DETALJPLAN FÖR BUSKÄR I SKÄRHAMN

Transkript

1 HYDROGIS AB MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INFÖR DETALJPLAN FÖR BUSKÄR I SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN RAPPORT 685

2 HYDROGIS AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Tjänsteman Plankonsult: Daniel Rutgersson Planarkitekt Tjörns kommun SKÄRHAMN Tfn Camilla Lidholm Planarkitekt Norconsult AB Box GÖTEBORG Tfn MKB konsult: HydroGIS AB c/o Lars-Harry Jenneborg Underlag för MKBn: Detaljplan för Tubberöd 1:201 m fl Buskär Tjörns kommun. Samrådshandling upprättad av Norconsult AB. Översiktsplan för Tjörns kommun ÖP 03. Antagen av kommunfullmäktige Behovsbedömning Detaljplan för Buskär Skärhamn. HydroGIS AB rapport 636. Daterad Tubberöd 1:201 m fl Tjörns kommun - detaljplan. Teknisk PM Geoteknik Norconsult AB. Tubberöd 1:201 m fl Tjörn. Markteknisk undersökningsrapport, MUR geoteknik Norconsult AB. Rutgersson D. Tjörns kommun. Buskär. Kulturmiljöunderlag inför detaljplanering Samråd om behovsbedömning tillhörande förslag till detaljplan för Buskär, Skärhamn i Tjörns kommun, Västra Götalands län. Yttrande Dnr Stigande vatten: En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING DETALJPLAN 4 1 INLEDNING SYFTE OCH AVGRÄNSNING METODER 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING 6 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER GÄLLANDE PLANER 22 4 PLANFÖRSLAG FÖRESLAGEN UTFORMNING ALTERNATIV UTFORMNING NOLLALTERNATIVET 24 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER NATURMILJÖ KULTURMILJÖ LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV NATURRESURSER BOENDEMILJÖ HÄLSA OCH SÄKERHET KOMMUNIKATIONER MÖJLIGA ÅTGÄRDER 40 6 SAMRÅD 42 7 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 43 8 KÄLLOR 44 Sammanställning av MKBn: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB E-post: lars-harry@hydrogis.se Tfn: Medverkande: Mery-Lorna Jenneborg E-post: mery-lorna@hydrogis.se Tfn: Originaldokument: MKB 685 Buskär pmd/pdf 3

4 SAMMANFATTNING DETALJPLAN 0 SAMMANFATTNING DETALJPLAN Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad enligt Plan- och bygglagen (PBL) i samband med ny detaljplaneläggning av Buskär i Tjörns kommun. Planområdet är beläget i nordvästra hörnet av Skärhamns centrala tätortsbebyggelse. MKBn ingår i planhandlingarna för detaljplanen och utgör också ett beslutsunderlag. Planbeskrivningen innehåller en komplett beskrivning av föreslagna förändringar inom planområdet, medan MKBn innehåller sammanfattad beskrivning av planens innehåll och framför allt hur planen påverkar de olika miljöerna i området. För att få en så bra förståelse som möjligt av de planerade förändringarna bör planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning läsas tillsammans. Detaljplaneförslaget (se fig 8 och 9) skall i korthet kunna inrymma följande åtgärder/anläggningar: Småbåtshamn framför planen till nuvarande magasinsbyggnader. Bibehålla befintliga småbryggor utanför fastigheten Tubberöd 1:201. fastigheter. Rivning av magasinsbyggnader och uppförande av byggnader för boende, handel, kontor och kultur (se fig 9). Utökade parkerings möjligheter. Vid planens genomförande kommer en VA-sanering att genomföras. Tjörns kommun och Länsstyrelsen har bedömt att planförslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Myndigheterna delar också kommunens uppfattning att detaljplanens konsekvenser för landmiljön med fördel kan beskrivas i planbeskrivning, men att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behövs för planerade vattenverksamheter med bryggor och tryckbank inom planområdet. 4

5 INLEDNING 1 INLEDNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är framtagen inför upprättande av en detaljplan för området vid Buskär i Skärhamn. I samråd vid behovsbedömning har Tjörns kommun och Länsstyrelsen i Västra Götalands län tagit ställning till att projektet inte kommer att innebära betydande miljöpåverkan. Krav på upprättande av en MKB föreligger då endast beträffande de vattenverksamheter som berörs av planen (Länsstyrelsens yttrande ). 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKBn Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i planhandlingarna för detaljplanen och är därmed en del av beslutsunderlaget. Planbeskrivningen innehåller en komplett beskrivning av föreslagna förändringar inom planområdet, medan miljökonsekvensbeskrivningen innehåller en mer sammanfattad beskrivning av planens innehåll. I MKB:n läggs tonvikten på beskrivning av den miljöpåverkan som planen ger upphov till. För att få en så bra förståelse som möjligt för de planerade förändringarna bör planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning läsas tillsammans. Miljökonsekvensbeskrivningen skall belysa de direkta och indirekta effekter som planförslaget kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för det fall planen inte blir antagen, beskrivs även effekterna av ett nollalternativ, dvs bibehållande av nuvarande situation. MKBn har avgränsats till att omfatta de frågor som bedömts som mest väsentliga vid prövning av planen. Enligt samråd mellan Tjörns kommun och Länsstyrelsen skall avgränsningen av MKB:n innefatta frågor som rör planerad vattenverksamhet med bryggor. Detaljplanens konsekvenser för landmiljön kan däremot med fördel beskrivas i planbeskrivning. 5

6 INLEDNING 1.2 METODER För kartläggning av bottenförhållandena genomfördes en undersökning med ekolodsplotter (200/ 35 khz) samt chirpad sidescan sonar ( khz). Sonarbilderna granskades med avseende på eventuell förekomst av marinarkeologiskt intressanta objekt samt kelpalger och ålgräs. Bottnens flora, fauna och substrat har också inspekterats med en ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrd undervattensfarkost med inbyggd videokamera. Från videofilmen har representativa stillbilder tagits ut för redovisning i denna MKB. Fältarbetet genomfördes Undersökning av bottenförhållandena i angränsande områden har också gjorts vid flera andra tillfällen, vilka också utgör underlag till föreliggande MKB. Området har också flygfotograferats från m höjd sommaren Fig 1. MiniROV-farkosten med videokameror, sonar, kontrollsystem och undervattensnavigation. Farkosten har ett maximalt dykdjup till 300 m och drivs av tre propellrar. Högsta hastighet är hela 4,5 knop. 6

7 OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet ligger i centrala Skärhamn på Tjörns västsida. Buskär med närmiljö är en gammal miljö sett ur ett Skärhamnperspektiv: Med en bebyggelsemiljö som vittnar om tidigare verksamheter och hur orten varit beroende av havet som näring. Bebyggelsen är varierad och består av större magasin, mindre sjöbodar, bostadshus, förråd och bodar. Idag används magasinsbyggnaderna som lagerlokaler. Markområdet används bland annat som parkerings- och båtuppställningsplats. Planområdet omges av en varierad bebyggelse med liknande struktur och ramas in av havet åt både norr, väst och syd. Planområdet avgränsas åt öst av Hamnvägen. Fig 2. Översiktskarta med markering för aktuellt område. 7

8 OMRÅDESBESKRIVNING 8 Fig 3. Skärhamns centrala del med Buskär och ungefärligt läge för planen

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER MILJÖBALKENS 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: Planen bedöms inte medföra någon betydande skada eller olägenhet. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kommentar: Vid genomförande av planen förutsätts anlitade entreprenörer tillämpa bästa teknik samt ha goda erfarenheter från liknande byggnationer och anläggningar. Val av plats: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 6 miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Kommentar: I antagen ÖP 2003 anges att Buskär skall utvecklas beträffande service, centrumverksamhet och boende. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Kommentar: Till bryggor och övriga anläggningar inom planen förutsätts att för miljön lämpligaste material används. Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter, som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön, med likvärdig materiel eller produkter, som kan antas medföra mindre sådana risker. Kommentar: För anläggningar inom planen förutsätts att de för miljön lämpligaste byggmaterialen prioriteras och används. 9

10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Rimlighetsavvägning: Kraven på de allmänna hänsynskraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kommentar: Nyttan av planen bedöms överväga eventuella olägenheter. Några sådana av betydelse har hittills inte kunnat identifieras. Ansvar för skadad miljö: Enligt 8 alla som bedriver eller har bedrivit eller vidtagit en åtgärd som medför skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört. Kommentar: Uppkommer skador på allmän eller enskild egendom kommer detta att behandlas som ett skadeståndsärende. Slutavvägning: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Kommentar: Planförslaget bedöms ej innebära risk att människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Kommentar: Planförslaget bedöms utgöra en lämplig användning av området med hänsyn till dess beskaffenhet och centrala läge samt föreliggande behov av båtplatser och kustnära boende. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Kommentar: Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersiellt viktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa de viktigaste av dessa som riksintresse (citat ur Fiskeriverkets utredning Finfo 2006:1; referens 15). I utredningen finns inte något särskilt utpekat riksintresseområde för fisket vid Skärhamn, men däremot i Marstrandsfjorden, vilket således inte berörs av projektet. 10

11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pga områdenas natureller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet ska enligt 3 kap 6 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Kommentar: Föreslagen detaljplan bedöms inte skada natur- eller kulturmiljön på något påtagligt sätt. Ej heller påverkas några fritidsintressen negativt. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av komplettering till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd. Kommentar: De områden som omfattas av 4:e kap MB är enligt 1 i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns här. Ingrepp får inte påtagligt skada värdena. Planområdet ingår i ovanstående område och är således av riksintresse med avseende på natur- och kulturvärden. Dock bestämmelserna i MB 4 kap skall inte utgöra hinder för utveckling av befintliga tätorter eller för det lokala näringslivet. Planområdet ingår i ovanstående område. Särskilda skäl måste anses föreligga då området redan omfattas av bebyggelse med bl a magasin- och bostadsbebyggelse i Skärhamns centrala tätort. Fig 4. Strandskydd (blå linje) samt områden av riksintresse för kulturmiljö och friluftsliv (gröna scraferingar) i förhållande till planområdets läge (rödmarkering). Från Länsstyrelsens GIS-databas. 11

12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skydd av områden Strandskydd: enligt 7 kap miljöbalken omfattar land- och vattenområdet vid havet, insjöar och vattendrag intill åtminstone 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Inom detta område får inte byggnader uppföras eller grävningsarbeten utföras för sådana byggnader, eller andra åtgärder utföras som kan förhindra allmänhetens åtkomst av området eller väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växtarter. Kommentar: Aktuellt planområde omfattas ej av strandskydd (se blå linje i fig 4). Vattenverksamhet: Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden omfattas av lagen om vattenverksamhet enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Kommentar: Anläggande av bryggor och tryckbankar är i regel tillståndspliktiga vattenverksamheter om arealen överstiger m 2. I mindre områden kan ibland en anmälan till Länsstyrelsen räcka. 3.3 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Planförslaget bedöms beröra följande miljömål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Den planerade bryggorna och tillhörande fritidsbåtar kommer att ligga över bottnar med delvis hårdbotten och delvis sediment bestående av silt, sand och skal. Vattendjupet och vattenomsättningen är emellertid tillräckliga för att målsättningen ej skall äventyras. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Tillkomsten och handhavande av ett mindre antal fritidsbåtar inom planområdet kan indirekt ge mindre utsläpp av närsalter. Övergödningseffekten på den marina miljön i området härav bedöms bli närmast obetydlig då båtar i sig endast medför utsläpp av kväveoxider via avgaser från förbränning av drivmedel. 12

13 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Förorenade jordmassor på land bör omhändertas och transporteras bort till lämplig avfallsanläggning innan anläggningsarbetena inom planen påbörjas. Småbåtsverksamheter medför mer eller mindre diffust läckage av giftiga ämnen från bottenfärger och eventuellt från impregneringsmedel i bryggorna. Mindre spill av drivmedel och olja kan förekomma oavsiktligt, temporärt och i ringa omfattning då det rör sig om ett fåtal båtar som tillkommer. Planförslaget strider ej mot målet i den mån giftiga impregneringsmedel ersätts med mer miljövänligare medel. Båtbranschen blir allt mer uppmärksammad på miljöproblemen och utvecklar alternativa och mindre giftiga bottenfärger. Fyrtaktsmotorer blir också vanligare och är betydligt mer skonsamma mot miljön än tvåtaktsmotorer. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Kommentar: På land finns inga vegetationsytor eller fauna som har någon betydelse i detta sammanhang. På bottnarna utanför stranden finns däremot rikligt med kelpalger (fig 12-14) som här bildar grunden för ett rikare djurliv. Kelpalgerna förekommer dock så djupt ca 3-4 meter, att de inte påverkas negativt av trafiken med fritidsbåtar. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Genomförande av planförslaget innebär en betydande och positiv utveckling med kustnära boende och goda möjligheter till rekreation. Jämfört med nulägets blandning med bostäder och magasinsbyggnader skapas istället en bättre planerad och väl bebyggd boendemiljö med hänsyn till områdets kulturhistoriska värden. 13

14 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) MILJÖKVALITETSNORMER - LUFT Myndigheter och kommuner skall vid planering och planläggning iaktta miljökvalitetsnormer (MKN) enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormerna anger de förorenings- eller störningsnivåer som människor eller naturen kan utsättas för utan olägenheter av betydelse, och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt. Det ska säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att reglerna i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrides. Miljökvalitetsnormer finns för halter av kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM 10, kvävedioxid, bensen och ozon). Halterna av kvävedioxid, bly, kolmonoxid och partiklar härrör från biltrafik. Halterna av luftföroreningar utmed gatorna inom och kring planområdet bedöms i huvudsak och under stora delar av året vara relativt låga, men inga mätningar är gjorda. Kommentar: Jämfört med ett nollalternativ med nuvarande verksamheter så innebär planens genomförande minskade utsläpp av luftföroreningar genom förbättrad teknik med bl a värmepumpar samt snålare drivmedelsförbrukning och bättre förbränning i såväl nyare bilar som båtmotorer. Allt bidrar till att miljökvalitetsnormerna inte överskrids vid planens genomförande. MILJÖKVALITETSNORMER - BULLER Naturvårdsverkets hittillsvarande riktvärde för trafikbuller vid yttervägg på bostäder är 55 dba. Helt nyligen har emellertid Boverket på regeringens begäran framfört nya tolkningar för riktvärden för buller i samband med bostadsbyggande. Tolkningen öppnar för mer buller från trafiken vid uppförande av nya bostäder - högst dba. Men då måste bullernivån på den andra tysta sidan av bostaden begränsas till dba. Med dessa tankar blir bullerfaktorn knappast något hinder för uppförande av bostäder intill trafikerade vägar och gator. Trafikbuller kan dock orsaka sömnstörningar, irritation, stress, huvudvärk, sämre inlärningsförmåga, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kommentar: Trafikbuller genereras i huvudsak från biltrafiken på huvudgatan genom Skärhamns samhälle. Trafiken här bedöms inte öka i någon betydande omfattning i samband med planens genomförande. Inom planområdet ökar trafiken med motsvarande antal bilar till och från parkeringar i relation till planområdets nytillkomna bostäder. Planen medför knappast att normer för buller överskrids. Bullerstörningar uppkommer också temporärt från arbetsmaskiner/fartyg under anläggningstiden. Störningarna bedöms dock som acceptabla förutsatt att bullrande arbeten ej sker nattetid. 14

15 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MILJÖKVALITETSNORMER - VATTEN Vattenmyndigheten kartlägger och beskriver tillståndet för alla vattenförekomster i Sverige. För ytvatten anges dels ekologisk status, dels kemisk status. Detta arbete ligger sedan till grund för beslut om vilka miljökvalitetsnormer som skall fastställas för respektive område och vid vilken tidpunkt de senast skall var uppfyllda. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst. Nedan återges relevanta parametrar från databasen VISS angående Skärhamnsområdet. Hur vattenförekomsten berörs av detaljplaneförslaget kommenteras med kursiv stil. Fig 5. Vattenförekomsten Skärhamnsområdets utbredning. VATTENFÖREKOMST Skärhamnsområdet: EU_CD SE Ekologisk status Status 2009: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 (4 kap 9 vattenförvaltningsförordningen och 3 kap 1 andra stycket NFS 2008:1). Det är ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status förväntas uppnås

16 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Undantag: Övergödning Tidsfrist: 2021 Skäl Naturliga förutsättningar Övergödning av vattenmiljön har fler effekter och det kommer att kräva flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Det är därför tekniskt omöjligt att åtgärdernas effekt uppnås till Övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. För att de biologiska kvalitetsparametrar som påverkas av övergödning ska uppnå god status behövs stegvis kombinerade åtgärder. Arbetet med planering, genomförande av åtgärder och att åtgärdens effekt uppnås kommer att ta tid, och därför har vattenförekomsten fått tidsfrist Gemensamma internationella minskningar av näringsämnestillförseln har stor betydelse för att minska påverkan på de svenska kustvattnen. Kommentar: Databasens redovisning av övergödningsproblematiken saknar en sammanvägning av de nya rön som tyder på att närsaltöverskott är en effekt av ekologisk obalans genom främst överfiske. Uppsatta mål kommer därför aldrig att uppnås om inte de naturliga fiskpopulationerna utmed Bohuskusten först återskapas. Planens förslag till utbyggnad med bryggor och kommunal VA-anslutning av bostäder innebär inte att miljökvalitetsnormen inte överskrids. Kemisk status (exklusive kvicksilver) Status2009 God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer för kemisk ytvattenstatus ska fastställas till god kemisk ytvattenstatus. (NFS 2008:1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 3 kap. 4 ). Föreslagna åtgärder påverkar ej nuvarande ytvattenstatus i någon be- Kommentar: tydande grad. Skyddade områden EUID Område Kvalitetskrav SE Härön Gynnsam bevarandestatus SE Breviks kile - Toftenäs Gynnsam bevarandestatus Ekologisk status Värde - Klassificering Måttlig Data från provtagning av makroalger i vattenförekomsten visar på hög status medan data från växtplankton och bottenfauna visar på måttlig status. Den ekologiska statusen bedöms således vara måttlig. Även siktdjup visar på måttlig status vilket ger stöd för bedömningen. Planens genomförande kommer inte att påverka nuvarande status ne- Kommentar: gativt. 16

17 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kemisk status Värde - Klassificering Uppnår ej god I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). Provtagning av miljögifter saknas för vattenförekomsten. Den kemiska statusen bedöms som God status. Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Kemisk status (exklusive kvicksilver) Värde - Klassificering God Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. För ytterligare information beträffande bedömningen av miljögifter - se miljöproblem och risk. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Jordprover på land där båtar har hanterats i mindre omfattning visar på förhöjda halter av fram för att koppar. Då ytsedimentet i vattenområdet nedanför innehåller sand och skalfragmet är sannolikheten låg för att miljögifter skall finnas här. Planförslaget innebär knappast att normen överskrids. Makroalger och gömfröiga växter Värde - Klassificering God Bedömningen är baserad på en inventering av makroalger och marin fauna i Bohuslän år 2000 (Pater Noster) (4 stationer). Underlagsmaterialet sammanställt av M. Blomqvist (HAFOK). Kommentar: Nuvarande bestånd med kelpalger kan i mindre grad påverkas av skuggning från tillkommande bryggor och båtar. Bryggornas undervattendelar bildar dock sekundär hårdbotten där etabliering av växt- och djursamhällen kommer att ske. Effekterna bedöms uppväga varandra. 17

18 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bottenfauna Värde - Klassificering Måttlig Denna vattenförekomst är samklassad med M Bohusläns skärgårds kustvatten, Sotefjorden och Mollöfjorden som tillhör samma vattentyp. Bedömningen baseras på 5 provtagningsstationer med data från 2006: LYSE 7, LYSE 3, LYSE 5, HÄRÖN samt MARSTRANDFJ. Underlagsmaterialet sammanställt av M. Blomqvist (HAFOK). Kommentar: Nuvarande status påverkas sannolikt positivt genom tillkomst av nya hårdbottenytor från föreslagna bryggor. Syrgas Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 3 års medelvärden ( ). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data sammanställt av SMHI (ver ) Kommentar: Vattenomsättningen och djupförhållandena är tillräckliga för att ingen syrebrist på bottnarna skall uppkomma. Siktdjup Värde - Klassificering Måttlig Bedömningen baseras på 3 års medelvärden ( ) (jun-aug). Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Totalmängd kväve - sommar Värde - Klassificering Hög Bedömningen baseras på 3 års medelvärden ( ) för månaderna jul-aug. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Totalmängd kväve - vinter Värde - Klassificering Hög Bedömningen baseras på 5 års medelvärden ( ) för månaderna dec-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. 18

19 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Totalmängd fosfor - sommar Värde - Klassificering Hög Bedömningen baseras på 3 års medelvärden ( ) för månaderna jul-aug. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Totalmängd fosfor - vinter Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 5 års medelvärden ( ) för månaderna dec-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Löst oorganiskt kväve (DIN) - vinter Värde - Klassificering God Bedömningen baseras på 5 års medelvärden ( ) för månaderna dec-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol. Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Löst oorganiskt fosfor (DIP) - vinter Värde - Klassificering Hög Bedömningen baseras på 5 års medelvärden ( ) för månaderna dec-mars. Bohuskustens kustkontrollprogram, station: Åstol Data är sammanställt av SMHI (ver ). Kommentar: Nuvarande status påverkas ej negativt av planens genomförande. Övergödning Värde - Klassificering Ja Enligt den svenska rapporteringen till OSPAR 2007 finns det övergödningsproblem med förhöjda halter av näringsämnen både i Skagerraks och Kattegatts kustnära vatten. Kommentar: Se kommentar om övergödning ovan. Miljögifter Värde - Klassificering Ja I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att 19

20 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). Kommentar: kunnat påvisas. Påverkas ej av planen, då inga onormalt höga kvicksilverhalter har Miljögifter (exklusive kvicksilver) Värde - Klassificering Nej Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Om markföroreningar med framför all koppar på land avses saneras blir urlakningen till havet mindre jämfört med nuläget. Främmande arter Värde - Klassificering Ja Det finns ett stort antal främmande arter som är helt eller delvis etablerade utmed den svenska västkusten. En del av dessa är sk invasiva vilket betyder att de kan tränga undan etablerade inhemska arter. Underlaget är dock för osäkert för att kunna dra några slutsatser om påverkan på ekologisk status. Detta måste utredas ytterligare. I referenslistan till denna klassning finns en lista med exempel på några av de viktigaste främmande arterna som är eller kan komma att utgöra ett hot mot de naturliga ekosystemen. Kommentar: De främmande arter som i nuläget har identifierats i området är japanska jätteostron, amerikansk kammanet och sargassosnärja. Risken för hittransport av främmande arter genom fler fritidsbåtar bedöms vara närmast obefintlig. Punktkällor - Påverkanskällor Värde - Klassificering Osäker påverkan Som ett första steg i arbetet med att identifiera betydande påverkan från punktkällor har följande anläggningar definierats i vattenförekomsterna: IPPC-anläggningar (omfattas av IPPC-direktivet, Integrated Pollution Prevention and Control (96/61/EG) samt Förordning om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter (SFS 2004:989) UWWT-reningsverk (Urban Waste Water Treatment - omfattas av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för reningsverk med >2000 personekvivalenter) MIFO- objekt riskklass 1 från arbetet med förorenade områden som kommunicerats med den ansvarige. Allteftersom kartläggningsarbetet fortsätter och 20

21 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR mer detaljerade analyser utförs kan fler punktkällor komma att läggas till som betydande föroreningar och andra kanske faller bort. Kommentar: Berörs ej av planen med anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Risk att Ekologisk status/potential inte uppnås 2015 Värde - Klassificering Risk Vattenförekomsten uppnår inte god ekologisk status. Det finns ett antal miljöproblem som kan vara orsaken till detta. Det är osäkert om åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem hinner få önskvärd effekt till år I vissa fall behöver även kunskapsunderlaget förbättras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Kommentar: Någon risk föreligger ej genom de verksamheter som planeras inom planen. Risk att Kemisk status inte uppnås 2015 Värde - Klassificering Risk I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Det går oftast bra att äta fisk som kommer från ett vatten där kvicksilverhalten överskrider EG:s gränsvärde på 20 mikrogram per kilogram. Livsmedelsverket har tagit fram kostrekommendationer som gäller för fisk. Det finns riktade råd till gravida och ammande kvinnor. Fisk som livsmedel har ett allmänt EU-gemensamt gränsvärde (förordning 1886/2006) på 0,5 milligram per kilogram (mg/kg). Vissa fiskarter, såsom gädda, ål och hälleflundra, har ett högre gränsvärde på 1,0 milligram per kilogram (mg/kg). Provtagning av miljögifter saknas i vattenförekomsten. Det finns i dagsläget inga identifierade påverkansfaktorer som skulle kunna utgöra ett hot mot den kemiska statusen i vattenförekomsten. Kommentar: Bedöms ej påverkas av planen. Risk att Kemisk status (exklusive kvicksilver) inte nås till 2015 Värde - Klassificering Ingen risk Inom denna vattenförekomst avrinningsområde finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Observera att bedömningen är en expertbedömning och behöver utredas i nästa förvaltningscykel. Kommentar: Bedöms ej beröras av planen. 21

22 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.5 GÄLLANDE PLANER Gällande detaljplan är en byggnadsplan från 1961 och skiljer sig avsevärt mot Buskär i dagsläget gällande byggrätter och markanvändning (fig 6). För området finns en tätortstudie antagen 2006 service/centrumverksamhet/boende och verksamheter/småindustri enlig fig 7. Enligt gällande översiktplan ingår Buskär i kommunens kulturmiljöprogram. Fig 6. Gällande detaljplan från

23 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fig 7. Utdrag från kommunens översiktsplan 2012 samt Tätortsstudie för Skärhamn. 23

24 PLANFÖRSLAG 4 PLANFÖRSLAG 4.1 FÖRESLAGEN UTFORMNING Detaljplaneförslaget (se fig 8 och 9) skall i korthet kunna inrymma följande åtgärder/anläggningar: Småbåtshamn framför planen till nuvarande magasinsbyggnader. Möjlighet att anlägga småbryggor utmed delar av stranden avsedda för enskilda fastigheter. Rivning av magasinsbyggnader och uppförande av byggnader för boende, handel, kontor och kultur (se fig 9). Utökade parkerings möjligheter. Vid planens genomförande kommer en VA-sanering att genomföras. 4.2 ALTERNATIV UTFORMNING Enligt MB 6 kap.12 skall förutom föreslagen utformning, även rimliga alternativ identifieras, beskrivas och bedömas med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd. I föreliggande fall har nuvarande förslag utarbetats i en långvarig process med ett stort antal justeringar, med små avvikelser från det slutliga förslaget. 4.3 NOLLALTERNATIVET Ett nollalternativ innebär en analys av vad som inträffar eller inte inträffar i det aktuella området, om den föreslagna detaljplanen ej antages. Nollalternativet innebär att ingen detaljplanering av området genomförs, vilket i förlängningen också innebär att nuvarande förhållanden avseende både landmiljön och havsmiljön förblir oförändrade. I det mycket attraktiva läget vid havet och centralt i samhället framstår emellertid nollalternativets nuläge som en outnyttjad värdefull resurs. Några ytterligare bostäder kommer ej till stånd. Nulägets magasinbyggnader kvarstår och markytorna kan komma att fortsatt utnyttjas för diverse upplag, vilket förfular landskapsbilden. Risk för ras kvarstår framför allt vid kajen utanför magasinen och denna kan inte utnyttjas för angöring av båtar. Några nya bryggor och båtplatser kommer ej till stånd om planen ej genomförs. Detta påverkar främst de boende inom Buskär då vattenområdet enligt gällande detaljplan har beteckningen V dvs fritt vatten där inga anläggningar får förekomma. 24

25 Fig 8. Förslag till detaljplan över Buskär/Tubberöd. 25

26 PLANFÖRSLAG Fig 9. Illustration av småbåtshamn och byggnationer samt visualisering. 26

27 NATURMILJÖ 5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 NATURMILJÖ Inventering av den marina miljön Den marina miljön undersöktes med fjärrstyrd undervattensfarkost med videokamera (ROV-farkost) MARIN MILJÖ Bottendjupet i vattenområdet kring Buskärs stenutfyllnad (fig 22) är ca 4-5 meter. Bottnen sluttar därifrån svagt utåt väster till ca 9 m djup. Stenutfyllnaderna har en normal tångvegetation under medelvattenytan. På sten och berg mellan 1-5 meter djup förekommer täta bestånd med bruna kelpalger Laminaria saccharina (fig 12-14). Algerna hänger som täta draperier utmed stenutfyllnaderna. Sargassosnärja Sargassum muticum förekommer relativt sparsamt. Bruna trådalger Pilayella litoralis (fig 14-15) förekommer i måttliga kvantiteter bland kelpalgerna, men blir vanligare på den plana sedimentbottnen utanför stenutfyllnaden (fig 18-19). Flera rödalgsarter som Furcellaria lumbricalis, Chondrus crispus, Polysiphonia urceolata samt Ceramium spp. förekommer på berg och sten mellan kelpalgerna. Sedimentbottnen på 4-6 m djup innehåller grövre partiklar samt rikliga fragment av skal, vilket tyder på att erosionsförhållande och god vattenomsättning råder ner till minst 6 m djup. Gränsen för ålgräsets Zostera marina nedre utbredning ligger mellan 4,5-5 m djup i denna del av skärgården. Någon förekomst av ålgräs har emellertid inte kunna påvisats i vattenområdet kring Buskär. Generellt är ålgräsförekomster klassade som hotade biotoper och numera är ålgräset även rödlistad. Faunan var vid undersökningstillfället sparsam, men den täta kelpvegetationen erbjuder ett gott skydd och värdefull födosökningsbiotop för många marina fiskar, strandkrabbor, tångräkor mm. Det grova sedimentet nedanför stenutfyllnaden kan förmodas hysa havsborstmaskar bl a sandmask Arenicola marina och nergrävda vita småmusslor som Cerastoderma edule (fig 15 och 17). Vanlig sjöstjärna Asterias rubens (fig 15) observerades i ett fåtal exemplar. Observerad fiskfauna var sparsam och representerades enbart av ler- eller sandstubb Pomatoschistus spp. 27

28 NATURMILJÖ Buskär Fig 10 och 11. Topografiska bottenförhållanden i området. 28

29 NATURMILJÖ

30 NATURMILJÖ LANDMILJÖ Fig 20. Gata i centrala Buskär med parkeringsplatser. Huvuddelen av landytorna inom planområdet utgöres av små och delvis planterade trädgårdstomter, berg i dagen, samt utfyllnader och hårdgjorda ytor kring magasinsbyggnader och en mindre båthamn. Landvegetationen är i sin helhet därför mycket sparsam och karakteriseras av några enstaka träd i framför allt områdets norra del (fig 3 och 20). Intill en trädgårdstomt förekommer ett mindre bestånd med den fridlysta murgrönan Hedera helix (fig 21). På utfyllnadsområdet väster om magasinsbyggnaderna finns mindre ytor med trivial gräs- och ogräsvegetation. Fig 21. Bestånd med murgröna. 30

31 NATURMILJÖ KONSEKVENSER Fig. 22. Utfyllnadsområdet väster om magasinen som i nuläget används som upplag för plastkar, lådor och mindre båtar. Landmiljö Vid anläggande av byggnader och hårdgjorda ytor kring nuvaande magasin förstöres nuvarande vegetation på dessa ytor. Vegetationen är genomgående trivial, varför förlusten av denna blir obetydlig. Landmiljön bedöms bli betydligt mer estetiskt tilltalande än i nuläget (se fig 22) Marin miljö Vattenområdet har i nuläget en mycket god omsättning med det exponerade läget från gattet i väster, vilket minskar risken betydligt för att ingen negativ påverkan på bottensamhällena uppkommer om detaljplanen genomföres. Den goda vattengenomströmningen är viktig att upprätthålla. Vattendjupet i området där hamnen planeras är mer än väl tillräckligt för utnyttjande av flytande vågbrytare (med såväl plan botten som med vingar) och flytande bryggor. Risken är liten för att de djur och växter som lossnar och faller ner på bottnen skall ligga och ruttna med bildande av vita beläggningar med svavelbakterier och syrebrist. I detta läge kommer de flytande konstruktionerna att fungera som artificiella hårdbottnar där blåmusslor, havstulpaner, tarmsjöpungar, havsanemoner och trekantsmaskar kommer att sätta sig fast. Även en tydlig 31

32 KULTURMILJÖ Fig. 23. Typisk algzonering på sidan av en flytbrygga eller vågbrytare (beträffande algernas färger: se texten nedan). algzonering (fig 23) med havsallad Ulva lactuca (grön), Pilayella litoralis (brun) Ceramium/ Polysiphonia spp. (röda) och kelpalger bildas efter ett år på sidorna av pontonerna. Om tryckbank läggs ut (fig 28) begravs kelp och andra alger samt bottenlevande fauna inom motsvarande yta. Om ytskiktet till denna utgörs av sten kommer kelpalgerna att återkolonisera tryckbankens hårda yta. Den sammanlagda negativa effekten på den marina miljön blir därför obetydlig (jfr kap 5.9). Då båtupptagning och bottenrengöring ej skall ske inom planområdet behövs ej spolplatta med reningsanordning. Platser för båtupptag (trailerramp) finns i Skärhamns inre hamn samt vid t ex Mossholmens marina. Någon märkbar negativ effekt på den marina miljön uppkommer ej av några tiotal fler fritidsbåtar. 5.2 KULTURMILJÖ Skärhamn omnämns första gången 1748 som en strandsittarplats (egendomslösa som arrenderar eller med godkännande bosätter sig på stränder) och orten expanderade relativt sent. Under 1700-talet fanns få invånare och trankokerierna och sillfångsten gav avkastning för ägarna som i regel inte fanns på plats utan i Göteborg. När sillen och trankokerierna försvann under början av 1800-talet dröjde det till mitten av samma århundrade innan Skärhamn återfick en ekonomi och började växa (från 64 invånare 1835 till närmare 600 vid sekelskiftet 1800/1900). Utvecklingen berodde till stor del av en förbättrad fraktfart och fiskberedning. Storsjöfiske blev lönsamt genom tekniska förbättringar som förbättrade båtar, bättre fiskhantering (konserver) och möjlighet till transport på land (järnväg). Det hela förstärktes ytterligare av att sillen gick inomskärs 1877 och en ny sillperiod tog vid blev Skärhamn förklarat som municipalsamhälle och fortsatte därefter att växa. Samhället fick en allt mer dominerande roll på Tjörn som 32

33 LANDSKAPSBILD kommersiellt centrum och med den offentliga sektorns tillväxt utvecklades Skärhamn som centralort för Tjörn. Buskär ingår i kommunens kulturmiljöprogram. Marin arkeologi Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kan komma att kräva marinarkeologisk undersökning i samband med ansökan om vattenverksamhet. 5.3 LANDSKAPSBILD Buskär har ett läge där vattenspegeln i väst och norr har stor betydelse. En utbyggnad enligt detaljplaneförslaget innebär att samhällsbebyggelsen förtätas och får ett mer karaktär som harmoniserar mer med kustsamhälle för boende jämfört med nuvarande markytor med rmagasinsbyggnader och upplag (se fig 9). En betydande och positiv förändring av landskapsbilden uppnås med föreslagna åtgärder. Intrycket kan dock variera beroende på människors individuella inställning till utbyggnad i skärgårdsmiljö. Vid genomförandet av detaljplanen påverkas landskapsbilden negativt med avschaktade massor, ledningsgravar, tillfälliga materialupplag, uppförande av byggnader, bryggor etc. 5.4 FRILUFTSLIV I nuläget har planområdet liten betydelse för friluftslivet, dvs det är i stort sett begränsat till relativt få besökare som kan bedriva sportfiske från tillgängliga brygg- och kajkanter. Området är till stora delar privatägt och möjlighet till bilparkering inom området är mycket begränsad. Dessutom finns risk för ras i kajområdet. Vind- och vågexponering från väst bedöms ge tillräckligt god vattenomsättning i området för att kunna användas för bad. Tidvis kan vattenkvaliteten störas från Skärhamns småbåtshamn i söder. Då framför allt västra delen av området är beläget relativt nära den stora småbåtshamnen med fartygskajer föreligger viss olycksrisk i samband med bad och båttrafik. Tillgängligheten för allmänheten ökar då både vågbrytare och brygga i väster kommer att vara öppna. Jämfört med nollalternativet så öppnas området upp på ett mer tilltalande sätt. 33

34 BOENDEMILJÖ 5.5 NATURRESURSER Inga naturresurser i form av grus-, sand- eller vattentäkter tas i anspråk i samband med genomuppförande av detaljplanen. 5.6 BOENDEMILJÖ Skärhamns Frys AB, Akvarellmuseet, kommunhuset, hamnen mm innebär att Skärhamn har goda förutsättningar att vara ett levande samhälle även vintertid. Skärhamn är ett bra exempel på samhälle där både åretruntboende och sommarboende trivs tillsammans. Planförslaget medger ett utökat boende i en mycket attraktiv maritim miljö med tillgång till båtplats. Närboende kan förväntas få betydligt boendemiljö när magasinen ersätts med moderna byggnader för boende och anpassade verksamheter, vilket skall jämföras med nollalternativet där området är ett industriområde. I detaljplanen har placeringen av byggnaderna gjorts för att minimera skymd sikt för de närboende. Antalet personer som kommer att vistas i området blir fler jämfört med nuläget. Temporära störningar med arbetsmaskiner och transportfordon uppkommer i samband med anläggningsarbetena vid planens genomförande. 5.7 HÄLSA OCH SÄKERHET Människors hälsa och säkerhet är centrala frågor att belysa vid arbete med miljöbedömningar. Många mänskliga aktiviteter leder till påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet - direkt eller indirekt. Det handlar om t ex utsläpp till luft och vatten, elektromagnetiska fält, buller och andra störningar i boendemiljön. Hälsa är att ha ett psykiskt och fysiskt välbefinnande. I miljöbalken är olägenhet för människors hälsa ett grundläggande begrepp. Säkerhetsaspekten handlar om såväl trafikmiljösäkerhet som upplevd trygghet. Beträffande hälsa och säkerhet för friluftsbad: se kap 5.4. Buskär är beläget ca 3 km väster om ett mer utbrett riskområde för radon och berörs således ej av detta (referens 3). I samband med geotekniska undersökningar (referens 7) klassas marken inom Buskär ändå som normalradonmark (definition 0,08-0,2 µsv/h). Uppmätta värden ligger mellan 0,03-0,09 µsv/h. Framkomlighet för räddningsfordon och ambulans måste säkerställas. Inga övriga och påtagliga säkerhetsproblem förväntas uppkomma till följd av planförslaget. 34

35 HÄLSA OCH SÄKERHET Fig 24. Provtagningsplan för geoteknik (jfr fig 25). Röd markering visar område med risk för nedfall av stenblock. 35

36 HÄLSA OCH SÄKERHET Fig 25. Sammanställning av analysresultat av markföroreningar (jfr fig 24). 36

37 HÄLSA OCH SÄKERHET Föroreningar på land En översiktlig miljöteknisk provtagning (fig 24) har genomförts av Norconsult AB i området (referens 5 och 6): Området kring magasinsbyggnaderna är uppfyllt av fyllnadsmassor med varierande mäktighet och okänd härkomst. Fyllnadsmassor kan potentiellt innehålla föroreningar av framför allt metaller, petroleumprodukter och PAH (polyaromatiska kolväten). Förhöjda halter av koppar, kvicksilver, zink och bly har påvisats i jord i tre provpunkter (fig 24 och 25). Halterna överskrider riktvärdena för känslig markanvändning (KM). Under ytjorden ligger sprängsten. TBT har påträffats i ytliga jordlager. Risk föreligger att TBT har lakats ur marken och ansamlats i hamnsedimenten. TBT är framförallt giftigt för den marina miljön. Sammanfattningsvis föreligger både miljö- och hälsorisker på grund av konstaterade föroreningshalter i jord (fig 25). Dessa föroreningar bör avgränsas, schaktas upp och tas omhand inför eller under planerad bostadsbyggnation. Föroreningar i marina sediment Provtagning av ytsediment har ej genomfört då ingen grävning eller anläggningsarbeten där någon betydande sedimentförflyttning bedömts vara nödvändig. Exempel på förekommande sedimentskikt i området visas i fig 26. Överst finns ett lager med sandigt sediment och underst ett lager med friktionsmaterial. Mellan dessa fins två lager med olika leror. Fig 26. Sektion med sedimentskiktning vid västra Buskär. Från referens 7. 37

38 HÄLSA OCH SÄKERHET Geoteknik Befintliga villor är grundlagda på berg, varför inga stabilitetsproblem föreligger för dessa (referens 7). Kajen vid utfyllnadsområdet till Tubberöd 1:252 har däremot sprickbildningar och en del har rasat, vilket sannolikt beror på för lite stödfyllning intill hamnen i kombination med vertikal slänt mot havet (referens 7). I bergsskärningen norr om magasinsbyggnaderna (se röd markering i fig 24) finns tre lösa block som måste åtgärdas för att förhindra nedfall och olyckstillbud (se referens 7 kap 9). Inom utfyllnadsområdet ligger säkerhetsfaktorn Fc mellan 0,7 och 0,92 (referens 7), det innebär att akut rasrisk föreligger så länge faktorn är mindre än 1,0 (se Möjliga åtgärder kap 5.9). Klimatförändringar Höjning av jordens medeltemperatur medför smältande havs- och inlandsisar och tinande tundraområden, som innebär en stigande havsnivå. Detta motverkas av den varmare luftens större Fig 27. Riskområden för översvämning vid Buskär (vit markeringsram) enligt ÖP

39 KOMMUNIKATIONER förmåga att absorbera vatten samt att landhöjningen vid Bohuskusten är ca 3 mm per år. Hittills har därför inte höjningen av havsvattenståndet varit särskilt märkbar vid Bohuskusten. Den sammanslagna effekten av alla faktorer är att en höjning av havsnivån kan förväntas bli ca cm redan inom några decennier och i ett värsta scenario en eller flera meter. Detaljplanen bör därför ta hänsyn till en höjning på minst 0,5 meter. Förutom den globala havsnivåhöjningen beror vattenståndet i havet på andra faktorer som effekter av kraftiga vindar och tidvatten (ca 0,25 m). I fig 27 redovisas vilka delar av land vid Skärhamn med Buskär som kommer att ligga under vatten vid olika vattenstånd mellan 0-3,6 m. Därav framgår att större delen av Buskärs landytor kommer att ligga under vatten vid en höjning av nuvarande högsta vattenstånd från ca +1,6 m till +2,6 m, dvs en höjning med en meter. Enligt klimatprognoserna kommer även Bohuskusten att bli mest berörd av framtida ökningar av nederbörden. Kraftiga skyfall då mycket regn faller på kort tid förväntas också öka i frekvens. Översvämningar kan leda till att: Vatten tränger in i bostäder och andra byggnader. Hårdgjorda ytor översvämmas och blir svårframkomliga. Vatten- och avloppssystem slås ut. Hamnar, broar och vägar förstörs. El- och telesystemet påverkas. Miljöfarliga ämnen och bakterier sprids. Stora materiella skador och risker för människors hälsa kan förväntas. Det medför att det kommer att vara extra viktigt att anpassa samhällsplaneringen till ett förändrat klimat. 5.8 KOMMUNIKATIONER Området ligger intill genomfartsgatan i Skärhamns samhälle, vilket innebär att goda kommunikationsförbindelser med såväl bil som med den reguljära busstrafiken finns. Vägar inom planområdet, gårdsgator, utformas med asfalterad beläggning. Bärigheten bör tåla fordon upp till 15 ton för att fungera som räddningsvägar. Planförslaget medför att trafikmängden och i motsvarande grad även buller ökar något inom Skärhamns samhälle - dock ej i någon betydande omfattning. Inga övriga kommunikationsproblem förväntas uppkomma till följd av planförslaget. 39

40 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Fig 28. Placering av föreslagen tryckbank (scraferad yta). 5.9 MÖJLIGA ÅTGÄRDER För att undvika att fyllnadsområdet vid magasinen glider ut i havet föreslår den geotekniska utredningen att en tryckbank med sten läggs ut som fig visar. Materialet kan består av sten i olika fraktioner. I den geotekniska utredningen (referens 7) föreslås lastrestriktioner för landytor som ej utgörs av berg. Vid utläggning av tryckbanksmaterialet uppkommer tillfällig grumling av både befintligt ytsediment och av tryckbanksmaterialet i sig då detta består av bergkross. Uppgrumling av bottensedimentet kan dock undvikas om tryckbankens massor läggs på fiberduk eller ett lager med sjösand. 40