KOMMUNPOLITISKT PROGRAM

Transkript

1 KOMMUNPOLITISKT PROGRAM 1

2 Kommunpolitiskt handlingsprogram för Kristdemokraterna i Upplands-Bro Kristdemokratiska partiet (Kd) vill forma en politik som: slår vakt om människovärdet kämpar för allas frihet solidariserar sig med de svaga och förtryckta ansvarigt förvaltar jordens resurser Denna politik hämtar sin inspiration i kristna värderingar som format den svenska samhällsordningen. Utifrån dessa hållpunkter förenar kristdemokraterna alla dem, som oavsett religion, hudfärg eller social ställning vill föra en politik där den enskilde individens valfrihet och personliga engagemang stärks, en icke-socialistisk politik. FAMILJ OCH BARNOMSORG Barnens och familjens bästa ska stå i centrum för det politiska arbetet. Vårt främsta mål är att barnens behov av sina föräldrar ska tillgodoses i första hand. Vad som är bäst för barnen måste föräldrarna själva få avgöra. en aktiv satsning på familjedaghem och förskola skall göras och erbjudas nära hemmet. förskolan skall eftersträva stor andel personal med pedagogisk utbildning. särskilda kommunala åtgärder, barnvaktsservice mm införs för att bryta ensamstående föräldrars isolering. alternativ barnomsorg t.ex. ideella föreningar och föräldrakooperativ får kommunens aktiva stöd. inrätta ett kommunalt vårdnadsbidrag. öppen förskola och/eller familjecentral skall erbjudas. 2

3 UTBILDNING Kristdemokraterna anser att en skola med värdeförankring i den kristna etiken är bra för att motverka den idag rådande materialistiska människosynen. Begrepp som omtanke och respekt för varje individ oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion måste tydligare förankras i dagens skola. Barn och föräldrarätten kräver möjlighet för oliktänkande att få alternativ undervisning. Ett statligt skolmonopol är därför oförenligt med demokratins grundprinciper. Genom att impulserna från föräldrar och samhälle får öka i skolorna kan dessa utvecklas friare, vilket kan leda till ökad kreativitet både pedagogiskt och organisatoriskt. Kvaliteten kommer att öka och skolan kan få en helt annan och intressant roll i samhället. samarbetet mellan hem och skola fördjupas och utvecklas. sektorns/enhetschefens roll och ansvar skall göras tydlig. föräldrarnas huvudansvar för barnens fostran måste betonas. alternativa skolor främjas och valfrihet för föräldrar att välja skola allt efter barnens bästa. utbildningar varvas med praktik. små skolor bevaras och klasserna ska på sikt minskas till c:a elever. elever med behov av särskilt stöd ska erbjudas individuellt riktat stöd efter behov. resurscentrum skall få en stärkt roll. kurator/skolpsykolog och skolsköterskor skall finnas på alla skolor. elever skall fritt kunna välja gymnasium inom Stockholms län. 3

4 SOCIAL TRYGGHET Trygghet i det lilla ger Trygghet i det stora. Ett väl utbyggt trygghetssystem är en grundförutsättning för att människors livskvalitet skall kunna upprätthållas. Familjen är viktig hela livet. Ingen kan till fullo ersätta det som de närmaste kan ge, vare sig det handlar om att ge barn kärlek och ramar eller att som anhörig ge omsorg och vård åt en äldre person. Trots att det råder enighet om detta har familjen inte erkänts som en viktig del i samhällsbyggandet. Det är närmast politiskt inkorrekt att tala väl om familjens funktion. Men ett kollektivt synsätt kan aldrig ersätta det som familjen tillför. Visst finns det familjerelationer som brister. Vi vet att vi inte alltid räcker till för varandra och att vardagens bekymmer kan ställa till problem. Ändå tycks det finnas något i familjen som bara väldigt få vill vara utan. Därför kommer vi kristdemokrater fortsätta att vara partiet som fullt ut tar strid för familjen inrätta en Familjecentral dit familjer i kris kan vända sig i förtroende och få stöd och råd. Individuella handlingsplaner ska utarbetas för ungdomar som bedöms vara i risksituationer. stärka samverkan mellan socialtjänsten, skolan och polisen i att stödja ungdomarnas föräldrar i deras ansvar att fostra sina barn. Frivillig social verksamhet på kristen och ideell grund främjas samarbeta med företagen i kommunen och de sociala myndigheterna för att tidigt kunna integrera nyanlända invandrare till praktikplatser för att lära sig svenska och lära känna sitt nya hemland. införa en servicegaranti, som innebär att när barnomsorgsplats inte kan erhållas inom tre månader ska kompensation motsvarande en betydande del kostnaden för en barnomsorgsplats utbetalas till sökanden, tills dess att en plats har ordnats. 4

