Förskolan Gertruds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Gertruds plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Josefina Dahlin, Caroline Fiebig ledningsgruppen, Helena Wikström huvudman/förskolechef Vår vision: Vänner som väntar på mig som blir glada när jag kommer som vill leka och skapa med mig vänner som tycker om och respekterar mig för den jag är Vuxna som tycker om mig som väntar på mig och bekräftar mig och vill mig väl vuxna som respekterar mig vuxna som lyssnar på mig vuxna som hör och ser Varje barn ska känna: Jag kan tänka, förstå, uttrycka mig, välja och påverka Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Så långt det är möjligt ska förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare i samverkan motverka sådan behandling. Detta är en strategi för hur vi ska arbeta för att främja likabehandling samt förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och annan kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till

2 Barnens delaktighet Hela vår verksamhet utgår från barnen. Pedagogerna samtalar med barnen under samlingar, under måltider och i andra vardagssituationer om barnens rättigheter. Om något händer som till exempel att ett barn kränker ett annat barn måste förskolan följa upp detta genom att exempelvis samtala med alla berörda om det inträffade. Pedagogerna intervjuar barnen en gång per termin om frågor som rör delaktighet, leken, eventuell rädsla för barn eller någon vuxen. Förskolan Gertrud har arbetat fram en särskild mall för intervjufrågor som rör detta ämne, vi intervjuar alla barn från cirka 3-års ålder. När det gäller de yngre barnen är det extra viktigt att personalen på småbarnsavdelningen aktivt samtalar och observerar hur barnen har det på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar och berättar om förskolans målsättning samt syn på likabehandling och om hur vi förebygger diskriminering och kränkande behandling på vår förskola. Detta görs främst under föräldrasamtal och på föräldramöten, men också i vardagssituationer om någonting har uppstått. Vi är noga med att alltid anteckna vad som sägs under våra föräldrasamtal till exempel om föräldrarna har något önskemål eller annat som är viktigt att dokumentera och följa upp. Vi är noga med att detta kommer med i det fortsatta arbetet med vår plan för likabehandling och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen läggs ut på hemsidan. Föräldrar kan via förskolans rutiner för klagomålshantering anmäla missförhållanden eller komma med synpunkter. Anmälan kan göras via förskolans hemsida anmälan kan ske anonymt. Det finns även lådor på respektive avdelning där man kan lämna synpunkter. Personalens delaktighet Vi arbetar kontinuerligt med detta under våra personalmöten och på studiedagar. Vi arbetar för ett öppet klimat mellan pedagoger där vi strävar efter att klimatet är sådant att man lätt kan utvärdera, utveckla och följa upp det arbete som vi pedagoger utför. Vi kommer utvärdera detta arbete varje termin. Vi använder oss av etiska dilemman någon gång per termin. Förankring av planen Under möten och planeringar kommer vi att arbeta med och samtala om planen. Den kommer att finnas tillgänglig för föräldrar på vår hemsida, vi kommer att informera om den på våra föräldrasamtal och på våra föräldramöten. Vi kommer fortsätta att jobba aktivt tillsammans med barnen för att våra mål och visioner ska uppfyllas på förskolan Gertrud. Detta särskilda ansvar ligger inte bara hos de som har ansvar för att planen utvärderas och revideras, utan alla som arbetar på Förskolan Gertrud ska arbeta utifrån den gällande planen för likabehandling och mot diskriminering.

