Åtgärda begreppet förmedling i momshänseende

Transkript

1 Till Finansminister Magdalena Andersson Näringsminister Ibrahim Baylan Momsutredningen Fi 2016:06 Riksdagens skatteutskott Skatteverket Stockholm Åtgärda begreppet förmedling i momshänseende Sammanfattning Svenskt Näringsliv anser att flera åtgärder måste genomföras kring begreppet förmedling i momshänseende. Skatteverket måste förtydliga vad de anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. Begreppet måste definieras i momslagen och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Vidare måste Sverige arbeta för att införa en tydlig definition av förmedling i EU:s momsdirektiv. Det är säljaren eller förmedlare i eget namn som ska avgöra momshanteringen för en vara eller tjänst. En förmedlare i annans namn momshanterar däremot endast förmedlingsprovisionen. Vad är förmedling och var går gränsen mot exempelvis reklamtjänster? Om en spel-app laddas ner är det spelföretaget eller marknadsplatsen som ska redovisa momsen? Om man klickar på en annons för en sportsko via sociala medier, förmedlas då varan, är det en kundförmedling eller reklamtjänst? Kan en länk hos en bloggare eller influenser vara en förmedling? När el-affären erbjuder möjlighet till försäkring vid köp av en TV, är det en försäkringsförmedling eller en kundförmedling? Svar måste kunna ges på dessa vanliga frågor. Men det finns ingen definition av begreppet förmedling i mervärdesskattelagen (ML) eller i EU:s mervärdesskattedirektiv (direktivet). Däremot finns så mycket som 13 olika begrepp i ML som beskriver olika förmedlingssituationer, detta ska jämföras med direktivets sex olika varianter. Vad de olika begreppen betyder kan inte utläsas av vare sig ML eller direktivet. Vad förmedling är kan inte heller utläsas av praxis, förarbeten eller olika riktlinjer. Den som söker svar hos Skatteverket måste, i princip, veta svaret innan för att hitta rätt information. Begreppet förmedling är en central fråga vars betydelse har ökat i takt med den digitala handeln och delningsekonomin som görs möjliga via appar i mobiltelefoner och andra plattformar. PwC har, på Svenskt Näringslivs uppdrag, i bifogad rapport gjort en kartläggning och granskning av det mervärdeskatterättsliga förmedlingsbegreppet. Bristen på en definition och klara riktlinjer avseende förmedling medför en oacceptabel rättslig osäkerhet och ett momssystem som inte fungerar som det är tänkt. Oklarheter i förmedlingsbegreppet kan medföra såväl icke beskattning som dubbelbeskattning. Vidare kan beskattning ske till fel skattesats eller ske i fel beskattningsland. Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0) Org. Nr:

2 2 (6) Kontrollproblem kan uppkomma då denna brist leder till oklarhet kring vilken part som ska debitera, fakturera och redovisa moms. I det fall Skatteverk eller domstol anser att viss part ska anses agera förmedlare och detta medför en förändrad momsbeskattning, kan det vara svårt att i efterhand korrigera transaktioner och att kräva kompensation av en köpare eller annan part i en försäljningskedja för tillkommande moms eller påverkad avdragsrätt. Sådana brister drabbar företag, föreningar, organisationer och även privatpersoner som agerar inom delnings- och cirkulär ekonomi. Bristerna kring begreppet förmedling leder till att momsens grundläggande syfte och ändamål att vara en enkel, praktisk, neutral, rationell och samhällsekonomiskt effektiv konsumtionsskatt inte uppfylls. Svenskt Näringsliv anser att följande åtgärder måste genomföras. 1. Att Skatteverket ser över sina begrepp avseende förmedling och den praktiska informationen. Detta för att tydliggöra vad Skatteverket anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. 2. Att en översyn av begreppet förmedling i ML görs i pågående momsöversyn. Begreppet måste definieras och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Utgångspunkten för nya begrepp bör vara direktivets nuvarande utformning. 3. Att Sverige arbetar för att införa en tydlig förmedlingsdefinition i EU:s mervärdesskattedirektiv. Detta för att undvika att kommersiellt likvärda situationer beskattas på olika sätt i olika medlemsstater. Anna Sandberg Nilsson Expert mervärdesskatt Svenskt Näringsliv

3 3 (6) 1 Mervärdesskattens syfte och ändamål Momsreglerna bedöms efter sin juridiska bokstav och alltför sällan utifrån skattens syften och ändamål. EU:s momssystem bygger på två grundprinciper, dels principen om att momsen är en allmän konsumtionsskatt, dels principen om skatteneutralitet. I EU:s första momsdirektiv 1 anges följande. Principen om det gemensamma systemet för mervärdeskatt innebär tillämpning på varor och tjänster av en allmän skatt på konsumtion som är exakt proportionell mot priset på varorna och tjänsterna, oavsett antalet transaktioner som äger rum under produktions- och distributionsprocessen före det led där skatt tas ut. I samma direktiv återfinns principen om skatteneutralitet. Det finns olika definitioner av vad neutralitet innebär, en allmän definition är att skatten inte ska påverka t.ex. affärs- eller konsumtionsbeslut. Docent Pernilla Rendahl har i den första samlade studien 2 över hur de svenska momsreglerna har utvecklats från 1969 till idag, sammanfattat syftet och ändamålen med en momsbeskattning. De identifierade ändamålen är följande. 1. Möjliggöra beskattning av mervärdet i varje led, 2. inte leda till kumulativa effekter eller dold skatt, 3. inte verka konkurrenssnedvridande, vara neutral, 4. vara samhällsekonomiskt effektiv, trygga sysselsättning, främja produktion, 5. anpassad till EU-rätten, 6. vara en generell skatt, med få undantag/särregleringar, 7. främja svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft, 8. inte leda till dubbelbeskattning eller icke-beskattning, 9. leda till ett rationellt beskattningsresultat, 10. vara enkel att tillämpa, praktiskt tillämpbar och kontrollerbar, 11. förhindra skatteflykt som momsbedrägerier, 12. inte fördyra boende, men belasta privata levnadskostnader, 13. inte leda till likviditetspåfrestningar och 14. på EU-nivå vara samhällsekonomiskt effektiv. Av rapporten framgår att ändamålet ofta endast är indirekt uttryckt i förarbeten till nyare svenska momsregler och att det saknas en diskussion om eventuella motsättningar mellan olika ändamål. Detta bidrar till att tolkningen av reglerna blir komplicerad och att svenska bedömningar kan avvika från EU-rätten. Rapporten påtalar behovet av en total översyn av momsbeskattningen. En särskild utredning är tillsatt 3 för att genomföra en översyn av momslagstiftningen. Utredningen ska vara färdig i april Vad gäller behovet att utreda begreppet förmedling är det viktigt att ställa frågan varför dagens regler inte fungerar, överensstämmer de materiella bedömningar som görs med momsens syften och ändamål och vilka förändringar av reglerna som behöver ske? 1 Artikel 2, Rådets första direktiv 67/227/EEG av den 11 april 1967, artikel 1 i Rådets direktiv 2006/112/EG. 2 Sid 9-10 Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller företagsskatt? Docent Pernilla Rendahl Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Svenskt Näringsliv april Dir 2016:58, Dir. 2018:112 Översyn av mervärdesskattelagstiftningen.

