Stadsrevisionen ska medverka till att stärka tilltron till det demokratiska systemet. En oberoende, publik och tydlig revision med inriktning på

Transkript

1 R E V I S I O N S P L A N Revisionsplan 2012 Revisionsplanen för 2012 innehåller årets planerade revisionsinsatser, granskningens inriktning och omfattning med utgångspunkt från prioriterade riskområden. Riskområdena förändras över tid mot bakgrund av en förändrad situation i såväl omvärld som i staden och dess verksamheter. Detta ställer krav på att stadsrevisionen kontinuerligt kan fånga upp en förändrad risksituation, och på en hög grad av flexibilitet och anpassningsförmåga. Revisionsplanen ligger till grund för den detaljerade planeringen av granskningen. Under våren kommer revisionsplanen att kompletteras med granskningsplaner för kommunstyrelsen, nämnder och bolag samt granskningsplaner för större projekt som berör flera enheter. Under hösten görs en uppföljning mot den fastställda revisionsplanen som kan föranleda viss revidering av granskningens inriktning och omfattning. Revisionsplanen disponeras i avsnitt enligt följande: Revisorernas mål och uppdrag, sidan ett Riskidentifiering och inriktningar, sidan tre Grundläggande granskning av nämnder och bolag, sidan fyra Riskområden och prioriterade inriktningar, sidan fem Pågående projekt, sidan elva Revisorernas mål och uppdrag I Göteborgs Stad bedrivs omfattande verksamhet inom vitt skilda områden. För att säkerställa att de uppdrag som fullmäktige har beslutat om genomförs effektivt och ändamålsenligt ska de av fullmäktige utsedda revisorerna granska och utvärdera kommunstyrelsens, nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhet. Revisorerna har med denna utgångspunkt formulerat revisionens mål. Stadsrevisionen ska medverka till att stärka tilltron till det demokratiska systemet. En oberoende, publik och tydlig revision med inriktning på att fullmäktiges mål och uppdrag fullgörs och följs upp av nämnder/styrelser för stadens förvaltningar och bolag att fullmäktige erhåller en rättvisande redovisning av ekonomi och verksamhet från kommunstyrelse och nämnder att nämnder/styrelser tar ett aktivt ansvar för kontroll av verksamhet och rutiner. S TA D S R E V IS I O N E N

2 R E V I S I O N S P L A N Revisionen ska präglas av en koncernsyn med inriktning mot ledning och styrning ett effektivt, analytiskt och stödjande arbetssätt en aktiv dialog mellan revisorerna och stadens nämnder och styrelser. Revisionens uppdrag och arbetsformer regleras genom kommunallagen, aktiebolagslagen och Göteborgs Stads revisionsreglemente. Delar av revisorernas uppdrag regleras och påverkas dessutom särskilt i andra lagstiftningar som den kommunala redovisningslagen, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser och socialtjänstlagen. Revisorernas lagstiftade uppdrag omfattar också regleringar som möjliggör uppföljning av hur nämnderna verkställer gynnande beslut (i enlighet med socialtjänstlagen) och beslut i förvaltningsdomstol. Revisorerna verkar också under lagstiftning som tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, förvaltningslagen, personuppgiftslagen och lagen om offentlig upphandling. Revisionen ska ske enligt god revisionssed. Utöver lagstiftningen är den goda seden den viktigaste plattformen och har därför stor betydelse för revisionens trovärdighet och styrka. God revisionssed formas och utvecklas successivt och utgår från den kommunala sektorns särskilda förhållanden, främst att revisionen utövas av förtroendevalda revisorer under offentlig insyn. Den goda revisionsseden avser dels den som gäller för de förtroendevalda revisorerna och som uttolkas genom Sveriges kommuner och landsting, dels den som gäller för de sakkunniga och som uttolkas av organisationen för Sveriges kommunala yrkesrevisorer. Stadsrevisionen följer i sitt arbetssätt vedertagen revisionsprocess, det vill säga God Revisionssed i kommunal verksamhet (Sveriges kommuner och landsting).

3 R E V I S I O N S P L A N Riskidentifiering och inriktning Revisorernas granskning baseras på en analys av de risker som utgör hot eller hinder för att fullmäktiges mål och verksamheternas uppdrag inte ska kunna fullgöras. Riskerna värderas utifrån väsentlighetskriterier. Analysen sker genom en systematisk identifiering och värdering av risker. Inom kommunal revision omfattar väsentlighetsbegreppet inte bara betydande belopp utan också viktiga principfrågor för kommunal verksamhet. Revisionsinriktningen blir beroende av hur styrelse, nämnder, förvaltningar och bolag hanterar och kontrollerar riskerna. Granskningar kan också genomföras där analyser ger otydliga eller otillräckliga svar. Modell för riskanalys Granskningen ska inriktas på sådana förhållanden som kan påverka bedömningen av styrelsernas och nämndernas förvaltning och räkenskaper det vill säga underlag för fullmäktiges ansvarsprövning. Granskningen kan även stödja ändamålsenlighet och effektivitet i ett koncernperspektiv. Granskningarna ska normalt avslutas inom ett år men kan i vissa fall sträckas ut över längre tid. Revisionsplanen bygger på risk- och väsentlighetsanalys som har genomförts av revisorsgruppen och revisionskontorets medarbetare. Viktiga utgångspunkter för analysen har varit kommunfullmäktiges uppdrag och direktiv, erfarenheter från tidigare granskning, löpande kontakter med stadens verksamheter och förändringar i stadens organisation. Analys av omvärldsförändringar som kan påverka revisionsriskerna genomförs också. Flera granskningar som inletts under 2011 kommer att avslutas under Med motsvarande övergång kommer vissa granskningar som inleds under 2012 slutföras under Revisionsplanen beaktar att det måste finnas en beredskap för att med kort varsel genomföra avgränsade och inte tidigare planerade granskningar när omständigheterna så kräver.

4 R E V I S I O N S P L A N Grundläggande granskning av nämnder och bolag En grundläggande granskning av verksamheten genomförs för samtliga bolag/nämnder/enheter som ingår i revisionsuppdraget. Denna granskning genomförs varje år och fokuserar på nämndens/bolagets ledning och styrning. Granskningen utgör ett underlag för prövning av om den interna kontrollen inom nämnder och styrelser är tillräcklig. Den följer huvuddragen i lednings- och styrningsprocessen och ger en uppfattning om hur lednings- och styrningsprocessen är organiserad och hur den i praktiken fungerar. Den grundläggande granskningen ska också säkerställa att det finns en tillräcklig intern kontroll inom de system som är grund för den löpande ekonomiska redovisningen och rapporteringen. Granskningen genomförs löpande under året. Ett första steg består i att följa verksamheten under året. Det sker dels genom kommunikation med den granskade enheten, dels genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden och beslut. Granskningen ska identifiera de mål kommunfullmäktige satt upp för verksamheten och ge en övergripande förståelse för väsentliga processer och risker i verksamheten. ge underlag för en översiktlig bedömning av om det finns ett tydligt ansvar för ledningens förvaltning och därmed den interna styrningen och kontrollen. Ett andra steg består i att översiktligt bedöma om styrelsen eller nämnden har byggt upp och skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. En ekonomi i balans på koncernnivå förutsätter att de enskilda nämnderna har en god budgetkontroll. Stadsrevisionen har under flera år kunnat notera att många nämnder redovisat väsentliga avvikelser från budgeterade utfall. I vissa fall tyder avvikelserna på bristande analys och realism i underlagen för budget. Bristande beslutsunderlag medför risker för att nämnderna gör felaktiga prioriteringar och tappar kontroll över sin styrning.

5 R E V I S I O N S P L A N Riskområden och prioriterade inriktningar 2012 Nedan redovisas de områden som prioriterats i risk- och väsentlighetsanalysen inför 2012 års granskning. Under revisionsåret finns möjlighet att göra nya prioriteringar mot bakgrund av en förändrad riskbild. Revisorerna kommer under året att genomföra möten med nämnder och styrelser för att presentera iakttagelser från granskningen av verksamhetsområdet Därutöver kan det finnas behov av ytterligare dialog med nämnder eller styrelser som riskerar kritik. Intern kontroll Det är styrelser och nämnder som har ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Intern kontroll är en process där politisk och professionell ledning och personal samverkar för att med rimlig grad av säkerhet kunna nå: ändamålsenlig och effektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av lagar, föreskrifter och riktlinjer. Med intern kontroll avses systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner med det primära syftet att fullmäktiges mål och uppdrag fullgörs. I den interna kontrollen ingår därmed att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade rutiner, skydda mot förluster eller förstörelse av tillgångar och att eliminera eller upptäcka fel. Därutöver ingår bland annat att organisations- och rutinbeskrivningar samt andra regelverk tas fram och att säkerställa att dessa tillämpas. Komplexitet och bristande översiktlighet i det regelverk som kommunala nämnder och bolag har att förhålla sig till kan i sig utgöra en risk. Göteborgs Stads diversifierade verksamhet med stora transaktionsvolymer och ett högt förändringstryck innebär att det ställs höga krav på en fungerande intern kontroll. Det finns ett nära samband mellan styrning och intern kontroll. Om informationen inte är rättvisande eller tillförlitlig kan detta få negativa konsekvenser på styrbarheten och de beslut som fattas riskerar bli felaktiga. Styrning och uppföljning Granskning av styrning och uppföljning är en viktig del i revisorernas ansvarsprövning. Stadsdelsnämnderna har under 2010 genomgått en genomgripande omorganisation och ytterligare förändringar av stadens organisation är under utredning. Stora organisatoriska förändringar medför en rad olika risker, varierande kulturer slås ihop eller bryts isär, kunnande och kompetens riskerar att försvinna eller att inte tas tillvara samtidigt som tydliga och inarbetade rutiner för uppföljning av verksamhet och ekonomi inte finns på plats. Sammantaget medför detta stora risker kopplade till ledning/styrning samt intern kontroll. Entreprenader och andra alternativa driftformer utgör riskområden avseende styrning och uppföljning. Särskilt inom verksamhetsområden där tjänsteproduktionen tidigare helt skötts av kommunen. Detta ställer andra krav på styrning och uppföljning än om verksamheten sköts i egen regi.

6 R E V I S I O N S P L A N En omfattande del av stadens verksamhet organiseras i projektform. Ett tydligt riskområde är den överordnade styrningen av projekten och dess koppling till linjeorganisationen samt kvaliteten i återrapporteringen. Det är mycket väsentligt att nämnder och bolagsstyrelser har tillförsäkrat sig om att det finns system för uppföljning av varje enskilt projekt. Kommunstyrelsens ledning och samordning Kommunstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att lagstiftaren förutsätter att den har en ledande och samordnande roll. Med styrelsens ledande ställning följer att den har till uppgift att skaffa sig överblick över hela kommunalförvaltningen. Styrelsen ska även ha uppsikt över den verksamhet som bedrivs av de kommunala bolagen. För att styrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsskydlighet gentemot bolagen krävs bland annat att bolagen genom ägardirektiv åläggs att lämna styrelsen de uppgifter som den anser sig behöva. Kommunstyrelsen fastställer årligen en övergripande struktur- och tidplan för de aktiviteter och beslut som faller inom ramen för kommunens samlade styrnings- och uppföljningsprocess. Processen omfattar såväl kommunfullmäktiges och nämnders/bolags budgetbeslut som uppföljning av verksamheten genom uppföljningsrapporter och årsrapporter. Uppföljningen är ett viktigt instrument för att säkerställa och möjliggöra kommunstyrelsens uppsiktsplikt över stadens nämnder och bolag. Kommunstyrelsens uppföljning sker genom innehåll och frågor i de gemensamma rapportmallarna. För att säkra kommunstyrelsens uppsiktsplikt är det minst lika viktigt att nämnderna och bolagsstyrelserna fullföljer sitt ansvar att på eget initiativ rapportera den styrinformation som bedöms väsentlig till kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens styrnings- och uppföljningsprocess har identifierats som ett väsentligt område för granskning. Av tidigare års granskning har framkommit att stadens nämnder och bolag har svårigheter att värdera och rapportera väsentlig styrinformation till kommunstyrelsen. Det är samtidigt en utmaning för kommunstyrelsen att utveckla det innehåll och de frågor som ställs inom ramen för uppföljningsprocessen. It-system I takt med utbyggnaden av it ökar stadens möjligheter till effektivisering. Samtidigt ökar riskerna. Det är därför väsentligt att den interna kontrollen i stadens olika it-system är tillfredsställande. Det är även väsentligt att stadens verksamheter har beredskap att hantera eventuella driftstopp. Löpande genomförs granskningar av olika it-system inom staden med fokus på såväl internkontrollfrågor som systemens förmåga att bidra till effektivitet i stadens stödprocesser. Byte av kommungemensamma it-stöd inom en stor organisation som Göteborgs Stad är alltid förenat med omfattande internkontrollrisker. Därför följs även det pågående arbetet med upphandling och implementering av ett nytt ekonomisystem (NEKK).

7 R E V I S I O N S P L A N Västsvenska paketet Västsvenska paketet består av en rad infrastruktursatsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar som ska bidra till att skapa en större arbetsmarknad och främja sysselsättning och tillväxt. Syftet är även att bidra till att bromsa trafikens negativa påverkan på miljön och minska sårbarheten i vägsystemet. Samarbetsparter i arbetet med paketet är Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Halland, Trafikverket och Västtrafik. För Göteborgs Stad innebär Västsvenska paketet en rad finansiella åtaganden och krav på samordning. Många av stadens verksamheter berörs, vilket ställer krav på ett gemensamt agerande, inte minst i förhållande till Trafikverket. Paketet omfattar investeringsutgifter på totalt 34 miljarder kronor mellan åren Mot denna bakgrund inrättades under 2010 en särskild samordningsfunktion/projektledning på stadsledningskontoret. Projekten är av strategisk betydelse och stadsrevisionen följer löpande utvecklingen. Kommunal service De kommunala nämnderna och styrelserna i Göteborgs Stads bolag svarar inom sina respektive områden för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat och enligt de nationella regelverk som i stor utsträckning styr verksamheten. Stadsbyggnadsprocessen Kommunfullmäktiges budget 2012 gör det tydligt att bostadsbyggande är en prioriterad fråga och att stadens nämnder och styrelser ska arbeta aktivt för att öka bostadsproduktionen. Processen ska vara snabb, säker och effektiv. Kommunfullmäktiges krav på en ökad effektivitet i stadsbyggnadsprocessen speglas i det prioriterade målet om en årlig nyproduktion av 2500 bostäder. Detta ska göras för att möta den bostadsbrist som finns i Göteborgs Stad. Samverkan mellan byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden har varit föremål för kommunstyrelsens utredningar under 2009 och Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från dessa tagit fram förbättringsområden som har lett till att det pågår ett stort antal aktiviteter inom och mellan de tre nämnderna. Risker på en övergripande nivå är otydlighet i vad stadsbyggandet långsiktigt ska resultera i och osäkerhet om hur och av vem konkreta stadsbyggnadsprojekt ska hanteras. Under året kommer en förstudie att genomföras i syfte att bedöma på vilket sätt området kan granskas och om det är möjligt att på en övergripande nivå genomföra jämförelser med stadsbyggnadsprocessen i andra städer. Samverkan kring barn och unga För många barn som far illa eller riskerar att fara illa är fungerande sociala insatser från kommunen av största vikt och betydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2012 betonas vikten av samverkan mellan aktörer vars verksamhet berör barn och unga. För att kommunens sociala insatser ska vara framgångsrika krävs fungerande samarbetsmönster bland aktörer som socialtjänst, skola, flyktingmottagning med flera. I budgeten markeras också betydelsen av att barn i riskzonen uppmärksammas tidigt och att samhällsinsatserna ska leda till att alla barn ska få en bra start och därmed motverka utsatthet även senare i livet. Skyldigheten att samverka kring frågor som rör

8 R E V I S I O N S P L A N barn som far illa eller riskerar att fara illa finns vidare reglerat i både socialtjänst- och skollagen och omfattar även verksamma inom skola/förskola som bedrivs i fristående eller enskild regi. Samverkan mellan socialtjänst och skola/förskola har mot denna bakgrund identifierats som ett väsentligt område för granskning. Försörjningsstöd Hur stor del av göteborgarna som är beroende av försörjningsstöd under kortare eller längre perioder beror på konjunktur och hur många som står utanför arbetsmarknaden. Betydande belopp utbetalas årligen och en stor mängd transaktioner hanteras av många olika handläggare inom staden. Stadsrevisionen har tidigare granskat den interna kontrollen i utbetalningsrutinerna. Granskningen visade på brister såväl i it-systemet som i handläggningen inom respektive stadsdelsnämnd. Göteborgs Stad har därefter infört ett nytt it-system inom individ- och familjeomsorg, Treserva. Granskning av den interna kontrollen i rutinerna för utbetalning av försörjningsstöd har mot denna bakgrund identifierats som ett väsentligt område att granska. Föreningsbidrag I kommunfullmäktiges budget för 2012 anges att föreningslivet i Göteborg ska vara starkt, levande och lokalt förankrat. Det ska främja jämställdhet, delaktighet, integration, folkhälsa och genomsyras av ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. Detta vill fullmäktige åstadkomma genom att föreningsbidrag i högre grad ska vara kopplat till arbete med mångfald, jämställdhet och annat arbete som motverkar negativa normbildningar i samhället. Flera nämnder i staden har i uppdrag att fördela bidrag till ideella föreningar och liknande organisationer. Varje nämnd utformar egna riktlinjer och avgör inom ramen för sitt ansvarsområde och kommunfullmäktiges riktlinjer stödets omfattning och fördelning bland aktuella föreningar. Riktlinjernas utformning och budgeten för de lokala bidragen varierar mellan de olika nämnderna. Och det är inte alltid enkelt att utläsa av budget och uppföljningsdokument hur mycket respektive nämnd betalar ut i föreningsbidrag. Erfarenheter från tidigare års granskning visar att det finns risker avseende nämndernas hantering av föreningsbidrag. Riskerna avser hela processen dvs. från ansökan, handläggning och beslut till utbetalning, uppföljning och kontroll. Nämndernas hantering av föreningsbidrag har därför identifierats som ett väsentligt område för granskning. Gynnande ej verkställda beslut Sedan 2006 har nämnderna en rapporteringsskyldighet till kommunens revisorer vad gäller gynnande ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen. Rapporteringsskyldigheten är avsedd att öka rättssäkerheten genom att säkerställa att den enskilde får tillgång till det bistånd som är beviljat. Från och med den 1 juli 2008 har nämnderna även rapporteringsskyldighet vad gäller gynnande beslut enligt LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut. Nämndernas rapportering av gynnande ej verkställda beslut följs löpande under året. Mänskliga rättigheter I kommunfullmäktiges budget för 2012 anges att de mänskliga rättigheterna ska ligga till grund för stadens verksamheter. Kommunfullmäktige vill utveckla ett systematiskt sätt att verka för människors rättigheter på lika villkor på kommunal nivå. Stadens verksamheter ska få stöd för att öka kunskapen om hur de mänskliga rättigheterna

9 R E V I S I O N S P L A N påverkar och kan konkretiseras i den egna verksamheten. Arbetet behöver också följas upp. Därför vill kommunfullmäktige att det mänskliga rättighetsperspektivet även ska beaktas i revisionsarbetet. Inköp och upphandling Värdet av Göteborgs Stads samlade inköp och upphandling är omfattande, som en följd av detta är det av betydelse att nämnder och bolag har en god intern kontroll över inköps- och upphandlingsprocessen. Ytterligare en utmaning som nämnder och bolag har att möta när upphandling är genomförd och avtal är tecknat är att tillförsäkra sig ändamålsenliga och tillräckliga förutsättningar att styra, följa upp och kontrollera den verksamhet som utförs av externa leverantörer. Inköp och upphandling är också ett förtroendekänsligt område. Stadsrevisionen har genom uppdrag av kommunfullmäktige ett särskilt uppdrag att löpande följa inköps- och upphandlingsverksamheten i staden. Under året kommer granskning att ske inom några av stadens nämnder och bolag. Personal Kommunfullmäktige framhåller i sin budget att Göteborgs Stad ska vara en god och föredömlig arbetsgivare. Invånare och anställda ska uppfatta staden som en attraktiv arbetsplats med rättvisa och trygga villkor. Kommunen ska ta tillvara och utveckla kompetens samt främja ett gott samarbetsklimat och de anställdas engagemang och hälsa. För att stadens ska kunna behålla och utveckla sin attraktionskraft är det viktigt att säkerställa att rätt kompetens rekryteras på ett professionellt och kommunikativt sätt. Granskning av rekrytering kommer att genomföras under året. Kommunfullmäktige anger även en hälsofrämjande arbetsmiljö som ett prioriterat område för att staden ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Under året kommer arbetsmiljöarbetet att granskas inom några av stadens nämnder och bolag. Förtroendekänsliga områden Inom offentlig verksamhet förvaltas medel och resurser för annans räkning och det är av stor betydelse att förtroendet är högt hos allmänheten. Verksamhet som bedrivs med offentliga medel ska därför förvaltas på ett betryggande sätt och med en tillfredsställande intern kontroll. Exempel på områden som är av förtroendekänslig karaktär är sponsring, särskilda marknadsföringsåtgärder, representation, resor, kontokort, förmånsbilar, poolbilar och mobiltelefoner. Under året kommer granskning avseende förtroendekänsliga områden att genomföras inom flera av stadens verksamheter. Finansiella risker och redovisning Nämnder och bolag ansvarar för att arbeta med kostnadskontroll och noggrann uppföljning. Resurserna inom den kommunala sektorn är i hög grad uppbundna i långsiktiga åtaganden i form av till exempel anställningsavtal, hyresavtal eller investeringar i anläggningstillgångar. Därför krävs en god framförhållning och beredskap för att kunna anpassa verksamheten till nya eller förändrade förutsättningar. Det är då av yttersta vikt att uppföljning av ekonomi och verksamhet för hela staden ger tillförlitlig information under hela året.

10 R E V I S I O N S P L A N Intern kontroll i redovisningsrutiner Årligen granskas nämndernas interna kontroll i redovisningsrutiner och system. Granskningsinsatsen baseras på revisionsbyråernas riskanalys per nämnd och på de noteringar som funnits i tidigare års granskningar. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ställs preciserade krav på kommunerna att fastställa såväl finansiella som verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Göteborgs kommunfullmäktige har utvecklat sin styrning och uppföljning av verksamheten. De prioriterade målen för verksamheten följs upp och återrapporteras vid tre tillfällen under året och i samband med årsbokslutet. Revisorernas uppdrag omfattar att uttala sig om uppföljningen av kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i samband med årsbokslut och delårsbokslut. Insyn i vissa finansiella förbindelser Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser ställer krav på viss redovisning i offentliga verksamheter genom öppen och separat redovisning. Insynslagens intention är att underlätta insyn och motverka konkurrensproblem. Styrelsen ansvarar för att denna redovisningsskyldighet fullgörs. Revisorerna ska för varje räkenskapsår intyga om redovisningen har fullgjorts. Bokslut och delårsrapport per augusti Kommunstyrelsen upprättar Göteborgs Stads årsredovisning som omfattar kommunens och koncernens räkenskaper. Stadsrevisionens granskning av årsredovisningen innefattar en bedömning av att räkenskaperna upprättats i enlighet med gällande regelverk och god redovisningssed samt att styrelser och nämnder följt stadsledningskontorets anvisningar. Processen för framtagande av årsredovisningen är komplex till följd av att normutvecklingen skiljer sig mellan olika enheter inom staden. För att säkerställa en tillräcklig kvalitet i bokslutsarbetet granskas även stadens process att ta fram sammanställd redovisning och årsredovisning, Varje år granskas även delårsrapporten per augusti i syfte att bedöma om resultatet är förenligt med de finansiella mål samt mål för verksamheten som fullmäktige beslutat. Uppdraget omfattar också granskning av delårsrapportens balans och resultaträkningar.

11 R E V I S I O N S P L A N Pågående projekt Hanteringen av känslig information i it-stödet Hjärntorget Hjärntorget är Göteborgs Stads pedagogiska it-stöd för förskola, skola, gymnasium och vuxenutbildning. Hjärntorget ger möjligheter att bland annat kommunicera och få information för elever, studerande, vårdnadshavare, skolledare, förskolepedagoger och lärare. Eftersom alla pedagogiska enheter i Göteborgs Stad använder Hjärntorget kan it-stödet följa med eleven/den studerande genom hela skolgången. Totalt nyttjar cirka användare it-stödet. Systemet har levererats av en extern leverantör som också ansvarar för driften. Eftersom systemet behandlar stora mängder personuppgifter är kontrollmiljön kritisk för att motverka bland annat spridning av känslig information, kränkande uttalanden, lagring av hälsouppgifter utan samtycke och avsaknad av gallring. Statens offentliga utredningar har tagit fram ett betänkande som berör sekretess för uppgifter i skolväsendet. Lagändringar föreslås träda i kraft 1 januari 2013 och skulle innebära höjda krav på hantering av känslig information i Hjärntorget. Granskningens övergripande syfte är att värdera om känslig information i Hjärntorget, som hälsoinformation, individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen, hanteras ändamålsenligt och i enlighet med gällande lagstiftning. I granskningen ingår även att belysa vilka risker som finns när det gäller informationshantering i Hjärntorget om de föreslagna lagändringarna träder i kraft. Boenden med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) föreskrivs att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet att leva som andra och tillförsäkras goda levnadsvillkor. Att leva som andra innebär bland annat möjlighet att bo som andra och ha ett eget hem. Kommunen ansvarar för att ordna bostad med särskild service eller annan särskild anpassad bostad för vuxna som omfattas av lagstiftningen. Vid utformning av insatser enligt LSS ska den så kallade kvalitetsparagrafen tillämpas. Verksamheten ska vara av god kvalitet och goda levnadsvillkor ska säkerställas. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande, integritet, delaktighet samt helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet. Kommunfullmäktige anger även i stadens budget att den enskildes inflytande över sin livssituation och över stödets utformning ska öka. Granskningen syftar till att bedöma om stadsdelsnämnderna har säkerställt att det vid gruppboenden finns förutsättningar för att bedriva verksamhet av god kvalitet i enlighet med lagstiftning och kommunfullmäktiges mål.

12 R E V I S I O N S P L A N Elevhälsa Syftet med elevhälsan är att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan yrkeskategorier som har central betydelse för elevers hälsa och välbefinnande. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska resurser. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Skolans huvudman, det vill säga en kommun eller en privat ägare, avgör hur tillgången ska se ut utifrån lokala behov och förutsättningar. Enligt skollagen ska elevhälsan främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Det betyder att elevhälsan ska arbeta med enskilda elever så att hinder för elevernas lärande och utveckling minimeras. Elevhälsan ska också arbeta med frågor som rör elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrundsarbete, som till exempel arbete mot mobbing och diskriminering. Kommunfullmäktige fattade under 2010 beslut om styrande riktlinjer för elevhälsan med tillämpning från och med den 1 januari Riktlinjerna ska garantera alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Genom riktlinjerna bestämmer kommunfullmäktige mål och generella principer för elevhälsans arbete, organisation och ansvarsfördelning. Syftet med granskningen är att bedöma om stadsdelsnämnderna följer skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer i sitt arbete med elevhälsan.

13 R E V I S I O N S P L A N Förtroendevalda revisorer Lars Bergsten (M), ordförande Eshag Kia (S), vice ordförande Carina Henriksson Johansson (S) Claes-Göran Lans (M) Monica von Martens (MP) Bo Forsäng (M) Kågan Karlsson (S) Bengt Bivall (V) Elisabet Olin (FP) Inger Peterson (S) Annbrith Svensson (M) Lars Svensson (S) Sven R. Andersson (M) Lars-Gunnar Landin (MP) Peggy Svensson (Vägv) Jan Lindblom (M) Vivi-Ann Nilsson (S) Torbjörn Rigemar (S) Sven Jellbo (FP) Bengt Eriksson (V) Gerhard Annvik (KD) Eva Åsman Sand (S)

14 R E V I S I O N S P L A N LEKMANNAREVISORER GKF-koncernen Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB Eshag Kia (s), Lars Bergsten (m) Business Region Göteborg AB (BRG) Eshag Kia (s), Gerhard Annvik (kd) Försäkrings AB Göta Lejon Carina Henriksson Johansson (s), Claes Lans (m) Got Event AB Inger Peterson (s), Lars Bergsten (m) Göteborg Energi AB Eshag Kia (s), Elisabet Olin (fp) Göteborgs Gatu AB Lars-Gunnar Landin (mp), Gerhard Annvik (kd) Göteborgs Hamn AB Eshag Kia (s), Lars Bergsten (m) Port Holding AB Eshag Kia (s), Lars Bergsten (m) Göteborgs Stadsteater AB Carina Henriksson Johansson (s), Claes Lans (m) Göteborgs Stads Upphandlings AB Eshag Kia (s), Annbrith Svensson (m) Göteborgs Spårvägar AB Bengt Bivall (v), Gerhard Annvik (kd) HIGAB, Hantverks- och Industrihus i Göteborg Lars Svensson (s), Sven Andersson (m) Kommunleasing i Göteborg AB Bengt Bivall (v), Annbrith Svensson (m) Liseberg AB Eshag Kia (s), Claes Lans (m) Utveckling Nordost AB Eshag Kia (s), Jan Lindblom (m) Framtidenkoncernen Förvaltnings AB Framtiden Bengt Bivall (v), Lars Bergsten (m) Rysåsens Fastighets AB Bengt Eriksson (v), Lars Bergsten (m) Idrotts- och Kulturcentrum Scandinavium Eva Åsman Sand (s), Lars Bergsten (m) Bostads AB Poseidon Kågan Karlsson (s), Sven Andersson (m) Familjebostäder i Göteborg AB Torbjörn Rigemar (s), Claes Lans (m) Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Lars Svensson (s), Jan Lindblom (m) Gårdstensbostäder AB Lars Svensson (s), Sven Jellbo (fp) Göteborgs Egnahems AB Kågan Karlsson (s), Sven Andersson (m) Göteborgs Stads Bostads AB Torbjörn Rigemar (s), Annbrith Svensson (m) Göteborgs Stads Parkerings AB Vivi-Ann Nilsson (s), Sven Jellbo (fp) Störningsjouren i Göteborg AB Lars Svensson (s), Elisabet Olin (fp) Övriga helägda bolag Älvstranden Utveckling AB Vivi-Ann Nilsson (s), Lars Bergsten (m) Delägda bolag Boplats Göteborg AB Monika von Martens (mp), Bo Forsäng (m) Renova AB Inger Peterson (s) Gryaab AB Torbjörn Rigemar (s) Göteborgsregionens Fritidshamnar AB (GREFAB) Eva Åsman Sand (s), Annbrith Svensson (m) West Sweden AB Eshag Kia (s)

15 R E V I S I O N S P L A N Stadsrevisionens organisation