Tillhörande Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, remissversion november 2017

Transkript

1 Remissammanställning Tillhörande Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun, remissversion november Inledning Bakgrund Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun konkretiserar målsättningarna för hållbar landsbygdsutveckling som anges i Översiktsplan Umeå kommun - Tematisk tillägg för landsbygden. Programmet har fokus på vad kommunen kan genomföra internt och hur kommunen kan ta initiativ externt, framförallt omkring samordning och samverkan. Det är indelat i olika teman - dessa teman går in i varandra och är ömsesidigt stärkande och till programmet hör även övergripande strategier. Remiss Programmets remissperiod har pågått mellan den 21 november februari Programmet har skickats ut på remiss till en rad aktörer, internt och externt, och under programmets remissperiod har alla berörda nämnder samt Umeå Kommunföretags VD-grupp fått information om programmet. 16 yttranden har inkommit varav 2 stycken från statliga och regionala myndigheter, 9 stycken från kommunala nämnder och bolag, 1 från politiska partier, 2 från organisationer samt 2 från privatpersoner. Dialog Under samrådsperioden för Översiktsplan Umeå kommun tematiskt tillägg för landsbygden våren 2017 hölls en rad möten på Umeå landsbygd, i Gravmark, Stöcksjö, Tavelsjö och Sörmjöle, samt ett uppföljande möte i Översten på Stadshusområdet. På mötena uppmanades deltagarna i grupp att arbeta med målsättningarna i översiktsplanen och föreslagna åtgärder i kommande program. Förutom synpunkter på kommunens stöttande åtgärder framkom på dessa möten och i andra samtal med aktörer även idéer och förslag på hur det ideella och det privata kan arbeta och bidra dessa listas i programmet. Under programmets remissperiod hölls en samlande aktivitet på temat landsbygdsutveckling i Översten på Stadshusområdet. Syftet var att samla landsbygdens många aktörer, så de kunde dela med sig och tillsammans diskutera en fortsatt hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun. Lokala initiativ och aktiviteter uppmärksammades, exempelvis deltog olika föreningar från Tavelsjöbygden samt representanter från initiativet Mötesplats Stöcke. Länsstyrelsen och Biofuelregion var på plats för att diskutera exempelvis möjligheter till stöd och bidrag, projekt och laddinfrastruktur till elfordon. Från kommunen deltog representanter för Näringslivsservice, Föreningsbyrån och Övergripande planering och här fanns möjlighet att bland annat komma med synpunkter på översiktsplanen för landsbygden och programmet för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun. Drygt 60 personer deltog under kvällen och diskussionerna var livliga. Bland deltagarna var det en övervikt av personer över 60 år, få i åldrarna under 40 år och något fler män än kvinnor.

2 2. Sammanfattning av genomförda förändringar Synpunkterna som kommit in under remissperioden har rört sig om bland annat friluftsliv, livsmedelsstrategi, service, kommunens roll i bl.a. byggande, intern och extern samverkan, välfärdsteknik samt hur kommunens arbete uppfattas utanför Umeå tätort. Det föreslås inga stora ändringar i programmet, några ändringar som föreslås utifrån remissyttrandena är arbete med en mer konkret serviceplanering i kommunen samt regional och lokal livsmedelsstrategi. Programmet inkl. bilaga kommer att uppdateras med ev. ändringar från antagen version av Översiktsplan Umeå kommun. 3. Inkomna yttranden med kommentarer 3.1 Statliga regionala myndigheter och verk Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen menar att programmet är gediget, ambitiöst och är lätt att ta till sig. Behov och insatser beskrivs på ett bra sätt, men det saknas ännu fler konkreta åtgärder. I de nationella friluftsmålen anges att människors tillgång till friluftsliv är väsentligt för att nå målet Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Tillgång till natur anges som en del av en attraktiv boendemiljö i ex. miljömålen. Länsstyrelsen anser därför det väsentligt att programmet kompletteras med beskrivningar om framförallt tillgänglighet till natur och möjlighet till friluftsliv som en viktig del av utveckling av en attraktiv landsbygd. Rennäringen berör hela kommunens yta, men är sparsamt behandlad i programmet. Det vore önskvärt att renskötseln inkluderas i bilden av framtida Umeå landsbygd, ex. vad gäller livsmedelsförsörjning, friluftsliv, turism och ökad kunskap inom skolan. Renskötseln har förutsättningar att bli en större resurs för kommunen och dess invånare än idag. Länsstyrelsen menar att programmet skulle stärkas om den ekologiska aspekten av hållbarhet utvecklades liksom kopplingar till miljömål, Agenda 2030 samt regionala och nationella strategier för natur och vatten. Exempelvis kan restaurering av vattendrag och våtmarker skapa förutsättningar för hållbar turism, bättre vattenhållande förmåga, god vattenkvalitet och till sist hållbar landsbygdsutveckling. Likaså bör avsnitt om jord- och skogsbruk nämna den ekologiska dimensionen. I programmet lyfts att i ökad omfattning tillåta bostadsbyggande på jordbruksmark som möjlig väg för hållbar landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen hänvisar till en undersökning av Jordbruksverket som tydligt visar att kommuner i stor utsträckning tillåter exploatering av jordbruksmark. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, varav bostadsförsörjning är ett, dock måste kommunen visa att behovet inte kan tillgodoses på annan mark. Även viktiga domar visar på vikten av att bevara åkermark för jordbruk. I en framtid med växande befolkning och ändrat klimat kan norra Sveriges odlingsmark bli mer aktuell och lönsam att bruka. Den nationella livsmedelsstrategin har som mål att svensk livsmedelsproduktion ska öka, liksom den regionala strategin har till mål att producera mer mat i Västerbotten. En ökad livsmedelsproduktion bidrar till en levande landsbygd på flera sätt och skapar

3 en ökad livsmedelstrygghet. Länsstyrelsen avser inom ramen för den regionala livsmedelsstrategin bidra till att öka kunskapen om jordbruksmarkens värde och vad som är brukningsvärd mark. Länsstyrelsen vill påpeka att en skrivning om upphävt strandskydd vid Flurkmark är felaktig och behöver korrigeras. Sävarån är ett Natura 2000-område och vid bebyggelseutveckling blir det där extra viktigt att värna om strandskyddet. Bland insatser för landsbygdens utveckling vill Länsstyrelsen nämna den regionala livsmedelsstrategin, där programtexten inte visar på att det är ett samverkansarbete. Leader beskrivs som modell för landsbygdsutveckling och eftersom URnära inte är Leaderområde finns inget sådant inom Umeå kommun. Länsstyrelsen nämner ett antal stöd som de förmedlar utöver Landsbygdsprogrammet och företagsstöd och påpekar att Jordbruksverket saknas i listan över statliga myndigheter med landsbygdsansvar. I områdesbeskrivningarna bör friluftsliv lyftas fram tydligt och Länsstyrelsen rekommenderar vissa tillägg, här lyfts även att naturtillgång inte bara är gröna områden utan också vatten och snö (blå- och vitstruktur). Vad gäller redovisning av riksintressen anser Länsstyrelsen att samtliga ska redovisas alternativt att hänvisning görs till Länsstyrelsens WebbGIS. Specifikt för rennäring gäller att riksintresseområdena är särskilt betydelsefulla, men att renskötseln även är beroende av annan betesmark, i en framtid ofta kustnära. Länsstyrelsen menar det lämpligt att illustrera renskötselns viktigaste områden liksom samebygränser i ex. kartmaterial. Detta kan vara en insats för att sprida kunskap om näringens existens till kommunmedborgarna, där kunskapen är begränsad. Vad gäller stöd till kommersiell service ska den berörda kommunen ha planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. Länsstyrelsen ser positivt att kommunen tagit fram en sådan planering, men menar att den generellt behöver konkretiseras för att vara ett verkningsfullt verktyg för att främja hållbara samordnade servicelösningar ett mål i linje med det regionala serviceprogrammet Dessutom bör det framgå var den kommersiella och offentliga servicen är av strategisk betydelse för boende, företag och besöksnäring. Programmets syfte är att stötta landsbygdsutveckling i samverkan med andra offentliga aktörer, det ideella och näringslivet. Länsstyrelsen har en viktig roll såsom en offentlig aktör och åtgärder, ambitioner och framförallt konkretiserande av vilken aktiv roll man ser sig ha kunde gärna ha beskrivits i remissyttrandet. Friluftsliv och natur är intressanta aspekter inom landsbygdsutveckling och är något som kan arbetas med i genomförandet samt kommande versioner av programmet. Detta gäller även kopplingar till miljömål, Agenda 2030 samt andra strategier inom ekologisk hållbarhet. Se Översiktsplan Umeå kommun för förhållningssätt till rennäring som del av näringslivet. Frågan om byggande på jordbruksmark har avdömts i den parallella översiktsplaneprocessen, där Länsstyrelsen inte har yttrat sig om just denna fråga. Det är glädjande att Länsstyrelsen avser att arbeta med kunskap om och värdering av jordbruksmark inom den regionala livsmedelsstrategin Umeå kommun ser fram emot att få mer kunskap om odlingsjordar i länet och specifikt kommunen och vilken prioriteringsordning som finns exempelvis vad gäller produktionspotential.

4 Programmet uppdateras med skrivningar om pågående arbete med regional och lokal livsmedelsstrategi. Felaktig skrivning om upphävt strandskydd i Flurkmark korrigeras. Det område som tidigare Leaderområde URnära omfattar är godkänt som Leaderområde, men blev inte prioriterat av Jordbruksverket i form av medel från Landsbygdsprogrammet. Dessutom omfattas Umeå kommun av Leaderområdet fiskeområde Vindelälven, dvs. Umeå kommun har två Leaderområden inom kommunen. Listan med stödmöjligheter kompletteras med fler relevanta stöd från Länsstyrelsen och Jordbruksverket läggs till som statlig myndighet. Syftet med områdesbeskrivningarna är inte att vara en komplett beskrivning av de olika delarna av Umeå landsbygd, utan snarare en överblick över de olika resurser som finns där: natur, kulturella, föreningslivs, näringsliv etc., där har även de mest relevanta riksintressena lagts in. I Översiktsplan Umeå kommun finns riktlinjer och skrivningar som berör handel och service samt varuförsörjning. Inom de närmaste åren är ambitionen att Umeå kommun ska arbeta med att ta fram en mer konkret serviceplanering med tydliga aktiviteter, där förutom kommersiell service även kommunal och ev. annan service kan finnas med. Här är den påbörjade breda interna diskussionen om framtida offentlig service på Umeå landsbygd en viktig pusselbit. Programmet inklusive bilaga kompletteras med beskrivning av detta. Region Västerbotten Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Västerbottens län (RKM) Den regionala kollektivtrafikmyndigheten fokuserar på vad programmet säger om utveckling av kollektivtrafiken och är positiv till programmets beskrivningar om möjligheten att samåka eller nyttja kollektivtrafik. RKM planerar för utveckling av mobila och andra samåkningslösningar genom ett projekt för anropsstyrd trafik och de insatser och åtgärder som redovisas som möjliga för utveckling av kollektivtrafik och samordnat resande kan RKM med fördel medverka i utifrån gällande regionalt Trafikförsörjningsprogram. Det är glädjande att den regionala kollektivtrafikmyndigheten vill samverka omkring utveckling av kollektivt resande och myndigheten skrivs in som möjlig samarbetspartner. 3.2 Kommunala nämnder och bolag Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden menar att programmet är allmänt hållet och pekar på Umeå landsbygds utmaningar. De olika samverkansbehoven mellan aktörer är också väl beskrivet. Beskrivningen av hur ökad kunskap om landsbygden kan ge ett mer evidensbaserat utvecklingsarbete menar Byggnadsnämnden riskerar att öka polarisering mellan stad och landsbygd och istället bör landsbygdsaktörernas behov konkretiseras. Byggnadsnämnden saknar aspekten god bebyggelseutveckling i programmet och menar att det bara tar upp hållbarhet i form av energisnålt resande och täthet. Programmet ger intryck av att kommunens roll enbart är att underlätta genom att undanröja hinder som strandskydd,

5 jordbruksmark etc. Det saknas en beskrivning av att kommunen ibland måste ställa krav etc., i förhållande till PBL. Byggnadsnämnden noterar att nämndens roll främst beskrivs för bostadsbyggande, men att den också är viktig för lokalisering av annan bebyggelse för näringsliv och social service. Här är viktigt med den avvägning Byggnadsnämnden gör mellan olika aspekter. Den kommunala lantmäterimyndighetens roll för exempelvis fastighetsfrågor inom jord- och skogsbruk bör förtydligas inom programmet. Likaså bör det förtydligas hur kommunens roll att samordna samhällsutvecklingen med rennäringen ska hanteras. Sammantaget anser Byggnadsnämnden att programmet initialt är ok, men att det kvarstår en hel del konkretisering för att bli ett verktyg för dialog och konkret samarbete. Generellt är kunskapen om landsbygden (i Umeå kommun) mindre än den som staden och därför behövs mer kunskap från alla aktörer, men Byggnadsnämnden påpekar korrekt att lokala behov och förutsättningar ska ges stor tyngd. Avsnittet skrivs därför om för att tydliggöra det lokala perspektivet. Avsnittet Attraktiva livsmiljöer kompletteras med skrivningar om de lokala utvecklingsplanernas roll och att planerna tydliggör underifrånperspektivet. Avsnittet kompletteras dessutom med information om att kommunen har att ta hänsyn till bland annat Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Tydligare hänvisning görs till översiktsplanen. Tillägg görs om att även Lantmäteri har en roll här. Se Översiktsplan Umeå kommun för förhållningssätt till rennäring som del av näringslivet. Fritidsnämnden Fritidsnämnden menar att programmet i det stora hela tillvaratar nämndens uppdrag: att skapa förutsättningar för att möjliggöra fritid för unga, möjliggöra fritidsaktiviteter för prioriterade målgrupper, möjliggöra nyttjande av anläggningar samt skapa förutsättningar för ett rikt och aktivt föreningsliv. Fritidsnämnden vill dock framhålla vikten av samverkan och förståelse mellan de kommunala verksamheterna i frågor som lokalutveckling och kommunikationer. På landsbygden kan kommunala lokaler och fastigheter komplettera föreningsdrivna lokaler och vara en viktig resurs för föreningsliv och aktiviteter. Därför är det av stor vikt att kommunägda lokaler utnyttjas på ett effektivt och jämlikt sätt samt anpassas för ändamålen i ett växande Umeå. Fastighet bör i denna fråga ha ett samordningsansvar gentemot de kommunala verksamheterna och deras behov och intressenter. Exempel är att verksamheterna tillsammans bör kartlägga strategiska platser där fullstora idrottshallar bör vara praxis vid renovering och nyproduktion. Kommunens specialanläggningar, ex. Navet, ligger centralt placerade och därför är det viktigt att bussar från Umeå landsbygd går hit. Turtätheten bör även vara tillfredsställande på helger, då gemene man främst har utrymme för fritidsaktiviteter, detsamma gäller för kollektivtrafik från centrum ut till friluftslivs- och rekreationsområden utanför Umeå tätort.

6 Fastighets roll vad gäller samverkan och samordning internt förtydligas i programmet. Vikten av tillfredsställande turtäthet även på helger från/till Umeå landsbygd skrivs in och avsnittet Kommunikationer och besöksnäring kompletteras med skrivningar om friluftsliv. För- och grundskolenämnden För- och grundskolenämnden anser att programmet på ett bra sätt behandlar frågorna kring förskola och skola i relation till landsbygdsutveckling i Umeå kommun. Nämnden påpekar att begreppet barnomsorg inte längre finns kvar i lagtexter, så korrekt formulering är skola och förskoleverksamhet. Skolan bör inte stå som initiativtagare till lokala aktiviteter utan istället beskrivas som en viktig samarbetspartner. Nämnden menar heller inte att skolan och förskolan bör beskrivas som en viktig kund till det lokala näringslivet utan att LOU är gällande och redan beskrivs på ett lämpligt sätt i avsnittet. Skolan kan heller inte förväntas ha en bred(-are) roll och funktion på landsbygden utöver skolans roll i tätorten och vad som regleras i styrdokument. Där begreppet barnomsorg är felaktigt i programmet lyfts det ut och ersätts med korrekta benämningar, men eftersom familjedaghem på vissa platser är en viktig del på Umeå landsbygd är det viktigt att inte bara förskolor beskrivs. Skolan är de facto lokal initiativtagare till aktiviteter, som har stor betydelse för byn, bygden osv. Skolan är dock inte ensam om att ta initiativ, exempelvis anordnar det lokala föreningslivet ofta aktiviteter. Därför görs beskrivningen om, så att skolan inte ensam står som initiativtagare. Detsamma gäller lokal upphandling och skolans roll och funktion skolan kan de facto vara en viktig lokal kund samt ha en bred roll och funktion. Beskrivningen kompletteras med förtydligande av offentlig upphandling. Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämnden uppskattar programmets tydliga strategier för att uppnå målsättningar samt att åtgärderna har ansvariga nämnder. Programmets tankar om hållbar landsbygdsutveckling stämmer väl överens med nämndens hållbar bebyggelsestruktur som stöttar lokal utveckling, service och kollektivtrafik samt vikten av IT-infrastruktur, digitalisering och dess påverkan på tillgång till väl fungerande offentlig service. Nämnden menar också att kommunen under kommande fyra år ska arbeta för att utveckla utbudet av bostäder för att öka möjligheten att bo kvar på landsbygden för personer med olika behov. I sammanhanget att utveckla välfärdsteknik vill nämnden lyfta erfarenheter från bl.a. Glesbygdsmedicinskt centrum om att det är viktigt att involvera personal och presumtiva användare redan i planeringen, eftersom inställningen till välfärdstekniska tjänster varierar mellan olika orter. Välfärdsteknik kan även användas för att vidareutveckla kommunens lokaler och roller på landsbygden med välfärdsteknik kan exempelvis lokalerna fungera som plats för kontakt med kommunen och webbsända föräldrautbildningar samt potentiellt gynna samverkan mellan kommunen och andra organisationer.

7 Med tillfredsställande mobilt bredband kan vissa kontakter med socialtjänsten ske från hemmet, ex. vårdplanering, enklare utredningar eller uppföljningssamtal. Att utveckla bostadsbehovet på landsbygden för personer med olika behov är en angelägen åtgärd, men har inte tagits med i denna version av programmet framförallt pga. utmaningarna med kompetensförsörjning. IFN:s rådighet i frågan möjliggör dock att nämnden påbörjar arbetet med att utveckla utbudet av bostäder för att öka möjligheten att bo kvar på landsbygden för personer med olika behov. Beskrivningarna om välfärdsteknik och vikten av digitalisering och IT-infrastruktur kompletteras med några av nämndens exempel, även tanken om plats för samordnad kommunal service/servicepunkt. Kommunfullmäktiges jämställdhetsutskott Jämställdhetsutskottet noterar glädjande fler insatser i programmet som förhåller sig till jämlikhetsfrågor på olika sätt, ex. lokaler och möjligheten att både bo och arbeta på landsbygd. Kvinnor är överrepresenterade vad gäller anställda inom offentlig verksamhet på landsbygd och att kunna erbjuda kombinationstjänster är ett sätt att arbeta med målet om ekonomisk självständighet etc. Även kollektivt resande är centralt för att möjliggöra olika typer av liv på landsbygden. En effektiv användning av kommunala lokaler är viktigt för att kunna mötas samt skapar mer rörelse under fler tider på dygnet, vilket troligt gör att miljön upplevs tryggare och mer tillgängligt, till fördel för framförallt kvinnor, äldre, barn och ungdomar. Beskrivningarna om kombinationstjänster kompletteras med utskottets resonemang. Kommunstyrelsens personalutskott Personalutskottet menar att betydelsen av en väl fungerande offentlig service för kommunen och dess invånare är väl beskriven. Åtgärden att utveckla samordning mellan verksamheter inom rekrytering och personal, exempelvis med kombinationstjänster, vill nämnden integrera i nämndernas kompetensförsörjningsplaner samt i planen för att införa heltid i kommunens verksamheter. Utskottet menar att programmet kan bidra till att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Att visa att det finns arbetstillfällen i hela kommunen och möjlighet till att kombinera arbete och boende/familj på ett hållbart sätt för arbetssökande och medarbetare kommer vara positivt. Programmet kan även stötta arbetet med att utveckla Umeåregionen till en gemensam arbetsmarknad. Det är glädjande att Personalutskottet vill integrera åtgärden omkring samordning inom rekrytering och personal, specifikt kombinationstjänster, i relevanta planer samt att utskottet menar att programmet kan bidra till att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Programmet kompletteras med exempel om det senare.

8 Kulturnämnden Kulturnämnden anser att programmet berör dess verksamhet i begränsad omfattning och att avsnittet om väl fungerande offentlig service tangerar nämndens verksamhetsfält, här är det angeläget att tillskapa attraktiva (sociala) miljöer utifrån ett kulturellt perspektiv. Generellt anser kulturnämnden att dess verksamheter som biblioteksverksamhet i stads- och kommundelar, konstnärlig miljögestaltning och etablering av mötesplatser och föreningslokaler ska ges utrymme i de dokument som stipulerar utvecklingen i Umeå kommun. Nämnden är positiv till programmets åtgärder som omfattar Föreningsbyrån och dess roll att samverkan med aktörer för ett dynamiskt föreningsliv på landsbygden. Avsnittet om Väl fungerande offentlig service kompletteras med skrivningar om rollen för bibliotek, bokbuss och ev. föreningslokaler. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att programmet i huvudsak ger en god bild av Umeå landsbygd och dess utmaningar och möjligheter, men att områdena varutransporter och samband med övriga kommuner bör utvecklas vidare. Nämnden anser att avsnittet Goda kommunikationer behöver utvecklas så att det även behandlar godstransporter, både transportbehov till/från landsbygden och möjlighet att begränsa negativ miljöpåverkan. Även beskrivningar av nuvarande och framtida önskvärd samverkan över kommungränserna bör utvecklas i programmet, exempelvis vad gäller kommunal och privat samverkan inom lokal livsmedelsförsörjning och energi. Nämnden är positiv till att fortsätta verka genom samverkan och information, men har i situationer kopplade till lagstadgad myndighetsutövning begränsad möjlighet att bidra, speciellt vad gäller samverkan med kommersiella och ideella aktörer och att beakta lokala utvecklings- och byaplaner. Synpunkten om godstransporter till/från Umeå landsbygd tas med i kommande planering. Avsnittet om näringslivsutveckling kompletteras med skrivningar om arbetet med bland annat regional och lokal livsmedelsstrategi. Miljö- och hälsoskyddsnämndens myndighetsroll innehåller viktiga delar som handlar om samverkan med och information till aktörer på landsbygden, exempelvis vid tillsyn och hantering av naturområden. Dessutom ansvarar nämnden för en del projekt och insatsområden, som Den koldioxidsnåla platsen, där samverkan och information är centrala begrepp. Vad gäller att beakta lokala utvecklingsplaner kan lokal kunskap exempelvis vara viktig när utveckling och/eller bevarande av naturområden ska hanteras. Tekniska nämnden Inga synpunkter

9 Äldrenämnden Äldrenämnden uppskattar programmets tydliga strategier för att uppnå målsättningar samt att åtgärderna har ansvariga nämnder. Programmets tankar om hållbar landsbygdsutveckling stämmer väl överens med nämndens hållbar bebyggelsestruktur som stöttar lokal utveckling, service och kollektivtrafik samt vikten av IT-infrastruktur, digitalisering och dess påverkan på tillgång till väl fungerande offentlig service. Genom en välutvecklad välfärdsteknik kan vård, stöd och omsorg flyttas närmare invånarna på landsbygden och invånarna kan kontakta och utföra ärenden hos kommunen på ett enkelt och säkert sätt på sikt ger det en hållbar miljö och ekonomi. Äldrenämnden instämmer i att utveckling av välfärdsteknik, ex. digitala larm, är ett bra sätt att öka äldres möjligheter att bo kvar på landsbygden. I sammanhanget vill nämnden lyfta erfarenheter från bl.a. Glesbygdsmedicinskt centrum om att det är viktigt att involvera personal och presumtiva användare redan i planeringen, eftersom inställningen till välfärdstekniska tjänster varierar mellan olika orter. Välfärdsteknik kan även användas för att vidareutveckla kommunens lokaler och roller på landsbygden med välfärdsteknik kan exempelvis lokalerna fungera som plats för kontakt med kommunen samt potentiellt gynna samverkan mellan kommunen och andra organisationer. Med tillfredsställande mobilt bredband kan vissa kontakter med socialtjänsten ske från hemmet, ex. vårdplanering, enklare utredningar eller uppföljningssamtal. Beskrivningarna om välfärdsteknik och vikten av digitalisering och IT-infrastruktur kompletteras med några av nämndens exempel, även tanken om plats för samordnad kommunal service/servicepunkt. 3.3 Politiska partier m.m. Centerpartiet i Umeå Partiet anser att visionen för tillväxt i byastråk bör justeras upp från 3000 till så att tillväxten håller jämna steg med tillväxten i staden. Man anser att kommunen ska uppmuntra tillväxt på landsbygden och inte bara förhålla sig till den utveckling som sker. Det kan ske genom att kommunen tar initiativ till större bebyggelseprojekt så som flerbostadshus. Även i byar med svag befolkningsutveckling finns betydande potential och positiv utveckling därför bör fler stråk pekas ut. Landsbygden ska tillåtas blomstra och inte vara ett museum och nya byar borde få chans att tillkomma och att kommunen främjar etableringar av nya boendekluster. Det är glädjande att bilen lyfts fram som en viktig del av livet på landsbygden. Man vill att det byggs pendlarparkeringar samt att laddinfrastruktur planeras in. Luktservitutet finns, skulle någon klaga trots att man avtalat, skulle Miljöbalken ge stöd för att verksamheten ska kunna hindras och motverka olägenheter för människors hälsa och miljö.

10 Man lyfter att trafiksituationen i många byar behöver ses över utifrån trafiksäkerhet inte minst för barn till skola osv. Kommunen anses ha ett främjandeuppdrag, alltså inte bara välkomna utveckling utan även främja utveckling. Tyngdpunkten vem som har ansvar i staden kontra på landsbygden ses som fundamentalt olika. I stadens centrum är det självklart att kommunen ordnar med det mesta medan det på landsbygden faller på de boende och aktiva att fixa sånt det offentliga har ansvar för. Man förordar ett flyttat ansvar så att en bygd inte ska behöva driva sin bygds utveckling. När kommunen använder ordet hållbarhet flitigt i både översiktsplan och program tappar det i betydelse. Utveckling av pendlarparkeringar och laddinfrastruktur på Umeå landsbygd är åtgärder som redan finns med i programmet. Vad gäller trafiksituationen i byarna beskriver programmet exempelvis hur kommunen hanterar bristrapportering till framförallt Trafikverket (nästan enbart statliga och enskilda vägar utanför Umeå tätort). Programmets beskrivning tydliggörs om hur detta går till. I både översiktsplan och program finns skrivningar om att bya- och lokala utvecklingsplaner är viktiga verktyg för utveckling och att kommunen i översikts- och verksamhetsplanering ska beakta och väga in vad de lokala planerna beskriver. I det fortsatta arbetet ska en mer detaljerad rutin utarbetas om hur kommunen internt ska göra detta. I dokumentet Yttrande efter utställning, tillhörande antagandehandlingar för: Översiktsplan Umeå kommun, Tematiskt tillägg för landsbygden, Fördjupning för Umeå reviderad, mars 2018, finns övriga kommentarer om Centerpartiets yttrande som berör översiktsplanefrågor. 3.4 Organisationer Holmöns Utvecklingsforum Holmöns Utvecklingsforum påpekar att uppgiften i programmet att Holmöns befolkning är på tillbakagång inte stämmer. De senaste fem åren har befolkningen ökat med > 20 personer. Programmet uppdateras med korrekt skrivning enligt befintlig statistik. I dokumentet Yttrande efter utställning, tillhörande antagandehandlingar för: Översiktsplan Umeå kommun, Tematiskt tillägg för landsbygden, Fördjupning för Umeå reviderad, mars 2018, finns övriga kommentarer om Holmöns Utvecklingsforums yttrande som berör översiktsplanefrågor. Tavelsjö- och Rödåbygden Utveckling Ekonomisk Förening (TuRe) TuRe välkomnar initiativet att följa upp översiktsplanen med ett program, men menar att varken översiktsplan eller program leder till nödvändig tillväxt och förnyelse av landsbygden för att uppnå målet om invånare Programmets namn är passivt och bör bytas ut till program för hållbar tillväxt för att skicka viktig signal till alla aktörer, detsamma gäller begreppet landsbygdsutveckling som i hela dokumentet bör bytas ut mot hållbar tillväxt resp. hållbar utveckling. Översiktsplanens befolkningsmål innebär en kraftig tätortssatsning på Hörnefors och Sävar samt Obbola (+200 % resp. 100 %), medan landsbygden endast förväntas växa med 26 %, ett negativt trendbrott. Därför måste kommunens (och programmets) definition av landsbygd vara tydlig och utgöras av orter upp till 1000 invånare.

11 Programmet handlar till stor del om samverkan och att kommunen kan bistå med stöttande åtgärder TuRe anser att tydliga mål ska finnas. Svårt att se vad som egentligen är nya åtaganden från kommunen och det behöver tydliggöras vad som ska åstadkommas. Uppsala kommun liknar Umeå i mycket, ex. tillväxt i näringsliv och befolkning, yta, rimligt avstånd till service samt goda fjärrkommunikationer. Dock menar Uppsala att de ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner och i Uppsala har orter <200 invånare växt kraftigt de senaste 15 åren till skillnad mot Umeå. De skriver i sitt landsbygdsprogram att landsbygden ska öka med invånare till 2050, medan Umeås ambition är 5000 och TuRe menar att det är ett kraftigt trendbrott och att ambitionerna skiljer kommunerna åt. Umeå väljer tätortstillväxt framför landsbygdstillväxt och det menar TuRe ska ändras till att översiktsplanen anger en tillväxt på landsbygden till minst invånare TuRe anser att det behövs serviceorter i kommunens inre delar, nu ligger samtliga orter <1000 invånare längs E4 (ej Holmsund/Obbola). Många parametrar talar för Tavelsjö som en sådan serviceort liksom en serviceort bör tillkomma efter Sävarådalen. Dessutom bör prioriterade stråk utökas till 7. TuRe menar att landsbygdens måste ges en rimlig andel av kommunala investeringar, nu styrs nästan alla till staden Umeå. Med landsbygdens troligt större andel av skatteintäkterna är detta resonemang rimligt, ger ett rejält uppsving och visar tydligt att landsbygden är en del av Umeå invånare. TuRe vill veta vilken status programmet har och hur det kommer att påverka handläggning och beslutsfattande. För att få genomslag bör programmet kortas ner till en kortversion TuRe lämnar förslag på sådan. TuRe ger förslag på ändrad text i områdesbeskrivningen om Tavelsjöbygden samt texten Tätorter utanför Umeå och byar har en viktig roll. De menar till sist att både översiktsplanen och programmet kräver betydande justeringar innan antagande, och inför nästa version en omarbetning från grunden av programmet. Visionen saknas om att tillväxt är målet istället för landsbygdsutveckling, detta är exempelvis viktigt för företagare på landsbygden. Ture tar upp många frågor som inte berör programmet i första hand utan översiktsplanen och som till dels redan tagits upp yttrandet över översiktsplanen. Kommentarerna till dessa finns i dokumentet Yttrande efter utställning, tillhörande antagandehandlingar för: Översiktsplan Umeå kommun, Tematiskt tillägg för landsbygden, Fördjupning för Umeå reviderad, mars Programmets definition av landsbygd utgörs av översiktsplanens definition, dvs. planavgränsning från tematiskt tillägg för landsbygden, vilken finns med i kapitel 3. Uppsalas landsbygdsplanering är intressant, men Umeå och Uppsala kan svårligen jämföras. Detta utifrån städernas roller i sina respektive regionsstrukturer. Umeå jämfört med Uppsala har mer rollen som solitär i sin region och kan därmed inte få den hävarm som ges av en stark omgivande geografi. Läget vore ett annat om exempelvis Vindeln, Örnsköldsvik etc. vore städer av större storlek. Umeås ambition är ändock att en tredjedel av tillväxten sker utanför staden, så har det varit historiskt och så är inriktningen för framtiden. Idén om serviceorter, servicepunkter etc. finns på liknande sätt i yttrandena från Länsstyrelsen, IFN och Äldrenämnden, se kommentarer till dessa yttranden.

12 3.5 Privatpersoner Anders Persson, Sävar Programmet andas ett uppifrån-och-ner-perspektiv och ett vi-och-dom, landsbygden ska vara en resurs för staden, men inte tvärtom. Efter att kommundelsnämnderna lades ned finns det ett demokratiskt underskott på landsbygden och i byar som Sävar, det centraliseras, det blir långt mellan oss i byar och politiker, tjänstepersoner och resurser hamnar i stan. I stan finns kommunal personal för besöksnäring och arrangemang samt scener och lokaler, men i Sävar lades teaterföreningen ned pga. lokalbrist. Det skattefinansierade utbudet finns bara i centrum eftersom de gemensamt finansierade verksamheterna inte flyttar sig. Hembygdsföreningen anlade en gångväg längs Sävarån, som kommunen färdigställde, men nu inte har råd att vinterploga jämför att inte ploga strandpromenaden i stan. Under kulturhuvudstadsåret var det enda som hände i Sävar att ett av logohjärtanen placerades här, till gengäld togs nästan alla bevakade övergångsställen bort, exempelvis vid vårdhemmet. Barnfamiljer som vill ta del av den mycket bra barnkulturverksamheten på Väven måste först hämta biljett där och sen åka in på själva arrangemanget varför kan biljetter inte hämtas här och varför finns det inte kulturutbud för barn och unga i en tätort som Sävar? Beskrivet ovan händer då det lokala planet inom politik och förvaltning försvinner liksom naturliga kontaktytor mellan det lokala och det kommunala. Det finns inget landsbygdsråd, inga landsbygdsträffar, inte ens ett fungerande Leaderområde. Därför behövs minst en kommunal landsbygdsstrateg som knyter ihop lokala initiativ med kommunal förvaltning och politik. Förvaltningarna ska 1 2 ggr/år arrangera informationsträffar i de större byarna och rubricera verksamhets- och investeringsplaner med landsbygd för att visa vad de ska göra på landsbygden och sedan redovisa i årsredovisningen. Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun är en handlingsplan för vad kommunen ska, bör och kan göra för att främja och stötta en hållbar landsbygdsutveckling, dvs. de åtgärder kommunen har rådighet över. Dock finns även skrivningar om vad andra aktörer kan göra, ideella, privata och andra offentliga, för att beskriva att hållbar utveckling endast kan ske tillsammans. Både förslagen till vad kommunen bör göra och vad andra aktörer kan göra har diskuterats intensivt med början under samrådet för översiktsplanen för landsbygden våren I programmet är samverkan och samordning centrala begrepp, både internt och externt, och här introduceras även begreppet landsbygdssäkring, vilket innebär att kommunens verksamheter i beslut, strategier och genomförande ska beakta och uppmärksamma landsbygdens särskilda förutsättningar. Kommunens landsbygdsutvecklare finns som resurs för just dessa frågor, inklusive att knyta ihop kommunens arbete med det lokala perspektivet. Internt i kommunen är det påbörjat en diskussion om framtida offentlig service på Umeå landsbygd. Ett yttrande som detta är viktig input i den diskussionen för att visa på hur de som bor och verkar på Umeå landsbygd uppfattar kommunens arbete, service och engagemang. Nils Larsson, Överboda

13 Bra med dialog om landsbygdsutveckling, men vi boende i Överboda har inte informerats om programmet och ser det som att Överboda inte är inkluderad i översiktsplanen och känsla är att byn exkluderats. Nedskärningar i bussturer har skett vilket rimmar illa med intentionerna. Byn Överboda är underskattad utifrån ett flertal punkter: här finns en nybyggaranda, flera offentliga eldsjälar och entreprenörer. Hjälp finns till det mesta i grannskapet och byn har trots sin ringa storlek i princip full service. Överboda kan bli expansivt. Barnfamiljer flyttar in och fler skulle flytta hit om det fanns boende/tomter, dessutom är förskolan och skolan fantastiska. Byn för de friluftsintresserade och idrotts, sport- och skoteraktiva och kort sagt är byn levande, ett exempel är även den årliga motorträffen. Lägesmässigt är Överboda perfekt, både för de vackra stråken och vyerna och för personer med anknytning till både Umeå och Vännäs. Vi är mycket nöjda med kommunens satsningar på skola och väg och här finns alla möjligheter för byn att växa till ett attraktivt naturnära boende i litet format. Alla vi som bor här bidrar till byn på ett påtagligt sätt. Rekommendationen är att Överboda inkluderas i översiktsplanen eller bjuder in oss som vill bidra till landsbygdsutveckling. Utveckling sker i hög grad här men intrycket är att kommunen kan bidra mer aktivt. Överboda är givetvis inkluderad i både översiktsplan och program för hållbar landsbygdsutveckling. Möjligheter till samverkan inom ramen för översiktsplanering och programmet har funnits och det har gått ut öppna inbjudningar till träffar och via Bygderådet Umeås kanaler, både under samråd för översiktsplanen våren 2017 på flera ställen runt om i kommunen samt under programmets remissperiod i januari Det är glädjande att Överboda vill bidra aktivt till hållbar landsbygdsutveckling på Umeå landsbygd och det tar kommunen fasta på i det fortsatta arbetet, framförallt genom kommunens landsbygdsutvecklare.