4 4 (6) 2 PwC:s kartläggning av begreppet förmedling PwC har, på Svenskt Näringslivs uppdrag, i bifogad rapport gjort en omfattande kartläggning och granskning av det mervärdeskatterättsliga förmedlingsbegreppet. Syftet med PwC:s genomgång är att ge en grundläggande redogörelse för hur momsreglerna avseende förmedling fungerar, vilka problem som nuvarande lagstiftning medför samt företagens och andra aktörers möjligheter att efterleva regelverket. Nedan återges översiktligt identifierade problem och iakttagelser. 3 Problembeskrivning Definition saknas i ML och direktiv Det saknas en definition av begreppet förmedling i såväl ML som i EU:s momsdirektiv. I ML används så mycket som 13 olika begrepp 4 och direktivet innehåller 6 olika beskrivningar 5 av förmedling. Vad de olika begreppen betyder kan varken utläsas av ML eller direktivet. Begreppen kan bara förstås genom att reglerna tolkas mot exempelvis praxis, förarbeten, administrativa riktlinjer, förordningar, förklarande anmärkningar och momskommitténs riktlinjer. Tyvärr leder inte heller en sådan tolkning till några tydliga svar avseende vilka förutsättningar som ska föreligga för att bedöma om en aktör ska ses som en viss typ av förmedlare. Praxis ger inga tydliga svar Praxis ger liten ledning för vad som är den avgörande skillnaden mellan återförsäljaren och den som förmedlar i eget namn respektive förmedlar i annans namn. Graden av självständighet är dock ett kriterium som Högsta förvaltningsdomstolen lyfter fram. Ett annat är vem som ska anses som kundens avtalsrättsliga motpart. Skatteverkets information är komplex och otillgänglig PwC samlade bild av Skatteverkets information 6 avseende förmedling är att den är omfattande och detaljrik. Det är svårt för ett företag att hitta korrekt information med utgångspunkt från de begrepp som vanligen används för att beskriva traditionella affärsmodeller. PwC konstaterar att den som söker svar hos Skatteverket på hur momsen ska hanteras i olika förmedlingssituationer måste, i princip, veta svaret innan för att hitta rätt information. Problemet är dock att den som söker information hos Skatteverket ofta inte vet hur reglerna fungerar. Företagens möjlighet att göra rätt blir både administrativt betungande och risken för felaktig hantering är stor, vilket kan bli mycket kännbart. 4 Svenskt Näringslivs bedömning av problemets effekter Det är säljaren eller den som förmedlar i eget namn som ska avgöra momshanteringen vid försäljningen av varan eller tjänsten. En förmedlare i annans namn däremot momshanterar endast förmedlingsprovisionen. Oklarheter i begreppet återförsäljare, förmedlare i eget eller annans namn och gränsdragning mot exempelvis reklamtjänster är praktiska frågor som uppstår för olika aktörer. Om en spel-applikation laddas ner till en mobiltelefon är det spelföretaget eller marknadsplatsen där jag hittade applikationen som redovisar momsen på försäljningen? 4 Avsnitt 3.2 PwC:s rapport om förmedling och moms (se bilaga) 5 Avsnitt 3.3 PwC:s rapport 6 Avsnitt 5, 9.1 PwC rapport

5 5 (6) Om man klickar på en annons för köp av ett par sportskor via sociala medier, förmedlas då varan av det sociala mediet åt sportföretaget, är det en kundförmedling eller reklamtjänst? Kan en länk hos en bloggare eller influenser vara en förmedling? När el-affären erbjuder möjlighet till försäkring vid köp av TV eller dammsugare, är det en försäkringsförmedling eller en kundförmedling? En definition av förmedling måste kunna ge svar på dessa vanliga frågor. Bristen på en definition och klara riktlinjer avseende begreppet förmedling medför en oacceptabel rättslig osäkerhet och ett momssystem som inte fungerar som det är tänkt. Oklarheter i förmedlingsbegreppet kan medföra såväl icke beskattning som dubbelbeskattning. Vidare kan beskattning ske till fel skattesats eller ske i fel beskattningsland. Kontrollproblem kan uppkomma då denna brist leder till oklarhet kring vilken part som ska debitera, fakturera och redovisa moms. I det fall Skatteverk eller domstol anser att viss part ska anses agera förmedlare och detta medför en förändrad momsbeskattning, kan det vara svårt att i efterhand korrigera transaktioner och att kräva kompensation av en köpare eller annan part i en försäljningskedja för tillkommen moms eller påverkad avdragsrätt. Sådana brister drabbar företag, föreningar, organisationer och även privatpersoner som till exempel agerar inom delnings- och cirkulär ekonomi. Dubbelbeskattning vid försäljning av appar med spel via itunes Följande rättsfall visar på de betydande effekter som oklarhet kring begreppet förmedling kan medföra. I ett rättsfall från Kammarrätten (mål ) bedömdes försäljning av appar med elektroniska spel som distribueras av Apple/iTunes i Luxemburg. Frågan var vem som i momshänseende skulle ses som säljare/förmedlare i eget namn till de privatpersoner inom EU som laddade ned spelen. Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att det svenska spelföretaget skulle ses som säljare och att svensk moms skulle debiteras vid försäljning till privatkunder inom hela EU (detta var före 2015 därefter har reglerna om beskattningsland avseende e-tjänster ändrats). Spelföretaget hade redan momshanterat transaktionen i annat land och dubbelbeskattning uppkom. Kammarrätten ansåg istället att Apple/iTunes i Luxemburg agerade i eget namn för det svenska bolagets räkning och att Apple/iTunes skulle debitera, fakturera och redovisa moms på försäljningen till privatpersoner inom EU. Kammarrätten ansåg att ML:s bestämmelse om förmedling i eget namn för annans räkning inte kunde begränsas till vem som är kommissionär definierad i svensk civilrätt utan skulle bedömas enligt EU-rätten. I bedömningen ingick bl.a. faktorer som avtal, marknadsföring, fakturering, betalning, leverans samt garanti- och produktansvaret. Kammarrättens bedömning undanröjde dubbelbeskattningen och motsvarade den bedömning som gjordes av skattemyndigheterna i Luxemburg och i de flesta andra EU-länder. Skatteverket valde att överklaga domen men Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte pröva ärendet. Hög aktualitet med anledning av implementering av e-handelspaketet Transaktionerna i rättsfallet ovan är fortsatt föremål för EU-ländernas intresse med anledning av den ökade digitaliseringen. Den ökande postorderhandeln via digitala plattformar, såväl inom EU som från tredje land, ingår som en del i det fortsatta arbetet kring förbättring av reglerna avseende gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (det s.k. e- handelspaketet 7 ). 7 COM(2018) 819 och COM(2018) 821 final

6 6 (6) I Kommissionens förslag som berör plattformarna blir begreppet förmedling särskilt viktigt. Genom artiklarna 14a och 242a i momsdirektivet införs särskilda bestämmelser för elektroniska gränssnitt, såsom en marknadsplats, plattform eller portal som förmedlar vissa leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster som görs av andra beskattningsbara personer. En definition föreslås av den situation där en beskattningsbar person anses förmedla försäljning av varor eller tjänster genom användning av ett elektroniskt gränssnitt. I det remissvar 8 som lämnats av Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har uppmärksammats att den svenska versionen av genomförandeförordningen medför förvirring avseende begreppen möjliggör / förmedla (eng. facilitates). Jämfört med den engelska direktivtexten framstår den svenska versionen av t.ex. artiklarna 5b och 54b i genomförandeförordningen i relation till art. 14a och 242a i direktivet som problematisk. Artikel svenska engelska 5b genomförandeförordningen förmedla facilitates 14a direktivet möjliggör facilitates 54b genomförandeförordningen förmedla facilitates 242a direktivet möjliggör facilitates För att inte ytterligare öka på rättsosäkerheten avseende begreppet förmedling måste ett fördjupat arbete och utredning ske kring begreppet. 5 Svenskt Näringslivs förslag De effekter som bristerna kring begreppet förmedling leder till strider mot momsens grundläggande syfte och ändamål att vara en enkel, praktisk, neutral, rationell och samhällsekonomiskt effektiv konsumtionsskatt. Svenskt Näringsliv föreslår följande. 1. Att Skatteverket ser över sina begrepp avseende förmedling och den praktiska informationen. Detta för att tydliggöra vad Skatteverket anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. 2. Att en översyn av begreppet förmedling i ML görs i pågående momsöversyn. Begreppet måste definieras och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Utgångspunkten för nya begrepp bör vara direktivets nuvarande utformning. 3. Att Sverige arbetar för att införa en tydlig förmedlingsdefinition i EU:s momsdirektiv. Detta för att undvika att kommersiellt likvärda situationer beskattas på olika sätt i olika medlemsstater. Bilaga: Rapport från PwC: Förmedling och moms Remissvar avseende kommissionsförslag om ändrade regler om mervärdesskatt vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (kompletterande regler till det s k e-handelspaketet)