Fler vägar in 0 (9) Dnr: 15/3458
|
|
- Lena Lund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Christin N. Granberg Avdelningen för arbetsgivarpolitik Dnr: 15/ (9) Fler vägar in Inledning I denna rapport redovisas Sveriges kommuner och landstings (SKLs) arbete med den av Europeiska socialfonden finansierade förstudien Fler vägar in. Bakgrund Europeiska socialfonden är EU:s verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Socialfondsprogrammet för ska bidra till att uppnå Europa 2020-strategins målsättningar om en hållbar, inkluderande tillväxt och är därigenom ett stöd för att utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Nationella satsningar ska bidra till skapandet av hållbara och gemensamma standarder och/eller strukturer samt samordnade och strukturerade metoder, tillämpningar och arbetssätt. Svenska ESF-rådet utlyste i augusti 2015 medel för en förstudie på temat Framtidens välfärd, kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. SKL beviljades medel för att identifiera problem och utveckla strategier för ett regionalt och lokalt utvecklingsarbete i syfte att klara kompetensförsörjningen inom välfärden. Förstudien har pågått under perioden 1 december 2015 till och med 30 juni Syftet är att skapa ett beslutsunderlag inför utlysningen av ett genomförandeprojekt. Förstudien ska bidra med kunskap om vilka problem som är mest angelägna att bemöta och vilka strategier som bedöms vara mest effektiva för att ge svar på dessa problem. Förstudien Fler vägar in har tre delar vilka logiskt hänger ihop på så sätt att de alla berör kompetensförsörjningen inom välfärdens organisationer, men de tre delarna är samtidigt fristående från varandra på så sätt att de berör var sitt avgränsat problem. En del har handlat om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och gått under namnet Hållbart arbetsliv Socialsekreterarrollen i utveckling. En annan del handlar om samordningsförbundens roll i framtidens välfärd och har gått under namnet FINSAM. En tredje del har handlat om kompetensförsörjning till välfärden och har gått under namnet Breddad rekrytering. I denna korta rapport presenteras förstudiens resultat och förslag till genomförandeprojekt.
2 Förslag på genomförandeprojekt tre strategiska spår SKL väljer för ett genomförandeprojekt att utveckla tre olika strategier vilka ligger i linje med de tre delspår som projektet arbetat med. Nedan presenteras först det som är gemensamt för strategierna och därefter presenteras strategierna var för sig. SKL menar att Fler vägar in ska ses som en kedja av processer för att möjliggöra för grupper som idag står utanför arbetsmarknaden att bli en del i svensk välfärds verksamhets- och kvalitetsutveckling. Utmaningen att skapa en inkluderande och hållbar arbetsmarknad är så komplex att olika kompetenser behöver medverka och utmaningen måste lösas parallellt på flera olika plan. De tre spåren kräver samarbete med olika aktörer som har möjlighet och mandat att påverka strukturer, arbetssätt och metoder. Det handlar om att stödja och rusta såväl den enskilda individen som arbetsplatsen, samt att samordna olika aktörer för att skapa samsyn och samverkan för ett inkluderande arbetsliv och ett minskat utanförskap. Ett gemensamt kansli SKL bedömer det vara möjligt att samordna ESF-finansierade projekt inom flera områden i ett gemensamt programkontor/skl-kansli. Inom ett gemensamt kansli kan erfarenhetsutbyte och kompetensutbyte ske mellan olika inriktningar. SKL:s tanke är att utöka Plug In:s kanslifunktion till att även inrymma de tre spåren inom förstudien Fler vägar in. Plug In:s kanslifunktion kan då utökas utifrån faktiska behov så att effektivitets- och samordningsvinster kan göras. Istället för att som idag, med verksamheten främst kopplad till avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, skulle den kunna utvidgas till att även omfatta projekt som drivs från andra avdelningar som exempelvis Breddad rekrytering som idag drivs av arbetspolitiska avdelningen. Inget formellt beslut finns för närvarande om en sådan förändring och den måste utgå från vad som är bäst för projektdelarna. Varför ska SKL ta på sig ett genomförandeprojekt? SKL är lämplig som ägare av detta genomförandeprojekt eftersom det är en intresse- och arbetsgivarorganisation för landets kommuner, landsting och regioner med totalt ca 1,2 miljoner medarbetare. På så vis har SKL upparbetade kontakter och samarbete med andra aktörer, etablerade arenor för samverkan för att åstadkomma strukturella förändringar som t ex fackliga organisationer, utbildningsanordnare och myndigheter. SKL har också nära samarbete bland annat gällande den finansiella samordningen (FINSAM) till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Nationella Nätverket för Samordningsförbund. SKL är också en del av Nationella rådet. SKL har också politiskt förankrade uppdrag som ligger i linje med utlysningen Framtidens välfärd. Vidare kan SKL nyttja sina befintliga nätverk inom organisationen och dess medlemmar för spridning och förankring, och för att säkerställa att aktiviteter, information och material är utifrån aktörernas intresse och behov. Andra resurser som också finns inom SKL är engagerade och kunniga medarbetare som kan användas som experter. SKL har även etablerade kontakter till forskare inom området. Det finns inom SKL stor erfarenhet av att driva projekt och utveckla perspektiv. Möjligheterna att pilottesta och utvärdera eventuella arbetssätt, metoder och tillämpningar är också goda. SKL delar ESF- 1
3 rådets uppfattning att horisontella principer ska genomsyra allt utvecklingsarbete och har motsvarande styrdokument i sin egen organisation. Det finns stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering, bl. a. till följd av satsningen Hållbart arbetsliv, HÅJ och den kunskap och de erfarenheter som finns samlade i jamstall.nu. Slutligen har SKL stor erfarenhet av att driva ett större ESF-finansierat projekt med flernivåstyrning genom Plug in. Därmed har SKL upparbetade rutiner för ekonomihantering, administration, utvärdering och uppföljning samt kommunikation. Möjlighet till utvärdering Svenska ESF-rådet använder sig systematiskt av uppföljning och utvärdering. De tre spåren kan både följas upp kontinuerligt och utvärderas. Projektet är utformat för att kunna dra nytta av uppföljning och utvärdering till flera olika mervärden och fördelar. Det kan exempelvis vara till nytta för lokal, regional och nationell måluppfyllelse, för att bidra till långsiktigt lärande och för att systematiskt undersöka vad som är verksamt under olika förutsättningar så framtida arbete kan utgå från vad som har visat sig fungera. Uppföljning och utvärdering behöver anpassas efter i vilken fas projektet befinner sig. Initialt kan en analys göras av vilka förutsättningar projektet har att bidra till värdefulla förändringar. En mer detaljerad plan för uppföljning och utvärdering kan också utformas. Uppföljningar kan göras för att kontinuerligt under projektets gång bidra till lärande och justeringar av projektet för ökade möjligheter till positiva effekter. En slututvärdering kan göras för att bidra till spridning och implementering. Projektet kan följas upp och utvärderas på flera olika vis. Uppföljning och utvärdering kan göras kvalitativt och kvantitativt. Uppföljning och utvärdering kan täcka såväl aktiviteter som kortsiktiga resultat och långsiktiga effekter. Uppföljning och utvärdering kan med fördel täcka utvärderingskriterierna måluppfyllelse, effektivitet, komplementaritet, nytta och relevans. Uppföljning och utvärdering kan gälla såväl förändringar vad gäller individer som metodutveckling eller strukturella förändringar av organisationer eller policy. 2
4 SKLs tre spår inom förstudien Fler vägar in a) Hållbart arbetsliv, socialsekreterarrollen i utveckling Identifierade problem och utmaningar En stor andel av de som betraktas som långvariga biståndsmottagare 1 har arbetslöshet som främsta försörjningshinder. Förstudien har identifierat att professionen socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd behöver ha bättre förutsättningar och mer kunskapsbaserade metoder och arbetssätt för att kunna utföra ett effektivt arbete i förhållande till denna målgrupp. På så vis skulle målgruppen snabbare kunna återgå till självförsörjning och bidra till personal- och kompetensförsörjningen inom välfärdens organisationer. Idé på strategi för att bemöta problemen och utmaningarna Genom att stärka socialsekreterarnas förutsättningar (förbättrade utredningsmetoder, administrativt stöd mm) att utföra sitt arbete blir deras förmåga att möta målgruppens behov bättre och i förlängningen görs socialsekreterarprofessionen inom ekonomiskt bistånd också mer attraktiv, en kunskap som senare kan överföras också till andra yrkesgrupper. När målgruppens behov av stöd bättre tillgodoses ökar sannolikheten att de långvariga biståndsmottagarna snabbare återgår till självförsörjning. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? Att stora grupper av individer under lång tid lever av försörjningsstöd är en nationell angelägenhet. Långvarigt biståndsmottagande bidrar till sämre livskvalitet för individen och ger även stora kostnader för kommunerna. Att på en nationell nivå stärka metod- och kunskapsbasen och förutsättningarna inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd så att långvariga biståndsmottagare blir självförsörjande är därför en angelägenhet för alla Sveriges kommuner. Denna strategi ligger också i linje med ESFs målsättning att Stärka ställningen på arbetsmarknaden för / / personer som står långt från arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Genomförandeprojektets upplägg Genomförandeprojektet ska bestå av ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar på att förbättra verksamheterna inom flera av de områden som förstudiens analys identifierar. Arbetet ska bedrivas i ett antal av Sveriges kommuner vilka ges möjlighet att stärka upp sina verksamheter inom flera relevanta områden. Det är värt att notera att de områden som identifierats som utmanande i denna studie inte är okända sedan tidigare. Genomförandeprojektet innebär ett större fokus att möta och utveckla det forskning, praktiker och representanter för kommunerna i referensgruppen menar utgör utmaningar verksamheten. 1 Det vill säga de som under ett kalenderår haft försörjningsstöd tio månader eller mer. 3
5 Aktiviteter inom genomförandeprojektet För att uppnå syftet ska genomförandeprojektet ta sikte på nedanstående förbättringsområden. Kommunerna som deltar gör dock egna prioriteringar av aktiviteterna utifrån de lokala behoven. - Att testa, utvärdera och utveckla arbetssätt/metoder exempelvis utrednings- och bedömningsinstrument, digitalisering, extern och intern samverkan för att nå målgruppen långtidsmottagare av ekonomiskt bistånd. - Att stärka brukarens delaktighet genom att utgå från brukarens perspektiv under hela processen och göra fortlöpande uppföljningar tillsammans med brukaren, såväl under som efter avslutad biståndstid. - Att ge socialsekreterarna avlastning genom kvalificerat administrativt stöd. - Att förstärka yrkesintroduktionen och utveckla en kompetenstrappa för socialsekreterare, från inskolning till erfarna handläggare. Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För samhället Detta utvecklingsarbete skulle på samhällsnivå bidra till en breddad rekryteringsbas för offentlig och privat sektor och minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. För mottagare av ekonomiskt bistånd Detta utvecklingsarbete skulle för brukaren innebära ökad delaktighet och en snabbare väg till rätt insats och egen försörjning samt ökad möjlighet att påverka utvecklingen av verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. För verksamheterna Detta utvecklingsarbete skulle på verksamhetsnivå innebära en breddad och tryggad personal- och kompetensförsörjning. Med en stabil och attraktiv verksamhet kan man fokusera på utvecklingsarbete som gynnar kvaliteten och ökar rättssäkerheten. För socialsekreterarna Detta utvecklingsarbete skulle för socialsekreterarna bidra till ökad trygghet i sitt yrkesutövande och en upplevelse av minskad arbetsbörda. I och med att verksamheten utvärderas stärks också socialsekreterarna i sin profession då arbetssätt/metoder i större utsträckning är kunskapsbaserade. b) Finansiell samordning Identifierade problem och utmaningar Samordningsförbunden är en unik konstruktion i svensk förvaltningshistoria. Samverkansmodellen är i varierande grad förankrad hos huvudmännen, de ekonomiska förutsättningarna, organiseringen och arbetssätten hos samordningsförbunden ser idag olika ut. Förstudien har identifierat flera förbättringsområden som kan bidra till att utveckla förbunden som arenor för lokal samverkan och bli 4
6 inledningen till ett kvalitetshöjande arbete för att FINSAM på nationell nivå ska bli en mer kunskapsdriven verksamhet. Idé på strategi för att möta problem och utmaningar Genom att öka, utveckla och sprida kunskap om arbetssätt och metoder på individ-, organisations- och samhällsnivå kan i första hand små och medelstora samordningsförbund stärkas. Gemensamma arbetssätt som exempelvis behovsanalyser testas och kan bidra till att behovsgrupper synliggörs på ett systematiskt sätt. Av de i förstudien identifierade förbättringsområdena föreslås några utgöra grund för ett genomförandeprojekt. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? Att grupper av individer under lång tid är arbetslösa och/eller sjukskrivna samt beroende av offentlig försörjning är en nationell angelägenhet. Långvarig arbetslöshet och sjukskrivning bidrar till sämre livskvalitet för individen och innebär kostnader för samhället. Att på en nationell nivå stärka FINSAM och samordningsförbundens strukturella roll i välfärden så att personer med sammansatta rehabiliterings-behov erbjuds stöd av god kvalitet är en nationell angelägenhet. Gemensamma utvärderingar och ökade möjligheter för samordningsförbunden att lära av varandra bidrar till en generellt ökad kvalitet i förbundens verksamhet. Denna strategi ligger också i linje med ESFs målsättning att Stärka ställningen på arbetsmarknaden för / / personer som står långt från arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Genomförandeprojektets upplägg Organisatoriska och strukturella insatser inom samverkande myndigheters och olika aktörers uppdrag föreslås kombineras med direkta insatser för kvinnor och män som ingår i Socialfondens primära målgrupper. Samtliga individinriktade insatser ska utföras lokalt/ regionalt som pilotprojekt av några samordningsförbund där ett helhetsperspektiv och individens delaktighet i och möjlighet att påverka insatsen är i centrum. Samordningsförbund som deltar kan göra egna prioriteringar av aktiviteterna utifrån de lokala behoven. Aktiviteter inom genomförandeprojektet - Utveckling och spridning av långsiktiga metoder och arbetssätt i syfte att ge ett stöd till små och medelstora samordningsförbund att utveckla lokalt framgångsrika samverkansmodeller. - Insatser för nyanlända och utrikes födda med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera myndigheter. - Insatser för personer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera myndigheter på grund av psykisk ohälsa. - Kompetensutveckling inom några utvalda områden som verksamhets- och administrativ utveckling för förbundschefer/motsvarande och specialistfunktioner. 5
7 Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För samhället Detta utvecklingsarbete skulle på samhällsnivå bidra till att samordningsförbundens legitimitet ökar på lokal, regional och nationell nivå samt att den finansiella samordningen är en resurseffektiv del i välfärdsarbetet. Därigenom kan samhällets kostnader för offentliga försörjningsformer minska. För medborgaren Detta utvecklingsarbete skulle på medborgarnivå bidra till att medborgare som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser får stöd och rehabilitering med god kvalitet som ger dem möjlighet att försörja sig själva eller att närma sig arbetsmarknaden. För samordningsförbundens medlemmar Detta utvecklingsarbete skulle för samordningsförbundens medlemmar kunna bidra till att samverkan mellan dels berörda myndigheter samt dels mellan myndigheter och övriga berörda aktörer utvecklas. Resurser kan användas mer effektivt. Arbetet skulle även kunna bidra till en breddad rekryteringsbas för offentlig och privat sektor. För samordningsförbunden Detta utvecklingsarbete skulle kunna bidra till att metoder och arbetssätt utvecklas och sprids. Därigenom blir det möjligt att på ett innovativt sätt integrera kända framgångsfaktorer på både individoch strukturell nivå så att positiva resultat och effekter av insatserna kan redovisas. c) Breddad rekrytering Identifierade problem och utmaningar Kompetenskraven inom välfärden är höga, samtidigt som allt fler står utanför arbetsmarknaden. Arbetsgivarna efterfrågar medarbetare inom legitimationsyrken och med komplett gymnasieutbildning som t ex undersköterska och barnskötare. I konkurrens med andra ska välfärdens arbetsgivare rekrytera morgondagens arbetskraft. Samtidigt utbildas inte tillräckligt många för att möta välfärdens behov. Dessutom går välfärden så att säga miste om halva rekryteringsbasen på grund av begränsande normer om kön. Idé på strategi för att bemöta problemen och utmaningarna För att klara dessa utmaningar behöver arbetsgivarna hitta innovativa lösningar. Arbetsgivaren behöver omorganisera arbetet för att skapa jobb som bättre matchar de arbetssökande. Genom anpassade krav skapas fler vägar in till välfärdsjobben. Det handlar samtidigt om att kunna kombinera anställning med utbildning för att optimera den potential dessa nya medarbetare besitter. Målet är väl fungerande verksamheter och ett minskat utanförskap. Strategierna i arbetet är: 6
8 Att använda kompetensen rätt så att medarbetarna får arbeta på toppen av sin kompetens. Arbetsuppgifter som ligger utanför medarbetarnas kompetens blir väldefinierade tjänster och anställning till andra som idag står utanför arbetsmarknaden. Att bredda rekryteringen genom att matcha kompetensen hos nyanlända och personer med funktionsnedsättning mot dessa nya tjänster. Män som får chans att prova på arbete inom välfärden får möjlighet att göra mer medvetna studie- och yrkesval. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? I ett kompetensförsörjningsarbete som innebär att ändra arbetets organisering, skapa ett mer differentierat arbetsliv och skapa förutsättningar för andra grupper att ta sig in i välfärden är SKL en given aktör. SKL värnar om den svenska modellen och har mandat att för medlemmarnas räkning teckna centrala kollektivavtal. I arbetet för långsiktighet och hållbarhet måste därför befintliga kollektivavtal nyttjas och vid eventuellt uppkomna behov kan förhandling tas upp med berörda parter. De horisontella principerna är såväl mål som medel, då det handlar om att ta tillvara kompetensen hos nyanlända, personer med funktionsnedsättning och bryta normer för kön. Genomförandeprojektets upplägg/förutsättningar Att skapa ett hållbart och inkluderande arbetsliv. För ett hållbart och inkluderande arbetsliv måste medvetenhet och kunskap öka och förutsättningar skapas för att tillvarata kompetensen hos nyanlända, personer med funktionsnedsättning och underrepresenterat kön. Utgångspunkten är ett normkritiskt perspektiv och en inriktning på att undanröja hinder, värdesätta mångfald i verksamheterna samt ge likartade förutsättningar för alla. Utan inkluderande arbetsplatser hjälper det inte om vi rustar den enskilde arbetssökande. Det resulterar i att den enskilde bara går runt i systemet och det blir inte någon långsiktig lösning och egen försörjning. Därför måste fokus flytta från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd till en fråga som handlar om kompetensförsörjning. Samarbete och samsyn med de fackliga organisationerna. SKL har lång erfarenhet av att i verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsfrågor samarbeta med de fackliga organisationerna. Arbetet behöver därför ske i samverkan med fackliga parter på nationell nivå såväl som lokalt hos medlemmarna; kommuner, landsting och regioner. Aktiviteter i en genomförandefas ska utgå från samverkan och baseras på bästa tillgängliga kunskap inom området, ska prövas och utvärderas för att vara relevant. Nationell samordning. Förutsättningar för ett hållbart och inkluderande arbetsliv är ett väl fungerande samarbete och en samsyn mellan de aktörer som har möjlighet att påverka strukturer lokalt, regional och nationellt. Identifierade aktörer är fackliga organisationer, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen samt regionala kompetensplattformar. Målsättningen för alla parter måste vara reguljära jobb utan bidrag. Verka för ett anpassat utbildningssystem. Ett utvecklat samarbete mellan lokal, regional och nationell nivå kan öka incitamenten och kraven för utbildningsanordnare att anpassa utbud efter kompetensbehov inom välfärden. Samarbetet innebär en gemensam röst för att föra dialog med myndigheter som t ex Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare, för att 7
9 säkerställa att de bidrar med relevant stöd som brygga mellan dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och välfärdens arbetsgivare. Flernivåstyrning. SKL ser ett mervärde att samarbeta med de regionala kompetensplattformarna eftersom redan etablerade relationer kan tillvaratas. Det gäller såväl politiska- som tjänstemannaarenor, andra arbetsgivare i regionen samt gentemot utbildningsanordnare. SKL kan som nationell aktör ge kompetensplattformarna legitimitet i utvecklingsarbetet som rör välfärden, att utveckla och anpassa verktyg, metoder och arbetssätt för att möta lokala förutsättningar och utmaningar. Dessutom kan kompetensplattformarna samordna arbetet med andra initiativ, projekt och insatser som görs i regionen. De regionala banden stärks ytterligare då SKL kan knyta samman de förtroendevalda som sitter i de regionala partnerskapen på SKL-mandat. Aktiviteter inom genomförandeprojektet För ett meningsfullt genomförandeprojekt behövs minst två och som mest ca tio medlemmar (kommuner, landsting och/eller regioner). De regionala kompetensplattformarna kontrakteras efter väldefinierade kriterier för att initiera, följa upp och sprida utvecklingsarbete. De kontrakterar i sin tur minst fem medlemmar som bedriver förändrings- och utvecklingsarbete som baseras på ovanstående strategier och förutsättningar. De lokala arbetsgivarna ska anställa personer med funktionsnedsättning, nyanlända och/eller fler män till vård och omsorgsyrken. Fokus är att skapa en fungerande samsyn och samverkan som behövs för att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för kompetensförsörjning inom välfärden och ett minskat utanförskap. Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För de som står utanför arbetsmarknaden Fler får möjlighet till arbete och egen försörjning. För medarbetare i välfärden Ett hållbart och inkluderande arbetsliv. För medborgare En verksamhet som bättre svarar upp mot brukarens, patientens, elevens, invånarens behov när deras erfarenhet är inkluderad i verksamheternas utveckling. För kommun, landsting, region Kompetensförsörjning i välfärden. Ökad effektivitet och kvalitet i verksamheterna. 8
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merResultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå
Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd Stellan Berglund Skellefteå carina.cannertoft@skl.se Förstudie - Finsam Uppdrag Skapa underlag för en strategisk diskussion hur
Läs merProjektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM
2015-08-24 1 (7) Avd för utbildning och arbetsmarknad Projektidé för delprojekt en förstudie om FINSAM Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) planerar genomföra en förstudie för att motverka utanförskap
Läs merSocialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Läs merKommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157
Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté
Läs merVerksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Läs merFörberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Kommande möten Regionala ordförande och samordnare 19 april Diskussion
Läs merRegional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2018 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET I STOCKHOLMS LÄN 16 JUNI 2017 Det övergripande
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merEuropeiska Socialfonden, april 2015
Europeiska Socialfonden, april 2015 December 2014 Nationella programmet godkänns Januari 2015 Regionala och nationella handlingsplaner godkänns Januari 2015 Första utlysningarna öppnar (stort fokus på
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merEuropeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden
Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merUtlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning
Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och
Läs merÅrsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18
Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och
Läs merVerksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad
Dnr: Finsam 2016/24 Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för 2017-2018 Samordningsförbundet Stockholms stad Samordningsförbundet Stockholms stad Sid 1 (6) Inledning När lagen om finansiell
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden Strukturfondspartnerskapet i Västsverige 2016-09-08 Åza Rydén Regionchef Integration utrikes födda ar helt riktade till målgruppen Insatser för nyanlända PO2 (2015) 40 mnkr Insatser
Läs merBreddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser
Breddad rekrytering genom attraktiva arbetsplatser Falu kommun ESF-projekt 2017-2020 Karin Rosenberg 023-87915 23 november 2017 29 Bakgrund till projektet Kompetensförsörjning i välfärden Kvalitetsbrister
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merVerksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen
DATUM Sida 1 (5) Dnr Region Västernorrland 18RS726 Dnr Arbetsförmedlingen Af-2018/0006 9811 ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE mellan Region Västernorrland och Arbetsförmedlingen Bakgrund Under juni 2017 träffade
Läs merÖversikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål
Läs merHej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN
TRN 2017-0052-67 Från: Dhakal Sarita (2997) Till: TRF Funk Registrator Kopia: Zarei Ara (2997) Ärende: Diarienummer TRN 2017-0052 : den 26 oktober 2017 15:21:14 Bilagor: Utställningssyttrande - RUFS 2050-17
Läs merWorkshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet
Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och
Läs merFörstudie FINSAM Framtidens välfärd fler vägar in
NATIONELLA RÅDET FINANSIELL SAMORDNIN G FÖRSTUDIE FINSAM Framtidens välfärd fler vägar in Förstudie FINSAM Framtidens välfärd fler vägar in PROJEKTPLAN Projekt Finsam Framtidens Välfärd Version 1.1 Senast
Läs mer3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick
3 februari 2017 Innehåll Kort om VO-College Utvecklingsresan Eventuellt ESF-projekt Frågor, synpunkter och medskick Vård-och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund
Läs merÖppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014
Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,
Läs merStockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Läs merUPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA
Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,
Läs merVerksamhetsplan och budget 2018
Verksamhetsplan och budget 2018 Beslutad av styrelsen 2017-xx-xx Dnr XX Sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2017-09-22-1:a utkast till BILAGOR TILL VERKSAMHETSPLANEN 1. Beskrivning av verksamhet Sida 2 Samordningsförbundet
Läs merVerksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Helsingborg
Verksamhetsplan och budget 2018-2020 Samordningsförbundet Helsingborg!" - %& Vad är ett samordningsförbund? Ett samordningsförbund är en självständig myndighet som verkar utifrån Lagen om finansiell samordning
Läs merVerksamhetsplan 2011
1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens
Läs mer1(8) Riktlinjer för arbetsmarknadspolitiska insatser. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Sektionschef AME Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning...4 Inledning...4 Lagstiftning
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merLivsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Läs merVerksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg
Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg 16 1. Samordningsförbundets ändamål och uppgifter. Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Helsingborgs
Läs merMÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 0015/18 Styrelsemöte 180615 MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN 2019-2021 Inledning Mål- och inriktningsdokumentet är grunden för förbundets budget de kommande
Läs merStiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet
Läs merInriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)
Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-02-23 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-03-26
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merESF-projekt Samstart Skype möte
ESF-projekt Samstart Skype möte 190523 Utlysning med inriktning fast etablering på arbetsmarknaden av unga funktionsnedsatta Bidra till att modeller utarbetas och/eller strukturer utvecklas med syfte att
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen
VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merDå vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!
1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för
Läs merKompetensförsörjning En av vår tids stora utmaningar Fyrbodal kompetensförsörjning Innovatum
Kompetensförsörjning En av vår tids stora utmaningar Fyrbodal kompetensförsörjning Innovatum Västra Götalandsregionen och arbetsmarknadsfrågor igår, idag, imorgon Erfarenheter av finanskrisen ledde till
Läs merEuropeiska Socialfonden
Vård och Omsorgscollege 2016-12-15 Europeiska Socialfonden 2014-2020 Kontakt: Mats Andersson mats.andersson@esf.se www.esf.se Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merVerksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Läs merPartnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden
2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merUNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade
Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund
Läs merSjuhärads samordningsförbund
Sjuhärads samordningsförbund Att utveckla hållbar samverkan genom ESF-projekt: Presentation Bakgrund: Programområden, programperiod Generell projektprocess Strukturfondspartnerskap Medfinansiering Status
Läs merVERKSAMHETSPLAN BUDGET
VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2019-2021 Innehåll 1. Samordningsförbundet i Jämtlands län... 3 2. Förbundets värdegrund... 3 3. Vår vision... 3 4. Målgrupp... 3 5. Verksamhetsinriktningar... 3 5.1. Skapa samverkan...
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merEuropeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige
Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala
Läs merFörberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merÅterkoppling från Kartläggnings- och analysuppdraget. Linda Andersson Lena Strindlund Karin Tjärnlund
Återkoppling från Kartläggnings- och analysuppdraget Linda Andersson Lena Strindlund Karin Tjärnlund Upplägg - Kort återkoppling - Presentation av resultat och reflektioner kring målgrupp - Frågor & diskussion
Läs merTertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015
STATUSRAPPORT Vårt dnr [Vårt dnr] 2016-03-18 Utgåva [P1.0-1] Tertialrapportering, nr 3 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 2015 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm,
Läs merUtvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår
Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår Statsbidrag för att utveckla regionala stödfunktioner mellan skola och arbetsliv om yrkesutbildning
Läs merRegional handlingsplan för Europeiska socialfonden i Stockholm. - Inriktning för Reviderat avsnitt i kapitel 3
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014 2020 i Stockholm - Inriktning för 2019 Reviderat avsnitt i kapitel 3 BESLUTAD AV STRUKTURFONDSPARTNERSKAPET STOCKHOLM 4 JUNI 2018 Kunskap utgör det
Läs merDiarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merRedovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Läs merRamberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland
Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVerksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg
Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg 2015 1. Samordningsförbundets ändamål och uppgifter. Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (7) Beslutsdatum 2008-10-07 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: PO2 Förprojektering
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merFler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd
Tjänsteskrivelse 1 (5) Anne Hallberg 2018-05-22 Dnr KS 2018-510 Kommunstyrelsen Fler i arbete, snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd Förslag till beslut 1. Utreda och återkomma
Läs merRegional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner
sid 1 av 6 Regional överenskommelse samverkan Arbetsförmedlingen och Umeåregionens kommuner 2018 2020 Övergripande samverkan och organisatoriskt gemensamt handlande för att säkerställa en välfungerande
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merVerksamhetsplan 2017
Förslag till Verksamhetsplan 2017 med budget 2017-2019 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV EGENFÖRSÖRJNING
Läs merVerksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en
Läs merSTRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin
Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat
Läs merVerksamhetsplan och budget 2018
Verksamhetsplan och budget 2018 Beslutad av styrelsen 2017-11-24 Dnr SCÖ 43-2017 Sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Övergripande mål 4 Finansiella mål 4 Finansiering/Medlemsavgift 4 SCÖ:s värdegrund
Läs merSvar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF)
1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag i regleringsbrev 2016 rörande det nationella programmet för Europeiska socialfonden (ESF) 2014-2020 Postadress Besöksadress Telefon 103
Läs merÄntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.
Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.
Läs merResursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb
Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merSamarbete och utveckling
Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska
Läs merUpphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln
Upphandlingsunderlag facilitator till projektet Kompetenslyft för handeln Innehåll 1. Inledning... 2 2. Information om Handelsrådet... 2 3. Information om projektet Kompetenslyft för handeln... 2 4. Information
Läs merGöteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största
Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största 9 lokala college 13 Kommuner Västra Götalandsregionen Fackliga representanter AF 20 utbildningsanordnare - kommunala och fristående Samarbete
Läs mer