Värme till Egypten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:1. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Rapport 2013:1 Arkeologisk förundersökning Värme till Egypten RAÄ 153 Nygatan och kv Egypten 18 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Värme till Egypten Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och metod Resultat Beskrivning Tolkning Referenser Tekniska uppgifter Appendix 1. Makrofossilanalys Mats Regnell Bilaga 1. Ritningar Bilaga 2. Fyndlista Omslagsbild: Skärva av yngre rödgods med så kallad sgrafitto-dekor. Foto Lasse Norr, ÖM. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde under våren 2012 en arkeologisk förundersökning inom kv Egypten 18 samt i Nygatan, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för fjärrvärme och el. Vid undersökningen påträffades kulturlager, flera kraftiga stolphål och en möjlig äldre husgrund. Lämningarna var mest välbevarade inom kv Egypten medan sträckan i Nygatan till stor del var störd av tidigare schaktningsarbeten. Fynd såsom yngre rödgods, fajans och kritpipa pekar på en datering till 1700-talet. Emma Karlsson antikvarie 2

5 Linköping 456 Linköping 285:1 Linköping 327:1 Linköping 267: Linköping 165:1 Linköping 149:1 Linköping 149:2Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2Linköping 149:2Linköping 149:3 Linköping 164:1 Linköping 149:3 Linköping 268:4 268:3 268:1 Linköping 268:5 Linköping 268:6Linköping 268: Linköping 153:1 Linköping 148:1 Linköping 286:1 Linköping 158:1 Linköping 148:1 Linköping 353: Linköping 416:1 Linköping 187:1 Linköping 187:2 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad , med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktning för fjärrvärme och el i kv Egypten 18 samt i Nygatan, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Den totala sträckan uppgick till ca 60 m. Schakten var 1,2-1,4 m breda och 1,0-1,6 m djupa. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping AB och Utsikt Nät AB. Fältarbetet utfördes i maj 2012 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. När förundersökningen inleddes uppdagades att ett längre schakt redan tagits upp inom fastigheten utan tillstånd enligt KML. Schaktet, som grävts för en intern fjärrvärmeledning, var 30 m långt, 0,9 m brett och 1,0 m djupt. Länsstyrelsen, som kontaktades av undertecknad, beslutade därefter om en efterundersökning. Uppdragsgivare för denna undersökning var RörTema i Linköping AB. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är beläget i Linköpings innerstad, i sydvästra kanten av det medeltida stadsområdet (RAÄ 153). Tidigare utförda arkeologiska undersökningar och skriftliga källor pekade på att medeltida kulturlager kunde komma att beröras av det aktuella schaktningsarbetet. Det aktuella området utgjordes fram till 1700-talet av tomtmark. Nygatan tillkom etappvis med start i början av 1700-talet för att framåt mitten av 1800-talet få den sträcka som den har idag. Gatan, som var tänkt att ersätta Ågatan som transportgata för vatten, gick först under benämningarna Nya eller Södra Vattengatan eller enbart Vattengatan. Namnet Nygatan dyker upp i de skriftliga källorna först år 1770 (Hök 1968). Enligt 1696 års stadskarta berör det aktuella arbetet två tomter: nr 68 och 72. Då kartan upprättades ägdes den förstnämnda tomten av John Knutzon och den sistnämnda av kyrkoherde magister Olaj Langelj (Östergötlands museums topografiska arkiv). År 2010 utförde Östergötlands museum en förundersökning i samband med schaktning i Nygatan (mellan Hospitalstorget och Djurgårdsgatan) samt i Djurgårdsgatan. I den sistnämnda gatan, som ligger ca 65 m öster om den nu aktuella platsen, påträffades kulturlager, rester efter äldre gatubeläggningar samt en träkonstruktion (Karlsson i manus). I kv Ekonomen, i nära anslutning till ovan nämnda lämningar, har feta kulturlager och flera spår efter diken/gropar dokumenterats (Feldt 2004). Vidare har kraftiga jordlager framkommit vid en förundersökning i kv Eddan 9, sydöst om den aktuella platsen. Området ligger strax utanför den medeltida stadens gränser men har sannolikt nyttjats av stadsbor för odlingar. Ingen närmare undersökning av lagren genomfördes men tidigare undersökningar i närområdet har visat att lagren har en fyndstratigrafi (Tagesson 2005; Jfr Tagesson 2004; Björkhager m fl 2004). Figur års karta med den aktuella schaktsträckningen (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar). Skala 1:3500. Figur års karta med den aktuella schaktsträckningen(akt nr D64-1:29). Skala 1:

7 Åren utfördes arkeologiska undersökningar runt kv Enviget 2 och 3 varvid kulturlager och enstaka anläggningar framkom (Claréus m fl 1996). Senhösten 2010 utförde Öster göt lands museum en schaktningsövervakning i Läroverksgatan för fjärrvärme vars schakt löpte parallellt och sammanföll delvis med VA-schakten från Härvid påträffades och dokumenterades ställvis omfattande kulturlager och byggnadslämningar från minst ett tidigare okänt stenhus eller källarkonstruktion. Läget för detta faller inom tomt 34 på 1696 års stadskarta (Karlsson i manus). År 2011 genomförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för fjärrvärme i Läroverksgatan, sträckan Storgatan och S:t Korsgatan. På 0,5-0,6 m djup under nuvarande markytan anträffades kulturlager och bebyggelselämningar Vid undersökningen framkom rester efter minst två byggnader, dels en källare och dels ett bränt trägolv samt en möjlig syllstensrad. Källaren har preliminärt daterats till e Kr (Karlsson & Magnusson i manus). Vidare kan nämnas att stolphål med förhistorisk karaktär påträffats ca 90 m norr om det aktuella arbetet. I ett 4 x 2,4 m stort schakt framkom flera stolphål i undergrunden. Stolphålen som låg på två parallella rader utgör med stor sannolikhet delar av en huskonstruktion (Feldt 1991). Förhistoriska lämningar är mycket ovanliga inom Linköpings medeltida stadsområde. Intressant i sammanhanget är att det ska ha funnits en runsten i området. Runstenen, Ög 130, finns dokumenterad i skriftligt material från 1600-talet och har daterats till e Kr. Enligt uppgifterna ska den ha stått på Skolmästaregården. Läget för gården motsvarande sannolikt tomt 40 på 1696-års karta vilket är strax intill fyndplatsen för stolphålen och ca 35 m sydväst om det nu aktuella arbetet (Tagesson 2002:271 och 325 med ref). Finns det spår efter bebyggelse? Vilken karaktär har den, kan flera faser urskiljas, vad har husen för funktion och datering? Finns det odlingslämningar i form av kålgårdar? I sådant fall: vad har man odlat? Finns hushållsavfall i odlingsjorden och vad berättar det om hushållets socioekonomiska tillhörighet? Finns det spår efter tomtgränser, exempelvis i form av diken? När har de anlagts och går de att koppla samman med anläggandet av tomterna? Hur användes området innan tomterna lades ut? Finns det spår efter förhistoriska aktiviteter på platsen? Vilken karaktär och datering har de? Arbetet genomfördes som schaktningsövervakning. Samtliga lämningar av arkeologiskt intresse undersöktes och dokumenterades genom handritning. Schaktet dokumenterades på en översiktlig plan. Vid behov skulle prover för 14 C, makrofossil och osteologisk analys samlas in. De lämningar som påträffades var dock av sådan karaktär att varken 14 C-prover eller ben samlades in. Prover för makrofossilanalys togs, vilka analyserats av Mats Regnell, Stockholms universitet. Efterundersökningen innebar att schaktväggarna rensades upp. Då lagerbilden var väldigt homogen inom sträckan dokumenterades den översiktligt med ritning och skriftlig beskrivning. Resultat Vid förundersökningen påträffades flera kulturlager samt fyra stolphål. Lagren var bäst bevarade inom kv Egypten medan sträckan i Nygatan till stor del var störd sedan tidigare grävningar. I beskrivningen nedan har sträckan delats in i fyra delsträckor, se figur 5. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att styra markingreppet så att fast fornlämning skadas så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fast fornlämning som berördes av schaktningen undersöktes avseende karaktär, omfattning och datering. En mer övergripande målsättning var inhämtande av arkeologiska data för den antikvariska hanteringen och långsiktiga kunskapsuppbyggnaden avseende Linköping och dess omland. I samband med undersökningen skulle följande frågeställningar särskilt beaktas: Beskrivning I schaktet för fjärrvärme och el, mellan Nygatan och kv Egypten (sträcka 1), påträffades fyra kulturlager samt fyra stolphål. Kulturlagren, som påträffades ca 0,6 m under nuvarande markyta, var sammanlagt ca 0,4-0,6 m mäktiga och bestod av två stratigrafiska nivåer. Det stratigrafiskt äldsta lagret bestod av brungrå, svagt lerig, sand med enstaka bitar kol, tegelfragment och obrända ben (L2). Lagret var 0,25-0,35 m tjockt och enstaka fynd av yngre rödgods, kritpipa, fajans, flintavslag gjordes. Rödgodset består dels av klarglaserat gods, dels gods med vitleredekor. Kritpipan, ett skaftfragment, påträffades i lagrets övre del (se profilritning). 5

8 Stolphål 4 Stolphål 3 Stolphål 2 Störning Recent husgrund Stolphål 1 Figur 5. Schaktsträckan har delats in i fyra delsträckor; sträcka 1 (rött), sträcka 2 (grön), sträcka 3 (blå) och sträcka 4 (lila). Skala 1:500. Den yngre stratigrafiska nivån bestod av tre kulturlager (L1, L7 och L8). Inom en ca 10 m lång sträcka (profil 0-10 m) överlagras L2 av L1: en kompakt, brungrå, svagt lerig sand, med inslag av sot samt enstaka tegelfragment, kolbitar, småsten och obrända djurben. Lagret var ca 0,20-0,25 m tjockt. Vid m i profilen fanns en större störning. Norr om denna överlagrades L2 av L7, vilket bestod av svartgrå, sotblandad, lerig sand med måttligt med tegelfragment. I lagret, som var ca 0,2 m tjockt, påträffades yngre rödgods och kakelugnsfragment. Keramiken är dekorerad med vitlera och kaklet är gulglaserat. Ovan L7 var L8 ett 0,1-0,2 m tjockt lager med gråbrun kompakt sandig lera innehållande enstaka tegelfragment. I en störning påträffades kakelugnsfragment. Fragmenten härrör från två olika typer av kakelugnar, en vitglaserad och en gulglaserad. Den förstnämnda är sannolikt från slutet av 1800-talet/början av 1900-talet medan den gulglaserade är av typen Hantverkskakelugn från tidigt 1800-tal (muntligt Anna Wåtz). Vidare framkom fyra stolphål inom sträckan (mellan 1-8 m i profil). Stolphålen var grävda genom L2 och överlagras av L1. Tre av dem var ca 0,3 m breda och 0,5-0,6 m djupa. Det fjärde stolphålet var kraftigare, 0,7 m brett och 0,5 djupt. I samtliga fanns rester efter trästolpen bevarad och i tre av dem fanns stenar efter stenskoning. I jämnhöjd med det kraftigare stolphålet Figur 6. På sträcka 1 påträffades 0,4-0,6 m mäktiga kulturlager. Schaktdjupen inom sträckan anpassades efter fjärrvärme (1,6 m djup) och el (0,6 m djup). Foto mot norr, Emma Karlsson, ÖM. 6

9 framkom även två större stenar, ca 0,6 x 0,5 m stora. På och runt stenarna fanns rester efter kalkbruk. I Nygatan (sträcka 2) var större delen av schaktet stört av tidigare grävningar. Kulturlager kunde dock iakttagas i ett par av schaktväggarna och på en liten sträcka i plan. I gatans norra del dokumenterades två kulturlager i profil. Längs ner, på ca 1,1 m djup under befintlig markyta, fanns ett 0,2 m tjockt, homogent brungrått lager vilket var mycket likt L2 (på sträcka 1). I lagret påträffades yngre rödgods, fajans, fönsterglas och bränt ben. Ovan detta var ett 0,5 m tjockt, heterogent gråbrunt lager som innehöll måttligt med tegelfragment, obrända ben, småsten och kolbitar (L9). Utifrån lagrets utseende och sammansättning bedömdes det vara omrört och/eller påfört. I botten av det befintliga fjärrvärmeschaktet hittades, i lösa schaktmassor, en bit yngre rödgods. Fragmentet har alltså en oklar fyndkontext men då den hade en ovanlig dekor togs den tillvara. Skärvan, som är klar- och grönglaserad, har en så kallad sgrafitto-dekor, det vill säga en dekor som ristats in i godset innan det bränts och glaserats. Denna typ av dekor är relativt ovanlig men förekommer sporadiskt från och med 1500-talet. Den aktuella skärvan har dock bedöms vara från 1700-talet (Stilborg muntligen). I Nygatan grävdes även ett smalare och grundare schakt för elkabel (sträcka 3). Bredden på schaktet var ca 0,5 m och djupet 0,4 m. Här påträffades enbart recenta fyllnadsmassor. Vid efterundersökningen av schaktet inom kv Egypten (sträcka 4) framkom kulturlager under drygt 0,6 m tjocka utfyllnadsmassor. Lagret var kompakt och bestod av mörkt gråbrun, svagt lerig sand och innehöll enstaka småsten, kolbitar, tegel och djurben. I lagret framkom enstaka fynd: dels recenta såsom brunt buteljglas, dels fynd av äldre karaktär i form av yngre rödgods. Lagret var minst 0,3 m tjockt men dess totala mäktighet kunde inte fastställas p g a schaktdjupet. På sträckan fanns även lämningar efter en äldre byggnad. Byggnaden har dock rivits mycket sent då recenta fynd, exempelvis elinstallationer (strömbrytare i svart bakelit), påträffades. Tolkning Vid undersökningen kunde inte några tydliga spår efter äldre bebyggelse noteras. På sträcka 1 påträffades dock ett par större stenar invid varandra med spår efter kalkbruk Möjligen kan dessa ha ingått i en husgrund. Likaså kan de kraftiga stolparna, på samma sträcka, ha ingått i en enklare byggnad, exempelvis förråd/ ekonomibyggnad men det får anses för mycket osäkert. Figur 7. Skärva av yngre rödgods med så kallad sgrafitto-dekor. Foto Lasse Norr, ÖM. Figur 8. Inom fastigheten hade ett schakt grävts utan tillstånd enligt KML. Vid efterundersökningen dokumenterades kulturlager och en sentida husgrund. Foto mot öster, Emma Karlsson, ÖM. 7

10 Samtliga av dessa lämningar återfanns inom tomt 72 på 1696 års karta. Det äldsta lagret, L2, har utifrån dess homogena sammansättning, stratigrafiska läge och rumsliga utbredning tolkats som ett äldre odlingslager. Lagret finns inom hela sträcka 1, d v s både inom tomt 68 och 72. Två makrofossilprover togs i lagret. I proverna påträffades såväl förkolnade som färska frön. Utifrån växtfynden menar Regnell (2012) att odlingsjord inte är någon sannolik tolkning. De påträffade örterna är vare sig typiska åkerogräs eller ängsmarksväxter utan de indikerar snarare vegetation på ruderatmark (även kallat skräpmark: mark som ofta störs av mänsklig verksamhet). Regnell föreslår den representerade vegetationen istället ska sökas invid en skuggad vägg, mur, gärdsgård eller ett dike. Ur en arkeologisk synvinkel är det dock svårt att helt avfärda lagret som ett äldre odlingslager/markhorisont. Speciellt med tanke på att det så tydligt föregår tomtetableringen. Ovan nämnda stolpar/husgrund är grävda genom/vilar på lagret. Möjligen kan man förklara de motstridiga resultaten med att fröerna representerar den vegetation som växt i kontaktytan mellan lager 2 och 1. Kanske i skuggan av ovan föreslagna bebyggelse. Vid undersökningen påträffades inte några spår efter tomtgränsen mellan tomt 68 och 72. Enligt kartöverläggen sammanfaller denna gräns med en större störning som påträffades på sträcka 1. Däremot skiljer sig lämningarnas karaktär något mellan de två tomterna. Inom tomt 72 påträffades, som ovan nämnts, eventuellt spår efter bebyggelse. Några liknande lämningar kunde inte iakttagas inom tomt 68. Likaså sammanfaller den förändrade lagerbilden (inom sträcka 1) med tomtgränsen. Inom tomt 72 överlagras L2 av L1 vilket inom tomt 68 motsvaras av L7 och L8. Fynd såsom yngre rödgods, fajans och kritpipsfragment pekar på att lämningarna främst ska dateras till 1700-talet. Möjligen kan det äldsta lagret (L2) vara något äldre med tanke på stratigrafin men det kunde inte styrkas av fynd. Några spår efter förhistoriska aktiviteter påträffades inte vid undersökningen. Feldt, A-C Arkeologisk förundersökning, Storgatan + Borggården, Linköping, Östergötland. Östergötlands länsmuseum. Feldt, A-C Dränering i kv Ekonomen. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2004:71. Hök, I Gatunamn i Linköping. Linköping. Karlsson, E. I manus. Arkeologisk förundersökning i Nygatan, Djurgårdsgatan och Läroverksgatan 2010, Östergötland. Östergötlands museum. Karlsson, E. & Magnusson, M. I manus. Arkeologisk förundersökning i Läroverksgatan, Östergötland Östergötlands museum. Regnell, M Botaniska analyser av jordprover Kv Egypten, Linköping, Östergötland. Stockholms universitet. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Stilborg, O. muntligen. SKEA. Tagesson, G Biskop och stad aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Lund Studies in Medieval Archaeology 30. Stockholm. Tagesson, G På väg mot Galgen I. Bebyggelse och odling i stadens utkant. Arkeologisk utredning etapp 1. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2004:21. Tagesson, G På väg mot Galgen II. Bebyggelse och odling i stadens utkant. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2005:8. Wåtz, A. muntligen. Byggnadsantikvarie. Östergötlands museum. Referenser Björkhager, V. m fl Linköpings utkantslager. I: Kulten, makten, människan. Meddelande från Östergötlands länsmuseum Claréus, C. m fl E-kvarteren. Arkeologisk undersökning, Kv Egypten m. fl., Linköping, Östergötland. Rapport RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Uppsala. 8 Lantmäteristyrelsens arkiv Akt D64-1: Tomtmätning. Linköpings stad. Östergötlands län. Linköpings stiftsbiblioteks samlingar Linköpings stad Geometrisk grundritning. Anders Nilsson. Fotolitografiskt nytryck

11 Tekniska uppgifter Lokal Socken Kommun Län och landskap kv Egypten 18, Nygatan Linköping Linköping Östergötland RAÄ nr 153 Ekonomiska kartans blad Koordinater Koordinatsystem (8F5h Linköping) X , Y RT 90 2,5 gon V Lst dnr , Lst beslut Lst handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 163/12 ÖM projektnummer samt Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Tekniska Verken i Linköping AB, Utsikt Nät och Rörtema i Linköping AB Tekniska Verken i Linköping AB och Rörtema i Linköping AB Emma Karlsson Mats Magnusson Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Fältarbetstid samt Sträcka m Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form ÖLMC4636:1-13 Digitalt Makrofossil Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:1 Östergötlands museum 9

12 Appendix 1. Makrofossilanalys Mats Regnell Östergötlands museum att: Viktoria Björkhager Box Linköping ANALYSRAPPORT Botaniska analyser av jordprover Kv Egypten, Linköping, Östergötland. Metod De tillsända proverna volymbestämdes genom att den lufttorkade jorden hälldes i en graderad bägare och en känd volym vatten tillsattes. Provvolymen utgjorde alltså jordpartiklar minus luftvolymen mellan partiklarna. Proverna blev dispergerade under 1 timme med 5%-ig NaOH och preparerades därefter med en kombination av slamnings- och flotationsteknik. Ingen särskild flotationsapparatur utnyttjades.. Sikt med 0,25 mm:s maskvidd användes. Det flotterade materialet lufttorkades efter preparering och studerades under mikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Proverna innehöll måttliga mängder färska rötter samt enstaka färska frön, daggmaskkokonger och insekter. De preparerade proverna och fynd förvaras på Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi, men kan med kort varsel tillsändas uppdragsgivaren om så önskas. Analysen omfattar växtmakrofossilanalyser av två jordprover från ett kulturlager avsatt under talet. Lagret är tolkat som en äldre odlingsjord. Tabell 1. Resultat av makrofossilanalys från Kv Egypten Provnr. Anl.-typ Provvol. (l.) Förkolnade frön Färska frön Skalkorn (Hordeum vulgare var. vulgare ) ven (Agrostis sp.) Målla (Chenopodium sp.) Hallon (Rubus idaeus ) Kärrsilja (Peucedanum palustre ) Målla (Chenopodium sp.) Skelört (Chelidonium majus ) Vit sötväppling (Melilotus albus ) Färska benfr. (gr.) Träkol (ml) MP1, L2 Kulturlager 1, ,7 4 MP2, L2 Kulturlager 1, ,9 6 De båda proverna var relativt lika med avseende på jordart, färg och botaniska rester. Jorden var en siltig sand som innehöll måttliga mängder träkol, enstaka benfragment samt både förkolnade och färska frön. Närvaron av förkolnade kärnor av korn samt enstaka frön av gräs (någon av arterna inom släktet Agrostis) och målla tolkar jag som en fraktion av hushållsavfall där även träkol och benfragment ingår. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 10 Postadress: Besöksadress: Stockholms universitet Geovetenskapens hus Telefon (Vx): Inst. för naturgeografi Svante Arrhenius väg 8C Telefax: och kvartärgeologi Frescati Stockholm

13 Eftersom lagret är avsatt under relativt sen tid, att jorden har varit fuktig och att överlagring sannolikt har skett snart efter att lagret utbildats, bedömer jag att de färska växtresterna är likåldriga med övriga fynd, dvs tal. De växtarter som är representerade av färska frön pekar mot en fuktig och näringsrik miljö. Alla dessa örter är högväxande och trivs i frisk eller fuktig miljö. Hallon, målla, skelört och vit sötväppling är gynnade av näringsrik jord, framför allt kväve. Kärrsilja tolererar magrare och våtare mark. Inga av dessa örter är vare sig typiska åkerogräs eller ängsmarksväxter utan indikerar snarare vegetation på ruderatmark. Jag föreslår att den representerade vegetationen ska sökas invid en skuggad vägg, mur, gärdsgård eller ett dike. Odlingsjord är inte någon sannolik tolkning med avseende på växtfynden. Kuriosum: Skelört är en intressant växt. Den är vanlig i södra och mellersta Sverige. Den sprids i stor utsträckning med hjälp av myror. Dess frön har ett fettrikt bihang som attraherar myror som bär hem den till stacken att lagras som föda. Det är därför som man ofta ser skelört invid myrstackar. Dess orangegula mjölksaft är skarp och illasmakande och kan få huden att rodna. Flitigt utnyttjad inom folkmedicinen har den använts som medel mot vårtor, revorm och sår. Invärtes har den använts till exempel som urindrivande medel och mot förstoppning. Enligt signaturläran (lika botar lika) har den på många håll begagnats som en medicin mot gulsot. Växtens namn bottnar troligen i att man ansåg att den kunde bota skelande ögon. Det äldre svenska namnet på örten är svalört, vilket har sitt ursprung i den latinska benämningen. Chelidonium kommer av grekiskans kelidon som betyder svala. Det var en antik tro att svalans ungar föddes blinda och att svalmamman beströk ungarnas ögon med den gula växtsaften varigenom hinnan som täckte deras ögon skulle brista. Skelörten ofta återfinns på kyrkogårdar och förr trodde allmogen att örten hade dragit den beska saften ur döda kroppar Mats Regnell mats.regnell@geo.su.se nstitutionen för naturgeografi och kvartärgeologi 11

14 Dnr 163/12:1 S:t Korsgatan Bilaga 1. Ritningar Pilens backe EKVATORN Nygatan P P1 P3 EGYPTEN Djurgårdsgatan 0 25m Drottninggatan Kv Egypten 18 samt Nygatan V N Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153 Schaktritning Skala 1:500 Dnr 163/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr

15 V V Profil 1 mot V m F1 - Kritpipa 2 PM1 4 PM2 2 F2 - BII: Profil 1 mot V m Kv Egypten 18 samt Nygatan 52 Skala 1:30 1m 0 2 Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153 Profilritning Skala 1:20 Dnr 163/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr Dnr 163/12:11 1 Kompakt, brungrå, svagt lerig sand med inslag av sot samt enstaka tegelfragment, kolbitar, småsten och obrända djurben. 2 Brungrå, svagt lerig, sand med enstaka bitar kol, tegelfragment och obrända ben. 3 Mörkbrun silt ( träigt ). Stolphål. 4 Träfragment samt 0,2 m stora stenar samt k-lager (lager 1 och 2) blandat med ren gul silt. Stenskott stolphål. 5 Mörkbrun silt samt träfragment. Stolphål. 6 Mörkbrun silt, träfragment samt 0,1-0,15 m stora stenar. Stolphål. 7 Svartgrå, sotblandad, lerig sand med måttligt med tegelfragment. 8 Gråbrun kompakt sandig lera med enstaka tegelfragment. 9 Heterogent gråbrunt lager som innehöll måttligt med tegelfragment, obrända ben, småsten och kolbitar. 10 Undergrund. Silt. 0m 7m V V 13

16 V V Profil 1 mot V F4 - Kakel m 0 7 Fortsätter till störning vid 24 m 8 8 F3 - Kakel Profil 2 mot N 1 2m 0m 1 Kompakt, brungrå, svagt lerig sand med inslag av sot samt enstaka tegelfragment, kolbitar, småsten och obrända djurben. 2 Brungrå, svagt lerig, sand med enstaka bitar kol, tegelfragment och obrända ben. 3 Mörkbrun silt ( träigt ). Stolphål. 4 Träfragment samt 0,2 m stora stenar samt k-lager (lager 1 och 2) blandat med ren gul silt. Stenskott stolphål. 5 Mörkbrun silt samt träfragment. Stolphål. 6 Mörkbrun silt, träfragment samt 0,1-0,15 m stora stenar. Stolphål. 7 Svartgrå, sotblandad, lerig sand med måttligt med tegelfragment. 8 Gråbrun kompakt sandig lera med enstaka tegelfragment. 9 Heterogent gråbrunt lager som innehöll måttligt med tegelfragment, obrända ben, småsten och kolbitar. 10 Undergrund. Silt m Kv Egypten 18 samt Nygatan 52 Skala 1:30 Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153 Profilritning Skala 1:20 Dnr 163/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr Dnr 163/12:12 V V 14

17 Dnr 163/12:13 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Y V N 4m 5 6m Stolphål (L4) Y Y Profil 3 mot S 0 1m Kv Egypten 18 samt Nygatan 52 Uppfyllt med grus Mörkt gråbrun, svagt lerig sand, innehållande enstaka småsten, kolbitar, tegel och djurben. Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153 Plan- och profilritning Skala 1:20 Dnr 163/ Emma Karlsson Renritning Lasse Norr 15

18 Bilaga 2. Fyndlista C4636: Antal Föremål Typ Del Material Material Teknik Teknik Vikt Fragm 01 2 Kärl Blandat BII:4 Vitlera Drejat Engobe 28,2 F 02 2 Kärl Blandat D-gods Pressat 2,6 F 03 3 Kärl Blandat BII:4 Vitlera Drejat Engobe 2,6 F 04 3 Kakel Ugnskakel Blandat Lera Pressat 465 F 05 1 Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat 2,8 F 06 1 Kärl Fat Kant BII:4 Vitlera Drejat 56,4 F 07 2 Kakel Ugnskakel Lera Vitlera Pressat 252 F 08 5 Kärl Blandat Blandat BII:4 Vitlera Drejat 40,5 F 09 1 Kärl D-gods Pressat 4,8 F, Bränt ben Animalie Ben Bränt 3,6 F 11 1 Glas Fönsterglas Glas Blåst 0,8 F 12 1 Flinta Flinta Slaget 0,2 F 13 1 Kärl Fat BII:4 Drejat Dekorerat 111 F 16

19 Ruta Lager Anmärkning Sträcka 1 L7 Ett kantfragment, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan. Ett kantfragment, rödgrått gods med vitlereengobe på insidan. Sträcka 1 L2 Två små fragment, vitt resp gult gods med vit glasyr på in- och utsidan. (Främst L2, dock svårt att skilja L1 och L2 i plan.) Sträcka 1 L2 Ett kant-/bukfragment i två delar, rött gods med klar glasyr på insidan. Ett kantfragment av fat, rödrosa gods med vitlereengobe och spår av klar glasyr på insidan samt vitleredekor utan glasyr på utsidan. Främst L2, dock svårt att skilja L1 och L2 i plan. Sträcka 1 I störning Två fragment, rött gods med vit glasyr. Ett fragment, rött gods med ljusgul glasyr. Kakelugnskrön? Sträcka 1 L2 Ett skaftfragment, odekorerat, 51 x 0,6-0,7 mm. Sträcka 1 L2 Ett kantfragment av fat, rött gods med vitleredekor och klar (med stänk av grön) glasyr på insidan samt ställvis klar glasyr på utsidan. Sträcka 1 L8 Två fragment av kakel, rosarött gods med vitlera och klar glasyr. Sträcka 2 L2 Ett kantfragment av fat, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan samt fläckar av klar glasyr på utsidan. Ett kantfragment av fat, rött gods med vitlereengobe och klar glasyr på insidan samt vitleredekor och klar glasyr på utsidan. Ett bukfragment, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan. Ett spjälkat fragment, rött gods med klar glasyr. Ett bottenfragment, rött gods med spår av vitlera på ena sidan. Sträcka 2 L2 Ett fragment i två delar (limmade), ljusbeige gods med vit glasyr på in- och utsidan. Sträcka 2 L2 Sträcka 2 L2 Trekantigt fragment av fönsterglas, en sida är kröjslad. Makroprov 2 L2 En liten flisa med krusta på en sida. Lösfynd Ett bukfragment av fat, rött gods med ristad dekor och klar (med inslag av grön) glasyr på insidan, s k sgrafitto-dekor. Lösfynd i bef FV-schakt i höjd med Nygatan

20 18

21

22 Östergötlands museum genomförde under våren 2012 en arkeologisk förundersökning inom kv Egypten 18 samt i Nygatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av schaktningsarbeten för fjärrvärme och el. Vid undersökningen påträffades kulturlager, flera kraftiga stolphål och en möjlig äldre husgrund. Lämningarna var mest välbevarade inom kv Egypten medan sträckan i Nygatan till stor del var störd av tidigare schaktningsarbeten. Fynd såsom yngre rödgods, fajans och kritpipa pekar på en datering till 1700-talet. ISSN Rapport 2013:1