Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende. - En litteraturgranskning
|
|
- Johannes Sundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende. - En litteraturgranskning Författare Monica Grydén Susanne Vikström Handledare Anders Brantnell Anja Saletti Examinator Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Karin Nordin Uppsatskurs i vårdvetenskap, fortsättningskurs C 2016
2 Sammanfattning Bakgrund Patienter med självskadebeteende har rätt till god vård på lika villkor. SBU:s rapport (2015) har visat att det finns risk för att detta inte efterlevs. Sjuksköterskornas bemötande kan ha stor betydelse för hur patienter med självskadebeteende upplever vården men i dagsläget finns det ingen samlad bild över hur bemötande ser ut. Syfte Att genom en litteraturgranskning undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Metod Sökningar genomfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL, 13 artiklar valdes till ut till kvalitetsgranskningen. De inkluderade artiklarna berörde sjuksköterskor i somatisk öppen och sluten vård som kommit i kontakt med patienter med självskadebeteende, oavsett kön och etnicitet. Huvudresultat Granskningen utmynnade i två ämnesområden, attityder och faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande. Sjuksköterskorna hade olika upplevelser av mötet med patienter med självskadebeteende och det förekom att sjuksköterskor under vissa förutsättningar kunde ha negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. En negativ attityd gentemot patientgruppen kunde påverka bemötandet och skapade svårigheter vid vårdandet av patienterna. Sjuksköterskornas ålder, erfarenhet, utbildning påverkade sjuksköterskornas bemötande gentemot patienterna, Det framkom även brister som kunde påverka attityderna, dessa var avsaknad av rutiner, riktlinjer och kunskap. Slutsats Sjuksköterskorna bemötte patienter med självskadebeteende med både negativa och positiva attityder. Attityderna påverkades av olika faktorer så som känslor, erfarenhet, stress, kunskap och brist på resurser, vilket ledde till svårigheter vid bemötandet och vårdandet av patientgruppen. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt litteraturgenomgången saknar. Fortsatta studier behövs för att i framtiden utveckla omhändertagandet av patienter med självskadebeteende och sträva mot likvärdig vård. Nyckelord: attityder, bemästrande, upplevelser, självskadebeteende, sjuksköterskor.
3 Summary Background Patients who self-harm have the right to good care on equal terms. There is a risk that this is not followed. In this review, self-injury is defined as a repeated behaviour of self-harm where the goal is not to commit suicide. It appears that people with self-harm feel that health professionals are judgmental and do not listen. Positive or negative attitude of the nurse may have significant impact on how patients with self-harm are treated and experiencing care. Purpose The literature review aims to investigate nurses' attitudes when meeting patients with selfharm in somatic care. Method The literature review is based on a range of qualitative and quantitative scientific articles that met the objective. Searches were conducted in three databases, PsychINFO, PubMed and CINAHL, 13 articles were selected for this article. Articles involving nurses in somatic outpatient and inpatient care that come in contact with patients with self-harm, regardless of gender and ethnicity. Main Results The review resulted in two disciplines, attitudes and factors affecting nurses' attitude. The nurses had different experiences of meeting with patients with self-harm, and there was that nurses under certain conditions could have negative attitudes towards patients with self-harm. A negative attitude towards the patient group could influence the response and created difficulties in the care of patients. Nurses 'age, experience, education affected the nurses' attitude towards patients, it also revealed deficiencies that could affect attitudes, and these were the absence of procedures, guidelines and knowledge. Conclusion The nurses responded to patients with self-harm with both negative and positive attitudes. Responding affected by various factors such as emotions, experience, stress, knowledge and lack of resources, which led to difficulties in the treatment and care of the patient group. Quality of care and patient safety could increase if the nurses who meet and care for patients with self-harm had the resources according to the literature review lacks. Further studies are needed to develop in the future care of patients with self-harm and strive towards equal care. Keywords: attitudes, experiences, mastering, self-harm behaviour, nurse.
4 Innehåll BAKGRUND... 1 Bemötande av patienter... 1 Bemötande gentemot patienter med psykisk ohälsa... 1 Självskadebeteende... 2 Omsorgsteori... 3 Attityder... 3 Sjuksköterskans roll... 4 Problemformulering... 5 Syfte... 5 Frågeställningar:... 5 METOD... 5 Design... 5 Sökstrategier... 5 Urval... 6 Bearbetning och analys... 6 Etiska överväganden... 7 RESULTAT... 8 Attityder... 8 Positiva attityder... 8 Negativa attityder... 9 Faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande Ålder, utbildning och erfarenhet Svårigheter och brister i bemötandet DISKUSSION Resultatdiskussion Attityder Faktorer som påverkar sjuksköterskornas attityder Metoddiskussion Slutsats Bilaga 1. Litteratursökning Bilaga 2. Artikelmatris... 24
5 BAKGRUND Bemötande av patienter Enligt 2 i Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor målet för hela befolkningen. Vården ska enligt lagen ges med respekt för alla människors lika värde oavsett diagnos, ålder, kön, etnicitet eller kultur. Den ska vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (Hälso-och sjukvårdslagen, 1982:763). Enligt International Council of Nurses, ICN (2014) är de grundläggande ansvarsområdena för sjuksköterskor att främja hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Sjuksköterskor har ansvar för att arbeta för allmänhetens sociala behov och detta ska ske med respektfullhet, lyhördhet, medkänsla och trovärdighet. Patienten har enligt lagstiftningen rätt till korrekt, tillräcklig och lämplig information på ett kulturellt anpassat sätt (Högberg, 2010). Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården har ett professionellt ansvar att bemöta patienter på ett bra sätt. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskor kunna kommunicera med patienter och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska informera och undervisa patienter och närstående på det sätt som är bäst, enskilt eller i grupp. Hon ska även kontrollera att patienten och närstående har förstått informationen. Sjuksköterskan ska vara uppmärksam på de patienter som inte själva förmedlar att de är i behov av information och på de patienter som har särskilda informationsbehov (Socialstyrelsen, 2005). Bemötande gentemot patienter med psykisk ohälsa Den enskilde personens livssituation är inte bara beroende av materiella ting utan även minst lika mycket av bemötande, men även av omgivningens förmåga att förstå personens behov. Det förekommer en rädsla för personer med psykisk sjukdom och det kan eventuellt bero på fördomar och kunskapsbrist om psykisk sjukdom (Högberg, 2010). Förhållningssättet gentemot personer med psykiska sjukdomar kan påverka mötet med den som är psykiskt sjuk (SOU, 1992:73). Livssituationen för psykiskt sjuka personer påverkas av vilket bemötande de får i samhället. Ett negativt bemötande förhindrar personens möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället (SOU, 1992). En osäkerhet finns även inom vården i hur dessa patienter ska bemötas. 1
6 Enligt van der Kluit och Goossens (2011) framkommer att sjuksköterskor som möter patienter med psykisk sjukdom upplever avsaknad av verktyg för att ge rätt vård till patientgruppen. Det framkommer även att osäkerheten om hur patientgruppen ska bemötas kan påverka sjuksköterskornas bemötande gentemot patienter med psykisk sjukdom. Även Högberg (2010) tar upp problematiken kring personer med psykisk sjukdom. Sjuksköterskor med utbildning inom psykiatri vill t.ex. inte bo grannar med personer med psykisk sjukdom då det leder till att de känner ansvar för grannen. Sjuksköterskornas kunskap om psykisk sjukdom skapar ett moraliskt dilemma, en konflikt mellan den upplevda yrkesplikten gentemot den sjuka grannen, samtidigt som de värnar om sin fritid (Högberg, 2010). Psykisk ohälsa kan yttra sig på många olika sätt, självskadebeteende är ett av dessa. Patienter med självskadebeteende återfinns inom både psykiatrisk och somatisk vård då patienten kan söka akut somatisk vård för sina skador. Självskadebeteende Enligt SBU, (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU], 2015) kan självskadebeteende vara ett sätt att skada sig själv utan att vilja begå självmord. Termen icke suicidalt självskadebeteende, (non-suicidal self-injury, NSSI) innebär beteenden som utförs utan avsikt att ta sitt liv. Favazza (1996) beskriver samma definition av självskadebeteende, ett upprepat beteende av självskada där avsikten inte är att dö. I detta arbete kommer denna definition av självskadebeteende att användas. Enligt SBU (2015), förekommer självskadebeteende oftare bland flickor än pojkar och är vanligare hos ungdomar än hos vuxna. Troligaste orsaken till självskadebeteende är att patienten försöker komma bort från starka negativa känslor. Självskadebeteende kan användas för att hantera ångest, frustration och ilska (SBU, 2015). Vid självskadebeteende uppnås lindring av känslor, som kan leda till att personen inte begår andra skadliga handlingar, t.ex. självmord. Självskadebeteende kan därmed vara en form av bemästrandestrategi, personerna med självskadebeteende uppvisar en hög stressnivå och upplever svårigheter att bemästra sin stress. Personer med självskadebeteende tror själva att de någon gång kommer att begå självmord i större utsträckning än de som sedan verkligen begår en självmordshandling (Dickstein et al., 2015; Kiekensa et al., 2015; Lindgren, Wilstrand, Gilje & Olofsson, 2004). 2
7 Omsorgsteori Som teoretisk referensram har Benner och Wrublers omsorgsteori valts (1989). Teorin bygger på att omsorg är grunden för omvårdnad. Omsorg har då betydelsen att bry sig om och kan handla om en relation. Författarna menar att det är omsorg i betydelsen bry sig om som ger möjligheten för människan att på meningsfulla sätt bemästra en situation. Det är just samma bry sig om som skapar risk, stress och sårbarhet då en människa riskerar att förlora det hen bryr sig om. Omsorg i en relation gör det möjligt för en individ att lita på andra och bry sig om andra. Detta gör att individen både kan ta emot hjälp och kan hjälpa andra men också att ha förmågan att uppleva att andra bryr sig om hen (Benner & Wrubler, 1989). Ett viktigt begrepp i omsorgsteorin är bemästrande. Stress är enligt teorin en störning i en persons förståelse som leder till en upplevelse av hot och/eller förlust. Stress räknas som en upplevelse av störningar i individens funktion och bemästrande är personens sätt att hantera dessa störningar. Det som avgör vad en person upplever som stressframkallande är hur hen bemästrar situationen (Benner & Wrubel, 1989). Attityder En attityd är en varaktig inställning som byggts upp genom erfarenhet och uttrycker att man är för eller emot något. En definition av attityd är en allmän varaktig, positiv eller negativ känsla för en person, ett ämne eller objekt (Högberg, 2010). Attityder kan påverkas av flera olika faktorer (Karman, Kool, Poslawsky & Van Meiljel, 2014; Saunders, Hawton, Fortune & Farrell, 2012; Timson, Priest & Clark-Carter, 2012). Angelöw och Jonsson (2015) beskriver attitydbegreppet i tre komponenter: En tanke som handlar om idéer och föreställningar om t ex en individ. En del som beskriver vilka känslor vi har för individen i fråga. En del som beskriver vår benägenhet att handla på ett visst sätt gentemot individen. Enligt Karlsson (2007) handlar en attityd om att placera in människor, händelser eller föremål i en skala av värderingar. Den skalan kan ha positiv och negativ som sina ytterligheter. Det är enligt författaren omöjligt att kunna bearbeta alla intryck som vi får, en attityd hjälper till att förenkla och förklara tillvaron, våra bedömningar går då fortare (Karlsson, 2007). Även Högberg (2010) beskriver begreppet attityd och att det finns ett förhållande mellan attityd och 3
8 hur personen är benägen att handla. Den sociala miljön är en viktig faktor vid utformandet av attityder, då den formas i interaktionen med omgivningen. Sjuksköterskans roll Bemästrande är problem för personer med självskadebeteende, de kan behöva stöd av sjuksköterskan för att kunna hantera sin stress. Enligt en studie av Wilstrand, Lindgren, Gilje och Olofsson (2007) kan sjuksköterskor som möter patienter med självskadebeteende inom psykiatrin uppleva rädsla. Sjuksköterskan kan bli rädd att patienten har tillfogat sig så allvarlig skada att denna kunde ha dött. De kan då känna sig frustrerad och tycka att det är emotionellt tungt. Patienten kan upplevas som manipulerande och om hotfulla situationer uppstår kan sjuksköterskan tappa kontrollen och känna sig skrämd. De kan uppleva svårigheter att bemästra situationen och ha svårt att agera professionellt. Sjuksköterskor inom psykiatrin upplever att de har otillräcklig kunskap om självskadebeteende Wilstrand et al. (2007). Patienter med självskadebeteende förekommer inom hela vården och upplevs ofta hamna fel inom somatisk vård, de upplever att det är svårt att få rätt hjälp. Patienterna söker pga. somatiska besvär men verkar behöva en annan vård inom psykiatri. Det finns risk att sjuksköterskornas professionella förhållningssätt påverkas. Enligt SBU (2015) förekommer det att personer med självskadebeteende upplever att vårdpersonal är dömande och inte lyssnar, vilket i så fall skulle strida både mot ICN: s etiska kod för sjuksköterskor (2014) och HSL (1982:763). För att säkerställa att vården är god och säker är det viktigt att arbeta efter vetenskaplig grund och att följa de riktlinjer som finns inom vård och omsorg. I Gonzales och Bergstroms artikel (2013) påvisas att det finns svårigheter att hitta behandlingar med bevisad effekt vid självskadebeteende. Kognitiv beteendeterapi (KBT), gruppterapi och dialektisk beteendeterapi (DBT) har enligt studien likvärdig effekt som traditionell behandling. Kunskapen om att evidensbaserad behandling saknas för självskadebeteende skulle kunna ha betydelse för de svårigheter som sjuksköterskor upplever när det gäller bemötandet av patienter med självskadebeteende (Wilstrand et al., 2007). 4
9 Problemformulering Patienter med självskadebeteende förekommer inom hela vården och söker ofta vård pga. kroppsliga besvär men behöver ett korrekt bemötande för att kunna bemästra den stress som leder till självskadebeteendet. Det är viktigt att sjuksköterskor har ett professionellt förhållningssätt och ger rätt stöd så att stressen minskas och patienten kan bemästra sin situation, men det förekommer att personer med självskadebeteende upplever att vårdpersonal är dömande och inte lyssnar. Syfte Att med hjälp av en litteraturgranskning undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende inom somatisk vård. Frågeställningar: Med vilka attityder bemöter sjuksköterskor patienter med självskadebeteende? Vilka faktorer påverkar sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med självskadebeteende? METOD Design Vald design är litteraturgranskning och den baseras på ett urval av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som motsvarat syftet. Syftet med litteraturgranskningen är att få kunskap inom ett valt ämnesområde, genom att söka information från tidigare studier, granska materialet och sammanställa informationen (Forsberg & Wengström, 2013). Genom att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar ökar möjligheten att studera ämnet ur olika perspektiv (Friberg, 2012). Sökstrategier Sökningar genomfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL. I sökningen användes relevanta sökord som motsvarade syftet. Sökorden var självskada, attityd, sjuksköterska, kvalitativ erfarenhet och handling där avsikten inte var att dö. Orden självskada 5
10 och självskadebeteende översattes till de engelska orden self-harm och self-injury. Även attityd, sjuksköterskor, kvalitativ, handling där avsikten inte var att dö och erfarenheter översattes till engelskans motsvarighet d.v.s. attitude, nurses, qualitative, non-suicidal selfinjury and experiences. Sökorden användes i flera olika kombinationer. Totalt registrerades 58 träffar, där flera av artiklarna var återkommande. Sammanfattningen (abstract) lästes på de artiklar som ansågs motsvara syftet och av dessa valdes 13 artiklar till litteraturgranskningen, litteratursökning se bilaga 1. Urval Inklusionskriterier: artiklar som berörde sjuksköterskor i somatisk öppen och sluten vård som kommit i kontakt med patienter med självskadebeteende, oavsett kön och etnicitet. Språket i artiklarna skulle vara engelska eller svenska. Exklusionskriterier: artiklar där självskadebeteende förekom i samband med andra psykiatriska diagnoser, funktionsnedsättningar eller inom psykiatrisk vård exkluderades, även artiklar med barn under 12 år valdes bort. De som hade för låg kvalitet (poäng < 50 procent) i granskningsmall enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) eller de som inte ansågs relevanta enligt syftet exkluderades. Bearbetning och analys De inkluderade artiklarna granskades, analyserades och resultaten sammanställdes i en beskrivande litteraturöversikt. Artiklarna valdes först ut efter titel. Efter att abstract lästs valdes artiklarna och kvalitet granskades. Samma artiklar återfanns i flera av databaserna. Artiklar med medel och hög kvalitet inkluderas i studien. De inkluderade artiklarna redovisas i en artikelmatris enligt Willman et al. (2011), se bilaga 1. Kvalitetsgranskningsmall enligt Willman et al. (2011) för kvalitativa och kvantitativa studier användes i litteraturgranskningen. Granskningsmallen består av frågor med ja, nej och vet ej där ja ger 1 poäng och nej och vet ej inte ger några poäng. Poängen i artikeln räknas sedan om till procent. Kvaliteten på artikeln bedöms som hög om den har >70 procent, procent motsvarar medel och <50 procent anses kvaliteten låg. Analysen av innehållet i artiklarna genomfördes genom upprepade genomläsningar med syfte och frågeställningar i 6
11 fokus. Därefter söktes likheter och skillnader som utvecklades i olika ämnesområden som svarade på syfte och frågeställningar (Friberg, 2012). Etiska överväganden Vid databassökning och urvalsprocess har artiklar använts som innehåller ett etiskt övervägande och analys, detta i enlighet med Forsberg och Wengström (2013). I litteraturgranskningen kommer det att refereras i löpande text enligt American Psychological Association (APA) för att tydliggöra originalkällor och egna åsikter i texten. 7
12 RESULTAT Totalt granskades 12 artiklar, samtliga från västvärlden och de var skrivna mellan åren De ingående artiklarna redovisas i artikelmatris, se bilaga 2. Resultatet av innehållet redovisas i löpande text. Gemensamt för alla artiklarna var att de undersökte sjuksköterskors attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Åtta av artiklarna var kvantitativa, två hade en blandad kvantitativ och kvalitativ metod och tre var kvalitativa. Sex av artiklarna bedömdes ha en hög kvalitet och sju av artiklarna hade en medelhög kvalitet. Granskningen utmynnade i två ämnesområden som redovisas under två rubriker, attityder och faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande, se tabell 1. Tabell 1. Attityder Positiva attityder Negativa attityder Faktorer som påverkar bemötande Ålder, utbildning och erfarenhet Svårigheter och brister i bemötandet Attityder Sjuksköterskorna hade olika upplevelser av mötet med patienter med självskadebeteende. De kunde känna en oro för patienten, en känsla av bristande kontroll, rädsla och en osäkerhet som ledde till stress och ibland t.o.m. aggressivitet. Sjuksköterskorna upplevde att de kunde hantera patienterna när de mötte dem, men de kände samtidigt en oro för dem (Crawford, Geraghty, Street & Simonoff, 2003). Positiva attityder I åtta av de granskade artiklarna framkom att det var vanligt att sjuksköterskor inom somatisk vård mötte patienter med självskadebeteende. I flertalet av artiklarna framkom att sjuksköterskorna till viss del hade de en positiv attityd gentemot patienterna (Cleaver, Meerabu & Maras, 2014; Martin & Chapman, 2013; McCann, Clark, McConnachie & Harvey, 2005; McCarty & Gjibles, 2009; Perboell, Hammer, Oestergaard & Konradsen, 2014; Wheately & Payne, 2009). De positiva attityderna innebar att sjuksköterskorna kände en säkerhet i hur de skulle handskas med patienter med självskadebeteende, de var effektiva och de hade ett empatiskt förhållningssätt gentemot patienterna (McAllister, Creedy, Moyle & Farrugia, 2002; McCann et al., 2005). Sjuksköterskorna kunde även ha en stödjande attityd 8
13 gentemot patienter med självskadebeteende (McCann et al., 2005). Uppfattningen att upprepade självskadehandlingar gav ökad risk för självmord fanns hos sjuksköterskorna, detta ledde till en mer positiv attityd (Cleaver et al., 2014). Negativa attityder En del sjuksköterskor upplevde att patienter med självskadebeteende var en svårhanterlig grupp. De ansåg att patienterna använde självskadebeteendet som ett utspel för att få uppmärksamhet och de ansåg även att patienten befann sig på fel vårdinrättning (Cleaver et al., 2014; Martin & Chapman, 2013; McCann et al., 2005; Perboell et al., 2014; Slaven & Kisely, 2002). Attityden att patienten bara skadade sig för att få uppmärksamhet och även att de tog upp en plats i vården för någon annan framkom (Reece, 2009). Det förekom negativa attityder hos sjuksköterskorna, de ville att den vård de gav skulle -ge någonting om det skulle vara mödan värt (McAllister et al., 2002). Det fanns sjuksköterskor som ansåg att patienten kunde bespara vården problem genom att nästa gång lyckas med självmordsförsöket (McCann et al., 2005). Sjuksköterskorna kunde uppleva en bristande känsla av kontroll och en rädsla för att patienten skulle vara allvarligt skadad vilket bidrog till en negativ attityd. Sjuksköterskor upplevde stress då de inte kunde hantera situationen eftersom de kände osäkerhet inför att vårda patienterna (Andersson, Standen & Noon, 2003; Martin & Chapman, 2013; Wheately & Payne, 2009). Det förekom att sjuksköterskorna bemötte patienterna med ifrågasättande och aggressivitet då de sökte för självskadebeteende. En sjuksköterska blev arg på en av patienterna och undrade hur hon kunde fortsätta leva med en så skadad kropp? Sjuksköterskorna kunde känna sig inkompetenta och ibland dömande (Reece, 2009). Enligt två av studierna var det att patienten inte värdesatte sitt liv som skapade störst stress hos sjuksköterskorna när de mötte patienter med självskadebeteende (Andersson et al., 2003; Cleaver et al., 2014). Sjuksköterskornas uppfattning om varför patienten hade ett självskadebeteende berodde till viss del på fördomar t.ex. fanns uppfattningen att de som blivit sexuellt utnyttjade, eller att homosexuella män oftare hade ett självskadebeteende (Wheately & Payne, 2009). 9
14 Faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande De vanligaste förekommande faktorerna i artiklarna var ålder, utbildning och erfarenhet. Sjuksköterskorna kunde uppleva olika svårigheter i hur de skulle bemöta patienterna. De brister som sjuksköterskorna uppgav för att kunna ge ett gott bemötande, var för lite tid men även brist på riktlinjer och struktur. Ålder, utbildning och erfarenhet Sjuksköterskornas ålder, utbildning och erfarenhet av vården påverkade deras attityder, ju längre erfarenhet och utbildning sjuksköterskorna hade och ju äldre sjuksköterskor var desto mer positiva attityder utvecklade de gentemot patienter med självskadebeteende (Cleaver et al., 2014; Conlon & O Tuathail, 2010; Martin & Chapman, 2013; McCann et al., 2005; McCarty & Gjibles, 2009; Patterson, Whittington & Bogg, 2007; Perboell et al., 2014). De äldre sjuksköterskorna ansåg att de kunde hantera patienter med självskadebeteende bättre än de yngre (Conlon & O Tuathail, 2010; McCarthy & Gjibels, 2009). Äldre sjuksköterskor trodde att det fanns större risk för en patient att begå självmord om den tidigare haft ett självskadebeteende och de kunde ha en mer stödjande attityd än yngre sjuksköterskor. Yngre sjuksköterskor hade en mer negativ attityd och trodde i högre grad att patienterna försökte vinna sympatier genom sitt självskadebeteende (McCann et al., 2005). Antal år i yrket påverkade attityden positivt, sjuksköterskor som jobbat längre, kände sig tryggare i situationen att hantera patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskor som arbetat längre utvecklade även mer empati för patientgruppen (McAllister et al., 2002). Sjuksköterskorna hade mer positiva attityder efter några år i yrket, däremot avtog detta efter längre tjänstgöring, 16 år (McCarty & Gjibles, 2009). Sjuksköterskor med längre utbildning hade en mer positiv attityd (Conlon & O Tuathail, 2010). Patientens ålder kunde också påverka sjuksköterskornas attityd gentemot patienterna. En mer positiv attityd fanns gentemot ungdomar jämfört med attityden mot vuxna. Sjuksköterskorna ansåg att unga patienter inte kunde ta ansvar för sina handlingar (Andersson et al., 2003; Cleaver et al., 2014; Wheately & Payne, 2009). Om attityden påverkades av om sjuksköterskorna var män eller kvinnor framkom endast i en av artiklarna som visade att kvinnor hade en mer positiv attityd till självskadebeteende än män (Perboell et al., 2014). 10
15 En artikel visade att sjuksköterskor hade både mer empati och kände mer frustration än läkarna (Martin & Chapman, 2014). Svårigheter och brister i bemötandet Sjuksköterskorna kunde uppleva olika svårigheter i hur de skulle bemöta patienterna. De tyckte även att bedömning av vårdbehovet var svårt pga. att de hade bristfällig information om patienten. Sjuksköterskorna ansåg sig behöva mer resurser för att kunna hantera patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskorna hade svårt med förståelsen av patienter med självskadebeteende. De hade svårt att förstå hur patienterna upplevde sig och sina kroppar då de skadade sig själva (Andersson et al., 2003; Cleaver et al., 2014; Martin & Chapman, 2014; McCann et al., 2005; Reece, 2009). Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att veta hur patienter med självskadebeteende skulle bemötas professionellt då detta kunde ske på så olika sätt (Slaven & Kisely, 2002). En sjuksköterska föreslog t.ex. för en patient att hon kunde ta ett bad istället för att skada sig. Patienten blev mycket upprörd över att få det förslaget då hon hatade sin kropp och aldrig skulle kunna tänka sig att ta ett bad (Reece, 2009). Sjuksköterskor i akutsjukvården upplevde brist på tid, kunskap, stöd och riktlinjer vid omhändertagande av patienter med självskadebeteende, de visste inte riktigt hur de skulle hantera patienter med självskadebeteende (Andersson et al., 2003; Conlon & O Tuathail, 2010; Martin et al., 2013; McAllister et al., 2002; McCann et al., 2005; Patterson et al., 2007; Perboell et al., 2014; Slaven & Kisely, 2002; Wheately & Payne, 2009). Det visade sig att bristande kunskap om självskadebeteende och avsaknad av riktlinjer ledde till negativa känslor som frustration, maktlöshet och osäkerhet hos sjuksköterskorna (Anderson et al., 2003; Cleaver et al., 2014; Conlon & O Tuathail, 2010; Martin et al., 2013; McCann et al., 2005; Perboell et al., 2014; Slaven & Kisely, 2002; Wheately & Payne, 2009). Sjuksköterskorna kunde känna en rädsla för att förvärra situationen t.ex. när personer som avsiktligt skadat sig tillsammans vårdades med andra allvarligt sjuka eller skadade patienter på avdelningen (Andersson et al., 2003). Sjuksköterskorna kunde undvika patientgruppen då de inte visste hur de skulle hantera situationen (Andersson et al., 2003; Martin & Chapman, 2013; Wheately & Payne, 2009). 11
16 En faktor som ledde till negativa attityder var att patienten återkom i vården med sitt självskadebeteende och inte blev bättre (Martin et al., 2014; Reece, 2009; Wheately & Payne, 2009). Sjuksköterskorna tyckte att patienten vistades på fel ställe. De upplevde att de inte hade tillgång till psykiatrisk kompetens och hade därmed svårt att bedöma omfattningen av patientens skada (Andersson et al., 2003; Martin & Chapman, 2013; Slaven & Kisely, 2002). Sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns någon uppföljning för patienterna och ingen möjlighet att slussa patienten vidare till rätt instans (Andersson et al., 2003). Om orsaken till självskadebeteendet var ett självmordsförsök var personalen mer empatisk och hade medkänsla (McAllister et al., 2002; McCann et al., 2005). Om patienten inte hade för avsikt att begå självmord hade sjuksköterskorna en mer negativ attityd, om sjuksköterskorna då bedömde att patienten utfört handlingen för att få uppmärksamhet upplevde de frustration (Reece, 2009). I en av studierna framkom mer negativa attityder på större sjukhus detta kunde eventuellt förklaras genom att det var stressigare på ett större sjukhus (McAllister et al., 2002). 12
17 DISKUSSION Syftet med denna litteraturgranskning var att undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende. Det förekom både positiva och negativa attityder gentemot patientgruppen. Känslor påverkade attityderna, de vanligaste känslorna som framkom var maktlöshet, osäkerhet och stress. Detta skapade svårigheter vid vårdandet av patienterna. Faktorer, så som sjuksköterskornas ålder, erfarenhet och utbildning påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot patienterna. Det framkom att sjuksköterskorna kunde ha en negativ attityd gentemot patientgruppen vilket påverkade bemötandet. Brister som framkom var avsaknad av rutiner, riktlinjer och kunskap. Detta kunde vara del av orsaken till de känslor av t.ex. stress som sjuksköterskorna upplevde. Resultatdiskussion Attityder Enligt SBU (2015) förekommer det att personer med ett självskadebeteende upplever att vårdpersonal är dömande och inte lyssnar, vilket strider både mot ICN (2014) och HSL (1982:763). Litteraturgenomgången visade att det förekom att sjuksköterskor hade både positiva och negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Sjuksköterskornas attityder hade betydelse för hur patienterna blev bemötta och de påverkades av olika faktorer, detta stöds också av Karman et al. (2014), Saunders et al. (2012) och Timson et al. (2012). Sjuksköterskor har ansvar för att arbeta för allmänhetens sociala behov och detta ska ske med respektfullhet och medkänsla. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienter med självskadebeteende är av stor vikt för att patienterna ska få en god vård. Allmänhetens attityder gentemot psykisk ohälsa som enligt SOU (1992) kan vara negativa, påverkar psykiskt sjukas livssituation i stort. Den negativa attityd som förekommer i samhället gentemot psykiskt sjuka förekommer även inom vård och omsorg och påverkar även sjuksköterskor. Det är viktigt att arbeta övergripande med att förändra dessa attityder både på individ- och samhällsnivå. Sjuksköterskorna kunde ha en positiv attityd gentemot patienter med självskadebeteende. Dessa sjuksköterskor hade en säkerhet i hur de skulle hantera patientgruppen. De var lyhörda, empatiska och visade respekt, vilket är grundläggande krav på hur sjuksköterskor ska arbeta enligt ICN (2014). De positiva attityderna som framkommit var över lag inte så detaljerat 13
18 beskrivna i den granskade litteraturen. För patienterna kan självskadebeteende vara en form av bemästrandestrategi (Lindgren et al., 2004). Om sjuksköterskorna som bemötte dessa patienter hade kunskap om detta kunde det kanske leda till att de utvecklade mer positiva attityder. Bland annat kunde det uppfattas som positivt att patienterna inte begick självmord utan skadade sig istället. Då negativa attityder förekommer är det ofta så att sjuksköterskorna uppfattar att patienten använder sitt självskadebeteende för att försöka få uppmärksamhet (Lindgren et al., 2004; Wilstrand et al., 2007). När patienten försöker få uppmärksamhet och bekräftelse väcks negativa känslor hos sjuksköterskorna (Saunders et al., 2012; Timson et al., 2012). Den negativa attityden var även enligt litteraturgenomgången starkare då patienten återkom i vården och inte hade för avsikt att begå självmord. Sjuksköterskorna hade svårt att förstå patienternas handlande och känslor som stress, maktlöshet, frustration och hjälplöshet förekom hos sjuksköterskorna. Detta kunde leda till att sjuksköterskorna undvek patienterna eller t.o.m. blev arga på patienterna. Patienter som söker vård för självskadebeteende och får detta bemötande kan inte sägas få en god vård på lika villkor. Detta strider mot HSL (1982:763), vård ska enligt lagen även ges med respekt för alla människors lika värde. För sjuksköterskan kan negativa känslor leda till stress då hon inte kan bemästra sin situation. Enligt Benner och Wrubels omsorgsteori (1989) är det hur en person bemästrar en situation som avgör vad den upplever som stressframkallande. För patienterna är det av vikt att kunna få det stöd de behöver från sjuksköterskan så att de självständigt kan hantera sin situation. Om personen inte får hjälp att bemästra situationen finns det risk för att självskadebeteendet fortsätter. Både patient och sjuksköterska befinner sig i en situation som de inte bemästrar. Faktorer som påverkar sjuksköterskornas attityder Olika faktorer påverkar sjuksköterskornas attityder (Karman et al., 2014; Saunders et al. 2012). De vanligaste faktorerna som framkom i granskningen var sjuksköterskornas ålder, utbildning och erfarenhet. Brister i vården framkom som en faktor som påverkade sjuksköterskornas attityder och orsakade svårigheter. Sjuksköterskornas utbildning, ålder och erfarenhet av denna patientgrupp spelade roll för vilken attityd hon hade. Utbildning inom psykiatrin, högre ålder och mer erfarenhet av vården 14
19 påverkade alla positivt. Detta kunde berott på att de äldre sköterskorna hade mer erfarenhet och var mer självsäkra i sin roll. Men det kunde också berott på livserfarenheter som sjuksköterskorna skaffat sig på annat sätt. Yngre sjuksköterskor kunde uppleva svårigheter att bemästra situationen då de inte hade tillräckliga kunskaper eller erfarenheter, de fick då svårt att agera professionellt vilket ledde till att patienten inte fick rätt bemötande. Kunskapen om detta borde användas i större utsträckning vid rekrytering och anställning av sjuksköterskor inom vård och omsorg. Arbetsgivaren kunde satsa mer på internutbildning inom psykiatrisk omvårdnad, men det är även viktigt att kunna ta tillvara den kompetens som eventuellt redan finns. Kunskapen och erfarenheten måste finnas hos sjuksköterskan men även i organisationen som helhet för att kunskapen ska kunna spridas. Sjuksköterskorna inom psykiatrin upplever sig inte ha tillräcklig kunskap om självskadebeteende (Egan et al., 2012; Timson et al., 2012; Wilstrand et al., 2007). Det framkom även tydligt i litteraturgranskningen att många sjuksköterskor inom somatisk vård ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper om självskadebeteende. Sjuksköterskorna upplever det som en svårighet att patienten återkommer i psykiatrin och att de själva inte kan hantera patientgruppen (Saunders et al., 2012). I litteraturgenomgången framkom att då struktur och riktlinjer för hur vården av patienter med självskadebeteende saknades eller var otydliga ledde det till negativa känslor hos sjuksköterskorna. Känslorna påverkade sjuksköterskornas attityder gentemot patienterna, de hade en negativ attityd eller de undvek patienten. Det var tydligt att riktlinjer och struktur för denna vård var mycket viktig för att sjuksköterskornas attityder skulle kunna påverkas positivt. Det är därför viktigt att arbetet med att utveckla rutiner för omhändertagandet av dessa patienter fortsätter. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att bedöma vårdbehovet vilket är mycket viktigt för att patienterna ska kunna få den vård de har rätt till och för att förebygga att patienterna återkommer i vården med liknande problem. Detta skulle förhindra mänskligt lidande för patienten och även vara mer samhällsekonomiskt hållbart. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt litteraturgranskningen saknar. 15
20 Metoddiskussion Den valda designen var litteraturgranskning då den lämpade sig bäst för att skapa en översikt om befintliga kunskaper om sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende. Enligt Friberg (2012) ger en litteraturgranskning en översikt över vilken forskning som finns inom de valda området. Forsberg och Wengström (2008) tar upp att förutsättningen för en litteraturgranskning är att det finns tillräckligt många vetenskapliga artiklar med god kvalitet som utgör underlag för slutsatser och värderingar. Sökning utfördes i tre databaser, PsychINFO, PubMed och CINAHL, där sökorden kombinerades på olika sätt. Det framkom 20 relevanta artiklar. Som granskningsmall användes Willman et al. (2011), för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Vid kvalitetsgranskningen upptäcktes att en av artiklarna som visat på hög kvalitet enligt granskningsmallen hade mycket högt bortfall. Det kan ifrågasättas om artikeln var av hög kvalitet då alla kriterier inte uppfylldes men detta påverkade inte bedömningens resultat. Av dessa 20 valdes 13 artiklar ut som motsvarade syftet och ansågs ha tillräckligt god kvalitet eller relevans. Artiklarna var både kvalitativa och kvantitativa för att få olika infallsvinklar. Friberg (2012) beskriver att när man använder sig av både kvalitativa och kvantitativa studier blir de möjligt att studera ämnet ur olika perspektiv. De kvalitativa artiklarna var de som gav mest information och kunskap om sjuksköterskornas bemötande och vad som påverkade detta. De artiklar som valdes var skrivna på engelska och härrör från västvärlden, från fyra olika länder. Detta kan möjligen påverka resultatet då bara välfärdsländer är representerade. I några artiklar var det olika yrkesgrupper som deltog, men resultaten redovisades efter yrkesgrupp, där resultatet för sjuksköterskor lätt kunde urskiljas. Sjuksköterskornas utbildningsnivå och erfarenhet/år i yrket skilde sig åt i studierna, det var grundutbildade sjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor, akutsjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. I litteraturgranskningen valdes att undersöka sjuksköterskans attityder och faktorer som påverkar dessa. Enligt Högberg (2010) uttrycker termen attityder en inställning som byggts upp genom erfarenhet och uttrycker att man är för eller emot något. Attityd är en positiv eller negativ känsla för en person eller ett ämne och behöver inte betecknas som något enbart negativt som 16
21 idag kan förekomma. Artiklarnas resultat pekade åt samma håll vad gällde attityder, trots sjuksköterskornas olika kompetens. Detta har inte förändrats över tid om man jämför nyare artiklar med äldre. Friberg (2012) skriver att resultatet struktureras utifrån kategorier eller teman som framkommer under analysen. I litteraturgranskningen har begreppet ämnesområde används. Slutsats Sjuksköterskorna bemötte patienter med självskadebeteende med både negativa och positiva attityder. Attityderna påverkades av olika faktorer så som känslor, erfarenhet, stress, kunskap och brist på resurser, vilket ledde till svårigheter vid bemötandet och vårdandet av patientgruppen. Sjuksköterskans förhållningssätt vid mötet med patienter med självskadebeteende är mycket viktigt för att patienterna ska få ett tillräckligt bra bemötande. Vårdens kvalitet och patientsäkerheten skulle kunna öka om sjuksköterskorna som möter och vårdar patienter med självskadebeteende hade de resurser de enligt granskningen saknar. Litteraturgranskningen kan förhoppningsvis väcka frågan inom sjuksköterskeyrket och starta en diskussion om sjuksköterskor inom somatisk och psykiatrisk vård upplever att deras kompetens räcker för att bemöta dessa patienter? Fortsatta studier behövs för att i framtiden utveckla omhändertagandet av patienter med självskadebeteende och sträva mot likvärdig vård. 17
22 REFERENSER Anderson, M., Standen, P. & Noon, J. (2003). Nurses and doctors perceptions of young people who engage in suicidal behaviour: a contemporary grounded theory analysis. International Journal of Nursing Studies, 40(6), Angelöw, B. & Jonsson, T. (2015). Introduktion till socialpsykologi. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Benner, P. & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring: stress and coping in health and illness. Menlo Park, Calif.: Addison-Wesley, cop. Cleaver, K., Meerabu, L. & Maras P. (2014). Attitudes towards young people who self-harm: age, an influencing factor. Journal of Advanced Nursing, 70(12), doi: /jan Conlon, M. & O Tuathail, C. (2010). Measuring emergency department nurses attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy Scale. International Emergency Nursing Volume, 20(1), Crawford, T., Geraghty, W., Street, K. & Simonoff, M. (2003). Staff knowledge and attitudes towards deliberate self-harm in adolescents. Journal of Adolescence, 26(5), Dickstein, D. P., Puzia, M. E., Cushman, G. K., Weissman, A. B., Wegbreit, E., Kim K. L., Nock, M. K. & Spirito, A. (2015). Self-injurious implicit attitudes among adolescent suicide attempters versus those engaged in nonsuicidal self-injury. J Child Psychol Psychiatry, 56(10), Egan, R., Sarma, K.M. & O'Neill, M. (2012). Factors influencing perceived effectiveness in dealing with self-harming patients in a sample of emergency department staff. The Journal of Emergency Medicine, 43(6), doi: /j.jemermed Gonzales, A. & Bergstrom, L. (2013). Adolescent Non-Suicidal Self-Injury (NSSI). Interventions. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 26(2),
23 Favazza, A. (1996). Bodies under siege: Self-mutilation and body modification in culture and psychiatry. Baltimore: John Hopkins University. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. Friberg, F. (2012). Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Högberg, T. (2010). Not in my backyard: public attitudes towards mental illness and people with mental illness living in Sweden. Stockholm: LarsErics Digitala Print AB. Karlsson, L. (2007). Psykologins grunder. Polen: Studentlitteratur. Karman, P., Kool, N., Poslawsky, I. E. & van Meiljel, B. (2014). Nurses' attitudes towards self-harm: a literature review. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(1), Kiekensa, G., Bruffaertsa, R., Nockb, M. K., Van de Venc, M., Wittemanc, C., Mortiera, P., Demyttenaerea, K. & Clae, L. (2015). Non-suicidal self-injury among Dutch and Belgian adolescents: Personality, stress and coping. European Psychiatry, 30(6), Lindgren, B., Wilstrand, C., Gilje, F. & Olofsson, B. (2004). Struggling for hopefulness: a qualitative study of Swedish women who self-harm. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 11(3), Martin, C. & Chapman, R. (2013). A mixed method study to determine the attitude of Australian emergency health professionals towards patients who present with deliberate selfpoisoning. International Emergency Nursing, 22(2), McAllister, M., Creedy, D., Moyle, W. & Farrugia, C. (2002). Nurses attitudes towards clients who self-harm. Journal of Advanced Nursing, 40(5),
24 McCann, T., Clark, E., McConnachie, S. & Harvey, I. (2005). Accident and emergency nurses' attitudes towards patients who self-harm. Accident and Emergency Nursing, 14(1), McCarthy, L. & Gijbels, H. (2009). An examination of emergency department nurses' attitudes towards deliberate self-harm in an Irish teaching hospital. International Emergency Nursing, 18(1), Patterson, P., Whittington, R. & Bogg, J. (2007). Measuring nurse attitudes towards deliberate self-harm: the Self-Harm Antipathy Scale (SHAS). Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(5), Perboell, P.W., Hammer, N.M., Oestergaard, B. & Konradsen, H. (2014). Danish emergency nurses' attitudes towards self-harm a cross-sectional study. International Emergency Nursing, 23(2), Reece, J. (2005). The language of cutting: initial reflections on a study of the experiences of self-injury in a group of women and nurses. Issues in Mental Health Nursing, 26(6), Saunders, K., Hawton, K., Fortune, S. & Farrell, S. (2012). Attitudes and knowledge of clinical staff regarding people who self-harm: a systematic review. Journal of Affective Disorders, 139(3), doi: /j.jad SOU 1992:73 Välfärd och valfrihet service, stöd och vård för psykiskt störda. Slutbetänkande av Psykiatriutredningen. Stockholm: Norstedts tryckeri AB. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering [SBU]. (2015). Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende. Alert-rapport nr
25 SFS 1982: Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat den 10 november, 2015, från Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 3 mars, 2015, från etslag _sfs / Slaven, J. & Kisely, S. (2002). Staff perceptions of care for deliberate self-harm patients in rural Western Australia: a qualitative study. Australian Journal of Rural Health, 10(5), Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 12 januari, 2016, från kod_2015.pdf Timson, D., Priest, H. & Clark-Carter, D. (2012). Adolescents who self-harm: professional staff knowledge, attitudes and training needs. Journal of Adolescense, 35(5), doi: /j.adolescence Van der Kluit, M. J. & Goossens, P. J. (2011). Factors influencing attitudes of nurses in general health care toward patients with comorbid mental illness: an integrative literature review. Issues in Mental Health Nursing, 32(8), doi: / Wheatley, M. & Austin-Payne, H. (2009). Nursing staff knowledge and attitudes towards deliberate self-harm in adults and adolescents in an inpatient setting. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 37(3),
26 Wilstrand, C., Lindgren, B-M., Gilje, F. & Olofsson, B. (2007). Being burdened and balancing boundaries: a qualitative study of nurses' experiences caring for patients who selfharm. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(1), Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. 22
27 Bilaga 1. Litteratursökning Databaser Sökord Antal träffar Valda träffar PubMed Self harm 6062 PubMed Self harm, nurses, 93 7 attitude PubMed Self harm, nurses, 22 4 attitude, qualitative PsychINFO Self harm nurses 61 9 attitude PsychINFO Non suicidal selfinjury PsychINFO Non-suicidal selfinjury 40 3 attitudes PsychINFO Non-suicidal selfinjury 2 2 nurses attitudes PsychINFO Non-suicidal selfinjury 8 4 nurses experiences CINAHL Self harm, nurses, attitude CINAHL Self harm, nurses, attitude, qualitative
28 Bilaga 2. Artikelmatris Författare, land, år. Titel Syfte Metod Design Dataanalys Etik Kvalitet Deltagare, bortfall Konklusion Anderson, M., Standen, P. & Noon, J. England, 2003 Nurses and doctors perceptions of young people who engage in suicidal behaviour: a contemporary grounded theory analysis. Att undersöka vilka uppfattningar personalen har om ungdomar med självskadebeteende. Design: kvalitativ metod Datainsamlingsmetod: semistrukturerade intervjuer Dataanalys: grounded theory analys. Etik: ja Kvalitet: medel Deltagare: 45 Bortfall:0 Personalen kan uppleva frustation och brist på förståelse varför man självskador. Sjuksköterskorna tyckte att de hade bristande kunskap för att vårda patienterna. Cleaver, K., Meerabu, L. & Maras, P. England, 2014 Attitudes towards young people who selfharm: age, an influencing factor. Att undersöka personalens attityder gentemot unga patienter som självskadar. Design: blandad kvantitativ och kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod: semistrukturerade intervjuer och frågeformulär. Dataanalys: deskriptiv studie Etik: ja Kvalitet: hög Deltagare: 610 personer tillfrågades, 408 svarade. Bortfall: 202 Saknades: 6 12 personer valdes ut för intervju, varav 7 var sjuksköterskor, resterande ambulanspersonal. Inom sjuksköterskegruppen fanns positiva attityder gentemot unga patienter med självskadebeteende. Det fanns signifikant skillnad för att sjuksköterskorna upplevde att ungdomarna med självskadebeseende inte kunde se konsekvenserna av sitt handlande. Conlon, M. & O Tuathail, C. Irland, 2010 Measuring emergency department nurses attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy Scale Att utföra en mätning av sjuksköterskors attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Design: kvantitativ metod Datainsamlingsmetod: frågeformulär Dataanalys: deskriptiv Etik: ja Kvalitet: hög Deltagare: 168 Utvalda 100 Bortfall: 13 Sjuksköterskorna hade något negativa attityder gentemot patienter med självskadebeteende. Det fanns signifikans för att sjuksköterskornas ålder hade betydelse för positiva attityder gentemot patienter med självskadebeteende. 24
Tabell 4 Artikelöversikt
Tabell 4 Artikelöversikt Publikationsår 2007 2005 Anderson, M., & Standen, P.J. Anderson, M., Standen, P.J., & Noon, J.P. Attitudes towards suicide among nurses and doctors working with children and young
Faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende
EXAMENSARBETE Våren 2010 Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad, kandidatnivå Faktorer som påverkar vårdpersonalens attityder gentemot patienter med självskadebeteende Författare Mikaela Jakob Nergjivane
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende
Sjuksköterskors bemötande av patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Författare: Liza Almroth & Johanna Lindvall Program: Sjuksköterskeprogrammet Ämne: Examensarbete Omvårdnad 15 hp Kurskod:
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende
Faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Factors that Affect Nurses Attitudes Towards Patients with Self-injury Behavior A Literature Review
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar
Faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende
EXAMENSARBETE VÅREN 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad, kandidatnivå Faktorer som kan påverka sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende Författare Maria Möllerstedt Amanda
Omvårdnadspersonals upplevelser i vårdandet av personer med självskadebeteende. Nursing staff s experiences in the care of people who self-harm
Omvårdnadspersonals upplevelser i vårdandet av personer med självskadebeteende Nursing staff s experiences in the care of people who self-harm Författare: Ann-Kristine Adrelius och Ellinor Schultz HT 2016
Sjuksköterskors upplevelser i bemötandet med personer som skadar sig själv
EXAMENSARBETE GRUNDNIVÅ Våren 2012 Sektionen för Hälsa och Samhälle Sjuksköterskeprogrammet Omvårdnad 15 Hp Sjuksköterskors upplevelser i bemötandet med personer som skadar sig själv Författare Teuta Haliti
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda. personer med självskadebeteende. - en litteraturöversikt.
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende. - en litteraturöversikt. HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad FÖRFATTARE: Annelie Ivekrans, Carina Rydberg HANDLEDARE: Ingrid Widäng JÖNKÖPING
Att vårda patienter som självskadar
Jessica Andersson och Emma Hannerstam Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22hp, VKG1XX, V61, HT 2012 Grundnivå Handledare: Ragnar Piskator
Självskadebeteende - Sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning
Omvårdnad Uppsats 15 hp Självskadebeteende - Sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning Författare: Anna Johansson & Linnéa Williamsson Termin: VT11 Kurskod: 2OM340 Humanvetenskapliga
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning
EXAMENSARBETE Sjuksköterskors attityder till och faktorer som påverkar vård av patienter med självskadebeteende vid akutmottagning En systematisk litteraturöversikt Josephina Ekedahl Ristin Kant Sjuksköterskeexamen
PSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Vård och bemötande av personer med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa En litteraturstudie
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Specialistsjuksköterskeprogrammet Vård och bemötande av personer med emotionell instabil personlighetsstörning och liknande ohälsa En litteraturstudie Författare
Sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende
Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Adelningen för Omvårdnad Madelen Andersson Sjuksköterskans attityder till patienter med självskadebeteende Nurses attitudes towards patients with Self-Injurious
Svensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Om självskadebeteende och bemötande
Om självskadebeteende och bemötande Marie Svensson, leg psykolog Maria Sandström, leg psykolog Team självskadebeteende Vuxenpsykiatrimottagning Emotionell instabilitet, Agneslundsvägen 14A, Malmö Agenda
Psykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Bilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
BEMÖTANDE AV UNGDOMAR MED DIREKT SJÄLVSKADEBETEENDE INOM SOMATISK VÅRD
Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa BEMÖTANDE AV UNGDOMAR MED DIREKT SJÄLVSKADEBETEENDE INOM SOMATISK VÅRD ISAK JOHANSSON JOHAN SJÖBERG Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Kursbeteckning VO1303
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Attityder gentemot patienter med självskadebeteende - En litteraturöversikt över akutsjuksköterskors tankar, känslor och handlingar
Sanna Norder och Susanne Pettersson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 15 hp, V61, HT 2012 Grundnivå Handledare: Anita Dahlstrand Examinator:
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Författare: Lina Isaksson & Josefin Perätalo Handledare: Sigrid Stjernswärd Kandidatuppsats Hösten 2015 Lunds
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.
[Type text] [Type text] [Type text] Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård. En litteraturstudie Amanda Mörth & Sofie Svensson 2013 Examensarbete,
I HAVE BECOME CYNICAL VÅRDPERSONALENS KÄNSLOR GENTEMOT PATIENTER SOM SKADAR SIG SJÄLVA - En litteraturstudie
Utbildningsprogram för sjuksköterskexamen 180 hp Kurs VO453C Ht 2009 Examensarbete 15 hp I HAVE BECOME CYNICAL VÅRDPERSONALENS KÄNSLOR GENTEMOT PATIENTER SOM SKADAR SIG SJÄLVA - En litteraturstudie Författare:
Sjuksköterskors upplevelser och attityder i vårdandet av personer med självskadebeteende
Fredrik Ahlström och Johan Andersson Ersta Sköndal Högskola, Institutionen för vårdvetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskapligt fördjupningsarbete i vårdvetenskap, 15 hp, Kurs V61, 2012 Handledare:
Självskadebeteende Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som självskadar
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:68 Självskadebeteende Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter som självskadar
Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes
Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Kandidatexamen Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård
Examensarbete Kandidatexamen Sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård En litteraturöversikt Nurses experiences of meeting patients with deliberate
Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög
Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
SJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Att hjälpa en sårad tiger
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete Att hjälpa en sårad tiger Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende Helping a wounded
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI
GENUSMEDVETEN OCH UNGDOMSVÄNLIG FYSIOTERAPI En modell för att möta unga med psykisk ohälsa Maria Strömbäck Med dr, specialist fysioterapeut i mental hälsa Skapa rum Ung femininitet, kroppslighet och psykisk
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård
Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
SJUKSKÖTERSKAN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN UPPFATTNINGAR OCH ERFARENHETER AV PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA
Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKAN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN UPPFATTNINGAR OCH ERFARENHETER AV PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA EN LITTERATURSTUDIE JENNY MAGNUSSON EMMA NILSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
April Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013
Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,
Sjusköterskans attityder och betydelsefulla faktorer i mötet med patienter med självskadebeteende
AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjusköterskans attityder och betydelsefulla faktorer i mötet med patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Therese Andersson
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Självmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende.
Vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Josefin Näslund & Linnéa Ranfjäll VT 15 Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet,
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Mäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län
Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Synpunkter på Ds 2012:36
Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST
Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor
Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters
EXAMENSARBETE. Sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter med självskadebeteende. En litteraturstudie. Sandra Bengtsson Ulrica Hermansson
EXAMENSARBETE Sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter med självskadebeteende En litteraturstudie Sandra Bengtsson Ulrica Hermansson Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Värdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Validand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll
Att möta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Att möta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården En litteraturstudie om sjuksköterskans attityder, känslor och upplevelser Författare Sandra Jäder
SUICIDALA PATIENTER. - vad påverkar sjuksköterskans attityd? Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa. Cecilia Vistrand
SUICIDALA PATIENTER - vad påverkar sjuksköterskans attityd? FÖRFATTARE Therese Johnson Cecilia Vistrand PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet, 180hp OM5250 Examensarbete i omvårdnad, grundnivå HT 2012 OMFATTNING
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag