SÖDRA MALMÖLANDET. Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2087. Krusenhov 2:1 m.fl, Kvillinge sn, Norrköpings kommun, Östergötland

Transkript

1 SÖDRA MALMÖLANDET Krusenhov 2:1 m.fl, Kvillinge sn, Norrköpings kommun, Östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2087 Samuel Björklund 1

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2184.

3 SÖDRA MALMÖLANDET Krusenhov 2:1 m.fl, Kvillinge sn, Norrköpings kommun, Östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2087 Samuel Björklund Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

4 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...7 UTREDNINGENS OMFATTNING OCH METOD...7 MILJÖBESKRIVNING...7 KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER...9 STRÖJA BY...9 STRIDSUDDEN...10 KRUSENHOV...10 MARITIMA LÄMNINGAR...10 UTREDNINGSRESULTAT...11 RISKOMRÅDEN...11 KULTURHISTORISKA OBJEKT...12 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER...13 REFERENSER...14 LITTERATUR...14 ARKIV...14 KARTOR...14 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

6 Fig 1. Utredningsområdet markerat med blå streckad linje på Terrängkartan. Skala 1:

7 INLEDNING Arkeologikonsult har på uppdrag av Mark- och Exploateringsenheten, Norrköpings kommun, genomfört en riskbedömning tillika inledande steg ett av särskild arkeologisk utredning av ett område vid Krusenhov, Norrköpings kommun. Utredningen ska ligga till grund för kommunens vidare planering inför köp eller annan planbedömning i samband med exploatering. Uppdragets syfte var att granska förekomsten av kända fornlämningar och bedöma sannolikheten för att ytterligare nu okända fornlämningar förekommer. Syftet var även att ge en samlad bedömning av den arkeologiska och kulturhistoriska potentialen för att ge kommunen ett underlag för eventuellt bevarande av kulturhistoriskt intressanta delar av området. UTREDNINGENS OMFATTNING OCH METOD Utredningen har omfattat informationsinsamling från register, arkiv, kartor och litteratur med påföljande analys. Resultaten presenteras i föreliggande rapport i form av text, kartor och tabeller. Utredningsområdet är ca 4 km2 stort och omfattar huvudsakligen fastigheten Krusenhov 2:1 och delvis angränsande fastigheter på södra delen av Malmölandet. Området begränsas i söder av Bråviken. Utredningsarbetet har omfattat en genomgång av fornminnesregistret, litteratur och arkivmaterial från Antikvarisk-topografiska arkivet. Två lantmäterikartor från 1700-talet och häradskartan från slutet av 1800-talet har rektifierats och studerats. Ovanstående källor har analyserats tillsammans med de topografiska och geologiska förhållandena i området. Analysen har resulterat i att ett antal riskområden har identifierats och sannolikheten att påträffa okända fornlämningar i dessa har bedömts. MILJÖBESKRIVNING Områdets västra del utgör spetsen av en moränrygg som utgår från Åby vid foten av Kolmården två km nordväst om undersökningsområdet (fig. 1). Den högsta punkten i utredningsområdet ligger här, 18 m över havet. Höjdryggen avgränsas åt sydväst av Bråviken, där den övergår i två uddar med morän och berg i dagen, Bredudden och Stridsudden. Öster om höjdryggen domineras resten av området av öppna lerslätter med inslag av moränbundna bergknallar. De flacka, låglänta delarna av slätterna består av postglacial lera och gyttjelera som övergår i glacialleror högre upp i sluttningarna nedanför bergknallarna och moränområdena. Lerjordarna domineras idag av ett storskaligt jordbruk och är uppodlade. Bergknallarna i de centrala och östra delarna är lövskogsbevuxna. Moränhöjden i väster domineras av barrskog, men vid Bredudden, Stridsudden och Ströja gamla tomt finns lövskog. Den övergivna platsen för Ströja bytomt (område A) är den enda uppodlade delen av moränhöjden. Anledningen till detta är kanske de mycket höga fosfatvärden som påvisades här vid Arkeologikonsults utredning (Arkeologikonsult 2006). 7

8 Teckenförklaring Utredningsområde VIII Kulturmiljö XIII Ev. kulturmiljöobjekt Länsintresse Kulturmiljöobjekt Arkeologiska riskområden Risknivå 1 Risknivå 2 Risknivå 3 Fornlämningar Fast fornlämning Kulturhistorisk lämning E B XII XV B 103 XI VI E XIV A C 142 IX X VII II E 50 D III V meter G 101 F 102 H I IV 27 Fig 2. Riskområden och kulturhistoriska lämningar. Skala 1:

