[OPER Verksamhetsplan 2017] versio 1.0. OPER Verksamhetsplan 2017

Transkript

1 [OPER Verksamhetsplan 2017] versio 1.0 OPER Verksamhetsplan

2 v.1.00 ( ) v.0.99 ( ) v.0.95 ( ) v.0.90 ( ) Innehåll 1. Inledning Omvärld Spets- och digitaliseringsprojekt som samordnas av SHM Lagar och ramavtal som ligger till grund för verksamheten OPERs verksamhetsidé Verksamhetsplanens uppbyggnad 3 2. Projekt Utveckling av informationshanteringen inom hälsovården Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv Hantering av informationen om läkemedelsbehandling Utveckling av informationshanteringen inom socialvården Specifikationer och implementering av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården Förberedelser för införande av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården Riksomfattande användargränssnitt och informationssystemtjänster för medborgarna Kanta-användargränssnitt för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (Kelain) Kanta-användargränssnitt för medborgarna (Mina Kanta-sidor) Nationellt datalagar för medborgarnas personliga hälsouppgifter (Personligt hälsokonto) Elektroniska kommunikationstjänster Förmedling av intyg och utlåtanden Social- och hälsovårdens gemensamma projekt som integrationen Social- och hälsovårdens informationshanteringsprojekt Samarbete och påverkan Kundsamarbete Intressentgruppssamarbete Genomförande av strategier Myndighetssamarbete Samarbete med leverantörer av informationssystem och informationshanteringstjänster Expert- och intressentgruppssamarbete Lagstiftningsarbete Internationellt samarbete Styrfunktioner Föreskrifter och anvisningar Projektstyrning Hantering av ändringar i Kanta-tjänsterna Statsunderstöd Utbildning Helhetsarkitektur, dataarkitektur, interoperabilitet och standardisering Helhetsarkitektur Standardiering och interoperabilitet Dataarkitektur Kodtjänstverksamhet Beredning och publicering av centrala datastrukturer Utveckling av kodtjänstverksamheten Väsentliga krav, certifiering och egenkontroll Kommunikation Resurser, uppföljning och utvärdering 29 Bilagor

3 1. INLEDNING Här beskrivs verksamhetsplanen för 2017 för enheten för operativ styrning av verksamheten (OPER) vid avdelningen för informationstjänster vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). I planen har beaktats behov i anslutning till utveckling och införande av datainnehåll som föreskrivs i lag och som social- och hälsovårdsaktörer föreslagit i fråga om social- och hälsovårdens riksomfattande informationssystemtjänster (Kanta-tjänster) samt i anslutning till omvärld och samarbete. I planen beskrivs behoven av att utveckla Kanta-tjänsterna fram till 2020 samt på mera allmän nivå till I planen har beaktats regelbunden utvärdering av planen samt ändringar som den föranleder. Utvärdering är nödvändig i samband med lagändringar, såsom lagstiftningen om landskaps- och vårdreformen samt genomförandet av EU:s dataskyddsförordning i Finland. Utvärdering av konsekvenserna för Kanta-tjänsterna samt planändringar behövs eventuellt också i samband med andra lagändringar. OPERs lagstadgade uppgift är att planera, följa och styra utvecklingen, införandet och underhållet av Kantatjänsterna så att de stöder social- och hälsovårdens klientservice och patientvård. Kanta-tjänsterna omfattar riksomfattande informationssystemtjänster för social- och hälsovården, apoteken och medborgarna: det elektroniska receptet, Patientdataarkivet och dess Informationshanteringstjänst, socialvårdens klientdataarkiv samt Mina Kanta-sidor. Även det nya gränssnittet Kelain hör till Kanta-tjänsterna. Från och med sköter OPER den nationella kodtjänsten, som säkerställer att de datastrukturer, termer och klassifikationer som används inom social- och hälsovården är högklassiga och enhetliga i hela landet, samt svarar för underhållet och distributionen av dem. År 2017 samordnar OPER utvidgningen av Kanta-tjänsternas betydande datainnehåll. Uppgifter om socialvården börjar lagras i Kanta med hjälp av Kansa-projektet. I anslutning till Kanta-tjänsterna byggs det upp en elektronisk tjänst för medborgarna, med vars hjälp de själva kan producera uppgifter för eget och yrkesutbildade personers behov (det personliga hälsokontot). En arkiveringslösning för bildmaterial införs. Dessutom främjas införandet av hälso-och sjukvårdens datainnehåll enligt social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning om informationstjänster samt överföringen av gamla patientuppgifter (patientuppgifter som bildats inom hälso- och sjukvårdsorganisationerna före anslutningen till Kanta-tjänsterna) till Kanta-tjänsterna. För kunderna framhävs 2017 utöver detta hantering, stöd och styrning i samband med organisationsförändringar. Kanta-tjänsterna byggs upp så att de är så oberoende som möjligt av organisationsstruktur och underlättar strukturförändringar genom att frigöra klient- och patientuppgifter från de informationssystem som hanterar dem och möjliggöra användning av uppgifterna över organisationsgränserna med patientens och klientens tillstånd. År 2017 förbättras förutsättningarna att utnyttja uppgifter som lagrats i Kanta-tjänsterna för s.k. sekundärt bruk (såsom statistik och register) med stöd av ny lagstiftning Omvärld OPER utvärderar verksamhetsplanen för 2017 i mitten av året i samarbete med SHM och Folkpensionsanstaltens (FPA) enhet för Kanta-tjänster. THL och OPER följer och deltar i den omfattning som SHM anger särskilt i genomförandet av regeringsprogrammet, spets- och digitaliseringsprojekten enligt handlingsplanen för det samt landskapslagen och lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Landskapslagen och lagen om ordnandet av social- och hälsovården har följdverkningar för informationssystemtjänsterna, den operativa verksamheten och informationshanteringen inom social- och hälsovården. Ändringarnas konsekvenser bedöms med avseende på de behov som följer av lagändringarna, och vårdaktörernas framtida och befintliga klient- och patientdatasystem och organisationsförändringarna. Tidtabellen för nödvändiga ändringar i informationssystemen bestäms med hänsyn till övergångstiderna för ordnandet av social- och hälsovården. Med hjälp av informationssystemen effektiviseras kundservicen och patientvården. Med hjälp av Kanta-tjänsterna stöds den föränderliga omvärlden och verksamhetsprocesserna samt möjliggörs överföring av klient- och patientuppgifter när servicesystemet förändras. 1

4 Finansutskottet framhåller att social- och hälsovårdsreformen innefattar stora omorganiseringar och de berör uppgifter, verksamheter, personal, fastigheter och övriga tillgångar. Reformen genomförs med en övergångsperiod på ungefär två år. För att genomföra reformen krävs det tillräckligt stora resurser för rikstäckande styrning och förändringsstöd och för interimistisk förvaltning av landskapen. I detta sammanhang framhåller utskottet att det är av betydelse att i synnerhet IKT-projekten utfaller väl. Nya IKTsystem inom social- och hälsovården är av avgörande betydelse om de ekonomiska och funktionella målen för vård- och landskapsreformen kan nås eller inte. Systemen måste vara interoperabla och användarvänliga och data måste stödja vårdkedjorna och följa patienten. Informationssystemen måste vara konstruerade så att de säkerställer effektiv verksamhet som ger resultat. Vidare understryker utskottet vikten av att det införs nationella register som beskriver vårdkvaliteten och vårdkostnaderna, eftersom de är av stor betydelse i arbetet för att utveckla hälso- och sjukvården (FiUB 35/2016 rd RP 134/2016 rd, RP 249/2016 rd). Behovet av att förnya, utveckla och regionalt samordna IKT-systemen ökar markant med vård- och landskapsreformen och det kommer att kräva betydande extra investeringar. I fortsättningen måste det ses till att anslagen i budgeten (FM 7 miljoner euro och SHM 3 miljoner euro) räcker till. Riksdagens social- och hälsovårdsutskott understryker att IKT och digitalisering spelar en stor roll för att förbättra kvaliteten, samordna kundservicen och utveckla kostnadseffektiviteten inom social- och hälsovården (ShUU 7/2016 rd RP 134/2016 rd). År 2017 framskrider integrationen av servicesystemet för social- och hälsovården i enlighet med tidtabellerna i statsminister Sipiläs regeringsprogram samt landskapslagen och lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Målet för vårdreformen är obrutna servicekedjor och fungerande basservice. Genomförandet av Utnyttja social- och hälsovårdsinformationen strategi fram till 2020 stöder ändringarna. Strategin omfattar Kanta-tjänsterna och Kanta-tjänsternas utvecklingsspår ingår i form av en avsiktsplan. I OPERs verksamhetsplan förbereder man sig på ändringar som överensstämmer med målen i regeringsprogrammet och som följer av de spets- och digitaliseringsprojekt som stöder den funktionella integreringen av socialoch hälsotjänsterna. Enligt det strategiska programmet för statsminister Juha Sipiläs regering är Finland år 2025 ett land som förnyar sig, som bryr sig och som är tryggt, där var och en av oss kan känna sig viktig. I vårt samhälle råder förtroende. Med hjälp av det strategiska regeringsprogrammet genomför regeringen nödvändiga reformer inom fem prioriterade områden. Regeringens strategiska mål konkretiseras i form av 26 spetsprojekt. Regeringen genomför dessutom pensionsreformen och social och hälsovårdsreformen, gallrar i kommunernas uppgifter och skyldigheter och reformerar region och centralförvaltningen. Parlamentarisk uppföljningsgrupp för social- och hälsovårdsreformen. SHM tillsatte en parlamentarisk uppföljningsgrupp för beredningen och genomförandet av vårdreformen och en permanent sakkunnig och ett sakkunnigsekretariat för gruppen för tiden Den parlamentariska uppföljningsgruppen följer och ger synpunkter på beredningen, genomförandet och måluppfyllelsen i fråga om strukturreformen, finansieringsreformen samt valfrihetsutredningen. Familje- och omsorgsminister Juha Rehula är ordförande och social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila vice ordförande för den parlamentariska uppföljningsgruppen. Understatssekreterare Tuomas Pöysti är permanent sakkunnig. Tjänstemannastyrgrupp, projektgrupp och förändringsledare. SHM och finansministeriet (FM) tillsatte en tjänstemannastyrgrupp och projektgrupp för beredningen av vårdreformen, inrättandet av självstyrelseområden (nuv. landskap) och regionförvaltningsreformen för tiden Förändringsledare är Sinikka Salo (SHM) och Pauli Harju (FM). Grundläggande och aktuell information om vård- och landskapsreformen finns på webben ( Spets- och digitaliseringsprojekt som samordnas av SHM Genomförandet av det strategiska målet välfärd och hälsa i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram stöds av fem spetsprojekt Av anslagen för att genomföra de spetsprojekt som gäller välfärd och hälsa hänförs 56 miljoner euro till Spetsprojekten för välfärd och hälsa är: 2

5 a) Kundorienterad service: målet är klient och patientorienterade verksamhetsprocesser som stöder egen aktivitet inom social och hälsovården samt en ändamålsenlig social trygghet (37 mn ) b) Hälsa och välfärd ska främjas och ojämlikheten bli mindre: målet är att sunda levnadsvanor, som motionerande, ska bli vanligare, och att stärka den psykiska hälsan, minska hälsoskador som orsakas av byggnader och att minska välfärds och hälsoskillnader (8 mn ) c) Ett program för utveckling av barn- och familjetjänster: målet är mer barn och familjeorienterade, förebyggande och verkningsfulla tjänster än för närvarande (40 mn ) d) Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras: målet är att det ska finnas jämlikare, bättre samordnade och kostnadssänkande tjänster för äldre personer och närstående och familjevårdare än för närvarande (30 mn ) e) Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra: målet är att i betydande utsträckning främja att partiellt arbetsföra stannar i arbetslivet och sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden (15 mn ) Utöver de nämnda spetsprojekten samordnar SHM regeringens digitaliseringsprojekt. De spets-och digitaliseringsprojekt som SHM samordnar beskrivs närmare i bilaga 7. OPER styr och stöder spets- och digitaliseringsprojekt i synnerhet så att genom övergripande planering integreras aspekter på informationshantering och riksomfattande informationssystemtjänster i den utveckling av verksamheten och de försök som utförs inom spetsprojekten. Konkret sker styrningen genom flera åtgärder i handlingsplanen samt genom att spetsprojekten stöds till exempel med hjälp av helhetsarkitektur och styrgruppsarbete med utvalda spets- och digitaliseringsprojekt Lagar och ramavtal som ligger till grund för verksamheten Utvecklingen och genomförandet av elektronisk informationshantering inom social- och hälsovården baserar sig på lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007, nedan klientuppgiftslagen), lagen om elektroniska recept (61/2007) samt lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015, nedan klienthandlingslagen). SHM:s förordning om informationstjänster inom hälsooch sjukvården (1257/2015) preciserar det datainnehåll som ska lagras i Kanta-tjänsterna och tidtabellerna för lagringen. Den operativa styrningen av den elektroniska informationshanteringen inom social- och hälsovården har skötts av THL sedan OPER svarar för implementeringen. THL planerar, styr och följer den elektroniska behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården, informationshanteringen i anslutning därtill och användningen och implementeringen av de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Det är THL:s uppgift att specificera de datainnehåll, begreppsmodeller och datastrukturer till stöd för verksamhetsprocesserna som behövs för att implementera de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Dessutom svarar THL för innehållet i kodtjänsten. Enligt lagen om elektroniska recept svarar THL för planeringen och styrningen av elektroniska recept samt av användningen och realiseringen av de informationssystemtjänster på riksnivå som avses i denna lag. Enligt klientuppgiftslagen kan THL meddela närmare föreskrifter om patientdatasystemens och journalhandlingarnas datastrukturer samt om klassificering av känsliga uppgifter. Dessutom kan THL meddela föreskrifter om vilka handlingar som får utlämnas från Kanta-tjänsterna med hjälp av informationsförmedlings- och förfrågningsservicen samt om innehållet i de väsentliga kraven på klient- och patientdatasystem, klassificeringen av informationssystem, de förfaranden som ska iakttas vid verifieringen av överensstämmelse med kraven och om innehållet i utredningen samt om betydande avvikelser hos informationssystem inom social- och hälsovården som är i användning och hur anmälningar om sådana ska göras. Enligt klienthandlingslagen meddelar THL närmare föreskrifter om strukturen på klienthandlingarna inom socialvården och om de uppgifter som ska antecknas i klienthandlingarna, klassificeringen av serviceuppgifterna inom socialvården och de grunder enligt vilka de som tillhandahåller socialvårdstjänster ska administrera åtkomstsrättigheterna. Utöver det ovannämnda styrs OPERs verksamhet av informationsförvaltningslagen (634/2011). 3

6 Enligt ramavtalet mellan SHM och THL ( ) överlämnar THL en verksamhetsplan samt tre gånger om året en uppföljnings- och ekonomirapport till SHM för godkännande. SHM behandlar och godkänner dokumenten i samarbete med THL OPERs verksamhetsidé Vi säkerställer att uppgifterna om klientens hälsa och välfärd kan utnyttjas när de behövs Verksamhetsplanens uppbyggnad I kapitel 2 i verksamhetsplanen beskrivs projekt: projekt som hänför sig till Kanta-tjänsterna och som startar och främjas när lagar och förordningar verkställs samt de informationsbehov som vårdaktörerna framfört tillgodoses, projekt som stöder klientservicens och patientvårdens informationshantering samt projekt som hänför sig till riksomfattande användargränssnitt och informationssystemtjänster för medborgarna. I kapitlet beskrivs i korthet utsikterna för och behoven av utveckling av Kanta-tjänsterna fram till I kapitel 3 presenteras OPERs samarbetsforum samt påverkningsmetoder och påverkningskanaler. I kapitlet beskrivs också styrverksamheten, helhets- och dataarkitekturen, interoperabiliteten och standardiseringsarbetet, kodtjänstverksamheten, det arbete som hänför sig till THL:s skyldighet att meddela föreskrifter samt kanaler och metoder för utbildning och kommunikation. I kapitel 4 presenteras ett sammandrag av OPERs resurser samt metoder för uppföljning och utvärdering av genomförandet av verksamhetsplanen. 4

7 2. Projekt 2.1. Utveckling av informationshanteringen inom hälso- och sjukvården Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv De riksomfattande informationssystemtjänsterna (Kanta-tjänsterna) stöder informationshanteringen i anslutning till patientvården inom hälso- och sjukvården. När en aktör som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster har anslutit sig till Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv kan tidigare uppgifter om patientens hälsa och vård med patientens tillstånd utnyttjas via Kanta oberoende av vårdplats. OPER stöder projekt för att införa Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv inom social- och hälsovårdsorganisationer (kapitel 3). OPER projekterar och styr arbetet med att specificera nya datastrukturer, datainnehåll och funktioner i Patientdataarkivet samt förenhetliga information och krav i patientjournalen. Innehållet i projekten beskrivs på allmän nivå i detta kapitel. Projekten genomförs i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster, myndigheter samt expert- och intressentgrupper (kapitel 3). Uppgifter om patientens vård som lagras i Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv via patientdatasystemen baserar sig på nationella specifikationer, OPER svarar för att de nationella specifikationerna är enhetliga. År 2017 förtydligas specifikationshelheterna för Patientdataarkivets datainnehåll i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster. När de nya specifikationerna utarbetas hörs även vårdaktörer och tillverkare och/eller leverantörer av patientdatasystem om deras behov. Införande av Patientdataarkivet År 2017 styr och stöder OPER offentliga och privata hälso- och sjukvårdsaktörer vid införandet av Patientdataarkivets datainnehåll enligt klientuppgiftslagen och förordningen inom informationstjänster. I samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster styrs tillverkare och/eller leverantörer av patientdatasystem vid implementeringen av nya funktioner. OPER deltar i de samtestningsmöten som FPA ordnar där man hör tillverkarna och/eller leverantörerna om implementeringen av patientdatasystemens datainnehåll samt vid behov tolkar och preciserar specifikationerna. Nytt datainnehåll införs i enlighet med planerna, i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster, tillverkarna och/eller leverantörerna av informationssystem, social- och hälsovårdsorganisationer, andra myndigheter och intressentgrupper. Stöd- och styrmetoderna beskrivs närmare i kapitel 3 samt i utbildningsplanen. År 2017 fortsätter vi att styra införandet av Patientdataarkivet inom den privata hälso- och sjukvården samt stöda införandet av mun- och tandvårdens datainnehåll inom den offentliga och den privata hälso- och sjukvården. Samarbetet fortsätter också med åländska aktörer inom mun- och tandvården samt tillverkare och/eller leverantörer av informationssystem. År 2017 stöds införandet av Patientdataarkivets datainnehåll i enlighet med förordningen om informationstjänster. Stödet för införandet av viljeyttringar fortsätter i de organisationer där det ännu inte har genomförts. Våren 2017 stöds tillverkare och/eller leverantörer av separata system för köpta tjänster/servicesedlar vid implementeringen och anslutningen till Kanta-tjänsterna. OPER styr lagringen av de första organisationernas fullmakter som gäller köpta tjänster och utnyttjandet av de lagrade uppgifterna via Kanta-tjänsterna. Lagringen av intyg och utlåtanden i Patientdataarkivet och förmedlingen av dem till FPAs förmånstjänster och andra aktörer främjas genom stöd för implementering av förfrågnings- och förmedlingsservicen och vid behov precisering av de funktionella kraven. OPER deltar i SHM:s projekt för en nationell blankettjänst. Möjligheterna att använda den nationella informationsleden utreds som ett inslag i specifikationerna av förfrågnings- och förmedlingsservicen. År 2017 stöds implementering av remisser och svar i anslutning till patientens vård samt hälso- och vårdplaner i patientdatasystemen och lagring av dem i Kanta-tjänsterna. Tillverkarna och/eller leverantörerna 5

8 av patientdatasystem stöds vid implementeringen genom att specifikationerna vid behov tolkas. Social- och hälsovårdsaktörerna ska ha tagit funktionerna i bruk senast Implementeringen av en journal över den prehospitala akutsjukvården följs och tillverkarna och/eller leverantörerna av informationssystem styrs vid behov. Genomförandeplanen färdigställs i januari 2017 och journalen börjar införas i samarbete med SHM och de aktörer som deltar i KEJO-projektet. Arkiveringen av bildmaterial i Kanta-tjänsterna främjas i enlighet med projektplanen. År 2017 främjas den första fasen i införandet, då målet är att HNS Radiologi och Norra Karelens sjukvårdsdistrikt ansluter sig till FPAs KVARKKI-arkiv hösten En plan för den andra projektfasen och tidtabell för följande anslutare utarbetas. Vid behov preciseras specifikationerna av de funktionella kraven, tillfogas nödvändiga nya specifikationer och samordnas tidtabellen i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster, tillverkarna och/eller leverantörerna av informationssystem samt vårdaktörerna. Arkiveringen av gamla patientuppgifter, dvs. patientuppgifter som producerats före införandet av Patientdataarkivet, i Kanta-tjänsterna utvidgas utifrån erfarenheterna av pilotprojekten inom HNS och i Kajanaland. Tidtabellen för överföring av gamla patientuppgifter till Kanta från flera organisationer och informationssystem utarbetas i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster och hälso- och sjukvårdsorganisationerna. Det första införandet av diagnoser och riskdata hösten 2017 förbereds. I samband med detta testas och utvärderas Informationshanteringstjänstens verksamhetsprinciper i samarbete med FPAs enhet för Kantatjänster, tillverkarna och/eller leverantörerna av informationssystem samt vårdaktörerna. Utveckling av datainnehållet och förenhetligande av information och krav i patientjournaler År 2017 fortsätter struktureringen av patientjournalens datainnehåll. I samarbete med FPAs enhet för Kantatjänster planeras och justeras tidtabellerna för specifikationer, implementering, testning och införande av hälso- och sjukvårdens specialitetsspecifika strukturerade datainnehåll samt knyts specifikationshelheterna preliminärt till Kanta-tjänsternas publikationsplan. I tidtabellen beaktas förutom de behov som vårdaktörerna påpekat även eventuella prioriteringar som följer av landskaps- och vårdreformen samt ändringar av klientuppgiftslagarna, helhetsarkitekturen för social- och hälsovården samt de riktlinjer som SHM:s Kajakkiprojekt resulterat i. Hälso- och vårdplanen fortsätter att utvecklas i riktning mot en strukturerad välfärds- och serviceplan. Vid utvecklandet beaktas patientens egna hälso- och välfärdsdatainnehåll med avseende på den framtida välfärds- och serviceplanen. I utvecklandet ingår att specificera datastrukturer och datainnehåll samt de funktionella kraven. I det fortsatta arbetet med att utveckla hälso- och vårdplanen beaktas den arkitekturplan som utarbetats tillsammans med SHM och FPAs enhet för Kanta-tjänster, kraven på det personliga hälsokontot på Mina Kanta-sidor och de behov av en gemensam välfärdsplan som framförts inom Kasteprojektet. Specifikationerna av strukturerade data inom patientsammandragets läkemedelsbehandlingshelhet i Informationshanteringstjänsten färdigställs och publiceras. Implementeringen av strukturerade sammandragsdata (bl.a. läkemedelsbehandling) i Informationshanteringstjänsten styrs. Funktionsspecifika strukturerade data fortsätter att utvecklas genom att specialitets-, service- och verksamhetsspecifika strukturerade data specificeras Specifikationerna i den andra fasen i mun- och tandvården färdigställs i början av Datainnehållet i anslutning till egenvården inom mun- och tandvården specificeras så att beroendet av det personliga hälsokontot på Mina Kanta-sidor beaktas. Behovet av funktionella krav på de dagliga anteckningarna om vårdarbete (vårdjournal) ses över och kraven specificeras vid behov. Datastrukturerna och datainnehållet och behovet av funktionella krav i anslutning till barnrådgivningen och skolhälsovården ses över och kraven specificeras. Datastrukturer och datainnehåll för hälso- och sjukvården under graviditet och mödravården fortsätter att specificeras, behovet av funktionella krav ses över och kraven börjar specificeras. Datainnehåll för optometri samt datainnehåll och funktionella krav för företagshälsovården främjas. Tidtabellen för andra nya strukturerade datainnehåll som bygger på behov inom hälso- och sjukvården ses över och fastställs. 6

9 Specificeringen av intyg, utlåtanden och registermeddelanden fortsätter. Datastrukturs- och datainnehållsspecifikationerna av intyg och utlåtanden som ställs utanför klientuppgiftslagen och förordningen om informationstjänster samt behovet av funktionella krav ses över och en tidtabell för specifikationerna överenskoms. Av klassificeringarnas datainnehåll ser man inom social- och hälsovården över tillgänglighetsklassificeringen och bygligen av SPAT (finsk åtgärdsklassifikation för den öppna primärvården) och bedömer behovet av funktionella krav samt påbörjar nödvändiga specifikationer. De datastrukturer och datainnehåll som massörer och osteopater behöver fortsätter att utvecklas i samarbete med Finlands Kommunförbund, kodtjänsten, branschens intresseorganisationer och läroanstalterna. Datainnehållet i hälso- och sjukvårdens gemensamma förhandsuppgifter börjar specificeras. Vi förbereder oss på att börja planera och utarbeta specifikationer av genominformation i enlighet med SHM:s riktlinjer för social- och hälsovårdsarkitekturen. Vi förbereder oss på att börja specificera datastrukturer och datainnehåll för indikatorer på främjande av välfärd och hälsa (bestämmelserna om landskaps- och vårdreformen) Hantering av informationen om läkemedelsbehandling År 2017 förbereder vi oss att producera riksomfattande informationssystemslösningar som stöder hanteringen av patientens läkemedelsbehandling som helhet och specificera en riksomfattande lösning (se ). Hanteringen av patientens läkemedelsbehandling som helhet främjas av att elektroniska recept blir obligatoriska (fr.o.m ). OPER styr vårdaktörerna planmässigt vid uppgörandet av elektroniska recept och fortsätter att stöda införandet av elektroniska recept på andra sätt (kapitel 3). År 2017 följs användningen av elektroniska recept med hjälp av rapporter från FPAs enhet för Kanta-tjänster. OPER följer i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster antalet recept som gjorts upp under störningar och undantagssituationer och som apoteket lagrat i Receptcentret. Orsakerna till störningar och undantagssituationer rapporteras vid behov till Valvira. Rapporternas datainnehåll och huruvida de ska sändas till THL och publiceras på webbplatsen kanta.fi överenskoms med FPAs enhet för Kanta-tjänster. Ändringar i de lagar och förordningar som gäller elektroniska recept och apoteksexpediering främjas i samarabete med SHM, FPAs enhet för Kanta-tjänster och Fimea. Målet är att få aktuella bestämmelser och riktlinjer om expediering av elektroniska recept även på sjukhusapotek, om pro auctore-recept samt förskrivning av medicinska gaser och registrering av expedieringen av sådana i Receptcentret. Det sistnämnda förutsätter riktlinjer om att tillverkare/leverantörer av medicinska gaser ska ansluta sig till de riksomfattande Kanta-tjänsterna samt om deras rättigheter i Receptcentret. Målet är att 2017 åstadkomma riktlinjer tillsammans med SHM, Fimea, Valvira, FPAs enhet för Kanta-tjänster och apoteken om hur apoteksavtalen ska hanteras i framtiden. Tillståndsprocessen för preparat med specialtillstånd görs elektronisk i samarbeta med Fimea och FPAs enhet för Kanta-tjänster. En smidigare process för förskrivning av läkemedel med specialtillstånd och förskrivning av dessa preparat med elektroniska recept stöds. År 2017 granskas specifikationerna i anslutning till behoven av att utveckla det elektroniska receptet som en del av arbetet med att specificera hanteringen av patientens läkemedelsbehandling som helhet. Anvisningarna om apotekens verksamhetsmodeller för störningar uppdateras i samarbete med företrädare för apoteken. År 2017 fortsätter specifikationerna i syfte att hantera patientens läkemedelsbehandling som helhet, och i synnerhet de behov som vårdaktörerna påpekat beaktas. Målet är att med hjälp av lagändringar genomföra en lösning där Receptcentrets roll och nödvändiga funktionella krav på hanteringen av information i anslutning till patientens läkemedelsbehandling fastställs. Med de tidigare specifikationerna av Informationshanteringstjänstens läkemedelsförteckning kan man inte genomföra en implementering som stöder läkemedelsbehandlingen som helhet (lagstiftningen sätter gränser). De lösningar som specificerats tidigare beaktas och uppdateras. Den riksomfattande lösningen implementeras stegvis. Den eftersträvade lösningen baserar sig på uppgifter om elektroniska recept som lagrats i Receptcentret och andra 7

10 strukturerade läkemedelsanteckningar som lagrats i Kanta-tjänsterna, vilka bildar en läkemedelsinformationstjänst som betjänar patientens vård på bästa möjliga sätt. Specifikationerna i den första fasen knyts till lösningen före mitten av Implementeringar enligt specifikationerna 2017 förutsätter att ändringarna i lagstiftningen om förskrivning av läkemedel och läkemedelsanteckningar träder i kraft Specifikationerna av den nya läkemedelsinformationstjänsten som utnyttjar uppgifter i Receptcentret och Patientdataarkivet och planen för övergång till användning av den nya läkemedelsinformationen genomförs i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster och SHM. När förändringshanteringen planeras bedömer man den nya läkemedelsinformationstjänstens inverkan på Kantatjänsterna (Patientdataarkivet, Receptcentret, Mina Kanta-sidor) och patientdatasystemen Utveckling av informationshanteringen inom socialvården Utvecklandet och underhållet av elektronisk informationshantering och en klientuppgiftsmodell samt planeringen och genomförandet av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården sker inom Kansa-projektet. Inom projektet planeras, implementeras och införs riksomfattande informationssystemtjänster. Inom projektet utvecklas också specifikationer av socialvårdens verksamhets-, data- och informationssystemsarkitektur. Inom projektet stöds dessutom utbildning i formbunden dokumentation för socialvårdsaktörer. För Kansa-projektet har det utarbetats en projektplan i fyra steg fram till Projektarbetet har indelats i utvecklingshelheter, där arbetet genomförs i form av projekt. Kansa-projektet syftar till stegvist ibruktagande av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården. I den första fasen möjliggörs PDF- eller XHTML-lagring av klienthandlingar och den registeransvariga får tillgång till dessa uppgifter för eget bruk. I den andra fasen får socialvårdsklienterna tillgång till Mina Kanta-sidor och det blir möjligt för registeransvariga att lämna ut nödvändiga klientuppgifter. I den tredje fasen lagras handlingar i strukturerad form och utvidgas Mina Kanta-sidors funktioner till elektronisk kommunikation för medborgarna. I den sista och fjärde fasen möjliggörs och utvidgas användningen av tjänsterna till samarbete mellan olika vårdaktörer och blir det möjligt att utnyttja uppgifterna fullt ut även i annan verksamhet än sådan som direkt stöder klientarbetet Specifikationer och implementering av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården År 2017 fortsätter genomförandet av den första fasen i de riksomfattande tjänsterna och planeringen av införandet samt specifikationsarbetet i den andra fasen. I den första fasen implementeras en riksomfattande arkivtjänst för socialvården, där klienthandlingar lagras i PDF- eller XHTML-format och där den registeransvariga har tillgång till klientuppgifter i sin egen verksamhet. I den andra fasen utvidgas de riksomfattande tjänsterna för socialvården till att omfatta Mina Kanta-sidor och det blir möjligt att få tillgång till klientuppgifter i arkivet för olika register. Det målinriktade främjandet av formbunden dokumentation av klienthandlingar fortsätter. Även förhandsplaneringen av den tredje fasen inleds i slutet av 2016, om den första och den andra fasen framskrider tidtabellsenligt och den reviderade lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården fås till riksdagen för behandling i början av Specifikationer av datainnehåll Utvecklandet och underhållet av socialvårdens klientuppgiftsmodell fortsätter Utvecklandet och uppdateringen av innehållet i socialvårdens klientuppgiftsmodell fortsätter. Vi förbereder oss på eventuella ändringar i klientuppgiftslagen vad gäller lagring och hantering av basuppgifter om klienten i arkivet, vilket förändrar det nuvarande modelleringssätt för klienthandlingar i fråga om dessa uppgifter, och vid behov vidtas de åtgärder som ändringen kräver i klientuppgiftsmodellen. En utredning inleds om inplacering av THL:s datamodell för funktionsförmåga, som blev klar 2016, i socialvårdens klientuppgiftsmodell. Vi analyserar också förhållandet mellan klienthandlingarna när det gäller olika serviceuppgifter och tjänster inom socialvården. Utvecklandet av uppgifterna i handlingar om utkomststöd i förhållande till FPAs klientuppgifter fortsätter. År 2016 har vi identifierat behov av att uppdatera eller utveckla klassifikationer i åtminstone nio fall. För att implementera datamodelleringen och dataspecifikationerna behövs tekniskt stöd. En förhandsutredning inleds om den tekniska utvecklingsnivån och utvecklingsbehoven hos socialvårdens 8

11 klientuppgiftsmodell. Genom förhandsutredningen försöker vi hitta lösningar för bland annat versionsarbetet, kända oklarheter i modelleringsreglerna och användningen av OID-koder. Vi fortsätter att komplettera klientuppgiftsmodellen. År 2017 utreds vilka klienthandlingar som saknas i modellen. Dessutom förbereder vi oss på noggrannare specifikation av skyddshemmens klientuppgifter. Modellen för hantering av klientuppgiftsmodellen uppdateras och utvecklas så att den motsvarar de framtida kraven. En ny slags expertnätverksfunktion planeras och startas som stöd för specifikations- och underhållsarbetet. Slutanvändarnas och systemutvecklarnas sakkunskap utnyttjas enligt behov. De dokumentationshandledare som utbildats inom Kansa-koulu-projektet inbjuds till OPERs nätverksverksamhet. Anvisningarna samt introduktions- och responsmaterialet i anslutning till klientuppgiftsmodellen revideras och uppdateras. De bestämmelser om klientuppgifter i klientuppgiftslagen som behöver preciseras börjar planeras med sikte på att genomföra den tredje fasen i Kansa-projektet. Vi fortsätter att utveckla Termieditori för att stöda underhållet och distributionen av socialvårdens klienthandlingar och datakomponentbibliotek. Termarbetet inom socialvården fortsätter och vi deltar i social- och hälsovårdens termarbete till nödvändiga delar. De handböcker och anvisningar som identifierats utifrån förhandsutredningar och som behövs som stöd för införandet av de riksomfattande informationssystemtjänsterna börjar utarbetas. Responsen om avslutade statsunderstödsprojekt inom socialvården, Kansa-koulu- och IKI-projekten sammanställs och utvärderas och vi kommer överens om fortsätta åtgärder utifrån dessa sammandrag. Funktionella specifikationer och informationssystemspecifikationer Specifikationer som beskriver socialvårdsverksamheten. Socialvårdens klassificering av serviceuppgifter reviderades och en föreskrift om den meddelades År 2017 publiceras dokumentation som ska stöda de serviceuppgiftsspecifika processerna i den nya klassificeringen när de införs. Förutom processbeskrivningarna publiceras en handbok om utnyttjandet av socialserviceklassificeringen. Det publiceras också stödmaterial för utarbetandet av en arkivbildningsplan. En ny specifikation som publiceras är en ärendeklassificering för socialvården. Vi fortsätter att bereda de klassificeringar som behövs på kodservern i den första och den andra fasen. Även den andra fasens funktionella specifikationer (bl.a. informationshanteringens stödprocesser) publiceras, ifall den reviderade klientuppgiftslagen stadfästs i början av Specifikationer av informationssystemlösningar. Specifikationerna i den första fasen preciseras utifrån SosKanta-projektets pilotförsök och respons från tillverkare och/eller leverantörer av andra informationssystem. Specificeringsarbetet i den andra fasen fortsätter och målet är att blir klar med den lösningsarkitektur som motsvarar implementeringen av den andra fasen och specifikationerna som gäller den. De viktigaste nya helheterna som ska specificeras i den andra fasen gäller utlämnande av uppgifter, information, registeransvarighet och Mina Kanta-sidor. När implementeringen av Mina Kanta-sidor planeras hörs bl.a. erfarenhetsexperter (klienter som anlitar socialservice). Specificeringsarbetet är beroende av ändringarna i klientuppgiftslagen. Publicering under 2017 är möjlig, ifall ändringarna i klientuppgiftslagen stadfästs i början av Specifikationer av nationella gränssnitt. Metadataspecifikationerna i den första fasen preciseras till behövliga delar utifrån ett pilotförsök och den andra fasens metadata publiceras, ifall lagstiftningsarbetet framskrider som planerat. Även meddelandeförmedlingsspecifikationen underhålls och preciseras vid behov. Denna helhet är en del av det specifikations- och implementeringsarbete som FPA sköter. Specifikationer av standarder. Socialvårdens standardportfölj uppdateras enligt behov. Implementering av riksomfattande tjänster År 2017 förbereder man sig på att inleda produktionsanvändning i början av I början av året öppnas en klienttestmiljö för pilotförsök, och vi förbereder oss på att inleda samtestning med pilotförsöket i slutet av året. Implementeringen av de riksomfattande tjänsterna är beroende av pilotprojektet (SosKanta-projektet), som THL och FPA förbereder sig på att styra Förberedelser för införande av riksomfattande informationssystemtjänster inom socialvården 9

12 Den riksomfattande genomförandeplanen och utbildningsplanen för den första fasen i socialvårdens Kantatjänster publiceras i början av I genomförandeplanen beskrivs strukturerna och åtgärderna för riksomfattande och regionalt stöd för dem som ansluter sig i den första fasen. Dessutom utarbetar THL och FPA tillsammans tekniska anvisningar för att stöda implementeringen av specifikationerna (se kapitel 3.1.). Pilotförsök Pilotförsök med det riksomfattande klientdataarkivet inom socialvården genomförs inom ramen för SosKantaprojektet, som genomförs av Eksote och Tieto Abp. Våren 2017 genomförs pilotförsök som gäller kundtestmiljön och det anslutande informationssystemets duglighet i kundtestmiljön. Som en del av pilotförsöket analyseras och, om det behövs, uppdateras specifikationerna i den första fasen. Hösten 2017 inleds samtestning som pågår till årets slut. Under pilotförsöket planeras och publiceras testfall som motsvarar de profiler som identifierats i socialvårdens funktionella specifikationer och planeras testprocessen. Olika anslutningsmodeller planeras och beskrivs också. Certifiering och samtestning av klientdatasystem SosKanta-pilotförsöket börjar använda arkivets kundtestmiljö våren 2017 och samtestningen genomförs År 2017 blir det möjligt att använda kundtestmiljön även för andra än dem som deltar i pilotförsöket. Samtestning är inte möjliga för andra än pilotförsöksdeltagarna Våren 2017 preciseras Kantacertifieringsprocessen med avseende på socialvården. Samtidigt specificeras en ny profil som en del av de väsentliga funktionella kraven på informationssystem. Utifrån pilotförsöket genomförs nödvändiga uppdateringar av certifierings- och samtestningsprocessen och stödmaterialet samt på webbplatserna sostiedonhallinta.fi och Kanta.fi. Stöd för införande samt organisationers anslutning Stödet för införande av formbunden dokumentation genomförs i huvudsak genom Kansa-koulu-projektet. Våren 2017 genomför Kansa-koulu-projektet och THL en gemensam regionrunda, där man stöder regionalt samarbete, förberedelserna för införande av Kanta-tjänsterna samt verkställandet av klienthandlingslagen. Dessutom deltar man i införandet av formbunden dokumentation bl.a. genom expertstöd för Kansa-kouluprojektet och utbildningen av dokumentationshandledare. Stöd för införande av funktionella specifikationer lämnas pilotförsök inom Kansa-koulu-projektet som går ut på att införa verksamhets- och dataspecifikationer. Vid behov stöds även andra aktörer. Vi förbereder oss på att enligt behov stöda tillverkare och/eller leverantörer av informationssystem på olika utbildnings- eller styrevenemang utöver social- och hälsovårdens gemensamma IT-leverantörsforum Riksomfattande användargränssnitt och informationssystemtjänster för medborgarna Kanta-användargränssnitt för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (Kelain) OPER styr och följer den andra fasen i Kelain, som blir klar i början av Responsen med erfarenheter från införandet av Kelains första fas och iakttagna utvecklingsbehov sammanställs och utvärderas i samarbete med FPAs enhet för Kanta-tjänster. År 2017 förbereds och specificeras genomförandet av Läkemedelsförteckningen i Kelain. För nödvändiga ändringar planeras en tidtabell, där vi beaktar eventuella effekter av lagändringar Kanta-användargränssnitt för medborgarna (Mina Kanta-sidor) OPER samordnar utvecklingen och underhållet av Mina Kanta-sidor tillsammans med FPAs enhet för Kantatjänster även År 2017 styrs Kanta-implementeringen samt tillverkarna och/eller leverantörerna av patientdatasystem när det gäller ändringar som gör det möjligt för vårdnadshavarna till åringar att få tillträde till Mina Kanta-sidor. Om ändringar av klientdatalagen gör det möjligt att sköta ärenden med fullmakt, påbörjas specificering av detta på Mina Kanta-sidor och det personliga hälsokontot. Samtidigt styrs Södra Savolax sjukvårdsdistrikts statsunderstödda Puola-projekt när det gäller pilotförsök med fullmakter inom social- och hälsovården. Vi förbereder oss på ändringar på Mina Kanta-sidor som beror på andra Kantatjänster och på ändringar som gäller klientdatalagens Kanta-samtycke. 10

13 Vi specificerar sökandet efter och visningen av diagnos-, risk- och vaccinationsuppgifter samt fysiologiska mätningar ur sammanställningar i Informationshanteringstjänsten och samordnar Mina Kanta-sidorimplementeringen. Vi specificerar utnyttjandet av sammanställningar över läkemedelsbehandlingsuppgifter på Mina Kanta-sidor och stöder implementeringsarbetet som gäller Mina Kanta-sidor genom att samtidigt beakta beroendet av att specifikationerna av läkemedelsbehandlingen som helhet blir klara. Vi fortsätter med att specificera visningen av socialvårdens innehåll och funktionerna på Mina Kanta-sidor. Vi specificerar ändringarna i statistiken och rapporterna över användningen av Mina Kanta-sidor som en del av utvecklingsprojektet som gäller sekundär användning, statistikföring och rapportering av den information som finns lagrad i Kanta-tjänsterna. Vi förbereder oss på utvecklingsförslag från det nationella servicearkitekturprogrammet (KaPA) eller SHM:s Kajakki-projekt. På Mina Kanta-sidor införs 2017 visning av uppgifter som finns på det personliga hälsokontot och möjlighet att avlägsna uppgifter som finns på hälsokontot. Samtidigt implementeras samtyckeshantering för utlämnande av uppgifter till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. OPER samordnar och styr ändringarna på Mina Kanta-sidor. Test- och införandeprojektet som gäller Mina Kanta-sidor stöds och frågor om Mina Kanta-sidors funktion som kommer från hälso- och sjukvården utreds Nationellt datalager för medborgarnas personliga hälsouppgifter (Personligt hälsokonto) OPER svarar för samordning, funktionella specifikationer samt egenkontroll- och certifieringskrav som gäller det nationella datalagret för medborgarnas personliga hälsouppgifter. OPER ansvarar också för uppdatering av arkitekturbeskrivningarna av det personliga hälsokontot med avseende på beskrivningarna av social- och hälsovårdens helhetsarkitektur samt referensarkitekturen för elektronisk kommunikation. Åren specificeras modellen för hantering av det personliga hälsokontot och den utvecklingsmiljö och utvecklingsorganisation som byggs upp kring det i samarbete med SHM och FPAs enhet för Kanta-tjänster. År 2017 framskrider uppbyggandet av det personliga hälsokontot i samarbete med FPAs enhet för Kantatjänster och de viktigaste intressentgrupperna och projekten (såsom Egenvårds- och digitala värdetjänster, ODA), i samordningsgruppen och med hjälp av gemensamma arbetspaket Elektroniska kommunikationstjänster År 2017 fortsätter vi att integrera nationella specifikationer (referensarkitektur och specifikationer av gränssnitt) som stöder elektroniska kommunikationstjänster i social och hälsovårdens helhetsarkitektur och de riksomfattande informationssystemtjänsterna inom social- och hälsovården. År 2017 kompletteras specifikationerna av tidsbokningens integrationsarkitektur och gränssnitt, som tidigare producerats inom SADe-programmet, så att den riksomfattande tillgången till tidsbokningsuppgifter via Kanta-tjänsterna enligt publikationstidtabellen stöder utvecklingen av regionala kommunikationstjänster. Vi förbereder oss på att främja informationshantering och elektroniska kommunikationslösningar i anslutning till medborgarnas valfrihet, beaktar kraven på valfrihet när människorna söker sig till service (bl.a. servicekatalog, servicevåg, övergång till service och tidsbokning via olika kanaler) i arbetet med att specificera och utveckla välfärdsoch serviceplanen. Styrningen av kommunikationstjänsterna kopplas i synnerhet till tjänsterna i punkt Förmedling av intyg och utlåtanden År 2017 samordnar OPER specifikationen och implementeringen av funktionella krav på den förfrågningsoch förmedlingsservice som behövs för att förmedla intyg och utlåtanden. Förmedlingstjänsten främjar förmedlingen av intyg och utlåtanden enligt klientuppgiftslagen och förordningen om informationstjänster Social- och hälsovårdens gemensamma projekt som stöder integrationen I detta avsnitt beskrivs projekt som påverkar informationshanteringen inom social- och hälsovården och som hänför sig till social- och hälsovårdens utveckling och/eller som stöder landskaps- och vårdreformen samt regeringsprogrammets spets- och digitaliseringsprojekt. Projekten kan hänföra sig till flera projekt i de föregående underkapitlen ( ) eller till utvecklingsobjekt som framkommer i expert- och 11

14 intressentgruppsarbete (kapitel 3) och som ska projektifieras och för vilka det ännu inte till alla delar finns klara mål i lagar och förordningar. Social- och hälsovårdens integration stöds genom att identifiera och specificera social- och hälsovårdens gemensamma informationssystemtjänster och datainnehåll. Till dem hör exempelvis hantering av köpta tjänster, gemensam välfärds- och serviceplan, tillgång till tidsbokningsuppgifter via Kanta-tjänsterna, Kantasamtyckeshantering, valfrihet, behörighetshantering samt specifikationer av användningsloggkraven. OPER svarar för specifikationerna av dessa nya funktioner och datainnehåll samt för anpassningen till social- och hälsovårdens helhetsarkitektur genom att utarbeta bedömning och specifikationer av helhetsarkitekturen för särskilt överenskomna helheter. De gemensamma social- och hälsotjänsterna och datainnehållen preciseras också utifrån resultaten av SHM:s Kajakki-projekt. I reformer med anknytning till vårdreformen samt regeringens spets- och digitaliseringsprojekt kan de uppgifter som hänför sig till den riksomfattande styrningen samt utvecklingen av informationssystemtjänster förutses. Vi förbereder oss på fortsatt utveckling av de datalager som hänför sig till utnyttjandet av Patientoch klientdataarkivet samt Mina Kanta-sidor samt styrning av de riksomfattande tjänsterna och valfriheten (servicedatalager, servicekatalog, servicevåg). Lösningarna för att spara medborgarnas klientrelationsuppgifter samt integreringen i regionala och nationella informationssystemtjänster torde kräva specifikations- och styrarbete på riksnivå. Arbetet styrs med hjälp av en helhetsarkitektur som preciserar visionen och som började produceras Vid utvecklingen av den gemensamma välfärds- och serviceplanen skapas grundläggande riktlinjer och specifikationer. I planspecifikationerna stöder man sig på arkitekturriktlinjerna från 2016 och arbetet knyts till den fortsatta utvecklingen av hälso- och vårdplanen (se ). Revideringen av bestämmelserna om behandling av klientuppgifter och registerföring leder till att specifikationerna av den helhet som gäller användningen av klient- och patientuppgifter måste uppdateras. För social- och hälsovårdens del omfattar helheten utvecklingsobjekt med anknytning till hantering, identifiering och certifiering av användare och behörigheter, hantering av samtycken och kontext samt uppföljning av användning och utlämnande. En tyngdpunkt 2017 är att sammanställa och uppdatera dessa utvecklingsobjekt samt att påbörja nya specifikationer så att de kan svara på behoven enligt tidtabellen för landskaps- och vårdreformen. År 2017 fortsätter vi att främja sekundär användning av social- och hälsovårdsuppgifter som finns lagrade i Kanta-tjänsterna bl.a. inom statistik- och registerverksamheten, i enlighet med den separat plan som blir klar i slutet av Enligt planen bl.a. förenhetligas datastrukturerna för journaluppgifter och uppgifter som behövs i statistik- och registerverksamheten, påbörjas validering av materialet och planeras lösningar för överföring av data från Kanta-tjänsterna till THL. Vi förbereder oss på utvecklingsobjekt som följer av SHM:s serviceoperatörs- och servicepaketpilotprojekt. Vi fortsätter och utvecklar uppföljningen av användningen av Kanta-tjänsterna genom att specificera och införa nya mätare och ett rapporteringsverktyg. Projektet med att utveckla hanteringen av organisations- och serviceuppgifter inom social- och hälsovården fortsätter. En projektplan har utarbetats. Projektet består av delar: specifikation av helhetsarkitekturen, kravspecifikation, term- och klassifikationsspecifikation (option), implementering och konsekvensbedömning. År 2017 är avsikten att projektet ska avancera från kravspecifikationer till implementering. Projektet beräknas pågå till OPER stöder projektet för uppföljning och utvärdering av informationssystemtjänster inom hälso- och sjukvården (STEPS II) med expertinsatser och utnyttjar resultaten av projektet i den riksomfattande styrningen och planeringen. Vi förbereder oss på samarbete med KEJO-projektet, som samordnas av SHM, för att börja planera ett datalagerprojekt som gäller statistik och rapportering om prehospital akutsjukvård Social- och hälsovårdens informationshanteringsprojekt När det gäller utvecklingen av Kanta-tjänsterna beaktas behoven hos de yrkesbildade personer inom social- och hälsovården som använder klient- och patientdatasystemen när informationssystemen 12