Kommunfullmäktige i Västerviks kommun kallas till sammanträde. Tid: Måndag 21 maj 2018 kl Plats: HT-hallen, Studievägen 20, Totebo.

Transkript

1 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige i Västerviks kommun kallas till sammanträde. Tid: Måndag 21 maj 2018 kl Plats: HT-hallen, Studievägen 20, Totebo. Ärendelista 21 maj Mötets öppnande, upprop och val av justerare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inlämnade frågor, interpellationer, motioner 4. Helhetsgrepp Bökensvedsområdet redovisning av uppdrag 5. Om- och nybyggnation av stallar i Målserum, Västerik, och Heda, Gamleby 6. Parkeringsstrategi för Västerviks kommun antagande 7. Revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun svar 8. Motion om halvtidsutvärdering av projektet med P-skivor svar 9. Motion om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen tillväxt och insyn svar 10. Motion om en arenastad svar 11. Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever svar 12. Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet svar 13. Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Kalmar län Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län Valärenden 16. Anmälningar Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats:

2 Kommunfullmäktige Kungörelse Kommunfullmäktiges sammanträden är öppna och allmänheten hälsas välkommen. I pausen, ungefär klockan 19.30, kommer allmänheten kunna ta en kopp kaffe med kommunfullmäktiges ledamöter. Smalspåret kommer gå mellan Västervik och Totebo under kvällen. Tåget avgår från Västervik klockan 16.45, Verkebäck och Ankarsrum Efter sammanträdes slut avgår tåget från Totebo tillbaka till Västervik, med stopp i Ankarsrum och Verkebäck. På kan du följa sammanträdet direkt och även se det i efterhand. Vid sammanträdets början finns möjlighet att muntligt framföra frågor eller synpunkter till de förtroendevalda. Anmälan om detta och huvudsakligt innehåll på frågan sker till fullmäktiges ordförande kl på plats innan mötet. Frågor till Allmänhetens frågestund ska lämnas skriftligt senast den 16 maj Det går att lämna e-förslag till kommunens politiker. E-förslag lämnas på Västerviks kommuns hemsida Där går det att rösta på andras förslag. Handlingarna till sammanträdet hittar du på hemsida och på kommunstyrelsens förvaltning, kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik. Protokollet kommer att justeras tisdag 29 maj 2018, kl i kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik. Förhinder att närvara vid sammanträdet skall omgående anmälas till respektive gruppledare. Västervik den 9 maj 2018 Dan Nilsson Ordförande Johan Hägglund Sekreterare Västerviks kommun, Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Webbplats: 2 (2)

3 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 3 (26) Ärendelista 21 maj Mötets öppnande, upprop och val av justerare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inlämnade frågor, interpellationer, motioner 4. Helhetsgrepp Bökensvedsområdet redovisning av uppdrag 5. Om- och nybyggnation av stallar i Målserum, Västerik, och Heda, Gamleby 6. Parkeringsstrategi för Västerviks kommun antagande 7. Revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun svar 8. Motion om halvtidsutvärdering av projektet med P-skivor svar 9. Motion om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen tillväxt och insyn svar 10. Motion om en arenastad svar 11. Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever svar 12. Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet svar 13. Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Kalmar län Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län Valärenden 16. Anmälningar Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

4 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 4 (26) Kf 1. Mötets öppnande, upprop och val av justerare Krister Örnfjäder (S) och Hans Ellervik (W) står i tur att justera protokollet. Därefter står Benny Svensson (S), Ronny Petersson (S), Lars-Inge Karlsson (KD) och Marie Stenmark (M) i tur. Justeringen äger rum på kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik, tisdag 29 maj 2018 kl Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

5 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 5 (26) Kf 2. Allmänhetens frågestund Vid kommunfullmäktiges sammanträden anordnas en frågestund för allmänheten. Allmänheten får ställa frågor om ämnen som ligger inom fullmäktiges ansvar. Frågan bör ta högst fem minuter att läsa upp. En kort följdfråga på högst två minuter får ställas. Debatt får ej förekomma under frågestunden. Frågor som skall besvaras vid sammanträdet inlämnas skriftligt senast kl tre dagar före fullmäktigesammanträdet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

6 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 6 (26) Kf 3. Inlämnade frågor, interpellationer, motioner 3.a. Motion om elevhälsogaranti 3.b. Motion om att Västerviks kommun ska delta i SKLs öppna jämförelser Företagsklimat Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

7 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 7 (26) Kf 3.a. Motion om elevhälsogaranti Dnr 2018/ Lars-Inge Karlsson (KD) har 8 maj 2018 lämnat in en motion om elevhälsogaranti. Motionären yrkar att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att hitta lösningar så elever som sökt hjälp hos elevhälsan, garanterat får kontakt med dem inom 24 timmar och till vilka eventuella extra kostnader, samt att nämnden får i uppdrag att redovisa hur snart elevhälsogarantin kan införas. Handlingar i ärendet: Lars-Inge Karlssons (KD) motion 8 maj 2018 Expedieras till: Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

8

9 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 8 (26) Kf 3.b. Motion om SKLs öppna jämförelser Företagsklimat Dnr 2018/ Harald Hjalmarsson (M) och den moderata fullmäktigegruppen har 8 maj 2018 lämnat in en motion om SKLs öppna jämförelser Företagsklimat. Motionären yrkar att Västerviks kommun ska delta i SKLs öppna jämförelser Företagsklimat. Handlingar i ärendet: Harald Hjalmarssons (M) motion 8 maj 2018 Expedieras till: Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

10

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 15 (31) Ks 166 Helhetsgrepp Bökensvedsområdet redovisning av uppdrag Dnr 2018/ I Västerviks kommun Budget 2017 ekonomisk planering har kommunstyrelsen uppdragit åt kommunstyrelsens förvaltning att ta ett helhetsgrepp kring Bökensvedsområdet med avseende på fritid, idrott, kultur, handel, skola och boende. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 16 april 2018 hur de har arbetat med uppdraget. Inspiration har hämtats både från färdiga och planerade områden/anläggningar, bland annat Globenområdet i Stockholm. Kommunstyrelsens förvaltning framhåller att skulle Bökensved ta de flesta stegen i föreslagen utveckling så skulle Västervik bli unikt i att som stad i dess relativa storlek ha ett sport- och fritidsområde som är kombinerat med bostäder och näringsliv. Jäv Dan Nilsson (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut av ärendet. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att området Bökensved utvecklas i linje med förvaltningens möjlighetsstudie (förslag C), det vill säga prioritet på simhall och sedan successiv utveckling efter ekonomiska förutsättningar i samverkan med berörda, samt att varje investeringsobjekt såsom tillhörande gångvägar, parker och angörings- och parkeringsplatser ska utredas och beslutas separat. Yrkande Ordföranden yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta enligt kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar som tillägg att ärendet kompletteras med en översiktlig ekonomisk kalkyl. Harald Hjalmarsson yrkar (M) bifall till ordförandens förslag med tillägget att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att inför nästa etapp utreda preliminär kostnad, driftform och framtida ägande av Bökensvedsområdet. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 16 (31) Ordföranden, Tommy Ivarsson (SD), Conny Tyrberg (C), Sverker Thorén (L) yrkar bifall till Harald Hjalmarssons (M) tilläggsyrkande. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit ordförandens förslag till beslut, samt både Harald Hjalmarssons (M) och Mariann Gustafssons (V) tilläggsyrkanden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att området Bökensved utvecklas i linje med förvaltningens möjlighetsstudie (förslag C), det vill säga prioritet på simhall och sedan successiv utveckling efter ekonomiska förutsättningar i samverkan med berörda, samt att varje investeringsobjekt såsom tillhörande gångvägar, parker och angörings- och parkeringsplatser ska utredas och beslutas separat, att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att inför nästa etapp utreda preliminär kostnad, driftform och framtida ägande av Bökensvedsområdet, samt Kommunstyrelsen beslutar vidare att ärendet inför behandling i kommunfullmäktige kompletteras med en översiktlig ekonomisk kalkyl. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 16 april 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Ulf Kullin, ledningskontoret Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

13 Förvaltningschef Ulf Kullin Helhetsgrepp Bökensved - redovisning av uppdrag i budget Bakgrundsinformation I södra delen av Västerviks stad finns sedan närmare 100 är tillbaka ett område som används för sport- och idrott, Bökensved. Idag finns bl.a. simhall, ishall, sporthall med bowlinghall, tennishall, fotbollsplaner med konstgräsanläggning m.m.. I kanten av området ligger Ludvigsborgsskolan, en av Västerviks två högstadieskolor. Byggnaderna och marken ägs av det kommunalt ägda bolaget TjustFastigheter medan kommunstyrelsens förvaltning via Samhällsbyggnadsenheten är beställare för drift och underhåll av anläggningarna. Undantaget är tennishallen som ägs av föreningen (ofri grund). Uppdraget I budget -17 har kommunstyrelsen uppdragit åt kommunstyrelsens förvaltning att ta ett helhetsgrepp kring Bökensved. Ekonomiska medel för att lösa uppdraget har tagits ur utvecklingsanslaget Dessa har uteslutande använts till ett konsultuppdrag på samma tema. Uppdraget har löst genom möjlighetsstudie, vilken föregicks av en behovsanalys som genomfördes av en arbetsgrupp bestående av följande: Ulf Kullin (sammankallande) Magnus Bengtsson Sven-Åke Lindberg Gunnar Boman Bruno Nilsson Daniel Niklasson Behovsanalys Arbetsgruppen kom fram till att följande perspektiv fanns utifrån uppdraget: 1. Medborgarperspektivet vad bedöms bäst för medborgarna (generellt)? 2. Föreningsperspektivet vad bedöms bäst för, de inom området aktiva, föreningarna (faciliteter, utformning, investerings- och driftsekonomi samt hyreskostnader)? 3. Kommunens perspektiv (rationalitet/drifts- och hyreskostnader samt parkeringar, busshållplatser, tillgänglighet mm)? 4. Fastighetsägarnas perspektiv (dvs fastighetsrationellt). F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\helhetsgrepp Bökensved - möjligheter.docx

14 Med hänsyn till ovanstående fyra perspektiv har följande frågor tagits fram av arbetsgruppen för att vidare bearbetas inom ramen för konsultuppdraget: Ny/renoverad simhall Simhallen är i akut behov av renovering/nybyggnad. Simhall bör finnas tillgänglig utan avbrott. Placering bör vara samma/intill samma som idag. Vilka faciliteter bör ingå (t ex hopptorn, längd på bassäng/-er, barnlekbassäng, rehabbassäng och dyl)? Energimässigt kretslopp kopplat till ishall/ev utökad isyta)? Skola Ludvigsborgsskolans utveckling med större kapacitet och egen (mindre) idrottshall. Utomhusyta för skolan.. Ska finnas i form av en modern och kreativ motsvarighet till skolgård. Där möjlighet till utomhusidrott finns, dvs fotboll och enklare friidrott. Fotbollsplan Idag finns kommunens A-plan med läktare och dylikt på Bökensved. Det finns även två träningsplaner, varav en med konstgräs. Utred möjligheten att flytta hela/del av fotbollsverksamheten till Karstorp. Vilken publikkapacitet bedöms lämplig? Idrotts-/sporthall Inklusive bowling. Täcker dagens kapacitet (det sammalagda antalet idrottshallar inom Västerviks tätort) behovet inom Västerviks tätort? Om utökat behov lämpligaste placering av ytterligare idrotts-/sporthall? Isyta Sedan ishockeyklubben gick upp i allsvenskan har det uttryckts ett behov av mer isyta. Var förläggs lämpligast denna? Hur pass stort är behovet? Tennis Hur ser behovet ut vad gäller tennisanläggningar/-banor? Multiracketsporthall? Bostäder Är området lämpligt även för bostäder? Vart placeras dessa lämpligast i så fall? Skärskild målgrupp? Övrigt Överväg möjlighet och placering av ev skatepark (Skateboard, cykel etc)? Parkering och angöring till områdets olika delar och funktioner Övergripande gestaltning av området med möjligheter att skapa en bättre idrottspark som kan nyttjas av fler än de som ägnar sig åt idrott, t ex kultur, och locka fler att besöka området. 2 (4)

15 Organisering Relativit tidigt i arbetet togs beslutet att ta fram en utvecklingsmodell som är möjlig att genomföra etappvis, utifrån befintliga förutsättningar och allteftersom kommunens ekonomi tillåter. Som nämns i ovanstående punkter fanns ett startvärde med in i arbetet; Simhallen stod inför ett mer eller mindre akut renoveringsbehov. Detta fick två omdelbara följder. Möjlighetsstudien var tvungen att ta sin startpunkt i simhallen, då den skulle behöva åtgärdas först. Simhallen behövde även utredas på ett mer detaljerat sätt än övriga området för att kunna möjliggöra en snar bygg- alt. ombyggnationsstart. Detta fick till följd att en särskild arbetsgrupp utsågs för att specifikt jobba med simhallen. Gruppen arbetade dock parallellt och med kunskapsöverföring till helhetsgruppen. Samma konsulter användes också. Simhallsarbetsgruppen leds av Stefan Karlsson (Bostadsbolaget). Resultat av dess arbete ingår inte i denna redovisning. Inspiration Inspiration har hämtats både ifrån färdiga och planerade områden/anläggningar. Bland annat Globenområdet i Stockholm där kombinationen av sportanläggningar, bostäder och näringslivsbyggnader är framträdande. Det bör framhållas att skulle Bökensved ta de flesta av stegen i föreslagen utveckling så skulle Västervik bli unikt i att som stad i dess relativa storlek ha ett sport- och fritidsområde som är kombinerat med bostäder och näringsliv. Andra inspirationskällor som bör nämnas är Filborna arena i Helsingborg, Saab arena i Linköping och Royal arena i Köpenhamn. Möjlighetsstudien Något av det första som konsulterna reflekterade över, både när de vandrade runt på Bökensvedsområdet och när de studerade kartor, är områdets storlek. Det är i princip samma yta som Globenområdet i Stockholm. Områdets storlek ger väldigt fina möjligheter till att förtäta med flera idrotts- och fritidsanläggningar samtidigt som det kan ge plats åt bostäder och näringsliv utan att det för den skull behöver upplevas som trångt. Det finns således möjlighet att successivt utveckla en mer integrerad stadsdel och knyta Bökensved närmare Västerviks centrala delar. Konsulterna har utfört studien med följande ledord och principer för ögonen: Förtätning, spontanitet, möjligheter, aktiviteter, tillgänglighet för alla, trygghet och boende. Möjligheter till flöden mellan anläggningarna, möjligheter till kopplingar mellan anläggningar, möjligheter till uteområden. Tre förslag togs fram utifrån olika ekonomiska förutsättningar varav man valde att jobba mer detaljerat med ett av förslagen som hade störst förankring i nuvarande Bökensved och de ekonomiska förutsättningar som man kan bedöma en kommun i Västerviks storlek har. De andra två förslagen (förslag A och B i bifogat mtrl) tjänade främst som inspiration till det tredje och det var utifrån dem som det tredje, mer realistiska alternativet, (förslag C) togs fram. En visuell presentation av studien i 3D-miljöer genomfördes på kommunstyreslens utvecklingsdag den 22 januari av seniorkonsult Jack Lindgren (SWECO). 3 (4)

16 Presentationen gav flera möjligheter varpå förslag (C) föreslås ligga till grund för vidare utveckling av Bökensvedsområdet. Förslag C biläggs denna handling. Förslaget innefattar grovt beräknade kapacitetsvolymer och en etappindelning. Etappindelningen är inte styrande på något sätt utan ska ses som ett exempel på hur utvecklingen av Bökensved lämpar sig för att göras i etapper utifrån behov och ekonomi. De byggnader som illustreras i förslaget ska ses som byggnadsvolymer som bedöms täcka den kapacitet som behövs utifrån Västerviks kommun storlek främst ur ett tätortsbefolkningsperspektiv, men där vissa anläggningar såsom simhall och ishall måste täcka behovet för hela kommunbefolkningen. Illustrerade byggnader och angöringasplatser mm ska inte ses som helt färdigutredda förslag ur t ex utformningseller arkitektoniska perspektiv. Förslag till beslut Kommunstyreslens förvaltning föreslår kommunstyreslena att besluta att området Bökensved utvecklas i linje med förvaltningens möjlighetsstudie (förslag C), dvs prioritet på simhall och sedan successiv utveckling efter ekonomiska förutsättningar i samverkan med berörda, samt att varje investeringsobjekt såsom tillhörande gångvägar, parker och angörings- och parkeringsplatser ska utredas och beslutas separat. Anders Björlin Kommundirektör Ulf Kullin Förvaltningsledare 4 (4)

17 Bilaga till KS handling Möjlighetsstudie Bökensved slutligt förslag (C) Swecos konsulter jobbade utifrån dessa perspektiv och verksamhetsdelar fram 3 förslag, eller snarare nivåer utifrån samma grundtanke. Grundtanken som konsulterna tog fram var att utifrån ledorden FÖRTÄTNING SPONTANITET MÖJLIGHETER AKTIVITETER TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA TRYGGHET BOENDE lyfta fram möjligheterna till flöden mellan anläggningarna, möjligheter till kopplingar mellan anläggningarna och möjlighet till uteområden (se skisser nedan) MÖJLIGHET TILL MÖJLIGHET TILL MÖJLIGHET TILL

18 A Grovskisser förslag B C

19 Kapacitet platser Genomarbetat förslag (C)

20 Exempel på föreslagen första åtgärd utifrån området ser idag: Utbyggnad av simhall. Exakt placering och utformning av byggnad utreds av Tjustfastigheter AB i samverkan m Västerviks kommun och simklubben ( ).

21 Möjlighet att utveckla området i etapper Obs! Denna beskrivna etappindelning är inte styrande på något sätt utan ska ses som exempel på hur utvecklingen av Bökensved lämpar sig för att göras i etapper utifrån behov och ekonomi. Sim Sim Ev vänta till etapp 4 då fler lokaler för eventmöjligheter kan färdigställas samtidigt.

22 Sim Sim Extra Extra isyta

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 13 (31) Ks 185 Om- och nybyggnation av stallar i Målserum, Västervik, och Heda, Gamleby Dnr 2018/ Ett underlag till nya stallbyggnader på de kommunala ridanläggningarna Heda i Gamleby och Målserum i Västervik har tagits fram för respektive ridanläggning i samverkan med berörda föreningar och Västerviks kommun. Projektägare har varit Västerviks Bostads AB enligt uppdrag från kommunen via TjustFastigheter AB. Kommunstyrelsens förvaltnings redovisar förslagen till ny- och ombyggnad av anläggningarna i skrivelse 30 april I skrivelsen finns den programhandling Västerviks Bostads AB tagit fram där den tillkommande årshyran för och ritningar på de båda ridanläggningarna finns med. För Målserum är de tillkommande årshyran totalt kronor/år och för Heda är det kronor/år. Sammantaget får båda anläggningarna blir det tillkommande årshyran kronor/år. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna hyresnivån, redovisad i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 30 april 2018, för om- och nybyggnation av stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, att uppdra åt kommundirektören att teckna hyresavtal för stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, samt att den utökade hyreskostnaden ska beaktas inom budgetarbetet för Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna hyresnivån, redovisad i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 30 april 2018, för om- och nybyggnation av stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, att uppdra åt kommundirektören att teckna hyresavtal för stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, samt att den utökade hyreskostnaden ska beaktas inom budgetarbetet för Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 14 (31) Ks 185, forts. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 30 april 2018 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

25 Idrotts- och fritidsstrateg Anders Östlund Kommunstyrelsen Om- och nybyggnation av stallbyggnader i Gamleby och Västervik Bakgrund Stallbyggnaderna på de kommunala ridanläggningarna Heda i Gamleby och Målserum i Västervik har under många år varit undermåligt avseende arbetsmiljö och gällande djurskyddsbestämmelser. Med anledning av detta har ett underlag till nya stallbyggnader tagits fram för respektive ridanläggning i samverkan med berörda föreningar och Västerviks kommun. Projektägare har varit Västerviks Bostads AB enligt uppdrag från kommunen via TjustFastigheter AB som samtidigt tagit fram en programhandling med allmänna förutsättningar och ekonomi. Se bilaga 1. Beträffande utförandetider finns möjlighet att etappindela där servicebyggnaden i Målserum har varit etapp 1 och därmed klar och sedan själva stallbyggnaderna (ej påbörjade) etapp 2. Del av stallbyggnaderna beräknas vara klart under 2018 och slutföras under För Heda gäller att ombyggnationen av de två mindre stallbyggnaderna är klara och har därmed varit etapp 1. Ombyggnation av stora stallet som ej påbörjats blir etapp 2. Klart under 2018/19. Dock senast april månad Allmänna förutsättningar Målserum Befintliga stallbyggnader avses att rivas och skall ersättas med tre nya byggnader. En byggnad innehållande 30 stycken stallboxar kommer att placeras längst med Målserumsvägen. Två byggnader innehållande totalt 40 stycken boxar kommer att placeras mellan två befintliga ridhus. Dessa två byggnader kommer att byggas ihop med en byggnad innehållande handikapptoalett (HWC) samt tvättstuga. Utöver stallbyggnaderna kommer även en egen servicebyggnad till innehållande omklädningsrum, kontor, kök och samlingslokal. Se bilaga 2. Heda Ombyggnation av det stora stallet samt en tillbyggnad som innehåller tvättstuga, HWC och sadelkammare. Även ombyggnation av två mindre stallbyggnader. Ett för fyra boxar och ett för lösdrift. Totalt antal nya boxplatser 21 stycken. Se bilaga 3. F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\Färdiga\Om- och nybyggnation av stallbyggnader i Gamleby och Västervik.doc

26 Ekonomiskt upplägg Tillkommande årshyra för nybyggnation av stallbyggnader på Målserums anläggning, kronor/år. Avgående del av årshyra (rivna stallbyggnader) kronor/år. Plus tillkommande årshyra för servicebyggnaden kronor/år. Total tillkommande årshyra för Målserum, kronor/år. Tillkommande årshyra för om- och tillbyggnation på Heda anläggning är totalt kronor/år. Total tillkommande årshyra för om- och nybyggnation av stallbyggnader på Heda i Gamleby och på Målserum i Västervik blir därmed kronor/år kronor/år = kronor/år. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna hyresnivån för om- och nybyggnation av stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, att uppdra åt kommundirektören att teckna hyresavtal för stallbyggnader på Gamleby och Västerviks ridanläggningar, samt att den utökade hyreskostnaden ska beaktas inom budgetarbetet för Anders Björlin Kommundirektör Anders Östlund Idrotts- och fritidsstrateg Ulf Kullin Förvaltningschef Bruno Nilsson Samhällsbyggnadschef 2 (2)

27

28 A0 Skala 1:100 3:105 Ridhus

29 Skala 1:100 A1 HEDA 2:23

30 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 13 (26) Kf Ks Parkeringsstrategi för Västerviks kommun antagande Dnr 2014/ Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen i kommunen. Syftet med en parkeringsstrategi är att tydliggöra hur kommunen ska agera i olika parkeringsfrågor. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan 2014 ett uppdrag att ta fram en parkeringsnorm- strategi och plan. Kommunstyrelsens förvaltnings redovisade i skrivelse 24 november 2017 ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun som omfattade dessa tre parkeringsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade , 425 att skicka förslaget på remiss internt och externt och att ett remissbehandlat förslag till parkeringsstrategi ska presenteras för kommunstyrelsen under första kvartalet Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 17 april 2018 ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun. I förslaget har förvaltningen tagit hänsyn till inkomna remissvar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Harald Hjalmarsson (M) yrkar att meningen Det ska vara enkelt att hitta en parkeringsplats vid centrala målpunkter och vid kollektivtrafik på sidan 3 ändras till att Tillgängligheten för lediga parkeringsplatser i Västerviks centrum ska öka. Anna Bodjo (MP) yrkar att näst sista stycket under rubriken Cykelparkering på sidan 9 ändras till Cykelparkeringar ska ha hög kvalité och uppfattas som trygga och säkra. Detta sker bland annat genom att den är väl belyst, ligger nära målpunkten, är överblickbar, är väl skyltad etc och eventuellt är försedd med väderskydd, luftpump och fastlåsningsmöjlighet. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

31 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 14 (26) Ks 168 Tommy Ivarsson (SD) och Jon Sjölander (M) yrkar bifall till ordförandens förslag och till ändringsyrkandena. Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit kommunstyrelsens förvaltning förslag samt att bifalla Harald Hjalmarsson (M) och Anna Bodjos (MP) redaktionella ändringsyrkanden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Kommunstyrelsen beslutar vidare att kommunstyrelsens förvaltning inför beslut i fullmäktige reviderar parkeringsstrategin med de redaktionella ändringsyrkandena. Protokollsanteckning Hans Ellervik (W) önskar få följande fört till protokollet: Vi anser att någon utredning om parkeringshus på Garvaren inte behöver utföras på grund av kostnad och platsens kulturvärde. Handlingar i ärendet: Förslag till parkeringsstrategi daterad 2018-xx-xx Kommunstyrelsens beslut , 168 Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 17 april 2018 med bilagt förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun daterad Västervik Framåt AB:s remissvar 12 mars 2018 Hotell Park och Västervik Sjömacks remissvar 11 mars 2018 Busfrö Nytt & Bytt AB:s remissvar 6 mars 2018 Protokollsutdrag Miljö- och byggnadsnämnden , 39 Rådet för funktionshinderfrågors remissvar 15 februari 2018 Protokollsutdrag Västerviks Bostads AB nr 1 6 Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden , 12 Länsstyrelsen Kalmar läns remissvar 5 februari 2018 Protokollsutdrag Socialnämnden , 3 Trafikverkets remissvar 22 december 2017 Kommunstyrelsens förvaltnings komplettering via e-post 19 december 2017 med två kartbilagor Kommunstyrelsens remiss 18 december 2017 med bilagd remissutgåva av parkeringsstrategi för Västerviks kommun daterad Justerandes sign Expedieras till: Styrelser och nämnder Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

32 Parkeringsstrategi för Västerviks kommun version efter kommunstyrelsen , 168 F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\kf utkast\Parkeringsstrategi , rev docx

33 Bakgrund, syfte och övergripande strategi Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen i kommunen. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkeringar för privata och enskilda ändamål utan den skyldigheten vilar på berörd fastighetsägare. För att uppnå attraktiva miljöer rent generellt samt en attraktiv stadsmiljö är det viktigt att kommunen intar en central och aktiv roll så att parkeringarna är en del i trafiksystemet som stöder utvecklingen och inte tvärtom. Hur det offentliga rummet disponeras och möbleras har stor betydelse för hur kommunen upplevs. I de perspektiven kan en parkeringsstrategi spela en viktig roll. Syftet med denna parkeringsstrategi är att tydliggöra hur kommunen ska agera i olika parkeringsfrågor. Strategin tar bland annat sin utgångspunkt i gällande översiktsplans tematiska tillägg Trafikstrategi. I Trafikstrategin, som av naturliga skäl spänner över ett bredare område än bara parkeringar, kan följande för parkeringsfrågor relevanta beslut och inriktningar lyftas fram: - Vid planering, utformning och drift av trafiksystemet ska trafikslagens behov normalt prioriteras i följande ordning: 1. Gångtrafik 2. Cykeltrafik 3. Kollektivtrafik 4. Biltrafik - Cykelnätet ska vara sammanhängande, säkert, gent och med god ytstandard och belysning 2 (20)

34 Drift och underhåll av gång- och cykelvägnätet ska förbättras - Cykeltrafiken per invånare ska öka - Antalet korta resor med bil per invånare ska minska - Antalet resor med kollektivtrafik ska öka - Tillgängligheten för gång- och cykeltrafiken till viktiga målpunkter ska öka - Tillgängligheten för lediga parkeringsplatser i Västerviks centrum ska öka. Utöver att bidra till uppfyllelsen av ovanstående befintliga beslut kan parkeringsstrategin även bidra till att: - Stödja utvecklingen mot en attraktiv miljö i det offentliga rummet - Bidra till effektivare markanvändning; centralt belägen mark är en bristvara och nyskapas ej - Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål - Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet - Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas - Underlätta plan- och bygglovshantering Speciellt viktig roll har parkeringsstrategin i de centrala och äldre delarna av Västervik stad. Detta beror på den att många verksamheter, boende och besökare finns koncentrerade på en liten yta. Med centrala staden eller centrala Västervik avses de områden med tätare bebyggelse med god tillgänglighet till service, handel och kollektivtrafik. Parkeringsstrategin omfattar åtgärder för såväl bil som cykel. En av anledningarna till det är att syfte och mål i en parkeringsstrategi kan nås på flera sätt som, om de samspelar, ger den bästa samlade effekten. Det handlar då till exempel om att ha lättillgängliga parkeringsplatser, tydliga informationssystem, parkeringsplatser med rätt inriktning på rätt plats, underlätta och öka tillgängligheten för cykel- och kollektivtrafik så att behovet av parkeringsplatser minskas etc. Parkeringsstrategin bör även beakta besöksnäringens och turismens behov av centrumnära parkeringsplatser för personbilar, husbilar och husvagnar. Nuläge Delar av förslaget handlar specifikt om de centrala delarna av Västervik stad där trafiksituationen är mer komplex än i andra delar av kommunen. Dock är strategin i hög grad relevant för att hantera parkeringsfrågor i hela kommunen. 3 (20)

35 Bilparkering I centrala Västervik finns ca 1400 parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten, lokalisering framgår av bilaga 1. Det finns både privata och kommunala parkeringar där de kommunala klart överväger i antal (1070 kommunala p-platser och 360 st i p-hus). Det finns en varierande karaktär på parkeringarna med allt från privata parkeringshus och stora allmänna markparkeringar till gatuparkeringar längs relativt smala gator. I parkeringshusen finns parkeringsplatser att tillgå för allmänheten mot avgift men där finns även vissa p-platser som är reserverade av företag eller privatpersoner. Lokaliseringsmässigt är gatuparkeringarna och parkeringshusen relativt centralt belägna medan de stora markparkeringarna ligger något mindre centralt. Parkeringarna fördelar sig enligt nedan när det gäller karaktär: Typ Antal platser Gatuparkeringar 270 Markparkeringar 800 Parkeringshus 360 Summa (20)

36 Beläggningen på de centrala parkeringarna har ökat de senaste åren och ligger på en förhållandevis hög nivå. En av förklaringarna till det är sannolikt att antalet arbetsplatser ökat i centrala Västervik. De månadsvisa mätningar som görs visar på en maxbeläggning i intervallet % under Någon nämnvärd skillnad mellan avgiftsbelagda respektive avgiftsfria parkeringar kan inte urskiljas. Nuvarande beläggningsgrad är sett i ett längre perspektiv något för hög. Under 2017 har beslut fattats om att öka tillgängligheten till de större parkeringarna genom att förstärka befintlig skyltning/vägvisning med digitala skyltar. Ett digitalt parkeringshänvisningssystem för de centrala parkeringsanläggningarna kommer att vara i drift under Parkeringsavgifterna omfattas av två olika taxor. Den ena, taxa A, är 15 kr/tim. och den andra, taxa B, är 8 kr/tim. Skillnaden kan i huvudsak hänföras till parkeringsplatsernas lokalisering, ju centralare desto högre avgift. Många av de kommunala parkeringarna är avgiftsfria, en del av dessa är dock avgiftsbelagda under sommaren. Den tillåtna vistelsetiden på parkeringarna varierar från 10 min (Stora Torget) till 10 dygn (Skeppsbron), vanligast tillåten tid är mellan 1-24 tim. Fördelningen bygger på tanken att centrala parkeringar ska prioriteras för kortare besök och mer perifera parkeringar ska inriktas mot de som reser med bil till arbetet. I bilaga 2 redovisas bilinnehavet per hushåll i olika delar av Västervik stad. Uppgifterna om bilinnehav bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån och är uppdelade på nyckelkodsområden. Generellt visar bilagan att ju längre från centrum man bor desto fler bilar har man per hushåll. Förklaring till det är normalt att de mer perifera lägena består i högre grad av småhus än de centrala delarna. Detta är ett förhållande som spelar roll i kommande avsnitt om parkeringstal för bland annat olika typer av bebyggelse. En del som saknas i dagens parkeringsutbud är en inhägnad/skyddad parkering för lastbilar. I dagsläget står lastbilar som väntar på att hämta eller leverera varor på olika ställen. Många gånger övernattar de. En iordningställd, säker och upplyst parkering för till exempel övernattande lastbilar ger många fördelar, både för chaufförer och för trafikmiljön. 5 (20)

37 Cykel I centrala Västervik finns drygt 1400 platser fördelade på ett 20-tal parkeringar. Av dessa är ca 1000 placerade i det kommunala offentliga rummet, resterande knappt 500 platser är lokaliserade till sjukhuset. Under de senaste åren har antalet platser ökat med ca 200. Trots det så är beläggningen, som ännu inte mäts systematiskt, hög. En av förklaringarna till det är sannolikt att antalet arbetsplatser ökat i centrala Västervik och fler väljer att cykla till jobbet istället för att ta bilen. Antalet iordningställda parkeringar och platser räcker idag inte för att täcka behovet. Effekten blir då många gånger fri parkering vilket inte är önskvärt och skapar störningar och oreda. Det finns mycket att utveckla när det gäller parkering för cyklar och då handlar det inte bara om antal platser och lokalisering utan även säkerhet, trygghet, tillgänglighet mm är viktiga aspekter. Inriktning och prioritering Det är viktigt att trafikens olika målgrupper tydliggörs då resp grupps behov ställer olika anspråk på hur parkeringssystemen utformas. Målgrupperna delas vanligen in i kategorierna boende, besökare och arbetande. Med den uppdelningen är det uppenbart att avstånd till målpunkt, längden på vistelsetiden på parkeringsplats, behovets tid under dygnet, betalningsvilja mm skiljer sig åt. Bilparkering Med utgångspunkt från det som tidigare nämnts gäller följande inriktning för bilparkering: 6 (20)

38 Besöksparkering ska prioriteras, de mest centrala parkeringsplatserna ska i första hand vara tillgängliga för besöks- och korttidsparkering. - För arbetande ska det finnas attraktiv bilparkering inom acceptabelt gångavstånd. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd från bilparkering är 500 m faktisk väg, aktuellt område se exempel i bilaga 3. Avståndet stämmer väl överens för till exempel de avstånd som används till närmaste hållplats i kollektivtrafiken. - Bilparkering för arbetande bör hänvisas till lägen i utkanten av centrum. - Boende ska kunna parkera sin bil inom acceptabelt gångavstånd från bostaden och kunna lämna bilen hemma under dagen. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd är 200 m faktisk väg, se exempel i bilaga 3. - Information/vägvisning till stora parkeringsplatser ska förbättras. Vid exploatering i de mest centrala delarna av centrum bör helst parkeringsplatserna anordnas i gemensamma anläggningar som samnyttjas. Med samnyttjande menas att en parkeringsplats kan användas för flera målgrupper men vid olika tider. Ettt exempel är en parkering för arbetande (dagtid) och besökande på kvällstid. - Parkering på gator är utrymmeskrävande, detta i en miljö som många gånger uppfattas som trång, begränsande eller till och med osäker. Kantstensparkering kan ske på gatumark, men endast i den omfattning som den aktuella platsen tillåter och med hänsyn tagen till den aktuella trafiksituationen, övriga färdmedel och ett levande centrumliv. - Parkering på kommunens gatumark ska reserveras för korttidsparkering och för funktionshindrade. - Parkering för rörelsehindrade ska säkerställas i lägen som innebär så korta avstånd till målpunkt som möjligt. Kommunen bör sträva efter att öka tillgängligheten och antalet parkeringsplatser för rörelsehindrade. 7 (20)

39 När nya parkeringar planeras ska behovet av platser för motorcyklar samt moped klass 1 beaktas. - Beläggningsgraden på parkeringsplatser bör inte överstiga 85 % (normala helger och vardagar). - Kommunen erbjuder som tidigare möjlighet till parkeringsköp med inriktning att parkeringsplatser samnyttjas. Med parkeringsköp avses att parkeringsplatser på kommunal mark kan upplåtas för privat bruk mot ett avtal med Västerviks kommun. - Antalet parkeringsplatser i centrala delarna av Västervik stad ska öka med minst 200 st. netto (+14 %) till och med Laddplatser för elbilar ska reserveras vid viktiga målpunkter. - Parkeringsavgifter och tidsreglering ska användas för att styra rätt målgrupp till rätt parkering. - Parkeringsavgiften ska spegla kostnaden för ny-, ombyggnad eller markupplåtelse. - Kommunen bör uppmuntra arbetsgivare att synliggöra kostnader för parkering genom att till exempel ta ut p-avgift av de som använder arbetsplatsens bilparkering. 8 (20)

40 - Kommunen ska föregå med gott exempel i parkeringsfrågan och aktivt använda sig av lösningar som minskar behovet av bilparkeringsplatser vid kommunala arbetsplatser. - Kommunen bör i sin planering väga in arbetspendling och tillgång till kollektivtrafik och/eller gång- och cykelbanor vid all lokalisering av personalintensiva anläggningar Cykelparkering Med utgångspunkt från det som tidigare nämnts gäller följande inriktning för cykelparkering: - Antalet cykelparkeringsplatser i centrala delarna av Västervik stad ska öka med minst 300 st netto (+30 %) till och med Cykelparkeringar med tillräcklig storlek ska alltid finnas vid och nära viktiga målpunkter. - Cykelparkeringar ska ha hög kvalité och uppfattas som trygga och säkra. Detta sker bland annat genom att den är väl belyst, ligger nära målpunkten, är överblickbar, är väl skyltad etc och eventuellt är försedd med väderskydd, luftpump och fastlåsningsmöjlighet. - Cykelparkering ska prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. 9 (20)

41 Anslutande vägsystem ska på ett effektivt, säkert och tryggt sätt leda cyklisten till/från cykelparkeringen. - Arbeta aktivt för att knyta ihop cykelleder så att det är lättare att ta sig till sin målpunkt. - För arbetande ska det finnas attraktiv cykelparkering inom acceptabelt gångavstånd. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd från cykelparkering är 100 m faktisk väg, aktuellt område se exempel i bilaga 2. - Några få kantstensparkeringar för bilar ger relativt många parkeringsplatser för cyklar, en omvandling som inletts i liten skala och som ska fortsätta i de centrala delarna av Västervik stad. 10 (20)

42 Parkeringstal Bil bostäder i flerbostadshus Utgångspunkten är att parkering ska anläggas inom den egna fastigheten. Parkering på gatumark ska i första hand utnyttjas för besökande, parkering för rörelsehindrade och för ändamålsplatser som till exempel för lastning och lossning. I många fall måste parkeringsbehovet lösas i särskilda anläggningar. Samnyttjande med andra fastighetsägare, redan befintliga anläggningar och liknande lösningar ska uppmuntras. Vid detaljplaneläggning, då antalet lägenheter ännu ej är känt kan ett utgångsvärde vara att beräkna 1-6 bilparkeringsplatser/1000m 2 bruttoarea i centrala staden samt 4-8 bilparkeringsplatser/1000m 2 bruttoarea i övriga områden, och därefter ta hänsyn till faktorer som läge i staden och åtgärder som planeras för att minska bilbehovet. Bil bostäder i flerbostadshus, centrala staden Antal rum i lägenhet Antal parkeringsplatser 1 0,35 2 0,45 3 0,60 4 0,65 5 eller fler 0,70 Besöksparkering 0,1 platser per lägenhet Bil bostäder i flerbostadshus, övriga områden Antal rum i lägenhet Antal parkeringsplatser 1 0,45 2 0,55 3 0,70 4 0,80 5 eller fler 0,85 Besöksparkering 0,1 platser per lägenhet Bil bostäder i enbostadshus Vid bebyggelse av enbostadshus löses parkeringsfrågan på respektive bostadshus på egen tomtmark, alternativt i någon områdesgemensam parkeringsanläggning. Parkeringstal för villabebyggelse bör ligga mellan 1-2 bil-parkeringsplatser/lägenhet. Plats ska också finnas för besökande. Detta gäller i hela kommunen, dock ska hänsyn tas till tillgängligheten till kollektivtrafik och cykelbanor samt närheten till centrum. I områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik kan ett mycket restriktivare tal tillämpas. Bilparkering kan med fördel samlokaliseras gemensamt. Vid gemensam bilparkering kan ett riktvärde vara 1,6 platser/lägenhet. 11 (20)

43 Per enbostadshus Antal parkeringsplatser Oavsett zon 1-2 Vid gemensam 1,6 parkering Besöksparkering Ska finnas Bil - arbetsplatser Möjligheten att parkera vid sin arbetsplats styr i stor utsträckning valet av färdmedel till jobbet. Vid många arbetsplatser erbjuds gratis bilparkering för de anställda. Det kan till och med vara så att det är billigare att parkera på arbetet än hemma (exempelvis om det vid hemmet råder avgiftsbelagd boendeparkering). I sådana fall kan det uppmuntra till ökat bilresande. Ca 0,2-0,3 bilplatser/anställd bör vara utgångspunkt för diskussionerna med verksamheten, krav ställs dock inte, endast riktvärden. I goda kollektivtrafiklägen kan andelen p-platser minskas. Om verksamheten önskar bygga färre antal p-platser bör kommunen se välvilligt på detta. Liksom vid boendeparkering gäller att mängden parkering kan minskas väsentligt om alternativa åtgärder uppmuntras och införs. Behovet av platser varierar stort beroende på typ av verksamhet. Industrier och lagerlokaler utanför stadskärnan har större parkeringsbehov för bil. Mindre verksamheter, exempelvis småverkstäder och liknande har ofta ett litet parkeringsbehov. Kontor är en verksamhet där förutsättningarna oftast är mycket goda för gång, cykel och kollektivt resande. I centrumnära lägen, där stor möjlighet finns till samutnyttjande, kan därför parkeringstalet sättas lågt. En bedömning från fall till fall får göras. En verksamhet kan också ha hög personaltäthet, men inte så många anställda verksamma på samma gång, exempelvis vissa vårdbostäder. En tidig diskussion om vilket parkeringsbehov som bedöms finnas ska tas med verksamhetsutövaren. I lägen där antalet anställda inte är känt kan ett riktvärde vara anställda/1000 m 2 lokalyta. Vid arbetsplatsparkering ska hänsyn tas till läget i staden. God tillgång till kollektivtrafik och cykelbanor kan medföra att parkeringsbehovet inte alls blir lika stort. 12 (20)

44 Talen för arbetsplatsparkering kan sänkas genom att bilbehovsminskande åtgärder utförs. Om en arbetsgivare i centrala delar av staden inte vill upprätta p-platser för bilar för de anställda bör kommunen godta detta under förutsättning att arbetsgivaren på ett godtagbart sätt kan redovisa hur alternativa färdmedel uppmuntras och understöds. Arbetsplatser Samtligaområden Antal parkeringsplatser ca 0,2-0,3 per anställd Bil handel Inom begreppet handel ryms mycket. Allt från små närbutiker i staden till externa köpcentrum. Av förklarliga skäl ser bilparkeringsbehovet mycket olika ut för dessa verksamheter. Kommunens grundinställning, som den uttalas i gällande trafikstrategi, är att gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska uppmuntras före bilresande. Därför är parkeringsfrågan mycket viktig vid all handelsetablering. Om en verksamhetsutövare inte vill anlägga parkering, eller vill anlägga parkering endast i mindre utsträckning, bör kommunen vara tillmötesgående till detta, såvida det inte är uppenbart olämpligt ur tillgänglighets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Exempelvis kan vissa verksamheter alstra ett större parkeringsbehov än vad närmiljön kan hantera. Detta gäller inte parkering för rörelsehindrade. Handel lokaliserad i staden har även den mycket olika parkeringsbehov. Stora dagligvarubutiker har ofta stort parkeringsbehov, medan mindre närbutiker har mindre 13 (20)

45 parkeringsbehov. Parkeringsköp i befintlig parkeringsanläggning (ej gatuparkering) bör kunna tillämpas för handel. För bil beräknas ett behov av ca bilplatser/1000 m 2 verksamhetsyta. För de mindre centrala delarna är ett riktvärde 25 bilplatser/1000 m 2 verksamhetsyta. Samtliga siffror är att betrakta som utgångspunkter för diskussion med verksamhetsutövaren, men kommunen bör vara mer restriktiv med att öka mängden bilparkering och mer positiv till att minska den. För externhandelsområden krävs ofta större parkeringsytor. Större parkeringsplatser upplevs ofta som tomma och ödsliga. För att minska denna känsla bör stora parkeringsplatser utformas med ca 10 % grönska i form av träd och buskar inom respektive parkeringsyta. Dagligvaruhandel (inkl. externhandel) Bilplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala staden cirka Övriga områden cirka 25 Sällanköpshandel Bilplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala staden cirka 8 14 Övriga områden cirka Bil - service och målpunkter för fritidsaktiviteter Till kategorin service räknas funktioner som post- och bankkontor, men också exempelvis restauranger, hotell och liknande funktioner samt målpunkter för fritidsaktiviteter som ishallar, motionsanläggningar mm. Då verksamheterna inom denna kategori har mycket olika förutsättningar bör en dialog föras i tidigt skede där parkeringsbehovet diskuteras. Hänsyn ska tas till den omgivande miljön och i vilken del av staden verksamheten ligger. Till dessa verksamheter är besöksparkering och parkering för lastning och lossning prioriterade framför parkering för anställda. Tillgänglighetsfrågor ska beaktas och parkering för funktionshindrade ska finnas. För verksamheter med liknande parkeringsbehov som handel kan p-norm för handel användas. Om en verksamhetsutövare inte vill anlägga parkering, eller vill anlägga parkering endast i mindre utsträckning, bör kommunen vara tillmötesgående mot detta, såvida det inte är uppenbart olämpligt ur stadsmiljösynpunkt. Detta gäller dock inte parkering för funktionshindrade. För service och fritid bör utgångspunkten vara att underlätta transporter med cykel. För bil är 0,1-0,4 p-platser/besökande ett riktvärde. Läget i staden och tillgången till kollektivtrafik är avgörande. Service och fritid Samtliga områden Antal parkeringsplatser ca 0,1-0,4 per besökande Bil förskolor, skolor och övrig utbildning Att skolelever går och cyklar till skolan är viktigt. Det leder till både ökad hälsa och bättre prestationer i skolarbetet. Om många skjutsar sina barn till skolan med bil uppstår 14 (20)

46 trafikproblem och onödiga bilparkeringsbehov vilket försämrar säkerheten. Av dessa anledningar är det av stor vikt att skolor arbetar med frågan. För att underlätta och minska behovet av att föräldrar skjutser sina barn är det viktigt att det finns ett sammanhängande och säkert gång- och cykelnät mellan hemmet och skolan. Behovet av parkeringsplatser för bil vid skolor varierar stort beroende på var skolan ligger och vilken ålder eleverna har. En särskild parkeringsutredning behövs därför ofta för att räkna ut den enskilda skolans parkeringsbehov. Parkeringsutredningen ska ha fokus på hållbara parkeringslösningar för cykel och bil, minskat bilåkande och trafiksäkerhet runt skolområdet. Vid förskolor bör särskild vikt läggas på att säkra lösningar för hämtning och lämning av barn finns. Parkeringsbehovet för personalen räknas ut som vid annan arbetsplatsparkering. Bil - äldreboenden och vårdbostäder Vid äldreboende utan vård, typ seniorboende, gäller samma regler som vid övrig bostadsbyggnation. Vid bostäder med visst vårdbehov rekommenderas 0,3 p-platser/lägenhet inklusive besöksparkering (0,2/lägenhet, plus 0,1 besöksparkering/lägenhet). Vid äldreboende med i huvudsak vårdfunktion krävs endast parkering för anställda och besökande. Särskild parkeringsutredning behövs vid etablering av äldreboende, med stor hänsyn tagen till läget i staden. Personalparkering räknas ut som övrig arbetsplatsparkering. Det kan också behövas något fler platser för funktionshindrade. Det är viktigt med tidig dialog med verksamhetsutövaren för att ta reda på dennes parkeringsbehov. Även om personaltätheten är hög befinner sig kanske inte all personal på arbetet samtidigt. Det är också viktigt att parkeringen utformas på ett sådant sätt att den främjar personalens behov. Äldreboenden/ Parkeringsplatser per lägenhet Vårdbostäder Visst vårdbehov 0,2 I huvudsak vårdfunktion Enbart parkering för anställda (se parkeringstal för arbetsplatser) och besökande Besöksparkering 0,1 Cykel - Boende Samtliga boende ska ha tillgång till en cykelplats. Utöver detta tillkommer 0,1 cykelplats/lägenhet för besökare. Centrala staden Antal rum i Cykelparkeringsplatser lägenhet Övriga 1 plats per rum 15 (20)

47 Besöksparkering 0,1 platser/lägenhet Antal rum i lägenhet Övriga delar Cykelparkeringsplatser Övriga 1 plats per rum Besöksparkering 0,1 platser/lägenhet Cykel - Verksamheter Kommunen bör i sin planering väga in arbetspendling och tillgång till kollektivtrafik och/eller gång- och cykelbanor vid all lokalisering av personalintensiva anläggningar. Kontor är en verksamhet där förutsättningarna oftast är mycket goda för gång, cykel och kollektivt resande. Behovet av platser varierar stort beroende på typ av verksamhet. Industrier och lagerlokaler utanför stadskärnan har mindre parkeringsbehov för cykel. Mindre verksamheter, exempelvis småverkstäder och liknande har också ett litet parkeringsbehov. En bedömning från fall till fall får göras, men som exempel på låg personaltäthet finns exempelvis lagerlokaler och liknande. En verksamhet kan också ha hög personaltäthet, men inte så många anställda verksamma på samma gång, exempelvis vissa vårdbostäder. En tidig diskussion om vilket parkeringsbehov som bedöms finnas ska tas med verksamhetsutövaren. Vid arbetsplatsparkering ska hänsyn tas till läget i staden. God tillgång till kollektivtrafik och cykelbanor kan medföra att parkeringsbehovet för cykel blir större. Arbetsplatser Hela kommunen Cykelparkeringsplatser ca 0,4 per anställd Cykel handel Även handel i staden har olika parkeringsbehov. Stora dagligvarubutiker har ofta stort parkeringsbehov medan mindre butiker har mindre parkeringsbehov. Siffrorna är därför att betrakta som utgångspunkter för diskussion med verksamhetsutövaren. Utgångspunkten för parkeringsdiskussionen ska vara vilket upptagningsområde som handeln har. Cykelparkering bör i första hand ordnas på kvartersmark. Cykelparkering för kunder ska ligga nära entrén och bör vara åtskild från cykelparkering för anställda. Parkering för anställda räknas ut enligt norm för arbetsplatser. Dagligvaruhandel (inkl. externhandel) Cykelplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala cirka (20)

48 staden Övriga delar cirka 18 Sällanköpshandel Cykelplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala cirka 15 staden Övriga delar cirka 10 Cykel service och fritidsanläggningar Då verksamheterna inom denna kategori är så olika är det svårt att räkna fram ett generellt parkeringstal. För verksamheter med liknande parkeringsbehov som handel kan tal för handel användas. För service och fritid behöver oftast parkeringsbehovet utredas från fall till fall, men utgångspunkten bör vara att underlätta transporter med cykel cykelplatser/100 besökare kan tjäna som ett riktvärde för cykelplatsbehovet. Läget i staden och tillgången till kollektivtrafik är avgörande. För större anläggningar kan en särskild utredning krävas. Cykel skolor Ett riktvärde för cykelparkering vid grundskolor är cykelplatser/100 elever och för gymnasieskolor cykelplatser/100 elever. Vid förskolor beräknas cykelparkeringsbehovet vara något lägre än för övriga skolformer, och framförallt vara inriktad på att det ska fungera att smidigt lämna och hämta barn. Vid skolor för de högre åldrarna förväntas eleverna själva ta sig till skolan i större utsträckning. Av denna anledning är andelen cykelparkering högre för dessa skolformer, och parkeringen ska vara utformad så att de är attraktivt att parkera sin cykel där under en hel dag. Cykel vård Vid äldreboende utan vård, typ seniorboende, gäller samma regler som vid övrig bostadsbyggnation. Särskild parkeringsutredning kan behövas vid etablering av äldreboende med stor hänsyn tagen till läget i staden (i centrala lägen är det ofta lättare för personalen att ta sig till jobbet med cykel och kollektivtrafik). Det är viktigt med tidig dialog med verksamhetsutövaren för att diskutera dennes parkeringsbehov. Även om personaltätheten är hög befinner sig kanske inte all personal på arbetet samtidigt. Äldreboenden/ Vårdbostäder Visst vårdbehov 1 I huvudsak vårdfunktion Cykelparkeringsplatser per lägenhet Enbart parkering för anställda och besökande (se parkeringsnorm för arbetsplatser) 17 (20)

49 Framtida arbete och uppdrag På gång För närvarande pågår ett arbete i ett antal frågor med hög relevans kopplat till parkeringsfrågor. De mest intressanta är: - Möjligheten att bygga ett parkeringshus på parkeringen vid Ellen Key-skolan i Västervik håller på att utredas. Placeringen är strategisk med nära koppling till centrum, sjukhus och kollektivtrafik. Senast genomförda åtgärd var att genom länsstyrelsen göra en arkeologisk förundersökning avseende en begravningsplats för personer som avlidit i pesten på talet. Länsstyrelsens beslut väntas under våren Frågan utreds i samråd med landstinget i Kalmar län. - I kvarteret Garvaren, längs Slottsholmsleden, finns en markparkering där gällande detaljplan medger att man kan bygga ett parkeringsdäck över befintlig parkeringsyta. Enklare förstudie inklusive grov uppskattning av kostnad är beställd men inte levererad. - Landstinget i Kalmar län planerar en långsiktig och kraftig utbyggnad av sin verksamhet på sjukhusområdet. Kommunstyrelsen har givit ett uppdrag om att ta fram förslag till ändrad detaljplan för området i syfte att möjliggöra önskvärd utveckling. Om planerad nybyggnation genomförs så innebär det ökat behov av parkeringsplatser. Det ökade behovet, som i dagsläget kan uppskattas till platser, uppkommer som en följd av fler arbetsplatser, fler besökare och att befintliga parkeringsplatser försvinner för att ge plats åt en ny byggnad. - Planeringen av en södra infart till Västervik fortgår. En södra infart innebär att trafikflödena till centrum förändras med efterföljande ändrat mönster för behov av parkeringsplatser. - Ett 15-tal parkeringsplatser kommer 2018 att byggas i Kvarngatans förlängning mot Slottsholmsleden. - Detaljplanläggning pågår för området kring stadsparken, kommunhuset mm. En aspekt som då studeras är möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser. - Idag finns en av de större parkeringarna på Stenhamra i norra delen av centrum. Det finns sedan tidigare ett uppdrag att planlägga hela eller delar av området för bostäder. Det är inte orimligt att ett antal av befintliga parkeringsplatser försvinner vid en sådan exploatering. Detaljplanearbetet avvaktar resultaten av de utredningar som beskrivs ovan. - I en inte alltför avlägsen framtid är det inte osannolikt att området vid Skeppsbrokajen kommer att utvecklas. Området knyter samman befintligt planområde för flytande villor med skärgårdstrafikterminalen, Slottsholmen med slottsruinen, Kulbacken och vidare mot Notviken och Notholmen. En utveckling av Skeppsbrokajen kan innebära förändring vad avser parkeringar. 18 (20)

50 För närvarande pågår ett ettårigt försök med att använda p-skiva på gatuparkeringarna i centrala Västervik. Syftet med försöket är att öka antalet besökare och tillgängligheten till centrala Västervik. Alla berörda parkeringar har max 1 timmas parkering i försöket vilket betyder att vissa parkeringar fått minskad vistelsetid. Berörda parkeringar var innan försöket avgiftsbelagda, i försöket är de avgiftsfria. Försöket pågår till september 2018, därefter sker utvärdering och redovisning till kommunstyrelsen. Uppdrag Som en följd av parkeringsstrategin samt pågående arbeten lämnas följande uppdrag till kommunstyrelsens förvaltning: - Ett kunskaps- och informationsunderlag ska presenteras för kommunstyrelsen under tredje kvartalet 2018 avseende ev byggnation av parkeringshus vid Ellen Key-skolan samt parkeringsdäck i kvarteret Garvaren. - Utvärdering av försöket med p-skiva ska presenteras för kommunstyrelsen under fjärde kvartalet En plan för hur målet om utökat antal cykelparkeringsplatser ska nås 2020 ska presenteras för kommunstyrelsen under Under andra halvåret 2018 ska ett kunskaps- och informationsunderlag presenteras för kommunstyrelsen avseende framtida struktur för parkeringsavgifterna. - Ett förslag till placering av en säker och trygg parkeringsplats för väntande/övernattande lastbilar ska presenteras för kommunstyrelsen under Beläggningen på parkeringsplatser för såväl bilar som cyklar ska mätas månadsvis. 19 (20)

51 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Parkeringsplatser, centrala Västervik typ och antal Bilar per hushåll, områdesvis antal p-platser i centrum, relaterat till avstånd från Bredgatan/Storgatan 20 (20)

52 Bilaga 1 Parkeringsplatser, centrala Västervik - Typ och antal Gatuparkering Parkeringshus Personbil 16 Handikapp MC 221 Ställplats Buss och bil+släp Ställplats Husbil ²

53 Bilaga 2 Bilar per hushåll, områdesvis 1,18 0,39-0,54 0,55-0,71 1,45 0,94 0,72-1,01 1,28 1,19 1,02-1,20 0,50 1,12 1,21-1,45 0,68 1,00 1,14 1,20 1,34 0,96 0,54 0,84 0,81 1,00 1,35 0,97 0,91 1,15 0,86 1,13 0,63 1,03 0,59 0,54 0,46 1,09 0,88 0,64 0,65 0,72 0,82 0,42 1,26 0,39 1,09 0,66 1,08 0,50 0,55 1,09 0,66 1,06 ² 1,01

54 Bilaga 3 500m 400m Slottsholmen Stenhamra 300m 200m 100m 40 pl. Skeppsbrokajen Stadsparken n gata Stor 264 pl. 621 pl. Järnvägsstation 159 pl. 389 pl. Parkeringsplatser ²

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (31) Ks 168 Parkeringsstrategi för Västerviks kommun Dnr 2014/ Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen i kommunen. Syftet med en parkeringsstrategi är att tydliggöra hur kommunen ska agera i olika parkeringsfrågor. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan 2014 ett uppdrag att ta fram en parkeringsnorm- strategi och plan. Kommunstyrelsens förvaltnings redovisade i skrivelse 24 november 2017 ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun som omfattade dessa tre parkeringsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade , 425 att skicka förslaget på remiss internt och externt och att ett remissbehandlat förslag till parkeringsstrategi ska presenteras för kommunstyrelsen under första kvartalet Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 17 april 2018 ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun. I förslaget har förvaltningen tagit hänsyn till inkomna remissvar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Harald Hjalmarsson (M) yrkar att meningen Det ska vara enkelt att hitta en parkeringsplats vid centrala målpunkter och vid kollektivtrafik på sidan 3 ändras till att Tillgängligheten för lediga parkeringsplatser i Västerviks centrum ska öka. Anna Bodjo (MP) yrkar att näst sista stycket under rubriken Cykelparkering på sidan 9 ändras till Cykelparkeringar ska ha hög kvalité och uppfattas som trygga och säkra. Detta sker bland annat genom att den är väl belyst, ligger nära målpunkten, är överblickbar, är väl skyltad etc och eventuellt är försedd med väderskydd, luftpump och fastlåsningsmöjlighet. Tommy Ivarsson (SD) och Jon Sjölander (M) yrkar bifall till ordförandens förslag och till ändringsyrkandena. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (31) Ordföranden finner att kommunstyrelsen har bifallit kommunstyrelsens förvaltning förslag samt att bifalla Harald Hjalmarsson (M) och Anna Bodjos (MP) redaktionella ändringsyrkanden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Kommunstyrelsen beslutar vidare att kommunstyrelsens förvaltning inför beslut i fullmäktige reviderar parkeringsstrategin med de redaktionella ändringsyrkandena. Protokollsanteckning Hans Ellervik (W) önskar få följande fört till protokollet: Vi anser att någon utredning om parkeringshus på Garvaren inte behöver utföras på grund av kostnad och platsens kulturvärde. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 17 april 2018 med bilagt förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun daterad Västervik Framåt AB:s remissvar 12 mars 2018 Hotell Park och Västervik Sjömacks remissvar 11 mars 2018 Busfrö Nytt & Bytt AB:s remissvar 6 mars 2018 Protokollsutdrag Miljö- och byggnadsnämnden , 39 Rådet för funktionshinderfrågors remissvar 15 februari 2018 Protokollsutdrag Västerviks Bostads AB nr 1 6 Protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämnden , 12 Länsstyrelsen Kalmar läns remissvar 5 februari 2018 Protokollsutdrag Socialnämnden , 3 Trafikverkets remissvar 22 december 2017 Kommunstyrelsens förvaltnings komplettering via e-post 19 december 2017 med två kartbilagor Kommunstyrelsens remiss 18 december 2017 med bilagd remissutgåva av parkeringsstrategi för Västerviks kommun daterad Expedieras till: Kommunfullmäktige Christer Ramström, enheten för samhällsbyggnad Bruno Nilsson, enheten för samhällsbyggnad Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

57 Christer Ramström Kommunstyrelsen Parkeringsstrategi, -norm och -plan Dnr 2014/ Kommunstyrelsens förvaltning fick den 27 november 2017 i uppdrag av kommunstyrelsen att skicka ett förslag till parkeringsstrategi på intern och extern remiss. Samhällsbyggnadsenheten har den 13 december 2017 skickat ut förslaget på remiss till kommunala förvaltningar och bolag och till större fastighetsägare. Remiss har även skickats till Trafikverket, Länsstyrelsen i Kalmar län, KLT, Polisen samt till Rådet för funktionshindersfrågor. De synpunkter som förts fram har mer varit av förtydligande karaktär än att ifrågasätta parkeringsstrategins mål och inriktning. Inkomna synpunkter från remissinstanserna har i tillämpliga delar inarbetats i parkeringsstrategin. Samtliga remissvar bifogas. Förlag till beslut Kommenstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till parkeringsstrategi. Anders Björlin Ulf Kullin Bruno Nilsson Kommundirektör Förvaltningsledare Samhällsbyggnadschef

58 Parkeringsstrategi för Västerviks kommun F:\KSF\Sbe\Trafik\P ärenden\parkeringsstrategi\parkeringssstrategi och norm 2017\Parkeringsstrategi _utkast.docx