3 Utvärdering Du - Jag - Vi tillsammans Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats I slutet av vårterminen hade vi en arbetsplatsträff där vi gick igenom vår likabehandlingsplan. Vi diskuterade och utvärderade årets utvecklings/fokusområden. Varje avdelning gjorde också en skriftlig utvärdering/sammanställning som lämnades till förskolechefen. Vi använde oss bland annat av barnintervjuer, pedagogisk dokumentation och samtal/reflektioner. Årets utvecklingsområden var: Likheter och olikheter Samarbete Respekt och turtagning Samspel Självständiga barn Inomhusmiljön Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan De som har deltagit i utvärderingen är personal, förskolechef och barnen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Likheter och olikheter Förskolans samtliga avdelningar har arbetat aktivt med likheter och olikheter. Samtliga i personalen innehar ett könsneutralt förhållningssätt där varje individs olikheter ses som en tillgång. Vi inledde projektet med att genomföra intervjuer med barnen för att få en bild av barnens förförståelse. Vi har tillsammans undersökt likheter och olikheter barnen emellan och samtalat om hur vi ser ut. Några exempel på aktiviteter vi gjort är självporträtt, kompisporträtt, pratat om hur en bra kompis ska vara och diskuterat känslor. Barnen har även målat sin familj för att belysa olika familjekonstellationer och har gjort tavlor med foton på hem och familj. Vi ser att barnen blivit mer medvetna om sina egna och andras egenskaper. Att olikheter är bra och att man kan ta hjälp av varandra. Det finns en större acceptans för varandra och en större förståelse för olikheter. Samarbete Under året har vi arbetat för att skapa en större samverkan mellan avdelningarna. Vi har gjort gemensamma aktiviteter där alla avdelningar varit delaktiga. Syftet var att skapa en större trygghet hos barnen bland all personal, men också för att de små barnen ska känna sig trygga med de stora barnen. Det har lett till en starkare sammanhållning på förskolan. Vi har arbetat med olika tvärgrupper avdelningarna emellan samt olika gruppkonstellationer för att skapa

4 nya relationer. Barnen har fått genomföra olika samarbetsövningar där vi diskuterat värdet av att hjälpas åt. Det har blivit mer lek mellan olika åldrar och barnen uppvisar en större respekt gentemot varandra. Vi ser att barnen själva börjar reflektera mer kring samarbete och kan dra slutsatser kring dess fördelar. Respekt och turtagning Pedagogerna har dagligen samtal med barnen kring olika värden och vad som är rätt och fel. Vi är lyhörda inför barnens tankar, åsikter och funderingar. Vi skapar även förutsättningar för att barnen ska lära sig att göra samma sak gentemot varandra. Barnen får genom olika aktiviteter och vardagliga situationer träna på turtagning och att lyssna på varandra. De äldre barnen har utifrån stoppteater fått samtala kring olika etiska dilemman som bland annat innefattat både respekt och turtagning. Vi kan se att barnen blivit bättre på att vänta på sin tur och att de har lättare att se andras perspektiv. De har fått en ökad förmåga för att lyssna på vad andra har att säga och de visar större respekt för varandras talutrymme. Respekt och turtagning är en stor del i barnens vardag och något som de ständigt utvecklar. Vi ser att ett fortlöpande arbete är väsentligt för att skapa bra förutsättningar för vidare utveckling. Samspel Leken är vårt viktigaste verktyg när det kommer till samspel. Vi uppmuntrar till lek där barnen kan hitta vägar till nya lösningar, ställa nya frågor, sociala koder, samarbete och turtagning. I leken utbyter barnen kunskap med varandra. Pedagogerna finns alltid till hands för att fånga upp, vägleda, förklara och hjälpa barnen att utveckla samspelet. Vi ger positiv förstärkning och ser barnens kommunikation som en viktig faktor i samspelet. Redan i tidig ålder strävar vi efter att utveckla barnens förmåga till att läsa av varandras kroppsspråk och känslouttryck. Vi har utvecklat våra miljöer för att hitta nya vägar i leken, men även för att inbjuda till lugnare lek där färre konflikter uppstår. Vi pedagoger har aktivt arbetat med att vara goda förebilder och tänkt extra mycket på att vårt beteende vägleder barnen. Vi diskuterar kontinuerligt på våra pedagogmöten kring vårt förhållningssätt, vår barnsyn samt våra värderingar. Självständiga barn Barnen ska i den dagliga verksamheten få känna tilltro till sin egen förmåga genom att få prova, undersöka och träna sina färdigheter och bli förtrogna med sina kunskaper. Barnen ska känna att de kan tänka, förstå, uttrycka sig, välja och påverka genom ett demokratiskt förhållningssätt. Barnen har i vardagliga situationer fått träna sina färdigheter genom att till exempel duka på sin plats eller fått god tid på sig vid av- och påklädnad. Genom vårt tema Du, Jag, Vi tillsammans har vi arbetat med egen vilja och gemensamma lösningar där allas åsikter värdesätts. Inomhusmiljön Vi har kontinuerligt förändrat i våra inomhusmiljöer för att främja ett lugnare klimat som inbjuder till gott samspel och färre konflikter. Vi har skapat större möjligheter för att barnen ska kunna få mötas under nya förutsättningar och för att de ska finna nya vägar i leken.

5 Vi kan se att barnen har fler alternativ till lugnare lek och att de själva blivit mer medvetna kring sin egen inverkan i miljön. Vi har skapat rum i rummet och förberedda stationer, vilket lett till att barnen kunnat leka mer koncentrerat och enklare kunnat finna ro i leken. Vi har även tänkt på att miljön ska vara inbjudande och kreativ vilket lockar barnen till undersökande och väcker deras lust och nyfikenhet. Planforskolans webbverktyg(do) Planerna är utarbetade utifrån Diskrimineringsombudsmannens webbverktyg. Rutiner för klagomålshantering Förskolan har utarbetat rutiner för klagomål och synpunkter. På hemsidan kan man framföra klagomål och synpunkter. Detta kan göras anonymt, om man så önskar. Rutiner för uppföljning finns. Förskolechefen är ytters ansvarig för uppföljning och utvärdering. Rutiner kring dokumentation Förskolechef och personal har tillsammans upprättat rutiner kring hur dokumentation kring kränkande behandling och diskriminering ska gå till, se bifogad bilaga. Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under vårens sista studiedag utvärderas planen på respektive avdelning. Vi tar då hjälp av intervjuer, observationer, dokumentationer, reflektionsmaterial samt enkätsvar. Vi skriver ner nya mål inför kommande läsår samt eventuella åtgärder. Ansvarig för att årets plan utvärderas Helena Wikström förskolechef Josefina Dahlin, Caroline Fiebig ledningsgruppen.

6 Främjande insatser Namn Kropp och rörelse Exempel på områden som berörs av insatsen Mål Identitet Självkänsla Kroppsuppfattning Delaktighet och ansvar Välbefinnande Målet med projektet är att: Barnen ska vara fysiskt aktiva under mer strukturerade former i förberedda miljöer. Få en ökad kunskap kring den egna kroppen. Att genom rörelse utveckla sin identitet och självkänsla. Utveckla den sociala förmågan Utvärdering Utvärdering av mål och insatser sker kontinuerligt, på personalmöten, vid pedagogisk dokumentation och i den dagliga verksamheten. Under en studiedag på vårterminen samlas förskolechef och personal för en gemensam utvärdering av årets utvecklingsområden. Insats Vi arbetar aktivt med våra miljöer Få barnen mer delaktiga i pedagogisk dokumentation Kontinuerliga möten kring projekt och förhållningssätt Gemensamma fortbildningsdagar Alla avdelningar arbetar med projektet Kropp och rörelse tillsammans Ansvarig Personal på respektive avdelning. Kartläggning Pedagogerna uppmärksammade ett starkt intresse hos barnen att utforska och lära med kroppen som verktyg. Under möten enades personalen om att arbeta med projektet Kropp och rörelse. Det blev en bra övergång från tidigare projekt. Många av läroplanens intentioner kan vävas in i temat.

7 Exempel på områden som berörs i kartläggningen Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi pedagoger har kontinuerligt observerat barnen och samtalat kring olika dokumentationer. Barnen har själva fått vara en del av våra pedagogiska dokumentationer och på det viset reflekterat kring val av innehåll. De äldre barnen har intervjuats.. Barnen är också delaktiga genom leken och vardagens aktiviteter. Vi berättar och förklarar via exempelvis veckobrev för alla föräldrar om vårt arbete och vårt förhållningssätt. Föräldraråd sker även två gånger per termin. Hur personalen har involverats i kartläggningen Alla har varit med och jobbat aktivt med att göra en så adekvat kartläggning som möjligt. Aktivt arbete med barnen. Observationer av barngrupperna. Reflektioner och diskussioner på personalmöten och studiedagar. Förebyggande åtgärder Ansvarig Fördjupa arbetet kring pedagogisk dokumentation Förankra ledorden mening, glädje, delaktighet och förberedd miljö Fortbildning Reflektionsgrupp Projektgrupp Utvecklat det pedagogiska året Utformat en ledningsgrupp Utformat ett nytt reflektionsmaterial Medvetet förhållningssätt Förskolechef, ledningsgrupp och personal på respektive avdelning. Rutiner för akuta situationer Policy På förskolan Gertrud strävar vi efter alla ska känna sig lika mycket värda. Trakasserier och kränkande behandling accepteras inte. Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Skulle något ändå hända finns det

8 rutiner som alla pedagoger känner till och dessa verkställs skyndsamt eller omedelbart beroende på situation. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen vistas inom och utomhus. - Vi är observanta på barnens sinnestämning. - Vi lyssnar på barnen och på deras föräldrar. Ett medvetet förhållningssätt och öppen diskussion. Vi ska vid minsta misstanke om att ett barn kränks/diskrimineras anmäla detta till förskolechefen som gör en utredning. Pedagogerna måste stå på barnens sida och se till barnens rättigheter gentemot kollegerna. Personal, barn och föräldrar kan vända sig till förskolechefen. Om föräldrarna behöver prata med någon ska de först och främst vända sig till barnets kontaktperson i personalgruppen eller till förskolechefen alt. huvudmannen. Föräldrarna har självklart möjlighet att vända sig till någon annan anställd som de känner förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal måste alltid reagera! Vi samlar de berörda barnen och samtalar med dem om det inträffade. Personal informerar övriga arbetslaget om det inträffade samt vilka åtgärder/insatser som gjorts. Efter pedagogernas bedömning eller vid upprepade incidenter informeras de berörda föräldrarna om det inträffade. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar omedelbart när det finns misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta gäller för alla tänkbara former av kränkningar. Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med berörd personal i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Undvik känsliga diskussioner mellan personal då barnen är närvarande. Vi pratar inte över barnen och talar heller inget annat språk över barnen eller personalen. Kontakt med vårdnadshavare tas av personalen eller av förskolechefen beroende på situation. Informera alltid förskolechefen i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar. Det är förskolechefen som ansvarar för att dessa utreds. Vid allvarligare ärenden kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna.

9 Vuxna som kränks av vuxna Vuxna som känner sig kränkta av andra vuxna vänder sig i första hand till sin förskolechef. Rutiner för uppföljning Då barn är inblandade är det varje pedagogs uppgift att ta ställning för barnet/barnen. Det är också pedagogernas uppgift att följa upp ärendet i form av samtal. Då personalen är inblandad ansvarar förskolechefen för att uppföljning sker. Samtal med sker med berörd(a) pedagog(er). Vi har kontinuerliga samtal med barn och deras vårdnadshavare tills dess att diskriminering eller kränkande behandling har upphört. Rutiner för dokumentation Alla händelser som misstänks vara allvarliga ska dokumenteras och förvaras säkert. Dokumentationen skall omfatta vad som har hänt, åtgärder och uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet skall dateras och signeras av den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet, se bifogad bilaga. Ansvarsförhållande All personal har ansvar för att arbeta enligt förskolan Gertruds Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

10 Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

11 Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]

12 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

13 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]