9 KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER Det är osannolikt att stenålderslämningar kan påträffas inom undersökningsområdet då den högsta punkten inom utredningsområdet ligger 18 m över havsytan. Utmed Kolmårdenbranten Ströja by Krönet på moränhöjden i västra delen av undersökningsområdet har den största arkeologiska potentialen. Den yngsta bebyggelsen på platsen är registrerad i fornminnesregistret som Ströja gamla bytomt, Raä 103 i Kvillinge socken. Byn övergavs i början av 1900-talet. På platsen finns minst två grunder. De utgörs av endast ställvis synliga rester av stensocklar, 0,1-0,5 m höga av 0,2-0,7 m stora stenar. Raä 103 var dock inte byns ursprungliga läge. Enligt lantmäterikartor från 1700-talet låg bytomten i huvudsak sydöst om den nuvarande vägen mot Malmö i den norra halvan av område A. Byn var relativt stor, 1543 omnämns tre kronogårdar och fem biskopsgårdar. De äldsta skriftliga beläggen för byn är från 1400-talet (Sthria 1453 och Ströya 1464, SOFI). Riksantikvarieämbetet har genomfört en arkeologisk förundersökning vid Raä 103 (Beronius- Jörpeland 1990). I ett schakt som drogs nära vägen inne i Raä 103 påträffades en husgrundsliknande lämning samt bl.a. en härd och två sotfläckar. Härden 14C-daterades till yngre bronsålder. I ett annat schakt omedelbart öster om vägkorsningen påträffades flera mindre mörkfärgningar och större nedgrävningar med enstaka tegelbitar i fyllningen. Samtliga anläggningar i detta schakt bedömdes som relativt sentida. i norr har neolitiska boplatser har påträffats på nivåer strax över 20 m över havsytan (bl.a. Westerlund 2004). I åkern sydöst om vägkorsningen genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk utredning etapp 2 (Arkeologikonsult 2006) i samband med projektering av en gasledning och påträffade fornlämningar som registrerades som Raä 142. Sammanlagt observerades över 40 anläggningar, de flesta stolphål, varav flera troligen var stenskodda, men även härdar, gropar och kokgropar. Kulturlager konstaterades i minst tre områden och i ett av dessa iakttogs vad som tolkades som syllsten. I nordöst och framförallt i söder sträckte sig området med anläggningar utanför byläget på lantmäterikartorna från talet. På lantmäterikartorna och på häradskartan finns impediment och oregelbundna strukturer i dessa områden, något som kan tyda på att fornlämningar har odlats över i sen tid. Under bronsåldern och den äldre järnålder låg områdena A, B och C på spetsen av en ca tre km lång och m bred halvö som sköt ut i Bråviken från foten av Kolmården. Halvön inneslöt delvis den innersta delen av Bråviken, där det tre km västerut vid Ringeby har påträffats anläggningar som tolkats som en jaktstation på en ö under äldre bronsålder (Kaliff 1995). Under perioden f.kr. var ön en begravningsplats med tecken på kult- och offerhandlingar i anslutning till gravarna. Sammanlagt påträffades ett sextiotal gravar med brandgravskick, huvudsakligen stensättningar, och en byggnad som tolkades som ett kult- eller dödshus. Gravarna var uppdelade i åtta grupper, vilket tolkades som gravplatser för olika bebyggelseenheter i området. Vid en arkeologisk undersökning 400 m nordväst om utredningsområdet påträffades fornlämningar i form av härdar och linser. 14C-prover från två av anläggningarna daterades till övergången yngre bronsålder/äldre järnålder (Raä 135, Gustafsson 1996). Under denna tidsperiod låg platsen på ovan nämnda halvö. Ytterligare ca 500 m åt nordväst finns eller har funnits två gravfält (Raä 12, 68 och 106) och en grupp av stensättningar (Raä 107). 9

10 Stridsudden På Stridsudden ligger Raä 50, ett gravfält med åtta stensättningar. De är 3-6 m i diameter, 0,1-0,6 m höga och kraftigt övertorvade med i ytan enstaka synliga stenar. Två av stensättningarna är högliknande. Gravfältet kan indikera en boplats i område D som genom landhöjningen blev lämpat för bosättning först under yngre järnålder. Gravfältet kan också vara anlagt av invånarna på boplatsen i område A i ett framskjutet exponerat läge på vad som då var en ö eller halvö i Bråviken. Krusenhov Landhöjningen gör det troligt att boplatser anlades på större delen av Malmölandet först under årtusendet e.kr. Ortnamnen antyder att de boplatser som anlades då hade kontinuitet in i historisk tid. Vid en av dessa platser, Össby gamla tomt (Raä 110) ca 200 m norr om utredningsområdet, genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med markförläggning av en elkabel. Ställvis påträffades kulturlager som i den övre horisonten innehöll fynd av och 1800-talskaraktär (Lundberg 2004). Sannolikt var Krusenhov en av dessa förhistoriska boplatser. Namnet härrör från 1600-talet då ägaren hette Peter Kruse, adlad Krusebjörn. Innan dess kallades gården Kuller-, Knylle- eller Knullestad och det äldsta belägget är sannolikt (i) Knytlastadom 1413 (SOFI). Ortnamn som slutar på stad anses ha tillkommit senast under vikingatid. Då landhöjningstakten i området tyder på att platsen blivit tillgänglig för bosättning först under vendel- eller vikingatid ger detta en antydan om tidpunkten då den äldsta bebyggelsen anlades på platsen. Maritima lämningar Särskilt under bronsålder och äldre järnålder hade boplatsen i område A ett sådant läge att kommunikationer över vatten bör ha varit vanligt förekommande. Det är tänkbart att maritima lämningar kan påträffas, främst vid äldre strandnivåer i närheten av boplatsen, huvudsakligen område E. Detta gäller även för senare tider, t.ex. finns en brygga på Ströjas ägor på storskifteskartan från Vid kommande inventeringar bör det vara av intresse att försöka identifiera möjliga lägen för sådana lämningar. 10

11 UTREDNINGSRESULTAT Riskområden Utifrån de ovan angivna källorna har utredningsområdet analyserats och delats in i ett antal områden. Områdena har därefter klassats utifrån sannolikheten att påträffa fornlämningar (tabell 1). Framtida inventeringar kommer troligen medföra förändringar i risknivåer och gränsdragningar, och områden kan tillkomma eller strykas. Klassningen av risknivåer har gjorts enligt följande: Klass 2 Det topografiska läget i förhållande till lokala fornlämningsmönster, förekomsten av fornlämningar i närområdet, eller ortnamn tyder på en relativt hög sannolikhet att påträffa fornlämningar. Klass 1 Det topografiska läget i förhållande till lokala fornlämningsmönster tyder på en viss sannolikhet att påträffa fornlämningar. Klass 3 Information från fornminnesregistret, arkeologiska undersökningar och historiska kartor pekar så tydligt på närvaron av fornlämningar att området i princip kan betraktas som en fornlämning. Område Risknivå Typ Höjd över havet Kommentar Raä 50 3 Gravfält 9-10 m Gravfält med åtta stensättningar. Raä Bebyggelselämning m Ströja gamla tomt. Synliga lämningar från minst två byggnader, härd från bronsålder vid ark und. Raä Boplatsområde 9-15 m Ett 40-tal anläggningar, huvudsakligen stolphål, även kulturlager och syllsten. A 3 Boplats/bytomt, ev. gravar Tabell 1. Riskområden m Raä 103 och 142, bytomt på 1700-talskartor, impediment på äldre kartor. B 2 Ev. boplatser eller gravar m Krönläge på moränhöjd, mellan område A och Raä 135. C 2 Ev. boplats eller gravar m Kan vara utkanten av boplatsen/bytomten i område A. D 2 Ev. boplats eller gravar 6-10 m Risk för boplatslämningar eller överodlade gravar som hör till Raä 50. E 1 Ev. boplatser 5-12 m Även risk för maritima lämningar (t.ex. bryggor o.d.). Stora delar kan komma att utgå vid en inventering. F 2 Ev. boplats/bytomt eller gravar 3-12 m Inga synliga lämningar, men ortnamnets historia tyder på lämningar från och med yngre järnålder. G 1 Ev. boplats eller gravar 7-16 m Stora delar av området kan komma att utgå vid en inventering. H 1 Ev. boplats 5-7 m Stora delar av området kan komma att utgå vid en inventering. 11

12 Kulturhistoriska objekt Potentiella kulturhistoriska objekt har samlats i tabell 2. Krusenhof är en kulturhistorisk miljö av länsintresse (K52 i Norrköpings kommun). Miljön är beskriven enligt följande: Herrgårdsmiljö i öppet odlingslandskap med inslag av lövbevuxna, särskilt ek, moränbundna bergknallar.... Krusenhof är en samlad säterimiljö med en huvudbyggnad, karakteristisk herrgårdsarkitektur från 1900-talets första decennier. Byggnaden uppfördes 1914 efter ritningar av professor Ivar Tengbom i två våningar under ett högt valmat kupförsett tak. I parken som ursprungligen ritades av Rudolf Abelin finns en trädgårdspaviljong med dekorativa målningar. Villa Solbacken uppfördes 1913 som evakueringsbostad i en tidstypisk jugendstil, även den efter ritningar av Tengbom. (Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983, s. 475) Objekten II och III registrerades vid Arkeologikonsults inventeringar inför anläggandet av en gasledning (Arkeologikonsult 2006). Objekten IV-XV har registrerats utifrån studier av kartor från och 1800-talen. Inventeringar och i vissa fall ytterligare arkivstudier krävs för att fastställa deras kulturhistoriska värde och eventuella status som fornlämningar. Objekt Typ Referens Kommentar I Herrgårdsmiljö Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983 Tabell 2. Kulturhistoriska objekt. Krusenhof. Herrgårdsmiljö från tidigt 1900-tal i ett öppet odlingslandskap. II Stenmur Arkeologikonsult 2006 Kraftig och minst 100 m lång. Genombruten av väg i V delen. III Stenmur Arkeologikonsult 2006 Ca 90 m lång. IV Ev. jordtorp Häradskarta Lagerudden. V Ev. äldre bebyggelse Häradskarta Stridsudden. VI Ev. båtsmanstorp Storskifteskarta Eftersom torpet är belagt från 1700-talet kan platsen ev. komma att bedömas som fast fornlämning. VII Ev. båtsmanstorp Storskifteskarta Eftersom torpet är belagt från 1700-talet kan platsen ev. komma att bedömas som fast fornlämning. VIII Ev. soldattorp Häradskarta - IX Ev. soldattorp Häradskarta - X Ev. jordtorp Häradskarta - XI Ev. jordtorp Häradskarta - XII Ev. backstuga Häradskarta - XIII Ev. brygga Storskifteskarta - XIV Ev. brunn Storskifteskarta - XV Ev. industri Häradskarta Byggnad med texten Quarn, Såg & Tröskverk på häradskarta. 12

13 ÅGÄRDSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER Det vidare arbetet kan genomföras i flera steg varav en översiktlig besiktning rekommenderas som första steg. Efter denna kan en strategisk plan för området utarbetas med tydliga gränser för att beakta såväl kulturhistoriska intressen som exploateringsintressen. Därefter kan enskilda delar av området betas av med inventeringar och karteringar. 13

14 REFERENSER Litteratur Arkeologikonsult Naturgas Mellansverige etapp III, Östergötlands län, sträckan Stångån Braviken, särskild arkeologisk utredning etapp 2. Arkeologikonsult, rapport 2006:2050. Beronius-Jörpeland, Lena Förundersökning, Östergötland, Norrköpings kommun, Åbylänken, vid Björnviken 2:1 samt Ströja gamla tomt. UV Mitt, otryckt rapport (ATA). Lundberg, Anders, Vita Össby, Össby gamla tomt, ledningsdragning, arkeologisk förundersökning, Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, rapport 2004:44. Gustafsson, Per, Arkeologisk förundersökning och undersökning, Björnviken 2:1, Östergötland, Kvillinge socken, RAÄ 135. UV Stockholm, rapport 1996:44. Kaliff, Anders Ringeby, en kult- och gravplats från yngre bronsåldern, arkeologisk undersöknin RAÄ 6, Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. UV Linköping, rapport 1995:51. Länsstyrelsen i Östergötlands län Natur, kultur. Miljöer i Östergötland. Linköping. Westerlund, Johan I närheten av RAÄ 36 Åby. Inför fjärrvärmenedläggning i Hultvägen, Yxvägen, Skarpskyttevägen m.fl. i Åby, Kvillinge sn Norrköpings kommun, Östergötland. UV Öst, rapport 2004:18. Arkiv Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) Språk- och folkminnesinstitutet, Ortnamnsregistret (SOFI) Kartor Storskifte Trönäs utjord, Ströja nr 1-3, 1759 (D57-86:1) Laga delning åkergärden o Lillängen, Ströja nr 1-3, 1778 (D57-86:2) Häradskartan. Norrköping, (J1.1.2) Fastighetskartan, Lantmäteriet 14

15 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnummer: 2006:2087 Uppdragsgivare: Norrköpings kommun Socken: Kvillinge Kommun: Norrköping Landskap: Östergötland Län: Östergötland Typ av undersökning: Särskild utredning etapp 1 Projektledare: Roger Blidmo Rapport och kartor: Samuel Björklund Kartframtagning och rektifiering: Medea Huuva Layout: Toralf Fors 15

16 16

17 Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2006: