Kvalitetsenhetsarbetet vid IPL 2012: årsrapport

Transkript

1 Institutionen för psykologi och logopedi Kvalitetsenhetsarbetet vid IPL 2012: årsrapport 1. Allmänt IPL beviljades kvalitetsenhetsstatus och ett särskilt anslag för att säkerställa och vidareutveckla kvaliteten för undervisningen vid institutionen. I linje med de ursprungliga planerna har man opererat på en bred front genom att initiera flera delprojekt. På detta sätt strävar IPL till att göra väsentliga framsteg beträffande utbildningens kvalitet. I första skede har dessa delprojekt fokuserat på olika aspekter av undervisningsprogrammen (integrering av forskning och praxis, kontakter med fältet, dialogen mellan studeranden och lärare genom feedbacksystem, m.m.). Här har man samtidigt tagit i beaktande de olika utvecklingsbehov som finns vid institutionens två utbildningslinjer, nämligen psykolog- och logopedutbildningen. Hela kvalitetsenhetsarbetet kan indelas i följande faser: Psykologi: År : Omstrukturering av psykologprogrammet År : Implementering av de nya kurserna, stoffmässig/substantiell förändring. År : Implementering av nya pedagogiska metoder. Logopedi: År 2011: Genomgång av utbildningsprogrammet i logopedi År 2012: Omstrukturering av kontakten till arbetsfältet, implementering av nya pedagogiska metoder År : Implementering av nya kurser, ytterligare implementering av nya pedagogiska metoder Projektet leddes kalenderåret 2012 av prefekt och professor Pekka Santtila samt projektkoordinator på deltid PsM Joachim Johansson. Därtill arbetade studerande på timbasis med olika delprojekt. Information om kvalitetsarbetet på IPL har fortlöpande

2 spridits via tidningen Meddelanden och den s.k. lärarbloggen. För mer information om samtliga delprojekt, se kapitel 2d samt bilagor. 2. Projektets aktiviteter Samtliga delprojekt redovisas för i kapitel 2d. 2a. Möten, när och om vad Möten har hållits regelbundet inom de olika delprojekten. På personalmöten för hela IPL, som ordnats cirka två gånger per termin, har arbetet med kvalitetsprojektet presenterats och diskuterats. Utöver detta har projektkoordinatorn och prefekten regelbundet träffats och diskuterat de större linjerna. Även andra möten har vid behov ägt rum, till exempel mellan projektkoordinatorn och amanuensen gällande psykologins undervisningsprogram. Projektkoordinatorn har därtill deltagit i möten med Lärcentret enligt schema. 2b. Kurser/seminarier I maj 2012 ordnades ett informationsseminarium för blivande mentorer vid ämnet psykologi. Seminariet bestod av gästföreläsningar samt information om den nya kursen Klinisk auskultering, som involverar mentorverksamhet. För mera information om satsningarna på mentorverksamhet vid psykologin, se kapitel 2d6 samt bilagor. I oktober 2012 hölls ett välbesökt tvådagars seminarium i Karis för bägge ämnena vid IPL med fokus på utveckling av ämnenas undervisningsprogram. Vid seminariet deltog inbjudna föreläsare, studerande, alumner/kliniker, samt personalen vid IPL. För mera information om arbetet med undervisningsprogrammet, se kapitel 2d4 samt bilagor. Bilaga 1 2c. Annan form av träffar för/med personalen Tack vare institutionens storlek har inofficiella möten med involverade personer kunnat äga rum flexibelt och efter behov. 2d. Utvecklingsarbete, kartläggningar Både på logopedin och på psykologin har det mest omfattande projektet varit utvecklingen av respektive ämnes undervisningsprogram. För psykologins del innebär detta omfattande förändringar i examensstruktur och kursupplägg 16 helt nya kurser har skapats medan 7

3 stycken genomgår omfattande förändringar. För logopedins del innebär kvalitetsarbetet djupgående förändringar i undervisningsmetoder, kursinnehåll samt examinationsformer. Projekt, ansvarspersoner samt hänvisning till bilaga: Gemensamma för hela IPL: 2d 1. Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrument Ansvarspersoner: PsK Timo Harju samt prefekt Pekka Santtila, amanuens Emma Kallvik, amanuens Yasmin Nyqvist. Bilaga 2 2d 2. Lämplighetsbedömningen vid antagning till studier vid IPL förnyas Ansvarspersoner: PsK Tio Bäckblom och personalen vid IPL Bilaga 3 2d 3. Nya kurser vid IPL Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL. Bilaga 4 Psykologi: 2d 4. Utveckling av utbildningsprogrammet i psykologi med avseende på ökad kvalitetssäkring Ansvarspersoner: PsM Joachim Johansson, prefekt Pekka Santtila, samtlig personal vid psykologin samt inbjudna timlärare Bilaga 5 2d 5. Kursen Praktik och praktikantseminarier (30 sp) förnyas Ansvarsperson: PsM Joachim Johansson Bilaga 6

4 2d 6. Införandet av mentorverksamhet/kursen Klinisk auskultering (3 sp) Ansvarspersoner: FD Katarina Finnilä, PsM Marianne Källström, PsK Jessica Rintala, prefekt Pekka Santtila Bilaga 7 2d 7. Utvecklandet av en databank för undervisningsmaterial Ansvarsperson: Psyk.stud. Oscar Damén Bilaga 8 Logopedi: 2d 8. Utveckling av utbildningsprogrammet i logopedi: implementering av nya pedagogiska metoder och examinationsformer samt förändringar i kursinnehåll Ansvarspersoner: viceprefekt Susanna Simberg, samtlig personal vid logopedin samt inbjudna timlärare Bilaga 9 2d 9. Utredning över behovet av handledarverktyg och ibruktagandet av dessa för talterapeuter på arbetsfältet som tar emot studerande på praktik Ansvarspersoner: viceprefekt Susanna Simberg, FM Sofia Holmqvist jan-feb 2012, FM Emma Kallvik, fil.kand. Greta Wistbacka Bilaga 10 2e. Publikationer, riktlinjer, andra skriftliga produktioner År 2012 har följande skriftliga dokument framställts inom kvalitetsprojektet: Handbok för undervisningen vid IPL Kursutvärderingsblankett för IPL, modell Handbok för kursen Klinisk auskultering Psykologpraktik: ramkontrakt mellan studerande och praktikplatsen Psykologpraktik: bedömningsblankett för praktikperioden Logopedipraktik: Styrdokument i anknytning till praktikperioderna har reviderats och publicerats på logopedins hemsida

5 2f. Beslut, tillsatta grupper I samband med utvecklingen av psykologins utbildningsprogram har lärargrupper indelade enligt expertis tillsatts. Dessa strimmor hade som uppgift att se över sina egna kurshelheters inbördes progression och identifiera eventuella överlappningar eller luckor. Grupperna är fyra till antalet och har sammanträtt regelbundet. För mer information, se bilaga 5. 2g. Övrigt På grund av projektkoordinatorns långa sjukledighet under våren 2012 har kvalitetsarbetet drabbats av viss fördröjning. Trots detta anser institutionen att arbetet gått framåt i en tillfredsställande takt. 3. Verksamhetsplan för år 2013 Projektkoordinator PsM Johansson slutade och som projektassistent anställdes PsK Katarina Kiiskinen som tillsammans med tillträdande prefekt Matti Laine, viceprefekt Susanna Simberg, amanuens FM Yasmin Nyqvist och projektassistent Greta Wistbacka i fortsättningen kommer att utgöra projektets styrgrupp i nära samarbete med studiechefen och representanter från LC. Under det kommande året kommer IPL att anordna två seminarier med syfte att dela med sig av goda rutiner som utarbetats vid institutionen; den 18.3 kommer ett seminarium om IPL:s kursfeedbacksystem att äga rum och för hösten 2013 planeras ett seminarium där institutionens förnyade praxis med kandidat- och magisteravhandlingarna presenteras. Media kommer också att kallas in vid sjösättningen av nya kurshelheter som bedöms som intressanta för allmänheten. Jämsides med detta fortgår ett fortlöpande informerande till såväl allmänheten som ledningen för ÅA gällande projektets gång. Samarbetet med Turun Yliopisto inom ramen för Turku School of Behavioural Sciences fortsätter aktivt. En specifik målsättning under 2013 är att vidareutveckla samarbetet kring universitetens gemensamma engelskspråkiga kurspaket. För de utbyteselever som kommer till Åbo för att studera psykologi är det viktigt att det finns ett tillräckligt stort utbud av relevanta engelskspråkiga kurser inom det egna ämnet och arbetet kring detta går vidare. Institutionen kommer under 2013 att utveckla en egen kurs som ska räknas till godo som den institutionsanpassade modul III inom ämnet universitetspedagogik. Kursens generella

6 målsättning är att fördjupa deltagarnas kunskaper i universitetspedagogik genom handlett genomförande av pedagogiska utvecklingsprojekt. I och med den finansiering som IPL fått som kvalitetsenhet inom utbildningen är institutionen mitt i en omfattande utvecklingsprocess där man ser över enskilda kurser men även hela utbildningsprogrammet. Målsättningen med kursen är att genom att anlita pedagogiska experter kunna erbjuda deltagarna möjligheter att reflektera kring de utvecklingsprojekt de sysslar med. Kurser kommer att innefatta självständigt arbete med projekten samt handledning given av en pedagogisk expert. Kursen kommer att vara en integrerad del av hela institutionens utvecklingsarbete genom att öppna dessa handledningstillfällen för hela den undervisande personalen för att erbjuda möjligheter för hela enheten att utvecklas i och med kursen. Professor Simberg ska i februari 2013 besöka Linköpings Universitet för att utreda möjligheterna att ordna en utbildning i problembaserat lärande (PBL) för IPL:s personal i Åbo. PBL-pedagogiken används vid logopediutbildningar i bl.a. Sverige och Australien och logopedin vid Åbo Akademi har under 2012 piloterat undervisningsmetoden i en ämneskurs med goda resultat. Vid Linköpings Universitet är PBL synnerligen välutvecklad och IPL önskar därför engagera föreläsare från pedagogiska enheten vid Linköpings Universitet. Utbildningen planeras till hösten 2013, alternativt våren Ett nytt delprojekt om testnormering för finlandssvenska förhållanden som ingick i den ursprungliga kvalitetsansökningen kommer att köra igång hösten Detta kommer även att gynna finlandssvenska yrkesverksamma psykologer och talterapeuter samt den finlandssvenska befolkningen i och med att finlandssvenska normer utvecklas som för tillfället inte finns. Projektet innefattar dels en ny IPL-allmän kurs i ämnet samt ett omfattande projekt där de mest använda testen normeras inom ramen för pro gradu-arbeten. Kursen blir bestående. Logopediämnet ska under våren 2013 sammanställa en praktikhandbok som blir gemensam för både handledare och studerande. Handboken ska publiceras på logopedins hemsida och planeras vara klar i augusti Förutom detta fortsätter arbetet med samtliga påbörjade delprojekt. Psykologins nya undervisningsprogram tas i bruk under läsåret , vilket innebär ett stort behov av specialarrangemang för det 50-tal studerande som inlett studierna i det gamla programmet. För en mer detaljerad verksamhetsplan för samtliga delprojekt, se bilagorna i kapitel 2d.

7 Bilaga 2 Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrumentet Ansvarspersoner: PsK Timo Harju, prefekt Pekka Santtila, amanuens Emma Kallvik och amanuens Yasmin Nyqvist. Syfte: Att på ett relevant sätt utvärdera undervisningen vid IPL. Att aktivera såväl studerande som lärare vid IPL till aktiv självreflektion gällande inlärning/undervisning. Ett hjälpmedel för att säkerställa att ett på evidens baserat stoff lärs ut på en pedagogisk högklassig nivå. Vision: Formuläret fungerar som mätinstrument för förhållandet teori-praktik-evidens gällande undervisningen överlag. Man kan med instrumentets hjälp evaluera kursinnehållets kliniska koppling och stoffets evidensmässiga underlag. Med instrumentets hjälp kan man successivt, och fortlöpande, samla in information/återkopplingsdata som kommer att ligga till grund för en fortlöpande innehållslig och pedagogisk planering. Nuläge: Föreligger och implementeras successivt i undervisningen vid IPL. En första utvärdering sker på personalens kursfeedbackmöte i januari : Fortsatt arbete med att utveckla insamlandet av kursfeedback samt en kontinuerlig utvärdering av blankettens utformning.

8 Bilaga 3 2. Lämplighetsbedömningen vid antagning till studier vid IPL förnyas Ansvarspersoner: PsK Tio Bäckblom och personalen vid IPL Syfte: Att kartlägga och kvalitetssäkra den nuvarande bedömnings-/antagningsprocessen samt att utveckla antagningsförfarandet och förtydliga antagningsgrunderna. Ett förtydligande av antagningskriterier strävar till ett ökat rättskydd för såväl sökande som ansvariga för antagningen och i förlängningen för patientsäkerheten. Nuläge: En kartläggning av faktorer som är relevanta för lämplighet vid antagning till utbildningsprogrammen i psykologi/logopedi har utförts under våren Aspekter av detta projekt har beaktats redan under antagningen i juni : Delprojektet fortgår, med sikte på att ytterligare implementeras vid nästa antagning i juni En plan för bemötande av t.ex. överklaganden bör innefatta klara kriterier för vem som är/inte är lämplig för studier på utbildningar som ligger till grund för legitimation. Här kunde juridisk expertis konsulteras.

9 Bilaga 4 Nya kurser vid IPL Bakgrund: Inom ramen för undervisningsutvecklingen på ämnena har nya satsningar gjorts för att täcka in uppdagade brister på områden som är relevanta för utbildningarna. Nuläge: Dessa satsningar har resulterat i ett flertal nya kurser som skapas och piloteras under kommande år. 2013: Fortsatt arbete med kursutvecklingen. Psykologi: 1. Klinisk barn- och ungdomspsykologi 5 sp Ansvarspersoner: PsM Elin Melakari, FD Katarina Alanko 2. Emotioner 3 sp Ansvarsperson: PsM Jan Antfolk 4. Klinisk auskultering 3 sp Ansvarsperson: FD Katarina Finnilä 5. Evidensbaserad praxis och klinisk beslutsfattning 6 sp Ansvarsperson: FD Katarina Finnilä 6. Psykologisk och psykofarmakologisk behandling: teori 6 sp Ansvarspersoner: FD Katri Kanninen, PsK Katarina Kiiskinen 7. Centrala färdigheter i klinisk psykologi 1 3 sp Ansvarspersoner: lektor Margaretha Hupa, professor Kenneth Sandnabba 8. Centrala färdigheter i klinisk psykologi 2 3 sp Ansvarsperson: FD Katri Kanninen

10 9. Utredning av vuxnas kognitiva funktioner och personlighet 4 sp Ansvarspersoner: PsM Otto Waris, PsM Emilia Bergen 10. Utredning av barns och ungas kognitiva funktioner och socioemotionella utveckling 4 sp Ansvarspersoner: PsM Petra Boman, FD Katarina Alanko 11. Kliniska fenomen: psykos 2 sp Ansvarsperson: NN 12. Kliniska fenomen: ångest och depression 2 sp Ansvarsperson: lektor Margaretha Hupa 13. Kliniska fenomen: personlighetsstörningar och beroende Ansvarsperson: professor Bettina von der Pahlen 14. Kliniska fenomen: ätstörningar och andra somatoforma problem Ansvarsperson: FD Monica Ålgars 15. Psykologisk behandling av barn: praktik 10 sp Ansvarsperson: FD Katarina Alanko 16. Arbets- och organisationspsykologi: praktik, Firman 10 sp Ansvarspersoner: PsM Juha-Pekka Airo Målsättning: att få fördjupad kunskap om området arbets- och organisationspsykologi både via teoretiska studier (seminarier och litteratur) och med praktik på fältet. Praktiken kommer att bestå av interventioner i utomstående organisationer under handledning. Lärandemål: - Kunna praktiskt implementera de på arbetsplatsen mest typiska intervjuerna: anställningsintervju och olika kartläggningar. - Kunna planera och utföra mindre omfattande handlednings- och coaching-interventioner.

11 - Kunna planera och utföra kvantitativa och kvalitativa organisationsundersökningar - Kunna planera och delvis utföra rekryteringsprocesser. - Behärska principerna i ledarskapsevaluering. Deltagarna får leda delar av seminarierna och denna kontribution evalueras. Logopedi 1. Mångfald i det kliniska arbetet Ansvarsperson: professor Susanna Simberg En kurs om klientbemötande med fokus på kulturell mångfald och genus är planerad till våren Gemensam kurs för psykologi och logopedi Utredning och behandling i en mångkulturell kontext 5 sp Ansvarspersoner: amanuens Yasmin Nyqvist och professor Pirjo Korpilahti (TY) Bakgrund: Via samarbetsnätverket Turku School of Behavioral Science har en fördjupad kurshelhet på 5 sp ämnad för både psykologer och logopeder vid Åbo Akademi och Åbo Universitet skapats. Kursen tillmötesgår de behov som finns på fältet av praktisk erfarenhet och vetenskaplig kunskap om att arbeta med barn med mångkulturell och flerspråkig bakgrund. Kursen består av en räcka gästföreläsningar om relevanta ämnen samt en praktisk bit där studerande i team bestående av en logoped och en psykolog enligt överenskommelse med daghem i Åboregionen arbetar tillsammans med barn med invandrarbakgrund. Kursen har plats för 20 studerande, med en kvot på fem från varje ämne. Kursen förverkligas på tre olika språk och studerande förväntas inneha grundkunskaper i såväl finska som engelska och svenska. Målsättning: kursens målsättning är att genom introducerande föreläsningar och praktiskt fältarbete i team under handledning göra studerande bekanta med de utmaningar man kan möta i arbetet som psykolog och talterapeut på ett mångkulturellt arbetsfält. Under kursen lär sig studerande att se och relatera till olika aspekter som bör tas i beaktande i en mångkulturell, yrkesinriktad verksamhet i team och speciellt i utredningssammanhang. De introducerande

12 föreläsningarna syftar till att förbereda den studerande för att vid kursens slut kunna genomföra en tolkstödd testning av ett barn med mångkulturell bakgrund och kunna vidareförmedla resultatet under ett föräldrasamtal. I testningssammanhanget kontrolleras barnets språkliga status av logopedistuderandena och kognitions- och uppmärksamhetsproblematik av psykologistuderandena. Lärandemål: Efter avlagd kurs ska studerande ha en baskunskap i interkulturell kommunikation och flerspråkighet erhållit en fördjupad insikt i hur man i det kliniska arbetet som psykolog eller talterapeut agerar i mångkulturella situationer: hur bemöter man en klient med mångkulturell bakgrund? ha en fördjupad kunskap om den problematik som i Finland möter en person med mångkulturell bakgrund kunna utföra testningar och återgivande samtal med tolkhjälp ha en fördjupad kunskap om administration och praxis kring mångkulturellt klinikarbete i Finland

13 Bilaga 5 Genomgång av utbildningsprogrammet i psykologi, med avseende på ökad kvalitetssäkring samt på att evidensbaserad metodik avseende undersökning och behandling lärs ut. Implementering av förnyade pedagogiska metoder. Ansvarspersoner: PsM Joachim Johansson, prefekt Pekka Santtila, samtlig personal vid psykologin samt inbjudna timlärare. Syfte: Att säkerställa en fungerande balans mellan teori-praktik/fält-evidens inom utbildningsprogrammet i psykologi vid IPL. Att införa en fenomenbaserad inlärning/presentation av centralt kliniskt stoff. Att kontinuerligt säkerställa undervisningens koppling till och relevans för yrkeslivets varierande och differentierade krav. Vision: Ett förnyat utbildningsprogram inom psykologi kan erbjudas fr.o.m. höstterminen Nuläge: Inom ämnet psykologi grundades redan under våren 2012 grupper av personal (lärare, forskare, timlärare), tematiskt ordnade i s.k. "strimmor". Dessa är: 1) Forskningsmetodik och vetenskapsteori 2) Neuropsykologi och biologisk psykologi 3) Klinisk psykologi med avseende på såväl barn, unga, vuxna och äldre samt 4) Arbets- och organisationspsykologi. Lärargrupperna hade som uppgift att se över de tematiska helheterna kurs för kurs för att säkerställa progressionen och hitta överlappningar och glapp. I oktober 2012 hölls ett välbesökt tvådagars seminarium i Karis för bägge ämnena vid IPL. Vid seminariet deltog inbjudna föreläsare, studerande, alumner/kliniker, samt personalen vid IPL. De olika tematiska grupperna diskuterade och sammanfattade de förändringsförslag som tidigare (09/2012) lagts fram av prefekt Santtila och projektkoordinator Johansson vid ett personalmöte på IPL. Seminariet var mycket produktivt, och en konsensus om de olika förändringsförslagen kunde nås. Såväl moderna aspekter av ett fenomenbaserat inlärande, vilket följer en internationell trend, och evidensbasering kunde sammanvägas med funktionella aspekter på inbördes

14 progression mellan kurserna. Resultatet speglar också tydligt de nutida kraven på en akademisk utbildning som förbereder för krävande expertuppgifter i arbetslivet. Denna, mest övergripande aspekt av kvalitetsenhetsprojektet visavi psykologin, har gått vidare så att prefekt Santtila med den kunskap som vuxit fram under arbetet, övergripande sammanfattat och presenterat ett förnyat utbildningsprogram i psykologi. Prefekt Santtila har tillsammans med projektkoordinatorn presenterat detta ännu en gång för diskussion på ett lärarmöte vid IPL ( ), varefter förslaget föredrogs och godkändes på institutionsrådsmötet den : PsM Katarina Kiiskinen anställs fr.o.m. 01/2013 som projektassistent för att i nära samarbete med inblandade lärare arbeta med en harmoniering i språkdräkt av uppställda lärandemål. En modell har utarbetats för ekvalisering av s.k. "gamla" kurser och utbildningsmoment och implementeras under 2013 av amanuens Yasmin Nyqvist. Arbetet sker i nära samarbete med prefekt och studiechef. För arbetet med separata kurser, se bilaga 4.

15 Bilaga 6 Kursen Praktik och praktikantseminarier 30 sp förnyas Ansvarsperson: PsM Joachim Johansson Syfte: Att förtydliga de kvalitetskriterier som bör ställas på en psykologpraktik. Att formulera lärandemål för praktiken. Att skapa strukturer för praktikens utförande och bedömning. Att inom undervisningen (praktikantseminarierna och det praktiska arbetet) klargöra arbetslivets krav gällande bl.a. kunskap i aktuell lagstiftning, organisatoriskt kunnande, allmän arbetslivskunskap samt användande av evidensbaserad metodik i psykologisk utredning och behandling. Att inför och under praktiken lära studerande att självständigt tillämpa vetenskaplig psykologisk kunskap i praktiken samt hitta sin yrkesroll som psykolog. Vision: Att kontakten mellan praktikfält och IPL är levande och interaktiv. Att praktiken skall säkerställa kvaliteten i de utexaminerade psykologie magistrarnas kliniska arbete, eftersom praktiken är tänkt att fungera som ett tillfälle att reflektera över och integrera de teoretiska kunskaper de blivande psykologerna fått under studietiden. Att studerandes yrkesidentitet ska utvecklas under praktiken på ett sätt som stöder arbete på det kliniska fältet i framtiden. En handlingsplan för situationer då studerande riskerar en underkänd prestation för sin praktik är under utarbetning. Den juridiskt korrekta gången om en studerande av hälsoskäl bör avskiljas från utbildningen (och således inte kan erhålla legitimation som yrkesverksam person inom hälso- och sjukvården) är under utredning. Följande frågor utreds: Hur ser ansvarsfördelningen ut, vilken är tågordningen och i vilket skede/av vem får/bör studerande hänvisas till medicinsk bedömning i sådana fall? Juridisk och yrkesetisk expertis kommer att konsulteras för uppställande av en praxis som är lagenlig och etisk med beaktande av såväl studerandes som andras rättsskydd. Nuläge: Praktikens omfattning, liksom praktikantseminariernas omfattning förändras inte. Fr.o.m. höstterminen 2012 har studerande inlett sin praktik med ett enskilt samtal med praktikansvarige. Under detta samtal, som hållits konfidentiellt, har syftet varit att reflektera över den kunskap som behövs i psykologyrket samt hur det som praktikanten lärt sig genom sina studier passar in i det kommande praktiska arbetet. Under samtalet finns även utrymme

16 att ventilera förväntningar och farhågor vad gäller praktiken. Dokument för praktikens ramar och evaluering har aktivt tagits i bruk men är fortsättningsvis under vidareutveckling. En mellanevaluering av praktiken har införts för att säkerställa att lärandemål uppnås och eventuella problem kan åtgärdas i tid. Mellanevalueringen innebär att praktikant och handledare ungefär vid mitten av praktikperioden har ett strukturerat utvecklingssamtal, som sammanfattas av handledaren och skickas till den praktikansvarige på institutionen. Vid behov ordnas personlig kontakt mellan praktikansvarig och handledare. Handledaren informeras även genom ett brev i början av praktiken om att det är önskvärt och välkommet att man kontaktar praktikansvarige när som helst under praktikperioden om problem skulle uppstå. Idealet vore att handledare och praktikansvarig alltid hade personlig kontakt, t.o.m. ett möte, vid mitten av praktikperioden. Av praktiska orsaker är detta ändå inte möjligt att genomföra i nuläget, då studerande praktiserar på olika håll i landet och praktikansvarige utför sitt arbete som timlärare. Om man önskar utveckla kontakten mellan praktikansvarig och handledare i denna riktning i framtiden bör framför allt ekonomiska frågor vad gäller praktikansvariges resekostnader och ersättning för arbetstid under resor beaktas. Att kräva att handledarna kommer till institutionen för samtal kan inte anses skäligt och kan även innebära svårigheter för studerande att få praktikplats, eftersom många heltidsarbetande psykologer högst sannolikt skulle anse detta moment alltför resurskrävande. De förtydligade praktiska och i någon mån juridiska ramarna för praktikens utförande kommer att sammanfattas i en handbok som kan ges både till studerande, handledare och praktikansvarig. Handboken kommer även att finnas i elektronisk form och vara tillgänglig på nätet. Som bilagor till handboken finns alla blanketter som behövs för genomförandet av praktiken. Handboken är ännu under utarbetning. 2013: Fr.o.m. 01/2013 har FD Katarina Finnilä övertagit uppgiften som praktikantansvarig och jobbar vidare med utvecklingen av praktikformatet.

17 Bilaga 7 Införande av mentorverksamhet/kursen Klinisk auskultering 3 sp Ansvarspersoner: FD Katarina Finnilä, PsM Marianne Källström, PsK Jessica Rintala, prefekt Pekka Santtila Syfte: Att vid utbildningsprogrammet för psykologer införa ett kursmoment som innebär en levande kontakt till det praktiska fältet, tidigt under utbildningen. Att som synergieffekt erhålla ett nätverk av praktiskt yrkesverksamma mentorer inom ämnet psykologi, som också i framtiden kan rekryteras som timlärare/kliniskt aktiva gästföreläsare. Den centralaste aspekten av detta delprojekt är att tidigt bibringa studerande insikter om kopplingen mellan psykologisk forskning samt ett hypotesskapande tankesätt och det kliniska arbetet, och att kritiskt och reflektivt granska tillämpningen av psykologi i klinisk praxis. Vision: Synergieffekter kan uppnås genom att kursen på sikt delvis sammankopplas till proseminarierna i psykologi, genom att studerande redan under den kliniska auskulteringen hittar ett ämne för sin kandidatuppsats, samt att det kliniska fältet genom kursen informeras om möjligheten att dra nytta av kandidatavhandlingarnas rön. Kursen utgör i fortsättningen en första kontakt till fältet för blivande psykologer. Ett levande och interaktivt samarbete mellan IPL och arbetslivet/fältet upprätthålls på detta sätt. Nuläge: En förening för utexaminerade psykologer, AlumniPuls, har grundats på initiativ av ämnet. Föreningen sammanträder regelbundet och deltar i olika aktiviteter i styrelsens regi. En helt ny kurshelhet vid namn "Klinisk auskultering" (omfattande 3 sp) har utarbetats. Denna har hållits för första gången under period 1-2 höstterminen 2012 under ledning av FD Katarina Finnilä. En presentationsträff med inbjudna mentorer hölls 05/2012 vid ÅA under ledning av PsM Källström och PsK Rintala. Som slutuppgift på kursen utförde studerande en initierad sökning av material och producerade en litteraturöversikt på basis av önskemål från fältet. En verksamhetshandbok innehållande riktlinjer för struktur, juridik etc. har utarbetats för kursen. Kursen kvarstår som ett moment i det förnyade utbildningsprogrammet för psykologer. Den aktuella kursen har evaluerats av ovan nämnda personer på basis av inkommen återkopplingsdata i samråd med prefekt Pekka Santtila 11/2012.

18 2013: Kursen ges för andra gången våren 2014 och evalueras och utvecklas fortlöpande.

19 Bilaga 8 Utveckling av en databank för undervisningsmaterial Ansvarsperson: Oscar Damén Syfte: Att i högre grad ta i bruk internetbaserat material, blueray, DVD, interaktiva övningar på nätet m.m. dels som material som används direkt i undervisningen, dels som material studerande får tillgång till vid sidan av föreläsningar och närstudietillfällen. Vision: Via lösenord blir materialet så småningom tillgängligt för studerande och personal via IPL:s hemsida. Nuläge: Psyk.stud. Oscar Damén är anställd på timbasis för att upprätta ett länkotek, med rapport över licenser, rättigheter samt kostnader för relevant material. 2013: Arbetet med länkoteket fortgår så att Damén i nära samarbete med lärarna kompletterar och utvidgar materialet som sedan utvärderas och godkänns av kvalitetsenhetens styrgrupp. Material för boktentamina poängteras specifikt t.ex. kan studerande ha stor nytta av videon och interaktiva övningar inom ramen för boktenter om anatomi och fysiologi.

20 Bilaga 9 Utveckling av utbildningsprogrammet i logopedi: implementering av nya pedagogiska metoder och examinationsformer samt förändringar i kursinnehåll Ansvarspersoner: viceprefekt Susanna Simberg, samtlig personal vid logopedin samt inbjudna timlärare Syfte: Sedan studieprogrammet i logopedi startade år 2005 har personalen vid ämnet varit måna om att kontinuerligt utveckla kurserna och pröva på olika pedagogiska lösningar. Studerandes åsikter och respons har alltid värderats högt och tagits i beaktande i mån av möjlighet. Inom kvalitetsarbetet har logopedin valt att satsa på att utveckla alternativa examinationsformer och en större pedagogisk variation. Nuläge: För att ytterligare utveckla den pedagogiska kompetensen hos personalen samt kursstrukturer och kursinnehåll har ämnet satsat på att låta sig inspireras av framgångsrika utbildningsprogram och pedagogiska lösningar inom logopedi utomlands. Vid samtliga svenska universitet hör logopedi till den medicinska fakulteten, där problembaserat lärande (PBL) har en central roll. Även i Finland används den undervisningsmetoden vid medicinska fakulteten vid Turun Yliopisto och Helsingfors Universitet. Metoden går ut på att en mindre grupp studerande under handledning tar reda på lösningar och svar på olika problem eller fall. Förutom att de studerande lär sig mer om det aktuella ämnet ligger även stort fokus på att hitta och välja ut väsentlig information och kunna ta olika roller i en gruppsituation, vilket är ytterst viktigt eftersom talterapeuter arbetar i multiprofessionella team. För att kunna integrera den här undervisningsformen i logopedins kurser gick doktorand Lindman och amanuens Kallvik en PBL-pedagogikkurs i Linköping under våren Kursen gav officiell behörighet att verka som PBL-handledare. De använde sedan metoden i en av logopedins större kurser under hösten 2012, och metoden fick mycket bra respons av de studerande. Till följd av det lyckade resultatet ska PBL introduceras i flera andra kurser redan under våren 2013, och för att kunna använda metoden i ännu större utsträckning planeras nu en PBL-utbildning i Åbo, där fler från personalen och i viss mån äldre studerande vid IPL ska kunna delta.

21 Utbildningsprogrammen i logopedi i Australien anses vara av synnerligen hög kvalitet. Akademilektor Pirkko Rautakoski besökte under hösten 2012 fem olika logopediutbildningar i Australien inom ramen för kvalitetsarbetet för att få nya idéer för hur man kan utveckla undervisningen vid Åbo Akademi. Resultaten av resan presenteras i sin helhet på ett personalmöte för hela IPL , men baserat på en första rapport kan man konstatera att innehållet i undervisningen är ganska lika i Australien och Finland. De största skillnaderna ligger i utbildningarnas struktur. Även i Australien används mycket PBL-pedagogik och fallstudiebaserad undervisning. Utbildningarnas innehåll styrs av en kunskapshandbok som ges ut av landets talterapeutorganisation Speech Pathology Australia. Redan i början av studierna ligger stort fokus på evidensbaserad undervisning samt användningen av Världshälsoorganisationen WHOs internationella klassifikation för funktion, handikapp och hälsa (ICF). Man använder sig också av rollspel som ett förberedande inslag inför riktiga klientkontakter. I slutet av studierna går man noga igenom den administrativa sidan av talterapeutarbetet, till exempel hur vården inom olika kommuner är organiserad. En regelbunden auditering och kvalitetssäkring av undervisningsprogrammen görs varje eller vartannat år av en professor från ett annat universitet. Under hösten 2012 har ämnet också satsat på att utreda hur kulturell mångfald och genus uppmärksammas i undervisningen. Vid kvalitetsenhetsseminariet i Raseborg diskuterades frågan ingående, vilket ledde till kompletteringsförslag till innehållet i några kurser. De här kompletteringarna är redan införda i MinPlan inför läsåret Dessutom planerar ämnet att ordna en kurs om klient- och anhörigbemötande nästa läsår, där frågor om mångkultur och genus ska tas upp. Sammanfattning och vision: Undervisningsformen PBL har tagits i bruk. Kursinnehåll har kompletterats så att kulturell mångfald och genus ska tas upp mer i undervisningen. Nya idéer kring undervisningen har uppkommit till följd av akademilektor Rautakoskis besök vid australiensiska universitet. För att ytterligare förbättra undervisningen ska logopedin under 2013 och 2014: Fortsätta integrera PBL i kurserna Utreda möjligheterna att ordna en PBL-utbildning i Åbo, troligtvis engagera föreläsare från Linköping där PBL-pedagogiken är välutvecklad. Professor Simberg ska besöka den pedagogiska enheten vid Linköpings Universitet bland annat för att diskutera möjligheterna till utbildningen.

22 Under de fem åt som logopedin hade extern finansiering från undervisningsministeriet införskaffades teknisk utrustning vars användning kräver expertkunskaper. Sådan expertis finns inte i Finland, men däremot vid Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. För att kunna integrera utrustningen så aktivt och mångsidigt som möjligt i undervisning och forskning ska en liten grupp röstforskare från ämnet besöka experterna i Sverige för att utbilda sig i februari För att få nya idéer om utvecklingsområden ska professor emerita Britta Hammarberg från Karolinska Institutet bjudas in under våren Hammarberg var med och startade upp logopedutbildningen vid Karolinska Institutet och förestod den fram till sin pensionering. Utbildningen har fått mycket högt betyg i Svenska Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar För att garantera att studieprestationer bedöms så rättvist som möjligt behövs ett system över bedömningsförfaranden för att öka transparensen. Ett sådant system ska börja utvecklas under våren Utreda ifall rollspel kunde vara en tänkbar examinations- eller undervisningsform i kurser som är nära anknutna till klinisk praktik.

23 Bilaga 10 Utredning över behovet av handledarverktyg och ibruktagandet av dessa för talterapeuter på arbetsfältet som tar emot studerande på praktik. Ansvarspersoner: Professor Susanna Simberg, FM Sofia Holmqvist jan-feb 2012, FM Emma Kallvik, fil.kand. Greta Wistbacka. Bakgrund: De kliniska praktikperioderna är en viktig del (sammanlagt 21 sp) av utbildningen till talterapeut. Flera av de så kallade korta praktikerna handleds av den undervisande personalen (som är talterapeuter) vid Åbo Akademi, men de studerande har även möjlighet att göra någon eller några av de fem korta praktikerna (fyra obligatoriska och en valbar) med en utomstående talterapeut som handledare. I slutskedet av studierna har alla studerande en fyra månader lång avslutande praktikperiod (25 sp) vid sjukhus, hälsovårdscentral eller övrig instans som erbjuder talterapitjänster. Den långa praktiken handleds alltid av en talterapeut på arbetsplatsen och är den enda praktik där den studerandes prestationer bedöms enligt bedömningsskalan 1-5. De övriga praktikerna bedöms med godkänd/underkänd. Syfte: Eftersom praktikperioderna till stor del handleds av talterapeuter utanför universitetet är det väsentligt att informationsutbytet och samarbetet mellan ämnet och talterapeuterna på arbetsfältet löper så smidigt som möjligt. En smidig och fungerande byråkrati samt lättillgänglig information underlättar arbetet för administrationen vid logopedin vid Åbo Akademi och för handledaren såväl som för den studerande. Nuläge: Under våren 2012 skickade logopedin vid Åbo Akademi ut en webbenkät till alla yrkesverksamma svenskspråkiga talterapeuter i Finland. Syftet med enkäten var att utreda hur talterapeuter på fältet upplever handledningsuppgiften och om det finns intresse för eventuell handledarutbildning. Det visade sig att intresset för handledarutbildning var litet, däremot efterlystes handledarträffar där talterapeuterna skulle ha möjlighet att träffas och fritt diskutera sina upplevelser och erfarenheter. Dessutom efterlyste talterapeuterna logopedisk fortbildning med fokus på handledning. Resultaten av enkäten presenterades i sin helhet på Svenska Talterapeuter i Finlands utbildningsdag i maj Handledning, bedömningsgrunder och styrdokument för praktikperioderna diskuterades även under IPL:s 1

24 kvalitetsenhetsseminarium i Raseborg Till följd av diskussionerna har styrdokumenten reviderats under hösten I samarbete med logopedin vid Turun Yliopisto (TY) ordnades en handledarutbildningsdag och som direkt åtgärd av enkätresultaten ordnade logopedin vid Åbo Akademi två handledarträffar under hösten 2012; en i Vasa och en i Åbo, den senare tillsammans med logopedin vid TY. Deltagarantalet var stort vid båda träffarna, och initiativet var mycket uppskattat av alla deltagare. Det blev uppenbart att informationsflödet mellan ämnet och talterapeuterna på arbetsfältet varit otillräcklig. Till följd av diskussionerna på träffarna uppkom idén om en praktikhandbok, där både handledare och studerande lätt ska få fram all relevant information om praktikperioderna. Styrdokumenten som studerande och handledare tidigare har fått från amanuensen har reviderats och lagts ut på logopedins hemsida. Genom att samla all information på hemsidan blir den lättillgänglig för både handledare och studerande, vilket ger ett mer transparent system där alla parter har tillgång till samma information. I den kommande praktikhandboken ska det även tydligt framkomma vilka krav handledarna ska ställa på de skriftliga arbeten som hör till en praktikperiod. Det ska finnas tydliga instruktioner för progressionen i de skriftliga arbetena för att kunna garantera att de skrivs på en tillräckligt hög akademisk nivå i förhållande till i vilket skede av studierna den studerande är. Till handboken kommer även att bifogas bilagor gällande bl.a. handledarnas rätt till arvoden och övriga styrdokument. Vid träffarna kom det även fram att handledarutbildning kanske ändå skulle vara uppskattad, och en dylik är nu under planering tillsammans med psykologin vid IPL. Traditionellt har de korta praktikperioderna bestått av att den studerande ger talterapi åt en klient gånger á 45 minuter, men praktikperioden behöver inte nödvändigtvis vara uppbyggd så. De korta praktikerna kan se väldigt olika ut, så länge den studerande träffar en eller flera klienter för antingen utredningar eller terapi. Olika varianter är t.ex. att den studerande arbetar heltid under två veckor på någon talterapiinstans, deltar i olika rehabiliteringskurser eller utvecklar en klients kommunikationshjälpmedel. Handledare på arbetsfältet kan alltså skräddarsy praktikperioden enligt vad som är mest lämpligt för dem och arbetsplatsen. Efter handledarträffarna har flera talterapeuter hört av sig till ämnet och erbjudit studerande nya möjligheter till praktikplatser. 2

25 Sammanfattning och vision: Kontakten mellan universitetet och fältet har utökats genom handledarträffar som blir årligen återkommande i Österbotten, Åboland och Nyland. För att ytterligare förbättra arrangemangen kring praktik ska logopedin under 2013 och 2014: Sammanställa en praktikhandbok (gemensam för handledare och logopedistuderande) som ska finnas tillgänglig på logopedins hemsida. Handboken ska vara färdig senast i augusti Planera en utbildning i allmänna handledarfärdigheter tillsammans med psykologin vid IPL. Planerad tidpunkt hösten 2013 eller våren Ordna handledarträffar i Nyland, Åboland och Österbotten Sammanställa en lista över alla praktikplatser som studerande haft sedan 2010, som ska finnas tillgänglig för alla huvudämnesstuderande i logopedi Erbjuda talterapeuter på fältet att delta i en unik kurs där Ulrika Nettelbladt från Sverige föreläser om pragmatiska kommunikationsstörningar i maj Främjar samarbetet med talterapeuter utanför universitetet. 3