Kungörelse vid sammanträde med Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kungörelse vid sammanträde med Kommunfullmäktige Tid: Måndagen den 4 september 2017 kl Lokal: Tingssalen Justerare: Tid för justering: Måndagen den 11 september 2017 kl Nr Ärendemening Beslut Info 1 Val av justerare 2 Upprop 3 Godkännande av dagordning 4 Fråga om sammanträdet blivit i laga ordning kungjort 5 Allmänhetens frågestund 6 Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsby X kommun 7 Antagande av riktlinjer för bostadsförsörjning X 8 Valdistriktsindelning vid valen 2018 X 9 Antal ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige 2018 X 10 Kommunstyrelsens reglemente X 11 Strategier för målarbete X 12 Ansökan om extra investeringsbidrag, Ekebo-Träthult- X Farshult vägsamfällighet 13 Utseende av Gode män enligt fastighetsbildningslagen X

2 14 Nominering av ombud till Ineras bolagsstämma och ägarråd X 15 Medborgarförslag 16 Besvarande av enkel fråga angående dåligt stängsel vid Aboda Klint 17 Besvarande av enkel fråga angående Emåbygdens Vind AB 18 Information från kommunchefen 19 Enkla frågor, motioner och interpellationer Anders Ek ordförande

3 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (1) DNR: KU Val av justerare Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (2) DNR: KU Upprop Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (3) DNR: KU Godkännande av dagordning Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (4) DNR: KU Fråga om sammanträdet blivit i laga ordning kungjort Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (5) DNR: KU Allmänhetens frågestund Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (6) DNR: KU Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsby kommun Förbundsdirektionen har från kommunstyrelsen i Högsby, KS 187, , fått i uppdrag att se över Högsby kommuns regelverk för enskilda vägar med syfte att få fler vägsamfälligheter med levande styrelse. Kommunledningsutskottets förslag Förslaget till reglemente för enskilda vägar antas, men med tillägget "Bidrag över 200 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 7 och "Bidrag över 100 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 9. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslaget till reglemente för enskilda vägar antas, men med tillägget "Bidrag över 200 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 7 och "Bidrag över 100 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 9. Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högs...pdf Förslag till reglemente för enskilda vägar i Högsby kommun.pdf Bilaga 1 - Omvärldsanalys.pdf Tidplan - Införande av nytt reglemente enskilda vägar.pdf FD 4, Information om enskilda vägar.pdf FD 9, Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsb...pdf Protokoll KS 102 Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 Tjänsteskrivelse 1 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund Jens Karlsson Avdelningschef gata/park Förbundsdirektionen Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsby kommun Förslag till beslut Förbundsdirektionen beslutar att föreslå för kommunfullmäktige i Högsby kommun att anta föreslaget reglemente för enskilda vägar i Högsby kommun. Ärendebeskrivning Förbundsdirektionen har från kommunstyrelsen i Högsby (KS 187, ) erhållit ett uppdrag att se över Högsby kommuns regelverk för enskilda vägar med syfte att få fler vägsamfälligheter med levande styrelse. Nuläge regelverk I dag finns fyra olika kommunala bidrag för enskilda vägar i Högsby kommun: 1. Kommunalt driftbidrag utbetalas till vägföreningar som erhåller statligt bidrag. Bidraget uppgår till 30 % av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inklusive moms. Finns inget beslutat regelverk om detta men finns en förening som inte vill ha nedanstående bidrag och har därför fått motsvarande Hultsfreds kommuns ekonomiska bidrag. ÖSK kan inte tvinga en vägförening att själva inte få sköta sin väg och för att likabehandlingsprincipen ska fungera har ett bidrag utbetalats. 2. Kommunalt driftbidrag ges i form av vinterväghållning av ÖSK till vägföreningar som erhåller statligt bidrag. Värdet på den vinterväghållningen uppgår till ca 34 % av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inkl. moms. 3. Kommunalt nybyggnadsbidrag utbetalas till vägföreningar som erhåller motsvarande särskilt statligt bidrag för underhålls- och investeringsåtgärder. Bidraget uppgår till 17,5 % av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inklusive moms. Räcker inte den kommunala budgeten för antalet sökande hamnar de på tur nästkommande budgetår. Bidraget används idag också till

10 Tjänsteskrivelse 2 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund de enskilda vägar som ÖSK sköter. 4. Kommunalt bidrag ges också för enskilda vägar utan statligt bidrag (privata utfartsvägar) där permanentboende finns. Bidraget ges i form av att ÖSK sköter vägen åt den privata fastighetsägaren. Om vägen är mellan meter får man vinterväghållning. Är vägen över 200 m får man även sommarunderhåll i form av två sladdningar/hyvling, sandning/bärighetshöjande åtgärd vartannat år i snitt samt kantslåtter. Övriga åtgärder får den privata markägaren sköta själv. Nuläge antalet föreningar, vägar och ekonomi (2016) Totalt finns det 17 vägföreningar inom Högsby kommun som erhåller kommunalt driftbidrag där 16 av dem får det i form av vinterväghållning och en av dem i form av bidrag på 30 %. De har en väglängd på ca 86 km totalt. Trafikverkets beräknade kostnad för att sköta dessa vägar uppgår till drygt tkr inkl. moms och de betalar ut ca 850 tkr i driftbidrag. Det motsvarar ca 62 %. Värdet av kommunens driftbidrag till dessa vägföreningar uppgår till nästan 450 tkr vilket motsvarar ca 34 % bidrag. Utöver dessa finns det 34 sovande vägföreningar som ÖSK sköter. De har en väglängd på nästan 109 km totalt. Trafikverkets beräknade kostnad för att sköta dessa uppgår till nästan tkr exkl. moms och de utbetalar ett bidrag till ÖSK på ca 900 tkr vilket motsvarar ca 62 %. Behovet av kommunal insats är således drygt 550 tkr. Det kommunala nybyggnadsbidraget ligger på 300 tkr och används till största del av de levande föreningarna men även av ÖSK själva. Budgeten för samtliga ovanstående vägar uppgår till ca tkr varav 772 är budgeterat som intäkt i form av bidrag från staten och kvarvarande tkr är kommunala medel. Utfallet 2016 blev dock mer i bidrag (931 tkr) och mindre utfört med kommunala medel (808 tkr) vilket beror på att nybyggnadsbidraget knappt har använts samt att allt underhåll inte har kunnat utföras på grund av tidsbrist.

11 Tjänsteskrivelse 3 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund Om vägarna ska skötas som Trafikverket föreskriver krävs en budget på tkr varav tkr är kommunal insats där 300 tkr av dessa är nybyggnadsbidrag. När det gäller privata utfartsvägar utan statligt bidrag finns det 149 st som ÖSK sköter idag men efter denna översyn kan konstateras att det endast är 135 av dessa som uppfyller kraven för att få skötsel. Kostnaden uppgår till ca 840 tkr 2016 och budgeten ligger på 699 tkr. Om man inte skulle sköta några enskilda vägar med statsbidrag och bara sköta de privata utfartsvägarna skulle budgetbehovet uppgå till tkr för dessa. Anledningen är att vägarna är så utspridda runt om i kommunen. Behov av förändrat regelverk Kommunstyrelsen anser att det finns ett behov av att se över regelverket för de enskilda vägarna Högsby kommun. Orsaken är att det idag inte ges någon morot till de vägföreningar som är levande. Dagens kommunala regelverk möjliggör inte att det finns någon förtjänst att sköta vägarna på det mest samhällsekonomiska sättet. Förslag till nytt regelverk och fördelar med de nya förslagen 1. Det kommunala driftbidraget till vägföreningar med statligt bidrag föreslås endast ges som ett ekonomiskt bidrag och inte i form av kommunal vinterväghållning. Bidraget föreslås uppgå till kvarvarande procentsats minus 10 procentenheter av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inkl. moms. En annan förändring som föreslås är att vägföreningarna årligen ska inkomma med årsmötesprotokoll och även delta på utbildnings- och informationsträffar som kommunen anordnar. Fördelar: Föreningarna kan själva styra hur de vill ha sin vinterväghållning utförd vilket i praktiken kommer innebära att de kan göra det billigare än när ÖSK gör det och då får de mer pengar över till övrig förvaltning. Motprestationskravet på årsmötesprotokoll garanterar att föreningarna förvaltningsmässigt sköts på ett bra och ekonomiskt sätt vilket måste vara en förutsättning för att kommunen ska ge ett bidrag.

12 Tjänsteskrivelse 4 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund Närvarokravet på utbildningar är för att stärka föreningarnas kompetens och förvaltningsarbete. Övriga konsekvenser: Värdet på bidraget för de levande föreningarna minskar med ca 50 tkr totalt. Dock är det högst troligt att föreningarna utför det billigare i egen regi vilket i praktiken kommer innebära att värdet ökar. 2. Det kommunala nybyggnadsbidraget föreslås byta namn till samma benämning som Trafikverket använder, dvs. Särskilt underhålls- och investeringsbidrag. Vidare föreslås att bidraget istället för att utgöra en procentsats på 17,5 % får lydelsen uppgår till kvarstående procentsats av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inkl. moms, dock max 200 tkr. Vidare föreslås att bidraget även ska få användas till kostnader för lantmäteriförrättningar med 90 %, dock max 100 tkr. Förslaget innebär också att bidraget inte får användas av ÖSK till åtgärder. Fördelar: Mer rättvist än idag då procentregeln möjliggör att vägföreningar vid vissa tillfällen kan få mer än 100 % bidrag. Totalt sett möjliggör det för fler att få 100 % kostnadstäckning på underhållsåtgärder vilket är en förändring som underlättar en standardhöjning på vägnätet. Bidragstaket möjliggör att fler föreningar varje år kan få del av bidraget. Att bidraget får användas till kostnader för lantmäteriförrättningar möjliggör att det finns aktuella andelstal och underlättar även för en fortsatt god förvaltning i framtiden. I och med att ÖSK inte får använda bidraget kommer standarden på sikt försämras på de vägar som ÖSK sköter då inget underhåll kan utföras utan endast löpande drift. Om en förening tar över skötseln möjliggörs standardhöjning igen. Övriga konsekvenser: Om inga föreningar bildas och tar över de vägar som ÖSK sköter kan det på sikt innebära att Trafikverket drar in sitt statliga driftbidrag. Då ökar kostnaden för den kommunala insatsen.

13 Tjänsteskrivelse 5 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund Om ett sådant scenario uppstår, att föreningar inte frivilligt övertar förvaltningen, bör kommunen bekosta lantmäteriförrättning för att tvinga fram föreningsförvaltning samt åtgärda vägen till normal standard. 3. Det kommunala driftbidraget till enskilda vägar utan statsbidrag (privata utfartsvägar) föreslås förändras genom att ÖSK endast sköter snöröjning på de privata vägar där fastighetsägaren ansökt om detta och kraven uppfylls (över 100 m bl.a.). De ges också möjlighet att istället ansöka om ett ekonomiskt bidrag för att själva sköta vägen. Då kan de erhålla kr för m och därefter Trafikverkets beräknade kostnad för vinterväghållning per löpmeter inkl. moms (5 kr 2017). Om de istället låter en vägförening sköta snöröjningen får de 70 % bidrag för varje löpmeter motsvarande Trafikverkets beräknade kostnad för både vinter- och sommarväghållning per löpmeter inkl. moms. I exemplet i förslaget till reglemente innebär det för en väg på 600 m kr mer per år i bidrag. Förslaget innebär också att möjligheten till att ÖSK sköter snöröjning helt utgår, från och med maj Fördelar: Genom denna morot premierar man fram en gemensam förvaltning och på sikt kan det även innebära vägföreningarna tar in enskilda vägar utan statsbidrag i en förrättning. Vidare innebär förslaget, med att ÖSK helt upphör med skötseln av privata utfartsvägar, att man samhällsekonomiskt sparar mycket pengar och kan få till en bättre förvaltning på privat egendom. Övriga konsekvenser: Det kommer att vara svårt att nå ut med information till denna grupp om att ansökningar krävs, samt att få dem att förstå att de själva är ansvariga för vägarna idag och i framtiden. Ekonomiska konsekvenser För enskilda vägar behöver budgeten som 2017 uppgår till tkr höjas till tkr 2018 inklusive indexuppräkningar.

14 Tjänsteskrivelse 6 (6) Östra Smålands Kommunalteknikförbund För privata utfartsvägar kan budgeten sänkas från 699 tkr 2017 till 500 tkr 2018 inklusive indexuppräkningar. Beroende på hur många föreningar som tar in privata utfartsvägar i sin förvaltning kan budgeten behöva höjas något efter 2020 men om hälften gör det räcker 500 tkr även då, exklusive indexuppräkningar. Förslaget innebär alltså en nettosänkning av budgetramen för enskilda vägar och privata utfartsvägar med ca 65 tkr. Vidare innebär det att beslutade medel om beläggningsåtgärder på enskilda vägar som ÖSK sköter kan utgå ur budgeten med tkr 2018 och tkr Beslutsunderlag Förslag till reglemente för enskilda vägar i Högsby kommun Bilaga 1 Omvärldsanalys KS 187,

15 Reglemente 1 (5) 1-19 gäller från och med gäller endast från till och med KF XX 2017 Reglemente för bidrag till enskilda vägar i Högsby kommun Antaget av kommunfullmäktige den XX månad Administration 1 Kommunens organ för bidragsgivning till enskilda vägar är Östra Smålands Kommunalteknikförbund (ÖSK). 2 Kommunfullmäktiges senaste beslutade reglemente för bidrag till enskilda vägar i Högsbykommun är det regelverk som ÖSK har att verkställa och följa. Driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag 3 Driftbidrag utbetalas i efterhand i februari månad till av vägförening angivet konto. 4 Driftbidraget uppgår till kvarstående procentsats minus 10 procentenheter av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inklusive moms för samtliga vägar som vägföreningen förvaltar och får statligt bidrag för. Exempel A) Förening X förvaltar två vägar. Den ena vägen är m och man erhåller 60 % statligt bidrag för den. Den andra vägen är m och man erhåller 80 % statligt bidrag för den. Det betyder att föreningen i snitt får 70 % statligt bidrag. Då ger kommunen 20 % (30-10) driftbidrag av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inklusive moms. 5 Driftbidraget utbetalas under förutsättning att vägföreningen inkommit till ÖSK med föregående års justerade årsmötesprotokoll innehållandes minst följande uppgifter; resultat- och balansräkning, verksamhetsplan och budget för kommande år samt beslut om eventuella medlemsavgifter. Vidare ska kontaktuppgifter till föreningens ordförande och kassör uppdateras årligen. Styrelsen för föreningen ska också årligen skicka minst en styrelserepresentant

16 Reglemente 2 (5) 1-19 gäller från och med gäller endast från till och med till de av kommunen anordnade utbildnings- och/eller informationsträffarna. Föregående års närvaro är det som räknas för att erhålla bidraget. Samtliga uppgifter ska lämnas senast 31 januari för att driftbidrag ska kunna utbetalas senast sista vardagen i februari. Om inga uppgifter inkommer under året utbetalas inget bidrag. Driftbidrag utbetalas ej till statliga bolag, kommunala bolag, religiösa organisationer, privata skogsbolag och stiftelser. Detta gäller dock ej om det finns permanentboende med andelstal i vägen. Särskilt underhålls- och investeringsbidrag till enskilda vägar med statsbidrag 6 Särskilt underhålls- och investeringsbidrag utbetalas endast på åtgärder som Trafikverket ger motsvarande statligt bidrag för. Bidraget får ej användas på enskilda vägar med statsbidrag som kommunen sköter drift och underhåll av via ÖSK. 7 Det kommunala bidraget uppgår till kvarstående procentsats av Trafikverkets bidragsgrundande kostnad inklusive moms, dock max 200 tkr. Bidrag över 200 tkr kan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen efter ansökan. Exempel B) Förening X har bytt ut trummor för 100 tkr. Trafikverket har räknat ut sin bidragsgrundande kostnad inklusive moms till 120 tkr och beviljar bidrag om 60 %. Det kommunala bidraget uppgår då till 48 tkr (40 % x 120 tkr). 8 Det kommunala bidraget utbetalas först när vägföreningen inkommit med Trafikverkets godkända besiktningsprotokoll. Om det kommunala bidraget för innevarande år är förbrukat utbetalas bidrag i turordning, efter när besiktningsprotokollen inkommit, nästkommande år. Särskilt underhålls- och investeringsbidrag utbetalas ej till statliga bolag, kommunala bolag, religiösa organisationer, privata skogsbolag och stiftelser. Detta gäller dock ej om det finns permanentboende med andelstal i vägen 9 Särskilt underhålls- och investeringsbidrag kan också utbetalas som bidrag för kostnader vid lantmäteriförrättningar gällande föreningens vägar med statsbidrag där den tidigare förrättningen är utförd före Bidrag utbetalas för den typen av kostnader med 90 % av den

17 Reglemente 3 (5) 1-19 gäller från och med gäller endast från till och med totala kostnaden, dock max 100 tkr. Bidrag över 100 tkr kan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen efter ansökan. Sådant särskilt underhålls- och investeringsbidrag utbetalas ej till statliga bolag, kommunala bolag, religiösa organisationer, privata skogsbolag och stiftelser även gällande kostnader vid lantmäteriförrättningar. Detta gäller dock ej om det finns permanentboende med andelstal i vägen. Bidraget får användas till kostnader för lantmäteriförrättning av enskilda vägar med statsbidrag som ÖSK sköter drift och underhåll av, om en permanentboende längs vägen ansöker om förrättning hos Lantmäteriet. 10 Bidrag för lantmäteriförrättningar utbetalas först när förrättningen vunnit laga kraft och när kopia på betald faktura till Lantmäteriet inkommit till ÖSK. Om det kommunala bidraget för innevarande år är förbrukat utbetalas bidrag i turordning, efter när kopia på betald faktura till Lantmäteriet inkommit, nästkommande år. Driftbidrag till enskilda vägar utan statsbidrag med permanentboende (privata utfartsvägar) 11 Permanentboende längs privat utfartsväg mellan m har möjlighet att ansöka om ett kommunalt driftbidrag för snöröjning om ett fast belopp på kr per år. 12 Permanentboende längs privat utfartsväg över 500 m har utöver det fasta beloppet också möjlighet att ansöka om ett bidrag motsvarande Trafikverkets beräknade kostnad inklusive moms för vinterunderhåll per löpmeter, för överstigande meter över 500 m. Exempel C) Permanentboende längs privat utfartsväg på 600 m är berättigad till kr enligt 2017 års beräknade kostnader från Trafikverket (1 500 kr x 5 kr/lpm). 13 Bidragets fasta och rörliga del räknas upp eller ned årligen i enlighet med Trafikverkets beräknade kostnad inklusive moms för vinterunderhåll av enskild väg. 14 Permanentboende längs privat utfartsväg över 100 m som låter vägförening med statligt bidrag sköta snöröjningen på sin privata väg har möjlighet att ansöka om ett bidrag på 70 % av

18 Reglemente 4 (5) 1-19 gäller från och med gäller endast från till och med Trafikverkets beräknade kostnad inklusive moms för sommar- och vinterunderhåll för hela sträckan. Exempel D) Permanentboende längs privat utfartsväg på 600 m som får vägförening med statligt bidrag att sköta snöröjningen är istället berättigad till kr enligt 2017 års beräknade kostnader från Trafikverket (600 x 15 kr/lpm x 70 %). 15 Om flera permanentboende finns längs en privat utfartsväg kan bidraget endast ansökas av den som bor längst in på vägen. 16 Bidrag utbetalas endast för den kortaste vägsträckan till permanentboendes vändplan, garageinfart eller grind. 17 Bidrag utbetalas endast om vägen är öppen för allmänheten (får ej spärras av någon gång under året). 18 Permanentboende längs privat utfartsväg kan när som helst under året ansöka om hela bidraget. Ansökan gäller för tre år i taget. Efter tre år måste ny ansökan skickas in om bidraget ska fortsätta gälla. Ansökningsblankett finnas tillgänglig på ÖSK:s hemsida. 19 Permanentboende avgör själv vem som ska få bidraget; den boende själv, vägförening, entreprenör eller annan person. 20 [Gäller endast under en övergångsperiod under åren ] Permanentboende längs privat utfartsväg över 100 m har också möjlighet att, istället för ekonomiskt bidrag, ansöka om snöröjning bekostad och utförd av ÖSK som bidrag. Ingen halkbekämpning ingår. 21 [Gäller endast under en övergångsperiod under åren ] Snöröjningen utförs endast den kortaste vägsträckan till permanentboendes vändplan, garageinfart eller grind. 22 [Gäller endast under en övergångsperiod under åren ]

19 Reglemente 5 (5) 1-19 gäller från och med gäller endast från till och med Snöröjningen utförs endast om vägen är öppen för allmänheten (får ej spärras av någon gång under året) och under förutsättning att snöröjning kan ske med ÖSK:s ordinarie vinterväghållningsenheter. 23 [Gäller endast under en övergångsperiod under åren ] Permanentboende längs privat utfartsväg kan när som helst under året ansöka om att få snöröjning som bidrag. Ansökan gäller endast fram till och med Därefter utgår helt. Ansökningsblankett kommer finnas tillgänglig på ÖSK:s hemsida.

20 Bilaga 1 1 (9) Bilaga 1 Omvärldsanalys En förenklad omvärldsanalys har genomförts för att se hur andra kommuner hanterar liknande situationer men även för att se vad som har hänt över tid från Trafikverkets sida. Trafikverkets bidrag När vi har kollat på hur mycket Trafikverket har ökat sitt bidrag så kan man se att det mellan års utbetalningar har skett en ökning med ca 48 %. Det är framförallt deras nya modell för att räkna ut beräknad kostnad som gjort att bidragen ökat så mycket. I och med att kommunernas regelverk följer Trafikverkets bidrag blir kommunens ökning densamma. För vägsamfälligheterna i Hultsfreds kommun har det i reda pengar inneburit en ökning med nästan tkr mellan i utbetalat bidrag från stat och kommun. I Högsby kommun är motsvarande ökning drygt tkr oavsett om kommunen sköter det eller en vägförening. I och med att bidragen ökat utifrån en bedömning att kostnaderna är högre borde det innebära att pengarna täcker de ökade kostnaderna. Det är dock inte troligt att samtliga föreningar under motsvarande tid har haft kostnadsökningar på 48 %. Tittar man på entreprenadindexen som kommunen jobbat med i sina ramavtal har de ökat med max två procentenheter per år under motsvarande period. För års utbetalningar har en ny bidragsmodell använts hos Trafikverket. Den bygger på flera delar; - Marknadsundersökning som lett fram till en á-prislista på vissa arbetsmoment. 500 väghållare har tillfrågats.

21 Bilaga 1 2 (9) Trafikklasser som är uppdelade i tre nivåer utifrån hur mycket trafik som kör på den. - Slitlager. Dvs. om det är grus eller asfalt. - Klimatzon där våra kommuner ligger i zon A vilket innebär lägre bidrag för vinterväghållning. - Eventuella byggnadsverk vilket innebär att tillägg görs om bro eller brygga finns längs/på vägen. Trafikverket delar upp vägarna i fem klasser (A-F). I båda kommunerna finns det bara vägar som faller under klass A eller C. Klass A innebär väg för fast boende inom landsbygdsområde och klass C innebär samma sak men om den även används som genomfart för andra. Klass A medger 60 % driftbidrag och klass C 80 % driftbidrag. Vissa avvikelser kan förekomma både uppåt och nedåt om särskild drift föreligger. Andra kommuner Totalt har nio andra kommuner fått 20 frågor gällande hur deras regelverk är uppbyggt. Aktuella kommuner som är tillfrågade är; Vimmerby, Oskarshamn, Västervik, Mönsterås, Uppvidinge, Nybro, Kalmar, Leksand och Ockelbo. Av dessa har Uppvidinge, Västervik, Mönsterås, Nybro, Kalmar och Oskarshamn svarat innan Nybro har liknande modell som i Högsby idag. Det vill säga man sköter allt underhåll och tar bidraget. De få vägar som sköts av vägföreningar får dock 30 % driftbidrag där Trv ger 60 %. När det gäller investeringsbidrag täcker de hela kvarstående kostnad som Trv inte ger bidrag för, förutom när det gäller nybeläggning då de boende själva får stå får 20 % av kostnaden. Privata utfartsvägar över 200 m sköter Nybro också men bara snöröjning sladdning och grusning vid behov. Resterande underhåll är upp till markägaren. Uppvidinge har en annan modell där man ger bidrag i form av snöröjning och halkbekämpning av enskilda vägar med statsbidrag. Det ger de även till privata utfartsvägar över 100 m. De ger investeringsbidrag på 30 % av Trafikverkets beslutade bidrag. Övriga kommuner har liknande upplägg som Hultsfreds kommun men generellt är det lägre för privata utfartsvägar. Västervik sticker ut lite med en modell där man fördelar allt bidrag lika oavsett om det är en väg som får statligt bidrag eller inte utifrån en pott baserad på 30 % bidrag av Trv beräknade kostnad för

22 Bilaga 1 3 (9) vägarna med bidrag. De och Oskarshamns kommun ger heller inga investeringsbidrag. Kalmar kommun använder sig löpmeterkostnader som dock är väldigt låga. De ger också investeringsbidrag till privata utfartsvägar. Alla bidragen är med reservation om vad som finns i budget innevarande år. Att Leksand tillfrågades är för att de har haft liknande upplägg som Högsby tidigare och har nu påbörjat en resa med att få till vägföreningar. Ockelbo tillfrågades för att de har ungefär samma geografiska struktur och antal invånare som Högsby kommun. Samtliga kommuners bakgrund till uppläggen är av politisk karaktär. Samtliga frågor och svar redovisas på sid. 4-9.

23 4 (9) Frågor 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? b Hur stort är driftbidraget i så fall? c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? Uppvidinge Ja, i form av snöröjning och halkbekämpning på 349 km enskilda vägar med statsbidrag och 64 km privata utfarter längre än 100 meter. Kostnaderna blir väderberoende kr finns budgeterade för snöröjning och halkbekämpning för enskilda vägar med statsbidrag och 100-metersvägar. 100-metersvägar halkbekämpas inte med undantag för vägar där mjölktransporter och skolskjutsar behöver ta sig fram. Att vägarna är i sådant skick att de går att ploga. Gäller vanligtvis bara 100-metersvägar. Allmän kostnadsuppräkning. 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? Ja. b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? Det kommunala bidraget är 30 % av Trafikverkets beslutade bidrag. Kommunalt bidrag ges bara på arbeten som Trafikverket har beslutat ge statliga bidrag till. 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Nej. b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Nej. b Hur stort är bidraget i så fall? 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Snöröjning. Se svar för fråga 1 ovan. b Hur stort är bidraget i så fall? c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Ja, en glesbygdsväg med statsbidrag. b Vad är orsaken till det i så fall? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Politiskt beslut. Heltäckande sötsel av belagd väg till träindustri. 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Ja, tre tätotsnära vägar. b Vad är orsaken till det i så fall? Politiska beslut. c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Heltäckand skötsel. En belagd väg och två grusväger.

24 Frågor Västervik 5 (9) 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? Ja b Hur stort är driftbidraget i så fall? c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? Bidraget delas ut efter en beräkningsmodell som fullmäktige har beslutat om % av Trv beräknade kostnad som pott som sedan fördelas per meter på samtliga vägar inkl. de utan stadsbidrag. 9 vägar av högsta gamla klassen får dock 25 % mer per meter. Ja, egentligen vill vi nog ha in årsmötesprotokoll men det är inget vi lägger tid på att jag in. Några kommer in i alla fall d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? Nej b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Nej, inte vad jag vet b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Nej b Hur stort är bidraget i så fall? 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Ja b Hur stort är bidraget i så fall? 3,1783 kr/m c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? Ja, egentligen vill vi nog ha in årsmötesprotokoll men det är inget vi lägger tid på att jag in. Några kommer in i alla fall 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Ja, ca 5-7 vägar sköts av kommunens driftentreprenör b Vad är orsaken till det i så fall? Vissa genom politiska beslut, vissa med ägarandelar samt några vägar som slutar med tilläggsplats i en allmänn hamnanläggning och allmänn parkering c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? 100% 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Nej b Vad är orsaken till det i så fall? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall?

25 Frågor Mönsterås 6 (9) 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? Ja b Hur stort är driftbidraget i så fall? Det är normalt upp till 30% av beräknad driftskostnad. c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? Motkraven är samma som TV:s, dvs att drift och underhåll fungerar och att vägen hålls öppen för allmän trafik. Följer Trafikverket, men nu har vi legat still tre år i rad på grund av gynsamma vintrar. Beslut tas i KSAU om detta. 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? Beslut i det enskilad fallet, tas av KSAU. Normalt 70% av resterande kostnad efter att Trafikverket tagit beslut eller max 30% bidrag för investering och upprustning. Ibland etappindelas bidraget eller beslut om betydligt lägre 5-andel. se 2a Vi tar med hela projektkostnaden i beräkningen, dock ej momskompensation. 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Nej. b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? Nej. 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Vi bjuder ofta på asfaltskross om en vägförening vill belägga. Kostar oss då ca 3,5 kr/kvm. b Hur stort är bidraget i så fall? se 4 a 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Ja, vägar längre än 100 m får idagsläget sk utfartsbidrag. b Hur stort är bidraget i så fall? 3,78 kr/m väg c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? Funktion och öppet för servicetrafik 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Nåpgra få tätortsnära. b Vad är orsaken till det i så fall?? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Hela underhållet 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Nej b Vad är orsaken till det i så fall?? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? -

26 Frågor Nybro 7 (9) 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? Nej, förutom de som sköter sina vägar själva. b Hur stort är driftbidraget i så fall? Vi betalar 30% (TrV 60%) c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? Nej Följer TrV 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? Vi betalar generellt överskjutande delen efter TrV:s bidrag utom vid nybeläggning, där boende får finansiera med 20% Se ovan Se ovan 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Nej b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? se ovan 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Generellt tar vi det själva. b Hur stort är bidraget i så fall? Se ovan 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Nej, inte om de är under 200 m. I annat fall sköter vi dessa. b Hur stort är bidraget i så fall? c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Ja b Vad är orsaken till det i så fall? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Nybro Kommun driftar och underhåller det enskilda vägnätet (utom ett tiotal vägar) Totalt 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Ja, om de är över 200m b Vad är orsaken till det i så fall? Kommunens beslut c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Snöröjning, sladdning, grusning vid behov

27 Frågor Oskarshamn 8 (9) 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? Ja b Hur stort är driftbidraget i så fall? Upp till max 40% av TRV:s bidrag c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? Kan vara aktuellt i vissa fall Följer TRV 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? Nej, medlen räcker endast till årligt driftbidrag sedan 5-6 år tillbaka b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Nej b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Nej b Hur stort är bidraget i så fall? 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Ja b Hur stort är bidraget i så fall? 5,25 kr / meter. Dock borträknas alltid 300 meter från totalsträckan c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? Ja 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Vi har några vägar inom kommunen som vi sköter där vi har statsbidrag b Vad är orsaken till det i så fall? Kommunal "enskild väg" c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? 100% 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Nej b Vad är orsaken till det i så fall? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall?

28 Frågor Kalmar 9 (9) 1 a Ger er kommun driftbidrag till enskilda vägar med statsbidrag? Ja b Hur stort är driftbidraget i så fall? 4,31-4,90 kr/lpm c Ställer ni några motkrav för att utbetal bidraget (t.ex. krav på redovisning av årsmötesprotokoll)? d Räknar ni upp/ned bidragsnivån efter något index årligen eller följer ni Trafikverket? Permanentbostad, över 100 m, öppen, etc. KPI 2 a Ger er kommun underhålls-/investering- eller nybyggnadsbidrag motsvarande Trafikverkets bidrag? Ja b Hur stort är bidraget i så fall? c Vad får det användas till eller är det bara motsvarande som Trafikverket ger för? 80 % av kvarstående del som inte Trv täcker alt. 80 % av totalen om Trv inte betalar något. 50 % om det är nybeläggning. 70 % på utfartsvägar på bedömd kostnad av servicenämnden. Förbättrings- och beläggningsarbeten. 3 a Har ni några undantag på fråga 1 och 2 (t.ex. statliga bolag eller religösa organisationer)? Ja, stat och landsting. b Undantar ni dem i så fall bara om de är 100 % andelsägare eller utifrån andelsnivå? Bara om de är 100 % andelsägare. 4 a Ger ni något annat bidrag till enskilda vägar med statsbidrag (t.ex. för lantmäteriförättning, asfalt)? Nej. b Hur stort är bidraget i så fall? 5 a Ger ni något bidrag till enskilda vägar utan stadsbidrag (privata utfartsvägar)? Ja b Hur stort är bidraget i så fall? 4,31-4,90 kr/lpm c Ställer ni några krav för att kunna erhålla det bidraget? Se 1 c) 6 a Sköter ni några enskilda vägar med statsbidrag? Ej svar b Vad är orsaken till det i så fall? c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Ej svar Ej svar 7 a Sköter ni några enskilda vägar utan statsbidrag (ej skogsvägar där er kommun är markägare)? Ej svar b Vad är orsaken till det i så fall? Ej svar c I vilken omfattning sköter ni dem i så fall? Ej svar

29 1 (1) Tidplan Införande av nytt reglemente för enskilda vägar i Hultsfred och Högsby kommuner Förslag till tidplan enligt nedan FD Klu/Ksau Extern info Partigrupperna Ks Kf Högsby 20/3 4/4 16/5 x 2 st 18/5? 30/5 12/6 Hultsfred 20/3 29/8 17/5 x 2 st 4/9 5/9 25/9 Politikens uppdrag - Förankra ärendena så mycket som möjligt inom politiken. - Hjälpa till att informera externa aktörer. - Planera in partigruppsmöten kvällstid över blockgränser.

30 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Hultsfred Högsby Sammanträdesprotokoll 1(1) Sammanträdesdatum Förbundsdirektionen FD 4/2017 Dnr 2017/22 Information om bidragen till enskilda vägar och utfartsvägar Beslut Förbundsdirektionen beslutar att lägga informationen med kännedom till handlingarna och att ärendet åter tas upp för beslut vid nästa möte. Ärendebeskrivning Avdelningschefen gata/park informerar om förslag till nya regler för enskilda vägar i Hultsfreds och Högsby kommuner. Skickas till Avdelningschefen gata/park Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

31

32

33

34

35

36

37 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunstyrelsen KS 102 DNR: KU Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsby kommun Förbundsdirektionen har från kommunstyrelsen i Högsby, KS 187, , fått i uppdrag att se över Högsby kommuns regelverk för enskilda vägar med syfte att få fler vägsamfälligheter med levande styrelse. Kommunledningsutskottets förslag Förslaget till reglemente för enskilda vägar antas, men med tillägget "Bidrag över 200 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 7 och "Bidrag över 100 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 9. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslaget till reglemente för enskilda vägar antas, men med tillägget "Bidrag över 200 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 7 och "Bidrag över 100 tkr kan efter ansökan beviljas genom särskilt beslut i kommunstyrelsen" i förslagets 9. Jäv Gunilla Schollin-Borg (MP) anmäler jäv och deltar varken i handläggning eller beslut i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högs...pdf Förslag till reglemente för enskilda vägar i Högsby kommun.pdf Bilaga 1 - Omvärldsanalys.pdf Tidplan - Införande av nytt reglemente enskilda vägar.pdf FD 4, Information om enskilda vägar.pdf FD 9, Förslag till nytt regelverk för enskilda vägar i Högsb...pdf Protokoll KU 34 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

38 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (7) DNR: KU Antagande av riktlinjer för bostadsförsörjning Stadsarkitekten har tillsammans med arbetsgruppen för bostadsförsörjning tagit fram ett förslag till antagandehandling av riktlinjer för bostadsförsörjning för Högsby kommun. Riktlinjerna har varit utställda för samråd, under namnet bostadsförsörjningsplan, under tiden till Inkomna synpunkter från samrådet är samlade i en samrådsredogörelse, i vilken även kommentarer till synpunkterna och förslag till justering av riktlinjerna presenteras. Planen har efter samrådet ändrat namn till riktlinjer för bostadsförsörjning, i enlighet med formuleringen i lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I dokumentet med riktlinjerna redovisas förutsättningarna för bostadsförsörjningen i kommunen, och utifrån dessa presenteras slutsatser, mål och strategier för den framtida planeringen av bostadsförsörjningen. Synpunkt under kommunstyrelsens sammanträde Gunilla Schollin-Borg (MP)anser att målen behöver konkretiseras. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Samrådsredogörelsen godkänns och förslaget till Riktlinjer för bostadsförsörjning antas. Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Antagandehandling Riktlinjer för bostadsförsörjningen Högsby KF pdf Samrådsredogörelse bostadsförsörjningsplan.pdf Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 Högsby kommun Dnr: KU Riktlinjer för bostadsförsörjning Högsby kommun Antagandehandling Högsby, augusti 2017

40 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Medverkande Riktlinjer för bostadsförsörjningen för Högsby kommun har tagits fram på miljö- och byggkontoret genom stadsarkitekt Jonas T Sandelius. Arbetet har skett i samarbete med kommunchef Anders Johansson, socialchef Teresa Tolic Trossmo, skolchef Bengt Bobeck, utvecklingsstrateg Jonas Högquist samt VD för Högsby bostads AB Stefan Henrixon. Bild framsida: Storgatan i Högsby; foto av Jonas T Sandelius. 2

41 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Innehållsförteckning Medverkande... 2 Innehållsförteckning... 3 Förord... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Mål och syfte... 5 Läshänvisning och avgränsning... 5 Styrdokument... 6 Kommunens fortsatta arbete Förutsättningar Högsby kommun i regionen Befolkning och demografi Flyttmönster Pendling Prognos Bostadsbestånd Planberedskap och behov Prisutveckling på bostäder Slutsatser, mål och strategier Slutsatser Högsby kommuns mål och strategier Källhänvisning

42 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Förord Kommunens långsiktiga utveckling påverkas av kommunens förmåga att tillgodose behovet av bostäder och goda boendemiljöer för olika målgrupper som har olika behov och önskemål. Tillgång till bostäder är en förutsättning för tillväxt, företagsetableringar och arbetstillfällen, som i sin tur påverkar bostadsmarknaden. Bostadsbebyggande och utveckling av bostadsbeståndet omnämns sedan 2014 som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen. Kommunen kan främja bostadsbebyggandet bland annat genom sin översiktsplanering samt genom att verka för en god planberedskap. Planering för bostäder är grundläggande i kommunens strategiska planering. Från och med 1 januari 2001 gäller lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104. 4

43 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Inledning Bakgrund Boendeplaneringen är en strategisk fråga för kommunerna. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande faktorer som har betydelse för tillväxt och välfärd på såväl lokal som nationell nivå. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som gäller sedan 1 januari 2001, tydliggör att det är kommunernas ansvar att planera för att ge förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Det innebär att kommunerna, vid sidan av insatser för speciella grupper och för det befintliga bostadsbeståndet, även bland annat måste ha en långsiktig planberedskap. Högsby kommun har tidigare behandlat befolknings- och bebyggelseutvecklingen översiktsplanen. I översiktsplanen anges dock strategier av mer allmän karaktär för befolknings- och bebyggelseutvecklingen. Den aktuella bostadsbristen i kommunen gör behovet av nytt planeringsunderlag uppenbar, vilket är anledningen till att riktlinjer för bostadsförsörjningen upprättas. Mål och syfte Syftet med riktlinjer för bostadsförsörjningen är att tjäna som ett kommunövergripande strategiskt underlag för framtida översikts- och detaljplanearbeten. Riktlinjerna ska även underlätta för verksamhetsplaneringen kopplade till planeringen av nya bostäder inom socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget. Riktlinjerna kartlägger åtgärder och prioriteringar som på kort och lång sikt kan bibehålla en god bostadsförsörjning i Högsby kommun. Kommunens mål är att tillmötesgå efterfrågan och behov av olika boendeformer för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målet är att uppnå en långsiktig hållbar bostadsförsörjning genom ett varierat och attraktivt utbud av bostäder och bostadsmiljöer i kommunen. Läshänvisning och avgränsning Riktlinjerna för bostadsförsörjningen är kommunövergripande och Högsby kommun vill i sin planering verka för att en bred variation av boendemöjligheter erbjuds, även i exklusiva boendelägen och i natursköna miljöer. Generellt görs inga geografiska ställningstaganden om lokalisering eller utformning av nya bostäder. Detta kommer att utredas i efterföljande planeringsprocesser. Begreppet småhus avser bostad i en- eller tvåbostadshus, såsom villa, parhus, radhus eller kedjehus. Med lägenhet menas här lägenhet i flerbostadshus, även om det kan finnas lägenheter i småhus. Antaganden avseende kommunens utveckling och den framtida efterfrågan på bostäder baserar sig dels på miljö- och bygglovkontorets iakttagelser och erfarenheter bakåt i tiden, statistik från kommunens organisationer och dels på SCB:s statistik. Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska ses som en del i kommunens strategiska översiktliga planering och bör, precis som översiktsplanen, regelbundet aktualiseras i framtiden. 5

44 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Styrdokument Efterföljande styrdokument har antingen legat till grund för kommunens bedömning och slutsatser i riktlinjerna för bostadsförsörjningen, eller är en viktig del i kommunens fortsatta arbete med bostadsförsörjningen. Nationella mål av betydelse för framtagandet av riktlinjerna Regeringens mål för boende och byggande Regeringens målsättning är att det fram till år 2020 ska byggas minst nya bostäder i Sverige 1. Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringens delmål för samhällsplaneringen är: En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. Regeringens mål för boende och byggande har haft betydelse för framtagandet av riktlinjerna beträffande de formulerade slutsatserna, samt mål och strategier. Behovet av fler bostäder i kommunen är påtagligt, och kommunen behöver öka förutsättningarna för att fler bostäder byggs. Nationella lagar, mål, planer och program av betydelse för kommunens fortsatta arbete med riktlinjerna Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383, med tillägg 2002:104) Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar tydliggör att det är kommunernas ansvar att planera för att ge förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Plan- och bygglagen (2010:900) I plan- och bygglagen anges bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som ett allmänt intresse vilket Vimmerby kommun bl.a. främjar då områden detaljplaneläggs. De nationella miljökvalitetsmålen Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål varav flertalet, direkt eller indirekt, är relevanta att beakta vid kommunens strategiska planering. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är i ett bostadsförsörjningssammanhang det mest relevanta målet att nämna. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Att ha ett aktuellt, översiktligt och långsiktigt bostadsförsörjningsprogram bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Nationella folkhälsomål För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen har regeringen tagit fram förslag till ett övergripande nationellt folkhälsomål. Det övergripande målet föreslås vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

45 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Målområden är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Nationella folkhälsomål. 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Jämställdhetspolitiska mål Regeringens nationella mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv 2. Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. För samhällsplaneringen innebär det att jämställdhetsperspektivet finns med i alla steg av planeringsprocessen och gärna i ett tidigt skede, eftersom detta skede skapar förutsättningar för den fortsatta planeringen och för genomförandet. 3 Lokala och regionala mål, planer och program av betydelse för framtagandet av riktlinjerna Vision för Högsby kommun Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Översiktsplan för Högsby kommun, 2012 Övergripande mål och strategi för bostadsförsörjning och bebyggelseutveckling Samarbetet avseende bostadsförsörjningen handlar i första hand om de befintliga byarna och bostadsområden som hamnar på och i närheten av kommungränsen. Det kan vara positivt att finna gemensamma riktlinjer för hur bebyggelsen ska utvecklas i dessa områden samt att

46 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU planera för bostadsförsörjningen i framtiden. Trenderna avseende efterfrågan på bostäder ser lika ut i flera kommuner, därför kan dessa trender bemötas regionalt. Ställningstagande Kommunen är positiv till ett ökat samarbete avseende bostadsförsörjningsfrågor. Mål Högsby kommuns invånarantal ökar på sikt. Boendemiljöer håller hög kvalitet avseende sociala, miljömässiga och estetiska kvaliteter. Strategi Högsby kommun ska aktivt verka för att öka inflyttningen. Befolkningen i kommunen ska vara goda ambassadörer för sin kommun. Kommunen ska bidra till utvecklingen av lokal service, offentlig som privat. Kommunen ska ha en god planberedskap för framtida markbehov. Boende på landsbygden underlättas och utvecklas, attraktiv mark, exempelvis i strandnära lägen, ska pekas ut för boende. Att ha ekologisk hållbarhet och kretsloppstänkande som ledord vid all ny bebyggelse. Ny sammanhållen bebyggelse kan inte tillkomma så länge inte avloppsfrågan är löst. Förbättra förutsättningarna för boende på landsbygden. Attraktiv mark för bostäder ska finnas planlagd. Kommunen skall uppmuntra nybyggnation av bostäder och peka ut områden för strandnära boende. Kommunen ska ha en god planberedskap för framtida markbehov. Den fysiska planeringen ska samordnas med planeringen av offentlig vård och service, t ex äldreomsorg. Vid planering av nya bostäder ska det strävas efter att uppnå rimliga avstånd mellan boende och kommunal service som skola och barnomsorg. Flera av översiktsplanens mål och strategier är direkt användbara för riktlinjerna för bostadsförsörjningen, som t.ex. målet om god planberedskap. RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Länets regionala utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen för hur Kalmar län ska ta tillvara på sin utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin är den regionala länken mellan kommunala översikts- och utvecklingsplaner samt nationella strategier, internationella beslut och överenskommelser. Följande slutsatser redovisas i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi: - Modernt jord- och skogsbruk är grundläggande för en levande landsbygd och attraktiva boendemiljöer. En levande landsbygd främjar natur- och kulturmiljövärden. - Nationella jämförelser visar att flera kommuner i länet tillhör de 25 procent bästa kommunerna i riket inom en rad kvalitetsområden, bland annat: äldres upplevelse av delaktighet och bemötande inom äldreomsorgen, äldres upplevelse av trygghet och säkerhet på särskilda boenden, äldres möjlighet till aktivitet och utevistelser inom särskilda boenden. - En väl fungerande service är en viktig förutsättning för ett bra boende på landsbygden. Här är nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling viktiga delar när det gäller både offentlig och kommersiell service. - Regional attraktivitet handlar om flera delar, bland annat en attraktiv livs- och boendemiljö, attraktiva arbeten, goda förutsättningar för företagande, intressanta mötesplatser samt kultur, idrott och upplevelser. 8

47 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU En grundläggande förutsättning är infrastruktur och kommunikationer som gör det möjligt att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid samt skapar god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg och kultur. Hemlöshet en fråga om bostäder slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag Som en del av det stöd som länsstyrelserna erbjuder kommunerna i planeringen av bostadsförsörjningen har länsstyrelserna tagit fram rapporten Hemlöshet en fråga om bostäder. Av rapporten framgår bland annat: Den traditionella kärnfamiljen med två vuxna som lever tillsammans med minderåriga barn utgör en mindre del av hushållen. I två tredjedelar av hushållen finns det inga barn. Den demografiska utvecklingen påverkar vilka bostäder som efterfrågas. Sverige har en åldrande befolkning. Den faktor som i viss utsträckning kan hejda den pågående utvecklingen är en ökande invandring. Det är främst yngre personer som flyttar till Sverige. Regional transportplan för Kalmar län I den regionala transportplanen för Kalmar län nämns Stångådalsbanan som en viktig förutsättning för regionens utveckling. Stångådalsbanan sträcker sig mellan Kalmar och Linköping och medför goda pendlingsmöjligheter till och från Högsby. En förbättring av Stångådalsbanan nämns i länets transportplan som en av de åtgärder som man vill prioritera. Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län, 2016 Trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram av Kalmar Landsting och godkändes av Trafikstyrelsen, 15 december 2016, 83. Programmets inriktning har varit att identifiera hur kollektivtrafiken kan bidra till en hållbar samhällsutveckling i sydöstra Sverige och en positiv befolkningsutveckling i Kalmar län. Trafikförsörjningsprogrammets strategi är att satsa på stråktrafik för arbets- och studieresor, där kort restid och hög turtäthet ska ge nöjda kunder, hög tillgänglighet, ökat resande och lokal samt regional utveckling. Som komplement till stråktrafiken ses en satsning på närtrafik som en viktig del i strategin. Strategierna i RUS, den regionala transportplanen samt trafikförsörjningsprogrammet har nyttjats i arbetet med riktlinjerna för bostadsförsörjning. Slutsatserna är bekräftade i den mån att bostäder bör byggas i centrala lägen med bl.a. närhet till allmänna kommunikationer. Ökade pendlingsmöjligheter ökar boendes möjligheter till arbete, utbildning och sociala aktiviteter, vilket i sin tur kan öka kommunens attraktivitet som boendeort. Figur 1. Långsiktig målbild för starka kollektivtrafikstråk i sydöstra Sverige. Tåg- (vit) och busstråk (röd). 9

48 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Kommunens fortsatta arbete Efter att översiktsplanen togs fram 2012 har befolkningsförändringen i kommunen varit mycket positiv. Det är dock ett kort tidsperspektiv, för trenden i stort sedan 1950-talet har varit att invånarantalet i kommunen totalt minskat med i genomsnitt ca 60 personer per år. Förändringen har dock inte varit jämn under perioden, och i kommunens tätorter har förändringarna skett med stora skillnader orterna emellan. Den nuvarande positiva befolkningstrenden gör att behovet av bostäder och möjliga förtätnings- och/eller nybyggnadsområden har ökat sedan gällande översiktsplan skrevs. I översiktsplanen finns flera utpekade bostadsutvecklingsområden, vilka ger möjlighet att skapa förutsättningar för nybyggnation av bostäder inom kommunen. Förtätning av befintlig bebyggelse är dock ett område som kontinuerligt behöver studeras för att ta vara på möjligheter att anpassa bebyggelsen efter rådande situationer. Kommunens styrdokument med betydelse för bostadsförsörjningen är lokalt förankrade och anpassade, och kan därmed fungera som en brygga mellan de nationella målen och samhällsplaneringen i kommunen. Genom att följa de kommunala styrdokumenten och implementera dem i riktlinjerna för bostadsförsörjningen och i förlängningen i den konkreta översikts- och detaljplaneringen har kommunen goda förutsättningar att planera för bostäder och samhällsstrukturer som bidrar till ett mer jämställt, hälsosamt och rättvist samhälle. Kollektivtrafiken och då framförallt Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping har stor betydelse för länet och regionen. Banan är inte elektrifierad och har en längd av cirka 24 mil. En tredjedel av banan är upprustad med helsvetsad räls och betongslipers, och planer finns på att åtgärda återstående del av bansträckningen på samma sätt. Högsby kommun försöker påverka Stångådalsbanans framtid genom samverkan med Infrastrukturkansliet 4 och Regionförbundet i Kalmar län. Via samarbetet har den regionala transportplanen och trafikförsörjningsprogrammet påverkats positivt, avseende infrastrukturfrågor såsom Stångådalsbanans framtid och utveckling. Högsby kommun arbetar aktivt med att upprätthålla infrastruktur och kommunikationer som gör det möjligt att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid, samt som skapar god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg och kultur. Detta arbete har stöd i transportplanen, trafikförsörjningsprogrammet och i utvecklingsstrategin för Kalmar län. Kommunens översiktsplan går väl i hand med den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län avseende positiva invånarantal och attraktiva boendemöjligheter med hög grad av valfrihet för olika grupper i samhället, t.ex. barnfamiljer och äldre, där för övrigt kommunen arbetar aktivt med att upprätthålla en väl fungerande äldreomsorg. I det fortsatta arbetet med översyn av översiktsplan och i arbetet med detaljplaner för kan kommunen ytterligare arbeta för möjligheterna att skapa fler attraktiva boendemiljöer för alla grupper i samhället. I det fortsatta arbetet med riktlinjerna för bostadsförsörjningen, vilka ska aktualitetsprövas under varje mandatperiod, kan ytterligare fördjupningar göras i detaljer om styrningen av utvecklingen av boendemöjligheter för olika grupper inom samhället. Kommunens bostadsbolag, Högsby bostad AB, har som uppgift att tillhandahålla bostadslägenheter i Högsby tätort. Kommunen har möjlighet att påverka bolagets ägande och byggande av bostäder genom ägardirektiv. Högsby kommun äger relativt stora markområden i anslutning till de flesta av kommunens tätorter. Många av dessa markområden finns i direkt anslutning till tätorterna där goda möjligheter bedöms finnas till tillskapande av bostadstomter, men flera av fastigheterna utgör större skogsfastigheter, som inte direkt kan utgöra potentiella områden för bostadsutveckling. Med en aktiv markpolitik kan kommunen skapa ytterligare möjligheter för i första hand förtätning inom tätorterna. 4 Infrastrukturkansliet är ett samverkansorgan mellan kommuner utmed Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping. 10

49 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Förutsättningar Högsby kommun i regionen Högsby kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen, och sett till ytan den tredje minsta kommunen i Kalmar län. Med 6080 invånare är befolkningstätheten den lägsta i länet, och den tredje lägsta i Sverige i förhållande till ytan. I Sverige finns det 27 kommuner som har färre invånare än Högsby kommun, samtliga norr om Högsby. Kommunen gränsar till Hultsfreds, Oskarshamns, Mönsterås, Nybros och Uppvidinges kommuner. Arealen är ca 800 km², vilket motsvarar ca 7 % av länets yta. Kommunens landyta upptas av bebyggelse i tätorter och småorter till ca 1 %, och till ca 99 % av landsbygd. Tätorterna i kommunen upptar bara en bråkdel av markytan, varav ytorna för småhus upptar den största delen (66 %) av den bebyggda ytan. Ytorna för flerbostadshus upptar i sin tur endast 1 % av bebyggda ytan i kommunen. De större orterna i kommunen är Högsby, Berga, Ruda, Fågelfors och Fagerhult. Centralorten är Högsby där det största utbudet av service finns. Skog samt odlings- och betesmark är den dominerande naturtypen i kommunen. Högsby kommun är en av Sveriges sjötätaste kommuner med ca 160 sjöar. I kommunen finns goda tågförbindelser via Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping, med stopp i Högsby och Berga. Tågförbindelse finns även till Oskarshamn från Berga. Vägarna 34 och 37 möts i Högsby, vilket ger goda vägförbindelser i de fyra väderstrecken, på vilka det finns flera bussförbindelser. Avstånd till större orter i närområdet är till Kalmar 70 km, Växjö 90 km och Linköping 160 km. Figur 1. Högsby kommun i regionen. 11

50 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Fågelfors Berga Högsby Fagerhult Björkshult Grönskåra Ruda Långemåla Allgunnen Värlebo Figur 2. Högsby kommun med tätorter. 12

51 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Befolkning och demografi I Högsby kommun bodde det 6080 personer vid årsskiftet 2016/2017. Folkmängd Kvinnor Män 0-17 år år 65- år Därav utrikes födda Därav utländska medborgare Medelålder ,7 % 51,3 % 20,4 % 55,0 % 24,6 % 23,8 % 19,0 % 44,3 Tabell 1. Befolkning i Högsby kommun , samt fördelning på kön, ålder, utrikes födda, medborgarskap och medelålder. (SCB) Den finns en övervägande andel män i kommunen, 51,3 %. I riket är motsvarande siffra 50,1 %. Andelen utrikes födda i kommunen är 23,8 %, och utländska medborgare är 19,0 %. Motsvarande siffror i riket är 17,8 % respektive 8,5 %. Befolkningsutvecklingen i Högsby har i stort varit vikande de senaste 65 åren, och antalet invånare har minskat med drygt 40 % under perioden. Det finns några positiva undantag som kan kopplas till tillfälliga inflyttningar av till stor del utrikes invandringar. Den nuvarande befolkningsökningen i kommunen kan kopplas till den invandring som de senaste åren varit mycket omfattande i förhållande till kommunens storlek. Ökningen i kommunen de senaste åren motsvarar 1,1 %, 1,3 % och 3,8 %. Befolkningsökningen i riket var det senaste året 1,4 %. Figur 3. Befolkningsutvecklingen i Högsby kommun mellan 1950 och 2016 (SCB) 13

52 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Berga Fagerhult Fågelfors Grönskåra Högsby Ruda Figur 4. Befolkningsutvecklingen i tätorterna i Högsby kommun från 1960 till 2015 i femårsintervall, samt I Grönskåra kom befolkningsantalet att efter 1980 understiga 200 invånare, vilket är gränsen för SCB:s definition av tätort, och av det utgick orten ur den redovisade statistiken (SCB). Det är bara Högsby tätort som ökat i invånarantal sedan 1960 i kommunen. Ökningen har varit ca 27 %. Befolkningsökningen var dock kraftigast fram till mitten på 1990-talet, för att därefter gå tillbaka något och på senare tid öka igen. I övriga tätorter i kommunen har invånarantalet minskat, och mest har det minskat i Grönskåra där minskningen varit ca 73 %. De senaste åren har det dock skett befolkningsökningar på samtliga orter, och sannolikt även i flera av de minsta tätorterna i kommunen. Ort Invånare Andel Långemåla % Björkshult 43 1 % Allgunnen 31 1 % Värlebo 23 0 % Landsbygd % Tabell 2. Invånarantalet i Högsby kommuns minsta samhällen, fördelat per ort och område, (Östra Smålands Kommunalteknikförbund). 14

53 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU ,05-0,04-0,03-0,02-0,01 0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 Kvinnor Högsby Män Högsby Figur 5. Ålderspyramid i femårsintervaller, uppdelat på andel kvinnor och män i Högsby kommun 2016, samt motsvarande fördelning för riket, vilket visas med heldragen linje. (SCB) Åldersfördelningen i Högsby kommun har en övervikt på personer över 50. Jämfört med riket är det ett klart underskott på personer mellan 20 och 50 samt på barn och ungdomar mellan 0 och 9. En betydande slutsats av åldersfördelningen i Högsby är att personerna i reproduktiv ålder är få i förhållande till den totala befolkningen, vilket är en förklaring till ett lågt barnafödande i kommunen. Födelsenettot i kommunen har utan undantag varit negativt de senaste 50 åren, se figur 6 nedan, vilket kan sägas avspeglas tydligt i befolkningspyramiden med underskottet på barn, unga och personer i medelåldern. Underskottet är även mer tydligt beträffande kvinnor i kommunen. Eftersom det bland barn och unga inte går att se en skillnad i fördelningen mellan könen kan slutsatsen dras att män i större grad än kvinnor väljer att bo i kommunen. 15

54 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Figur 6. Födelsenetto i Högsby kommun åren 1968 till 2016 (SCB). Födelsenettot, d.v.s. skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, har under perioden mellan 1968 och 2016 varit negativt varje år i kommunen. I medeltal har nettot varit minus 40 individer per år under perioden Högsby Kalmar län Riket Figur 7. Medelålder i Högsby kommun, Kalmar län och riket mellan åren 1998 och 2015 (SCB). Livslängden ökar generellt i landet, och med den även medelåldern. I Högsby har medelåldern ökat mer än i övriga landet. De tre senaste åren har dock medelåldern sjunkit i kommunen, vilket sannolikt har sin orsak i att den största andelen av de nya invånarna i med utrikes bakgrund i kommunen har varit yngre än genomsnittet. 16

55 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Flyttmönster Sedan 2013 har det varit ett klart positivt flyttningsnetto till kommunen. Tidigare under perioden mellan 1968 och 2016 har nettot pendlat mellan positivt och negativt resultat. Under 2000-talet har flyttningsnettot sammantaget varit plus 224, men totalt sedan 1968 är flyttningsnettot i kommunen minus 664. Det är i första hand ett överskott som härrör från utrikes inflyttade personer till kommunen Figur 8. Flyttningsnetto i Högsby kommun mellan 1968 och 2016, av både inrikes och utrikes flyttningar (SCB). Flyttningarna till och från kommunen inom riket har under perioden övervägande del varit utflyttningar. Fram till 80-talet sammanfaller flyttningsnettot med inrikes flyttningsnetto, d.v.s. invandringen från utrikes kommande till kommunen var närmast försumbar mellan 1968 och Flyttningarna under den perioden var därför mestadels inrikes, och det positiva flyttningsnettot under andra halvan av 70-talet kan möjligtvis förklaras med trenden gröna vågen. Samtidigt skedde en stor nyproduktion av småhus i kommunen, se figur 14, som kan ha varit en medverkande kraft till att många flyttade till kommunen. 17

56 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Figur 9. Inrikes flyttningsnetto i Högsby kommun, mellan 1968 och 2016 (SCB). Bland inrikes nettoflyttningar uppdelat på olika åldersgrupper de senaste sex åren är mönstret tydligt med en stor andel utflyttade i åldrarna 0 till 34. I åldrarna över 35 finns en större variation mellan de studerade åren, med vissa år klart positiva flyttningsnetto, men totalt sett under perioden är det ett svagt negativt netto även för åldersgrupperna över år 5-14 år år år år år år år år år år Figur 10. Inrikes nettoflyttningar bland olika åldrar i Högsby kommun mellan 2010 och 2015 (SCB). Flyttmönstret i kommunen visar att det skett flera tillfälliga invandringar, vilka sedan följts av till stor del inrikes utflyttningar. De som flyttat är framförallt personer mellan 15 och 34, vilka övervägande flyttat från kommunen, medan det i åldrar över 35 skett en återinflyttning till kommunen. Totalt är dock trenden negativ för kommunen. Men utan utrikes invandring som under perioden 1968 till 2016 svarade för ett positivt flyttningsnetto på 2100 personer, hade det negativa flyttningsnettot sannolikt varit betydligt större. 18

57 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Pendling En stor del av den arbetsföra befolkningen i Högsby kommun arbetspendlar ut från kommunen till närliggande orter. En stor del av arbetspendlingen sker till närliggande arbetsplatser i t.ex. Oskarshamn pendlade 1023 personer ut från Högsby kommun enligt SCB, och 486 pendlade in till arbetsplatser i kommunen. De som både bodde och hade arbetsplats i kommunen uppgick till 1425 st. Utöver arbetspendlingen sker även utbildningspendling till olika närliggande gymnasie- och högskolor. Prognos Att göra prognoser för en kommuns framtida befolkningsutveckling är mycket svårt, och särskilt i en kommun som Högsby där det de senaste åren skett en mycket stor inflyttning av asylsökande, som senare till viss del blivit bosatta i kommunen. Trenden på befolkningsutvecklingen över längre tid har varit negativ, och den senaste befolkningsökningen i kommunen har varit relativt kortvarig dec Asylsökande i Migationsverkets system ?? 20?? Bosatta i kommun dec som blivit kommunplacerade de senaste 24 månaderna Figur 11. Antalet asylsökande och antalet som blivit kommunplacerade som bosatta de senaste 24 månaderna i Högsby kommun (SCB). Antalet asylsökande i kommunen har under 2015 och 2016 varit mycket hög, och i förhållande till folkmängden i kommunen den högsta andelen i Sverige. Antalet asylsökande förväntas enligt Migrationsverket minska något de kommande åren. De personer som även blivit placerade i eget boende i kommunen, d.v.s. skrivna i kommunen, har i motsvarande grad som flyktingmottagande, ökat kraftigt de senaste åren. Migrationsverket gör bedömningen att takten förväntas mattas av och antalet boendeplacerade återgå till en tidigare normal nivå, men prognosen är osäker. 19

58 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Figur 12. Befolkningsutvecklingen i rikets olika typer av kommuner. Faktisk utveckling och förväntad utveckling för olika kommuntyper, med 2013 som index (SCB). SCB:s prognos för glesbygdskommuner är en fortsatt generell minskning av invånarantalet de kommande cirka 30 åren. Övriga Sveriges kommuner förväntas öka sin befolkning i olika grad, och särskilt stor förväntas ökningen bli i storstäder. Högsby kommun ingår i gruppen övriga kommuner enligt definitionen i figur 12, men är på gränsen till att tillhöra gruppen glesbygdskommuner. Enligt SCB:s prognos skulle därför Högsby sannolikt förväntas få en negativ eller i bästa fall oförändrad befolkningsutveckling de kommande 30 åren. 20

59 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Bostadsbestånd Lägenheter Lägenhetsbeståndet i Högsby kommuns allmännyttiga bostadsbolag ser ut enligt tabell 3 nedan: 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok Tabell 3. Antalet lägenheter i det kommunala bostadsbolaget Högsby bostads AB. Totalt 290 lägenheter, varav 16 lägenheter är gruppbostäder. Samtliga lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet är uthyrda och för närvarande är det brist på lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget är endast representerat i Högsby tätort. Ägandet av bostäder i flerbostadshus är förhållandevis ensidigt i kommunen. Största ägare är det kommunala bostadsbolaget, med nära hälften av lägenhetsbeståndet, vilket är koncentrerat till Högsby tätort. Övriga halvan ägs i princip av juridiska personer småhus flerbostadshus övriga hus specialbostäder Tabell 4. Lägenhetsbeståndet i Högsby kommun 2013 till (SCB) Byggandet av flerbostadshus i det kommunala bostadsbolaget har under en lång tid varit starkt begränsat. På senare tid har dock ett par detaljplaner tagits fram på bostadsbolagets initiativ, med syfte att kunna bygga flerbostadshus. Fler förslag finns på planering och byggande, vilket kommer innebära större möjligheter att fler bostäder byggs i attraktiva lägen i Högsby. Bostadsbestånd äldreboende Kvillgården 36 boendeplatser Mogården 40 boendeplatser (vara 16 platser för demensboende) samt 10 korttidsplatser. Välengården 24 boendeplatser Bostadsbestånd LSS Gruppbostaden Blåsippegränd Gruppbostaden Konvaljegränd Servicebostaden Kyrkogatan 12 4 lägenheter 6 lägenheter 6 lägenheter samt två tillhörande satellitlägenheter Bostadsbestånd hem för vård och boende för ensamkommande barn och unga 14 HVB-platser Bostadsbestånd stödboende för ensamkommande unga 5 platser Bostadsbehov för särskilda grupper Högsby kommun tillhör skaran av Sveriges minsta kommuner. En analys av bostadsbehovet för särskilda grupper kan därför skilja sig åt i jämförelse med en normalstor kommun. I en liten kommun som Högsby är det närhet till kontakter och samarbete inom och mellan organisationer och olika beslutsnivåer. Kommunen kan inte i alla lägen tänka på kvantitativa 21

60 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU aspekter och lösningar när det gäller bostadsbehov för särskilda grupper utan behöver innovativa lösningar, som går snabbt att ordna med en bra standard. Kommunen har t.ex. god beredskap när det gäller skyddsbehövande kvinnor där det även finns ett upparbetat samarbete mellan länets kommuner. Den kvantitativt största gruppen vad gäller bostadsbehov för särskilda grupper är de äldre. Äldre I slutet av 2020 står om- och nybyggnationen av äldreboenden i kommunen klart. Det ska då finnas två äldreomsorgsboenden. Äldreboendet på Dr. Mobergs väg kommer att innehålla 32 lägenheter för demensboende, 38 lägenheter för somatik och 9 platser för korttidsboende. På äldreboendet i Fagerhult kommer det att finnas 18 lägenheter för somatik samt 4 trygghetsboendelägenheter. På Kvillgården kommer det att finns 6 trygghetslägenheter. I början av 2015 genomförde SKL en analys av kommunens ekonomi. De rekommenderade att verksamheten skulle anpassas efter demografiska förändringar. Enligt SKL:s analys kommer andelen äldre (80-) att öka med 37 % fram till I analysen framkom även att Högsby kommun har en hög andel särskilda boenden i förhållande till antalet innevånare, samt i jämförelse med liknande kommuner och riket. Kommunen bedöms därför stå väl rustade vad gäller behovet av särskilda boenden för äldre. Det kommunala pensionärsrådet har framfört behov av fler marknära lägenheter med god tillgänglighet samt fler trygghetsboendeplatser som inte bara är belägna i centralorten utan även i t.ex. Ruda och Fågelfors. LSS Det kommer att finnas behov av gruppbostadsplatser. Inom vilken tidsram och i vilken omfattning behöver kartläggas närmare. Den servicebostad som finns i kommunen i dagsläget är inte optimalt anpassad ur ett tillgänglighetsperspektiv och en analys behöver genomföras mot bakgrund av Socialstyrelsens rekommendationer. I det perspektivet behöver också tillhörande satellitlägenheter inbegripas. Det finns även behov av platser för insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Planering av insatsen pågår liksom att hitta bra lokal/lägenhet för verksamheten. Unga Det finns behov av mindre bostäder i Högsby centralort för unga som vill flytta hemifrån, från HVB eller stödboende. Bostadsbristen för unga är stor i dagsläget. Nytt regelverk och ersättningssystem i fråga om ensamkommande barn och unga är planerat att träda i kraft vid halvårsskiftet Det kommer att innebära att Högsby kommun har behov av ett ökat antal platser på stödboende inom de två kommande åren men har även behov av andra bostadsformer liknade studentlägenheter inom de tre kommande åren. Detta mot bakgrund av de nu rådande omständigheterna. I det nya regelverket framkommer att alla kommuner har en skyldighet att ta emot ensamkommande barn och unga och att det ska finnas en beredskap och kapacitet för det. Asylsökande och Nyanlända Högsby kommun var under såväl 2015 som 2016 en av de kommuner som tog emot flest asylsökande samt nyanlända i förhållande till antalet innevånare i kommunen. Andelen asylsökande har det senaste året minskat stadigt främst beroende på att Migrationsverkets anläggningar läggs ner. Asylsökanden bor främst i lägenheter i Ruda och Fågelfors. Prognosen är att Migrationsverket succesivt säger upp lägenheterna i takt med att antalet asylsökanden minskar. Det kommer att innebära att dessa lägenheter blir tillgängliga på ordinarie bostadsmarknaden. Andelen nyanlända som egenbosätter sig i kommunen är hög och det påverkar att det blir en låg andel som blir anvisade till kommunen. Det är lättast att etablera sig på hyresmarknaden utanför centralorten. Många söker sig sedan till centralorten. 22

61 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Nyanlända som hittar en egen bostad har så här långt varit relativt förskonade från oseriösa hyreskontrakt. Kommunens arbetsmarknads- och integrationsenhet är behjälpliga med att förmedla kontakter till hyresvärdar i kommunen och kan även vara behjälpliga med att se över om hyreskontraktsförslag är relevanta. När det handlar om behovet av bostäder för nyanlända så är det främst brist på större lägenheter för familjer med flera barn. De är i dagsläget trångbodda och vill gärna vara bosatta på centralorten. Hemlösa Högsby kommun eftersträvar att medborgare ska vara självförsörjande och ha egna hyreskontrakt. Individens eget ansvar betonas. Numerären är låg när det gäller individer utan tak över huvud. Den sociala kontrollen i ett samhälle med Högsbys storlek är hög och det kommer snabbt till socialtjänstens kännedom om en individ förefaller sakna tak över huvud. I ett akut läge ordnar socialtjänsten tak över huvud. Individen uppmanas att i första hand ordna med egen bostad. I de fall man inte klarar det ser socialtjänsten över behovet av 2:a handskontrakt samt övrigt stödbehov. Beslut om 2:a handskontrakt omfattar 6 månader varefter uppföljning och omprövning sker. I fråga om 2:a handskontrakt och möjligheten för individen att få ett eget hyreskontrakt samarbetar socialtjänsten med det kommunala bostadsbolaget och har goda erfarenheter av att det brukar lösa sig med eget hyreskontrakt för den enskilde individen. Hushåll med låga inkomster I Högsby kommun finns en högre andel äldre, utrikesfödda och andra hushåll med låga inkomster t.ex. ensamstående föräldrar, i jämförelse länet och riket. I kommun fick 18 % av befolkningen ekonomiskt stöd och bidrag i åldern år under december 2016, medan motsvarande siffra för riket var 14 %. Kommunen arbetar för att på sikt minska andelen hushåll med låga inkomster istället för att planera för att bygga bostäder med dålig eller låg standard, med hyresnivåer för hushåll med låga inkomster. Högsby kommun är den största arbetsgivaren i kommunen, och har som arbetsgivare påbörjat ett arbete med heltid som norm, vilket framför allt kommer att gynna kvinnor framöver, då en stor andel av kommunens anställda i dagsläget är kvinnor med deltidsarbete. Kommunens arbetsmarknads- och integrationsenhet jobbar aktivt med att få nyanlända i arbete. Med fler medborgare i arbete och arbete på heltid ökar hushållens inkomster och därmed valmöjligheterna vad gäller bostäder. Bostäder I Högsby kommun bor en stor andel av befolkningen på stora bostadsytor, se figur 13. En förklaring till det är att det finns många småhus i kommunen samtidigt som hushållen är små, vilket är en spegling av bl.a. åldersstrukturen i kommunen med en övervikt på äldre personer som i stor grad bor kvar i det egna småhuset. I flerbostadshus är fördelningen i bostadsarea på en mer normal nivå jämfört med riket i övrigt. Sedan 1998 har inga nya bostäder byggts i flerbostadshus i kommunen, se figur 14, samtidigt som 3 % av lägenheterna i flerbostadshus avvecklats under åren mellan 2013 och Det saknas även generellt bostadsrätter i flerbostadshus i kommunen. Statistiken över nybyggnationen i kommunen sammanfaller till stor del med flyttningstrenden i kommunen 23

62 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Högsby Kalmar län Riket Figur 13. Genomsnittlig bostadsarea per person och boendeform 2015 i Högsby, Kalmar län och i riket (SCB) Flerbostadshus Småhus Figur 14. Nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus och småhus i Högsby kommun 1975 till (SCB) Den stora nybyggnadsproduktionen av företrädesvis småhus som ägde rum under 1970-talet i kommunen sammanfaller med en större inflyttningstrend och befolkningsökning i kommunen, se figur 3 och 8. Vad som då var den huvudsakliga anledningen till bostadsproduktionen och inflyttningen är inte känt, men utan den då omfattande byggnationen av småhus hade den stora inflyttningen till kommunen inte varit möjlig. En slutsats som går att dra av åldersstrukturen och boendeformerna i kommunen är att det kan finns en förväntad flyttningsbenägenhet hos en stor del av de äldre i kommunen inom de närmsta åren, då andelen personer över 60 är stor och merparten bor i egna hem. Det finns i nuläget en brist på lägenheter i kommunen, framförallt i det kommunala bostadsbeståndet, men även till viss del i det privata, vilket reser frågan om hur äldre vill bo i framtiden i kommunen. Generellt visar studier att äldre önskar mindre bostäder i hyresrätt, och att det ska vara en bekväm bostad med närhet till service. Studier visar även att många äldre väljer att bo kvar i den bostad de bott i under en längre tid. Den typen av val av boende leder till en fördröjning 24

63 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU av flyttkedjan mellan småhus och lägenheter, vilket i sin tur är hämmande för de som letar småhus. Med ett varierat bostadsutbud väljer fler äldre att flytta. De synpunkter som fångats upp i Högsby är att det finns en önskan bland äldre att kunna bo centralt och bo marknära. Planberedskap och behov Efterfrågan på bostäder i Högsby kommun är för närvarande ovanligt högt, och det finns inga lediga lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet. Tidigare år har det dock inte varit samma situation, utan det har funnits ett visst överskott på lediga lägenheter. Behovet av att bygga nya lägenheter har därför inte varit stort. Nyproduktionen av flerbostadshus har dock inte varit omfattande i kommunen. Beståndet kan därför sägas vara i behov av förnyande för att möta efterfrågan och konkurrens om boende. Planberedskapen i kommunen kan sägas vara både god och dålig. Kommunens översiktsplan från 2012 är förhållandevis aktuell och det finns en rad äldre detaljplaner som ännu inte genomförts. Många detaljplaner som inte genomförts är dock till stor del otidsenliga eller inte möjliga att genomföra längre. Det finns i kommunen ett flertal färdiga lediga tomter som inte blivit sålda, i en del fall i områden som genomfördes på 1970-talet. Högsby kommun tog 2011 beslut om att ändra 38 detaljplaner, som ansågs vara otidsenliga avseende byggrätter för en- och tvåbostadshus. Ett flertal av dessa planer har ändrats, men inte alla 38. Någon närmare utredning har inte gjorts i kommunen avseende de befintliga detaljplaners aktualitet. Behov av nya detaljplaner för bostäder bedöms finnas för att kunna möta den efterfrågan som finns idag. Frågan om hur många bostäder som skulle behöva byggas i kommunen är dock svår att svara på. Ur ett nationellt perspektiv gör Boverket 5 bedömningen att det behöver byggas ett stort antal bostäder under de kommande åren i landet. Rakt överfört till Högsbys andel av Sveriges befolkning skulle det motsvara en byggnadstakt om ca 43 lägenheter per år fram till Totalt gör Boverkets prognos att beräkningen blir 430 lägenheter i Högsby kommun inom åtta år, vilket skulle motsvara 3,5 gånger fler hyreslägenheter än det som byggts i kommunen de senaste 40 åren. Någon anpassning för det regionala behovet har inte Boverket gjort i rapporten, vilket gör att beräkningen kan ifrågasättas för Högsbys del. Boverket anger emellertid i sin rapport att det är mycket svårt att göra prognoser i nuläget eftersom både invandring och utvandring de kommande åren är mycket osäkra. I regioner som i vanliga fall inte präglas av någon större befolkningstillväxt kan det ändå finnas behov av viss nyproduktion och anpassning genom ombyggnationer. Sett till åldern på bostäderna i kommunens ägo finns det trots allt ett omedelbart behov av förnyelse av bostadsbeståndet. Prisutveckling på bostäder Prisutvecklingen på småhus i Högsby kommun har varit låg i förhållande till övriga Sverige, och även inom länet de senaste 35 åren. Värdet på småhus i Högsby har trots allt nästan fördubblats under perioden, men det är en mycket svag utveckling jämfört med länet och med riket som helhet. Värdet på småhus i de svenska storstäderna har haft en än högre prisutveckling, vilket gör skillnaderna än större. I nuläget kostar villan i Högsby kommun i medeltal kronor. 5 Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025, Rapport 2016:18, Boverket Regeringen har i sin målsättning för boende och byggande i Sverige fört fram att motsvarande ca 50 lägenheter per år fram till 2020 bör byggas i en kommun av Högsbys storlek. 25

64 Skr tusental Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Högsby Kalmar län Riket Figur 15. Prisutveckling på småhus (permanentbostad) åren 1981 till 2015 i medeltal (SCB). Priset på ett nytt småhus i Sverige beror på många olika faktorer, som t.ex. var i landet huset uppförs, typ av hus, materialval, utrustning, storlek och tillverkare. Ett nyproducerat normalstort hus kostar sällan mindre än 2 miljoner kronor, vilket visar en skillnad på minst omkring 1,5 miljoner kronor i valet mellan ett nytt och ett befintligt småhus i Högsby kommun. I praktiken innebär detta ett problem för bostadsförnyelsen i kommunen, vilket tydligt visats i figur 14 med mycket få nybyggda småhus och inga nybyggda flerbostadshus de senaste 20 åren, vilket i sin tur kan påverka flyttkedjorna i kommunen negativt. 26

65 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Slutsatser, mål och strategier De senaste tre åren har befolkningsantalet i Högsby ökat, vilket bryter en nedåtgående generell trend från 1950, med några små undantag. Det är mycket tack vare utrikes inflyttningar till kommunen som invånarantalet de senaste åren ökat. Ökningen förväntas fortsätta även under 2017, men sannolikt kommer många av de nyanlända att lämna kommunen under de kommande åren för att därigenom leda till en befolkningsminskning. Den naturliga folkökningen i kommunen, d.v.s. skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, har varit negativ sedan 1968 med i genomsnitt 42 personer per år. Om flertalet nyinflyttade till kommunen stannar kan nativiteten förväntas öka något i kommunen så att befolkningsförändringen i bästa fall leder till att invånarantalet är någorlunda oförändrat det kommande decenniet. I annat fall är SCB:s prognos för glesbygdskommuner i Sverige en negativ befolkningsutveckling de kommande 30 åren. Medelåldern i kommunen är hög jämfört med Kalmar län och med riket, och andelen äldre i kommunen kan förväntas fortsätta öka i kommunen. Det beror dels på att ungdomar i stor grad väljer att flytta för studier och arbete. I viss mån kan boendet ha betydelse för ungdomar i valet av bostadsort. För äldre personer har bostadsutbudet större betydelse i val av boende, men bostadsmarknaden i kommunen är svag; bostadsmarknaden är liten, vilket gör det svårt att följa efterfrågan, medelåldern hos de boende är hög samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna är små. Produktionskostnaden är hög, samtidigt som prisnivån på det befintliga bostadsbeståndet är låg, vilket leder till att hyror i nyproducerade lägenheter riskerar bli avsevärt högre eftersom hyresnivån generellt är låg i äldre lägenheter (i allmännyttans lägenhetsbestånd). Att det finns bostäder i olika former, både upplåtelseformer och storlekar, i orterna i kommunen är en viktig förutsättning för orternas utveckling och fortlevnad. Med flera olika boendealternativ på orten ökar möjligheten för de boende att kunna bo kvar när levnadssättet förändras. Att det finns möjligheter att bo kvar på orten samt att det finns möjlighet för inflyttning är en förutsättning för samhällsutvecklingen då det i sin tur skapar underlag för offentlig och kommersiell service på orten. I nuläget råder i praktiken bostadsbrist i Högsby kommun. Behovet av ett utökat lägenhetsbestånd i framtiden för att möta den aktuella efterfrågan är dock osäkert. Det finns generellt alltid ett behov av ett varierat utbud av olika bostadstyper. I viss mån har småhus omvandlats till fritidshus på landsbygden och förnyelsen av lägenheter i flerbostadshus i kommunen har varit obetydlig de senaste decennierna, vilket gjort att beståndet av tillgängliga bostäder generellt minskat samtidigt som bostadsbeståndet åldrats. Det finns följaktligen ett moderniseringsbehov i bostadsbeståndet och ett behov av anpassning till en åldrande befolkning med nya lättillgängliga och centrala lägenheter, företrädesvis i markplan, med gemensamhetslokaler och med möjlighet till service i nära anslutning till boendet. En utflyttning från småhusbeståndet till generationsboende kan minska behovet av småhustomter och ge en föryngring av befolkningsstrukturen i villakvarteren. 27

66 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Slutsatser - För få bostäder har byggts de senaste åren där efterfrågan finns, d.v.s. i centrala och attraktiva lägen. - Det finns för tillfället en generell bostadsbrist i kommunen, vilket framförallt gäller hyresrätter i flerbostadshus. - Efterfrågan på boenden kommer fortsatt vara hög de kommande åren, dock är det svårt att förutspå om efterfrågan kommer att kvarstå på lång sikt. - Det finns en låsning i bostadsmarknaden eftersom många äldre eller ensamma väljer att bo kvar i villor/småhus. - Planberedskapen: Det finns en rad äldre planer som inte genomförts. Dessa är dock till stor del otidsenliga eller i praktiken ogenomförbara då de i många fall är i oattraktiva lägen. Det finns även ett antal lediga tomter för villabebyggelse, men nybyggnationer av enfamiljshus har inte skett i någon större utsträckning de senaste åren. - Ekonomiska faktorer påverkar bostadsbebyggandet. Kostnaden att bygga nytt är större än marknadsvärdet av det färdigställda huset. Finansieringsproblem. Högsby kommuns mål och strategier - Möjliggöra flyttkedjor och generationsväxlingar genom nybyggnation av lägenheter i attraktiva lägen. Mest attraktiva lägen i Högsby kommun torde vara centralt i närhet till service. - Marknadsföra kommunen i syfte att attrahera externa byggherrar. (underlätta för externa byggherrar att bygga flerbostadshus, annars är det i praktiken bara det kommunala bostadsbolaget som kommer att bygga) - Skapa goda förutsättningar för bostadsbebyggande, genom att ha en god planberedskap. Det innebär att inom rimlig tid göra en översyn av kommunens översiktsplan samt att i centrala och attraktiva lägen, företrädesvis med goda kommunikationsmöjligheter med kollektivtrafik, där kommunen är markägare och det finns otidsenliga detaljplaner ta fram nya detaljplaner för dessa. - Verka för ett varierat utbud av bostäder i alla kommundelar som tillgodoser invånarnas behov och önskemål. Verka för en spridning i boende- och upplåtelseformer. - Föra en aktiv och strategisk markpolitik för att kunna erbjuda lämplig mark för bostadsbyggande. 28

67 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Dnr KU Källhänvisning Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län, , Landstinget Regional transportplan , Regionförbundet Riktlinjer för bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering, Rapport 2011:9, Länsstyrelserna Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025, Rapport 2016:18, Boverket 2016 SCB, Statistiska centralbyrån, Kommunfakta 2016, SCB, Statistiska centralbyrån RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län , Regionförbundet Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2016, Länsstyrelsen Kalmar Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2017, Länsstyrelsen Kalmar Hemlöshet en fråga om bostäder. Slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag , Länsstyrelserna Regeringens hemsida, regeringen.se 29

68 Dnr KU Samrådsredogörelse Bostadsförsörjningsplan Högsby kommun 1

69 Dnr KU Samrådsredogörelse Samråd kring förslag till bostadsförsörjningsplan för Högsby kommun har genomförts under tiden till Samrådsredogörelsen är en sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under samrådet samt en redovisning av kommunens ställningstagande och förslag med anledning av synpunkterna. Planarbetets bakgrund, huvuddrag och syfte Kommunledningsutskottet i Högsby kommun har vid sammanträde , KU 57, beslutat ge kommunchefen i uppdrag att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram för antagande under innevarande mandatperiod. Planarbetets syfte är att tjäna som ett kommunövergripande strategiskt underlag för framtida översikts- och detaljplanearbeten. Planen ska även underlätta för verksamhetsplaneringen kopplade till planeringen av nya bostäder inom socialförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget. Planen kartlägger åtgärder och prioriteringar som på kort och lång sikt kan bibehålla en god bostadsförsörjning i Högsby kommun. Kommunens mål är att tillmötesgå efterfrågan och behov av olika boendeformer för en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målet är att uppnå en långsiktig hållbar bostadsförsörjning genom ett varierat och attraktivt utbud av bostäder och bostadsmiljöer i kommunen. Hur samrådet bedrivits Samråd har genomförts under tiden 5 april 2017 till och med 3 maj Berörda myndigheter och grannkommuner har beretts tillfälle att yttra sig och fått planhandlingarna tillsända. Planförslaget har varit tillgängligt i kommunhuset och på kommunens hemsida under samrådstiden. Fem yttranden har inkommit. Nedan redovisas kortfattat vilka yttranden som inkommit, tidpunkten för dessa samt om det finns erinringar eller inte. Därefter redovisas yttrandena tillsammans med kommunens kommentarer till det aktuella yttrandet och om det ger anledning till några justeringar av förslaget. 2

70 Dnr KU Datum för inkommande Erinran eller annan synpunkt Utan erinran Myndigheter 1. Länsstyrelsen i Kalmar län X Organisationer och föreningar 2. Regionförbundet i Kalmar län X 3. Berga samhällsförening X Kommuner 4. Mönsterås kommun X 5. Nybro kommun X Sammanställning av inkomna synpunkter 3

71 Dnr KU Yttranden och kommunens kommentarer 1. Länsstyrelsen i Kalmar län Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande förutsättningar som påverkar både tillväxt och välfärd i en kommun. Tryggheten i att ha en egen bostad är också en grundläggande förutsättning för mycket i det dagliga livet. Länsstyrelsen är därför positiv till att kommunen har tagit fram en bostadsförsörjningsplan, vilket förbättrar möjligheterna att kunna arbeta mer strategiskt med bostadsförsörjningen. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen att föreslagen bostadsförsörjningsplan utgör ett värdefullt första steg i att ta fram riktlinjer enligt den reviderade bostadsförsörjningslagen, men att arbetet återstår. Bostadsförsörjningsplanen ska förvisso vara ett viktigt planeringsunderlag exempelvis till översiktsplanen, men ska också vara en handlingsplan där kommunen redovisar med vilka insatser kommunen ska skapa förutsättningar för alla att bo i goda bostäder. Nationella och regionala mål, planer och program Länsstyrelsen saknar information om hur kommunen har tagit hänsyn nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Regeringens övergripande mål för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringens delmål för bostadsmarknaden är: Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Därutöver finns en rad andra nationella mål som har relevans för bostadsförsörjningen, exempelvis folkhälsomålen, de jämställdhetspolitiska målen, och riksdagens strategi för att implementera barnkonventionen. Vad gäller regionala mål, planer och program saknar förvisso Kalmar län en regional fysisk planering men i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för finns flera mål som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen bedömer exempelvis att följande regionala mål är av betydelse för bostadsförsörjningen; antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska minska till två, alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast 2020, länet ska ha en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan matchning av kompetens, inflyttningen till länets kommuner ska öka och fossilbränslefri region Därutöver bör kommunen beakta uppsatta mål i det regionala trafikförsörjningsprogrammet och kollektivtrafikstrategin, exempelvis deras prioritering av så kallade starka stråk, samt i länstransportplanen för Samordning av bostadsförsörjning Länsstyrelsen ser positivt på att det i bostadsförsörjningsplanen framgår (s. 4) att arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsplanen har föregåtts av ett tvärsektoriellt arbete inom kommunen. Det är en förutsättning för att exempelvis kunna analysera bostadsbehovet hos särskilda grupper. 4

72 Dnr KU Demografisk utveckling Kommunen redovisar den demografiska utvecklingen på en bra nivå men kan med fördel utöka detta avsnitt med att belysa de ekonomiska förutsättningarna för de som bor i Högsby och förtydliga hur kvinnors och mäns förutsättningar skiljer sig åt på bostadsmarknaden. Exempelvis genom att redovisa medianinkomster för kvinnor och män eftersom det har betydelse för möjligheterna till bostadsbyggande, hyresnivåer etc. Kommunala verktyg Förutom ett aktivt och strategiskt arbete med bostadsförsörjningen i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning har kommunen en rad andra verktyg att använda sig av i bostadsförsörjningsarbetet. Det vore därför en styrka om kommunen redovisar vilka verktyg man avser att använda och hur. Länsstyrelsen ser att kommuner som är framgångsrika med att nå målet om goda bostäder för alla bland annat Arbetar aktivt med sin planberedskap Tydligt kopplar samman översiktsplanering, riktlinjer för bostadsförsörjning och infrastrukturplanering Bedriver en aktiv markpolitik Samverkar mellankommunalt och regionalt Samverkar med bostadsföretag Betonar det sociala ansvaret till det kommunala allmännyttiga bostadsbolaget Samverkar med ideella organisationer Arbetar vräkningsförebyggande Har riktade insatser till hemlösa män och kvinnor. Bostadsbehov och mål I bostadsförsörjningsplanen är det betydelsefullt att kommunen analyserar bostadsbehovet i kommunen och sätter upp tydliga mål för bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet. Viktiga frågor att besvara är var i kommunen det finns ett bostadsbehov och vilka bostäder som efterfrågas? Andelen nyproducerade bostäder är mycket liten i förhållande till det befintliga beståndet, varför det är särskilt viktigt att kommunen tydliggör hur de vill att befintliga bostäder ska utvecklas. Det är också i det befintliga bostadsbeståndet de låga boendekostnaderna finns, vilket gör dessa bostäder extra viktiga för särskilda grupper av män och kvinnor. Särskilda grupper Med särskilda grupper avses vanligtvis ungdomar, studenter, nyanlända, hemlösa, äldre, funktionshindrade och skyddsbehövande kvinnor. Länsstyrelsen ser att situationen för debutanter på bostadsmarknaden så som för ungdomar, studenter och nyanlända är särskilt svår. En annan grupp som blir alltmer utsatt är ensamstående föräldrar med låga inkomster, särskilt kvinnor. I Högsby kommun finns en högre andel äldre, utrikesfödda och hushåll med låga inkomster än vad det i genomsnitt gör både i länet och i riket, vilket bör få större genomslag i bostadsförsörjningsplanen. Vad gäller skrivningar om asylsökande och nyanlända, så bör kommunen förtydliga hur asylsökandes (Migrationsverkets anläggningar och egenbosatta) och nyanlända med uppehållstillstånd som har bosatta sig i kommunen påverkar behovet av bostäder. Andelen som 5

73 Dnr KU blev kommunplacerade i Högsby under 2015 och 2016 jämfört med det antal som självbosatte sig i kommunen var litet, vilket tydligare bör framgå. Under 2017 kommer Högsby inte att ta emot några nyanlända på anvisning, men det kommer fortfarande att finnas personer som självbosätter sig i kommunen. När Socialstyrelsen gjorde sin kartläggning om hemlöshet under 2011 rapporterade kommunen att det fanns sju personer som var hemlösa. Nu under våren 2017 gör Socialstyrelsen en ny kartläggning av hemlösheten i landet, vilket bör framgå i bostadsförsörjningsplanen. Rapporten kommer att presenteras i november Att människor blir hemlösa och utestängs från bostadsmarknaden beror sannolikt inte bara på individuella faktorer utan också på brister i samhället, vad gör Högsby kommun för att motverka hemlöshet? För mer information om hur kommunen kan motverka hemlöshet, utestängning från bostadsmarknaden och vräkningar, se Hemlöshet, en fråga om bostäder Slutrapport för länsstyrelsernas hemlöshetsuppdrag I bostadsförsörjningsplanen beskriver kommunen kortfattat bostadsbehovet för äldre, de som omfattas av LSS och unga, vilket är positivt. Länsstyrelsen ser emellertid ett stort behov av att kommunen grundligt analyserar bostadsbehovet för alla särskilda grupper. Insatser för att nå uppsatta mål Länsstyrelsen delar kommunens slutsatser, mål och strategier, inte minst behovet av att få fram fler tillgänglighetsanpassade bostäder för en åldrande befolkning. Länsstyrelsen bedömer emellertid att kommunen dels inte redovisar tillräckligt tydliga mål för bostadsbyggandet och utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet, dels inte distinkt redovisar med vilka insatser som målen ska nås. Hur många bostäder ska exempelvis byggas och när för att få igång flyttkedjor och generationsväxlingar? Övrigt Kommunen bör i bostadsförsörjningsplanen förtydliga att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och att nya riktlinjer ska tas fram däremellan om förutsättningarna ändras. Det är således inte fråga om en aktualitetsprövning liknandes den som görs av kommunfullmäktige varje mandatperiod för översiktsplanen enligt plan- och bygglagen. Det vore en styrka om kommunen redan nu redovisar hur de avser att fortsätta med sitt strategiska bostadsförsörjningsarbete. Länsstyrelsen ser gärna att kommunen bjuder in Länsstyrelsen i ett tidigt skede nästa gång en bostadsförsörjningsplan ska tas fram. Länsstyrelsen vill även uppmärksamma kommunen om att Boverket har tagit fram en handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Handboken är primärt ett stöd i arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och ger även en rad goda kommunala exempel, exempelvis från Enköpings kommun. För att öka läsbarheten för kommuninvånare och andra intresserade bör kommunen förklara svåra begrepp och ord så som somatik och LSS. 6

74 Dnr KU Kommunens kommentar: Bostadsförsörjningsplanen kompletteras med skrivning hur kommunen tagit hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningsprogrammet. Planen kompletteras med uppgifter om hushållens ekonomiska förutsättningar. Planen kompletteras med vilka verktyg som används i bostadsförsörjningsarbetet. Planen kompletteras med uppgifter om särskilda grupper. Bostadsförsörjningsplanen är en översiktlig analys och strategiskt dokument. Avsikten med planen är inte att presentera detaljerade insatser för hur målen ska nås. Kommunen avser analysera det separat med utgångspunkt i bostadsförsörjningsplanen. Planen kompletteras med uppgifter om den fortsatta hanteringen av bostadsförsörjningsplanen. 2. Regionförbundet i Kalmar län Högsby kommun har gjort en god analys av sin bostadsmarknadssituation. Kommunens slutsatser, mål och strategier är väl avvägda för Högsbys speciella situation som liten kommunen med historiskt negativ befolkningsutveckling samt befolkning med hög medelålder. De tre senaste åren har dock befolkningen ökat på grund av utrikes inflyttande. Kommunen bedömer trots det att nu aktuell efterfrågan av utökat lägenhetsbestånd är osäker då befolkningsutvecklingen inom något år åter kan bli negativ. Kommunen konstaterar att det alltid finns ett generellt behov av varierat utbud av bostäder. Idag är situationen att tillgängliga bostäder generellt har minskat samtidigt som bostadsbeståndet åldrats. Bostadsförsörjningsplanens förslag till åtgärder ger en bra grund för framtida agerande. Kommunen pekar på behovet av modernisering av bostadsbeståndet samt anpassning till en åldrande befolkning. Kommunens slutsats är att det finns behov av lägenheter i centrala lägen med möjligheter till service och tillgång till gemensamhetslokaler. Det skulle kunna starta en flyttkedja som frigör villakvarteren för yngre familjer. Regionförbundet delar kommunen syn att nya bostäder med fördel byggs i centrala lägen. Genom att planera för bostäder, men även verksamheter, service, skolor och mötesplatser, i lägen nära kollektivtrafikens stationer eller knutpunkter ökar tillgängligheten till både arbete och boende. Det kan för Högsbys del innebära att fler kan bo kvar eller flytta till kommunen genom tillgång till en större arbetsmarknad inom rimligt pendlingsavstånd. Stångådalsbanan är en viktig livsnerv för Högsby liksom för övriga inlandskommuner i Kalmar län. Regionförbundet menar generellt att möjligheterna att förtäta bebyggelsen i samhällenas centrala delar och i anslutning till kollektivtrafiken bör tas tillvara. I vår glesa region ser vi att det finns goda möjligheter att bygga tätt men ändå med landskapet nära. I det arbete som för närvarande pågår på Regionförbundet med att ta fram en ny regional transportplan för åren ges stor uppmärksamhet åt kollektivtrafik och hur den ge- 7

75 Dnr KU nom tåg och superbussar kan bli snabbare. För att få största möjliga nytta av den snabba kollektivtrafiken är kommunen en viktig aktör genom sin samhälls- och bostadsplanering. Högsbys bostadsförsörjningsplan blir, tillsammans med andra kommuners motsvarande planer, ett värdefullt underlag för regionala analyser av bostadsmarknaden. Kommunens kommentar: Bostadsförsörjningsplanen kompletteras med skrivning om vikten av möjlighet till anslutning till kollektivtrafiken vid planering och byggande av nya bostäder. 3. Berga samhällsförening Under rubriken Förutsättningar ges en kort bild av Högsby kommun i regionen. Här saknas den viktigaste bilden av in- och utpendling samt betydelsen av stora arbetsplatser i Oskarshamn och Mönsterås men även Hultsfred, Kalmar och Vimmerby. Nu slutar avsnittet med ett konstaterande att det är förhållandevis långt till större orter som Kalmar, Växjö och Linköping. I själva verket är det många från kommunen som dagligen pendlar med tåg eller bil även till Kalmar. Befolkningsförändringarna beskrivs i ett särskilt avsnitt. På sidan 11 finns en tabell över orternas utveckling som bygger på uppgifter från ÖSK Dessa avviker från SCB:s officiella statistik. Tabellen bör utgå och ersättas av färska siffror från SCB publicerade och jämföras med SCB:s siffror över tätorter 1970 i stället för angivna inofficiella statistik från ÖSK. Siffrorna från de tätorter som är mindre än 200 invånare fyller ingen funktion då jämförelsesiffror saknas enligt den framtagna tabellen. En mer rättvisande tabell, byggd på SCB:s officiella siffror 1970 och 2016, föreslås: När det gäller befolkningsutvecklingen kan det noteras att även Högsby minskat sin befolkning med drygt 200 personer från toppåret 1995 då Högsby hade 2170 invånare. Under 2016 har samtliga tätorter haft en positiv befolkningsutveckling. Under rubriken flyttmönster visas ett par mycket viktiga händelser i fig 12 och 13 som tydligare borde ha kopplats ihop med Bostadsbeståndet och särskilt nyproduktionen av bostäder enligt figur 11 (obs figurnumreringen har kommit i olag och det finns t ex två figur 12). Berga är liksom övriga tätorter ett bra exempel på betydelsen av nybebyggelsen åren Detta finns dokumenterat i den nu aktualiserade byggnadsplanen för Lövhällängsområdet som antogs av fullmäktige Där sägs om befolkningsutvecklingen i Berga: År 1970 hade Berga 915 invånare. Siffran gick sedan nedåt fram till år 1977, då botten nåddes med 802 invånare. Under de därpå följande åren har en snabb uppgång skett, i allt väsentligt 8

76 Dnr KU beroende på att betydligt fler personer flyttat till än från Berga. Av 1979 års inflyttande kom påfallande många från Oskarshamn och var i villabyggaråldern år. I Bostadsförsörjningsplanen sägs nu bara kortfattat att det positiva flyttningsnettot kan härledas till gröna vågen. Kopplingen mellan nybyggnation av såväl villor som flerbostadshus med inflyttning och befolkningsutveckling måste beskrivas bättre i den slutliga versionen av planen. I de avslutande slutsatserna och kommunens mål och strategier hade vi önskat en mera aktiv och kraftfull inriktning. Som jämförelse kan tas Mönsterås kommun som har flera byggklara områden med tomter även i ytterorter som Timmernabben och Ålem som nu marknadsförs och säljs genom Svensk Fastighetsförmedling och Fastighetsbyrån. När det gäller nybyggande av flerbostadshus är Hultsfreds kommun ett bra och närliggande exempel. För Bergas del, och det aktuella bostadsprojektet med nybyggnation av villor i Lövhälläng, önskar vi att kommunen i investeringsbudgeten för 2018 sätter av pengar till området för vägar samt vatten och avlopp. Om vi ska konkurrera med Mönsterås och Oskarshamns kommuner måste byggklara tomter erbjudas med kommunens aktiva medverkan i marknadsföringen. Vi anser slutligen att Högsby kommun ska ge sitt kommunala bostadsbolag i uppgift att som pilotprojekt bygga hyreslägenheter på kommunens planlagda mark i Berga centrum. 9

77 Dnr KU Kommunens kommentar: Bostadsförsörjningsplanen kompletteras med aktuell befolkningsstatistik och pendlingsuppgifter. Befolkningsstatistiken med uppgifter från ÖSK tas bort då den är osäker. Dokumentet justeras avseende nybyggnadsstatistiken, vilken nu nämns som en faktor i befolkningsutvecklingen på 1970-talet. Numreringen av figurer i dokumentet justeras. I övrigt noteras synpunkterna, men föranleder ingen ändring av dokumentet. 4. Mönsterås kommun Mönsterås kommun har tagit del av samrådshandlingarna och har inget att erinra mot planen. Mönsterås kommun vill dock uppmärksamma Högsby kommun på att Mönsterås kommun i ett remissyttrande till Landstinget i Kalmar län (Regionalt trafikförsörjningsprogram för Kalmar län 2025) föreslagit en utbyggnad av pendeltågstrafiken enligt förebild från Skånetrafiken för sträckan Kalmar Lindsdal Läckeby Rockneby Kåremo Ålem Blomstermåla Ruda Högsby. En sådan satsning skulle innebära positiva aspekter för både Högsby och Mönsterås kommuner gällande bostadsförsörjningsfrågor. Kommunens kommentar: Synpunkten noteras. 5. Nybro kommun Nybro kommun och Högsby kommun har liknande problematik när det gäller bostadsmarknaden, där vi ser en trend med större andel äldre befolkning, en befolkningsökning bland utrikes födda, som skapar ovisshet i befolkningsprognoser samt att även delar av Nybro kommuns landsbygd är glest bebyggd och förändringen i invånarantalet i dessa området ställer nya krav på kommunens bostadsförsörjning. Det är betydelsefullt med ett fortsatt gott samarbete och kunskapsutbyte över kommun- och länsgränser. Högsby kommuns förslag till bostadsförsörjningsplan är lättläst och har en tydlig struktur. Handlingsplanen är ett bra verktyg, som visar riktningen för framtidens bostadsbyggande i Högsby kommun och kan med fördel kompletteras med regionala samarbeten inom bostadsförsörjningsområdet. Kommunens kommentar: Synpunkten noteras. Jonas T Sandelius Stadsarkitekt Högsby kommun 10

78 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunstyrelsen KS 107 DNR: KU Antagande av riktlinjer för bostadsförsörjning Ärendebeskrivning Stadsarkitekten har tillsammans med arbetsgruppen för bostadsförsörjning tagit fram ett förslag till antagandehandling av riktlinjer för bostadsförsörjning för Högsby kommun. Riktlinjerna har varit utställda för samråd, under namnet bostadsförsörjningsplan, under tiden till Inkomna synpunkter från samrådet är samlade i en samrådsredogörelse, i vilken även kommentarer till synpunkterna och förslag till justering av riktlinjerna presenteras. Planen har efter samrådet ändrat namn till riktlinjer för bostadsförsörjning, i enlighet med formuleringen i lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I dokumentet med riktlinjerna redovisas förutsättningarna för bostadsförsörjningen i kommunen, och utifrån dessa presenteras slutsatser, mål och strategier för den framtida planeringen av bostadsförsörjningen. Synpunkt under kommunstyrelsens sammanträde Gunilla Schollin-Borg (MP)anser att målen behöver konkretiseras. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Samrådsredogörelsen godkänns och förslaget till Riktlinjer för bostadsförsörjning antas. Beslutsunderlag Antagandehandling Riktlinjer för bostadsförsörjningen Högsby.pdf Samrådsredogörelse bostadsförsörjningsplan.pdf Tjänsteskrivelse godkännande för antagande docx Justerandes sign Utdragsbestyrkande

79 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunfullmäktige (8) DNR: KU Valdistriktsindelning vid valen 2018 Kommunen skall enligt 4 kap 17 vallagen se över indelningen i valdistrikt året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt ska meddelas senast den 1 december 2017 för att beslutet ska kunna tillämpas vid valen Ett valdistrikt ska omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 1000 eller fler än 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl. Vissa av kommunens valdistrikt omfattar färre än 1000 röstberättigade. Länsstyrelsen noterar särskilt att Fågelfors valdistrikt endast omfattar 409 röstberättigade och att Fagerhults valdistrikt endast omfattar 519 röstberättigade vid val till kommunfullmäktige. Kommunen uppmanas att inför de allmänna valen 2018 utreda vilka sammanslagningar eller andra förändringar av kommunens valdistriktsindelning som kan genomföras så att samtliga valdistrikt omfattas av minst 1000 röstberättigade. Finner kommunen att ändring av valdistriktsgränserna inte kan genomföras på angivet sätt skall kommunen ange särskilda skäl som åberopas för en oförändrad valdistriktsindelning. Länsstyrelsen vill ha besked om kommunfullmäktiges översyn av nu gällande valdistriktsindelning och eventuellt förslag till ny valdistriktsindelning senast den 2 oktober Valnämndens förslag till beslut Att behålla valdistriktsindelningen som den är idag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Ingen förändring av valdistriktindelningen görs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

