Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag

Transkript

1 Institutionernas återrapportering av utbildningsuppdrag Verksamhetsår 2018

2 Återrapportering av utbildningsuppdrag Dnr 1-910/2017 INNEHÅLL Bakgrund och instruktioner... 3 Utbildningsorganisation... 5 Lärartillgång... 7 Studentinflytande... 8 Forskningsanknuten utbildning... 9 Pedagogisk utveckling och studentcentrerat lärande Verksamhetsintegrerat lärande Lika villkor Etik Hållbar utveckling Kvalitetssäkringsprocesser Infrastruktur och lärandemiljö Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling Uppdragsutbildning Vid programansvar Kartläggning av hur lärandemål relaterar till examensmålen Studieavgiftsfinansierad verksamhet Utgivare: Karolinska Institutet Styrelsen för utbildning

3 Sid: 3 / 22 Bakgrund och instruktioner Styrelsen för utbildning (US) har i uppdrag att utveckla och säkerställa så att KI:s utbildningsverksamhet håller hög kvalitet och god forskningsanknytning samt att följa upp utbildningsuppdraget. US har beslutat att årligen begära en återrapportering från institutionerna utifrån ett antal frågeställningar och andra uppgifter gällande utbildningsverksamheten. Syftet med att besvara frågeställningarna i återrapporteringen är att stimulera kvalitetsutveckling på institutionen och inom program. Vidare att ge US det underlag som US behöver för sitt uppdrag att följa upp, utveckla och kvalitetssäkra KI:s utbildningsverksamhet, och som US inte har möjlighet att få fram på annat sätt. Under 2019 kommer UKÄ att granska KI:s kvalitetssäkringsarbete och återrapporteringen av utbildningsuppdraget 2018 består till stor del av frågeställningar som syftar till att samla in underlag till KI:s självvärdering. UKÄ:s granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete syftar dels till att kontrollera att lärosätenas kvalitetssäkringsarbete säkrar hög kvalitet i utbildningar men även till att bidra till lärosätenas kvalitetsutveckling 1. För institutionens utbildningsuppdrag ska en kvalitetsplan upprättas årligen. Denna utgör en del av institutionens återrapportering. Svaren på frågeställningarna i återrapporteringen ska beaktas i analysen av utbildningskvaliteten och i föreslagna aktiviteter i kvalitetsplanen. Information om vad som ska återrapporteras skickas ut i november inför verksamhetsåret. Arbetet med återrapporteringen och eventuell verksamhetsutveckling med anledning av frågeställningarna och de uppgifter som efterfrågas ska inarbetas i institutionens ordinarie verksamhetsplanering. Återrapportering av verksamhetsåret, inklusive kvalitetsplan för kommande verksamhetsår ska skickas till US i februari efter verksamhetsårets slut. För verksamhetsåret 2018 skickas begäran om återrapportering till institutionerna i november 2017 och ska vara återrapporterat till styrelsen den 15 februari US har identifierat ett antal områden som är viktiga för utbildningens kvalitet. Varje område kan ses som en aspekt av utbildningens genomförande och återrapporteringen består av ett antal frågeställningar inom ett strategiskt urval av dessa områden. Vid besvarande av frågeställningarna inom ett område ska alla aspekter av utbildningen beaktas. Det innebär att vid besvarande av frågor inom forskningsanknuten utbildning ska även undervisning inom VIL beaktas i den mån institutionen ansvarar för sådan. Frågeställningarna kan variera mellan åren. Över tid kan nya områden tillkomma. Identifierade områden: - Utbildningsorganisation - Lärartillgång 1

4 Sid: 4 / 22 - Studentinflytande - Forskningsanknuten utbildning - Pedagogisk utveckling och studentcentrerat lärande - Internationalisering - Verksamhetsintegrerat lärande - VIL - Interprofessionell utbildning IPE - Etik - Lika villkor - Hållbar utveckling - Entreprenörskap - Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling Inkomna återrapporteringar utgör ett värdefullt underlag i arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra KI:s utbildningsverksamhet. Uppgifterna sammanställs dels på en KI-övergripande nivå men bearbetas även inom respektive område och beredningsorganisation. Återkoppling sker dels på en generell nivå i samband med prefektmöte, GUA-möten etc. Institutionspecifik återkoppling ges dels i samband med institutionsbesök men även i direkta kontakter med prefekt och/eller GUA. Inför kommande år kommer verktyg för att samla in och återrapportera data att utvecklas. Till dess väljer varje institution och program själva hur informationen ska samlas in. Återrapporteringen är indelad i olika områden och som hanteras i olika delar av US underorganisation Det är därför viktigt att återrapporteringen följer områdesindelning. I det fall ni har frågor kring något område är ni välkomna att kontakta respektive handläggare, vem det är anges under rubriken för varje område. I det fall ni har övergripande frågor kring återrapporteringen eller kvalitetsplanen är ni välkomna att kontakta samordnare Lena Atterwall.

5 Sid: 5 / 22 Utbildningsorganisation Handläggare: Lena Atterwall På varje institution ska det finnas en utbildningsnämnd med ansvar för genomförande och samordning av institutionens utbildningsuppdrag 2. US har delegerat till prefekt att fatta beslut inom institutionens kurs- och programansvar. Vissa frågor ska dock delegeras till institutionens utbildningsnämnd eller till enskild tjänsteman. Utbildningsnämnden leds av grundutbildningsansvarig (GUA) och är i övrigt sammansatt av lärarrepresentanter från den egna institutionen och från annan KI-institution samt studentrepresentanter. På institutioner med programansvar ingår även programdirektor/er (PD) samt avnämarrepresentant/er i nämnden. För GUA och PD har särskilda kompetenskrav och uppdrag fastställts 3. Återrapporteringen av detta område syftar till att följa upp så att utbildningsorganisation och delegationer följer fattade beslut. Vidare syftar återrapporteringen till att följa upp så att kompetenskraven för GUA och PD är uppfylls samt användningen av forskningsmedel för ledningsuppdrag. Kort sammanfattning av utbildningsnämndens arbete under året, vilka har varit de viktigaste frågorna, största utmaningarna och roligaste händelserna. (Max 1 A4) Dokument som ska bifogas återrapporteringen Institutionens arbets- besluts- och delegationsordning för utbildningsverksamheten. Detta kan vara en del av institutionens arbets- beslut och delegationsordning, separata beslut eller ett eget dokument för institutionens utbildningsorganisation. Plan och återrapportering av forskningsmedel för ledningsuppdrag redovisas enligt fastställd mall. I de fall innehavarare av GUA/PD-uppdrag inte uppfyller kompetenskraven ska en plan för hur detta ska uppnås upprättas. Plan inklusive uppföljning ska bifogas återrapporteringen. i det fall det har skett någon förändring sedan föregående återrapportering (verksamhetsår 2016) GUA: Namn Mandatperiod: Omfattning på uppdraget: Akademisk titel: GUA: PD:

6 Sid: 6 / 22 Anställd som: Uppfyller kompetenskrav för GUA-uppdrag (Ja/Nej) PD: Namn Program: Mandatperiod: Omfattning på uppdraget: Akademisk titel: Anställd som: Uppfyller kompetenskrav för PD-uppdrag (Ja/Nej) Utbildningsnämndens sammansättning Ange namn och akademisk titel för utsedda lärarrepresentanter. För institutioner med programansvar ska även uppgift om eventuell avnämarrepresentant som utsetts av institutionen uppges (utöver den som utses inom samverkansorganisationen KI/SLL). Ordförande GUA Programdirektorer Gäller enbart institutioner med programansvar Lärarrepresentanter från egen institution Lärarrepresentanter från annan institution Studentrepresentanter Avnämarrepresentanter Gäller enbart institutioner med programansvar Utbildningsnämndens handläggare Övriga ledamöter ev Adjungerade och övriga ledamöter Utses av studentkåren, US har uppgift om utsedda representanter US har uppgift om representant utsedd inom samverkansorganisationen KI/SLL. Endast ytterligare avnämarrepresentanter anges här

7 Sid: 7 / 22 Lärartillgång Handläggare: Lena Atterwall Risk för otillräcklig kompetensförsörjning vad beträffar lärare och forskare är en av KI:s högst rankade risker. För att säkerställa framtida lärarbehov pågår fortsatt utredning om strukturella och organisatoriska förutsättningar för en säkrad lärarförsörjning och stärkt samband mellan forskningen och utbildningen. Ansvaret för en säkrad lärartillgång involverar flera aktörer där styrelsen för utbildning (US) tillsammans med rekryteringsutskottet och KI:s institutioner har de viktigaste rollerna. För US är det viktigt att säkerställa att lärartillgången motsvarar utbildningens behov. Återrapporteringen av området 2018 kommer även att utgöra ett viktigt underlag till KI:s självvärdering i samband den granskning av KI:s kvalitetssäkringsarbete som UKÄ kommer att genomföra Frågor att besvara Beskriv och ge exempel på hur institutionen arbetar för att säkerställa att institutionens lärare ges möjlighet att utveckla sin kompetens 4 och bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Beskriv och ge exempel på hur lärarnas kompetens 4 följs upp samt utvärderas och utvecklas så att den motsvarar verksamhetens behov och främjar hög kvalitet i utbildningen. Kartläggning av lärarkapacitet För verksamhetsåret 2018 önskar US att kartlägga KI:s lärarkapacitet genom uppdatering av följande uppgifter: - Uppdatering och komplettering av kartläggning av andel undervisning hos personer med lärartjänst o Uppdatera uppgifter insända i återrapporteringen av utbildningsuppdraget 2017 och komplettera med information om inom vilka utbildningsprogram som undervisningen sker. o Med lärartjänst avses här adjunkt, lektor och professor, inklusive adjungeringar och kombinationsanställningar samt adjungerade kliniska adjunkter - Uppdatering av kartläggning av kursledare/kursansvariga lärare o Uppdatering av tidigare insända uppgifter o Endast uppgifter om kursledare/kursansvarig lärare behöver uppdateras. Ej uppgifter om momentansvar. - Uppdatering av kartläggning av examinatorer o Uppdatering av tidigare insända uppgifter o Endast uppgifter om examinatorer behöver uppdateras. Ej uppgifter om examinerande lärare. 4 Med kompetens avses pedagogisk-, vetenskaplig, och ämnes-/professionskompetens.

8 Sid: 8 / 22 Studentinflytande Handläggare: Lena Atterwall I högskolelagen anges att Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (HL 1 kap. 4 a ). Det betyder att studenternas erfarenheter och kunskap ska tas tillvara. Det gäller både enskilda studenters engagemang och de studenter som är engagerade i studentkåren. Studentinflytandet syftar bland annat till att säkra att utbildningar har bra kvalitet och högskolelagen slår fast att Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna (HL 1 kap. 4 ) US har ett särskilt ansvar för att utveckla och befästa studenternas möjlighet till inflytande över utbildningarna 5. Samtliga frågeställningar inom återrapporteringen av området 2018 är formulerade för att inhämta viktigt underlag till KI:s självvärdering i samband UKÄ:s granskning av KI:s kvalitetssäkringsarbete. Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar för att uppmuntra studenternas delaktighet och engagemang i kvalitetssäkringsarbetet. Beskriv och ge exempel på hur arbetar ni för att skapa en kvalitetskultur som involverar och skapar engagemang och ansvarstagande för kvalitetssäkringsarbetet hos studenterna. Hur kommuniceras åtgärder som planeras eller genomförs till följd av studenternas synpunkter. Beskriv hur studenterna involveras i det pedagogiska utvecklingsarbetet och ge exempel på pedagogisk utveckling som skett efter förslag från studenterna. 5 Rektors besluts- och delegationsordning för Karolinska Institutet, Dnr 1-781/2016

9 Sid: 9 / 22 Forskningsanknuten utbildning Handläggare: Lena Atterwall Verksamheten vid universitet och högskolor ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Efter avslutad utbildning ska studenterna ha utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt och kunna arbeta evidensbaserat. Styrelsen för utbildning (US) har fastställt en definition av begreppet forskningsanknuten utbildning 6 och denna ska användas som vägledande princip för KI:s forskningsanknytning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Styrelsen för forskning (FS) har budgeterat medel för finansiering av forskningsanknytning av KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Under 2018 har HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedel betalats ut (baserat på antal helårsstudenter). Utöver dessa medel för forskningsanknytning har rektor fattat beslutat att som en strategisk satsning avsätta forskningsmedel för ledningsuppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, återrapporteringen av dessa är en del av avsnittet Utbildningsorganisation. En viktig fråga för utvecklingen av utbildningens forskningsanknytning är att de medel som FS avsätter för detta ändamål används på ett sätt som bidrar till utbildningens forskningsanknytning och US efterfrågar därmed en årlig uppföljning av dessa medel. Återrapporteringen av området 2018 kommer även att utgöra ett viktigt underlag till KI:s självvärdering i samband den granskning av KI:s kvalitetssäkringsarbete som UKÄ kommer att genomföra Ge exempel på hur ni arbetar för att, utifrån KIs fastställda definition 6 av forskningsanknuten utbildning, säkerställa och utveckla kopplingen mellan utbildning och forskning. Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar för att studenterna ska förstå vikten av att utveckla ett evidensbaserat och forskningsinriktat arbetssätt. Uppföljning av de HÅP-fördelade forskningsanknytningsmedlen Har institutionens strategi för dessa medel ändrats sedan återrapporteringen av verksamhetsår 2017, beskriv i så fall hur och hur fördelning och uppföljning sker. På vilket sätt har resurserna bidragit till att öka utbildningens forskningsanknytning? 6

10 Sid: 10 / 22 För de personer som erhållit resurser uppge följande: Namn Akademisk titel Storlek på resurs (kr) Vetenskaplig aktivitet inom ramen för forskningsanknytningsmedel 2018 Plan för kommande året avseende utbildnings- och forskningsverksamhet Vid programansvar För varje program där institutionen har programansvar ska följande anges: Hur stor andel av programmets studenter genomför sina examensarbeten som en del av arbetet i en forskargrupp eller med en tydlig förankring i pågående forskning i en aktiv forskningsmiljö? Hur stor andel av handledarna för examensarbetet har doktorsexamen inom huvudområdet/nära relaterat ämnesområde och är aktiva inom forskningen? Har det skett någon förändring sedan föregående verksamhetsår och i så fall på vilket sätt?

11 Sid: 11 / 22 Pedagogisk utveckling och studentcentrerat lärande Handläggare: Philip Malmgren US har ansvar för pedagogisk utveckling inom utbildningsverksamheten på grundnivå och avancerad nivå. Som en del av US kvalitetssystem är det därför viktigt att följa upp den pedagogiska utvecklingen och samla information om lärarnas kompetensutvecklingsbehov. Återrapporteringen för 2018 syftar även till att samla in underlag till KI:s självvärdering till UKÄ:s granskning av kvalitetssäkringsarbetet vilket innebär fokus på studentcentrerat lärande. I de europeiska standarder och riktlinjer (ESG 7 ) som UKÄ refererar till anges som en standard att Lärosätena säkerställer att utbildning ges på ett sätt som inbjuder studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna och att detta återspeglas i bedömningen av studenterna. Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar med pedagogisk utveckling på institutionen. Beskriv och ge exempel på hur behovet av pedagogisk kompetensutveckling för institutionens lärare ser ut? Vilken kompetensutveckling önskas, beskriv både innehåll och form. Beskriv och ge exempel på hur ni arbetar för att säkerställa så att utbildningen är utformad, utvecklas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocessen och hur säkerställs det att detta återspeglas i examinationsformerna. 7 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), ska användas som ett stöd i kvalitetssäkringen av högre utbildning och har en central roll i UKÄs kvalitetssäkringssystem.

12 Sid: 12 / 22 Verksamhetsintegrerat lärande Handläggare: Christina Joos Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering, fältstudier eller klinisk träning inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet. Det verksamhetsintegrerade lärandet ska hålla hög kvalitet och vara forskningsanknuten. Samverkan med avnämare är avgörande för att skapa optimala förutsättningar för VIL och därigenom säkerställa att examensmålen uppnås för samtliga utbildningsprogram. För att US ska kunna arbeta systematiskt med kvalitetsfrågor inom VIL/VFU är det viktigt att erhålla en bild om tillgång till VIL/VFU-platser och träningsmiljöer. Konsistoriet har i Karolinska Institutets riskanalys för fastställt att den högst prioriterade risken att hantera är begränsade möjligheter till klinisk utbildning. Bakgrund till detta är bland annat den snabbt förändrade hälso- och sjukvårdsstrukturen, att KI inte har tillräcklig representation vid olika planerings- och utvecklingsaktiviteter, en bristande kvalitet i utnyttjande och utveckling av VIL, brist på VFU-platser och brist på kombinationstjänster. Därför är det viktigt att US har information om möjliga risker och åtgärder när det gäller institutionens utbildningsuppdrag som rör VIL inom hälso- och sjukvård eller omsorg. När det gäller VIL inom annan verksamhet än hälso- och sjukvård behöver US få kunskap om var och hur lärandet är strukturerat och om några förändringar skett sedan På samma sätt som för VIL inom hälso- och sjukvård är det också viktigt att US får information om ev. risker och åtgärder. Frågor att besvara avseende verksamhetsintegrerat lärande inom hälso- och sjukvård eller omsorg: Hur bedömer ni och utvecklar tillgången på VFU/VIL t.ex. placeringar och träningsmiljöer? Vilken är den största identifierade risken för institutionens utbildningsuppdrag när det gäller VIL inom hälso- och sjukvård eller omsorg? Vilka åtgärder har ni vidtagit för att motverka risken? Har förändringarna inom hälso- och sjukvård inom Stockholms läns landsting (Nya K, Specialistcentra, närakut, utökat uppdrag för övriga sjukhus etc.) inneburit några konsekvenser för institutionens utbildningsuppdrag? På vilket sätt? 8 Hantering av risker på övergripande KI nivå 2017, Dnr 1-664/2016

13 Sid: 13 / 22 Frågor att besvara vid verksamhetsintegrerat lärande inom annan verksamhet Har det skett några förändringar i vart det verksamhetsintegrerade lärandet sker och hur det är strukturerat? Är den största identifierade risken för institutionens utbildningsuppdrag när det gäller det gäller VIL densamma som tidigare eller har det förändrats? Har vidtagna åtgärder fått någon effekt och/eller planeras nya åtgärder?

14 Sid: 14 / 22 Lika villkor Handläggare: Ulrika Helldén Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska universitet och högskolor arbeta förebyggande med lika villkor. Diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning samt ålder. Sedan 1 januari 2017 har lagkraven skärpts vilket innebär en skyldighet att genomföra återkommande nulägesanalyser av de problem som kan finnas. Förebyggande arbete kan innebära att man arbetar aktivt för att förhindra diskriminering och trakasserier och att verka för en inkluderande studiemiljö. I undervisningen finns två övergripande teman inom lika villkor. Det ena handlar om studenternas studiemiljö. Hur trivs studenterna? Har alla samma möjligheter att ta plats och utvecklas? Finns det risk för trakasserier eller kränkningar under utbildningen? Finns det forum för studenterna att ta upp eventuella problem? Det andra perspektivet handlar om utbildningens innehåll. Vad får studenterna lära sig om perspektiv som är relaterade till lika villkor och hur väl förbereds de för utmaningarna i sina framtida professioner? Det kan handla om genus-, funktionshinder- och hbtq-perspektiv eller kunskaper om våld. Till exempel kan dessa perspektiv ingå i lärandemoment om patientbemötande och ett professionellt förhållningssätt. US har ansvar för att arbeta förebyggande inom detta område och har därmed behov av att följa upp det arbete som sker inom utbildningen. De uppgifter som återrapporteras kommer US att använda för att utveckla och säkerställa ett förebyggande arbete inom lika-villkorsområdet. Ge exempel på hur ni genomför och utvecklar det förebyggande arbetet med lika villkor inom studiemiljö. Ge exempel på hur ni arbetar med att integrera likavillkorsfrågor i undervisningens genomförande och i utbildningens innehåll. Beskriv era rutiner om en student påtalar missförhållanden avseende upplevd diskriminering eller trakasserier.

15 Sid: 15 / 22 Etik Handläggare: Philip Malmgren Målet med etikundervisningen på KI är att den studerande ska kunna vara förberedd på de etiska problem och värdekonflikter som kan uppstå inom hälsooch sjukvården och i forskningen. Den studerande ska vid sin examen ha utvecklat ett etiskt förhållningssätt vilket förutsätter att man kan reflektera över egna och andras värderingar inom hälso- och sjukvård samt forskning. Detta förutsätter att man har kunskaper om basala etiska begrepp, argumentationssätt, principer och teorier. Hur examineras kunskaper om basala etiska begrepp, argumentationssätt, principer och teorier inom de kurser som institutionen ansvarar för? Vilka examinationsformer och bedömningskriterier används? Beskriv och ge exempel på hur lärandemål inom etik undervisas på ett effektivt sätt, och att examinationsformer väljs utifrån lärandemålen, för att bidra till att studenterna utvecklar ett etiskt förhållningsätt. Om etikundervisningen avsiktligt sker integrerat med och/eller i anslutning till annat ämnesinnehåll vilket/vilka ämnesinnehåll/sammanhang är det i så fall? Motivera varför ni valt att integrera etikundervisningen på detta sätt. Vid programansvar: Hur har programmets progression planerats avseende etikundervisningen (d.v.s. hur tänks studenternas kunskaper, färdigheter samt förhållningssätt avseende etik förbättras/fördjupas under programmets gång)?

16 Sid: 16 / 22 Hållbar utveckling Handläggare: Maria Niemi Utbildning som bedrivs vid KI ska syfta till att bidra till att förbättra människors hälsa vilket är en viktig förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Det är av särskild betydelse att utbildningsverksamheten belyser sambandet mellan hälsa, socioekonomiska faktorer och mänsklig miljöpåverkan. US målsättning är att: Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå präglas av en tydlig medvetenhet om hållbar utveckling och dess betydelse för hälsa samt hälso- och sjukvårdens organisation. Flera av KI:s utbildningsprogram och kurser har idag ett tydligt hållbarhetsinnehåll men målet är att främja och integrera detta perspektiv ytterligare. Beskriv och ge exempel på vilka insatser som görs för att integrera hållbar utveckling i undervisningens innehåll, lärandeaktiviteter och examinationer, relaterade till den breda definitionen av hållbar utveckling som återfinns i Högskolelagen (HL 1 kap 5 ) 9. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Beskriv och ge exempel på vilka insatser som görs för att stärka kompetensen hos lärare att integrera hållbar utveckling i utbildningarna. 9 Högskolelagen 1 kap 5 (

17 Sid: 17 / 22 Kvalitetssäkringsprocesser Handläggare: Lena Atterwall Gemensamma strategier och processer utgör grunden för ett sammanhållet kvalitetssäkringssystem. KI:s sammanhållna kvalitetssystem 10 utgår ifrån ett helhetsperspektiv det finns ett KI, där vi har en samsyn om vad som är kvalitet och hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Kvalitet definieras som goda och eftersträvansvärda egenskaper som är definierade av KI utifrån de krav och mål som ställs av externa och interna aktörer. Enligt Svensk Standard 11 är definitionen Alla sammantagna egenskaper hos en produkt som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Kvalitetsarbetet utgörs dels av kvalitetssäkring - att på ett systematiskt och metodiskt sätt och med hjälp av dokumenterade rutiner säkerställa och upprätthålla uppnådd kvalitet, dels av kvalitetsutveckling - att på ett systematiskt och målinriktat sätt, i en gemensam process innefatta planerade aktiviteter och, ständigt förbättra och utveckla kvaliteten. Kvalitetsutvärdering är den metod som används för att följa utvecklingen av kvalitet över tid och som faciliterar de två processerna utveckling och säkring av kvalitet. Under 2019 kommer UKÄ att granska KI:s kvalitetssäkringsarbete och området Kvalitetssäkringsprocesser ingår därför som ett specifikt område i återrapporteringen av utbildningsuppdraget UKÄs granskning ska kontrollera att KI säkerställer att utbildningarna på samtliga nivåer uppfyller kraven i tillämplig lag och förordning samt ESG 12. Granskningen kommer fokuserar på hur KI:s kvalitetssäkringsarbete, inklusive uppföljnings-, åtgärds- och återkopplingsrutinerna bidrar till att säkra och utveckla utbildningen på samtliga nivåer på ett systematiskt sätt. Beskriv och ge exempel på hur institutionen säkerställer att det finns kvalitetssäkringsprocesser som bidrar till att utbildningen (både avseende kursansvar och programansvar): utformas, utvecklas och genomförs med tydlig koppling mellan studenternas förväntade läranderesultat, lärandeaktivitet och examinationsformer. utformas och genomförs så att varje student, inklusive internationellt studenter och distansstudenter, ges goda förutsättningar att nå de fastställda målen inom planerad tid SIS, Swedish Standards Institute 12

18 Sid: 18 / 22 Infrastruktur och lärandemiljö Handläggare: Philip Malmgren Infrastruktur är ett av fyra strategiområden i Strategi 2018 och området har stor och ökande betydelse för KI:s forskning och utbildning. En attraktiv lärandemiljö är viktig för att kunna rekrytera och behålla de bästa studenterna och lärarna. Det finns ett stort behov av att ta fram strategier och samordna de många och komplexa frågorna rörande infrastruktur och lärandemiljö. Motsvarar utbudet av lokaler 13 institutionens utbildningsverksamhet? Om inte beskriv på vilket sätt. Motsvarar utrustningen i lärandemiljöerna 13 institutionens utbildningsverksamhet? Om inte beskriv på vilket sätt och vad som saknas. 13 Med lokaler och lärandemiljöer avses de lokaler och miljöer där KI har lokalansvar.

19 Sid: 19 / 22 Dimensionering av befintlig utbildning och eventuell nyutveckling Handläggare: Maria Bengtsson Styrelsen för utbildning har enligt rektors besluts- och delegationsordning ansvar för dimensionering av utbildningsprogram och kurser. Utbudsarbetet bygger på information från verksamheten om hur väl dagens utbud är dimensionerat och vilka möjligheter man ser vad gäller eventuell nyutveckling av utbildning. För att samla in verksamhetens syn på vilka förändringar som skulle behövas vad gäller dimensionering av befintlig utbildning och för att få in idéer på ny utbildning ges institutionerna här möjlighet att kommentera detta. KI har i budgetpropositionen för 2018 tilldelats nya medel för utbildning. Det kommer att innebära både fler platser på befintliga program och nyutveckling av program och kurser. Detta arbete har sin utgångspunkt bland annat i de återrapporteringar som institutionerna lämnade in i februari De uppgifter som lämnas i februari 2019 kommer framför allt att ligga till grund för det långsiktiga arbetet med utbudet från och med läsåret 21/22. Vissa mindre anpassningar kan komma att göras i utbudet avseende läsåret 20/21. Uppgift om utfall av utbildningsuppdrag tas fram i samband med årsredovisningen. En uppföljning av utfall för programmen i förhållande till uppdrag kommer att tas fram institutionerna samband med detta och kan ligga till grund för institutionens svar nedan. Frågor att besvara Nuvarande dimensionering Utifrån det utbildningsuppdrag som institutionens program och kurser haft 2018 och utfallet för året hur ser institutionen på omfattningen av nuvarande uppdrag? Om institutionen föreslår förändringar ska dessa motiveras kortfattat. Förslag på nyutveckling Ser institutionen något/några särskilda områden där det, utifrån befintlig kompetens och uppskattat behov och efterfrågan, vore motiverat att nyutveckla utbildning? Vid en eventuell förändring av utbudet framöver kommer institutionen att få möjlighet att komplettera de uppgifter som lämnas här varför svaren ska hållas kortfattade. Det som efterfrågas i första skedet är en kort övergripande beskrivning som tar upp följande aspekter: Syfte och innehåll en ämnesmässig beskrivning Möjligheter till forskningsanknytning och lärartillgång En uppskattning av arbetsmarknadens efterfrågan och behov samt en beskrivning av trolig målgrupp och intresse från presumtiva studenter.

20 Sid: 20 / 22 Uppdragsutbildning Handläggare: Jan Pettersson KI ska arbeta aktivt md att föra ut forskning och utveckling till samhället genom att anordna utbildning på uppdrag av näringsliv, landsting, kommuner och andra parter. Uppdragsutbildning ska anordnas inom alla life scienceområden där KI:s kompetens kan vara intressant för att bidra till samhällets utveckling och minska steget mellan forskning och klinik/näringsliv. Att anordna uppdragsutbildning är en möjlighet för KI att vidareutveckla och expandera den utåtriktade verksamheten. Uppdragsutbildning ger KI tillfälle att få in nya perspektiv i sin verksamhet och forskare och lärare möjlighet att direkt i dialog med verksamheter/kliniker där ny kunskap ska användas. Genom att anordna uppdragsutbildning ökar den totala utbildningsvolymen på KI och därmed stärks förutsättningarna för hög kvalitet i utbildningsverksamheten. Med utgångspunkt av att ansvaret för kvalitet för uppdragsutbildningar tydligare har flyttats från US ut till institutionerna och att uppdragsutbildning är en viktig del i att tillgodose samhällets utbildningsbehov, men också svårare att långsiktigt planera, är det värdefullt att få en bild av kvalitetssäkring, lärartillgång samt dimensionering. Hur kvalitetssäkrar institutionen innehållet och genomförande i såväl poänggivande uppdragsutbildning som icke poänggivande uppdragsutbildning? Hur utvärderar institutionen kvalitén för såväl poänggivande uppdragsutbildning som icke poänggivande uppdragsutbildning? Påverkar uppdragsutbildningarna kvalitén på de reguljära utbildningarna och i så fall på vilket sätt? Hur arbetar institutionen med dimensioneringsfrågan i förhållande till uppdragsutbildning? Vilken roll anser institutionen att uppdragsutbildning har när det gäller att tillgodose det omgivande samhällets behov av kompetensutveckling? Är uppdragsutbildning en möjlighet eller en begränsning när det gäller lärarresurser på institutionen och i så fall på vilket sätt?

21 Sid: 21 / 22 Vid programansvar Kartläggning av hur lärandemål relaterar till examensmålen Handläggare: Lena Atterwall I syfte att följa upp måluppfyllelse och progression i examensmålen önskar US att programmen genomför en kartläggning av hur lärandemål i programmets obligatoriska kurser relaterar till programmets examensmål och hur dessa examineras (examinationsformer) Programansvariga kommer under början av 2018 att få en programspecifik excel-fil där kursernas lärandemål ska mappas mot respektive examensmål. För 2018 ska en mappning av lärandemål och examinationsformer på kursnivå göras för ett urval av examensmålen i programmets utbildningsplan. Urvalet ska bestå av minst ett mål från vardera: - Kunskap och förståelse - Färdigheter och förmåga - Värderingsförmåga och förhållningssätt Resultatet av kartläggningen ska beaktas och kommenteras i programmets kvalitetsplan för kommande verksamhetsår. Program: Examensmål Examination Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Kurs 4 Kurs 5 Examensmål Examination Examensmål Examination Examensmål Examination Examensmål Examination Lärandemål Lärandemål Lärandemål Lärandemål Lärandemål Lärandemål Lärandemål Lärandemål

22 Sid: 22 / 22 Studieavgiftsfinansierad verksamhet Handläggare: Maria Olsson KI rekryterar högt meriterade internationella studenter till, i nuläget, åtta olika globala master- och kandidatprogram. Studenter som kommer utanför EU/EESländer är studieavgiftsskyldiga och betalar därmed för sin utbildning. Studenterna har angett att främsta anledningen till att de söker sig till KI är KI:s goda internationella rykte samt den höga kvaliteteten på utbildningen. Internationella betalande studenter har höga förväntningar på hela studietiden och studieavgiften signalerar att studenten köper en tjänst av KI. En del av intäkten från studieavgiften används till medel för kvalitetshöjande åtgärder. Medel för kvalitetshöjande åtgärder överförs till kursansvariga institutioner på de globala master- och kandidatprogrammen (15 000kr/HST/år) och från och med 2017 överförs även medel för kvalitetshöjande åtgärder till respektive program ( kr/hst/år, överförs till programansvarig institution eller programnämnd). De studieavgifter som betalas in ska användas till att ge full kostnadstäckning för de studieavgiftsskyldigas utbildning. För att motivera att en del av dessa medel används till kvalitetshöjande åtgärder på kurs och program behöver både US och Styrgruppen för den studieavgiftsrelaterade verksamheten följa upp så att dessa medel används för avsett ändamål. Denna återrapportering berör endast institutioner och program med studieavgiftsstudenter, dvs följande institutioner: BioNut, CNS, FyFa, IMM, Labmed, LIME, MBB, MedS, MTC, Neuro, OnkPat, PHS. Berörda program är: Kandidatprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i biomedicin, Masterprogrammet i bioentreprenörskap, Masterprogrammet i toxikologi, Masterprogrammet i molekylära metoder inom livsvetenskaperna, Magisterprogrammet i global hälsa, Masterprogrammet i folkhälsovetenskap, Masterprogrammet i hälsoinformatik Frågor att besvara Beskriv hur medel för kvalitetshöjande åtgärder använts för att säkra och höja utbildningskvaliteten på institutionens kurser inom de globala master- och kandidatprogrammen. Vid programansvar Beskriv hur medel för kvalitetshöjande åtgärder använts för att säkra och höja utbildningskvaliteten inom de globala master- och kandidatprogrammen.