59 Bakgrund, syfte och övergripande strategi Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett övergripande ansvar för parkeringsplaneringen i kommunen. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkeringar för privata och enskilda ändamål utan den skyldigheten vilar på berörd fastighetsägare. För att uppnå attraktiva miljöer rent generellt samt en attraktiv stadsmiljö är det viktigt att kommunen intar en central och aktiv roll så att parkeringarna är en del i trafiksystemet som stöder utvecklingen och inte tvärtom. Hur det offentliga rummet disponeras och möbleras har stor betydelse för hur kommunen upplevs. I de perspektiven kan en parkeringsstrategi spela en viktig roll. Syftet med denna parkeringsstrategi är att tydliggöra hur kommunen ska agera i olika parkeringsfrågor. Strategin tar bland annat sin utgångspunkt i gällande översiktsplans tematiska tillägg Trafikstrategi. I Trafikstrategin, som av naturliga skäl spänner över ett bredare område än bara parkeringar, kan följande för parkeringsfrågor relevanta beslut och inriktningar lyftas fram: - Vid planering, utformning och drift av trafiksystemet ska trafikslagens behov normalt prioriteras i följande ordning: 1. Gångtrafik 2. Cykeltrafik 3. Kollektivtrafik 4. Biltrafik - Cykelnätet ska vara sammanhängande, säkert, gent och med god ytstandard och belysning 2 (20)

60 Drift och underhåll av gång- och cykelvägnätet ska förbättras - Cykeltrafiken per invånare ska öka - Antalet korta resor med bil per invånare ska minska - Antalet resor med kollektivtrafik ska öka - Tillgängligheten för gång- och cykeltrafiken till viktiga målpunkter ska öka - Det ska vara enkelt att hitta en parkeringsplats vid centrala målpunkter och vid kollektivtrafik Utöver att bidra till uppfyllelsen av ovanstående befintliga beslut kan parkeringsstrategin även bidra till att: - Stödja utvecklingen mot en attraktiv miljö i det offentliga rummet - Bidra till effektivare markanvändning; centralt belägen mark är en bristvara och nyskapas ej - Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål - Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet - Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas - Underlätta plan- och bygglovshantering Speciellt viktig roll har parkeringsstrategin i de centrala och äldre delarna av Västervik stad. Detta beror på den att många verksamheter, boende och besökare finns koncentrerade på en liten yta. Med centrala staden eller centrala Västervik avses de områden med tätare bebyggelse med god tillgänglighet till service, handel och kollektivtrafik. Parkeringsstrategin omfattar åtgärder för såväl bil som cykel. En av anledningarna till det är att syfte och mål i en parkeringsstrategi kan nås på flera sätt som, om de samspelar, ger den bästa samlade effekten. Det handlar då till exempel om att ha lättillgängliga parkeringsplatser, tydliga informationssystem, parkeringsplatser med rätt inriktning på rätt plats, underlätta och öka tillgängligheten för cykel- och kollektivtrafik så att behovet av parkeringsplatser minskas etc. Parkeringsstrategin bör även beakta besöksnäringens och turismens behov av centrumnära parkeringsplatser för personbilar, husbilar och husvagnar. Nuläge Delar av förslaget handlar specifikt om de centrala delarna av Västervik stad där trafiksituationen är mer komplex än i andra delar av kommunen. Dock är strategin i hög grad relevant för att hantera parkeringsfrågor i hela kommunen. 3 (20)

61 Bilparkering I centrala Västervik finns ca 1400 parkeringsplatser tillgängliga för allmänheten, lokalisering framgår av bilaga 1. Det finns både privata och kommunala parkeringar där de kommunala klart överväger i antal (1070 kommunala p-platser och 360 st i p-hus). Det finns en varierande karaktär på parkeringarna med allt från privata parkeringshus och stora allmänna markparkeringar till gatuparkeringar längs relativt smala gator. I parkeringshusen finns parkeringsplatser att tillgå för allmänheten mot avgift men där finns även vissa p-platser som är reserverade av företag eller privatpersoner. Lokaliseringsmässigt är gatuparkeringarna och parkeringshusen relativt centralt belägna medan de stora markparkeringarna ligger något mindre centralt. Parkeringarna fördelar sig enligt nedan när det gäller karaktär: Typ Antal platser Gatuparkeringar 270 Markparkeringar 800 Parkeringshus 360 Summa (20)

62 Beläggningen på de centrala parkeringarna har ökat de senaste åren och ligger på en förhållandevis hög nivå. En av förklaringarna till det är sannolikt att antalet arbetsplatser ökat i centrala Västervik. De månadsvisa mätningar som görs visar på en maxbeläggning i intervallet % under Någon nämnvärd skillnad mellan avgiftsbelagda respektive avgiftsfria parkeringar kan inte urskiljas. Nuvarande beläggningsgrad är sett i ett längre perspektiv något för hög. Under 2017 har beslut fattats om att öka tillgängligheten till de större parkeringarna genom att förstärka befintlig skyltning/vägvisning med digitala skyltar. Ett digitalt parkeringshänvisningssystem för de centrala parkeringsanläggningarna kommer att vara i drift under Parkeringsavgifterna omfattas av två olika taxor. Den ena, taxa A, är 15 kr/tim. och den andra, taxa B, är 8 kr/tim. Skillnaden kan i huvudsak hänföras till parkeringsplatsernas lokalisering, ju centralare desto högre avgift. Många av de kommunala parkeringarna är avgiftsfria, en del av dessa är dock avgiftsbelagda under sommaren. Den tillåtna vistelsetiden på parkeringarna varierar från 10 min (Stora Torget) till 10 dygn (Skeppsbron), vanligast tillåten tid är mellan 1-24 tim. Fördelningen bygger på tanken att centrala parkeringar ska prioriteras för kortare besök och mer perifera parkeringar ska inriktas mot de som reser med bil till arbetet. I bilaga 2 redovisas bilinnehavet per hushåll i olika delar av Västervik stad. Uppgifterna om bilinnehav bygger på statistik från Statistiska Centralbyrån och är uppdelade på nyckelkodsområden. Generellt visar bilagan att ju längre från centrum man bor desto fler bilar har man per hushåll. Förklaring till det är normalt att de mer perifera lägena består i högre grad av småhus än de centrala delarna. Detta är ett förhållande som spelar roll i kommande avsnitt om parkeringstal för bland annat olika typer av bebyggelse. En del som saknas i dagens parkeringsutbud är en inhägnad/skyddad parkering för lastbilar. I dagsläget står lastbilar som väntar på att hämta eller leverera varor på olika ställen. Många gånger övernattar de. En iordningställd, säker och upplyst parkering för till exempel övernattande lastbilar ger många fördelar, både för chaufförer och för trafikmiljön. 5 (20)

63 Cykel I centrala Västervik finns drygt 1400 platser fördelade på ett 20-tal parkeringar. Av dessa är ca 1000 placerade i det kommunala offentliga rummet, resterande knappt 500 platser är lokaliserade till sjukhuset. Under de senaste åren har antalet platser ökat med ca 200. Trots det så är beläggningen, som ännu inte mäts systematiskt, hög. En av förklaringarna till det är sannolikt att antalet arbetsplatser ökat i centrala Västervik och fler väljer att cykla till jobbet istället för att ta bilen. Antalet iordningställda parkeringar och platser räcker idag inte för att täcka behovet. Effekten blir då många gånger fri parkering vilket inte är önskvärt och skapar störningar och oreda. Det finns mycket att utveckla när det gäller parkering för cyklar och då handlar det inte bara om antal platser och lokalisering utan även säkerhet, trygghet, tillgänglighet mm är viktiga aspekter. Inriktning och prioritering Det är viktigt att trafikens olika målgrupper tydliggörs då resp grupps behov ställer olika anspråk på hur parkeringssystemen utformas. Målgrupperna delas vanligen in i kategorierna boende, besökare och arbetande. Med den uppdelningen är det uppenbart att avstånd till målpunkt, längden på vistelsetiden på parkeringsplats, behovets tid under dygnet, betalningsvilja mm skiljer sig åt. Bilparkering Med utgångspunkt från det som tidigare nämnts gäller följande inriktning för bilparkering: 6 (20)

64 Besöksparkering ska prioriteras, de mest centrala parkeringsplatserna ska i första hand vara tillgängliga för besöks- och korttidsparkering. - För arbetande ska det finnas attraktiv bilparkering inom acceptabelt gångavstånd. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd från bilparkering är 500 m faktisk väg, aktuellt område se exempel i bilaga 3. Avståndet stämmer väl överens för till exempel de avstånd som används till närmaste hållplats i kollektivtrafiken. - Bilparkering för arbetande bör hänvisas till lägen i utkanten av centrum. - Boende ska kunna parkera sin bil inom acceptabelt gångavstånd från bostaden och kunna lämna bilen hemma under dagen. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd är 200 m faktisk väg, se exempel i bilaga 3. - Information/vägvisning till stora parkeringsplatser ska förbättras. Vid exploatering i de mest centrala delarna av centrum bör helst parkeringsplatserna anordnas i gemensamma anläggningar som samnyttjas. Med samnyttjande menas att en parkeringsplats kan användas för flera målgrupper men vid olika tider. Ettt exempel är en parkering för arbetande (dagtid) och besökande på kvällstid. - Parkering på gator är utrymmeskrävande, detta i en miljö som många gånger uppfattas som trång, begränsande eller till och med osäker. Kantstensparkering kan ske på gatumark, men endast i den omfattning som den aktuella platsen tillåter och med hänsyn tagen till den aktuella trafiksituationen, övriga färdmedel och ett levande centrumliv. - Parkering på kommunens gatumark ska reserveras för korttidsparkering och för funktionshindrade. - Parkering för rörelsehindrade ska säkerställas i lägen som innebär så korta avstånd till målpunkt som möjligt. Kommunen bör sträva efter att öka tillgängligheten och antalet parkeringsplatser för rörelsehindrade. 7 (20)

65 När nya parkeringar planeras ska behovet av platser för motorcyklar samt moped klass 1 beaktas. - Beläggningsgraden på parkeringsplatser bör inte överstiga 85 % (normala helger och vardagar). - Kommunen erbjuder som tidigare möjlighet till parkeringsköp med inriktning att parkeringsplatser samnyttjas. Med parkeringsköp avses att parkeringsplatser på kommunal mark kan upplåtas för privat bruk mot ett avtal med Västerviks kommun. - Antalet parkeringsplatser i centrala delarna av Västervik stad ska öka med minst 200 st. netto (+14 %) till och med Laddplatser för elbilar ska reserveras vid viktiga målpunkter. - Parkeringsavgifter och tidsreglering ska användas för att styra rätt målgrupp till rätt parkering. - Parkeringsavgiften ska spegla kostnaden för ny-, ombyggnad eller markupplåtelse. - Kommunen bör uppmuntra arbetsgivare att synliggöra kostnader för parkering genom att till exempel ta ut p-avgift av de som använder arbetsplatsens bilparkering. 8 (20)

66 - Kommunen ska föregå med gott exempel i parkeringsfrågan och aktivt använda sig av lösningar som minskar behovet av bilparkeringsplatser vid kommunala arbetsplatser. - Kommunen bör i sin planering väga in arbetspendling och tillgång till kollektivtrafik och/eller gång- och cykelbanor vid all lokalisering av personalintensiva anläggningar Cykelparkering Med utgångspunkt från det som tidigare nämnts gäller följande inriktning för cykelparkering: - Antalet cykelparkeringsplatser i centrala delarna av Västervik stad ska öka med minst 300 st netto (+30 %) till och med Cykelparkeringar med tillräcklig storlek ska alltid finnas vid och nära viktiga målpunkter. - Cykelparkeringar ska ha hög kvalité och uppfattas som trygga och säkra. Detta sker genom bland annat att den är väl belyst, ligger nära målpunkten, eventuellt är försedd med väderskydd och/eller luftpump, är överblickbar, är väl skyltad etc. - Cykelparkering ska prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. 9 (20)

67 Anslutande vägsystem ska på ett effektivt, säkert och tryggt sätt leda cyklisten till/från cykelparkeringen. - Arbeta aktivt för att knyta ihop cykelleder så att det är lättare att ta sig till sin målpunkt. - För arbetande ska det finnas attraktiv cykelparkering inom acceptabelt gångavstånd. Riktmärke för acceptabelt gångavstånd från cykelparkering är 100 m faktisk väg, aktuellt område se exempel i bilaga 2. - Några få kantstensparkeringar för bilar ger relativt många parkeringsplatser för cyklar, en omvandling som inletts i liten skala och som ska fortsätta i de centrala delarna av Västervik stad. 10 (20)

68 Parkeringstal Bil bostäder i flerbostadshus Utgångspunkten är att parkering ska anläggas inom den egna fastigheten. Parkering på gatumark ska i första hand utnyttjas för besökande, parkering för rörelsehindrade och för ändamålsplatser som till exempel för lastning och lossning. I många fall måste parkeringsbehovet lösas i särskilda anläggningar. Samnyttjande med andra fastighetsägare, redan befintliga anläggningar och liknande lösningar ska uppmuntras. Vid detaljplaneläggning, då antalet lägenheter ännu ej är känt kan ett utgångsvärde vara att beräkna 1-6 bilparkeringsplatser/1000m 2 bruttoarea i centrala staden samt 4-8 bilparkeringsplatser/1000m 2 bruttoarea i övriga områden, och därefter ta hänsyn till faktorer som läge i staden och åtgärder som planeras för att minska bilbehovet. Bil bostäder i flerbostadshus, centrala staden Antal rum i lägenhet Antal parkeringsplatser 1 0,35 2 0,45 3 0,60 4 0,65 5 eller fler 0,70 Besöksparkering 0,1 platser per lägenhet Bil bostäder i flerbostadshus, övriga områden Antal rum i lägenhet Antal parkeringsplatser 1 0,45 2 0,55 3 0,70 4 0,80 5 eller fler 0,85 Besöksparkering 0,1 platser per lägenhet Bil bostäder i enbostadshus Vid bebyggelse av enbostadshus löses parkeringsfrågan på respektive bostadshus på egen tomtmark, alternativt i någon områdesgemensam parkeringsanläggning. Parkeringstal för villabebyggelse bör ligga mellan 1-2 bil-parkeringsplatser/lägenhet. Plats ska också finnas för besökande. Detta gäller i hela kommunen, dock ska hänsyn tas till tillgängligheten till kollektivtrafik och cykelbanor samt närheten till centrum. I områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik kan ett mycket restriktivare tal tillämpas. Bilparkering kan med fördel samlokaliseras gemensamt. Vid gemensam bilparkering kan ett riktvärde vara 1,6 platser/lägenhet. 11 (20)

69 Per enbostadshus Antal parkeringsplatser Oavsett zon 1-2 Vid gemensam 1,6 parkering Besöksparkering Ska finnas Bil - arbetsplatser Möjligheten att parkera vid sin arbetsplats styr i stor utsträckning valet av färdmedel till jobbet. Vid många arbetsplatser erbjuds gratis bilparkering för de anställda. Det kan till och med vara så att det är billigare att parkera på arbetet än hemma (exempelvis om det vid hemmet råder avgiftsbelagd boendeparkering). I sådana fall kan det uppmuntra till ökat bilresande. Ca 0,2-0,3 bilplatser/anställd bör vara utgångspunkt för diskussionerna med verksamheten, krav ställs dock inte, endast riktvärden. I goda kollektivtrafiklägen kan andelen p-platser minskas. Om verksamheten önskar bygga färre antal p-platser bör kommunen se välvilligt på detta. Liksom vid boendeparkering gäller att mängden parkering kan minskas väsentligt om alternativa åtgärder uppmuntras och införs. Behovet av platser varierar stort beroende på typ av verksamhet. Industrier och lagerlokaler utanför stadskärnan har större parkeringsbehov för bil. Mindre verksamheter, exempelvis småverkstäder och liknande har ofta ett litet parkeringsbehov. Kontor är en verksamhet där förutsättningarna oftast är mycket goda för gång, cykel och kollektivt resande. I centrumnära lägen, där stor möjlighet finns till samutnyttjande, kan därför parkeringstalet sättas lågt. En bedömning från fall till fall får göras. En verksamhet kan också ha hög personaltäthet, men inte så många anställda verksamma på samma gång, exempelvis vissa vårdbostäder. En tidig diskussion om vilket parkeringsbehov som bedöms finnas ska tas med verksamhetsutövaren. I lägen där antalet anställda inte är känt kan ett riktvärde vara anställda/1000 m 2 lokalyta. Vid arbetsplatsparkering ska hänsyn tas till läget i staden. God tillgång till kollektivtrafik och cykelbanor kan medföra att parkeringsbehovet inte alls blir lika stort. 12 (20)

70 Talen för arbetsplatsparkering kan sänkas genom att bilbehovsminskande åtgärder utförs. Om en arbetsgivare i centrala delar av staden inte vill upprätta p-platser för bilar för de anställda bör kommunen godta detta under förutsättning att arbetsgivaren på ett godtagbart sätt kan redovisa hur alternativa färdmedel uppmuntras och understöds. Arbetsplatser Samtligaområden Antal parkeringsplatser ca 0,2-0,3 per anställd Bil handel Inom begreppet handel ryms mycket. Allt från små närbutiker i staden till externa köpcentrum. Av förklarliga skäl ser bilparkeringsbehovet mycket olika ut för dessa verksamheter. Kommunens grundinställning, som den uttalas i gällande trafikstrategi, är att gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska uppmuntras före bilresande. Därför är parkeringsfrågan mycket viktig vid all handelsetablering. Om en verksamhetsutövare inte vill anlägga parkering, eller vill anlägga parkering endast i mindre utsträckning, bör kommunen vara tillmötesgående till detta, såvida det inte är uppenbart olämpligt ur tillgänglighets- och trafiksäkerhetsperspektiv. Exempelvis kan vissa verksamheter alstra ett större parkeringsbehov än vad närmiljön kan hantera. Detta gäller inte parkering för rörelsehindrade. Handel lokaliserad i staden har även den mycket olika parkeringsbehov. Stora dagligvarubutiker har ofta stort parkeringsbehov, medan mindre närbutiker har mindre 13 (20)

71 parkeringsbehov. Parkeringsköp i befintlig parkeringsanläggning (ej gatuparkering) bör kunna tillämpas för handel. För bil beräknas ett behov av ca bilplatser/1000 m 2 verksamhetsyta. För de mindre centrala delarna är ett riktvärde 25 bilplatser/1000 m 2 verksamhetsyta. Samtliga siffror är att betrakta som utgångspunkter för diskussion med verksamhetsutövaren, men kommunen bör vara mer restriktiv med att öka mängden bilparkering och mer positiv till att minska den. För externhandelsområden krävs ofta större parkeringsytor. Större parkeringsplatser upplevs ofta som tomma och ödsliga. För att minska denna känsla bör stora parkeringsplatser utformas med ca 10 % grönska i form av träd och buskar inom respektive parkeringsyta. Dagligvaruhandel (inkl. externhandel) Bilplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala staden cirka Övriga områden cirka 25 Sällanköpshandel Bilplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala staden cirka 8 14 Övriga områden cirka Bil - service och målpunkter för fritidsaktiviteter Till kategorin service räknas funktioner som post- och bankkontor, men också exempelvis restauranger, hotell och liknande funktioner samt målpunkter för fritidsaktiviteter som ishallar, motionsanläggningar mm. Då verksamheterna inom denna kategori har mycket olika förutsättningar bör en dialog föras i tidigt skede där parkeringsbehovet diskuteras. Hänsyn ska tas till den omgivande miljön och i vilken del av staden verksamheten ligger. Till dessa verksamheter är besöksparkering och parkering för lastning och lossning prioriterade framför parkering för anställda. Tillgänglighetsfrågor ska beaktas och parkering för funktionshindrade ska finnas. För verksamheter med liknande parkeringsbehov som handel kan p-norm för handel användas. Om en verksamhetsutövare inte vill anlägga parkering, eller vill anlägga parkering endast i mindre utsträckning, bör kommunen vara tillmötesgående mot detta, såvida det inte är uppenbart olämpligt ur stadsmiljösynpunkt. Detta gäller dock inte parkering för funktionshindrade. För service och fritid bör utgångspunkten vara att underlätta transporter med cykel. För bil är 0,1-0,4 p-platser/besökande ett riktvärde. Läget i staden och tillgången till kollektivtrafik är avgörande. Service och fritid Samtliga områden Antal parkeringsplatser ca 0,1-0,4 per besökande Bil förskolor, skolor och övrig utbildning Att skolelever går och cyklar till skolan är viktigt. Det leder till både ökad hälsa och bättre prestationer i skolarbetet. Om många skjutsar sina barn till skolan med bil uppstår 14 (20)

72 trafikproblem och onödiga bilparkeringsbehov vilket försämrar säkerheten. Av dessa anledningar är det av stor vikt att skolor arbetar med frågan. För att underlätta och minska behovet av att föräldrar skjutser sina barn är det viktigt att det finns ett sammanhängande och säkert gång- och cykelnät mellan hemmet och skolan. Behovet av parkeringsplatser för bil vid skolor varierar stort beroende på var skolan ligger och vilken ålder eleverna har. En särskild parkeringsutredning behövs därför ofta för att räkna ut den enskilda skolans parkeringsbehov. Parkeringsutredningen ska ha fokus på hållbara parkeringslösningar för cykel och bil, minskat bilåkande och trafiksäkerhet runt skolområdet. Vid förskolor bör särskild vikt läggas på att säkra lösningar för hämtning och lämning av barn finns. Parkeringsbehovet för personalen räknas ut som vid annan arbetsplatsparkering. Bil - äldreboenden och vårdbostäder Vid äldreboende utan vård, typ seniorboende, gäller samma regler som vid övrig bostadsbyggnation. Vid bostäder med visst vårdbehov rekommenderas 0,3 p-platser/lägenhet inklusive besöksparkering (0,2/lägenhet, plus 0,1 besöksparkering/lägenhet). Vid äldreboende med i huvudsak vårdfunktion krävs endast parkering för anställda och besökande. Särskild parkeringsutredning behövs vid etablering av äldreboende, med stor hänsyn tagen till läget i staden. Personalparkering räknas ut som övrig arbetsplatsparkering. Det kan också behövas något fler platser för funktionshindrade. Det är viktigt med tidig dialog med verksamhetsutövaren för att ta reda på dennes parkeringsbehov. Även om personaltätheten är hög befinner sig kanske inte all personal på arbetet samtidigt. Det är också viktigt att parkeringen utformas på ett sådant sätt att den främjar personalens behov. Äldreboenden/ Parkeringsplatser per lägenhet Vårdbostäder Visst vårdbehov 0,2 I huvudsak vårdfunktion Enbart parkering för anställda (se parkeringstal för arbetsplatser) och besökande Besöksparkering 0,1 Cykel - Boende Samtliga boende ska ha tillgång till en cykelplats. Utöver detta tillkommer 0,1 cykelplats/lägenhet för besökare. Centrala staden Antal rum i Cykelparkeringsplatser lägenhet Övriga 1 plats per rum 15 (20)

73 Besöksparkering 0,1 platser/lägenhet Antal rum i lägenhet Övriga delar Cykelparkeringsplatser Övriga 1 plats per rum Besöksparkering 0,1 platser/lägenhet Cykel - Verksamheter Kommunen bör i sin planering väga in arbetspendling och tillgång till kollektivtrafik och/eller gång- och cykelbanor vid all lokalisering av personalintensiva anläggningar. Kontor är en verksamhet där förutsättningarna oftast är mycket goda för gång, cykel och kollektivt resande. Behovet av platser varierar stort beroende på typ av verksamhet. Industrier och lagerlokaler utanför stadskärnan har mindre parkeringsbehov för cykel. Mindre verksamheter, exempelvis småverkstäder och liknande har också ett litet parkeringsbehov. En bedömning från fall till fall får göras, men som exempel på låg personaltäthet finns exempelvis lagerlokaler och liknande. En verksamhet kan också ha hög personaltäthet, men inte så många anställda verksamma på samma gång, exempelvis vissa vårdbostäder. En tidig diskussion om vilket parkeringsbehov som bedöms finnas ska tas med verksamhetsutövaren. Vid arbetsplatsparkering ska hänsyn tas till läget i staden. God tillgång till kollektivtrafik och cykelbanor kan medföra att parkeringsbehovet för cykel blir större. Arbetsplatser Hela kommunen Cykelparkeringsplatser ca 0,4 per anställd Cykel handel Även handel i staden har olika parkeringsbehov. Stora dagligvarubutiker har ofta stort parkeringsbehov medan mindre butiker har mindre parkeringsbehov. Siffrorna är därför att betrakta som utgångspunkter för diskussion med verksamhetsutövaren. Utgångspunkten för parkeringsdiskussionen ska vara vilket upptagningsområde som handeln har. Cykelparkering bör i första hand ordnas på kvartersmark. Cykelparkering för kunder ska ligga nära entrén och bör vara åtskild från cykelparkering för anställda. Parkering för anställda räknas ut enligt norm för arbetsplatser. Dagligvaruhandel (inkl. externhandel) Cykelplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala cirka (20)

74 staden Övriga delar cirka 18 Sällanköpshandel Cykelplatser per m 2 verksamhetsyta Centrala cirka 15 staden Övriga delar cirka 10 Cykel service och fritidsanläggningar Då verksamheterna inom denna kategori är så olika är det svårt att räkna fram ett generellt parkeringstal. För verksamheter med liknande parkeringsbehov som handel kan tal för handel användas. För service och fritid behöver oftast parkeringsbehovet utredas från fall till fall, men utgångspunkten bör vara att underlätta transporter med cykel cykelplatser/100 besökare kan tjäna som ett riktvärde för cykelplatsbehovet. Läget i staden och tillgången till kollektivtrafik är avgörande. För större anläggningar kan en särskild utredning krävas. Cykel skolor Ett riktvärde för cykelparkering vid grundskolor är cykelplatser/100 elever och för gymnasieskolor cykelplatser/100 elever. Vid förskolor beräknas cykelparkeringsbehovet vara något lägre än för övriga skolformer, och framförallt vara inriktad på att det ska fungera att smidigt lämna och hämta barn. Vid skolor för de högre åldrarna förväntas eleverna själva ta sig till skolan i större utsträckning. Av denna anledning är andelen cykelparkering högre för dessa skolformer, och parkeringen ska vara utformad så att de är attraktivt att parkera sin cykel där under en hel dag. Cykel vård Vid äldreboende utan vård, typ seniorboende, gäller samma regler som vid övrig bostadsbyggnation. Särskild parkeringsutredning kan behövas vid etablering av äldreboende med stor hänsyn tagen till läget i staden (i centrala lägen är det ofta lättare för personalen att ta sig till jobbet med cykel och kollektivtrafik). Det är viktigt med tidig dialog med verksamhetsutövaren för att diskutera dennes parkeringsbehov. Även om personaltätheten är hög befinner sig kanske inte all personal på arbetet samtidigt. Äldreboenden/ Vårdbostäder Visst vårdbehov 1 I huvudsak vårdfunktion Cykelparkeringsplatser per lägenhet Enbart parkering för anställda och besökande (se parkeringsnorm för arbetsplatser) 17 (20)

75 Framtida arbete och uppdrag På gång För närvarande pågår ett arbete i ett antal frågor med hög relevans kopplat till parkeringsfrågor. De mest intressanta är: - Möjligheten att bygga ett parkeringshus på parkeringen vid Ellen Key-skolan i Västervik håller på att utredas. Placeringen är strategisk med nära koppling till centrum, sjukhus och kollektivtrafik. Senast genomförda åtgärd var att genom länsstyrelsen göra en arkeologisk förundersökning avseende en begravningsplats för personer som avlidit i pesten på talet. Länsstyrelsens beslut väntas under våren Frågan utreds i samråd med landstinget i Kalmar län. - I kvarteret Garvaren, längs Slottsholmsleden, finns en markparkering där gällande detaljplan medger att man kan bygga ett parkeringsdäck över befintlig parkeringsyta. Enklare förstudie inklusive grov uppskattning av kostnad är beställd men inte levererad. - Landstinget i Kalmar län planerar en långsiktig och kraftig utbyggnad av sin verksamhet på sjukhusområdet. Kommunstyrelsen har givit ett uppdrag om att ta fram förslag till ändrad detaljplan för området i syfte att möjliggöra önskvärd utveckling. Om planerad nybyggnation genomförs så innebär det ökat behov av parkeringsplatser. Det ökade behovet, som i dagsläget kan uppskattas till platser, uppkommer som en följd av fler arbetsplatser, fler besökare och att befintliga parkeringsplatser försvinner för att ge plats åt en ny byggnad. - Planeringen av en södra infart till Västervik fortgår. En södra infart innebär att trafikflödena till centrum förändras med efterföljande ändrat mönster för behov av parkeringsplatser. - Ett 15-tal parkeringsplatser kommer 2018 att byggas i Kvarngatans förlängning mot Slottsholmsleden. - Detaljplanläggning pågår för området kring stadsparken, kommunhuset mm. En aspekt som då studeras är möjligheten att tillskapa fler parkeringsplatser. - Idag finns en av de större parkeringarna på Stenhamra i norra delen av centrum. Det finns sedan tidigare ett uppdrag att planlägga hela eller delar av området för bostäder. Det är inte orimligt att ett antal av befintliga parkeringsplatser försvinner vid en sådan exploatering. Detaljplanearbetet avvaktar resultaten av de utredningar som beskrivs ovan. - I en inte alltför avlägsen framtid är det inte osannolikt att området vid Skeppsbrokajen kommer att utvecklas. Området knyter samman befintligt planområde för flytande villor med skärgårdstrafikterminalen, Slottsholmen med slottsruinen, Kulbacken och vidare mot Notviken och Notholmen. En utveckling av Skeppsbrokajen kan innebära förändring vad avser parkeringar. 18 (20)

76 För närvarande pågår ett ettårigt försök med att använda p-skiva på gatuparkeringarna i centrala Västervik. Syftet med försöket är att öka antalet besökare och tillgängligheten till centrala Västervik. Alla berörda parkeringar har max 1 timmas parkering i försöket vilket betyder att vissa parkeringar fått minskad vistelsetid. Berörda parkeringar var innan försöket avgiftsbelagda, i försöket är de avgiftsfria. Försöket pågår till september 2018, därefter sker utvärdering och redovisning till kommunstyrelsen. Uppdrag Som en följd av parkeringsstrategin samt pågående arbeten lämnas följande uppdrag till kommunstyrelsens förvaltning: - Ett kunskaps- och informationsunderlag ska presenteras för kommunstyrelsen under tredje kvartalet 2018 avseende ev byggnation av parkeringshus vid Ellen Key-skolan samt parkeringsdäck i kvarteret Garvaren. - Utvärdering av försöket med p-skiva ska presenteras för kommunstyrelsen under fjärde kvartalet En plan för hur målet om utökat antal cykelparkeringsplatser ska nås 2020 ska presenteras för kommunstyrelsen under Under andra halvåret 2018 ska ett kunskaps- och informationsunderlag presenteras för kommunstyrelsen avseende framtida struktur för parkeringsavgifterna. - Ett förslag till placering av en säker och trygg parkeringsplats för väntande/övernattande lastbilar ska presenteras för kommunstyrelsen under Beläggningen på parkeringsplatser för såväl bilar som cyklar ska mätas månadsvis. 19 (20)

77 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Parkeringsplatser, centrala Västervik typ och antal Bilar per hushåll, områdesvis antal p-platser i centrum, relaterat till avstånd från Bredgatan/Storgatan 20 (20)

78 Bilaga 1 Parkeringsplatser, centrala Västervik - Typ och antal Gatuparkering Parkeringshus Personbil 16 Handikapp MC 221 Ställplats Buss och bil+släp Ställplats Husbil ²

79 Bilaga 2 Bilar per hushåll, områdesvis 1,18 0,39-0,54 0,55-0,71 1,45 0,94 0,72-1,01 1,28 1,19 1,02-1,20 0,50 1,12 1,21-1,45 0,68 1,00 1,14 1,20 1,34 0,96 0,54 0,84 0,81 1,00 1,35 0,97 0,91 1,15 0,86 1,13 0,63 1,03 0,59 0,54 0,46 1,09 0,88 0,64 0,65 0,72 0,82 0,42 1,26 0,39 1,09 0,66 1,08 0,50 0,55 1,09 0,66 1,06 ² 1,01

80 Bilaga 3 500m 400m Slottsholmen Stenhamra 300m 200m 100m 40 pl. Skeppsbrokajen Stadsparken n gata Stor 264 pl. 621 pl. Järnvägsstation 159 pl. 389 pl. Parkeringsplatser ²

81

82

83

84

85

86

87

88 Utskrivet av: Västerviks kommun den 12 mars :28:1 Namn: Parkeringsstrategi på remiss : fc.vastervik.se Sidan 1 av 2 Från: Ärende: Till: Magnus Liljander <magnus@anderssonljung.se> Parkeringsstrategi på remiss Västerviks kommun Angående Parkeringsstrategi på remiss Följande synpunkter har vi från Hotell Park och Västerviks Sjömack. Vart har man i denna strategi tänkt på turisterna? Väldigt lite text handlar om detta. Angående P-snurra så kan den kanske vara bra för oss som bor i Västervik och hittar här. 1 timme kanske räcker för oss? Dock är det inte så positivt för våra turister. Vi önskar omedelbar översyn och justering av pågående test med P-snurra! Då vi driver ett Hotell i Västervik vet vi hur detta upplevs av våra gäster och turister i Västervik. De flesta av våra gäster (Turister och Affärsresenärer) skulle mycket hellre sms-betala för sin parkering som tidigare, men om man i handeln tycker P-snurran är bra så är den bra för Västervik och då accepterar vi såklart det. Dock måste enligt oss en översyn av parkeringstiden på de olika platserna ses över. Efter att man dessutom förlängt tiden till kl 19 vardagar på gatuparkeringar räcker en timmes parkering inte ens för en löprunda (flera gästers åsikt) På lördagar är det väldigt ofta så att våra gäster lämnar Västervik istället för att som tidigare ta en tur på stan innan hemfärd. "ska bilen ändå flyttas kan vi lika gärna åka" är en vanlig kommentar. Varje vecka har vi flera gäster som är mer än upprörda över parkeringssituationen i Västervik. Använder man istället zonindelning med 30 min - 3 timmar på P-snurran så tror vi att detta kan bli Ok. Men det är då otroligt viktigt att det utan problem går att få tag på P-Snurra om man som turist kommer hit. Parkeringsfrågan är otroligt viktig när det kommer till turister. En P-bot som man upplever orättvis ger troligen ingen återkommande turist. Väldigt få turister anländer till oss på cykel även om det har hänt. Dialog med företag gällande förändringar är också otroligt viktigt. Som exempel ändrades förutsättningarna radikalt vid en av våra verksamheter på Barlastudden, Västerviks Sjömack. Här bedrev vi även kajak och båtuthyrning fram t.o.m sommaren våren 2017 sattes skyltar upp om endast behörig trafik ut till vår uthyrning vilket medförde att turisterna inte längre hittade ut till oss. Vi minskade uthyrning som varit ökande i 5 år med 38 % 2017 mot Efter möte med Christer och Bruno samt efter att ha fått svar på en del frågor av Bruno valde vi att lägga ned den delen av verksamheten. Kortfattat var en förändring av detta enligt Bruno ej möjlig. Detta hade såklart varit mycket bra för oss att veta innan vi 2016 investerade i nya och fler kajaker samt startade båtuthyrning. Gällande P-Snurran vet jag ej heller vart jag innan införandet kunnat hitta information om att gatan utanför oss på Hotell Park skulle drabbas av dessa försämringar gällande tider och P-snurra. Bra med nya parkeringshus. Skall dessa vara betalplatser tänk tidigt in ett enkelt betalsystem. Det måste vara lätt att parkera.

89 Utskrivet av: Västerviks kommun den 12 mars :28:1 Namn: Parkeringsstrategi på remiss : fc.vastervik.se Sidan 2 av 2 -- Med vänliga hälsningar Magnus Liljander Hotell Park Norra Järnvägsgatan 8, Västervik Hotellet: +46 (0) Mobil: +46(0) Hotell Park på Facebook Hotell Park på

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99 Till Västerviks Kommun Kommunstyrelsens förvaltning Enheten för samhällsbyggnad Svar från HSO Rådet för Funktionshinderfrågor, Remiss , Parkeringsstrategi I vårt svar vill vi i första hand inrikta oss på; * TILLGÄNGLIGHET TILL P PLATSERNA * NÄRHET TILL BUTIKER OCH SERVICESTÄLLEN * TILLRÄCKLIGT ANTAL P PLATSER * RÄTT UTFORMNING AV P PLATSERNA (enl lagar & regler) * TYDLIG SKYLTNING, tider mm * CYKELPARKERINGAR FÅR EJ BLI HINDER FÖR FRAMKOMLIGHET Antalet P platser för personer med funktionsnedsättning måste utökas vid kommunala, allmänna och publika lokaler och platser (bio, teater stadsparken mm), så även vid sjukhus, vårdcentraler tandläkar och privatläkarmottagningar (i vissa fall Landstingets ansvar?) En översyn och ökning av P platser för funktionsnedsatta, bör även ske inom kommunens stora bostadsområden och vid butiker och köpcentra (gäller även utanför centralorten). Viktigt även att skyltmarkering Med tillstånd, framgår tydligt vid parkeringsrutorna. För att underlätta för Västerviksbor, gäster och turister som söker P platser för personer med funktionsnedsättning, måste framtida informationsmaterial om kommunens allmänna parkeringsplatser, redovisas tydligt, både i form av kartor och textmaterial i pappersformat och på kommunens hemsida. (Flera av våra grannkommuner har kartor på sina hemsidor med skyltning P för rörelsehindrade!) Vi önskar att den kommandetrafikplaneringen/parkeringsstrategin inriktas mot att förbättra tilllgängligheten till P platser, så att personer med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhället. Med hänvisning till Kommunens Policy för funktionshinderfrågor, speciellt punkterna 1 3, se nedan. Det här vill Västerviks kommun * att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället. * skapa jämlikhet i levnadsvillkor för personer funktionsnedsättning oavsett kön. * identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Underlag till remissvar framtaget av HSO/RFH medlemmar e.u. sammanställt av Rosita Svensson HSO/RFH i Västerviks kommun

100

101

102

103

104

105 REMISSVAR 1 (1) Västerviks kommun vasterviks.kommun@vastervik.se Remiss av förslag till parkeringsstrategi inklusive parkeringstal för Västerviks kommun Länsstyrelsen synpunkter Länsstyrelsen i Kalmar län tackar för möjligheten till yttrande men avstår från att svara på remissen. Deltagande Beslut att avge detta yttrande har fattats av avdelningschef för tillväxt och miljö Eva Brynolf efter föredragning av planhandläggare Kerstin Lind Andréasson. Eva Brynolf Kerstin Lind Andréasson Handlingen är signerad digitalt och har därför ingen namnunderskrift. Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Regeringsgatan 1 Telefax Hemsida

106

107 Remissvar gällande Parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Dnr 2014/ Bakgrund Enheten för samhällsbyggnad har tagit fram ett förslag till parkeringsstrategi för kommunen. Syftet med strategin är att tydliggöra hur kommunen ska agera i olika parkeringsfrågor. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att remittera förslaget och ge ett antal instanser möjlighet att lämna in yttrande gällande strategin. Yttrande från socialnämnden Socialnämnden ställer sig i stort bakom förslaget till Parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Dock finns några saker som förvaltningen vill påtala gällande behovet av parkeringsplatser. - Parkeringsmöjligheterna rund boendet vid Rosavilla bör prioriteras. Idag påpekar ansvariga för verksamheten att tillgängligheten påverkas då möjligheterna till parkering i närheten av boendet är begränsade. Detta gäller både besök till anhöriga samt besök i boendets restaurang. - Vid kvarteret Nätet har ett nytt särskilt boende färdigställts under Under 2018 kommer även ett nytt trygghetsboende samt en ny atriumgård med inrymmande restaurang och daglig verksamhet att färdigställas. För att tillgängligheten i detta nya äldrecentrum ska fungera på ett tillfredställande sätt är det av största vikt att det finns goda parkeringsmöjligheter för besökare. Sven Tholén Projektledare Socialförvaltningen

108 Utskrivet av: Västerviks kommun den 27 december :35:0 Namn: TRV 2017/ förslag till parkeringsstrategi inklusive... Sidan 1 av 1 Från: <peter.sieurin@trafikverket.se> :10:29 Ärende: Till: Kopia: TRV 2017/ förslag till parkeringsstrategi inklusive park... Västerviks kommun <kalmar@lansstyrelsen.se> Trafikverkets ärendenummer: TRV 2017/ Er referens: förslag till parkeringsstrategi inklusive parkeringstal för Västerviks kommun. Remiss Trafikverket har tagit del samrådshandlingarna för rubricerat ärende. Trafikverkets synpunkter Trafikverket har inga detaljerade synpunkter på förslaget, men anser att det innehåller positiva ambitioner gällande gång-och cykel- samt kollektivtrafik. Observera att detta yttrande endast skickas elektroniskt! Med vänlig hälsning Peter Sieurin Samhällsplanerare Planering Region Syd peter.sieurin@trafikverket.se Direkt: Mobil: Trafikverket Box Kalmar Besöksadress: Scheelegatan 8 Telefon:

109 Utskrivet av: Västerviks kommun den 19 december :01:37 Namn: Komplettering till remiss av förslag till parkeringsstrategi : f... Sidan 1 av 2 Från: Västerviks kommun den 19 december :58:33 Ärende: Till: Kopia: Komplettering till remiss av förslag till parkeringsstrategi mob bun soc Bostadsbolaget Ext Tjustfastigheter VME annika.boman@vastervik.com info@riksbyggen.se kundtjanst.sydost@hsb.se info@fogelvikfastigheter.se capere@telia.com info@rosenfastigheter.se info@kuststaden.se info@cederquistfastigheter.se johan@sandbergsfastigheter.se katarina.larsson@kl-fastigheter.se info@carlssonmerkelfastigheter.se kalmar@lansstyrelsen.se landstinget@ltkalmar.se peter.sieur in@trafikverket.s e kommunpolis-vastervik.kalmar@polisen.se karl-johan.bodell@ltkalmar.se hans.tedesjo@telia.com karin.oscarsson.sd@tele2.se Christer Ramström Bilagor: bilar-per-hushall.pdf / Adobe Acrobat-dokument (3M) Gatuparkeringar 2016.pdf / Adobe Acrobat-dokument (1.2M) Hej! Kartorna på sid var något otydliga så därför skickas kartorna (bifogas) separat som en komplettering till Remiss av förslag till parkeringsstrategi inklusive parkeringstal för Västerviks kommun. Enligt uppdrag Malin Davidsson Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se Västerviks kommun skrev den 18 december 2017 klockan 14: : Remiss av förslag till parkeringsstrategi inklusive parkeringstal för Västerviks kommun Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde , 425 att remittera ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Förslaget är resultatet av ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen från , 90. Ni bereds härmed att yttra er i ärendet. Ert yttrande ska vara Västerviks kommun tillhanda senast den 18 februari 2018 och skickas med e-post till vasterviks.kommun@vastervik.se eller per post till Västerviks kommun, Västervik.

110 Utskrivet av: Västerviks kommun den 19 december :01:37 Namn: Komplettering till remiss av förslag till parkeringsstrategi : f... Sidan 2 av 2 Frågor under remisstiden kring förslaget kan ställas till: Bruno Nilsson, tel , e-post bruno.nilsson@vastervik.se eller till Christer Ramström, tel , e-post christer.ramstrom@vastervik.se Enligt uppdrag Malin Davidsson Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se

111 9 maj, 2017 ² Lantmäteriet/Västerviks kommun m

112 Bilar per hushåll, nyckelkodområden 5-siffernivå 0,39-0,54 0,55-0,71 0,72-1,01 1,02-1,20 1,21-1,45 1,18 1,45 0,94 1,28 1,19 1,12 0,50 0,68 1,14 1,00 1,20 1,34 1,00 0,96 1,35 0,84 0,81 0,54 0,59 0,91 0,97 0,64 0,54 0,63 1,15 0,65 0,86 0,46 1,03 1,13 1,09 0,88 0,72 0,82 1,26 0,42 0,39 0,66 1,09 1,08 0,55 0,50 1,09 0,66 1,06 1,01 ²

113 Utskrivet av: Västerviks kommun den 19 december :01:03 Namn: Remiss av förslag till parkeringsstrategi : fc.vastervik.se Sidan 1 av 1 Från: Ärende: Västerviks kommun Remiss av förslag till parkeringsstrategi den 18 december :16:07 Till: mob bun soc Bostadsbolaget Ext Tjustfastigheter VME annika.boman@vastervik.com info@riksbyggen.se kundtjanst.sydost@hsb.se info@fogelvikfastigheter.se capere@telia.com info@rosenfastigheter.se info@kuststaden.se info@cederquistfastigheter.se johan@sandbergsfastigheter.se katarina.larsson@kl-fastigheter.se info@carlssonmerkelfastigheter.se kalmar@lansstyrelsen.se landstinget@ltkalmar.se peter.sieur in@trafikverket.s e kommunpolis-vastervik.kalmar@polisen.se karl-johan.bodell@ltkalmar.se hans.tedesjo@telia.com karin.oscarsson.sd@tele2.se Bilagor: Missiv för remiss inkl sändlista.pdf / Adobe Acrobat-dokument (... Parkeringsstrategi _remissutgåva.pdf / Adobe Acrobat-dokument (1... Remiss av förslag till parkeringsstrategi inklusive parkeringstal för Västerviks kommun Kommunstyrelsen beslutade på sammanträde , 425 att remittera ett förslag till parkeringsstrategi för Västerviks kommun. Förslaget är resultatet av ett tidigare uppdrag från kommunstyrelsen från , 90. Ni bereds härmed att yttra er i ärendet. Ert yttrande ska vara Västerviks kommun tillhanda senast den 18 februari 2018 och skickas med e-post till vasterviks.kommun@vastervik.se eller per post till Västerviks kommun, Västervik. Frågor under remisstiden kring förslaget kan ställas till: Bruno Nilsson, tel , e-post bruno.nilsson@vastervik.se eller till Christer Ramström, tel , e-post christer.ramstrom@vastervik.se Enligt uppdrag Malin Davidsson Ledningskontoret Telefon: vx Besöksadress: Fabriksgatan 21 Postadress: Västervik E-post: vasterviks.kommun@vastervik.se

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 15 (26) Kf Ks 7. Revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun svar Dnr 2017/ Kommunens revisorer har 6 februari 2018 överlämnat en revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun. Syftet med granskingen är att bedöma hur långt kommunen har kommit med att åtgärda de brister som framkommit i granskningen under Kommunens revisorer redovisade rapporten för kommunfullmäktige 26 februari 2018 och beslutade att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning av svar till kommunfullmäktige i april Ärendet är under beredning och behandlas av kommunstyrelsen på sitt sammanträde 21 maj 2018 och överlämnas direkt till kommunfullmäktige samma dag. Handlingar i ärendet: Kommunfullmäktiges beslut , 12 Kommunens revisorers skrivelse 6 februari 2018 med bilagd revisionsrapport från PwC daterad 13 december 2017 Expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

140 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 18 (62) Kf 12 Revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun Dnr 2017/ Kommunens revisorer har i skrivelse 6 februari 2018 överlämnat en revisionsrapport om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun. PwC har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört granskningen och redovisar granskningen och dess resultat på kommunfullmäktige 26 februari Syftet med granskingen är att bedöma hur långt kommunen har kommit med att åtgärda de brister som framkommit i granskningen under Kommunens revisorer lämnar bedömning och rekommendationer till kommunstyrelsen i skrivelsen. Revisorerna framför även att de önskar att svar på revisionsrapporten i april Britt-Louise Å Källmark, ordförande kommunens revisorer, redogör för revisorernas bedömning. Niklas Ljung, PwC, informerar om granskningen och dess resultat. Jon Sjölander (M) ställer fråga till Niklas Ljung, som besvarar frågan. Lars-Inge Karlsson (KD) deltar i debatten. Yrkande Ordföranden yrkar att revisionsrapporten remitteras till kommunstyrelsen för beredning av svar till kommunfullmäktige i april Ordföranden finner att kommunfullmäktige har bifallit yrkandet. Kommunfullmäktige beslutar att revisionsrapporten om uppföljande granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet i Västerviks kommun remitteras till kommunstyrelsen för beredning av svar till kommunfullmäktige i april Handlingar i ärendet: Kommunens revisorers skrivelse 6 februari 2018 med bilagd revisionsrapport från PwC daterad 13 december 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunstyrelsen Kommunens revisorer Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

141 Till Kommunfullmäktige Granskning av IT-verksamheten och arbetet med informationssäkerhet i Västerviks kommun PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en uppföljning av den granskning av kommunens IT-säkerhet som genomfördes under Syftet har varit att bedöma hur långt kommunen har kommit med att åtgärda de brister som framkommit i granskningen under Den övergripande bedömningen är att IT-verksamheten till viss del uppfyller den övergripande revisionsfrågan. Det finns ett bra säkerhetstänkande och kommunen har upprättat en handlingsplan samt vidtagit en rad åtgärder för att uppfylla erhållna rekommendationer från 2016 års revision. Västerviks kommun har efter revisionen som utfördes 2016 visat en tydlig ambition att uppfylla de rekommendationer som förmedlades vid den tidpunkten. Kommunen har genom detta visat en medvetenhet gällande vikten av god teknisk IT-säkerhet. Näst intill alla rekommendationer har tagits i beaktande och arbete för att fullfölja dem har påbörjats. Dock har vissa initiativ stannat av, främst på grund av tids- och resursbrist. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Ta fram en koncernövergripande IT-strategi samt strategi för IT-säkerhet. Göra en kraftsamling för att komma till rätta med avsaknaden av och bristen på nödvändiga ITrelaterade dokument så som rutiner, regelverk, instruktioner, policy och handböcker. Kommunen bör påskynda uppgraderingen av klienter med äldre Windows versioner till nyare operativsystem, samt omgående uppdatera serversystem som har utgången s.k. end-of-life mjukvara. IT-miljön bör regelbundet skannas efter sårbarheter. Sårbarhetsskanning ger kommunen möjlighet att upptäcka sårbarheter och därmed agera innan interna och externa hot realiseras. Säkerställa att kommunikationskedjor och ansvarsförhållanden vid en händelse eller incident tydliggörs.

142 Vi förtoendevalda revisorer ställer oss bakom granskningens slutsatser och rekommendationer och överlämnar härmed granskningsrapporten. Vi önskar svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder som man planerar att vidta senast den 15 april För Västerviks kommuns revisorer Britt-Louise Åberg Källmark Ordförande Bilaga: Granskningsrapport 2 (2)

143 Västerviks kommun Granskning av IT-verksamheten och arbetet med informationssäkerhet i Västerviks kommun December 2017 Niklas Ljung Ida Ek 13 december 2017

144 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Revisionsfråga och kontrollfrågor 5 Metod 6 Metod (forts.) 7 Resultat 8 1 Generella observationer 9 2 Revisionell bedömning Kontrollfråga Kontrollfråga Kontrollfråga 3 13 Bilagor 14 3 Bilaga 1 - Intervjulista 15 4 Bilaga 2 - Förslag till genomgång av informationshantering och uppdatering av dokumentation 16 Västerviks kommun PwC 13 december

145 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Sammanfattning PwC:s övergripande bedömning är att IT-verksamheten vid Västerviks kommun till viss del uppfyller den övergripande revisionsfrågan. Västerviks kommun har efter revisionen som utfördes 2016 visat en tydlig ambition att uppfylla de rekommendationer som förmedlades vid den tidpunkten. Kommunen har genom detta visat en medvetenhet gällande vikten av god teknisk IT-säkerhet. Näst intill alla rekommendationer har tagits i beaktande och arbete för att fullfölja dem har påbörjats. Dock har vissa initiativ stannat av, främst på grund av tids- och resursbrist. Kommunen behöver fortsätta att utveckla sin förmåga att förebygga och hantera IT-säkerhetsincidenter. Exempel på områden som behöver förbättras är beredskapen inom IT-organisationen, förmågan att hantera hot och sårbarheter i IT-miljön samt ansvarsfördelningen för IT-säkerhetsområdet. Kommunen bör ta ett krafttag för att komma tillrätta med den bristande tekniska dokumentationen. För att göra detta behövs avsättas tid och resurser utöver den ordinarie verksamheten. Det är positivt att IT-verksamheten har upprättat kontrollpunkter för IT-säkerhet samt eliminerat viss del av det ursprungliga personberoendet genom att tillse att det finns minst två personer med god insyn i kritiska funktioner inom IT-verksamheten. Västerviks kommun PwC 13 december

146 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Inledning Revisorerna i Västerviks kommun har gett PwC i uppdrag att genomföra en uppföljning av den granskning av kommunens ITsäkerhet som genomfördes under Resultatet av den uppföljande granskningen presenteras i denna rapport. Bakgrund och syfte Under hösten 2016 genomförde PwC en granskning av IT- och informationssäkerhetsområdet inom Västerviks kommun på uppdrag av kommunens revisorer. Granskningen omfattade tre områden; Optimal IT-leverans, Teknisk IT-säkerhet, samt Ändamålsenlig Informationssäkerhet. Syftet med denna uppföljande granskning är att få en samlad bild och status på de åtgärder som kommunen vidtagit, alternativt arbetar med, för att möta de brister som granskningen 2016 påvisade för område 2, Teknisk IT-säkerhet. Följande granskningsfrågor för område 2 utvärderades 2016: Är Västerviks kommuns nuvarande IT-säkerhet tillräcklig för att minimera risker för obehörigt intrång av interna och externa aktörer? Uppfyller Västerviks kommun kraven för vad som anses god praxis gällande teknisk IT-säkerhet? Övergripande revisionsfråga och kontrollfrågor för denna granskning Revisionsfrågan och dess kontrollfrågor har sin grund i de rekommendationer gällande teknisk IT-säkerhet som förmedlades i samband med granskningen år Västerviks kommun PwC 13 december

147 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Revisionsfråga och kontrollfrågor Har Västerviks kommuns aktivt arbetat för att uppfylla de rekommendationer gällande teknisk IT-säkerhet som förmedlades i samband med den revision som utfördes år 2016 Kontrollfråga 1 Arbetar kommunen med IT-säkerhet på en nivå som anses tillräcklig för att förhindra interna och externa hot från att realiseras? Kontrollfråga 2 Har Västervik kommun en tillräcklig beredskap för att hantera IT-incidenter? Kontrollfråga 3 Finns erforderliga styrdokument och ansvarsfördelning gällande IT-säkerhet och incidenthantering? Västerviks kommun PwC 13 december

148 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Metod Granskningen har baserats på PwC:s metod ITM (IT Maturity analysis). Metoden bygger på fem områden som tillsammans representerar IT-verksamheten inom en organisation. Metoden tar även hänsyn till så kallad good practice inom IT generellt och jämför erhållet resultat med hur IT hanteras hos andra organisationer. Rekommendationerna från den tidigare rapporten ligger till grund för fokusgraden inom respektive område. Informationssäkerhet Finns det en tydlig målbild och ansvarsfördelning, för arbetet med informationssäkerhet? Hur arbetar man med att klassificera och kategorisera data samt känslig data? Finns det ett arbete för att förbereda organisationen på omställningarna med nya dataskyddsförordnigen (GDPR)? Teknisk säkerhet Hur arbetar organisationen med att utveckla och hålla sig á jour med den tekniska säkerheten? Hur säkerställer man säkerheten hos externa system? Hur kontrollerar och managerar man devices? Hur säkerställer man en fullgod säkerhet på laptops/plattor och mobiler. Är driftorganisationen ordentligt rustad att klara ett systemhaveri? Drift och utveckling Drift: Hur ser den dagliga driften ut? Hur arbetar man aktivt med leverantörsstyrning? Hur ser processer, rutiner, dokumentation samt loggföring ut för driftorganisationen? Utveckling: Hur ser utvecklingsarbetet ut? Finns det tydliga, processer, rutiner och dokumentation som reglerar arbetet? Organisation och personal Hur ser rollfördelningen ut inom organisationen? Finns det en tydlig ansvarsfördelning? Är bemanningen i driftorganisationen samt service-desk tillräcklig och har de rätt kompetens? Är organisationen strukturerad och uppbyggd för att inte hamna i beroende till nyckelpersoner? Utveckling och framtid Hur arbetar organisationen med förändringsarbete, utveckling och målsättningar? Finns det planer och strategier för att leda organisationen framåt? Finns tydliga mål och visioner från ledningen uppsatta och dokumenterade? Stort fokus Litet fokus Västerviks kommun PwC 13 december

149 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Metod (forts.) Insamling av data Följande metodik har använts för att samla in data: Intervjuer med nyckelpersoner i kommunen, (se intervjulista, bilaga 1) Inläsning och genomgång av tillgänglig dokumentation och styrande dokument. Avgränsning Erhållet material har granskats på en övergripande nivå. PwC har endast granskat den information som tillgängliggjorts för oss. Västerviks kommun PwC 13 december

150 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Resultat Västerviks kommun PwC 13 december

151 1 Generella observationer Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Generella observationer Följande observationer är av övergripande art och inte direkt kopplade till en specifik kontrollfråga. Däremot är de viktiga för den övergripande förståelsen. IT-chefen går i pension om sex månader och kommunen har ännu inte tillsatt någon ersättare. Tillsätts denna roll i god tid så ges den nya personen chansen att sätta sig in i verksamheten ordentligt innan tillträde. Det är viktigt att den nya personen får tillgång till så mycket som möjligt av den erfarenhet och kunskap som den nuvarande IT-chefen besitter. IT-kundtjänst är sårbara när det gäller frånvaro. I de fall då en av tre anställda vid IT-kundtjänst är frånvarande så uppstår problem då man inte hinner med att hantera inkommande ärenden effektivt. Vår bedömning är att det är en stor nackdel att IT-kundtjänst inte sitter tillsammans med resten av IT-avdelningen. Framför allt innebär det att det inte blir en naturlig kunskapsspridning mellan IT-tekniker och kundtjänst och vice versa. Med hänsyn till det stora IT-beroende som finns i dagens moderna samhälle är det viktigt att beslutsfattare i kommunstyrelse och ledning har en god insyn och förståelse för området som sådant, men också avseende de risker och hotbilder som detta innebär. Det framkommer i granskningen att IT-och informationssäkerhetsområdet har svårt att få gehör för sina behov då det uppfattas vara många steg mellan de som arbetar med detta och kommunstyrelsen/ledningen. Det finns en risk att när informationen ska passera många steg innan den når beslutsfattare, så har den en benägenhet att byta karaktär/förvanskas. Erfarenheten visar att i de fall dessa funktioner finns i direkt anslutning till beslutsfattare och kan direktrapportera i relevant omfattning så ökar sannolikheten att korrekt information når fram, vilket leder till effektiva och snabba beslut där så krävs. Arbetet med GDPR tar en stor del av informationssäkerhetssamordnarens tid. Detta har bland annat inneburit att den informationssäkerhetsgruppering som startades med anledning av föregående revision har avslutats på grund av tidsbrist. Kommunens personal utbildas inte inom IT- och informationssäkerhet. Den nano-utbildning som skulle utformas för ändamålet har eftersatts på grund av resursbrist samt kostnader. Vår bedömning är att det var ett bra initiativ som bör återupptas i någon form. Det finns inga etablerade kvalitetsmått i form av SLA:er mellan förvaltningar och IT. Många applikationer är fortfarande fristående från kommunens AD. Detta leder till att behörigheter i dessa hanteras i applikationen snarare än centralt i AD. Detta innebär en risk eftersom kontrollen av relevanta behörigheter försvåras. Västerviks kommun PwC 13 december

152 2 Revisionell bedömning Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Revisionell bedömning Övergripande revisionsfråga Har Västerviks kommuns aktivt arbetat för att uppfylla de rekommendationer gällande teknisk IT-säkerhet som förmedlades i samband med den revision som utfördes år 2016 Bedömning Vår övergripande bedömning är att IT-verksamheten till viss del uppfyller den övergripande revisionsfrågan. Det finns ett bra säkerhetstänkande och kommunen har upprättat en handlingsplan samt vidtagit en rad åtgärder för att uppfylla erhållna rekommendationer från 2016 års revision. Dessvärre har vissa av åtgärder inte kunnat genomföras fullt ut. Orsaken bakom detta har ofta varit brist på resurser i form av tid och pengar. Exempel på initiativ som har stannat av är informationssäkerhetsgruppen samt den nano-utbildning som skulle riktas mot användarna för att öka medvetandet gällande IT- och informationssäkerhet. Kommunen har minskat risken för personberoende genom att tillse att det finns minst två personer med god insyn i varje undergruppering inom IT-verksamheten. Utöver detta har man framförallt på undergrupperingen systemteknik tillsett att upprättad teknisk dokumentation är förståelig även för dem utan detaljerad insyn i deras rutiner. IT-infrastruktur har upprättat kontrollpunkter för centrala system i IT-miljön genom att implementera ett nytt system för loggning. Koncernövergripande IT-strategi samt strategier för IT-säkerhet saknas i dagsläget. Kommunen ligger dock i startgroparna för upprättande av en IT-strategi. Olika undergrupperingar inom IT har kommit olika långt när det gäller upprättandet av teknisk dokumentation. Det finns inget strukturerat verksamhetsövergripande arbete eller någon fastställd tidsplan för upprättandet av den dokumentation som saknas. Beredskapsfunktionen är något som fortfarande diskuteras. Kommunen har implementerat en lösning som gör det möjligt att kalla in personal vid behov. Denna lösning bedöms ej utgöra en fullgod jourfunktion då den förutsätter att IT-personal är nåbar via personlig telefon alternativt personlig , samt att det inte finns någon uttalad planering för vilken personal som förväntas vara tillgänglig. Kommunikationskedjor och ansvarsförhållanden vid en händelse eller incident är fortfarande otydliga. Västerviks kommun PwC 13 december

153 2.1 Kontrollfråga 1 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Kontrollfråga 1 Arbetar kommunen med IT-säkerhet på en nivå som anses tillräcklig för att förhindra interna och externa hot från att realiseras? Observationer I dagsläget använder kommunen Windows 7. Planen är att klienterna i samband med inköp av ny hårdvara skall uppgraderas till Windows 10 inom ett kvartal. Det finns ingen separat post i IT-budgeten avsedd för ITsäkerhet. Det finns ingen kontrollfunktion med ansvar för ITsäkerhet. Det finns personal med kompetens inom området men ingen som bär ett uttalat ansvar. Man har sedan revisionen år 2016 infört kontrollpunkter för centrala system i IT-miljön genom att implementera en lösning för loggning av dessa. IT-miljön scannas inte efter sårbarheter. Man har dock börjat titta på en produkt för ändamålet. Omvärldsbevakning bedrivs genom utskick från cert.se samt genom bevakning av media och sociala medier. Det finns ingen strategi för kartläggning av hot avseende ITsäkerhet. Nätet är segmenterat, men skulle kunna segmenteras ytterligare för högre nivå av säkerhet. I dagsläget förlitar man sig på accesslistor i nätverksswitchar snarare än på interna brandväggar. Rekommendationer Kommunen bör utöver att uppgradera klienter till Windows 10 fokusera på att uppdatera operativsystemet på de servrar som kör äldre Windows versioner. Dessa har nått end-oflife från leverantören och får därmed inte längre nödvändiga säkerhetsuppdateringar. En specifik post i IT-budgeten bör avsättas för IT-säkerhet. Genom detta tillses det att inköp av produkter som avser höja IT-säkerheten inte prioriteras ner till förmån för andra inköp. IT-miljön bör regelbundet scannas efter sårbarheter. Sårbarhetsscanning ger kommunen möjlighet att upptäcka sårbarheter och därmed agera innan interna och externa hot realiseras. För att höja säkerheten i nätverket rekommenderas kommunen att avveckla det nuvarande upplägget med accesslistor i switchar och istället placera interna brandväggar mellan olika zoner/segment. Västerviks kommun PwC 13 december

154 2.2 Kontrollfråga 2 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Kontrollfråga 2 Har Västerviks kommun en tillräcklig beredskap för att hantera IT-incidenter? Observationer Det finns inga formella styrande dokument för hantering av IT-incidenter. Ansvarsområden vid en IT-incident är inte fastslagna och kommunicerade. Kommunikationskedjor vid en IT-incident är otydliga speciellt då det är en tekniker som upptäcker något snarare än en användare som ringer in. Efter att IT-kundtjänst flyttades till en annan fysisk plats än övriga IT har det uppstått ett glapp vilket kan försvåra kommunikation vid händelser och incidenter. Kommunen har gjort en cost-benefit analys och utifrån denna gjort bedömningen att en IT-jour inte kan motiveras. Istället har IT-chefen konstant jour, och IT-personalen kan bli inkallad vid en händelse. De script som används i samband med backup har inte dokumenterats. Servermiljö och kataloger dokumenteras automatiskt via ett specifikt verktyg. Ett dokumenthanteringssystem skall köpas in. Rekommendationer Styrande dokumentation för hantering av IT-incidenter behöver upprättas. Dokumentationen bör inkludera ansvarsområden och kommunikationskedjor vid en ITincident. IT-kundtjänst bör sitta med övriga IT-avdelningen för att tillse effektiv hantering av händelser och incidenter. I dagsläget behöver man förlita sig på telefonkontakt för att få tag på rätt personer på IT, vilket inte anses hållbart. Kommunen behöver upprätta en jourfunktion med tydliga ansvarsförhållanden. Finns en sådan funktion på plats tillses det att större incidenter upptäcks och hanteras i tid. Att återläsa backup är en central del i hanteringen av många typer av incidenter. Kommunen bör därför utesluta personberoende gällande återläsningsförfarandet genom att tillse att backup-rutiner och script är tydligt dokumenterade, så att vem som helst på IT kan återläsa informationen. Kommunen bör införa en centraliserad lösning för lagring och åtkomst av dokumentation. Utöver att centraliserad lagring bidrar till att alla vet var dokumentationen finns att inhämta så ger ett sådant system en god överblick över vad som finns samt vad som behöver upprättas. Västerviks kommun PwC 13 december

155 2.3 Kontrollfråga 3 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Kontrollfråga 3 Finns erforderliga styrdokument och ansvarsfördelning gällande IT-säkerhet och incidenthantering? Observationer Det finns ingen formell IT-strategi, och inte heller någon dokumenterad strategi för IT-säkerheten. Kommunen har påbörjat en ansökningsprocess där man skall anställa personal med strategiskt ansvar för IT. Risken för personberoende har minskats genom att tillse att det finns minst två personer med kunskap inom respektive område inom IT. Under revisionen år 2016 påpekades det att rutiner och ansvarsområden bör kopplas till roller snarare än personer för att undvika personberoende. Man har dock valt att fortsätta koppla dessa till personer, vilket innebär att personberoendet i detta avseende kvarstår. Det finns en informationssäkerhetssamordnare, men ingen motsvarande roll för den tekniska IT-säkerheten. Vid socialförvaltningen finns en IT-ekonom med ansvarsområden gällande IT-säkerhet inom den förvaltningen. Liknande roller finns ej att finna inom övriga förvaltningar. Det har påbörjats arbeten att producera och revidera teknisk dokumentation. Detta sker dock inte enligt någon fastslagen tidsplan. Rekommendationer Kommunen behöver skyndsamt upprätta saknade strategier. Dessa är nödvändiga verktyg för att sätta riktningen för ett område inom en verksamhet. De tillser att alla inom verksamheten jobbar mot samma mål och fattar rätt beslut. Ansvarsområden bör kopplas till roller snarare än till personer. Är ansvarsområden kopplade till personer introduceras ett personberoende som kan försvåra arbetet då en person är frånvarande eller slutar. Kommunen bör införa en roll som har det övergripande ansvaret för IT-säkerhetsfrågor. Detta säkerställer att ITsäkerhetsfrågor drivs inom verksamheten och inte åsidosätts på grund av resursbrister av olika slag. I de fall det finns personer med tilldelade ansvarsområden och kompetens inom IT-säkerhet även inom förvaltningarna så ges möjlighet att säkerställa att dessa frågor även drivs och tas i beaktning på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen bör säkerställa att IT-organisationen får den hjälp och det stöd som behövs för att man skall komma till rätta med den bristande dokumentationen. Om tiden inte finns internt, så behöver kommunen överväga att ta in en extern resurs som ansvarar för samordningen av upprättandet. Ett förslag på upprättande och uppdaterande av information finns i bilaga 2. Västerviks kommun PwC 13 december

156 Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Bilagor Bilaga 1 - Intervjulista Bilaga 2 - Förslag till genomgång av informationshantering och uppdatering av dokumentation Västerviks kommun PwC 13 december

157 3 Bilaga 1 - Intervjulista Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Metod Resultat Bilagor Bilaga 1 - Intervjulista Namn Roll Verksamhet Peter Wahlin IT-tekniker IT-avdelningen Jörgen Olsson Systemägare Socialförvaltningen Therese Eriksson IT-ekonom Socialförvaltningen Kim Brink IT-tekniker IT-kundtjänst Per Larsson Samordnare IT-infrastruktur och lagring IT-avdelningen Fredrik Carlsson Informationssäkerhetssamordnare Enheten för räddningsskydd och samhällsskydd Lennart Nilsson IT-chef IT-avdelningen Västerviks kommun PwC 13 december

158 4 Bilaga 2 - Förslag till genomgång av informationshantering och uppdatering av dokumentation Innehåll Sammanfattning Inledning Revisionsfråga och kontrollfrågor Bilaga 2 - Förslag till genomgång av informationshantering och uppdatering av dokumentation Metod Resultat Bilagor 2. Skapa övergripande standard för organisationens informationshantering Standarden beskriver vad olika dokumenttyper skall innehålla, exempelvis: Versionshantering Dokumentansvar Revisonscykel 3. Processbeskrivning för hur dokumentation skall skapas, underhållas och avvecklas Inom respektive ansvarsområde upprättas de rutiner som är nödvändiga för att leva upp till organisationens krav. Exempelvis hur kvalitetsgranskning skall utföras eller hur fastställande av dokument av olika typer utförs. 4. Säkerställ en god struktur Struktur för dokumentation och information måste vara lättöverskådlig och lätt att hitta i även som nyanställd. 5. Inventering av befintlig information Skapa en lista på vilken dokumentation som saknas samt vem som är ansvarig för att ta fram informationen. Gör en prioritering! 1. Identifiera ägaransvar för samtlig information Klargöra vem, dvs, vilken roll som är ansvarig för vilken dokumentation. Exempelvis IT-chef, tekniker och informationssäkerhetsansvarig. 11. Projektavslut Avsluta projekt och överlämning till linjen Fastställande Fastställ den information som kräver detta Granskningsförfarande Granskning och second opinion på producerad och reviderad dokumentation. 6. Tidplan Sätta en tidplan utifrån prioritering, när dokumentationen bör vara uppdaterad och reviderad. 7. Påbörja uppdatering/ revidering Påbörja det faktiska arbetet med att uppdatera informationen 8. Klassning av dokument Fastställ informationsklass, besluta om revisionscykelns intervall och ev. granskningsförfarande, etc. Västerviks kommun PwC 13 december

159 2017 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

160 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 21 (31) Ks 169 Motion om halvtidsutvärdering av projektet med P-skivor förslag till svar Dnr 2017/ Jon Sjölander (M) har i skrivelse inkommen 11 december 2017 lämnat en motion om halvtidsutvärdering av projektet med P-skivor. Motionären yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att senast maj 2018 genomföra en utvärdering av projektet med P-skivor samt att genomföra eventuella förbättringar av systemet. Kommunfullmäktige beslutade , 306 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens förvaltnings lämnar i skrivelse 17 april 2018 ett förslag till svar på motionen. Förvaltningen skriver att de inte har några enkla nyckeltal att hänvisa till när det gäller utfallet av försöket med p- skiva. De har det inte i halvtid av projektet och kommer inte att ha det heller i september 2018, då projektet ska redovisas och utvärderas. Kommunstyrelsens förvaltning har genomfört en trafikräkning på strategiska gator i centrum innan försöket drogs igång. Under våren genomförs en ny mätomgång och ytterligare mätningar planeras till augusti och oktober. Förvaltningen vill genom trafikräkningen få en uppfattning om eventuella effekter av projektet. Förvaltningen föreslår att en utvärdering av projektet med P-skivor görs efter avslutad försöksperiod och att kommunstyrelsen beslutar att inte genomföra en halvtidsutvärdering av projektet då det inte finns något tillräckligt bra underlag ännu. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om halvtidsutvärdering av projektet med p-skiva. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Jon Sjölander (M) yrkar avslag till förmån för eget yrkande. Ordföranden ställer sitt eget yrkande om bifall mot Jon Sjölanders (M) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen har bifallit kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om halvtidsutvärdering av projektet med p-skiva. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

161 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 22 (31) Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 17 april 2018 Motion 11 december 2017 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

162 Christer Ramström Kommunstyrelsen Motion om halvtidsutvärdering av projektet med p-skiva, förslag till svar Dnr 2017/ En motion från Jon Sjölander (M) har inkommit till Kommunstyrelsen med en begäran om att göra en halvtidsutvärdering av försöket med p-skiva under maj månad Kommunstyrelsen har tidigare beslutat (KS 239, ) att projektet ska pågå under 1 år, fram till september 2018, för att därefter redovisas och utvärderas. Yttrande Samhällsbyggnadsenheten har inte några enkla nyckeltal att hänvisa till när det gäller utfallet av försöket med p-skiva. Vi har det inte i halvtid och vi kommer inte att ha det heller i september I tjänsteskrivelsen daterad föreslår samhällsbyggnadsenheten följande vad gäller utvärdering av försöket: För att få en uppfattning om ev effekter föreslår samhällsbyggnadsenheten att trafikmängderna på utvalda gator in till och i centrum mäts före, under och efter avslutat försöksperiod. Samtidigt bör undersökningar och enkäter genomföras av Västervik Framåt AB i samråd med kommunstyrelsens förvaltning, de nätverk som verkar inom centrumhandeln och de fastighetsägare som har sina fastigheter i centrum. Under tiden från september 2017 har en del spontana synpunkter kommit in till enheten från medborgare och näringsidkare som verkar i centrum. Förenklat kan synpunkterna sammanfattas i att många upplever att det blivit enklare att hitta en central gatuparkering för kortare ärenden i centrum, många tycker också att tillåten parkeringstid på 1 timme är för kort. En del näringsidkare har synpunkter på att p- skivan även gäller även lördagar som tidigare varit befriad från avgift innan försöket drogs igång. Några har framfört att man borde ha infört en mer differentierad tillåten tid för parkering baserat på vart p-platserna är lokaliserad Till exempel borde man kunna få stå lite längre tid på de p-platser som inte ligger i absoluta centrum som vid Gamla kyrkogården och vid Hallströmsgatan. Samhällsbyggnadsenheten har genomfört en trafikräkning på strategiska gator i centrum innan försöket drogs igång. Mätplatserna redovisas i figur 1. Under våren

163 genomförs en ny mätningsomgång. Ytterligare mätningar planeras till augusti och oktober Figur 1 Mätpunkter för trafikräkning, försök med p-skiva. Samhällsbyggnadsenheten förslår kommunstyrelsen att besluta att inte genomföra en halvtidsutvärdering då det inte finns något tillräckligt bra underlag ännu. Samhällsbyggnadsenheten föreslår därför att en utvärdering av försöket görs efter avslutad försöksperiod i höst i enlighet med redan fattat beslut som grund. Förlag till beslut Kommenstyrelsen föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå rubricerad motion. Ulf Kullin Bruno Nilsson Christer Ramström Förvaltningsledare Samhällsbyggnadschef Planerare

164

165 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (31) Ks 191 Motion om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen tillväxt och insyn förslag till svar Dnr 2017/ Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson i skrivelse inkommen 26 september 2017 lämnat en motion om att kommunen ska ansöka om stödmedlemskap i organisationen tillväxt och tillsyn. Motionärerna yrkar att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att ansöka om stödmedlemskap för kommunen i organisationen tillväxt och tillsyn. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår i sin skrivelse 26 april 2018 att kommunfullmäktige bifaller motionen och att medlemskap i organisationen sker hösten 2018 i samband med att företagslotsfunktionen i kommunen etableras. Finansiering om cirka kronor om året föreslås tas inom kommunstyrelsens förvaltnings budget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen Tillväxt och Tillsyn. Yrkanden Ordföranden med instämmande av Harald Hjalmarsson (M) och Tommy Ivarsson (SD) yrkar bifall till förslaget till beslut. Mariann Gustafsson (V) yrkar avslag. Ordföranden ställer de två yrkanden mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifallit sitt eget med fleras yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen Tillväxt och Tillsyn. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 26 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 225 Harald Hjalmarssons motion 26 september 2017 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

166 Per Sjöstrand Projektledare Kommunstyrelsen Motion om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen tillväxt och tillsyn förslag till svar Moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson lämnat en motion om att kommunen ska ansöka om stödmedlemskap i organisationen tillväxt och tillsyn. Medlemskapet ska ge inspiration och vägledning i hur kommunen kan gynna ett gott företagsklimat och stärka synen på myndighetsutövandet. Utifrån handlingsplanen 2018 baserat på av kommunfullmäktige antagen näringslivsstrategi , 265, avser kommunstyrelsens förvaltning att anställa en företagslots under hösten Stödmedlemskapet i organisationen Tillväxt och Tillsyn innebär att man inte blir en formell medlem då organisationen är en ideell förening. I stödmedlemskapet får kommunen ta del av organisationens så kallade strukturkapital, rabatterade priser på seminarier, enklare rådgivning vid behov, möjligheter att bygga utvecklingsprojekt och möten med andra som också vill utvecklas. Medlemskapet kostar ca kronor per år och ryms inom kommunstyrelsens förvaltnings budget. Ansökan om medlemskap är lämpligt att söka i samband med etablering av företagslotsfunktionen hösten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om att kommunen ska ansöka om medlemskap i organisationen Tillväxt och Tillsyn. Ulf Kullin Förvaltningsledare Per Sjöstrand Projektledare

167

168 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 21 (31) Ks 192 Motion om en arenastad förslag till svar Dnr 2017/ Jon Sjölander (M) har i skrivelse inkommen 25 oktober 2017 lämnat en motion om en arenastad. Motionären yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda hur och vart en arenastad kan utvecklas i Västerviks kommun, samt att uppdraget om att ta ett helhetsgrepp över Bökensved får ingå i det nya uppdraget om en arenastad. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 1 maj 2018 ett förslag till svar på motionen. 23 april 2018 redovisade förvaltningen en möjlighetsstudie för Bökensvedsområdet för kommunstyrelsen. Förvaltningens bedömning är att möjlighetsstudien behandlar i princip samtliga aspekter av motionen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om en arenastad som besvarad då den i allt väsentligt inryms i uppdraget om att ta ett helhetsgrepp kring Bökensved, som redovisades för kommunstyrelsen den 23 april Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut. Jon Sjölander (M) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifallit sitt eget yrkande. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om en arenastad som besvarad då den i allt väsentligt inryms i uppdraget om att ta ett helhetsgrepp kring Bökensved, som redovisades för kommunstyrelsen den 23 april Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 1 maj 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 230 Jon Sjölanders motion 25 oktober 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

169 Förvaltningsledare Ulf Kullin Kommunstyrelsen Motion om Arenastad svar Jon Sjölander (M) inkom den 25 oktober 2017 med en motion om Arenastad. Motionären yrkar på att kommunstyrelsen ska utreda hur och var en arenastad kan utvecklas i Västervik. Uppdraget om ett helhetsgrepp kring Bökensved anser motionären ska ligga som en del i utredningen. Motionären lyfter fram andra kommuner som exempel där de väver samman goda kommunikationer, moderna och flexibla kontor, bostäder, shopping, hotellupplevelser samt sport- och musikevenemang i en arenastad. Utifrån de diskussioner och uppdrag som finns i kommunen, där ishall/multihall, simhall och hall för att samla raketsporter samt södra infart nämns, önskar motionären samla upp dessa i strategier och visioner som bär mot en arenastad. Övervägande Uppdraget att ta ett helhetsgrepp kring Bökensved redovisades för kommunstyrelsen den 23 april Redovisningen grundade sig på en möjlighetsstudie som genomfördes under hela Möjlighetsstudien, som bland annat tog inspiration från några arenastäder, behandlade följande utvecklingsmöjligheter på Bökensved: Bostäder, hotell, sport- och kulturlokaler samt möjligheter till kontor samt shopping. I det alternativ som föreordades fanns dock inte shopping med då detta endast låg med i de mer vittgående förslagen (som inte förordades). Även kommunikationer i termer av närhet till en eventuell södra infart diskuterades och låg till grund för placeringen av hotell och angöring mot ishall det förslag som förordade av kommunstyrelsen. Motionären föreslår att utredningen om ett helhetsgrepp kring Bökensved ska vara en del av en bredare ansats, en utredning om en arenastad i Västervik. Kommunstyreslens förvaltning bedömer att då möjlighetsstudien kring Bökensved är så pass bred att den behandlar i princip samtliga aspekter av motionen, förutom själva termen arenastad, så är motionen i princip besvarad i och med detta. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om en arenastad som besvarad då den i allt väsentligt inryms i uppdraget om att ta ett helhetsgrepp kring Bökensved, som redovisades för kommunstyrelsen den 23 april Anders Björlin Kommundirektör Ulf Kullin Förvaltningsledare

170

171 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 22 (31) Ks 193 Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever förslag till svar Dnr 2017/ Johannes Regell (SV) har 4 september 2017 lämnat in en motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Motionären yrkar att Västerviks kommun anställer socialpedagoger på våra skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Barn- och utbildningskontoret skriver 26 mars 2018 att motionärens fråga är viktig, man att de insatser som lyfts fram finnas i verksamheter utanför skolan. Ett exempel är behov av fler mötesplatser utanför skolan, t ex fritidsgårdar och gratisaktiviteter för barn och ungdomar. Att anställa socialpedagoger i skolan är inte en lösning på lärarkårens börda utifrån motionärens perspektiv. Barn- och utbildningsnämnden har behandlat ärendet , 41 och föreslår avslag på motionen. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 2 maj 2018 att man inte har något ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut att avslå motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Yrkande Ordföranden med instämmande av Jon Sjölander )(M) yrkar bifall till förslaget till beslut. Ordföranden finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 2 maj 2018 Barn- och utbildningsnämndens beslut , 41 Kommunfullmäktiges beslut , 190 Johannes Regells motion 4 september 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

172 Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunstyrelsen Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever förslag till svar Johannes Regell (SV) har 4 september 2017 lämnat in en motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Motionären yrkar att Västerviks kommun anställer socialpedagoger på våra skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Barn- och utbildningskontoret skriver 26 mars 2018 att motionärens fråga är viktig, man att de insatser som lyfts fram finnas i verksamheter utanför skolan. Ett exempel är behov av fler mötesplatser utanför skolan, t ex fritidsgårdar och gratisaktiviteter för barn och ungdomar. Att anställa socialpedagoger i skolan är inte en lösning på lärarkårens börda utifrån motionärens perspektiv. Barn- och utbildningsnämnden har behandlat ärendet , 41 och föreslår avslag på motionen. Kommunstyrelsens förvaltning har inte har något ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Anders Björlin Kommundirektör F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\ motion-larare-stod-forslag-svar-missiv.docx

173 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 41 Au 25 Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever Dnr 2017/ Johannes Regell (SV) har i skrivelse 4 september 2017 väckt en motion om att ge kommunens lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Motionären menar att för att stärka upp lärare i arbetet med att hantera sociala problem som bottnar i elevernas hemmiljö och fritid bör lärarkåren stärkas upp med socialpedagoger på skolor där behoven finns. Motionären yrkar därför på att Västerviks kommun anställer specialpedagoger på kommunens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Barn- och elevhälsochef Christel Dorch och grundskolechef Ewa Myhrén kommer vid arbetsutskottets sammanträde redogöra för motion samt för barnoch utbildningskontorets förslag till yttrande gällande motionen. Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna lämnad redovisning samt att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Arbetsutskottets behandling av ärendet Grundskolechef Ewa Myhrén redogör för motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever samt för barn- och utbildningskontorets förslag till yttrande gällande motionen. Utifrån motionärens yrkande att anställa socialpedagoger på kommunens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld har förvaltningen gjort en undersökning bland förskolechefer och rektorer utifrån yrkandet. Samtliga rektorer och förskolechefer fick besvara frågan: På vilket sätt kan Västerviks kommun arbeta för att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Rektorers och förskolechefers uppfattning är att det som sker utanför skola och förskola kopplat till yrkandet handlar i stor omfattning om: Behov av fler mötesplatser utanför skolan, t ex fritidsgårdar och gratisaktiviteter för barn och ungdomar. Ökade insatser för meningsfull sysselsättning på fritiden. Ökad på samverkan mellan kommun/landsting/polis. Forts nästa sida. Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

174 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 41 forts Au 25 forts Rektorer och förskolechefer menar att det finns förbättringsområden kopplat till ovanstående. Rektorerna upplever att det finns frågor som får hanteras i skolan, men som bör ligga utanför skolan. Bedömningen är att detta är något som påverkar det som sker i skolan, men att det inte är en uppgift som ska finnas i skolans regi. Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar föreslå barnoch utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning samt att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Arbetsutskottet beslutar att föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning samt att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Barn- och utbildningsnämndens behandling av ärendet Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson redogör för motion om att ge kommunens lärare stöd att hantera sociala problem bland barn- och elever samt för barn- och utbildningskontorets förslag till svar gällande motionen. Barn- och utbildningskontorets förslag är att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna lämnad redovisning samt att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Johannes Regell (SV) yrkar på bifall till motionen. Proposition Ordförande Gunnar Jansson (S) ställer båda yrkande i proposition till varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden beslutar i enlighet med ordförandens yrkande. Forts nästa sida. Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

175 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 41 forts Au 25 forts Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna lämnad redovisning samt att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Reservation Socialisterna Välfärdspartiet reserverar sig mot beslutet att inte bifalla motionen om att stödja lärare att hantera socialal problem bland barn och elever. Istället för att komma med sakliga argument mot motionen erkände alla problemen med slingrade sig från ansvaret att lösa dem. Lärarana måste avlastas i skolan. Både för arbetsmiljön och elevernas skull! Expedieras till: kommunledningskontoret Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

176 Tjänsteskrivelse Dnr 2017/ Motion om att ge lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Socialisterna Välfärdspartiet yrkar i en motion om att ge kommunens lärare stöd att hantera sociala problem bland barn och elever. Motionären menar att för att stärka upp lärare i arbetet med att hantera sociala problem som bottnar i elevernas hemmiljö och fritid bör lärarkåren stärkas upp med socialpedagoger på skolor där behoven finns. Motionären yrkar därför på att Västerviks kommun anställer specialpedagoger på kommunens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Ärende Utifrån motionärens yrkande att anställa socialpedagoger på kommunens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld har barn- och utbildningsförvaltningen gjort en undersökning bland förskolechefer och rektorer utifrån yrkandet. Samtliga rektorer och förskolechefer fick besvara frågan: På vilket sätt kan Västerviks kommun arbeta för att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Rektorers och förskolechefers uppfattning är att det som sker utanför skola och förskola kopplat till yrkandet handlar i stor omfattning om: Behov av fler mötesplatser utanför skolan, t ex fritidsgårdar och gratisaktiviteter för barn och ungdomar. Ökade insatser för meningsfull sysselsättning på fritiden. Ökad på samverkan mellan kommun/landsting/polis. Rektorer och förskolechefer menar att det finns förbättringsområden kopplat till ovanstående. Rektorerna upplever att det finns frågor som får hanteras i skolan, men som bör ligga utanför skolan. Bedömningen är att detta är något som påverkar det som sker i skolan, men att det inte är en uppgift som ska finnas i skolans regi. Förvaltningen menar att motionärens fråga är viktig, man att de insatser som lyfts fram bör finnas i verksamheter utanför skolan. För att lyckas krävs en ökad samverkan för att skapa meningsfull fritid för förvaltningens barn och elever. Utifrån förskolechefer och rektorers perspektiv är att anställa socialpedagoger i skolan inte en lösning på lärarkårens börda utifrån motionärens perspektiv. Att anställa socialpedagoger i skolan

177 blir i så fall att behandla symptomet istället för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande i förskola och skola. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att avslå yrkandet att anställa socialpedagoger på förvaltningens skolor för att minska lärarkårens börda med att hantera sociala problem som uppstår utanför skolans värld. Christel Dorch Barn- och elevhälsochef Ewa Myhrén Grundskolechef Beslutsunderlag: Rapporter, utredningar 2 (2)

178

179 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (31) Ks 194 Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet förslag till svar Dnr 2017/ Elin Landerdahl (M) har i skrivelse 13 december 2017 lämnat in en motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet. Motionären yrkar att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiskahälsosamtal för elever i årskurs 1 på gymnasiet. Barn- och utbildningskontoret skriver 26 februari 2018 att man ställer sig positiv till en utredning om möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever inte bara i årskurs 1 utan för alla elever i alla årskurser på Västerviks gymnasium. En sådan utredning bör också tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Barn- och utbildningsnämnden har behandlade ärendet , 42 och beslutade bland annat att bifalla motionärens yrkande. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 2 maj 2018 att man inte har något ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet, samt att utredningen även ska omfatta samtliga årskurser i gymnasieskolan och tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Yrkande Ordföranden med instämmande av Sverker Thorén (L) och Harald Hjalmarsson (M) yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet, samt att utredningen även ska omfatta samtliga årskurser i gymnasieskolan och tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

180 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 24 (31) Ks 194, forts. Handlingar i ärendet: Barn- och utbildningsnämndens beslut , 42 Kommunfullmäktiges beslut , 308 Elin Landerdahls motion 13 december 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

181 Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunstyrelsen Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet förslag till svar Elin Landerdahl (M) har i skrivelse 13 december 2017 lämnat in en motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet. Motionären yrkar att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiskahälsosamtal för elever i årskurs 1 på gymnasiet. Barn- och utbildningskontoret skriver 26 februari 2018 att man ställer sig positiv till en utredning om möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever inte bara i årskurs 1 utan för alla elever i alla årskurser på Västerviks gymnasium. En sådan utredning bör också tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Barn- och utbildningsnämnden har behandlade ärendet , 42 och beslutade bland annat att bifalla motionärens yrkande. Kommunstyrelsens förvaltning har inget ytterligare att tillföra ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet, samt att barn- och utbildningsnämndens utredning även ska omfatta samtliga årskurser i gymnasieskolan och tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Anders Björlin Kommundirektör F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Koppling winess\ks utkast\ motion-halsosamtal-forslag-svar-missiv.docx

182 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 42 Au 26 Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet Dnr 2018/ Elin Landerdahl (M) har i skrivelse 13 december 2017 lämnat en motion till kommunfullmäktige angående systematiska hälsosamtal i åk 1 på gymnasiet. Elin Landerdahl (M) beskriver i sin motion att andelen unga som mår dåligt ökar och att depressioner och andra psykiska sjukdomar kan leda till negativa konsekvenser för människors framtida livsvillkor och möjlighet till försörjning. Motionsställaren ser ett behov av att identifiera orsakerna till den psykiska ohälsan bland ungdomar. Elin Landerdahl (M) yrkar på att barn- och utbildningsnämnden får uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever i årskurs 1 på gymnasiet. Barn- och elevhälsochef Christel Dorch och gymnasiechef Jörgen Jonsson kommer vid arbetsutskottets sammanträde redogöra för motion samt för barnoch utbildningskontorets förslag till svar gällande motionen. Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna lämnad information samt att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Arbetsutskottets behandling av ärendet Gymnasiechef Jörgen Jonsson redogör för motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för barn- och utbildningskontorets förslag till svar gällande motionen. De verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen som är berörda av motionen ställer sig positiva till att frågan om systematiska hälsosamtal i gymnasieskolan utreds. Inom gymnasieskolan har arbete redan påbörjats att se över hur det främjande och förebyggande arbetet kring hälsa ska ske kopplat till det uppdrag som finns skrivet i skollagen kap 2 25, 27 d v s att: Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar föreslå barnoch utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning samt Forts nästa sida. Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

183 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden (33) Bun 42 forts Au 26 forts att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Arbetsutskottet beslutar att föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning samt att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Barn- och utbildningsnämndens behandling av ärendet Gymnasiechef Jörgen Jonsson redogör för motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för barn- och utbildningskontorets förslag att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Yrkande Ordförande Gunnar Jansson (S) yrkar att barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna lämnad redovisning samt att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna lämnad redovisning samt att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Expedieras till: kommunledningskontoret Justerandes sign Barn- och utbildningsnämnden (tfn) Västervik (fax) barn.utbildning@vastervik.se

184 Datum Dnr 2018/ Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion angående systematiska hälsosamtal i åk 1 på gymnasiet Bakgrund Elin Landerdahl (M) har i skrivelse 13 december 2017 lämnat en motion till kommunfullmäktige angående systematiska hälsosamtal i åk 1 på gymnasiet. Elin Landerdahl beskriver i sin motion att andelen unga som mår dåligt ökar och att depressioner och andra psykiska sjukdomar kan leda till negativa konsekvenser för människors framtida livsvillkor och möjlighet till försörjning. Motionsställaren ser ett behov av att identifiera orsakerna till den psykiska ohälsan bland ungdomar. Elin Landerdahl yrkar på att barn- och utbildningsnämnden får uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever i årskurs 1 på gymnasiet. De verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen som är berörda av motionen ställer sig positiva till att frågan om systematiska hälsosamtal i gymnasieskolan utreds. Inom gymnasieskolan har arbete redan påbörjats att se över hur det främjande och förebyggande arbetet kring hälsa ska ske kopplat till det uppdrag som finns skrivet i skollagen kap 2 25, 27 d.v.s. att: Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Västerviks gymnasium har inom ramen för partnersamverkan med RISE inlett ett arbete tillsammans med andra kommuner att se över möjligheten till så kallade digitala hälsosamtal. Gymnasieskolans uppfattning är att vi behöver mäta och följa upp elevernas upplevelse av hälsa och trygghet mer regelbundet och mer systematiskt för att på bästa sätt hitta aktiviteter som ger goda möjligheter till främjande och förebyggande elevhälsoinsatser på individ-grupp- och organisationsnivå. För att klara systematiken behöver vi ta hjälp av datorernas kapacitet och artificiell intelligens (AI). Redan idag provas digitala hälsosamtal i ett antal landsting. Vi behöver också titta närmare på forskning kring begreppet psykisk ohälsa bland unga i åldern år. Bland annat har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor i forskningsrapporten När livet känns fel kartlagt orsaker till psykisk ohälsa bland unga.

185 Sammanfattningsvis kan konstateras att berörda verksamheter ställer sig positiva till att barn-och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever inte bara i årskurs 1 utan för alla elever i alla årskurser på Västerviks gymnasium. En viktig del i en sådan utredning blir också att tydliggöra skolans uppdrag kring elevhälsa i relation till landstingets verksamheter i form av barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdcentraler och vuxenpsykiatrin. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna lämnad information, att bifalla motionärens yrkande att utreda möjligheteten att införa systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet samt för samtliga årskurser i gymnasieskolan med de tillägg som ges i den sammanfattande delen i bakgrunden. Christel Dorch elevhälsochef Jörgen Jonsson gymnasiechef 2 (2)

186

187 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 27 (31) Ks 197 Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Kalmar län 2017 Dnr 2018/ Samordningsförbundet i Kalmar län redovisar i skrivelse 16 april 2018 årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet i Kalmar Län bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Samordningsförbundet har under 2017 finansierat projektet Spåret. Förbundsmedlemmarna ska var och en för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet i Kalmar län, samt att för Västerviks kommuns del bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län ansvarsfrihet för verksamhetsåret Jäv Conny Tyrberg (C) och Gunnar Jansson (S) meddelar att de är jäviga och deltar därför inte i beredning och beslut. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till förslaget till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet i Kalmar län, samt att för Västerviks kommuns del bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län ansvarsfrihet för verksamhetsåret Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 18 april 2018 Samordningsförbundets i Kalmar län skrivelse 16 april 2018, inkl. årsredovisning, granskningsrapport och revisionsberättelse för Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

188 Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunstyrelsen Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Samordningsförbundet i Kalmar län 2017 Samordningsförbundet i Kalmar län redovisar i skrivelse 16 april 2018 årsredovisning och revisionsberättelse för Samordningsförbundet i Kalmar Län bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Målet är en ökad samverkan mellan medlemmarna kring personer som är i behov av ett samordnat stöd för att komma i arbete eller studier. Samordningsförbundet har under 2017 finansierat arbetslivsinriktade insatser i länets alla kommuner. I Västerviks kommun har Samordningsförbundet i Kalmar län finansierat projektet Spåret under Förbundsmedlemmarna ska var och en för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet i Kalmar län, samt att för Västerviks kommuns del bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet i Kalmar län ansvarsfrihet för verksamhetsåret Anders Björlin Kommundirektör

189 Datum: Till Samordningsförbundets medlemmar Årsredovisning och revisionsberättelse för 2017 för Samordningsförbundet i Kalmar län I enlighet med Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FinsamL) översändes till förbundsmedlemmarna: Årsredovisning för 2017 Granskning av årsredovisning 2017 Revisionsberättelsen för 2017 Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om årsredovisningen kan godkännas och om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet. När frågan om ansvarsfrihet har prövats av medlemmarna önskar samordningsförbundet få besked om detta. För Samordningsförbundet i Kalmar län Joakim Ivarsson Förbundschef Samordningsförbundet i Kalmar Län Trädgårdsgatan Kalmar info@samkalmarlan.se

190 1(45) Årsredovisning 2017 Fastställd av styrelsen Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

191 2(45) Ordförande har ordet Samordningsförbundet i Kalmar Län bedriver finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Målet är en ökad samverkan mellan medlemmarna kring personer som är i behov av ett samordnat stöd för att komma i arbete eller studier. Samordningsförbundet har under 2017 finansierat individinriktade arbetsrehabiliterande insatser i länets alla kommuner. Sammanlagt har 54 av 132 utskrivna deltagare från insatserna kommit till arbete eller studier. Det är 41 % av deltagarna. Det är ett väldigt positivt resultat som sticker ut i jämförelse med tidigare år. Det är särskilt värt att notera då nyinskrivna deltagare i insatserna nu generellt står längre ifrån arbetsmarknaden än tidigare. Glädjande under 2017 är också att mätningar av bl.a. deltagares progression och mående genomförts. Dessa visar bl.a. att 85% av deltagarna upplever sig vara mer redo för arbete eller studier efter insatsen. De visar också att deltagarna gjort en stegförflyttning mot bättre självkännedom och att de känner en högre livskvalitet efter insatsen. Detta är oerhört positiva resultat: trygga människor som tror på sin egen förmåga har säkerligen bättre förutsättningar att komma i arbete eller studier. Förutom de individinriktade insatserna runtom i länet arbetar förbundet med att generellt främja samverkan mellan medlemmarna genom t.ex. de lokala samverkansgrupperna. I dessa grupper ingår representanter för de fyra myndigheterna. I styrelsen får vi ofta höra att de olika samverkansgrupperna, insatsernas arbetsgrupper och styrgruppen bidrar till att skapa goda relationer mellan myndigheterna, korta och enkla kommunikationsvägar och förståelse och förtroende för varandras arbete. Detta gynnar naturligtvis i slutänden individen som är i behov av myndigheternas stöd och det känns mycket positivt. Slutligen vill jag passa på att tacka all personal i insatserna och förbundets personal för ett mycket bra arbete med riktigt goda resultat. Tack för ett riktigt positivt 2017! Tack för att ni alltid har samverkan och de enskilda deltagarna i fokus och en strävan efter att nå ännu bättre resultat framöver! Maria Ixcot Nilsson, ordförande Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

192 3(45) Innehåll 1. Förvaltningsberättelse Om förbundet Organisation Historik Lagrum Uppdrag Finansiering/Medlemsavgifter Verksamhetsidé och vision Beskrivning av verksamheten Målgrupper Insatser Måluppfyllelse och resultat Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Styrelsearbetet mm Styrelsens arbete under året Revisorer Kansli Beredningsgrupp Medlemssamråd Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Balanskrav Noter Sammanställning av utfall och budget Styrelsens beslut Bilaga med beskrivning av finansierade insatser Bilaga Verksamhetsplan och budget Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

193 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret (45) Till redovisningen hör bilagor som närmare beskriver de olika projekt som finansierats. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret Samordningsförbundet i Kalmar län bedriver sedan 1 oktober 2005 finansiell samordning mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner. Målet med verksamheten är att förbättra samverkan mellan dessa myndigheter och att den enskilde som är i behov av samordnade insatser därigenom ska förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och få en förbättrad livskvalitet. Därigenom ska samhällets resurser användas optimalt för målgruppen. Förbundet har en styrelse med 17 ledamöter. Ordförande är Maria Ixcot Nilsson, 1:a v ordf. Anders Andersson och 2:e v ordf. Andreas Erlandsson. Närvaron vid styrelsesammanträden och engagemanget från ledamöterna i styrelsen har varit mycket gott under det gångna året. Styrelsen anser de flesta av målen som uppställdes i verksamhetsplanen för 2017 har uppnåtts. Finansiering har skett av åtta individinriktade insatser, en kartläggningsinsats samt några utbildningar. Utöver detta har förbundet medfinansierat insatser i form av fler jobb i ASF i Kalmar län samt ett ESF-projekt vid namn IKO (Integration, kompetens och organisation). Under året har 256 personer deltagit i de olika arbetsrehabiliterande projekt som bedrivits. 54 av 132 utskrivna deltagare var i arbete och/eller studier vid utskrivning vilket är lika med 41 procent. Det är betydligt större andel än de senaste åren som har nått egenförsörjning. Dessutom bekriver många deltagare i enkätsvar att de vuxit mentalt genom att de lärt sig mycket, fått en ökad självkännedom och en högre livskvalitet. En framgångsfaktor som beskrivs av i stort sett alla projekt är den samverkan som sker kring individerna mellan de olika myndigheterna och det engagemang som många handläggare visar. Förbundet är även aktivt med och stimulerar samverkan genom att delta i samtliga sex lokala samverkansgrupper i länet och genom att planera samverkansmöten som en följd av det så kallade KUR 2-projektet. Därutöver har två konferensdagar för samverkanspartners, tre utbildningar, Supported Employment, 7-tjugo och NP-diagnoser och en länskonferens finansierats. En process har under året pågått för att förnya förbundets grafiska profil med ny hemsida, nytt profilmaterial, nyhetsbrev, facebook som verktyg att synliggöras. En annan process har har varit att arbeta fram en mer långsiktig integrerad samverkan för insatserna som förbundet finansierar i länet. Ny förbundschef har anställts under året och ny kanslilokal har inretts på Trädgårdsgatan 12 i Kalmar. Förbundets personalstyrka har under året bestått av en förbundschef, (där en överlämning ägt rum under två månaders tid i och med förbundschefsbyte), en processtödjare och en adminstratör som arbetat ca 80 % under året. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

194 5(45) Under 2017 hade Samordningsförbundet i Kalmar län intäkter i form av medlemsavgifter på kr. Årets resultat är vilket gör att det egna kapitalet ökat från kronor till kronor. 1.2 Om förbundet Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kalmar läns landsting och länets tolv kommuner som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli bestående av en förbundschef och en processtödjare samt en deltidsanställd administratör Historik Samordningsförbundet bildades den 1 oktober Lagrum Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsförbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering och därigenom åstadkomma en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundets uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte Finansiering/Medlemsavgifter 2017 års tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgick till kronor där staten bidrog med hälften av medlen, landstinget med en fjärdedel och kommunerna tillsammans med resterande fjärdedel, fördelat efter befolkningens storlek. Därutöver fanns vid årets början kronor i eget kapital Verksamhetsidé och vision Samordningsförbunden har enligt lagstiftningen till uppgift att: besluta om mål och riktlinjer stödja samverkan mellan parterna Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

195 6(45) finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser besluta hur tillgängliga medel för finansiell samordning skall användas ansvara för uppföljning och utvärdering av insatserna ansvara för upprättande av budget och årsredovisning Det övergripande syftet med finansiell samordning är att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete samt att underlätta en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet i Kalmar har formulerat följande syfte för verksamheten: Att möjliggöra flexibel, långsiktig samverkan för individer med behov av stöd från flera myndigheter. 1.3 Beskrivning av verksamheten Först presenteras de målgrupper som deltagit i de individinriktade insatser som förbundet finansierat under 2017 och därefter utfallet av dessa insatser samt en beskrivning av de insatser som finansierats för att stödja samverkan på ett strukturellt plan Målgrupper i individinriktade insatser Målgruppen är personer som är i behov av samordnade insatser. I och med 2017 års verksamhetsplan är tidigare prioriterade målgrupper borttagna. Nu är målgruppen endast personer som är i behov av samordnade insatser. Åldersfördelning, utbildningsnivå, tid i offentlig försörjning, typ av försörjning vid inskrivning samt huvudinremittent för de personer som skrivits in under året beskrivs med hjälp av uppgifter ur SUS 1. Ålder Kvinna Man år år år år år Diagram 1, nyinskrivna deltagares ålder under Nyinskrivna deltagares medelålder under 2017 var 37,2 år vilket är något högre genomsnittlig ålder än Det har skrivits in 93 kvinnor och 71 män, vilket möjligen återspeglar att 1 SUS är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet dit alla insatser rapporterar sina deltagare vid in- och utskrivning. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

196 7(45) kvinnorna har en högre sjukskrivningsgrad än männen. De kvinnliga deltagarna är även något äldre i genomsnitt, 38,3 år jämfört med 35,9 år bland männen. Utbildningsnivå Kvinna Man Grundskola Grundskola Gymnasium Gymnasium Högskola/universit et upp till 1 år Högskola/universit et upp till 1 år Högskola/Universit et upp till 3 år Högskola/Universit et upp till 3 år Diagram 2, nyinskrivna deltagares utbildningsnivå fördelat på kön under Utbildningsnivån bland deltagarna är relativt låg. Av de deltagare som man känner till utbildningsnivån på så har 29 procent enbart grundskola och 42 procent har även fullföljt gymnasieutbildning. Männen har en lägre utbildningsnivå än kvinnorna. 34 procent av männen har enbart grundskoleutbildning jämfört med 26 procent bland kvinnorna. Tid i offentlig försörjning Kvinna Man Diagram 3, nyinskrivna deltagares tid offentlig 2016 uppdelat på män och kvinnor. Under 2017 hade 24 procent av nyinskrivna deltagare fått offentlig försörjning i mer än fem år, vilket är en fortsatt ökning jämfört med tidigare år var motsvarande andel 18 procent, procent, procent och procent. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

197 8(45) Försörjning vid inskrivning Andel kvinnliga deltagare före insats Sjukpenning/Rehabp enning Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiestöd/Studiem edel Annan offentlig försörjning Andel manliga deltagare före insats Sjukpenning/Rehabpe nning Aktivitetsersättning Sjukersättning A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiestöd/Studieme del Annan offentlig försörjning Diagram 4 Under 2017 avslutade deltagares försörjning vid inskrivning fördelat på kön. När man studerar orsaker till inskrivning för de 164 deltagare som skrevs ut under 2017, 93 kvinnor och 71 män, så framgår att kvinnorna har tre ungefär lika stora försörjningskällor vid inskrivning: sjuk-/rehabiliteringspenning, försörjningsstöd och aktivitetsstöd. Bland männen däremot hade nästan hälften försörjningsstöd. Aktivitetsstöd var också en stor försörjningskälla medan färre män än kvinnor varit sjukskrivna. Huvudinremittent Huvudinremittent Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Kommunen Primärvården Psykiatrin Diagram 5, nyinskrivna deltagares huvudinremittent , andelar av inrapporterade remittenter. Försäkringskassan har under 2017 varit den huvudsakliga inremittenten med 39 % av inskrivna deltagare. Därnäst kommer Arbetsförmedlingen med 29 %. Kommunernas andel har varit i 2 Avser 117 av 164 nyinskrivna deltagare 2017, 76 av , 86 av 122 under 2015 och 59 av Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

198 9(45) stort sett oförändrad under perioden medan det har varit stor variation i remisser från övriga myndigheter. Troligtvis finns det flera olika orsaker till detta, men glädjande nog kan vi konstatera att samtliga myndigheter remitterat in relativt jämt antal deltagare Insatser Individinriktade insatser Här görs en sammanfattande beskrivning av individinriktade insatser som bedrivits under året. För en närmare beskrivning av varje projekt hänvisas till bilaga. Arbetslivsinriktade insatser Av nedanstående tabell framgår hur många deltagare de olika arbetslivsinriktade insatserna har haft under det gångna året. Budget antal delt Antal nya delt Antal avslut delt Pågåen de delt Antal nya anonyma Antal delt Innergården, Mörbylånga KRUS, Kalmar Plattformen, Hultsfred/Vimmerby Pontibus, Borgholm SAMBA, Nybro/Emmaboda Spåret, Västervik Vägen till självförsörjning, Torsås Vägknuten 2, Oskarshamn/ Mönsterås/Högsby Vägknuten 2.0, Oskarshamn/ Mönsterås/Högsby SUMMA Tabell 1 Antal deltagare i arbetslivsinriktade insatser i Kalmar län under 2017 Som framgår så har det funnits arbetslivsinriktade insatser i samtliga kommuner under Dock har insatsen Vägen till självförsörjning i Torsås avslutats under året. Uppbyggnaden av insatserna är till stor del densamma då vi i verksamhetsplanen enats om att målgruppen för våra insatser är Personer som är i behov av samordnade insatser för inträde eller återgång till arbetsmarknaden eller i annan varaktig försörjning. Behoven ska identifieras och prioriteras lokalt. Målgrupperna kan variera lite. Några insatser prioriterar yngre personer (KRUS) och det finns insatser som fokuserar på personer som är utrikesfödda (en del av SAMBA). Insatsernas mål kan vara att stödja personer mot en egen försörjning, att undvika rundgång mellan myndigheterna, att deltagarna mår bättre och behöver mindre vård samt att säkerställa att de kommer rätt i systemen och får rätt ersättning. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

199 10(45) I samtliga insatser finns en arbetsgrupp med personal från de samverkande myndigheterna som träffas regelbundet för att gemensamt diskutera personer i behov av samordnat stöd. Ibland löser gruppen vid sittande bord hur inblandade parter gemensamt ska gå vidare för att ge individen bästa möjliga stöd. Om arbetsgruppen kommer fram till att personen ifråga behöver extra stöd så tillsätts en person ur insatsen som extra stöd. Dessa personer har lite olika titlar som koordinator, vägledare eller handledare. Det är lönerna till den personalen och övriga kringkostnader som samordningsförbundet står för. Insatserna är då projekttiden löpt ut LIS:ade, vilket innebär att insatserna inte har ett slutdatum utan löper på över tid, så länge det fyller sitt syfte. I samtliga nu pågående insatser är det kommunerna som anställningsmyndighet för personalen. Varje insats har en styrgrupp kopplad till sig som huvudsakligen består av chefer i de olika myndigheterna. De träffas några gånger per år och dit kan arbetsgrupperna lyfta problem som uppmärksammats vid samverkan för åtgärd. Nedan finns en jämförelse med tidigare år av antal deltagare i arbetsrehabiliterande insatser. Budget antal deltagare Antal deltagare Antal nya deltagare Antal avslut deltagare Pågående deltagare Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för Den variation som finns över tid i antal inskrivna och utskrivna deltagare beror främst på när olika insatser har startat respektive avslutats Stödjande av samverkan Lokala samverkansgrupper (LSG) I länet finns det sex lokala samverkansgrupper som fungerar som ett forum för utveckling av samverkan mellan parterna. De omfattar Kalmar/Torsås, Nybro/Emmaboda, Borgholm/ Mörbylånga, Oskarshamn/Mönsterås/Högsby, Hultsfred/Vimmerby respektive Västerviks kommuner. Försäkringskassan är sammankallande i en av dessa grupper och samordningsförbundet i de resterande fem. Vidare deltar representanter, vanligtvis chefer, från de fyra samverkande parterna. Samverkansmöten Med avstamp i den kartläggning, benämnd KUR 2, som gjordes 2015 av hur samverkan fungerar i länet kring gruppen unga med psykisk ohälsa så har två samverkansmöten hållits under året. Varje LSG ansvarar för dessa samverkansmöten i sitt område och under våren kom Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

200 11(45) två stycken LSG igång med sådana möten där mindre grupper av chefer och medarbetare från de ingående organisationerna samtalade om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras för att få till stånd en effektiv samverkan. En samverkansdag ordnades på Vimmerby folkhögskola med en gästföreläsare vid namn Per Germundsson och en samverkansdag i Oskarshamn under ledning av Jonas Wells. Kartläggningar och medfinansiering av projekt Förbundet har under året finansierat en kartläggning gällande behov av insatser för nyanlända kvinnor i Högsby. Kartläggningen räknas vara färdig under 2018, för att därefter se vilka åtgärder som är lämpliga för målgruppen. Samordningsförbundet har under 2017 medfinansierat två projekt. Det ena är ett ESF-projekt som drivs av Regionförbundet i Kalmar. Projektet heter IKO (Integration, kompetens och organisation) vi blir fler i Kalmar län. Projektet handlar till stor del om att utbilda personal inom olika myndigheter och idéburna verksamheter i interkulturellt bemötande av nyanlända. Samordningsförbundet medfinansierar både med tid och ekonomiska medel. Det andra projektet heter Fler jobb i ASF i Kalmar län. (ASF = arbetsintegrerade sociala företag). Projektet inriktas på att skapa hållbara strukturer för långsiktig regional samverkan, kunskaps o kompetensutveckling samt affärsutveckling för fler jobb i ASF. Projektet tar sin utgångspunkt i den handlingsplan för ASF som tagits fram i länet och som är politiskt förankrad. Samordningsförbundet medfinansierar både med tid och ekonomiska medel. Utbildningar och konferenser En uppskattad fyradagars utbildning i 7-tjugo genomförd av Swedish empowerment center. 7-tjugo är en metod för att stötta personer med funktionsvariationer till en plats på arbetsmarknaden, har hållits i Kalmar med arton deltagare. Supported employmentutbildning har ägt rum under året i Oskarshamn av Malmerho kompetens i kombination med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Denna tvådagars utbildning var innehållsrik och uppskattad av de sexton personer som deltog. Under hösten hölls förbundets årliga länskonferens för styrelseledamöter, deltagare i de olika lokala samverkansgrupperna och insatspersonal. Den hölls lunch till lunch oktober på hotell Skansen i Färjestaden. Den första halvdagen ägnades åt att titta i backspegeln, om FINSAM-lagstiftningens framväxt och samordningsförbundens tillkommelse och uppdrag. Till hjälp fanns Johan Jonsson och Ola Andersson, båda har varit/är delaktiga i Delta Hisingen, ett samordningsförbund som var försöksverksamhet innan det permanentades i början av Andra dagen ägnades åt Samordningsförbundets i Kalmar län framtid och inriktning. Sextiofem personer var delaktiga på konferensen Samtlig insatspersonal i länet träffades under hösten under en lunch till lunch för att dels få kompetensutveckling kring personlighet, bemötande och ledarskap samt dels för att samtala om andra gemensamma och angelägna frågor. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

201 12(45) Ledamöter och personal från kansliet deltog i den stora Finsam-konferensen som hölls i Malmö under två dagar i april. Ordförande i Samordningsförbundet i Kalmar län är sedan tidigare invald som ledamot i Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och har deltagit, tillsammans med förbundschef på styrelsemöten. Vid ett tillfälle kombinerades NNS styrelsemöte med en ordförandedag. Ordförande och vice ordförande samt förbundschef deltog i NNS ordförandekonferens i januari. Förbundschefen har även deltagit i Nationella rådets förbundschefskonferens samt vid ett nätverksmöte med andra förbundschefer som arbetar i länsförbund. 1.4 Måluppfyllelse och resultat Nedanstående mål är uppsatta i verksamhetsplanen för Redovisning av bedömd måluppfyllelse kommenteras efter respektive målområde. Resultatmål Mål Aktivitet Måluppnåelse Mål på Målet har individnivå uppnåtts 90 % av deltagarna ska uppleva stöd och inflytande i sin process. Vi mäter detta mål genom indikatorerna, 1, 2, 3. 93% i genomsnitt av mätning med indikatorerna 75 % av deltagarna ska uppleva sig vara mer redo för att arbeta eller studera. Vi mäter detta genom indikatorerna 5, 6, 7. Indikator 6 mäts endast vid avslut och är inte relevant i denna mätning. 85% i genomsnitt utifrån indikator 5 och 7. Målet har uppnåtts Mål på strukturnivå 30 % av deltagarna ska ha kommit ut i arbete eller studier efter avslutad insats 80 % av personer involverade i samverkan ska uppleva att samverkan genererar bättre förutsättningar för individer. Andelen till arbete eller studier mäts via SUS. 54 av 132 utskrivna deltagare var i arbete och/eller studier vid utskrivning vilket är lika med 41 procent. Vi mäter detta genom indikatorerna 7, 8, 9, 10, 12,13. 84% i genomsnitt utifrån indikatorerna. Målet har uppnått Målet har uppnåtts Mål på organisationsnivå Förbundet ska vara presenterat hos berörda intressenter vad gäller Fullmäktige ska besökas en gång per mandatperiod och Kommun- och Målet bedöms ha uppnåtts Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

202 verksamhet och arbetssätt. landstingsledning ska besökas vartannat år. Utöver det kan presentation av förbundets verksamhet ske på fler ställen utifrån behov och förfrågningar. Förbundet ska kunna presentera välgrundad statistik kring insatser. 13(45) Målet bedöms ha uppnåtts Målet bedöms ha uppnåtts Förbundet ska också arbeta med att vara mer synlig på webben och att bygga upp en marknadsföring som ska bidra till att sprida kunskap om förbundet Målet bedöms ha uppnåtts Mål på ekonomisk nivå Behållningen vid årets slut ska vara mellan 5 och 10 % av innevarande års budget. Nyhetsbrev förväntas bidra till bättre och mer kontinuerlig information till våra medlemmar kring verksamheten och aktuella insatser Utfallet för 2017 års verksamhet ligger högre än målet. Total budget 2017 på och den egna behållningen vid årets slut var kr, vilket i procent innebär i 14,2 %. Målet bedöms ha uppnåtts Målet har inte uppnåtts Insatsernas budgetar ska vara så väl beräknade att utfallet inte avviker mer än 5 procent Utfallet mäts genom att jämföra rekvirerade medel med den summa som budgeterats. Budgeterade insatskostnader var kr och utfallet blev kr vilket i procent innebär 15,3 % Målet har inte uppnåtts Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

203 14(45) Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Resultat och måluppfyllelse redovisas på aggregerad nivå för samtliga finansierade insatser. Mer detaljerad redovisning för varje enskild verksamhet finns i bilaga. Arbetslivsinriktade insatser Av nedanstående diagram framgår något om resultaten i de olika arbetslivsinriktade insatserna under det gångna året. Sysselsättning efter insats Kvinnor Före insats Kvinnor Efter insats Män Före insats Män Efter insats 0 Ej sub arbete Sub arbete Antal deltagare i studier Arbetssökande deltagare Övrigt Diagram 6, Sysselsättning vid inskrivning och avslut för 132 deltagare i arbetsrehabiliterande insatser som avslutats under Diagrammet illustrerar vad de deltagare som avslutades under 2017 hade för sysselsättning vid inskrivning och avslut. 54 av de 132 utskrivna deltagarna, eller 41 procent, hade arbete eller studier vid utskrivning och 53 (=40 procent) var inskrivna som arbetssökande. Totalt betraktades således 81 procent som rehabiliterade och redo för arbetsmarknaden när de avslutades. Det är fler män än kvinnor som fått ett arbete utan lönesubventioner och fler kvinnor än män som hade börjat studera. Det var ungefär lika stor andel män som kvinnor som fått subventionerat arbete eller var arbetssökande. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

204 Antal avslut till arbete eller studier Andel avslut till arbete eller studier ,8 % ,3 % ,1 % ,4 % ,9 % ,6 % ,9 % Tabell 2, jämförelse av insatsredovisning i SUS för (45) Efter att det under några år varit mindre än 30 procent av deltagarna som haft arbete eller börjat studera så har andelen ökat till 41 procent under Med tanke på att deltagarna oftast stått mycket långt ifrån arbetsmarknaden så får detta anses som ett mycket gott resultat. Försörjning efter insats Antal deltagare före insats Antal deltagare efter insats Diagram 7, Försörjning vid inskrivning och utskrivning för 132 utskrivna deltagare i arbetsrehabiliterande insatser under 2017 Av diagrammet framgår att det skett störst minskning av personer som har försörjningsstöd som försörjningskälla men även en stor minskning av personer som erhållit aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen. De försörjningskällor som har ökat är framförallt deltagare som inte har någon offentlig försörjning vid avslut. Ökning är det även av personer som har studiestöd och av personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

205 Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser 16(45) Att värdera effekterna av strukturövergripande insatser är mycket svårare eftersom det här inte finns någon statistik från SUS eller andra källor att hämta data ur. Det som kan konstateras är dock att det finns en väl utbyggd struktur för samverkan mellan myndigheterna genom de olika lokala samverkansgrupperna, de samverkansmöten som börjat komma igång för att utveckla samverkan och insatsens styr- och arbetsgrupper. Däremot så varierar såväl närvaron som engagemanget både mellan olika grupper och över tid. Det märks av när arbetsbelastningen är hög inom de olika myndigheterna att deltagare ofta prioriterar den egna verksamheten framför samverkansmöten även om det också finns exempel på motsatsen. Vi vet också att de utbildningar i Supported Employment, 7tjugo och NP-diagnoser som finansierats varit mycket uppskattade och används i olika verksamheter för att stödja individer mot arbetsmarknaden. De konferenser som finansierades har varit välbesökta och uppskattade liksom den länskonferens för förbundets eget nätverk som arrangerades i oktober. 1.5 Styrelsearbetet mm Styrelsens arbete under året Styrelsen har bestått av dessa ledamöter: Medlemsorganisation Ordinarie ledamot Ersättare Borgholm Mikael Palmqvist (S) Bengt Jonsson (FÖL) Emmaboda Stig-Ove Andersson (S) Stefan Nyström (M) Hultsfred Conny Daag (M) Lizette Wästerlund (S) Högsby Marcus Schön (M) Diana Bergskans (S) Kalmar Dzenita Abaza (S) Roger Holmberg (S) Mönsterås Agneta Landberg (C) Håkan Sjöborg (C) Mörbylånga Göran Backrot (C) Eva Folkesdotter-Paradis (M) Nybro Jimmy Loord (KD) Ann-Christine Quist-Karlsson (S) Oskarshamn Andreas Erlandsson (S) Lennart Hellström (M) Torsås Christina Lönnqvist (S) Linda Eriksson (C) Vimmerby Eva Berglund (S) Marie Nicholson (M) Västervik Gunnar Jansson (S) Conny Tyrberg (C) Landstinget i Kalmar län Maria Ixcot Nilsson (S) Jonny Bengtsson (S) Landstinget i Kalmar län Anders Andersson (KD) Bill Björklund (L) Landstinget i Kalmar län Ylva Bengtsson (V) Eva-Karin Holgersson (MP) Arbetsförmedlingen Lars Häggbring Carina Lindgren/Lars Borgemo Försäkringskassan Petter Grönwall Susanne Möller Styrelsen har under året haft fyra välbesökta sammanträden på olika orter i länet. Sammanträdena har kombinerats med besök i olika kommuner och presentation av olika aktuella insatser. Protokoll från sammanträden publiceras på förbundets hemsida och finns därmed tillgängliga för såväl ledamöter, samverkansaktörer som övriga intresserade. Arbetsutskottet har bestått av Maria Ixcot Nilsson, ordförande, Anders Andersson, 1:e v. ordf, Andreas Erlandsson, 2:e v ordf., samt ledamöterna Göran Backrot, Petter Grönwall och Carina Lindgren. Arbetsutskottet har under året haft fem sammanträden. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

206 17(45) Under året har en process pågått för att hitta en långsiktighet i de insatser Samordningsförbundet finansierar. Detta har lett fram till att när projekttiden är slut i en insats, inkommer en ny ansökan som benämns LIS (Långsiktig integrerad samverkan), vilket innebär att insatsen inte har någon bortre tidsgräns, den pågår så länge den fyller sitt syfte. I och med att insatserna är tillsvidare, har även en idé om att arbeta med relationsskapande aktiviteter i form av frukostmöten och inspirationsdagar. Denna inriktning har arbetats fram i diskussionsforum på läskonferensen och diskuterats ytterligare i LSG-möten och beredningsgruppsmöten samt AU. Därefter fattade styrelsen beslut om inriktningar i den verksamhetsplan som antogs i november. Vid varje styrelsesammanträde redovisas de delegationsbeslut som fattats av arbetsutskottet och förbundschefen. Förbundschefen redogör även muntligt för utvecklingen i förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I oktober presenterades en skriftlig delårsredovisning av det första halvåret där bland annat insatserna redovisar sin verksamhet. Kansliets personal medverkar i de sex lokala samverkansgrupperna i länet och följer de olika insatserna bland annat genom att delta i insatsernas styrgruppssammanträden. En insats som avslutades under året, Vägen till självförsörjning i Torsås kommun, kommer följas av en strukturinsats under Minnesanteckningar från beredningsgruppen och de lokala samverkansgrupperna delges styrelsen. Vidare informerar Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans representanter styrelsen om utvecklingen i sina respektive verksamheter vid styrelsens sammanträden. Styrelsen har medfinansierat, och kansliets personal har medverkat, i det så kallade Indikatorprojektet, som drivs av Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS), med syfte att utveckla indikatorer som ska vara ett stöd i utvärdering och utveckling av samordningsförbundens verksamheter. Under senare delen av 2017 var verktyget färdigt för användning. Förbundet har köpt in licens för att kunna mäta indikatorerna och första mätningen ägde rum i oktober/november. De positiva resultaten utifrån mätningen finns delgivna under rubriken måluppfyllelse och resultat. Representanter ur styrelsens presidium har under året, tillsammans med förbundschefen, fört en dialog med representanter för ägarna dels gemensamt vid två tillfällen och dels vid besök i de högsta politiska ledningarna för såväl kommuner som landsting. Dialogen har handlat både om resultaten i förbundets verksamhet och om ekonomi Revisorer Landstinget har utsett Bo Jonsson, Västervik, och kommunerna Jan Bengtsson, Kalmar, som revisorer. Staten har handlat upp revision av Deloitte som i Kalmar län företräds av Berth Larsson. Bo Jonsson är revisionens ordförande. Räkenskapsgranskning har handlats upp av PWC i Kalmar. Sakkunnigt biträde har varit Tomas Sandberg som är revisionschef på Landstinget i Kalmar län. Revisionen har haft två sammanträden under året och ett av dessa kombinerades med en överläggning med samordningsförbundets arbetsutskott. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

207 18(45) Kansli Styrelsen har tillgång till ett kansli med en heltidsanställd förbundschef. Tjänsten innehas av Joakim Ivarsson, som efterträtt Hans Eriksson, då Hans gått i pension i maj Utöver förbundschef finns en processtödjare på heltid och en administratör på deltid. Processtödjare är Malin Gruvhagen och administratör Athraa Ahmed. Kansliet biträder styrelsen, ansvarar för förbundets administration och utåtriktade information samt stöttar de olika insatser som finansieras av förbundet och ger övrigt stöd till utveckling av samverkan inom länet. Kanslilokalen finns på Trädgårdsgatan 12 i Kalmar, där samtliga anställda har sina arbetsplatser att utgå ifrån. Kalmar kommun ansvarar för tillsyn av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen Beredningsgrupp En beredningsgrupp bestående av en tjänsteman från vardera Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget samt sex kommunala tjänstemän har haft fyra sammanträden under året. Beredningsgruppen har en kvalitetssäkrande roll i beredningen av ärenden till styrelsen, är ett stöd till förbundschefen och kan lyfta upp behov av åtgärder i länet Medlemssamråd Det har hållits två stycken dialoger med förbundets ägare under året. Sammankallande är primärkommunala nämndens ordförande, Tomas Kronståhl, Västervik. Vid dessa tillfällen har ägarrepresentanter, representanter för samordningsförbundets presidier samt förbundschef deltagit. Förbundet har presenterat sin verksamhet och haft dialog om resultaten och om finansieringen av förbundets verksamhet. 1.6 Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning Belopp tkr Aktuell budget jan-dec 2017 Utfall jandec 2017 Avvikelse utfall budget Bokslut helår 2016 Nettokostnad Bidrag/intäkt Resultat Utgående eget kapital Likvida medel Vi hade en felaktig rekvisition från Hultsfreds kommun 2016 vilket påverkar minskade kostnader för 2017 med kr Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

208 1 Resultaträkning 19(45) Resultaträkning Not Rörelsens Intäkter Rörelsens Kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Lämnade bidrag Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter - - resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning Balansräkning Not TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran moms Övriga interimsfordringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPETAL OCH SKULDAR Eget Kapital Balanserat resultat Årets Resultat Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

209 Summa Eget Kapital (45) Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Int skulder förutbet Bidrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget Kapital och skulder Finansieringsanalys Finansieringsanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets Resultat Ökning(-)/minsknig(+) av kortfristiga fordringar Ökning(+)/minsknig(-) kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna Lån ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning i tillämpliga delar och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare. Sammantaget innebär det att Samordningsförbundet i Kalmar läns redovisning i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

210 5. Balanskrav Resultatet av verksamheten är positivt och således balanserat. 6. Noter Not 1 Intäkter Erhållna statliga bidrag Erhållna bidrag Kursavgifter (45) Not 2 Övriga externa kostnader Adm-tjänster Kompetens i samverkan Kurs o konferensavgift Rese/ hotellkostnader Revisionsarvode Leasingavg Personbilar+Bränsle Kontorsmaterial Konsultarvoden Lokalhyra Förbrukningsinventarier Övriga reklam Övriga främmande tjänster Reklam trycksaker KUR- kostnader Övrigt Not 3 Personal kostnader Lön tjänstemän Arbetsgivaravgifter Sammanträdesarvode Kollektiv pensionsförsäkr Styrelsearvode Semesterlön Skattefri bilersättning Skattepl bilersättning Skattefria trakt Skattepl trakt Övr gruppförsäkring Övr personalkostnader Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

211 (45) Not 4 Leverantörsskulder Projekt Kv Kalmar Kommun/ leasing& bränsle Vimmerby Kommun/ Adm.tjänster kv Vimmerby Kommun/ lokal hyran, cafe Big Travel Landstinget/revisionstjänster, konferens Visma Itsam 813 Jenny Dekoration 528 Lindmark& Partner NNS/ utbildning Siemens Skylt Reklam Not 5 Upplupna Kostnader Revisionsarvode Kompetens i samverkan Övr avdr gill kost Leasing avg. & person bilar 38 Övriga främmande tjänster Styrelse kostnader 600 Personalskatt Avräkna sociala avgifter Dataprogram licenser 144 Rese/hotellkostnader Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

212 7 Sammanställning av utfall och budget (45) Intäkter Budget Utfall Differens Kommentarer 2017 Medlemsbidrag Anställningsstöd Ersättn. från Af Kursavgifter tjugo handledar utb. Eget kapital Ränteintäkter Summa eget kapital och intäkter Kostnader Budget 2017 Utfall Differens Kommentarer Styrelsen Arvode, arb. giv avgift, milersättn mm Personal Dubbel lön förb chef 2 mån Lokal, dator, telefon mm Nya kontorslokaler, invent. Resor, hotell Redovisning och sakkunnigt biträde Revision Utbildning, Supported emloyment Se intäkt 7tjugo Konferenser Samverkansmöten Utvärdering Endast indikatorerna Avgift NNS Övrigt hemsida, fb, nyhetsbrev, grafik profil, trycksaker och reklam- stor del Delsumma, administration mm Individinsatser SUMMA Beslutade insatser inför 2017 Vägknuten 2, vägknuten 2.0 i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner Budget 2017 Utfall Differens Kommentarer NNS = Nationella Nätverket för Samordningsförbund Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

213 Innergården i Mörbylånga kommun (45) Spåret i Västervik Vägen till självförsörjning i Torsås kommun Avslutades i förtid SAMBA i Nybro och Emmaboda kommuner Plattform Hultsfred/Vimmerby Rekvirerade kr för mkt föregående år. Pontibus i Borgholms kommun KRUS i Kalmar kommun Globen i Nybro Avslutat SUMMA Under året 2017 beslutade insatser Budget Utfall Differens kommentarer Fler jobb i ASF i Kalmar län Kartläggningsprojekt i Högsby Kartläggningen förlängd tom 31 mars 2018 IKO Vi blir fler i Kalmar län Potten Pott - beslutad för individinriktade insattser för hösten 2017 SUMMA Rekvisitionerna från Hultsfreds kommun för projekt Plattformen var felaktig 2016, med konsekvens att mindre utbetalats under 2017 Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

214 25(45) 8 Styrelsens beslut Styrelsen intygar genom ett protokollfört beslut den 16 mars 2018 att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt kostnader, intäkter och förbundets ekonomiska ställning. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

215 Bilaga Insatser och måluppfyllelse 26(45) Insats Plattformen, Hultsfred och Vimmerby Syfte och mål: Effektivisera samverkansmyndigheternas tillgängliga resurser och kompetens. Stärka personer som står en bit ifrån arbetsmarknaden, så att de kan närma sig den reguljära arbetsmarknaden eller påbörja studier för att öka möjligheterna till egen försörjning. Tidigt identifiera och kartlägga behov av insatser från andra samverkande myndigheter. Cirka 30 personer per år deltar i verksamheten. 30 % av dessa ska inom 90 dagar efter avslutad aktivitet ha fått ökad egenförsörjning genom arbete eller studier. Målet är också att plattformen ska påverka organisationernas arbetssätt på ett strukturellt plan. Ett ökat lärande kring behovsgruppen ska på sikt leda till att personer med behov av samverkan inom plattformen identifieras tidigare. Samverkan ska också leda till ett positivare arbetsklimat mellan organisationerna till gagn för andra grupper som inte ingår i behovsgruppen. Målgrupp: Personer mellan år med fysisk, psykisk eller social ohälsa och är aktuella på minst en av samverkansmyndigheterna. Insatstid och personalresurser: De första deltagarna skrevs in under februari Två koordinatorer jobbar heltid. Metod: Projektet har ett samverkansteam, Individuella Samverkansteamet, som består av personal från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, öppenpsykiatriska mottagningen, socialförvaltningarna och hälsocentralerna i Hultsfred- och Vimmerby Kommun. Teamet träffas tre timmar var tredje vecka och konsulterar ärenden. Samtycke finns från personen i fråga. Då teamet kan se att det finns behov av koordinator blir individen inskriven i Plattformen och tilldelas en koordinator. Alternativt kan resultatet vara att ny information tillkommer och ordinarie verksamheter jobbar vidare utifrån den. Koordinatorernas uppdrag är att samordna och nätverka med myndigheterna kring deltagarna. Med hjälp av motiverande samtal upprättas en handlingsplan med mål och delmål där fokus kan ligga på att starta och fullfölja en förändringsprocess, skapa struktur, hitta vägar ut mot arbetsträning, arbete eller studier. Koordinatorerna erbjuder också gruppaktiviteter kring personlig utveckling. Förändringar under året: Under året har det inte varit någon gruppverksamhet, det har inte funnits underlag för det. Det har varit ett personalskifte då en föräldraledighet tog slut och hon kom åter till arbete. Framgångsfaktorer: Gruppaktiviteter. Vi har använt oss av metodik från 7TJUGO med goda resultat. Vi har haft mycket tid för individuell kontakt med våra deltagare. Ett brett nätverk och goda förutsättningar för samverkan har också haft stor betydelse. Individuella Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

216 27(45) samverkansteamet är ett väl inarbetat team med samlade kompetenser med bred kunskap. Forumet har använts både för konsultationsärenden och som ingång till en koordinator. Deltagarresultat SUS: Budgeterat antal deltagare per år är 30 deltagare. Projektet har haft en budget på kronor under Under 2017 har 49 ärenden konsulterats i IST och de har varit remitterade enligt följande: Försäkringskassan 18, Arbetsförmedlingen 11, Socialförvaltningen i Vimmerby 7, Öppenpsykiatriska mottagningen 12, Socialförvaltningen i Hultsfred 1, Hälsocentralerna 0. Av de 49 konsulterade ärendena i IST 2017 har 22 fått beslut om koordinator och därmed registrerats i SUS. Remissfördelningen av de 22 deltagarna är Försäkringskassan 11, Arbetsförmedlingen 2, Socialförvaltningen i Vimmerby 2, Öppenpsykiatriska mottagningen 6, Socialförvaltningen i Hultsfred 1, Hälsocentralerna 0. Under året har 20 deltagare avslutats. 6 personer har skrivits ut för arbete. 1 har skrivits ut för studier. 1 har skrivits ut som aktivt arbetssökande. 4 personer har fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering i den ordinarie myndighetsverksamheten eller i fortsatt samverkan. 8personer har avslutats för att rehabilitering mot arbete inte är aktuellt i dagsläget. Resultat för samverkan: Genom samtycke och IST har myndigheter har fått ny, samlad och relevant information om deltagaren. Genom IST har vi lagt tid på att skapa samsyn kring allas uppdrag. Vi har ett gemensamt förhållningssätt som sprider sig till övriga myndigheter. Malin Strömmert och Linda Thörn Verksamhetsledare Plattformen Insats SAMBA, Nybro och Emmaboda Insatsens syfte, mål och målgrupp. Syftet med rehab-spåret är att motverka utanförskap och låsningar i systemen genom att föra de inskrivna i projektet närmare arbetsmarknaden eller hjälpa individerna till rätt ersättning. Syftet med integrationsspåret är att fånga individer som behöver extra stöd där ordinarie etableringsinsatser inte är tillräckliga för att individer ska få rätt förutsättningar för att bli integrerade. Rehabspårets målgrupp är kvinnor och män mellan år som haft lång arbetslöshet eller sjukskrivning vilket medfört ett utanförskap. Personer som har sin ersättning och/eller stöd från någon av samverkansmyndigheterna. Även personer med lång arbetslöshet beroende på språkliga hinder ingår i målgruppen. Integrationsspåret riktar sig mot tre målgrupper, den första målgruppen är individer som är på väg att avsluta etableringen men som inte behärskar det svenska språket tillräckligt. Den andra målgruppen är ärenden som är i JOB:en men som av olika anledningar inte kan tillgodogöra sig JOB:ens arbetsmarknadsåtgärder och härmed riskerar att bli beroende av helt försörjningsstöd. Den sista gruppen är de individer som redan är beroende av försörjningsstöd och behöver särskilt stöd och driv för att komma in på arbetsmarknaden. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

217 28(45) Insatsens tidsram samt personalresurser. Projektet startade den 1 februari 2016 och pågår till den 31 december Det jobbar två projektledare på 100 % i projektet. Insatsens metod. Metoden för rehab-spåret är riktad mot arbete med deltagare och är uppdelat på kartläggning, process och verkställighet. Individer som har längst väg att gå genomgår alla tre stegen medan de som står närmast arbetsmarknaden går direkt in i process och verkställighet. Med hjälp av utvecklingstrappans fem steg kan sedan individens behov matchas mot arbetsgivarens behov för att säkerställa en utveckling. Även om man i vissa fall inte kan tillämpa arbetslinjen behövs utvecklingstrappan som underlag för aktivitets- eller sjukersättning. Metoden för integrationsspåret är uppdelad i block, där man alltid börjar med kartläggning av deltagarnas utbildningsnivå, hälsa, arbetslivserfarenhet, fritidsintresse och sociala förhållande. Man genomför regelbundna gruppsamtal, enskilda samtal samt fysisk aktivitet. Samhällsorienteringsundervisning genomförs där man diskuterar allt som handlar om det svenska samhället, regler, normer, kultur, rättigheter och skyldigheter, demokrati, arbete osv. Insatsens resultat på individnivå, (SUS) Budgeterat antal deltagare 50st/år. Antal nya deltagare: 46st Fördelning på remitterande deltagare: Individ o familj: 11st Arbetsförmedling: 33st Landsting: 0 Försäkringskassan: 4st Totalt antal deltagare under året: 59st Antal till arbete eller studier: 21st Rätt ersättning: 5st Sedan uppstart: Budgeterat antal deltagare: 140st Antal deltagare totalt: 108st Fördelning på remitterande myndighet: Individ o familj: 46st Arbetsförmedling: 58st Landsting: 6st Försäkringskassan: 5st Antal till arbete eller studier: 47st Rätt ersättning: 13st Praktik: 23st Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

218 29(45) Framgångsfaktorer inom samverkan. Organisation: Kunskapsutbytet som sker i arbetsgruppen ger en synergieffekt på alla berörda myndigheterna och ger samtidigt ökad förståelsen för myndigheternas agerande. Arbetsgruppen har ofta löst ärenden som under lång tid stått still genom att behandla ärendet skyndsamt samt använt det handlingsutrymme som finns på varje myndighet. Samverkan som sker i arbetsgruppen ökar förståelsen för hur komplexa integrationsärendena kan vara. Den samsyn som råder i arbetsgruppen sätter individen i fokus och alla deltagarnas processer diskuteras och alla professionerna bidrar med sin kunskap. Detta gör i förlängningen att deltagarna får den bästa hjälpen för att en förändring ska kunna ske. Styrgruppen Representanterna i styrgruppen besitter bred kompetens och handlingskraft vilket medför att projektledarna får optimala förutsättningar för att göra ett kvalitativt arbete. Styrgruppen har en samsyn på hur man ska behandla den komplexa integrationen. Individnivå Dagliga kontakter i gruppen, enskilda samtal med deltagarna utformar en djup och god relation mellan deltagarna och projektledaren vilket medför en miljö där deltagarna känner sig sedda och trygga. Detta ökar deras motivation, samt klargör deras egna mål och förutsättningar. Projektledarens kompetens medför att deltagarna kan stöttas och coachas, för att närma sig egen försörjning eller utbildning. I integrationsspåret är det en fördel att projektledaren kommer från samma eller liknande kultur och hens goda kännedom om deltagarnas bakgrund och kulturer har varit en avgörande faktor i projektets framgång. Kartläggningen gör att deltagarna får rimliga krav utifrån sina förutsättningar, de får uppleva att de klarar saker samt att det ställs adekvata krav utifrån individens mående. Projektledarens möjlighet att lägga mycket tid på varje deltagare är en stor framgångsfaktor eftersom det ger deltagarna en trygghet samt någon som kan vara ett stöd när det är jobbigt. Denna tid möjliggör även att projektledaren kan vara en stor motivationscoach, då ofta deltagarna är osäkra och ängsliga inför förändringar, men även på sin egen förmåga. Ulf Arvidsson och Ronja Ismail Verksamhetsledare SAMBA Insats SPÅRET, Västervik Insatsens syfte, mål och målgrupp. Att korta vägen för den enskilde mot ökad egenförsörjning samt att effektivisera och öka myndigheternas samverkan. Projektets mål är att erbjuda samverkande insats där 30% går vidare mot ökad självförsörjning genom arbete, studier eller rätt till rätt insats. Målgruppen är individer i behov av stöd från två eller fler av samverkansmyndigheterna i ålder år som inte har ett pågående missbruk. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

219 30(45) Insatsens tidsram samt personalresurs Insatstiden är individuell. En projektledare/handledare samt 1.6 handledare finansieras via projektmedel. Ytterligare 4 handledare som arbetar i Knutpunktens verksamhet finns tillgängliga för projektet. En SAM-grupp med handläggare från respektive myndigheter samt styrgrupp med representation från respektive myndigheter lägger tid i projektet. Insatsens metod Spåret är integrerat i Knutpunktens ordinarie verksamhet. Vi erbjuder verksamhet i egna lokaler där man arbetar såväl i grupp som individuellt, vi erbjuder även praktik/arbetsträning. Insatsens resultat på individnivå, (SUS) Hittills i år: Budgeterat antal deltagare: 25 helårsplatser Antal nya deltagare: 19 Fördelning på remitterande myndighet: FK 10, Fsd 3, LT 5, AF 1 Totalt antal deltagare under året: 34 Antal avslutade deltagare: 16 Antal till arbete eller studier: 3 Sedan uppstart: Budgeterat antal deltagare: 25 helårsplatser Antal deltagare totalt: 67 Fördelning på remitterande myndighet: FK 25, Fsd 28, LT 8, AF 6 Antal till arbete eller studier: 12 Framgångsfaktorer inom samverkan, Organisation Arbetsgrupp: Trygg, erfaren och väl sammansatt arbetsgrupp med samlad hög kompetens och en vilja att samverka. Upparbetade och fungerande rutiner, information om varandras uppdrag och ramverk. Styrgrupp: Väl sammansatt och ett aktivt intresse för en fungerande samverkan. Individnivå Insatsens deltagare: Insats under lång tid i de fall det behövs, stor flexibilitet i innehållet i insatsen. Att vi utgår från individens hela behov. Prioritet på bemötande och förhållningssätt. Anja Coe Verksamhetsledare SPÅRET Insats Vägknuten 2.0 Oskarshamn, Mönsterås och Högsby Insatsens syfte, mål och målgrupp. Bedriva samverkan i syfte att undvika dubbelarbete och för att hitta rätt väg för den enskilde och minska risken att hamna utanför samhällets skyddsnät och tidigt identifiera och kartlägga insats- och rehabiliteringsbehov. Insatsen vänder sig till personer i yrkesverksam ålder från 18 år. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

220 För att delta i insatsen ska den enskilde bedömas vara i behov av samverkan och stöd från myndigheterna inför etablering eller återetablering på arbetsmarknaden och egen försörjning. 31(45) 30 personer deltar årligen i insatsen Insatstiden varierar utifrån den enskilde deltagarens behov med målet att inte överstiga 12 månader. 30% av antalet deltagare ska efter 90 dagar efter avslutad insats nått självförsörjning eller fått rätt ersättning. Insatsens tidsram samt personalresurs ,0 personal Insatsens metod Vi använder oss av följande; Empowerment 7 Tjugo, Lösningsfokuserat, SE och MI (motiverande samtal). Insatsens resultat på individnivå, (SUS) Hittills i år: (samt sedan uppstart) Budgeterat antal deltagare 30st Antal nya deltagare 37st. Fördelning på remitterande myndighet HÖGSBY; Kommunen 2st MÖNSTERÅS; Försäkringskassan 2st, Psykiatrin 3st = 5st OSKARSHAMN; Kommunen 5st, Försäkringskassan 10 st, Primärvården 2st, Psykiatrin 13st = 30st Totalt antal deltagare under året 37st Antal avslutade deltagare 12st Antal till arbete eller studier 7st Framgångsfaktorer inom samverkan, Organisation: Insatsen ligger under arbetsmarknadsenheten i Oskarshamn vilket gör det lättare med samverkan med alla aktörer såsom myndigheter, näringslivet och kommunerna. Här samverkar vi numera med nya AME i Högsby samt Mönsterås inom snar framtid. Det är också mycket betydelsefullt arbete som görs i Samordningsförbundet i Kalmar län, detta gör att vi får uppskattning för det arbete vi utför samt känner oss värdefulla för dessa individer som behöver ett samordnat stöd. Vi insatsledare, får också inspiration från gemensamma träffar med kollegorna på distans, samt övriga utbildnings/ konferensdagar tillsammans med Samordningsförbundet i Kalmar län. Vi har även ett bra samarbete tillsammans med andra projekt som ligger under AME Oskarshamn, och har hittat en bra kedja för att tillsammans följa upp ungdomar. Arbetsgrupp: Samverkansteamet har vuxit under detta år och vi har fått igång en arbetande arbetsgrupp utifrån täta träffar och konsultationsärenden samt att vi alla lär känna varandra och varandras enheter/ myndigheter. Man får mer förståelse/ kunskap om varandra och bra diskussioner. Positivt om vi alla insatser i Kalmar län också använder oss av liknande begrepp. Styrgrupp/LSG: Bra uppslutning från alla aktörer och bra diskussioner. En förändring här är att vi frångår styrgrupp och bara har LSG möten. LSG möten kommer att vara 2 ggr/termin. Det blir en helhet för alla aktörer. Har förslag på att bjuda med en chef för samverkande myndighet Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

221 32(45) till ett samverkansmöte någon gång för att få mer insikt i hur arbetet fungerar i Samverkansteamet. Individnivå: Bra när man ser resultat med samordnat stöd kring den enskilde. Vi får härlig respons på vårt sätt att arbeta genom utvärderingar. Många personer är tacksamma att få denna möjlighet när det känns som en omöjlighet i deras vardag att de på sikt få återetablera sig på arbetsmarknaden genom arbetsprövning/ praktik/ studier eller arbete. Här har vi bland annat upparbetat en bra ingång med Arbetsförmedlingen. Insatsens deltagare: Framgången är de individer som vi kan rusta för att våga ta sig ut på arbetsmarknaden genom 7 Tjugo/ Empowerment samt med ett lösningsfokuserat tänk både i individuellt och i gruppcoachning samt att många dörrar öppnas inom näringslivet och individen tar gärna chansen. En har också fått chansen att börja studera genom Samordningsförbundet, vilket på sikt kan leda till arbete för den här personen. Ingen framgångsfaktor men en reflektion: Mindre bra med så många deltagare med liknande problem, 67 % av de inskrivna idag är sjukskrivna, och har en kontakt med Försäkringskassan. Dessa individer tar mycket tid, kartläggning, motivation och energi att få igång eller ut, ger eller tar inte till sig kanske lika mycket i gruppcoachningen heller. Sällan att vi hinner bli klara med den sistnämnda målgruppen inom ett år, vi tappar då flow i de olika processerna. Här har vi nu hittat ett gemensamt arbetssätt tillsammans med FK, när det gäller de individer med sjukskrivning i botten, så på sikt hoppas vi en snabbare process ut från Vägknuten 2.0. Magdalena Ågren Verksamhetsledare Vägknuten 2.0 Insats Innergården, Mörbylånga Syfte, mål och målgrupp Syfte: Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska hitta sin väg tillbaka in i arbetslivet och/eller till en bättre livskvalitet samt få hjälp från rätt instans. Mål: 30% av deltagarna är i arbete eller studier inom tre månader efter avslutat deltagande. Målgrupp: Individer i arbetsför ålder år i behov av samverkande insatser av minst två av följande: Försäkringskassan, Landstinget, Arbetsförmedlingen och Mörbylånga kommun. Tidsram samt personalresurs Nuvarande form åren handledartjänster på 80%, 1 projektledare på 20%. Från : 1 handledare/insatsledare 75/25%, 1 handledare 80%. Metod Naturbaserad (grön) rehabilitering, Supported employment, arbetsträning i trädgård/odling/ externt, vägledning/coaching, empowerment inspirerad av 7-20-metoden, friskvård. Resultat på individnivå, (SUS) 2017 Budgeterat antal deltagare: 15 Antal nya deltagare: 5 Fördelning på remitterande myndighet: AF6, LT4, IFO2, FK 1, Kommunen1 Totalt antal deltagare under året: 14 Antal avslutade deltagare: 5 Antal till arbete eller studier: 2 till arbete, 3 till studier Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

222 Sedan uppstart 2013: Budgeterat antal deltagare: 15/år Antal deltagare totalt: 42 individer 6 Fördelning på remitterande myndighet: Uppgift saknas Antal till arbete eller studier: 14 (10 till arbete, 4 till studier) 33(45) Framgångsfaktorer inom samverkan Organisation: Arbetsgrupp: Samverkanteamsmöten på Innergården 9/3, 1/6, 7/9 samt 23/11 säkerställer hjälp från rätt instans samt att samverkande parter uppdateras om varandras verksamheter och resurser. Från 23/11 inleds även konsultationsärenden Styrgrupp: Styrgruppsmöten och LSG-möten 1/2, 26/4, 30/8, 17/10, 8/11 resulterar i kontinuitet, värdefull feedback, information och stöd samt betydelsefullt erfarenhetsutbyte. Individnivå: Kontinuerliga uppföljningar med deltagare 1 gång/månad. Grön rehab/friskvård. Supported employment. Trygg och tillåtande miljö. Vägledning. Empowerment. Lisa Ask Verksamhetsledare Innergården Insats KRUS, Kalmar Insatsens syfte, mål och målgrupp. KRUS är en arbetsförberedande insats där målet är att en deltagare ska utveckla sina egna förmågor och förutsättningar för att närma sig arbetsmarknaden - klara av arbetslivsinriktad rehabilitering, praktik, arbete eller studier. Målgruppen är personer i åldrarna 19 till 29 år med psykisk ohälsa, boende i Kalmar kommun som behöver stöd för att komma ut i arbetslivet. Insatsens tidsram samt personalresurs Projektet ska löpa under perioden st årsarbetare (3 st koordinatorer varav 1 även är projektledare) Insatsens metod 7TJUGO, Supported Employment och friskvård (Friskis och Svettis) 3 gånger i månaden. Inremitterande myndigheter: Totalt Försäkringskassan Landsting Arbetsförmedlingen Kalmar kommun Insatsens resultat på individnivå, (SUS) Intresseanmälningar handlagda Deltagare, beviljade att delta Gemensamma kartläggningar/möte med AF 7 7 (inför arbetslivsinriktad rehabilitering, praktik mm) 6 Flera av individerna har varit inskrivna över fler än ett budgetår Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

223 34(45) Efter avslut samt aktuell planering (planerat) AF - Arbetslivsinriktad rehabilitering/praktik/sius 5 5 Studier (universitet, Komvux mm) 1 2 Arbete 1 Åter till enbart försörjningsstöd, Försäkringskassa 5 1 (utan aktivitet. 3 av dessa var enbart här på intro. möte) Annat / inget 2 Antal inskrivna deltagare i 12 januari 2018 är 20 st - inklusive 6 personer som ska skrivas ut under januari. Ändring utifrån projektansökan: det står att vi ska ha 30 deltagare första året och under andra året 45 st men detta är utifrån att det skulle anställas ytterligare 1 koordinator. Då det fortfarande bara är 3 koordinatorer kommer målet att kvarstå på 30 personer per år. Framgångsfaktorer inom samverkan Insatsens arbetsgrupp Samverkansteamets representanter är kunniga och engagerade med fokus på effektiv samverkan och rehabilitering kring och för målgruppen. Att koordinatorerna är från 3 olika myndigheter med kunskap om myndigheternas olika regelverk/system samt erfarenhet av arbetslivsinriktad rehabilitering. Denna kunskap är en stor tillgång för att utveckla effektivare samverkan och stötta deltagarna i deras rehabilitering. Detta är även en framgångsfaktor när det gäller att rusta deltagarna att bli redo för nästa steg i sin rehabilitering och initiera möten med Arbetsförmedlingen. De pedagogiska gruppaktiviteterna är den stora vinsten i KRUS sociala rehabilitering där deltagarna själva hjälper och stöttar varandra med att själva delta. Laila Ruchatz Andersson Verksamhetsledare KRUS Insats Pontibus, Borgholm Insatsens syfte, mål och målgrupp Projekt Pontibus syftar till att förkorta sjukskrivningsprocessen för de som är eller befaras bli långtidssjukskrivna. Intentionen är snabbare återgång i arbetsliv eller studier genom en aktiv sjukskrivning med optimerade, samordnade rehabiliterande åtgärder. Detta kan bidra till ökad livskvalitet för den enskilde och minskade kostnader för samhället. Ytterligare ett syfte är att projektet ska mynna ut i förbättrade samverkansformer mellan de deltagande aktörerna. Målet är att färre enskilda ska passiviseras i långtidssjukskrivning och istället återgå i arbete eller studier efter förmåga. Självförsörjningsgraden ska ha ökat med 20 % inom ett år. 15 % av de utan anställning sedan tidigare ska ha fått arbete och därmed blivit självförsörjande. 50 % av deltagarna ska uppleva att de kommit närmare arbetsmarknaden. 85 % av deltagarna ska uppleva att de utvecklats under och gynnats av projekttiden. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

224 Målgrupp: 18 till 64 år. En första prioriterad grupp är ungdomar år, framförallt arbetslösa utan förankring på arbetsmarknaden. En andra prioriterad grupp är ensamstående föräldrar. 35(45) Indikatorer för att vara aktuell: Enskilda som är sjukskrivna och är eller befaras bli det långvarigt, d.v.s. mer än de inledande två veckorna. Såväl hel- som deltidssjukskrivna. Såväl arbetslösa som anställda, den senare gruppen där det t.ex. redan från sjukskrivningens början står klart att byte av yrke/arbetsplats är aktuellt. Enskilda som av läkare bedöms vara på väg mot/tillbaka till arbetslivet - inte de som bedöms vara på väg mot sjukersättning. Sjukskrivna av såväl psykiska som fysiska skäl. Den psykiska ohälsan kan vara lätt till medelsvår och utgöras av t.ex. depression, ångesttillstånd och stress. Även enskilda med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och ADD kan delta. Enskilda som erhåller försörjningsstöd som befaras bli långvarigt och därtill har diffus, psykosocial ohälsa. Inget krav på att vara aktuell hos mer än en instans, men befaras bli. Insatsens tidsram samt personalresurs Insatsen planeras pågå under perioden Personalresurserna är två heltidsanställda; en koordinator som även har projektledaransvaret samt en koordinator. Insatsens metod Fokus på hälsa och välbefinnande. Allt sker i egen takt efter egna förutsättningar. Metoden består av följande delar: Gruppträning en gång per vecka, en timme per gång, med personlig tränare. Träningen varieras med bl.a. styrketräning, kondition och yoga. Gruppträffar en gång per vecka, två och en halv timme per tillfälle. Grunden är 7TJUGO och därutöver erbjuds ibland föreläsningar, filmvisning m.m. Individuella träffar en gång per vecka, en timme per gång. Kartläggning över livssituation. Planering för återgång till arbetsliv. Ofta promenader i skogen under samtalen, vilket anses vara gynnsamt och hälsofrämjande. När det är läge för återgång till arbetsliv, används metoden Supported Employment. Insatsens resultat på individnivå (SUS) 2017: Budgeterat antal deltagare: Max 30 per år, 20 inskrivna samtidigt. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

225 Antal nya deltagare: 20 Fördelning på remitterande myndighet: Försäkringskassan: 4 Arbetsförmedlingen: 6 Landstinget: 5 Socialförvaltningen: 5 Totalt antal deltagare under året: 20 Antal avslutade deltagare: 5 Antal till arbete eller studier: 0 36(45) Sedan uppstart: Budgeterat antal deltagare Max 30 per år, 20 inskrivna samtidigt. Antal deltagare totalt: 20 Fördelning på remitterande myndighet: Försäkringskassan: 4 Arbetsförmedlingen: 6 Landstinget: 5 Socialförvaltningen: 5 Antal till arbete eller studier: 0 Framgångsfaktorer inom samverkan Organisation: Samverkansteam: Regelbundna möten där samtliga medlemmar deltar. Korta vägar till kontakter vid behov där emellan. Medlemmarna tar snabbt ytterligare, nödvändiga kontakter inom den egna organisationen. Styrgrupp: Regelbundna möten. Engagerade medlemmar där merparten har mandat att fatta beslut. Individnivå: Frivilliga, motiverade deltagare. Positiva till projektets metoder. Carola Granström Verksamhetsledare Pontibus Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

226 Bilaga 37(45) VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2018 Innehåll: 1 Inledning 2 Övergripande mål, syfte och centrala begrepp 3 Samordningsförbundets uppgifter 4 Synsätt 5 Inriktning i samverkansarbetet 5.1 Stöd till en förbättrad samverkanskultur 5.2 Finansiering och stöd till individinriktade insatser 6 Organisation 7 Målgrupper 8 Syfte för Samordningsförbundet i Kalmar län 9 Mål för verksamhet under Budget Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

227 Fastställd av styrelsen den (45) 1. Inledning Samordningsförbundet i Kalmar län bildades den 1 oktober Medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets samtliga 12 kommuner. Förbundet är en fristående juridisk person som är bildat enligt Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:1210). Förbundet som är ett kommunalförbund har organisationsnummer Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning gäller i tillämpliga delar för verksamheten. 2. Övergripande syfte Syftet med finansiell samordning är att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete underlätta en effektiv resursanvändning 3. Samordningsförbundets uppgifter Samordningsförbunden har enligt lagstiftningen till uppgift att: besluta om mål och riktlinjer stödja samverkan mellan parterna finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser besluta hur tillgängliga medel för finansiell samordning skall användas ansvara för uppföljning och utvärdering av insatserna ansvara för upprättande av budget och årsredovisning Samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 4. Synsätt De insatser förbundet beslutar om ska utgå från följande: Ett salutogent förhållningssätt där vi utgår från att alla individer har förmågor som kan utvecklas. Arbetslinjen är mycket viktig och skall vara tydlig i de insatser som finansieras via förbundet. Alla individer har en önskan att leva i ett socialt sammanhang och samtidigt själv ha möjlighet att ta avgörande beslut avseende sin livssituation. Enskilda individer vill undvika ett bidragsberoende. Rehabiliteringsaktörernas insatser ska syfta till att stärka den enskildes förmåga utan att frånta individen det egna ansvaret. Sociala, ekonomiska och individuella hinder som påverkar enskilda individers förmåga negativt är delvis möjliga att överbrygga. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

228 5. Inriktning i samverkansarbetet 39(45) Samordningsförbundets verksamhet kan delas in i två huvuduppdrag. Att stödja en förbättrad samverkanskultur mellan myndigheterna. Att finansiera och stödja utveckling av individinriktade samverkansinsatser. Alla insatser ska utgå från de lokala förutsättningarna och respektive lokal samverkansgrupp har mycket stor påverkan om vilka aktiviteter som beviljas bidrag. 5.1 Stöd till en förbättrad samverkanskultur En viktig förutsättning för effektiv samverkan och arbete mellan sektorerna är en utvecklad samverkanskultur och helhetstänkande. Samordningsförbundet ska verka för en förstärkning av samverkan och utgöra forum för kunskapsöverföring, metodutveckling och information. Samverkan ska främjas och utvecklas genom att stödja myndigheternas arbete med hur erfarenheter tas om hand på bästa sätt och möjliggöra gemensamma utbildningsinsatser, frukostmöte/seminarier och erfarenhetsutbyte för professionella. 5.2 Finansiering och stöd till individinriktade insatser För att samordningen ska utvecklas behövs arenor och resurser som kan utveckla och förvalta goda idéer. Samordningsförbundet ska finansiera lösningar för behov som inte är möjliga att finansiera inom ramen för ordinarie verksamhet eller i vardagssamverkan. Verksamheten ska innebära ett sätt att utveckla samarbetet för individens bästa. Utgångspunkten bör vara att bygga insatser på människors egen styrka och ge dem verktyg att själva kunna hantera sin situation. Vi ska se möjligheter och inte bara hinder. Genom att samla den kompetens som finns inom området underlättas för individen att själv ta ansvar för att förbättra eller återfå sin arbetsförmåga. Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens reguljära uppdrag. 6. Organisation Samordningsförbundet leds av en styrelse. Enligt förbundsordningen så har respektive kommun en ledamot och en ersättare. Landstinget i Kalmar län har tre ledamöter medan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vardera en ledamot och samma antal ersättare. Styrelsen består således sammanlagt av sjutton ledamöter och har utsett ett arbetsutskott på sex personer. Förslag till insatser bereds av de sex lokala samverkansgrupper som finns i länet. De lokala samverkansgrupperna är det viktigaste forumet för utveckling av samverkan mellan tjänstemän hos de fyra myndigheterna och har ett stort ansvar vad gäller att ta fram behovsområden och mäta resultat av aktiviteter. En beredningsgrupp bestående av en tjänsteman från vardera Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget samt sex kommunala tjänstemän bereder ansökningar till styrelsen och stöder personalen i utveckling av förbundets verksamhet Den löpande verksamheten leds av en förbundschef. Utöver förbundschef arbetar en biträdande förbundschef/processtödjare på heltid samt en administratör på 80% som har hand om den ekonomihantering som tidigare köpts av Landstinget i Kalmar län. För diariet ansvarar Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

229 40(45) förbundschefen. Diariet finns tillgängligt i Samordningsförbundets lokaler på Trädgårdsgatan 12 i Kalmar. 7. Målgrupper Samordningsförbundet har genomfört en process under 2016 för att fastställa nya formuleringar av målgrupper, syfte och mål med verksamheten. Styrelsen har då beslutat att följande målgrupper är angelägna för insatser: Personer som är i behov av samordnade insatser för inträde eller återgång till arbetsmarknaden eller i annan varaktig försörjning. Behoven ska identifieras och prioriteras lokalt. 8. Syfte för Samordningsförbundet i Kalmar län Följande syfte har formulerats: Att möjliggöra flexibel, långsiktig samverkan för individer med behov av stöd från flera myndigheter. 9. Mål för verksamhet under 2018 Mål presenteras för förbundet inom fyra områden; Individ Struktur Organisation Ekonomi För att kunna mäta måluppfyllelsen kommer förbundet att använda sig av indikatorerna som är framtagna av NNS. Förbundet kommer att utvärdera verksamheten, projekten och deltagarnas framsteg genom indikatorerna. Indikatorer för finansiell samordning är ett instrument för samordningsförbund att bedöma egen verksamhetsutveckling över tid, möjliggöra jämförelser mellan förbund, samt ge förbund och ingående parter ett stöd till att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Uppföljning av mål kommer också att ske med hjälp av SUS, (Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). SUS är ett system för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Alla förbundets insatser rapporterar uppgifter om deltagare i SUS. Mål på individnivå: 90 % av deltagarna ska uppleva stöd och inflytande i sin process. Det är av yttersta vikt att Samordningsförbundet finansierar insatser som bedrivs utifrån individens perspektiv. All förändring kommer inifrån och det är en process som tar tid och kräver långsiktighet i insatserna. Personal i insatserna och förbundet som helhet ska sträva Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

230 41(45) efter att ge det stöd som deltagarna behöver för att komma vidare i sin förändringsprocess. Vi mäter detta mål genom indikatorerna, 1, 2, 3, % av deltagarna ska uppleva sig vara mer redo för att arbeta eller studera. Att vara i förbundets insatser ska leda till en stegförflyttning i någon form. Deltagare ska uppleva en större förståelse för sin situation, ha fått verktyg för att hantera situationer, ha en bra planering och i största möjliga mån ha kommit vidare mot en varaktig försörjning. Vi mäter detta genom indikatorerna 5, 6, % av deltagarna ska ha kommit ut i arbete eller studier efter avslutad insats. Förbundets främsta målsättning utifrån lagstiftningen är att rehabilitera individer till arbetsmarknaden. Därför är det av stor vikt att mäta hur stor andel av de individer vi jobbar med som blir egenförsörjande. Projekten kan ha olika målsättningar men målet med 30 % till arbete eller studier ska gälla förbundets insatser som helhet. Andelen till arbete eller studier mäts via SUS. Mål på strukturnivå: 80 % av personer involverade i samverkan ska uppleva att samverkan genererar bättre förutsättningar för individer. All utvärdering visar att de stora framgångarna i förbundets projekt beror på samverkan, tid och engagemang. Det är då av största vikt att personer involverade i samverkan upplever det på samma sätt. D.v.s. att samverkan hjälper människor framåt mot nya mål. Förbundet ska ha en god och levande struktur för samverkan. Personal inom samverkan ska uppleva detta på ett tydligt sätt. Det kommer att ge en bra grund inför den långsiktiga samverkan som förbundet strävar efter. Vi mäter detta genom indikatorerna 7, 8, 9, 10, 12,13. Mål på organisationsnivå: Förbundet ska vara presenterat hos berörda intressenter vad gäller verksamhet och arbetssätt. Fullmäktige ska besökas en gång per mandatperiod och Kommun- och landstingsledning ska besökas vartannat år. Utöver det kan presentation av förbundets verksamhet ske på fler ställen utifrån behov och förfrågningar. Förbundet ska kunna presentera välgrundad statistik kring insatser. Förbundet ska också arbeta med att vara mer synlig på webben och att bygga upp en marknadsföring som ska bidra till att sprida kunskap om förbundet. Nyhetsbrev förväntas bidra till bättre och mer kontinuerlig information till våra medlemmar kring verksamheten och aktuella insatser. Vi följer upp detta med indikatorerna 12,14. Mål på ekonomisk nivå: Behållningen vid årets slut ska vara mellan 5 och 10 % av innevarande års budget. Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

231 42(45) Det är viktigt att förbundet har en god ekonomisk hushållning och att det finns medel kvar vid årets slut för ev. oförutsedda kostnader. Av flera orsaker är det även viktigt att inte kapitalet är för stort. Dels för att medlen ska användas för insatser för målgruppen och dels för att statens anslag kan minska om det sparade kapitalet är för stort. Insatsernas budgetar ska vara så väl beräknade att utfallet inte avviker mer än 5 procent I största möjliga mån ska förbundet arbeta med att få budgeten för insatser att vara välgrundad och på rätt nivå. Detta för att undvika en obalans i budget på grund av skillnader i beslutade medel och rekvirerade medel. Utfallet kan mätas genom att jämföra rekvirerade medel med den summa som budgeterats. 10. Budget De ekonomiska förutsättningarna för Samordningsförbundet i Kalmar län är reglerad i lag om Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2003:210). Försäkringskassan finansierar 50 procent av samordningsförbundens medel och utgör statens andel. Kommunerna tillsammans och Landstinget i Kalmar län skall bidra med en fjärdedel var. Förbundet har fått en något ökad tilldelning av medel från Försäkringskassan för 2018 jämfört med blir inbetalningarna från alla parterna kr. Till det kommer ett kapital som vid årsskiftet beräknas uppgå till ca kr (kr) 2019 (kr) 2020 (kr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens ägarbidrag Bidrag från Af Eget kapital SUMMA Finansiella intäkter Ränta SUMMA Verksamhetens kostnader Styrelsen Personal Lokal, dator, telefon Resor Redovisning och sakkunnigt biträde Revision Utbildning, SE mm Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

232 43(45) Konferenser Samverkansmöten, frukostmöte Utvärdering Avgift NNS Övrigt Beslutade individinsatser Utrymme för nya insatser SUMMA Finansiella kostnader Ränta SUMMA Återstår Medel som avser verksamheten och som inte förbrukas under innevarande budgetår överförs till nästa år. Intäkter 2018 Fördelning av intäkter mellan medlemmarna efter invånarantal Medlemsavgifter Summa Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Landstinget Försäkringskassan (och Arbetsförmedlingen) Summa medlemsavgifter Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

233 44(45) Budgeterade individinsatser 2018 Uppställningen avser kostnader för de projekt som det finns beslut om År 2018 År 2019 År 2020 Spåret i Västervik Vägknuten 2.0 i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby kommuner Plattform i Vimmerby och Hultsfreds kommuner SAMBA i Nybro och Emmaboda kommuner Innergården i Mörbylånga kommun SAMBA integration i Nybro och Emmaboda "Tillsammans är logiskt" Landstinget och FK KRUS i Kalmar kommun Pontibus i Borgholms kommun Högsby kartläggningsprojekt Medfinansiering ASF, IKO KRAMI förstudie Kostnader Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

234 45(45) Årscykel för styrprocess 2018 Styrelsen beslutar om verksamhetsplan och budget för kommande år December Januari Styrelsen fastställer bokslut och årsredovisning inkl. måluppfyllelse Försäkringskassans beslut om tilldelning av medel November Oktober Februari Mars September April Styrelsen fastställer delårsredovisning med måluppfyllelse Augusti Juli Juni Maj Kvartalsrapport till styrelsen Postadress: Tel Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr Trädgårdsgatan Kalmar

235 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revzsor 10 april 2018 pwc

236 Granskning av årsredovisning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledtting... 3 Syfte och revisionsfrågor... 3 Revisionskriterier... 4 Granskningsresultat... 5 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 Iakttagelser... 5 Revisionen bedömning... 6 God ekonomisk hushållning... 6 Iakttagelser... 6 Revisionen bedömning... 6 Rättvisande räkenskaper... 7 Iakttagelser... 7 Revisionen bedömning... 8 April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 1 av8

237 Granskning av årsredovisning 1. Sammanfatming PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat förbundets årsredovisning för Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år Syftet med granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de beslutade målen. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans i och med årets resultat. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i stort sett innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Beskrivningen av den förväntade utvecklingen för förbundet bör förtydligas. En avstämning gentemot balanskravet saknas. Är årsredovisningens resultat förenligt med de beslutade målen avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat inte är förenligt med mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för år 2017 är inte uppfyllda. Utvärderingen av de finansiella målen har gjorts utifrån mål som är beslutade av styrelsen. Nationella rådets rekommendation om storlek på sparade medel/eget kapital stipulerar att eget kapital inte får överstiga 20 % av erhållna anslag. Vi konstaterar att samordningsförbundet i Kalmar län redovisar ett eget kapital inom den stipulerade ramen. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med de övergripande målen för verksamheten. De verksamhetsmässiga målen för år 2017 är uppfyllda. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. I vår granskning har vi inte funnit några brister i den interna kontrollen som kan ha påverkat kvaliten i den ekonomiska redovisningen. April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 2av8

238 Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner, landsting och kommunalförbund. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är förbundsstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Syfte och revisions.frågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9 a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål som beslutats avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som beslutats om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 3av8

239 Granskning av årsredovisning varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundets personal. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ''Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Rapportens innehåll har sakgranskats av förbundschefen Revisions kriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Beslutade mål om god ekonomisk hushållning April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC

240 Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall,finansiering och ekonomiska ställning Iakttagelser Utveckling av förbundets verksamhet I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Verksamheten beskrivs utifrån vilka målgrupper som insatserna riktats mot och utfallet av dessa insatser. Insatser har även gjorts för att stödja samverkan på ett strukturellt plan. I bilaga beskrivs varje projekt bland annat utifrån rubrikerna: Syfte och mål Målgrupp - Tid för insats Personalresurser Metod Förändring under året Framgångsfaktorer Deltagarresultat Resultat för samverkan Av årsredovisningen framgår inte i tillräcklig omfattning den förväntade utvecklingen inom verksamheten. Styrelsen har valt att bilägga dokumentet "Verksamhetsplan och budget 2018" för att förtydliga framtidsperspektivet. Förvaltningsberättelsen ska även beskriva andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. I avsnittet "Styrelsearbetet" beskrivs hur styrelsen arbetar med styrning och uppföljning. För projekten redovisas nyckeltal i form av totalt antal deltagare samt hur många deltagare som gått till arbete eller studier. Driftredovisning Utfallet av förbundets driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Årets kostnader för projekt och utbildningar uppgår till 9,9 mnkr (2016: 9,7 mnkr). Utfallet är 0,3 mnkr lägre på grund av en korrigering av en felaktig redovisning under föregående år. Budgeten uppgår till 12,0 mnkr (2016: 11,0 mnkr) vilket medför en budgetavvikelse om 2,1 mnkr (2016: 1,7 mnkr). Medlemsintäkterna uppgick till 14,0 mnkr (2016: 12,4 mnkr). Balanskravsresultat Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet kommunal redovisningslag. Årets resultat innebär att balanskravet uppfyllts för år April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 5av8

241 Granskning av årsredovisning Utvärdering av ekonomisk ställning Under avsnitt "Ekonomiskt utfall" beskrivs de allmänna redovisningsprinciperna samt utvecklingen av årets resultat Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans i och med årets resultat. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i stort sett innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Beskrivningen av den förväntade utvecklingen för förbundet bör till kommande år redovisas som ett avsnitt i förvaltningsberättelsen God ekonomisk hushållning Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot förbundets finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2017: bmt-.10.);i ml nt"il ~2'011,~ ~ Behållningen vid årets slut ska vara mellan 5 och 10 % av innevarande års budget. Insatsernas budgetar ska vara så väl beräknade att utfallet inte avviker mer än 5 %.... ".;, - -- il - "'111.,...,._ Behållningen vid årets slut Målet är inte uppfyllt. utgör 14,2 % av årets budget. Budgeterade insatskostnader var 11,4 mnkr och utfallet blev 9,6 mnkr vilket är 15,3 %. Av redovisningen framgår att inget finansiellt mål uppfylls. Målet är inte uppfyllt. Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning mot förbundets verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som fastställts i budget 2017: Mål på individnivå 3 mål 3 aktiviteter Målen har uppfyllts. Mål på strukturnivå 1 mål 1 aktivitet Målet har uppfyllts. Mål på organisationsnivå 1 mål 5 aktiviteter Målen bedöms ha uppfyllts. Av redovisningen framgår att samtliga aktiviteter har uppfyllts eller bedöms ha uppfyllts Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat inte är förenliga med mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. De finansiella målen för år 2017 är inte uppfyllda. Utvärderingen av de finansiella målen har gjorts utifrån mål som är beslutade av styrelsen. Nationella rådets rekommendation om storlek på sparade medel/eget kapital stipule- April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 6av8

242 Granskning av årsredovisning rar att eget kapital inte får överstiga 20 % av erhållna anslag. Vi konstaterar att samordningsförbundet i Kalmar län redovisar ett eget kapital inom den stipulerade ramen. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med de övergripande målen för verksamheten. De verksamhetsmässiga målen för år 2017 är uppfyllda Rättvisande räkenskaper Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga förbundets intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje post i resultaträkningen. Årets resultat uppgick till 0,7 mnkr jämfört med 0,5 mnkr föregående år. Inga sparade projektmedel har använts. Personalkostnaderna är 1,5 mnkr högre jämfört med föregående år till följd av inrättade tjänster inom förbundet. Övriga externa kostnader är i stort sett oförändrade. Särskild löneskatt på pensionskostnader som tillhör år 2017 kommer att belasta år 2018 med ca 15 tkr. Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt förbundets tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning. Intern kontroll Inom ramen för granskning av räkenskaperna har vi utfört följande granskningsinsatser med bäring på intern kontroll: Att moms- och arbetsgivardeklarationer lämnats och att avgifter i förekommande fall inbetalats till skattekontot. Att det finns ansökan och attesterade underlag till utbetalning av projektmedel. Totalt har 12 verifikationer granskats. April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC

243 Granskning av årsredovisning Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. I vår granskning har vi inte funnit några brister i den interna kontrollen som kan ha påverkat kvaliten i den ekonomiska redovisningen Caroline Liljebjörn U ppdragsledare April 2018 Samordningsförbundet i Kalmar län PwC 8av8

244 Till Samordningsförbundet i Kalmar län Kommunfullmäktige i Emmaboda kommun, Hultsfreds kommun, Högsby kommun, Kalmar kommun, Mönsterås kommun, Mörbylånga kommun, Nybro kommun, Oskarshamns kommun, Torsås kommun, Vimmerby kommun, Västerviks kommun, Borgholms kommun Landstingsfullmäktige i Kalmar län Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen REVISIONSBERÄTTELSE för år 2017 Samordningsförbundet i Kalmar län, Organisationsnummer Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet i Kalmar län, org nr , för verksamhetsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har utfört vår granskning utifrån lagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen, och god revisionssed. Granskning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *) Upplysning av särskild betydelse Styrelsen har beslutat om ekonomiska mål avseende utgående behållning av eget kapital som ska uppgå till mellan 5 och 10 % av årets erhållna anslag, samt att insatsernas utfall ska avvika högst 5 % från budget. Utfallet för eget kapital redovisas till 14,2 % i förhållande till erhållna anslag och budgetavvikelsen för insatserna redovisas till 15,3 %. Målen är således ej uppfyllda. Nationella rådets rekommendation om storlek på sparade medel / eget kapital stipulerar att eget kapital inte får överstiga 20 % av erhållna anslag. Samordningsförbundet i Kalmar län redovisar ett eget kapital inom den stipulerade ramen.

245 Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsförbundet i Kalmar län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed. Vi bedömer i enlighet med vad som anges ovan under Upplysning av särskild betydelse att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med de finansiella mål som är uppställda. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Kalmar den 10 april 2018 Berth Larsson Auktoriserad revisor Deloitte AB Revisor utsedd av staten läns 12 kommuner Bo J nsson Revisor utsedd av Landstinget i Kalmar län Bilagor: De sakkunnigas rapport *)Vårgranskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. 2

246 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 28 (31) Ks 198 Årsredovisning, revisionsberättelse och ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar län 2017 Dnr 2017/ Regionförbundet i Kalmar län har i skrivelse 6 april 2018 översänt årsredovisning 2017, revisionsberättelse och granskningsrapport med hemställan om att kommunfullmäktige beslutar att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för De av landstingsfullmäktige valda revisorerna tillstyrker att regionförbundets styrelse och de förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet, samt att regionförbundets årsredovisning 2017 godkänns. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen 2017 för Regionförbundet i Kalmar län, samt att Västerviks kommun för sin del beviljar ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar läns styrelse för Jäv Conny Tyrberg (C), Harald Hjalmarsson (M), Jon Sjölander (M), Tommy Ivarsson (SD) och Dan Nilsson (S) meddelar att de är jäviga och deltar inte i beredning och beslut. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen 2017 för Regionförbundet i Kalmar län, samt att Västerviks kommun för sin del beviljar ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar läns styrelse för Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 18 april 2018 Regionförbundets i Kalmar län skrivelse 6 april 2018, inkl. årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsrapport för 2017 Expedieras till: Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

247 Kommunsekreterare Johan Hägglund Kommunstyrelsen Årsredovisning 2017 för Regionförbundet i Kalmar län och ansvarsfrihet för regionförbundets styrelse Regionförbundet i Kalmar län har i skrivelse 6 april 2018 översänt årsredovisning 2017, revisionsberättelse och granskningsrapport med hemställan om att kommunfullmäktige beslutar att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för Revisionsgranskningens omfattning, inriktning och resultat framgår av revisionsberättelse m.fl. handlingar. Granskningen har genomförts av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna för regionförbundet. De valda revisorerna har biträtts vid granskningen av certifierad kommunal revisor från PwC. Revisorerna tillstyrker att regionförbundets styrelse och de förtroendevalda i detta organ beviljas ansvarsfrihet, samt att regionförbundets årsredovisning 2017 godkänns. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen 2017 för Regionförbundet i Kalmar län, samt att Västerviks kommun för sin del beviljar ansvarsfrihet för Regionförbundet i Kalmar läns styrelse för Anders Björlin Kommundirektör F:\KSF\Kserv\Sekretariat\Användare\Johan\Missiv\ arsredovisn-ansvarfrih-RF-2017.docx

248

249 %8&814'3&5352ÿ ÿ,78'5352&9181&1ÿ ÿ ÿ-..82ÿ ÿ/433&0ÿ8911ÿ ÿ ÿ ÿ204543&0ÿ3..641&1ÿ ÿ204543&0ÿ814'3&5352ÿ ÿ01&805352ÿ ÿ55&805352ÿ ÿÿ 9180&81&9181&1ÿ ÿ ÿ478ÿ'68ÿ ÿ:3981ÿ478ÿ ÿ ÿ;8352&3'ÿ478ÿ04.115&ÿ &6ÿ478ÿ5&'8& &18ÿÿ ÿ<851ÿ478ÿ &&7ÿ &&671&54&ÿ ÿÿ=96113ÿ8ÿ5ÿ ÿÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ;3451ÿ04.115&7158ÿ587832ÿ ÿ=353&8345ÿ ÿ #ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

250 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #ÿ $%%&'()ÿ ÿ$%)&,%-%.ÿ0ÿ ÿ28ÿ481ÿ ÿ3ÿ 45678)9%-%.:;&6<9&):&ÿ A1ÿ?433B1ÿ8911ÿ Cÿ D189181ÿ Eÿ F14543B1ÿ>??6G1B1ÿ HIÿ JKL%LM-:Kÿ6&,L7-:%-%.ÿ 01B815352ÿ HCÿ N5B815352ÿ HEÿ N48215BOÿ4P2ÿ5BQ8B B18ÿ HRÿ BB671B5GBÿ SIÿ T418ÿ SHÿ U&6K:8M'&9:;&6<9&):&ÿ N ÿ4P2ÿQ68ÿ SEÿ V>9821ÿ4P2ÿ ÿ 3Hÿ T8352B3Qÿ4P2ÿ14?115Bÿ 3Cÿ W851ÿ4P2ÿ BB7ÿ XIÿ T3451ÿ14?115BP158ÿ527832ÿ XXÿ ÿÿ ÿz-)8.l6ÿ ÿ

251 $%&'(%)%*ÿ GF0/10;.40/ÿGF0ÿ-;09-2<:98/1Dÿ Wÿ./1ÿ2/7/-<4774ÿ0/79<840ÿ<=7ÿ540ÿ:;7-41<ÿGF0ÿ:;-/1ÿ>HH74-4<ÿ./H401/7/-1/1ÿ41ÿ0/2/09-2/-ÿ2/0ÿ 48ÿ./--4ÿ540ÿ:FH1ÿH404:/:1ÿ7/.ÿH0=?/</-ÿGF0ÿ./-ÿ-419=-/:4ÿH:4-/-ÿGF0ÿ104-<H=01<I<1/7/1ÿOPMUVOPOQDÿ =024-9<419=-ÿH0/</-1/04./<DÿT06/1/1ÿ7/.ÿ0/29=-69:.-9-2/-ÿ:/.<ÿ48ÿH0/<9.9/0-4ÿ9ÿ:4-.<19-2/1ÿ=?5ÿ ÿ`abacdÿfgbhicÿ 0/29=-GF06>-./1<ÿ=024-9<419=-DÿT06/1/1ÿ540ÿ:FH1ÿH3ÿ8;:ÿ=?5ÿG=01<;1/0ÿ>-./0ÿOPMUDÿ =024-9<419=-/-ÿGF0ÿ0/29=-/-ÿG414./<ÿ>-./0ÿ5F<1/-ÿ< ÿ<=7ÿ/1ÿGF0<:42ÿ19:ÿ1N;-<1/74--4V ÿ ÿ ÿ #ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

252 0102**1).1ÿ3ÿÿ ÿ %&0'()*+,+-./ÿ ÿ ÿ #ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

253 $%&'ÿ)**+&,-ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ8ÿ1ÿ.45ÿ/018.5/4825ÿ412ÿ/.ÿ018.ÿ678ÿ15ÿ 2398ÿ1.4543/.4ÿ/413ÿ412ÿ.81ÿ ÿ3ÿ8ÿ55ÿ638ÿ/761ÿ8ÿÿ08ÿ15ÿ /81/8/185ÿ638ÿ891//ÿ:82/ÿ3ÿ272ÿ28ÿ0ÿ/678/35ÿ412ÿ.45/15//ÿ412ÿ 352ÿ0ÿ1ÿ353330ÿ3ÿ ÿ412ÿ ÿ/4ÿ ÿ8ÿ678/18ÿ 8678ÿ1ÿ125ÿ1185/ÿ118ÿ58ÿ461532ÿ412ÿ:830ÿ.7818/ÿ.30ÿ ÿ 638ÿ018./21ÿ/.ÿ23ÿ36835ÿ15ÿ812345ÿ //81235ÿ<0=>?5ÿ 2115/ÿ48253/345ÿ678ÿ.45185ÿ412ÿ5/3521ÿ678ÿÿ688ÿ51/ÿ ÿ9ÿ 1215/.:15ÿ0ÿ/018.5/4825;ÿ28ÿ03ÿ63ÿ1ÿ5ÿ/32ÿ:518352/::23618ÿ412ÿ KÿLMNOPQMNÿRSTÿUNVMVMWXNÿQYÿVMONMQZ[ÿU\OÿXWYQMVÿLM]QS^X[YZÿVR_ÿ^R LYQOÿRSTÿXNY`VM[YZÿN]VQOÿNMÿ KÿVN_RÒYNÿ[YVNMVQOÿU\OÿZQYR_U\ONY`QÿN]ÿVMONMQZ[Yÿ KÿPQVXLMNÿR_ÿNY]WY`Y[YZQYÿN]ÿ][VNÿVMNMX[ZNÿ_Q`QXÿU\OÿOQZ[RYNXMÿM[X]WbMNOPQMQÿ KÿLaaOWMNÿRSTÿUNVMVMWXNÿXWYVaXNYQOÿU\OÿOQZ[RYNXÿMONYVaROM[YUONVMOL^MLOÿ KÿU\XcNÿLaadÿXeMNÿLM]WÒQONÿRSTÿeOX[ZQYÿOQ`R][VNÿOQVLXMNMQYÿN]ÿ`QMÿOQZ[RYNXNÿM[X]WbMNOPQMQMÿM[Xÿ OQZQO[YZQYfÿ Kÿ]QO^NÿU\OÿNMÿQUMQOZk_YNV[NXÿLMP[X`Y[YZÿVN_MÿUROV^Y[YZÿRSTÿLM]QS^X[YZÿVN_RÒYNVÿRSTÿNYaNVNVÿ KÿNYV]NONÿU\OÿU\OV^RMQO[YZÿN]ÿ_Q`QXÿM[XÿVMNMX[ZNÿ[Y]QVMQO[YZNOÿ[ÿ[YUONVMOL^MLOÿN]ÿPQMk`QXVQÿU\OÿOQZ[RYQYÿ KÿNYV]NONÿU\OÿRSTÿVN_RÒYNÿOQZ[RYNXNÿYWO[YZVaRX[M[V^NÿLM]QS^X[YZV[YVNMVQOÿ KÿTNÿ_\cX[ZTQMÿNMÿP[`ONÿM[XÿU[YNYV[QO[YZdÿ[Y]QVMQO[YZNOÿ[ÿRSTÿ_NO^YǸVU\O[YZÿN]ÿ[YUONVMOL^MLOÿN]ÿ KÿNYV]NONÿU\OÿR_]WOX`VPQ]N^Y[YZdÿ[YMQOYNM[RYQXÿ]QO^VN_TQMdÿ_NO^YǸVU\O[YZÿRSTÿ[YURO_NM[RYÿ KÿNYV]NONÿU\OÿOQZ[RYNXÿ^LXMLO]QO^VN_TQMÿVN_MÿU\ÒQXNÿOQZ[RYNXNÿ^LXMLONYVXNZlÿ M[XÿOQZ[RYQYVÿPQTR]ÿ KÿNYV]NONÿU\OÿOQZ[RYNXÿMLO[V_]QO^VN_TQMÿ KÿNYV]NONÿU\OÿOQZ[RYNXÿVN_RÒY[YZÿRSTÿ[YMOQVQPQ]N^Y[YZÿN]ÿ_[Xc\UOeZROdÿNOPQMV_NO^YǸVUOeZROÿ KÿLMVQÿOQaOQVQYMNYMQOÿ[ÿOQZ[RYNXNÿVN_]QO^NYVROZNYÿ[YR_ÿU\OPLY`QMVÿLaaZ[UMVR_OèQÿ Kÿ]QO^NÿU\OÿNMÿROZNY[VNM[RYQOÿ[ÿmNX_NOÿXWYdÿVR_ÿNOPQMNOÿ_Q`ÿOQZ[RYNXNÿLM]QS^X[YZVLaaZ[UMQOdÿ [YR_ÿU\OPLY`QMVÿLaaZ[UMVR_OèQÿ KÿNYV]NONÿU\OÿNY`ONÿM[X^R NY`QÿOQZ[RYNXNÿLaaZ[UMQOÿUOeYÿVMNMQYÿQXQOÿVR_ÿ_Q`XQ NOYNÿ]WXcQOÿ RSTÿ^R LY[^NM[RYVUOeZROÿ[YR_ÿU\OPLỲQMVÿLaaZ[UMVR_OèQÿ KÿLMZ\ONÿVN_]QO^NYVnÿRSTÿ[YMOQVQROZNYÿU\OÿXWYQMVÿ^R LYQOÿ KÿV]NONÿU\Oÿ`QYÿ\]QOZO[aNỲQÿMONU[^aRX[M[^QYÿ[ÿXWYQMfÿ VN_RÒYNOÿV[YNÿ]QO^VN_TQMQOÿ NMÿM[XU\ONÿU\OPLY`QMÿ U\OPLỲVRÒY[YZQYÿUOeYÿRSTÿ_Q`ÿoÿcNYLNO[ÿlso{ÿ[ÿVN_PNY`ÿ_Q`ÿNMÿNYV]NOQMÿU\Oÿ^LXMLOUOeZROÿU\OVÿ\]QOÿM[XÿxNY`VM[YZQMÿ[ÿ ÿ oÿp\oròy[yzÿr_ÿoqz[rynxmÿm[x]wbmnopqmqÿqrprÿlsstutovwÿrstÿxnzÿqlssluvywÿr_ÿvn_]qo^nyvroznyÿ[ÿxwyqyÿ lÿz[`ÿoqz[ryu\oply`qmvÿvmkoqxvq_\mqÿ`qyÿo{ÿ`qsq_pqoÿlso#ÿpqvxlmǹqvÿnmÿaly^mqyÿr_ÿmlxmlonyv]noÿvmok^vÿuoeyÿ ÿ mnx_noÿxwyfÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

254 $%&ÿ()*+&+,-.ÿ./0%&%&ÿ ÿ e4f527g27hi2ÿ m4nop4hioogqr6rÿqpoqs5qÿ ÿ]a^lÿ ÿ ÿ #ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

255 1H?=-Aÿ8/Aÿ24<C.B1.DÿI34ÿC-7<45-8<41<9ÿ7-Aÿ/11-5:4ÿ7-8ÿ5A<17ÿ<11<8ÿ=0C> ;-?=A/1.9/19<89-4Jÿ NOPQRSTQUVSQSPÿ K-1ÿXÿY<16<4/ÿZ[X\ÿ=0CC-4ÿ,-./01ÿF<AC<4ÿA:1ÿ<8ÿ5/A7<9ÿ.-10Cÿ<8ÿ7-8ÿ4-./01<A<ÿ68;-?=A/1.9<19;<4-8Jÿ 90Cÿ/7<.ÿA/..-4ÿ>Bÿ,-./ ÿ/ÿF<AC<4ÿA:1Jÿ.B4ÿ3;-4ÿ8/Aÿ]<1798/1.-8ÿ/ÿF<AC<4ÿA:1Dÿ <;ÿ4-./ jÿ-1a/.8ÿa45-89c/ay3;-4=-89ÿ4-.-a;-4=jÿ/1234ÿ0;<198b-17-ÿ234:174/1.<4dÿe<c8a/.<ÿ `17-4ÿZ[X#ÿ>B534Y<7-9ÿ<45-8-8ÿC-7ÿ<8ÿ5/A7<ÿ,-./01ÿF<AC<4ÿA:1ÿ9<C8ÿ<8ÿ>A<1-4<ÿ234ÿ<;;-?=A/1.ÿ<;ÿ 4-./015/A71/1.-1Dÿ`17-4ÿ;B4-1ÿZ[X_ÿ/18-19/2/-4<9ÿC089;<4<17-ÿ<45-8-ÿ.:A<17-ÿ=0CC Dÿ hoijrskulmijminsqspÿ 4-./ Dÿa >>-4ÿ/10Cÿ0C4B7-1<ÿ=0CC61/=<8/01Jÿ-=010C/JÿbcJÿ>-4901<AJÿ op*'qÿ'pr*sq&'ÿ K-1ÿ^Xÿ7-?-C5-4ÿZ[X#ÿ2<119ÿ7-8ÿ_#ÿ> ÿ<198:A7<ÿ;/7ÿ4-./ JÿY:C2348ÿC-7ÿ\Xÿ> ÿ ;/7ÿ9<CC<ÿ8/7>61=8ÿ234-.B-17-ÿB4DÿK-8ÿ808<A<ÿ<18<A-8ÿC-7<45-8<4-ÿ;<4ÿ;/7ÿB49=/28-8ÿ1B.08ÿ2:4-ÿ:1ÿ 8/Aÿ;<4/<8/01-4ÿ/ÿ<18<Aÿ<198:A7<ÿ617-4ÿB4-8DÿK:4683;-4ÿ>B./?=ÿ1B.4<ÿ-49:81/1.94-=4H8-4/1.<4ÿ;/7ÿB4-89ÿ 9>-?/2/=<~-198<=<ÿC/174-ÿ6>>74<.ÿY:C2348ÿC-7ÿX^ÿ98H?=-1ÿZ[X Dÿ 9A68Dÿ a;ÿ7-ÿ<198:a7<ÿ;<4ÿ [ÿ=;/1104ÿ \ÿ>40?-18 Dÿ ;<4ÿ opr*sqptpurvw(xÿwyzÿx%&%q{q&%(ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

256 ^_`abcdefghÿjklÿlmfcnÿ $%&'()*+(,'-.)/)0ÿ(23ÿ4%)'/()'*506)0*&ÿ S;<ID;ÿDTÿT:9?;M:=?;8?Cÿ>HEC?ÿDY>ÿ?;M:=CTGEPLÿ>?;ÿ?E=G9ÿJ?;G=ÿJGQ=GI?ÿKL;ÿ?=ÿCQ?B?ÿ:8ÿE<8ICGQ=GI=ÿ :O=:;8=ÿKG8?8CG:;?9:ÿB;DP:Q=ÿ?JCEF=?=CRÿSE:;=?E:=ÿ=PH8C=:;ÿ>?;ÿ:;C?=CÿT:9ÿ8U?ÿT:9?;M:=?;:Rÿ V:;CD8?EDTCH=8G8I:8ÿJ?;ÿWXÿB;DY:8=RÿZJ<ÿB:;CD8:;ÿ>?;ÿI<=ÿGÿB:8CGD8ÿDY>ÿU=:;EGI?;:ÿ p<e:=ÿh;ÿ?=ÿjgÿcq?ÿj?;?ÿ:8ÿ?;m:=cbe?=cÿt:9ÿ ><EM?;ÿDY>ÿ:K:Q=GJÿJ:;QC?T>:=ÿB<ÿ;:IGD8KL;MF89:=Rÿo:=?ÿDT;<9:ÿH;ÿ8FÿCH;CQGE=ÿJGQ=GI=ÿ?=ÿ><E?ÿKDQFCÿ B<ÿGÿ9:ÿKL;H89;G8I?;ÿCDTÿJGÿ8FÿC=<;ÿG8KL;Rÿ qÿid9ÿ?;m:=cd;i?8gc?=gd8ÿ qÿid=ÿe:9?;cq?bÿ qÿid9?ÿtlpegi>:=:;ÿkl;ÿ9:8ÿ?8c=he9:ÿ?=ÿb<j:;q?ÿcg8ÿ?;m:=cg=f?=gd8ÿ qÿid9ÿm?e?8cÿt:e?8ÿ?;m:=crÿdy>ÿb;gj?=egjÿ qÿid=ÿcdyg?e=ÿc=l9ÿ?;m:=cq?t;?=:;ÿ:t:e?8ÿ zn{ fe{}c~fn{ÿdjbÿ_m{n{ aÿcm_`aln{ fe{}ÿjklÿb_nncca_ea_ÿ 789:;ÿ<;:=ÿ>?;ÿKLEP?89:ÿ?Q=GJG=:=:;ÿI:8DTKL;=CÿG8DTÿ?;M:=CTGEPLDT;<9:=Rÿs8ÿ>HECDF89:;CLQ8G8Iÿ EF8I;H998G8IÿtWAÿB:;CD8:;ÿ9:E=DIwRÿxH;ÿG89GJG9F:E?ÿM:>DJÿ>?;ÿKF88G=CNÿ>?;ÿKL;:=?IC>HECDJ<;9:8Cÿ IPD;9:Cÿ?JÿKL;:=?IC>HECDJ<;9:8ÿME?89ÿT:9?;M:=?;8?ÿtuvÿB:;CD8:;ÿ9:E=DIwÿDY>ÿ:8ÿF=MGE98G8IÿGÿ>PH;=rÿDY>ÿ qÿid9ÿkucgcqÿ?;m:=ctgeplÿ s8ÿ>?89eg8icbe?8ÿtd=ÿq;h8q?89:ÿch;m:>?89eg8iÿdy>ÿ=;?q?c:;g:;ÿ=dicÿk;?tÿf89:;ÿ>lc=:8rÿ789:;ÿj<;:8ÿ :;ID8DTÿ?8EG=?=CÿKL;ÿF=B;DJ8G8Iÿ?JÿF=;FC=8G8IÿDY>ÿ?;M:=C?8B?C8G8Iÿ?JÿQD8=D;C?;M:=CBE?=CRÿ kafbnfÿcgƒ _ { n_jÿ W[@#ÿQDTT:;ÿT:9?;M:=?;8?ÿ?=ÿ9:E=?ÿGÿF=MGE98G8IÿDY>ÿ9G?EDIÿGÿHT8:=Rÿ G9ÿCG9?8ÿ?Jÿ9:=?ÿ?;M:=:ÿ>?;ÿ SL;ÿ?=ÿK;HTP?ÿT:9?;M:=?;8?Cÿ>HEC?ÿ:;MPF9Cÿ:=ÿK;GCQJ<;9CMG9;?IÿB<ÿWÿ[[[ÿQ;ÿB:;ÿQ?E:89:;<;Rÿ789:;ÿW[@yÿ p:=ddr;l;:ec:8ÿmg9;?ig=ÿ=geÿ:8ÿlq?9ÿt:9j:=:8>:=ÿdtÿ9:88?ÿ=ubÿ?jÿk;<id;rÿ F=8U=P?9:ÿuWÿB:;CD8:;ÿ>:E?ÿ:E:;ÿ9:E?;ÿ?JÿMG9;?I:=Rÿ o:cf=dtÿ>?89e?;ÿ9:=ÿ=d=?e=ÿc:=ÿdtÿ:=ÿk<=?eÿb:;cd8:;rÿ WNA[ÿB;DY:8=ÿ?Jÿ9:8ÿ=D=?E?ÿD;9G8?;G:ÿ?;M:=?9:ÿ=G9:8RÿˆJG88D;8?CÿCPFQK;<8J?;DÿJ?;ÿ8<ID=ÿ>LI;:ÿH8ÿ PFQK;<8J?;D8ÿ>?;ÿE:I?=ÿB<ÿ:8ÿKD;=C?=ÿE<Iÿ8GJ<NÿDY>ÿ9:8ÿTG8CQ?9:ÿ8<ID=ÿF89:;ÿW[@yRÿ PFQK;<8J?;D8ÿJ?;ÿ ÿš Œ Ž&6)5*&(ÿ/ÿ4&(2%).ÿ?E=ÿB<ÿ?=ÿJH;9:=ÿM:;HQ8?CÿCDTÿ?89:Eÿ?Jÿ9:8ÿ=D=?E?ÿCPFQK;<8J?;D8ÿCDTÿGÿCG8ÿ=F;ÿH;ÿ;:E?=GJ=ÿE<I=Rÿ TH88:8Cÿt@NvXÿB;DY:8=:8>:=:;wÿDY>ÿI;FBB:8ÿu[ÿ<;ÿ:E:;ÿHE9;:ÿ>?;ÿ:8ÿ8<ID=ÿ>LI;:ÿCPFQK;<8J?;DÿH8ÿLJ;GI?ÿ I;FBB:;ÿtWNvWÿB;DY:8=wRÿ =ÿe<8i=g9cpfqk;<8j?;d8ÿ>?;ÿ:=ÿc<ÿ>li=ÿjh;9:ÿtwwnu[ÿb;dy:8=wÿm:;d;ÿk;?tkl;ÿ 4ÿ 68 5š84ÿ š84ÿšÿ4ÿ 68 5š84ÿ ÿ žÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ 28ÿ 4ÿ 68 5š84œÿ š35548ÿ 4ÿ 68 5š84œÿ5ÿ ÿ ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #ÿ œ žÿ œ ÿ œ œ žÿÿœ ÿ œ žÿÿœ œž ÿ œ ÿžœ ÿ ÿ œ žÿ œ ÿ žÿ!ÿ

257 $4ÿ%&'68(5)84*ÿ+ÿ,ÿ-.ÿ(8ÿ $4ÿ%&'68(5)84*ÿ2+ÿ,ÿ1.ÿ(8ÿ $4ÿ%&'68(5)84*ÿ6+ÿ(8ÿ,ÿ /ÿ/ÿ-*01ÿ 3*02ÿ3*4.ÿ+*45ÿ -*1-ÿ1*15ÿ3*4.ÿ 7ÿ014)3%%ÿ1&ÿ89299ÿ552%81215ÿ3ÿ2% ÿ%4ÿ%218ÿÿ ÿ351ÿ%'ÿ5%ÿ4ÿ51ÿ 5%ÿ3ÿ288815ÿ8ÿ:72%ÿ3+ÿ118ÿ4ÿ ÿ'5ÿ:5678%ÿ3ÿ15%'3ÿ353)39ÿ ÿ ÿ ÿ #ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

258 %&'(')*+&ÿ)-./ ÿ «±ÿ³ µ Œ Ž ÿ Š Ž ÿ Ž ÿ ÿ ÿ š œ ÿ ªˆ ª Œ Š ÿ žÿž ÿ š Š Ž ÿ Ž žœ ˆÿ Ÿ Ž ÿ ÿ žÿ š œ ˆ Š Œ Ž ÿ ÿ ÿ š œ ˆ Š Ž ÿ ž ÿ ÿ š žžœ [\]^]_\`a^ÿcdaÿefgÿ`he]ec\_hÿ_ija]\]kÿ 8NM9Kÿ zr{ }~pu{t rv v ru~rvƒ ƒ~ suvÿb<ÿ5@ÿrg@ÿfgÿ=5@mh9796a:;<rg6mÿmna559?5ÿc8a@9m?5<ÿ7ÿf<8x5c@ÿ7ÿmnnmc@m9ÿ >FF:mHAÿR5?ÿ68?ÿRM<679MHÿ?GÿH7CN7?7@5@59ÿB<ÿ#POÿVÿxD$#Pnÿ#PDÿVyKÿ ;N5<A@76MÿD$ÿVYÿTM<ÿ?5@ÿ:79M9A75HMÿRGH5@ÿ>FF9G@AKÿ FGÿ79=5@MH9796ÿMNÿ5W@5<9ÿR5?:79M9A75<796ÿ8STÿACMÿ;N5<A@76Mÿ#$$ÿVKÿ msc5h@mh5@ÿ:;<ÿd$#eÿ>ff6g<ÿ@7hÿ ÿ>ffm<=5@m?5ÿc8a@9m?5<ÿ7ÿfg6g59?5ÿf<8x5c@ÿ8stÿ59ÿhb6<5ÿm9?5hÿf<8x5c@r5?5hÿa8rÿ=5@mhm@aÿ>@ÿ7ÿ:;<ac8@ÿ N7?ÿ=8CAH>@A@7?F>9C@59ÿD$#EÿB9ÿNM?ÿA8RÿNM<ÿ:MH5@ÿD$#PKÿ PE#ÿVÿxD$#Pnÿ#ÿDIEÿVyKÿZ;<B9?<79659ÿXBR:;<@ÿR5?ÿD$#Pÿ=5<8<ÿFGÿ59ÿC8R=79M@789ÿMNÿ59ÿT;6<5ÿM9?5Hÿ #$ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ

259 6ÿ')4,ÿ'().24.,-.ÿ4)ÿ*3&3,0.)3/ÿ).0+&/3/ÿ7#ÿ##8ÿ8#9ÿ:)ÿ 6ÿ4)./0ÿ).0+&/3/ÿ;ÿ<8=ÿ79<ÿ:)ÿ YZ[\Z]^_`ÿbcde`fg`_ÿhi_ÿj`eikdZd]ÿ^lÿ_`gmf\^\ÿnobÿg\cfdZd]ÿ 6ÿI3,0&%ÿ;Jÿ#KKÿK9Jÿ:)ÿL3,?MÿKNKÿ?:)ÿG)ÿ*+,-./ÿ%ÿI1??+,.),30ÿO+0ÿPQRÿ 6ÿPSDT.-%3ÿ7ÿK=Jÿ8=<ÿ:)ÿ 6ÿU1:+0ÿI3&?3)ÿ&G,ÿ#ÿJ8#ÿE<;ÿ:)ÿ &%F0?.-.&ÿ1rBÿ?3):,3-0'()%,2ÿ3Fÿ).2%1,.,Hÿ 1rBÿ%ÿ'+&ÿ-)%'/NÿF%&:./ÿF%03)ÿ0%2ÿ%ÿ*1:0&+/./ÿ-G)ÿ04FG&ÿ%,/G:/.)ÿ01?ÿ:10/,3-.)ÿ(:3/ÿCG?'()/ÿ?.-ÿ xuuÿuuuÿuuu xvuÿuuuÿuuu yuuÿuuuÿuuu yvuÿuuuÿuuu vuÿuuuÿuuu u ~ ƒ ÿyuxz yux} ƒ ˆƒ Š Œ Ž ƒ yuxz yux{ ƒ ˆƒ Š Ž yuxv yux yux} ÿu()g,-)%,2.,ÿ%ÿ/1/3&ÿ1?0g/,%,2nÿ?.,ÿgf.,ÿ'()-.&,%,2ÿ?.&3,ÿ-.ÿ1&%:3ÿ%,/g:/0&32.,ÿ-.ÿ0.,30/.ÿ'.?ÿ 4).,Nÿ%&+0/).)30ÿ%ÿ-%32)3??./ÿ1F3,Hÿ ƒ Ž ÿ Š Ž ÿ ƒ Ž ˆÿ ˆ Œƒ Š ƒ Œ Ž ÿƒ Š Ž ÿ ÿž ƒ ##ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ

260 ÿ ˆˆÿˆˆˆÿˆˆˆ ˆÿˆˆˆÿˆˆˆ Œˆˆÿˆˆˆÿˆˆˆ Œ ˆÿˆˆˆÿˆˆˆ ˆÿˆˆˆÿˆˆˆ ˆ ÿœˆ šœˆ CDEFGÿDEGIJFKFÿ ÿ%&'()*+*,-.ÿ/0+1,-+2,3ÿ*)ÿ+0+.4(.5&(',*-.+ÿ/+*637+ÿ*)ÿ&)*,('7.,-.ÿ-2*3+*68ÿ916/0+.4(.'*4.,ÿ$:#;ÿÿ 74-.+(A.,(2&,.+8ÿ œ ÿœž Ÿ Œˆ žÿ ÿ ž ž Ÿ Œˆ Ž Œˆ Œˆ Œˆ L.32&,/0+M>,-.'ÿ+.-&)2(*+ÿ.'ÿA&(2'2)'ÿ+.(>4'*'ÿ6.-ÿ$ÿNO;ÿ'5+Pÿ*'ÿ=16/0+*ÿ6.-ÿM>-3.'.+*'ÿ>,-.+(5&'ÿ ÿrÿ=16/0+.4(.(2/+&+,*ÿ/0+ÿ$:#;ÿ<*+ÿ=>('.+2,3ÿ/0+ÿ/0+'+&.,-.)*4-*(ÿa.,(2&,.+ÿ3=&+'(pÿ)245.'ÿ2,,.m1+ÿ*'ÿ A7ÿ#ÿ?::ÿ'5+8ÿL.(>4'*'.'ÿ2,54>-.+*+ÿ>,-.+(5&'ÿ6.-ÿ#ÿ$:$ÿ'5+ÿ2ÿ+.(>4'*'.,<.'.,ÿQ&5>(8ÿ xyuz13ÿ 5m3ÿ TUVWXUYZ[\V]^V^_`ÿXbUÿÿ ÿÿÿ nÿopqÿÿ cdefÿÿcdegÿÿ w{sÿÿ rÿrstÿÿ nÿÿ ÿÿhiz_yxÿ cdefÿÿhiz_yxjÿ uÿoÿÿ k\\vbyl]yÿ ~}ÿ 4}mÿ uwÿ{v{ÿÿ uwnÿÿ uwÿ{{{ÿÿ uwrsÿÿ uwÿovvÿÿ vÿÿ nÿqvwÿ ÿ Y]ilXkXÿ ÿ cÿ gÿÿ uw{ÿÿ wovÿÿ w{sÿ {ptÿ.+(1',2,3*+ÿ& <ÿ2,'15'.+ÿ,&'ÿ; ÿ>,-.+ÿa.+2&-.,ÿm4.)ÿ<03+.ÿ1,ÿm>-3.'.+*'pÿ(*6'2-23'ÿ(&6ÿ0)+23*ÿ uwnÿ uwsÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿ ÿ& <ÿ0)+23*ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ ÿcgcÿÿ jeÿƒddÿÿ ÿ gÿ!ÿ

261 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ ,ÿ#H2;ÿ +>).,'ÿ$ÿu1vÿ,*%kÿ+34ÿ%')g(,.,',ÿ?(':ÿ',ÿ&:'%)*+,ÿ5aÿ#ÿ#mmÿ,*%;ÿi-/'%ÿa%',ÿ4.%ÿ:'%*).>4','-ÿg,&*.,)ÿ ).>+%/-.ÿ/'-ÿ^nze5(.,9+%>^ÿ)+>ÿ4.%ÿg,:'3*(.,)ÿ.:ÿ78.%-.ÿ8'>'-).>,;ÿs+(.8',ÿ9.*,g%'%.%ÿ78.%-.ÿ9&%ÿ *G--.,ÿ.-:7-/.)ÿ0=>9ÿH6#ÙÿB_6ÿ,*%2;ÿ abcdefdghbiegdjkchebhbiÿ mnkbkohenÿpgqofhjerdjsobhbiÿ (%')G(,.,;ÿ

262 &+3=4'/'-&'ÿ12+ÿ0&ÿ)0./'/34+)4/?)ÿ,.6,34')0&+')ÿ;:/+ÿ:=-+&8ÿ%&4ÿ6)'ÿ0=+12+ÿ;:/ÿ3?>+)+&ÿ)4ÿ1>ÿ&B4&+'ÿ %&'ÿ'()ÿ*+,-+).*&+/,0&'ÿ12+ÿ ,'0&+')ÿ7)+ÿ34)+4)48ÿ9()ÿ+&-:&+ÿ12+ÿ;/0+)-&'ÿ<=.12+4ÿ.&0ÿ JKLMLNKOPMÿRKNSORÿ 6,34')034=A6'/'-ÿ12+ÿ/'3)43&+8ÿ 2?&+->+ÿ4/:ÿC&-/,'ÿD):.)+ÿ:='ÿ+&3*&64/?&ÿD,..5'12+;5'0&4ÿ/ÿD):.)+ÿ:='8ÿI+,A&3&+')ÿ.&012+ÿ %&'ÿ1/')'3/&:)ÿ+/36&'ÿ;&02.3ÿ?)+)ÿ+&:)4/?4ÿ:/4&'8ÿi+,<&64?&+63).7&4&'ÿ34>+ÿ12+ÿ0&'ÿ.&34ÿ6='3:/-)ÿ 12+;5'03,+0'/'-&'8ÿ 6,34')0&+ÿ542?&+ÿ,+0/')+/&ÿ?&+63).7&4ÿ3,.ÿ6,..&+ÿ)4ÿ;&:)34)ÿ+&-/,'12+;5'0&4ÿ5'0&+ÿFG#H8ÿ9=+ÿ :/6?/0)4/,'&'ÿ)?3:54)43ÿ6,..&+ÿ&?&'45&:)ÿ6?)+?)+)'0&ÿ4/:->'-)+ÿ12+0&:)3ÿ.&:)'ÿ=-)+')ÿ&':/-4ÿ UMVVMLNWXPYÿROYZ[KNLKL\ÿ *+,<&64&'ÿ;50-&4&+)3ÿ*>ÿ0&4):<'/?>ÿ,A7ÿ5**12:<'/'-ÿ-2+3ÿ:2*)'0&ÿ5'0&+ÿ>+&48ÿT/0ÿ&'ÿ&6,',./36ÿ *+,-',3ÿ,.ÿ5'0&+36,4ÿ/ÿ&4ÿ&'36/:4ÿ*+,<&64ÿ1/''3ÿ0&4ÿ,14)ÿ7)'0:/'-354+(..&ÿ12+ÿ)4ÿ./'/.&+)ÿ +&-/,'12+;5'0&4ÿ7)+ÿ&4ÿ;&4(0)'0&ÿ/'1:(4)'0&8ÿD,..5'&+')3ÿ]53ÿ^_ÿ`=-)+)'0&:ÿ#GGÿabÿ36)ÿ0=+12+ÿ ;):)'3+=6'/'-ÿ,A7ÿ6)3)1:20&3)'):(3ÿ12+ÿ+&-/,'12+;5'0&4ÿ,A7ÿ2?+/-)ÿ<5+/0/36)ÿ*&+3,'&+ÿ/ÿ?/:6)ÿ 5'0&+36,4&48ÿ?=3&'4:/-7&43)'):(3&+8ÿFG#hÿ>+3ÿ6,'4+,:*:)'ÿ/''&7>:&+ÿ1(+)ÿ6,'4+,:.,.&'4ÿ/',.ÿ,.+>0&')ÿ elworlÿszlwrzpÿ /'->ÿ/ÿ0&'ÿ3)..)'34=:0)ÿ+&0,?/3'/'-&'8ÿc)..)'34=:0ÿ+&0,?/3'/'-ÿ?/3)+ÿ2?&+36,4ÿ*>ÿeÿfdfÿ46+8ÿ c).4:/-)ÿ4+)'3)64/,'&+ÿ1+).->+ÿ)?ÿ',4&+')8ÿ #l#g.&0&:ÿ3).4ÿ+&05a&+)ÿ3>+;)+7&4i6?):/4&43=6+)'0&ÿ+54/';&36+/?'/'-)+8ÿ f+)'36'/'-ÿ36&+ÿ/ÿ&':/-7&4ÿ.&0ÿ1)3434=:0ÿ6,'4+,:*:)'8ÿ%&'')ÿ=+ÿ1+).4)-&'ÿ54/1+>'ÿ+/36gÿ,a7ÿ D,'4+,:&+')ÿ)?3&&'0&ÿ5**7)'0:/'-i/'62*ÿ?/3)+ÿ)4ÿ0&4ÿ1/''3ÿ)??/6&:3&+8ÿm4/1+>'ÿ5**12:<'/'-&'ÿ)?ÿ12+)ÿ jÿ/'4&+'6,'4+,:*:)'&'ÿ/'-/a6ÿ4+&ÿ,.+>0&'ÿ12+ÿ>4-=+0&+8ÿc54/'ÿ,a7ÿ*+,a&3;&36+/?'/'-)+ÿ7)+ÿ1,+43)4ÿ/ÿ k/:?=b4?&+6&4ÿ1>4ÿ/ÿ5**0+)-ÿ)?ÿ9=+/'-30&*)+4&.&'4&4ÿ)4ÿ4)ÿ1+).ÿ'()ÿ+/64:/'<&+ÿ12+ÿ5**12:<'/'-8ÿ 12+ÿ5**12:<'/'-ÿ,A7ÿ54?=+0&+/'-ÿ)?ÿ#l#g.&0&:ÿ6,..&+ÿ)+;&4&4ÿ1,+43=4)ÿ5'0&+ÿFG#H8ÿ%&4)ÿ;&+,+ÿ*>ÿ)4ÿ +&-/34+&+/'-ÿ?/3)+ÿ)4ÿ0&4ÿ2?&+:)-ÿ15'-&+)4ÿ;+)8ÿ -+5**&+')8ÿ9(ÿ34(+54/'ÿ)'->&'0&ÿ:23&',+0ÿ.&0ÿ72-+&ÿ3=6&+7&436+)?ÿ7)+ÿ/'12+438ÿ9=+ÿ0&4ÿ-=:&+ÿ+54/'&+ÿ >+&43ÿ/'4&+')ÿ6,'4+,:ÿ12+&3:,-3ÿ&4ÿ)'4):ÿ>4-=+0&+8ÿm'0&+ÿ>+&4ÿ7)+ÿ0&3)ÿ-&', ÿ%&ÿ)??/6&:3&+ÿ3,.ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

263 ÿ ÿ ÿ %&'&()*ÿ ÿ 0%+&,)*')'-ÿ.ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

264 %&'()*+*,-./0/12ÿ.,ÿ ÿ ÿ HIJKLMÿMNIMÿ ÿÿ =>?ÿ Gÿ%&105/67,8(/9&*ÿ ÿ :+;;+/'*-)9ÿ,&95<0'/0/1ÿ ÿt11u9382ÿ ÿ`84a1b9382ÿ ÿcu9382ÿb8uv18b5ÿ_ÿ ÿt11uv23618 ÿwÿ Yÿ Xÿÿ Oÿ XYÿZ[\ÿ[Z\ÿXXÿ]X^ÿ\X]ÿXYÿZ[\ÿ[Z\ÿXXÿ]X^ÿ\X]ÿ GXÿYZZÿXXZÿGWÿG_]ÿZ^_ÿGXÿYZZÿXXZÿGWÿG_]ÿZ^_ÿ _]ÿw^]ÿ_\^ÿygÿ^^wÿg^gÿ_]ÿw^]ÿ_\^ÿygÿ^^wÿg^gÿ GÿGW_ÿ]]]ÿGÿGGWÿ]]]ÿGÿGW_ÿ]]]ÿGÿGGWÿ]]]ÿ PPÿ Qÿ ÿr SÿQO ÿ Oÿ!ÿOOSÿ ÿÿosÿ!qÿ ÿ gnkhijmijÿkmÿ HIJKLMÿIMJÿ ÿÿ ÿdv832ÿ18u53528ÿ4efÿ35b18ÿ\ÿ ^ÿÿ ÿl WYÿX^YÿWX[ÿWWÿ_Y\ÿ\\_ÿWYÿWW\ÿ ZÿWWÿYG[ÿX[^ÿ ÿp ÿ!qÿl!ÿmo PQRÿOROÿÿ ÿsqsÿl ÿq SÿPÿl!ÿ PQRÿOROÿ gnkhijmijÿkmÿ pijÿ ÿn911ÿ9382ÿ ÿdv832ÿ8781u1b4u518ÿ ÿ`18u45b4u518ÿ GqÿGGÿ G]ÿ [ÿ Zÿ owxÿw^[ÿzwzÿog\ÿg[zÿzwyÿowxÿw^[ÿzwzÿog\ÿg[zÿzwyÿ oy^ÿw^xÿx\xÿoyyÿy^gÿ_z^ÿoy\ÿ][]ÿzzgÿoyxÿz][ÿgyyÿ o_]ÿ[yzÿ_ygÿoy^ÿg^gÿ_wzÿo_]ÿ[yzÿ_ygÿoy^ÿg^gÿ_wzÿ l OPÿPÿlÿO!Pÿ lqmsÿ RQÿlOP!SÿOSRÿ ~JjJÿIMJÿ rstuvwutuwxv?y?ÿ }JÿhJjJÿMNIMÿ ÿdv832ÿ85135b18ÿÿÿ ÿÿ FÿEÿBBBÿE BÿEÿ@ ÿaefÿeÿe Rÿm W\ÿZWGÿGZWÿ]Y]ÿÿ mÿoÿ GÿZWGÿGY[ÿ\]^ÿ ÿm ÿ OSÿR!ÿ ÿ Oÿ ruwxv?y?ÿstuÿu?ty>t =ƒtyÿ ruwxv?y?ÿu?utÿ =y=w uvyÿ >w?utÿ ÿdv832ÿ851b4u518ÿÿÿ FÿEA ÿeÿ@fbÿz{ ÿeÿ@f@ÿe EÿEÿzBzÿF@Aÿ lqmÿo oxzÿygxÿoxgÿzy^ÿ QÿlQ ÿmo!ÿ lqmÿoroÿlq oxzÿy\yÿoxgÿ[gyÿ ÿs Oÿ ˆMJNJÿMNIMÿ ˆMJNJÿIMJÿ ÿÿ tu?wÿtuwxv?y?ÿ FÿEA ÿeÿ@fbÿz{ ÿeÿ@f@ÿe EÿEÿzBzÿF@Aÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

265 %&'&()*+,(-(./ÿ,*ÿ ÿÿÿ IJKKLMNLOPÿ ÿÿÿ Hÿÿ ÿ23.-4(56*78(93:ÿ ;&<<&():+'9ÿ*394=-)(-(.ÿ ÿ ^_`a_ÿ ]1831ÿ YÿZCAÿ[Z\ÿYÿZYYÿFZYÿ\ÿA[CÿBA[ÿ\ÿYGDÿCZBÿ x_a_ÿ ÿg8gÿ9u22518ÿ4klÿ8vÿ ÿg8gÿhijÿ4klÿ7g832ÿ ÿg8gÿ6355w31ÿ1w352ÿ ÿÿ HHÿbbÿ!cdÿb!eÿceÿdÿ mmnÿopqÿmorÿnprÿ mÿsmqÿptqÿmÿthmÿsonÿ rmrÿpqqÿsqmÿqhtÿ!ÿcfÿdÿde!ÿcÿ ÿÿ3ÿ58ÿ67812ÿ ÿ ÿ_y`ÿ ÿÿÿ3ÿv45k ÿ ÿ ÿ{_ÿ Hmÿeÿefÿ eÿÿÿeÿÿÿ efÿ rzzÿzzzÿrzzÿzzzÿÿ tzÿhzzÿtzÿhzzÿ ÿeÿefÿ ÿefÿ ÿ HHzÿHzzÿHHzÿHzzÿ ÿ ÿ ÿ ÿ x~ ÿa_ÿ ÿÿÿ ÿÿ ÿ3ÿv45k ÿÿ ÿ03vwv 45218ÿ [BÿBAFÿ\[GÿDDÿZBZÿ\BZÿ[FÿD\DÿDDDÿDZÿZ\YÿBBZÿ rÿzzzÿzzzÿrÿzzzÿzzzÿ cÿfÿ bÿe!cÿ cÿfÿ bÿe!cÿ ÿ g832ÿ HzpÿtzzÿHnmÿropÿ HzpÿtzzÿHnmÿropÿ ÿ 45k x_ÿ ÿÿÿ Hqÿ ƒÿbfÿ!dfÿ dÿcƒ!ÿeeeÿ ƒÿd ÿeeƒÿ `{`_ÿ a_ _ÿ ÿ ÿ ÿ]5183w ÿ ÿ v ÿ ÿ g832ÿ ÿ HzÿzotÿHHqÿsÿmomÿmmmÿHzÿHzqÿmnHÿsÿmptÿssnÿ mÿqmtÿmssÿmÿhzsÿrhqÿmÿqnqÿortÿnÿtttÿqnpÿ nÿmntÿopoÿqÿpsoÿonhÿnÿmqqÿonrÿqÿptmÿsqpÿ rmrÿqozÿrhpÿptoÿ rqoÿorhÿrmnÿnrzÿ dÿfÿccÿ ÿÿˆ_yÿ Š OÿIJKKLMNLOPÿ ÿ Hrÿƒbÿebÿcbfÿƒÿf [YÿZFGÿF[Bÿ[Fÿ[G\ÿ[B\ÿ[[ÿBA[ÿ[BYÿ[\ÿYCAÿCZZÿ fÿ!eÿƒ!ÿ ƒÿd ÿƒeÿ fÿddÿ ÿÿÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

266 ÿ&'()*+,-./0+1'2ÿ ÿ.'1*:)7+)+(ÿ ÿinopggqkqfirÿstuÿohvlwerÿÿ EFEGÿHIJKGILMÿ ÿÿÿÿ ÿ EXY=ÿZ[\]=[^ÿ ÿddÿefgÿgÿhdigdjÿ ÿÿ01k18l645ÿ ÿ ÿÿ ÿÿ ÿnfgÿ ÿopÿqrrÿsptÿ ÿ _mmÿmmmÿ_mmÿmmmÿ ÿuvÿwxxÿyvzÿ ÿ I~ =;];X[ ÿ ÿddÿ{gÿfjgdgÿ ÿddÿ{ÿ gÿgÿhdigdjÿÿ ÿl8lÿƒ15k34518ÿ4 ÿ3 551ÿ ÿ p ÿstrÿpsÿpÿr ÿ tÿt ÿp ÿssÿ!rqÿpÿ ÿq}sÿpÿrÿptpÿpÿq s!ÿs ÿpÿ t}ÿqtÿ 678ƒ3 1k18ÿ wÿmmmÿv_mÿyÿw xÿ wˆÿwÿmmmÿv_mÿyÿw xÿ wˆÿ qÿrÿ { gdÿhfjÿ OZ ^ŠY ÿ Žg gdÿhfjÿ ÿœ1l18578kk 18ÿ ÿœ 52683k32ÿk 18ÿ ÿÿÿ _yÿaaÿc@bÿ cdÿa ÿ>@ ÿdcdÿaaÿc@ ÿ D@ÿaAÿAC ÿa?@ÿ ÿ 1k 18ÿ ÿÿs!ÿp zÿ` wÿxy_ÿzÿˆˆ ÿ`w`ÿzÿ`ˆvÿˆˆvÿzÿ zwÿyyzÿ tÿ}qrÿs}ÿ ÿÿÿ }ÿrprÿs!ÿq }ÿ}r ÿs!ÿ!p}ÿ! yÿ_wˆÿÿ yÿ_wˆÿ OV IÿEFEGÿHIJKGILMÿ INOPGGQKQFIRÿSTUÿOHVLWERÿÿ ÿÿÿ ÿ l832ÿk 18ÿ ÿ 5183kk 18ÿ ÿÿ ÿ v`ÿvx_ÿˆ_vÿvˆÿvvwÿˆ`zÿv`ÿy mÿˆwyÿvˆÿvzyÿz ÿ cÿbcdÿc?ÿ Cÿ Daÿ?aÿ ÿ?> ÿ?cÿ aÿc@>ÿ@bbÿ ˆÿ yyÿÿ ÿ ÿ ˆzÿzxxÿyˆÿvy_ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

267 %&'()*+,ÿ&./ÿ0*+10'+23'45*6)7+)'ÿ 9)(5&*23'4:*6);ÿ <0==0*+;>76ÿ ')6&15+*5*(ÿ K5H2853ÿI8ÿ1LH5GÿMG1151ÿNÿO518Gÿ FÿGH18I118ÿ IP8ÿ678ÿIP81GH458H1ÿ3ÿK8PGG1Qÿ ÿr32o528ÿ3ÿfsÿt15g345gg361g1ÿ ÿj52ÿÿj52ÿ ÿ ÿj52ÿÿj52ÿ ÿÿuvÿwxvÿvyzÿuuÿ[z[ÿn\yÿuvÿwxvÿvyzÿuuÿ[z[ÿn\yÿ ]5GM8G G1ÿM3GG3G^15G345ÿTKaÿ ]5GM8G G1ÿ^15G345G678^3H1G18ÿ68O5ÿ 678M851ÿ8ÿ5Gÿ ÿ4LIÿ ÿ3ÿ4LIÿ1ÿ_53ÿVXXVÿ b_ÿgh8ÿ678^3h1g1ÿ ÿÿuvÿzyzÿ`uwÿuvÿ`xxÿxvzÿuvÿzyzÿ`uwÿuvÿ`xxÿxvzÿ [X`ÿX``ÿYUNÿY\Xÿ[X`ÿX``ÿYUNÿY\Xÿ NYWÿVYYÿUÿ\NWÿVUNÿNYWÿVYYÿUÿ\NWÿVUNÿ c^183451ÿ1g352dÿ7m18g3251ÿ\ÿo8ÿ a ^^ÿ518ÿ1ÿ58g1ÿo81ÿ 58G1ÿO81ÿ fp81gh458hÿ1ÿ45185gÿfgÿ]kÿ8ÿ1ÿÿÿ e18go151ÿ683ÿ ^^ÿ1618ÿ1ÿ ÿuzzÿxxxÿÿ VVVÿXXXÿVNXÿXXXÿVVVÿXXXÿVNXÿXXXÿ 1O832ÿH458HQÿ ÿ ÿ ÿ ÿuzzÿxxxÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

268 %&''&()*+,'&-&).'/ÿ12ÿ ÿfghÿijklhfgÿmgnoplqrgsghÿ ÿÿÿ ÿ4,567-(*289-+,:ÿ ÿÿ ;&<<&-':=)+ÿ 2,+7>6'-6-5ÿ T81Uÿ81UVÿ1618ÿ6355U514ÿ `U18352ÿ678ÿ2g48ÿaU53528ÿ `U18352ÿ678ÿ91ÿUeÿ `U18352ÿ678ÿabÿ4cdÿ51Ue83a53528ÿ!ÿWÿXYZÿ[\Xÿ[ÿWZ]ÿ^_Xÿ[ÿWZWÿ[Y[ÿ[ÿ^]^ÿZW\ÿ ÿ]x^ÿ^\wÿw\wÿxf^ÿ[_yÿ]z[ÿx^]ÿ]]xÿ `U18352ÿ678ÿ35Ui8je25ÿaU53528ÿ ÿÿ hÿxfxÿ\^wÿ^\\ÿx^_ÿxfxÿ\^wÿ^\\ÿx^_ÿ ÿ ÿ `Ukÿ678ÿ7a8ÿ1gÿ3ea3ija18e51ÿi4U18ÿ l81a35um678unÿ opÿqrÿstuvwÿqxÿqxyÿtÿ xpstzwtpÿ {ÿ ÿ} }ÿ{ÿ~hÿ ÿÿ!ÿÿ ÿh}ÿÿh!ÿ ÿÿÿ O ƒƒ ˆÿ Š ÿ ˆ ÿ Œ ˆÿ ˆ Žƒ ˆ ˆ e5352ÿlbnm35ue5352ÿl nÿ678jÿ4cdÿa8218ÿÿ e5352ÿl nm35ue5352ÿlbnÿe48683u32ÿue18ÿ e5352ÿlbnm35ue5352ÿl nÿe48683u32ÿ ÿ e5352ÿlbnm35ue5352ÿl nÿe48683u32ÿic183528ÿÿ ÿb_y_ÿf_\ÿwÿ^fxÿ]f_ÿbw]yÿ_x\ÿwÿ\^xÿ[w_ÿ ÿb]ÿx][ÿ]y[ÿzÿ[]yÿz ÿb]ÿz]_ÿ^z^ÿzÿ\z\ÿz^\ÿ ][ÿffyÿ[ÿw_]ÿ][ÿffyÿ ÿ ÿ ÿ [ÿw_]ÿ ~ÿ HMGPSGN H PMGNOPLQRGSGHÿ ÿÿ ÿ ABÿEE ÿa?ÿ EAÿEE ÿ?ÿd@@ÿ?ÿa?ÿ ÿ Aÿ ÿ 78Ug5352ÿaÿ1831ÿ U32j528ÿÿ 5a1U18352ÿ3ÿ1831ÿ U32j528ÿ 5a1U18352ÿ3ÿ6355U31ÿ U32j528ÿÿ 78Ug5352ÿaÿ6355U31ÿ U32j528ÿÿ 5a1U18352ÿ3ÿ6355U31ÿ1U352ÿ 78Ug5352ÿaÿ6355U31ÿ1U352ÿ ÿb]\[ÿ\\]ÿbw_^ÿ][_ÿb]\[ÿ\\]ÿbff^ÿ][fÿ O ƒƒ ˆÿ Š ÿš ˆƒ ˆ š ƒ ˆ Žƒ ˆ ˆ ÿÿ œ HLHP GN H PMGNOPLQRGSGHÿ e5352ÿl nm35ue5352ÿlbnÿj52683u32ÿue18ÿÿ ÿÿ CA@Dÿ@@AÿC? ÿad ÿca@dÿ@@aÿcbb ÿadbÿ e5352ÿl nm35ue5352ÿlbnÿ6355u31ÿ1u352ÿ e5352ÿlbnm35ue5352ÿl nÿj52683u32ÿ ÿÿ a832ÿ6355u31ÿi4u18ÿ O ƒƒ ˆÿ Š ÿ š ƒšˆ š ƒ ˆ Žƒ ˆ ˆ ÿÿ ÿÿ ž*2=-+26-5ÿ)61>6+&ÿ<,+,)ÿ ÿÿ 3ea3ÿ11ÿa3ÿj81Uÿ978g5ÿ ÿÿÿ BA ÿeedÿa?ÿ BEÿ?Eÿ?ÿA Bÿ AÿAAÿ A@ÿDA ÿ Ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ 3ea3ÿ11ÿa3ÿj81UÿUÿ ÿ ÿz[ÿ^[wÿy[_ÿzwÿ_]_ÿwf^ÿzfÿw]zÿxw]ÿz^ÿ\]_ÿxx\ÿ ZWÿ_]_ÿWf^ÿ^\ÿWX]ÿfX_ÿZ^ÿ\]_ÿXX\ÿ^[ÿW\_ÿ]WZÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

269 %&'()ÿ +,-ÿ/ÿ012, :4819ÿ olpqmmlklmr'kpmslmn)ÿ i&)j)klmn)ÿ ICJEDDCBCD=HBJDZCDI<\ÿ ÿb]cwbca>chi<b><ÿÿhÿ OYJfIC?>ÿIA=V<BACBCD=HB?><ÿHBJELGI=Rÿ za<bdiÿbca>chi<b><ÿgÿ {(nrklmn 'np}ÿ~klnlrk(pnÿ& ÿ& ()n'k&l(pnÿ bchijÿz<ÿ +,-ÿ ÿ ƒ374š-19ÿ ÿÿ 61Œ 35ÿ ŒŒ 35ÿ ÿ 6-ƒ ÿÿ / ÿˆ- 9Šÿ / ÿˆ- 9Šÿ Žÿÿ ÿ ÿ ÿÿ ÿ ÿ Žÿÿ ÿ ÿ d<wzjciÿ><=ehcbcdi<ÿ@ẁÿic=jidÿx<zcÿjec>h=ÿv@llfc><ÿ@ẁÿjic?=hbcd>h\ÿu<@f>vh_b?<idÿbcdz<ÿbch>ÿbÿ 38ÿ Žÿÿ ÿ ÿ G@=H>C\ÿ +,-ÿ ÿž9,ÿ1 -œ429ƒ7ÿ +,-ÿ ÿ œ429ƒ7ÿ ba=><ÿ?>_bh><i?>ÿl>?j>l=iadbxh><ÿxy<ÿjec>h=ÿv@llfc><ÿ@ẁÿjic?=hbcd>hÿ>cjbdhÿ_>=jfhi?ÿ_f?d>h\ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ^>DB@CXY<_FC?>HÿXZ<ÿBÿZ<ÿ$ÿ$#gÿHV<ÿBÿ=HIH=_B?<IDÿHBJÿ<>DB@C_B_JB@H>V>HÿX<ZCÿKFJHF<Z?>H\ÿ +,-ÿ ÿ -ƒ-5œ429ƒ7ÿ9174,6ƒ ÿ ƒ 1-ÿ A><V=ILW>H>CÿBC@Lÿ VIÿBCDZ<ÿL>?ÿPÿgeeÿHV<\ÿbAÿH@HIJ_>J@GG>Hÿgeÿ#Q$ÿHV<ÿFHDY<ÿ ÿheeÿhv<ÿd w_b?<id\ÿ LXIHI<ÿG<@f>VH_B?<IDÿ?E<ÿ<>DB@CXY<_FC?>HÿE<ÿG<@f>VHEDI<>ÿM=HY?L@HIDI<>U\ÿNHIH=_B?<ID>CÿHBJÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

270 $%&ÿ(ÿ)*+,-.ÿ/+01&2,2-.+ÿ%34ÿ,2&15&/+ÿ $%&ÿiÿj&k/&.f.g/ÿk,g+.-ÿ $%&ÿaÿb1cde+/f0/0&e+.2g/ÿh%0&/+ÿ $%&ÿrÿ)*+,-.ÿ+e+/f0/5%0&2.g/+ÿ ÿ)*+,-.ÿ+e+/f0/5%0&2.g/+ÿt5+uÿ ÿ 832ÿ1ˆ185ÿ 5y18ÿŠ y 23618zÿ Ž4 4y518ÿ vwxaÿvwx(ÿÿÿÿ ÿÿÿÿÿ y ÿ4 {ÿ 4548y183zÿ ÿ E<ÿQ=M<AÿEN9>OÿBCDÿ 3y 4y518ÿ4 {ÿ4 18zÿ125ÿ 8y18ÿ4ÿ y18ÿÿ 832ÿŠ11y 23618zÿ67812y678y 8352zÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ $%&ÿxwÿš/+0%2.f5%0&2.g/+ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ ##ÿ!ÿ 81 3y345zÿ7 832ÿ 5y18Œÿ 45y18zÿ6781y81zÿ35{ 8ÿ}18y45ÿ ~ÿ ÿ~ƒÿ~~ÿ ÿ ƒ ÿ ÿ ÿ ÿ ƒ ÿ ƒ y zÿ8 y 18ÿ 01y48ÿŠ938zÿ93 118zÿ423Œÿ 5545y18zÿy53528zÿ8 5y678352ÿ ÿ ~ ÿ ÿ ÿ ÿ~ƒ ÿ ÿ ~ ÿ ÿ ƒ ÿƒ ÿ~ ÿ ~ÿ ÿ ÿ ÿ ÿƒ ÿ ÿ~ƒ ÿ ƒ ÿ ÿ6 3188ÿŒÿ 4yzÿ68 18zÿ11zÿ ÿ ~ÿ~ ÿ ÿ~ÿ ÿ~ ÿ ÿ~ ÿ~ÿ ÿ ÿ~ ÿ ÿ ÿ ÿƒ ÿ ÿ ~ ÿ ƒÿ~ ÿÿÿ

271 %&'()*+,-)(.*+/&'ÿ1-'2ÿ A7518ÿ4BCÿ ÿC8ÿDD2<ÿ3ÿ 811ÿ59ÿ:;918ÿ5ÿ< =ÿ E ;9ÿ8;415ÿ J;8329ÿ8;415ÿ 3456ÿ>?ÿ ÿÿÿÿ K599ÿ7518ÿ J;832ÿ ÿ F>ÿ???ÿFHÿ?H?ÿ N4ÿ7518ÿ4BCÿ ÿ ÿp q49518ÿ ILÿIHLÿ>LOÿIIÿF>GÿO??ÿ ÿÿÿÿ R4B3ÿ;23618ÿ9ÿ Qÿ J;832ÿD ÿQ49518ÿ S382ÿ678ÿD18945ÿ ÿÿÿÿÿ ÿ 52<151ÿ59Q653529;815ÿ ÿ * &*.+' &'ÿ1-'2ÿ ÿ3456ƒ53ƒ 5ÿ3457ƒ53ƒ 5 ÿ ÿ ˆ2<151ÿBQ181ÿ59Q653529;815ÿÿMÿ>M>ÿ@>MÿMÿ@MLÿ@>Lÿ ÿmÿ@mlÿ@>lÿmÿo>?ÿmo@ÿ ÿh?iÿ??hÿÿf>lÿhi>ÿÿ 52<151ÿ;9Q83;53528ÿ ÿtÿmÿig?ÿog?ÿtÿmÿh>>ÿ?hlÿÿÿ TÿK;9Q83;53528ÿ ˆ2<151ÿBQ181ÿ;9Q83;53528ÿ ˆ2<151ÿ819;81ÿ1532ÿD5ÿ ÿÿiifÿ@goÿÿi@lÿfgl ÿtÿmÿlilÿggfÿtÿmÿig?ÿog?ÿ ÿtÿholÿl?fÿÿtÿf?fÿo@lÿÿÿÿÿÿÿ D Q49518ÿ ÿvÿwxyz[\ÿ]y^_àza[\yÿza[byÿcd\aeÿ\aa\`ÿỳ\f`\g]a`]ÿhijÿczd]y^_àza[kÿlxyz[\ÿm]y^ha\dy]d\`]y\e]ÿ q]a^zha^\x[zǹ]ya\ÿnwyÿ\a^`_de\ÿzÿr][zhanwycpae]`ÿzÿs\dg\yÿd_aÿy][d]y\^ÿ[]ahgÿdwm\ae]ÿc]`\daza[ÿ\xÿ ÿn4ÿ7518uÿ uÿ94b3ÿ;23618ÿ4bcÿ m]y^ha\dfh^à\e]yÿg]eÿ\ad]eaza[ÿ\xÿ\`ÿ\x^_àza[ÿnwyÿnwỳyh]ae]x\de\^ÿbde]y^m]a^zha]yÿj\yÿd\[`^ÿ`zdkÿ `ZeZ[\Y]vÿ^\g`ÿ\a^X\Y^nWYcZae]d^]ÿnWYÿnWỲYh]ae]X\de\^ÿXZ^`Ze^m]a^Zhaÿ]adZ[`ÿqwxÿY]ehXZ^\^ÿpae]Yÿ fh^à\e]yÿhgn\`\yÿ`zdÿ]o]gm]dÿp`czdeaza[ÿhijÿgh`zha^czey\[kÿ \X[Zǹ]Yÿe]cZ`]Y\e]ÿ\Xÿsqtÿhijÿq]a^Zha^X\d]`kÿq]a^Zha^nWYmdZf`]d^]YÿnWYÿm]Y^ha\dÿnYbaÿbY]aÿ#uu#ÿhijÿ why[]a^yÿhijÿ\a^x\y^nwyczae]d^]ykÿz_gnwy]d^]`\d]aÿ#u{ ÿj\yÿ}p^`]y\`^ÿg]eÿ~${ÿ`fyÿzÿwf\e]ÿ ).ÿ55ÿ * &*.+' &'ÿ ÿ 5Q7Dÿ TÿE ÿ Tÿˆ ÿ ÿÿvax]^`]yza[\yÿzÿpỳp^àza[ÿ`zdÿfha`hy^dhf\dÿzÿwy ^]dÿhijÿ]aÿa ÿ^]yx]yÿnwyÿ`h`\d`ÿ{u$ÿ`fyÿj\yÿ[}hỳ^ÿpae]yÿ txÿm]yzhe]a^ÿnza\a^z]d\ÿza`_f`]yÿ\x^]yÿ#~ÿ`fyÿy_à\ÿmbÿnhyey\aÿž~ÿuuuÿ`fy ÿmbÿshggpa]ya\^ÿ p^ÿtwkÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ r][zhanwycpae]`ÿe]cz`]y\yÿ]adz[`ÿ\x`\dÿy_à\ÿmbÿdbaÿ`zdÿshggpa]ya\^ÿ p^ÿtwÿg]eÿ#~ÿ`fykÿ ]ÿnza\a^z]d\ÿfh^à\e]ya\ÿmbÿ`h`\d`ÿ$ ÿ`fyÿc]^`byÿjpxpe^\fdz[]aÿ\xÿx\dp`\fpy^nwydp^`]ykÿ by]`kÿ ).ÿ53ÿš *+*( &,+ÿ *. -.&'ÿ)œ ÿ-)(.*+/&'ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

272 8ÿ?Cÿ FDDGHIEJKLGKMÿFHEENMÿ ÿopÿq648ÿrs5ÿtÿu5ÿ?cÿ ÿ67',05ÿ8759ÿ ÿ6-'.1ÿÿ:;)<=):=*)ÿÿ:;)>=):=*)ÿ ÿÿÿÿÿÿÿ ÿdÿeeeÿÿdeeÿeeeÿÿdeeÿeeeÿÿ DEEÿ DEÿEEEÿ ÿÿÿÿ DEÿEEEÿ P8[158ÿ3ÿ]AA^7ÿ?CÿFXVDNMÿ ÿr_115ÿ\`35ÿp81ÿ\45[3ÿ ÿhÿÿÿheeÿÿÿheeÿÿ ÿÿheÿ ÿ ÿ HEÿEEEÿ ÿ ÿheÿeeeÿ ÿ ÿ efghijklmkhÿinjojpgÿlnqÿirjipstjÿmksÿutmpsgkghÿ vtgpjtÿwgÿitqÿfjÿtimtjÿupspglophtgxÿ ÿb4-3c5,/',3.ÿc&5d5,-3.5ÿ8759ÿ ÿythkngirjuzgotmÿ{pjÿtmÿsfghijklmkhmÿsfgÿmksÿ nqqzgtjgplÿ}zlÿ~ ÿvw tj{tmÿwjÿiplmkh{tmlkgmt gkghÿƒfÿ ÿ:;)<=):=*)ÿÿ :;)>=):=*)ÿ %&'ÿ) ÿ+&5d5,-3.5ÿ& ÿ7&5'c5,/',3.ÿ/7ˆ1d05ÿ $ÿ# ÿm j ÿ DÿEEEÿEEEÿÿÿ DÿEEEÿEEEÿ ÿ ythkngirjuzgotmÿ{pjÿtgÿ njmijklmkhÿinjojpgÿƒfÿš ÿm jÿƒfÿ nqqzgtjgplÿ}zlÿ~ ÿ nqqzgtjgplÿ}zlÿ njojkghpjÿzƒƒhfjÿmnmpsmÿmksÿš ÿœ Šÿm jÿirjotspmÿƒfÿ zgoinjojkghpjÿœÿ$œ ÿm jžÿl pmtinjojkghpjÿ#ÿœ# ÿm jžÿ r jkhpÿinjojkghpjÿ Œ ÿm jÿn {ÿkgmtjkqlinjojkghpjÿš ÿ ÿm j ÿ~ ÿkgmtjkqlinjojkghpjÿzmhrjÿkÿ ÿ$#œÿm jÿ injojkghpjÿƒfÿƒjn t mukojph ÿ %&'ÿ) ÿ.//.ÿ& ÿ.-7ÿ njmijklmkhpÿl zsotjÿzƒƒhfjÿmnmpsmÿmksÿ$ ÿœ# ÿm jÿirjotspmÿƒfÿst tjpgmrjl zsotjÿ ÿ # ÿm jžÿl pmtl zsotjÿ ythkngirjuzgotmÿ{pjÿtgÿ nzmg m po ÿ {t jtokmÿƒfÿšÿ ÿ ÿ j ÿpg ut{fsgkghtgÿn {ÿirjwgojkghtgÿ irjl nmlutmpspoÿƒjn t mikgpglktjkgh ÿ ##$ÿm jžÿr jkhpÿl zsotjÿ ÿm jÿn {ÿkgmtjkql zsotjÿœ ÿœ #ÿm j ÿ~ ÿkgmtjkql zsotjÿzmhrjÿ# ÿ $Œÿm jÿ ÿp ÿsk kopÿqtotsÿijpqhfjÿp ÿupspgljw gkghÿn {ÿ plpisrotlpgps l ÿ ~ÿ{pjÿkghpÿinjojkghpjÿƒfÿjthkngirjuzgotmÿ koÿfjl kimtm ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

273 ÿ+,-2'ÿ'08ÿ67/-0&/73ÿ %&'ÿ)*ÿ+,-.'/0/123ÿ453ÿ67/-0&/73ÿ HA18352ÿ 051Jÿ4KLÿ9A914MMAMM8N5352ÿ 9:);<)9<=)ÿÿ9:)*<)9<=)ÿ P58ÿ3AN A85ÿ ÿbÿcdeÿdcfÿÿ ÿfcÿoooÿÿ ÿffÿoooÿ ÿÿÿiÿceeÿbigÿÿ ÿÿbdgÿddgÿ ÿÿÿ ÿ]^_`^a_bcd_^edÿfc`ghg_ÿìÿ`^hÿcdÿjklcÿac`gÿbeh^`^mclnÿ QR35S551ÿTUVÿ QR35S551ÿXTVJYÿ ÿieoÿoooÿ ÿzdÿoooÿÿ ÿbdwÿoooÿ op_q`d^drcdÿ#stuÿvglÿwi_`clg`_ÿxcaÿyÿ$uuÿ`mlÿbzÿrlidaÿgpÿ`^a^rglcÿzl_ÿgp_q`d^drÿ`^hÿjkl`lecdacpghag_ÿ ÿjÿzeiÿcooÿÿ ÿ ÿ ÿ bcd_^edclnÿ ÿ%&'ÿ);ÿ{53./ 30/1ÿ2,ÿ717'ÿ}260'28ÿ V ÿ751ANÿ ÿgdÿccdÿÿ ÿzoiÿcgoÿ ÿÿ ÿ~17'ÿ}260'28ÿ}3 ÿ 9:);<)9<=)ÿÿ9:)*<)9<=)ÿ ÿizÿzzgÿgzoÿÿ ÿizÿbdbÿwecÿ ÿ rc`ÿmgb^`ghÿ#stuÿvglÿwi_`clg`_ÿxcaÿyÿ$uuÿ`mlÿbzÿrlidaÿgpÿ`^a^rglcÿzl_ÿgp_q`d^drÿ`^hÿjkl`lecdacpghag_ÿ HA18352ÿ 81Aÿ81A ÿƒ J 13ÿ ÿzdeÿfbwÿÿ ÿÿÿjÿiÿceeÿbigÿ ÿdÿgggÿ bcd_^edclnÿ c_ih`g`c`ÿ#stuÿvglÿwi_`clg`_ÿxcaÿ$ytÿ`mlÿgp_ccdacÿzlc`_ÿgp_q`d^drÿ`^hÿjkl`lecdacpghag_ÿ 81Aÿ81A ÿv4naÿ8ÿ5ÿ 81Aÿ81A ÿ7@832ÿ ÿÿjÿzÿdodÿbgdÿ ÿiÿcwzÿgbgÿÿÿbÿbfoÿbgzÿ ÿjÿzÿddzÿgoeÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ \ÿ@aÿ3ÿm15a34518ÿ ÿcÿoooÿizoÿÿÿbÿcdeÿdcfÿ ÿ ÿÿ U14MMÿ@3ÿ?81Aÿ2?52ÿ ÿiiÿezeÿdzbÿÿÿizÿzzgÿgzoÿ ÿ ÿÿ

274 &'0()*+',(-ÿ.'0/,,'0('ÿ1ÿ ÿÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

275 ÿ ÿ&'()*+,-,.ÿ)/0ÿ12*(234ÿ 5N55ÿ6O5Pÿ52ÿ4J9ÿ ÿQ:ÿ418:ÿ8ÿ78352ÿ528ÿQQ6OLÿM3ÿ LÿM3ÿ83618ÿ4J9ÿ87K18ÿ861875ÿ354ÿ ÿ678ÿ 8ÿ4J78:ÿ81Q ÿ3ÿRST8ÿ53451ÿ QQÿ678ÿ ÿ4J9ÿ Lÿ 61J ÿ354ÿ84J3K58185ÿ3ÿ518ÿ74518ÿ8ÿ ÿ ÿuv*ÿwÿ X38ÿ3ÿ15ÿK37ÿ4J9ÿK8ÿ ÿ1ÿ6478ÿQ:ÿ6:8ÿ4J9ÿ 48482Pÿ5N55ÿ4J9ÿ5248LÿY)ZZ',[\3Lÿ]:8ÿ63ÿ3ÿ ÿ4ÿ:1^ÿ ÿ`,4-+\[)3'3ÿaÿzv*ÿwÿ _ÿ R32ÿ153528ÿ3ÿ518ÿ 74518ÿ87ÿ9ÿ189K38ÿ935352ÿ 3ÿK891Lÿ ÿb[(\*ÿ(c3ÿ-,4-+\[)3'3,\ÿ K ÿ84ÿ3858ÿ1ÿ ÿ 4J9ÿ583521ÿQ5188ÿ678ÿ1ÿ189K51ÿ3ÿ895ÿ1ÿ ÿ51ÿ58ÿ15ÿ5nÿk ÿ15ÿiÿ8ÿefgilÿ j3ÿ881235ÿ7418ÿ63558ÿ1ÿ8:ÿ7ÿ n81ÿ 3ÿ87ÿ678ÿ1ÿ74518ÿ4J9ÿ ÿ84ÿ818ÿ832ÿ 974ÿ881235Lÿ dkÿ lÿs588n81815ÿ98ÿ518ÿefghÿ58ÿ15ÿ kl52ÿ3ÿ861875kÿ87ÿ9ÿ ÿ:ÿ ÿ78352ÿ528ÿ K37ÿQQ6OLÿ ÿ78352ÿ ÿSlnnPÿS47ÿQQ67K5352ÿ 6ÿ5248Q433715Lÿo188ÿ715ÿJ71ÿ3858ÿ6ÿ QQÿ1ÿ48:15ÿ84ÿ ÿ95ÿ55ÿ678ÿÿ755ÿ 278ÿ21158ÿ ÿ3ÿ51ÿ78352ÿK891Pÿ 8N2291Pÿ528ÿ98ÿ4J9ÿ173291Lÿ ÿ 142ÿ4J78:ÿ3ÿ15ÿ548387ÿK ÿ m1ÿ ÿ978ÿ518ÿ:81ÿ1ÿ561871ÿ84ÿ m18ÿ77818ÿ87ÿ63558ÿ1ÿ3ÿ ÿ78352ÿ628ÿ35ÿQ:ÿ Lÿ ÿ98ÿ8485ÿ6N8ÿ715ÿ678ÿ518ÿ ÿ518ÿ:81Lÿl7618ÿ1ÿ98ÿ 01298ÿ ÿ354ÿl52ÿ812345Lÿ ÿ3ÿQ ÿ4J9ÿ84ÿ ÿQ:ÿ15ÿ6ÿ p49dqÿ1ÿ8873ÿ ÿ4ÿ52ÿ8ÿ 1ÿ678ÿ ÿ ÿ518ÿ97815Lÿ 5ÿ ÿefghÿ9163K18ÿ ÿgrPsÿ3K4518ÿ ÿ68:5ÿdRmÿ678ÿÿ891ÿ1ÿQ84K171ÿR61875ÿ 118ÿ3ÿ8911ÿ518ÿ81ÿ:8Lÿ :248ÿ4J9ÿ74Q115861J7352ÿ683ÿ1ÿ Q84K171ÿ87ÿ5ÿ4J78:ÿ891ÿ678ÿ15ÿ981ÿ861875ÿ 15ÿ77818ÿ84ÿ58688ÿ678ÿ :248Pÿ ÿ4J9ÿ74Q1158t67878K5352Lÿ5ÿQ84K171ÿ352:8ÿ1ÿ 678KQÿ88911ÿ1ÿ518ÿ67812ÿ678ÿÿ77ÿ ÿn84k171ÿ87ÿ16187ÿ3ÿÿ618ÿ ÿ4j9ÿ5ÿ 7K ÿ3ÿ1O1Q1638ÿQ8737Lÿ ÿ8ÿ Q84K17281Lÿ 7418ÿ3ÿ8911Pÿ8318ÿ118ÿ5881ÿ Lÿ5ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

276 %18ÿ&7818ÿ'&ÿ6355'ÿ1ÿ3ÿ (1)&352'8911ÿ354ÿ'7*ÿ(+8ÿ 4),ÿ4'482-ÿ 81081'15345ÿ(ÿ98&81*ÿ5,7832ÿ4),ÿ58'+151ÿ'ÿ 43&ÿ3581'' ÿ0+1ÿ352+8ÿ3ÿ15ÿ812345ÿ '(18&5'1ÿ4),ÿ'7'8&815ÿ678ÿ'4)325'15ÿ4),ÿ 5285'51ÿ,'41ÿ4),ÿ'2&(+8ÿ3ÿ8ÿ5-ÿ '280015ÿ678ÿ5'2115'ÿ15352ÿ3ÿ '(18&5*ÿ,8ÿ,6ÿ(+ÿ715ÿ1ÿ'&4),16185ÿ518ÿ /(1)&352'8+1ÿ,8ÿ518ÿ678'ÿ,(+81ÿ7&ÿ'35ÿ 832ÿ(ÿ51'ÿ&4518ÿ,8ÿ ÿ ÿ(ÿ9:3:;ÿ<ÿ :53(315'ÿ91,4(ÿ3ÿ)1589-ÿ ÿ3ÿ(18&=21ÿ:3:;ÿ3ÿ51'ÿ&4518-ÿ>1ÿ 7232,1ÿÿ&ÿ'4)325'15ÿ4),ÿ5'3521ÿ3ÿ15ÿ'+ÿ (+815ÿ4567ÿ(3&1ÿ,8ÿ1678ÿÿ5ÿ(15ÿ'&45ÿ,8ÿ &ÿ'485ÿ353(31ÿ05-ÿ ÿ,8ÿ518ÿ+81ÿ ÿ618ÿ 5'7( ÿ5(18&'868ÿ'ÿ ÿ 'ÿ &40115'(1)&352'0515ÿ354ÿ5'7( ÿ8911ÿ1ÿ'='13'&ÿ ÿ4),ÿ ÿ8ÿ0+9782ÿ3ÿ ÿ(ÿ51'ÿ &4518ÿ ÿ5(18&1ÿ,8ÿ23ÿ68ÿ15ÿ'8123ÿ678ÿ1ÿ 8(18&5ÿ84)325'9ÿ 940''ÿ<ÿ45ÿ?8&3'&ÿ '&ÿ(8ÿ ÿ3ÿ'32ÿ &4518-ÿ /518ÿ(+815ÿ 'ÿ15ÿ3584&345'935352ÿ678ÿ ÿbcdÿeÿ 5=ÿ,52281ÿ354ÿ'4)325'15ÿ3ÿ51'ÿ&4518-ÿ /518ÿ,7'15ÿ 'ÿ ÿ354ÿ67251ÿ 215ÿ4ÿ(+8ÿ(ÿ52ÿ4),ÿ215ÿ4ÿ(+8ÿ(ÿ3''98&81-ÿ 852ÿ,8ÿ6A5ÿ018'4518ÿ2+ÿ ÿ 338ÿ3ÿ'(18&5ÿ4),ÿ '5,+15ÿ(+8*ÿ'7*ÿ4'482ÿ 4),ÿ(68ÿ3ÿ8ÿ5-ÿ ÿrjstulkgmimÿvÿhcdÿeÿ FGHHIJKLMNÿO+8ÿ(3ÿ3ÿ83&5352ÿ4ÿ+1Pÿ Qÿ Zÿ2115'ÿ'(18&5'(ÿ 15ÿ5'352ÿ4),ÿ&45185ÿ ÿwkxldÿxymÿtjstulkgmimjlÿ '4ÿ35&188ÿ'32ÿ (18&',118ÿ'4ÿ91878ÿ985ÿ4),ÿ >1''ÿ 'ÿ3ÿ ÿ(ÿ'=84&151ÿ678ÿ 52ÿ'+'4ÿ'&4*ÿ'4)325'*ÿ 5'2115'ÿ15352ÿ3ÿ'(18&5-ÿ 9850'=&383*ÿ, ÿ [8911ÿ0+2+8ÿ1532ÿ05ÿ4),ÿ918&5'ÿ(8ÿ&8ÿ(3ÿ +8''&361ÿ4567\456]-ÿ 68315'ÿ1'ÿ'&78ÿ81ÿ3ÿ 8ÿ5-ÿ ^_3ÿ`^215ÿ4ÿ4,518251ÿ 456]-ÿ ÿz5ÿ2115'ÿ'81231ÿ4),ÿ,5352'05ÿ8ÿ008ÿ (ÿ318'1ÿ018'4518a-ÿ 15ÿ&45185ÿ4),ÿ5'3521ÿ3ÿ8ÿ5ÿ678ÿ45671 Z5ÿ2115'ÿ,5352'05ÿ678ÿ?'=&3'&ÿ,'-ÿ [891'280015ÿ ÿ ÿ(ÿ1ÿ518ÿ456]-ÿ Z5ÿ812345ÿ2115'ÿ,5352'05ÿ678ÿ8ÿ5'ÿ &4518ÿ4),ÿ5'3521ÿ8ÿ68215ÿ4),ÿ91'ÿ'ÿ ^5'2115'ÿ15352ÿ91'1ÿ518ÿ,7'15ÿ*ÿ3ÿ15ÿ ÿ3ÿ8^-ÿ 68215ÿ,5352'05*ÿ,ÿ648'ÿ3583&5352ÿ&8352ÿ &40115'(1)&352ÿ4),ÿ&452115'ÿ83518-ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

277 %5ÿ2115&ÿ'5352&(5ÿ678ÿ %5ÿ2115&ÿ7,1815&-41&1ÿ3ÿ 351ÿ1ÿ215ÿ4ÿ8622ÿ4.'ÿ&-18ÿ &-83,5352)ÿ 524& ÿ3ÿ51)ÿ%ÿ678&2ÿ(+ÿ2115&ÿ8,ÿ678ÿ-45185ÿ4.'ÿ %5ÿ7,1815&-41&1ÿ8ÿ68215ÿ4.'ÿ91&ÿ61&ÿ(+ÿ /5&3521ÿ3ÿ8ÿ5ÿ8ÿ6821ÿ4.'ÿ&-3.-ÿ678ÿ813&&ÿ 518ÿ&4815)ÿ01&ÿ,5&ÿ3ÿ97815ÿ(+ÿ2345)ÿ ÿ ÿ4ÿ 4,5&+151ÿ7,1815&-41&18)ÿ8715ÿ'8ÿ &ÿ(+ÿ1ÿ81ÿ&1-'&15ÿ3ÿ51ÿ&ÿ3ÿ,81ÿ 81&(1-3,1ÿ ÿ&ÿ(+ÿ5&352&6-321ÿ 518ÿ'7&15)ÿ :71ÿ((ÿ1ÿ&,18-5&; <,1.-352&(841-ÿ8ÿ618ÿ5ÿ=ÿ -4518ÿ352+8ÿ&4ÿ(+2+8ÿ118ÿ -45)ÿ9+ÿ1&&ÿ'8ÿ,15ÿ7((15,+815ÿ123)ÿ &8&ÿ518ÿ234>)ÿ 8ÿ6825)ÿ /5&2115&ÿ(8-3&-ÿ5,3&53528ÿ&ÿ'5352&(5ÿ %5ÿ,818352ÿ,ÿ & ÿ'8ÿ &)ÿ 038ÿ3ÿ&,18-5Dÿ,1.-352ÿ4.'ÿ 648&-5352ÿ15ÿ51&ÿ&4.315&18ÿ 2154ÿ4(&&)ÿ ÿpiqrskjflhlÿtÿgabÿcÿ EFGGHIJKLMÿ7+8ÿ,3ÿ3ÿ ÿ4ÿ+1Nÿ Oÿ X32ÿ-4518ÿ8ÿ-3,ÿ1ÿ3ÿ 4(&&ÿ43-ÿ,1.-352&&(+8)ÿ Y8911ÿ2+8ÿ1532ÿ(5ÿ4.'ÿ&32ÿ-4518ÿ'8ÿ 36781&ÿ935352&(&18ÿ3ÿ -4(115&,1.-352&(515&ÿ43-ÿ18ÿ4.'ÿ&32ÿ -4518ÿ'8ÿ123ÿ518ÿ234>)ÿ ÿujvkbÿvwlÿriqrskjflhlikÿ 4(115&,1.-352&(515ÿ8ÿ-8ÿ 4.'ÿ3( ÿ(+9781)ÿ81ÿ2+52&(5-ÿ68+5ÿ68215ÿ 18913&ÿ4.'ÿ&32ÿ-4518ÿ'8ÿ123)ÿ?518ÿ'7&15ÿ &ÿ ÿ354ÿ48+15Zÿ Xÿ1ÿ985Dÿ-8&(8+-Dÿ ÿ&ÿ/[?ÿ4.'ÿ /[8)ÿ\1&&ÿ ÿ83-1ÿ&32ÿ4ÿ18ÿ18685ÿ '52281)ÿX52ÿ'8ÿ4]^ÿ935352&(&18ÿ -4(115&,1.-352&(5ÿ'8ÿ1ÿ518ÿ,+815ÿ234>ÿ &ÿ15ÿ &935352ÿ678ÿ56ÿ'52281)ÿ _`0àÿbÿ`53,315&ÿ91'4,ÿ3ÿ.158_ÿ 3(11518&ÿ3ÿ&32ÿ-4518)ÿ ÿ \1ÿ'8ÿ518ÿ+81ÿ &ÿ618ÿ5&7,18283(51ÿ )ÿ\1ÿ812345ÿ5,18-1ÿ'8ÿ2ÿ((ÿ15ÿ (( ÿ4.'ÿ3( ÿ8ÿ(+9781ÿ3ÿ&32ÿ -4518)ÿ 5,18-&868ÿ1ÿ,ÿ,1.-352&1815)ÿ?,1.-352&1815ÿ'8ÿ4.-&+ÿ ÿ ÿ1ÿ3ÿ &8123ÿ678ÿ1ÿ5&7,18283(51ÿ8911ÿ1ÿ&6&13&-ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

278 %&'ÿ)ÿ *38ÿ3ÿÿ9+22ÿ,-18.5ÿ678ÿ 15ÿ,8.ÿ891,8.5,812345/ÿ ÿ9:8ÿ-3ÿ3ÿ ÿ4ÿ:1;ÿ F+32Gÿ11ÿ:9318ÿ678ÿ51,ÿ <1=ÿ -1H.352ÿI:ÿ 891,8.5,48:1ÿ3ÿ0JKGÿ ÿ-1H.352,,8123/ÿ L52ÿ812345ÿ7-1815,.41,18ÿ118ÿ:9318ÿ8ÿ /ÿM8911ÿ7I18ÿ-381ÿ354ÿI84=1.1ÿNOPQOÿ F-:ÿ648ÿ,4ÿ518ÿUVWXÿ,8ÿ 891,8.515,ÿ.7818ÿ354ÿ ÿ,1.48/ÿ RÿSRÿOTS/ÿ 891,8.5,15Z118ÿ518ÿUVWXÿ4HZÿ15ÿ 2,3ÿUVWX/ÿ.45,8123,.ÿ ÿ1ÿ1ÿZ8ÿ ,ÿ Y+8ÿ5-18.,868ÿZ8ÿ ,ÿ3,5,ÿ1ÿ51,ÿ [\]^_àbcdÿf\_g^a]^hib_]d`]^hÿj_g^hÿkh^`ÿ Œrs Žx wr ÿwxsÿqr x ƒ ÿƒÿƒpžx Žrspx ÿ opqrsÿt$u ÿ} sxžÿxs r r ÿ rqÿr ÿ p Žƒ ƒ ÿž sx r ƒž ÿœ sqr sšpqžxs r rÿ ~}} x ÿ ƒ ÿ p x qÿ >0lÿBÿm@ÿn'@7ÿD'37ÿ 62 š' 17@34537@4œÿ &ÿ21?37 2&'ÿ opqrsÿt$uvÿwxsÿyz{ }s~r r ÿ ƒÿ ƒsÿ rsÿ ÿ ˆ ÿxp~sqpx ÿuvÿš ƒ qpƒp xsÿr rsÿxpqsxÿx ƒœƒ r rsÿ rqÿ žr ƒ~p s Špqr ÿqsƒœrsÿ}s~r r ÿžr ƒ~px ÿžx Œrs xpÿ sƒp ÿzx w Ž~sƒrp rsƒp ÿ sÿp xp pqxÿ} ÿ Ž rÿx ÿš Œr xÿ pr Žÿƒp rs Š Šsr xÿ ~ }r rpž ÿ $ÿqr x xsrÿƒp~ ÿ~ rp ƒ ÿ~ wÿƒq Šsrpÿ ~ x xpqrÿxœÿp xp pqxÿƒÿ pr ÿžx ÿx ÿž rsž xÿx ÿy x rsƒp Ž x rpÿ ~ wÿƒp rs Š Šsr ÿ r xpqrÿw~žÿ rqœrs xpqrÿx srs ÿ zx xs r r ÿ rqÿ pž ŠŽrr ÿ sƒp ÿÿ Š ŠsxsŒŸÿ ~s sÿq sÿ r ÿ sÿx ÿqr x xspxÿƒÿ ~qrsž Ÿÿ ƒ Žx xpžÿ rqÿ pr Žÿ ~ Šprs ÿz r ÿ rqÿ}s~r r ÿ sÿx ÿž x}xÿr ÿrpwr ƒ ÿ Žx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿž xÿ ÿrpÿž srÿ ŠpŽ x}ÿ~ ÿzœrsƒ ržÿžx w ŽŠ Œr ƒp ÿšsÿr ÿwƒž ~sƒž ÿ ~ ŠprspxÿŽx w Ž~sƒrp rsƒp ÿ sÿšp x ÿopqrsÿ sž xÿwx ŒxpÿxŒÿt$uvÿwxsÿ tÿ}rsž~prsÿqr x ƒ ÿƒÿ r r ÿž}s ÿopqrsÿt$uvÿwxsÿžx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿ rp~ s Žÿ rqÿv ÿqr x xsr ÿo Œrsÿqr ÿrs ŠqŽÿ qržx ÿzx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿwxsÿž~ ÿ ÿx ÿrs ŠqxÿŽx w Ž~sƒrp rsƒp ÿƒp~ ÿr ÿ s ÿ ÿqrpÿsr ƒ~px xÿžx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿrs ŠqŽÿp xp pqxÿrpÿš ƒ qpƒp ÿž~ ÿ~ x xsÿvtÿ ƒ xsÿ} ÿžƒ ÿ t$u$ ut ÿ ÿr rs rœž ÿ ÿš}}qsx ÿxœÿ pr Žÿ p r sx ƒ~pžs qÿž ÿwxsÿsr ƒ~p s Špqr ÿ~ wÿ xpqž ƒp r ÿr ÿš}}qsx ÿx ÿ xÿ sx ÿrpÿ sqš}x ÿxs r r ÿ rqÿ xspÿ~ wÿ x ƒ ÿ rqÿr ÿ ~ ŠŽÿ} ÿ xsp ÿ x ƒ r ƒœÿ~ wÿ}ž ƒž ÿ~w Žx ÿ sÿwxsÿrpÿ }Ž ~ ~ ÿ x ƒ ÿ sx ÿr ÿ sqš}x ÿ x rsƒx ÿž~ ÿwxsÿ rž x ŽÿƒÿŽx ƒ xÿ sš}}rsÿxœÿžx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿ }rsž}r ƒœÿ rqÿr sxÿ ~ ŠŽÿ} ÿ x ƒ r}~ ƒ ƒ ÿ~ wÿqr ~ sx ƒ ÿžr ƒ~p s Špqr ÿwxsÿ~ Ž ÿšpqrsÿw Ž rpÿ p r sx ƒ~pžs qr ÿ rqÿ sx sx ÿƒp~ ÿžƒ ÿxs r rÿžx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿ~ wÿyz{ÿ}s~r r ÿ ˆ ÿ Špqrsÿw Ž rp ÿ rppxÿžx Žpƒp ÿ ~ rsÿx ÿ ~s ÿšpqrsÿœ srpÿt$u ÿ Š Œr xqÿw Ž~ ~ Špƒ x ƒ~pÿ} ÿ ~qrsž ÿƒp~ ÿžx w Ž~sƒrp rsƒp rpÿ sÿp xp pqxÿƒÿ pr ÿ r rsÿ sx x r ÿ ~p r} ÿžr ƒ~p s Špqr ÿwxsÿšpqrsÿt$uvÿqr x ƒ ÿƒÿ qrÿ rsrqpƒp Ž sš}}ÿ~ wÿ ÿ r ~qÿ sÿw Ž~ ~ Špƒ x ƒ~pÿƒÿ pr ÿopqrsÿt$uv t$u ÿž xÿœƒÿwƒ xÿ~ wÿƒ } r rp rsxÿrpÿ r ~qÿ sÿ Ž~ ~ Špƒ x srsÿž xÿš ƒ qxžÿ sÿx ÿžrqxpÿ ŠppxÿŠpqrsŒƒŽxÿŽx ƒ xÿp xp pqxÿƒÿ pr ÿƒÿw Žxÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

279 %ÿ&'()*+,-.ÿ01,ÿ *.605-+ÿ 754ÿ481ÿ952218ÿ:3ÿ5;7<53528ÿ4ÿ812345ÿ:1=<352;11ÿ;ÿ83:18ÿ4=9ÿ FIIÿHGÿ;ÿ;955B=4Bÿ ;;<1891ÿ;ÿ:15891;28DD15ÿ354ÿF ÿG3=BÿH891;Eÿ4=9ÿ 53451ÿDD82ÿ354ÿ98195;;485352ÿ4=9ÿ3568;8<8D518352ÿ;ÿ ÿ ;Eÿ4=9ÿ ;35;;18ÿ<8352ÿ;678:81BÿC3ÿ;4858ÿ8911ÿ354ÿ43<ÿ J'(ÿKÿ G38ÿ3ÿ15ÿ9898ÿ;9;E D518352ÿ;4ÿ;<D8ÿ678;E 53528ÿ678ÿ1ÿ24ÿ:82;3:ÿ;ÿ 618ÿ4=9ÿ:L51ÿ67812ÿ3ÿ91ÿ Bÿ M033-5.*+NÿO88ÿ:3ÿ3ÿ83<5352ÿ4ÿ81Pÿ ÿu5v62*.0+-+ÿwÿ3'(ÿkÿ ÿ012345ÿ6a;3;<ÿ;9;d518352ÿ35<;3:1ÿ;8<89318rÿqÿ S5Eÿ4=9ÿ9A22;:18<5RÿT1>ÿ H5ÿ1281ÿ3ÿ<3:3118ÿ;4ÿG4;;678;78>5352ÿ4=9ÿ94;;8<5RÿQÿ ;ÿ:ÿ Bÿ 7ÿD84>1<1ÿ[\]^\]_`ÿab`cbÿ`dRÿ98ÿ=38<IeÿD18;4518ÿ 7568;8<8RÿQÿ ÿx.y*(ÿyz+ÿ65v62*.0+-+5*ÿ 123ÿ3ÿ1ÿ35151ÿ;<11BÿH8911ÿ648;18ÿ518ÿ88ÿ IfghBÿ 2115;ÿD5Eÿ4=9ÿ9A22;:18<5ÿ3ÿ;A4;Bÿ7ÿ8911ÿ98ÿ =38<geÿD18;4518ÿ123ÿ685ÿ<4518ÿ4=9ÿ5;;A81;18ÿ3ÿ ÿi518ÿ881ÿ98ÿ7> ÿ518;7<;ÿ678ÿ15ÿ1:151ÿ ÿ ÿ4851ÿ518ÿ97;15ÿifgkÿ:8ÿ;781ÿ 7>3291ÿÿ93ÿ15ÿ;85ÿ;:18<5Bÿ Bÿj5ÿ<4ÿ68ÿ3ÿÿ5ÿ3ÿ521ÿ351ÿ;18ÿ58245ÿ D8:18<5;715ÿ251ÿ3568;8<8Rÿ lÿ ;71ÿ4ÿ53451ÿ85;d48d515ÿ;4ÿ lÿm48ÿ012345ÿ>85:28ÿ1ÿgnÿ1281ÿ685ÿ o863<:18<1ÿ ;ÿ3;5;ÿ1ÿ?51;<815Bÿ j71ÿ;1ÿifÿ1281ÿ685ÿ67812ÿ4=9ÿ461532ÿ ;1<48Bÿ H5ÿ;8<89318Bÿ D81;1518;ÿ5828ÿ1L1D1ÿD8ÿ;8<89318Bÿp183281ÿ 518ÿIfghBÿq1ÿ678ÿÿ:3;ÿ812345ÿ;95ÿ4=9ÿ21ÿ15ÿ ;<ÿ315;345ÿ:ÿ51;ÿ812345ÿ:1=<352;;8123Bÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

280 %5ÿ1251ÿ&4518ÿ'18ÿ 13(&ÿ5(28'')ÿ *13(&ÿ5(28''18+ÿ,32ÿ&4518ÿ18ÿ3ÿ5(28''15ÿ678ÿ 85('483568(8&8-ÿ8ÿ./''821ÿ518ÿ08ÿ1234ÿ.8ÿ ÿ /83ÿÿÿ68ÿ15ÿ55ÿ5(85('48'5)ÿ ÿ68471&28''18+ÿ <=>ÿ?ÿ 938ÿ3ÿÿ50-ÿ118ÿ9391.0ÿ24ÿ 678ÿ('189((8ÿ52(ÿ:11)ÿ 81ÿ&4518ÿ18ÿ ÿ678ÿ'8471&1ÿ951('5&18ÿ 678( ÿ35(&ÿ7/ ÿ BCDDEFGHIJÿK08ÿ/3ÿ3ÿ83&5352ÿ4ÿ01Lÿ Mÿ ÿnfopqhgcieiÿrÿd=>ÿ?ÿ ÿ %5ÿ'8471&ÿ1ÿ/151)ÿ*/0ÿ55ÿ/15'8471&ÿ(81ÿ08ÿ1234+ÿ ÿsgth>ÿtuiÿpfopqhgcieifhÿ ÿ VWÿXXÿYZÿ[ÿXÿ(891('8471&ÿ15ÿ353528ÿ 028('8428ÿ678ÿ81('1&3/1ÿ4801ÿ.8ÿ'09787()ÿ ]WX^ ẀÿaX[ÿÿbWcWdXÿ8ÿ1ÿ2115(ÿ 8(5(&43((34515)ÿ,561ÿ8ÿÿÿ68ÿ678(2ÿ3ÿ ÿ<=>ÿgÿ / ÿ02818-ÿ/3&1ÿ3ÿ(35ÿ8ÿ&5ÿ1ÿ3ÿ981ÿ f01ÿ8ÿ-ÿ1ÿ678(315ÿ(4ÿ5182-ÿ353318ÿ1ÿ(781ÿ '8471&)ÿ (&ÿ0526)ÿ878(315ÿ'81(1518(ÿ3ÿ619883ÿ123e)ÿ 938ÿ3ÿÿ8ÿ5ÿ08ÿ12h2ÿ8ÿ 15ÿ64((3985(1683ÿ ÿ1ÿ/3ÿ (2ÿ3ÿ35(&ÿ&3'0/18&5-ÿ 1ÿ/i51ÿ58352(3/)ÿ BCDDEFGHIJÿK08ÿ/3ÿ3ÿ83&5352ÿ4ÿ01Lÿ ÿnfopqhgcieiÿrÿd=>ÿgÿ Mÿ %51ÿ(678ÿ&3/3118ÿ3ÿ1234ÿ 08(ÿ.5352('5)ÿ ÿsgth>ÿtuiÿpfopqhgcieifhÿ (ÿ9342(ÿ,54()ÿ%/ÿ1ÿ&3/3118ÿ(4ÿ ÿ 5(/88ÿ678ÿ.8ÿ61ÿ/ÿ(7ÿ ()ÿ (ÿ6ÿ)ÿ818ÿ/ÿ1ÿ (ÿ(4ÿ'8471&ÿ354ÿ :51823&4548ÿ,54(-ÿ3ÿ1i1'1ÿ5/18&ÿ678ÿ ÿ 1234ÿ08(ÿ.5352('5ÿ678ÿjbkWXWkcWÿjWbkWÿb[ÿ ÿ12ÿ&3/3118)ÿf35(ÿ3hÿ/ÿ1((ÿ.8ÿ'09787(ÿ118ÿ (1&8183ÿ678ÿjbkWXWkcWÿjWbkWÿb[lÿ%8911ÿ1ÿÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

281 ÿ9:;ÿ=ÿ 55ÿ1251ÿ64518ÿ3ÿ 3$/1865ÿ8ÿ54ÿ ÿ68ÿ1ÿ678$2ÿ3ÿ5%ÿ&5352$'8428ÿ678ÿ 732ÿ64518ÿ18ÿ3ÿ$89118ÿ36$4ÿ ÿ5$$%81$1ÿ4.&ÿ5$3524ÿ ()*+),ÿÿ'-2-8ÿ4.&ÿ$678$ÿ/-815ÿ01234ÿ >38ÿ3ÿ15ÿ$485ÿ4.&ÿ36/832ÿ 3ÿ8ÿ54ÿ ÿmenopgfbhdhÿqÿc:;ÿ=ÿ ABCCDEFGHIÿJ-8ÿ/3ÿ3ÿ ÿ4ÿ-1Kÿ Lÿ 55ÿ ÿ'84?164ÿ U%8ÿ'84?16ÿ&8ÿ $Vÿ W5$63ÿ/4''8ÿ58ÿ8ÿ ÿ351ÿ5281ÿ2465ÿ ÿrfsg;ÿsthÿoenopgfbhdhegÿ 55ÿ1251ÿ64518ÿ'18ÿ 3$%5$'84?164ÿ W5$63ÿ/4''8ÿ58ÿ8ÿ ÿ351ÿ5281ÿ2465ÿ ?18ÿ678ÿ2/15$''4ÿ X3$%5ÿ354ÿ/15$6%$48-154ÿ Y84/25352ÿ/ÿ12152?48ÿ$-$18ÿ4.&ÿ87848ÿ 03635?18ÿ678ÿ2/15$''ÿ421ÿ64518ÿ ÿ9:;ÿ]ÿ 55ÿ1281ÿ/3ÿ935352$2854ÿX4ÿ&8ÿ3ÿ935352$28ÿ $ÿ1ÿ\02ÿ Y84/25352ÿ/ÿ12152?48ÿ$-$18ÿ4.&ÿ87848Vÿ[ÿ64518ÿ X3$%5ÿ354ÿ/15$6%$48-15VÿZÿ64518ÿ ^51$ÿ3/$11$$8123ÿ&8ÿ$4ÿ-ÿ ÿ618ÿ553$648ÿ$6ÿ/?ÿÿ68-5ÿ 985$.&158ÿ-52$3632ÿ4.&ÿ&-988ÿ$6ÿ 76ÿ$35ÿ $6868ÿ'8463/31ÿ 4.&ÿ3554/345$678-24ÿ ABCCDEFGHIÿJ-8ÿ/3ÿ3ÿ ÿ4ÿ-1Kÿ ÿ$6ÿÿ$35ÿ1ÿ3ÿ Lÿ ÿ/ÿ155ÿ$81234ÿ ÿ ÿmenopgfbhdhÿqÿc:;ÿ]ÿ _EFG;ÿSTHDFG`abDaTPIÿ _EFG;ÿcHBdDPFGPFOeOFDFDHIÿ _EFG;ÿND;FG`GHDIÿ ^3/$11$/1.6352ÿ7%4$ÿf^3/$11$$81235$ÿ -28ÿghVÿ ÿ118ÿ4.&ÿ$4858ÿ'84?161ÿ ÿrfsg;ÿsthÿoenopgfbhdhegÿ s518ÿ-81ÿ&8ÿ'84?161ÿ91$76ÿ618ÿ5ÿt1ÿ536ÿ67812ÿ 4.&ÿ ÿ36ÿ-52ÿ91&4/$35/ ÿ$4ÿ&8ÿ 12ÿ3ÿ285ÿ678ÿ15ÿ&5352$'5ÿ1ÿ' ÿ 63/3118ÿ1ÿ58ÿ011ÿ1281ÿ&8ÿ $8ÿ 8395ÿ1ÿ1v'48$13583ÿ4.&ÿ618ÿ ÿu1ÿ8ÿ/ÿ3ÿ53/-ÿ1ÿ'84?161$ÿ'54ÿu8%2ÿg1ÿ ij)klmn)ÿoplÿqÿjÿrlÿÿ,nk4ÿ 6355$318352$8684ÿu1$$4ÿ&8ÿ $18911ÿ678ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ##ÿ

282 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %48&'(4)'ÿ4*(ÿ13'&ÿ5+18&ÿ,ÿ351'-ÿ.518ÿ )183415ÿ(8ÿ)84/1&1ÿ4*&'0ÿ1+18&ÿ3ÿÿ1ÿ12,ÿ '0ÿ4*(ÿ11'48ÿ67812ÿ4''ÿ3ÿ'7ÿ118ÿ53ÿ '89115-ÿ ÿ567ÿ8ÿ 915ÿ812345ÿ323ÿ2155ÿ :09;<ÿ'368ÿ3ÿÿ51ÿ'&ÿ=ÿ 3+8ÿ3233' 'ÿ 7/32(118=-ÿ>5352')515ÿ8ÿ ÿ'&ÿ'485ÿ4*(ÿ )0ÿ'&35ÿ ÿ+ÿ 155ÿ215-ÿ BCDDEFGHIJÿK08ÿ+3ÿ3ÿ83&5352ÿ4ÿ01Lÿ Mÿ ÿnfopqhgcieiÿrÿd67ÿ8ÿ ÿsgth7ÿtuiÿpfopqhgcieifhÿ ;5ÿ) ÿ35''18ÿ6805ÿ09;ÿ 8ÿ1ÿ6355'ÿ1ÿ332ÿ '5352'251ÿ118ÿ91'ÿ4ÿ (8ÿ35''15ÿ'&ÿ '-ÿ.6ÿ678ÿ(5352')515'ÿ61ÿ48015Vÿ ÿbcdwegefxyÿ?5352'251ÿ6355'ÿ678ÿ81ÿ+ÿ0ÿ 35''18Zÿ53215ÿ35851ÿ+ÿ1ÿ[\,)12423'&ÿ &4)115'*158Zÿ91'ÿ4ÿÿ351ÿ20ÿ+381ÿ1ÿ15ÿ 2115'ÿ/5'1)648ÿ'ÿ'8123ÿ678ÿ &4)115'+1*&352ÿ+ÿ881-ÿ ]^IPF_X7P`Yÿ?5352'251ÿ6355'ÿ678ÿ638ÿ+ÿ'1aÿ 35''18Zÿ53215ÿ15ÿ51) ÿ+ÿ678'21ÿ4ÿ +381ÿ71')'18ÿ678ÿ Zÿ648'ÿ8911ÿ678ÿÿ '8&ÿ ÿ3ÿ51Zÿÿ5+18&1ÿ[bcÿ9388ÿ3ÿ '+18&5ÿ15ÿ ÿ&7818ÿ'ÿ ÿ+ÿ 67812'*(1*&8ÿ3ÿ=9323ÿ**118345=-ÿ def^7xhyÿg5'2115'ÿ&3+3118ÿ(8ÿ 'ÿ &8352ÿ638ÿ+ÿ61ÿ35''18Zÿ53215ÿÿ161&3+3'18ÿ +18&'(1')84*1''18Zÿ7&ÿ1&32(1ÿ678ÿ5' Zÿ 6781'0ÿ15ÿ2115'ÿ ''8&8ÿ4*(ÿ35''18ÿ678ÿ ÿ+ÿ323ÿ(/)11-ÿ NFTIHXGIhQGhIYÿ?5352'251ÿ6355'ÿ678ÿ+0ÿ+ÿ'1aÿ 35''18Zÿ53215ÿ35''18ÿ678ÿÿ7&ÿ Zÿ'ÿ 93225ÿ+ÿ493ÿ3568'8&8-ÿ BCDDhFH7ÿEehG`EiQ7PF_Yÿ?5352'251ÿ6355'ÿ678ÿ638ÿ +ÿ'1aÿ35''18zÿ53215ÿ15ÿ53'81ÿ1, /5'1)64815ÿc1'ÿ>Zÿ ÿ&8352ÿ981ÿ &45ÿ'+18&5Zÿ815352ÿ&8352ÿ1,8&3+ÿ'ÿ '&18(1'7'53528ÿ&4))1ÿ3ÿc1'ÿ>-ÿ ;5ÿ1251ÿ48253'34518ÿ :&4518ÿ4*(ÿ5'352<ÿ)18ÿ 13'&ÿ5'28))-ÿ \128))ÿ98195Vÿmÿ&4518Zÿ+0ÿ''5Zÿ15ÿ 555ÿ&78-ÿ 1\/5'1'+18&5ÿ8ÿ5Vÿ?/ÿ&4518ÿ ÿ

283 %&&18352ÿ012345ÿ'323ÿ(215ÿ)0'(*+ÿ,ÿ%&&18352ÿ0'(ÿ-4&115.+ÿ/81ÿ-45180ÿ,ÿ%&&18352ÿ0'(ÿ ÿ35ÿ-450ÿ15ÿ,ÿ%&&18352ÿ0'(ÿ14.+ÿ516ÿ-45180ÿ ÿ15ÿ555ÿ-781ÿ 555ÿ-781ÿ (51ÿ.678ÿ ÿ3ÿ<=>?ÿ;8.ÿ,ÿ%&&18352ÿ0'(ÿ ÿ788ÿ-45180ÿ,ÿ%&&18352ÿ0'(ÿ-45ÿ1921:-352+ÿ/2;ÿ 688ÿ58ÿ-78181ÿ A8195+ÿ35ÿ678.31ÿ-8352ÿ ÿ2ÿ 7-ÿ58B51ÿ2ÿ23142;8.&518352ÿ.ÿ15ÿ 361&1ÿ&;ÿ ÿ ÿ8ÿ15ÿ678.31ÿ-8352ÿ ÿ15ÿ555ÿ-781ÿ EFGHIJKLMNÿPFIQHKGHRSLIGNJGHRÿTIQHRÿURHJÿ VWXYZ[\]^_`[aWbÿa^YcW^ÿaWbÿde[fXWgW[fhgghÿh^_WbWbÿgWaÿ^WXYZ[W[fÿdYcfgWaWdfb^hbWXYÿYÿfhgcW^ih[ÿ _Wfd`bhaWÿpbXe^aW^[hÿ\]^ÿhbÿ[pÿaWÿ][fihaWÿgpdW[oÿq[aW^ÿp^Wbÿlh^ÿ^WXYZ[\]^_`[aWbÿbhXYbÿY[YbYhbYcÿbYdÿWbÿ gw^ÿfb^`ib`^w^hbÿh^_wbwÿgwaÿ_pawÿizgrwbw[f\]^f]^s[y[xÿzklÿ\]^wbhxfb]ash[awÿpbxe^aw^ÿ\]^ÿ gwaÿde[fbj^wdfw[ÿzklÿmvnoÿvwxyz[\]^_`[awbÿh[fch^h^ÿawf`bzgÿ\]^ÿhbÿxw[zg\]^hÿ\dw^hÿhcÿawÿ idh^bÿ`[aw^ÿ\]^fbhÿlhdcp^wbÿ{ }~ÿyfbedwbÿ\]^ÿl]fbw[ÿ{ }oÿvwxyz[\]^_`[awbÿizggw^ÿhbÿlhÿ_eb^wÿ dycfgwawdf_^h[fklw[oÿvwxyz[\]^_`[awbÿlh^ÿzkifpÿch^ybÿa^ych[awÿyÿawbÿrpxpw[awÿh^_wbwbÿgwaÿ _Wgh[[Y[XÿY[ZgÿZg^paW[hÿgYds]tÿW[W^XYÿZklÿidYghbÿ\^p[ÿZklÿgWaÿp^ÿ{ }~oÿ \`dÿi^h\boÿzwbhÿy[[w_e^ÿ_dh[aÿh[[hbÿhbÿ\]^fdhxwbÿbydÿlh[ady[xfr^zx^hgÿ\]^ÿ\zfyd_^e[fdw\^yÿ^wxyz[ÿ_dy^ÿ Wbh_dW^Y[XW[ÿhcÿW[ÿrdhb\Z^gÿ\]^ÿ\Z^fi[Y[XtÿY[[ZchbYZ[ÿZklÿ`bcWkidY[XÿYÿfhgcW^ih[ÿgWaÿ\dW^hÿ^WXYZ[hdhÿ VWXYZ[\]^_`[aWbÿZklÿde[fbj^WdfW[ÿh[fch^h^ÿXWgW[fhgbÿ\]^ÿwdYghbfhgcW^ih[fÿfWi^Wbh^Yhboÿx^Yfbÿrpÿ hib]^w^oÿu[b^wfwbÿ\]^ÿdzihdÿghbÿcevw^ÿzklÿw\bw^\^pxh[ÿrpÿdzihdbÿr^za`kw^haoÿ rw^fz[hd^wf`^fw^ÿyÿ_pahÿz^xh[yfhbyz[w^[hÿx]^ÿhbÿw[w^xyyÿzklÿidyghbh^_wbwbÿy[bwÿlh^ÿì[[hbÿ_wa^ychfÿgwaÿ ÿ\]^fbhÿlhdcp^wbÿ{ }~oÿ ^WXYZ[hdhÿaYXYbhdhÿhXW[ah[oÿ bÿ\]^fdhxÿbydÿ`rrahbw^haÿ^wxyz[hdÿayxybhdÿhxw[ahÿizggw^ÿhbÿr^wfw[bw^hfÿ { }ÿlh^ÿy[[w_`^ybÿ\dw^hÿ\]^e[a^y[xh^ÿy[zgÿzg^pawbÿayxybhdyfw^y[xoÿvwxyz[\]^_`[awbfÿfbj^wdfwÿlh^ÿ`bfwbÿ bcpÿiz[bhibrzdybyiw^oÿ cbhdwbÿzgÿxwgw[fhgÿw edfzfhgz^a[h^wÿ\]^ÿde[wbfÿizgg`[w^ÿe^ÿ`rrfhxbÿ\^p[ÿ n`[ibyz[w[ÿfzgÿuƒyfb^hbwxÿlh^ÿfhi[hbfÿ`[aw^ÿl]fbw[ÿ{ }tÿcydiwbÿ_dh[aÿh[[hbÿrpcw^ihbÿh^_wbwbÿgwaÿaw[ÿ ZklÿgWaÿp^fiY\bWbÿ{ } { }~oÿzwbfhgghÿxedw^ÿ`rra^hxwbÿfzgÿy[\z^ghbyz[feiw^lwbfhgz^a[h^woÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

284 %ÿ&'()*+,-).ÿ012ÿ *,89(,9(:*)*+ÿ =4C115>678>78D5352Eÿ58352>3<Eÿ3554<345Eÿ >18352ÿ118ÿ<1A=352ÿ<ÿ 91>7=> FÿG3ÿ67818ÿ812345ÿ<1A=352>11ÿ3ÿ67812ÿ3ÿ648ÿ<ÿ67812>>7ÿ118ÿ ÿ><18=5ÿ354ÿ851Eÿ935352ÿ4A?ÿ=4C115>678>78D5352FÿH8352>3<>A?1618Eÿ JK-ÿLÿ M38ÿ3ÿ7=ÿ3233>18352Eÿ N35185ÿ4A?ÿ1B185Oÿ ÿv*w)3q70(6(ÿxÿ4k-ÿlÿ Z5ÿ=7818ÿ>4ÿ8ÿ1=32ÿ3ÿ Uÿ C84D1=1ÿ678ÿ15ÿ323ÿ ?1>231Fÿ ÿy78q-ÿ89(ÿ)*w)3q70(6(*qÿ 35<4<18ÿ=7818ÿ3ÿ15ÿ323ÿ325232?1>2315Fÿ 6785=8ÿ?1ÿC84D1=1ÿ?4>ÿ98=828CC18ÿ4A?ÿ 91>>681Fÿ`5ÿ1=53>=ÿ7>5352ÿ?8ÿCC?5>ÿ4A?ÿ Z5ÿ91<3D1ÿ>7ÿ678ÿ3233>18352ÿf]ÿ>ÿN<8<ÿgÿ68><1A=352>A?1A=8OFÿ Z51ÿ5>7=53528ÿ4ÿ67812>>7ÿ >=ÿ?ÿ7=ÿ<3ÿ5352ÿ3ÿ>1ÿ<ÿ 1Aÿ\]^_ÿ ÿ <35548ÿ1ÿ><15>=ÿ <35548ÿ1ÿ5>=ÿ n5ÿ1ÿ><15>=ÿ9=285ÿ^gaÿ^_]ÿ 5181C81>15181ÿ28CC18ÿ n5ÿ1ÿ5>=ÿ9=285ÿ^lÿ_ÿ ÿ hiljÿhilkÿÿ lfÿ\mÿ <35548ÿ4A?ÿ5ÿ1ÿ ofÿ\lÿ \ÿ\ÿ >ÿ67812>>7Fÿ[< ÿ<ÿ ]ÿlÿ 5>7=53528ÿ323ÿ678ÿC84D1=qÿ4A?ÿ 67812>>7ÿ ÿ5<5ÿ>i>11ÿsn35ÿ5>7=5sÿ678ÿc84d1=ÿ351ÿ667d>ÿ [518ÿ\]^_ÿ?8ÿ323ÿ5>7=53528ÿ5<5>ÿ251ÿ 67812>>71ÿ1ÿ24ÿ81>Fÿr814ÿ?8ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

285 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %3&'&18(1ÿ5)&88ÿ678*ÿ+8911ÿ1ÿ5)ÿ ,ÿ -./)ÿ0101,ÿ/2228ÿ434ÿ)(ÿ&8ÿ(8ÿ678ÿ3/ ÿ 0156ÿ&8678ÿ&3ÿ&ÿÿ&&(ÿ1ÿ3)1*ÿ ÿÿ 9:;ÿ=ÿ >38ÿ3ÿÿ)(8ÿ15ÿ683ÿ K,ÿ15ÿ252)*ÿ ÿldmnofeagcgÿpÿb:;ÿ=ÿ ÿqerf;ÿrsgÿndmnofeagcgdfÿ T5ÿ2115)ÿ434ÿ331/18ÿ 45352)/5ÿ6355)ÿ91)ÿ678ÿ 8911ÿ1ÿ4/115)U 678)78?5352ÿ8ÿ5ÿ1ÿ (4//352ÿ3ÿ81&318ÿ0VW*ÿ ÿ +8911ÿ1ÿÿÿ68ÿ15ÿ45352)/5ÿ678ÿ (4/115)678)78?5352ÿ3ÿ8ÿ5ÿ/2978?1)ÿ518ÿ47)15ÿ 015Xÿ434ÿ/518)ÿÿ)678)ÿ3ÿ?53ÿ015Y*ÿ+8911ÿ/2978?1ÿ )1581ÿ5ÿ/518ÿ2ÿ81& ÿ&ÿ0VWÿ91&ÿ(8ÿ678)ÿ 518ÿ47)15*ÿ ÿ ÿ9:;ÿzÿ K,ÿ15ÿ252)ÿ ÿldmnofeagcgÿpÿb:;ÿzÿ ÿqerf;ÿrsgÿndmnofeagcgdfÿ I154678ÿ678)31ÿ32218ÿ)4ÿ 285ÿ678ÿ(451ÿ (4/115)&13(352)/84?1(ÿ44)ÿ (45185ÿ(8352ÿ/415315ÿ3ÿ 91)7() *ÿ ÿ [ÿ131918ÿ015xÿ91&3?1)ÿ/84?1(1ÿ\]^_ÿ`ab]ÿ 11ÿ6825ÿT84/13)(ÿ812345ÿ64515*ÿc84?1(1ÿ)4ÿ ÿ/2ÿ15ÿ678)31ÿ)4ÿ )ÿ518ÿ015Xÿ).68ÿ3ÿ ÿ2154ÿ)8123)(ÿ3)())34518ÿ1ÿ95ÿ55ÿ (45185ÿ648ÿ1ÿ683ÿ8911ÿ1ÿÿ)8(ÿ 91)7() *ÿ[54ÿ815ÿ678ÿ/84?1(1ÿ(418ÿ&15ÿ 68)&13(352ÿ434ÿ/84(U434ÿ?5)1&13(352ÿÿ 189?)ÿ3ÿ58352)3&1*ÿ +5ÿ ÿ(3&3118ÿ d36825ÿ ÿ678)31ÿ4ÿ 35)835)ÿ(45(815)(86ÿ47)15ÿ 015ef&2815ÿ015Xgÿ +8911ÿ48ÿ/2978?)ÿ&ÿ58ÿ(7818ÿ5ÿ *ÿ h1))ÿ8ÿ3ÿ521ÿ3ÿ/518352)uÿ434ÿ5)7(5352))31*ÿ W8123ÿ678ÿi)/ )ÿ &13(352ÿ1618ÿ010jÿ ÿ +8911ÿ678ÿÿ1918ÿ15ÿ3554&345)3?7ÿ&3ÿi)/7ÿ48ÿ &13()ÿ ÿ518ÿ015X*ÿk18ÿ683ÿ648)(5352)Uÿ 434ÿ3554&345)48215ÿ48ÿ ),ÿ3()4ÿ5.ÿ7?32ÿ 3581))1518ÿ434ÿ(7818ÿ3ÿ648ÿ&ÿ4(f812345f53451ÿ 67812,ÿ648)(5352)35)3ÿ434ÿ53&18)31*ÿV&13(352)8911ÿ l5352)/5ÿ015xÿ354ÿ012345ÿ(418ÿÿ648)ÿ&15ÿ518ÿ015y*ÿ )18&31/8428ÿd0Wcgÿ678ÿ8ÿ 5ÿ015mU015Yÿ ÿ +8911ÿ48ÿ351ÿ )ÿ518ÿ015X*ÿ[ÿ4(4918ÿ5)1)ÿ 15ÿ/84?1(181ÿ)4ÿ354ÿ815ÿ678ÿ8911ÿ1ÿ)18&31ÿ434ÿ 5)9.2)682248ÿ)(ÿ ÿ15ÿ//18352ÿ&ÿ1ÿ ÿ)18&31/84281ÿ3ÿ)&18(5ÿ1ÿ91878*ÿ V5182ÿ678ÿ1ÿ648)ÿ8911ÿ 434ÿ678)2ÿ/2ÿ6355)318352ÿ6355)ÿ 681*ÿdnÿopqr`sÿtaÿ ab_ÿ_ptaru_ÿ _pqvbqspq` ÿqwwssxÿ[5228ÿ3ÿ1ÿ/84?1(ÿ354ÿ91)7() ÿ)4ÿ91&3?1)ÿ3ÿ ÿ015X,ÿ)1ÿ4&5*ÿ

286 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %18ÿ5&7'53528ÿ4()ÿ91*3+1ÿ 67812&&7ÿ368,5ÿ'45'18ÿ1ÿ ÿ4()ÿ'451ÿ 3554*345&3+718-ÿ.518ÿ/012ÿ978+1ÿ*3ÿ)3ÿ648185ÿ678ÿ8911ÿ1ÿÿ '433ÿ &ÿ67812&&7ÿ3ÿ3,2,151ÿ35&&18ÿ 678ÿ7'ÿ3554*345ÿ4()ÿ678541&1ÿ3ÿ58352&3*1-ÿ5*18'5ÿ 15ÿ51&ÿ67812&&7+51ÿ'7818ÿ&8'&ÿ4('&,ÿ,8ÿ68,5ÿ,8ÿ*3'1ÿ81&188ÿ3ÿ618ÿ*28ÿ35ÿ4()ÿ618ÿ'45'448ÿ21514ÿ 58352&3*1ÿ3ÿ51-ÿ ÿ67131*3&ÿ)8ÿ&8911ÿ1ÿ8ÿ5(315(1ÿ88'648&ÿ ÿ*1('&ÿ4()ÿ5115ÿ5&7'53528ÿ68,5ÿ155ÿ 3554*345&3+7ÿ7'8-ÿ ÿ9:;ÿ=ÿ Jÿ S'ÿ5ÿ35'45ÿ5&7'53528ÿ T68&*1('352&()1('8ÿ678ÿ &18352Tÿ U51ÿ35'45ÿ5&7'53528ÿ)8ÿ7'ÿ1ÿ(ÿV0ÿWÿ68,5ÿ/01Xÿ 3ÿ/012-ÿYZÿ5ÿ)58ÿ1ÿ4ÿ15ÿ7'5352ÿ68,5ÿ1Xÿ3ÿ/Vÿ&-[ÿ \,ÿ3ÿ1532)1ÿ1ÿ5215ÿ \&1835ÿ678ÿ91&7'& ÿ ÿ.518ÿ/012ÿ)8ÿ8911ÿ3,978+&ÿ1ÿÿ ÿ &1835ÿ678ÿ &18352ÿ*ÿ91&7'& ÿ3ÿ &8911ÿ1ÿ]3&3ÿ5^115ÿ4()ÿ*,8ÿ28555_ÿ ÿ 4()ÿJ75'73352-ÿ.518ÿ,81ÿ)8ÿ51ÿ17131*3&ÿ ÿ 43'ÿ323ÿ'35+18ÿ3ÿ`8'_ÿa _ÿb4&'5ÿ 4()ÿa4821ÿ3&5&ÿ1ÿ]3&3ÿ5^115ÿ4()ÿ43'ÿ &-ÿ U5215ÿ35ÿ678ÿ683ÿ 48253&345ÿ4()ÿ6355&318352ÿ*ÿ 5)52)3'45481-ÿ U8911ÿ)8ÿ351ÿ &ÿ518ÿ/012ÿ,ÿ3,2,151ÿ384+1'ÿ 67852&ÿ3ÿ)*,8&&'361ÿ/01c-ÿ H154678ÿ ÿ*ÿ ÿ5*18'd36488ÿ 354ÿ6.ÿ&4ÿ'5ÿ*8ÿ3ÿ54ÿ678ÿ *1('352ÿ*ÿ8911ÿ354ÿ*ÿ 48,15-ÿ ÿ b3&5&ÿ1ÿ>84&&1'45481ÿ)8ÿ ÿ 35*1518ÿ1ÿ5*18'd36488ÿ&4ÿ8ÿ3581&&5ÿ354ÿ >84&&1'45481&ÿ*,ÿ ÿ48,15ÿ9341'4543ÿ4()ÿ 524&68,248-ÿZÿ678&ÿ)5ÿ'418ÿ*3ÿÿ67+ÿ600Zae 5*18'1&ÿ891&2833ÿ678ÿ9341'4543_ÿ15ÿ4('&,ÿ58ÿ 5*18'ÿ&4ÿ*3ÿ91718ÿ*ÿ3581&&1-ÿ`1&&4ÿ352,8ÿ ÿ&4ÿ38518&ÿ3ÿ1ÿ&*15&'ÿ&8911ÿ >341' ÿ3ÿ&*18'5ÿ&4ÿ4('&,ÿ)8ÿ'433352ÿ3ÿ >84&&18911-ÿ]ÿ218ÿ.524&68,248ÿ6355&ÿ678ÿ58*851ÿ 352ÿ3581&&5ÿ>84&&19&181ÿ5*18'd36488ÿ5ÿ8ÿ )58ÿ8911ÿ18ÿ4ÿÿ ÿ ÿ21514ÿ H154678ÿ35&ÿfÿ&481&1715ÿ3581&&5ÿ6.e35& ÿ 4()ÿ& ÿ354ÿ815ÿ678ÿ 60>g&ÿ)5352&35ÿ678ÿ/012-ÿ.518ÿ,81ÿ)8ÿ60>ÿ)6ÿ81ÿ&481&1715_ÿ3ÿ8ÿ3ÿ619883_ÿ3ÿ 692ÿ3ÿ+ÿ4()ÿ3ÿ852ÿ3ÿ& ÿ60>ÿ)8ÿ518ÿ,81ÿ*3ÿ &35ÿ*ÿ3515&3*ÿ3,*18'5&8911ÿ4('&,ÿ*83ÿ15ÿ4('1ÿ'3*ÿ 3648ÿ678ÿ&'351ÿ*ÿ384+1'ÿ678ÿ'45ÿ4()ÿ812345ÿ *1('352-ÿ ÿ

287 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %&'()*+,-.ÿ0&)1(+'(23,)'.*'(2ÿ4)1(2ÿ52(*ÿ EFÿGHFGIÿGJFKLKFMFMNÿOGNÿPMHQRSTNFUÿKHQRÿNGRMHÿSTNÿVGIGHPÿGFNGJFKQHÿWVXYZÿKÿUGRGN[MFMÿRMIGHÿ NMPKQHSTN[\H]MFÿQ^OÿIGH]UFKHPMF_ÿ `MPKQHSTN[\H]MFÿFKI]MIG]MUÿMaFNGÿRM]MIÿSNbHÿNMPMNKHPMHÿSTNÿGFÿGN[MFGÿRM]ÿcdRUFdI]ÿNMPKQHGIÿFKILdaFÿ \H]MNÿefghiefgj_ÿkMIGNÿGLÿ]MUGÿRM]MIÿGHLdH]MUÿ\H]MNÿbNMFÿFKIÿldRUFdI]OMFUKHFMPNMNKHPÿGLÿLbNÿHmGÿ `noÿw]mhÿnmpkqhgigÿ\flm^jikhpufngfmpkhz_ÿ`mufmngh]mÿrm]miÿognÿghldhfuÿfkiÿmhÿnkjfg]ÿ\fimuhkhpÿstnÿgfÿ SKHGHUKMNGÿKHUGFUMNÿSTNÿMHÿRKHUJG]ÿJTHUMPNMPMNKHPÿpbÿGN[MFURGNJHG]MH_ÿnH]MNÿbNMFÿOGNÿUMaÿpNQlMJFÿ [MLKIlGFUÿRM]MIÿSTNÿKHUGFUMNÿUQRÿUGRFIKPGÿUmSFGNÿFKIÿGFÿIQ^JGÿHmGÿPN\ppMNÿFKIÿ\F[KI]HKHPGNÿRM]ÿUHM]ÿ JTHUSTN]MIHKHPqÿTJGÿJ\HUJGpMHÿQRÿldRUFdI]GÿGN[MFUpIGFUMNÿRM]ÿRMNG_ÿXN[MFMFÿJQRRMNÿGFÿITpGÿ\H]MNÿ efgjÿq^oÿgigÿpnqlmjfdpgnmÿjqrrmnÿgfÿugriguÿrm]ÿumsfmfÿgfÿstilgÿ\ppÿ]mnguÿgn[mfmqÿ]kuj\fmngÿo\nÿlkÿ UJ\IMÿJ\HHGÿlQ[[GÿRM]ÿMNSGNMHOMFU\F[mFMÿUGRFÿO\NÿJQppIGÿLKÿKOQpÿ]MNGUÿGN[MFMÿRM]ÿGH]NGÿKHUGFUMNÿUQRÿ pbpbnÿmimnÿjqrrmnÿgfÿufgnfgÿkÿnmpkqhmh_ÿ nh]mnÿui\fmfÿglÿbnmfÿognÿmhÿngppqnfqÿrqrpmfmhu[moqlÿkhqrÿfndÿq^oÿrt[miÿkh]\ufnkÿugrfÿmhÿskirqÿfgpkfuÿ SNGRÿKHQRÿNGRMHÿSTNÿGN[MFMFÿRM]ÿVNdNMPKQHÿoRbIGH]_ÿ`GppQNFMHÿJQRRMNÿGFÿGHLdH]GUÿUQRÿ\H]MNIGPÿ STNÿJQRRGH]MÿGHUTJHKHPGNÿSTNÿGFÿUJGpGÿNMU\NUMNÿSTNÿJQRpMFMHU\FLM^JIKHPÿKÿ[NGHU^OMHÿRMHÿQ^JUbÿSTNÿ GFÿUmHIKPPTNGÿGN[MFUFKISdIMHÿQ^Oÿ\F[KI]HKHPU[MOQLÿpbÿQIKJGÿUdFÿKÿ]MFÿpbPbMH]MÿGN[MFMFÿKHQRÿVNdNMPKQHÿ orbigh]_ÿ shqrÿngrmhÿstnÿrqrpmfmhupigfsqnru\pp]ngpmfÿognÿugrlmnjghÿq^oÿ\f[mfmÿrmighÿnmpkqhmnhgÿkÿ orbigh]ÿpmhqrstnfuÿ\h]mnÿbnmf_ÿomsfmfÿdnÿgfÿ\flm^jigÿgn[mfmfÿrm]ÿjqrpmfmhustnutnlhkhpÿkÿnmpkqhmnhgÿ Q^OÿOKFGÿUGRLMNJGHUSQNRMN_ÿ t;ubvw<b<cÿ xnqlmjfmfÿxi\pÿshÿe_fÿuqrÿogh]ignÿqrÿgfÿrkhujgÿghfgimfÿmimlmnÿuqrÿkhfmÿpmhqrpbnÿpmrhgukmfÿrm]ÿ S\IUFdH]KPGÿ[MFmPÿGLUI\FG]MÿUKHÿLMNJUGROMFÿ]MHÿUKUFGÿl\HK_ÿkMHÿIQJGIGÿLMNJUGROMFMHÿKÿpNQlMJFMFqÿJGIGFÿ LMNJUFd]MNqÿOGNÿ\H]MNÿOTUFMHÿGN[MFGFÿRM]ÿKRpIMRMHFMNKHPÿQ^OÿUI\FNGppQNFMNKHP_ÿ `MPKQHSTN[\H]MFÿ[MLKIlG]MUÿRM]MIÿSTNÿMFÿHmFÿ#ibNKPFÿEoyipNQlMJFqÿYQFKLGFKQHÿIM]MNÿFKIÿSNGRPbHPqÿUQRÿ UFGNFG]MÿOTUFMHÿefgh_ÿxNQlMJFMFÿUJGÿ\FLM^JIGÿ]MÿRMFQ]MNÿQ^OÿGN[MFUdFÿUQRÿFQPUÿSNGRÿKHQRÿNGRMHÿSTNÿ xi\pÿsh_ÿymrÿjqrr\hgigÿ]mipnqlmjfÿuqrÿ[mntnÿ$ÿglÿidhmfuÿjqrr\hmnÿzÿpi\uÿmfÿ]mipnqlmjfÿuqrÿ PMHQRSTNUÿGLÿ{JGqÿ{GFKQHMIFÿJQRpMFMHU^MHFN\RÿGHOTNKPGÿKHPbNÿKÿpNQlMJFMFÿ nh]mnÿbnmfÿognÿsimngÿkhugfumnÿpighmngfuÿkhÿstnÿgfÿtjgÿidhmfuÿrtlikpomfmnÿfkiÿsimnÿ }i\f[ki]hkhpgn_ÿkmfÿ OGH]IGNÿ[IGH]ÿGHHGFÿQRÿFLbÿ\F[KI]HKHPUFKISdIMHÿSTNÿ }ighqn]hgnmÿugrfÿmhÿrdugÿ]dnÿidhmfuÿ }i \F[KI]HKHPGNÿUJGÿpNMUMHFMNGUÿSTNÿUF\]MHFMNqÿUF\]KMiÿQ^OÿmNJMULdPIM]GNMÿUGRFÿpM]GPQPMN_ÿkMUGÿ PMHQRSTNUÿ\H]MNÿefgj_ÿ~dHMFÿOGNÿdLMHÿ[KI]GFÿFNMÿGN[MFUPN\ppMNÿUQRÿGN[MFGNÿIbHPUKJFKPFÿRM]ÿ RGNJHG]USTNKHPqÿQRLdNI]U[MLGJHKHPÿUGRFÿJQRpMFMHU\FLM^JIKHPÿJQppIGFÿFKIÿ XHFGIMFÿ[MLKIlG]MÿRM]MIÿFKIÿRM]SKHGHUKMNKHPÿGLÿEnipNQlMJFÿOGNÿLGNKFÿIdPNMÿ\H]MNÿefghÿldRSTNFÿRM]ÿ FK]KPGNMÿbN_ÿkMFGÿ[MNQNÿFKIÿLKUÿ]MIÿpbÿGFÿpQFMHFKMIGÿGJFTNMNÿUQRÿUJ\IMÿJ\HHGÿUTJGÿNM]GHÿ]NKLMNÿ pbpbmh]mÿpnqlmjfÿugrfÿgfÿjqrr\hmnhgÿognÿ[mpndhug]mÿnmu\numnÿgfÿ]nklgÿenipnqlmjf_ÿ EFÿSIMNbNKPFÿKHFMNHFÿGN[MFMÿRM]ÿGFÿUFdNJGÿIdHMFUÿpNQlMJF\FLM^JIKHPÿOGNÿNMU\IFMNGFÿKÿMHÿpNQlMJFP\K]M_ÿkMHÿ UJGÿS\HPMNGÿUQRÿMFÿUFT]ÿSTNÿGJFTNMNÿKÿGN[MFMFÿRM]ÿGFÿpIGHMNGÿQ^OÿUTJGÿpNQlMJF_ÿsÿHQLMR[MNÿUFGNFG]Mÿ NMPKQHSTN[\H]MFÿMFÿpNQlMJFÿSTNÿGFÿRTlIKPPTNGÿMaFNGÿNMU\NUMNÿFKIÿpNQlMJF\FLM^JIKHPÿPMHQRÿ]MHÿUbÿ JGIG]Mÿ~yXiRMFQ]MHÿW~QPK^GIÿyNGRM QNJÿXppNQG^OZ_ÿXN[MFMFÿJQRRMNÿGFÿpbPbÿdLMHÿ\H]MNÿefgjÿQ^Oÿ KHÿKÿefg$_ÿ XN[MFMFÿRM]ÿHdUFGÿpNQPNGRpMNKQ]ÿKHQRÿEnÿOGNÿKHIMFUÿQ^OÿNMPKQHSTN[\H]MFÿ]MIFGNqÿFKIUGRRGHUÿRM]ÿ orbigh]ÿq^oÿtgnhgÿugrfÿgjftnmnhgÿkhqrÿ NmUMIUGRGN[MFMFqÿKÿQIKJGÿFMRGFKUJGÿGN[MFUPN\ppMNÿ\H]MNÿ or~ UÿIM]HKHP_ÿ ÿ

288 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %ÿ&'()*+,ÿ./0ÿ ,56647+ÿ :<4891BÿC3:32ÿ5=18:ÿ8ÿ95ÿ55ÿD;3=3<345?ÿ8EF; ÿ3ÿ8ÿ5?ÿ 8ÿ95ÿ55ÿG355H53=18<311?ÿ01:48ÿ<A4<?ÿI0?ÿ :ÿ3ÿ5285<51ÿ5?ÿ ÿjk3ÿlÿ MCFN13ÿ<:ÿ938ÿ3ÿÿ278ÿ 518=3<535215ÿ3ÿ8ÿ5ÿ 15ÿP1F:8Pÿ3ÿ8ÿ5ÿ 5;<<ÿ3ÿ535285ÿ3ÿ1ÿ Q.RR,*4)(SÿT98ÿ=3ÿ3ÿ83:5352ÿ4ÿ91Uÿ Vÿ ÿw*+25)4.(,(ÿxÿrk3ÿlÿ ÿy4z)3ÿz7(ÿ2*+25)4.(,(*)ÿ M5ÿ868ÿ34218?ÿ<89115ÿ ÿ 6A<3<:ÿ715ÿ1ÿ;124218ÿ8ÿ11183ÿ281ÿ;B2BBÿ681ÿ hifefedÿ43518ÿÿ67oÿ=ÿ:8<18ÿ4ÿÿ:4ÿ M5ÿ<:;1ÿ81<;1:3=1ÿ11ÿ ; ÿ3ÿbGIDF=18:A21Bÿ ÿ <4ÿ51ÿ11ÿ15o; ÿ518ÿ981ÿ7:ÿ6895ÿ>ÿp\ÿ ÿ8EF<812318ÿ678ÿ<:45?ÿO?ÿ323ÿ<;1>3;12423:?ÿ 13:?ÿÿ1ÿ3233<18352ÿ<ÿ58=115<:;Bÿ s <:3=3118ÿ1ÿ5aÿ <891<64818Bÿ ÿ ÿ=3ÿG355H53=18<311?ÿ95ÿ55ÿ3ÿ648ÿ=ÿ Bÿ :4881ÿ;81<15345ÿ4ÿ<:45<ÿ3233<18352ÿ2O481<ÿ3ÿ

289 %4&1181'ÿ1ÿ1ÿ183ÿ4()ÿ4518* &81' ÿ 678ÿ''939341%1'ÿ&18'45ÿ54851'ÿ518ÿ-81+ÿ.7/18ÿ 1ÿ54851'ÿ15ÿ6781'5352ÿ4ÿ323ÿ'&1(3&12423'%ÿ '7+ÿ ÿ,ÿ1'8ÿ3ÿ01*213'ÿ4%18ÿ)8ÿ'%&'ÿ678ÿÿ' ÿ ÿ,5ÿ6781'5352ÿ4ÿ%%833%ÿ&-ÿ51ÿ83%ÿ3ÿ5)115ÿ4()ÿ 15ÿ1%53%ÿ'4ÿ%5ÿ-5'ÿ'ÿ)8ÿ15ÿ%5ÿ5/5'ÿ678ÿÿ ÿ9:;ÿ=ÿ 05ÿ&12423'%ÿ(6418ÿ)4'ÿ %45185+ÿ /1(%ÿ&12423%15+ÿ 51ÿ&12423'%ÿ(6418ÿ4ÿ3518%3/ÿ/486ÿ&12423'%ÿ 01*213ÿ4()ÿ %1ÿ3ÿ &518352'/18%32ÿ4()ÿ& ÿ)8ÿ 'ÿ/ÿ01* 8ÿ5ÿ'%ÿ218ÿ368-5ÿ1ÿ 213ÿ3ÿ51'ÿ%4518+ÿ 91'ÿ'4ÿ'ÿ52-151ÿ ÿ323ÿ215ÿ>ÿ CDEEFGHIJKÿL-8ÿ/3ÿ3ÿ83%5352ÿ4ÿ-1Mÿ Nÿ ÿogpqrihdjfjÿsÿe:;ÿ=ÿ W5352'&5ÿ368-5ÿ91'ÿ'%ÿ 'ÿ68ÿ4()ÿ24%55'ÿ/ÿ &433%15+ÿ ÿthui;ÿuvjÿqgpqrihdjfjgiÿ,5ÿ)5352'&5ÿ678ÿÿ/1(%ÿ1ÿ323ÿ%4&115'(158ÿ )4'ÿ01*213ÿ24%51'ÿ518ÿ-81ÿ/ÿ&838%45ÿ 55156ÿXY+ÿZ4ÿ1ÿ81'ÿ/ÿ1ÿ)8ÿ15ÿ323ÿ '%4/1(%81ÿ5''ÿ4()ÿ978[ÿ648ÿ'7ÿ3ÿ'%4151ÿ ÿx-ÿ %1ÿ)8ÿ15ÿ323ÿ939341%'/1(%81ÿ 65%34518+ÿ,ÿ5'4651ÿ ÿ/ÿ15ÿ\]0* /818352ÿ^Z\_'ÿ'%5352'/18%32ÿ3ÿ'7ÿ678ÿ81%4818ÿ4()ÿ 678'%41()1618ÿ3ÿ18'ÿ8911ÿ1ÿ3233' `)8ÿ353318'ÿ 678ÿÿ6-ÿ15ÿ&&65352ÿ4ÿ)8ÿ-52ÿ3233' ÿ%43ÿ3ÿ 51'ÿ'%448ÿ'ÿ/3%1ÿ91)4/ÿ'4ÿ6355'+ÿ.368-5ÿ1ÿ%418ÿ ÿ,ÿ8911ÿ1ÿÿ81/318ÿ15ÿ012345ÿ323ÿ2155ÿ 01*213ÿÿ/1(%ÿ1ÿ'7ÿ3ÿ%45185+ÿ 81%8318'ÿ678ÿÿ%822ÿ939341%15'ÿ323ÿ /1(%352'91)4/ÿ4()ÿÿ68ÿ-2818ÿ368-5ÿ81815'ÿ 81%415345ÿ678ÿ1*'18/3(1/18%'18+ÿ 354ÿ%&31ÿ%4&115'ÿ)8ÿ&-978['+ÿ,5ÿ '28&&ÿ)8ÿ 86'ÿ/-ÿ2-5218ÿ4()ÿ15ÿ891'28&&ÿ)8ÿ891ÿ1ÿÿ ÿ ÿ91891ÿ '28&&15'ÿ678'2+ÿ01/ ÿ&518'ÿÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

290 ÿ%&'ÿ)ÿ *1ÿ+*ÿ938ÿ3ÿÿ,32278ÿ4-.ÿ/1-*ÿ1ÿ 3188ÿ4-.ÿ+68051ÿ8911ÿ :ÿ;<8ÿ/3ÿ3ÿ83*5352ÿ4ÿ<1=ÿ >ÿ ÿ ÿ ;8ÿ/ÿ<GG6,1+1ÿ678ÿ 0HIJK ÿ+181ÿ ÿ/ÿ1ÿ3188ÿ5+*G1ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿ518ÿ0ÿ<51ÿHÿ678+2ÿ1ÿG ÿ <2818ÿG ÿ678ÿ5+3521ÿ05+1G ÿ4-.ÿ *85515+ÿ ÿ518ÿ+1G1918ÿ<51ÿ L3ÿG8401*1ÿ.8ÿ1ÿ*4GG+ÿ15ÿ*45+ÿ+4ÿ/8188ÿ0HIJ1ÿ H5ÿ/818352ÿ+4ÿ20481+ÿ518ÿMNOPÿ/3+8ÿ67051Qÿ ÿJ/15ÿ+678<25ÿ4-.ÿ/305ÿÿ91+7*ÿ ÿstuvwxyz[\]ÿÿ7*ÿ+/18*5ÿ4-.ÿ7*ÿ+678<25ÿ.4+ÿ 9164*535215ÿ1ÿ64*+ÿG<ÿ985ÿ4-.ÿ521ÿ^ÿ ÿ_w`a\yby]ÿ;154ÿ2048ÿ3518/018ÿ* ÿÿ +5352gÿ2154ÿ618ÿ+/18*51ÿ*7818ÿ4-.ÿ1G8401*1ÿ *15ÿ.8ÿ7*ÿ3ÿ ÿ/ÿ1G8401*15ÿc64*+ÿG<ÿ 985d52e1ÿ0HIJÿ.8ÿ67815*ÿ+/18*51ÿ ÿfw\z[\]ÿÿg8401*1+ÿ<28gg18ÿ+*ÿ1890+ÿ5,ÿ/28ÿ3ÿ +/18*5ÿ.8ÿ/1-*+ÿ4-.ÿ5ÿ8ÿ81ÿ*45*ÿ1ÿ58ÿ noÿ618ÿ43*ÿ28gg18ÿ5,ÿ/28ÿ3ÿ+5352ÿ4-.ÿ5/518ÿ+32ÿ /ÿ15ÿ8ÿ43*ÿ891++ÿ+4ÿ218ÿ43*ÿ353/318ÿ5,ÿ ÿÿ7*ÿ+35ÿ++ÿ4-.ÿ+35ÿ+678<21ÿ ÿ_w`a\yby]ÿh4ÿ33281ÿ*45+18+ÿ189018ÿijklÿmÿiÿ ÿ_w`a\yby]ÿh ,1ÿ.8ÿ95ÿ55ÿ+*1ÿ/3ÿ G ÿ+gÿ3G+gÿ+4-3ÿ1318ÿ4-.ÿ35185ÿ 354ÿ1ÿG838ÿ<28GG1851ÿ ÿpÿ+781ÿ ÿ.8ÿ85218+ÿ ÿfw\z[\]ÿÿ1890ÿ ,1ÿ15ÿ ÿ ÿH5ÿ35+G ÿ.8ÿ23+ÿ68ÿ4-.ÿ+G833+ÿ3ÿ 518ÿ/<8151ÿq3ÿ1++ÿ3615ÿ11ÿ1285ÿ1ÿ+32ÿ3ÿ +4-3ÿ1318ÿ4-.ÿ58ÿ5/18*1ÿ /858ÿ4-.ÿ3ÿ58ÿ*4518gÿ+4ÿ351ÿ123ÿ3ÿ 15ÿ125ÿ/18*+.115ÿ ÿfw\z[\]ÿsÿ ÿ ÿ4-.ÿ4*15345ÿ/ÿ24ÿ G8401* ÿ15ÿ+4ÿ63-*ÿ35+G38345ÿ4-.ÿ3r18ÿ1ÿ+32ÿ3ÿ s5ÿ ÿ*3/31181ÿ ÿs5ÿ91+7*811ÿ 0HIJÿ.8ÿ.6ÿuNttÿ1281ÿ OtPÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

291 %&'ÿ)ÿ *1ÿ+*ÿ189,ÿ * ÿ678ÿ51+ÿ64*.ÿ 4/0ÿ+* *1ÿ :ÿ;<8ÿ=3ÿ3ÿ83*5352ÿ4ÿ<1>ÿ?ÿ H ÿ368<5ÿ ÿ6355+1ÿ ÿe7f8'ÿfg9ÿb6abc ÿ J5ÿ12811ÿ ÿ I935352ÿ*8352ÿ ÿ08ÿ ÿ4/0ÿ J5ÿ ÿ KLMÿ ÿ08ÿ23+ÿ68ÿ4*1ÿ ÿ%&'ÿoÿ *1ÿ+4858ÿ4/0ÿ +7,18ÿ64*.ÿ4/0ÿ+* *15+ÿ LNÿ =1/* ÿ678ÿ<28--15ÿ 985ÿ4/0ÿ521ÿ :ÿ;<8ÿ=3ÿ3ÿ83*5352ÿ4ÿ<1>ÿ?ÿ ;154678ÿ*3=31181ÿ ÿ ÿe7f8'ÿfg9ÿb6abc ÿ P5ÿ* ÿ=ÿ+ÿ161867,51ÿ ÿ=+1151ÿ ÿ=ÿ939341*ÿ678ÿ52ÿ1ÿ65*345+= ÿ J5ÿ12811ÿ ÿ+ÿ5485+ÿ1ÿ *ÿ1ÿ64*+ÿ 08ÿ ÿQ87=18ÿ08ÿ1ÿ8911ÿ-<978,+ÿ678ÿÿ 65* ÿQ1ÿ08ÿ=15ÿ ÿSÿ5=18*+.ÿ4/0ÿ -<ÿ+* *1ÿ =1/*ÿ939341*15+ÿ1310R48ÿ+4ÿ83*+ÿ3ÿ985ÿ1ÿ43*ÿ J5ÿ*45181ÿ P5ÿ+* *+8123ÿ678ÿ8ÿ 51ÿ Pÿ678+2ÿ3ÿ+8123ÿ08ÿ23+ÿ681ÿJ8911ÿ648+18ÿ518ÿ =<815ÿVUTW1ÿ TVÿ TUTÿ XYZ[\]^_`aÿcY\d[^Z[ef_\Za]Z[eÿg\d[eÿhe[]ÿ ijÿklmnopqrÿrstuvwrpotÿvxpoyÿjyowÿvwujxqxztsoy{trn owoxÿrsÿpsp}ÿklm~opqrÿoy vpoyÿxvnoyrÿoxrywÿ wy uqzoxÿƒyÿwquÿ u pÿrsÿrwÿ yƒxpyrpoÿryowtƒwÿ ˆ ÿ r{owoyqxzÿrsÿpqzqwrurÿyotvytoy}ÿ x wÿnrwonrwq{wyƒxqxztsoy{w zÿ ˆ ÿƒsoxÿpouwrzqwÿqÿowÿnrwonryrw x}ÿkxsƒxprxpowÿrsÿklm~opqrtÿ twy nnrxpoÿ qunw ƒxtwoy}ÿ ƒxowÿt{ u yÿ ryÿvxpoyÿrxpyrÿ rusrxÿrsÿjyowÿ jwÿn uqz owÿrwÿ y srÿ jÿowÿ ozox y pvôyrpoÿqxt qyrwq xtmÿ ˆ ÿqxtwyv{wq xt qunoyÿ ryÿsqtrwtÿ soyÿ ŠÿŠŠŠÿzjxzoyÿvxpoyÿ Š Œÿsqu{owÿ ÿ œ œ Žÿ ÿš ÿ ÿ ÿœž œ Ž š ž ÿÿžÿ œ œ œž œ Ž Ÿ ÿ Ž ÿž ÿ ÿ ÿœÿ Žÿ Ž ÿ ÿ ÿš ÿ Ž ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ Ž Ÿÿ ÿ žž Ÿ ž Ž Ÿ Ž ÿš ÿž Ž Ž ÿ Ž ÿš Ÿ ž ÿ Žœ œ Ž ÿœžš œ Žÿ ÿ œ œ ÿ ÿ ÿ Ÿ ÿ Ž ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ ÿÿžÿ œ œ Ÿ Ž ÿ œ ÿœžš œ Ž ª ÿ Ž ÿ œž ÿž Žÿ ÿš Ÿ ž Žÿ ÿ ŽœŽ ÿ ÿ ÿ ÿ œ ÿ!ÿ

292 $ÿ%&'()*+,'ÿ.)/0+'+*12+*'34/ÿ&*563(7&ÿ :1581ÿ278ÿ1ÿ53451ÿ1;81897ÿ3ÿ<4518=ÿ59352ÿ4:>ÿ159<3ÿ < ÿ9<3518ÿ4:>ÿ<4591<?15918ÿ3ÿ5> =ÿ938ÿ3ÿ7D32>115ÿÿ <493518ÿ8415ÿ94ÿ5>7832ÿ1ÿ8911ÿ4:>ÿ24ÿ>9ÿ9ÿ97Dÿ4:>ÿ?1:<ÿ>94Eÿ4:>ÿ 4:>ÿ948ÿ13:359<ÿ91>4?AÿC8911ÿ>58ÿ95ÿ55ÿ4ÿÿ888<9ÿ ÿfg,ÿ H38ÿ3ÿ>7281ÿ<?31ÿ4:>ÿ 3ÿ5>7832Aÿ ÿ[*\(.&')3+3ÿ M&Nÿ3ÿ15ÿ1215?818352ÿ94ÿ2D4819ÿ3ÿ1:1918ÿOPQRÿ9?81ÿ Cÿ53451ÿ4:>ÿ812345ÿÿ 6S8ÿ61118ÿTUQVWÿ?ÿ1ÿUXXÿ94ÿ919?81ÿ15ÿY19915<ÿ 4ÿ465352ÿ4:>ÿ <4591<?15918ÿ?ÿ5>78329ÿ 49482ÿ9<89Aÿ _5ÿ53451ÿ9164< ÿ>8ÿ193259=ÿ15<6488ÿ 6489ÿ4:>ÿ85189ÿ4:>ÿ<418ÿÿ ÿ518ÿOPQUÿ ÿ]'^&,ÿ^63ÿ(*\(.&')3+3*&ÿ <4518=ÿ159<3ÿ67881=ÿ S532>118ÿ4:>ÿ3b985ÿ Aÿ B<ÿ>8ÿ95ÿ55ÿ cÿ>6ÿ ÿ4:>ÿ39<99345ÿ1ÿ <419ÿ ÿT`Wÿ4:>ÿTdeWÿ4ÿH85ÿ 49482ÿ?3ÿ11599D<4Aÿ cÿ1?18<ÿ3ÿ`4:39s819159=ÿds532>115ÿ678ÿ cÿ1?18<ÿ3ÿ>18352ÿ3ÿ03<9215ÿ4ÿ ÿ993959=ÿ `4: ÿ678ÿ ÿ4:>ÿ9ÿ4ÿ <1ÿ6489<5352ÿ4:>ÿ?1:<352ÿ4ÿ5>7832ÿ3ÿ1ÿ f``ÿ4:>ÿ91>4?ÿ>49ÿ ÿ1ÿ 61865< ÿ4:>ÿ189ÿ5>7832ÿ 3? <3?ÿ cÿ21ÿ6<97ÿ3ÿ13ÿ678ÿ83<8ÿ4:>ÿ ÿ3ÿ 1<32>19ÿ1; =ÿ ÿ4:>ÿ h99ÿ<45ÿ?91151ÿ?6891<54423ÿ678ÿÿ 98<ÿ4:>ÿ97Dÿ5>7832ÿ ÿ9ÿ8ÿD52181ÿ3ÿ cÿ6<2859<ÿ1;18ÿ4ÿ5>7832ÿ4:>ÿ ÿ1ÿ 61865< ÿ678ÿn5641<1ÿ4ÿ65<3459>3518=ÿ ÿo889ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ##ÿ

293 /7ÿ3ÿ%ÿ1'18-5ÿ3ÿ -3'3118ÿ)4%ÿ0-1%ÿ (28&&18.ÿ 15ÿ%48ÿ%&55'3ÿ3ÿ'ÿ68(2485ÿ91)58*ÿ+,-1ÿ8ÿ11183ÿ -4&&ÿ3ÿ832)118*ÿ28ÿ4,)ÿ1-4543*ÿ15ÿ4,-%(ÿ648%-5352*ÿ '1,-352ÿ4,)ÿ-1ÿ3188.ÿ 21'18-5ÿ3'31ÿ 4ÿ;<-345ÿ&%+-3%-ÿ4)%;ÿ3ÿ/4,-)4ÿ%4ÿ852181%ÿ 4ÿ03451ÿ%'18-5ÿ&%+-3%-ÿ)%%ÿ50/678ÿ 4ÿ012345ÿ %ÿ3ÿ/4,-)4ÿ4ÿ03451ÿ ÿ 678ÿ'(8ÿ4,)ÿ%7ÿ'3ÿ/,)3:468153ÿ4,)ÿ%,)3: ÿ 3%(5ÿ 'ÿ5'18-1ÿ678ÿ5) %1518ÿ3ÿ/4,-)4ÿ 5)783228&&ÿ B115%ÿ 4ÿ3= %15ÿ;08%(151ÿ3ÿ,5,18'(815ÿ>ÿ4%+532ÿ '1,-352%89115.ÿ 4ÿ0-ÿ352(8ÿ3ÿ15ÿ%'18-5%28&&ÿ15ÿ/4,3%+81%15ÿ 4ÿ5) %15185ÿ3ÿA%8ÿB75%*ÿB719482%ÿ4,)ÿ 5%5-518*ÿC4-)%4+532)115*ÿ/'18321%ÿ 8ÿ5%ÿ5'18-%715ÿ 4,)ÿ4'81832;ÿ85218ÿ'ÿ012345ÿ,5,18,158ÿ 4518ÿ4,)ÿ?5%352ÿ5/?8ÿ4,)ÿD ÿ678ÿ 4ÿ0-ÿ352(8ÿ3ÿ15ÿ %28&&ÿ678ÿ'1,-51ÿ'ÿ15ÿ G85ÿ%4ÿ5)7832.ÿ 4ÿ0-ÿ)8ÿ1'18-ÿ3ÿ3& %&8491-ÿ3ÿ 493&&3-345ÿ678ÿ,5,18&31518ÿ4,)ÿ18%ÿ5)7832.ÿ <8911ÿ1%ÿ'ÿ/'15%-ÿ&33'8123%18.ÿ /71855%ÿ5*ÿ012345ÿ/-(51ÿ4,)ÿ8ÿ5.ÿHÿ /71855%ÿ5ÿ)8ÿ0-ÿ93823ÿ1ÿ%7ÿ3ÿÿ /-(51ÿ352(8ÿ0-ÿ3ÿ15ÿ%+828&&ÿ678ÿ&8491-1ÿ<5)7832%7ÿ %4ÿ83'%ÿ'ÿ ÿ/-(51.ÿHÿ8ÿ5ÿ 352(8ÿ0-ÿ3ÿ15ÿ%+828&&ÿ678ÿ&8491-1ÿB18ÿ5B18383%-ÿ 8(23'5352%18.ÿ2(1ÿ8ÿÿ%,,1%%3'ÿ9+22ÿ&&ÿ1ÿ %-ÿ8(23'5352%1ÿ4-3%18ÿ&(ÿ '1,-ÿ5182ÿ678ÿ15ÿ%8123ÿ678ÿ5)7832%7ÿ3ÿ %'18-5ÿ15ÿ5%352ÿ4,)ÿ-4518.ÿHÿ012345ÿ 21'18-5ÿ3ÿ4,)ÿ353%8345ÿ 'ÿ5'18-.ÿ 0-ÿ8ÿ35'4'18ÿ3ÿ53451ÿ5'18-1ÿ678ÿ5%%48581ÿ678ÿ 5)7832%7.ÿ0-ÿ)8ÿ3%5%ÿ1ÿ/4,3%+81%15ÿ23ÿ 4,)ÿ%9-'(815ÿ4,)ÿ1ÿ5'18-ÿ678ÿ3=985ÿ48253%34518.ÿ 35333'ÿ3ÿ4,)ÿ83'18ÿ81ÿ5'18-ÿ354ÿ48(1ÿG85ÿ%4ÿ <-'( ÿ ;?422352;ÿ68(5ÿ0-1%ÿ I199%3ÿ4,)ÿ%4,3ÿ1318.ÿ 4ÿP518ÿ(81ÿ)1ÿ0-ÿQRKÿ91%7-ÿ&18ÿ2ÿ&(ÿ 4ÿC3185ÿ&(ÿ0-ÿ6+ÿ)8ÿ%87%ÿLMOÿ2(521832*ÿ 4ÿ<51ÿ91%7-ÿ&(ÿI199%35ÿ7-1ÿ518ÿJKLMÿ1ÿ C,1944-%35.ÿ<51ÿ&18%4518ÿ%4ÿ231ÿ0-1%ÿ '3-1ÿ8ÿ15ÿ ÿ68(5ÿ67812(151ÿ(8.ÿ C,1944-%3ÿ)8ÿ7-ÿ1ÿSTÿNÿ3ÿLÿRRKÿ&18%4518.ÿ MKÿNÿ3ÿ18ÿ5ÿMKKÿ91%7-81ÿ&18ÿ2.ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

294 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ %ÿ&3'53528ÿ(ÿ)48ÿ(314)3**ÿ+8ÿ5'5ÿ67899'ÿ3ÿ,,-ÿ*18ÿ2.ÿ %ÿ/0+1'15'15ÿ20ÿ/13'1')ÿ+8ÿ802ÿ,4ÿ5--ÿ91'7)ÿ15ÿ 802ÿ6-7* ÿ7)5352ÿ6895ÿ33281ÿ98.ÿ %ÿ:9ÿ;3318ÿ+8ÿ51ÿ67181ÿ7)ÿ1ÿ,-ÿ<ÿ3ÿ6=-ÿ ÿ :841)ÿ3ÿ'(18)5ÿ1ÿ 648')81>ÿ*8)3)18ÿ48+ÿ3?985ÿ (18)02ÿ678ÿ'7ÿ3ÿ5+7832ÿ9183(18ÿ/)ÿ'(18)5'*841)ÿ 3'5'ÿ1ÿA355?53(18'311>ÿ58ÿ53(18'31ÿ48+ÿ +72')448>ÿ(987ÿ48+ÿ4'482'23(81ÿ48+ÿ3?985ÿ48253'34518ÿ 53451ÿ48+ÿ ÿ %ÿ/)ÿ3298ÿ3ÿ 'ÿ819832ÿ*841)ÿb243(345ÿ 118ÿ3ÿ682952Bÿ'4ÿ6355'318'ÿ(ÿC84*13')ÿ D ÿ:841)1'ÿ9ÿ8ÿÿ51ÿ11(18ÿ1ÿ ('1ÿ205'31'318ÿ48+ÿ6'532ÿ9102ÿ')ÿ 7).ÿD7ÿ3ÿ52ÿ4'482'23(81ÿ278ÿ1ÿ+483'451ÿ 1*841)ÿ3'5'ÿ1ÿ275'189'>ÿE')8'+5ÿ48+ÿ 1(151ÿ/0984ÿ)45.ÿ %ÿ;3'5'ÿ1ÿa355?53(18'311ÿ35298ÿ/)ÿ3ÿ1ÿ A35)7*352'ÿJ53(18'31ÿ48+ÿ6355'318'ÿ(ÿ K48')5352'891ÿ678ÿ+'>ÿ891'3(ÿ48+ÿ(68ÿLÿK481ÿ 48+ÿ&115')*'891ÿLÿ&0.ÿ %ÿa355?53(18'311ÿ48+ÿ/)ÿ1(18)8ÿ3ÿ1ÿ'1f9832ÿ KE0;C7*8428ÿBJ'18M21Bÿ4ÿ98)81(18)5ÿ3ÿ 648')5352ÿ48+ÿ(18)352ÿ('1151ÿ81ÿG,-4N7,-,,H.ÿ J53(18'31'ÿ48+ÿ/)O'ÿ1(18)5ÿ468ÿ5+7832ÿ3ÿ 81'ÿ1(18)5ÿ3ÿ648')5352ÿ48+ÿ(18)352ÿ48+ÿ (18)352ÿ(ÿ148318ÿ48+ÿ1418ÿ678ÿ )5')*'85' ÿ:84281ÿ1'ÿ(ÿA5'ÿ J53(18'31.ÿD(18)5'*818ÿ8ÿ48)'9ÿP719482'ÿ J53(18'31ÿ48+ÿQ72')45ÿ3ÿ83'35'.ÿ 21418ÿ'4ÿ')*'ÿ48+R118ÿ (381(18)'ÿ678ÿÿ )822ÿ91+4(>ÿ*518ÿ48+ÿ 671ÿ**ÿ5+7832'7.ÿ /3451ÿ'(18)5ÿ678ÿ** ÿ48+ÿ(18)352ÿ(ÿ'7ÿ3ÿ ÿ8ÿ1ÿ'(18)5'*841)ÿ15ÿA5''48585ÿ678ÿ '7>ÿM5+7832'ÿ03)'67895ÿ48+ÿQ185)86ÿ+8ÿ/)ÿ ÿ1ÿ15'11'325*841)ÿG,-4N7,-4SHÿ1ÿ'061ÿÿ'8)ÿ 'ÿ84ÿ48+ÿ ÿ518ÿ)45)ÿ1ÿ >ÿ ÿ48+ÿ67881.ÿ :841)ÿ48+ÿ35333(ÿ'4ÿ/)ÿ 1(18)8ÿ3ÿ3'5'ÿ1ÿ /)O'ÿ928**18ÿ48+ÿ3?985ÿ 48253'34518>ÿ678ÿÿ(18)ÿ 1418ÿ48+ÿ(18)02ÿ678ÿ'7.ÿ/Mÿ+8ÿ6553'ÿ1ÿ'4ÿ1F*18'7ÿ3ÿ3?985ÿ48253'34518ÿ 48+ÿ18'ÿ ÿ678ÿ*841)5'7)53528ÿ'ÿ3ÿ '28**18ÿ3ÿ91(311ÿ*841).ÿCF1*1ÿ*9ÿ*841)ÿ8ÿ B0&3'ÿLÿ3ÿ323ÿ)453)345'*''Bÿ48+ÿB215352'6ÿ (82ÿ3ÿ232ÿ'0''1'5352.ÿ T ÿ ÿ) '18.ÿ J518ÿ981ÿ+8ÿ/)ÿ(83ÿ185278ÿ(3ÿ(9ÿ) '18>ÿ 1(18)ÿ1ÿ*81' ÿG48+ÿ395ÿ48)'9ÿ'5352Hÿ(3ÿ

295 5('-(7+18(3'18ÿ4)*ÿ ÿ83'1ÿ3ÿ ÿ(4ÿ-93)18(,ÿ %&ÿ' (18ÿ4)*ÿ1+18'ÿ1ÿ(5352ÿ+3ÿ61ÿ 0'4(ÿ/28--18,ÿ.518ÿ/81ÿ*8ÿ0'ÿ-93)18ÿ81ÿ'5('-(7+18(3'181ÿ(12ÿ ÿ1ÿ35(-38345(183ÿ4)*ÿ61ÿ+115('-32ÿ83'8,ÿ ' (18,ÿ ÿ+18'(*1ÿ4)*ÿ3<985ÿ48253(34518ÿ678ÿÿ+1)'ÿ 1ÿ(+18'5(-84:1'ÿ1ÿ07ÿ48(1ÿ4)*ÿ65*7832(ÿ 8123(818ÿ(32ÿ3ÿ ,ÿ 03'(678951ÿ(4ÿ(;68ÿ3ÿÿ(318ÿ(+18'5ÿ15ÿ ÿ565*7832ÿ3ÿ64'(ÿ7ÿ8+18'5ÿ15ÿ ÿ+18'(*1ÿ4)*ÿ ÿ4)*ÿ3581((148253(345185ÿ8ÿ A31ÿ ÿ4)*ÿ 6781(53528,ÿ 45(34518ÿ+ÿ67888ÿ4)*ÿ 5*7832ÿ3ÿ58(/151ÿ1ÿ 61865'345(51(5352,ÿ.518ÿ/81ÿ*8ÿ61ÿ' (18ÿ63(ÿ4)*ÿ-93)18(ÿ-/ÿ0'ÿ B;,ÿ 5*7832,ÿ ((3(5(15,ÿC381''45'ÿ1ÿ5*7832ÿ*8ÿ('1ÿ9/1ÿ+3ÿ31ÿ ÿ71(28ÿ4)*ÿ' (18,ÿC1ÿ*8ÿ46ÿ878ÿ91751ÿ 3ÿ+/815,ÿE/52ÿ--1+18ÿÿ5ÿ368/2(18ÿ-18(4515(ÿ 3+('+31ÿ4)*ÿ3ÿ4)*ÿ1ÿ8;)'18ÿ1ÿ+189ÿ3ÿ58*1ÿ+ÿ C1ÿ2/525ÿ/81ÿ*8ÿ-82(ÿ+ÿ(48ÿ484ÿ*4(ÿ67888ÿ4)*ÿ 5*7832ÿ678ÿ+ÿ(4ÿ'418ÿÿ*5ÿ1ÿD88ÿ4)*ÿ ÿ(4ÿ+518ÿ(32ÿ3ÿ 67888ÿ4)*ÿ5*7832ÿ3ÿ (181ÿ71(28ÿ4)*ÿ 5* ÿ678ÿ5*7832ÿ3ÿ =+/ÿf ÿ1ÿ4ÿ(75ÿ3(5(ÿ1ÿ012345ÿ -18(4518ÿ1ÿ ÿ4)*ÿ1ÿ4ÿ1-31-(3ÿ85218ÿ+ÿ0'ÿ*8ÿ (,ÿ 61865'345(51(5352,ÿ E715ÿ1ÿ81-81(15518ÿ68/5ÿ 58ÿ518ÿ4)*ÿ ÿ 4)*ÿ(53528ÿ+3ÿ%?ÿ' (18ÿ4)*ÿ71(28,ÿG3ÿ+/ÿ ' (18ÿ*8ÿ0'ÿ63ÿ-81( ÿ4)*ÿ-93)18ÿ-/ÿ 0'ÿB;,ÿ 0'ÿ*8ÿ+83ÿ185278ÿ4)*ÿ1+18'ÿ1ÿ-81( ÿ 48253(34518,ÿ 48253(34518ÿ(4ÿ:4998ÿ1ÿH85ÿ(4ÿ5* /248ÿ3ÿ ÿ84)3(;81(15ÿ3ÿC58'1ÿH85(91(1ÿ3ÿ04821ÿ*8ÿ0'ÿ 1+18'ÿ+3ÿ1ÿ678(ÿ71ÿ3ÿ1ÿ5483('ÿ;532*1(5+18',ÿ I(5ÿ4)*ÿA355ÿ*8ÿ359:3(ÿÿ93ÿ118,ÿ ÿ04821ÿ4)*ÿC58',ÿ=3(5(ÿ1ÿ84)3(;81(15ÿ3ÿ 0'ÿ*8ÿ1+18'ÿ3ÿ1ÿ8'535+3('ÿ5+18'(71ÿ1ÿ 0'ÿ*8ÿ+83ÿ359:5ÿ3ÿ1ÿ184-13('ÿ ÿ3ÿH1835,ÿJÿ (4)3(;81(185ÿ3ÿ ÿ4)*ÿC58'1ÿH85(91(1ÿ3ÿ04821ÿ4)*ÿ ;('ÿ (48251ÿe353(1831ÿ678ÿ63:191ÿ8191ÿ' ÿ 4)*ÿ524(68/248ÿ678ÿÿ3('18ÿ(7ÿ4)*ÿ35((18ÿ678ÿ (89151ÿ5*7832,ÿ J522152ÿ3ÿ ÿ 48253(34518ÿ4)*ÿ5+18',ÿ0'ÿ8ÿ11ÿ3ÿJ84)818(ÿ(4ÿ8ÿ15ÿ-8-;48253(345ÿ3ÿJ.ÿ +8(' (15ÿ354ÿ ÿ4)*ÿ218383'ÿ3ÿ85ÿ *(ÿ4)*ÿ91;1(15ÿ+ÿÿ'5;ÿ(5ÿ+115('-1ÿ-43);ÿ4)*ÿ -8'3',ÿ A85)3()41ÿ ÿ(4ÿ64'(181ÿ-/ÿ249ÿ/851ÿ4)*ÿ 0'ÿ142ÿ1ÿ(;-4(31ÿ-81( ÿ4)*ÿ-4(18ÿ3ÿ15ÿL%4ÿ 5*783248/1,ÿA ÿ+3ÿ0'1ÿJ3N91*ÿO5(451ÿ8ÿ+3)1ÿ ÿ+(1151ÿ648('5352ÿ4)*ÿ181ÿ+ÿJ84)818(ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

296 ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ÿ #$ÿ 648%&5352%5'18&(ÿ)381ÿ8ÿ*&ÿ11ÿ3ÿ ÿ,%%4-3345ÿ.8123'18ÿ/8253%345%ÿ0+,./12ÿ3&535'3%&ÿ 5'18&ÿ4ÿ585ÿ%4ÿ ÿ*483%&ÿ753261%5'18&ÿ8ÿ585ÿ %4ÿ,567832ÿ4-6ÿ9+:;ÿ98465ÿ+511-ÿ5ÿ:3<1ÿ ;3%93331%ÿ%<1-3ÿ35181%ÿ284<(ÿ =115%ÿ&3'3118ÿ 4-6>118ÿ<84?1&(ÿ BCÿD483E45ÿFGFG8<84?1&1ÿ9%7-64%4-3ÿ3<<48ÿ648ÿ ÿ :15ÿD16ÿ5ÿH ÿ452ÿ,41%-15ÿI452ÿ.818%ÿ 35ÿB84<1ÿ4ÿ:B8HBÿ0FGJK8FGFJ1(ÿL78ÿÿ938ÿ3ÿ &4<115%'1-&352ÿ678ÿ<18%45ÿ4-6ÿ567832ÿ8ÿ*&ÿ3ÿ 1N %3181ÿB8%%Oÿ<84?1&ÿ4-6ÿ1'18&8ÿ3ÿ'Mÿ<84?1&(ÿ +554'3'1ÿ3-644ÿB-345ÿ: %ÿ5ÿP44%ÿ648ÿ = ÿ34-3ÿ+5-%345ÿ46ÿI452ÿ.818%ÿ4ÿB;I8.,0Bÿ 0FGJQ8FGFG1ÿ1ÿ<818ÿ3ÿ3'18321ÿ0& ÿ ÿ+3152ÿ 9482ÿ4-6ÿ34'15315(ÿ;1ÿ7'18283<51ÿ%761ÿ8ÿÿ7&ÿ 1' ÿ4-6ÿ'1-&ÿ1418ÿ4-6ÿ'18&72ÿ678ÿ881ÿ4-6ÿ %&4<18%45ÿ678ÿÿ&55ÿ ÿ4-6ÿ%7?ÿ52ÿ 4%482%23'81(ÿ,99%ÿ648ÿ-818%ÿ8ÿ,R.ÿ8ÿ<84?1&1ÿ0FGJS8FGJK1ÿ1ÿ<818ÿ3ÿ 3'18321ÿ0& ÿ+3152ÿ94822ÿ=81&5ÿ4-6ÿ.7<185(ÿ ;1ÿ7'18283<51ÿ%761ÿ8ÿÿ938ÿ3ÿ' ÿ64%ÿ ÿ4-6ÿ%7?ÿ1ÿ3ÿÿ5'5ÿ%7ÿ'3ÿ323ÿ <<3&34518(ÿ I46ÿB<4T1815ÿUÿ+554'345ÿ984?1-ÿ4ÿIB+9ÿ0FGJQ8FGFG1ÿ 1ÿFGÿ<818ÿ68M5ÿMÿ518(ÿ ÿ8ÿ& (ÿ 3761ÿ8ÿÿ891ÿ5182ÿ678ÿ15ÿ%4-3ÿ<43-7ÿ%4ÿ&5ÿ938ÿ 3ÿÿ67898ÿ15ÿ%4-3ÿ%56M535215ÿ4-6ÿ ÿ 82353%18352ÿ4-6ÿ'M%ÿ83&3%18352ÿ'ÿ5248ÿ3ÿ B84<(ÿ.,0BÿFÿH/0ÿ8ÿ.FHÿ0FGJV8FGJQ1ÿ1ÿ<818ÿ3ÿ3'183212ÿ ÿ=81&5ÿ4-6ÿ+315(ÿ ÿ'8ÿ & (ÿ3761ÿ'8ÿÿ%8&ÿ1ÿ3ÿÿ93ÿ1'15ÿ4ÿ%35ÿ %78&48ÿ4-6ÿ ÿ4-6ÿ68ÿ1ÿ&5ÿ5'5ÿ1%%ÿ ÿ3ÿ ÿ85352ÿ4-6ÿ8911(ÿ %18ÿ3ÿ%'18&5ÿ1ÿ 58ÿ518ÿ4-6ÿ ÿ 48253%34518(ÿ ;15ÿ ÿ& %15ÿ4ÿ52ÿ4%482%23'81ÿ4-6ÿ 985ÿ%4ÿ567832ÿWB'187ÿ.63ÿ6%ÿ61ÿ8326ÿ4XWÿ %ÿ3ÿ :7ÿ3ÿ3ÿ3'183212ÿ34-3%781%15ÿ3ÿ;58&2ÿ D%4353%1831ÿ4-6ÿ1ÿ53451ÿ&4<115%5'18&1ÿ 585%91%1ÿ3ÿ*4821ÿ%ÿB84-818%ÿ8ÿ*&ÿ8ÿ&3'ÿ11(ÿ )3ÿ& %15ÿ%4ÿ63-&ÿ7-&1ÿ<4%33'ÿ'818352ÿ1'18&1ÿ 52ÿ4%482%23'812ÿ<18%452ÿ91%%681ÿ4-6ÿ648%&81ÿ68M5ÿ JSÿ5182ÿ4ÿVFVÿ1281(ÿ ÿ

297 %&'()*+,-.ÿ0&)1(+'(23,)'.*'(2ÿ4)1(2ÿ52(*ÿ >=<7[ÿ\8<B9;X97Gÿ]<F7[ÿ^>:9:;ÿA7ÿMF:<R9_ÿV:<C9HG9Gÿ;G>:G>:ÿ897ÿ`ÿC>7F>:AÿPJ`aÿ<XYÿRb[b:ÿGABÿc`ÿ=>:;ÿ mw=7>;a9kl:?f78fÿs>;h:<;?>:7fÿz<xa>b;gw:9b;97fÿd>78;ga7[9gÿaÿl>b=>:ÿbd7fÿn9[a<7kl:?f789gÿaÿl>b=>:ÿ N<:AO<7ÿPJPJQR:<C9HG9GÿS9QTMUÿV;WXY<;<XA>BÿZFRR<:GÿK<:ÿV:<=<GA7[ÿS97G>BÿN9>BGYÿ>78ÿT9BQ?9A7[ÿ PJP`_ÿV>:G9:ÿAÿR:<C9HG9Gÿd:ÿGA<ÿe<6Q97Y9G9:ÿ<XYÿA8E?F:7>ÿ<:[>7A;>GA<79:ÿ>7;BFG7>ÿGABÿMF:<X>:9:;ÿAÿ Bd7ÿ<XYÿnAH;KL:97A7[ÿKL:ÿ;H<B;HLG9:;H<:_ÿ ;H>R>89;ÿF789:ÿ897ÿA7G9:7>GA<79B>ÿH<7K9:97;97ÿ<XYÿH<==9:ÿ=98ÿ;G<:ÿ;>77<BAHY9Gÿ>Gÿ?BAÿ97ÿ?9GW8>789ÿ =>:;ÿpj`aÿh<==9:ÿ89ÿ>gÿy>ÿ=lg9ÿ=98ÿb98>=lg9:ÿaÿm6qr>:b>=97g9g_ÿ A7;B>[ÿAÿ89?>G97ÿ<=ÿDZZÿ<XYÿR9:;<7BA[ÿ>;A;G>7;ÿ<XYÿK:>=GA8>ÿ;GL8ÿGABÿ>7YL:A[>ÿGABÿR9:;<79:ÿ=98ÿ >R:ABÿPJ`aÿY>:ÿRb?L:C>G;_ÿl<7K9:97;97ÿ;<=ÿ:AHG>:ÿ;A[ÿGABÿ>7YL:A[>fÿR9:;<7>Bÿ<XYÿ?9;BFG;K>G>:9ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

298 %ÿ'()*+*,-./-*0+ÿ ÿ2154ÿÿ5238ÿ678ÿ35185ÿ ÿ15ÿ48724ÿ21ÿ27ÿ33ÿ68251ÿ ÿ174543;ÿ518245<=0;ÿ353283ÿ27ÿ3ÿ15ÿ543327ÿ ;ÿ ;ÿ542;ÿ383ÿ486ÿ873;ÿ ;ÿ23237ÿ486ÿ5>2;ÿ ÿ ÿ8918ÿ ÿ1ÿ27ÿ3ÿ ÿ 2ÿ782?ÿ486ÿ :ÿ C1ÿ35185ÿ272>2115ÿ27ÿ ;ÿ93ÿ>3281ÿ486ÿ 18ÿ ÿ678ÿÿ 4274ÿ DÿE>3281ÿ84ÿ486ÿ DÿF78981ÿ ÿ DÿG81ÿ3ÿ486ÿ ÿ ÿ H0))I+-/.JÿK48ÿ33ÿ3ÿ ÿ4ÿ41Lÿ M/ÿ ÿ ÿn+(*o/-0.i.ÿ 15ÿ>322S48ÿ35185ÿ ÿ ÿp-q/bÿqr.ÿ*+(*o/-0.i.+/ÿ T>ÿ < ÿ68ÿ232ÿ68ÿ354ÿ ÿ ÿVWX:ÿC1ÿ8911ÿ68ÿ ÿ54ÿ 518ÿZ[Y\:ÿC81ÿ68ÿ33ÿ93823ÿ3ÿ15ÿ2781ÿ ÿ486ÿ 67S261ÿ21514ÿ55821ÿ2ÿ3581ÿ ÿ3ÿ 48415ÿ24ÿ33ÿ ÿ24ÿ12ÿ321532ÿÿ>32278ÿ :ÿ 67S51ÿ48415Uÿ174543ÿVWX;ÿ518245ÿVYZX;ÿ383ÿVZXÿ2ÿ 15ÿ678981ÿ35185ÿ ÿ G163532ÿ < ÿ68ÿ678982ÿ354ÿ 15ÿ ÿ 67S51ÿ48415Uÿ174543ÿVYZX;ÿ518245ÿVY]X;ÿ383ÿVYX;ÿ ÿ ÿ ÿVZX;ÿ ÿV]Xÿ2ÿ782ÿ486ÿ ÿV^X:ÿK154ÿ5567S5352ÿ486ÿ ÿ3ÿ ÿ ÿ68ÿ ÿ ÿ486ÿ ÿ :ÿ 35185ÿ733118ÿ ÿ1ÿ2>61ÿÿ64ÿ15ÿ2718ÿ486ÿ > ÿ3ÿ31ÿ321151ÿS :ÿ 16173ÿ ÿ1ÿ24ÿ812:ÿ_ÿ19151ÿ54ÿ1ÿ8ÿ F>8ÿ35185ÿ ÿ68ÿ ÿ3ÿ < ÿ486ÿ :ÿC87318ÿ68ÿ>183281ÿ `abcdefghiÿkadlcfbcmngdbiebcmÿodlcmÿpmceÿ qrstÿuvrÿwutxrxyz{wzx wÿ}{~vrÿ w{ÿ w{z ƒ}}rxr}w{ÿ} s{zyÿw ÿw{ vzy~}x zv{ ÿ{~zxrv{ÿŝ ÿ{sˆvyv{ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ wrrwrÿ { r w{sÿsˆ ÿw{ vzyzsw{ ÿ w{ÿ w{xzÿ ƒ{uv ~ wÿxÿw{ vzvzÿtvuÿwzÿ {vuuwÿ stvzvryvrÿxrstÿst{ uvy}{~vrÿ Œ{ÿwzÿxÿyzŒ{vÿ ~zyz{ƒˆ rxr}ÿƒrÿzxux}w{vÿ ~rrwÿ ƒ wÿtv wrÿs x wÿw{ vzy~}x zv{ÿ xuÿ v s ÿ {wt Œ{w zÿ xuÿyvtvyzv{ ÿ w{ÿ vy {x rxr}w{ÿ{vuwrÿ ~rrxzyÿsˆ ÿuvywÿ w{ÿ~uwzv{wy ÿtvuwrÿwru{wÿƒ{ÿ v zÿr w ÿžvy {x rxr}w{rwÿ Šzx { rÿ w{z ƒ}}rxr}vrÿ w{ÿ{~zxr vy {x rxr}w{ÿzw}xzyÿ {wtÿsˆ ÿywt wzyÿ Œ{ÿux}xzw ÿ z styz ÿqÿ xywÿ w ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

299 /0=ÿ0=.01)-2(/';ÿ<.2&ÿ1/::7,-0.'&2ÿ:.?ÿ/:'3?.20=.9.',&ÿ-ÿ2&:4&,?ÿ:.?ÿ,>&ÿ'.1'>(.'-,+&';ÿ %&'()*++,-,+.,ÿ*'ÿ/0123ÿ.,ÿ4'&ÿ56.'2-1(ÿ56.'ÿ+'788.,2ÿ788+-9(.'ÿ95'ÿ&(ÿ95'2*1'&ÿ2-+ÿ/:ÿ&(ÿ-,+&ÿ6-1(-+&ÿ 95'4*('&(2;ÿA'/0.2.,ÿ95'ÿ-,('/?71(-/,ÿ&6ÿ,>&,2(*)?&ÿ=&'ÿ7(6.01)&(2ÿ/0=ÿ95'4*('&(2ÿ+.,/:ÿ,>&ÿ'7(-,.'ÿ -,('/?71(-/,2:&88.,ÿ95'ÿ,>&ÿ:.?&'4.(&'.;ÿ G,?.'ÿHI$Jÿ=&'ÿ&'4.(.(ÿ:.?ÿ&(ÿ95'4.'.?&ÿ4-)?&,?.(ÿ&6ÿK.+-/,ÿ%&):&'ÿ)*,ÿ'.28.1(-6.ÿ1/::7,95'47,?ÿ 9/'(2&(;ÿL)-1&ÿ(>8.'ÿ&6ÿ7,?.')&+ÿ(&2ÿ)58&,?.ÿ9'&:ÿ-ÿ?.(&ÿ&'4.(.Mÿ23ÿ2/:ÿ8.'2/,&)7,?.')&+Mÿ&1(7.)&ÿ 2-,&ÿ:.?&'4.(&'.;ÿF&,?)-,+28)&,.,ÿ9-,,2ÿ(-)+*,+)-+ÿ95'ÿ&)&ÿ83ÿ-,('&,*(.(ÿ/0=ÿ)-++.'ÿ:.?ÿ-ÿ A&'&).)(ÿ:.?ÿ?.(&ÿ21.'ÿ&'4.(.ÿ:.?ÿ95'4.'.?.)2.ÿ&6ÿ&66.01)-,+ÿ&6ÿK.+-/,95'47,?.(ÿ-ÿ%&):&'ÿ)*,;ÿ *'.,?.=&,(.'-,+ÿ/0=ÿ&?:-,-2('&(-6&ÿ2(5?2>2(.:ÿ-,1)72-6.ÿcoÿ=&'ÿ'.+-/,95'47,?.(ÿ'.8'.2.,(.'&(2ÿ&6ÿ /0=ÿ-?.,(-9-.'&ÿ/:'3?.,ÿ2/:ÿ4.=56.'ÿ=&,(.'&2ÿ95'ÿ&(ÿ93ÿ.,ÿ23ÿ2*1.'Mÿ2:-?-+ÿ/0=ÿ.9.1(-6ÿ :.?&'4.(&'.ÿ9'3,ÿ&?:-,-2('&(-6&ÿ/:'3?.2+'788.,;ÿG,?.'ÿ3'.(ÿ=&'ÿ1/::7,-1&(-/,2-,2&(2.'ÿ1/88)&(ÿ(-)ÿ A.'2/,.'ÿ-ÿ/:'3?.2+'788.,ÿ=&'ÿ:.?6.'1&(ÿ-ÿ&'4.(2+'788.,ÿ:.?ÿ&(ÿ(&ÿ9'&:ÿ)*,.(2ÿ,>&ÿ'.+-/,&)&ÿ G,?.'ÿ=52(.,ÿ2(&'(&?.ÿ8'/0.2.,ÿ:.?ÿ&(ÿ+5'&ÿ.,ÿ'-21Qÿ/0=ÿ1/,2.16.,2&,&)>2ÿ&6ÿ95'*,?'-,+ÿ/0=ÿ&62)7(ÿ 8'/0.2.,ÿ+.,/:95'(2;ÿB'4.(.(ÿ1/::.'ÿ-,(.,2-9-.'&2ÿ>(.')-+&'.ÿHI$P;ÿ T5'ÿ&(ÿ2*1'&ÿ(-)+3,+.,ÿ83ÿ7,?.')&+ÿ95'ÿ'.+-/,95'47,?.(2ÿ&,&)>2.'ÿ=&'ÿ2&:()-+&ÿ'.+-/,.'ÿ-ÿ)&,?.(ÿ (-)6&'&ÿ/0=ÿ=&,(.'&2ÿ83ÿ/)-1&ÿ2*(;ÿ 1/::7,.',&ÿ-ÿ)*,.(ÿ95'ÿ&(ÿ2*1'&ÿ?.'&2ÿ4.=/6ÿ&6ÿ?&(&;ÿB'4.(.(ÿ:.?ÿ?.(&ÿ9/'(2*(.'ÿ7,?.'ÿHI$P;ÿ 7(6.01)-,+2('&(.+-;ÿB'4.(.(ÿ=&'ÿ4)&,?ÿ&,,&(ÿ=&,?)&(ÿ/:ÿ&(ÿ(&ÿ9'&:ÿ&,&)>27,?.')&+Mÿ8'/?70.'&ÿ(.S(.'ÿ 4.2(*).'ÿ?-'.1(ÿ9'3,ÿNUVÿ-,95'ÿ1/::&,?.ÿ788?&(.'-,+;ÿK.+-/,95'47,?.(ÿ=&'ÿ*6.,ÿ6*,(ÿ2-+ÿ(-)ÿ (-)2&::&,2ÿ+3(ÿ-+.,/:ÿ6-)1&ÿ?&(&ÿ2/:ÿ4.=562ÿ9'3,ÿN(&(-2(-21&ÿU.,('&)4>'3,;ÿK.28.1(-6.ÿ'.+-/,ÿ 2&:(ÿ1/::7,-0.'&ÿ?.ÿ/)-1&ÿ?.)&',&ÿ-ÿ&'4.(.(ÿ:/(ÿ6&)?&ÿ:3)+'788.';ÿ ÿ1/::.'ÿ&(ÿ9/'(2*(&ÿ7,?.'ÿhi$p;ÿ B'4.(.(ÿ:.?ÿ&(ÿ&,8&2&ÿ/'+&,-2&(-/,.,ÿ(-)ÿ?.,ÿ,>&ÿ?&(&21>??295'/'?,-,+.,ÿWX<AKYÿ2(&'(&(2ÿ/0=ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿÿÿÿÿÿ #$ÿ!ÿ

300 ÿ ÿ ÿ ÿ%&'()*0ÿ+ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

301 %&'()(ÿ+ÿ,ÿ-./01'2&2)ÿ(3ÿ4./15()665.0ÿ ÿ%13&'p(01ÿ4./15()665.0ÿ1qr's6&31ÿ6t/6r&'0(ÿu101'ÿv(4t/6s531wr'&2)ÿ&251/2(5&x2('&61/&2)yÿ0&)&5('&61/&2)zÿ [1U6T202&2)6\&0/()Yÿ61/3&W1\&0/()ÿ ÿ^_`ab_`b_`b`^bc`ÿ ÿÿ \13&'P(01ÿe51ÿ3ÿ d25('ÿ ÿ ÿ h35548ÿ1ÿih15ijÿ9j285ÿ h35548ÿ1ÿ5ijÿ9j285ÿ ccÿ fÿ ÿd201'ÿ\13&'p(5ÿ \1'XggÿVR/Zÿe51ÿ3ÿ i4ÿ83h18ÿ67812ÿ ^ÿ ÿÿÿ^mÿ ÿ ÿ`ÿ^klÿ ÿÿÿ ÿÿfÿ n3&22x/ÿ u5ÿ1ÿih15ijÿ9j285ÿi4ÿ opÿ`kÿfÿÿ ÿ+ÿqrsÿtttÿmÿfÿ u5ÿ1ÿ5ijÿ9j285ÿ i4ÿ83h18ÿ67812ÿ `vlÿ `^ÿ ÿÿÿ``ÿlkwÿ ÿÿ ÿÿÿ^v`ÿ ÿÿ xt2ÿ u5ÿ4ƒ ÿjh35548ÿ1ÿih15ijÿ ÿ +ytÿwaÿfÿÿ ÿ ÿ ÿ z{ÿ}~ÿ}}}ÿ ÿ ÿ u5ÿ4ƒ ÿjh35548ÿ1ÿ5ijÿ 9j285ÿ4ƒ ÿ83h18ÿ67812ÿ vcÿ _ÿ ÿÿÿ`ÿ lÿ ÿÿ ÿÿ^cÿ ÿÿ xt2ÿxw[ÿn3&22x/ÿ X5('5ÿ ÿ ÿqorÿ` _fÿÿ oÿ`lÿfÿÿ ÿ ÿ ÿÿ+ ÿ +pÿtttÿ` _fÿ ÿ+ÿto+ÿtttÿaÿfÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

302 %&'()(ÿ+ÿ,ÿ%-.&'/(0-ÿ123/ 'ÿ ÿ723/-458(68ÿ ÿ>H18I5ÿI8352ÿ52>ÿ JJHKÿABCLEABCMÿ 92)(8&:(5&38ÿ8(68ÿ ÿ%-.&'/(5ÿ;-'311ÿ S3ÿ938ÿ618ÿEÿT UÿI4J115>Uÿ 48253>345ÿ3ÿ8ÿ5ÿVTWXÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ CÿABBÿBBBÿ NMNÿADOÿ ÿ ÿ ÿ+ÿyy+ÿ+z[ÿ NBBÿBBBÿ RLÿBBBÿ \0]ÿ>=81>171ÿ4^?ÿ_55ÿ<48ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ <78>31ÿ35H1>18352>91?4Hÿ 98195>3568>8I8ÿ678ÿ CNBÿBBBÿ AOAÿCFFÿ ORÿMBRÿ G8I89318ÿ678ÿ8ÿ5ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ONRÿBDFÿ G>3591ÿGf115ÿG4?1>ÿ TghiG`0T\jj`ÿi`S\kjTglGk\g`0iPÿTÿ _jp_0ÿ_]ÿg\ÿtikÿ ÿ ÿcz[ÿdecÿ LNÿBBBÿ 7ÿ1ÿIH3mÿEÿJ83811>ÿ 1H18I5ÿ h323ÿ325232?1>231ÿ678ÿ 91>7I> ÿ j598i85>ÿ1i4543ÿ_]ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ CNNÿDBFÿ FDÿFFBÿ ÿPI8ÿn5ÿ n5>ÿgi78161>ÿvgs]xÿ_]ÿ 0TG\ÿ01>18^?ÿT5>31>ÿ46ÿGf115ÿ CÿMBBÿBBBÿ MFÿBBBÿ i52ÿ<7812>?1ÿ3ÿ8ÿ5ÿi52ÿ<7812>?1ÿ3ÿ8ÿ5ÿ GP_GaCNÿ ABCDEABCLÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ CÿAFCÿMFDÿ NBBÿBBBÿ LCBÿBBBÿ NBÿBBBÿ `81>ÿb>5352ÿEÿ1ÿ9849=228J84b1IÿG`T<`\jG\gÿk_o\jj_lp0h\gÿTÿSTkj\]qÿ T5>83515ÿ3ÿ8ÿj5ÿ W\khÿiJJ18352ÿABCFÿ g1fÿl>>ÿarbÿ TghiG`0T\jj`ÿi`S\kjTglGk\g`0iPÿTÿ _jp_0ÿ_]ÿg\ÿtikÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ \94ÿ45ÿ RDCÿLNBÿ CACÿNDCÿ OMAÿBBBÿ WlÿH8>1ÿ W>I8>?5>ÿ45ÿ _`T\]Wj_lÿ OMNÿBBBÿ RBBÿBBBÿ MDBÿLFOÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

303 $78%31ÿ4ÿ ÿ&ÿ3'1518ÿ.323ÿ/''118345ÿ 3&18*5ÿ678ÿ15ÿ18ÿ4%ÿ35%83ÿ(%*8%+5%ÿ45ÿ 68441**45481ÿ,-51ÿ 678ÿ28352ÿ&3ÿ()ÿ,--ÿ---ÿ 753&18%31%8ÿ4'+ÿ+72%*41&1'*352ÿ3ÿ 548ÿ8ÿ5ÿ 9%18&3*%ÿ45ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ 5ÿ---ÿ---ÿ 5,2ÿ---ÿ 2--ÿ---ÿ 00ÿ12-ÿ.323:%351%%ÿ (%5352ÿ678ÿ*85*8615%ÿ 5181& ÿ 68428ÿ678ÿ5E55ÿ5E ÿ9%18&3*ÿ$8Fÿ/:ÿ (%*8%+5%ÿ45ÿ 5ÿB5,ÿ-,Bÿ,ÿ0A-ÿ---ÿ.323ÿ/''118345ÿ,ÿ $78%31ÿ92%ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ 1-Bÿ-D1ÿ 5--ÿ---ÿ?1'ÿ,-,-ÿ $78%31ÿ+F98ÿF52%3*32ÿ *ÿ (%*8%+58:EH1*84*IÿJ5ÿ(%*8%+5%ÿ45ÿ(%*8%+5%ÿ45ÿ?4ÿG1'+53'ÿ?'345ÿ=1518ÿ/:ÿ 5K5ÿA--ÿ 50-ÿ---ÿ,5Bÿ---ÿ 1-ÿ---ÿ $1853&F%&18*5ÿ678ÿ%8*ÿ812345ÿ %18&3'1ÿ 7LL18352ÿ012345ÿ.323ÿ/215ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿ.323ÿG85%648345ÿM0?.>GNÿ;355O53&18%311ÿ $78%8*5352ÿ&ÿ51%ÿ%%53528ÿLFÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ K2-ÿ---ÿ 1DKÿ1B,ÿ,B5ÿ55Bÿ 0AAÿ-10ÿ ;355O%1518ÿ3ÿ812345ÿ%&18*5ÿ;355O%15185ÿ >5%83L648ÿ678ÿ%&18*5ÿ3ÿ548ÿ 8ÿ5ÿ ÿ (%*8%+5%ÿ45ÿ ÿ ÿpqÿstuÿqvwÿ,,-ÿ---ÿ 0B1ÿAD2ÿ G3Lÿ*88&ÿ8ÿ53&18%31ÿ4'+ÿ ;4%ÿLFÿ8ÿ,-51ÿ :8515%ÿ)%83*1ÿ)%1%ÿY%Z<F18F%ÿ8ÿ51K-ÿ G52'4'+ÿ>ÿ 8ÿ*45ÿ 502ÿ5KAÿ 55,ÿ55,ÿ > ÿ8*5%678352ÿ,-5A8,-5Dÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ >8455ÿ8ÿ,-51ÿ 5ÿ1A-ÿ---ÿ 02-ÿ---ÿ 2--ÿ---ÿ,AKÿ---ÿ :3'ÿ34831%ÿ8ÿ68461%%3453[345ÿ46ÿ 1&15%ÿ648ÿ'8Eÿ :8515%ÿ)%83*1ÿ8ÿ1ÿ1*48F1ÿ3ÿ <F18F%ÿ 753*ÿ+3%483%*ÿ8ÿ4'+ÿJ5ÿ8ÿ*45ÿ $ ÿ)%9E5ÿ<F18F%ÿ B,0ÿ1--ÿ,05ÿ---ÿ ÿ ÿ ÿwÿuqsÿ\s]ÿ 5--ÿ---ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ ##ÿ

304 %&8'ÿ4()ÿ4*482*(4121ÿ8ÿ5ÿ%*18+3,*ÿ45ÿ /1,53,(4121ÿ0*8ÿ1&5ÿ2*,8*)5*ÿ45ÿ *15ÿ564853*ÿ35ÿÿ748ÿ46ÿ 18483*ÿ'ÿ/18483*ÿ35ÿ)1ÿ748ÿ46ÿ 84853*5ÿ9'::ÿ8ÿ;.:<ÿ %&8'ÿ4()ÿ4*482*(4121ÿ3ÿ*+18,5ÿ =355>53+18*311ÿ 34.ÿ...ÿ -..ÿ...ÿ BC*ÿ%*18+3,ÿD4Eÿ4()ÿ 6*)1* ÿ %*18+3,*ÿ45ÿ :ÿ;;.ÿ...ÿ 33?ÿ3-?ÿ ;?3ÿ...ÿ ;4ÿ...ÿ F7832)1185*ÿ71*C*ÿGFF;.:<HÿI*681*ÿ,45ÿ ÿ,4C115*ÿ354ÿ1I*ÿ=355>53+18*311ÿ ECC ÿ4()ÿ ÿ;.:<ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ :ÿ...ÿ...ÿ :4.ÿ...ÿ ÿ ÿ ÿjÿlmnÿmomÿ :39ÿ?;3ÿ D78*31'ÿ ÿ&2818ÿ3ÿ 5*,C1ÿ D78*31ÿ'ÿI&98ÿ81*51ÿ3ÿ 91*7,* ÿ %81ÿ84CC1ÿ8,5*ÿ'ÿ +15*C88,C58ÿ5%15*85ÿ678ÿ F789A&52Pÿ8PÿQ482)4ÿRÿ/48*&*ÿ8ÿ%15ÿSQÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ %*18+3,*ÿ45ÿ :4.ÿ...ÿ 8*5*+1(,5ÿ;.:<ÿ'ÿ2ÿ)&98ÿ +1(,352ÿ 8*5ÿT844345ÿ :..ÿ...ÿ :;.ÿ...ÿ -.ÿ...ÿ ÿ ÿuvwxyÿz[\\xÿ M]ÿOM^ÿ^JNÿ JLLÿLLLÿ ÿ_àb`cdÿfghijÿklmÿfghjÿnÿolÿpqrÿdlsmltuÿ ÿÿÿÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿŒ Ž ÿ ÿ Ž šÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿ ÿ šÿ ÿ ž Ÿžÿ ÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿ ž Ž ÿ ž ÿžÿ ÿ ÿ ÿ fgvwixt`ÿygisddÿz{`tiÿ lg{bg{ÿ ÿ ÿ œÿ ˆÿ Š ÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿ ÿ ÿ ž ÿž ÿ ÿ Ž ÿœÿ ˆ ÿ œÿ ÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿ š ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ Šÿ œÿˆ Šÿ ÿ ÿ œÿ ~ ÿ ƒ ÿ ˆÿ ªŸÿ ÿ žÿ œÿœˆ ÿˆ ÿ ÿ «nÿ ÿ «ÿ Š ÿ ÿ œÿ ÿ ÿ ÿÿÿÿÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

305 ÿÿÿ ÿÿÿ ÿ 35DÿEFC115ÿG51ÿB7ÿHÿ A7812BCÿÿ B7ÿÿ I482J4ÿ E94ÿ KLMÿNKMÿ ÿg51ÿgiÿ SB681ÿ S72B9Vÿ TÿPRTÿLRKÿ LKNÿPPQÿ KHÿ OHÿ UHÿ KHÿ 8ÿ LULÿTMQÿ UHÿ RHÿ W75B18XBÿ W789VX52ÿ NÿMTLÿMMPÿ TÿQUUÿPULÿ RLHÿ ROHÿ PHÿ YV984ÿ ZBD8BJ5ÿ PÿTQQÿTQOÿ OMNÿLPNÿ LNTÿTLQÿ TPHÿ OHÿ NHÿ TQHÿ KHÿ [48BXBÿ \3189Vÿ \B18]3Dÿ [4ÿ TÿRKLÿUQPÿ TÿPOLÿQTMÿ UPPÿNUKÿ NHÿ TUHÿ PHÿ ÿÿÿ TLÿORPÿNOPÿÿ NHÿ ÿ ÿ ÿ ÿ ÿ3ÿ8ÿ5ÿ ÿÿÿÿÿÿ!ÿ #$ÿ

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 25 (26) Kf 15. Valärenden Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax)

321 Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 26 (26) Kf 16. Anmälningar Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 149 med svar på medborgarförslag om cykelbana och stoppförbud vid Marieborgsskolan i Västervik. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 152 med svar på medborgarförslag om Stadsguider i stadskärnan under sommarmånaderna. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 170 med svar på medborgarförslag om nya simhallen. Dnr 2018/ Naturvårdsverkets beslut 2 maj 2018 att bevilja Västerviks kommun kr i bidrag rörande strandstädning. Dnr 2018/ Länsstyrelsens i Kalmar län protokoll Ny ersättare för ledamot i kommunfullmäktige. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 188 med svar på medborgarförslag om ny vägsträcka Målserumsvägen till Forellvägen, Västervik. Dnr 2017/ Kommunstyrelsens beslut , 190 med svar på medborgarförslag om att lösa trafikproblemen på Hamngatan i Västervik utan enkelriktning. Dnr 2018/ Kommunens revisorers granskning mars 2018 av målstyrning i Västerviks kommun, genomförd av EY. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

322 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 17 (24) Ks 149 Medborgarförslag om cykelbana och stoppförbud vid Marieborgsskolan i Västervik förslag till svar Dnr 2017/ En person i Västervik har 16 oktober 2017 lämnat in ett medborgarförslag om cykelbana och stoppförbud vid Marieborgsskolan i Västervik. Förslagsställaren anser att trafiksituationen är farlig för barn på grund av att de springer och cyklar på Stora Trädgårdsgatan utanför skolans område. Förslaget innebär att körbana delas upp i två fält där det ena fältet avser cyklister och det andra fältet avser bilister med stopp- och stannandeförbud. Förslagsställaren vill att våra barn ska kunna cykla säkert till och från skolan och vill få ner allt onödigt bilåkande. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 27 mars 2018 ett förslag till svar på medborgarförslaget. Förvaltningen anser att förslaget har en aktualitet vad gäller den trafiksituation som råder på platsen och skriver att det pågår arbete att ta fram förslag och planera för byggnation av cykelbana längst med Stora Trädgårdsgatan, vilket också kan beröra den sträckning som förslaget avser. Fler beröringspunkter är också detaljplanearbetet med Kvarteret Syrenen och arbetet med trafikstråk från Skogshaga till Fabriksgatan i Västervik. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med redogörelsen i kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse den 27 mars 2018 anse medborgarförslaget besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 27 mars 2018 Medborgarförslag 16 oktober 2017 Expedieras till: Anna Karlsson, enheten för samhällsbyggnad Förslagsställaren Kommunfullmäktige Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

323 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (24) Ks 152 Medborgarförslag om "Stadsguider" i stadskärnan under sommarmånaderna förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har 15 juni 2017 lämnat ett medborgarförslag om Stadsguider i stadskärnan under sommarmånaderna. Förslagsställaren föreslår att till exempel ungdomar kan ha detta som tillfälligt jobb och att det kan hjälpa turister med bland annat information och vägvisningar. Förslaget bereddes i kommunfullmäktiges presidium 12 september Kommunfullmäktige beslutade , 205 att överlämna förslaget till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Kommunstyrelsens förvaltning, enheten för arbete och kompetens, har lämnat ett skriftligt yttrande 4 april 2018 där det framgår att de tycker att medborgarförslaget är intressant att det bör gå att genomföra i kombination med den feriepraktik som kommunen erbjuder. Förvaltningen har för avsikt att i samarbete med Västervik Framåt AB och i samråd med Västerviks museum fortsätta planeringen inför sommaren Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 4 april 2018 ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att arbeta vidare med förslaget om stadsguider, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 4 april 2018 Medborgarförslag 15 juni 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Elisabeth Johansson, enheten för arbete och kompetens Per Lundberg, enheten för arbete och kompetens Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

324 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (31) Ks 170 Medborgarförslag om nya simhallen förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har 23 oktober 2017 lämnat in ett medborgarförslag om en ny simhall. Förslagsställaren önskar en bassäng likt landstinget. En varmare bassäng (ca 35 grader) till sjukgymnastik, vattengymnastik och olika rörelser som leder till en förbättrad hälsa och livskvalité för de med artros och reumatiska problem. Förslagsställaren menar att en sådan bassäng skulle bli tillgänglig för fler då man idag behöver remiss för att kunna använda landstingets bassäng. Simhallen har också bättre öppettider och är öppen sju dagar i veckan. Förslagsställaren önskar också att bra rörelser/instruktioner ska kunna visas på en storbilds-tv vid bassängen. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar i skrivelse 5 april 2018 ett förslag till svar på medborgarförslaget. Förvaltningen skriver att i arbetet med att kartlägga behoven av funktionalitet och aktiviteter i en ny simhall så har synpunkter och önskemål efterfrågats via reportage i lokaltidningarna och via kommunens hemsida. Bland de synpunkter som inkommit finns sådana som liknar förslagsställarens. Det förs likaså en diskussion med representanter för landstinget kring hur ett samanvändande av den nya anläggningen kan ske bland annat för de syften som förslagsställaren efterlyser. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 5 april 2018 anse medborgarförslaget som besvarat, att förslagen i medborgarförslaget om ny simhall läggs till övriga förslag som inkommit i arbetet med Västerviks kommuns nya simhall och beaktas i den kommande processen, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit yrkandet. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Justerandes sign Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 5 april 2018 Medborgarförslag 23 oktober 2017 Expedieras till: Förslagsställaren Christer Lundh, enheten för kommunservice, Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

325

326

327

328

329 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 17 (31) Ks 188 Medborgarförslag om ny vägsträcka Målserumsvägen till Forellvägen, Västervik förslag till svar Dnr 2017/ En boende i Västervik m.fl. har i skrivelse 15 augusti 2017 lämnat ett medborgarförslag om ny vägsträcka mellan Målserumsvägen och Forellvägen med cykelbana bredvid. Kommunstyrelsens förvaltning skriver 13 april 2018 i sitt förslag till svar att den föreslagna vägsträckan finns med i en av detaljplanerna för Gertrudsvik. Projektet är planerat för genomförande år Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 13 april 2018 anse medborgarförslaget om ny vägsträcka Målserumsvägen till Forellvägen, Västervik för besvarat, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 13 april 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 209 Medborgarförslag 15 augusti 2017 Justerandes sign Expedieras till: Kommunfullmäktige Förslagsställaren Christer Sneitz, enheten för samhällsbyggnad Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

330 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (31) Ks 190 Medborgarförslag om att lösa trafikproblemen på Hamngatan i Västervik utan enkelriktning svar Dnr 2017/ En boende i Västervik har 16 november 2017 lämnat in ett medborgarförslag om att lösa trafikproblem på Hamngatan i Västervik utan enkelriktning. Förslagsställaren vill att en cykelbana anläggs längs med Hamngatan. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar 5 mars 2018 ett förslag till svar. Av skrivelsen framgår att Västerviks kommun håller sig till den vägledning som Sveriges kommuner och landsting tillsammans med Trafikverket tagit fram, Krav för vägar och gators utformning. Förvaltningen hänvisar till den vägledningen och kommunstyrelsens beslut , 363 att enkelrikta Hamngatan när en södra infart till Västervik blir verklighet när man föreslår ett avslag på medborgarförslaget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsen besluta att med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 5 mars 2018 avslå medborgarförslaget om att lösa trafikproblemen på Hamngatan i Västervik utan enkelriktning, samt att tacka förslagsställaren för visat intresse. Yrkande Ordföranden yrkar bifall till kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen bifallit förslaget. Kommunstyrelsen beslutar att bifalla kommunstyrelsens förvaltnings förslag. Protokollsanteckning Hans Ellervik (W) önskar få fört till protokollet att han reserverar sig mot beslutet. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens förvaltnings skrivelse 5 mars 2018 Kommunfullmäktiges beslut , 322 Medborgarförslag 16 november 2017 Justerandes sign Expedieras till: Förslagsställaren Kommunfullmäktige Christer Ramström, enheten för samhällsbyggnad. Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

331 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige för kännedom Granskning av målstyrning Ernst & Young AB (EY) har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört granskning av målstyrning. Syftet har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har säkerställt att målstyrningen utformas på ett sätt som bidrar till måluppfyllelse. Granskningen visar att nämnderna kopplar sina egna mål till de prioriterade inriktningsområden. Det är inte alltid tydligt vad det är för skillnad mellan mål och uppdrag och det finns flera mål i nämndernas verksamhetsplaner som inte uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Styrprinciperna som beskrivs i Så styrs Västerviks kommun innehåller inga tillämpningsanvisningar/riktlinjer för hur nämnderna ska arbeta för att på bästa sätt hitta mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Enkäten visar att arbetet med att ta fram mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål kan utvecklas. I granskningen noteras att det, varken i den kommunövergripande delårsrapporten eller i nämndernas delårsrapporter, tydligt framgår vilka åtgärder som planeras att vidtas när måluppfyllelse inte nås/prognostiseras att nås. Uppföljningen av målen ska enligt styrmodellen ske i delårsrapporten per 31 augusti och i årsredovisningen per 31 december. Kommunen har även skapat andra forum, exempelvis dialogmöten där kommunstyrelsens presidium träffar respektive nämnds presidium tillsammans med förvaltningschefen. Ganskningen har identifierat vissa utvecklingsområden gällande målstyrningsarbetet. Det har även noterats att det skett vissa förändringar av målstyrningen avseende verksamhetsåret 2018, vilket framgår av Budget För att kommunen ska säkerställa att målstyrningen utformas på ett sätt som bidrar till måluppfyllelse finns det ett antal rekommendationer i de sakkunnigas revisionsrapport. Vi revisorer vill, med utgångspunkt från resultatet i revisionsrapporten, särskilt poängtera följande rekommendationer/utvecklingsområden: Uppdatera dokumentet Så styrs Västerviks kommun så att det överensstämmer med nuvarande arbetssätt. Det bör tydligt framgå i budgeten, vilken styrelse eller nämnd som fått ett visst uppdrag. Styrprinciperna/Budgeten bör förtydligas gällande hur avvikelser från måluppfyllelse ska hanteras och när åtgärdsplaner ska upprättas.

332 Kommunen bör ta fram riktlinjer för vilken tids- och ambitionsnivå som nämnderna ska förhålla sig till när de övergripande målen ska brytas ned i de olika verksamheterna. Säkerställ att samtliga mål (på alla nivåer) är mätbara. För att tydliggöra när ett mål är uppfyllt bör gränsvärden eller jämförelsevärden framgår av målformuleringen. Det bör tydligare framgå att kommunfullmäktiges mål brutits ned i tillräcklig omfattning av nämnderna/bolagen och det bör även framgå hur måluppfyllelsen av nämndernas mål påverkar bedömningen av kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Kommunstyrelsen bör säkerställa att samtliga nämnder och bolag använder den mall/målmatris som kommunledningens förvaltning tagit fram gällande redovisning av måluppfyllelse i samband med delårs- och årsbokslut. Om uppgifterna samlas in på detta sätt ger det bättre förutsättningar för en mer enhetlig rapportering av måluppfyllelsen i delårsrapport respektive årsredovisning. Vi ställer oss bakom granskningens slutsatser och rekommendationer och överlämnar härmed granskningsrapporten. Revisorerna önskar svar på rapportens rekommendationer samt vilka åtgärder som man planerar att vidta senast För Västerviks kommuns revisorer Britt-Louise Åberg Källmark Ordförande Bilaga: Granskningsrapport målstyrning 2 (2)

333 Utförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västerviks kommun 2017 Granskning av målstyrning Västerviks kommun Mars 2018 Ulrika Strånge Emelie Duong EY

334 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Styrande regelverk Kommunallagen kapitel Så styrs Västerviks kommun Budget Budget Arbetssätt - nämnderna Miljö- och byggnadsnämnden Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppsikt över målstyrningen Enkät Sammanfattande bedömning och rekommendationer Bilaga 1: Beslutade mål inom de prioriterade inriktningsområdena. 28 Bilaga 2: Dokumentförteckning och intervjuade funktioner... 29

335 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västerviks kommun har EY genomfört en granskning avseende målstyrning. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har säkerställt att målstyrningen utformas på ett sätt som bidrar till måluppfyllelse. Vår bedömning är att nämnderna kopplar sina egna mål till de prioriterade inriktningsområdena. Det är inte alltid tydligt vad det är för skillnad mellan mål och uppdrag och det finns flera mål i nämndernas verksamhetsplaner som inte uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Styrprinciperna som beskrivs i Så styrs Västerviks kommun innehåller inga tillämpningsanvisningar/riktlinjer för hur nämnderna ska arbeta för att på bästa sätt hitta mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Enkäten visar att arbetet med att ta fram mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål kan utvecklas. I granskningen noteras att det, varken i den kommunövergripande delårsrapporten eller i nämndernas delårsrapporter, tydligt framgår vilka åtgärder som planeras att vidtas när måluppfyllelse inte nås/prognostiseras att nås. Uppföljningen av målen ska enligt styrmodellen ske i delårsrapporten per 31 augusti och i årsredovisningen per 31 december. Kommunen har även skapat andra forum, exempelvis dialogmöten där kommunstyrelsens presidium träffar respektive nämnds presidium tillsammans med förvaltningschefen. I vår granskning har vi identifierat vissa utvecklingsområden gällande målstyrningsarbetet och vi noterar att det skett vissa förändringar av målstyrningen avseende verksamhetsåret 2018, vilket framgår av Budget Vi ger följande rekommendationer för det fortsatta arbetet: Uppdatera dokumentet Så styrs Västerviks kommun så att det överensstämmer med nuvarande arbetssätt. Det bör tydligt framgå i budgeten, vilken styrelse eller nämnd som fått ett visst uppdrag. Styrprinciperna/Budgeten bör förtydligas gällande hur avvikelser från måluppfyllelse ska hanteras och när åtgärdsplaner ska upprättas. Kommunen bör ta fram riktlinjer för vilken tids- och ambitionsnivå som nämnderna ska förhålla sig till när de övergripande målen ska brytas ned i de olika verksamheterna. Säkerställ att samtliga mål (på alla nivåer) är mätbara. För att tydliggöra när ett mål är uppfyllt bör gränsvärden eller jämförelsevärden framgår av målformuleringen. Det bör tydligare framgå att kommunfullmäktiges mål brutits ned i tillräcklig omfattning av nämnderna/bolagen och det bör även framgå hur måluppfyllelsen av nämndernas mål påverkar bedömningen av kommunfullmäktiges måluppfyllelse. 3

336 Kommunstyrelsen bör säkerställa att samtliga nämnder och bolag använder den mall/målmatris som kommunledningens förvaltning tagit fram gällande redovisning av måluppfyllelse i samband med delårs- och årsbokslut. Om uppgifterna samlas in på detta sätt ger det bättre förutsättningar för en mer enhetlig rapportering av måluppfyllelsen i delårsrapport respektive årsredovisning. 4

337 1. Inledning 1.1. Bakgrund Styrdokumentet Så styrs Västerviks kommun antogs av fullmäktige Den visar att fullmäktige beslutar om en vision, prioriterade områden, ettåriga politiska mål samt budget. Nämnder och bolag har ansvar för övergripande mål i överensstämmelse med fullmäktiges styrning samt för lagstadgade planer och detaljplan/budget. För lokala detaljplaner och verksamhetsplaners genomförande svarar förvaltningen/enheten. Dokumentet visar hur uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske, en årscykel för kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges arbete samt för förvaltning/nämnd och bolag/bolagsstyrelse. Här finns också en beskrivning av hur beslutsprocesser ska föras. Revisorerna har utifrån sin risk och väsentlighetsanalys för 2017 valt att rikta en av årets fördjupade granskningar till kommunens målstyrning Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna har säkerställt att målstyrningen utformas på ett sätt som bidrar till måluppfyllelse Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har nämnderna brutit ned de övergripande målen så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten? Är målen specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna? Finns det riktlinjer för vilken tids- och ambitionsnivå som ska gälla vid fastställande av målsättningar? Säkerställer nämnden att målen implementeras i den operativa verksamheten och är levande i verksamheten? Bedriver nämnderna en tillräcklig uppföljning och rapportering av verksamhetens måluppfyllelse samt fattar beslut om åtgärder vid avvikelser? Utövar kommunstyrelsen en tillräcklig uppsikt över målstyrningen inom nämnder och i bolagen? Har kommunstyrelsen säkerställt att arbetsformer och uppföljning av målarbetet sker enligt styrmodellen? 1.4. Avgränsning Granskningen omfattar kommunstyrelsen och nämnderna. 5

338 1.5. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Dessa hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna bl.a. av: Kommunallagen Så styrs Västerviks kommun, fastställd av kommunfullmäktige Västerviks kommun Budget 2017, ekonomisk planering , visioner, prioriteringar och resurser Fullständig dokumentförteckning framgår av bilaga Metod Granskningen har utförts genom både intervjuer och granskning av relevanta dokument, vilket framgår av bilaga 2. Det har även genomförts en enkät som skickats ut till olika chefsnivåer inom kommunens olika förvaltningar. Totalt gick enkäten ut till 97 personer. 6

339 2. Styrande regelverk I detta avsnitt beskrivs de regelverk och styrande dokument som är aktuella för granskningsområdet. 2.1 Kommunallagen kapitel 8 God ekonomisk hushållning innebär att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Av lagen framgår att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. I 5 anges att budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I samma paragraf fastslås att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. 2.2 Så styrs Västerviks kommun Detta dokument är fastställt av kommunfullmäktige i november I dokumentet beskrivs fullmäktiges, styrelsens, nämndernas och de kommunala bolagens ansvarsområden. Det finns ett avsnitt som benämns Styrningens inriktning där kommunen tagit fram en styrmodell enligt följande: 7

340 Vision 2025 Denna granskning avser 2017 och då är utgångspunkten Vision Denna vision uttrycks enligt följande: o Västervik växer med stolthet och äkthet och har utvecklats till en hållbar kommun o Vi har jobb, känner oss friska och är trygga o Vi bor bra, har korta restider och en rik och varierad fritid o Vår skärgård och våra naturområden är öppen för alla o Det är enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Västerviks kommun Prioriterade inriktningsområden Enligt budgeten för 2017 är de prioriterade inriktningsområdena (se nedan) styrande för de beslut som fattas hos samtliga nämnder och bolag. Nämndernas verksamhetsplaner Alla mål och uppdrag i nämndernas verksamhetsplaner och även i de lokala verksamhetsplanerna ute i de olika verksamheterna ska ha sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget och målen och vara SMARTA, d.v.s. målen ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna. Uppföljning Uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske på följande sätt enligt styrprinciperna: o Delårsrapport (per den 30 april och per den 31 augusti) o Årsredovisning (per den 31 december) o Ekonomirapport per den sista januari, februari, mars, maj, juni, september, oktober och november till kommunstyrelsen o Målen följs upp i budgetuppföljning per den sista augusti (delårsrapporten) och i årsredovisningen per den sista december o Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter att resultaten blivit kända o Kommunstyrelsen följer löpande upp ekonomi, befolkning och arbetsmarknad genom rapport varje månad 1 I budgeten för 2018 har visionen uppdaterats till Vision

341 2.3 Budget 2017 Mål och uppdrag I styrmodellen ovan finns en ruta som benämns Ettåriga politiska mål och dessa är i budgeten för 2017 formulerade som mål (se bilaga 1) och i dokumentet Så styrs Västerviks kommun så anges att målen ska uppnås under ett år. I budgeten för 2017 anges att det är viktigt att målen är SMARTA. Utöver dessa mål finns även formulerade uppdrag tillhörande de prioriterade inriktningsområdena. Det framgår inte tydligt av budgeten vilka nämnder som ska verkställa dessa uppdrag. I budgeten finns även fördjupade uppdrag inom de prioriterade inriktningsområdena. Dessa fördjupade uppdrag är fördelade till styrelse och nämnder. 2.4 Budget 2018 Inför arbetet med budget 2018 ska utgångpunkten vara Vision Vision 2030 innehåller åtta områden och inom dessa områden har fullmäktige beslutat om ett antal mätbara mål. Ett antal prioriterade inriktningsområden finns inom vart och ett och dessa åtta områden (framgår av en bilaga till Budget 2018). Enligt budgeten anges att de åtta områdena i visionen är styrande för samtliga nämnder och bolag. Varje nämnd och bolag ska utifrån de åtta områdena formulera mål och uppdrag anpassade till sina respektive verksamheter. Utöver de åtta områdena finns även riktade uppdrag för kommunstyrelsen och bolagen, finansiella mål och andra viktiga prioriteringar. 9

342 3. Arbetssätt - nämnderna 3.1 Miljö- och byggnadsnämnden Nämnden uppger att de är delaktiga i framtagandet av kommunens övergripande budget och merparten av ledamöterna sitter även i fullmäktige. Detta gör att nämnden upplever att de är väl insatta i vilka mål och uppdrag som berör miljö- och byggnadsnämnden redan när nämndens arbete med detaljbudgeten börjar. Detaljbudget och verksamhetsplan Arbetet med att ta fram nämndens detaljbudget och verksamhetsplan inleds under tidig höst med verksamhetsplaneringsdagar. Samtliga medarbetare på förvaltningen deltar på dessa planeringsdagar vilket uppges underlätta processen med att förankra målen i hela verksamheten. Under planeringsdagarna ska förslag på mål tas fram utifrån styrdokument, uppföljning av tidigare års verksamhetsplan, årsredovisning, budgetförutsättningar m.m. och utgångspunkten och ambitionen är att målen ska vara SMARTA. Vid intervjun uppges att det finns vissa svårigheter att fastställa mål där alla uppfyller kriterierna SMARTA. Vissa mål behöver vara mer visionära och då kan det finnas vissa svårigheter att utforma konkreta och mätbara mål. De förslag till mål som arbetas fram under planeringsdagarna tas vidare till förvaltningens ledning som fattar beslut om vilka mål som ska presenteras för nämnden. Förvaltningen och nämnden har gemensamma workshops där förslag till mål presenteras och där diskussion och feedback ges. Nämnden tar beslut om slutliga mål i samband med detaljbudget och verksamhetsplan i november. I nämndens detaljbudget och verksamhetsplan (fastställd ) finns de kommunövergripande prioriterade områdena, mål och uppdrag medtagna. Efter detta avsnitt har nämnden beslutat om ett antal fördjupade uppdrag där de hänvisar till de olika prioriterade inriktningsområdena. Nämnden har i sin detaljbudget och verksamhetsplan 2017 fastställt mål för följande verksamhetsdelar: o Förvaltningsövergripande o Serveringstillstånd o Miljöenheten - Miljöskydd - Livsmedel - Vatten, avlopp och hälsoskydd - Lantbrukstillsyn - Strandskydd, miljöövervakning, naturvård o Byggenheten Målen har liksom de fördjupade uppdragen en koppling till de olika prioriterade inriktningsområdena. Det framgår att ett mål kan tillhöra ett eller flera prioriterade inriktningsområden. 10

343 Uppföljning Måluppfyllelsen följs upp genom ett dokument som benämns Arbetsplan Arbetsplanen, som är ett exceldokument, innehåller samtliga mål som finns med i nämndens detaljbudget och verksamhetsplan för Arbetsplanen innehåller även andra aktiviteter som de olika verksamheterna ska utföra under året. Uppföljning visar vilken status/månad (ej påbörjad, påbörjad och slutförd) varje mål har och vem som är ansvarig. Det finns även plats för att göra kommentarer/anteckningar. I samband med enhetsmöten som sker cirka 1 gång per månad uppdateras arbetsplanen av områdesansvarig. Förvaltningschefen har uppsikt över arbetsplanen och följer arbetet kontinuerligt och har en dialog med chefer och medarbetare över utfallet. Arbetsplanen redovisas inte för nämnden, då den innehåller mycket detaljerad information. Förvaltningschefen uppger att nämnden vid behov, får muntlig information kring det löpande arbetet. Vid tertialboksluten i april och i augusti sker en skriftlig uppföljning till nämnden. Uppföljningen är uppdelad i olika dokument, som avser: förvaltningsövergripande mål inklusive alkoholtillsyn mål för Miljöverksamheten mål för Byggverksamheten I dokumentet som avser de förvaltningsövergripande målen inkl. alkoholtillsyn redovisas varje mål och vilken status (ej påbörjat, påbörjat eller slutfört) målet har per den 31 augusti. I uppföljningen för miljöverksamheten respektive byggverksamheten är verksamheten mer beskriven i löpande text och det är inte lika tydligt vilket status målen har per 31 augusti. I kommunens delårsrapport per 31 augusti 2017 finns en verksamhetsberättelse för varje nämnd och i miljö- och byggnämndens verksamhetsberättelse redovisas måluppfyllelsen för de förvaltningsövergripande målen. Prognosen för dessa mål är att full måluppfyllelse förväntas per 31 december Vid granskningen framkommer att nämnden upplever att uppföljningen av måluppfyllelsen i tertialboksluten är tillräcklig. Förvaltningschefen presenterar underlag som beskriver förvaltningens och respektive enheternas måluppfyllelse. Det uppges att förvaltningen tidigt signalerar till nämnden vid eventuella avvikelser gällande måluppfyllelsen. Vid avvikelser sker en diskussion inom nämnden tillsammans med förvaltningens ansvariga medarbetare om vilka åtgärder som behöver vidtas. Olika medarbetare från förvaltningarna blir löpande inbjudna till nämndsmöten för redovisa arbetet inom olika verksamhetsområden i syfte att öka nämndens kunskap och insyn i olika verksamhetsområden. 2 Arbetsplanen finns på en gemensam lagringsplats som samtliga medarbetare har tillgång till den 11

344 3.2 Socialnämnden Detaljbudget och verksamhetsplan Socialnämndens arbete med framtagande av mål startar i september då samtliga chefer inom förvaltningen samlas för att ta fram förslag till mål utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och uppdrag och den lagstiftning som berör socialtjänstens verksamhetsområde. Efter detta genomförs en utvecklingsdag där nämnden, förvaltningschefen, områdescheferna (ca 10 st.) och utvecklingsledarna för respektive verksamhet samlas och arbetar vidare med förslagen. Vissa justeringar och anpassningar görs och därefter tar nämnden beslut om målen i november tillsammans med detaljbudgeten. Nämnden poängterar att detta arbetssätt får ett underifrån perspektiv som är viktigt för förankring och acceptans av målen i verksamheterna. I januari efterföljande år arbetar förvaltningens olika verksamheter fram lokala verksamhetsplaner där lokala mål och aktiviteter framgår. Enligt uppgift får nämnden information om samtliga lokala verksamhetsplaner på nämndmötet i februari. Nämnden och förvaltningen uppger att de upplever att de lyckats ta fram mål som mestadels uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Dock framkommer att det finns mål som är svåra att mäta på ett bra sätt. Nämnden uppger att de i dialog med förvaltningen diskuterar vilken ambitionsnivå som ska gälla vid framtagande av mål för verksamheten. I socialnämndens detaljbudget/verksamhetsplan för 2017 framgår att nämnden utifrån kommunens fyra prioriterade inriktningsområden har fastställt inriktningsmål för nämnden och utifrån dessa har det fastställts verksamhetsmål. I de lokala verksamhetsplanerna har nämndens verksamhetsmål brutits ned till lokala verksamhetsmål och lokala aktiviteter. Uppföljning I nämndens delårsrapport per 31 augusti 2017 finns ett avsnitt gällande mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena. Nämndens övergripande verksamhetsmål redovisas i tabellform enligt nedanstående modell: Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Målet uppfyllt ? Prognos helår ? I tabellen finns även en kolumn för kommentarer. I de fall måluppfyllelse inte uppnås eller prognostiseras att uppnås finns en kommentar, dock framgår inte alltid vilka åtgärder som planeras för att nå måluppfyllelse. Uppföljning av de mål och aktiviteter som fastställts i de olika verksamhetsområdenas lokala verksamhetsplaner sker genom att nämnden bjuder in verksamhetsföreträdare som berättar hur de arbetar med de olika målen och vilken måluppfyllelse som nåtts. Det finns ingen dokumentation gällande denna uppföljning. I socialnämndens verksamhetsberättelse som är en del av den kommunövergripande delårsrapporten per 31 augusti 2017 behandlas inte nämndens måluppfyllelse. Nämnden upplever att uppföljningen är tillräcklig och att det sker aktiv dialog med förvaltningen. När avvikelser uppstår uppger nämnden att det sker en konstruktiv 12

345 dialog mellan nämnd och förvaltning om vilka åtgärder som bör vidtas. Förvaltningschefen träffar områdescheferna regelbundet i olika forum och det förs enligt uppgift en kontinuerlig diskussion avseende de olika verksamheternas måluppföljning. 3.3 Barn- och utbildningsnämnden Detaljbudget och verksamhetsplan Nämndens och förvaltningens arbete påbörjas efter att kommunens övergripande budget är fastställd av kommunfullmäktige. Utgångspunkten för nämndens målarbete är Vision 2025 samt gällande lagstiftning och läroplaner. Verksamheten inom Barnoch utbildningsförvaltningen är indelad i följande områden: - Övergripande verksamhet - Förskola - Grundskola, Grundsärskola och Skolbarnomsorg - Gymnasium - Komvux och SFI Förvaltningschefen arbetar fram förslag till mål tillsammans med ledningsgruppen 3. Detta arbete sker även i samverkan med skolledarna i respektive skolform samt centrala barn- och elevhälsan. Därefter presenteras förslag efter justeringar till nämnd, som sedan beslutar om detaljbudget med verksamhetsplan. Utifrån nämndens detaljbudget och verksamhetsplan arbetar sedan de olika verksamhetsområdena vidare med att ta fram verksamhetsplaner för varje förskola, grundskola, gymnasium m.m. Vid intervjuerna framkommer att ambitionen är att målen ska vara SMARTA, men det uppges finnas vissa svårigheter avseende prioriteringen av vad som är viktigt gentemot vad som är mätbart. Vid framtagandet av ett nytt års mål görs alltid en uppföljning av föregående års resultat och en utvärdering sker avseende om målet fortfarande är aktuellt. Det poängteras att det finns ett stort värde i att vissa mål sträcker sig över en längre tidsperiod och att det inte alltid är lyckat att ändra målen för ofta. Barn och utbildningsnämndens verksamhetsplan och detaljbudget 2017 utgår från kommunens fastställda prioriterade inriktningsområden. Inom varje inriktningsområde har nämnden fastställt nämndmål och det presenteras även vilka uppdrag som Kommunfullmäktige adresserat till Barn- och utbildningsnämnden och som tillhör respektive inriktningsområde. Utöver detta finns det även ett stort antal prioriterade områden för de olika verksamhetsområdena 4 inom varje inriktningsområde. 3 B.la. ingår verksamhetschefer, elevhälsochef, chefscontroller, nämndsekreterare och HR-specialist. 4 Förskola, Grundskola, fritidshemmen samt sär- och träningsskolan, Gymnasieskolan och Komvux, SFI och Särvux. 13

346 Uppföljning Nämndens uppföljning av måluppfyllelsen sker per tertial. I barn- och utbildningsnämndens delårsrapport per 31 augusti 2017 redovisas en målmatris liknande den modell som Socialnämnden använder (se avsnitt 3.2). Matrisen utgår från kommunens övergripande inriktningsområden och sedan redovisas delar av nämndens fastställda mål och uppdrag under respektive inriktningsområde. I de fall måluppfyllelse inte uppnås eller prognostiseras att uppnås finns en kommentar, dock redovisas inte alltid vilka åtgärder som planeras för att nå måluppfyllelse. Då inte alla mål och uppdrag enligt nämndens detaljbudget finns med i målmatrisen ger det inte en heltäckande bild av måluppfyllelsen. Det framgår inte om det finns mål/uppdrag som inte mäts per 31 augusti. Nämnden upplever uppföljningen av måluppfyllelsen per tertial som tillräcklig. Det uppges även här finnas en aktiv dialog med de olika verksamheterna vid avvikelser. I nämndens årliga verksamhetsberättelse finns en mer detaljerad redovisning av måluppfyllelsen. Inom Barn- och utbildningsnämnden finns kontaktpolitiker som ansvarar för olika skolor/förskolor. Uppdraget som kontaktpolitiker innebär att vid tre tillfällen per år besöka de skolor/förskolor som man ansvarar för. Vid dessa tillfällen ska kontaktpolitikerna titta på aktuella områden utifrån verksamhetsplan. Vid intervjuerna framkommer att det finns variationer kring hur uppföljningen av detta uppdrag har rapporterats och dokumenterats. Vid varje nämndsmöte finns en informationspunkt där olika verksamheter bjuds in och får berätta om sin verksamhet utifrån fastställd verksamhetsplan. 3.4 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet i Västerviks kommun. Styrelsen ansvarar också för kommunens utveckling och för ekonomin. Kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation benämns kommunstyrelsens förvaltning och där har kommunen samlat följande verksamheter: - Ledningskontor (HR och kommunikation, Ekonomi, upphandling och beställarfunktion samt Sekretariat) - Enheten för Arbete och kompetens - Enheten för Besöksnäring - Enheten för Kommunservice - Enheten för Räddningstjänst och samhällsskydd - Enheten för Samhällsbyggnad och - Kulturenheten Detaljbudget och verksamhetsplan I detaljbudget och verksamhetsplan (beslutad ) framgår att kommunstyrelsen har att förhålla sig till de prioriterade inriktningsområden som fastställts av kommunfullmäktige. Inom varje inriktningsområde framgår fullmäktiges mål och uppdrag samt mål som fastställts av kommunstyrelsen. Utöver detta finns även de fördjupade uppdrag för 2017 som avser kommunstyrelsen samt de uppdrag från tidigare år som fortfarande pågår. Varje verksamhetsområde/enheter (se ovan) har 14

347 sedan tagit fram egna mål och uppdrag som finns med i verksamhetsplanen. Enligt uppgift är samtliga medarbetare involverade i framtagandet av målen. Kriterierna för SMARTA mål är utgångspunkten vid framtagande av mål inom kommunstyrelsens samtliga verksamheter. Enligt uppgift anser kommunstyrelsen att de lyckats förhålla sig till detta i stor utsträckning, men ser behovet av att vissa mål behöver revideras. Det framförs även att vissa uppdrag och prioriterade inriktningar kan ta flera år att uppnå och att det behöver vara tydligare vilka mål/uppdrag som är mer långsiktiga. Om inte måluppfyllelse erhålls vid årets slut behöver det inte vara ett misslyckande. Det viktiga är att det finns förutsättningar för att nå målet samt en tydlig tidsplan för när målet ska vara uppnått. Det framförs även att de kommunövergripande målen kan utvecklas/formuleras på ett sätt som gör det lättare för verksamheterna att bryta ned dem till sina verksamheter. Uppföljning Förvaltningschefen för Kommunstyrelsens förvaltning skickar tre gånger om året ut en målmatris till sina fem verksamheter/enheter. Målmatrisen innehåller kommunfullmäktiges mål och uppdrag samt de olika verksamhetsområdenas/ enheternas riktade mål och uppdrag. I målmatrisen ska följande anges: Ansvarig Aktivitet för att nå målet påbörjad Aktivitet för att nå målet genomförd >50% Kommentar Prognos per Utifrån de olika enheternas målmatriser sammanställs en total målmatris av förvaltningschefen som presenteras för kommunstyrelsen. De olika enheternas målmatriser diskuteras tertialvis i ledningsgruppen för kommunstyrelsens förvaltning. Samtliga verksamhetschefer medverkar för att svara på eventuella frågor och avvikelser av mål arbetet. 15

348 4. Kommunstyrelsens uppsikt över målstyrningen Enligt gällande styrprinciper Så styrs Västerviks kommun ska målen följas upp i budgetuppföljning per den sista augusti (delårsrapporten) och i årsredovisningen per den sista december. Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. ska redovisas i den uppföljning som kommer närmast efter att resultaten blivit kända. Kommunstyrelsen ska även löpande följa upp ekonomi, befolkning och arbetsmarknad genom rapport varje månad. I bolagens ägardirektiv finns vissa verksamhetsmål. I budgeten för 2017 har kommunfullmäktige fastställt vissa mål och uppdrag som avser bolagen. Delårsbokslut och årsredovisning Vid delårsbokslut och årsbokslut ska rapport avseende måluppfyllelsen lämnas. Det finns en fastställd mall/målmatris som samtliga nämnder/förvaltningar/bolag ska använda för att rapportera in sin måluppfyllelse. Mallen för målmatrisen har rubriker enligt nedan och det är kommunfullmäktiges mål, uppdrag samt fördjupade uppdrag (indelade efter de prioriterade inriktningsområdena) som redovisas i målmatrisen. Vi noterar att samtliga nämnder inte använder denna målmatris. Det är kommunstyrelsens förvaltning som ansvarar för sammanställning av delårsrapport och årsredovisning. Mål och uppdrag för de prioriterade inriktningsområdena Ansvar Kommentarer Målet uppfyllt JA/NEJ Prognos helår JA/NEJ I den kommunövergripande delårsrapporten per 31 augusti 2017 finns verksamhetsberättelser från de olika nämnderna och från bolagen. I dessa avsnitt finns ingen tydlig redovisning över måluppfyllelsen av nämndernas och bolagens egna mål. Miljö- och byggnadsnämnden nämner kort i sin verksamhetsberättelse utfallet av måluppfyllelsen för de förvaltningsövergripande målen. Dialog Det sker dialogmöten 4 gånger/år och i detta forum träffas kommundirektör, förvaltningschef, nämndens presidium och kommunstyrelsens presidium. Vid dessa möten får nämnderna presentera hur arbetet med måluppfyllelsen, fortlöper, förklara eventuella avvikelser, vilka eventuella åtgärder som planeras och även vilka framtida utmaningar som nämnden står inför. Vid dessa dialogmöten sker även fördelning av uppdrag (utifrån fastställd budget) till respektive nämnd och styrelse. 16

349 Protokoll från möten förs och finns i en gemensam mapp som samtliga ledamöter inom kommunstyrelsen har tillgång till. Samtliga intervjuade upplever dessa dialogmöten som givande och utvecklande. Kommundirektören har en koncernledningsgrupp som träffas ca 4-5 gånger/år. I denna grupp ingår samtliga förvaltningschefer och Vd:ar. Inom detta forum diskuteras enligt uppgift måluppfyllelsen löpande. 17

350 5. Enkät En webenkät har skickats till 95 chefer 5 i Västerviks kommun. Enkäten besvarades av 72 chefer (svarsfrekvens 76 %) och svarsalternativen framgår nedan i respektive diagram. Följande påståenden ingick i enkäten: Jag har kännedom om kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsområden, mål och uppdrag Jag är inblandad i förvaltningens/verksamhetens arbete med att ta fram mål och uppdrag för min verksamhet. Det finns en tydlig koppling mellan min verksamhets mål och kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsområden, mål och uppdrag. Min verksamhets mål är SMARTA, dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna. Uppföljning av mål och uppdrag i min verksamhet sker i tillräcklig omfattning Åtgärder vidtas när måluppfyllelse inte nås. Resultatet av enkäten presenteras i nedanstående diagram: Jag har kännedom om kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsområden, mål och uppdrag Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning 5 Intervjuade chefer (framgår av bilaga) omfattas inte av webenkäten. 18

351 Jag är inblandad i förvaltningens/verksamhetens arbete med att ta fram mål och uppdrag för min verksamhet Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning Det finns en tydlig koppling mellan min verksamhets mål och kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsområden, mål och uppdrag Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning 19

352 Min verksamhets mål är SMARTA, dvs. specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning Uppföljning av mål och uppdrag i min verksamhet sker i tillräcklig omfattning Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning 20

353 Åtgärder vidtas när måluppfyllelse inte nås Instämmer helt Instämmer delvis Neutral Instämmer inte Instämmer inte alls Ingen uppfattning Lämnade kommentarer i samband med enkäten Det fanns möjlighet att lämna öppna kommentarer i samband med att frågorna besvarades. Bland kommentarerna nämns bl.a. att målkedjan inte alltid hänger ihop, från fullmäktige och ner till de olika verksamheterna. Upplevelsen är att kommunen har många mål som alla verksamheter ska förhålla sig till och att uppföljning och utvärdering inte alltid prioriteras/hinns med. 21

354 6. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Revisionsfråga Har nämnderna brutit ned de övergripande målen så att de fungerar som styrsignaler till verksamheten? Svar Vår bedömning är att nämnderna och förvaltningarna arbetar aktivt med att ta fram mål för sina verksamheter och att detta arbete inkluderar både chefer och medarbetare i de olika verksamheterna. Intervjuer och resultatet av enkäten visar att det finns en god kännedom om kommunfullmäktiges övergripande mål bland kommunens chefer och att de ser en koppling mellan fullmäktiges mål och den egna verksamhetens mål. Vår bedömning är att detta visar på att fullmäktiges mål och de nedbrutna målen används i styrningen av verksamheterna. Nämndernas mål har en koppling till de prioriterade inriktningsområdena. Är målen specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna? Det finns mål, både bland kommunfullmäktiges övergripande mål och bland nämndernas mål som inte fullt ut uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Nämnderna och förvaltningarna uppger att de arbetar aktivt med att försöka uppfylla dessa kriterier, men att det i vissa fall är svårt. Det saknas tillämpningsanvisningar avseende hur SMARTA mål ska arbetas fram. 22

355 Revisionsfråga Finns det riktlinjer för vilken tids- och ambitionsnivå som ska gälla vid fastställande av målsättningar? Svar Nej. Säkerställer nämnden att målen implementeras i den operativa verksamheten och är levande i verksamheten? Ja, granskningen visar att nämnderna och förvaltningarna aktivt deltar i framtagandet av mål kopplat till sina verksamheter. Vissa nämnder bjuder även in verksamhetschefer för att presentera de lokala verksamhetsplanerna och i dessa framgår hur målen brutits ned. 23

356 Bedriver nämnderna en tillräcklig uppföljning och rapportering av verksamhetens måluppfyllelse samt fattar beslut om åtgärder vid avvikelser? Delvis. Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden använder en målmatris för att redovisa måluppfyllelsen i samband med delårsbokslut och årsbokslut. I denna matris redovisas måluppfyllelsen vid tidpunkten och prognosen för helåret. Barn- och utbildningsnämnden har även en mer detaljerad redovisning av måluppfyllelsen i sin årliga verksamhetsberättelse. Vi noterar att målmatriserna som redovisas i delårsrapporten per 31 augusti 2017 inte innehåller samtliga mål som nämnderna tagit i sin detaljbudget. Det bör framgå om det finns mål som exempelvis enbart mäts vid årsskiftet. Det bör även tydligt framgå vilka åtgärder som planeras för de mål som inte når måluppfyllelse. Miljö- och byggnadsnämnden redovisar sin måluppfyllelse genom olika dokument per verksamhetsområde. För vissa verksamhetsområden (byggenheten och miljöenheten) beskrivs måluppfyllelsen i löpande text och det är inte alltid tydligt om måluppfyllelse uppnås. Vid intervjuerna anges att det sker en löpande uppföljning av måluppfyllelsen på nämndmötena, oftast genom muntlig genomgång av förvaltningschefer och verksamhetschefer vilket ger nämnden information om hur verksamheten löpande arbetar utifrån uppsatta mål. 24

357 Revisionsfråga Svar Styrprinciperna saknar tydliga riktlinjer för hur avvikelser från måluppfyllelsen ska hanteras och när åtgärdsplaner ska upprättas. I kommunens budget för 2017 anges att nämnderna är skyldiga att vidta åtgärder så snart budgetavvikelse befaras eller har konstaterats. Utövar kommunstyrelsen en tillräcklig uppsikt över målstyrningen inom nämnder och i bolagen? Delvis. Kommunfullmäktiges beslutade mål och uppdrag följs upp i delårsrapport per den 31 augusti och i årsredovisningen per den 31 december. I dessa dokument finns mycket begränsad information avseende måluppfyllelsen av de mål som styrelse och nämnder fastställt och brutit ned i sina olika verksamheter. Det sker en uppföljning av måluppfyllelsen av nämndernas mål via dialogmöten 4 ggr/år där kommunstyrelsens presidium träffar nämndernas presidium tillsammans med kommundirektör och respektive förvaltningschef. I detta forum uppges att avvikelser och eventuella åtgärder diskuteras. Bolagen bör även ingå i detta forum. Uppsikten gällande målstyrningen i bolagen kan stärkas. Kommundirektören träffar respektive VD i koncernledningsgruppen, men då deltar inte kommunstyrelsen. 25

358 Revisionsfråga Har kommunstyrelsen säkerställt att arbetsformer och uppföljning av målarbetet sker enligt styrmodellen? Svar Delvis. Vi har i granskningen verifierat att uppföljningen sker enligt fastställda styrprinciper som finns i dokumentet Så styrs Västerviks kommun. Dock ser vi fördelar med att samtliga nämnder och bolag använder den mall/målmatris som finns framtagen och som ligger till grund för kommunledningsförvaltningens sammanställning av måluppfyllelsen vid delårsrapport och årsredovisning. Styrprinciperna och budgetdokumentet bör förtydligas gällande hur avvikelser från måluppfyllelsen ska hanteras och när åtgärdsplaner ska upprättas. Sammanfattande bedömning Vår bedömning är att styrmodellen som beskrivs i Så styrs Västerviks kommun och de övergripande mål och uppdrag som fastställs i Budget 2017 är kända i organisationen. Arbetet med att ta fram mål och uppdrag för respektive nämnd/förvaltningar upplevs inkludera både chefer och medarbetare i de olika verksamheterna. Resultatet av enkäten visar att 90 % av de tillfrågade cheferna har full kännedom om/delvis kännedom om fullmäktiges prioriterade inriktningsområden, mål och uppdrag och 76 % uppger att de är inblandade (instämmer helt) i förvaltningens arbete med att ta fram mål och uppdrag för sin verksamhet. Enligt kommunens styrmodell ska mål och uppdrag i nämndernas verksamhetsplaner och även i de lokala verksamhetsplanerna ha sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget och målen och vara SMARTA. Vår bedömning är att nämnderna kopplar sina egna mål till de prioriterade inriktningsområdena. Det är inte alltid tydligt vad det är för skillnad mellan mål och uppdrag och det finns flera mål i nämndernas verksamhetsplaner som inte uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Styrprinciperna som beskrivs i Så styrs Västerviks kommun innehåller inga tillämpningsanvisningar/riktlinjer för hur nämnderna ska arbeta för att på bästa sätt hitta mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål. Enkäten visar att arbetet med att ta fram mål som uppfyller kriterierna för SMARTA mål kan utvecklas. I granskningen noteras att det, varken i den kommunövergripande delårsrapporten eller i nämndernas delårsrapporter, tydligt framgår vilka åtgärder som planeras att vidtas när måluppfyllelse inte nås/prognostiseras att nås. 26

359 Uppföljningen av målen ska enligt styrmodellen ske i delårsrapporten per 31 augusti och i årsredovisningen per 31 december. Kommunen har även skapat andra forum, exempelvis dialogmöten där kommunstyrelsens presidium träffar respektive nämnds presidium tillsammans med förvaltningschefen. Dessa möten sker ca 4 gånger/år och enligt uppgift diskuteras måluppfyllelse, avvikelser och åtgärder vid dessa möten. I vår granskning har vi identifierat vissa utvecklingsområden gällande målstyrningsarbetet och vi noterar att det skett vissa förändringar av målstyrningen avseende verksamhetsåret 2018, vilket framgår av Budget Vi ger följande rekommendationer för det fortsatta arbetet: Uppdatera dokumentet Så styrs Västerviks kommun så att det överensstämmer med nuvarande arbetssätt. Det bör tydligt framgå i budgeten, vilken styrelse eller nämnd som fått ett visst uppdrag. Styrprinciperna/Budgeten bör förtydligas gällande hur avvikelser från måluppfyllelse ska hanteras och när åtgärdsplaner ska upprättas. Kommunen bör ta fram riktlinjer för vilken tids- och ambitionsnivå som nämnderna ska förhålla sig till när de övergripande målen ska brytas ned i de olika verksamheterna. Säkerställ att samtliga mål (på alla nivåer) är mätbara. För att tydliggöra när ett mål är uppfyllt bör gränsvärden eller jämförelsevärden framgår av målformuleringen. Det bör tydligare framgå att kommunfullmäktiges mål brutits ned i tillräcklig omfattning av nämnderna/bolagen och det bör även framgå hur måluppfyllelsen av nämndernas mål påverkar bedömningen av kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Kommunstyrelsen bör säkerställa att samtliga nämnder och bolag använder den mall/målmatris som kommunledningens förvaltning tagit fram gällande redovisning av måluppfyllelse i samband med delårs- och årsbokslut. Om uppgifterna samlas in på detta sätt ger det bättre förutsättningar för en mer enhetlig rapportering av måluppfyllelsen i delårsrapport respektive årsredovisning. Västervik den 8 mars 2018 Ulrika Strånge Certifierad kommunal revisor Emelie Duong Verksamhetsrevisor 27

360 Bilaga 1: Beslutade mål inom de prioriterade inriktningsområdena 28