Samrådsunderlag Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara Gällivare kommun, Norrbottens län Vägplan Objektnummer:

Transkript

1 Samrådsunderlag Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara Gällivare kommun, Norrbottens län Vägplan Objektnummer:

2 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 818, delen Kilvo-Mukkavaara, Gällivare kommun, Norrbottens län Skapat av: WSP. Uppdragsansvarig: Thomas Lindbäck, Teknikansvarig miljö: Mikael Eriksson Dokumentdatum: Dokumenttyp: Samrådsunderlag Objektnummer: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anders Josefsson, Trafikverket Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund Åtgärdsvalsstudie och pågående projekt Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet 7 3 Avgränsning 7 4 Förutsättningar Markanvändning Intressen och aspekter Miljöbelastning 21 5 Effekter och deras tänkbara betydelse 21 6 Fortsatt arbete Planläggning Viktiga frågeställningar 22 7 Källor 23 3

4 4

5 1 Sammanfattning Väg 818 på delen Kilvo-Mukkavaara, Gällivare kommun, Norrbottens län har stora bärighetsbrister och tjälskador. Vägsträckan är ca 22.5 km lång. Trafikverket har påbörjat en vägplan enligt planläggningstyp 2. Vägen är en viktig väg för näringslivet och nyttjas bl.a. för transporter av timmer till den nya virkesterminalen i Nattavaara. För de som bor längs vägen är den också viktig för arbetspendling och som en länk till/från E10. Skyltad hastighet är 70/80 km/h samt genom Palohuornas 50 km/h. Vägens bärighet är nedsatt under tjällossningsperideon. Vägen är belagd och har en bredd på ca 6 m. På sträckan finns bro över Skrövån. Trafikmängden varierar mellan ca fordon per årsmedeldygn. Skyddade områden: Kärnområde, Purnu, riksintresse för rennäringen. Skrövån och flera biflöden, riksintresse Natura Väg E10 är av riksintresse för kommunikationer. Rennäring bedrivs i området av Gällivare skogssameby. Öppna åker- och ängsmarker finns framförallt i anslutning till byarna Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Längs hela vägsträckan finns fornlämningar i form av kilometerstolpar av sten samt en vägvisarsten mot Kilvo. Väg 818 ingår i Länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. Bron över Skrövån norr om Mukkavaara ingår i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar. Odlingslandskapet Purnu-Pikkujako är ett högt klassat bevarandevärt odlingslandskap. I området finns värdefulla våtmarker, sjöar och vattendrag nära vägen. Utter och bäver finns i området. För att lösa nuvarande brister föreslås att vägens bärighetsbrister åtgärdas. Skadade trummor samt trummor som utgör vandringshinder byts ut. Vägåtgärderna bidrar till förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Rennäringens intressen kommer inte att påverkas negativt av föreslagna vägåtgärder. Hänsyn tas särskilt till bebyggelsemiljöer, kulturmiljöer, fornlämningar, odlingslandskap, våtmarker, sjöar och vattendrag. I detta skede bedöms att närliggande kilometerstolpar av sten (fornlämningar) kan behöva flyttas tillfälligt eller permanent p.g.a. planerade vägåtgärder. Omfattning och behov av skyddsåtgärder utreds i samråd med Länsstyrelsen. Justering av diken ska göras på sådant sätt så att omgivande marker t.ex. värdefulla våtmarker och odlingslandskap inte avvattnas. Vägåtgärderna bedöms kunna genomföras utan att på ett betydande sätt påverka miljön i Natura 2000-området Skrövån med biflöden. Arbeten i vatten ska utförs så att grumling minimeras och vid lågvattenperioder. Hänsyn ska tas till fiskens- lek- och vandringsperioder. Trummor som utgör vandringshinder åtgärdas vilket förbättrar vandringsmöjlighet för fisk och andra vattenlevande djur. Under byggtiden tas särskild hänsyn till rennäringsintressen, odlingslandskap, kulturmiljöer, fornlämningar, vattendrag och våtmarker. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå. I detta skede bedöms att en vägplan samt bygghandling ska upprättas för objektet. I det fortsatta arbetet tas ställning till om anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet i samband med byte av trummor söks. I detta skede bedöms ingen Natura 2000 prövning enligt Miljöbalken nödvändig för åtgärder som sker i Skrövåns vattensystem. För omfattning av eventuell arkeologisk utredning eller undersökning samråds med Länsstyrelsen. 5

6 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process. Det finns fem olika planläggningstyper. Trafikverket har bedömt att detta projekt ska bedrivas enligt planläggningstyp 2 vilket motsvaras av vägprojekt utan alternativa lokaliseringar och som inte innebär betydande miljöpåverkan. För projekt enligt planläggningstyp 2 upprättas en vägplan med miljöbeskrivning som inte behöver godkännas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska besluta enligt miljöbalken om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Ifall projektet bedöms kunna innebära en betydande miljöpåverkan övergår projektet till planläggningstyp 3 vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen ska tas fram. 2.2 Bakgrund Väg 818 på delen Kilvo-Mukkavaara, Gällivare kommun, Norrbottens län har stora bärighetsskador bl.a. tjälsprickor, blockuppfrysningar, spårbildningar, kanthäng och ojämnheter. Vägens bärighetsbrister medför att den tillåtna bruttovikten sätts ned under tjällossningsperioden. Det innebär försämrad framkomlighet för näringslivet och boende efter vägen. Vägen är lagad och lappad vid ett flertal tillfällen. För att åtgärda vägens brister har Trafikverket därför påbörjat studier av vägåtgärder genom framtagande av en vägplan. Planerad byggstart för bärighetsåtgärder är tidigast år Figur Vägen har skador och är lagad och lappad vid ett flertal tillfällen. 2.3 Åtgärdsvalsstudie och pågående projekt På väg 818, delen Nattavaara-Kilvo pågår förstärkningsarbeten (september 2013). Ingen åtgärdsvalsstudie är upprättad för objektet. För planering av vägåtgärder har alternativa lösningsförslag studerats enligt fyrstegsprincipen (Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen, Trafikverket, Publ 2002:72): Steg 1 - Påverkan av transportbehovet. Åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte lösa det nuvarande behovet av åtgärder på vägen. Steg 2 - Effektivt utnyttjande av befintliga vägar. Effektivare nyttjande av det befintliga vägnätet kan inte avhjälpa de behov på åtgärder som finns. Val av alternativa vägar innebär avsevärt längre färdvägar både för boende och för näringslivets transporter varför detta ej är aktuellt att studera vidare. Steg 3 - Åtgärder på befintlig väg. För att lösa nuvarande brister föreslås att bärighets- och förstärkningsåtgärder på befintlig väg genomförs. Steg 4 - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Någon större nybyggnadsåtgärd eller nyinvestering bedöms inte vara nödvändig. 6

7 2.4 Ändamål och projektmål Ändamål Trafikverkets uppgift är att utveckla och förvalta det statliga vägnätet. Trafikverkets verksamhet ska bidra till att det blir möjligt att nå de transportpolitiska mål som riksdagen har fastställt. Det övergripande transportpolitiska målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller transportens tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Projektmål För projektet har följande projektmål formulerats: Säkerställa högsta bärighetsklass, BK1, året om. Förbättrad plan- och profilstandard där behov finns. Säkerställa vägens funktion för näringslivet och boende längs vägen. Skydda kilometerstolpar under byggtiden. 2.5 Beskrivning av projektet Projektet omfattar framtagande av vägplan och bygghandling för bärighetsåtgärder. Projektet avses bedrivas enligt planläggningstyp 2, se avsnitt 2.1 För att lösa nuvarande brister föreslås följande åtgärder: Ny asfaltbeläggning samt överbyggnadsmaterial i vägkropp på hela sträckan. Partier med bärighetsbrister och tjäluppfrysningar åtgärdas. Kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. Vägdiken ska justeras/fördjupas för att få en funktionell avvattning. Skadade eller underdimensionerade trummor byts ut vid behov. Identifierade vandringshinder vid trummor åtgärdas. Infarter justeras och trummor i anslutning till dessa byts vid behov. Vägen och sidoområdena ska trafiksäkras för 80 km/h. Vid behov anläggs nya vägräcken vid bro över Skrövån. 3 Avgränsning Vägplanen omfattar ca 22.5 km av väg 818 på delen Kilvo-Mukkavaara i Gällivare kommun, Norrbottens län. Med utgångspunkt från de begränsade vägåtgärder som planeras avgränsar sig omgivningspåverkan i huvudsak till vägens närområde. Projektets huvudsakliga influensområde bedöms därför vara inom vägområdet. Vägsträckans avgränsning mellan väg 822 vid Kilvo och E10 vid Mukkavaara samt samrådsunderlagets geografiska avgränsning framgår av karta i figur

8 Luleå Skrövån Gällivare Skrövån Nattavaara Kilvo Nattavaara by Purnu Pikkujako 847 Mukkavaara Palohuornas Hakkas E ± Teckenförklaring Avgränsning Vägplan 0 2, Km Lantmäteriet, dnr / Figur Översiktskarta med geografisk avgränsning. 8