80 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Valdistriktsindelning vid valen 2018 Protokoll VN 1 Protokoll KS 114 Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81

82

83

84 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Valnämnden VN 1 DNR: KU Valdistriktsindelning vid valen 2018 Kommunen skall enligt 4 kap 17 vallagen se över indelningen i valdistrikt året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt ska meddelas senast den 1 december 2017 för att beslutet ska kunna tillämpas vid valen Ett valdistrikt ska omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 1000 eller fler än 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl. Vissa av kommunens valdistrikt omfattar färre än 1000 röstberättigade. Länsstyrelsen noterar särskilt att Fågelfors valdistrikt endast omfattar 409 röstberättigade och att Fagerhults valdistrikt endast omfattar 519 röstberättigade vid val till kommunfullmäktige. Kommunen uppmanas att inför de allmänna valen 2018 utreda vilka sammanslagningar eller andra förändringar av kommunens valdistriktsindelning som kan genomföras så att samtliga valdistrikt omfattas av minst 1000 röstberättigade. Finner kommunen att ändring av valdistriktsgränserna inte kan genomföras på angivet sätt skall kommunen ange särskilda skäl som åberopas för en oförändrad valdistriktsindelning. Länsstyrelsen vill ha besked om kommunfullmäktiges översyn av nu gällande valdistriktsindelning och eventuellt förslag till ny valdistriktsindelning senast den 2 oktober Valnämndens förslag till beslut Att behålla valdistriktsindelningen som den är idag. Beslutsunderlag Valdistriktsindelning vid valen 2018 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

85 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunstyrelsen KS 114 DNR: KU Valdistriktsindelning vid valen 2018 Kommunen skall enligt 4 kap 17 vallagen se över indelningen i valdistrikt året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt ska meddelas senast den 1 december 2017 för att beslutet ska kunna tillämpas vid valen Ett valdistrikt ska omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 1000 eller fler än 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl. Vissa av kommunens valdistrikt omfattar färre än 1000 röstberättigade. Länsstyrelsen noterar särskilt att Fågelfors valdistrikt endast omfattar 409 röstberättigade och att Fagerhults valdistrikt endast omfattar 519 röstberättigade vid val till kommunfullmäktige. Kommunen uppmanas att inför de allmänna valen 2018 utreda vilka sammanslagningar eller andra förändringar av kommunens valdistriktsindelning som kan genomföras så att samtliga valdistrikt omfattas av minst 1000 röstberättigade. Finner kommunen att ändring av valdistriktsgränserna inte kan genomföras på angivet sätt skall kommunen ange särskilda skäl som åberopas för en oförändrad valdistriktsindelning. Länsstyrelsen vill ha besked om kommunfullmäktiges översyn av nu gällande valdistriktsindelning och eventuellt förslag till ny valdistriktsindelning senast den 2 oktober Valnämndens förslag till beslut Att behålla valdistriktsindelningen som den är idag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Ingen förändring av valdistriktindelningen görs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunstyrelsen KS 114 DNR: KU Beslutsunderlag Valdistriktsindelning vid valen 2018 Protokoll VN 1 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (9) DNR: KU Antal ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige 2018 Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Antal ledamöter och ersättare samt indelning i valkretsar vid val till kommunfullmäktige 2018 Protokoll VN 2 Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

88

89

90

91 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Valnämnden VN 2 DNR: KU Antal ledamöter och ersättare samt indelning i valkretsar vid val till kommunfullmäktige 2018 Kommunfullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige skall ha. Beslutar kommunfullmäktige att antalet ledamöter i fullmäktige skall ändras, skall beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet. Beslutet skall fattas före utgången av februari månad valåret (5 kap 3 kommunallagen). Kommunfullmäktige bestämmer även antalet ersättare som ska finnas. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften av de antal platser som varje parti får i kommunen. Beslut om antal ersättare skall fattas före utgången av februari månad valåret (5 kap 4 kommunallagen). Länsstyrelsen skall genast underrättas om kommunfullmäktiges beslut vad gäller såväl antalet ledamöter och ersättare. Om beslutet om antalet ledamöter påverkar valkretsindelningen måste beaktas vad som anges nedan under Valkretsindelning. Valkretsindelning Vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets (4 kap. 11 vallagen). Om en kommun har personer eller fler som har rösträtt, får kommunens delas in i två eller fler valkretsar. En kommun som har färre än personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det (4 kap. 12 vallagen). Indelningen i valkretsar skall beslutas av kommunfullmäktige senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen (4 kap. 13 vallagen). Valnämndens förslag till beslut Att antalet ledamöter i kommunfullmäktige är oförändrat. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

92 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Valnämnden VN 2 DNR: KU Beslutsunderlag Antal ledamöter och ersättare samt indelning i valkretsar vid val till kommunfullmäktige 2018 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (10) DNR: KU Kommunstyrelsens reglemente En översyn har gjort av kommunstyrelsens reglemente och ett förslag till revidering föreligger. Kommunledningsutskottets förslag Förslag till reviderat reglemente godkänns. Kommunstyrelsens förslag till beslut Förslag till reviderat reglemente godkänns. Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Förslag till revidering av KS reglemente doc Protokoll KS 103 Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

94 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN 1 (20)

95 2 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Ledningsfunktionen Ledningsansvaret KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPGIFTER Verksamhetsansvaret KOMMUNSTYRELSENS STYRFUNKTION Styrfunktionen KOMMUNSTYRELSENS ÖVRIGA VERKSAMHETER Den ekonomiska förvaltningen Personalpolitiken Den övriga verksamheten Delegering från kommunfullmäktige ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Ansvar och rapporteringsskyldighet KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER Sammansättning Ersättarnas tjänstgöring Tjänstgöring efter jävsavbrott samt efter annat avbrott än jäv Inkallande av ersättare Ersättare för ordföranden Tidpunkt för sammanträdena Kallelse till sammanträdena Avstående från deltagande i beslut Reservation Ordföranden Kommunalråd Justering av protokoll Delgivning Undertecknande av handlingar Närvarorätt samt yttranderätt vid sammanträdena UTSKOTTENS ARBETSFORMER Sammansättning Ordförande Ersättarnas tjänstgöring Tidpunkt för sammanträdena samt beslutsmässighet Övrigt beträffande utskottens arbetsformer Beredning UTSKOTTENS UPPGIFTER Utskottens uppgifter Kommunledningsutskottet Personalutskottet Utbildningsutskottet Socialutskottet... 13

96 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1. KOMMUNSTYRELSENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1.1 Ledningsfunktionen 1 Kommunstyrelsen är kommunens verkställande och ledande politiska förvaltningsorgan. Styrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi samt planering, drift och uppföljning av kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har ansvaret för hela kommunens verksamhet och kommunens angelägenheter med undantag för myndighetsnämndens, valnämndens och överförmyndarnämndens uppgifter enligt speciallagstiftning och fastställda reglementen. Kommunstyrelsen Kommunledningsutskottet är krisledningsnämnd. 1.2 Ledningsansvaret 2 Med ledning avses att leda, planera, samordna, utveckla och utvärdera. Ledningsansvaret omfattar kommunens hela verksamhet inklusive styrelse, alla nämnder, utskott, tillsatta kommittéer, råd och liknande. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår bland annat följande: - hushållningen med kommunens ekonomiska resurser - formerna och innehållet i den kommunala demokratin och brukarinflytandet - kommunens personalpolitik - samarbetet med andra kommuner och andra offentliga organ - samarbetet med näringsliv, myndigheter, organisationer och enskilda - kommunens upphandling av entreprenader för verksamhetsdrift och för anläggning Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

97 - mark- och bostadspolitiken och bevakande av att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas - åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid enligt lagen SFS 2002:833 - informationsverksamheten - arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet - arbetet med att effektivisera administrationen och verksamheterna - utveckling och samordning av informationssystem, ADB och kommunikation I kommunstyrelsens ledningsansvar ingår även följande: - att ta initiativ i frågor av vikt för kommunens utveckling och frågor som är av allmän vikt för kommunens invånare. - att följa den nationella politiken för reformering och utveckling av de frågor som genom lagstiftning tillkommer eller berör kommunens verksamhet - att tillse att gällande lagstiftning följs och verka för att lagstiftningens mål följs - att tillse att kommunfullmäktiges uppställda mål och riktlinjer, fastställda taxor och bestämmelser samt anvisade anslag följs. 2. KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPGIFTER 2.1 Verksamhetsansvaret 3 Kommunstyrelsens verksamhetsansvar består av följande Allmänt - ansvara för kommunens arkiv såsom kommunen arkivmyndighet - vara registeransvarig för de personuppgifter som styrelsen för i sin verksamhet och som man förfogar över. - ansvara för kommunens officiella anslagstavla - ansvara för kommunens informationsverksamhet - ansvara för åtgärder som främjar sysselsättningen och näringslivet i kommunen - förvalta och besluta om utdelning ur kommunens donationsfonder - ansvara för kommunens statistikhantering Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

98 Samhällsbyggnad - fullgöra kommunens åtaganden för energiplanering och energihushållning - fullgöra kommunens ansvar för fysisk detalj- och översiktlig planering för användning av mark och vatten - ansvara för att en god mark- och bostadsförsörjning råder i kommunen - bevaka kommunens intressen i ärenden kring fastighetsbildning, fastighetsbestämning och gemensamhetsanläggningar i den mån de inte ligger inom Östra Smålands Kommunalteknikförbunds ansvarsområde. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

99 Trafik - fullgöra kommunens åtaganden vad gäller kollektivtrafik och andra samhällsbetalda transporter. Räddningstjänst och civil beredskap samt krisledning - fullgöra kommunens uppgifter inom räddningstjänstens område och som inte är myndighetsutövning vilket tillkommer myndighetsnämnden för miljö, bygg och räddning. - Sotningsväsendet - fullgöra kommunens uppgifter vad gäller befolkningsskydd samt civilförsvarsoch beredskapsplanering - fullgöra kommunens uppgifter enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid. Kultur och fritid - ansvara för kommunens fritidsverksamhet - ansvara för kommunens kulturverksamhet och kulturminnesvård - ansvara för kommunens biblioteksverksamhet - utdelning av stipendier Barn- och utbildning - fullgöra kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna samt inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen. - ansvara för eftergymnasial utbildning. - ansvara för den kommunala musikskolan Socialtjänst - fullgöra kommunens uppgifter inom socialtjänstens och handikapplagstiftningens område. - fullgöra kommunens uppgifter inom hälso- och sjukvårdens område. - ansvara för åtgärder som främjar folkhälsan - ansvara för åtgärder för att motverka användningen av droger - ansvara för åtgärder för att motverka brottsligheten Miljö och hälsoskydd - fullgöra för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet och som inte är myndighetsutövning vilket ankommer på myndighetsnämnden för miljö, bygg och räddning. - de nationella, regionala och lokala miljömålen, Agenda 21 Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

100 Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

101 3. KOMMUNSTYRELSENS STYRFUNKTION 3.1 Styrfunktionen 4 I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att - leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten, göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd - övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt - tillse att uppföljning sker till fullmäktige från verksamheter om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret - ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål och ekonomi. - efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen - tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i. 4. KOMMUNSTYRELSENS ÖVRIGA VERKSAMHETER 4.1 Den ekonomiska förvaltningen 5 Kommunstyrelsen skall ha hand om kommunens medelsförvaltning och därvid följa de föreskrifter och riktlinjer fullmäktige meddelat för detta. Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar. Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bl a att - underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

102 - tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett - handha egen donationsförvaltning samt placera sådana medel som ingår i de donationsstiftelser man förvaltar. 4.2 Personalpolitiken 6 Kommunstyrelsen är genom sitt personalutskott kommunens centrala arbetsgivarorgan och ska ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. - Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om förhandlingsrätt utom vad gäller och 38 lagen om medbestämmande i arbetslivet inom utskottens verksamhetsområden. - Besluta om stridsåtgärd - Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser rörande förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare - Lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130). 4.3 Den övriga verksamheten 7 Kommunstyrelsen handlägger frågor om: - utformningen av fullmäktiges handlingar - köp och försäljning av fast egendom enligt budget - ärenden som gäller användandet av kommunens heraldiska vapen - de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd. 4.4 Delegering från kommunfullmäktige 8 Kommunstyrelsen skall besluta i följande grupper av ärenden - vid behov ta upp lån inom den beloppsram och de riktlinjer som fullmäktige Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

103 fastställt med särskilt beaktande av de närmare föreskrifter om säkerheten som fullmäktige angivit - yttranden enligt lagen om TV-övervakning. - på begäran av en nämnd eller inom styrelsens egna verksamhetsområde omfördela medel som anslagits. Omfördelning får endast ske inom den budgeterade verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt. - anta, ändra, förlänga eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser. I delegeringen ingår inte att ändra eller upphäva detaljplan före genomförandetidens utgång mot fastighetsägares bestridande. - påkallande av förrättning enligt anläggningslagen 18 - gemensamhetsanläggningar - påkallande av fastighetsförrättning enl fastighetsbildningslagen 5:3 för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ändamålsenligt sätt. - påkallande av fastighetsbestämning inom planlagt område eller område där fråga om planläggning väckts. - köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåta tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt - i sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal - avge yttranden som enligt särskild lagstiftning ankommer på kommunen och som inte tillhör myndighetsnämndens verksamhetsområden - fastställa priser för de tjänster, service och försäljningsmateriel mm som kommunen enligt lag inte är skyldig att tillhandahålla - tillstånd enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst - tillstånd till länsfärdtjänst - tillsyn enligt tobakslagen - tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

104 - avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige. 5. ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET 5.1 Ansvar och rapporteringsskyldighet 9 Kommunstyrelsen skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och enligt de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente. Kommunstyrelsen skall se till att kommunens verksamhet har en effektiv och ändamålsenlig organisation. Kommunstyrelsen skall regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 6. KOMMUNSTYRELSENS ARBETSFORMER 6.1 Sammansättning 10 Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 6.2 Ersättarnas tjänstgöring 11 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

105 ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen. Ersättaren får närvara vid sammanträden även om de inte tjänstgör. Ersättning erhålles för två sammanträden per år. 6.3 Tjänstgöring efter jävsavbrott samt efter annat avbrott än jäv 12 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 6.4 Inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunstyrelsens sekreterare eller någon annan anställd vid kommunstyrelsens kansli som kallar ersättare. Den ersättare kallas som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

106 6.5 Ersättare för ordföranden 14 Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 6.6 Tidpunkt för sammanträdena 15 Kommunstyrelsen sammanträder på dag och tid som styrelsen bestämmer. 6.7 Kallelse till sammanträdena 16 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig eller elektronisk och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 6.8 Avstående från deltagande i beslut 17 En ledamot som avser att avstå från att deltaga i beslut skall anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. Görs ej detta anses ledamoten ha deltagit i beslutet Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

107 och att det fattats med acklamation. 6.9 Reservation 18 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet Ordföranden 19 Det åligger kommunstyrelsens ordförande att - närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela nämndförvaltning - med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten och ta initiativ i dessa frågor - främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt - representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall. - se till att kommunstyrelsens och utskottens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål. - se till att kommunstyrelsens och utskottens uppgifter i övrigt fullgöres. Kommunstyrelsens ordförande får närvara vid sammanträde med kommunens olika styrelser, nämnder, utskott och beredningar. Ordföranden får därvid delta i överläggningarna men inte i besluten. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild Kommunalråd 20 Sedan val av kommunstyrelsen skett utser kommunfullmäktige bland styrelsens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

108 Kommunstyrelsens ordförande ska tjänstgöra på heltid Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Kommunstyrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan styrelsen justerar den Delgivning 22 Delgivning med kommunstyrelsen sker med ordföranden, kommunchefen eller annan anställd som styrelsen bestämmer. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

109 6.14 Undertecknande av handlingar 23 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av kommunstyrelsen skall undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av kommunchefen. I övrigt bestämmer kommunstyrelsen vem som skall underteckna handlingar Närvarorätt samt yttranderätt vid sammanträdena 24 Vid kommunstyrelsens och utskottens sammanträden får, utom i de fall styrelsen eller utskottet beslutar annat, kommunens chefstjänstemän närvara och deltaga i överläggningarna i de ärenden som berör vederbörandes ansvarsområde. Ersättare som ej tjänstgör i ledamots ställe har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. 7. UTSKOTTENS ARBETSFORMER 7.1 Sammansättning 25 Inom kommunstyrelsen skall finnas fyra olika utskott. Dessa är Kommunledningsutskottet, Personalutskottet, Utbildningsutskottet och Socialutskottet. Utskotten består av tre ledamöter och tre ersättare, som utses av kommunstyrelsen för längst samma tidsperiod som styrelsen är utsedd. 7.2 Ordförande 26 Kommunstyrelsen väljer för den tid styrelsen bestämmer bland utskottens ledamöter en ordförande. Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 7.3 Ersättarnas tjänstgöring Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

110 27 Ersättare skall tjänstgöra vid utskottets sammanträden endast om ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättaren får närvara vid sammanträden även om de inte tjänstgör. Ersättning erhålles för fem sammanträden per år. Ersättare skall inkallas till tjänstgöring i den av kommunstyrelsen vid valet bestämda ordningen. Avgår en ledamot eller en ersättare i utskottet, som inte utsetts vid proportionellt val, skall fyllnadsval snarast förrättas. 7.4 Tidpunkt för sammanträdena samt beslutsmässighet 28 Utskotten sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst två ledamöter begär det. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. 7.5 Övrigt beträffande utskottens arbetsformer 29 Vad som angetts under för kommunstyrelsen skall i motsvarande fall gälla för utskotten. Utskottens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. 7.6 Beredning 30 De ärenden som skall avgöras av kommunstyrelsen i dess helhet skall beredas av utskotten om beredning behövs. Ordföranden eller kommunchef överlämnar sådana ärenden till utskotten. När ärendet beretts skall utskottet lägga fram förslag till beslut. 8. UTSKOTTENS UPPGIFTER Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

111 8.1 Utskottens uppgifter 31 Utskottens huvudsakliga uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheterna. Utskotten skall ta initiativ för utveckling av verksamheterna. Utskotten bereder ärenden som rör mål och riktlinjer samt taxor och avgifter. Utskotten skall också besluta i frågor där kommunstyrelsen delegerat sin beslutanderätt till dessa. De huvudsakliga ansvarsområdena och beredningsansvaret för de olika utskotten är följande: Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

112 8.2 Kommunledningsutskottet - Kommunövergripande frågor, policy, planera kommunstyrelsens verksamhet. - Ekonomiska ramar, budget, och bokslut - Marknadsföring - Näringslivsfrågor - Internationella frågor - Kommunikationer, infrastruktur - Fysisk planering och samhällsbyggnad - Byutveckling, lokal service, inflyttarservice - Projektsamordning - Folkhälsa - Köp och försäljning av fastigheter - Miljö- och naturvårdsfrågor - Brottsförebyggande verksamhet - Färdtjänst - Civilt försvar, beredskap och riskhantering. - Räddningstjänst och sotningsväsende - Kulturskola - Turism - Kultur - Biblioteksverksamhet - Fritidsfrågor - Simskola - Stöd till studieförbundens verksamhet - Flyktingverksamhet - Arbetsmarknads- och sysselsättning - Kök- och måltidsservice - Städverksamhet - Ny-, om och tillbyggnad av byggnader inom kommunledningsutskottets verksamhetsområde, där inte annan part ålagts förvaltningsansvaret. 8.3 Personalutskottet - Verka och svara för utveckling av kommunens personalpolitik och samordning av personaladministrationen samt ge råd och biträde i personalpolitiska frågor 8.4 Utbildningsutskottet - Barnomsorg - Fritidshem - Utbildning av barn- och ungdom - Utbildning av vuxna och invandrare Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

113 - Kulturskola - Turism - Kultur - Biblioteksverksamhet - Fritidsfrågor - Simskola - Stöd till studieförbundens verksamhet - Ny-, om- och tillbyggnad av byggnader inom utbildningsutskottets verksamhetsområde, där inte annan part ålagts förvaltningsansvaret. 8.5 Socialutskottet - Individ- och familjeomsorg - Flyktingverksamhet - Arbetsmarknads- och sysselsättning - Alkohol och drogfrågor - Omsorg för äldre och handikappade - Hälso- och sjukvårdsfrågor - Kök- och måltidsservice - Städverksamhet - Ny-, om- och tillbyggnad av byggnader inom socialutskottets verksamhetsområde, där inte annan part ålagts förvaltningsansvaret. Gjorda omarbetningar och revideringar: Första utkast till förslag Bo Johansson Reviderat enligt ksau , 287. Reviderat enligt ks , 176. Reviderat av ksau Reviderat enl ks , 207. Antaget av kommunfullmäktige , 177. Reviderat enligt kf , 30. Reviderat Reviderat enligt och antaget av kf , 7. Reviderat enligt och antaget av KF , 57. Reviderat Reviderad och antaget av KF , 71 Under revidering Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommunkontoret@kommun.hogsby.se

114 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunstyrelsen KS 103 DNR: KU Kommunstyrelsens reglemente En översyn har gjort av kommunstyrelsens reglemente och ett förslag till revidering föreligger. Kommunledningsutskottets förslag Förslag till reviderat reglemente godkänns. Kommunstyrelsens förslag till beslut Förslag till reviderat reglemente godkänns. Beslutsunderlag Förslag till revidering av KS reglemente doc Protokoll KU 78 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

115 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunfullmäktige (11) DNR: KU Strategier för målarbete Kommunstyrelsen beslutade , 5, att ge utskotten i uppdrag att utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ta fram strategier som beskriver vägval för inriktningsmålens förverkligande över tid (Högsby 2025). Kommunstyrelsen gav också utskotten i uppdrag att för varje år ta fram resultatmål för verksamheterna med tillhörande nyckeltal för uppföljning och utvärdering. Förslag till strategier för kommunledningsutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet är framtagna. Kommunstyrelsens beslut Strategier för kommunledningsutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet godkänns. Strategierna redovisas för kommunfullmäktige för kännedom. Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Förslag till Strategi för Kommunledningsutskottet.docx Strategi för socialutskottet.docx Inriktningsmål för utbildningsutskottet 2018.docx Protokoll KS 74 Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

116 Förslag till Strategi för Kommunledningsutskottet Visionen för Högsby kommun fram till 2025 är att: Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Med Visionen som grund har kommunfullmäktige tagit fram inriktningsmål som lyder enligt följande: Ekonomi Högsby kommun ska ha en god förvaltning och ett effektivt nyttjande av befintliga resurser och tillgångar Högsby kommuns soliditet ska förbättras över tid Kommunala investeringar ska över tid generera lägre kostnader och högre kvalitet Service/Medborgare Högsby kommun ska verka för goda kommunikationer och en utvecklad infrastruktur Högsby kommun ska tillhandahålla tjänster för medborgare, företag och besökare med en hög servicenivå av god kvalité och ett gott bemötande Medarbetare Alla anställda i Högsby kommun ska känna sig delaktiga och ges möjlighet till påverkan Alla anställda i Högsby kommun ska ges möjlighet till kompetensutveckling Högsby kommun ska verka för ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö, fysisk och psykosocial, för alla anställda Processer Högsby kommun ska utvecklas långsiktigt hållbart och verka för en effektiv utveckling inom respektive verksamhet Framtid & Utveckling Högsby ska vara en attraktiv kommun för människor och företag Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

117 Kommunledningsutskottets tillvägagångssätt för att möta framtiden, arbeta mot kommunens inriktningsmål och i framtagande av resultatmål utgår från: Nationell nivå Följa lagstiftning (Kommunallagen, Förvaltningslagen, Miljöbalken, PBL, LOU, Offentlighets- och sekretesslagen, PUL, m.fl. ) Följa nationella direktiv, riktlinjer, indikatorer, kvalitetsmått, nyckeltal mm. Regional nivå Bidra till utveckling och samsyn i regionen, RUS, Digital agenda, Integrationsstrategi för Kalmar län, Folkhälsopolitiskt program, ANDT-strategi, Trafikförsörjningsplan, Livsmedelsstrategi, Regional transportplan, Regional vattenförsörjningsplan, Regional strategi, Hälsa och Kultur i Hälsolänet Kalmar län, Cykelstrategi för Kalmar län, Landsbygdsprogram, m.fl. Lokal nivå Kopplat till visionen och inriktningsmålen har kommunen ett hundratal planer, policys, regler och strategier. Samverkan Utveckla den mellankommunala samverkan i närområdet där det kan leda till ökad kvalitet, effektivisering, ökad robusthet och minskad sårbarhet, spetskompetens, kompetensförsörjning, mm. Fördelar Geografiskt läge, Infrastruktur, Gröna näringar, Natur, Landskap, Integration, Samverkansklimat, Småskalighet, Föreningsstarkt, Lokalkännedom, Goda grannar, Stark arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling ska utgå ifrån ett kundorienterat perspektiv, i första hand ske genom digitalisering och välfärdsteknik, vila på vetenskap och beprövad erfarenhet samt en evidensbaserad praktik. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

118 Socialutskottets strategi för att förverkliga Kommunfullmäktiges inriktningsmål Visionen för Högsby kommun fram till 2025 är att: Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Med Visionen som grund har kommunfullmäktige tagit fram inriktningsmål som lyder enligt följande: Ekonomi Högsby kommun ska ha en god förvaltning och ett effektivt nyttjande av befintliga resurser och tillgångar Högsby kommuns soliditet ska förbättras över tid Kommunala investeringar ska över tid generera lägre kostnader och högre kvalitet Service/Medborgare Högsby kommun ska verka för goda kommunikationer och en utvecklad infrastruktur Högsby kommun ska tillhandahålla tjänster för medborgare, företag och besökare med en hög servicenivå av god kvalité och ett gott bemötande Medarbetare Alla anställda i Högsby kommun ska känna sig delaktiga och ges möjlighet till påverkan Alla anställda i Högsby kommun ska ges möjlighet till kompetensutveckling Högsby kommun ska verka för ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö, fysisk och psykosocial, för alla anställda Processer Högsby kommun ska utvecklas långsiktigt hållbart och verka för en effektiv utveckling inom respektive verksamhet Framtid & Utveckling Högsby ska vara en attraktiv kommun för människor och företag Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

119 Socialutskottets tillvägagångssätt för att möta framtiden, arbeta mot kommunens inriktningsmål och i framtagande av resultatmål utgår från: Den lagstiftning som gäller för respektive verksamhet inom utskottets område. Nationella myndigheters indikatorer, kvalitetsmått eller nyckeltal som är av värde för medarbetare och medborgare. Vetenskapoch beprövad erfarenhet samt en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsens modell för systematisk uppföljning (eller motsvarande för måltidsverksamheten, städverksamheten och alkoholhandläggningen). Att all verksamhetsutveckling i första hand sker genom digitalisering och välfärdsteknik. Att följa modellen för Högsby kommuns styrsystem. Det regionala utvecklingsarbetet för socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

120 Resultatmål för utbildningsutskottet utifrån kommunens inriktningsmål Visionen för Högsby kommun fram till 2025 är att: Högsby kommun är en attraktiv och välmående kommun som brukar utan att förbruka, och där alla känner sig välkomna. En kommun där företagsamhet, bra kommunikationer och en välutvecklad service skapar goda förutsättningar för människors utveckling. Med Visionen som grund har kommunfullmäktige tagit fram inriktningsmål som lyder enligt följande: Ekonomi Inriktningsmål från Kommunfullmäktige Högsby kommun ska ha en god förvaltning och ett effektivt nyttjande av befintliga resurser och tillgångar Högsby kommuns soliditet ska förbättras över tid Kommunala investeringar ska över tid generera lägre kostnader och högre kvalitet Resultatmål för Utbildningsutskottet Barn och Utbildningsförvaltningen inför elev- och barnpeng som fördelningsmodell. Uppföljning av barn/elevtal görs kontinuerligt och samordnas med budget och budgetuppföljning Kostnadsläge per barn/elev följs över tid Förändrade kundunderlag ska kunna följas upp månadsvis. Uppföljning av verksamheternas volymer och prestationer såsom kostnad per elev etc. görs i förhållande till budget och i jämförelse med liknande kommuner. Målet är att ligga i paritet med eller bättre än dessa kommuner. Service/Medborgare Inriktningsmål från Kommunfullmäktige Högsby kommun ska verka för goda kommunikationer och en utvecklad infrastruktur Högsby kommun ska tillhandahålla tjänster för medborgare, företag och besökare med en hög servicenivå av god kvalité och ett gott bemötande Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

121 Resultatmål för Utbildningsutskottet Betygsresultat, resultat från nationella prov följs upp och jämförs över tid och med nationella jämförelsetal. Resultatförbättringar skall nås. Alla elever upplever trygghet och trivsel. Följs löpande med hjälp av utvecklingssamtal, klassråd, enkäter mm. Nationella jämförelser görs där så är möjligt. Uppföljning gällande föräldranöjdhet görs inom förskolan vartannat år och årligen inom skolan för åk 2, 5 och 8. Medarbetare Inriktningsmål från Kommunfullmäktige Alla anställda i Högsby kommun ska känna sig delaktiga och ges möjlighet till påverkan Alla anställda i Högsby kommun ska ges möjlighet till kompetensutveckling Högsby kommun ska verka för ett gott samarbetsklimat och en god arbetsmiljö, fysisk och psykosocial, för alla anställda Resultatmål för Utbildningsutskottet Frisknärvaron skall vara 95% Medarbetarsamtal, samverkan, medarbetarenkäter används som underlag. Handlingsplaner upprättas där så behövs. Processer Inriktningsmål från Kommunfullmäktige Högsby kommun ska utvecklas långsiktigt hållbart och verka för en effektiv utveckling inom respektive verksamhet Resultatmål för Utbildningsutskottet Verksamheten använder sig av ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete som överensstämmer med Skolverkets krav. Framtid & Utveckling Inriktningsmål från Kommunfullmäktige Högsby ska vara en attraktiv kommun för människor och företag Resultatmål för Utbildningsutskottet Alla elever ska möta en verksamhet som använder modern teknik och väl anpassade lokaler för att stimulera lärandet och innovation. Mätning sker genom beskrivning av skolans förutsättningar. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

122 Utbildningsutskottets tillvägagångssätt för att möta framtiden, arbeta mot kommunens inriktningsmål och i framtagna resultatmål utgår från: Den lagstiftning som gäller för respektive verksamhet inom utskottets område. Förutom mer generell lagstiftning så finns skollag, 3 förordningssamlingar gällande skola, förskola och vuxenutbildning, 7 läroplaner, 17 stycken skrifter med styrande allmänna råd och 2163 föreskrifter från Skolverket. Nationella myndigheters indikatorer, kvalitetsmått eller nyckeltal som är av värde för medarbetare och medborgare. Vetenskapoch beprövad erfarenhet samt en evidensbaserad praktik enligt krav i skollag Skolverkets allmänna råd gällande systematiskt kvalitetsarbete för systematisk uppföljning Att all verksamhetsutveckling utgår ifrån bedömda framtida behov och användandet av modern teknik Att följa modellen för Högsby kommuns styrsystem samt regionalt fattade överenskommelser. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@hogsby.se

123 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Kommunstyrelsen KS 74 DNR: KU Strategi för målarbete Kommunstyrelsen beslutade , 5, att ge utskotten i uppdrag att utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ta fram strategier som beskriver vägval för inriktningsmålens förverkligande över tid (Högsby 2025). Kommunstyrelsen gav också utskotten i uppdrag att för varje år ta fram resultatmål för verksamheterna med tillhörande nyckeltal för uppföljning och utvärdering. Förslag till strategier för kommunledningsutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet är framtagna. Kommunstyrelsens beslut Strategier för kommunledningsutskottet, socialutskottet och utbildningsutskottet godkänns. Strategierna redovisas för kommunfullmäktige för kännedom. Beslutsunderlag Protokoll KU 43 Förslag till Strategi för Kommunledningsutskottet.docx SU 21, pdf Strategi för socialutskottet.docx UU X, pdf Inriktningsmål för utbildningsutskottet 2018.docx Beslutsmottagare Socialchef Skolchef Kommunchef Utvecklingsstrategen KF Justerandes sign Utdragsbestyrkande

124 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2) Kommunfullmäktige (12) DNR: KU Ansökan om extra investeringsbidrag, Ekebo-Träthult-Farshult vägsamfällighet Ekebo-Träthult-Farshult VSF har inkommit med en bidragsansökan om 30 % av kostnaden för en åtgärd som är berättigad till särskilt underhålls- och investeringsbidrag från Trafikverket. Kostnaden för åtgärden är beräknad till kr inkl. moms. Man har fått preliminärt besked från Trafikverket att de beviljar 43 % bidrag, vilket motsvarar kr. Föreningen ansöker om 30 % bidrag av kommunen vilket innebär kr och att de själva ska stå för kr. Nuvarande regelverk, i enlighet med KF 113, , säger att det kommunala bidraget ska uppgå till 17,5 % av Trafikverkets godkända bidragsgrundande kostnad. I detta fall skulle det innebära kr. Föreningen ansöker alltså om kr mer än vad gällande regelverk tillåter. Detta innebär att ÖSK inte kan bevilja mer än kr i bidrag om inte kommunfullmäktige tar ett särskilt beslut om denna enskilda bidragsansökan. Hanåsa-Blankans VSF fick utökat bidrag, enligt KF 59, , i enlighet med det förslag på nytt regelverk som finns framtaget, som säger att kommunen ska bevilja kvarstående procentsats av Trafikverkets bidragsgrundande kostnader inkl. moms, dock max 200 tkr. Beslutet togs i det enskilda fallet under förutsättning att föreningen övertog skötseln av vägen som legat på kommunen innan. Om föreningen ska beviljas de extra kr som de ansöker om bör det finansieras inom ramen för budgeten för särskilt underhålls- och investeringsbidrag. Budget uppgår till 300 tkr varav 269 tkr kvarstår men 48 tkr är redan intecknade på planerade och beställda underhållsåtgärder på enskilda vägar som ÖSK sköter. Innevarande år har en levande förening beviljats särskilt underhålls- och investeringsbidrag inom ramen för den budgeten. Det var Långemåla m.fl. byar VSF som då erhåll 17,5 % bidrag i enlighet med gällande regelverk. Hanåsa-Blankans VSF extra bidrag finansierades av den budget som fanns avsatt för toppbeläggningar av den vägen. Den budgeten uppgår till 600 tkr varav 300 tkr kvarstår. Dessa 300 tkr är planerade att användas till andra enskilda vägar där beläggningsåtgärder var planerade under perioden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

125 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2) Kommunfullmäktige samt innevarande år. Budgeten för enskilda vägars löpande drift är uppskattade att generera ett underskott om 310 tkr. Detta underskott kan delvis räddas upp av ett överskott på det särskilda underhålls- och investeringsbidraget, vilket skett tidigare år när levande föreningar inte ansökt om bidrag eller när ÖSK inte har hunnit utföra särskilda underhålls- och investeringsåtgärder. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige gör avsteg från gällande regelverk och beviljar Ekebo-Träthult-Farshult VSF extra bidrag på kr. Finansiering sker via befintlig budget för särskilt underhålls- och investeringsbidrag. Kommunfullmäktiges beslut Beslutsunderlag Bidragsansökan Ekebo-Träthult-Farshult VSF, pdf Svar på bidragsansökan Ekebo-Träthult-Farshult VSF.PDF Beslutsmottagare Justerandes sign Utdragsbestyrkande

126

127