5 ÄLDREOMSORG Äldreomsorgen ska erbjuda trygghet, värdighet och en meningsfull tillvaro. Men en sammanhållen politik med inriktning mot de äldre i samhället får inte bara handla om vård och omsorg. Det behövs en strategi för att möta det demografiskt förändrade samhällets nya behov, men också för att ta tillvara dess möjligheter. Våra äldre medborgare ser vi som en resurs värd all respekt och värdighet och värnar den enskildes människovärde. införa en lokal värdighetsgaranti inom äldreomsorgen i vår kommun. Garantin ska tillämpas av alla utförare. Här ska tydliggöras konkret vad äldre och anhöriga kan förvänta sig av äldreomsorgen och vad som händer om åtagandet brister. införa lag om valfrihetssystem, LOV som ett självklart led i självbestämmandet införa förenklad biståndsbedömning för vissa delar av hemtjänsten. utveckla det medicinska omhändertagandet och det sociala innehållet inom äldrevården. Bättre samverkan mellan kommunen och landstinget kan undanröja många problem. bygga trygghetsboenden för äldre; gemenskapsboenden som kombinerar omsorg och service med möjligheter till umgänge och samvaro. garantera äldre gemensamt boende. utveckla stödet till anhöriga som vårdar. satsa på en kompetensreform för äldreomsorgens personal. 5

6 ARBETE OCH NÄRINGSLIV Kristdemokraterna verkar i första hand för att begränsa den allt starkare koncentrationen av arbetsplatser till storstadsregionerna. I andra hand bör en jämnare fördelning av arbetsplatserna inom varje region ske. Även en kranskommun som vår, behöver ett rikt arbetsliv för att hållas levande. att etablering av företag underlättas samt att ett nyföretagarcentrum bildas och får kommunens stöd att kommunen på ett aktivt sätt tillmötesgår bostadsbehovet för anställda vid nyetableringar samt vid utvidgningar av redan etablerade företag. att servicen inom kommunen håller jämna steg med nya företagsetableringar och inflyttningar så att kommunen utvecklas. BOSTÄDER OCH BOSTADSMILJÖ Upplands-Bro kan erbjuda småskalighet och närheten till sjöar och grönområden. Vår kommun bör bygga i småstadskaraktär samt parallellt rusta upp befintliga bostadsområden. I attraktiva lägen kan ny bebyggelse planeras, vårt läge med 13 mil stränder medger detta. attraktiva områden upplåts för bebyggelse kommunen skall främja byggande av energisnåla småhus och flerfamiljshus exempelvis passivhus kommunen främjar småhus och radhusbyggande kulturbebyggelse bevaras och rustas upp permanentboende i fritidshusområden möjliggörs i lämpliga områden hyresrätter och tomträtter tillåts ombildas till äganderätter där de boende så önskar kompletteringsbebyggelse skall ske med stor försiktighet integrering av verksamhet i bostadsområden tillåts där det är lämpligt 6

7 MILJÖ OCH RESURSHUSHÅLLNING Människan skall förvalta naturen/miljön som ett värdefullt lån som skall lämnas vidare. Allt samhällsbyggande måste inriktas på ekologisk balans och resurshushållning samt på att forma en god levnadsmiljö. Kommunen bör satsa på återanvändning i större utsträckning. Kommunens miljövård skall genomsyra all verksamhet, ekologisk balans och resurshushållning sophanteringen inriktas på källsortering och största möjliga återvinning av avfallet energitaxor utformas så att besparing stimuleras alla större beslut inom företag och kommun skall föregås av miljökonsekvensanalyser och miljöförhandling miljömedvetenheten skall ingå som ett projekt redan i förskolan kretsloppcentralerna skall vara öppna alla vardagar samt lördagar både i Bro och Kungsängen och motverka att avfall hamnar i naturen avfallstaxorna utformas så att återvinning belönas med en lägre avfallstaxa den sk regnskatten avskaffas TRAFIK Kollektivtrafiken byggs ut så att den fortsatt gynnar miljö och bostadspolitiken. pendeltågstrafiken får 15 min trafik till Bro. tvärförbindelserna till grannkommunerna förbättras bussförbindelserna till Bro och landsbygden förbättras. hållplatser rustas upp med vind och regnskydd kollektivtrafiken görs handikappvänlig med bl.a. låggolvbussar och anpassade hållplatser. mopedtrafiken på gångbanor bör aktivt motverkas cykelbanorna byggs ut 7

8 KULTUR Målsättningen ska vara ett brett kulturutbud som ger den enskilde individen möjlighet till personlig utveckling och självförverkligande. Kulturutbudet ska utveckla till ökad insikt och förståelse för andras kulturer. Invandrare bör få stöd för sådan kulturell verksamhet. ökad information ges i grundskolan och gymnasiet om kommunens kulturutbud stöd ges till amatörverksamhet inom musik och övriga konstarter stöd ges till invandrargrupper för kulturell verksamhet kommunen ger ekonomiskt stöd till föreningslivet idéell, idrottslig och nykterhetsfrämjande verksamhet för barn och ungdom skall stödjas byggnader och områden av kulturell karaktär bevaras och rustas. den kommunala musikskolan bör utvecklas och köerna till instrumentalundervisning tas bort. INVANDRARE OCH MINORITETER Invandrare, de språkliga och etniska minoriteterna har bidragit till den svenska utvecklingen. Upplands-Bro bör intensifiera sina åtgärder för invandrarna och de språkliga minoriteterna. Kommunen måste i sin framtidsplanering räkna med invandrare och språkliga minoriteter som ett bestående och värdefullt inslag i vår kommun. Frivillig sammanhållning inom språkgrupper t.ex. genom föreningsliv och utbildning bör på olika sätt stödjas av kommunen. En vuxen person i arbetsför ålder med utländsk härkomst som flyttar in i vår kommun ska via arbetsförmedlingen och socialtjänsten ges möjlighet att individuellt matchas ut på den svenska arbetsmarknaden så fort som möjligt med rätt att parallellt läsa svenska vissa timmar per vecka. Ett referensråd inrättas bestående av representanter för de invandrarföreningar som finns i vår kommun samt av representanter för kommunstyrelsen i frågor som anses speciellt viktiga för dessa grupper. Skolorna uppmuntras att stödja föräldrarna att starta föräldragrupper som kan vara ett sätt för föräldrar med olika bakgrund men med barn i samma ålder och klass att integreras. Kulturansvariga i kommunen får i uppgift att tillsammans med olika kulturella grupper utforma olika gränsöverskridande aktiviteter som stärker känslan av det gemensamma medborgarskapet i Upplands-Bro kommun 8

9 undervisning i svenska som främmande språk och grundutbildning för vuxna intensifieras och främjas invandrarbarnens och de språkliga minoriteternas behov tillgodoses på olika sätt t.ex. med familjedaghem från samma språkgrupp som barnens föräldrar kommunens åtgärder för barnen bör utformas så att de stöder familjen i dess uppgift att fostra och utveckla barnen till samhällsansvar och solidaritet vid flyktingmottagning ska en jämn fördelning ske inom kommunen fadderverksamhet inrättas FRITID Ökad fritid har medfört större krav på service. Goda villkor för föreningsliv och kulturaktiviteter bidrar till att göra fritiden meningsfull för allt fler. Det är av stor betydelse för fysisk och psykisk hälsa. idéellt föreningsliv ges förtur vid utformning av kommunens fritidspolitik. ungdomsorganisationer ges genom samhällsstöd möjlighet att forma sin verksamhet så att den motsvarar ungdomars behov och intressen. särskilt kommunalt stöd till fritidsverksamhet och ideella aktiviteter, som innebär, att man på olika sätt tar ansvar för medmänniskor. ungdomsidrotten prioriteras vid kommunens stöd till idrotten. handikappidrott prioriteras. konstfrusen isbana skall anläggas. byalag, kvartersföreningar och liknande sammanslutningar bereds goda arbetsvillkor. 9

10 ORGANISATION Kristdemokraterna vill eftersträva en effektiv organisation med korta beslutsvägar där den resultatansvarige har så stort ansvar för sitt verksamhetsområde som möjligt. Verksamheterna skall kunna bedömas ur ekonomiskt, kvalitets och prestationsmässigt mätbara kriterier. En fortsättning på organisationsutvecklingen måste ske där stor vikt också tas till medborgarnas insyn och inflytande genom att stärka de förtroendevaldas roll i den nya organisationen. EKONOMI I Upplands-Bro kommun råder idag en bättre balans i ekonomin än tidigare. Det beror på den sysselsättningsgrad som är god i Stockholmsregionen. Detta har också för Upplands-Bro kommit att betyda väsentligt ökade skatteintäkter och minskade arbetsmarknadskostnader samt minskade sociala ekonomiska stödåtgärder. Vår kommun har kunnat öka det egna kapitalet under denna period. Det är dock viktigt att den goda ekonomins uppbyggnad inte sker på sådana villkor att verksamheterna kommer till skada. Utbildning och social omsorg bör prioriteras i den kommunala resursanvändningen. Då vi har ett av länets högre skatteuttag måste målet vara att på sikt nedbringa skatten som annars kan motverka att kommunens attraktivitet lockar enskilda och företag. INSYN OCH MEDINFLYTANDE De politiska partierna ska fungera som innevånarnas öra! Den kommunala informationen måste därför vara fullgod i båda riktningar. Upplands-Bro kommun saknar trots sin relativa storlek, acceptabel mediabevakning av de politiska besluten och processerna. För att demokratin och medborgarnas intresse och inflytande inte skall minska bör kommunen se över möjligheterna att finna förbättrade sätt att nå ut med information. Programmet antaget

11 KANDIDATER Christina Hultgren, Janne Stefanson, Margot Ågholm-Lind, Tina Teljstedt och Anders Fredriksson. 11

12 VALSEDEL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE 12