9 4 Förutsättningar 4.1 Markanvändning Kommunala planer För området gäller Gällivare översiktsplan från år Det finns inga detalj- eller områdesplaner längs den aktuella vägsträckan. Befolkning och boendemiljö Boende finns i byarna Kilvo, Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Både i Purnu och Palohuornas finns gamla nedlagda skolor. Palohuornas, allé längs med vägen Mukkavaara, allé längs med vägen Purnu Figur Bostadsbebyggelse i Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Målpunkter De viktigare målpunkterna längs vägsträckan är byarna. Även väg E10 är en målpunkt för vidarefärd norrut mot Gällivare eller söderut mot Luleå. Rennäring Rennäring bedrivs i området av Gällivare skogssameby. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun. Vinterbetesmarkerna finns i Gällivare, Överkalix, Jokkmokks, Luleå och Bodens kommuner. Samebyn får ha högst 7000 djur i vinterhjorden. Purnu är Gällivare skogssamebys största och viktigaste kärnområde och är ett riksintresse. Området används som sommar- och vinterbetesland. Området är kalvningsland under våren men också viktig kalvmärkningsplats under sommaren samt skiljnings- och slaktplats under hösten. Betesmöjligheterna är mycket goda såväl sommar som vinter, där de bästa sommarbetesmarkerna ligger nordväst och sydväst om Purnu. Rennäringens riksintressen redovisas i figurer

10 Jordbruk och skogsbruk Skogsbruk bedrivs i området. Öppna åker- och ängsmarker finns framförallt i anslutning till byarna Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Figur Jordbruksmark i Purnu. Vattenresurser I området finns en mindre kommunal vattentäkt i Palohuornas med ett vattenskyddsområde som omfattar en kortare sträcka av väg 818 i anslutning till södra korsningen in till Palohuornas. I övrigt har fastigheterna längs vägsträckan enskilda brunnar. Inga uppgifter om enskilda brunnar finns i SGU:s brunnsarkiv. Grundvattenförekomsten som registerats av Vattenmyndigheten längs med E10 vid Mukkavaara omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, se figur och avsnitt Naturgrus och täkter. I Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, anges följande: God kvantitativ status. Kvalitetskrav: God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus. Kvalitetskrav: God kemisk grundvattenstatus I vattendraget Haukijoki i Purnu finns i anslutning till vägen en branddamm och ett vattentag (skyltade). Naturgrus och täkter I anslutning till E10 norr om Mukkavaara finns isälvssediment som även är en grundvattenförekomst, se avsnitt Vattenresurser ovan. Se även jordartskarta i figur Uppgifter på av länsstyrelsen registrerade naturgrusförekomster saknas. 4.2 Intressen och aspekter Vägens funktion Väg 818 sträcker sig mellan väg E45 norr om Jokkmokk via Nattavaara till väg E10 vid Mukkavaara. Vägen är en högprioriterad väg av näringslivet och nyttjas bl.a. för transporter av timmer till den nya virkesterminalen i Nattavaara och av boende längs vägsträckan för arbetspendling och som en länk till/från E10. Trafik- och vägförhållanden Skyltad hastighet är Kilvo-Purnu 80 km/h, Purnu-Palohuornas 70 km/h, genom Palohuornas 50 km/h, Palohuornas-E10 70 km/h. Vägens bärighetsklass är BK1, bärigheten är nedsatt under perioden 15 april - 15 juni (12 ton). Vägbredd ca 6 m. Vägen är belagd (asfalt). Konstbyggnader/broar På sträckan finns plattrambro över Skrövån. Bron är byggd år Se även avsnitt Kulturmiljö. 10

11 Trafikmängd Idag är trafikmängden på delsträcka: Kilvo-Purnu, 70 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 6 (år 2007). Purnu-Mukkavaara, 196 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav tung trafik 14 (år 2007). Dispenstransporter Inga dispenstransporter förekommer normalt på vägsträckan. Olyckor Mellan åren finns en olycka med personskador registrerad i Transportstyrelsens olycksdatabas (STRADA). Olyckan inträffade i juni 2011 i korsningen med E10 och väg 818. I olyckan var en traktor och en motorcykel inblandade. Föraren av motorcykeln blev svårt skadad. Farligt gods Vägen är inte markerad som rekommenderad väg för farligt gods. Oskyddade trafikanter Omfattningen av oskyddade trafikanter är mycket begränsad och förekommer främst i anslutning till byarna Kilvo, Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara. Det finns inga särskilda anläggningar eller anordningar för oskyddade trafikanter längs vägen. Kollektivtrafik Vägsträckan trafikeras inte av Länstrafiken eller lokaltrafiken. Skyddade områden Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) samt Natura 2000-områden berörs: Kärnområde, Purnu, riksintresse för rennäringen, 3 kap. 5 miljöbalken. Skrövån och flera biflöden, riksintresse Natura 2000, 4 kap. 1 och 8 miljöbalken. Skrövån ingår i Torne och Kalix älvsystem som är Natura 2000-område. Väg E10 är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap 8. Skyddade områden redovisas i figurer Kulturmiljö Byn Kilvo grundades i början av 1700-talet, Purnu i den senare delen av 1700-talet och Palohuornas i början på 1800-talet. Längs hela vägsträckan finns fornlämningar i form av kilometerstolpar av huggen sten samt en vägvisarsten mot Kilvo. Kilometerstolparna finns nära bakslänt dike och många av dessa har tippat omkull och är svåra att hitta. Det finns också s.k. härdar (avgränsad eldplats) nära vägen som också är klassade som fornlämningar, se tabell och kartor i figurer Tabell Fornlämningar nära vägen (< 150 m). RAÄ nummer Gällivare 258:1, 131:1, 132:1, 133:1, 134:1, 135:1, 136:1, 137:1, 138:1, 139:1, 140:1, 142:1, 143:1, 144:1, 145:1, 146:1, 147:1, 148:1, 149:1, 150:1, 151:1, 152:1 Gällivare 259:1 Gällivare 1360:1 Kort beskrivning Kilometerstolpe, sten, fast fornlämning, i direkt anslutning till vägen på östra sidan av vägen. Vägvisarsten mot Kilvo, fast fornlämning. I direkt anslutning till vägen på östra sidan av vägen. Härd, fast fornlämning, ca 100 m öster om vägen på östra sidan av sjön Aijajärvi. 11

