TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS

Transkript

1 TIMOTEJEN 17 STOCKHOLM RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS Peter Nilsson Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Rosenlundsgatan 60 Telefon: Org.nr: Stockholm Fax: Innehar F-skattebevis

2 Projektinformation Projektnamn: Riskanalys Timotejen 17 Kommun: Stockholm Fastighet: Timotejen 17 Ärende: Uppdragsgivare: Riskanalys avseende transporter av farligt gods SSM Bygg och Fastighets AB Kontaktperson: Lars Persson Projektansvarig: Handläggare: Kontroll: Peter Nilsson Peter Nilsson (PN) Henrik Nordström (HN) Johan Norén (JN) Kontrollnivå: 1 (PN), 2b (JN) Riskanalys version 2 1 PN 2b JN Riskanalys version 1 1 PN/HN Datum Version Kontrollnivå Kontroll Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 2 (73)

3 Timotejen 17, Stockholm Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR OCH OMFATTNING UNDERLAG KVALITETSSÄKRING METOD HANTERING AV OSÄKERHETER OBJEKTSBESKRIVNING OMRÅDESBESKRIVNING VERKSAMHETSBESKRIVNING SKYDDSSYSTEM/BARRIÄRER RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATSMÖJLIGHETER TRANSPORT AV FARLIGT GODS DIMENSIONERING STYRANDE LAGAR OCH REGLER RISKBEGREPPET ACCEPTANSKRITERIER FÖR INDIVIDRISK TILLÄMPADE ACCEPTANSKRITERIER GROVANALYS IDENTIFIERING AV OLYCKSSCENARIER UTVALDA SCENARIER FÖR VIDARE ANALYS FÖRDJUPAD RISKANALYS KONSEKVENSBERÄKNINGAR AV OLYCKOR MED FARLIGT GODS FREKVENSBERÄKNING FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS HÄNDELSETRÄD SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR INDIVIDRISK KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS SLUTSATSER OCH DISKUSSION DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER SKRIFTLIGA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR (AVSEENDE DEN PLANERADE BYGGNADENS UTFORMNING) BILAGA A KARTOR OCH RITNINGSUNDERLAG... 1 FOTOGRAFIER ÖVER OMRÅDET BILAGA B FARLIGT GODS BILAGA C JÄMFÖRELSER AVSEENDE ACCEPTANSKRITERIER INDIVIDRISK JÄMFÖRELSE MED ANDRA RISKER BILAGA D HÄNDELSETRÄD BILAGA E FREKVENS/SANNOLIKHETSBEDÖMNINGAR FREKVENSBERÄKNING FÖR OLYCKA MED FARLIGT GODS VINDSTATISTIK BILAGA F 1 KONSEKVENSBERÄKNINGAR -PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR OCH OMGIVNING. 58 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 3 (73)

4 BILAGA F 2- KONSEKVENSBERÄKNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR EXPLOSIVA ÄMNEN TRYCKKONDENSERADE BRANDFARLIGA GASER BRANDFARLIG VÄTSKA GIFTIG GAS BILAGA G UTDATA FRÅN RISKBERÄKNINGAR Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 4 (73)

5 SAMMANFATTNING SSM Bygg och fastighets AB avser att bygga bostäder inom kvarteret Timotejen 17, Stockholm. Bostäderna planeras att förläggas inom en byggnad om 7-8 våningar i närhet av väg E4/E20 söderut från Stockholms centrum. Med anledning av byggnadens närliggande placering till vägen där transporter av farligt gods sker skall risken för personskador på människor vistandes i anslutning till byggnaden beaktas i enlighet med gällande lagstiftning. Avståndet mellan byggnaden och vägen är som minst cirka 50 meter vilket innebär att krav ställs på att riskerna ska analyseras enligt Länsstyrelsen i Stockholms Läns riktlinjer. Syftet med analysen är att utvärdera vilken hänsyn som skall beakta mot identifierade risker som förknippas med trafiken på väg E4/E20. Utifrån trafiken på väg E4/E20 har ett antal möjliga olycksscenarier studerats. För respektive händelse har frekvens och konsekvens bedömts och värderats. De scenarier som varit grunden i denna riskanalys är: Olycka med explosiva ämnen Olycka med giftig gas Olycka med tryckkondenserad brandfarlig gas Olycka med brandfarlig vätska De sammantagna slutsatserna av riskanalysen visar att om den planerade byggnaden inom Timotejen 17 utförs enligt nedanstående förutsättningar bedöms risknivån acceptabel. Byggnadens stomme utförs med betong En glasvägg av laminerat glas uppförs framför huvuddelen av byggnaden mot väg E4/E20. Glasväggen skall löpa från marknivå upp till en höjd minst i nivå med de översta lägenheternas överkant av fönster. Mindre öppningar (enstaka m 2 ) i glasväggen accepteras. Gavel mot E4/E20 behöver ej förses med glasväggen framför byggnadsdelen. Mer specifika krav på glasväggens utformning framgår av brandskyddsbeskrivningen. Byggnaden skall ej uppföras med fler än åtta våningsplan. Om fler våningsplan planeras skall ytterligare utredningar av den förändrade riskbilden göras Eventuella ventilationsintag för mekanisk tilluft placeras i de delar av byggnaden som är riktade bort från väg E4/E20 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 5 (73)

6 1 INLEDNING Inom fastigheten Timotejen 17, Stockholm, planerar SSM Bygg och Fastighets AB att uppföra ett nytt bostadshus. Eftersom den planerade bebyggelsens ligger i nära anslutning till väg E4/E20 som utgör transportled för farligt gods skall riskerna för boende och vistandes inom fastigheten analyseras. 1.1 Syfte Syftet med denna riskanalys är att analysera vilken förhöjd risk personer inom fastigheten Timotejen 17 kommer att utsättas för till följd av de transporter som sker på den närliggande transportleden för farligt gods. Syftet med analysen är även att värdera risken och vid behov föreslå åtgärder för att minska risknivån inom fastigheten. Vidare syftar riskanalysen till att fungera som ett beslutsunderlag för beslutsfattare i detaljplaneprocessen rörande fastigheten Timotejen Avgränsningar och omfattning Denna analys omfattar endast skadehändelser som kan komma att inträffa till en följd av plötslig olycka i omgivningen som leder till negativa konsekvenser för tredje person, det vill säga människor inom fastigheten. Analysen är objektsspecifik och är anpassad efter ett tidigt förslag till den byggnad som planeras att uppföras. Riskanalysen omfattar endast den del av fastigheten som SSM Bygg och Fastighets AB avser exploatera för bostäder. Riskanalysen är således inte applicerbar för andra byggnader inom planområdet. Risker ej samhörande med transporter av farligt gods eller avkörningsrisker från intilliggande vägar omfattas ej. Detta innebär att sådana risker såsom flygtrafik, radioaktivt nedfall, pandemier och motsvarande inte omfattas av denna riskanalys. 1.3 Underlag Nedanstående tabell anger underlaget för riskanalysen. Handling Datering Upprättad av Situationsplan Odaterad Framgår ej Fasad- och planritning Odaterad Framgår ej Situationsplan Engstrand och Speek Arkitekter Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 6 (73)

7 1.4 Kvalitetssäkring Denna riskanalys omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem. Kontrollnivå Beskrivning Nivå 1 Handläggaren kontrollerar själv, med hjälp av checklistor, att samtliga relevanta krav och råd har tillgodosetts. Nivå 2a En annan konsult inom Briab gör en övergripande granskning av rimligheten i förutsättningar och föreslagna skyddsåtgärder. Nivå 2b En annan konsult inom Briab gör en noggrann granskning av riskanalysen och genomförda utredningar för att kontrollera att relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. Nivå 3 En annan sakkunnig, som inte arbetar inom Briab, gör en noggrann granskning av riskanalysen för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. (Tredjepartskontroll). Enligt Räddningsverkets råd för i viss mån liknande riskanalysarbete 1 bör en granskning av riskanalysen göras av någon som inte deltagit i analysarbetet. Den interna granskningen av denna riskanalys har utförts av Johan Norén, Briab, som inte deltagit i analysarbetet och innehar motsvarande kompetens som handläggarna av denna analys. 1.5 Metod Nedanstående Figur 1 visar en schematisk beskrivning av en modell för riskhanteringsprocessen. Riskidentifiering Riskskattning Riskvärdering Riskreducerande åtgärder Uppföljning Figur 1 Begrepp inom riskhanteringsprocessen. Gråmarkerade moment (uppföljning) omfattas ej av denna riskanalys Denna riskanalys följer på ett övergripande plan strukturen i figur 1. I riskanalysen genomförs både kvalitativa och kvantitativa bedömningar. Som verktyg för den fördjupade riskanalysen har ett antal beräkningsmodeller och datorprogram använts. Resultaten från de enskilda beräkningarna har vägts samman för att beskriva den aktuella risknivån, där risk definieras som produkten av konsekvens och sannolikhet, med hjälp av ett probabilistiskt angreppssätt. För att kunna läsa och tolka denna riskanalys fullt ut krävs hög kunskap inom riskhantering och i viss mån brandskydd. Analysens målgrupp är således i första hand personer med kompetens inom dessa områden. Eftersom ett av analysen syften är att utgöra ett beslutsunderlag har sammanfattning och slutsatser anpassats så att resultaten av analysen skall kunna förstås övergripande av personer utan större kunskap om riskhantering och brandskydd. 1 Räddningsverket (2004) Riskanalys Riskbedömning Riskhantering Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 7 (73)

8 1.5.1 Disposition Denna riskanalys är uppbyggd enligt nedanstående disposition. Kap 1: Inledning Kapitlet ger en beskrivning av syfte, metod, underlag, kvalitetssäkring, omfattning och avgränsningar. Kap 2 - Objektsbeskrivning I detta avsnitt beskrivs ett antal för, riskanalysens resultat, grundläggande förutsättningar som om de ändras kan påverka resultatet och analysens giltighet. En förändring av dessa förutsättningar kan innebära att analysens giltighet måste se över. Kap 3 Dimensionering I detta avsnitt ges en beskrivning av mot vilka regelverk denna riskanalys genomförts samt en beskrivning av hur resultaten från genomförd riskanalys har tolkats. I Sverige saknas kriterier för acceptabel risknivå i samhället varför det är extra viktigt att ta ställning till vilken risknivå som bedöms som acceptabel innan resultaten från riskanalysen tillämpas. Kap 4 Grovanalys Utifrån en identifiering av scenarier som kan påverka personer inom området värderas dessa utifrån ett semikvantitativt angreppssätt med hjälp av riskmatrismetodik. Värderingen görs dels genom kvalitativa bedömningar av konsekvenser och olyckfrekvenser samt genom erfarenhetsmässiga bedömningar och diskussioner med sakkunniga och andra brand- och riskhanteringsingenjörer inom Briab. Kap 5 Fördjupad riskanalys Utifrån den värdering av scenarier som gjorts i grovanalysen genomförs en fördjupad riskanalys. Endast de scenarier som i grovanalysen bedömts nödvändiga att analysera djupare studeras i den fördjupade riskanalysen. I den fördjupade riskanalysen genomförs kvantitativa beräkningar av såväl sannolikheter som konsekvenser. Resultaten från de genomförda beräkningarna ställs samman till risknivåer som sedan jämförs med tidigare presenterade acceptanskriterier. Kap 6 Diskussion och Slutsatser Utifrån resultaten av föregående kapitel diskuteras resultaten och slutsatser dras. Vid behov ges förslag på eventuella åtgärder, rekommendationer eller vidare arbete Bilagor Till denna handling bifogas följande bilagor: Bilaga A Kart- och ritningsunderlag Bilaga B Förteckning transporter av farligt gods Bilaga C Jämförelser med andra acceptanskriterier Bilaga D Händelseträd Bilaga E Sannolikhets- och frekvensberäkningar Bilaga F1 och F2 Konsekvensberäkningar Bilaga G Riskberäkningar Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 8 (73)

9 1.6 Hantering av osäkerheter Det går inte att komma ifrån osäkerheter vid arbete med att analysera risker eftersom hanteringen av osäkerheter hör till analysarbetets natur. Osäkerhet finns alltid vid gjorda antaganden, brist på tillförlitlig data för ingångsparametrar, modellosäkerheter, kunskapsosäkerheter och naturliga variationer. För att ta hänsyn till osäkerheter används i möjligaste mån kontinuerliga fördelningar istället för diskreta värden. Den matematiska hanteringen av osäkerheter görs med hjälp av (se nedan). Genom detta angreppssätt blir resultatet mer robust och en mer nyanserad bedömning av osäkerheterna kan är ett tilläggsprogram till Microsoft Excel som används för att kunna representera indata och variabler med statistiska fördelningar i stället för diskreta värden. Genom att kunna använda iterationer representeras ett stort antal händelser vilket ger ett mer nyanserat beslutsunderlag. De upprepade beräkningarna utförs med hjälp av Latin Hypercube sampling, som är en form av Monte Carlo simulering. Beräkningarna sker genom att värden plockas slumpartat från den definierade fördelningen och på så sätt representeras olika kombinationer av indata utifrån den definierade fördelningen för variabeln. 2 Latin Hypercube sampling minskar sannolikheten för extrema värden, vilket annars kan uppkomma med ordinarie Monte Carlo simulering. En fördel med att är att resultaten inte endast presenteras som diskreta värden. Istället ger programmet möjlighet att uttrycka känsligheten genom fördelningar i resultaten vilket är en central funktion då arbetet medför en möjlighet att använda ett stort antal möjliga utfall, stora osäkerheter och stora variationer. Dessutom möjlighet till att studera indata för att avgöra vilka parametrar som på verkar resultatet mest, vilket är en styrka då osäkerheter skall hanteras. I de fall dataunderlaget är bristfälligt görs ingenjörsmässiga antaganden. Konservativa antaganden används ej avsiktligt i beräkningarna. Istället tas hänsyn till lämplig säkerhetsmarginal i de riskberäkningar som genomförs. 2 Palisade Corp (2007) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 9 (73)

10 2 OBJEKTSBESKRIVNING I nedanstående avsnitt beskrivs ett antal för, riskanalysen, grundläggande förutsättningar. 2.1 Områdesbeskrivning Nedanstående kartutdrag, Figur 2, visar var anläggningen geografiskt är belägen. Figur 3 visa en karta med en mer detaljerad bild av anläggningen. Stockholm C Timotejen 17 Figur 2 Fastighetens geografiska placering Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 10 (73)

11 Figur 3 Situationsplan med placering av byggnaderna, väderstreck och sträckning av E4/E20 I bilaga A redovisas situationsplan, fasadritning samt skiss till planritning för den planerade byggnaden. Dessutom redovisas ett antal fotografier från planområdet. Nedanstående visar planområdet sett från andra sidan motorvägen. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 11 (73)

12 Bild 1. Planområdet sett från andra sidan vägen. Av bilden framgår höjdskillnaden från vägen mot fastigheten. Bilden visar också det framförliggande parkeringsgaraget samt den bakomliggande byggnaden. Blå skraffering anger ungefärligen den planerade byggnaden läge. 4 Omgivningen kring fastigheten består främst av kontor och bostäder. 2.2 Verksamhetsbeskrivning Den planerade byggnaden avses att nyttjas för bostadsändamål. 2.3 Skyddssystem/barriärer Nedan följer en beskrivning av några av de viktigaste objektsspecifika skyddsbarriärerna för att förhindra skadliga händelser för byggnaden Höjdskillnad Höjdskillnaden mellan väg E4/E20 och den planerade byggnadens botten är ca 12 meter. Detta är ur skyddssynpunkt fördelaktigt då höjdskillnaden dels ger längre avstånd från vägen till byggnaden samt att slänten även kan fungera som skydd. Bland annat kan tunga gaser hindras från att spridas i riktning mot byggnaden Dike Bredvid väg E4/E20 finns ett dike. Diket kan vid utsläpp av exempelvis brandfarlig vätska fungera som uppsamlingskärl och hindra större spridning. Detta kan medför att spillet inte flyter närmare byggnaden Parkeringsgarage Mellan vägen och den planerade byggnaden finns ett parkeringsgarage i betong. Garaget är ur risksynpunkt fördelaktigt då det delvis kan fungera som skyddsvall mot både explosion, brand och spridning av giftiga gaser. 4 Fotografi taget Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 12 (73)

13 2.3.4 Glasvägg Av bullerskäl planeras anläggning av en ljuddämpande glasvägg framför byggnaden i riktning mot väg E4/E20. Denna glasvägg kan skydd mot viss spridning av giftiga gaser i händelse av olycka. Gaser kan delvis hindras från att spridas mot byggnaden Geografisk skyddsbarriär Utöver de ovan beskrivna skyddssystemen finns det ett flertal mer eller mindre naturliga barriärer. Exempelvis kan ett geografiskt avstånd mellan riskobjekt och skyddsobjekt fungera som en skyddsbarriär. 2.4 Räddningstjänstens insatsmöjligheter Mot bakgrund av fastighetens geografiska placering förutsätts att räddningstjänsten vid normala förhållanden kan vara på plats inom 10 minuter vid en eventuell olycka. 2.5 Transport av farligt gods Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat, samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Farligt gods delas in i 9 olika klasser 5 för ämnen med liknande risker vid transport på väg. En kortfattad beskrivning av olika ADR-klasser med konsekvensbeskrivning redovisas i Bilaga B. På E4/E20 transporteras det stora mängder farligt gods och det förekommer transporter av samtliga ADR-klasser. För E4/E20 har vägverket och statistiska Centralbyrån genomfört en mätning för farligt gods trafik på väg under september månad Resultatet presenterades på kartor som intervall och dessa har interpolerats för att representera transport under hela året. Resultatet presenteras i Tabell 1. 5 Klassificeringen benämns ofta ADR-klasser efter ett europeiskt regelverk för transport av farligt gods på landsväg. 6 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 13 (73)

14 Tabell 1 Statistik för transport av farligt gods på väg E4/E20 i anslutning till Stockholm. ADR-Klass Interpolerad årsbasis 2006 Medelandelar september 2006 Min [ton] Max [ton] ,03% ,84% ,06% ,01% ,13% ,13% ,06% ,28% ,23% 5.2 0,00%* ,36% ,02% ,44% ,39% Totalt % *För transporter av ämnen tillhörande klass 5.2 Organiska peroxider uppmättas inga transporter under period. Vid en jämförelse med nationell statistik saknas uppgifter om transporter av denna ämnesklass. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 14 (73)

15 3 DIMENSIONERING I detta kapitel presenteras en beskrivning av mot vilka lagrum och dimensioneringskriterier som riskanalysens tillvägagångssätt, metodik och resultat har tolkats. En kärnfråga gällande riskanalysarbete i Sverige är mot vilka kriterier den analyserade risken skall jämföras. För att undvika oklarheter kring krav på nivå på utförande av riskanalysen, acceptanskriterier samt vilka regelverk som egentligen omfattas presenteras i detta kapitel ett försök till att tydliggöra dessa för riskanalysens slutsatser centrala frågor. 3.1 Styrande lagar och regler I samband med detaljplaneläggning skall ett antal lagar tas i beaktning. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste och mest centrala kraven angående risker för människor, miljö och egendom. Observera att det endast är en del av dessa som omfattas av denna riskanalys Lag om skydd mot olyckor, LSO 7 I Lagen om Skydd mot olyckor 2 kap. 2 står: Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Ovanstående krav gäller alla anläggningar och nyttjanderättshavare i Sverige Plan- och bygglagen 9 I plan- och bygglagens första paragraf står att bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen förutsetts således att frågor om skydd mot olyckor skall vara slutligt avgjorda i samband med planläggning Miljöbalken 10 I miljöbalken ställs krav på en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att människors hälsa ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan Länsstyrelsens rekommendationer 11,12 Länsstyrelsen i Stockholms län har formulerat riktlinjer för riskanalyser vid bebyggelse i närhet av transportled för farligt god i Stockholms län. Enligt de riktlinjer som Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram föreslås att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras inom ett riskavstånd av 150 meter från transportled för 7 Räddningsverket (2003) 9 PBL (2007) 10 Miljöbalken, Länsstyrelsen i Stockholms län (2006) 12 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 15 (73)

16 farligt gods på väg. 13 Avståndet är valt utifrån de förutsättningarna som generellt råder i Stockholms Län med avseende transporter av farligt gods. I äldre riktlinjer från Länsstyrelsen i Stockholms Län nämns att det alltid bör lämnas bebyggelsefritt 25 meter ifrån transportled för farligt gods och bostadsbebyggelse bör undvikas 75 meter ifrån väg där farligt gods transporteras. 14 En riskanalys som identifierar och analyserar riskerna och som visar att en acceptabel risknivå kan erhållas innebär att avsteg kan göras från Länsstyrelsens rekommenderade avstånd Allmänt råd om riskanalys vid farlig verksamhet 15 Som en jämförelse för rimliga krav på kvalitet på riskanalysen används Räddningsverkets Allmänna råd om farlig verksamhet. I denna framgår ett antal rekommendationer på innehåll och arbetsmetodik för genomförande av riskanalyser. Bland annat framgår att osäkerheter skall hanteras, analysen skall vara transparent samt hur granskningen av analysen bör utföras. 3.2 Riskbegreppet Begreppet risk tolkas ofta på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang liksom denna riskanalys förstås begreppet som en sammanvägning av sannolikheten för en händelse multiplicerat med omfattningen av dess konsekvens Principer och metoder för riskvärdering Som utgångspunkter för värdering av risk används ofta följande fyra övergripande principer 16. Rimlighetsprincipen - Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen - En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen - Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer - Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer Värdering av risk vid grovanalys I denna riskanalys nyttjas riskmatrismetodik utifrån ett semikvantitativt angreppssätt. Genom att värdera konsekvens och sannolikhet för identifierade olycksscenarier i en scenarioanalys har varje scenario värderats och bedömds på en skala mellan 1-5 utifrån: 1) Hur sannolikt scenariot bedöms vara 2) Hur allvarlig konsekvens scenariot bedöms kunna medföra För att kunna göra en strukturerad bedömning har Kemikontorets bedömningskriterier 17 för sannolikhet och konsekvens använts. Konsekvenser anges i en relativ skala för omfattningen av 13 Länsstyrelsen i Stockholms län (2006) 14 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000) 15 Räddningsverket (2004) 16 Räddningsverket (1997) 17 Kemikontoret (2001) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 16 (73)

17 personskador och sannolikhet anges för att en skada skall inträffa i skadetillfällen per år. Kriterierna för konsekvens och sannolikhet beskrivs i Tabell 3 Definitioner av sannolikhetsklassificering. och. Tabell 2 Definitioner av konsekvensklassificering. Konsekvens Definition 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Tabell 3 Definitioner av sannolikhetsklassificering. Sannolikhet Definition 1 liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 1 gång per år 3 sannolik 1 gång per år 4 1 gång per 1-10 år 5 hög Mer än 1 gång per år För att visualisera risken för olika scenarier och för att bedöma och rangordna olika scenarier visualiseras uppskattad konsekvens och sannolikhet i en riskmatris. Riskmatrisen och valda bedömningsgrunder överrensstämmer även med motsvarande matris av Räddningsverket 18. Exempel på riskmatris presenteras i Figur Individrisk Med individ eller platsspecifik risk avses normalt risken för en enskild individ att omkomma av en specifik händelse under ett år. Individrisken är oberoende av hur många människor som vistas inom ett specifikt område. Nedan redovisas tre vanliga angreppssätt att redovisa individrisken på. 19 Platsspecifik risk - Risken för en person som alltid befinner sig på en viss plats. Kan åskådliggöras genom riskkonturer på en karta där centrum utgöres av den plats där en förväntad skadehändelse kan inträffa. Individspecifik risk - Risken för en individ, som inte befinner sig på samma plats hela tiden. Det kan t ex vara en person som befinner sig på olika platser inom ett fabriksområde vid olika tidpunkter. Medelindividrisk - Medelindividrisken kan ges som medelrisken för en grupp av individer som utsätts för en speciell risk t ex alla operatörer i en fabrik. Den kan också ges som en medelrisk för en större grupp där alla inte är direkt utsatta för risken t ex alla inom fabriksområdet. I denna riskanalys tillämpas individrisk som platsspecifik risk. 18 Räddningsverket (1997) 19 Wennersten R., (2000) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 17 (73)

18 3.2.4 Samhällsrisk Samhällsrisken visar förhållandet mellan sannolikheten för att ett visst antal människor omkommer till följd av konsekvenser vid ett aktuellt riskobjekt. Det vanligaste sättet att ange samhällsrisken är med ett så kallat F/N-diagram. F/N-diagramet anger frekvensen av händelser (F) som ger ett visst antal omkomna (N). 20 Till skillnad från de olika individriskbegreppen är utfallet av samhällsrisken beroende av persontätheten i riskkällans omgivning. En väsentlig brist vid tillämpning av samhällsrisk är att riskmåttet inte är tillämplig för utvalda delar av omgivningen. 3.3 Acceptanskriterier för individrisk Individrisk kan liksom för riskmåttet samhällsrisk presenteras en beskrivning av ett antal olika existerande förslag till acceptanskriterier för individrisk, se Bilaga C Förslag till acceptanskriterier för individrisk För riskmåttet individrisk finns av DNV (på uppdrag av Räddningsverket) föreslagna kriterier. Följande kriterier för individrisk föreslås av DNV: 21 Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 10-5 per år Övre gräns för område där risker kan anses små 10-7 per år För att ge ett perspektiv till DNV:s förslag presenteras andra exempel på acceptanskriterier i bilaga C. Dessutom redovisas en jämförelse mot andra vanligt förekommande riskkällor i samhället. 20 Räddningsverket (1997) 21 Räddningsverket (1997) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 18 (73)

19 3.4 Tillämpade acceptanskriterier I Sverige saknas, som tidigare beskrivits, riktlinjer på vilka acceptanskriterier som skall användas. Vid riskhänsyn i detaljplaneprocessen är DNV:s förslag vanligt förekommande även om det finns många undantag. I denna riskanalys sker ingen absolut tillämpning av acceptanskriterier. Mikael Eriksson 22, (MSB, dåvarande Räddningsverket), betonar att det inte finns några lagstadgade eller liknande acceptanskriterier i Sverige. Enligt samma källa skall slutsatserna av riskanalysen vila på en bedömning av skäligheten och inte på kvalitativa acceptanskriterier avseende risk, eftersom det inte finns några fullt ut tillämpliga sådana. Då denna riskanalys endast undersöker riskbilden för en liten del av väg E4/E20 anses samhällsrisken som riskmått inte vara relevant att grunda ett beslut efter i denna riskanalys. Därför kommer riskanalysen beskriva risknivån i kvantitativt i form via individrisken inom byggnaden. En jämförelse kommer att göras för att åskådliggöra risknivån i förhållande till i första hand DNV:s kriterier 23. Slutsatserna av riskanalysen som helhet kommer inte uteslutande att vila på en jämförelse med kvantitativa acceptanskriterier. Slutsatserna kommer istället att vila på såväl grovanalys, scenariobeskrivningar, sannolikhets- och konsekvensbedömningar samt riskberäkningar. Resultaten från dessa vägs sedan samman till en slutlig bedömning. 22 Samtal Mikael Eriksson var projektledare för framtagandet av Räddningsverkets Allmänna råd om Farlig verksamhet. 23 Skillnaderna mellan DNV:s och IPS kriterier är ganska små. För övre gräns för individrisk är kriterierna till och med de samma. För samhällsrisk är kriterierna också snarlika men skiljer sig i tolerabel risk för stora och mindre konsekvenser. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 19 (73)

20 4 GROVANALYS Syftet med detta avsnitt är att systematiskt identifiera och beskriva olycksscenarier som kan få en skadlig inverkan på planområdet. Syftet är även att klargöra vilka scenarier som bedöms som mest allvarliga. De scenarier som bedöms medföra icke acceptabla risker analyseras på en kvantitativ nivå i den fördjupade riskanalysen i avsnitt Identifiering av olycksscenarier Ett antal olycksscenarier har identifierats. Till hjälp med identifiering av scenarierna ligger platsbesök, ritningsunderlag samt statistik över typ och antal transporter av farlig gods. Även en enklare form av muntlig What-if-analys 24 har använts för att identifiera scenarier Olycksscenarier Nedan i tabell 4 listas identifierade olycksscenarier. Resultatet bygger i första hand på identifieringen av scenarierna och en värdering av dessa scenariers konsekvenser, respektive sannolikheter. Resultaten har analyserats och kategoriserats i tabell 4. Tabell 4. Identifierade scenarier med respektive konsekvens och sanolikhet bedömd Id Scenario Skadehändelse/ Konsekvens 1 2a 2b 3 4 5a 5b Olycka med explosiva ämnen Olycka med brandfarlig gas Olycka med giftig gas Olycka med brandfarlig vätska Olycka med brandfarliga fasta ämnen Olycka med oxiderande ämnen Olycka med organiska peroxider Olycka med giftiga ämnen (ej gas) Olycka med radioaktiva ämnen Olycka med frätande ämnen Explosion i närhet av planområdet. Personer i närhet till explosionen kan skadas av tryckvåg, påföljande brand, splitterverkan, byggnadskollaps etc. Brand/explosion till följd av läckage. Kan leda till brand, gasmolnsexplosion, jetflamma. Antändning behöver ej nödvändigt ske i anslutning till utsläppskällan. Giftig gas läcker ut. Gasen kan spridas och personer kan skadas vid inandning. Riskvärdering S K Risk Brand med risk för strålning mot människor och byggnad Brand med risk för strålning mot människor och byggnad Risk för häftig brand. Kan leda till skadliga förhållanden från strålning mot människor och byggnad. Risk för häftig brand. Kan självantända vid kontakt med organiska ämnen. Kan leda till skadliga förhållanden från strålning mot människor och byggnad. Giftiga vätskor eller fasta ämnen. Vid direktkontakt kan allvarliga skador uppstå Kan vid hög dos ge upphov till kritiska skador pga. joniserande strålning. Kan även ge upphov till kroniska effekter. Kan förekomma som både gas och flytande ämne. Vid höga koncentrationer kan skada inre och yttre vävander Olycka med övriga ämnen Risk för att brand och mindre explosioner Metoden utgår ifrån att försöka hitta potentiella skadehändelser med utgångspunkt från vissa avvikelser eller störningar genom att ställa frågor på formen Vad händer om?. Exempel på en fråga som ställts är Vad händer om en lastbil lastad med giftig gas välter i närhet av planområdet? Avsikten med metoden är att den lockar fram kritiska punkter i ett system genom att användaren tvingas svara på vad som händer. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 20 (73)

21 För att visualisera och tydliggöra de identifierade scenarierna har dessa visualiserats i en riskmatris som återges i Figur 4. Klassificering av id för respektive scenario har gjorts utifrån den klassificering som beskrivits i tabell gång per år, 4 1 gång per 1 10 år Åtgärdas akut Sannolikhetsnivå 3 1 gång per år, 2 1 gång per år 3 4 Åtgärdsbehov bör beaktas 8, 9 Åtgärdsbehov skall utredas 1 < 1 gång per 1000 år Acceptabel risk 7 1 Övergående lindriga obehag 6 5a 2a, 2b, 5b 1 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag Figur 4 Riskmatris avseende identifierade scenarier Enstaka svårt skadade Konsekvensnivå 4 Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Flera dödsfall, 10-tal svårt skadade Scenariorymd Med begreppet Scenariorymd avses alla de riskscenarier som systemet innehåller. Systemet i detta fall är fastigheten Timotejen 17 med de hot som kan utgöra en risk för fastigheten. Riskscenariorymden är således samtliga de risker som kan påverka människor vistandes inom fastigheten. I samband med identifiering och kategorisering av ovanstående riskscenarier kan det inte garanteras att samtliga riskscenarier inom scenariorymden finns. Storleken på de riskscenarier som eventuellt inte är identifierade är omöjlig att veta, att uppnå en fullständig täckningsgrad av scenariorymden är emellertid omöjligt i samtliga sammanhang. Dock har det aktuella systemet sedan tidigare definierats som riskkällor samhörande med transporter av farlig gods. Av denna anledning bedöms komplexiteten i systemet inte vara allt för stor och därmed bedöms täckningsgraden av scenariorymden acceptabel. 25 Modellen är en omarbetning hämtad från cobsson A., Lamnevik S.(2001) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 21 (73)

22 4.2 Utvalda scenarier för vidare analys Utifrån ovan gjorda grovanalys och visualiseringen i riskmatris visar att scenario 1, 2a, 2b och 5b bör undersökas djupare då den uppskattade risken ligger inom det område i riskmatrisen där åtgärdsbehov skall utredas vidare enligt valda riskkriterier. Gemensamt för dessa risker är att sannolikheten för dessa scenarier bedöms mycket låg. Av tabell 1 kan konstateras att transporter av ämnen tillhörande klass Organiska peroxider uppmättes inga transporter under den aktuella perioden för mätningen. Vid en jämförelse med nationell statistik saknas uppgifter om transporter av denna ämnesklass. Mot denna bakgrund bedöms sannolikheten för olycka med ämne tillhörande klass Organiska peroxider ännu mer osannolik än övriga ämnen som har kategoriserats i samma ruta av riskmatrisen, figur 4. Merparten av de transporter av farligt gods som sker förbi planområdet består av brandfarliga vätskor, klass 3. Även om konsekvensen bedöms som låg bedöms sannolikheten vara så hög att ytterligare analys bör genomföras. Med anledning av ovanstående resonemang bedöms scenarierna 5b inte utgöra särskilt stora riskkälla då ämnet är i det närmast obefintligt på den aktuella vägen och tas därför inte med vidare i den fördjupade riskanalysen. Scenario 3 kommer dock att hanteras i den fördjupade riskanalysen trotts att den inte placerade sig inom området för när ett scenario skall utredas. Denna bedömning görs utifrån de mängder med brandfarlig vätska som transporteras på den aktuella vägen. Nedan i tabell 5 redovisas det angreppssätt som kommer att nyttjas för vidare analys i den vidare analysen av olika scenarier. Tabell 5 Beskrivning av utredningsnivåer för vidare analys av identifierade olycksscenarier Utrednings -nivå Nivå 1 - Djup Nivå 2 - Låg Angreppssätt Scenarier Motivering Kvantitativa beräkningar Kvalitativa bedömningar 1. Explosiva ämnen 2a. Brandfarliga gaser 2b. Giftiga ämnen 3. Brandfarliga vätskor 5a. Oxiderande ämnen 5b. Organiska peroxider Övriga Bedöms innebära höga risker Bedöms innebära låga risker som totalt sett inte bedöms påverka riskbilden nämnvärt. Samtliga olycksscenarier kommer dock att beaktas i den slutliga bedömningen av risken. Detta för att inte helt förbise dessa scenarions inverkan på riskbilden. Även om de inte bedöms utgöra särskilt stora risker bedöms de ändå utgöra en viss, om än mycket liten, risk. Tas de inte i beaktning vid värderingen av risken skulle detta medföra att täckningsgraden av scenariorymden försämras. Dock sker analysen av respektive scenario på olika nivåer enligt tabell 5 ovan Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 22 (73)

23 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS I detta kapitel görs en djupare studie av de scenarier som identifierats i föregående kapitel. För att tydliggöra de olika scenarierna har ett antal händelseträd skapats. Händelseträden tillsammans med indata till sannolikhets- och konsekvensberäkningar presenteras översiktligt. I slutet av detta kapitel presenteras resultaten av de sammanvägda riskberäkningarna. Förtydande beräkningar, kalkyler och förklaringar redovisas i: Bilaga D Händelseträd Bilaga E Sannolikhetsberäkningar Bilaga F Konsekvensberäkningar Bilaga G Riskberäkningar Beräkningar i den fördjupade riskanalysen har gjorts med hjälp av för att kunna göra ett stort antal iterationer och på så sätt fås ett mer robust gör det även möjligt att på ett kvantitativt sätt genomföra reggretionsanalys och kartlägga de för resultatet kritiska parametrar. 5.1 Konsekvensberäkningar av olyckor med farligt gods För att kunna avgöra vilka av de utvalda scenarierna som kan hota personer som befinner sig på det aktuella planområdet samt i byggnaden som planeras på denna har konsekvensberäkningar genomförts. Resultatet av konsekvensberäkningar är ett konsekvensavstånd inom ett område där människor kan förväntas omkomma om scenariot inträffar. Använda beräkningsmetoder följer vetenskaplig vedertagna praxis och kommer främst från Försvarets forskningsinstitut, FOI (tidigare Försvarets forskningsanstalt, FOA) 26. Konsekvensberäkningarna och de metoder som använts beskrivs utförligare i bilaga F1 och F Underklass Explosiva ämnen Explosiva ämnen representeras i denna riskanalys av Trotyl, som är en av de större beståndsdelarna i dynamit (scenario 1). För att beräkna vid vilket avstånd som ett visst tryck kan uppstå måste massan explosivt ämne uppskattas. Då explosiva ämnen regleras strängt av ADR-regelverket, bland annat avseende hur stora mängder som får transporteras har denna indata satts i en fördelning inom rimliga gränser. Massa explosivt ämne Risktriang(50;212;500) 27 Övrig indata har ansatts konstanta och återfinns i tabell Fischer S., et al (FOA) (1998) 27 Triangulär fördelning betyder att fördelningen kommer att pika på 212 kg med ett minimum på 50 kg och maximum på 500 kg. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 23 (73)

24 Tabell 6. Konstata indata för konsekvensberäkningar av explosiva ämnen Avstånd från explosion till hus, r Tryck när betonghus rasar Intensitet när betonghus rasar Infallande tryck när fönster spricker Infallande tryck när människor omkommer (50%) 50 meter 40 kpa 1,5 kpa s 4,5 kpa 260kPa Resultat, explosion Väg E4/E20 är belägen ca 50 meter bort från det aktuella planområdet. Efter utförda beräkningar kan det konstateras att den explosionskraft som krävs för att ett betonghus skall kollapsa inte kommer att uppnås 50 meter bort från väg E4. På 50 meters avstånd från explosionen kan det konstateras att tryckökningen blir ca 20 kpa vilket är tillräkligt för att fönster som är belägna mot det aktuella planområdet kommer att spricka Underklass Brandfarliga gaser Brandfarliga gaser representeras i denna riskanalys av Gasol (scenario 2). Brandfarliga gaser resulterar i tre olika scenarier jetflamma, fördröjd antändning och BLEVE. Konsekvensberäkningar för dessa tre olika scenarier presenteras nedan Jetflamma En jetflamma kan uppstå om det går hål i en tank med tryckkondenserad brandfarliggas och antändning sker omgående. Då det finns en mängd indataparametrar som kommer att påverka resultatet av konsekvensberäkningarna har dessa utryckts som fördelningar. När indata är känd den presenterats som konstanta parametrar. Nedan följer de indata parametrar som presenterats som fördelningar följt av tabell 7 med konstant indata. Flödeskoefisient RiskUniform(0,6;0,85) 29 Hålarea RiskCumul(0,00008;0,008;{0,00008;0,002;0,008};{0,625;0,833;1}) Exponeringstid RiskUniform(5;15) Tabell 7. Konstant indata för konsekvensberäkningar av jetflamma Tryck i tanken Atmosfärstryck Specifik volym vätskefas ,5 Pa Ps 0,0016 m 3 /kg Resultat, Jetflamma Resultatet från beräkningarna blev ett konsekvensavstånd på 34 meter vid 50% - percentilen och 67 meter vid 95% - percentilen. I dessa konsekvensavstånd har 20 meter 29 Öresund Safety Advisor (ÖSA) (2004) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 24 (73)

25 inkluderat i båda resultaten som är avståndet för när människor kan förväntas omkomma av strålningen av jetflamman enligt beräkningar Fördröjd antändning Fördröjd antändning kan inträffa om det går hål i en tank med tryckkondenserad gas och denna inte antänds direkt. Gasen kommer att lämna tanken och transporteras bort från tanken. Då gasol är en brandfarlig gas inom ett brännbarhetsområde kan antändning av gasen ske så långt som koncentrationen gasol i luften är tillräkligt hög. Om gasen antänds efter att den lämnat tanken när den befinner sig inom brännbarhetsområdet för gasol kommer en typ av gasmolnsexplosion inträffa som innebär att en stor volym av luften antänds. Nedan följer de indata parametrar som presenterats som fördelningar följt av tabell 8 med indata som beräknas med fast data. Flödeskoefisent RiskUniform(0,6;0,85) 30 Hålarea RiskCumul(0,00008;0,008;{0,00008;0,002;0,008};{0,625;0,833;1}) Tabell 8. Konstant indata för konsekvensberäkningar av fördröjd antändning. Specifik volym i vätskefas Nedre Brännbarhesgräns, gasol 0,0016 m 3 /kg 0,032 kg (gasol)/kg (luft) Resultat, Fördröjd antändning Resultatet från beräkningarna blev att avståndet från tanken till gränsen för den lägre brännbarhetsgränsen är 80 meter vid 50% - percentilen och 240 meter vid den 95% - percentilen. Konsekvensavståndet för detta scenario kan förväntas vara längre än de avstånd där brännbarhetsområdet finns. Detta beror på att strålningen från gasmolnsexplosionen kommer att bli stor. Detta hanteras dock i avsnittet frekvensberäkningar för olycka, BLEVE BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vaporition Explosion) är ett scenario som kan inträffa om en tank med tryckkondenserad brandfarlig gas utsätts för en kraftig värmepåverkan. Då kommer tanken att värmas upp och trycket i tanken ökar när gasol övergår från vätskefas till gasfas. Om trycket blir tillräkligt högt i tanken kommer den att rämna. Samtidigt som gasen forcerar ut antänds den och en explosion sker. Konsekvensberäkningar har genomförts baserat på ett probibalistiskt angreppstätt, nedan följer de indata parametrar som presenterats som fördelningar följt av tabell 9 med indata som beräknas med konstant data. 30 Öresund Safety Advisor (ÖSA) (2004) Bränslets massa RiskTriang(1000;10000;25000) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 25 (73)

26 Exponeringstid RiskUniform(5;15) Tabell 9. Konstant indata för konsekvensberäkningar av BLEVE Probitvärde 50% omkomna 5 a, konstant -36,38 b, konstant 2,56 Absorptionsförmåga vattenånga i luft 0,18 Absorptionsförmåga koldioxid i luft 0,03 Avgiven strålning kw/m 2 Resultat BLEVE Konsekvensavståndet vid BLEVE där 50% omkommer är 242 meter vid den 50% - percentilen och 314 meter vid den 95% - percentilen Giftiga gaser Giftiga gaser representeras i denna riskanalys av klor. Detta beror på att klor är en av de giftigaste gaserna av de som vanligen transporteras i Sverige idag 32. Nedan följer de indata parametrar som presenterats som fördelningar följt av tabell 10 med indata som beräknas med konstanta data. Bränslets massa RiskTriang(1000;10000;25000) Exponeringstid RiskUniform(5;15) Tabell 10. Konstanta indata för konsekvensberäkningar av giftig gas. Tryck i tank 689 kpa Tryck i atmosfär 101 kpa Specifik volym vätskefas 0, m 3 /kg Luftens densitet 1,29 kg/m 3 Stabil skiktning Resultat, Giftiga gaser: Resultatet från beräkningarna blev ett konsekvensavstånd på 130 meter vid 50% - percentilen och 1100 meter vid 95% - percentilen. I dessa konsekvensavstånd har höjdskillnaden på 12 meter mellan väg E4 och det aktuella planområdet hanterats i beräkningsförfarandet. Dock hanteras gasens påverkan på populationen som befinner sig inomhus kontra utomhus senare i denna riskanalys, avsnitt Pölbrand I denna riskanalys representerar bensin samtliga scenarier med brandfarlig vätska. En pölbrand kan uppkomma om en tankbil lastad med brandfarlig vätska springer läck och den brandfarliga vätskan rinner ut ur tanken. Därefter krävs även att vätskan antänds. 31 Fischer S., et al (FOA) (1998) 32 Antonsson, B (MSB) (2009) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 26 (73)

27 Nedan följer de indata parametrar som presenterats som fördelningar följt av tabell 11 med indata som beräknas med konstanata data. Pölarea RiskUniform(25;250) Exponeringstid RiskUniform(5;15) Strålningsandel RiskUniform(0,7;1) Tabell 11. Konstanta indata för konsekvensberäkningar för pölbrand Förbärnningshastighet per ytenhet 0,055 kg/sm 2 Effektiv förbränningsvärme kj/kg Probitvärde 50% omkommna 5 a, konstant -36,38 b, konstant 2,56 Luftens densitet 1,29 kg/m 3 Tyngdaccelerration 9,81 m/s 2 Resultat, Pölbrand Om en pölbrand med brandfarlig vätska uppstår på väg E4 i anslutning till det aktuella planområdet kommer flammorna från denna pöl bli ca 10 meter höga. Konsekvensavståndet från dessa flammor är 27 meter vid den 50% percentilen och 39 meter vid den 95% percentilen. På grund av höjdskillnaden mellan väg E4 och det aktuella planområde samt konsekvensavståndet för detta scenario kommer det inte behandlas vidare i riskanalysen då scenariot inte medför konsekvenser i form av omkomna personer på det aktuella planområdet. 5.2 Frekvensberäkning för olycka med farligt gods Frekvens kan beskrivas som ett mått på antalet av en repeterande händelse inom en given tid. Olyckor har genom alla tider inträffat och kommer att fortsätta inträffa, de återkommer med mer eller mindre frekventa intervall. I denna riskanalys har starthändelser försetts med för den specifika händelsen en numerisk frekvens för att händelsen skall uppstå. En skadlig händelse i detta sammanhang består uteslutande av att en trafikolycka uppstår i närhet till det studerade planområdet Frekvensberäkning för olycka med farligt gods på E4/E20 Väg E4/E20 utgör primära transportled för farligt gods 33. Av Tabell 1 framgår att det är ADR-klass 3, brandfarliga vätskor, som är den vanligast förekommande lasten, följt av ADR-klass 8, frätande ämnen, ADR-klass 9, övriga farliga 33 (2003) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 27 (73)

28 ämnen, och ADR-Klass 2, gaser. De transporterade mängdernas inbördes ordning (statistiskt sett) överrensstämmer relativt väl med transporterade mängder nationellt men med procentuella skillnader. 5.3 Händelseträd Fem primära händelseträd har skapats för följande olycksscenarier: Olycka med explosiva ämnen Olycka med brandfarliga gaser Olycka med giftiga gaser Olycka med brandfarliga vätskor Olycka med oxiderande ämnen eller organiska peroxider Vardera av dessa händelseträd har sedan kategoriserat beroende på vilken del av byggnaden som analyseras. Den del av byggnaden som ligger bakom parkeringsgaraget har antagits utgöra en homogen del med ett händelseträd per olyckstyp och den del av byggnaden (gavel mot E4/E20) som inte skyddas av varken glasvägg eller parkeringsgarage utgör en del. Således har totalt 10 st händelseträd tagits fram och beräknats. Vilka huvudscenarier som kommer att analyseras i den fördjupade riskanalysen framgår av avsnitt 4.2. I detta avsnitt framgår även på vilken nivå de olika scenarierna kommer att undersökas. Avsikten med indelning i olika händelseträd har varit att särskilja olika typhändelser. Eftersom konsekvenserna antas bli olika beroende på vilken del av byggnaden som undersöks har denna uppdelning gjorts för att förfina resultatet och för att kunna ta hänsyn till de olika statistiska felfrekvenser som finns att tillgå. Nedan visas ett händelseträd för olycka med explosiva ämnen där huvudbyggnaden (ej gavel) undersöks: Explosion 20,0% Dagtid? 62,5% Byggnaden kollapsar 37,5% Byggnaden kollapsar 7,5% 0,2% 92,5% Glasväggen splittras 7,5% 0, ,5% Glasväggen splittras Frekvens 4,38E-08 16,7% Explosion? Klass 1.1 Trafikolycka med denna klass 80,0% 0, Övriga Underklass? 0 83,3% Explosion? 20,0% Dagtid? 80,0% 0, ,5% Byggnaden kollapsar 37,5% Byggnaden kollapsar 5,0% 0,5% 95,0% Glasväggen splittras 5,0% 0,3% 95,0% Glasväggen splittras Figur 5 Händelseträd för explosion på E4/E20 i närhet av byggnaden 75,0% Fönster i lägenheter splittras 60,0% 0,9% Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 28 (73) 25,0% 0,5% 75,0% Fönster i lägenheter splittras 25,0% 0, ,0% Fönster i lägenheter splittras 40,0% 4,0% 60,0% Fönster i lägenheter splittras 40,0% 2,4% 40,0% 0,2% 60,0% 0,5% 40,0% 0,3% 50,0% 3,0% 50,0% 3,0% 50,0% 1,8% 50,0% 1,8%

29 Ytterligare händelseträd redovisas i Bilaga D. 5.4 Sannolikhetsberäkningar I varje olycksförlopp finns ett stort antal parametrar som tillsammans avgör olyckans slutliga omfattning. För varje olycksscenario finns ett större antal underscenarier beroende på ett antal faktorer såsom vindriktning, tid på dygnet etc. Vid en riskanalys av detta slag är det närmast omöjligt att ta hänsyn till alla påverkande faktorer. För att på ett så bra sätt som möjligt ta hänsyn till olika faktorers inverkan används ett angreppssätt presenterat i avsnitt 1.6 samt att en bedömning gjorts avseende vilka parametrar som bedömts viktigast. Sannolikhet betecknar, i matematisk mening, väntevärdet för en så kallad stokastisk händelse. I denna analys används som tidigare beskrivits inte enbart väntevärden eller det mest troliga värdet i beräkningarna utan fördelningar kring väntevärdet har ansatts. I nedanstående avsnitt redovisas vilka parametrar som varierats i händelseträden samt vilka sannolikhetsbedömningar (i form av fördelningar) som gjorts för respektive händelse. Utgångspunkten för de ansatta sannolikheterna för olika händelser i händelseträdet grundar sig främst på nationell statistik, underlag från Räddningsverket och utifrån dessauppskattningar Farligt gods olycka Den första händelsen i händelseträdet är farligt gods olycka. Beräkningarna redovisas i Bilaga E och grundar sig på metodik beskriven enligt Räddningsverket 34. Sannolikheten för en trafikolycka med fordon som transporterar farligt gods inblandat i olycka varierar med vilken vägsträcka längs med planområdet som undersöks. Eftersom olika typer av ämnen kan ge upphov till olika typer av konsekvenser med varierande konsekvensavstånd varierar därmed även den undersökta vägsträckans längd Underklass Explosiva ämnen Ämnen inom klass 1 delas in i sex olika underklasser, klass I denna riskanalys får ämnet trotyl representera samtliga scenarier under klass1. Totyl är klass 1.5 och utgörs av massexplosiva ämnen. Underklass Klass 1.1 RiskNormal(1/6;0,1; RiskTruncate(0;0,34)) Övriga 1 - RiskNormal(1/6;0,1; RiskTruncate(0;0,34)) Explosion uppstår - Explosiva ämnen Explosiva ämnen skall en ADR-regelverket transporteras under mycket strikta former. Bland annat får endast vissa maximala mängder transporteras samtidigt och hur godset transporteras regleras också. Om en trafikolycka med fordon lastat med explosiva ämnen uppstår leder detta inte per automatik till att godset skadas så allvarligt att en explosion sker. Explosion uppstår 34 Räddningsverket (1996) 38 RiskUniform = Beteckning för likformig fördelning RiskUniform 38 (0,05; 0,35) 1 - RiskUniform(0,05; 0,35) RiskUniform(0,03;0,07) 1 - RiskUniform(0,03;0,07) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 29 (73)

30 5.4.4 Glasvägg splittras - Explosiva ämnen Om en explosion med explosiva ämnen uppstår kan explosionen leda till att den framförliggande glasväggen splittras. Undersökningar av skador vid explosioner har visat att allvarliga skador vid explosioner ofta uppstår på grund av splitterverkan från glas och andra föremål. 39 Glasväggen sträcker sig ej förbi gavel varför denna parameter ej studerats då gaveln undersökts. 40 Glasväggen splittras (Klass 1.1) Glasväggen splittras (Övriga) RiskUniform(0,6;0,9; RiskStatic(0,75)) RiskUniform(0,4;0,8) 1 - RiskUniform(0,6;0,9; RiskStatic(0,75)) 1 - RiskUniform(0,4;0,8) Fönster i lägenheter splittras - Explosiva ämnen Om en explosion med explosiva ämnen uppstår kan explosionen leda till att de fönster i lägenheter splittras. Beroende på explosionens omfattning varierar sannolikheten för att fönster skall splittras. 41 Fönster i lägenheter splittras (Klass 1.1) Fönster i lägenheter splittras (Övriga) RiskUniform(0,4;0,8) RiskUniform(0,3;0,7) 1 - RiskUniform(0,4;0,8) 1 - RiskUniform(0,3;0,7) Händelse Brandfarliga gaser Ett utsläpp av brandfarliga gaser kan leda till tre olika händelser. Det kan uppstå en antändning direkt (jetflamma), antändning kan ske efter det att gasen hunnit spridas (fördröjd antändning) eller så sker ingen antändning alls. 42 Händelse Fördröjd antändning Jetflamma Ingen antändning RiskNormal (0,208; 0,1; RiskTruncate (0,1; 0,31)) RiskNormal (0,09; 0,1; RiskTruncate (0,01; 0,185)) 1 [De två föregående fördelningarna] Spridningsriktning mot planområdet - Brandfarliga gaser Om ett utsläpp av brandfarliga gaser uppstår och antänds är det relevant i vilken riktning utsläppet sker. Om utsläppet ej antänds omedelbart beror konsekvensen på vindriktningen som avgör i vilken riktning utsläppet sprider sig. 43 Om utsläppet antänds direkt och det uppstår en jetflamma är riktningen den avgörande parametern om skadliga konsekvenser kommer att kunna uppstå 44. Vidare kan en jetflamma uppstå som ej är direkt riktad mot planområdet men är riktad mot en annan tank i fordonet med brandfarlig gas vilket i värsta fall kan leda till uppvärmning av denna tank som kan leda till att tanken rämnar i en explosion (BLEVE). 39 Fischer S., et al (FOA) (1998) 40 Sannolikhetsbedömningarna grundar sig på uppkomna tryck vid konsekvensberäkningarna samt information i Fischer S., et al (FOA) (1998) 41 Sannolikhetsbedömningarna grundar sig på uppkomna tryck vid konsekvensberäkningarna samt information i Fischer S., et al (FOA) (1998) 42 Sanglén, Alexandersson, Vindstatistik över Sverige, Bedömning av spridningsvinkel i förhållande till var hål uppstår och i förhållande de höjdskillnader. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 30 (73)

31 Vindriktning mot planområdet (Fördröjd antändning) RiskNormal (0,65; 0,2; RiskTruncate (0,45; 0,85)) 1 RiskNormal (0,65; 0,2; RiskTruncate (0,45; 0,85)) Riktning mot planområdet inkl höjdskillnad (Jetflamma) Spridning mot planområdet RiskNormal (0,1; 0,1; RiskTruncate (0,01; 0,18)) Mot annat tryckkärl RiskUniform (0; 0,06) Ej spridning mot planområdet 1 [De två föregående fördelningarna] Brand som påverkar tryckkärl - Brandfarliga gaser En BLEVE kan uppstå om en tank med brandfarlig gas kraftigt värms upp. Detta bedöms kunna ske om antingen en jetflamma enligt ovanstående avsnitt riktas mot en tank eller att en annan brand uppstår som värmer upp tanken. Om en brand uppstår i samband med kollision eller annan orsak som värmer upp tryckkärl med brandfarlig gas kan det under ogynnsamma omständigheter leda till en BLEVE. Att en BLEVE uppstår om en tank utsätts för hög värmepåverkan är ovanligt. BLEVE som påverkar byggnaden uppstår (Vid jetflamma mot tryckkärl) Brand som påverkar tryckkärl uppstår BLEVE uppstår som påverkar byggnaden (Vid brand mot tryckkärl) Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 31 (73) RiskNormal(0,2; 0,1; RiskTruncate(0,05; 0,35)) RiskUniform (0; 0,02) RiskNormal(0,15; 0,1; RiskTruncate(0,05; 0,25)) 1 - RiskNormal(0,2; 0,1; RiskTruncate(0,05; 0,35) 1 RiskUniform (0; 0,02) 1 - RiskNormal(0,15; 0,1; RiskTruncate(0,05; 0,25)) Glasvägg splittras - Brandfarliga gaser Om en fördröjd antändning eller jetflamma uppstår kan detta leda till att den framförliggande glasväggen splittras. Glasväggen sträcker sig ej förbi gavel varför denna parameter ej studerats då gaveln undersökts. 45 Glasväggen splittras (Fördröjd antändning) Glasväggen splittras (Jetflamma) RiskUniform(0,4;0,8) RiskUniform(0,2;0,6) 1 - RiskUniform(0,4;0,8) RiskUniform(0,2;0,6) Fönster i lägenheter splittras - Brandfarliga gaser Om en explosion med explosiva ämnen uppstår kan explosionen leda till att fönster i lägenheter splittras. Beroende på explosionens omfattning varierar sannolikheten för att fönster skall splittras. 46 Fönster i lägenheter splittras (Fördröjd antändning) RiskUniform(0,3;0,7) Fönster i lägenheter splittras (Jetflamma) 1 - RiskUniform(0,3;0,7) 45 Sannolikhetsbedömningarna grundar sig på uppkomna tryck vid konsekvensberäkningarna samt information i Fischer S., et al (FOA) (1998) 46 Sannolikhetsbedömningarna grundar sig på uppkomna tryck vid konsekvensberäkningarna samt information i Fischer S., et al (FOA) (1998)

32 RiskUniform(0,1;0,3) 1 - RiskUniform(0,1;0,3) Vindriktning mot planområdet - Giftiga gaser Om ett utsläpp av giftiga gaser uppstår är det relevant i vilken riktning utsläppet sprider sig. Bedömd sannolikhet är den samma som gäller för brandfarliga gaser (fördröjd antändning, avsnitt 5.3.7) Spridningsriktning mot planområdet - Giftiga gaser Om ett utsläpp av giftiga gaser uppstår är det relevant i hur utsläppet sprids 47. Hänsyn har tagits till höjdskillnad, avstånd från E4/E20 samt parkeringsgarage och glasvägg. För spridning mot gaveln av byggnaden finns ingen skyddande glasvägg eller parkeringsgarage. Gasen sprids in i huvudbyggnaden Gasen sprids in i gaveldelen av byggnaden RiskUniform(0,2;0,8) RiskUniform(0,25;0,95) 1 - RiskUniform(0,2;0,8) 1 - RiskUniform(0,25;0,95) Antändning - Brandfarliga vätskor Sannolikheten att ett utsläpp av brandfarlig vätska leder till en brand har ansätts till 0,2 48. Antändning RiskNormal(0,033; 0,04; RiskTruncate(0,01; 0,05666)) 1 RiskNormal (0,033; 0,04; RiskTruncate (0,01; 0,05666)) 47 Alexandersson, SMHI, Vindstatistik för Sverige , Nilsson, 1994 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 32 (73)

33 5.5 Individrisk Utifrån ovanstående sannolikhets- och konsekvensberäkningar har individrisken att omkomma beräknats för sex olika platser inom planområdet 50. Individrisken har beräknats genom att addera sannolikheten för samtliga scenarier som i konsekvensberäkningarna bedömts medföra att en person som vistas på platsen omkommer. Beräknade individrisknivåer redovisas i Figur 6 nedan. Figur 6 Beräknad individrisk för olika platser inom området I figur 7 framgår individrisken för de olika platserna i förhållande till varandra och i förhållande till DNV:s förslag (se avsnitt 3.3.1) till acceptanskriterier för individrisk. 50 Teoretiskt sett är individrisken olika inom området samtliga olika punkter/platser. För att uppnå en hanterbar beräkningsmängd men samtidigt ett nyanserat beräkningsresultat har området antagits bestå av sex homogena platser inom vilka individrisken är den samma. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 33 (73)

34 Individrisk på olika platser inom området 1,0E-04 1,0E-05 Individrisk 1,0E-06 1,0E-07 1,0E-08 Framför gavel Framför hörn vid liten portik Framför huvudbyggnad Inom gavelbyggnad Gård bako m byggnad Inom huvudbyggnad 1,0E-09 Figur 7 Beräknade väntevärden för individrisken för olika platser inom området vid jämförelse med DNV:s förslag till acceptanskriterier för individrisk. Röd streckad linje anger den övre gräns för område där risker kan anses små (10-7 per år) och röd heldragen linje anger den övre gräns för område där risker under vissa omständigheter kan accepteras (10-5 per år). Som framgår av figur 7 ovan är individrisken inom området som störst framför gavelbyggnaden, vilket också bedöms intuitivt riktigt eftersom denna del är belägen närmast vägen samt att det inte finns något skyddande parkeringsgarage framför denna del av byggnaden. 5.6 Känslighets- och osäkerhetsanalys I en riskanalys av detta slag finns i det närmaste ett gränslöst antal mer eller mindre osäkra parametrar. Osäkerheterna kan sägas bestå av åtminstone tre olika typer av osäkerheter: kunskapsbaserade osäkerheter, modellosäkerheter och osäkerheter i naturliga variationer. Antalet osäkra parametrar är relativt stora, detta gäller vid såväl uppskattningen av frekvenser, sannolikheter och konsekvenser. Emellertid gör det stora antalet analyserade scenarier att varje bedömning och beräkning var för sig får en mindre inverkan på resultatet som helhet. Tillgänglig statistik över alla de parametrar som valts att ingå i denna analys är inte fullständigt uttömmande. Detta beror till stor del på att det, lyckligtvis, inte har inträffat många större olyckor de senaste åren på det svenska vägnätet med farliga ämnen inblandade. Visserligen finns en del internationell statistik att tillgå men att använda sig av sådan kan i vissa fall vara olämpligt eftersom transportmedel, säkerhetssystem och säkerhetskultur kan skilja sig markant från den i Sverige. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 34 (73)

35 För att på bästa sätt ta hänsyn till osäkerheterna har som tidigare beskrivits använts. I nedanstående figur 8 framgår resultaten från simuleringar (100 st) gjorda beskrivandes individrisken framför gavelbyggnaden (dvs den plats där individrisken enligt föregående avsnitt bedömts som störst). Values in 10^ 6 Distribution for Framför gavel / Individrisk/B Mean=5,59339E , ,5 250 Values in 10^-9 5% 83,05% 11,95% 16, Figur 8 Fördelning av simulerad individrisk framför gavelbyggnaden. Av simuleringarna framgår att värdet på individrisken vid 100 simuleringar varierar mellan ca 2*10-8 till 2*10-7, det vill säga att det simulerade största värdet är ca 10 ggr större än det minsta värdet. Av figur8 framgår också att i jämförelse med DNV:s förslag till acceptanskriterier för individrisk så understiger ca 88 % av de simulerade beräkningarna gränsvärdet 1*10-7. Detta betyder alltså att framför gaveln, som är den plats där individrisken är som störst, så är det 12 % av utfallen som genererar en individrisk som överstiger den accepterade nivån enligt DNV:s acceptanskriterier. För att undersöka vilka riskkällor som påverkar individrisken mest har scenarierna från respektive riskkälla summerats. I nedanstående figur framgår vilka riskkällor som påverkar individrisken framför gavelbyggnaden mest. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 35 (73)

36 Fördelning efter riskkällor vid individrisk vid gavel Explosiva Fördröjdantändning BLEVE Giftiga gas Jetflamma Figur 9 Fördelning efter riskkällor för individriskberäkningar framför gaveldelen av byggnaden Av figur 9 framgår att fördröjd antändning av tryckkondenserad brandfarlig gas bidrar mest till individrisken framför gaveldelen av byggnaden. Motsvarande beräkning för individrisk inom huvuddelen av bygganden framgår i Figur 10. Fördelning av riskkällor vid individrisk inom huvudbyggnad Explosiva Fördröjdantändning Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 36 (73) BLEVE Giftiga gas Jetflamma Figur 10 Fördelning efter riskkällor för individriskberäkningar inom huvuddelen av byggnaden Av figuren framgår att inom byggnaden utgör explosion en betydligt större andel av den totala individrisken. Den stora skillnaden jämfört med framför gaveldelen är att människor är mer tåliga mot höga tryck 51 jämfört med byggnader vilket medför att människor som befinner sig inomhus riskerar där att drabbas av splitterverkan i högre utsträckning inom byggnaden. I bilaga G framgår ytterligare utdata från individriskberäkningarna som simulerats 51 Fischer S., et al (FOA) (1998)

37 5.6.1 Känslighetsanalys av indataparametrar I avsnitt 5.6 diskuterades hur resultatet varierar när beräkningarna har utförts 100 ggr Figur 9 och 10 i avsnitt 5.6 visade även att giftig gas och fördröjdantändning är de risker som bidrar mest till individrisken. För dessa två händelser har regressionsanalyser genomförts för att avgöra vilken indataparameter som är mest avgörande och om denna indataparameter är korrekt. Figur 11 och 12 visar resultatet från genomför regressionsanalys. Regression Sensitivity for Cell C53 Hålarea 15 [m2] / Formel 5:12.../C8,97 Flödeskoefficient 14 [-] / Fo.../C7,045 Konsekvens/C43 13,008 Explosion 12 klass 1.1 / Komp.../G191, ,007 Explosion klass 1.1 / Komp.../G ,006 Fördröjd antändning / Komp.../G174 BLEVE 9 / Kompensation för g.../g81,006 Explosion 8 klass 1.1 / Komp.../G42,005 Giftiga 7 gas / Kompensation.../G59,005 Fördröjd 6 antändning/b28, ,005 Stor explosion/b15 Hålarea 4 [m2] / Formel 5:12.../C8, ,005 Explosion klass 1.1 / Komp.../G189 2 Fördröjd antändning / Komp.../G171, ,005 Explosion klass 1.1 / Komp.../G ,75-0,5-0,25,25 0,5 0,75 1 Std b Coefficients Figur 11. Regressionsanalys av indata till händelsen fördröjdantändning. Det framgår att hålarean i tanken är den parameter som påverkar resultatet av utdata mest Regression Sensitivity for andel överstigandes LC 50/O7 Hålarea [m2] / Formel 5:12.../C11, ,16 vindhastighet [m/s] / Ekva.../C26 14 Flödeskoefficient [-] / Fo.../C10, Giftiga gas / Kompensation.../G180,01 12 Flödeskoefficient [-] / Fo.../C7, ,007 Fördröjd antändning / Komp.../G ,007 BLEVE / Kompensation för g.../g199 9 Explosion klass 1.1 / Komp.../G191, ,007 Exponeringstid [t] / Berit.../C30 7 Ångbildningsvärme (J kg-1).../d47,006 6 Explosion Övriga klasser /.../G169,006 5 Giftiga gas / Kompensation.../G60, ,006 Explosion Övriga klasser /.../G194 3 Avstånd LC50 (m)/g21,006 2 BLEVE / Kompensation för g.../g177,006 1 /B34, ,75-0,5-0,25,25 0,5 0,75 1 Std b Coefficients Figur 12. Regressionsanalys av indata till händelsen spridning av giftiga gaser. I regressionsanalysen framgår det att hålarean är den indataparameter som påverkar resultatet av utadata mest. Det kan konstateras att hålarean i tanken är den mest avgörande indataparametern för båda scenarierna i konsekvensberäkningarna. Detta beror på att hålarena påverkar massflödet ut ur tanken avsevärt och i sin övriga förlopp som sker efter detta. Den hålarea som ansatts kan anses vara relativt konservativt satt då det finns källor på att betydligt mindre hål uppkommer med en större sannolikhet. Därför utfördes inga ytterligare beräkningar med än mer konservativt antagna värden på hålarean. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 37 (73)

38 5.6.2 Modellosäkerhet För att ytterligare ta hänsyn till osäkerheterna i beräkningarna har en modellosäkerhet adderats till beräkningarna. Samtliga utdata är försedda med en multiplicerad faktor med en likformig fördelning mellan 0,9 och 1,1 vilket ger ökad spridning i beräkningar för att i viss mån ta hänsyn till de osäkerheter som finns i den uppbyggda modellen. Jämförande beräkningar har även utförts vid en modellosäkerhet med en likformig fördelning mellan 0,9-1,5 för att få en ytterligare uppfattning om osäkerheterna i modellen. Resultaten från simulerade utdata redovisas i nedanstående figur 13. Distribution for Framför gavel / Individrisk/B4 Values in 10^ Mean=6,715975E Values in 10^-9 90% 5% 18, ,0783 Figur 13 Fördelning av simulerad individrisk framför gavelbyggnaden med ökad modellosäkerhet och säkerhetspåslag adderat (Modellosäkerhet med likformig fördelning mellan 0,9 och 1,5) Vid en ökad modellosäkerhet från 0,9-1,1 (likformig fördelning) till 0,9-1,5 (likformig fördelning) kan konstateras att skillnaderna inte kan bedömas vara särskilt stora i sammanhanget. Individrisken vid 95 % percentilen uppgår ca 1,6 *10-7. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 38 (73)

39 6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 6.1 Diskussion Efter genomförd grovanalys, beskrivna scenarier och kvantitativa beräkningar av risken vid Timotejen 17 diskuteras i detta kapitel utförda moment för att möjliggöra att riskanalysen är ett objektivt beslutsunderlag. Dessutom kommer resultatet att diskuteras utifrån olika acceptanskriterier Analys Riskanalysen inleddes med en grovanalys av möjliga hot som kan innebära konsekvenser inom det aktuella planområdet. Grovanalysen baserades på de olyckscenarier som kan inträffa på väg E4 enligt de ADR-klasser som farligtgods klassas efter. Genom att basera grovanalysen på dessa klasser kan täckningsgraden i scenariorymden anses vara täckt i den mån som är möjlig. Det skall dock poängteras att det alltid kommer att finnas scenarier som inte identifierats i en riskanalys då det är omöjligt att uppnå en fullständig täckningsgrad av scenariorymden. Utifrån genomförd grovanalys valdes ett antal representativa scenarier som analyserades djupare. De Scenarier som valdes har bedömts vara de mest intressanta att studera utifrån det aktuella planområdets placering till väg E4/E20. Scenariobeskrivningarna som gjordes efter att ett antal scenarier valdes utifrån grovanalysen baserades på att ett scenario representerar alla scenarier som involverar den aktuella klassen. Detta är en vedertagen metod att utföra en riskanalys på. Genom att ett scenario får representera alla med liknande förlopp uppnås på detta vis en högre täckningsgrad av scenariorymden. Den kvantitativa delen av riskanalysen baserades på statistik för att hantera sannolikheten för en farligt godsolycka och beräkningar enligt vedertagna metoder för att avgöra konsekvenserna av en olycka. Denna del av riskanalysen involverar även en mängd antaganden och kvalitativa diskussioner avseende vad som sker om en olycka inträffar. De kvalitativa antagandena är nödvändiga i denna del av analysen då konsekvensberäkningarna inte kan ge hela svaret på vad ett utsläpp av ett ämne eller en explosion leder till i slutändan. Konsekvensberäkningarna är dock ett nödvändigt verktyg för att skapa en uppfattning om scenariot kan resultera i en icke önskvärd konsekvens. Baserat på författarnas kunskap avseende de aktuella scenarierna tillsammans med resultaten från beräkningar av konsekvensavstånd kan det konstateras att konsekvenserna av respektive scenario kan anses vara korrekt beskrivna. Som ovan beskrivits och som varit återkommande genom hela rapporten finns det oändligt många osäkerheter i en riskanalys. För att hantera dessa osäkerheter har en känslighetsanalys utförts samtidigt som rapporten är utförd med vetskapen om att osäkerheter alltid finns vid genomförda riskanalyser. Baserat på rapportens transparens, osäkra data genom fördelningar och genomförd känslighetsanalys i kapitel 5 kan det dock anses att riskanalysen har genomförts med samtliga krav på osäkerhetshantering som kan ställas på en rapport av denna typ. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 39 (73)

40 6.1.2 Beslutskriterier Syftet med en riskanalys är huvudsakligen att utgöra en grund för att fatta beslut efter. För att kunna fatta ett beslut efter genomförd riskanalys krävs även kriterier som riskanalysen kan jämföras med. Det finns en mängd olika kriterier som kan användas för att avgöra om en risknivå är acceptabel eller ej, en del av dessa återfinns i Bilaga C. Det svenska samhället har emellertid inte fastslagit vilket eller vilka kriterier som skall vara gällande i Sverige. Detta kan ses som en brist då risknivån i Sverige kommer att kunna variera mycket i samhället. Länsstyrelsen i Stockholms län menar dock att risker alltid skall bedömas vid exploatering av områden inom 150 meter från farligt godstrafik. För att möjliggöra en rättvis bedömning av genomförd riskanalys kommer resultatet diskuteras både utifrån kvantitativa resultat och en kvalitativt bedömning utifrån samhällets normer. De kriterier som kan sägas används mest i Sverige vid riskanalyser i planprocessen är DNV:s kriterier som har varit återkommande i denna riskanalys. Denna riskanalys visar att risken för den planerade byggnaden på det aktuella planområdet inte överstiger kriterierna från DNV. Utifrån dessa kriterier bör beslut fattas att den planerade byggnaden kan uppföras. Dessa kriterier är emellertid inte de enda styrande i samhället och därför bör fler aspekter vägas in vid beslutet. Att basera ett beslut endast på dessa kriterier bör anses felaktigt då det inte finns något som säger att dessa är de mest korrekta, fler kriterier att värdera risker presenteras i bilaga C. Att avgöra vad som är en acceptabel risknivå är komplext och det kommer att vara varierande från person till person beroende på vilken riskperception individen har. Dessutom finns det en kostnads-nytta aspekt som inte får ignoreras då det kan innebära en kontraproduktiv politik att lägga stora resurser på att reducera en risk istället för att satsa dessa resurser på något annat i samhället. Riskperception och kostands-nytta aspekter är svåra att hantera, om ens möjliga på en kvantitativ nivå, i en så komplex riskanalys som denna. Därför kommer dessa aspekter hanteras kvalitativt. De två ovan beskrivna aspekterna (riskperception och kostnad-nytta) som också bör involveras vid beslut av risker kan sägas hanteras delvis av de fyra principer för riskvärdering som används 52, dessa beskrivs mer i kapitel Rimlighetsprincipen Utifrån de förutsättningar som finns för det aktuella planområdet, höjdskillnad mot väg E4/E20 och parkeringsgarage mellan väg E4/E20 och planområdet, tillsammans med utförande av den Timotejen 17 i betong med en glasvägg framför byggnaden, bedöms att det inte är rimligt att lägga mer resurser på att minska risken ytterligare då redan detta är stora åtgärder. 2. Proportionalitetsprincipen Att uppföra nya bostäder inom Stockholm med den risk som de människor i den aktuella bygganden kommer att utsättas för bedöms det vara rimligt då det ger mycke nytta samtidigt som hotet är befintligt i dagsläget. 52 Räddningsverket, Värdering av risk, 1997 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 40 (73)

41 3. Fördelningsprincipen Uppförandet av den planerade byggnaden kommer inte att påverka fördelningen av risker i samhället varför denna princip kan antas vara uppfylld. 4. Principen om undervikande av katastrofer Utifrån hur Stockholms stad är uppbyggt idag kommer den planerade byggnaden inte att påverka risken för katastrofer i nämnvärd utsträckning. Det finns scenarier som skulle kunna resultera i konsekvenser som samhället kan kalla en katastrof på det aktuella planområdet, men baserat på de redan befintliga åtgärderna som finns mellan väg E4/E20 och det aktuella planområdet är det svårt att argumentera för att fler åtgärder skall genomföras för att minska riskerna som kan resultera i katastrofliknande konsekvenser Åtgärdsförslag Baserat på det aktuella planområdets gynnsamma placering i förhållande till väg E4/E20, samt att den planerade byggnaden skall utföras i betong med en glasvägg framför, vilken anses positivt, kan detta endast beskrivas som att riskreducerande åtgärder redan utförts. Dock skall bygganden utföras med ventilationsintag för tilluften riktad bort från väg E4/E20 då riskanalysen är utförd med denna förutsättning. Att kräva fler riskreducerande åtgärder bedöms inte ekonomiskt försvarbart mot bakgrund av de redan befintliga åtgärderna, höjdskillnaden och parkeringsgaraget, kan anses vara tillräckliga för att acceptera att byggnaden utförs som planerat. Dessutom kan det konstateras att de kriterier som ofta används vid riskanalyser i planprocessen uppfylls samt att de fyra riskvärderingsprinciperna har bedömts utan anmärkningar om att ytterligare åtgärder bör vidtas. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 41 (73)

42 6.2 Slutsatser Efter genomförd diskussion kring utförd riskanalys samt värdering av riskerna kan det konstateras att den planerade byggnaden på det aktuella planområdet, Timotejen 17, bör accepteras. Risknivån på det aktuella planområdet ligger under det acceptanskriterium som ofta används i Sverige vid riskhanteringsprocessen i planprocessen. Anledningen till detta är att de redan utförda riskreducerande åtgärderna i form av avstånd till väg E4/20, höjdskillnad mellan det aktuella planområdet och väg E4/E20, glasvägg framför den planerade bygganden och uppförande av den planerade bygganden i betong anses som tillräkliga riskreducerande åtgärder nog. Riskanalysen är dock utförd med antagandet att ventilationsintagen för tilluft är riktade bort från väg E4/E20 vilket skall utföras på den aktuella bygganden om denna riskanalys skall vara giltig för den aktuella byggnaden, Timotejen 17. De sammantagna slutsatserna av den fördjupade riskanalysen är att om den planerade byggnaden inom Timotejen 17 utförs enligt nedanstående förutsättningar bedöms risknivån acceptabel. Byggnadens stomme utförs med betong En glasvägg av laminerat glas uppförs framför huvuddelen av byggnaden mot väg E4/E20. Glasväggen skall löpa från marknivå upp till en höjd minst i nivå med de översta lägenheternas överkant av fönster. Mindre öppningar i glasväggen accepteras. Gavel mot väg E4/E20 behöver ej förses med glasvägg framför byggnadsdelen. Byggnaden skall ej uppföras med fler än åtta våningsplan utan ytterligare utredningar av den förändrade riskbilden Eventuella ventilationsintag för mekanisk tilluft placeras i de delar av byggnaden som är riktade bort från väg E4/E20 Briab Brand & Riskingenjörerna AB Peter Nilsson, Brandingenjör LTH Civilingenjör i Riskhantering Henrik Nordström, Brandingenjör Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 42 (73)

43 7 REFERENSER 7.1 Skriftliga källor Alexandersson H.(2006), Vindstatistik för Sverige, SMHI metrologi Brandteknik (2005), Brandskyddshandboken, Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund Flygfältsbyrån (2007), Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi Projekt Mölndals Centrum, 2007 Fischer S., et al (FOA) (1998), Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gas och vätskor, Försvarets forskningsanstalt Karlsson, B. & Quintiere, J.G (2000), Enclosure Fire Dynamics. CRC Press Kemikontoret (2001) Tekniska riskanalysmetoder cobsson A., Lamnevik S. (2001) Tolerabel risk, IPS Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2007 Länsstyrelsen i Stockholms Län (2000), Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer Länsstyrelsen i Stockholms Län, Riskanalyser i detaljplaneprocessen, 2003 Länsstyrelsen i Stockholm Län (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen Palisade Corp (2007), Users 5 PBL (2007), Plan och bygglagen, SFS 1987:10, med ändringar till och med 2007 Räddningsverket (1996), Farligt gods riskbedömning vid transport Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg och järnväg, Räddningsverket, Karlstad, Räddningsverket (1997), Värdering av risk. Räddningsverket, Handbok för riskanalys, 2003 Räddningsverket (2003), SFS 2003:778, Lag om skydd mot olyckor, 2003 Räddningsverket (2004) SRVFS 2004:8, Allmänna råd och kommentarer om skyldigheter vid farlig verksamhet, Sanglén H., Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar - Rekommendationer med avseende på detaljplan Södra vägen, 2005 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 43 (73)

44 Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, antagandehandling, Svensk Författningssamling. Miljöbalken (1998:808) Wennersten R, (2000), Riskskattning och riskvärdering, besökt Öresund Safety Advisor (ÖSA) (2004), Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen 7.2 Elektroniska källor Räddningsverket, Kartor Trafikflödet på väg september (2007), räddningsverket, trafikflöden på väg, hämtad Kartunderlagen utgör bearbetningar, hämtade Muntliga källor (Avseende den planerade byggnadens utformning) Eriksson Christian (2009), SSM Bygg och Fastighets AB Byggherre och beställare Dahlkild Olle (2009), Arkitekter Engstrand och Speek AB Arkitekt Antonsson, Björn (MSB) (2009), telefonsamtal Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 44 (73)

45 BILAGA A KARTOR OCH RITNINGSUNDERLAG I denna bilaga presenteras ytterligare kartor och ritningsunderlag. Parkeringsgarage Timotejen 17 Ca 60 m Ca 20 m Ca 50 m E4 / E20 Figur A1. Situationsplan (med ungefärlig placering av byggnaden) över Timotejen 17 och närliggande fastigheter. Avståndet från avfart från väg E4/E20 till parkeringsgarage: ca 20 m. Avståndet avfart från väg E4/E20 till bakkant av parkeringsgarage: ca 60 m. Avståndet från avfart från väg E4/E20 till gavel av byggnad inom Timotejen 17: ca 50 m. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 45 (73)

46 Figur A2. Fasad- och planritning över Timotejen 17. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 46 (73) N

47 Fotografier över området Nedan visas fotografier tagna över planområdet. Figur A3. Foto över det område där byggnaden kommer att vara placerad. Figur A4. Utsikt från parkeringsgaraget mot väg E4/E20 Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 47 (73)