Riktlinjer för handläggning enligt Socialtjänstlagen inom hemvården Ärende 7 SN 2018/168

Transkript

1 Riktlinjer för handläggning enligt Socialtjänstlagen inom hemvården Ärende 7 SN 2018/168 Sida 55 av 98

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: SN 2018/168 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt Socialtjänstlagen inom hemvården Förslag till beslut Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta nya riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen inom hemvården. Riktlinjerna gäller från Ärendebeskrivning Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för den enskilde. Riktlinjerna är ingen garanti för och inte heller en begränsning av rätten till bistånd. Det finns inte heller begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Alla insatser som brukaren ansöker om ska utredas och en individuell behovsprövning ska alltid göras. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. Målgruppen för riktlinjerna är personer som har en funktionsnedsättning och är i behov av insatser enligt socialtjänstlagen. Handläggningen baseras på arbetsmodell IBIC (Individens behov i centrum) samt på aktuella lagtexter och domar. Vidare baseras handläggningen så långt det är möjligt, på kunskaps- och evidensbaserade metoder. Handläggningen baseras även på Socialstyrelsens riktlinjer och föreskrifter. Riktlinjen ersättare tidigare riktlinje daterad Beslutsunderlag Riktlinjer - Handläggning Hemvården Socialtjänsten Ann-Louise Christensen Sektorschef omsorg Socialnämnden Ann-Louise Christensen Ann-Louise.Christensen@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, Kävlinge kommunen@kavlinge.se Sida 56 av 98

3 2 (2) Beslutet ska skickas till För kännedom Enhetschefer sektor omsorg För verkställighet Enhetschef för handläggning Biståndsbedömare inom hemvården Sida 57 av 98

4 Riktlinjer för handläggning Enligt Socialtjänstlagen inom hemvården Riktlinjerna gäller från och med Uppdaterad Kävlinge kommun Sida 58 av 98

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Målgrupp Socialnämndens ansvar gällande äldre och personer med funktionsnedsättning enligt SoL Arbetsmetoder IBIC - Metodstöd till handläggare och utförare Sekretess Lagstiftning Rätten till bistånd Skälig levnadsnivå Gemensamt hushåll Barnperspektivet Anhörigstöd Våld i nära relationer Avvikelsehantering och Lex Sarah Avvikelse Lex Sarah LOV (Lagen om valfrihet) Samordnad individuell plan Egenvård Handläggning och dokumentation Ansökan Anmälan Uppkomst av ärende på annat sätt...14 Sida 2 av 28 Sida 59 av 98

6 3.4 Utredning Kommunicering av utredning Beslut Överklagan Verkställighet av beslut Uppföljning Insatser Lärande och att tillämpa kunskap Insats för att ta reda på information Insats för att förvärva färdigheter Insats för att fokusera uppmärksamhet Insats för att lösa problem Insats för att fatta beslut Allmänna uppgifter och krav Insats för att företa en enstaka uppgift Insats för att planera daglig rutin Insats för att genomföra daglig rutin Insats för att hantera stress och andra psykologiska krav Insats för att hantera sitt eget beteende Kommunikation Insats för att kommunicera genom att ta emot skrivna meddelanden Insats för att tala Insats för att uttrycka sig genom att ta emot icke-verbala meddelanden...18 Sida 3 av 28 Sida 60 av 98

7 4.3.4 Insats för att uttrycka sig genom meddelanden på teckenspråk Insats för att kommunicera genom att skriva meddelanden Insats för att konversation Insats för att använda kommunikationsutrustning och kommunikationstekniker Förflyttning Insats för att ändra grundläggande kroppsställning Insats för att bibehålla kroppsställning Insats för att förflytta sig själv Insats för att lyfta och bära föremål Insats för handens finmotoriska användning Insats för att gå Insats för att röra sig omkring på olika sätt Insats för att röra sig omkring på olika platser Insats för att använda transportmedel Personlig vård Insats för att tvätta delar av kroppen Insats för att tvätta hela kroppen Insats för kroppsvård Insats för att sköta toalettbehov Insats för att klä sig Insats för att äta Insats för att dricka Insats för att sköta sin egen hälsa Insats för att se till sin egen säkerhet...21 Sida 4 av 28 Sida 61 av 98

8 4.6 Hemliv Insats för att skaffa bostad Insats för att skaffa varor och tjänster Insats för att bereda enklare måltider Insats för att bereda sammansatta måltider Insats för att städa köksutrymmen och köksredskap Insats för att städa bostaden (inkl. kök) Insats för att städa bostaden, bädda Insats för att storstäda bostaden Insats för att avlägsna avfall Insats för att tvätta och torka kläder med hushållsapparater Insats för att ta hand om hemmets föremål Mellanmänskliga interaktioner och relationer Insats för Sammansatta mellanmänskliga interaktioner Insats för att ha kontakt med okända personer Insats för formella relation Insats för informella sociala relationer Insats för familjerelationer Insats för parrelationer Samhällsgemenskap, socialt och medborgligt liv Insats för samhällsgemenskap Insats för rekreation och fritid Dagverksamhet Känsla av trygghet Tillsyn med besök...24 Sida 5 av 28 Sida 62 av 98

9 4.9.2 Tillsyn med tekniska hjälpmedel Trygghetstelefon Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Avlösning i hemmet Anhöriganställning Växelboende Avlastning Insats under utredning Bistånd till särskilt boende Kriterier för lägenhet i särskilt boende Särskilt boende Demensboende Korttidsboende Parboende Servicelägenhet Övrigt stöd God man och förvaltare God man Förvaltare Bostadsanpassning Färdtjänst Riksfärdtjänst...28 Sida 6 av 28 Sida 63 av 98

10 1. Inledning Syftet med riktlinjerna är att skapa likvärdiga bedömningar inom ramen för socialtjänstlagen (SoL) och på så sätt säkerställa kvalitén i besluten avseende rättsäkerhet och transparens för den enskilde. Riktlinjerna är ingen garanti för och inte heller en begränsning av rätten till bistånd. Det finns inte heller begränsningar i vad brukaren kan ansöka om, vare sig i typ av insats eller i insatsens omfattning. Alla insatser som brukaren ansöker om ska utredas och en individuell behovsprövning ska alltid göras. All myndighetsutövning sker utifrån SoL. Lagar, förordningar och vägledande domar är överordnade dessa riktlinjer. 1.1 Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är personer som har en funktionsnedsättning och är i behov av insatser enligt socialtjänstlagen. Sida 7 av 28 Sida 64 av 98

11 1.2 Socialnämndens ansvar gällande äldre och personer med funktionsnedsättning enligt SoL Enligt portalparagrafen 1 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation, inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (2 kap. 1 SoL). Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli och samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor (5 kap. 6 SoL). Socialnämnden ska verka för att människor, som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden ska även medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat till hans eller hennes behov av särskilt stöd (5 kap. 7 SoL). 2. Arbetsmetoder Handläggningen baseras på arbetsmodell IBIC (Individens behov i centrum) samt på aktuella lagtexter och domar. Vidare baseras handläggningen så långt det är möjligt, på kunskaps- och evidensbaserade metoder. Handläggningen baseras även på Socialstyrelsens riktlinjer och föreskrifter. 2.1 IBIC - Metodstöd till handläggare och utförare Som metodstöd används Socialstyrelsens nationella modell IBIC (Individens behov i centrum). Modellen är ett stöd för handläggaren och utföraren när de Sida 8 av 28 Sida 65 av 98

12 ska identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat. Det är individens behov som behöver styra vilka insatser som kan erbjudas och hur de sedan kan utformas. Med ett behovsinriktat arbetssätt görs en inventering som omfattar behov, resurser och mål. Dessa beskrivs innan insatsen bestäms och är utgångspunkten för både hur insatsen kan utformas och hur den kan genomföras och följas upp. IBIC kan användas för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser och mål oavsett boendeform. Beskrivningen utgör sedan underlag för bedömning och beslut av hjälpbehovet, utformning av uppdrag till utföraren, utförarens planering och genomförande av insatser. Beskrivningen gör det också möjligt att följa upp individens resultat och värdera måluppfyllelse. Genom att använda Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF, är det möjligt att beskriva individens situation både fysiskt, psykiskt och socialt. Individens behov och resurser blir då synliggjorda och uppmärksammade, vilket ger stöd vid val av lämpliga insatser. Det blir också synligt vilken kompetens som behövs för att dels tillgodose individens behov, dels stärka individens egna resurser. För att förstå vad som är individens verkliga behov behöver handläggaren ta reda på vad som är individens aktuella problem och hur mycket det begränsar individens dagliga liv. Lika viktigt är att ta reda på vilka egna resurser individen har och vad individen förväntar sig av en eventuell insats, dvs. individens egna önskade målbild. Uppgifter om behov, resurser och mål behövs när utföraren tillsammans med individen ska planera hur en beslutad insats ska genomföras. De behövs också för att utföraren ska kunna välja lämpliga arbetssätt och rätt kompetens för uppdraget. För individens resultat och måluppfyllelse är det viktigt och nödvändigt att utföraren fortsätter med det behovsinriktade och systematiska arbetssättet inom de livsområden som omfattas av uppdraget om insats. Ett behovsinriktat arbetssätt utgår från individen. Det är individens egen uppfattning om resurser och aktuella begränsningar i livsföringen som behöver synliggöras. Dessa uppgifter utgör utgångspunkten för handläggarens bedömning och beslut, vilket sedan ligger till grund för det uppdrag som skickas till utföraren. Uppdraget utgör utgångspunkten för såväl planeringen av Sida 9 av 28 Sida 66 av 98

13 genomförandet, upprättandet av genomförandeplanen samt för valet av arbetssätt och metoder. Den hjälp, vård eller omsorg som ges till individen från det sociala nätverk hen ingår i, äger rum inom ramen för någon form av relation mellan människor. Relationen kan se olika ut och kan bestå av många personer, som förenas genom familje-, släkt-, vänskaps- eller känslomässiga band. Ett anhörigperspektiv innebär att familjen eller andra berörda som finns kring individen involveras och att verksamheten är lyhörd även för deras behov. Det innebär att det sociala nätverket uppmärksammas och när det är möjligt inkluderas. Att ta med de personer som är viktiga för den närstående, som helt eller delvis tillgodoser den närståendes behov av omsorg och som är viktiga för dennes livssituation är en del av ett behovsorienterat arbetssätt. 2.2 Sekretess Alla medarbetare inom socialtjänsten omfattas av sekretess. Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL). 2.3 Lagstiftning Följande lagar är av stor betydelse: Förvaltningslag (2017:900) FL Kommunallagen (2017:725) KL Socialtjänstlagen (2001:453) SoL Socialtjänstförordning (2001:937) SoF Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) - OSL Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) HSL Utöver ovanstående lagar kan andra lagar vara tillämpliga. Även rättspraxis samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är av vikt. Handläggarna ska kontinuerligt hålla sig uppdaterade kring ovan nämnd lagstiftning. 2.4 Rätten till bistånd Begreppet bistånd används i socialtjänstlagen synonymt för individuellt tilldelade kommunala insatser. Det bistånd som ges ska garantera den enskilde en skälig levnadsnivå. Sida 10 av 28 Sida 67 av 98

14 Biståndsparagrafen lyder: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv (4 kap. 1 SoL). 2.5 Skälig levnadsnivå Begreppet skälig levnadsnivå innebär dels en nivåbestämning, ett uttryck för vilken form av insats som kan vara aktuell och kan ses som ett uttryck för vissa minimikrav på tjänstens kvalitet. Skälig levandsnivå sträcker sig utöver vad som kan behövas för de mest grundläggande behoven. Man kan säga att skälig levnadsnivå är en minimistandard för medborgare i Sverige. Det är den enskildes behov och inte ekonomi som är avgörande för rätten till en insats (proposition 2000/01:80 sidan 95). 2.6 Gemensamt hushåll I en familj där vuxna lever i hushållsgemenskap är utgångspunkten för bedömningen att man normalt ger varandra viss praktisk hjälp vid skötsel av hemmet. Däremot kan omsorgsbehov inte anses ligga inom ramen för vad man bistår varandra med inom familjen. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap eller sammanboende eller när det finns hemmavarande barn över 18 år. I de fall som den omsorgsbehövande får hjälp med personlig omvårdnad av en anhörig som den lever i hushållsgemenskap med kan vissa serviceinsatser beviljas som en form av avlastning. 2.7 Barnperspektivet I de ärende där det förekommer barn skall barnets bästa tas i beaktande. Med barn avses varje människa under 18 år. (1 kap 2 SoL). 2.8 Anhörigstöd Socialtjänsten ska enligt 5 kap. 10 SoL erbjuda stöd till anhöriga som vårdar en närstående. Det kan vara en familjemedlem, granne eller vän som bistår en närstående som på grund av en varaktig funktionsnedsättning inte klarar vardagen på egen hand. Syftet med anhörigstöd är att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning. Anhörigperspektivet ska i handläggarnas dokumentation tas i beaktande. Sida 11 av 28 Sida 68 av 98

15 2.9 Våld i nära relationer Våld kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, socialt eller ekonomiskt. Det är av största vikt att alla inom socialtjänsten vågar se, fråga och agera. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda behov av hjälp och stöd för en enskild som utövat eller utsatts för våld i nära relation. Det kan exempelvis vara genom stöd, behandling, krisbearbetning eller skyddat boende (SOSFS 2014:4, Våld i nära relationer). Socialtjänsten, individ och familj har huvudansvar för att utreda hur behovet lämpligast kan tillgodoses Avvikelsehantering och Lex Sarah I vårt dagliga arbete kan det uppstå situationer, då vårt agerande kan innebära en risk för dem vi ska hjälpa, stötta och ge vård till. Det kan även finnas situationer, då vårt agerande ger svåra konsekvenser för dem vi är till för. Enligt 14 kap. 3 SoL är var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten skyldig att genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Det är en del i vårt arbete att kvalitetssäkra vårt stöd och utveckla oss genom att lära av dessa situationer Avvikelse En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normalt eller förväntat förlopp. En icke förväntad händelse eller observation som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för den enskilde, personal, närstående, utrustning eller organisation ska registreras som en avvikelse. Även psykiska konsekvenser som oro och otrygghet samt kränkande behandling kan räknas som skada. För mer information om avvikelsehantering se kommunens intranät Lex Sarah En lex Sarah rapport bygger på en händelse, där det finns skäl att misstänka att det förelegat en risk för missförhållande eller ett missförhållande i det stöd som vi ska ge. Med missförhållande avses såväl utförda handlingar och handlingar som vi av försummelse eller annat skäl inte utfört. Dessa handlingar har inneburit eller innebär ett hot mot eller medfört konsekvenser för den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Risk för missförhållande, avses om det är en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. För mer information om hantering av Lex Sarah se kommunens intranät. Sida 12 av 28 Sida 69 av 98

16 2.13 LOV (Lagen om valfrihet) Lagen om valfrihet (LOV) ger kommuninvånare möjlighet att välja mellan olika alternativ vad gäller utförare av välfärdstjänster. Kävlinge kommun har valt att införa LOV för servicetjänster och särskilt boende. Förteckning över aktuella leverantörer finns på kommunens hemsida Samordnad individuell plan Sedan 1 januari 2013 är kommuner och landsting skyldiga att enligt lag (2 kap. 7 SoL och 3f HSL) upprätta samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. SIP syftar till att säkerställa samarbetet mellan de olika huvudmännen och ska samla individens behov i ett dokument. I planen ska det uppges: Vilka insatser som behövs Vilka insatser respektive huvudman ansvarar för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommun och landsting Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen Personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvården kan initiera en SIP medan exempelvis den enskilde eller närstående kan föreslå att en SIP ska startas. Det är den enskilde eller dennes legala företrädare som ger samtycke till att SIP upprättas och därmed även till vilka aktörer som får sammankallas till mötet Egenvård Egenvård är till för den enskilde som behöver hjälp med enklare hälso- och sjukvårdsinsatser som ryms inom vad som räknas som egenvård. Det vill säga uppgifter som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att den enskilde själv kan utföra med hjälp av någon annan. För att det skall vara aktuellt med egenvård enligt SoL krävs att denna bedömning utgör ett skriftligt underlag. Den enskilde ska själv kunna ge instruktioner om hur och i vilken omfattning uppgiften ska utföras. Insatsen beviljas utifrån den enskildes behov (SOSFS 2009:6, Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). Uppgifter som förutsätter mer omfattande instruktion av läkare eller sjuksköterska är att betrakta som hälso- och sjukvård oavsett vem som utför Sida 13 av 28 Sida 70 av 98

17 uppgiften. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår inte i insatsen och tid för denna typ av insatser kan inte beviljas med stöd av socialtjänstlagen. 3. Handläggning och dokumentation Handläggning och dokumentation regleras i socialtjänstlagen och förvaltningslagen. I 11 kap. 1 SoL stadgas att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som har kommit till nämndens kännedom via en ansökan eller på annat sätt, om informationen kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vid all handläggning ska stor vikt läggas vid den enskildes rätt till delaktighet, inflytande och självbestämmande. 3.1 Ansökan En ansökan kan lämnas skriftligen eller muntligen av den enskilde eller genom legal företrädare. En ansökan föranleder alltid utredning och beslut. 3.2 Anmälan Om en anmälan om oro för en enskild inkommer till myndighetsavdelningen gör handläggaren en bedömning om utredning ska inledas eller inte. Om den information som inkommit till avdelningen kan föranleda någon åtgärd från nämnden ska utredning utan dröjsmål inledas. 3.3 Uppkomst av ärende på annat sätt Utöver ansökan och anmälan kan ett ärende även uppkomma på andra sätt. Exempelvis kan handläggarnas egna iakttagelser leda till att utredning inleds, likaså kan hemtjänstpersonal eller sjukvårdspersonal rapportera ett upplevt hjälpbehov. Hjälpbehov kan även påtalas av till exempel socialjour och polis. Även här gäller att handläggare gör en bedömning om utredning ska inledas eller inte. Om den information som inkommit till avdelningen kan föranleda någon åtgärd från nämnden så ska utredning inledas. 3.4 Utredning En utredning ska utan dröjsmål inledas när socialtjänsten mottagit en ansökan eller på annat sätt mottagit information som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Utredning inleds efter giltig ansökan enligt 11 kap. 1 SoL och syftar till att få fram ett allsidigt underlag för beslut. Det är alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska ligga till grund för Sida 14 av 28 Sida 71 av 98

18 biståndsbedömningen. Vid bedömningen eftersträvas en helhetssyn på individens situation och möjligheter där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov ska beaktas. En utredning ska genomföras skyndsamt, ha ett helhetsperspektiv och inte vara mer omfattande eller ta längre tid än vad som krävs för att ett beslut ska kunna fattas. Handläggning och dokumentation regleras i socialtjänstlagen och förvaltningslagen. Vid all handläggning ska stor vikt läggas vid den enskildes rätt till delaktighet, inflytande och självbestämmande. 3.5 Kommunicering av utredning Ett beslut får inte fattas utan att den enskilde eller dennes legala företrädare har underrättats om information som tillförts utredningen av annan person. Undantag kan göras om beslutet inte går den enskilde emot, om uppgiften saknar betydelse eller om avgörande inte kan skjutas upp (17 FL). Den enskilde eller dennes legala företräder har, från kommuniceringen, 14 dagar på sig att inkomma med synpunkter. 3.6 Beslut Alla beslut om insats ska föregås av en ansökan och utredning. Av beslutsdokumentet ska det framgå vad den enskilde ansökt om, vilka insatser som beviljats, enligt vilket lagrum samt beslutets giltighetstid. Vid avslagsbeslut ska beslutet med motivering delges skriftligen tillsammans med information om rätten att överklaga. Icke verkställda beslut samt uppehåll i verkställighet ska rapporteras till socialnämnd, kommunfullmäktige och Inspektionen för vård och omsorg, IVO (16 kap. 6f-i SoL). 3.7 Överklagan Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår och om beslutet har gått personen emot. Socialtjänsten är skyldig att informera den enskilde om möjligheten att överklaga och vid behov vara behjälplig att utforma överklagandet. Detta görs av ansvarig biståndshandläggare. En överklagan ska vara skriftlig och inkomma till socialtjänsten senast tre veckor efter mottaget beslut. Om överklagandet kommit in i rätt tid och taget beslut kvarstår skickas Sida 15 av 28 Sida 72 av 98

19 överklagandet till berörd domstol. Om socialtjänsten ändrar beslutet i enlighet med den enskildes begäran förfaller överklagandet (21-28 FL). 3.8 Verkställighet av beslut När ett beslut har fattats upprättas ett uppdrag/beställning, som skickas till utföraren för verkställighet av beslutet. 3.9 Uppföljning Uppföljning av beviljade insatser sker vid förändrade behov eller minst en gång per år för att se till att målet för insatserna uppnås. Uppföljning kan komma att leda till att beslutet omprövas. Vid uppföljning är det viktigt att den enskildes och/eller legala företrädares synpunkter kommer fram. Undantag för uppföljning är de som endast beviljats trygghetstelefon och servicetjänster enligt rambeslut. I undantagsärende görs dock en årlig avstämning med den enskilde, för att tillförsäkra att den enskilde uppnår en skälig levnadsnivå. 4. Insatser 4.1 Lärande och att tillämpa kunskap Insats för att ta reda på information Insats för att ta reda på fakta om personer, saker och händelser så som att fråga varför, vad, var och hur, att fråga efter namn Insats för att förvärva färdigheter Insats för att utveckla grundläggande och sammansatta förmågor att integrera handlingar eller uppgifter som att initiera och fullfölja förvärvandet av en färdighet såsom att hantera verktyg eller leksaker eller spela spel Insats för att fokusera uppmärksamhet Att avsiktligt fokusera på specifika stimuli t.ex. genom att filtrera bort störande ljud Insats för att lösa problem Insats för att lösa problem genom att finna lösningar på problem och situationer och genomföra den. Insatsens syfte är att ge stöd och hjälp till personer som behöver påminnelse, påpuffning för att genomföra Insats för att fatta beslut Insats för att göra val mellan olika alternativ eller att besluta att göra och även genomföra en uppgift. Insatsens syfte är att ge stöd och hjälp till personer som behöver påminnelse, påpuffning för att genomföra. Sida 16 av 28 Sida 73 av 98

20 4.2 Allmänna uppgifter och krav Insats för att företa en enstaka uppgift Insats för att genomföra enkla eller komplicerade och koordinerade handlingar som samman-hänger med de psykiska och fysiska komponenterna i en enstaka uppgift såsom att påbörja en uppgift, att organisera tid, rum och material till uppgiften, att planera uppgiften stegvis, genomföra, avsluta och upprätthålla en uppgift Insats för att planera daglig rutin Insats för att planera vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter, exempelvis veckoplanering. Erbjuds vanligtvis 1 gång/vecka Insats för att genomföra daglig rutin Insats för att genomföra enkla eller sammansatta och samordnare handlingar för att hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver. Insatsens syfte är att ge stöd och hjälp till personer som behöver påminnelse, puffning för att genomföra Insats för att hantera stress och andra psykologiska krav Insats för att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att klara och kontrollera de psykologiska krav som ställs för att genomföra uppgifter som kräver betydande ansvarstagande och innefattar stress, oro eller kris såsom när man kör ett fordon i stark trafik eller tar hand om många barn Insats för att hantera sitt eget beteende Insats för att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar genom att hantera beteenden och känslouttryck på ett lämpligt sätt i förhållande till nya situationer, krav och förväntningar, såsom att vara tyst på ett bibliotek. 4.3 Kommunikation Insats för att kommunicera genom att ta emot skrivna meddelanden Insats för att begripa ordagrann och dold innebörd i meddelanden som är överbringade genom skrivet språk (innefattande punktskrift), såsom att följa politiska händelser i dagstidning eller att förstå innebörden i en religiös skrift. Insatsen används separat enbart och inte tillsammans med annan insats då kommunikation naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att tala Insats att åstadkomma ord, fraser eller längre avsnitt i talade meddelanden med ordagrann och dold innebörd såsom att uttrycka ett faktum eller berätta en historia muntligt. Sida 17 av 28 Sida 74 av 98

21 4.3.3 Insats för att uttrycka sig genom att ta emot icke-verbala meddelanden Att använda gester, symboler och teckningar för att uttrycka meddelanden såsom att skaka på huvudet för att antyda bristande instämmande eller att teckna en bild eller diagram för att uttrycka ett faktum eller en komplex idé. Insatsen används separat enbart och inte tillsammans med annan insats då kommunikation naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att uttrycka sig genom meddelanden på teckenspråk Att uttrycka ordagrann och dold innebörd genom teckenspråk Insats för att kommunicera genom att skriva meddelanden Insats för att förmedla ordagrann och dold innebörd i meddelanden som uttrycks genom skriftspråk såsom att skriva ett inbjudningsbrev. Exempelvis att skriva brev, text på dator eller sms Insats för att konversation Insats för stöd med att kunna hålla igång och slutföra ett utbyte av tankar och idéer genom talat, skrivet, tecknat eller annan form av språk med en eller flera personer som man känner eller som är främmande, i formella eller tillfälliga miljöer. Insatsen används separat enbart och inte tillsammans med annan insats då kommunikation naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att använda kommunikationsutrustning och kommunikationstekniker Att använda utrustningar, tekniker och andra medel för kommunikation såsom att ringa en vän på telefon. Exempel hantering av telekommunikation, larm-knappar samt hantering av datorer och internetbaserad kommunikation. 4.4 Förflyttning Insats för att ändra grundläggande kroppsställning Insats för att inta eller ändra kroppställning och att förflytta sig från en plats till en annan. Exempelvis förflyttning från säng till stol och vice versa. Insatsen används separat enbart vid förflyttning och inte tillsammans med annan insats då förflyttning naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att bibehålla kroppsställning Insats att vid behov förbli i samma kroppsställning såsom att förbli sittande eller att förbli stående i arbete eller skola Insats för att förflytta sig själv Insats att göra en överflyttning från en yta till en annan såsom att glida längs en bänk eller flytta sig från säng till stol utan att ändra kroppsställning. Sida 18 av 28 Sida 75 av 98

22 Insatsen används separat och inte tillsammans med annan insats då det naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att lyfta och bära föremål Insats för att lyfta upp ett föremål eller ta något från en plats till en annan såsom att ta fram saker ur skåp, hämta saker i förråd, bära en bricka eller bära kassar. Vid hemleverans av varor möta upp och sätter in varorna om inte leverantören tillgodoser det behovet. Insatsen används separat och inte tillsammans med annan insats då att lyfta och bära föremål naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för handens finmotoriska användning Insats för att genomföra handlingar för att hantera föremål, plocka upp, behandla och släppa dem genom att använda handen. Exempelvis att greppa mindre föremål, plocka upp saker ur en burk eller slå ett telefonnummer. Insatsen används separat och inte tillsammans med annan insats då det naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att gå Insats för att förflytta sig kortare sträckor inomhus, exempelvis att gå mellan olika rum i bostaden. Insatsen används separat enbart vid förflyttning och inte tillsammans med annan insats då förflyttning naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att röra sig omkring på olika sätt Insats för att förflytta kroppen från en plats till en annan på andra sätt än att gå, exempelvis att gå i trappor, klättra, springa eller krypa. Insatsen används separat enbart vid förflyttning och inte tillsammans med annan insats då förflyttning naturligt ingår som en del i insatsernas utförande Insats för att röra sig omkring på olika platser Insats för att gå eller förflytta sig på olika platser som att förflytta sig inom en byggnad, mellan byggnader eller att gå runt i en stad. Innefattar även promenad/utevistelse och inkluderar normalt hjälp med på/och avklädning i anslutning till insatsen. Insatsen kan även innehålla vissa kompletterande inköp av dagligvaror som kan göras under promenaden. Erbjuds vanligtvis 2 gånger/vecka Insats för att använda transportmedel Insats för att använda transportmedel för att som passagerare förflytta sig såsom att bli körd i en bil eller buss, riksha, minibuss, på ett fordon draget av djur, i en privat eller offentlig taxi, buss, tåg, spårvagn, tunnelbana, båt eller flygplan och använda människor för transport. Sida 19 av 28 Sida 76 av 98

23 4.5 Personlig vård Insats för att tvätta delar av kroppen Insats för att tvätta och torka sig, exempelvis tvätta händer och fötter, ansikte och hår. Beviljas vanligtvis dagligen, vid behov morgon och kväll Insats för att tvätta hela kroppen Insats för att tvätta hela kroppen genom dusch/bad/helavtvättning i sängen/dusch i den enskildes hem samt hårtvätt och hårvård, nagelvård för händer och hudvård (avser när det inte föreligger behov av ordination från legitimerad personal). Avtorkning av badrum ingår som en del av insatsen. Beviljas vanligtvis upp till två gånger/vecka Insats för kroppsvård Insats för kroppsvård innebär tandvård, nagelvård, exempelvis rakning, hudvård och hårvård Insats för att sköta toalettbehov Insats för att sköta toalettbehov innebär att hantera rutiner kring toalettbesök vilket innebär förflyttning till och från toalett, byte av inkontinensskydd och hygien, tömning av fristående toalett samt tömning av uribag Insats för att klä sig Insats för att klä sig innebär på/avklädning, att lägga fram kläder samt att planera klädsel efter väderlek. Hjälp med stödstrumpor är i huvudsak ordinerat från legitimerad personal eller bedömt som egenvård. Stödstrumpor enligt denna insats bedöms utifrån att den enskilde behöver hjälp med att ta på strumpor, oavsett sort Insats för att äta Insats för att äta innebär att öppna flaskor och burkar, att använda bestick för att dela mat och få hjälp med att äta. Inkluderar även att personal sitter med vid måltiden Insats för att dricka Insats för att dricka innefattar att öppna flaskor och burkar, att blanda drycker och få hjälp med att dricka Insats för att sköta sin egen hälsa Insats för att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall, undvika hälsorisker, ha säkra sexualvanor såsom att använda kondom, bli vaccinerad och genomgå regelbundna hälsokontroller. Undvika hälsorisker såsom beroendeproblem. Sida 20 av 28 Sida 77 av 98

24 4.5.9 Insats för att se till sin egen säkerhet Insats för att undvika risker som kan leda till fysisk skada eller olycka. Att undvika potentiellt farliga situationer, såsom att hantera eld på ett felaktigt sätt eller att springa ut i trafiken. 4.6 Hemliv Insats för att skaffa bostad Insats för att köpa, hyra, möblera och ordna ett rum, ett hus, en lägenhet eller annan bostad Insats för att skaffa varor och tjänster Innebär hjälp att beställa varor, planera inköp samt ringa/skicka in beställning. Insatsen innefattar även apoteksärende samt klädinköp. Erbjuds vanligtvis 1 gång/vecka Insats för att bereda enklare måltider Insats för att bereda enklare måltider innebär vanligen att värma/tillreda enklare mat samt att duka fram/av. Hjälp att tillaga frukost/kvällsmat och eftermiddagskaffe. Enklare måltider kan exempelvis vara att steka/koka ägg eller korv, tillreda en omelett samt gröt Insats för att bereda sammansatta måltider Insats för att bereda sammansatta måltider erbjuds personer som på grund av fysiska, psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar har betydande svårigheter att klara sina vardagsrutiner, och där den enskilde har en önskan om delaktighet i matlagningssituationen och detta skulle ge den enskilde ökad livskvalitet. Med betydande svårigheter att klara sina vardagsrutiner menas att stöd utgår flera gånger i dagligen. Stödet kan exempelvis ges av hemtjänsten eller anhöriga. Insatsen kan beviljas upp till ett tillfälle per dag. Hjälp från måltidsservice eller färdig mat från upphandlad distributör för inköp skall först prövas Insats för att städa köksutrymmen och köksredskap Insats för att städa köksutrymmen innebär att städa, diska upp efter matlagning samt att städa av i måltidsutrymmen, både i kök där maten har lagats men även där maten har ätits Insats för att städa bostaden (inkl. kök) Städning innebär normal golvrengöring, dammtorkning, rengöring av köksskåp, ugn, kylskåp och frys, avtorkning av skåp och dörrposter, rengöring av hjälpmedel, rengöring av hygienutrymme, renbäddning samt fönsterputsning. Insatsen kan beviljas som rambeslut eller som traditionellt beslut. Rambeslut kan beviljas till personer över 80 år och kräver inte någon utredning. Insatsen innefattar fyra timmar som avser både hjälp med att städa bostaden samt att tvätta och torka kläder. Sida 21 av 28 Sida 78 av 98

25 Traditionellt beslut bedöms utifrån den enskildes behov och kan beviljas till personer yngre än 80 år samt till personer över 80 år där omfattning av behov överstiger rambeslutet. Traditionellt beslut beviljas vanligtvis med omfattningen en timme var 14e dag Insats för att städa bostaden, bädda Insatsen innebär vanlig daglig bäddning/uppbäddning samt renbäddning vid oförutsedda händelser Insats för att storstäda bostaden Storstädning innefattas ej i skälig levnadsnivå. Behov av städhjälp bedöms kunna tillgodoses genom insats för att städa bostad (inkl. kök) Insats för att avlägsna avfall Insats för att avlägsna avfall innebär normalt att slänga sopor samt sopsortera exempelvis glas, tidningar etc Insats för att tvätta och torka kläder med hushållsapparater Insatsen innebär tvätt i maskin, strykning av enstaka plagg, viss klädvård samt lägga in tvätt i skåp utifrån de behov den enskilde har. Insatsen kan beviljas som rambeslut eller som traditionellt beslut. Rambeslut kan beviljas till personer över 80 år och kräver inte någon utredning. Insatsen innefattar fyra timmar som avser både hjälp med att städa bostaden samt att tvätta och torka kläder. Traditionellt beslut bedöms utifrån den enskildes behov och kan beviljas till personer yngre än 80 år samt till personer över 80 år där omfattning av behov överstiger rambeslutet. Traditionellt beslut beviljas vanligtvis med omfattningen 30 minuter/vecka Insats för att ta hand om hemmets föremål Insatsen att ta hand om hemmets föremål innebär att ta hand om föremål i hemmet som att vattna blommor, tömma kattlåda och att sortera och organisera bland hemmets inventarier. 4.7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Insats för sammansatta mellanmänskliga interaktioner Insats för att bibehålla och hantera interaktioner med andra människor på ett i sammanhanget och socialt lämpligt sätt såsom att reglera känslor och impulser, reglera verbal och fysisk aggression, handla oberoende i sociala interaktioner och att handla i överensstämmelse med sociala regler och konventioner med exempelvis att leka, studera eller arbeta med andra. Sida 22 av 28 Sida 79 av 98

26 4.7.2 Insats för att ha kontakt med okända personer Insats att engagera sig i tillfälliga kontakter och förbindelser med okända personer för särskilda syften såsom att fråga efter vägen eller annan information, eller göra ett inköp Insats för formella relation Insats för att skapa och bibehålla specifika relationer i formella sammanhang såsom med lärare, arbetsgivare, yrkesutövande eller servicegivare Insats för informella sociala relationer Insats för informella sociala relationer innebär att bryta isolering och stöd med att skapa och bibehålla sociala relationer. Erbjuds vanligtvis 1 gång/vecka Insats för familjerelationer Insats att skapa och bibehålla släktskapsrelationer såsom med medlemmar av kärnfamilj, utvidgad familj, foster-, adoptiv- och styvfamilj, mer avlägsna relationer såsom kusiner, sysslingar eller lagliga vårdnadshavare Insats för parrelationer Insats att skapa och bibehålla nära eller romantiska relationer mellan personer såsom mellan man och hustru, mellan älskande eller sexualpartner. 4.8 Samhällsgemenskap, socialt och medborgligt liv Insats för samhällsgemenskap Insats som krävs för att vara en del i samhället och engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen - i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Exempelvis engagemang i frivillig-organisationer, serviceföreningar eller andra professionella sociala organisationer. Erbjuds vanligtvis 2 gånger/månad Insats för rekreation och fritid Insats för rekreation och fritid innebär hjälp för brukare som på grund av orienteringssvårigheter, otrygghet, fysiska besvär eller andra besvär har svårigheter att förflytta sig från ett ställe till ett annat, ledsagning, för att engagera sig i olika typer av aktiviteter som brukaren uppskattar. Exempelvis gå till och från dagcentral/restaurang, frisör eller fotvårdare. Insatsen beviljas vanligtvis upp till 10 timmar/månad. Tid över 10 timmar/månaden ska särskilt motiveras i beslutsunderlaget Ledsagning till regionens sjukvårdsinrättningar är inte kommunens ansvar. Insatsen kan endast beviljas när den enskilde har behov av omfattande stöd av personlig karaktär i samband med besöket, exempelvis på grund av kognitiv svikt eller hjälp med att sköta toalettbehov i samband med besöket. Beslutet ska särskilt motiveras i beslutsunderlaget. Sida 23 av 28 Sida 80 av 98

27 4.8.3 Dagverksamhet Erbjuds personer med demenssjukdom, personer som har ett demensliknande beteende samt personer med fysisk funktionsnedsättning i syfte att ge stimulerande sysselsättning och förlänga möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Insatsen riktat till personer med demenssjukdom eller demensliknande beteende ges 1-5 dagar i veckan och till personer med fysiskt funktionsnedsättning ges insatsen 1-3 dagar i veckan. Insatser syftar även till att ge anhöriga avlastning. För att bli beviljad dagverksamhet krävs att personen inte kan tillgodoräkna sig aktiviteter på någon av kommunens dagcentraler. Insatser beviljas upp sex månader åt gången. 4.9 Känsla av trygghet Tillsyn med besök Tillsyn innebär att besöka den enskilde utifrån angivet trygghetsbehov. Behöver den enskilde vid tillsyn i form av besök få hjälp, med exempelvis toalettbesök, skall detta kunna utföras inom ramen för tillsynsbesöket. Tillsyn i form av besök beviljas vanligtvis inte om man har larm och kan använda detta för att påkalla hjälp Tillsyn med tekniska hjälpmedel Tillsyn med tekniska hjälpmedel innebär tillsynskamera eller tillsyn via telefon. Kan beviljas även om man har larm och kan påkalla hjälp Trygghetstelefon Insatsen är ett förenklat beslut och kräver inte någon utredning Personligt stöd från person som vårdar eller stödjer den enskilde Avlösning i hemmet Innebär avlastning för den anhörige som vårdar sin närstående som inte kan lämnas ensam i hemmet. Insatsen ger den anhörige möjlighet att kunna lämna hemmet för ärenden eller egen tid. Avlösning i hemmet ges veckans alla dagar även kvällstid. Avlösning i hemmet innebär att en person från hemtjänsten kommer hem och tar tillfälligt över omsorgsansvaret. Detta för att den anhörige skall få möjlighet till egen rekreation. Insatsen innefattar allt det som ingår i den personliga omvårdnad som utförs i hemmet. Tid över 18 timmar/månad ska särskilt motiveras i beslutsunderlaget Anhöriganställning För att en anhörig ska kunna erbjudas en anställning krävs synnerliga skäl samt att hjälp från hemtjänsten ska ha prövats under en längre tid. Det ska även vara väldokumenterat varför hjälp från hemtjänsten inte varit tillräcklig för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Sida 24 av 28 Sida 81 av 98

28 En ansökan om att en anhörig anställs för att utföra de insatser den enskilde ansöker om skall handläggas som ett vanligt biståndsärende. Anställning av den anhörige överlämnas till enhetschef för bedömning av lämplighet och godkännande Växelboende Erbjuds personer som vårdas i hemmet av anhöriga och där den enskilde har behov av återkommande omvårdnad på boende eller dennes anhöriga behöver återkommande och regelbunden avlastning. Växelboende ges i återkommande period med 1-2 veckor inom en fyraveckorsperiod Avlastning Erbjuds de som bor i ordinärt boende för tillfälligt avlasta anhöriga. Avlastning erbjuds endast i de fall där hjälp i hemmet av anhörig eller hemtjänst inte är tillräckligt för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Avlastning utöver en vecka ska särskilt motiveras i beslutsunderlaget Insats under utredning Insatsen, insats under utredning, läggs som förslag till beslut av koordinatorerna för att biståndshandläggaren sedan ska fatta beslut. Beslutet fattas för de individer som är utskrivningsklara efter sjukhusvård, där det föreligger behov av omfattande hjälp i samband med hemgång samt kartläggning av den enskildes framtida hjälpbehov. Beslutet innefattar i huvudsak hjälp i det ordinära hemmet, men om hemtagningsteamet bedömer att det finns behov kan även hjälpen utföras på en korttidsenhet. Insatsen beviljas som rambeslut med omfattning 4,5 timmar/dygn och tidsbegränsas normalt till 14 dagar, men kan vid särskilda skäl beviljas max upp till 21 dagar. Insatser under utredning ska alltid synnerligen beaktas och övervägas innan beslut tas om plats på korttidsboende. 5. Bistånd till särskilt boende Socialtjänstlagen säger att när behovet av omvårdnad eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet bör det finnas möjlighet att flytta till särskilt boende. Först när det inte längre är möjligt att tillgodose behoven i det ordinära boendet, föreligger rätt till bistånd i form av permanent lägenhet i särskilt boende. Behoven skall vara av omfattande och varaktig karaktär och behov av närhet till personal dygnet runt skall föreligga. Den enskilde har i sin ansökan rätt att önska namngivet boende, om möjligt tillgodoses önskemålet. I annat fall anvisas ledig lägenhet på något av Kävlinge kommuns särskilda boenden alternativt särskilt boende avtalade enligt Lagen om Sida 25 av 28 Sida 82 av 98

29 valfrihetssystem (LOV). Om sedan önskemålet kvarstår erbjuds möjlighet att sätta upp sig för byte. Vid tillfällig platsbrist kan plats köpas hos annan huvudman. Detta kan också bli aktuellt när behovet är av sådan karaktär att det inte kan tillgodoses på något av ovannämnda boenden. Vid inflyttning på särskilt boende avslutas all hjälp som tidigare beviljats i det ordinära boendet. 5.1 Kriterier för lägenhet i särskilt boende Särskilt boende Särskilt boende kan beviljas då en person har ett omfattande behov av omvårdnad och/eller stöd då hemvårdsinsatser prövats men kraven på säkerhet och trygghet inte längre kan tillgodoses i det ordinära boendet och som inte kan tillgodoses inom ramen för hemvårdens resurser. Tilltagande fysisk svaghet kan leda till en känsla av otrygghet och social isolering, och medföra negativa konsekvenser i den enskildes dagliga livsföring. Även sådana aspekter måste beaktas vid en helhetsbedömning av frågan om den enskilde alltjämt är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå vid kvarboende i den egna bostaden Demensboende Lägenhet i boendeenhet för personer med demenssjukdom eller personer med demensliknande beteende. Normalt beviljas insatsen efter genomförd demensutredning med fastställd diagnos. I de fall där demensdiagnos inte är fastställt vid beviljandet av särskilt boende ska utredning påbörjas/fullföljas för att tillförsäkra att den enskilde får hjälp anpassad utifrån dennes behov Korttidsboende Beslutet fattas i huvudsak för de individer som efter sjukhusvård är i behov av korttidsboende före hemgång. Målgrupper är brukare med behov av 24- timmarstillsyn till följd av stort omvårdnadsbehov och omfattande hälso- och sjukvårsinsatser och där insatserna inte kan tillgodoses på ett säkert sätt inom hemvården samt brukare som inte kan återgå till hemmet på grund av hinder i boendemiljön. Insatser under utredning ska alltid synnerligen beaktas och övervägas innan beslut tas om plats på korttidsboende Parboende För den som har beviljats eller beviljas boende i en särskild boendeform enligt socialtjänstlagen ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna fortsätta att Sida 26 av 28 Sida 83 av 98

30 sammanbo med sin partner, oavsett om partnern har behov av att bo i ett sådant boende. Detta ska gälla under förutsättning att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett särskilt boende, att paret dessförinnan varaktigt har sammanbott. Den som beviljas parboende erbjuds normalt inte besittningsskydd på den lägenhet som förmedlats, undantag gäller servicelägenhet. Om den enskilde önskar åtar sig hyresvärden sig att erbjuda ersättningsbostad i form av servicelägenhet. För vidare information gällande parboende se separat riktlinjer på kommunens intranät Servicelägenhet Grunderna för att beviljas särskilt boende i form avservicelägenhet är att den enskilde har behov av aktivering och/eller behov av ökad trygghet samt vara i behov av daglig omvårdnadshjälp från hemtjänsten. Hjälp i hemmet skall ha prövats gällande ovanstående kriterier, innan beslut tas om servicelägenhet. 6. Övrigt stöd 6.1 God man och förvaltare Socialtjänsten ska anmäla och lämna underlag till överförmyndare om man uppmärksammar att en enskild kan vara i behov av god man eller förvaltare. Man ska även rapportera när behovet inte längre kvarstår (5 kap. 3 SoF). 6.2 God man Om någon på grund av sjukdom, psykisk funktionsnedsättning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person ska domstol om det behövs besluta om att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. En enskild som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen får endast företräda den enskilde inom ramen för sitt förordnande och om den gode mannen har den enskildes samtycke. 6.3 Förvaltare I det fall godmanskap inte är tillräckligt kan en förvaltare utses. Den enskilde förlorar genom förvaltarskapet stora delar av sin egen handlingsmöjlighet och måste alltid eller i vissa fall ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller Sida 27 av 28 Sida 84 av 98