12 Norr om Purnu längs väg 818 finns en begravningsplats med en öppen grusyta/parkering i direkt anslutning till vägen. Figur Begravningsplats norr om Purnu. Väg 818 ingår i Länsstyrelsens inventering av värdefulla vägmiljöer. Under år 2011 gjorde länsstyrelsen en återinventering där det konstateras att kilometerstolparna övervägande är i mycket dåligt skick och är dåligt riktade, nedsjunkna i sankmark samt övervuxna. Kilometerstolparna och vägvisarstenen tillkom troligen under och 30-talet. Motiven för att vägen bedöms som värdefull är att vägen har lång kontinuitet och löper till viss del i ursprunglig sträckning. Det stora antalet kilometerstolpar har både ett samhällshistoriskt och ett upplevelsemässigt värde och utgör grunden för vägens status som värdefull vägmiljö. Rekommendationer för vägen är att behålla vägens plan och profil, dika varsamt, välja ljus beläggning samt vårda kilometerstolparna och vägvisarstenen. Figur Kilometerstolpe av sten (fornlämning) nära bakslänt dike. Bron över Skrövån norr om Mukkavaara ingår i länsstyrelsens inventering av kulturhistoriskt värdefulla broar. Bron är bedömd som bevarandeklass 3, d.v.s. broar med ett visst kulturhistoriskt värde. Ändringar och underhållsarbete bör utföras varsamt så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Figur Bro över Skrövån är kulturhistoriskt intressant. 12

13 Naturmiljö Naturmiljöintressen redovisas i figurer Naturmiljön utgörs till största delen av våtmarksområden. I Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda våtmarker framgår att på delen mellan Kilvo och Purnu finns våtmarker i naturvärdesklass 1, 2, och 3. På delen mellan Purnu och Palohuornas finns våtmarker i naturvärdesklass 2 och 3. Naturvärdesklasser - Våtmarker Klass 1, mycket höga naturvärden och utgör den andel av våtmarkerna som bör bevaras för all framtid. Klass 2, höga naturvärden och skall så långt som möjligt undantas från ingrepp som påverkar dess hydrologi och därmed våtmarkens naturliga utveckling. Klass 3, vissa naturvärden. De utgör en mycket stor och heterogen grupp våtmarker. Vissa delar av områdena kan ha höga naturvärden som kan komma att undantas från ingrepp. Klass 4, låga kända naturvärden. De bör i första hand tas i anspråk för eventuell exploatering. Längs med vägen har Skogsstyrelsen registrerade sumpskogar inom klass 3 som utgörs av fuktskogar med granskog och mosseskogar med tall. Skogsstyrelsen har även ett par nyckelbiotoper registrerade varav ett bäckområde längs Matojoki söder om Purnu som utgörs av örtrika bäckdråg och som omfattas av biotopskydd. Skogsstyrelsen har även registrerat områden med andra naturvärden. Längs den aktuella vägen finns inga delsträckor som tagits upp i Trafikverkets förteckning över artrika vägkanter. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden redovisar de områden i länets odlingslandskap som bedömts ha de högsta natur- och kulturvärdena. Purnu-Pikkujako är ett bevarandevärt odlingslandskap inom klass 1. I bevarandeprogrammet anges att i Pikkujako finns ett vackert slåtterlandskap med brukade hägnader, lador, öppna diken samt välvuxna björkar och enstaka stora tallar. Bebyggelsen är från talet. I Purnu finns hässjor samt bibehållna uthus och enstaka slåtterkojor. I Purnu finns även ängs- och betesmarker som ingår Jordbruksverkets inventering (TUVA). Områdena utgörs av slåtterängar och gräsmarker. En ängs- och betesmark med rik förekomst av höstlåsbräken ligger i nära anslutning till väg 818 söder om Purnu. Bevarandeklasser - Odlingslandskap Klass 1, högsta naturmiljö- och kulturmiljövärden Klass 2, höga naturmiljö- och kulturmiljövärden Det finns 4 mindre sjöar, Rovasenjärvet, Juusijärvi, Mollijärvi och Aijajärvi, inom ett avstånd på ca 30 meter från vägen. Väg 818 korsar Skrövån på bro norr om Mukkavaara. Strömningsriktningen är i nordlig riktning från Purnu mot Mukkavaara. Sydväst om Purnu delas Skrövån upp i flera mindre tillflöden, varav Sormuksenjoki, Haukijoki, Lainisjoki, Matojoki och Pahajoki kan nämnas. Vägen korsar även Haukijoki och Matojoki. Längs sträckan finns av Fiskeriverket/Länsstyrelsen 4 st vandringshinder utpekade. Samtliga trummor ansågs också ha dålig utteranpassning. Gällivare fiskekonsulent uppger att det finns havsöring, stationär öring, harr, elritsa, bergsimpa, gädda, abborre och lake i Skrövån. 13

