INBJUDAN & STUDIEPLAN

Transkript

1 INBJUDAN & STUDIEPLAN En lekfull tävling i musikens tecken 3 februari 2015

2 Dags att anmäla sig till Musikleken 2015! Tisdagen den 3 februari kl genomförs NBV:s populära tävling Musikleken. Tävlingen är öppen för föreningar inom NBV:s medlems- och samarbetsorganisationer samt studiecirklar. Tävlingen ger många möjligheter! Föreningar från olika organisationer kan tävla tillsammans och äldre och yngre deltagare ökar chanserna till fler poäng. Bjud även in människor som inte är medlemmar och som ni tror kan bidra under tävlingskvällen. Nyttja möjligheten till att göra en härlig kväll i musikens tecken! Vinnaren i Musikleken får ett kulturprogram värt kr, tvåan får kr och trean kr. Dessutom lottas ett kulturprogram värt 2 000:- ut bland samtliga deltagande lag. Om en cirkel vinner pris erhålls istället biljetter till utvalt kulturarrangemang. Tävlingsledare är Johnny och Lilleby Boström. Vid frågor kontakta Jeanette Ahlgren på NBV:s kansli tel eller via e-post musikleken@nbv.se. CD-spelare behövs vid genomförandet av tävlingen. Anmälan sker på talongen längre bak i denna folder eller via formuläret på NBV:s hemsida Vi vill ha in er anmälan senast den 19 januari När ni har anmält er vill vi att ni sätter in deltagaravgiften 300 kr på NBV:s pg Ange även där föreningsnamn/studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun. En vecka innan tävlingsstart ska tävlingshandlingarna finnas hos kontaktpersonen. Ta kontakt om ni inte har fått dem i tid. Senast dagen efter tävlingen sänds svarsblanketterna in med A-post till tävlingsledningen. Facit kommer att publiceras på NBV:s hemsida veckan efter tävlingen. Diplom, facit och resultatlista sänds ut till deltagande lag senast under vecka 11. Genomför studiecirkel eller annan kulturverksamhet kring den studieplan som medföljer denna inbjudan! Genomförd studiecirkel med tre eller fler sammankomster ger 3 extra poäng. Väljer ni istället att endast träffas en gång före tävlingskvällen kan ni rapportera det som annan folkbildning. Det ger 1 extra poäng. Kontakta NBV-avdelningen innan ni startar studiecirkeln eller träffen så ni får de listor och hjälp ni behöver. Efter tävlingskvällen ska en kopia på närvarolistan insändas tillsammans med svarsblanketterna. Ni är hjärtligt välkomna med er anmälan till Musikleken 2015!

3 STUDIEPLAN Musikleken här och over there exempel på musik i Sverige och USA ÖKA ERA VINSTCHANSER GÅ EN STUDIECIRKEL Såsom tidigare år så bygger denna studiecirkel på er som deltagare och ert engagemang. Ni delar med er ar era kunskaper och erfarenheter. Tillsammans försöker ni att finna fakta och musikexempel som hela gruppen tar del av. Årets studieplan och musiktävling kommer till stor del att handla om olika genrer inom musiken i främst Sverige och USA. Ni har stora möjligheter att lägga till egna infallsvinklar och musikinslag som kan berika sammankomsterna. Det är omfattningen av era diskussioner som styr om varje avsnitt fungerar till en eller flera sammankomster. Ett avsnitt är inte samma sak som en sammankomst utan ett underlag för det antal sammankomster som ni själva önskar! Låt gruppen styra detta. Ledarens uppgift är att samordna förberedelserna inför varje sammankomst, leda diskussionerna och övningarna samt föra närvarolista och ha kontakt med NBV. Delar av underlaget i studieplanen kan också fungera vid enstaka sammankomster och ska då rapporteras på en lista som annan folkbildningsverksamhet när cirkel inte kan genomföras. Tala med NBV-avdelningen om hur ni går tillväga. Ni ska ha tillgång till CD-spelare och dator med internetuppkoppling under sammankomsterna. Har deltagarna med sig LP eller kassetter ska givetvis sådan spelare finnas. Musiklyssning är en naturlig del av denna studiecirkel så det är viktigt med bra ljud. En del musikstycken kan ni söka efter på internet. Exempel på sätt att söka är via Youtube, Myspace och Spotify och via artisters/gruppers hemsidor. Förbered genom att leta reda på musiken som nämns i texten i förväg eftersom detta kan vara lite tidskrävande och fördela gärna detta arbete mellan varandra i gruppen. Dessutom bör deltagare ta med sig egen musik som har anknytning till det ni diskuterar. Ha med sångböcker och text/musikblad eftersom egen sång är en trevlig del av sammankomsterna. Innan cirkelstart ska ni kontakta NBV-avdelningen som kan ge er listor och nödvändig hjälp och upplysningar. Denna cirkel omfattar minst tre sammankomster á tre studietimmar, totalt minst nio studietimmar. En studietimme är 45 minuter. Vi rekommenderar att ni är 5 deltagare eller fler. Tävlingstillfället kan inte rapporteras som sammankomst. Om så önskas träffas ni fler gånger än tre och fördjupar er i de olika avsnitten i studieplanen. INBJUDAN & STUDIEPLAN INBJUDAN & STUDIEPLAN Samverka gärna och bjud in andra föreningar, medlemmar, bekanta etc. Eftersom frågorna i tävlingen har olika svårighetsgrad och spänner över många olika musikstilar kan det vara en fördel om ni när ni går igenom studieplanen har med människor med olika åldrar, bakgrund och erfarenheter. Vi hoppas att ni får trevliga studiestunder fyllda av samtal och nya inblickar i musikens underbara värld! Studieplan av Johnny Boström INBJUDAN & STUDIEPLAN En lekfull tävling i musikens tecken En lekfull tävling i musikens tecken 3 februari 2015 En lekfull tävling i musikens tecken 3 februari februari 2015

4 Första avsnittet Svensk folkmusik, Gospel, Läsarsånger, Country Foto: Dan Hansson / TT talet. Numera inkluderas även senare musik men som ingår i samma ramar såsom danser och låttyper. En intressant sak att nämna är att folkmusiken i stort saknar rytminstrument till följd av att det år 1696 kom ett förbud mot att använda vissa instrument inom den folkliga musiken som nyttjades inom det militära såsom slagverk. På några platser i landet fanns dock en del sådana instrument kvar såsom i Värend i södra Småland och i landskap som gränsar till Norge. Något många förknippar starkt med svensk folkmusik är spelmansmusiken. De instrument som används inom den svenska folkmusiken är traditionellt fela (fiol), nyckelharpa, vevlira, svensk säckpipa, klarinett och härjedalspipa samt dragspel. På senare årtionden har också instrument som saxofon, gitarr och mandola tillkommit i folkensemblen. Exempel på musiken och dansen är schottis, hambo, polska, vals, halling, engelska, gånglåtar och brudmarscher. Lyssna gärna på dessa fem musikstycken ur den svenska folkmusiken; Hårgalåten med Åsa Jinder eller Grindsäters spelmän, Josefins dopvals med Väsen, Spelmansglädje med Eric Sahlström, Visa från Venjan med Orsa Spelmän, Vänner och Fränder med Garmarna. Jill Johnsson. n Inled första sammankomsten med att göra en presentation av varandra. Berätta om egna musikintressen och påminn varandra om att ta med egen favoritmusik till sammankomsterna. Om någon har kopplingar/släktingar eller andra band till USA så är detta också intressant att ta upp under den inledande stunden samt om någon har speciella förväntningar på innehåll och uppläggning. Ställ frågor till varandra under presentationsrundan. Läs tillsammans nedanstående stycken och besvara och diskutera frågorna. Svensk folkmusik En del menar att svensk folkmusik är musik/melodier som tillkommit och uppstått i Sverige och inte har någon känd upphovsman. Andra benämner folkmusiken som den musik som var populär bland landsbygdsbefolkningen mellan Har den svenska folkmusiken/spelmansmusiken haft någon betydelse för er i gruppen? Finns den med som naturlig del i musikupplevelserna under något eller några tillfällen under året? Känner ni till några spelmän/grupper förutom de som omnämns i musikexemplen? Berätta för varandra och sök gärna upp någon musik som ni kan spela upp och prata kring. Tror ni att de som utvandrade till Amerika under 1800-talet tog med sig något av spelmansmusiken och lever i så fall något av detta kvar i till exempel svenskbygderna? Vilka instrument förknippar ni själva med spelmansmusiken och vilka instrument tycker ni bäst om? Har ni någon gång pratat med en utländsk bekant/ släkting om till exempel den svenska folkmusiken och vad fanns i så fall att säga och kommentera?

5 Gospel Gospel är en form av kyrklig musik vars ursprung är från den svarta befolkningen i USA. Oftast framförs gospel av körer utan ackompanjemang eller med ett enkelt sådant. Då används ofta piano och gitarrer och ibland orgel. Gospel har nära samröre med blues och spirituals och pop och rock har många influenser från gospelmusiken. Gospel betyder evangelium och har ett starkt kristet budskap. En form av nutida gospel har tagit intryck av soul och hip hop och framförs bland annat av Kirk Franklin, Praise Unit och Joakim Arenius. Sök reda på låtar av de här nämnda artisterna och lyssna på dem och jämför med mer traditionell gospel. Läsarsånger Läsarsånger beskrivs ofta som de andliga visor som sjöngs vid läsarsammankomster i hemmen, främst under talen. Sångerna användes istället för predikningar eftersom sådana var förbjudna och kunde innebära straff. Lyssna gärna på följande gospelstycken; Give it All Back To Me med Andrae Crouch, Oh Happy Day med Edwin Hawkins Singers, Put Your Hand In The Hand med Carola Häggkvist och Per-Erik Hallin, Living Water med Choralerna. Lyssna även på dessa exempel på läsarsånger; De Komma Från Öst och Väst, Drinkarflickans Död och Guldgrävarsången. Tror ni att gospelmusiken och läsarsångerna kan ge något även till icke-troende eller de som har andra religioner? Vad anser ni kännetecknar gospelmusiken respektive läsarsångerna? Beskriv för varandra hur samhället såg ut under tiden då läsarsångerna kom till. Vad är egentligen läsare? Har ni även andra exempel på artister och grupper som framför gospel och läsarsånger? Berätta för varandra och sök information. Countrymusik i Sverige och USA. Man kan säga att ursprunget är populärmusiken i de södra delarna i USA som blandade de olika formerna. Country utvecklades under 1920-talet och har starka influenser från blues, gospel, keltisk folkmusik med mera. Den har många olika genrer såsom bluegrass, western, rockabilly, honky tonk med mera. Dessa genrer eller stilar har ofta egna rytmer och ackordstrukturer och kännarna kan lätt särskilja de olika stilarna såsom Nashvillesoundet, cajun eller de andra. Några förgrundsgestalter är väl värda att nämna såsom Jimmie Rodgers vars texter och musik baserades Kalle Moraeus och Orsa spelmän. på egna livserfarenheter som människor kunde relatera till. Hank Williams hade en stil som liknade Rodgers men tillförde också mycket genom sina egna låtar som också fick ett stort genomslag. The Carter Family gav en annan dimension genom sin stämsång, ett karakteristiskt gitarrspel och de har blivit föregångare till många countryartister och har också tillfört ett kvinnligt perspektiv. Lyssna till följande musikexempel; Jambalaya (on the bayou) och Lovesick Blues med Hank Williams, Walk The Line med Johnny Cash, The River Of Jordan med The Carter Family, Coat Of Many Colors med Dolly Parton. Lyssna även till följande svenska Country-exempel; You Can t Love Me Too Much med Jill Johnsson, Peta In En Pinne I Brasan med Mats Rådberg & Rankarna, Lasse Och Marie med Alf Robertsson och Eva-Lena med Hasse Andersson. Har ni kommit i kontakt med nämnda musikexempel förut? Vad tror ni har gjort att Countrymusiken har blivit så populär bland många människor? Om ni skulle beskriva Countrymusiken och ge den några kännetecken, vad skulle de i så fall vara? Vilka musikinstrument kan sägas vara framträdande inom countryns olika musikstilar? w Egna sångval Ta fram de sångböcker ni har och eventuellt även andra sånger ni har med er. Se om det finns några sånger som har anknytning till avsnittets teman. Sjung i så fall några av dessa och möjligen annat eget sångval. När ni har sjungit kan ni samtala kort om dessa sånger och varför de valdes. w Uppgifter till nästa gång Ta med egen musik som anknyter till andra avsnittets teman. Finn även sånger som ni kan sjunga tillsammans. Finns möjlighet att ta med något musikinstrument som kan användas vid ackompanjemang så gör gärna detta. Foto: Armigo.

6 Andra avsnittet 50, 60 och 70-talsmusik Protestsånger USA, Proggen Sverige n Vi ska nu inledningsvis i detta avsnitt inrikta oss på musik från 50,60,70-tal. En del gör en mycket grov indelning och säger att 50-talet är rockens årtionde, 60-talet är popens och 70-talet är discomusikens årtionde. Även om detta är ett förenklat sätt att se på saken så kan vi ändå göra några nedslag i musiken utifrån dessa synvinklar. Foto: Anthony Pepitone. Rock n roll Rock n roll uppstod i mitten av 1950-talet. Den utvecklades ur bluesen. Rock som musikföreteelse är mer ett samlat uttryck för ett flertal musikstilar men med många likheter givetvis. Sång, elgitarr och ett tungt beat är några kännetecken. En speciell ungdomskultur skapades som spreds från USA till många länder och givetvis även till Sverige och en subkultur som ofta anknyts till musiken är raggare. Exempel på andra slags rockstilar är även hårdrock och punkrock. Lyssna nu till dessa musikexempel; Jailhouse Rock med Elvis Presley, Johnny B Goode med Chuck Berry, I Can Jive med Jerry Williams, Wake Up Little Susie med Little Gerhard och Where My Baby Goes med Rock-Olga. Om några i studiegruppen har egna minnen från 50-tal så berätta gärna för varandra. Vad gjorde denna musik så speciell? Vad kännetecknar en raggare? Har ni andra egna exempel på rockmusik från 50-talet eller annan slags rockmusik. Lyssna gärna om möjligt och beskriv för varandra vad det är ni hör. Vad har Elvis Presley och Chuck Berry betytt för rockens genombrott och vad hade till exempel Little Gerhard och Jerry Williams för betydelse för rocken i Sverige? Popen Popen på 60-talet hade flera förgrundsgestalter. Givetvis Beatles och Rolling Stones men om vi tänker på USA så var popen där ibland lite mjukare med förgrundsband och artister som Beach Boys, Cher, Tina Turner, Marvin Gaye, Supremes, Stevie Wonder, The Jackson Five med flera. I Sverige hade vi HepStars, Tages, Mascots och Slamcreepers med Björn Skifs osv. Tragik, kärlek och romantik är några av de återkommande temana i popmusikens texter. Pete Seeger. Lyssna på Sleep Little Girl med Tages, I Natt Jag drömde med HepStars, I Get Around med Beach Boys och River Deep Mountain High med Tina Turner. Vad vet ni om Stevie Wonder eller Tina Turner vars karriär och liv är intressant? Har ni kunskaper om några av de andra artisternas liv och karriär? Berätta! Vilka kända låtar känner ni till med svenska popband? Varför lever just dessa kvar i minnet? Disco Disco har sin egen historia. Soul, funk och viss latinamerikansk musik som spelades på klubbar i New York och Philadelphia gav grunderna till discomusiken. Senare tiders Hip-Hop, Eurodisco och House-musiken har en del av sina influenser från den tidiga discomusiken Disco är både en ungdomskultur och en egen musikgenre som hade sin storhetstid under 70-talet men som lever kvar genom årtiondena. 70-talets disco-era hade också flera förgrundsgestalter såsom BeeGees, skådespelaren John Travolta i filmen Saturday Night Fever, Barry White, Boney M, Donna Summer med flera. Svenska artister och grupper såsom ABBA, Tomas Ledin, Björn Skifs och vissa dansband såsom Sten&Stanley har gjort ett antal discoinspirerade låtar och ett senare exempel på svenska discogrupper är Alcazar. Lyssna till Daddy Cool med Boney M, Stayin Alive med BeeGees, Blame It On The Disco med Alcazar samt Gimme Gimme Gimme med ABBA.

7 Foto: jessica Gow / TT Jerry Williams. Discomusiken uppfattas ibland som ytlig. Vad anser ni? Finns det några någorlunda nutida svenska exempel på artister/grupper som är disco-inspirerade? Lyssna i så fall på dem och ha synpunkter. Har någon av er sett filmer som hör till discoeran? Berätta för varandra. Uppfattar ni att discomusiken fått någon roll i den svenska musiken eller uppfattas den som en amerikansk genre? Protestsånger och proggen Protestsånger i USA och Proggen i Sverige ska vi nu titta närmare på. Protestsånger har det funnits långt tillbaka i historien men vi kan titta på tiden från mitten av 1900-talet och framåt. I USA var medborgarrättsrörelserna starka och diskussionerna kring rasdiskriminering och minoritetsfrågorna var livaktiga. Detta gav upphov till en mängd sånger där ett antal musiker/artister var framträdande. Pete Seeger och Woody Guthrie, Bob Dylan, Joan Baez och gruppen Peter, Paul and Mary var några av förgrundsgestalterna som även tog ställning i miljöfrågor och fredsfrågan bland annat beträffande Vietnamkriget. I Sverige var proggen en musikrörelse som innehöll flera musikgenrer. Det politiska budskapet kring bland annat fred och miljö var framträdande och ett framträdande drag var att man medvetet gjorde sånger på svenska som en slags motkraft till det anglosaxiska. Musikrörelsen vill visa att det fanns intresse för andra budskap och annan musik än vad som framkom i till exempel 10 i topp osv. Några förgrundsgestalter/grupper var Pugh Rogerfeldt, Hoola Bandoola Band, Monica Törnell, Turid Lundqvist, Nationalteatern och Lasse Tennander. Lyssna gärna till If I Had A Hammer med Peter, Paul and Mary, Blowin In The Wind med Joan Baez, Keops Pyramid med Hoola Bandoola Band, En Kungens Man med Monica Törnell och Finns Det Lite Stolthet Kvar Finns Det Också Hopp Om Bättring med Pugh Rogerfeldt. Diskutera kring de olika musikstycken som ni lyssnat till. Har ni några spontana reaktioner på budskapet? Är textinnehåll relevant i dagens samhälle. Oavsett politisk bakgrund kan musikexemplen ge oss kunskap om en speciell tidsepok. Om ni tittat på dagens samhälle och dagens musik, kan ni se exempel på nutida protestmusik eller liknande uttryck? Har ni andra exempel på grupper och artister från USA och Sverige kring detta tema? Har några i gruppen egna minnen eller exempel från denna slags musik? Berätta för varandra. w Egna sångval Ta nu fram de sånger ni har med er som har anknytning till detta avsnitts teman. Sjung tillsammans eller för varandra och berätta varför ni valde just dessa sånger och om de betyder något för er känslomässigt. Sök också gärna reda på någon text från avsnittets teman och titta på denna utifrån olika synvinklar såsom budskapsmässigt och musikaliskt w Uppgifter till nästa gång Ta med egen musik som anknyter till tredje avsnittets teman. Ta också med andra sånger som är era favoriter och förbered er med att motivera varför dessa sånger är så speciella. Tänk också till kring vad ni eventuellt vill fortsätta att fördjupa er i.

8 Foto: New York World-Telegram & Sun. Louis Armstrong. Tredje avsnittet,jazz, Tonsättare/ kompositörer och Kända artister här och over there. Jazz Jazz kännetecknas ofta av improvisation och harmonier med så kallade blå toner. Musikinstrumenten svarar ibland varandra. Under slutet av 1800-talet började genren utvecklas i USA:s sydstater och fick uppsving på 1920-talet. Jazz och Blues har många gemensamma nämnare och är föregångare till rock. Bland kända jazzmusiker/artister i USA kan nämnas Duke Ellington, Glenn Miller, Billie Holiday, Nat King Cole, Louis Armstrong och Ella Fitzgerard. Under och 1930-talen ökade populariteten för jazz i Sverige med hjälp bland annat av Svenska Paramountorkester och gästande artister från USA och då bildades också de första jazzklubbarna i Sverige. Dock var jazzens stora höjdpunkt 1950-talet med artister som Arne Domnérus, Alice Babs, Putte Wickman, Monica Zetterlund, Jan Johansson och Bengt Hallberg. Nalen i Stockholm var en av de framträdande jazzlokalerna. Musikgenren fick en ny aktualitet under 1990-talet då många nydanande musiker visade på jazzmusikens styrka. Nils Landgren, Rigmor Gustafsson, Magnus Lindgren och Viktoria Tolstoy är några som kan nämnas. Fasching och Nefertiti är två nutida jazzlokaler. Lyssna nu till Unforgettable med Nat King Cole, Summertime med Ella Fitzgerald och Louis Armstrong samt En Bra Dag med Victoria Tolstoy, Visa från Utanmyra med Jan Johansson, I Will Wait For You med Rigmor Gustafsson och Nils Landgren och Gröna Små Äpplen med Monica Zetterlund. Inledningsvis vill vi att ni delar med er av era känslor och tankar kring musikinslagen ni nyss har hört. Vad vill ni berätta? Vad vet ni om de musiker/artister som ni lyssnat till? Varför tror ni att jazzmusiken har haft så stort genomslag? Har någon av er varit på jazzkonsert? Berätta! Kan ni nämna några olika typer av jazz? Vad kännetecknar dessa? Finns det några instrument som ni förknippar med musikgenren? På vad sätt och kan ni ge några exempel på låtar eller artister?

9 Foto: MTA Production AB. Rigmor Gustafsson. Tonsättare/kompositörer/textförfattare/ producenter Nu ska vi beröra några kända tonsättare/kompositörer/ textförfattare/producenter. Låt oss börja med Benny Andersson och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla där de båda visar på en tidsepok där länderna bands samman på ett speciellt sätt. Lyssna på två musikexempel som båda speglar längtan på olika sätt; Min Astrakan med Helen Sjöholm och Guldet Blev Till Sand med Peter Jöback. Charles Ives räknas som en av USA:s främsta tonsättare. Han använde sig av kompositionstekniker som ansågs banbrytande såsom kvartstoner och så kallade tonkluster. Han levde fram till mitten av 1950-talet och fick relativt få verk uppförda under sin livstid. Han har dock fått ökad uppmärksamhet och uppskattning senare. Han komponerade bland annat symfonier, kammarmusik och pianosonater. Hör nu på följande musikexempel av Charles Ives; Symfoni nr 2 Allegro, Three Quarter Tone Pieces for 2 pianos. Max Martin, egentligen Karl Martin Sandberg är en nutida svensk låtskrivare/kompositör och musikproducent. Han har haft stora framgångar både i Sverige och USA sedan 1990-talet och har gjort musik eller producerat åt de amerikanska artisterna Britney Spears, Backstreet Boys, Justin Bieber, Katy Perry och många fler mycket populära artister under senare år. Han har även samverkat med svenska Robyn, Darin Zanyar och Ace of Bace. Lyssna på låten 3 med Britney Spears och Teenage Dream med Katy Perry. George Gershwin var en amerikansk kompositör och pianist som hade sin storhetstid under talen. Tillsammans med sin bror Ira som var textförfattare gjordes många så kallade evergreens som exempelvis Let s call the whole thing off. George gjorde dock både opera och orkesterverk och specialskriven musik till olika sångare. Lyssna gärna till följande stycken; Rhapsody In Blue och de inledande minuterna av An American In Paris. Känner ni till Vilhelm Mobergs böcker med huvudpersonerna Kristina och Karl-Oskar? Tycker ni att musikalen Kristina från Duvemåla har tillfört något genom musiken och texterna? Har ni hört talas om Charles Ives tidigare och vad tycker ni om de musikstycken ni lyssnat till? Känner ni till några andra tonsättare/kompositörer inom den klassiska musiken från USA? Är ni bekanta med Max Martin som producent/ låtskrivare och några av de artister som han samverkat med? Kan ni nämna några sånger med de svenska artisterna och vet ni något om dem? Ta gärna reda på mer om dessa. Gershwin har gjort operan Porgy and Bess. Finn någon melodi ur denna och spela upp. Känner ni till någon av titlarna/melodierna? Hans produktion är mycket omfattande och många av melodierna är och har varit kända i Sverige och dessutom finns en del av hans musik i filmer. Vilka av hans sånger/ filmmusik känner ni till eller kan finna?

10 Foto: Russavia. Roxette. Kända artister Avslutningsvis i detta tredje avsnitt ska vi lyssna till och samtala kring kända artister här och over there. Flera har berörts tidigare i studieplanen men vi ska här lyfta fram några andra. Björn Skifs är en folkkär artist som också redan på 1970-talet har haft hits i USA. Bruce Springsteen har med sitt E Street Band samlat stor publik både i USA, Sverige och flera andra länder. Roxette med Per Gessle och Marie Fredriksson har haft internationella framgångar och flera hitlåtar under många år. Robyn är en svensk internationellt känd sångerska och låtskrivare som haft flera kända sånger både på svenska och engelska. Lyssna nu till Hooked On A Feeling och Håll Mitt Hjärta med Björn Skifs, Born In The USA med Bruce Springsteen och The E Street Band, Joyride med Roxette, Sparvöga med Marie Fredriksson, Du Kan Alltid Bli Nummer Ett och Dancing on my own med Robyn. Jämför de två musikexemplen med Björn Skifs och berätta dessutom för varandra vad ni känner till i övrigt kring hans musik. Bruce Springsteen har gjort flera konserter i Sverige. Känner ni till fler av hans låtar och någon av konserterna? Vad kännetecknar hans musik och hans framträdanden? Per Gessle har tidigare varit känd sångare i ett annat svenskt band, vilket? Kan ni någon av detta bands sånger på svenska? Vad känner ni till om Marie Fredriksson och vilka andra sånger är hon känd för? Det svenska låtexemplet med Robyn kommer från tv-programmet lilla sportspegeln. Vilka andra musikexempel med henne känner ni till? Vilket är hennes riktiga namn? Hur vill ni beskriva hennes nutida musik? Kan ni ge andra exempel på artister/grupper från Sverige och USA som blivit kända i båda länderna? Sök gärna upp och spela någon musik från dessa. Vad vet ni om dessa artister eller grupper? w Egna sångval Avslutningsvis kan ni nu sjunga de favoritsånger tillsammans eller var för sig som ni har med er till sammankomsten. Berätta om möjligt för varandra var de kommer från och varför ni har valt just dessa. Om någon tagit med musik kring avsnittets teman som ännu inte spelats upp så kan detta ske nu.

11 Denna studieplan har gjort korta nedslag i olika genrer/musikstilar i Sverige och USA. Vi har haft som ambition att visa på några få utvalda delar av musik som finns i dessa båda länder och därför påvisa att det finns mycket kvar att upptäcka, tillägga, fördjupa sig i och diskutera kring. Vi hoppas att ni har uppskattat de glimtar ni har fått! Gör gärna en liten summering i gruppen och fundera på vad ni tar med er bland annat inför Musikleken-tävlingen! Vi hoppas att ni har haft intressanta diskussioner och fått kunskaper som är till glädje och nytta! Anmälan Följande lag anmäls till Musikleken 2015 (Texta gärna) Föreningsnamn/studiecirkel Kontaktperson Adress Postadress Kommun E-post Telefon Mobil Sänd denna talong till NBV, Box 12825, STOCKHOLM, märk Musikleken, eller så kan ni också välja att fylla i anmälningsformuläret på Glöm inte att samtidigt sätta in deltagaravgiften 300 kr på NBV:s pg Ange även där föreningsnamn/ studiecirkel, kontaktpersonens namn och kommun. På hemsidan finns även anmälningsblankett att fylla i för start av studiecirkel inför tävlingskvällen. Ha kontakt med er NBV-avdelning så att ni får närvarolistan före första träffen.

12 3 februari