5:E STADSDELEN ARLANDA STAD, KVARTER F59 & F60 SIGTUNA KOMMUN GROVANALYS AV RISKER VID NYEXPLOATERING

Transkript

1 5:E STADSDELEN ARLANDA STAD, KVARTER F59 & F60 SIGTUNA KOMMUN GROVANALYS AV RISKER VID NYEXPLOATERING Johan Norén Briab - Brand & Riskingenjörerna AB Rosenlundsgatan 60 Telefon: Org.nr: Stockholm Fax: Innehar F-skattebevis

2 Projektinformation Projektnamn: 5:e stadsdelen Arlandastad, kvarter F59 & F60 Fastighet: -- Kommun: Ärende: Uppdragsgivare: Sigtuna kommun Grovanalys av risker vid nyexploatering BSK Arkitekter Stina Ljungkvist telefon: e-post: Projektansvarig: Handläggare: Kontroll: Kontrollnivå: Anders Ranby Johan Norén (JN) Peter Nilsson (PN) 1 (JN), 2b (PN) 2b PN Grovanalys av risker vid nyexploatering version 1 1 JN Datum Version Kontrollnivå Kontroll Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 2 (28)

3 SAMMANFATTNING Inför upprättandet av detaljplan för området Arlanda stad 5:e stadsdelen, Sigtuna, har Briab Brand & Riskingenjörerna AB fått i uppdrag av BSK Arkitekter AB att genomföra en grovanalys av risker vid nyexploatering av 5:e stadsdelen Arlandastad, kvarter F59 och F60. Genom denna grovanalys har det initiala analysarbetet av risker genomförts och behovet av ytterligare fördjupad riskanalys av vissa riskkällor kartlagts. En grovanalys kan resultera i en bedömning om ytterligare analys är nödvändig. Med hänsyn till den värdering av risker som gjorts anser Briab att följande olycksscenarier skall analyseras och utredas vidare i en fördjupad riskanalys: Olycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen med på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med giftig gas på väg E 4 och E Tågurspårning av persontåg på Arlandabanan. Vid en fördjupad riskanalys bör även resultatet från tidigare genomförd riskanalys för tredje man i närheten av Stockholm-Arlanda flygplats inarbetas. Utförandet av en fördjupad riskanalys innebär att identifierade olycksscenarierna fördjupas så långt som möjligt och vägs mot acceptanskriterium uttryckta i individrisk och samhällsrisk. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 3 (28)

4 INNEHÅLLSFÖRTÄCKNING SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE METOD OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR OSÄKERHETER UNDERLAG KVALITETSSÄKRING REVIDERINGAR GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR :E STADSDELEN ARLANDASTAD DETALJPLANEOMRÅDET STYRANDE DOKUMENT RISKBEGREPPET RISKOBJEKT TRANSPORTLED FÖR FARLIGT GODS ARLANDABANAN KRAFTLEDNING I DETALJPLANEOMRÅDETS SÖDRA GRÄNS ÖVRIGA RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL DETALJPLANEOMRÅDET TRANSPORT AV FARLIGT GODS GROVANALYS IDENTIFIERING AV OLYCKSSCENARIER BEDÖMNING AV IDENTIFIERADE OLYCKSSCENARIER UTVALDA SCENARIER FÖR VIDARE ANALYS SLUTSATSER REFERENSER LITTERATUR OCH ELEKTRONISKA REFERENSER MUNTLIGA KÄLLOR Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 4 (28)

5 1 INLEDNING Inom området 5:e stadsdelen Arlandastad (Campus Arlanda), mellan väg E 4, väg E 4.65 och Arlandabanan planeras en nyexploatering av kontor och större lokaler för showrooms för till exempel bilar och miljöteknik i anslutning till Arlanda Airport. Då den planerade bebyggelsens ligger i anslutning till transportled för farligt gods är riktlinjerna enligt Länsstyrelsen Stockholms län att en utredning med avseende på den förändrade riskbilden som den planerade bebyggelsen medför för personers liv och hälsa. 1.1 Syfte Syftet med denna riskanalys är att utreda vilka risker som kan få konsekvenser för personer som vistas i anslutning till 5:e stadsdelen Arlandastad. Utifrån vald analysmetod identifieras riskkällor och en kvalitativ värdering av riskerna genomförs. I riskanalysen inkluderas även andra riskkällor än leder för farligt gods för att få ett mer nyanserat beslutsunderlag. Riskanalysen kommer utgöra underlag för detaljplan för 5:e stadsdelen Arlandastad, kvarter F59 och F Metod Denna riskanalys är utförd som en grovanalys. Arbetsmetodiken är att identifiera och värdera olyckscenarion som kan utgöra risker för personer som vistas inom eller i direkt anslutning till 5:e stadsdelen, Arlandastad kvarter F59 & F60. Utifrån en övergripande inventering av området och genomgång av tidigare genomförda analyser för angränsande områden har scenarier som kan påverka personer som befinner sig i anslutning till området identifierats. Identifierade scenarier har sedan värderats utifrån ett semikvantitativt angreppssätt med hjälp av riskmatrismetodik där risk definieras som produkten av konsekvens och sannolikhet. Värderingen görs dels genom kvalitativa bedömningar av konsekvenser och olyckfrekvenser samt genom erfarenhetsmässiga bedömningar och diskussioner med sakkunniga och andra riskhanteringsingenjörer inom Briab. 1.3 Omfattning och avgränsningar Riskanalysen omfattar främst skadehändelser för personer som kan komma att inträffa till följd av en plötslig olycka i anslutning till 5:e stadsdelen Arlandastad kvarter F59 & F60, Sigtuna kommun. Olyckor där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser, eventuella skador på egendom och miljö eller uppsåtliga risker samt påverkan på människor vistandes på andra kringliggande områden har delvis beaktats för att få ett mer heltäckande beslutsunderlag. Dock har risker förknippade med buller, vibrationer och luftföroreningar i anslutning till aktuellt detaljplaneområde exkluderats i denna analys. Även flygtrafik har exkluderats i analysen med hänsyn till beställarens önskemål. Dock kommer resultat från tidigare analyser rörande risker för tredje man i närheten av Arlanda Airport med hänsyn till flygtrafik att inkluderas vid en eventuell fördjupad riskanalys för att få en heltäckande bild över aktuell risknivå. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 5 (28)

6 5:e stadsdelen Arlandastad definieras i aktuell fördjupad översiktsplan för Arlandaområdet, som kvarteren F54 F63, se Figur 1. [1] Det aktuella planområdet utgöras av kvarteren F59 & F60 och geografiskt angränsar det aktuella markområdet mot E 4 i väster, E 4.65 i nordväst och Arlandabanan i öster. Områdets avgränsning i norr är i dagsläget ej fastställt och är fortfarande under utredning. [2] Det aktuella planområdet visualiseras i Figur 2 och Figur 3. För att underlätta rapportens struktur kommer 5:e stadsdelen Arlandastad kvarter F59 & F60 att benämnas detaljplaneområdet hädanefter. 1.4 Osäkerheter Det går inte att bortse ifrån osäkerheter vid en riskanalys. Osäkerhet finns alltid vid gjorda antaganden, brist på tillförlitlig data angående ingångsparametrar, förenklingar gjorda i beräkningsmodeller etc. För att ta hänsyn till dessa osäkerheter används konservativa antaganden och försiktighet vid erfarenhetsbaserade bedömningar. 1.5 Underlag Tabell 1 anger underlag för genomförd riskanalys. Tabell 1 - underlag för grovanalys. Handling Datering Upprättad av FÖP Arlandaområdet Arlanda flygplats -Arlandastad; en fördjupning av översiktsplan 2002 mars 2006 Sigtuna Kommun Antagandehandling Vision för Stockholm Airport City BSK Arkitekter AB - En ny flygplatsstad vid Arlanda Stadsplan Stockholm Airport city 2008 BSK Arkitekter AB Planområdesavgränsningar 2008 BSK Arkitekter AB Analys av risker för tredje man i närheten av Stockholm-Arlanda flygplats Del 2: Svensk version Riskanalys av transporter av farligt gods invid fjärde stadsdelen inom Arlandastad Arlandastad elektromagnetiska fält Vägledning inom området elektromagnetiska fält Januari 2003 Nationaal Lucht- en Ruimtevaartlaboratorium Agrenius Ingenjörsbyrå AB Sweco Energuide AB Olyckstatistik för aktuella vägavsnitt Vägverket Trafikflöden på aktuella vägavsnitt Vägverket Statistik över transporterade mängder farligt gods under september Räddningsverket Inledande möte mellan Stina Ljungkvist & Henrik Linton, BSK Arkitekter, och Johan Norén & Anders Ranby, Briab, har genomförts den 8:e oktober Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 6 (28)

7 1.6 Kvalitetssäkring Denna riskanalys omfattas av kontroll enligt Briabs kvalitetssystem. Kontrollen anpassas efter dimensioneringsmetod och aktuell analys har underkastats kontroll enligt nivå 1 och 2b. Dimensioneringsmetod Nivå 1 Nivå 2a Nivå 2b Nivå 3 Förenklad Alltid Alltid Nej Nej dimensionering Alternativ utformning Ingår i 2b Ja I särskilda Analytisk verifiering Ja fall. Kontrollnivå Beskrivning Nivå 1 Handläggaren kontrollerar själv, med hjälp av checklistor, att samtliga relevanta krav och råd har tillgodosetts. Nivå 2a En annan konsult inom Briab gör en övergripande granskning av rimligheten i riskanalysens förutsättningar. Nivå 2b En annan konsult inom Briab gör en noggrann granskning av riskanalysen och genomförda utredningar för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. Nivå 3 En annan sakkunnig, som inte arbetar inom Briab, gör en noggrann granskning av riskanalysen och genomförda utredningar för att kontrollera att samtliga relevanta krav tillgodosetts och att tillförlitliga lösningar erhållits. (Tredjepartskontroll). 1.7 Revideringar Detta är en första version. 2 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR I nedanstående avsnitt beskrivs grundläggande förutsättningar för riskanalysen. En översiktlig beskrivning av det aktuella detaljområdet, aktuella riskobjekt och valda dimensionerande acceptanskriterier presenteras :e stadsdelen Arlandastad 5: e stadsdelen Arlandastad ligger öster om väg E4 och väg E4.65 och sträcker sig i norr upp till Nybyggets trafikplats. Genom 5:e stadsdelen går i dagsläget Arlandabanan. Schematisk bild över kvartesindelning och 5:e stadsdelens utbredning presenteras i Figur 1. Figur 1 5:e stadsdelen Arlandastads kvartesindelning. [1] Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 7 (28)

8 2.2 Detaljplaneområdet Kvarteren F59 (F59a, b och c) & F60, enligt Figur 1, utgör det aktuella detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet är i dagsläget huvudsakligen obebyggt med endast en serviceanläggning för Arlandabanans tåg i detaljområdets östra del. Området exponeras mot väg E 4, väg E 4.65 och mot Arlandabanan, där vägarna E 4 och E 4.65 utgör transportleder för farligt gods. Detaljplaneområdet exponeras även för risk för flyghaveri då det ligger i in- och utflygningsområdet för Arlanda Airport. Landskapet består i dagsläget främst av skog och detaljplaneområdets topografi är relativt goda med en viss höjdskillnad i förhållande till väg E 4, [1]. I områdets södra del går ett flertal större kraftledningar med spännings- och amperetal upp mot 400 kv och 1200 A vilka alstrar höga magnetiska fältstyrkor. I nära anslutning till detaljplaneområdets östra gräns finns skyddsområde för Norrvattens reservvattentäkt. Satellitfoto över detaljplaneområdet och planområdesavgränsningar presenteras i Figur 2 och Figur 3. Väg E 4.65 Arlandabanan Väg E 4 Reservvattentäkt Kraftledningar Figur 2 flygfoto över aktuellt planområde, [3]. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 8 (28)

9 Väg E 4.65 Väg E 4 Arlandabanan Kraftledning Figur 3 planområdesavgränsning markerad med röd linje. Området markerad med svart cirkel utgör Arlandabanans tågserviceanläggning och detaljplan för aktuellt område finns upprättad sedan tidigare, [4]. Inom detaljplaneområdet avses en viktig huvudgata anläggas som blir en strategisk förbindelse mellan Arlanda Airport och Arlandastad. Huvudgatan, eller boulevarden som den benämns i material från BSK, [5], kommer fungera som en länk mellan de olika kvarteren inom 5:e stadsdelen. Längs boulevarden planeras byggnader uppförda i en, två eller tre våningsplan med showrooms för till exempel bilar & miljöteknik. Enklare bebyggelse som kräver mer skrymmande transporter för sin verksamhet lokalseras närmre Arlandabanan. I anslutning till motorvägen (E 4 och E 4.65) planeras större kontorsbyggnader. Det planeras även parkeringsplatser inom kvarteren. [5] En tidig skiss över avsedd bebyggelse presenteras i Figur 4. Inom delar av kvarter F59 är det krav på låga exploateringstal (0,1 för F59b), detta med hänsyn till den individrisk som råder med hänsyn till flygtrafiken. [1] Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 9 (28)

10 Boulevard Kontor Enklare bebyggelse Byggnader för showroom Kraftledning Figur 4 skiss över planerad bebyggelse i ett tidigt skede för aktuellt planområde, [6]. 2.3 Styrande dokument Det finns ett flertal styrande dokument som skall beaktas vid nyexploatering och som ställer krav på analys av risker och säkerställa jämlika och sociala levnadsförhållanden i dag och för kommande generationer. Sigtuna kommun har även beslutat att vid nyexploatering följa försiktighetsprincipen rörande elektromagnetiska fält. En kort summering av styrande dokument presenteras nedan Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagens första paragraf, [7], står att bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I lagen förutsetts således att frågor om risknivå skall vara slutligt avgjord i samband med planläggning Miljöbalken I Miljöbalken [8] ställs krav på att människors hälsa ska skyddas. Kraven definierar en hållbar utveckling där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Detta innebär bland annat att människors hälsa ska skyddas mot skador och olägenheter som förorsakas av föroreningar eller annan påverkan Länsstyrelsens rekommendationer Länsstyrelsen i Stockholms län har formulerat riktlinjer för riskkriterier i Stockholms län. Enligt de rekommendationer som Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram föreslås att riskerna alltid ska bedömas då nyexploatering planeras inom ett riskhanteringsavstånd av 150 meter från transportled för farligt gods på väg, [9]. Avståndet är valt utifrån de förutsättningarna som råder i Stockholm med avseende transporter av farligt gods. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 10 (28)

11 I äldre rekommendationer för bebyggelse nämns att det alltid bör lämnas bebyggelsefritt 25 meter ifrån transportled, tät kontorsbebyggelse närmare än 25 meter från spårkant för tåg bör undvikas och 75 meter ifrån vägled för farligt gods, [10]. En riskanalys som identifierar och analyserar eventuella risker och som visar på en acceptabel risknivå kan erhållas innebär att avsteg kan göras från Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade avstånd Försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält I Sverige finns det inga rikt- eller gränsvärden för elektromagnetiska fält. Däremot har Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut tillsammans formulerat en så kallad försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Detta innebär att nivån 0,2 μt inte får överstigas i miljöer där människor tillbringar större delen av en normal arbetsdag eller motsvarande tid i byggnader av andra slag än arbetsplatser, [11]. Överslagsmässigt innebär detta för 400 kv ledning ett avstånd mellan närmaste fas och permanent arbetsplats på ca 70 meter och för 200kV ledning ca 50 meter. 2.4 Riskbegreppet Begreppet risk tolkas ofta på olika sätt. I säkerhetstekniska sammanhang, liksom i denna riskanalys, förstås begreppet som produkten av konsekvens och sannolikhet, vilka kan vara kvalitativt eller kvantitativt bestämda Värdering av risk I denna riskanalys nyttjas riskmatrismetodik utifrån ett semikvantitativt angreppssätt. Genom att värdera konsekvens och sannolikhet för identifierade olycksscenarion i en scenarioanalys har varje scenario värderats och bedömds på en skala mellan 1-5 utifrån: 1) Hur sannolikt scenariot bedöms vara 2) Hur allvarlig konsekvens scenariot bedöms kunna medföra För att kunna göra en strukturerad bedömning har Kemikontorets bedömningskriterier för sannolikhet och konsekvens använts, [12]. Konsekvenser anges i en relativ skala för omfattning för personskador och sannolikhet anges för att en skada skall inträffa i skadetillfällen per år. Kriterierna för konsekvens och sannolikhet beskrivs i Tabell 2 & Tabell 3. Tabell 2 kemikontorets definition av olika konsekvensklasser, [12]. Konsekvens Definition 1 Små Övergående lindriga obehag 2 Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Stora Enstaka svårt skadade 4 Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 11 (28)

12 Tabell 3 kemikontorets definition av olika sannolikhetsklasser, [12]. Sannolikhet Definition 1 liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 1 gång per år 3 sannolik 1 gång per år 4 1 gång per 1-10 år 5 hög Mer än 1 gång per år För att visualisera risken för olika scenarier och för att bedöma och rangordna olika scenarier sätts uppskattad konsekvens och sannolikhet i en riskmatris. Riskmatrisen och valda bedömningsgrunder överrensstämmer med de presenterade av Räddningsverket, [13]. Exempel på riskmatris presenteras i Figur gång per år, 4 1 gång per 1 10 år Åtgärdas akut Sannolikhetsnivå 3 1 gång per år, 2 1 gång per år Åtgärdsbehov bör beaktas Åtgärdsbehov skall utredas 1 < 1 gång per 1000 år Acceptabel risk 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Enstaka svårt skadade 4 Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Flera dödsfall, 10-tal svårt skadade Konsekvensnivå Figur 5 riskmatris enligt Räddningsverket, [13]. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 12 (28)

13 3 RISKOBJEKT För att möjliggöra denna riskanalys har en kartläggning av objekt som vid en olycka kan leda till att personer i anslutning till detaljplaneområdet skadas eller omkommer. Kartläggningen grundar sig på genomgång av tidigare genomförd riskanalys för angränsande området, upprättad av Agrenius, [14], och de kommentarer som finns i FÖP Arlandaområdet rörande riskhänsyn och tillhörande kommentarer från Länsstyrelsens granskningsyttrande, [1]. Telefonkontakt har även hållits med Sigtuna Arlanda Räddningstjänst 1 för att kartlägga vilka riskobjekt som finns inom Sigtuna kommun som kan påverka detaljplaneområdet. 3.1 Transportled för farligt gods I anslutning till detaljplaneområdet är väg E 4 och väg E 4.65 transportled för farligt gods. Det är endast dessa leder som bedöms påverka detaljplaneområdet. Dock finns Ostkustbanan, väg 263 och väg 273 som utgör leder för farligt gods i anslutning till Arlandastad Väg E 4 Väg E 4 går längst detaljplaneområdets västra sida och har en svag lutning från söder mot norr. Aktuell väg ligger lägre än detaljplaneområdet då vägen går i bergsskärning. Vägen har i dagsläget fyra körfält men det finns planer på att bredda vägen till sex körfält samt att förstärka avfartsrampen från väg E 4 från söder till väg E 4.65 från ett till två körfält, [1]. Väg E 4 är en kraftigt trafikerad led. I dagsläget är årsdygnsmedeltrafiken i höjd med detaljplaneområdet ± 9 % fordon med 95 % säkerhet. Utav den totala trafiken utgör mellan fordon tung trafik med 95 % säkerhet, [15]. Vägen är en primär transportled för farligt gods och samtliga farligt gods klasser kan förekomma på vägen. Mängd och fördelning mellan olika farligt gods klasser presenteras i avsnitt 4. Farligt gods Väg E 4.65 Väg E 4.65 (även kallad Arlandaleden) ligger i detaljplaneområdets nordvästra del och förbinder E 4 med Arlanda flygplats. Det är den huvudsakliga transportleden mellan Stockholm och flygplatsen, [16]. Vägen har idag fyra körfält, men kan på sikt byggas ut till sex körfält, [1]. Väg E 4.65 är, liksom E 4, en kraftigt trafikerad led. I dagsläget är årsdygnsmedeltrafiken i höjd med detaljplaneområdet ± 10 % fordon med 95 % säkerhet. Utav den totala trafiken utgör mellan fordon tung trafik med 95 % säkerhet, [15]. Vägen är även en primär transportled för farligt gods och samtliga farligt gods klasser kan förekomma på vägen. Mängd och fördelning mellan olika farligt gods klasser presenteras i avsnitt 4. Farligt gods. 1 Telefonkontakt med Bjarke Rosenbergs, brandingenjör vid Sigtuna Arlanda Räddningstjänst, Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 13 (28)

14 3.1.3 Framtida trafikflöden I anslutning till framtagandet av FÖP för Arlandaområdet gjordes prognoser för framtida trafikflöden under Prognosen presenteras i Figur 6. Figur 6 prognostiserade trafikflöden år 2030, [1]. På väg E 4 i detaljplaneområdets västra del uppskattas trafikflödet vara fordon per dag och för väg E 4.65 i områdets nordvästra område uppskattas trafikflödet vara fordon per dag. 3.2 Arlandabanan Arlandabanan är en järnvägsförbindelse till Arlanda flygplats. Järnvägen är dubbelspårig och utgår från Ostkustbanan. Banan trafikeras främst av tåg till och från Arlanda flygplats men även direkta regionaltåg till orter som Gävle, Linköping och Eskilstuna. Arlandabanan är cirka 19 km lång och ägs av staten men hyrs helt av A-train AB och inte av Banverket, [17, 18]. I rustningstid går det upp till 6 turer per timme och riktning, det vill säga i snitt ett tåg var femte minut. Det transopteras inget farligt gods på banan utan den är endast avsedd för persontrafik. Hastigheten på Arlandabanan är som maximalt 200 km/h, [18]. Hänsyn måste även tas till urspårning av tåg som passerar detaljplaneområdet. En urspårad vagn kan skada personer som vistas i närheten av spåret. Banverket har plockat fram intensitetsmått för olika olyckstyper som anger förväntat antal olyckor per vagnsaxelkilometer godståg samt sannolikhet för att en vagn lämnar spårområdet vid urspårning. Sannolikheten för att ett spår skall hamna mer än 15 meter från spåret efter en urspårning är under 2 %, [19]. De risker som finns förknippade med Arlandabanan utgörs främst av urspårning och eventuellt höga elektromagnetiska fält från banans kraftledningar. Dock är den elektromagnetiska strålningen enligt Sweco försumbar. [20] Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 14 (28)

15 3.3 Kraftledning i detaljplaneområdets södra gräns I detaljplaneområdets södra gräns finns kraftledningar som alstrar elektromagnetiska fält. Den mest dominerande är 400 kv ledning. Utifrån försiktighetsprincipen som Sigtuna kommun antagit utgör ledningen ett riskobjekt som bör beaktas. 3.4 Övriga riskkällor i anslutning till detaljplaneområdet Enligt samtal med Sigtuna Arlanda Räddningstjänst finns det i anslutning till Arlandastad två anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor, [24]. Sedan oktober 2006 sker transporten av flygbränsle till Arlanda på järnväg, från Gävle hamn till Brista, och sedan vidare i en pipeline till flygplatsens flygbränsledepå, [25]. Pipelinen ligger ej i direkt anslutning till detaljplaneområdet. Avståndet mellan detaljplaneområdet och ovan presenterade riskkällor är relativt långt och bedömningen görs att de ej påverkar personer som vistas i eller nära anslutning till detaljplaneområdet. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 15 (28)

16 4 TRANSPORT AV FARLIGT GODS Begrepp och definition Med farligt gods avses varor eller ämnen som har sådana egenskaper att de kan vara skadliga för människor, miljö och egendom, om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Regelsamlingen fastställer vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas och hur godset ska vara emballerat samt vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Farligt gods delas in i 9 olika klasser 2 för ämnen med liknande risker vid transport på väg, [21]. En kortfattad beskrivning av olika ADR-klasser med konsekvensbeskrivning finns i Tabell 4. Tabell 4 kategorisering, beskrivning och konsekvensbeskrivning av ADR-klasser. ADRklass Kategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier med mera. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är 16 ton enligt EU-normer. 2 Gaser Inerta gaser (kväve), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. 6 Giftiga ämnen Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider och bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva Medicinska preparat. ämnen 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid. 9 Övriga farliga ämnen och föremål Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Stor mängd massexplosiva ämnen ger skadeområde med ca 200 m radie. Personer kan omkomma båda inomhus och utomhus. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Giftigt gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 meter, beroende på topografi. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden < 70 meter. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Transporteras vanligtvis i små mängder. Utsläpp radioaktivt ämne ger kroniska effekter etc. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet 2 Klassificeringen benämns ofta ADR-klasser efter ett europeiskt regelverk för transport av farligt gods på landsväg. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 16 (28)

17 I Tabell 5 presenteras ADR-klass, transporterad mängd och förekomst på svenska vägnätet under Förekomst grundar sig på hur olika ämnen transporteras. Tabell 5 klassificering av farligt gods samt årligen transporterade mängd och förekomst på svenska vägnätet under 2007, [22]. ADR-Klass Mängd [1000 ton] Mängd [-] Antal transporter Antal transporter med last [1000-tal] med last [-] 1 Explosiva ämnen och föremål <1 - <1-2 komprimerade, kondenserade eller under tryck ± % 67 ± % lösta gaser 3 3 Brandfarliga vätskor ± % 505 ± % 4.1 brandfarliga fasta ämnen <1 - <1-4.2 självantändande ämnen 89 ± 117 0,76 % 3 ± 3 0,47 % 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med <1 - <1 - vatten 5.1 Oxiderande ämnen 538 ± 418 4,6 % 15 ± 11 2,4 % 5.2 Organiska peroxider <1 - <1-6.1 Giftiga ämnen <1 - <1-6.2 Smittförande ämnen <1 - <1-7 Radioaktiva ämnen <1 - <1-8 Frätande ämnen 993 ± 556 8,6 % 32 ± 16 5 % 9 Övriga farliga ämnen och föremål 364 ± 469 3,1 % 12 ± 12 1,9 % Totalt ± % 637 ± % Från tillgänglig statistik saknas det värden för ADR-klasserna 4.1, 4.3, 5.2, 6.1, 6.2 & 7. Dessa klasser bedöms utgöra en begränsad del av den totala mängden farligt gods som transporteras och därav ha en liten sannolikhet att orsaka konsekvenser vid en eventuell farligt gods olycka. Den totala mängden farligt gods på svenska vägnätet uppgick till totalt ± ton, [22] Närliggande transportleder för farligt gods För E 4 och E 4.65 har Vägverket och Statistiska Centralbyrån genomfört en mätning för farligt gods trafik på väg under september månad 2006, [23]. Resultatet presenteras på kartor med ett diskret värde vilket har beräknats om till antal transporter och förekomst. Resultatet presenteras i Tabell 6. 3 Utav den totala mängden klass 2 utgör ca 20 % klass 2.1, 65 % utgör klass 2.2 och 15 % utgör klass 2.3. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 17 (28)

18 Tabell 6 mängd farligt gods på väg E 4 fördelad efter ADR-klass under september Mängder uppskattade från mätpunkt i höjd med detaljplaneområdet, [23]. Antal ADR-Klass Mängd [ton] Mängd [-] transporter Förekomst [-] med last 1 Explosiva ämnen och föremål 10 0,01 % 1 0,03 % 2.1 Brandfarliga gaser 198 0,3 % 13 0,3 % 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 666 0,9 % 45 0,1 % 2.3 Giftiga gaser % 3 Brandfarliga vätskor % ,5 % 4.1 brandfarliga fasta ämnen 945 1,3 % 38 0,9 % 4.2 självantändande ämnen 65 0,09 % 3 0,07 % 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 290 0,4 % 12 0,3 % 5.1 Oxiderande ämnen ,03 % 5.2 Organiska peroxider % 6.1 Giftiga ämnen 159 0,2 % 7 0,16 % 6.2 Smittförande ämnen 339 0,5 % 14 0,32 % 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen ,4 % 102 2,4 % 9 Övriga farliga ämnen och föremål 34 0,05 % 2 0,05 % Totalt % Tabell 7 - mängd farligt gods på väg E 4.65 fördelad efter ADR-klass under september Mängder uppskattade från mätpunkt i höjd med detaljplaneområdet, [23]. Antal ADR-Klass Mängd [ton] Mängd [-] transporter Förekomst [-] med last 1 Explosiva ämnen och föremål 10 0,03 % 1 0,05 % 2.1 Brandfarliga gaser 64 0,2 % 5 0,2 % 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser 4 0,01 % 1 0,05 % 2.3 Giftiga gaser 0 0 % 0 0 % 3 Brandfarliga vätskor ,5 % % 4.1 brandfarliga fasta ämnen 2 0,005 % 1 0,05 % 4.2 självantändande ämnen 65 0,2 % 11 0,5 % 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 290 0,8 % 12 0,5 % 5.1 Oxiderande ämnen 0 0 % - 0 % 5.2 Organiska peroxider 0 0 % - 0 % 6.1 Giftiga ämnen 10 0,03 % 1 0,05 % 6.2 Smittförande ämnen 5 0,02 % 1 0,05 % 7 Radioaktiva ämnen Frätande ämnen 95 0,3 % 4 0,2 % 9 Övriga farliga ämnen och föremål 18 0,05 % 1 0,05 % Totalt % % Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 18 (28)

19 De klasser som ej redovisas i Tabell 6 och Tabell 7 saknar uppmätta värden under mätperioden. Beräknade antal transporter med last och förekomst grundar sig på beräkning av hur stora mängder som normalt transporteras i en lastbil. Förekomsten är avrundats uppåt till heltal. Det bör beaktas att sedan oktober 2006 sker transporten av flygbränsle till Arlanda på järnväg och sedan vidare i en pipeline till flygplatsens flygbränsledepå. Antalet transporter med tankbil till flygplatsen har därmed minskat med 50 stycken per dygn, [25]. Under september transporterades detta flygbränsle med tankbilar från oljehamnar i Stockholm till Arlanda. Av Tabell 6 framgår att det på väg E 4 är klass 3, brandfarlig vätska, som är den klart dominerande lasten, följt av klass 8, frätande ämnen, klass 4.1,brandfarliga fasta ämnen, 4.3, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten och klass 2.2 icke brandfarliga, icke giftiga gaser. För väg E 4.65 (Tabell 7) är det klass 3, brandfarlig vätska, som är den klart dominerande. Övriga klasser är i försumbara i förhållande till denna klass, då den totala summan av dessa klasser utgör 2 %. Med hänsyn till de framtida osäkerheter som råder inför framtida transporterade mängder nyttjas nationell statistik för de klasser som ej har några värden i Tabell 6 och Tabell 7 (till exempel för giftiga gaser används en förekomst av 1,5 % vilket får ses som väldigt konservativt värde) vid grovanalysen. Under år 2007 passerade mellan tunga fordon dagligen på väg E 4 och tunga fordon på väg E 4.65, [15]. Enligt SIKA-statistik,[22], utgör 3,2 % av all tung trafik av farligt godstransport. Detta leder till att det i genomsnitt passerar dagligen transporter med farligt gods på väg E 4 och för väg E 4.65 sker transporter dagligen med farligt gods. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 19 (28)

20 5 GROVANALYS Syftet med detta avsnitt är att systematiskt identifiera och beskriva olycksscenarion som kan ha en skadlig inverkan på personer vistandes inom detaljplaneområdet. De scenarier som i denna kvalitativa analys bedöms medföra icke acceptabla risker föreslås analyseras i en fördjupad riskanalys. 5.1 Identifiering av olycksscenarier Utifrån avsnitt 3, identifiering av riskobjekt och avsnitt 4, transport av farligt gods, har ett antal olycksscenarier identifierats. Bakgrundsfakta för analysen har även framkommit efter samtal med Räddningsverket 4 och Sigtuna Arlanda Räddningstjänst och brandkåren Attunda 5. I Tabell 8 presenteras kortfattat de olycksscenarier som identifierats. Tabell 8 olyckscenarion identifierade i anslutning till detaljplaneområdet. Väg E 4 Id scenario skadehändelse konsekvens A1 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet explosiva ämnen i ADR-klass 1. detonation skadas/omkommer. A2 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarlig gas i ADR-klass 2.1. antändning skadas/omkommer. A3 Olycka med farligt godstrasport med ej giftig, Personer inom planområdet Utsläpp ej brännbar gas i ADR-klass 2.2. skadas. A4 Olycka med farligt godstrasport med giftiga, Personer inom planområdet Utsläpp tryckkondenserade gaser i ADR-klass 2.3. skadas/omkommer. A5 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarlig vätska i ADR-klass 3. antändning skadas/omkommer. A6 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4.1. antändning skadas/omkommer. A7 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet självantändande ämnen i ADR-klass 4.2. självantändning skadas/omkommer. A8 Olycka med farligt godstrasport med ämnen Utsläpp, reaktion Personer inom planområdet som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten och skadas/omkommer. med vatten i ADR-klass 4.3. antändning A9 Olycka med farligt godstrasport med Personer inom planområdet Utsläpp oxiderande ämnen i ADR-klass 5.1. skadas/omkommer. A10 Olycka med farligt godstrasport med giftiga Personer inom planområdet Utsläpp ämnen i ADR-klass 6.1. skadas/omkommer. A11 Olycka med farligt godstrasport med Personer inom planområdet Utsläpp smittförande ämnen i ADR-klass 6.2. skadas/omkommer. A12 Olycka med farligt godstrasport med frätande Utsläpp Personer inom planområdet A13 ämnen i ADR-klass 8. Olycka med farligt godstrasport med övriga ämnen och föremål i ADR-klass 9. Utsläpp skadas/omkommer. Personer inom planområdet skadas. 4 Samtal med Jakob Lagerstedt, Gis ingenjör, Räddningsverket, Samtal med Bjarke Rosenberg, brandingenjör vid Sigtuna Arlanda Räddningstjänst, Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 20 (28)

21 Väg E 4.64 Id scenario skadehändelse konsekvens B1 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet explosiva ämnen i ADR-klass 1. detonation skadas/omkommer. B2 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarlig gas i ADR-klass 2.1. antändning skadas/omkommer. B3 Olycka med farligt godstrasport med ej giftig, Personer inom planområdet Utsläpp ej brännbar gas i ADR-klass 2.2. skadas. B4 Olycka med farligt godstrasport med giftiga, Personer inom planområdet Utsläpp tryckkondenserade gaser i ADR-klass 2.3. skadas/omkommer. B5 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarlig vätska i ADR-klass 3. antändning skadas/omkommer. B6 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4.1. antändning skadas/omkommer. B7 Olycka med farligt godstrasport med Utsläpp och Personer inom planområdet självantändande ämnen i ADR-klass 4.2. självantändning skadas/omkommer. B8 Olycka med farligt godstrasport med ämnen Utsläpp, reaktion Personer inom planområdet som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten och skadas/omkommer. med vatten i ADR-klass 4.3. antändning B9 Olycka med farligt godstrasport med giftiga Personer inom planområdet Utsläpp ämnen i ADR-klass 6.1. skadas/omkommer. B10 Olycka med farligt godstrasport med Personer inom planområdet Utsläpp smittförande ämnen i ADR-klass 6.2. skadas/omkommer. B11 Olycka med farligt godstrasport med frätande Utsläpp Personer inom planområdet B12 ämnen i ADR-klass 8. Olycka med farligt godstrasport med övriga ämnen och föremål i ADR-klass 9. Arlandabanan Utsläpp skadas/omkommer. Personer inom 5 planområdet skadas. Id scenario skadehändelse konsekvens C1 Persontåg spårar ut Urspårning Sammanstötning med byggnader inom planområdet och personer skadas/omkommer. C2 Elektriska och magnetiska fält orsakar problem Kraftiga elektromagnetiska fält anslutning till Cancer hos personer som vistas i för personer i anslutning till planområdet. planområdet. Kraftledning Id scenario skadehändelse konsekvens Elektriska och magnetiska fält orsakar problem Kraftiga elektromagnetiska fält anslutning till Cancer hos personer som vistas i D1 för personer i anslutning till planområdet. planområdet. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 21 (28)

22 5.2 Bedömning av identifierade olycksscenarier Sammanställning och värdering av de identifierade scenariona presenteras i Tabell 9. Vid bedömningen har hänsyn tagits till den minskade transporten av flygplansbränsle som skett sedan oktober Tabell 9 värdering av identifierade olyckscenarier. Id Konsekvens Sannolikhet Risk Kommentar A Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker en antändning eller detonation A Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker ett utsläpp och antändning. A Personer i området kommer ej att förolyckas givet att det sker ett utsläpp. A Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker ett utsläpp. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp, reaktion med vatten och antändning. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga strålningsnivåer uppstår givet utsläpp, reaktion med organiskt material och antändning. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av giftiga ångor uppstår givet utsläpp. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av smittförande ämnen läcker ut givet utsläpp. A Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av giftiga ångor uppstår givet utsläpp. A Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 22 (28)

23 Id Konsekvens Sannolikhet Risk Kommentar B Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker en antändning eller detonation B Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker ett utsläpp och antändning. B Personer i området kommer ej att förolyckas givet att det sker ett utsläpp. B Personer i anslutning till området förolyckas givet att det sker ett utsläpp. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp och antändning. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga värmestrålningsnivåer uppstår givet utsläpp, reaktion med vatten och antändning. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av giftiga ångor uppstår givet utsläpp. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av smittförande ämnen läcker ut givet utsläpp. B Personer i anslutning till området förolyckas då höga halter av giftiga ångor uppstår givet utsläpp. B Id Konsekvens Sannolikhet Risk Kommentar C Kollision med byggnad inom området. personer i eller nära anslutning till byggnad skadas/omkommer. C Personer i anslutning till området skadas på grund av höga elektromagnetiska strålningsnivåer. Id Konsekvens Sannolikhet Risk Kommentar Personer i anslutning till området skadas på grund av höga D elektromagnetiska strålningsnivåer. För att visualisera och tydliggöra de identifierade scenariona har dessa placerats i en riskmatris som återges i Figur 7. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 23 (28)

24 5 1 gång per år 4 1 gång per 1 10 år Åtgärdas akut Sannolikhetsnivå 3 1 gång per år 2 1 gång per år A12 Åtgärdsbehov bör beaktas A3, A6 Åtgärdsbehov skall utredas A5, B5 C1 1 < 1 gång per 1000 år Acceptabel risk A10, A11, A13, B9, B10, B11, B12 A7, A8, A90, B3, B6, B7, B8 C2, D1 A1, A2, A4, B1, B2, B4 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Enstaka svårt skadade 4 Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Flera dödsfall, 10-tal svårt skadade Figur 7 riskmatris avseende identifierade scenarier. Konsekvensnivå 5.3 Utvalda scenarier för vidare analys Utifrån ovan gjorda grovanalys och visualiseringen i riskmatris visar att scenario A1, A2, A4, A5, B1, B2, B4, B5, C1 bör beaktas då den uppskattade risken ligger inom de områden i riskmatrisen där åtgärdsbehov bör utredas enligt valda riskkriterier Scenario A5 och B5 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska på väg E 4 och E 4.65 Sannolikheten för en olycka med farligt godstransport innehållande brandfarlig vätska bedöms som låg med hänsyn till sannolikhet för olycka och att antändning skall ske. Dock är % av allt transporterat farligt gods petroleumprodukter på E 4 och E Konsekvensen bedöms kunna orsaka enstaka svårt skadade och grundar sig på att värmestrålningen från antänd vätska kan orsaka svåra skador på ett avstånd upp till 40 meter. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 24 (28)

25 5.3.2 Scenario A1 och B1 Olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen på väg E 4 och E 4.65 Sannolikheten för olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen bedöms som låg utifrån de mängder som transporteras på de aktuella vägarna. Konsekvensen bedöms däremot kunna orsaka enstaka dödsfall och/eller flera svårt skadade. Konsekvensbedömningen grundar sig på att personer som vistas inom detaljplaneområdet kan omkomma/skadas på grund av värmestrålning, tryckvåg eller flygande föremål orsakade av explosionen. Konsekvensområde kan uppgå till 200 meter Scenarion A2 och B2 Olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas på väg E 4 och E 4.65 Sannolikheten för olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas bedöms som relativt låg utifrån transporterade mängder på de aktuella vägarna. Konsekvensen för en olycka med brandfarlig gas kan däremot medföra enstaka dödsfall och/eller skadade inom detaljplaneområdet. Personer inom området kan omkomma/skadas på grund av värmestrålning från jetflamma, gasmolnsexplosion, eller BLEVE. Konsekvensområden kan uppgå till 100-tals meter Scenarion A4 och B4 Olycka med farligt godstransport med giftig gas på väg E 4 och E 4.65 Sannolikheten för olycka med farligt godstransport med giftig gas bedöms som relativt låg och bedömningen grundar sig på nationell statistik. Att nationell statistik använts är för att ge analysen robusthet och för att fånga in eventuella framtida förändringar. Konsekvensen för en olycka med giftig gas kan däremot medföra enstaka dödsfall och/eller skadade inom detaljplaneområdet. Personer inom området kan omkomma/skadas på grund av utsläpp av kondenserad giftig gas som ger förgiftning vid inandning. Konsekvensområden kan uppgå till 100-tals meter Scenario B1 Tågurspårning på Arlandabanan Sannolikheten för en tågurspårning bedöms att kunna inträffa ca 1 gång per 500 år. En tågurspårning ger i de flesta fall endast mindre konsekvenser då det endast är ett eller ett par hjulpar som lämnar spåret. Konsekvensen är bedömd utifrån att ett tåg lämnar spåret och kan ramma en byggnad inom detaljplaneområdet. En olycka utav denna dignitet antas kunna ge konsekvenser på enstaka dödsfall och/eller flera svårt skadade inom området. Passagerare på tåget omfattas ej av konsekvensbedömningen. Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 25 (28)

26 5.4 Slutsatser Briab- Brand och riskingenjörerna AB anser att en fördjupad riskanalys skall genomföras för följande scenario: Olycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen med på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med brandfarlig gas på väg E 4 och E Olycka med farligt godstransport med giftig gas på väg E 4 och E Tågurspårning av persontåg på Arlandabanan. Dessa scenarier bedöms ej ge försumbara risknivåer för personer inom området detaljplaneområdet. Vid en fördjupad riskanalys bör även resultatet från tidigare genomförd riskanalys för tredje man i närheten av Stockholm-Arlanda flygplats inarbetas. Utförandet av en fördjupad riskanalys innebär att identifierade olycksscenarier fördjupas så långt som möjligt och vägs mot acceptanskriterium uttryckta i individrisk och samhällsrisk. En fördjupad riskanalys kommer generera olika avstånd för olika risknivåer och utifrån detta kan åtgärdsförslag för olika exploateringsnivåer utvecklas. Briab Brand och Riskingenjörerna AB Johan Norén Brandingenjör LTH och Civilingenjör riskhantering Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 26 (28)

27 6 REFERENSER 6.1 Litteratur och elektroniska referenser [1] Sigtuna kommun, FÖP Arlandaområdet; Arlanda flygplats Arlandastad en fördjupning av Översiktsplan 2002, 2006 [2] Mötesanteckning, Arlandastad FÖP- kvarter F59 och F60, möte 3, Sigtuna kommun, [3] Bild från datorprogrammet Google Earth, [4] BSK Arkitekter, Planområdesavgränsningar, Stockholm, 2008 [5] BSK Arkitekter AB, Vision för Stockholm Airport city- en ny flygplatsstad vid Arlanda, BSK, Stockholm, [6] BSK arkitekter, skiss över planerad bebyggelse inom 5:e stadsdelen Arlandastad, kvarter F59 och F60, Stockholm, 2008 [7] Svensk författningssamling, Plan och bygg lagen (1987:10), 1987 [8] Svensk Författningssamling, Miljöbalken (1998:808), 1998 [9] Länsstyrelsen i Stockholm Län. Riskhantering i detaljplaneprocessen. Stockholm, 2006 [10] Länstyrelsen i Stockholms län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Stockholm, 2000 [11] Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare, Stockholm, 1996 [12] Kemikontoret, Tekniska riskanalysmetoder,stockholm, 2001 [13] Räddningsverket, Värdering av risk, Karlstad, 1997 [14] Agrenius Ingenjörsbyrå AB, Riskanalys av transporter av farligt gods invid fjärde stadsdelen inom Arlandastad, Stockholm, 2000 [15] Vägverket, information om årsdygnstrafiken för väg E 4 och väg E 4.65-klickbar karta, besökt: [16] Wikipedia, information rörande E 4.65, besökt [17] Wikipedia, information rörande arlandabanan, besökt [18] A-train AB, Järnvägsbeskrivning Arlanda Link, Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 27 (28)

28 [19] Fréden, S, Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen, Banverket, 2001 [20] Sweco Energguide AB, Arlandastad - elektromagnetiska fält, vägledning inom området elektromagnetiska fält, Stockholm, [21] Räddningsverket. Statens räddningsverks föreskrifter om transport av farligt gods, Karlstad, 1996 [22] SIKA statistik, Vägtrafik, 2008:13, Inrikes och utrikes trafik med svenska lastbilar år 2007, SIKA statistik, 2008 [23] Räddningsverket, Kartor Trafikflödet på väg september aspx., besökt [24] Svensk Författningssamling, Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 2004 [25] Luftfartsverket, Miljöförbättringar på Stockholm-Arlanda airport 2006, Stockholm, Muntliga källor Lagerstedt, Jakob, Gis ingenjör Räddningsverket, telefonsamtal Rosenberg, Bjarke, brandingenjör vid Sigtuna Arlanda Räddningstjänst, telefonsamtal, Briab - Brand & Riskingenjörerna AB 28 (28)