KALLELSE till sammanträde

Transkript

1 Kommunförbundet Norrbottens styrelse KALLELSE till sammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 13 september 2007 klockan Plats: Kulturens Hus, Olga Bardh rummet, Luleå Föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Ledamot som inte kan närvara kallar sin ersättare och meddelar detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e-post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Karl Petersen Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Bilagor: a) PM, b) Förslag till Arbetsordning inklusive bilagor 2. Remissyttrande över hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft SOU 2007:10 Bilagor: a) PM, b) Förslag till remissyttrande enligt rubrik 3. Remissyttrande över nationalparksplan för Sverige Styrelsens ledamot Bengt-Urban Fransson,(s), Arjeplog föreslår att Kommunförbundet Norrbotten yttrar sig i ärendet. Bilagor: a) PM, b) Naturvårdsverkets skrivelse enligt rubrik 4. NENETs nytta för kommunerna och Norrbotten Bilagor: a)pm, b) Förslag till utredning enligt rubrik 5. Skrivelse om Rapport Länskonstmuseum Bilagor: a) PM, b) Förslag till skrivelse från Kommunförbundet Norrbotten till styrgruppen för ett länskonstmuseum, c) Skrivelse från styrgruppen för länskonstmuseum, d) Rapport Länskonstmuseum, e) Bilagor till Rapport Länskonstmuseum, f) Information från Kiruna kommun angående förlängd remisstid 6. Kommunernas avgifter år 2008 Bilaga: Förslag till kommunernas avgifter Sammanträdesdagar för 2008 Bilaga: Förslag till sammanträdesdagar för Val a) Val av insynsledamöter och deras ersättare i Kommunförbundet Norrbottens styrelse b) Val av tre ledamöter till kommunikationspolitiska rådet c) Information om processen gällande val till de av styrelsen beslutade beredningarna och val efter Leif Wikman, (s), samt Marita Björkman, (s) Bilagor: a) Redovisning av partidistriktens nomineringar för insynsledamöter och deras ersättare, b) Information och förslag till beslut om val till kommunikationspolitiska rådet, c) information om valprocess enligt ovan. 9. Direktörens rapport, inklusive delårsredovisning per Bilaga: Delårsredovisning per

3 Hemsjukvården en nulägesbeskrivning Muntlig information av Marja-Leena Komulainen, kansliet. 11. Genomförd uppvaktning av Länspolismästaren angående polisverksamheten i länet Muntlig information av ordföranden 12. Konkretisering av program Styrelseledamoten Anna Hövenmark, (v), Jokkmokk, föreslår att styrelsen diskuterar hur Kommunförbundet Norrbotten konkretiserar program som RUP, RTP med flera. Muntlig information av Anita Lindfors, kansliet 13. Delgivningar Nominering Interreg IV Nord Tillväxtberedningens protokoll OBS-platser i länet Protokoll från Skogslänsgruppen Utsända cirkulär och svar på dessa Delgivningar presenteras enligt styrelsens beslut på Kommunförbundet Norrbottens webbplats Där finns också övriga handlingar som rör styrelsens sammanträde. 14. Övriga frågor

4 Ärende 1

5 Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten inklusive bilagor Kansliet har utarbetat förslag till arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten inklusive bilagorna Instruktion för beredningar, Instruktion för tillväxtberedningen, Delegationsordning för Kommunförbundet Norrbotten, Arvodesreglemente och Sammanträdesplan 2007 Presidiet föreslår styrelsen besluta Att förslag till arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten inklusive bilagor bifalles 1

6 Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Innehåll 1. Bakgrund sid 2 2. Uppdraget sid 2 3. Kommunförbundet Norrbottens organisation och ansvarsområden sid 3 3:1 Inledning sid 3 3:2 Ordförande sid 3 3:3 Presidium sid 4 3:4 Styrelse sid 4 3:5 Beredningar sid 7 5. Riktlinjer för tjänstemannastöd sid 7 6. Delegation sid 7 7. Regelverk för styrelsesammanträden sid 7 7:1 Kallande av ersättare sid 8 7:2 Justering och expediering av protokoll sid 8 8. Sammanträdesarvoden sid 8 9. Sammanträdesplan sid 8 10 Offentlighet sid 8 Bilaga 1 Instruktion för beredningar i Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 2 Instruktion för Tillväxtberedningen Bilaga 3 Delegationsordning för Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 4 Arvodesreglemente Bilaga 5 Sammanträdesplan

7 Bakgrund Enligt 11 i Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten utövar styrelsen ledningen av förbundets verksamhet, har inseende över dess övriga organ samt förvaltar förbundets egendom. Styrelsen har som stöd för sitt arbete utsett en socialberedning, en barn- och utbildningsberedning samt, tillsammans med Norrbottens läns landstings styrelse, en tillväxtberedning. Till respektive beredning avdelas erforderligt stöd av tjänstemän. Denna Arbetsordning tjänar som grund för styrning av förbundets arbete. Arbetsordningen ska revideras årligen. 2. Uppdraget Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets huvudsakliga uppgifter är redovisade i Verksamhetsplan vilken antogs vid Länsmötet/Förbundsfullmäktige i mars Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundets verksamhet styrs och regleras genom stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan, delegationsordning, attestreglemente och det personalpolitiska programmet. Kansliets övergripande uppdrag är att ansvara för stöd till styrelsen, beredningarna och att därutöver organisera förbundets administration och löpande verksamhet. Uppdraget innebär att förbundet ska genomföra och årligen till kommunerna återredovisa uppgifter givna i den fastställda verksamhetsplanen. För innevarande mandatperiod har länsmötet/förbundsfullmäktige beslutat att prioritera verksamhetsområdena: Stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen (övergripande mål) Regionalpolitik, tillväxt- och utvecklingsfrågor. Samordna, företräda och därmed synliggöra kommunernas intressen regionalt, nationellt och internationellt. Verka för kompetens- och kunskapsspridning mellan och till medlemmarna. En brådskande uppgift är att verka för bildandet av Norrbottens Kommuner och Landsting. Detta bör ske inom ramen för nuvarande Kommunförbundet Norrbotten. Övriga uppdrag ska utföras med fokus på intressebevakning vilket innebär att förbundet ska inhämta kommunernas syn på inom vilka strategiska områden det är särskilt viktigt att företräda kommunerna/länet och påverka beslutsfattare på regional-, nationell- och internationell nivå. Inom ramen för uppdraget krävs en systematisk och aktiv omvärldsbevakning, kontinuerliga analyser samt samverkan med en rad aktörer för information, samordning och kunskapsutbyte. 2

8 Kommunförbundet Norrbottens organisation och ansvarsområden Organisation FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE Cirka 75 ombud proportionellt efter invånarantal i kommunerna Styrelse ledamöter med ersättare Styrelseberedning Ordförande, två vice ordförande Beredning av ärenden till styrelsen, beslut i delegationsärenden Tillväxtberedning 5 ordinarie ledamöter med 5 ersättare från kommunerna och 4 ordinarie ledamöter med 4 ersättare från landstinget. Regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor samt internationell samverkan. Samarbete inom Europaforum Norra Sverige Socialberedning Ordförande från styrelsen. Fyra ledamöter och fyra ersättare, representerande de fyra inomregionala strukturerna Barn- och utbildningsberedning Ordförande från styrelsen. Fyra ledamöter och fyra ersättare, representerande de fyra inomregionala strukturerna Direktör Mediacenter Kansli Projekt Mediaassistenter Tekniker Handläggare Kanslipersonal Sakkunniga Projektmedarbetare 3.1 Inledning Styrelsen för kommunförbundets ansvarar för förvaltning av förbundets angelägenheter. Styrelsen fastställer förbundets vision, verksamhetsidé och lägger fast strategier för arbetet. Styrelsen beslutar vidare om organisation och metod för verksamhetsstyrning för att uppnå uppsatta mål. Styrelsen ska fortlöpande följa upp och utvärdera förbundets verksamhet mot de mål och riktlinjer som fastställts. Vidare ska styrelsen se till att kontrollen över förbundets ekonomiska situation är tillfredsställande, att förbundets riskexponering är väl avvägd, att redovisningen och medelsförvaltningen håller hög kvalitet och kontrolleras på ett betryggande sätt samt att förbundet har en god intern kontroll. Nedan redovisade ansvarsområden/uppgifter utgör ramar. Uppdrag, aktiviteter och budget redovisas årligen i förbundets verksamhetsplan och budget. 3.2 Ordförande Namn Ansvarsområden/Uppgifter Ansvarig tjänsteman Karl Petersen Ordförande ska säkerställa att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden, genom att: organisera och leda styrelsens arbete Roger Kempainen 3

9 (inkluderar kallelse, dagordning och protokoll), se till att styrelsen uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om kommunförbundet och dess verksamhet. vara talesman för kommunförbundet i frågor om anställning och entledigande av kommunförbundets direktör och dennes anställningsvillkor, ha fortlöpande kontakt med och fungera som diskussionspart och stöd för kommunförbundets direktör, se till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag, kontrollera att styrelsens beslut verkställs, se till att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete. Ordföranden har beslutsrätt enligt fastställd delegationsordning. 3.3 Presidium Namn Ansvarsområden/Uppgifter Ansvarig tjänsteman s Karl Petersen, Luleå v Anna Hövenmark, Jokkmokk m Olle Lindström, Boden Bereder ärenden inför styrelsens sammanträden. Presidiet har beslutsrätt enligt fastställd delegationsordning Roger Kempainen Kjell-Åke Halldén 3.4 Styrelse Styrelsens ansvarsområden/uppgifter framgår av 3.1. Ansvariga tjänstemän för styrelsearbetet är direktören Roger Kempainen och sekreteraren Kjell-Åke Halldén Namn Ansvarsområden/Uppgifter Ansvarig tjänsteman Arjeplog Ordinarie: s Bengt-Urban Fransson Ledamot länsstyrelsens delegation för jämställdhet, ersättare Tillväxtberedningen Ersättare: fp Alf Sundström Arvidsjaur Ordinarie: s Jerry T Johansson Ersättare: c Sven Olov Granlund Boden Ordinarie: m Olle Lindström Ledamot Länstrafikens styrelse, ersättare Tillväxtberedningen Styrelsens 2:e vice ordförande, ersättare Länstrafikens styrelse, ersättare Regionala partnerskapet, ersättare Tillväxtberedningen 4

10 Ersättare: v Bosse Strömbäck Gällivare Ordinarie: s Tommy Nyström Ersättare v Stig Eriksson Haparanda Ordinarie: s Sven-Erik Bucht Ersättare: m Lars Spolander Jokkmokk Ordinarie: v Anna Hövenmark Ledamot Regionala Partnerskapet, ledamot Tillväxtberedningen, Styrelsens 1:a vice ordförande, ersättare Regionala Partnerskapet, ersättare Tillväxtberedningen, ersättare länsstyrelsens delegation för jämställdhet Ersättare: sv Karin Wannar Kalix Ordinarie: s Robert Forsberg Ersättare: s Sonia Harr Kiruna Ordinarie: s Kenneth Stålnacke Ersättare: m Hans Swedell Luleå Ordinarie: s Karl Petersen Ersättare: m Mattias Karlsson Pajala Ordinarie: s Bengt Niska Ersättare: v Jan Larsson Styrelsens ordförande, ledamot Regionala partnerskapet, ledamot Tillväxtberedningen, ledamot Styrgruppen för ett länskonstmuseum, ledamot Skogslänsgruppen Ledamot i Regionala Partnerskapet, ledamot Tillväxtberedningen Ledamot Länstrafikens styrelse Ledamot Regionala Partnerskapet, ledamot 5

11 Piteå Ordinarie: s Peter Roslund Tillväxtberedningen Ersättare Regionala Partnerskapet, ledamot Tillväxtberedningen, Ersättare: s Helena Stenberg Älvsbyn Ordinarie: s Bill Nilsson Ersättare: s Erika Sundström Överkalix Ordinarie: s Eva Nilsson Ersättare Regionala Partnerskapet, ersättare Tillväxtberedningen, ledamot i Samrådsgrupp Naturbruk, ledamot Styrgrupp för Regionalt Utvecklingscentrum Ersättare: s Leif Nilsson Övertorneå Ordinarie: s Arne Honkamaa Ersättare: c Ulf Hannu Ledamot Länstrafikens styrelse Insynsledamöter Centerpartiet Ordinarie: Christina Simonsson Ersättare: Perarne Kerttu Folkpartiet Ordinarie: Thomas Olofsson Ersättare: Mona Kumpula Kristdemokraterna Ordinarie: Helén Lindbäck Ersättare: Ina Järlesjö 6

12 Miljöpartiet Ordinarie: Bo-Anders Arvidsson Ersättare: Annika Eriksson Norrbottens sjukvårdsparti Ordinarie: Margareta Henriksson Ersättare: Kenneth Backgård 3.5 Beredningar Uppdraget styrs av Instruktion för beredningar i Kommunförbundet Norrbotten enligt bilaga 1 och Instruktion för tillväxtberedningen enligt bilaga 2. Tillväxtberedning Arbetsområde: Regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor samt internationell samverkan. Samarbete inom Europaforum Norra Sverige Politiker Ordinarie representanter för Kommunförbundet Norrbotten: Karl Petersen (s), Luleå Peter Roslund (s), Piteå Tommy Nyström (s), Gällivare Mattias Karlsson (m), Luleå Jan Larsson (v) Pajala Ersättare: Bengt-Urban Fransson (s), Arjeplog Eva Nilsson (s) Överkalix Jerry Johansson (s), Arvidsjaur Olle Lindström (m), Boden Anna Hövenmark (v) Jokkmokk Ordinarie representanter för Norrbottens Läns Landsting: Kent Ögren (s) Monica Carlsson (v) Birgitta Spets (fp) Kenneth Backgård (ns) Ersättare: Britt Westerlund (s) Agneta Granström (mp) Vakant Staffan Eriksson (m) Ansvarig tjänsteman för Kommunförbundet Norrbotten Anita Lindfors 7

13 Socialberedning Politiker Ansvarig tjänstemän Arbetsområde: Ingrid Carlenius Socialpolitik och individomsorg samt andra närliggande frågor, exempelvis hälso- och sjukvårdsfrågor samt vissa psykiatrifrågor Barn- och Politiker Ansvarig tjänsteman utbildningsberedning Arbetsområde: Förskola, skola och övriga utbildningsfrågor Birgit Nordlander 5. Riktlinjer för tjänstemannastöd För respektive ansvarsområde ansvarar avdelad tjänsteman för stödet till respektive beredning. Förtänksamhet, initiativ och dialog utgör nyckelbegrepp för sättet att verka. 6. Delegation Styrelsens delegation av beslut framgår av bilaga 3 Delegationsordning för Kommunförbundet Norrbotten 7. Regelverk för styrelsesammanträden Styrelsen sammanträder sex gånger per år. Mötena föregås som regel av presidieberedning. Föredragningslista samt tillhörande handlingar utsändes normalt 10 dagar före sammanträdet. 7.1 Kallande av ersättare Om ledamot är förhindrad att delta vid ett sammanträde meddelar denna snarast sin ersättare och Kommunförbundet Norrbottens kansli. 7.2 Justering och expediering av protokoll Protokoll undertecknas av ordförande, en justerare samt av sekreteraren. Styrelsen kan vid behov besluta om omedelbar justering. Efter justering ska protokollet sändas via e-post till styrelsens ledamöter, ersättare och revisorer. Utdrag ur protokollet ska tillsändas de organ eller personer som berörs av besluten i protokollet. 8 Sammanträdesarvoden Arvode utgår enligt bilaga 4 Arvodesreglemente 9. Sammanträdesplan Tid för sammanträden beslutas av styrelsen. Normalt fattas beslut om kommande års sammanträdesplan i september/oktober. Sammanträden för 2007 redovisas i bilaga 5 Sammanträdesplan Offentlighet Förbundet har inte någon myndighetsfunktion. Däremot tillämpar förbundet ett förhållningssätt som så långt möjligt präglas av öppenhet och tillgänglighet. 8

14 Bilaga 1 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Instruktion för beredningar i Kommunförbundet Norrbotten Styrelsen beslutar om tillsättande och avslutande av beredningar. Sekretariat för beredningarna är kansliet. Beredningar Styrelsens beredningsorganisation utgörs av Socialberedningen, Barn- och utbildningsberedning samt Tillväxtberedningen. Tillväxtberedningen är gemensam för Norrbottens läns landstings styrelse och Kommunförbundet Norrbotten styrelse varför denna berednings arbete regleras i bilaga 2, Instruktion för Tillväxtberedningen Socialberedningen ansvarar för frågor som rör socialpolitik och individomsorg samt andra näraliggande frågor. Exempel på det sistnämnda är hälso- och sjukvårdsfrågor samt vissa psykiatrifrågor. Barn- och utbildningsberedningen bereder frågor med anknytning till förskola, skola och övrig utbildning. De två beredningarna har rätt att fatta beslut enligt vad som framgår av nedanstående. Dessa kan i sin tur delegera vissa frågor av rent administrativ karaktär eller smärre förhandlingsfrågor till direktören. Uppdraget Beredningarna är både förankringsorgan och expertorgan. Som förankringsorgan har beredningarna uppgiften att ha god kommunikation med medlemskommunerna. Som expertorgan har beredningarna uppgiften att följa och driva utvecklingen inom det egna arbetsområdet. Beredningarna har följande övergripande uppdrag: att bereda ärenden inför styrelsens sammanträden att inom sitt eget arbetsområde ta initiativ som gagnar medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområdet stödja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområde sprida relevant information till medlemskommunerna att inom sitt eget arbetsområde till styrelsen rapportera relevanta uppgifter Arbetsformer När ärende beretts ska styrelsen få förslag till beslut. Återrapportering till styrelsen sker normalt både skriftligt genom de handlingar och beslutsförslag som tillställs styrelsen samt muntligt via beredningens ordförande vid styrelsens sammanträde. Såväl styrelsen som beredningarna ska i allt arbete ha en helhetssyn över olika politik- och sektorsområden. För att stärka detta synsätt och för att underlätta samarbetet inom förbundets politiska organisation anordnas ett årligen återkommande möte där styrelsens ledamöter och samtliga beredningars ledamöter träffas. Beredning sammanträder på dag och tid som ordföranden bestämmer. Beredning får handlägga ärenden om minst hälften av ledamöterna är närvarande vid sammanträdet. 1

15 Ledamöter Beredningar består av en ordförande och fyra ledamöter samt personliga ersättare för dessa. Ordförande och vice ordförande väljs bland styrelsens ledamöter. Övriga fyra ledamöter och fyra ersättare väljs av styrelsen bland förtroendevalda i medlemskommunerna. Ledamot som inte kan närvara meddelar detta snarast möjligt till sin ersättare och till Kommunförbundet Norrbottens kansli. Beslut Vid omröstning bestäms utgången genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Övrigt Vissa frågor kan beröra flera beredningar. Tyngdpunkten i en viss fråga får avgöra vem som har beredningsansvar. Vid tveksamhet om vilken av beredningarna som ska bereda ett visst ärende avgörs detta av styrelsens ordförande. Beredningarna innefattas av samma riktlinjer, styrdokument, arvodesreglemente med mera som gäller för styrelsen. 2

16 Bilaga 2 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Instruktion för Tillväxtberedningen Uppdraget Tillväxtberedningen är ett gemensamt beredningsorgan och ett samverkansforum för Kommunförbundet Norrbottens styrelse och Norrbottens Läns Landstings styrelse. Tillväxtberedningen har beslutat verka inom: Regional utvecklings- och tillväxtpolitik Näringspolitik, transportpolitik Arbetsmarknadspolitik Enligt samma beslut ska fokus ska ligga på: Strategier/RUP, RTP, Infrastruktur/kommunikationer Omvärldsbevakning/internationell dimensionen Intressebevakning Arbetsformer Återrapportering till styrelsen sker skriftligen via delgivning och/eller muntligen via ledamöter. Beredningen sammanträder normalt fem gånger årligen enligt den mötesplan som beredningen beslutar om. Ledamöter Beredningen består av fyra ledamöter från Norrbottens läns landsting och fem ledamöter från Kommunförbundet Norrbotten. Ordförandeskapet och sekreterarskapet varvas mellan Kommunförbundet Norrbotten och Norrbottens Läns landsting vilket innebär vartannat år. Ordförande från respektive organisation ersätter varandra. Kommunförbundet Norrbottens ledamöter utses av styrelsen. Ledamot som inte kan närvara meddelar detta till sin ersättare och till Kommunförbundet Norrbotten. 1

17 Bilaga 3 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Delegationsordning för Kommunförbundet Norrbotten Beslut fattade med stöd av delegationsordningen ska delges styrelsen. Beslut som fattas med stöd av delegationsordningen ska följa givna mål och riktlinjer och förutsätter också att erforderliga medel finns budgeterade och är tillgängliga. Enligt 11 i Stadgar för Kommunförbundet Norrbotten utövar styrelsen ledningen av förbundets verksamhet, har inseende över dess övriga organ samt förvaltar förbundets egendom. Styrelsen delegerar beslutsrätt till presidiet (ordförande, 1:a vice ordförande och 2:a vice ordförande) i följande fall: Brådskande ärenden där styrelsens avgörande inte kan avvaktas Regelmässigt återkommande ärenden av administrativ karaktär Beslut om politisk representation för förbundet vid konferenser, kongresser etc. Slutförande av ärenden utifrån styrelsens riktlinjer i ett enskilt ärende Övriga överenskommelser eller avtal när ändringar eller tillägg inte har större ekonomisk eller principiell betydelse. Styrelsen delegerar beslutsrätt till beredningarna inom respektive eget arbetsområde i följande fall: Regelmässigt återkommande ärenden av administrativ karaktär Beslut om politisk representation för förbundet vid konferenser, kongresser etc. Slutförande av ärenden utifrån styrelsens riktlinjer i ett enskilt ärende Övriga överenskommelser eller avtal när ändringar eller tillägg inte har större ekonomisk eller principiell betydelse. Därutöver delegerar styrelsen beslutsrätt till ordförande och direktör enligt följande: Delegationsärende Beslutande Ersättare 1. Att företräda förbundet i olika sammanhang Ordförande Direktör eller person som denne utser 2. Representation vid uppvaktningar, hearingar etc. Ordförande Direktör eller person som denne utser

18 Tillstånd att använda förbundets logotype Direktör Ordförande 4. Befullmäktigande av ombud att föra förbundets talan inför domstol och andra myndigheter Ordförande Direktör 5. Upphandling, inom budgetramar Direktör 6. Projektavtal eller andra överenskommelser med en sammanlagd kostnad av kronor per år Direktör 7. Anställningsbeslut av personal utöver direktör Direktör 8. Anlitande av konsulter Direktör eller person som denne utser 9. Entledigande av personal utöver direktör Direktör 10. Löneöversynsförhandlingar för direktören, inom av styrelsen fastställd ram 11. Löneöversynsförhandlingar för övriga befattningshavare 12. Tecknande av lokala kollektivavtal och andra liknande överenskommelser Ordförande Direktör Direktör 13. Tjänstledighet och utlandsresor för direktören Ordförande 14. Tjänstledighet och utlandsresor för personal Direktör 15. Ledamöters och ersättares deltagande i kurser och konferenser samt resor inom uppdrag Ordförande 16. Övriga driftfrågor samt tecknande av firma inom av styrelsen fastställd budget och verksamhetsplan Direktör Ordförande

19 Bilaga 4 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Arvodesreglemente för Kommunförbundet Norrbotten Styrelsen har , 72, beslutat: Att arvoden baseras på basbelopp enligt nedan Att arvoden omräknas enligt gällande basbelopp den 1 januari varje år Årsarvoden Styrelsens ordförande ½ basbelopp (cirka kronor ) Styrelsens första vice ordförande, styrelsens andra vice ordförande samt beredningars ordföranden ¼ basbelopp (cirka kronor ) Arvoden/ förlorad arbetsförtjänst Normalt sammanträdesarvode 0,025 basbelopp (cirka 1008 kronor ) Förhöjt sammanträdesarvode 0,030 basbelopp (cirka 1209 kronor )

20 Bilaga 5 till Arbetsordning för Kommunförbundet Norrbotten Datum för presidiets beredningssammanträden och styrelsens sammanträden under 2007 Normalt börjar båda typerna av sammanträden klockan Styrelsens sammanträden inleds med beslutsärenden och informationsärenden. Sammanträdet avslutas normalt med en fördjupning inom något område. Beredning Styrelsesammanträde

21 Ärende 2

22 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) Kansliet har utarbetat förslag till remissvar enligt rubrik. Enligt förslaget tillstyrker Kommunförbundet Norrbotten i huvudsak Ansvarskommitténs slutbetänkande och förslag på hur en hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft bör organiseras. Yrkanden under presidiets beredning av ärendet Av ordföranden, med bifall av Anna Hövenmark, (v) Att bifalla förslaget Av Olle Lindström, (m) att avslå förslaget Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner att presidiet beslutar enligt ordförandens förslag. Sålunda föreslår presidiet styrelsen besluta att lämna remissvar på Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) enligt förslag Olle Lindström,(m), reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. 1

23 Kommunförbundet Norrbottens förslag till remissyttrande; Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker Ansvarskommitténs slutbetänkande och förslag i huvudsak på hur en hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft bör organiseras. Inledningsvis kan konstateras att ett mycket brett och djuplodande utredningsarbete har lagts ned i denna grundläggande fråga om makt och demokrati i Sverige för en framtida hållbar samhällsorganisation. Kommunförbundet i Norrbotten instämmer i mycket i den problematik som belyses och de utgångspunkter som legat till grund för utredningsarbetet. Det gäller också de slutsatser för en hållbar samhällsorganisation som förs fram. Det behövs en samhällsorganisation som är anpassad till vår tids verklighet och behov. En samhällsorganisation där den regionala utvecklingen bedrivs av folkvalda som drar upp riktlinjer för framtida satsningar och som tar det yttersta ansvaret för välfärdsfrågorna. Grundlinjen i Kommunförbundets uppfattning är att det faktiska ansvarstagandet för prioriteringar och medel alltid ska ligga hos folkvalda representanter på lokal och regional nivå. Det är förutsättningen för att ge demokratisk legitimitet till det kommunala självstyret och den regionala utvecklingspolitiken. Det handlar om medborgarnas rätt till delaktighet, påverkan och närhet till beslut samt rätten att utkräva ansvar av de förtroendevalda. Nyckelbegreppen för en förändring av samhällsorganisationen är demokrati, konkurrenskraft och välfärd. Utifrån den utveckling som nu sker internationellt, nationellt och genom EU är det nödvändigt att strukturera det regionala uppdraget och tydliggöra gränser och roller samt skapa utrymme för ett tydligt och legitimt regionalt företrädarskap. Kommunförbundet Norrbotten instämmer helt i ansvarskommittens slutsatser om bildandet av regionkommuner med ett sammanhållet utvecklingsuppdrag reglerat i lag. Regionkommunen ska ej vara överordnad primärkommunerna utan det kommunala självstyret förblir oförändrat. Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att ansvaret för regional utveckling och andra frågor som är i behov av regional anpassning överförs från länsstyrelserna till regionkommunerna. Frågor som främjar regional utveckling kräver idag en större geografisk yta och större befolkningsunderlag. Regionförstoring syftar till att få till stånd bästa möjliga utveckling av infrastruktursatsningar, kollektivtrafikplanering, regionalpolitiska satsningar och prioriteringar av EU medel samt specialiserad sjukvård och regional kulturverksamhet. Därmed är det också nödvändigt att de resurser som idag brukas för regional utveckling överförs från länsstyrelsen eller samverkansorganen till regionkommunerna. Länsstyrelsens uppdrag som statens förlängda arm bör koncentreras till renodlat myndighetsuppdrag. 1

24 Inom området offentlig tillsyn delar Kommunförbundet inte helt utredningens syn om ett statligt ansvar. Inom de områden som kommunen har tillsynsuppgifter idag finns särskilda skäl för ett fortsatt primärkommunalt huvudmannaskap. Avseende geografin, funktionen och hur stor en regionkommun bör vara finns det flera faktorer att väga samman. Det som talar för att de fyra nordligaste länen bildar en regionkommun är att det redan idag finns ett väl etablerat samarbete inom hälso- och sjukvården inom norrlandstingen: Norrbottens-, Västerbottens-, Västernorrlands-, och Jämtlands läns landsting. En fyraläns regionkommun har ett större befolkningsunderlag och resurser som möjliggör att klara kunskapsbildning, teknisk utveckling, specialisering och ett långsiktigt utvecklingsarbete för att kunna möta behov och hantera framtida välfärdsåtagande. Därtill kan det vara en fördel med en större yta när det gäller att driva gemensamma infrastruktursatsningar för en konkurrenskraftig region på nationell nivå och inom EU. Samtidigt med en geografi bestående av Norrbotten, Västerbotten och eventuellt Örnsköldsvik med omnejd finns en mer homogen näringslivsstruktur och ett utvecklat samarbete inom olika branscher samt inom FoU området mellan de två universiteten. De inomregionala avstånden är mer rimliga. Den regionala identiteten med liknande traditioner och kultur gör det lättare att känna gemenskap och genom bättre kommunikationer och regionförstoring utvecklas nya samverkansmönster. Det avgörande för hur stor regionkommunen bör vara är att ställa frågan; hur klarar vi att utveckla en konkurrenskraftig region med tillräcklig ekonomisk tillväxt och bärkraft för att garantera välfärden för medborgarna? Kommunförbundet Norrbotten anser att regeringen ska verka för en skyndsam regionindelningsprocess. Likvärdighetsprincipen skulle annars urholkas med olika förutsättningar i olika delar av landet och organisationsproblem. Förbundet ser positivt på regeringens tillsättning av Jan-Åke Björklund som samordnare för regionprocessen och vill framhålla intresset att han påbörjar dialogen med norra Sverige. Synpunkter på vissa förslag och bedömningar Staten och den kommunala sektorn 1. Den statliga styrningen av den kommunala nivån bör inriktas mot normering. Användningen av andra styrformer bör begränsas (avsnitt 3.2, 4.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 2

25 Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker kommitténs förslag om att den statliga styrningen ska inriktas mot normering samt att användandet av andra styrformer kraftigt begränsas. Den utvecklingen som skett av styrning i form av handlingsplaner, avtal, riktade statsbidrag och särskilda stimulansmedel kopplade till olika satsningar/projekt har bidragit till ökad otydlighet mellan staten och den kommunala sektorn. Kommunförbundet delar kommitténs uppfattning att staten genom bättre kunskapsstyrning av välfärdstjänster och informationsförsörjning samt utvecklande av nationella system för uppföljning och utvärdering kan värna likvärdighet och bättre måluppfyllelse ur ett medborgarperspektiv. Kommunförbundet Norrbotten instämmer helt med kommitténs förslag att även styrningen inom hälso- och sjukvården inriktas på att säkerställa medborgarnas rätt till likvärdig vård vilket innebär att styrningen i ökad omfattning ska inriktas på uppnådda resultat och uppnådd kvalitet. 2. Myndigheternas allmänna råd bör utmönstras (avsnitt 3.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten instämmer med Ansvarskommittén att de allmänna råden bör utmönstras. För en tydlig statlig styrning samt vad som är rättsligt bindande är det nödvändigt att avskaffa de allmänna råden i nuvarande form. Därtill är en översyn nödvändig för att klarlägga vad som behöver regleras i lag eller förordning eller ges ut i form av icke bindande rekommendationer. 3. Regeringen skall utforma en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala sektorn (avsnitt 3.3). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker i huvudsak ansvarskommitténs förslag men anser att samrådet bör regleras i lag. En fastlagd ordning för samråd mellan staten och den kommunala sektorn välkomnas för bättre samverkan och behandling av principiella frågor som rör rollfördelning, kommunala uppgifter, lagstiftning samt ekonomi och finansiering. 4. Samrådet mellan staten och den kommunala sektorn bör regleras i förordning (avsnitt 3.3). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten avstyrker och anser att en ordning för regelbundet återkommande samråd mellan staten och den kommunala sektorn ska regleras i lag. Genom att samrådet lagregleras säkerställer det en 3

26 kontinuitet samt ger riksdagen möjligheter att ta del och följa upp hur förhållandet mellan staten och kommunala sektorn ska utformas för att möta framtida behov och förväntningar på de offentliga välfärdstjänsterna. Hälso- och sjukvården 5. Socialstyrelsen får i uppdrag att samordna arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsförmedling på nationell nivå (avsnitt 4.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att den statliga kunskapsstyrningen på nationell nivå samordnas och utvärderas enligt kommitténs förslag. En sådan samordning kan, om den fungerar väl, innebära att sjukvårdshuvudmännen får mer enhetliga signaler från berörda statliga myndigheter såväl i tid som rent innehållsmässigt. Samordningen får dock inte innebära att Socialstyrelsens roll utformas så att de övriga myndigheternas självständighet och oberoende kan komma att sättas i fråga. 6. Regionala kunskapscentrum skapas för kunskapsbildning och kunskapsbildning på regional nivå (avsnitt 4.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker kommittén förslag om att regionala kunskapscentra bildas med angivna huvuduppgifter liksom synsättet att läkemedel ska betraktas som en del av behandlingsarsenalen och därmed ingå i ansvarsområdet för regionala kunskapscentra. Kommunförbundet vill framhålla att regionala kunskapscentra inte ska bedrivas som organisatoriska enheter utan att de ska verka samordnande i nätverksform mellan berörda verksamheter inom regionkommunerna. Kommunförbundet tillstyrker att staten ges ett tydligare ansvar för nationell uppföljning inom hälso- och sjukvårdens område. 7. Bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som har betydelse för patientens ställning samlas i en ny patientlag (avsnitt 4.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om att bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagstiftningen som har betydelse för patientens ställning samlas i en patientlag. Kommunförbundet vill dock, i likhet med kommittén, understryka att grunderna för en sådan patientlag ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har i förhållande till patienterna. 4

27 Medborgarna skall kunna välja andra läkare än läkare med specialistkompetens inom allmänmedicin som fast läkarkontakt (avsnitt 4.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten anser att förslaget om att medborgarna ska ges möjlighet att välja fler specialister än allmänläkare som fast läkarkontakt bryter mot grundläggande principer för hur den svenska hälso- och sjukvården har byggts upp och bedrivs idag. Förbundet bejakar en process som innebär att samverkan mellan olika aktörer i vårdprocessen ständigt utvecklas och förbättras. Om en förändring av lagstiftningen ska ske bör den ha som utgångspunkt att ge medborgarna möjlighet att välja vårdgivare som bedriver verksamhet med ett generalistuppdrag. Det öppnar för att behålla det goda med dagens reglering och öppnar samtidigt för en ökad möjlighet att välja en annan specialist men med ett definierat generalistuppdrag. Regional utveckling 9. I varje län får en regionkommun (ersätter landstingen i nybildade större län, se kap.8) ett sammanhållet regionalt utvecklingsuppdrag, reglerat i en särskild lag om regionalt utvecklingsarbete (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget där regionkommunerna ges det sammanhållna regionala utvecklingsuppdraget. De folkvalda ska ansvara för det egna länets utveckling samt besluta om vägval och prioriteringar utifrån regionala förutsättningar. Ett samarbete mellan lokala och regionala förtroendevalda ger förutsättningar för att åstadkomma en konkurrenskraftig region och bättre välfärd. Den politiska förankringen ger demokratisk legitimitet och gör att medborgarna kan utkräva ansvar. 10. De statliga uppgifter och resurser som samverkansorganen förvaltat överförs till regionkommunerna. Också de uppgifter och resurser som samverkansorganen övertagit från landstingen överförs till regionkommunerna (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att de statliga uppgifterna och resurserna som samverkansorganen förvaltar överförs till regionkommunerna. 5

28 Som en del av det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) skall regionkommunerna ange geografiska regionintressen, ett icke juridiskt bindande regionplaneinstrument (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet tillstyrker förslaget där regionkommunerna övertar ansvaret för att utarbeta och besluta om det regionala utvecklingsprogrammet i samarbete med andra aktörer. Förbundet vill särskilt betona primärkommunernas viktiga roll i det regionala utvecklingsarbetet och behovet av ett väl fungerande arbetssätt för att uppnå resultat och en helhetssyn på regionens utveckling. 12. Det skall i plan- och bygglagen (1987:10) anges att de kommunala översiktsplanerna skall innehålla ett avsnitt som redovisar hur regionintressena beaktats (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om att de kommunala översiktsplanerna ska innehålla en del som utvärderar hur dessa planer och prioriteringar bidrar till hela regionens utveckling. Samspelet mellan regionala utvecklingsprogram och kommunala översiktsplaner är nödvändigt för att åstadkomma regional konkurrenskraft och tillväxt. 13. Det nuvarande länsanslaget ersätts av ett regionalt utvecklingsanslag, som i sin helhet disponeras av respektive regionkommun (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att regionkommunerna får disponera hela det regionala utvecklingsanslaget. För att regionkommunerna ska kunna ta ansvar för den regionala utvecklingen är det viktigt att hela det statliga länsanslaget övergår till regionkommunerna att disponera för insatser för att främja den regionala utvecklingen. Långsiktighet bör prägla arbetet med den regionala utvecklingen och anslagen för detta arbete bör höjas för att säkerställa att det regionala utvecklingsarbetet främjar en internationell konkurrenskraftig region. 14. Regionkommunerna får i uppgift att sköta den del av naturvården som har närmast anknytning till regional utveckling, med fokus på rumslig planering och friluftsliv, skötsel av naturreservat och annat fältarbete (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 6

29 Kommentar: Kommunförbundet instämmer i kommitténs förslag att regionkommunerna får ansvar att sköta naturvården som anknyter till regional utveckling och förutsätter att motsvarande finansiella medel som disponeras för detta ändamål överförs från länsstyrelsen till regionkommunerna. 15. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen uppgiften att regionalt anpassa, konkretisera och verka för de nationella miljökvalitetsmålen (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att regionkommunerna övertar ansvaret från länsstyrelsen att regionalt anpassa, konkretisera och arbeta för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Förbundet förutsätter att motsvarande medel medföljer. 16. Regionkommunerna övertar från länsstyrelsen den mer utvecklingsinriktade kulturmiljövården (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag. Kulturmiljövården kan inte indelas i mer eller mindre utvecklingsinriktad verksamhet. Det innehåller istället delar som myndighetsbeslut och framtagande av underlag till dessa, kunskapsuppbyggnad och information samt pedagogisk arbete för att göra det fasta och immateriella kulturarvet tillgängligt. Förslaget om en tydligare ansvarsfördelning mellan kulturvårdens olika delar enligt ovan tillstyrks. En tydlig rollfördelning skulle stärka kulturarvet och ge det en mer framträdande plats i den regionala utvecklingen. En uppdelning av kulturmiljövårdanslaget får inte begränsa regionkommunens möjligheter att aktivt kunna bedriva ett utvecklingsinriktat arbete med kulturarvet. 17. Regionkommunerna skall själva få avgöra fördelningen mellan olika kulturinstitutioner i länet av de statliga medel som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om att regionkommunerna övertar landstingets åtaganden inom kulturområdet och övertar de statliga medel som omfattas av förordningen 1996:1598 om 7

30 statsbidrag till regional kulturverksamhet. Det är dock av vikt att även andra delar som ingår i den regionala kulturverksamheten, t ex regionala kulturkonsulenter, arkivverksamhet, mångkultur, stöd till fria grupper, folkbildning mm ingår i avtalet, så att regionen får stabila möjligheter att bedriva en utvecklande kulturpolitik. Kommunförbundet Norrbotten hävdar att kultursektorn i norra Sverige arbetar under särskilda geografiska och demografiska förutsättningar och att detta bör föranleda att särskild hänsyn tas. Norrlandslänen omfattar nästan halva Sverige och är till stora delar ojämnt befolkade. Det betyder långa avstånd och höga kostnader för alla grupper i samhället, inte minst barn och ungdomar. Kulturinstitutionerna är basen i Norrbottens kulturliv och kulturpolitik och bör även fortsatt ges möjligheter att verka enligt de arbetsmodeller, som utarbetats för de förhållanden som råder i Norrbotten. 18. För att säkerställa kontinuitet och genomslag för de nationella kulturpolitiska målen skall respektive regionkommun teckna ett avtal med Statens kulturråd om den övergripande användningen av de statliga medel som omfattas av förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att de statliga medlen fördelas enligt fasta kriterier och i nära dialog med regionen. Avtal för att säkra den övergripande användningen av medlen bör tecknas och kravet på regional medfinansiering behållas. Avtal bör föregås av en tydlig och förbättrad dialog mellan stat och region och skillnader i avtalen beroende på geografin, demografin och spetskompetenser bör tillåtas. De starka kulturinstitutionerna och det rika kulturliv som Norrbotten idag har, är i mycket resultat av samverkan mellan stat och landsting. Det regionala kulturlivet har stor betydelse för hela nationens kulturnivå och samverkan mellan stat och regionkommunen för fortsatt finansiering av kulturverksamhet i regionerna bör också i fortsättningen hålla en hög ambitionsnivå. 19. Uppgiften att fördela medel till regional projektverksamhet i fråga om jämställdhet överförs från länsstyrelserna till regionkommunerna (avsnitt 5.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget att jämställdhetsarbetet överförs från länsstyrelsen till regionkommunerna och att finansiella medel medföljer. Jämställdhetsperspektivet måste integreras inom alla politikområden, så även inom regional utvecklingspolitik. För att uppnå jämställdhet måste detta arbete ske kontinuerligt tillsammans med andra valda satsningar som främjar regional utveckling. 8

31 Staten 20. Länsstyrelserna skall få i uppdrag att till regeringen redovisa tvärsektoriella kunskapsunderlag som en del i en modell för statlig samordning med ett territoriellt perspektiv (avsnitt 6.2). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker i huvudsak kommitténs förslag men Länsstyrelsens uppdrag bör begränsas till frågor där det finns ett tydligt statligt intresse att erhålla tvärsektoriella kunskapsunderlag ur ett territoriellt perspektiv i de avseenden det angår staten och länsstyrelserna. Statlig informationshämtning och kunskapsuppbyggnad i frågor som rör regional utveckling och tillväxt bör i första hand ske genom nationella myndigheter som ex. Nutek, ITPS. Den är även viktigt att det finns en vertikal dialogen mellan regeringen och regionkommunen. 21. Antalet län bör reduceras väsentligt (avsnitt 6.4). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om att antalet län bör reduceras och anpassas till dagens behov av en samlad effektiv organisation för statens frågor på regional nivå. Dessa indelningar bör följaktligen sammanfalla med regionkommunernas geografiska indelning. Härtill kan Länsstyrelsen fördela sina verksamheter på flera orter inom regionkommunens geografi. 22. Regionala indelningar inom staten bör anpassas till en ny länsindelning (avsnitt 6.4). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om att den funktionella och geografiska indelningen av statliga myndigheter anpassas till de nya regionkommunernas geografiska indelning. Förbundet delar kommitténs bedömning av behovet av helhetssyn för ett effektivt nyttjande av samhällets resurser med en utvecklad tvärsektoriell och territoriell myndighetsorganisation utifrån regionala förutsättningar. Därtill ges även möjligheter för att sprida verksamhet på flera orter inom regionkommunens geografi. 23. Staten övertar ansvaret för kommunernas tillsynsuppgifter (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen 9

32 Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten avstyrker i huvudsak men delar kommitténs uppfattning att offentlig tillsyn i princip ska vara ett statligt ansvar. Därtill finns det inom några områden starka och särskilda skäl för att bibehålla tillsynsuppgifterna på primärkommunal nivå. I kombination med lokal kännedom, förebyggande arbete som kunskapsvägledning inom olika verksamhetsområden tillser den lokala tillsynen att nationella regelverk efterlevs samtidigt som den lokala utvecklingen främjas. Ur ett medborgarperspektiv är det även viktigt att tillsynen finns nära. Två viktiga områden är miljö- och byggtillsynen enligt miljöbalken och PBL. Det är angelägna verksamheter med stor betydelse för kommunens uppgifter inom plan- och byggområdet och för samhällsplaneringen. Miljötillsynen ger primärkommunen tillgång till det kunnande som krävs för väl underbyggda beslut inom plan- och byggområdet. Skulle miljötillsynen förstatligas riskerar också kommunen att förlora tillståndsgivningen, vilket skulle få betydande konsekvenser inom plan- och byggområdet och i praktiken hota planmonopolet. Ett annat viktigt område där tillsynen fortsättningsvis bör vara en kommunal angelägenhet är räddningstjänsten och tillsynen enligt lagen om skydd mot olyckor med stark koppling till kommunens folkhälsoarbete. 24. Länsstyrelsen ges ett samlat ansvar för tillsynen inom länet (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker att länsstyrelsen som statens företrädare ges ett samlat ansvar för den statliga tillsynen i regionen utifrån behovet av en bättre tvärsektoriell samordning. En viktig uppgift blir att arbeta med vägledning och fungera som en kunskapsresurs för kommunernas tillsynsarbete. 25. Regional tillsyn hos vissa tillsynsmyndigheter samlokaliseras med länsstyrelsen (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten instämmer i kommitténs förslag och ser fördelar genom samlokalisering med möjligheter till ökat erfarenhetsutbyte och dialog över sektorsgränser för en effektivare och kvalitetshöjande tillsyn. 10

33 En tillsynsdelegation inrättas vid länsstyrelsen, bland annat med uppgift att samordna och planera tillsyn (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker kommitténs förslag. En tillsynsdelegation för samordning, dialog och kunskapsöverföring är bra där primärkommunernas och regionkommunens medverkan är en förutsättning för att skapa en god samverkan och bättre tillsyn. 27. Staten skall kunna överlåta det praktiska utförandet av avgränsade tillsynsuppgifter till enskilda kommuner (avsnitt 6.5). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker kommitténs förslag om att avgränsade tillsynsuppgifter kan överlåtas till enskilda kommuner. Målet bör vara att ett ändamålsenligt tillsynsarbete ska utföras. Den kommunala sektorn 28. Länsstyrelserna ges i uppdrag att särskilt följa utvecklingen i länens mindre kommuner (avsnitt 7.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten avstyrker kommitténs förslag om att länsstyrelserna ges uppdrag att följa utvecklingen i länets mindre kommuner. Det är olämpligt att Länsstyrelsen arbetar med regional utveckling i vissa kommuner och därmed utvecklar parallella processer med dem som drivs av kommunerna själva och regionkommunen som har ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet. 29. Kommuner som önskar inleda en process mot sammanläggning erhåller särskilt statligt stöd (avsnitt 7.1). Tillstyrker huvudsakligen Avstyrker huvudsakligen Kommentar: Kommunförbundet Norrbotten tillstyrker förslaget om särskilt statligt stöd till kommuner som önskar inleda sådana processer. Demografin, kompetensförsörjning och andra strukturella förändringar gör att sammanslagningar mellan kommuner kan komma att bli en realitet för att klara det kommunala uppdraget. 11