14 Rovasenjärvet Mollijärvi Aijajärvi (sjön skymtar till höger i bild) Figur Sjöarna Rovasenjärvet, Mollijärvi och Aijajärvi ligger mycket nära vägen. I Vattenmyndighetens sammanställning av vattenförekomster, VISS, anges följande: Skrövån Måttlig ekologisk status. Kvalitetskrav: God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus. Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus Vattendraget uppnår inte god ekologisk status p.g.a. försurning och morfologiska förändringar (dikning, rätningar, flottningsrensning). Skrövån, Sormuksenjoki, Haukijoki, Lainisjoki, Matojoki och Pahajoki ingår i Kalixälvens huvudavrinningsområde samt i Natura 2000-område för Torne och Kalix älvsystem. Torne och Kalix älvsystem utgörs av två stora outbyggda älvar som är förbundna via bifurkationen Tärendöälven. Torne och Kalix älvsystem är Västeuropas enda riktigt stora oreglerade vattensystem och är därför ett mycket värdefullt exempel på ett stort naturligt vattensystem. Figur Skrövån, foto taget österut från bron på väg

15 Torne och Kalix älvsystem är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. De arter som ingår i skyddet av Natura 2000-området (art- och habitatdirektivet) är utter, lax, stensimpa, flodpärlmussla, grön flodtrollslända och venhavre. I Skrövån med mindre biflöden finns i Länsstyrelsens inventeringar eller Musselportalen inga registrerade fynd av flodpärlmussla. Figur Haukijoki, foto taget i östlig riktning (uppströms). I området finns både utter och bäver. Skrövån omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. Figur Bäver finns i Skrövån, foto taget vid bron över Skrövån, Inga öppna diken i jordbruksmark eller stenmurar som omfattas av generellt biotopskydd enligt miljöbalken finns i anslutning till vägen. I Mukkavaara och Palohuornas finns enkelradiga björkalléer som kan omfattas av generellt biotopskydd, se figur I byarna finns bevarandevärda tallar och andra träd som ligger nära vägen, i vissa fall troligen inom vägens säkerhetszon. Enligt Artportalen finns registrerade fynd av rödlistade arter av växter och fåglar i kategori NT (nära hotad) och VU (sårbar) i området. Fynd av rödlistade växter finns vid Palohuornas by (myrstarr), söder om Purnu och vid Karhujärvi (skogliga arter som rynkskinn, rosenticka, granticka och ostticka). Samtliga fynd ligger väl utanför vägområdet (avstånd ca m) och bedöms inte beröras av planerade åtgärder. Flera rödlistade fågelarter har observerats invid vägen de senaste åren, t.ex. videsparv, tornseglare, lavskrika, storspov, tallbit, drillsnäppa, brushane, sädgås och salskrake. Behov av eventuella särskilda anpassningar eller försiktighetsmått kommer att utredas vidare i den fortsatta planläggningsprocessen. Landskap Vägen sträcker sig i huvudsak över våtmarksområden på en relativt låg vägbank med grunda diken. Omgivande landskap är relativt flackt. I anslutning till byarna på sträckan finns öppna odlingslandskap. Några mindre sjöar ligger nära vägen. Bebyggelsen längs vägen är äldre. 15

16 Rekreation och friluftsliv Enligt Gällivare kommuns skoterledskarta finns inga skoterleder som korsar eller går parallellt med väg 818 på den aktuella sträckan. Vattendragen i området nyttjas för fiske. I övrigt nyttjas området för jakt, strövtåg och bärplockning. Figur Våtmark norr om Purnu. Buller och vibrationer Trafiken kan orsaka störningar i boendemiljöer längs vägen i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Buller från fordonstrafik beskrivs på två sätt: Ekvivalent ljudnivå som är ett vägt medelvärde för hela dygnet. Maximal ljudnivå som är den högsta förekommande ljudnivån när ett fordon passerar. Den maximala ljudnivån bestäms oftast av enstaka särskilt bullrande fordon, exempelvis lastbilar. För närvarande utför Trafikverket bullerskyddsåtgärder för boende längs lågtrafikerade statliga vägar som bedöms vara värst utsatta, d.v.s. där den ekvivalenta ljudnivån är högre än 65 db(a) vid fasad eller där den maximala ljudnivån är högre än 80 db(a) vid fasad nattetid (fler än 5 passager nattetid). Med utgångspunkt från översiktliga bullerbedömningar gjorda med beräkningsmodellen Trivector bedöms, inga bostadsfastigheter ha ekvivalenta ljudnivåer över 65 db(a). Ett antal bostadsfastigheter ligger så pass nära vägen att de bedöms ha maximala ljudnivåer över 80 db(a) men antalet passager nattetid är färre än 5 st varför bullerskyddsåtgärder inte bedöms nödvändiga. Trafiken kan förutom ljud även alstra andra typer av vågrörelser, t.ex. vibrationer i mark. Risken för vibrationer beror främst på markförhållanden, men även vägbanans beskaffenhet, avståndet till vägen och byggnadens konstruktion påverkar. Idag finns inga kända problem med störande eller skadliga vibrationer för människor och byggnader till följd av trafiken längs vägen. Byggnadstekniska förutsättningar Jordarter Jordarterna i området utgörs av stora utbredda områden med torv med inslag av moränbacklandskap/kullig morän, se karta i figur Ledningar I anslutning till byarna Pikkujako, Purnu, Palohuornas och Mukkavaara finns el- och teleledningar och belysningsstolpar. Kraftledningar, el- och teleledningar korsar vägen på ett antal ställen. 16

17 E10 D D D D D K ")") ª ª K ")") Pikkujako Purnu ") ")") ") ")") Skrövån Sormuksejoki Lainisjoki Haukijoki Juusijärvi Matojoki 818 Kilvo Rovasenjärvet Meter 818 ± Kilvo Mukkavaara 941 Purnu Pikkujako Km Teckenförklaring ª Avgränsning vägplan Vägsträcka inom vattenskyddsområde Av Länsstyrelsen/ Fiskeriverket utpekat vandringshinder Anläggnigar, rennäring ") Hage K Renvaktarstuga Riksintresse rennäring (kartans utbredning) Fornlämningar!. Härd Vägmärke D Begravningsplats Ängs- och hagmarksinventeringen Bevaringsprogram odlingslandskap Nyckelbiotop Naturvärdesområde Våtmarker Biotopskydd Sumpskog Natura2000 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Lantmäteriet, dnr /4174 Figur Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu. 17

18 E10 ")") ") ")") ")")!.!. ª Purnu!.!. ")!. ")")!. ª!. ") Skrövån Palohuornas Mukkavaara Skrövån Pahajoki Mollijärvi Aijajärvi 847 E Sadjemjoki Syväjoki Skrövån Mukkavaara Purnu Pikkujako Km Teckenförklaring ª Avgränsning vägplan Vägsträcka inom vattenskyddsområde Av Länsstyrelsen/ Fiskeriverket utpekat vandringshinder Anläggnigar, rennäring ") Hage K Renvaktarstuga Riksintresse rennäring (kartans utbredning) Fornlämningar!. Härd Vägmärke D Begravningsplats Ängs- och hagmarksinventeringen Bevaringsprogram odlingslandskap Nyckelbiotop Naturvärdesområde Våtmarker Biotopskydd Sumpskog Natura2000 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass Meter Lantmäteriet, dnr / Skrövån ± Figur Karta med miljöintressen, delen Purnu-Mukkavaara. Kilvo muksejoki 18

19 Figur Jordartskarta, källa: Sveriges geologiska undersökning (SGU). 19 Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: Sveriges geologiska undersökning (SGU) 0 2,5 5 7,5 Skala 1: ,5 km Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99. Topografiskt underlag: Ur GSD-Översiktskartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Kartan visar en generaliserad bild av jordarternas utbredning i eller nära jordytan. Lager med en genomsnittlig tjocklek på mindre än en halv till en meter visas vanligtvis inte men kan ibland vara markerade med en överbeteckning. Ett urval av ytformer visas också. Kartläggningen bygger huvudsakligen på flygbildstolkning. Därför förekommer en viss osäkerhet i noggrannheten hos jordartsbestämningar och ytavgränsningar. Noggrannheten är som bäst i områden som är tätt genomskurna av vägar. Lägesnoggrannheten är i storleksordningen en till några hundra meter. För många tillämpningar, som exempelvis fysisk planering krävs mer detaljerad information. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU.

20 Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Länsstyrelsen i Norrbottens län har beslutat att anta de nationella miljömålen som regionala miljömål (undantag mål 8. Levande skogar som Skogsstyrelsen beslutar om). Miljömålen behandlar: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Miljöbalken I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalken ska tillämpas så att: människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas den biologiska mångfalden bevaras en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: prövning, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen, hushållningsprincipen, produktvalsprincipen, skälighetsavvägning och avhjälpandeskyldighet. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft. Till skydd för människors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft begränsa utsläppen av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon i utomhusluft. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Omgivningsbuller. Normen avser buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Normen avser alla vägar i hela landet med trafikmängd större än 6 miljoner fordon per år. Fisk- och musselvatten. Normerna för fisk- och musselvatten avser endast vissa, i författning utpekade vatten. Vattenförekomster. Bestämmelserna i förordningen gäller förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. 20

21 Skrövån och grundvattenförekomsten vid Mukkavaara omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Åtgärdande av vandringshinder är positivt för den ekologiska statusen. Grundvattenförekomstens status påverkas inte av planerade åtgärder. För statusklass enligt VISS se avsnitten 4.1 Markanvändning, Vattenresurser och 4.2 Intressen och aspekter, Naturmiljö. Inget vattendrag längs vägsträckan omfattas av normerna för fisk- och musselvatten. Normerna för utomhusluft och buller bedöms inte överskridas längs denna vägsträcka p.g.a. låg trafikmängd. 4.3 Miljöbelastning Ett nollalternativ innebär ingen förändring av befintliga förhållanden d.v.s. befintlig väg behålls utan åtgärder. Endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs. Vägen är utpekad som en värdefull vägmiljö bl.a. beroende på de kilometerstolpar av sten som finns längs vägen och att vägen går i sin ursprungliga sträckning. Flertalet av kilometerstolparna är i dåligt skick och är i behov av restaurering. Vägen passerar några byar med bevarandevärt odlingslandskap men eftersom vägen går i sin ursprungliga sträckning bedöms vägen därför vara anpassad efter de utpekade värdena. Vägen passerar flera vattendrag som ingår i Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem. Flertalet av trummorna bedöms utgöra vandringshinder och är i behov av åtgärder. Det finns även flera mindre sjöar och större våtmarksområden nära vägen till vilka vägen har anpassats. Vägen har låg trafikmängd varför miljöbelastningen beträffande buller och luft är mycket låg. 5 Effekter och deras tänkbara betydelse Påverkan och effekter Vägåtgärderna bidrar till förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägen kan efter genomförda vägåtgärder hållas öppen under tjällossningsperioden utan att bruttovikten sätts ned. Antalet tunga fordon bedöms kunna öka något då vägstandarden förbättras. Vägåtgärderna bedöms inte vara väsentlig ombyggnad av väg. Förutsättningarna för buller förändras inte efter genomförda vägåtgärder varför bullerskyddsåtgärder inte bedöms vara nödvändiga. Rennäringens intressen kommer inte att påverkas negativt av föreslagna vägåtgärder eftersom ingen betesmark tas i anspråk eller anläggning berörs. Framkomligheten för rennäringen förbättras och säkerställs året runt. Vägen kommer även efter åtgärder att gå i ursprunglig sträckning med undantag av mindre kurvbreddningar och kurvrätningar. Vägåtgärder ska utformas och anpassas med hänsyn både till vägens funktion, omgivande odlingslandskap och de värden vägen har i form av kulturväg. Hänsyn tas särskilt till bebyggelsemiljöer, kulturmiljöer, fornlämningar, odlingslandskap, våtmarker, sjöar och vattendrag. Vägåtgärderna bedöms inte innebära intrång i bevarandevärda odlingslandskap eller ängs- och betesmarker. Befintlig vegetation mellan vägen och odlingslandskap och ängs- och betesmarker föreslås bevaras. För att bevara karaktären på de byar som passeras är det också viktigt att t.ex. mindre trädalléer och annan vegetation som är knuten till bebyggelsen bevaras i den mån det är möjligt. I detta skede bedöms att närliggande kilometerstolpar av sten kan behöva skyddas och/eller flyttas tillfälligt eller permanent p.g.a. av planerade vägåtgärder. Omfattning och behov av skyddsåtgärder utreds i samråd med Länsstyrelsen i det fortsatta planläggningsarbetet. Om okänd fornlämning påträffas under byggtiden ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Justering av diken ska göras på sådant sätt så att omgivande marker t.ex. värdefulla våtmarker och odlingslandskap inte avvattnas. De befintliga låga dikena är en del av vägens bevarandevärden varför bevarande av dessa bör eftersträvas. Dikningsåtgärder redovisas i kommande vägplan med miljöbeskrivning. Vägåtgärderna, som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde, bedöms kunna genomföras utan att på ett betydande sätt påverka miljön i utpekat Natura 2000-område, Skrövån med biflöden (ingår i Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem). Inga broåtgärder eller arbeten i vatten planeras i Skrövån norr om Mukkavaara. Arbeten i vattendrag ska utföras så att grumling minimeras och utförs vid lågvattenperioder. Hänsyn ska även tas till fiskens- lek- och vandringsperioder. Trummor som idag utgör vandringshinder 21

22 åtgärdas vilket förbättrar vandringsmöjlighet för fisk och andra vattenlevande djur. Åtgärder för att säkerställa att berörda vattendrag inte påverkas negativt av projektet kommer att studeras i det fortsatta planläggningsarbetet. Syftet med strandskyddet för Skrövån och övriga vattendrag bedöms inte påverkas negativt då förutsättningarna för bevarandet av allmänhetens friluftsliv och biologiskt värdefulla land- och vattenområden vidmakthålls. Generella biotopskyddsområden enligt miljöbalken för trädalléer kan beröras. Vägåtgärderna som i huvudsak genomförs inom befintligt vägområde bedöms i detta skede inte negativt påverka rödlistade arter av växter och fåglar som finns i området. Behov av eventuella anpassningar eller försiktighetsmått kommer att utredas vidare. Under byggtiden tas särskild hänsyn till rennäringsintressen, fornlämningar, odlingslandskap, kulturmiljöer, fornlämningar, vattendrag och våtmarker. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå. Inga miljökvalitetsnormer bedöms påverkas negativt. Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls. Föreslagna vägåtgärder bedöms medverka till att nationella miljömål, transportpolitiska mål och projektmål uppfylls. Vägens bärighet samt plan- och profilstandard förbättras. Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för alla trafikanter längs vägen, både för boende längs vägen och för näringslivet. Vägåtgärderna görs i huvudsak inom befintlig vägområde och utarbetas med hänsyn till utpekade kulturmiljövärden, odlingslandskap samt omgivande bebyggelsemiljöer. Kilometerstolpar skyddas. 6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Det fortsatta planläggningsarbetet utgår från att vägens bärighetsbrister och tjälskador åtgärdas samt att kurvrätningar, kurvbreddningar och profiljusteringar utförs där behov finns. I detta skede bedöms att en vägplan samt bygghandling ska upprättas för objektet. Trafikverket genomför samråd med bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Gällivare kommun och enskilda längs vägsträckan. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse. Efter genomfört samråd skickas samrådsunderlaget till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Objektet bedrivs för närvarande enligt planläggningstyp 2 men kan, om länsstyrelsen beslutar att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan, övergå till planläggningstyp 3, se avsnitt 2.1 Planläggningsprocessen. 6.2 Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet kommer detaljerade förslag till vägåtgärder att utarbetas. Vägåtgärderna utarbetas med hänsyn till vägens utpekade värden. I det fortsatta arbetet tas ställning till om anmälan eller tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken kap. 11 i samband med byte av trummor i naturliga vattendrag söks. Uppgifter på vattenflöden saknas i detta skede. Utgångspunkten i miljöbalken är att vattenverksamheter kräver tillstånd. Tillstånd prövas av Mark- och miljödomstolen. För vissa verksamheter räcker det dock med en anmälan till Länsstyrelsen. I detta skede bedöms inte prövning av länsstyrelsen enligt Miljöbalken 7 kap 28b nödvändig för de vägåtgärder som sker i Skrövåns vattensystem som ingår i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. För fornlämningar eller bevakningsobjekt som ligger nära vägen, se tabell skall samråd med länsstyrelsen hållas. Enligt kulturminneslagen krävs tillstånd hos länsstyrelsen för att rubba, ta bort, gräva ut, täcka eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Eventuellt behov av arkeologisk utredning eller undersökning enligt kulturminneslagen beslutas av Länsstyrelsen. Samråd sker med länsstyrelsen beträffande planerade vägåtgärder med anledning av att vägen är utpekad som en värdefull vägmiljö. Tillstånd och/eller anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken för tillfälliga upplag söks under byggtiden i erforderlig omfattning. 22

23 7 Källor Gällivare kommuns översiktsplan, Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, rapportserie nr 1/2001, Vägverket, Publikation nr 2001:22. Broarna i Norrbottens län, Inventering av kulturhistoriskt värdefulla vägbroar, Länsstyrelsen i Norrbottens län, rapport nr 4/2005. Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen, Publ 2002:72, Trafikverket. Artrika vägkanter, Trafikverket. Bevarandeplan Natura 2000, Torne och Kalixälvsystem, SE , fastställd av Länsstyrelsen i Norrbottens län Transportstyrelsen, STRADA, olycksdata. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Digitalt underlagsmaterial, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Artportalen, Musselportalen, Vatteninformationssystem Sverige, Riksantikvarieämbetet, fornlämningar. Skogsstyrelsen, underlagsmaterial om naturvärden och skog, Sveriges geologiska undersökning (SGU), jordartskartor, brunnsarkiv, Jordbruksverket, ängs- och betesmarker, TUVA. Trafikverket, vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd o.s.v. TRVÖK, Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012:211, TDOK 2012:1151, Trafikverket. Gällivare kommun, Tommy Nilsson, fiskekonsulent, fiske. 23

24 Trafikverket, Box 809, Luleå, Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon : , Texttelefon: