligen skiljer sig även målsättningarna åt. Millenniedeklarationens mål det vill säga millenniemålen - är ambitiösa och förhållandevis konkreta. Exempelvis menar man att den extrema fattigdomen ska halveras till och med år I förlängningen ska den extrema fattigdomen helt utrotas. Vidare ska jämställdheten öka, miljön ska tas hänsyn till och utvecklingshinder av olika slag ska undanröjas. Målsättningarna i stadgan är förvisso av liknande art indikatorerna utgörs av högre levnadsstandard, full sysselsättning och lösandet av internationella ekonomiska, sociala, hälsovårds- och närbesläktade problem men konkreta är de inte. Stadgan ger inte utvecklingsfrågor något större utrymme och intrycket är att verksamhetsområdet har blivit av allt större relevans för FN med tiden, åtminstone om vi utgår från att millenniedeklarationens formuleringar verkliggörs i praktiken. Varför organisationen har kommit att värdera utvecklingsfrågor högre kan ha flera olika förklaringar: vilka dessa förklaringar kan vara kommer jag att resonera om i nästkommande delavsnitt 3.2. Vad kan utvecklingen härröras till? Den centrala faktorn vilken med stor säkerhet är en av förklaringarna till utvecklingen är att FN:s medlemsantal har utökats. När FN formellt bildades uppgick medlemsantalet till 51 länder. Nu drygt 70 år senare har organisationen utökats radikalt och medlemsländerna är 193 till antalet. Den främsta expansionsvågen skedde under 50- och 60-talet då avkoloniseringen intensifierades. Allt eftersom kolonierna emanciperades och antogs som medlemsländer i FN förändrades maktförhållandena i organisationens representativa församlingar, snart var utvecklingsländerna i majoritet i generalförsamlingen liksom i ekonomiska och sociala rådet. Att utvecklingsländerna uppnådde majoritet möjliggjorde att ländernas intressen fördes upp på agendan utvecklingsfrågor blev härefter allt viktigare. 22 Att millenniedeklarationen kommer ut vid den givna tidpunkten har flera orsaker. Jag vill uppmärksamma två potentiella sådana. Först och främst, och måhända uppenbarast, utgjorde millennieskiftet ett bra tillfälle för att se framåt. Deklarationen uttrycker, rent retoriskt, en väldig framförsikt och det betonas att världen står inför en ny gryning; ett nytt millennium. Det låter möjligtvis drömskt, men millenniedeklarationen stärks definitivt av dess retoriska anda. Vidare till den andra orsaken, vilken jag vill härleda till de föregående decenniers 22 Gareis & Varwick (2005), s Sida 8
11 utvecklingsarbete. Som jag nämnde tidigare var utvecklingsarbetet under 80- och 90-talet väldigt makroinriktat. Fattigdomsbekämpningen, mikroperspektivet, var givetvis närvarande men i det stora hela inriktades arbetet mot att stärka själva ländernas ekonomi. Millenniedeklarationen kan ses som en reaktion mot dessa tankegångar; framöver, menar man, ska fokus ligga på att garantera människor ett värdigt liv. Makroekonomisk stabilitet är inte längre det högst prioriterade målet. Att världens ledare numera framhäver utveckling i allmänhet - utveckling för den lilla människan i synnerhet - som något högst eftersträvansvärt är med andra ord inte underligt. Millenniedeklarationen är i mångt och mycket ett uttryck för världens fattiga länders vilja, medan stadgan (vilken kom till stånd på initiativ av en majoritet av de då redan utvecklade länderna) först och främst avsåg att stabilisera en krigshärjad värld. Slutligen. De förändrade maktförhållande i organisationen är med stor sannolikhet den enskilt största anledningen till att millenniedeklarationen, i jämförelse med stadgan, sätter så högt värde på utvecklingsfrågor. Med det sagt menar jag dock inte att det är den enda anledningen, andra troliga förklarande faktorer är att kalla krigets slut gav upphov till ett ökat samarbete på internationell nivå. Vidare får inte globaliseringens effekter räknas bort i en allt mer sammanbunden och beroende värld är universell utveckling önskvärd för alla aktörer. Hur som helst, att göra en omfattande analys av orsakerna till den nämnda utvecklingen vore ett mastodontjobb och det kan rimligtvis inte avhandlas i detta kurspapper. Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att jämföra millenniedeklarationen och stadgan vilket jag har gjort, detta korta avslutande resonemang fyller en sekundär funktion i undersökningen. En vidare analys får lämnas till framtida forskning. 4. Avslutning 4.1. Slutsats Att döma av millenniedeklarationen har fokus på utvecklingsfrågor och utvecklingsarbete ökat radikalt sedan stadgan trädde i kraft. I deklarationen menar man att organisationens medlemmar har ett ansvar för att alla världens människor ska uppnå utveckling och att de ska besparas från fattigdomens plågor. Definitionen av utveckling är, till skillnad från i stadgan, bred och indikatorerna vilka organisationen ska jobba efter berör allt från hållbar utveckling till minskad barnadödlighet. I stadgan framhävs utvecklingssträvanden främst som ett medel Sida 9
12 för att uppnå organisationens primära syfte internationell fred. I millenniedeklarationen framhävs fortfarande att utveckling är en förutsättning för fredliga relationer länder emellan, samtidigt poängteras att utveckling i sig självt är önskvärt. Att rädda världens befolkning från fattigdom är i princip lika högt prioriterat som att rädda världens befolkning från krigets förödelser. Det är ett rimligt antagande att utvecklingsfrågor har en större plats på organisationens agenda idag än vad de hade 1945, därtill är det ett rimligt antagande att organisationens förändrade majoritetsförhållanden har bidragit till denna utveckling. Utvecklingsländerna håller en stark maktposition i generalförsamlingen och detta borgar för en stor aktivitet - nu och framöver - på utvecklingsarbetets område. Referensförteckning Källor FN:s Generalförsamlings Resolution A/RES/55/2: Milleniedeklarationen, (New York, 2000) - (Svensk översättning) FN-stadgan - (Svensk översättning) Sida 10
13 Referenslitteratur Sven Bernard Gareis & Johannes Varwick, The United Nations: An Introduction (Houndmills: Palgrave MacMillan, 2005) Bertil Odén, Biståndets Idéhistoria Från Marshallhjälp till milleniemål (Lund: Studentlitteratur, 2006) Internet Så kom milleniemålen till (15/5 2013) Bilaga 1 Millenniemål 1: Utrota extrem fattigdom och hunger Halvera andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag mellan 1990 och Halvera andelen människor som lider av hunger under samma period. Sida 11
14 Uppnå full och produktiv sysselsättning och värdigt arbete för alla, inklusive kvinnor och ungdomar, senast Millenniemål 2: Grundskoleutbildning för alla barn Alla flickor och pojkar i hela världen ska kunna fullfölja en grundskoleutbildning senast Millenniemål 3: Främja jämställdhet och öka kvinnors makt Avskaffa könsdiskriminering i grund- och gymnasieskolan, helst till 2005, och i all utbildning senast Millenniemål 4: Minska barnadödligheten Minska dödligheten bland barn under 5 år med två tredjedelar mellan 1990 och Millenniemål 5: Förbättra mödrahälsan Minska mödradödligheten med tre fjärdedelar mellan 1990 och Uppnå universell tillgång till reproduktiv hälsa senast Millenniemål 6: Bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar Hejda och minska spridningen av hiv/aids senast Uppnå universell tillgång till behandling av hiv/aids för alla som behöver det senast Hejda och minska förekomsten av malaria och andra stora folksjukdomar senast Millenniemål 7: Säkra en hållbar utveckling Integrera principerna om hållbar utveckling i den nationella politiken och i de nationella programmen och vända trenden att naturresurser går förlorade. Minska förlusten av biologisk mångfald, uppnå en markant reduktion av förlusten till Halvera andelen människor som saknar hållbar tillgång till rent dricksvatten och godtagbar sanitär standard senast Förbättra förhållanden för minst 100 miljoner människor som bor i slum senast Millenniemål 8: Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Sida 12
15 Vidareutveckla ett öppet, reglerat, förutsägbart, icke-diskriminerande handels- och finanssystem. Ta hänsyn till de speciella behoven hos de minst utvecklade länderna. Ta hänsyn till de speciella behoven hos små utvecklingsländer som är öar. Ta ett helhetsgrepp på utvecklingsländernas skuldproblem genom nationella och internationella åtgärder i syfte att nå en hållbar skuldnivå på lång sikt. I samarbete med läkemedelsföretag tillhandahålla livsviktiga läkemedel till överkomliga priser i utvecklingsländerna. I samarbete med den privata sektorn göra ny teknik, framför allt inom information och kommunikation, tillgänglig. ( info/vad- gor- fn/utveckling- och- fattigdomsbekampning/millenniemalen/) Sida 13
En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0
En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merFörenta Nationernas Millenniedeklaration
Förenta Nationernas Millenniedeklaration Millennietoppmötet New York den 6-8 september 2000 FN:s Millenniedeklaration Svensk version utgiven av: FN:s informationskontor för de nordiska länderna, Svenska
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merBlir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen
Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merMålsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen
Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merAgenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet
Bild 1 Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Intro 1 Bild 2 Agenda 2030 Bild 2 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för
Läs mer8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Läs merLÅT JULEN GÖRA SKILLNAD
LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent
Läs merVad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter
Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merVad är Global Compact?
Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merAgenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.
Talmanus Agenda 2030 och globala målen En presentation för lärare och elever på FN-skolor Svenska FN-förbundet oktober 2017 Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merEUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING
EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merGlobalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
Läs merAttityder till FN:s hållbarhetsmål
Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala
Läs merGenus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling
Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development
Läs merGlobalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merINTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO
INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den
Läs merFakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *
Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM86. Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s preliminära position inför förhandlingar om global utveckling efter 2015 Utrikesdepartementet 2013-04-12 Dokumentbeteckning KOM(2013) 92 Meddelande
Läs merRÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!
RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merTillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang
Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit
Läs merPolicy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merKunder. Värde för varje intressegrupp Karpesjö Consulting. Karpesjö Consulting. Kvalitets- och miljöarbete. Kvalitets- och miljöarbete
1 Värde för varje intressegrupp 2 Försäkringsbolag Aktieägare Långivare Globalisering Kunder Medarbetare & leverantörer Leverantörer CSR Miljöbalkens hänsynsregler Revisorer ISO 26000 1 3 Utvecklingen
Läs merResultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
Läs mer9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs mer2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs merHUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.
HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merHandikappolitisk plan
Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merAgenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merAgenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merEU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps
EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merminoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Läs merIngenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Läs merVägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Läs merUtkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
Läs merBild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet
Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 i form av 17 globala mål. Världens länder har
Läs merInternationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merEtt samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Läs merUttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs merFunktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Läs merUTKAST TILL FÖRDRAG OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN OCH FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN
KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR Bryssel den 5 oktober 2007 (OR. fr) CIG 1/1/07 REV 1 NOT från: Regeringskonferensens ordförandeskap av den: 5 oktober 2007 till: Regeringskonferensen
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs mer10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merPUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merRättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet
HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merPolicy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Läs merTill varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.
2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar
Läs mer