-2, TN :30

Transkript

1 -2, TN :0 Möteskallelse Torsdagen den 24 maj 208 kl. 6.0 i mötesrum Sevilla, Strengbergsgatan Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Christer Tonberg, ordförande Jan-Peter Sandelin Simon Holmstedt, viceordförande Marina Johansson-Sundqvist Maria Lunabba Conny Englund Kristina Lundström-Björk Bodil Eklund Denise Björn-Lindell Pontus Blomqvist Eero Luomala Charlotte Snellman Mervi Rantala Markku Pukkinen Jarmo Ittonen Mauri Korkeamäki Anders H Byggmästar Diana Söderbacka Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Anders Sandlin, stadsstyrelsens representant Joosep Pöldsam, ungdomsfullmäktiges representant Kristina Stenman, stadsdirektör Anders Blomqvist, stadsgeodet Rune Hagström, teknisk direktör, husbyggnadschef Harri Kotimäki, stadsingenjör Pekka Elomaa, stadsplanearkitekt Gunilla Höglund, tf. stadskamrer Ulla Lundell-Muittari, sekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Ulla Lundell-Muittari sekreterare

2 07, TN :0 SAMMANTRÄDETS LAGENLIGA SAMMANKALLANDE OCH BESLUTSFÖRHET Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och konstaterar det vara lagenligt sammankallat och beslutfört.

3 08, TN :0 PROTOKOLLJUSTERING Protokolljustering äger rum fredagen den 25 maj 208. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden utser två protokolljusterare.

4 09, TN :0 ANMÄLNINGSÄRENDEN

5 0, TN :0 TV: 9/208 UTLÅTANDE OM FÖRSLAGET TILL ÄNDRING AV SANDSUND DETALJPLAN TN Begäran om utlåtande: Bilaga 0 A Detaljplanekarta: Bilaga 0 B Detaljplanebeskrivning: Bilagor 0 C Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Pedersöre kommun begär staden Jakobstads utlåtande gällande förslaget till ändring av Sandsund detaljplan senast Förslaget är framlagt till påseende under tiden Staden Jakobstad tackar för möjligheten att ge utlåtande om förslaget till ändring av Sandsund detaljplan. Planläggningsavdelningen har bekantat sig med planförslaget och konstaterar att områdets byggda kulturmiljö samt befintliga kulturvärden har beaktats väl i förslaget. Planläggningen har ingenting att anmärka på förslaget till ändring av Sandsund detaljplan. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden godkänner stadsplanearkitektens utlåtande om förslaget till ändring av Sandsund detaljplan och föreslår för stadsstyrelsen att de skickar beslutet jämte utlåtandet till Pedersöre kommun. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.

6 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 A, TN Planläggningen/ Kaavoitus Till: Österbottens förbund Södra Österbottens NTM-central, avdelningen för trafik och infrastruktur Södra Österbottens NTM-central, avdelning för miljö och naturresurser Österbottens räddningsverk Social och hälsovårdsverket i Jakobstad, Hälsoinspektionen Pedersöre vatten Oy Herrfors Ab Staden Jakobstad Byggnadsnämnden, Pedersöre Tekniska nämnden, Pedersöre Miljövårdsnämnden, Pedersöre BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV SANDSUND DETALJPLAN, KVARTER 28 OCH 4 Ett förslag till ändring av Sandsund detaljplan, kvarter 28 och 4 är framlagt till påseende Samtidigt ges berörda myndigheter möjlighet att ge utlåtande om förslaget. Planhandlingarna och utredningarna finns på Pedersöre kommuns hemsidor Ifall ni behöver andra handlingar för att kunna ta ställning till förslaget så är det bara att kontakta planläggaren. Vi emotser ert utlåtande senast Utlåtandet skickas till e-postadressen pedersore.kommun@pedersore.fi eller per post till Anna-Karin Pensar, Skrufvilavägen 2, 6890 Bennäs. Om ni inte har möjlighet att ge ert utlåtande inom utsatt tid önskar vi att ni meddelar oss om detta. Anna-Karin Pensar Anna-Karin Pensar planläggare anna-karin.pensar@pedersore.fi Tel: KOMMUNKANSLIET Adress e-post-sähköposti Telefon-Puhelin Banker-Pankit KUNNANTOIMISTO Skruvilagatan 2 pedersore.kommun@pedersore.fi växel-vaihde Aktia 6890 BENNÄS fornamn.efternamn@pedersore.fi (06) Andb-Op Osoite etunimi.sukunimi@pedersore.fi Fax Handelsbanken Skrufvilankatu 2 (06) Nordea 6890 PÄNNÄINEN Purmo Andb Danske Bank

7 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 A, TN Planläggningen/ Kaavoitus Vastaanottajat: Pohjanmaan liitto Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, liikenne- ja infrastruktuuri -vastuualue Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus, ympäristö ja luonnonvarat -vastuualue Pohjanmaan pelastuslaitos Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto, terveysvalvonta Pedersöre vatten Oy Herrfors Ab Pietarsaaren kaupunki Rakennuslautakunta, Pedersören kunta Tekninen lautakunta, Pedersören kunta Ympäristönsuojelulautakunta, Pedersören kunta LAUSUNTOPYYNTÖ EHDOTUKSESTA SANDSUNDIN ASEMAKAAVAN MUUTTAMISEKSI (KORTTELIT 28 JA 4) Ehdotus Sandsundin asemakaavan (korttelit 28 ja 4) muuttamiseksi on nähtävillä Asianomaisille viranomaisille varataan samalla mahdollisuus antaa lausuntonsa ehdotuksesta nähtävillä olon aikana. Kaava-asiakirjat ja luontoinventointi on julkaistu Pedersören kunnan verkkosivustolla Mikäli tarvitsette muita asiakirjoja ottaaksenne kantaa ehdotukseen, pyydämme teitä ottamaan yhteyttä kunnan kaavoittajaan. Pyydämme lausuntoa viimeistään Lausunto lähetetään sähköpostitse osoitteeseen pedersore.kommun@pedersore.fi tai postitse osoitteeseen Anna-Karin Pensar, Skrufvilankatu 2, 6890 Pännäinen. Mikäli teillä ei ole mahdollisuutta antaa lausuntoa määräajan sisällä, toivomme että ilmoitatte tämän meille. Anna-Karin Pensar Anna-Karin Pensar kaavoittaja anna-karin.pensar@pedersore.fi Puh: KOMMUNKANSLIET Adress e-post-sähköposti Telefon-Puhelin Banker-Pankit KUNNANTOIMISTO Skruvilagatan 2 pedersore.kommun@pedersore.fi växel-vaihde Aktia 6890 BENNÄS fornamn.efternamn@pedersore.fi (06) Andb-Op Osoite etunimi.sukunimi@pedersore.fi Fax Handelsbanken Skrufvilankatu 2 (06) Nordea 6890 PÄNNÄINEN Purmo Andb Danske Bank

8 9: , TN : :0 / :s bilaga: 5 Bilaga 0 B, TN : : :0 9:99 ar :280 : : 9:2 9:287 9:06 9: :0 0: : 0:92 0:269 ar 22:0 60 9: :9 9:5 9:20 9: :6 2:0 0:0 42 0:84 0: :28 9:9 9:8 0: :89 0:22 MITTAKAAVA : :29 8 0:27 0:86 0: :58 9:25 2 0:87 0:27 0:48 9:46 0:2 0: :50 20:27 KVARNGRÄND MYLLYKUJA 4 4 AO Iu/4 250 RIGRÄND RIIHIKUJA 9:25 0:249 0:8 6 9: :22 0:7 5 9:2 0:58 9:77 9:44 0:5 9:76 44 AO 0: sr- VL- 74 sr- Kärrhagen AO 26 0:5 4 0:28 I Iu/4 250 VL :6 2 0: : :27 0:256 0:49 7 0:62 8 9: :259 0:9 0: :456 9:4 0:249 AP-/s mp sr- Iu/4 sr : :6 0:90 0:64 9:457 9:44 42 P 9:455 0:22 0:60 0:24 5 0:27 9: :94 0:476 0:24 0:242 0: :79.2 BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER MERKINNÄT JA MÄÄRÄYKSET 4.6 0:282 0:246 AO AP- VL VL- /s Z 0:257 RIIHIK 250 I Iu/4 0:269 KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS. ERILLISPIENTALOJEN KORTTELIALUE. KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS. På tomt 5 och 6 i kvarter 44 får uppföras kompletterande byggnation om 50 v-m² per tomt, medan man på tomt 4 får uppföra kompletterande byggnation om 70 v-m². Inom kvartersområdet får finnas icke miljöstörande arbets-, produktions-, verkstads- eller andra dylika utrymmen max 50 v-m² per tomt. PIENTALOJEN KORTTELIALUE. Korttelin 44 tonteille 5 ja 6 saa sijoittaa täydennysrakentamista 50 krs-m² tonttia kohden, kun taas tontille 4 saa sijoittaa täydennysrakentamista 70 krs-m². Korttelialueelle saa sijoittaa ympäristöhäiriöitä aiheuttamattomia työ-, tuotanto-, verstas- tai muita vastaavia tiloja enintään 50 krs-m² tonttia kohden. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. LÄHIVIRKISTYSALUE. OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, ÄNG. LÄHIVIRKISTYSALUE, NIITTY. OMRÅDE DÄR MILJÖN BEVARAS. ALUE, JOLLA YMPÄRISTÖ SÄILYTETÄÄN. Linje m utanför planområdets gräns. m kaava-alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. Kvarters-, kvartersdels- och områdesgräns. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. Gräns för delområde. Osa-alueen raja. 0:240 Riktgivande tomtgräns. Ohjeellinen tontin raja. Kvartersnummer. Korttelin numero. Nummer på riktgivande tomt. Ohjeellisen tontin numero. Namn på gata, väg, öppen plats, torg, park eller annat allmänt område. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. Byggnadsrätt i kvadratmeter våningsyta. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. Romersk siffra anger största tillåtna antalet våningar i byggnaderna, i byggnaden eller i en del därav. Roomalainen numero osoittaa rakennusten, rakennuksen tai sen osan suurimman sallitun kerrosluvun. Ett bråktal efter en romersk siffra anger hur stor del av arealen i byggnadens största våning man får använda i vindsplanet för utrymme som inräknas i våningsytan. Murtoluku roomalaisen numeron jäljessä osoittaa, kuinka suuren osan rakennuksen suurimman kerroksen alasta ullakon tasolla saa käyttää kerrosalaan laskettavaksi tilaksi. sr- mp- Del av gatuområdes gräns där in- och utfart är förbjuden. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. Gata. Katu. Byggnadsyta. Rakennusala. Byggnad som ska skyddas. Renovering och ombyggnad ska vara sådan att byggnadens historiska värde och betydelse för bybilden bevaras. Suojeltava rakennus. Korjaus- ja muutostöiden tulee olla sellaisia, että rakennuksen historiallinen arvo ja kyläkuvallinen merkitys säilyvät. Landskapsmässigt värdefullt ängsområde, vars särdrag bör bevaras. Maisemallisesti arvokas niittyalue, jonka ominaispiirteet tulee säilyttää. Pilen anger den sida av byggnadsytan som byggnaden skall tangera. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. Del av område som skall planteras. Istutettava alueen osa. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER:. Byggnaderna skall anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät. 2. I byggnadsplaneringsskedet bör tillräckliga markundersökningar utföras för definiering av byggnadernas grundningssätt.. Nya byggnader ska, om inte annat anges, placeras minst 4 m från tomtgränsen. 4. De tomter som gränsar till Bennäsvägen ska förses med häck eller staket till den del tomterna gränsar mot vägen. YLEISET MÄÄRÄYKSET:. Rakennukset on liitettävä kunnalliseen vesi- ja viemäriverkostoon. 2. Rakennussuunnitteluvaiheessa tulee tehdä riittävästi maaperätutkimuksia rakennusten perustamistavan määrittämiseksi.. Mikäli muuta ei ole osoitettu tulee uudet rakennukset sijoittaa vähintään 4 m etäisyydelle tontinrajasta. 4. Pännäistentiehen rajautuvat tontit tulee varustaa pensasaidalla tai aidalla tonttien tien puoleiselta osalta. BYGGBESTÄMMELSER FÖR KVARTER 44.. Vid nybyggande och renoveringsarbeten bör man noggrant anpassa byggnaderna till landskapet och den bebyggda miljön i kvarter 44, så att miljöns särdrag bevaras... Nybyggnader bör till sitt fasadmaterial, sin färgsättning, sin byggnadsmassa och sin takform uppföras enhetligt i traditionell stil. Fasadmaterialet för nybyggnader ska vara av trä. 2. Vid rivning av byggnad krävs lov enligt MBL 27. RAKENNUSMÄÄRÄYKSET KORTELEILLE 44.. Uudisrakentamisessa ja korjaustoimenpiteissä tulee rakennukset sopeuttaa huolellisesti maisemaan ja korttelin 44 rakennettuun ympäristöön siten, että ympäristön ominaispiirteet säilytetään... Uudisrakennukset tulee julkisivumateriaaliltaan, väritykseltään, rakennusmassaltaan ja kattomuodoltaan rakentaa yhtenäisesti perinteisellä tyylillä. Uudisrakennusten julkisivumateriaalin tulee olla puuta. 2. Rakennuksen purkamiseen vaaditaan MRL 27 :n mukainen lupa. PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖREN KUNTA ÄNDRING AV DEL AV SANDSUND I DETALJPLAN SANDSUND I ASEMAKAAVAN OSAN MUUTOS DETALJPLANENS BASUPPGIFTER / ASEMAKAAVAN PERUSTIEDOT: Detaljplaneändringen berör kvarter 28, 4, 44 samt rekreations- och gatuområden. Asemakaavan muutos koskee kortteleita 28, 4, 44 sekä virkistys- ja katualueita. Planutkast / Kaavaluonnos: Planförslag / Kaavaehdotus: Kommunstyrelsen / Kunnanhallitus Kommunfullmäktige / Kunnanvaltuusto Plankod / Kaavatunnus: Skala / Mittakaava :2000 KOORDINATSYSTEM / KOORDINAATTIJÄRJESTELMÄ: ETRS-GK2 CHRISTOFFER RÖNNLUND Lantm.ingenjör YH / Maanm.Insinööri AMK PLANLÄGGARE / KAAVAN LAATIJA PEDERSÖRE JONAS LINDHOLM Lantm.ingenjör YH / Maanm.Insinööri AMK GRANSKARE / TARKASTAJA

9 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Kommun Pedersöre kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum PEDERSÖRE KOMMUN ÄNDRING AV DEL AV SANDSUND I DETALJPLAN

10 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN ÄNDRING AV DEL AV SANDSUND I DETALJPLAN 2 ÄNDRING AV DEL AV SANDSUND I DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Datum Granskare Christoffer Rönnlund Jonas Lindholm Granskad Ramboll Hovrättsesplanaden 9 E 6500 VASA T F

11 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN INNEHÅLLSFÖRTECKNING. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4. Identifikationsuppgifter 4.2 Detaljplaneområdets läge 4. Planens namn och syfte 6.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2. Olika skeden i detaljplaneprocessen Detaljplanen 6 2. Genomförandet av detaljplanen 6. UTGÅNGSPUNKTERNA 7. Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7.. Allmän beskrivning av området 7..2 Naturmiljön 7.. Den byggda miljön 8..4 Markägoförhållanden 9.2 Planeringssituationen 0.2. Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet De riksomfattande målen för områdesanvändningen Landskapsplanen Generalplan.2..4 Gällande detaljplan.2..5 Byggnadsordningen Baskarta 2 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 2 4. Behovet av detaljplanering 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 4. Deltagande och samarbete 4.. Intressenter 4..2 Anhängiggörande Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete 4 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN 4 5. Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen 4 6. DETALJPLANENS UTFORMNING 5 6. Detaljplaneutkastet Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Detaljplaneförslaget Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 6 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 7 7. Planens struktur 7

12 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Dimensionering Markägoförhållanden Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 7 7. Detaljplanens förhållande till övriga planer Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser 7 8. PLANENS KONSEKVENSER 8 8. Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för den byggda miljön Samhällsekonomiska konsekvenser Störande faktorer i miljön 9 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 9 9. Genomförande och tidsplanering 9

13 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Identifikationsuppgifter Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Pedersöre kommun och Ramboll Finland Oy. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: Pedersöre kommun Skrufvilagatan BENNÄS Tel. (06) PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 9 E 6500 VASA Tel Kontaktperson: Planläggare: Anna-Karin Pensar T E-post: anna-karin.pensar@pedersore.fi Kontaktperson: Planläggare: Lantm.ingenjör YH Christoffer Rönnlund T E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi Granskare: Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm, YKS-605 T E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi.2 Detaljplaneområdets läge Området som omfattas av planläggningen är beläget i Sandsund, i Pedersöre kommun. Området ligger i Gamla Sandsund intill Bennäsvägen i närheten av både daghem och skola. Avståndet till kommunens centrum i Bennäs är ca 7 km medan avståndet till regionens centrum Jakobstad endast är 4 km. Detaljplaneområdets regionala läge har anvisats i bild och dess riktgivande läge i bild 2.

14 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Bild. Områdets regionala läge Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets riktgivande läge. Lantmäteriverket.

15 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Planens namn och syfte Planens namn är ÄNDRING AV DEL AV SANDSUND I DETALJPLAN. Planläggningen har påbörjats eftersom det finns ett behov att se över markanvändningen och tomtindelningen inom området. Genom planläggningen strävar man efter att göra området mer attraktivt för boende. Man avser även se över byggnadsskyddet på området. Läs mer i punkt 4. Behovet av detaljplanering..4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Befintliga och aktuella utredningar för detaljplaneområdet beaktas. Utredningarna kompletteras enligt behov. Bilagor: Bilaga : Program för deltagande och bedömning. Bilaga 2: Bilaga : Bilaga 4: Byggnadsinventering Bemötandesammanställning, utkastskedet. Bemötandesammanställning, förslagsskedet. (tillfogas senare i processen). 2. SAMMANDRAG 2. Olika skeden i detaljplaneprocessen Kommunstyrelsen beslutar påbörja en revidering av detaljplanen Målsättningarna diskuterades i planläggningssektionen Ett diskussionstillfälle tillsammans med markägarna ordnades vid Kyrkoby skola PDB och utkastet godkändes av planläggningssektionen och lades fram till påseende Ett diskussionstillfälle tillsammans med markägarna ordnades vid Kyrkoby skola Förslaget godkändes av planläggningssektionen och lades fram till påseende _._-_._ _..20_..20_ Planläggningssektionen godkände detaljplanen. Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen De centrala markområdesreserveringarna i detaljplanen är beteckningar för boende och rekreation. Detaljplanens beteckningar och bestämmelser förevisas noggrannare på detaljplanekartan och under punkt 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser. 2. Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på främst på privata markägare.

16 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN UTGÅNGSPUNKTERNA. Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet.. Allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet utgörs av ett ca,8 ha stort markområde som sedan tidigare är detaljplanerat. Omgivningen är relativt tätbebyggd men med en lantlig karaktär. Byggnationen på området är blandad, här finns både äldre välbevarade hus men även nyare bebyggelse. Det finns goda förutsättningar för boende i området. Skola och daghem finns på gångavstånd medan avståndet in till Jakobstad är ca 4 km. Bild. Vy över området. Bilden är tagen från Kvarngränd...2 Naturmiljön I dagens läge är området grönt och lantligt. Mellan Skolhusvägen och Kvarngränd finns en äng som ger öppenhet i landskapet. Någon naturinventering har inte gjorts eftersom området sedan tidigare till stora delar är bebyggt. Topografi Planläggningsområdet finns på ca 7-8m över havet. Området är flackt. Vattendrag och vattenhushållning På området finns inga vattendrag. Kommunal vattenledning finns utbyggt på området.

17 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Naturskydd På området finns inga naturskyddsområden. Närmsta naturskyddsområde är Sandsundfjärden som ligger ca,5km öster om planläggningsområdet... Den byggda miljön Bebyggelsen på området är varierande. Längs med Bennäsvägen finns en gårdsgrupp som härstammar från 700-talets slut. Gårdsgruppen består av både bostadshus och ekonomibyggnader. Särskilt vissa av de gamla ekonomibyggnaderna är i dåligt skick medan endast en av de gamla bostadsbyggnaderna är i lite sämre skick. I övrigt finns på området, främst längs med Skolhusvägen, hus som är uppförda på talet. Längs med Rigränd finns byggnader som är av betydligt nyare ursprung. Som grund för detaljplanändringen har uppgjorts en byggnadsinventering. Inventeringen finns som bilaga 2 till planbeskrivningen. Bild 4. Bebyggelsen på området är varierande. Här finns äldre klassiska bondstugor med tillhörande ekonomibyggnader, 70-tals hus och även nya moderna hus. Boende och befolkningens struktur I dagens läge finns nio bostadshus inom området. Den gällande detaljplanen ger dock möjlighet till ytterligare förtätning av bebyggelsen. Samhällsstruktur Hela planläggningsområdet utgörs enligt miljöcentralens kartor av tätortsområde.

18 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Bild 5. Bilden förevisar samhällsstrukturen. Röd färg; Tätortsområden, Blå färg; Landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse. SYKE/YKR MML, Esri Finland. (Kartan har bearbetats). Rekreation och fritidsverksamhet På området finns inga rekreationsanläggningar. I närområdet finns goda möjligheter till rekreation, på ett avstånd av ca 500m finns fotbollsplan och rink. På ett avstånd av några kilometer finns ett brett utbud av rekreationsmöjligheter. Trafik Skolhusvägen, Kvarngränd och Rigränd betjänar trafiken inom området. Huvudvägen till området är Bennäsvägen. Bennäsvägen ansluter vidare till Nya Bennäsvägen och Jakobstads omfartsväg. Den byggda kulturmiljön och fornminnen På området finns inga fornminnen. Kulturmiljö finns i form av äldre bostadshus och ekonomibyggnader. På området finns tre äldre bostadshus, det äldsta är uppfört i slutet av 790-talet och de andra två i början av 800-talet. Tillsammans bildar byggnaderna en viktig helhet som har betydelse för bybilden. Information om byggnaderna hittas i bilaga 2 byggnadsinventering. Teknisk försörjning På området finns utbyggt el-, avlopps och vattenledningsnät...4 Markägoförhållanden Fastigheterna på området är i privat ägo.

19 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Planeringssituationen.2. Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet.2.. De riksomfattande målen för områdesanvändningen De reviderade riksomfattande målen för områdesanvändningen fick laga kraft den Målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter: Fungerande samhällen och hållbara färdsätt Ett effektivt trafiksystem En sund och trygg livsmiljö En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar.2..2 Landskapsplanen För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: ). I inledningsorden beskrivs landskapsplanen på följande sätt; "Landskapsplanen är en plan på lång sikt. Lösningarna i planen påverkar betydligt förutsättningarna för förverkligandet av en hållbar utveckling. Målet med planeringen är att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i Österbotten. Planen behandlar bl.a. ramarna för utvecklingen av region- och samhällsstrukturen, tryggar förutsättningarna för genomförandet av de regionala nätverksstrukturerna och säkerställer de största behoven av naturskydd, kulturmiljö och rekreation. Områdesreserveringar har anvisats i den mån och med den noggrannhet som man har ansett vara nödvändigt med tanke på de riksomfattande eller landskapsomfattande målen för områdesanvändning eller för att områdesanvändningen i flera kommuner ska samordnas. Bild 6. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. (fastställd: ). Blå cirkel angel områdets läge.

20 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN För detaljplaneområdet finns följande reserveringar i landskapsplanen: Området ingår i Jakobstadsregionens stadsutvecklingszon (kk-2). Enligt beteckningens planeringsbestämmelser bör Jakobstads ställning som ett regioncentrum i landskapet främjas och vid planeringen av markanvändningen bör den nuvarande strukturen vara utgångspunkten. Planområdet ligger inom samma tätortsområde (A) som Jakobstads centrum som omfattar områden som är detaljplanerade eller som ska detaljplaneras. Gamla Bennäsvägen som ligger i detaljplanområdets östra är i landskapsplanen anvisad som en viktig cykelled. Stomvattenledning (v) och avloppsvattenledning är anvisad längs Gamla Bennäsvägen. Varken i etapplandskapsplan gällande handel eller i etapplandskapsplan 2 gällande förnybar energi finns några särskilda målsättningar eller utvecklingsprinciper för området..2.. Generalplan På området gäller Kyrkoby delgeneralplan utan rättsverkningar från 20. I delgeneralplanen är detaljplanområdet anvisat som småhusdominerat bostadsområde (AP). Rekreationsområdet väster om detaljplanområdet är anvisat som rekreationsområde (V). Den del av detaljplanområdet som ligger öster om Gamla Bennäsvägen är anvisat som jord- och skogsbruksdominerat område (M). Bild 7. Utdrag ur Kyrkoby delgeneralplan Gällande detaljplan För området gäller Sandsund detaljplan. Detaljplanen är godkänd i kommunfullmäktige den

21 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Bild 8. Utdrag ur den gällande detaljplanen Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av kommunfullmäktige i Pedersöre den Baskarta Som bas i planeringen har kommunens tidsaktuella baskarta använts. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sin egen kommun och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Pedersöre kommun. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in åsikter och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor samt vilka konsekvenser som skall bedömas. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett detaljplaneutkast för markanvändningen, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande utformning i detaljplanen erhållits sätts planutkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in åsikter och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget utförs i detta fall parallellt. Som tredje steg utarbetas ett detaljplaneförslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande.

22 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Som fjärde steg görs behövliga justeringar i förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna planförslaget. Besvär kan göras mot godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4. Behovet av detaljplanering Behovet har uppkommit eftersom man har velat se över markanvändningen och tomternas placering inom området. Genom att omdisponera tomterna ämnar man göra området till ett än mer attraktivt bostadsområde. I planläggningen ser man även över behovet av byggnadsskydd på området. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen beslöt den att områdets detaljplan skall revideras. Initiativet till revideringsarbetet har tagits av såväl markägare på området och av Pedersöre kommun. 4. Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 28 ): 4.. Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: Pedersöre kommuns olika förvaltningar (Skrufvilagatan 2, 6890 Bennäs) Närings-, trafik- och miljöcentralen (PB 262, 650 Vasa) Österbottens museum (Museigatan 4, 6500 Vasa) Österbottens räddningsverk/bennäs brandstation (Brandvägen, 6890 Bennäs) Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad (Ekovägen, Jakobstad) Staden Jakobstad (Strengbergsgatan, Jakobstad) Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen. Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planändringen kan ha konsekvenser för.

23 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes samtidigt som framläggandet av programmet för deltagande och bedömning (PDB) och utkastet kungjordes genom annons i lokalpressen och på kommunens hemsida och anslagstavla. Föredragningslistor och protokoll är tillgängliga på kommunens hemsida Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under detaljplaneprocessen när respektive skede behandlats. PDB (Program för deltagande och bedömning) och ett detaljplaneutkast var framlagt under tiden i enlighet med MBL 62 och 6. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 0. Över utkastet inkom två utlåtanden och tre åsikter. Detaljplaneförslaget var framlagt under tiden _ i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 27 och MBF 28. Över förslaget inkom utlåtande/n och anmärkning/ar Myndighetssamarbete I inledningsskedet har det inte ansetts behövligt med myndighetssamråd. Berörda myndigheter hörs under planläggningsprocessen. Vid behov ordnas myndighetssamråd senare under planläggningsprocessen. 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN Detaljplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5. Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen Bakgrundsmaterial Landskapsplanen, befintlig generalplan, befintliga detaljplaner och uppgjord vägplan samt den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som revideringsarbetet bygger vidare på. Uppgjord byggnadsinventering används i arbetet. Samhällsstruktur Målsättningen är att ändringarna i markanvändningen ska stöda sig på den befintliga samhällsoch infrastrukturen. Området är sedan tidigare ett tätortsområde och genom planändringen strävar man efter att förtäta samhällsstrukturen utan att förstöra områdets karaktär. Trafik Inom området finns från tidigare fungerande trafiklösningar. I planläggningen bör man se till att nya tomter har säkra och ändamålsenliga anslutningar till allmän väg eller gata och att det finns ett fungerande nät av lätt-trafikleder.

24 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN DETALJPLANENS UTFORMNING I den utarbetade detaljplanen har beaktats de målsättningar och korrigeringsbehov som framförts från kommunens sida. Befintlig markanvändning har analyserats och konstaterade behov av planläggningsstrukturella förbättringar har utförts. Förutom beaktandet av de klarlagda behoven/målen i punkt 4., punkt 5 och punkt 5., har normala revideringsåtgärder utförts. Justeringsåtgärder har utförts på tomter, kvarter och detaljplanegator. 6. Detaljplaneutkastet I detaljplaneutkastet har tomtindelningen ändrats och ett område för allmän rekreation (VL) tillsatts. Samtidigt har ett nytt småhuskvarter tillsatts på östra sidan av Bennäsvägen. Kvarngrändens gatuområde har rätats ut så att tomterna blir mer enhetliga. Tomterna i kvarter 4 har förstorats något. En ny gatuförbindelse har anvisats från Skolhusvägen. Bild 9. Detaljplaneutkast Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från detaljplaneutkastets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga Bemötandesammanställning, utkastskedet.

25 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Detaljplaneförslaget Till skillnad från utkastet har man i planförslaget tagit bort den del av planen (kvarter 20) som fanns öster om Bennäsvägen. Orsaken till detta är att markägoförhållandena i kvarteret gör planen svår att förverkliga. I kvarter 44 har även en tomt (tomt 7) och gatuanslutningen till den samma tagits bort. Lättrafikleden som i planutkastet förband Rigränd med Kvarngränd har också avlägsnats ur planen eftersom markägarna var helt eniga om att det inte finns behov av den. Parkområdet (VP) i områdets västra del har ändrats till närrekreationsområde (VL). Skyddsbeteckningen (sr) och bestämmelsen för de värdefulla byggnaderna har korrigerats för att ytterligare stärka byggnadsskyddet. I övrigt har mindre tekniska justeringar utförts inom hela planområdet. I jämförelse med planutkastet finns i planförslaget fyra färre bostadstomter. Bild 0. Detaljplaneförslaget Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade anmärkningar från detaljplaneförslagets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 4 Bemötandesammanställning, förslagsskedet. (Läggs till senare.)

26 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 7. Planens struktur Planen innehåller reserveringar för boende, närrekreation och gator. Näromgivningen består till stor del av områden för boende varvid detta område sammansluter väl till omkringliggande områden. 7.. Dimensionering I den tidigare detaljplanen har det funnits 2 tomter för boende. Av dessa tolv har en tomt delats upp i flertalet mindre tomter. I den reviderade planen finns 5 tomter anvisade för boende. I denna revidering har man mer noggrant styrt byggandet på området. I den reviderade planen har även tillkommit ett nytt område för närrekreation. Byggrätten för egnahemshustomterna (AO) är 250m². I AP-/s kvarteret utgörs byggrätten av på området befintliga byggnader med en separat definierad tilläggsbyggnadsrätt Markägoförhållanden Inom området finns flertalet markägare, fastigheterna på området är i privat ägo. 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom att i planläggningsarbetet beakta de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna på området säkerställer man att de värdefulla vyerna i närmiljön bevaras och ges möjlighet till utveckling. Ängen mellan kvarter 28, 4 och 44 är viktig att bevara för att områdets karaktär ska bibehållas. Därigenom blir också området ett attraktivare bostadsområde. 7. Detaljplanens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: Detaljplanen står i god samklang med landskapsplanen. Planläggningsområdet finns inom Jakobstadsregionens stadsutvecklingszon (kk) och även inom samma tätortsområde (A) som Jakobstads centrum. Området är sedan tidigare planlagt och delvis bebyggt. Området stöder den samhällsstruktur och den service som finns i Jakobstad. Beaktan av delgeneralplan (inte rättsverkande): Detaljplanen är uppgjord i enlighet med delgeneralplanen. 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser Detaljplanens områdesbeteckningar finns presenterade i nedanstående punkter samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan. AO KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS AP- KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS VL OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION VL- OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION, ÄNG /S OMRÅDE, DÄR MILJÖN BEVARAS

27 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN PLANENS KONSEKVENSER 8. Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet 8.. Konsekvenser för naturen och naturmiljön Området är sedan tidigare bebyggt och här finns inga värdefulla växt-/djurarter eller naturtyper. I planläggningen ändras ett större sammanhängande ängsområde från tomtmark till närrekreationsområde. Bevarande av ängsmarken i rekreationsbruk påverkar området och naturmiljön positivt. Överlag medför planen inga betydande konsekvenser för naturen eller naturmiljön. Landskapets särdrag Landskapet består sedan tidigare av bebyggd miljö. Planändringen skapar möjligheter för att styra byggandet och utvecklingen av området så att områdets karaktär inte går förlorat Konsekvenser för den byggda miljön Boende och befolkningens struktur I och med planändringen ändras tomtstrukturen på området. De obebyggda tomterna görs mera attraktiva genom justeringar i tomternas avgränsningar. Ändringen medför dock inga betydande konsekvenser för invånarna och befolkningens struktur. Rekreation och fritidsverksamhet Planändringen har små men positiva konsekvenser för närrekreationen inom området eftersom området omdisponeras och ett närrekreationsområde anges i områdes mitt. En del av detta närrekreationsområde ges även en bestämmelse (mp-) som lyder: landskapsmässigt värdefullt ängsområde, vars särdrag bör bevaras. Med denna bestämmelse strävar man efter att bevara det öppna ängsområdet så att det även i framtiden sköts och hålls grönt och öppet. Man bör undvika en förbuskning av området. Med dessa beteckningar och bestämmelser stävar man efter att bevara områdets gröna karaktär även då planen är förverkligad och tomterna bebyggda. Trafik För att göra tomtanslutningarna till kvarter 44 säkrare har man i planen anvisat in- och utfartsförbud på delar av tomterna som ligger i anslutning till Bennäsvägen. Planen kan anses ha ringa men positiva konsekvenser för trafiken. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Den bebyggda miljön har inventerats och utvärderats. De byggnader som har ett värde för området ges i planen en skyddsbeteckning/-bestämmelse. Ekonomibyggnader i dåligt skick har inte skyddats men miljön har /s-beteckning för att säkerställa att områdets karaktär bevaras. Genom att uppmärksamma de värdefulla byggnaderna värnar man om att bevara dessa till kommande generationer. Konsekvenserna för kulturmiljön är positiva. Teknisk försörjning Nyttjandegraden av befintlig teknisk försörjning kommer att öka. Några nya satsningar behöver inte göras. Konsekvenserna är således ringa. 8.. Samhällsekonomiska konsekvenser Konsekvenserna för samhällsekonomin bedöms som ytterst ringa. Detaljplanen ger inte upphov till några stora ändringar som i sin tur skulle påverka samhällsekonomin på ett betydande sätt.

28 0, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 0 C, TN Störande faktorer i miljön I närområdet finns ett industriområde. Industriområdet har dock bestämmelser om att det inte får förekomma miljöstörande verksamhet där. Bennäsvägen som går genom området är relativt livlig trafikerad och kan anses utgöra ett störande moment i närmiljön. I övrigt finns i områdets närhet inga störande faktorer. Detaljplanen ger inte upphov till störande faktorer i miljön. 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 9. Genomförande och tidsplanering Planen är att detaljplanen skall godkännas i fullmäktige under 208. Efter detta ankommer planens förverkligande på markägarna.

29 , TN :0 TV: 96/208 VAL AV KONSULT FÖR UPPGÖRANDE AV GENERALPLAN TN Tabell för utvärdering av anbud: Bilaga Beredning: Teknisk direktör Rune Hagström, Centralen för tekniska tjänster, planläggningsavdelningen har konkurrensutsatt konsultarbetet för uppgörande av ny generalplan. Inom utsatt tid inlämnades det 5 st. anbud. Valet av konsult sker på basen av totalekonomiskt mest ekonomiska grunder så att bedömningen sker utgående från kvalitativa aspekter förutöver priset. I poängsättningen är viktfördelningen kvalitet/pris 80/20 %. Anbudsgivaren som erhåller högsta poängtal bör väljas till konsult för projektet. Förslag Tekniska direktörens beslutsförslag: Tekniska nämnden väljer konsultbyrå FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy som fått högsta poängtal som konsult för uppgörande av generalplan.

30 2, TN :0 TV: 260/208 VAL AV FÖRETAGARE TILL FANTASEA TN Hyresavtal: Bilaga A Detaljplan: Bilaga B Jacob Garden Oy:s utvecklingsförslag: Bilaga C Beredning: Rune Hagström tel Stadsstyrelsen har den godkänt ett hyresavtal med bolaget Jakob Garden Oy gällande FantaSea Park området och verksamheten där. Arrendeavtalet är på 0 år och utgår den I och med att arrendeavtalet är nu sista sommarperioden i kraft bör beslut fattas huruvida arrendeavtalet förnyas med den nuvarande arrendetagaren eller skall den konkurrensutsättas. Dessutom bör beslut fattas angående utvecklandet av FantaSea samt stadens möjliga investeringar på området. Det finns en tämligen ny detaljplan för FantaSea området som möjliggör bl.a. campingverksamhet. Detaljplanen har dessutom betydande byggrätter. Stadsstyrelsen har för c:a två sedan beslutit att campingverksamheten kommer att avlutas i Svanen och att campingverksamheten koncentreras till FantaSea. Nuvarande arrendetagare har skött verksamheten, underhållet och skötseln samt investeringarna i FantaSea i stort sett enligt arrendeavtalets villkor. Eftersom arrendeavtalet håller på att gå ut har arrendetagaren varit i kontakt med staden för att diskutera en förlängning av avtalet, utvecklingsmöjligheter, investeringar och finansieringen av investeringarna. För fortsatt samarbete har arrendetagaren gjort en preliminär utvecklingsplan som diskussionsgrund. Enligt planen skulle området byggas ut i etapper. Arrendetagaren föreslår att investeringarna finansieras av staden och att arrendetagaren betalar en årlig hyra som motsvarar % av ifråga varande investering. Investeringstakten föreslås vara c:a per år. Den nya detaljplanen har för FantaSea området en beteckning RL som betyder campingområde. RL-området är delat i två delar r- med en byggrätt på 000 m 2 och r-2 med en byggrätt på 500 m 2. Beteckningen r- anger byggnadsyta där man får uppföra byggnader som betjänar turism och fritid. På byggnadsytan får placeras SPA-anläggningar och för den verksamheten tillhörande byggnader för bastu, boende, restaurang- och cafebyggnader i högst två och en halv våning. Beteckningen r- 2 anger byggnadsyta där man får placera semesterstugor och

31 2, TN :0 TV: 260/208 för turismverksamheten tillhörande servicebyggnader. Enskilda semesterstugor får ha en total areal på högst 40 m 2 våningsyta. Byggnaderna får byggas i högst en våning. Dessutom har strandområdet en beteckning rlv- som anger byggnadsyta där man får placera semesterstugor, båtbryggor och bastubyggnader med tillhörande utrymmen. Enskilda semesterstugor får byggas i en våning och ha en total areal på högst 40 m 2 våningsyta. Högst en tredjedel av byggnadsytan får utgöras av byggnader. Förslag Beslut Tekniska direktörens beslutsförslag: Tekniska nämnden besluter att arrendeavtalet för FantaSea området och verksamheten där konkurrensutsätts under kommande höst/vinter och ger Centralen för tekniska tjänster i uppdrag att verkställa konkurrensutsättningen. Tekniska nämnden sänder ärendet vidare till stadsstyrelsen för budgetbehandling samt för beslut om investeringstakten och nivån samt investeringsinnehåll. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Stst Detaljplan: Bilaga 6 Stadssekreteraren: FantaSea-området ligger strategiskt på en fin plats nära stadens centrum med tanke på turismen. Området har en ny detaljplan med beteckningen RL, som betyder campingområde. RL-området är delat i två delar: r- med en byggrätt på 000 m 2 och r-2 med en byggrätt på 500 m 2. Beteckningen r- anger byggnadsyta där man får uppföra byggnader som betjänar turism och fritid. På byggnadsytan får placeras SPA-anläggningar med tillhörande byggnader för bastu, boende, restaurang- och cafébyggnader i högst två och en halv våning. Beteckningen r- 2 anger byggnadsyta där man får placera semesterstugor och servicebyggnader för turismverksamheten. Enskilda semesterstugor får ha en total areal på högst 40 m 2 våningsyta. Byggnaderna får byggas i högst en våning. Dessutom har strandområdet en beteckning rlv- som anger byggnadsyta där man får placera semesterstugor, båtbryggor och bastubyggnader med tillhörande utrymmen. Enskilda semesterstugor får byggas i en våning och ha en total areal på högst 40 m 2 våningsyta. Högst en tredjedel av byggnadsytan får utgöras av byggnader.

32 2, TN :0 TV: 260/208 Utvecklingen av hela Gamla Hamn-området ses som bäst över och den naturligaste utgångspunkten för att utveckla verksamheten är att börja med FantaSea-området. En viktig faktor är att få till stånd en ordentlig och högklassig campingplats i Jakobstad särskilt med tanke på caravanare. För att utveckla området krävs ett samarbetsavtal med en privat företagare/ett privat företag. Avsikten är att genom konkurrenspräglad dialog få en företagare till området. Objektet för upphandlingen skulle vara skötseln av hela området och upprätthållandet av campingplatsen. Staden investerar årligen en viss fast summa i området och företagaren likaså. Under förhandlingsförfarandet utreds företagarens villighet att utveckla affärsverksamheten och kartläggs viljan/möjligheten till tilläggsbyggande på området. Upphandlingens karaktär gör det inte möjligt att uppge ett totalpris på förhand. Avtalet skulle gälla i fem (5) år med möjlighet till en optionsperiod (5 år) i enlighet med upphandlingslagen. Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar godkänna tekniska nämndens beslut att arrendeavtalet för FantaSea-området och verksamheten där konkurrensutsätts under kommande höst/vinter och ger centralen för tekniska tjänster och stadens upphandlingsenhet i uppdrag att verkställa konkurrensutsättningen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. TN Jämförelsetabell: Bilaga 70 Beredning: Teknisk direktör Rune Hagström, På grund av att avtalet med nuvarande företagare i FantaSea går ut den har Staden Jakobstad konkurrensutsatt verksamheten där via konkurrenspräglad dialog i den offentliga upphandlingskanalen Hilma. Den nu konkurrensutsatta kontraktstiden är 0 år. Inom utsatt tid anmälde sig tre intressenter. Alla intressenter var kvalificerade att lämna anbud på verksamheten. Två godkända anbud inlämnades. Bedömningen av anbuden gjordes på basis av den totalekonomiskt mest fördelaktiga principen så att den som får högsta poängtal vinner offerttävlingen. Resultatet framgår ur den bifogade tabellen. Förutom beslut om val av företagare bör tekniska nämnden också be-

33 2, TN :0 TV: 260/208 sluta att arrendera tomten åt den vinnande företagaren för samma tid som samarbetskontraktet gäller. Förslag Beslut Tekniska direktörens beslutsförslag: Tekniska nämnden väljer Jakob Garden Oy till företagare till FantaSea området, kontraktstiden är 0 år. Tekniska nämnden besluter också att arrendera tomten till Jakob Garden för samma tidsperiod som samarbetsavtalet till arrendet av 0 euro. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden beslutade enhälligt remittera ärendet. TN Upphandlingsannons: Bilaga 86 A Jämförelsetabell: Bilaga 86 B Karta: Bilaga 86 C Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Ärendet behandlades hösten 207 under rubriken FantaSea Park: Utveckling av området och verksamheterna samt förnyande av hyreskontrakt. Föredragningslistan har nu kompletteras med den tidigare handläggningshistorien. För att tomten skall kunna tillgodogöra sig den byggnadsrätt som anges i den nya detaljplanen, registreras tomten i enlighet med gällande tomtindelning. Tomtens areal är 978 m 2, vilket är större än det tidigare arrendeområdet. Tomtbildningen föranleder också en mindre reglering av stadens nuvarande arrendekontrakt med SSJ. Ifall Staden fullföljer upphandlingsproceduren så skall ett markarrendekontrakt upprättas mellan staden och vinnaren av upphandlingen. Till arrendekontraktet kan fogas villkor gällande arrendetagarens rättigheter, ansvar och skyldigheter. Med verksamhetsidkaren upprättas dessutom ett separat kontrakt speciellt för affärsmässiga villkor, vilka inte berör användningen av själva tomten. Stadegeodetens förslag:

34 2, TN :0 TV: 260/208 I enlighet med upphandlingens villkor utarrenderar Staden tomten till vinnaren av upphandlingen för 0 år. Inget tomtarrende uppbärs av arrendetagaren. I tomtarrendekontraktet intas gängse villkor gällande arrendetagarens ansvar för skötsel av tomtens område med tillhörande anläggningar och konstruktioner. Arrendetagaren har inte rätt att utan stadens godkännande helt eller delvis överlåta området i någon annans besittning eller att överföra arrenderätten på tredje part. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden väljer Jakob Garden Oy till företagare till FantaSea området, kontraktstiden är 0 år. Tekniska nämnden besluter också att arrendera tomten för samma tidsperiod som samarbetsavtalet till arrendet av 0 euro. Tekniska nämnden besluter också att före samarbets- och arrendeavtalet undertecknas med Jakob Garden Oy skall dessa godkännas av tekniska nämnden. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Ärendet behandlades efter 77 (före 78). TN Samarbetsavtal: Bilaga 02 A Hyresavtal: Bilaga 02 B Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel För uthyrningen av FantaSea har uppgjort förslag till tomtarrendekontrakt respektive samarbetsavtal, och diskussioner kring dessa har förts med Jakob Garden Oy. I enlighet med beslutet vid senaste möte så presenteras avtalstexterna ännu för tekniska nämnden. Stadegeodetens förslag: Tekniska nämnden tar del av förslagen till markarrendeavtal respektive samarbetsavtal mellan Staden Jakobstad och Jakob Garden Oy, samt besluter att godkänna avtalen för undertecknande. Förslag

35 2, TN :0 TV: 260/208 Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Beslut Tekniska nämnden: Beslutsförslaget godkändes med ändringar till samarbetsavtalets och 7 (korrigerad bilaga 02 A). TN Samarbetsavtal: Bilaga 2 A Hyresavtal: Bilaga 2 B Beredning: Teknisk direktör Rune Hagström, Tekniska nämnden beslöt vid sitt förra möte om villkoren och innehållet för arrende- och samarbetsavtalet för FantaSea området. Centralen för tekniska tjänster har nu underhandlat om dessa med Jakob Garden Oy. Företagets representant meddelade på underhandlingen att företaget inte kan godkänna villkoren i samarbetsavtalet. Förslag Tekniska direktörens beslutsförslag: Tekniska nämnden besluter om eventuell ändring av villkoren.

36 , TN :0 TV: 7/208 EN ÄNDRING AV TEKNISK KARAKTÄR I DETALJPLAN SP 68 TN Ändrad detaljplanekarta: Bilaga 9 A Ändrad detaljplanebeskrivning inklusive kvartersplan: Bilaga 9 B Beredning: Byråarkitekt Sören Öhberg, Stadsplanearkitekten: Det i detaljplan (SP 68) felaktigt utmärkta och redan ikraftvarande kvartersnumret 0 ändras till i stadsdel 4 Pirilö. Detaljplanekartan, den tidsenliga detaljplanen och handlingarna ändras enligt beslutet. Den ändrade detaljplanekartan, detaljplanebeskrivningen inklusive kvartersplanen skickas i ändrad format till kännedom enligt MRA 95. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. TN Ändrad detaljplanekarta: Bilaga A Ändrad detaljplanebeskrivning inklusive kvartersplan: Bilaga B Beredning: Byråarkitekt Sören Öhberg, tel Denna ersätter tekniska nämndens beslut 9 där detaljplanenumret var felaktig. Stadsplanearkitekten: Det i detaljplan (SP 86) felaktigt utmärkta och redan ikraftvarande kvartersnumret 0 ändras till i stadsdel 4 Pirilö.

37 , TN :0 TV: 7/208 Detaljplanekartan, den tidsenliga detaljplanen och handlingarna ändras enligt beslutet. Den ändrade detaljplanekartan, detaljplanebeskrivningen inklusive kvartersplanen skickas i ändrad format till kännedom enligt MRA 95. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.

38 4 2 2, TN :0 / :s bilaga: Bilaga A, TN rp Spitu ntie 9 Rp8 9 Stavasgränd 96 p407 6:7 4 rp 4K5 Rp K p : p42 p422 p42 5 Stavasinkuja 4K 4 84 JAKOBSTAD7 rp LT 68 p420 p p :7 2 rp8 p48 Rp p40 6:7 586 EV p47 9 p46 00 Bockholmsvägen 6:7 7:22 :42 4 2:2 M60 2:2 p45 : M60 6:7 6 KÅLLBYVÄGEN KOLPINTIE 5 99 Rp79 p4 Rp2 p rp6 8 7:22 :67 : rp :26 p4 29 Kållbyvägen Östensövägen 6:8 :5 T- e=0.80 h<4, p44 rp 6:56 6:25 TY-KT p e=0.80 h<4,0 2: 26 6 Spituholmsvägen pp 7: : K4 4 :64 7:22 2 PIETARSAARI 576 6:7 8 4K 2:2 Mästasvägen KNALLBACKAVÄGEN PAUKKUMÄENTIE : LT 574 7:22 7:22 6:58 4K ajo M60 SKJUTBANEVÄGEN AMPUMARADANTIE TY-KT- e=0.80 h<4, ea EV 70 2: ea :55 2 EA I 400 b 52 : T- e=0.80 h<4,0 85 e=0.80 h<4,0 6:55 4 TY-KT- 8 rp :22 4K Launisaarentie 6:20 2 Spitusvängen 7:22 4 6:52 TY-KT- e=0.80 h<4, : :8 7: : M K2 4 6:55 6: rp rp2 4K 2 6:52 Launikaarre 558 7:22 4 ea- 6: K2 2: :40 ea : :49 M ajo : :22 4 PIRILÖ ? EA : : :57 5 M60 6 2:20 ea :56 : : rp rp2 rp G.smf :56 2:22 2:56 65 : :22 2: : T- KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER. I KÄLLARVÅNINGEN FÅR PLACERAS TILL VÅNINGSYTAN INRÄKNADE UTRYMMEN. Teollisuus ja varastorakennusten korttelialue. Kellarikerrokseen saa sijoittaa kerrosalaan laskettavia tiloja. TY-KT- LT EA EV EV- 4 PIRILÖ KOLPINTIE 000 e = 0.80 h<4.00m ea- pp ajo KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER SAMT KONTORSBYGGNADER. AV PÅ TOMTEN BEBYGGD VÅNINGSYTA FÅR HÖGST 0 % ANVÄNDAS FÖR IDKANDE AV DETALJ HANDEL. AFFÄRSUTRYMMENS MAXIMI STORLEK FÅR VARA HÖGST 00 M2. Teollisuus ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialue. Tontille rakennetusta kerrosalasta 0 % saa käyttää vähittäiskaupan harjoittamiseen. Vähittäiskaupan tilojen maksimi koko saa olla korkeintaan 00 m2. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR SKJUTBANA MED TILLHÖRANDE SKYDDSOMRÅDEN. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER SOM VERKSAMHETEN KRÄVER. Ampumaradan korttelialue suoja alueineen. Alueelle saa rakentaa toimintaan tarvittavia rakennuksia ja rakenteita. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM SKALL SKÖTAS SPECIELLT FÖR FLYGEKORRARNAS AVSEDDA EKOANVÄNDNING. Suojaviheralue, joka tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä. LINJE M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. Ohjeellinen tontin raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. NAMN PÅ GATA ELLER VÄG. Kadun tai tien nimi. BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. BETECKNINGEN ANGER BYGGNADENS STÖRSTA TILLÅTNA HÖJD FRÅN MARKYTAN. BEGRÄNSNINGEN BERÖR INTE SKORSTENAR, ANTENNER OCH ÖVRIGA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maapinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. BYGGNADSYTA. Rakennusala. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADENS KORTSIDA BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennuksen lyhyempi sivu on rakennettava kiinni. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. DELOMRÅDE AV EA OMRÅDE SOM ÄR ÄMNAT SOM SKYDDSOMRÅDE. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS SKYDDSVALLAR OCH MOTSVARANDE SKYDDSKONSTRUKTIONER. Osa alue EA alueesta joka on tarkoitettu suoja alueeksi. Alueella saa rakentaa suojavalleja ja vastaavia suojarakenteita. DEL AV OMRÅDE DÄR VÄXTLIGHET SKALL BEVARAS, ELLER DÄR EN TRÄDRAD PÅ HÖGST 6 M:S MELLANRUM MELLAN TRÄDEN, MED MINST 4 M HÖGA LÖVTRÄD, SKALL PLANTERAS. Alueen osa, jonka kasvillisuus tulee säilyttää, tai johon on istutettava puurivi vähintään 4 m korkuisista lehtipuista joiden väli on korkeintaan 6 m. GATA. Katu. FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA. Jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI I TY KT KVARTEREN,, OCH 2 SKALL KONTORS OCH AFFÄRSBYGGNADERNAS KONSTRUKTIONSTYPER HA EN LJUDISOLERINGSFÖRMÅGA PÅ MINST 0 db. TY KT kortteleissa,, ja 2 tulee konttori ja toimistorakennusten rakenteiden olla ääneneristävyystasoiltaan vähintään 0 db. PÅ TOMTEN MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL, I SAMMA LINJE SOM HUVUDBYGGNADENS FASAD, UPPFÖRAS ETT STAKET I METALL VARS HÖJD ÄR MINST 2 METER OCH HÖGST 2,5 METER. PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Tonteille Kolpintietä vasten on rakennettava päärakennuksen Kolpintien puoleisen julkisivun linjaan vähintään 2 metriä ja korkeintaan 2.5 metriä korkea metalliaita. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. ALLA STAKET BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL OCH PÅ ETT ENHETLIGT BYGGNADSSÄTT I FÖRHÅLLANDE TILL TOMTENS ÖVRIGA KONSTRUKTIONER. ALLA STAKET BÖR GRUNDLÄGGAS MED LÄMPLIG METOD, TILL ETT SÅDANT DJUP, ATT STAKETET INTE PÅVERKAS AV TJÄLE. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aidat on perustettava niin etteivät ne altistu roudalle. OM AFFÄRSUTRYMMEN PLACERAS PÅ OMRÅDET BÖR KUNDTRAFIKEN SEPARERAS FRÅN PRODUKTIONS OCH SERVICETRAFIKEN. Jos korttelialueelle sijoitetaan liiketiloja, on asiakasliikenne erotettava liikenteellisesti tuotanto ja huoltoliikenteestä. REKLAMPELARE MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL PLACERAS SOM EN DEL AV FASADEN ELLER FASTMONTERAD I FASADEN. PÅ OMRÅDET SOM SKALL PLANTERAS UTMED OMRÅDETS INTERNA GATA FÅR PLACERAS FLAGGSTÄNGER I GATANS RIKTNING. Kolpintien puoleiset mainospylväät on sijoitettava osaksi julkisivua tai kiinnitettävä julkisivuun. Alueen sisäisten katujen istutettavalle alueelle saa sijoittaa lipputankoja riviin kadun suuntaisesti. REKLAMPELARNA OCH FLAGGSTÄNGERNA FÅR VARA HÖGST 6 METER FRÅN MARKNIVÅ. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE T-. Erityismääräykset T- korttelialueella. PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDEN (TY-KT-, T- och EA) Erityismääräykset TY-KT-, T- ja EA korttelialueilla: MINIMIANTALET BILPLATSER: AFFÄRSUTRYMMEN ELLER KONTOR: BILPLATS / 50 vån m2 INDUSTRI: BILPLATS / 00 vån m2 LAGER: BILPLATS / 200 vån m2 EA KVARTERSOMRÅDE: 50 BILPLATSER. Autopaikkojen vähimmäismäärät: Kauppa tai konttoritilat: autopaikka / 50 k m2 Teollisuustilat: autopaikka / 00 k m2 Varastotilat: autopaikka / 200 k m2 EA korttelialue: 50 autopaikkaa. TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN Sp EN KVARTERSPLAN HAR UPPGJORTS SOM STÖD TILL DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE. ASEMAKAAVAN TOTEUTTAMISEN TUEKSI ON LAADITTU KORTTELISUUNNITELMA ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri Östensötie EV- 7 5 UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. JAKOBSTAD PIETARSAARI :6 8 p46 p47 2 Kolpintie 26 :8 :64 SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE TY-KT-: Erityismääräykset TY-KT- korttelialueella: FASADERNA BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL, BYGGNADER PÅ SAMMA TOMT BÖR UTFÖRAS I ENHETLIGT MATERIAL OCH ENHETLIG FÄRGSÄTTNING. FASADERNA BÖR I HUVUDSAK HA METALL, GLAS, ELLER RAPPAD YTA. DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 4 (PIRILÖ) SPECIAL- OCH TRAFIKOMRÅDE. SAMT FASTIGHETER: , , , , , , , , , , , , , , , GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: STADSDEL 4 (PIRILÖ) KVARTER (DEL),, OCH 2, SAMT SPECIAL-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE : : : 5 7:22 p48 : 2 20 p49 2: p440 p : p67 6: HUVUDBYGGADERNAS FASADER SKALL I FÄRGSÄTTNINGEN FRAMTRÄDA I FÖRHÅLLANDEN TILL TOMTENS ÖVRIGA KOMPLETTERANDE BYGGNADER. FÄRGSÄTTNINGEN SKALL PRESENTERAS I SAMBAND MED BYGGLOVSANSÖKAN. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia materiaaleja ja yhdenmukaista väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennusluvan yhteydessä. 2 BYGGNADERNA BÖR HA PLATT TAK ELLER ETT FLACKT ÅS ELLER PULPETTAK, MED EN LUTNING PÅ HÖGST 7 GRADER. Rakennuksissa tulee olla tasakatto tai loiva harja tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUPUNGINOSA 4 (PIRILÖN) ERITYIS- JA LIIKENNEALUETTA SEKÄ KIINTEISTÖJÄ: , , , , , , , , , , , , , , , ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUPUNGINOSAN 4 (PIRILÖN) KORTTELIT (OSA),, ja 2, SEKÄ ERITYIS-, LIIKENNE- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA :2000 J. KARJALAINEN S. ÖHBERG KVARTERSNUMRERING KORRIGERAD / KORTTELINUMEROINTI KORJATTU ÄNDRAD / MUUTETTU JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

39 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Detaljplan- och Detaljplaneändring Asemakaava ja Asemakaavan muutos STADSDEL 4 PIRILÖ KVARTER (DEL),, OCH 2 SAMT SPECIAL-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE JAKOBSTAD - PIETARSAARI Sp 86 4 PIRILÖ KAUP.OSA KORTTELI (OSA),, JA 2 SEKÄ ERITYIS-, LIIKENNE- JA KATUALUEET.

40 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN OCH DETALJ- PLANEÄNDRING Beskrivningen gäller den daterade och den ändrade detaljplanekartan BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER. Identifikationsuppgifter Detaljplan och detaljplaneändringen berör: Specialområde (EA) samt vägområde (LT) i stadsdel 4 (PIRILÖ) i staden Jakobstad, samt fastigheter: , , , , , , , , , , , , , , , Genom detaljplan och detaljplaneändring bildas: Jakobstad, stadsdel 4, (Pirilö), kvarter (del),, och 2, samt special-, trafik- och gatuområden..2 Planeområdets läge Planeområdet ligger i stadens sydöstra delar utmed Kållbyvägen, ca 6 km från torget. Se bilaga, lägesbestämningskarta.. Planens syfte Planeändringen och uppgörande av ny detaljplan skall möjliggöra nya områden för industri-, lageroch kontorsbyggnader utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen, samt en utvidgning av det nuvarande skjutbaneområdet..5 Förteckning över beskrivningens bilagor Bilagorna är:. Lägesbestämningskarta 2. Markägoförhållanden. Utdrag ur tidsenlig detaljplan 4. Utdrag ur generalplan 5. Detaljplan jämte bestämmelser 6. Illustrationer ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAMUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee päivättyä ja muutettua asemakaavakarttaa. PERUS- JA TUNNISTETIEDOT. Tunnistetiedot Asemakaava ja asemakaavan muutos koskee: Pietarsaaren kaupungin kaupunginosan 4 (PI- RILÖ), erityisaluetta (EA) ja tiealuetta (LT), sekä kiinteistöjä: , , , , , , , , , , , , , , , Asemakaavalla ja asemakaavan muutoksella muodostetaan Pietarsaaren kaupunginosan 4 (Pirilö), korttelit (osa),, ja 2, sekä erityis-, liikenne- ja katualueet..2 Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee kaupungin kaakkoisosassa, Kolpintien varrella, noin 6 km torilta. Ks. liite, sijaintikartta.. Kaavan tarkoitus Kaavamuutoksen ja uuden asemakaavan laatimisen tarkoituksena on mahdollistaa uusien teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten muodostaminen Kolpintien ja Launisaarentien varteen, sekä nykyisen ampumarata-alueen laajentaminen..5 Luettelo selostuksen liitteistä Liitteitä ovat:. Sijaintikartta 2. Maanomistuskartta. Ote ajantasa-asemakaavasta 4. Ote yleiskaavasta 5. Asemakaavakartta määräyksineen 6. Havainnekuvia

41 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Naturinventering. 8. Kvartersplan.6 Övriga utredningar För skjutbaneområdet har år 20 utförts en bullerundersökning. I detaljplaneringsprocessen utfördes i tillägg en mindre utredning av bullernivån inkluderande en förlängning av en bullervall (s. 22-2). Bullerunderökningar har blivit utförda utmed Kållbyvägen vid Edsevö och Granholmen (s. 2). 2 SAMMANFATTNING 2. Planeringsprocessen Planeringsarbetet påbörjades i början av 205, efter att programmet för deltagande och bedömning blivit godkänd av tekniska nämnden. Grannar och andra intressenter har kontaktats direkt per brev och har blivit beredda möjligheten att bekanta sig med skissmaterialet. Planeringen gäller områden vid nuvarande skjutbana, områden utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen samt områden längst i öst och sydöst fram till kommungränsen mot Pedersöre. 2.2 Detaljplanen I detaljplaneförslaget bildas område för skjutbana, områden för industri-, lager- och kontorsbyggnader samt skyddsgrönområden och område för allmän väg. 2. Detaljplanens förverkligande Den nuvarande skjutbanan är utbyggd till största delen. Inom planeringsområdet finns ingen annan verksamhet. Med de verksamheter som tillkommer, (industri-, lager- och kontorsaktiviteter) kan ett förverkligande av området i sin helhet ta några år i anspråk. Utbyggnadsprocessen för området är naturligtvis beroende av flera aspekter, men de tomter som erbjuds för industri-, lager- och kontorsverksamheter har ett attraktivt läge. De företagstomter som skapas på området har en utmärkt synlighet från främst Kållbyvägen, men 7. Luontoselvitys (ruotsiksi) 8. Korttelisuunnitelma.6 Muita selvityksiä Ampumarata-alueelle on tehty v. 20 meluselvitys. Asemakaavanprosessin yhteydessä tehtiin suppeampi melutason lisäselvitys meluvallin pidennyksineen. (s. 22 2). Meluselvityksiä on tehty Kolpintien varrella Edsevössä ja Kuusisaaressa. (s. 2) 2 YHTEENVETO 2. Kaavaprosessi Kaavoitustyö aloitettiin vuoden 205 alussa, teknisen lautakunnan hyväksyttyä osallistumis- ja arviointisuunnitelman. Naapureihin ja muihin osallisiin on otettu suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille on varattu mahdollisuus tutustua hahmotelma-aineistoon. Suunnittelualue käsittää nykyisen ampumaradan ja sen ympäristössä olevan alueen Kolpintien ja Launisaarentien varressa sekä kauempana idässä ja kaakossa olevat Pedersören kuntarajan vastaiset alueet. 2.2 Asemakaava Asemakaavaehdotuksella muodostetaan ampumarata-alue, teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alue sekä suojaviheralueita ja yleisen tien alue. 2. Asemakaavan toteuttaminen Suurin osa nykyisestä ampumaradasta on rakennettu. Suunnittelualueella ei ole muuta toimintaa. Alueen uusien toimintojen (teollisuus-, varasto- ja toimistotoiminnot) toteuttaminen kestää muutamia vuosia. Ampuma-alueen laajentaminen on luonnollisesti riippuvainen useista seikoista, mutta teollisuus-, varasto- ja toimistotoimintaa varten tarjottavilla tonteilla on vetovoimainen sijainti. Alueelle luotavien yritystonttien näkyvyys on erinomainen erityisesti Kolpintieltä katsottuna mutta myös Launisaarentien suunnasta. Viime vuosina elinkeino- ja yrityselämä on osoittanut kiinnostusta toiminnan perustamiseen alueelle.

42 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN också från Spituholmsvägen. Det har visats intresse för etableringar i området från närings- och företagslivet de senaste åren. UTGÅNGSPUNKTER. Redogörelse över planeområdets nuläge.. Allmän områdesbeskrivning Det aktuella detaljplaneområdet gränsar i sydväst i sin helhet till Kållbyvägen, i nordväst till Spituholmsvägen, i nordöst till det detaljplanerade ET-området samt i sydost till Åströmmen och gränsen till Pedersöre kommun. Jakobstads skytteförening r.f. (JSF) är den enda aktör som bedriver verksamhet inom det aktuella detaljplaneområdet, de övriga arealerna är oplanerad skogsmark eller åkermark. Stora delar av de oplanerade områdena i sydöst mot gränsen till Pedersöre kommun består av låglänta våtmarker...2 Naturmiljön En inventering av flygekorrar, fladdermöss, fågelliv och växtlighet har genomförts inom detaljplaneområdet. Resultatet visar till förekomst av både flygekorrar och fladdermöss på vissa delområden. Växtlighet Översiktskartan visar till tretton () olika delområden där växtlighet och naturtyperna redovisas, där områden har något så när enhetlig växtlighet. Delområde nr består av ca 50-årig tallskog, med nästan enbart tall i träd skiktet. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr 2 består av ca 50-årig tallskog med ställvis ett stort inslag av gran. Även denna skogstyp är frisk moskog. Delområde nr vilket till största del består av skjutbaneverksamheten, där området är kraftigt modifierat och ingärdat av tre meter höga jordvallar. Ställvis förekommer små skogsfragment av ung lövblandskog. Delområde nr. 4 består av ett litet område med en ca 60-årig tallskog. Denna skogstyp är frisk mo skog. LÄHTÖTILANNE. Suunnittelualueella vallitseva tilanne.. Alueen yleiskuvaus Asemakaava-alue rajoittuu lounaassa kokonaisuudessaan Kolpintiehen, luoteessa Launisaarentiehen, koillisessa asemakaavoitettuun ET-alueeseen ja kaakossa Åströmmeniin ja Pedersören kunnan rajaan. Jakobstads skytteföreningen RF, JSF (Pietarsaaren ampujayhdistys RY) on ainoa toimija suunnittelualueella, muu alue on kaavoittamatonta metsämaata tai peltomaata. Pedersören kunnan rajaa vasten kaakossa olevista kaavoittamattomasta alueesta valtaosa on alavaa kosteikkoa...2 Luonnonympäristö Asemakaava-alueella on tehty luontoselvitys liitooravista, lepakoista, linnustosta ja kasvillisuudesta. Tulokset osoittavat, että joillakin osa-alueilla esiintyy sekä liito-oravia että lepakoita. Kasvillisuus Yleiskartassa on kolmetoista () eri osa-aluetta, joiden kasvipeite ja luontotyypit selvitetään. Alueiden kasvipeitteet ovat jotakuinkin yhtenäiset. Osa-alue nro on noin 50 vuotta vanhaa mäntymetsää, jonka puusto on lähes pelkästään mäntyä. Metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro 2 on noin 50 vuotta vanhaa mäntymetsää, jossa on paikoitellen paljon kuusia. Myös tämä metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alueella nro on valtaosin ampumaratatoimintaa. Aluetta on muokattu voimakkaasti ja sitä kehystävät kolme metriä korkeat maavallit. Paikoitellen esiintyy pieniä lämpäreitä nuorta lehtisekametsää. Osa-alue nro 4 on pieni alue, jolla on n. 60 vuotta vanhaa mäntymetsää, metsätyyppi on tuore kangasmetsä.

43 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bild, inventeringsområde med de olika växtlighetsområdena inritade. Delområde nr 5 består av ca 5-årig tät tall plantskog med stort inslag av gran, rönn och björk i träd skiktet. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr 6 består av ca 40-årig tallskog. I buskskiktet förekommer lite gran och björk. Delområde nr 7 är helt avverkad och delvis utfylld med fyllnadsjord. Delområde nr 8 består av ca 50-årig tät granskog. I träd skiktet förekommer rikliga inslag av gråal, tall och björk. Skogstypen är närmast lundartad granskog. Kuva, selvitysalue, johon on piirretty eri kasvillisuusalueet. Osa-alue nro 5 on n. 5 vuotta vanhaa, tiivistä mäntyistutusmetsää, jonka puustossa on runsaasti kuusta, pihlajaa ja koivua. Metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro 6 on noin 40 vuotta vanhaa mäntymetsää. Pensaskerroksessa on hieman kuusta ja koivua. Osa-alueella nro 7 metsä on täysin hakattu ja osittain täyttömaata. Osa-alue nro 8 on n. 50 vuotta vanhaa tiivistä kuusimetsää, jossa esiintyy runsaasti harmaaleppää, mäntyä ja koivua. Metsätyyppi on lähinnä lehtomaista kuusimetsää.

44 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Delområde nr 9 är till största delen en kraftigt försumpad våtmark, där det växer en ca 0-årig glasbjörkskog. I delområdet finns en del igenväxta gamla diken. Delområde nr 0 består av ca 20-årig blandskog med björk, tall, gran och rikligt med rönn. I östra delen av delområdet finns delvis gammal åkermark. Delområde nr består av ca 60-årig, flerårig och mångskiktad granskog. Skogen är nyligen plockhuggen och gallrad. I träd skiktet förekommer nästan enbart gran. Skogstypen är frisk moskog. Delområde nr 2 består av gammal beskogad åkermark, med en ca 20-årig granskog. Delområdet är också till stora delar utfyllt med fyllnads jord, där det finns stora jordvallar. Delområde nr är nyligen avverkat eller delvis hårt plockhuggen och gallrad skog. I träd skiktet finns enstaka 50-åriga vårtbjörkar och yngre granar. Fågelfaunan Fågelfaunan på inventeringsområdet är individrik och varierande. I området häckar inga sällsynta arter utan de flesta arter tillhör våra vanligaste arter som häckar i många typer av miljöer. Detaljplaneringen kommer dock inte att påverka fågelfaunan på ett negativt sätt. Osa-alue nro 9 on enimmäkseen voimakkaasti soistunutta kosteikkoa, jossa kasvaa n. 0 vuotta vanhaa hieskoivumetsää. Alueella on jonkin verran umpeenkasvaneita vanhoja ojia. Osa-alue nro 0 on n. 20 vuotta vanhaa sekametsää, jossa on mäntyä, kuusta ja runsaasti pihlajaa, itäpuolella on osittain vanhaa peltomaata. Osa-alue nro on n. 60 vuotta vanhaa ja monikerroksista kuusimetsää. Metsässä on hiljattain poimintahakattu ja harvennettu. Puusto on lähes pelkästään kuusta ja metsätyyppi on tuore kangasmetsä. Osa-alue nro 2 on vanhaa, metsittynyttä peltomaata, jossa on n. 20 vuotta vanhaa kuusimetsää. Osa-alue on suurilta osin täyttömaata, varsinkin suurten maavallien kohdalla. Osa-alueella nro on hiljattain suoritettu hakkuita tai tehty osittain voimakasta poimintahakkuuta ja harvennusta. Puuston muodostavat yksittäiset 50 vuotta vanhat rauduskoivut ja nuoremmat kuuset. Linnusto Alueen linnusto on runsas ja lajisto vaihteleva, mutta alueella ei pesi harvinaisia lajeja. Suurin osa linnuista kuuluu tavallisimpiin lajeihimme, jotka pesivät monen tyyppisissä ympäristöissä. Asemakaavoitus ei vaikuta linnustoon kielteisesti.

45 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Flygekorre Inom det inventerade området påträffades spår av flygekorre inom två olika delområden enligt bild 2. Liito-orava Liito-oravasta havaittiin luontoselvitysalueella merkkejä kahdella osa-alueella kuvion 2 mukaisesti. Bild 2, inventeringsområde med spår av flygekorre inritade. Ingen rast- eller förökningsplats hittades inom området. Hela Pirilö-området inklusive Spituholmen, Bockholmen och östra stranden av Sansundsfjärden är sedan tidigare känt som ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorrar och här finns också en livskraftig stam. Östra delen av det inventerade området, intill Purmo å, utgör en viktig förflyttningsled för flygekorren då den skall förflytta sig i sydlig eller nordlig riktning. Förflyttningsleden har beaktats i detaljplaneförslaget i form av en ekologisk korridor. Kuva 2, selvitysalue, johon on piirretty merkkejä liito-oravasta. Alueelta ei löytynyt tauko- tai pesimäpaikkoja. Koko Pirilön alue, johon kuuluu Launisaari, Pukkisaari (Bockholmen) ja Sandsundsfjärdenin itäinen ranta tunnetaan jo ennestään hyvin tärkeänä liito-oravien esiintymisalueena ja täällä on myös elinvoimainen kanta. Selvitysalueen itäosa Purmonjoen varressa muodostaa tärkeän siirtymisreitin liito-oraville niiden siirtyessä etelään tai pohjoiseen. Siirtymäreitti on huomioitu asemakaavaehdotuksessa ekologisella käytävällä.

46 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Fladdermöss Inom detaljplaneområdet förekommer nordisk fladdermus, se bild. Ingen rast- eller förökningsplats för fladdermöss påträffades även om det är troligt att någon av byggnaderna på skjutbaneområdet utgör fladdermössens häckningsplats. I området förekommer således inga speciellt viktiga områden för fladdermöss, och eftersom fladdermössen redan nu förekom inne på eller i anslutning till skjutbanan kan man anse att detaljplanens inverkan på fladdermössen blir liten. Området kan planeras utan att speciell hänsyn tas till fladdermössen. Lepakot Asemakaava-alueella esiintyy pohjanlepakkoja, ks. kuva. Lepakoiden tauko- tai pesimäpaikkoja ei löytynyt, vaikka on todennäköistä, että jokin ampumaradan rakennuksista toimii lepakoiden pesimäpaikkana. Alueet eivät vaikuta olevan lepakoille erityisen tärkeitä, ja koska lepakoita jo nyt esiintyi ampumaradalla tai sen läheisyydessä, voidaan todeta, että asemakaavan vaikutus lepakkoihin on pieni, eikä lepakoita tarvitse erityisellä tavalla huomioida kaavassa. Bild, observationer av fladdermöss på inventeringsområdet. Kuva, lepakkohavaintoja inventointialueella.

47 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bebyggelse Inom detaljplaneområdet finns endast byggnader som är i Jakobstads skytteförening r.f:s ägo. Existerande byggnader är bl.a. samlings-/ servicehuset, ett antal förrådsbyggnader samt mindre byggnader som är direkt anknutna till den praktiska skytteverksamheten. Alla byggnader är i relativt gott skick...4 Markägoförhållanden Staden Jakobstad är största markägaren på detaljplaneområdet. Andra markägare är Jakobstads skytteförening r.f. samt ett antal privatpersoner. På markområdet i nordväst, som planeras till T- kvarter har under 202, 20 och 206 utförts markundersökningar. Markområdet har konstaterats vara förorenat av bl.a. bly, koppar och antimon. Innan kvartersområdet tas i bruk som industriområde skall en marksanering utföras på ett sätt som godkänts av NTM-centralen i södra Österbotten. I förslag till markavtal mellan Jakobstads Skytteförening r.f. och Staden Jakobstad nämns i villkor att JSF ansvarar för de föroreningar som finns i skjutvallarna inom det område som planeras till industrikvarter. Därmed skall JSF låta utföra en sanering av vallarna före området tas i bruk... Rakennettu ympäristö Asemakaava-alueella on ainoastaan Jakobstads skytteförening r.f:n omistamia rakennuksia. Olemassa olevia rakennuksia ovat mm. huoltorakennus, joitakin varastorakennuksia sekä pienempiä rakennuksia, jotka liittyvät suoraan käytännön ampumatoimintaan. Kaikki rakennukset ovat suhteellisen hyvässä kunnossa...4 Maanomistus Pietarsaaren kaupunki on asemakaava-alueen suurin maanomistaja. Muut maanomistajat ovat Jakobstads skytteförening r.f. ja yksityishenkilöt. Luoteisella maa-alueella, joka suunnitellaan T-- kortteliksi, on vuosina 202, 20 ja 206 tehty maaperäntutkimuksia. Maa-alueen on todettu olevan mm. lyijyn, kuparin ja antimonin saastuttama. Ennen korttelialueen käyttöönottoa teollisuusalueena sillä on suoritettava maaperäsaneeraus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen hyväksymällä tavalla. Jakobstads Skytteförening r.f:n ja Pietarsaaren kaupungin välisen maa-aluesopimuksen ehdotuksessa mainitaan ehtona, että JSF vastaa ampumavalleissa olevista epäpuhtauksista teollisuuskortteliksi suunnitellun alueen puitteissa. Näin ollen JSF:n tulee teettää vallien saneeraus ennen alueen käyttöönottoa..2 Planeringssituation.2. Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet.2 Kaavoitustilanne.2. Suunnittelualuetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset

48 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Nuvarande detaljplan Nykyinen asemakaava Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Område för skjutbana med tillhörande skyddsområden. Område för byggnader och anläggningar för samhällsteknisk försörjning. Genomfarts- eller infartsväg med tillhörande skydds- och frisiktsområden. Teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue Ampumarata-alue suoja-alueineen. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. Kauttakulku- tai sisääntulotie suojaja näkemäalueineen. På området finns en detaljplan sedan tidigare (Sp 29, 992) som täcker en del av planeringsområdet (se bild 4). Den existerande detaljplanen är indelad i olika användningsområden enligt följande; EA (Område för skjutbana), ET (Område för byggnader och anläggningar samhällsteknisk försörjning), T (Industri- och lagerbyggnader) och LT (Genomfarts- eller infartsväg). Det nya detaljplane- Alueella on voimassa oleva asemakaava (Sp 29, 992), joka kattaa osan suunnittelualuetta (ks. kuva 4). Asemakaavassa on osoitettu alueet eri käyttötarkoituksin seuraavasti: EA (Ampumarata-alue), ET (Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue), T (Teollisuus- ja varastorakennukset) ja LT (Yleisen tien alue). Uusi asemakaavaehdotus koskee ainoastaan voimassa olevan asemakaavan

49 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN förslaget berör ändringar endast inom den existerande detaljplanens EA område, med undantag av mindre justeringar på LT-området. Nuvarande generalplanen EA-aluetta, LT-alueella tehtäviä pienempiä tarkistuksia lukuun ottamatta. Nykyinen yleiskaava Bild 5; Nuvarande generaslplan Kuva 5; Nykyinen yleiskaava Anger ett värdefullt naturområde. II Område med värdefulla naturtyper. När vi vårdar och brukar dessa områden, vill vi fästa speciell uppmärksamhet vid de värdefulla naturtyper som finns på dem. Vi vill lämna områden obebyggda. Anger ett område för samhällsteknisk försörjning. Anger ett område för produktion och lagerhållning. Vi vill anvisa dessa områden för produktion och upplagring, samt för stadsrum och verksamheter som betjänar denna hantering. Osoittaa arvokkaan luonnonalueen II Arvokkaiden luontotyyppien alue. Kun hoidamme ja viljelemme näitä alueita, haluamme kiinnittää erityistä huomiota alueilla oleviin arvokkaisiin luontotyyppeihin. Haluamme jättää alueet rakentamattomaksi. Osoittaa yhdyskuntateknisen huollon alueen. Osoittaa tuotannon ja varastoinnin alueen. Haluamme osoittaa nämä alueet tuotantoa ja varastointia sekä niitä palvelevia kaupunkitiloja ja toimintoja varten.

50 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN I den av stadsfullmäktige år 2008 godkända generalplanen (bild 5) är en stor del av området avsett för samhällsteknisk försörjning/ produktion och lagerhållning (ET/T). Detaljplaneringen berör även två områden som enligt generalplanen anges som ett område med landsbygdskaraktär och ett värdefullt naturområde. Det första området som generalplanen anger som ett område med landsbygdskaraktär är idag omgiven av nuvarande skjutbaneområde, diverse industri- och lagerbyggnader samt byggnader inom den samhällstekniska försörjningen. Detta område har redan till sin allra största del förlorat sin landsbygdskaraktär, varvid en utvidgning av skjutbanan på området är möjlig. Generalplanebeteckningen är till den delen föråldrad. Viktigheten av generalplanens beteckning på det andra området, ett värdefullt naturområde, bekräftas av den utförda naturinventeringen. Utifrån naturinventeringens rekommendationer föreslås detta område få beteckningen EV- (Skyddsområde som skall skötas speciellt för flygekorrarnas ekoanvändning). Nuvarande landskapsplan Kaupunginvaltuuston vuonna 2008 hyväksymässä yleiskaavassa (kuva 5) valtaosa alueesta on osoitettu yhdyskuntatekniseen huoltoon / tuotantoon ja varastointiin (ET/T). Asemakaavoitus koskee myös kahta aluetta, jotka yleiskaavan mukaan sisältävät maaseutumaisen alueen ja arvokkaan luonnonalueen. Toinen yleiskaavan maaseutumaiseksi alueeksi osoittama alue on nykyisen ampumarata-alueen sekä erilaisten teollisuus- ja varastorakennusten ja yhdyskuntateknisen huollon rakennusten ympäröimä. Kyseinen alue on jo menettänyt maaseutumaisuutensa, minkä vuoksi ampumaradan laajentaminen alueella on mahdollista. Yleiskaavamerkintä on siltä osin vanhentunut. Tehty luontoselvitys vahvistaa yleiskaavan merkinnän tärkeyden toisella alueella, joka on osoitettu arvokkaaksi luontoalueeksi. Luontoselvityksen suositusten perusteella alue saa asemakaavamerkinnän EV-: Suojaviheralue, joka on erityisesti tarkoitettu liito-oravien ekokäytäviä varten. Nykyinen maakuntakaava Bild 6; Nuvarande landskapsplan Industri- och lagerområde Beskrivning av beteckningen; Med områdesreserveringen för industri (T) och objektbeteckningen för industri (t) anges regionalt betydande industriområden. Kuva 6; Nykyinen maakuntakaava Teollisuus- ja varastoalue Merkinnän kuvaus; Teollisuuden aluevarauksella (T) ja teollisuuden kohdemerkinnällä (t) osoitetaan seudullisesti merkittävät teollisuusalueet.

51 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Område för avfallshantering/avfallscentral. Beskrivning av beteckningen; Beteckningen anger områden för en avfallscentral på landskapsnivå eller en avfallscentral över landskapsgränserna. Till området för en avfallscentral hör de områden som behövs för behandling, lagring eller slutdeponering av avfall. På området kan en avfallsförbränningsanläggning ämnad för energiproduktion placeras. På området gäller bygginskränkning enligt i markanvändnings- och bygglagen. Planeringsbestämmelse; Området är reserverat för en avfallscentral på landskapsnivå eller för en avfallscentral. Verksamhet som hänför sig till behandling, lagring eller slutdeponering av avfall är tillåten på området. Område för avfallshantering/område för avfall från energiförsörjning. Beskrivning av beteckningen; Med beteckningen anges områden som reserverats för mellanlagring och slutdeponering av biprodukter från kraftverk. På området gäller bygginskränkning enligt i markanvändnings- och bygglagen. Jätteenkäsittelyalue/jätekeskus. Merkinnän kuvaus; Merkinnällä osoitetaan maakunnallisten ja ylimaakunnallisten jätekeskusten alueet. Jätekeskusten alueisiin sisältyvät jätteiden käsittelyssä, varastoinnissa tai loppusijoituksessa tarvittavat alueet. Alueelle voidaan sijoittaa energiatuotantoon tarkoitettu jätteenpolttolaitos. Alueella on voimassa MRL mukainen rakentamisrajoitus. Suunnittelumääräys; Alue on varattu maakunnallista/seudullista jätekeskusta varten. Alueella sallitaan jätteiden käsittelyyn, varastointiin tai loppusijoitukseen liittyvä toiminta. Jätteenkäsittelyalue/energiahuollon jätealue. Merkinnän kuvaus; Merkinnällä osoitetaan voimalaitoksen sivutuotteiden välivarastointiin ja loppusijoitukseen varatut alueet. Alueella on voimassa MRL mukainen rakentamisrajoitus. 4 PLANERINGSSKEDEN 4. Behovet av en planeändring Gällande detaljplan är till viss del föråldrad vilket begränsar en vidareutveckling av JSF:s verksamhet och dess utvidgningsmöjligheter. Dessutom finns det behov av flera tomter för industri-, lageroch kontorsbyggnader. Den nya detaljplanen kommer att möjliggöra en mångsidig utveckling och utvidgning av skjutbaneverksamheten samt styra byggandet på ett kontrollerat sätt. Med en ny detaljplan skapas nya kvarter och utvecklingsmöjligheter för industri-, lager- och kontorsbyggnader där generalplanebestämmelserna skall reglera byggandet i området. En väl genomförd detaljplanering med bestämmelser möjliggör en effektiv markanvändning utan att äventyra områdets miljövärden eller särdrag. 4 KAAVOITUKSEN VAIHEET 4. Kaavamuutoksen tarve Voimassa oleva asemakaava on osittain vanhentunut ja rajoittaa JSF:n toiminnan kehittämistä ja laajentamista. Tämän lisäksi tarvitaan lisää tontteja teollisuus-, varasto- ja toimistorakentamista varten. Uusi asemakaava mahdollistaa ampumaratatoiminnan monipuolisen kehittämisen ja laajentamisen ja ohjaa rakentamista hallitulla tavalla. Asemakaavalla luodaan teollisuus-, varasto- ja toimistotoiminnalle uusia kortteleita ja kehittymismahdollisuuksia, kaavamääräykset on laadittu ohjaamaan alueen rakentamista. Hyvä asemakaava mahdollistaa määräyksineen alueen tehokkaan hyödyntämisen vaarantamatta alueen ympäristöarvoja tai ominaispiirteitä.

52 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Planeringsstart och -beslut Planeringen påbörjades i början av 205 utan något separat planerings beslut. 4. Deltagande och växelverkan 4.. Intressenter Intressenter är Staden Jakobstad, på området verksamma företagare och markägare samt områdets kringliggande markägare och invånare Anhängiggörande Programmet för deltagande och bedömning behandlades av tekniska nämnden Intressenter har per brev meddelats om planeringen och via annons i lokala tidningar. 4.. Deltagande och växelverkan Intressenter har beretts möjlighet att få information och byta åsikter genom att direkt besöka planläggningsavdelningen. Grannar och övriga intressenter har informerats om planeringen per brev. Diskussioner har på kontinuerlig basis förts med JSF:s ledning (Jakobstadsnejdens skytteförening), där också polisledningen i Jakobstad varit närvarande vid ett par tillfällen Myndighetssamarbete Planeförslaget har diskuterats med stads geodet, byggnadsinspektören, kommunaltekniska avdelningen, Jakobstads vatten och Jakobstads energiverk hölls ett myndighetsmöte med NTMcentralen där planläggningsavdelningens alla pågående detaljplanearbeten presenterades och diskuterades. Detaljplaneförslagets område för allmän väg (LT) har anpassats till den nya planeringen av Kållbyvägen. Anpassningen består främst i LT-områdets bredd men även en anpassning av dräneringen inom området utmed Kållbyvägen. 4.4 Detaljplanens målsättningar Planeändringen och uppgörande av ny detaljplan skall möjliggöra nya industriområden parallellt med Kållbyvägen och utmed Spituholmsvägen, 4.2 Suunnittelun aloittaminen ja aloittamista koskeva päätös Suunnittelu aloitettiin vuoden 205 alussa ilman erityistä suunnittelupäätöstä. 4. Osallistuminen ja yhteistyö 4.. Osalliset Osallisia ovat Pietarsaaren kaupunki, alueella toimivat yrittäjät ja maanomistajat sekä ympäröivien alueiden maanomistajat ja asukkaat Vireille tulo Tekninen lautakunta käsitteli osallistumis- ja arviointisuunnitelman Osallisille on ilmoitettu suunnittelusta kirjeitse ja paikallislehdissä julkaistulla ilmoituksella. 4.. Osallistuminen ja vuorovaikutus Osallisille on varattu mahdollisuus saada tietoa ja keskustella asiasta henkilökohtaisesti kaavoitusosastolla. Naapureita ja muita osallisia on tiedotettu asiasta kirjeitse. Keskusteluja on käyty jatkuvasti JSF:n (Jakobstadsnejdens skytteförening) johdon kanssa, ja Pietarsaaren poliisijohto on myös osallistunut tilaisuuksiin muutaman kerran Viranomaisyhteistyö Kaavaehdotuksesta on keskusteltu asemakaavaehdotuksesta kaupungingeodeetin, rakennustarkastajan, kunnallisteknisen osaston, Pietarsaaren veden ja Pietarsaaren energialaitoksen kanssa. Viranomaisneuvottelut ELY-keskuksen kanssa pidettiin Neuvottelussa esiteltiin ja keskusteltiin kaikista kaavaosastolla työn alla olevista asemakaavahankkeista. Asemakaavaehdotuksen yleisen tien alue (LT) on suunniteltu uuden Kolpintien suunnitelman mukaiseksi. Sopeuttaminen liittyy ensisijaisesti LT-alueen leveyteen, mutta myös ojituksen sopeuttamiseen Kolpintien myötäisellä alueella. 4.4 Asemakaavan tavoitteet Kaavamuutoksen ja uuden asemakaavan tavoitteena on mahdollistaa uusien teollisuusalueiden muodostaminen Kolpintien suuntaisesti ja Launi-

53 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN samt möjliggöra en utvidgning av nuvarande skjutbaneområde. 4.5 Alternativa planlösningar och deras konsekvenser Tomtindelningen i det nya kvarteret för industrilager- och kontorsbyggnader (TY-KT-) utmed Kållbyvägen har undersökts grundligt. Området behöver utformas så att en hög flexibilitetsnivå kan uppnås eftersom aktörerna som vill etablera sig i området inte kan fastställas på förhand. Tomternas rätta form och storlek är svårt på förhand att bestämma i detaljplanen varför på detta område inte används bindande tomtindelningar. Företag som eftersträvar en god synlighet visar högst sannolikt intresse för området utmed Kållbyvägen som i bästa fall formar en representativ fasad mot Jakobstads inkörsport. Detaljplanebestämmelserna styr byggandet bl.a. för att uppnå detta mål. Formen på det nya området för industri- och lagerbyggnader (T-) utmed Spituholmsvägen har påverkats av den existerande verksamheten på skjutbanan. Meningen är att de företag som har större utrymmesbehov placeras på industriområdet utmed Spituholmsvägen. Naturinventering Den genomförda naturinventeringen (Ess-natur, september 205) påverkar till en viss grad planeområdets utformning. Främst påverkas planeområdets östra delar, alltså området vid de existerande våtmarkerna mot kommungränsen till Pedersöre. Resultat som framgår ur naturinventeringen, och som påverkar planens utformning, utgörs bl.a. av viktiga förflyttningsleder för flygekorrar, häckningsplatser för sparvhök och trana, naturvärden i växtlighet samt en nödvändig skyddsoch buffertzon mot Bergös frilufts- och naturområde. Ett existerande relativt brett dike har sin vattentillförsel genom området och utmynnar i våtmarkerna i öst, och vidare ut i Purmo å. Med anledning av dagvattenhanteringen och främst med tanke på ytvattenavrinningen från vägarna och omkringliggande marker bör existerande dike behållas. Diket behöver flyttas en aning. I och med NTM-centralens planering av Kållbyvägen har dikets genomströmningsmängd och -riktning kartlagts. Resultatet visar till en mycket liten genom- saarentien varteen, sekä mahdollistaa nykyisen ampumarata-alueen kehittäminen ja laajentaminen. 4.5 Vaihtoehtoiset kaavaratkaisut ja niiden vaikutukset Kolpintien varrella sijaitsevan uuden teollisuus- ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialueen (TY-KT-) tonttijakoa on tutkittu perusteellisesti. Alue tulee määritellä mahdollisimman joustavaksi, sillä alueen tulevia toimijoita ei tunneta etukäteen. Tonttien täsmällistä muotoa ja kokoa on vaikea etukäteen osoittaa asemakaavassa, siksi tällä alueella ei käytetä sitovaa tonttijakoa. Näkyvyyttä tavoittelevat yritykset hakeutuvat Kolpintien varteen ja muodostavat parhaimmassa tapauksessa edustavan talouselämän julkisivun Pietarsaaren sisääntuloväylälle, asemakaavamääräykset ohjaavat rakentamista mm. tämän tavoitteen saavuttamiseksi. Launisaarentien varressa olevan uuden teollisuus- ja varastorakennusten alueen (T-) muoto juontuu nykyisestä ampumarata-alueen toiminnasta. Ajatuksena on, että yritykset, joilla on suuremmat tilatarpeet, sijoitetaan teollisuusalueelle Launisaarentien varteen. Luontoselvitys Tehty luontoselvitys (Essnatur, syyskuu 205) vaikuttaa jossakin määrin suunnittelualueen rajaamiseen, lähinnä alueen itäisiin osiin, eli Pedersören kunnanrajaa vasten olemassa olevalla kosteikkoalueella sijaitseviin alueisiin. Luontoselvityksen kaavan ratkaisuun vaikuttavat tulokset ovat: liito-oravien tärkeät siirtymisreitit, varpushaukan ja kurjen pesimäpaikat, kasvillisuuden luontoarvot sekä suoja- ja puskurivyöhykkeen tarpeellisuus Bergön vapaa-ajan- ja luontoalueen puolella. Olemassa oleva, suhteellisen leveä oja laskee kosteikkoihin idässä ja johtaa alueen pintavedet edelleen Purmonjokeen. Hulevesien käsittelyn ja ennen kaikkea teiden ja ympäröivien maiden valuma-alueiden vuoksi on olemassa oja säilytettävä. Ojan paikkaa pitää siirtää hieman. ELY-keskuksen Kolpintien suunnittelun myötä ojan läpivirtausmäärä ja -suunta on kartoitettu. Tulos osoittaa hyvin pientä läpivirtausta, jossa virtaussuunta vaihtelee erilaisissa sääolosuhteissa.

54 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN strömning där strömningsriktningen varierar med olika väderleksförhållanden. I planeringen föreslås att ytvattnet från Kållbyvägen leds till ett dike inom LT-området på nordöstra sidan av vägen som i sin tur är sammankopplat med det existerande diket och Purmo å i öst. I det första detaljplaneförslaget reserverades ett delområde för ett underjordiskt ytvattenrör på TY-KT--kvarteren utmed Kållbyvägens nordöstra sida, men dels p.g.a. kartläggningen av det existerande dikets genomströmningsmängd ersätts ytvattenröret med ett normalt dike på LTområdet. Dagvattnet från industritomterna leds, skilt från LT-områdets dike, utmed den nya Skjutbanevägen till det existerande diket och Purmo å i öst. Inom området där det existerande diket igenfylls, och där nya industritomter placeras, bör ett dräneringsrör monteras på botten av diket före igenfyllning (se bild 7). Området där det existerande diket är belägen får beteckningen EV (skyddsgrönområde). Suunnittelussa ehdotetaan, että Kolpintien pintavesi johdetaan LT-alueen ojaan tien koillispuolelle, joka puolestaan on kytketty olemassa olevaan ojaan ja Purmonjokeen idässä. Ensimmäisessä asemakaavaehdotuksessa varattiin osa-alue maanalaista pintavesiputkea varten TY-KT--kortteleihin Kolpintien koillispuolella, mutta osittain nykyisen ojan läpivirtausmäärän kartoittamisen vuoksi pintavesiputki korvataan tavallisella ojalla LT-alueelle. Teollisuustonteilta tuleva hulevesi johdetaan, erillään LT-alueen ojasta, uuden Ampumaradantien viertä nykyiseen ojaan ja Purmonjokeen idässä. Alueella, jolla nykyinen oja täytetään ja jolle sijoitetaan uusia teollisuustontteja, tulee asentaa kuivatusputki ojan pohjalle ennen ojan täyttämistä (ks. Kuva 7). Alue, jolla olemassa oleva oja sijaitsee, on merkitty kaavamerkinnällä EV (suojaviheralue). Bild 7. Kuva 7. I detaljplanearbetet har olika alternativ till främst Kaavatyössä on tarkasteltu vaihtoehtoisia muotoja ampumaradalle ja vaihtoehtoisia tapoja jakaa skjutbaneområdets utformning och uppdelning undersökts. Vi har också i viss mån efterföljt en rata-alueita. Kaavaratkaisu noudattaa osin myös

55 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN tidigare uppgjord skiss som JSF har tagit fram via ett samarbete med en privat arkitektbyrå. Skissen presenterar en planering som delar upp olika områden i olika skyttediscipliner inom ett utvidgat område (bild 0). Infarten till hela detaljplaneområdet är planerad via existerande anslutning vid Kållbyvägen och Spituholmsvägen. En ny väg har planerats parallellt med Kållbyvägen där det också är planerat industritomter på vägens båda sidor. I detaljplaneförslaget är infarten till skjutbaneområdet på ungefär samma ställe som den existerande. I gällande detaljplan som gränsar mot detaljplaneförslaget finns i tillägg en alternativ infart till skjutbaneområdet i de nordligare delarna. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5. Planens struktur Genom planen bildas områden för industri-, lageroch kontorsbyggnader. I tillägg bildas område för skjutbaneverksamhet, skyddsgrönområden, vägområden samt område för allmän väg. Planen består till största delen av område ämnat för skjutbaneverksamhet. I och med att skjutbaneverksamheten kraftigt har utvecklats de senaste åren och utvidgats i området har helhetsstrukturen i planeringen av detaljplaneförslaget till stor del utgått från skjutbanans existerande avgränsningar och den nya planeringen för skjutbaneområdet som är utförd av JSF. Det betyder att bl.a. den existerande pistolbanan flyttas längre mot sydost. Skjutbaneområdet gränsar i nordväst mot ett detaljplanerat område för industri och i nordöst mot ett detaljplanerat område för byggnader inom samhällsteknisk försörjning. I sydväst gränsar detaljplaneområdet mot Kållbyvägen och i sydost mot ett våtmarksområde i Pedersöre kommun som inte är detaljplanerat. 5.. Dimensionering Det nya detaljplanområdet är ca 54,99 hektar stort. Härav består ca 9,84 hektar av områden för industri-, lager- och kontorsbyggnader, ca 28,40 hektar område för skjutbana, ca,6 hektar för skyddsgrönområden, ca,06 hektar för gatuområden, ca 0,04 ha lätt trafik gator samt 4,28 hektar för allmän väg. JSF:n yksityisellä arkkitehtitoimistolla teettämää luonnossuunnitelmaa. Luonnoksessa esitellään suunnitelma, joka jakaa laajennetun alueen eri ampumaurheilulajien mukaisiin alueisiin (kuva 0). Ajo asemakaava-alueelle on suunniteltu olemassa olevan Kolpintien ja Launisaarentien liittymän kautta. Uusi Ampumaradantie on suunniteltu yhdensuuntaiseksi Kolpintien kanssa. Tien molemmin puolin sijaitsevat suunnitellut uudet teollisuusalueet. Tieltä ampumarata-alueelle ajo tapahtuu likimain samasta paikasta kuin aikaisemminkin. Tämän lisäksi on kaava-alueen pohjoisosaan rajoittuvassa voimassa olevassa asemakaavassa toinen sisäänajomahdollisuus ampumarataalueelle. 5 ASEMAKAAVAN KUVAUS 5. Kaavan rakenne Asemakaavalla muodostetaan alueet teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksille. Lisäksi muodostetaan alue ampumaratatoiminnalle, suojaviheralueille, tiealueille sekä yleisen tien alueelle. Valtaosa kaavasta on osoitettu ampumaratatoimintaan. Koska ampumaratatoimintaa on kehitetty ja laajennettu viime vuosien aikana voimakkaasti, perustuu asemakaavaehdotuksen kokonaisrakenne pääpiirteissä ampumaradan nykyisiin rajauksiin ja ampumaradan uuteen suunnitteluun, jonka JSF on toteuttanut. Tämä tarkoittaa, että mm. olemassa oleva pistoolirata siirretään kauemmaksi kaakkoon. Ampumarata-alue rajoittuu luoteessa asemakaavoitettuihin teollisuusalueisiin ja koillisessa asemakaavoitettuun yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten korttelialueeseen. Lounaassa asemakaava-alue rajoittuu Kolpintietä vasten ja kaakossa Pedersören kunnan kaavoittamattomaan kosteikkoalueeseen. 5.. Mitoitus Uusi asemakaava-alue on n. 54,99 hehtaaria. Tästä n. 9,84 hehtaaria on alueita teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksille, n. 28,4 hehtaaria ampumarata-aluetta varten, n.,6 hehtaaria suojaviheralueille, n.,06 hehtaaria katualueille, n. 0,04 ha kevyen liikenteen katuja sekä 4,28 hehtaaria yleisille teille.

56 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Den totala byggnadsrätten blir på område för industri-, lager- och kontorsbyggnader (TY-KT-, T- ) ca m2 våningsyta, samt på område för skjutbana (EA) ca 000 m2 våningsyta Service Service för vardagliga uppköpsbehov finns närmast på ett avstånd av ca.,5 kilometer. 5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet I detaljplaneförslaget har reserverats byggnadsrätt på nya tomter för industri-, lager- och kontorsändamål intill det existerande industriområdet, samt större områden för skjutbanans utveckling och utvidgning. Ett förverkligande av den nya detaljplanen medför inga ökade miljörisker för området. Själva skjutbaneområdet är ingärdat av skyddsvallar och skyddsgrönområden vilket begränsar miljöpåverkningarna från verksamheten och dess trafik till den omkringliggande omgivningen. Då miljömyndigheternas krav till skjutbaneverksamhet uppfylls kan verksamheten inte betraktas som en betydande påverkan för miljöns kvalitet. Detaljplaneområdet tillhör i dagens läge tydligt till stadens industrizon och de viktigaste faktorerna i den bebyggda omgivningen är detaljplanernas bestämmelser som styr bebyggelsen samt den allmänna byggnadskvaliteten. Med detaljplanebeteckningar och -bestämmelser uppnås tillräckligt enhetliga formationer för områdesfasader, som också stöds av bestämmelserna för områden för planteringar. Skyddsgrönområden, områden för plantering och trädrader bildar en enhetlig sammansättning mellan kvarteren, och ställvis ett enhetligt, kontinuerligt grönt område för plantering mellan främst Kållbyvägen och industriområden. Resultat från naturinventeringen har beaktats i planen genom reservation av nya skyddsgrönområden där områdens placeringar har gjorts enligt naturinventeringens rekommendationer. Kokonaisrakennusoikeus teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alueelle (TY-KT-, T-) on n m 2 kerrosalaa, sekä ampumarata-alueelle (EA) n. 000 m 2 kerrosalaa Palvelut Lähimmät päivittäistavarakaupat sijaitsevat n.,5 kilometrin etäisyydellä. 5.2 Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Asemakaavaehdotuksessa on olemassa olevan teollisuusalueen viereen varattu rakennusoikeutta uusien teollisuus-, varasto- ja toimistorakennuksien tonttien rakentamiseen, sekä suurempia alueita ampumaradan kehittämiseen ja laajentamiseen. Uuden kaavan toteuttaminen ei lisää ympäristöriskejä alueella. Ampumarata-alue on reunustettu suojavalleilla ja suojaviheralueilla, jotka rajoittavat toiminnan ja liikenteen aiheuttamaa kuormitusta ympäröivälle ympäristölle. Kun ympäristöviranomaisten vaatimukset ampumaratatoiminnalle täytetään, ei toiminnalla voida katsoa olevan merkittävää vaikutusta ympäristön laatuun. Kaava-alue kuuluu tällä hetkellä selvästi kaupungin teollisuusvyöhykkeeseen ja tärkeimmät rakennetun ympäristön laadun tekijät ovat rakentamista ohjaavat asemakaavan määräykset ja rakentamisen yleinen laatu. Kaavamerkinnöin ja määräyksin on huolehdittu riittävän yhtenäisestä aluejulkisivun muodostamisesta, jota istutettavan alueen määräykset tukevat. Suojaviheralueet, istutusten ja puurivistöjen alueet muodostavat yhtenäisen muodon korttelien välissä, ja paikoitellen yhtenäisen, jatkuvan viheralueen istutuksille erityisesti Kolpintien ja teollisuusalueiden välissä. Luontoselvityksen tulokset on huomioitu kaavassa varaamalla sopivia suojaviheralueita luontoselvityksen suositusten mukaisesti Kvartersplan Till detaljplanen bifogas en kvartersplan som godkänns samtidigt som detaljplanen Korttelisuunnitelma Kaavaan liitetään korttelisuunnitelma, joka hyväksytään samanaikaisesti asemakaavan kanssa.

57 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Områdesreserveringar Planen omfattar följande områdesreserveringar: Område för industri-, lager- och kontorsbyggnader (TY-KT-): Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader samt kontorsbyggnader. Av på tomten bebyggd våningsyta får högst 0 % användas för idkande av detaljhandel. Områdets totala areal omfattas av ca 5,60 ha. På området bestäms byggnadsrätten i kvadratmeter våningsyta av ett e-tal som sätts i förhållande till tomtstorleken (e x tomtens areal = tomtens byggnadsrätt, kvm2). Områdets gränser mot gata eller väg får ett delområde för planteringar och trädrader. Alla huvudbyggnader som byggs på området skall tangera den pil som visas på detaljplanekartan. 5. Aluevaraukset Kaavaan sisältyvät seuraavat aluevaraukset: Teollisuus-, varasto- ja toimistorakennusten alue (TY-KT-): Teollisuus-, varastorakennusten ja toimistorakennusten korttelialueen tontille rakennetusta kerrosalasta saa käyttää enintään 0 % vähittäiskaupan harjoittamiseen. Alueen kokonaisala on n. 5,60 ha. Rakennusoikeus määräytyy alueella kerrosalan neliömetreinä tehokkuusluvun e = 0.8 luvun mukaisesti (e x tontin pinta-ala = tontin rakennusoikeus, kem2). Korttelien rajalle kadun tai tien varteen on tontin puolelle erotettu istutettava alue, jolle on istutettava puurivi. Kaikkien alueelle rakennettavien päärakennusten on sivuttava asemakaavassa nuolella osoitettua rajaa. Område för industri- och lagerbyggnader (T-): Områdets totala areal är 4,24 ha. På området får uppföras industri- och lagerbyggnader där kvadratmeter våningsyta bestäms av ett e-tal som även här sätts i förhållande till tomtstorleken. (e x tomtens areal = tomtens byggnadsrätt, kvm2). Områdets gränser mot gata eller väg får ett delområde för planteringar och trädrader. Område för skjutbana med tillhörande skyddsområden (EA): På detta område får uppföras byggnader och konstruktioner som verksamheten kräver. Utmed skjutbaneområdets gränser finns ett delområde (ea-) i varierande bredd där skyddsvallar får byggas samt träd och buskar planteras. Inga byggnader får placeras på detta område. På skjutbanans övriga områden får uppföras byggnader där byggnadsrätten 000 m 2 är bestämt med siffror. Stora delar av våtmarkerna i de sydöstra delarna av detaljplanekartan får beteckningen skyddsgrönområde (EV-) ämnat för skötsel speciellt avsedda för flygekorrarnas ekoanvändning. På området är det inte tillåtet att uppföra byggnader eller utföra andra åtgärder. EV- områdets storlek är ca 0,47 ha stort. Två stycken mindre skyddsgrönområden (EV) finns utmed Kållbyvägen vid Teollisuus- ja varastorakennusten alue (T-): Alueen kokonaisala on 4,24 ha. Alueelle saa rakentaa teollisuus- ja varastorakennuksia, joiden rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä määrätään tehokkuusluvun e = 0.8 mukaisesti, (e x tontin pinta-ala = tontin rakennusoikeus, kem2). Korttelien rajalle kadun tai tien varteen on tontin puolelle erotettu istutettava alue, jolle on istutettava puurivi. Ampumaradan alue siihen kuuluvine suoja-alueineen (EA): EA-alueelle saa rakentaa ampumaratatoimintaa palvelevia rakennuksia ja rakenteita. Ampumaradan rajalla olevalla ea- osa-alueelle, jonka leveys vaihtelee, saa rakentaa suojavalleja ja istuttaa puita ja pensaita. Tälle alueelle ei saa sijoittaa rakennuksia. Rakennuksia voi rakentaa vain varsinaiselle ampumarata-alueelle, rakennusoikeus 000 m 2 on osoitettu lukuna asemakaavakartassa. Asemakaava-alueen kaakkoisosien kosteikoista suuria alueita on osoitettu suojaviheralueeksi (EV-), joka on tarkoitettu erityisesti liito-oravien ekokäytäviä varten, eikä siellä sallita rakentamista tai muita toimenpiteitä. EV- -alueen koko on n. 0,47 ha. Kaksi pienempää suojaviheraluetta (EV) sijaitsee Kolpintien varrella, olemassa olevan

58 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN den existerande bäcken och vid vägsanslutningen Kållbyvägen och Spituholmsvägen. EV områdens totala storlek är 8,90 ha. Gatu- och vägområden Område för allmän väg (LT): Ett område ämnat för allmän väg (LT) finns i detaljplaneområdets sydvästra delar, Kållbyvägens hela bredd. Områdets areal är ca 4,28 ha. LT-områdets gränser är bestämda helt i enlighet med den vägplanering NTM-centralen har gjort utmed Kållbyvägen samtidigt som Stadens detaljplanearbete fortskridit. Ny gata (Skjutbanevägen) byggs mellan skjutbanan och det nya TY-KT-området. Infart till det nya industriområdets tomter samt till skjutbanan sker också från den nya vägen. Vägen avslutas med en vändhammare. Den nya gatans längd är ca 687 m, och gatuområdets totala areal är 0,87 ha. En ny, kortare gata (Knallbackavägen) reserveras i T- kvarteret med infart från Spituholmsvägen. Gatan byggs för att möjliggöra en mera flexibel lösning med tanke på kvarterets tomtindelningar och -storlekar. Denna gata, ca 2 m lång med en areal på 0,9 ha, avslutas med en vändhammare. I detaljplaneförslaget har ett nytt vägområde för fotgängare reserverats mellan Kållbyvägens busshållplats och den nya Skjutbanevägen. Trafikleden är ca 75 m lång. 5.4 Planens konsekvenser 5.4. Konsekvenser för den byggda miljön Endast en liten del av skjutbaneområdet är sedan tidigare exploaterat med byggnader. På området finns ett samlingshus samt ett antal förråd och mindre byggnader som hör till skjutbaneverksamheten. I detaljplaneförslaget är skjutbaneområdet ändamålsenligt begränsat till insidan av skyddsvallarna och dessutom har för skjutbaneområdet reserverats tillräckligt med utrymme för verksamhetens utveckling. De nya industritomterna är i detaljplaneförslaget placerade nordväst och sydväst om skjutbanan som en naturlig fortsättning av de existerande industriområdena. De nya tomterna i nordväst placeras utmed den existerande Spituholmsvägen puron varressa sekä Kolpintien ja Launisaarentien liittymässä. EV-alueiden kokonaisala on 8,90 ha. Katu- ja tiealueet Yleisen tien alue (LT): Kolpintien liikennealueen yhteydessä on yleiselle tielle osoitettu liikennealue (LT) asemakaava-alueen lounaisissa osissa. Alueen pinta-ala on n. 4,28 ha. LT-alueen rajat on määrätty täysin ELY-keskuksen Kolpintien varrelle tekemän tiesuunnittelun mukaisesti, samalla kun kaupungin asemakaavatyö on edennyt. Uusi katu (Ampumaradantie) rakennetaan ampumaradan ja uuden TY-KT-alueen väliin. Ajot uuden teollisuusalueen tonteille ja ampumaradalle tapahtuvat tältä uudelta tieltä. Tie päättyy kääntöpaikkaan. Uuden kadun pituus on n. 687 m, ja katualueen kokonaispinta-ala on 0,87 ha. Kortteliin T- osoitetaan uusi lyhyt katualue (Paukkumäentie), joka liitetään Launisaarentiehen. Kadun rakentaminen mahdollistaa joustavan tonttijaon korttelissa. Tämän 2 m pitkän kadun päässä on kääntöpaikka ja katualueen ala on 0,9 ha. Asemakaavaehdotuksessa on varattu myös uusi kevyen liikenteen yhteys jalankulkijoita varten Kolpintien linja-autopysäkiltä uudelle Ampumaradantielle. Liikenneväylä on noin 75 m pitkä. 5.4 Kaavan vaikutukset 5.4. Vaikutukset rakennettuun ympäristöön Ainoastaan pieni osa ampumarata-alueesta on aikaisemmin varustettu rakennuksilla. Alueella on kerhorakennus sekä joitakin varastoja ja pienempiä ampumaratatoimintaan liittyviä rakennuksia. Asemakaavaehdotuksessa ampumarata-alue on rajattu tarkoituksenmukaisesti sitä reunustavien suojavallien sisäpuolelle ja tämän lisäksi ampumaradalle on varattu riittävästi tilaa toiminnan kehittämiselle. Uudet teollisuustontit sijoittuvat asemakaavaehdotuksessa ampumaradan luoteis- ja lounaispuolelle liittyen luontevasti olemassa olevaan teolliseen alueeseen. Luoteispuolen uudet tontit tulevat nykyisen Launisaarentien ja kunnallistekniikan

59 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN och intill existerande kommunalteknik vilket betyder mera lönsamhet för tidigare gjorda investeringar samt en mera effektiv markanvändning Konsekvenser för naturen och naturmiljön Detaljplaneförslaget beaktar existerande skogspartierna som idag förekommer inom detaljplaneområdet, främst genom att följa de rekommendationer som getts i naturinventeringen. Den största ändringen inom planområdet väntas ske främst utmed Kållbyvägen, och Spituholmsvägen, där vegetation avverkas för beredning av nya industritomter. I avsikt att mildra eventuella negativa naturkonsekvenser har i detaljplaneförslaget införts breda områden för planteringar och trädrader utmed tomtgränserna mot vägarna. Detaljplaneförslaget innehåller i övrigt ett stort skyddsgrönområde samt två mindre skyddsgrönområden utmed Kållbyvägen. 5.5 Störande faktorer i miljön Då verksamhet på skjutbaneområdet förblir densamma tillkommer inga nya störande faktorer. Mest sannolikt är att de nyplanerade Industritomterna utmed Kållbyvägen och Spituholmsvägen blir mest påverkade av skjutbanans verksamhet. Utmed skjutbanans alla kanter är det i detaljplaneförslaget reserverat delområden (ea-) för uppförande av nödvändiga skyddsvallar och motsvarande konstruktioner. Av nödvändiga bullerskydd har skyddsvallar den största effekten och fungerar många gånger bättre än ljudvallar, så också för störande ljud från skytteverksamhet. Bullerundersökningar Eftersom kontors- och affärsverksamhet tillåts i detaljplanens TY-KT--kvarter, mellan skjutbanan och Kållbyvägen, ställs myndighetskrav på inomhusmiljön gällande bullernivån. Bullerutredningar har utförts både för Kållbyvägens trafik och för skjutbanans skytteverksamhet. Bullerundersökningar för Kållbyvägen har utförts vid Edsevö och Granholmen (bild 8 och 9), alltså några kilometer öster- och väster om Spituholmen och detaljplaneområdet. Trafikmängderna och hastigheterna är vid Spituholmen i stort sett samma som vid Granholmen och endast lite större än vid Edsevö. Enligt beräkningarna sträcker sig bullernivån 55 db ca m från varteen, mikä tuo lisäkannattavuutta aiemmille kunnallisteknisille investoinneille sekä tehostaa maankäyttöä Vaikutus luontoon ja luonnonympäristöön Asemakaavaehdotus huomioi asemakaava-alueen metsiköt etupäässä noudattamalla luontoselvityksessä annettuja suosituksia. Suurin muutos suunnittelualueella oletetaan tapahtuvaksi Kolpintien ja Launisaarentien varrella, missä suoritetaan hakkuita uusien teollisuustonttien muodostamisen yhteydessä. Mahdollisten negatiivisten luontovaikutusten lieventämiseksi ovat kaavaehdotuksessa osoitettu leveät istutettavat alueet puuriveineen tien puoleisille tontinrajoille. Asemakaavaehdotus sisältää lisäksi yhden suuren ja kaksi pienempää suojaviheraluetta Kolpintien varrella. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Toiminta ampumarata-alueella säilyy ennallaan, eikä siitä aiheudu uusia häiriötekijöitä. Todennäköisimmin ampumaratatoiminta vaikuttaa eniten Kolpintien ja Launisaarentien varren uusiin suunniteltuihin teollisuustontteihin. Ampumarata-alueen rajalle on osoitettu osa-alueita (ea-) tarpeellisten suojavallien ja rakenteiden rakentamiseen. Suojavallit ovat huomattavasti ampumaradan edellyttämiä meluesteitä suuremmat ja toimivat monin verroin meluvalleja paremmin myös häiritsevän ammunnan äänen torjumisessa. Meluselvitykset Koska toimisto- ja liiketoiminta sallitaan asemakaavan TY-KT--korttelissa, ampumaradan ja Kolpintien välillä, sisätiloille asetetaan viranomaisvaatimuksia melutason osalta. Meluselvitykset on tehty sekä Kolpintien liikenteen ja ampumaradan ampumaurheilutoiminnan osalta. Kolpintien meluselvitykset on suoritettu Edsevössä ja Kuusisaaressa (kuva 8 ja 9), eli muutama kilometri Launisaaren ja asemakaava-alueen itäja länsipuolella. Launisaaren liikennemäärät ja nopeudet ovat valtaosin samat kuin Kuusisaaressa ja vain hieman suuremmat kuin Edsevössä.

60 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Kållbyvägens mittlinje, och ungefär 5 40 meter från mittlinjen på ca 65 db. Arvioiden mukaan melutaso on 55 db n m Kolpintien keskilinjasta, ja suunnilleen 5 40 metriä keskilinjalta n. 65 db. Bild 8, Bullerkarta vid Edsevö Kuva 8; Melukartta Edsevön kohdalla Bild 9, Bullerkarta vid Granholmen Kuva 9; Melukartta Kuusisaaren kohdalla

61 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN På skjutbaneområdet har en bullerundersökning utförts år 20 med JSF:s områdesplanering (bild 0) som underlag. Ampumaradalle vuonna 20 tehdyn melusuunnitelman lähtötietoina käytettiin JSF:n aluesuunnitelmaa (kuva 0). Bild 0. JSF:s områdesplanering; Skjutbanor och riktning. Kuva 0. JSF:n aluesuunnitelma: Ampumaradat ja suunnat. Resultatet av undersökningen visar bullernivåer som ligger strax över 75 db på de områden som enligt detaljplaneförslaget tillåter industri-, lageroch kontorsverksamheter (TY-KT-). De högsta bullernivåerna förorsakas av hagelgevär kaliber 2 vid skeetbanorna -4 som är belägna nordost om den nyplanerade Skjutbanevägen. I övrigt så sker dagvattenhanteringen från de nya TY-KT- kvarteren delvist med ett markrör till det existe- Selvityksen tulos osoittaa melutasoja, jotka ovat hieman yli 75 db alueilla, jotka asemakaavaehdotuksen mukaan sallivat teollisuus-, varasto- ja toimistotoimintoja (TY-KT-). Korkeimmat melutasot aiheutuvat 2-kaliiperin haulikoista skeet-radoilla -4, jotka sijaitsevat suunnitellun uuden Ampumaradantien koillispuolella. Muutoin uusien TY-KT--korttelien huleveden käsittely tapahtuu osittain olemassa olevaan ojaan johtavalla

62 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN rande diket som möjliggör byggande av en sammanhängande bullervall mellan skeetbanorna och TY-KT--kvarteren enligt JSF:s områdesplanering. En mindre kompletterande bullerundersökning blev utförd i samband med områdesplaneringen inkluderande den sammanhängande bullervallen mellan skjutbaneområdet och TY-KT-- kvarteren. Resultatet av undersökningen visar att bullret mot kvarteren utgör max 7 db (6 db + 0 db impulskorrigering) då totala antalet avlossade skott understiger 0000 skott/dag. Detaljplaneförslaget gällande bullerhanteringen kompletteras således med en särskild bestämmelse. Bestämmelsen anger att alla konstruktionstyper för kontors- och affärsutrymmen skall ha en ljudisoleringsförmåga på minst 0 db. Denna bestämmelse gäller i TY-KT- kvarteren,, och 2. Närmaste område för boende är beläget på ca 2 km:s avstånd vilket betyder att en detaljplaneändring med utökad verksamhet inom industrin inte påverkar något bostadsområde överhuvudtaget. Fordonstrafiken till och från detaljplaneområdet ökar i och med en utbyggnad av industriområden, där belastningen ökar speciellt vid infarten från Kållbyvägen till Spituholmsvägen. Arbetet med detaljplanen har gjorts samtidigt som NTM-centralen har utfört en helhetsplanering av Kållbyvägen. Det har varit fördelaktigt att samkoordinera båda planeringarna med tanke på beslut om LTområdets rätta avgränsningar, storlek och speciellt dimensionering av infarten till Spituholmsvägen. 5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser I planen används endast traditionella planbeteckningar och -bestämmelser. maaputkella, joka mahdollistaa yhtenäisen meluvallin rakentamisen skeet-ratojen ja TY-KT--korttelien väliin JSF:n aluesuunnittelun mukaisesti. Alueen suunnittelun yhteydessä suoritettiin suppea täydentävä meluselvitys ampumaradan ja TY- KT- korttelialueiden välisen meluvallin osalta. Selvityksen perusteella kortteleille kohdistuva melu on korkeintaan 7 db (6 db + 0 db impulssikorjaus) kun kokonaisammunta määrä alittaa 0000 laukausta/päivä. Asemakaavaehdotusta täydennetään meluntorjuntaa koskevalla erityismääräyksellä. Määräys velvoittaa, että kaikkien toimisto- ja liiketilojen rakennetyyppien on oltava äänieristäviä vähintään 0 db. Tämä määräys koskee TY-KT- kortteleita,, ja 2. Lähin asuinalue sijaitsee noin 2 km etäisyydellä, eli asemakaavamuutoksen sallima teollisuustoiminnan kasvu ei ylipäätään vaikuta mihinkään asuinalueeseen. Asemakaava-alueen ajoneuvoliikenne kasvaa teollisuusalueiden laajentuessa. Kuormitus kasvaa erityisesti Kolpintien ja Launisaarentien liittymässä. Asemakaavatyö on tehty samanaikaisesti ELY-keskuksen tekemän Kolpintien kokonaissuunnittelun kanssa. Kummankin suunnittelun yhteiskoordinointi on ollut suotuisaa LT-alueen rajojen, koon ja erityisesti Launisaarentien liittymän mitoitusta silmällä pitäen. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Asemakaavaehdotus sisältää ainoastaan tavanomaisia kaavamääräyksiä ja -merkintöjä. 6 GENOMFÖRANDET AV PLANEN 6. Planer som styr och åskådliggör genomförandet Detaljplanen bestämmer det framtida byggandet i området där kvartersplanen samt uppgjorda illustrationer styr genomförandet. Miljö- och byggnadsnämnden kan bevilja avvikelser från kvartersplanen endast av särskilda skäl. 6 TOTEUTUS 6. Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Rakentamista määräävän asemakaavan lisäksi toteuttamista ohjataan alueelle laadituilla havainne kuvilla ja korttelisuunnitelmalla. Ympäristö ja ra-

63 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Planförfattarens vision presenteras i illustrationerna. 6.2 Genomförande och tidsplanering Skjutbanans utveckling och utvidgning har pågått under en längre tid och i och med en ny detaljplan öppnas alla möjligheter till förverkligande flera år framåt utifrån deras resurser. I staden finns ett kontinuerligt behov av industritomter men i dagsläget med begränsade valmöjligheter. Det nu aktuella detaljplaneförslaget förbättrar betydligt utbudet av industritomter. Intresse för området är stort. 6. Uppföljning Särskild uppföljning behövs inte. kennuslautakunta voi antaa poikkeuksia korttelisuunnitelmasta vain erityisistä syistä. Kaavoittajan visio esitetään havainne kuvissa. 6.2 Toteuttaminen ja sen ajoitus Ampumaradan kehittäminen ja laajentaminen on ollut pitkään käynnissä ja uuden kaavan myötä avautuvat toteuttamismahdollisuudet vuosiksi eteenpäin toimijan resurssien puitteissa. Teollisuustonteilla on kaupungissa jatkuvasti kysyntää mutta niukasti valinnanvaraa. Nyt käsillä oleva kaavaehdotus parantaa huomattavasti teollisuustonttien varantoa. Kiinnostus aluetta kohtaan on suuri. 6. Seuranta Erityistä seurantaa ei tarvita. STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad / Pietarsaari Ändrad / Muutettu Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt asemakaava-arkkitehti Sören Öhberg Byråarkitekt Toimistoarkkitehti

64 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT Räddningsmyndighetens utlåtande Pelastusviranomaisen lausunto 2 Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 4 Jakobstads Vattens utlåtande Pietarsaaren Veden lausunto 5 Energiverket Herrfors utlåtande Energialaitos Herrforsin lausunto 6 Pedersöre kommuns utlåtande Pedersören kunnan lausunto 7 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-Keskuksen lausunto 8 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 9 Framlagd till påseende Asetettu nähtäville 0 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa

65 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Blankett för uppföljning av detaljplanen Basuppgifter och sammandrag Kommun Planens namn Datum för godkännande 598 Jakobstad Datum för ifyllning PIRILÖ k (del), - samt special-, trafik- och gatuområden. Förslagsdatum Godkännare Dat. för meddel. om anh.gör Godkänd enligt paragraf Genererad plankod Kommunens plankod Planområdets areal [ha] 54,997 Ny detaljplaneareal [ha] 2,9905 Areal för underjordiska utrymmen [ha] Detaljplaneändringens areal [ha] 22,002 Stranddetaljplan Strandlinjens längd [km] Byggplatser [antal] Med egen strand Utan egen strand Fritidsbost.byggpl. [antal] Med egen strand Utan egen strand Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 54,997 00, ,5 2, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt 9,852 7, ,80 9, V sammanlagt R sammanlagt L sammanlagt 5,95 9,8,244 E sammanlagt 9,762 72, 000 0,0 9, S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt Underjordiska utrymmen Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt Skyddade byggnader Ändring i skyddade byggnader Byggnadsskydd [antal] [m²vy] [antal +/-] [m²vy +/-] Sammanlagt

66 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Underbeteckningar Områdesreserveringar Areal [ha] Areal [%] Våningsyta [m²vy] Exploateringstal [e] Ändring i areal [ha +/-] Ändring i våningsyta [m²vy +/-] Sammanlagt 54,997 00, ,5 2, A sammanlagt P sammanlagt Y sammanlagt C sammanlagt K sammanlagt T sammanlagt 9,852 7, ,80 9, T 4,24 4, 929 0,80 4, TY-KT- 5,594 56, ,80 5, V sammanlagt R sammanlagt L sammanlagt 5,95 9,8,244 Gator,064 9,7,064 Lättrafikgat. 0,04 0,8 0,04 LT 4, ,5 2,89 E sammanlagt 9,762 72, 000 0,0 9, EA 28,400 7, ,0 8, EV,629 28,6,629 S sammanlagt M sammanlagt W sammanlagt

67 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Asemakaavan seurantalomake Asemakaavan perustiedot ja yhteenveto Kunta 598 Pietarsaari Täyttämispvm Kaavan nimi 4 PIRILÖ K (osa),- sekä erityis-, liikenne- ja katualueet. Hyväksymispvm Ehdotuspvm Hyväksyjä Vireilletulosta ilm. pvm Hyväksymispykälä Kunnan kaavatunnus Generoitu kaavatunnus Kaava-alueen pinta-ala [ha] 54,997 Uusi asemakaavan pinta-ala [ha] 2,9905 Maanalaisten tilojen pinta-ala [ha] Asemakaavan muutoksen pinta-ala [ha] 22,002 Ranta-asemakaava Rantaviivan pituus [km] Rakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Ei-omarantaiset Lomarakennuspaikat [lkm] Omarantaiset Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Ei-omarantaiset Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 54,997 00, ,5 2, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä 9,852 7, ,80 9, V yhteensä R yhteensä L yhteensä 5,95 9,8,244 E yhteensä 9,762 72, 000 0,0 9, S yhteensä M yhteensä W yhteensä Maanalaiset tilat Yhteensä Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [k-m² +/-] Suojellut rakennukset Suojeltujen rakennusten muutos Rakennussuojelu [lkm] [k-m²] [lkm +/-] [k-m² +/-] Yhteensä

68 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Alamerkinnät Aluevaraukset Pinta-ala [ha] Pinta-ala [%] Kerrosala [km²] Tehokkuus [e] Pinta-alan muut. [ha +/-] Kerrosalan muut. [km² +/-] Yhteensä 54,997 00, ,5 2, A yhteensä P yhteensä Y yhteensä C yhteensä K yhteensä T yhteensä 9,852 7, ,80 9, T 4,24 4, 929 0,80 4, TY-KT- 5,594 56, ,80 5, V yhteensä R yhteensä L yhteensä 5,95 9,8,244 Kadut,064 9,7,064 Kev.liik.kadut 0,04 0,8 0,04 LT 4, ,5 2,89 E yhteensä 9,762 72, 000 0,0 9, EA 28,400 7, ,0 8, EV,629 28,6,629 S yhteensä M yhteensä W yhteensä

69 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN LÄGESKARTA SIJAINTIKARTTA Bilaga Liite 2 94 Norra Hoppholmsv. Bruksgatan 8 Hoppholmen 77 lmsv. 2 Ho pp hol msv. 0 Hoppholmantie Li nneavägen 9 Vana m Södra Hopph.v. Konv a 8 e v. j l 2 8 Gamla Pirilövägen Hemträsket () 6 o e i t Kilis.- kuja Pyrolav. Violvägen Solkullavägen 2 Kielonkuja Violgr. Lillmossen 2 4 Kullagränd Vanha Pirilöntie Gubbträskberget n Oy Ab sv. 7 0 Barrvägen Kangastie Movägen 4 Kottvägen Käpytie Granholmen Kuusisaari Kållbyvägen Melin s villaväg 46 Bockholmen Askdeponeringsområde Tuhkanläjitysalue 9 Gångspång Pukkis. kaari Bockho lmens sidoväg 96 2 Bockholmssv. Spituholmen Kilogrundet 2 40 Övikintie Öviksvägen Lilla Bockholmen Bockholmsv. 4 7 Pukkis.tie Mästasv. Spituholmsvägen 0 Mästasintie 2 2 Launisaarentie Spitusv. 20 Launikaarre Pirilö Ekorosk Pirilöskata Skjutbana Ampumarata S Grötberget Svartviken Motocrossbana Motocrossrata Kolpintie B Skadaholmen Hundskolningsplan Koirakoulutuskenttä Östensövägen 420 Idvägen 9 Bergövägen PEDERSÖRE

70 7:4 7:5 7:4 7:6 7:70 7:2 7:70 7:6 5:25 5:22 5:25 5:0 5:25 5:22 5:7 7:70 7: :7 2: 7:70 7:4 878: 5:22 5:26 2:22 2:56 4 2:22 2:56 4 2:20 5 2:49 4K 2 2:40 4K2 7:22 6:7 4 2:2 6:55 4K2 2 4K :22 4K 4K 8 5 6:7 4K5 2 2: K 4K 2:56 2:98 2:98 6: 6:7 4K7 4K7 6: 7:22 4K5 4 5:27 7:2 7:4 7:4 7:68 7:70 7:57 7:4 7:6 7:22 : 5:0 2: : : 5:0 2:2 5:22 5:2 5:29 7:22 7:22 :8 :6 :64 :65 2:20 6:57 6:57 6:52 :66 :8 :67 2: :66 7:22 :42 : 66 2:47 7:22 6:52 6:55 6:20 7:22 7:22 6:52 6:52 6:58 6:56 7:22 2:2 7:22 2:67 876:4 2:56 5 2:20 2:40 4K2 6:55 6:55 4 6:55 2 6:58 7:22 6:26 6:25 2:2 6:7 6:25 6:8 :5 7:22 2:2 7:22 4K 6:7 6:7 6:7 4K6 7:22 2: 7 2:22 2:56 2:98 2:47 M60 M602 M60 M60 M60 M604 M60 M604 Säynäväntie Idvägen Kållbyvägen Kolpintie Östensötie Östensövägen Launisaarentie Lassasintie Spituholmsvägen Mästasvägen Launisaarentie Mästasintie Lassasintie Pukkisaarentie ägen n Kållbyvägen Launikaarre Spitusvängen Bockholmsvägen Stavasinkuja Stavasgränd Spituholmsvägen PEDERSÖRE KOMMUN PEDERSÖRE KOMMUN JAKOBSTAD inte trädbeståndet Staden äger ÅMINN 878:4 876: 6:58 2:24 :6 6:84 7:96 6:84 :64 :60 :59 :2 4: :8 :70 : a a KAUPUNGIN MAATA STADENS MARK YKSITYISTEN MAATA PRIVAT ÄGD MARK MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN MAANOMISTUS Bilaga 2 Liite 2, TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN

71 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN UTDRAG UR TIDSENLIG DETALJPLAN OTE AJANTASA-ASEMAKAAVASTA Bilaga Liite

72 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN UTDRAG UR GENERALPLANEN OTE YLEISKAAVASTA Bilaga 4 Liite 4 holmen PEDERSÖRE II Hemträsket Pirilöfjärden Pirilönlahti RA ILillmossen II Gubbträsket Gubbträskberget III I RA ockholmen Nyängen T Gångspång ET ndet T Spituholmen ET Pirilöskatan Lilla Bockholmen undsfjärden ET/T Pirilö II Svartviken II Bergön Skadaholmen PEDERSÖRE B döb ö

73 4 2 2, TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN rp Spitu ntie 9 Rp8 9 Stavasgränd 96 p407 6:7 4 rp 4K5 Rp K p : p42 p422 p42 5 Stavasinkuja 4K 4 84 JAKOBSTAD7 rp LT 68 p420 p p :7 2 rp8 p48 Rp p40 6:7 586 EV p47 9 p46 00 Bockholmsvägen 6:7 7:22 :42 4 2:2 M60 2:2 p45 : M60 6:7 6 KÅLLBYVÄGEN KOLPINTIE 5 99 Rp79 p4 Rp2 p rp6 8 7:22 :67 : rp :26 p4 29 Kållbyvägen Östensövägen 6:8 :5 4 T- e=0.80 h<4, p44 rp 6:56 6:25 TY-KT p e=0.80 h<4,0 2: 26 6 Spituholmsvägen pp 7: : K4 4 :64 7:22 2 PIETARSAARI 576 6:7 8 4K 2:2 Mästasvägen KNALLBACKAVÄGEN PAUKKUMÄENTIE : LT 574 7:22 7:22 6:58 4K ajo M60 SKJUTBANEVÄGEN AMPUMARADANTIE TY-KT- e=0.80 h<4, ea EV 70 2: ea :55 2 EA I 400 b 52 : T- e=0.80 h<4,0 85 e=0.80 h<4,0 6:55 4 TY-KT- 8 rp :22 4K Launisaarentie 6:20 2 Spitusvängen 7:22 4 6:52 TY-KT- e=0.80 h<4, : :8 7: : M K2 4 6:55 6: rp rp2 4K 2 6:52 Launikaarre 558 7:22 4 ea- 6: K2 2: :40 ea : :49 M ajo : :22 4 PIRILÖ ? EA : : :57 5 M60 6 2:20 ea :56 : : rp rp2 rp G.smf :56 2:22 2:56 65 : :22 2: : T- KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER. I KÄLLARVÅNINGEN FÅR PLACERAS TILL VÅNINGSYTAN INRÄKNADE UTRYMMEN. Teollisuus ja varastorakennusten korttelialue. Kellarikerrokseen saa sijoittaa kerrosalaan laskettavia tiloja. TY-KT- LT EA EV EV- 4 PIRILÖ KOLPINTIE 000 e = 0.80 h<4.00m ea- pp ajo KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRI OCH LAGERBYGGNADER SAMT KONTORSBYGGNADER. AV PÅ TOMTEN BEBYGGD VÅNINGSYTA FÅR HÖGST 0 % ANVÄNDAS FÖR IDKANDE AV DETALJ HANDEL. AFFÄRSUTRYMMENS MAXIMI STORLEK FÅR VARA HÖGST 00 M2. Teollisuus ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialue. Tontille rakennetusta kerrosalasta 0 % saa käyttää vähittäiskaupan harjoittamiseen. Vähittäiskaupan tilojen maksimi koko saa olla korkeintaan 00 m2. OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG. Yleisen tien alue. KVARTERSOMRÅDE FÖR SKJUTBANA MED TILLHÖRANDE SKYDDSOMRÅDEN. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS BYGGNADER OCH KONSTRUKTIONER SOM VERKSAMHETEN KRÄVER. Ampumaradan korttelialue suoja alueineen. Alueelle saa rakentaa toimintaan tarvittavia rakennuksia ja rakenteita. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE, SOM SKALL SKÖTAS SPECIELLT FÖR FLYGEKORRARNAS AVSEDDA EKOANVÄNDNING. Suojaviheralue, joka tulee hoitaa erityisesti liito oravien käyttöön tarkoitettuna ekokäytävänä. LINJE M UTANFÖR PLANEOMRÅDETS GRÄNS. m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE TOMTGRÄNS. Ohjeellinen tontin raja. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. Kaupunginosan numero. STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. NAMN PÅ GATA ELLER VÄG. Kadun tai tien nimi. BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. EXPLOATERINGSTAL, DVS. FÖRHÅLLANDET MELLAN VÅNINGSYTAN OCH TOMTENS YTA. Tehokkuusluku eli kerrosalan suhde tontin pinta alaan. BETECKNINGEN ANGER BYGGNADENS STÖRSTA TILLÅTNA HÖJD FRÅN MARKYTAN. BEGRÄNSNINGEN BERÖR INTE SKORSTENAR, ANTENNER OCH ÖVRIGA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maapinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. BYGGNADSYTA. Rakennusala. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADENS KORTSIDA BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennuksen lyhyempi sivu on rakennettava kiinni. DEL AV OMRÅDE SOM BÖR PLANTERAS. Istutettava alueen osa. DELOMRÅDE AV EA OMRÅDE SOM ÄR ÄMNAT SOM SKYDDSOMRÅDE. PÅ OMRÅDET FÅR UPPFÖRAS SKYDDSVALLAR OCH MOTSVARANDE SKYDDSKONSTRUKTIONER. Osa alue EA alueesta joka on tarkoitettu suoja alueeksi. Alueella saa rakentaa suojavalleja ja vastaavia suojarakenteita. DEL AV OMRÅDE DÄR VÄXTLIGHET SKALL BEVARAS, ELLER DÄR EN TRÄDRAD PÅ HÖGST 6 M:S MELLANRUM MELLAN TRÄDEN, MED MINST 4 M HÖGA LÖVTRÄD, SKALL PLANTERAS. Alueen osa, jonka kasvillisuus tulee säilyttää, tai johon on istutettava puurivi vähintään 4 m korkuisista lehtipuista joiden väli on korkeintaan 6 m. GATA. Katu. FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK RESERVERAD GATA. Jalankululle ja polkupyöräilylle varattu katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET JAKOBSTAD PIETARSAARI I TY KT KVARTEREN,, OCH 2 SKALL KONTORS OCH AFFÄRSBYGGNADERNAS KONSTRUKTIONSTYPER HA EN LJUDISOLERINGSFÖRMÅGA PÅ MINST 0 db. TY KT kortteleissa,, ja 2 tulee konttori ja toimistorakennusten rakenteiden olla ääneneristävyystasoiltaan vähintään 0 db. PÅ TOMTEN MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL, I SAMMA LINJE SOM HUVUDBYGGNADENS FASAD, UPPFÖRAS ETT STAKET I METALL VARS HÖJD ÄR MINST 2 METER OCH HÖGST 2,5 METER. PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Tonteille Kolpintietä vasten on rakennettava päärakennuksen Kolpintien puoleisen julkisivun linjaan vähintään 2 metriä ja korkeintaan 2.5 metriä korkea metalliaita. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. ALLA STAKET BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL OCH PÅ ETT ENHETLIGT BYGGNADSSÄTT I FÖRHÅLLANDE TILL TOMTENS ÖVRIGA KONSTRUKTIONER. ALLA STAKET BÖR GRUNDLÄGGAS MED LÄMPLIG METOD, TILL ETT SÅDANT DJUP, ATT STAKETET INTE PÅVERKAS AV TJÄLE. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aidat on perustettava niin etteivät ne altistu roudalle. OM AFFÄRSUTRYMMEN PLACERAS PÅ OMRÅDET BÖR KUNDTRAFIKEN SEPARERAS FRÅN PRODUKTIONS OCH SERVICETRAFIKEN. Jos korttelialueelle sijoitetaan liiketiloja, on asiakasliikenne erotettava liikenteellisesti tuotanto ja huoltoliikenteestä. REKLAMPELARE MOT KÅLLBYVÄGEN SKALL PLACERAS SOM EN DEL AV FASADEN ELLER FASTMONTERAD I FASADEN. PÅ OMRÅDET SOM SKALL PLANTERAS UTMED OMRÅDETS INTERNA GATA FÅR PLACERAS FLAGGSTÄNGER I GATANS RIKTNING. Kolpintien puoleiset mainospylväät on sijoitettava osaksi julkisivua tai kiinnitettävä julkisivuun. Alueen sisäisten katujen istutettavalle alueelle saa sijoittaa lipputankoja riviin kadun suuntaisesti. REKLAMPELARNA OCH FLAGGSTÄNGERNA FÅR VARA HÖGST 6 METER FRÅN MARKNIVÅ. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE T-. Erityismääräykset T- korttelialueella. PÅ OBEBYGGDA TOMTDELAR VILKA ANVÄNDS FÖR UPPLAGRING SKALL UPPFÖRAS ETT KOMPAKT STAKET. MED ETT KOMPAKT STAKET MENAS ETT STAKET DÄR ÖPPNINGARNAS ANDEL ÄR MINDRE ÄN 0 %. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0 %. SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDEN (TY-KT-, T- och EA) Erityismääräykset TY-KT-, T- ja EA korttelialueilla: MINIMIANTALET BILPLATSER: AFFÄRSUTRYMMEN ELLER KONTOR: BILPLATS / 50 vån m2 INDUSTRI: BILPLATS / 00 vån m2 LAGER: BILPLATS / 200 vån m2 EA KVARTERSOMRÅDE: 50 BILPLATSER. Autopaikkojen vähimmäismäärät: Kauppa tai konttoritilat: autopaikka / 50 k m2 Teollisuustilat: autopaikka / 00 k m2 Varastotilat: autopaikka / 200 k m2 EA korttelialue: 50 autopaikkaa. EN KVARTERSPLAN HAR UPPGJORTS SOM STÖD TILL DETALJPLANENS FÖRVERKLIGANDE. ASEMAKAAVAN TOTEUTTAMISEN TUEKSI ON LAADITTU KORTTELISUUNNITELMA. TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri Östensötie EV- 7 5 UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR IN OCH UTFART. Ajoneuvoliittymän likimääräinen sijainti. DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR KÖRFÖRBINDELSE ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. JAKOBSTAD PIETARSAARI :6 8 p46 p47 2 Kolpintie 26 :8 :64 SPECIALBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSOMRÅDE TY-KT-: Erityismääräykset TY-KT- korttelialueella: FASADERNA BÖR UTFÖRAS I HÖGKLASSIGA MATERIAL, BYGGNADER PÅ SAMMA TOMT BÖR UTFÖRAS I ENHETLIGT MATERIAL OCH ENHETLIG FÄRGSÄTTNING. FASADERNA BÖR I HUVUDSAK HA METALL, GLAS, ELLER RAPPAD YTA. DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 4 (PIRILÖ) SPECIAL- OCH TRAFIKOMRÅDE. SAMT FASTIGHETER: , , , , , , , , , , , , , , , GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN OCH DETALJPLANEN BILDAS: STADSDEL 4 (PIRILÖ) KVARTER (DEL), 0, OCH 2, SAMT SPECIAL-, TRAFIK- OCH GATUOMRÅDE : : : 5 7:22 p48 : 2 20 p49 2: p440 p : p67 6: HUVUDBYGGADERNAS FASADER SKALL I FÄRGSÄTTNINGEN FRAMTRÄDA I FÖRHÅLLANDEN TILL TOMTENS ÖVRIGA KOMPLETTERANDE BYGGNADER. FÄRGSÄTTNINGEN SKALL PRESENTERAS I SAMBAND MED BYGGLOVSANSÖKAN. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia materiaaleja ja yhdenmukaista väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennusluvan yhteydessä. 2 BYGGNADERNA BÖR HA PLATT TAK ELLER ETT FLACKT ÅS ELLER PULPETTAK, MED EN LUTNING PÅ HÖGST 7 GRADER. Rakennuksissa tulee olla tasakatto tai loiva harja tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. ASEMAKAAVA JA ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUPUNGINOSA 4 (PIRILÖN) ERITYIS- JA LIIKENNEALUETTA SEKÄ KIINTEISTÖJÄ: , , , , , , , , , , , , , , , ASEMAKAAVALLA JA ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: KAUPUNGINOSAN 4 (PIRILÖN) KORTTELIT (OSA), 0, ja 2, SEKÄ ERITYIS-, LIIKENNE- JA KATUALUEITA. SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA :2000 J. KARJALAINEN S. ÖHBERG KVARTERSNUMRERING KORRIGERAD / KORTTELINUMEROINTI KORJATTU ÄNDRAD / MUUTETTU JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO

74 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN ILLUSTRATION HAVAINNEKUVA Bilaga 6 Liite 6

75 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 Naturinventering av skjutbaneområdet vid Pirilö i Jakobstad Mattias Kanckos September 205 Huvudsjövägen 4 GSM: Lappfors info@essnature.com Finland

76 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 Innehållsförteckning. Inledning 2 2. Material och metoder 2. Allmän beskrivning av området 4. Växtlighet 4 5. Fågelfaunan 8 6. Flygekorre 0 7.Fladdermöss 8. Åkergroda 2 9. Utter 2 0.Övrig Fauna 2. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen 2. Litteratur 4

77 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7. Inledning Staden Jakobstad har inlett processen med att uppgöra en ny detaljplan för skjutbaneområdet i Pirilö. Detaljplaneområdet utgörs av ett ca 60 hektar stort område ungefär 5 km sydost om Jakobstads centrum på gränsen mot Pedersöre. Området är till stora delar redan kraftigt exploaterat som skjutbaneområde och delvis som industriområde. En detaljplan bör grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Till dessa undersökningar hör alltid en naturinventering av flora och fauna inom detaljplaneområdet. Målsättningen med naturinventeringen är att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma detaljplanens inverkan på den biologiska mångfalden. 2. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering i Jakobstad omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre, åkergroda och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper som en naturlig del vid en undersökning som denna och ger dessutom en mycket bra, allmän bild av naturen inom området. Växt- och naturtypsinventeringen utfördes den Målsättningen med inventeringen var att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda växter och naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Inventering av häckande fåglar gjordes tre gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (2.5,.6 och 2.6). Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl ) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrannt. Inventeringen av flygekorre gjordes den Denna naturinventering omfattar även en inventering av åkergroda vid den närliggande Åströmmen i Purmo å. Andra potentiella spel- och yngelplatser finns inte för åkergrodan inom planeområdet. Åkergrodan inventerades genom att lyssna på dess läte under dess spelperiod från slutet av april till mitten av maj. Inventering av åkergroda utfördes på kvällen och natten (kl ) den Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D240X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestäms antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli respektive augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den -4.7 och Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de

78 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 0 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av övriga däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Naturinventeringen har i sin helhet gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature.. Allmän beskrivning av området Det inventerade området ligger ca 5 km sydost om Jakobstads centrum, intill och strax norr om Kållbyvägen. Området finns i anslutning till Pirilö industriområde där bl.a. Ekorosk sophanteringsanläggning finns. Området ligger strax söder om Larsmosjön och gränsar i ost och sydost mot Purmo å som rinner ut i Larsmosjön. I norr utgör Spituholmsvägen gränsen och i väst och sydväst är Kållbyvägen den naturliga gränsen för området. Området är totalt ca 60 hektar. Av denna areal är dock en mycket stor del redan utbyggt och exploaterat. På området har funnits en skjutbana allt sedan slutet av 960-talet som förstorats i olika etapper. Skjutbanan har ytterligare förstorats och förbättrats sedan 204 då man började bl.a. anlägga jordvallar av bottenaska runt hela området. Skogsområdena utgörs mestadels av små fragment förutom i söder där en ung lövskog växer på det försumpade området kring Åströmmen och Purmo å. Detta område är samtidigt det enda inom inventeringsområdet som inte är kraftigt modifierat av människan. Bild. Översiktskarta över inventeringsområdet

79 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 4. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer avser numreringen på kartan i bild 2. Bild 2. Inventeringsområdet med de olika växtlighetsfigurerna inritade. Figur. Ca 50-årig tallskog, med nästan enbart tall (Pinus sylvestris) i trädskiktet. I buskskiktet förekommer lite enris (Juniperus communis), gran (Picea abies), rönn (Sorbus aucuparia) och björk (Betula sp.). I fältskiktet påträffas lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus) och skogsstjärna (Trientalis europaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur 2. Ca 50-årig tallskog med ställvist ett stort inslag av gran (Picea abies). Som ett underskikt och i buskskiktet förekommer rikligt med björk (Betula sp.), rönn (Sorbus aucuparia) och lite gran (Picea abies). Mycket frodigt fältskikt med grässtjärnblomma (Stellaria graminea), hässlebrodd (Milium effusum), älggräs (Filipendula ulmaria), borsttistel (Cirsium helenioides), brunrör (Calamagrostis purpurea), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), vårfryle (Luzula pilosa), ekorrbär (Maianthemum bifolium), skogsstjärna

80 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 (Trientalis europaea), åkerbär (Rubus arcticus), duntrave (Epilobium angustifolium) och teveronika (Veronica chamaedrys). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur. Skjutbaneområdet är kraftigt modifierat och till stora delar ingärdat av tre meter höga jordvallar. Ställvis förekommer fläckvist som små skogsfragment ung lövblandskog. På hela området förekommer växtlighet typisk för ruderatmark såsom bl.a. baldersbrå (Matricaria perforata), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), brännässla (Urtica dioica), borsttistel (Cirsium helenioides), duntrave (Epilobium angustifolium), gråbo (Artemisia vulgaris), ängskavle (Alopecurus pratensis), renfana (Tanacetum vulgare), åkerfräken (Equisetum arvense), hästhov (Tussilago farfara), vitklöver (Trifolium repens), rödklöver (Trifolium pratense), kråkvicker (Vicia cracca), blåklocka (Campanula rotundifolia), kvickrot (Elytrigia repens), smörblomma (Ranunculus acris), älggräs (Filipendula ulmaria) och gårdssyra (Rumex longifolius). Figur 4. Ett litet område med en ca 60-årig tallskog. I trädskiktet förekommer ett inslag av gran (Picea abies) och i öster finns en större aspdunge (Populus tremula). I buskskiktet förekommer rönn (Sorbus aucuparia) och gran (Picea abies). I fältskiktet dominerar ekorrbär (Maianthemum bifolium), lingon (Vaccinium vitis-idaea) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur 5. Ca 5-årig, mycket tät tallplantskog med stort inslag av gran (Picea abies), rönn (Sorbus aucuparia) och björk (Betula sp.) i trädskiktet. Även i buskskiktet förekommer samma arter. I fältskiktet växer ekorrbär (Maianthemum bifolium), lingon (Vaccinium vitisidaea), skogskovall (Melampyrum sylvaticum), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), hallon (Rubus idaeus), blåbär (Vaccinium myrtillus) och skogsstjärna (Trientalis europaea). Skogstypen är frisk moskog (MT). Bild. Mycket tät 5-årig tallplantskog i figur 5.

81 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 Figur 6. Ca 40-årig tallskog. I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies) och björk (Betula sp.). Fältskiktet är mycket frodigt med bl.a. harsyra (Oxalis acetosella), lingon (Vaccinium vitis-idaea), blåbär (Vaccinium myrtillus), ekorrbär (Maianthemum bifolium) och skogsbräken (Dryopteris carthusiana). Figur 7. Figuren är helt avverkad och delvis utfylld med fyllnadsjord. Figur 8. Ca 50-årig, mycket tät granskog. I trädskiktet förekommer ett rätt rikligt inslag av gråal (Alnus incana), tall (Pinus sylvestris) och björk (Betula sp.). I buskskiktet förekommer lite gran (Picea abies). I fältskiktet påträffas harsyra (Oxalis acetosella), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), sumpmåra (Galium uliginosum), älggräs (Filipendula ulmaria) och smörblomma (Ranunculus acris). Skogstypen är närmast lundartad granskog (OMT). Bild 4. Tät, lundartad granskog i figur 8. Figur 9. Kraftigt försumpad våtmark, där det nu växer en ca 0-årig glasbjörkskog (Betula pubescens). I trädskiktet förekommer även sälgar (Salix caprea) och gråalar (Alnus incana) samt enstaka klibbalar (Alnus glutinosa). I buskskiktet förekommer häggar (Prunus padus). I fältskiktet växer topplösa (Lysimachia thyrsiflora), missne (Calla palustris), vattenklöver (Menyanthes trifoliata), kråkklöver (Potentilla palustris), trådtåg (Juncus filiformis), flaskstarr (Carex rostrata), kärrsilja (Peucedanum palustre), brunrör (Calamagrostis purpurea) och sjöfräken (Equisetum fluviatile). I figuren finns en del igenväxta gamla diken. Figur 0. Ca 20-årig blandskog med björk (Betula sp.), tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies) och rikligt med rönn (Sorbus aucuparia). Buskskiktet saknas. I östra delen av området utgörs figuren delvis av gammal åkermark. I fältskiktet påträffas kruståtel (Deschampsia flexuosa), grässtjärnblomma (Stellaria graminea), skogsstjärna (Trientalis europaea), skogsbräken (Dryopteris carthusiana), hallon (Rubus idaeus) och ekorrbär (Maianthemum bifolium)

82 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 Bild 5. En kraftigt försumpad våtmark med lövblandskog i figur 9. Figur. Ca 60-årig, flerårig och mångskiktad granskog. Skogen är nyligen plockhuggen och gallrad. I trädskiktet förekommer nästan enbart gran (Picea abies). I buskskiktet förekommer rikligt med rönn (Sorbus aucuparia), gran (Picea abies) och björk (Betula sp.). I fältskiktet växer ängskovall (Melampyrum pratense), lingon (Vaccinium vitis-idaea), ekorrbär (Maianthemum bifolium), vårfryle (Luzula pilosa), hallon (Rubus idaeus), duntrave (Epilobium angustifolium), skogsstjärna (Trientalis europaea), linnea (Linnea borealis) och blåbär (Vaccinium myrtillus). Skogstypen är frisk moskog (MT). Figur 2. Gammal beskogad åkermark. I figuren växer nu en ca 20-årig granskog. Figuren är dock till stora delar utfylld med fyllnadsjord och där växer ingen skog. I figuren finns stora jordvallar. I trädskiktet förekommer enbart gran (Picea abies). I fältskiktet förekommer enbart ruderatväxtlighet och naturlig vegetation saknas. Figur. Nyligen avverkat område eller delvis hårt plockhuggen och gallrad skog. I trädskiktet finns enstaka 50-åriga vårtbjörkar (Betula pendula) och yngre granar (Picea abies). I övrigt är figuren helt avverkad och ännu ej planterad. Figuren är utdikad och har en frodig växtlighet i fältskiktet. Här växer bl.a. duntrave (Epilobium angustifolium), hallon (Rubus idaeus), brunrör (Calamagrostis purpurea), vänderot (Valeriana sambucifolia), kärrtistel (Cirsium helenioides), toppdån (Galeopsis bifida) och hässlebrodd (Milium effesum). Lövsly håller också på att växa upp.

83 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 5. Fågelfaunan Fågelfaunan på inventeringsområdet är varierande och individrik. Sammanlagt påträffades olika arter och 9 par. I tabell finns en sammanställning över de häckande fåglarna. I området häckar inga sällsynta arter utan de flesta arter tillhör våra vanligaste arter som häckar i många typer av miljöer. Sparvhök och mindre strandpipare är två arter som förekommer mera fåtaligt, men de är inte på något sätt sällsynta. Sparvhöken häckade i den äldre granskogen i figur 8 medan mindre strandpipare häckade inne på skjutbaneområdet på en öppen mark intill industrin vid Pirilö, vilket är en rätt vanlig häckningsplats för den mindre strandpipare. I området förekommer mycket lite hålträd och endast enstaka holkar, varvid antalet hålhäckande arter är mycket lågt. I området förekommer däremot rätt mycket buskmark och låga buskage. I dessa området häckade flera olika sångare, såsom; lövsångare, törnsångare, ärtsångare, trädgårdssångare, sävsångare och rosenfink. Rosenfinken häckade med 4 par i området, vilket är anmärkningsvärt många. Rosenfinken har minskat i Finland under de senaste åren och räknas därför till de utrotningshotade arterna, till kategorin hänsynskrävande enligt den nyaste klassificeringen av utrotningshotade arter. Samtliga rosenfinkar häckade inne på skjutbaneområdet och därför kan man utgå från att detaljplanen inte kommer att påverka rosenfinken negativt. I den försumpade våtmarken i figur 9 häckade även en trana. Tranan är en av EU:s direktivarter, för vilken Finland har ett speciellt stort ansvar att skydda. Tranan ökar dock överlag i antal och är mycket allmän i anslutning till Larsmosjön. Vid två inventeringstillfällen observerades i området berguv (Bubo bubo). I augusti observerades förutom en vuxen berguv även en ungfågel. Det är sedan tidigare känt att det finns ett berguvsrevir i närheten av Ekorosk. Det är dock i dagsläget inte känt var häckningsplatsen finns. Det torde finnas en hel del råttor vid Ekorosk som lockar berguven till industriområdet vid Pirilö. Berguven är en av EU:s direktivarter och dessutom hör också den till de hänsynskrävande arterna (NT). Detaljplaneringen kommer dock inte att påverka berguven på något sätt. Bild 6. I närheten av inventeringsområdet häckar berguv (Bubo bubo).

84 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 Tabell. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Antal par Hotgrad Lövsångare Phylloscopus trochilus Bofink Fringilla coelebs 0 Grönsiska Carduelis spinus 5 Rödhake Erithacus rubecula 5 Gulsparv Emberiza citrinella 4 Rosenfink Carpodacus erythrinus 4 NT Rödvingetrast Turdus iliacus 4 Trädgårdssångare Sylvia borin 4 Järnsparv Prunella modularis Koltrast Turdus merula Sädesärla Motacilla alba Talgmes Parus major Trädpiplärka Anthus trivialis Ärtsångare Sylvia curruca Gransångare Phylloscopus collybita 2 Grå flugsnappare Muscicapa striata 2 Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus 2 Ladusvala Hirundo rustica 2 Ringduva Columba palumbus 2 Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca 2 Sävsparv Emberiza schoeniclus 2 Mindre strandpipare Charadrius dubius Blåmes Parus caeruleus Enkelbeckasin Gallinago gallinago Morkulla Scolopax rusticola Grönfink Carduelis chloris Skogssnäppa Tringa ochropus Trana Grus grus Direktivart Kungsfågel Regulus regulus Sparvhök Accipiter nisus Törnsångare Sylvia communis Totalt 9

85 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 6. Flygekorre Flygekorren räknas som en sårbar art (VU) enligt den nyaste klassificeringen av våra utrotningshotade arter och den finns även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga artens föröknings- och rastplatser. Inom det inventerade området påträffades lite spår av flygekorre i två olika figurer, nämligen i figur 8 och 9 (bild 7). Däremot hittades ingen rast- eller förökningsplats inom området. Hela Pirilöområdet inklusive Spituholmen, Bockholmen och östra stranden av Sandsundsfjärden är sedan tidigare känt som ett mycket viktigt förekomstområde för flygekorre och här finns en livskraftig stam. Strax nordost om inventeringsområdet finns också fyra gamla flygekorreholkar varav de två som finns närmast stranden har utnyttjats av flygekorre under tidigare år och utgör en rast- och förökningsplats för flygekorren. Östra delen av det inventerade området intill Purmo å torde också utgöra en mycket viktig flyttningsled för flygekorren då den skall förflytta sig norrut eller söderut. Observationerna av flygekorre tyder på just detta faktum att flygekorren använder rutten för att förflytta sig. Man bör därför ta detta i beaktande vid uppgörande av detaljplanen och spara en ekologisk korridor med träd längs stranden av Purmo å. Rekommendationerna med tanke på flygekorren finns närmare beskriven under punkt.

86 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 7. Fladdermöss Inom området förekommer nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni). Nordisk fladdermus observerades under båda inventeringstillfällena. Under det första inventeringstillfället i juli jagade en fladdermus mycket aktivt intill skytteföreningens klubbhus och en annan individ observerades i figur 6 och 8. Under inventeringen i augusti påträffades inga fladdermöss på dessa ställen, medan däremot två individer jagade aktivt i områdets nordvästra hörn intill en av skjutbanorna. Observationer av fladdermöss framgår av bild 8. Ingen rast- eller förökningsplats för fladdermöss påträffades även om det är troligt att någon av byggnaderna på skjutbaneområdet utgör fladdermössens häckningsplats. I området förekommer således inga speciellt viktiga områden för fladdermöss och eftersom fladdermössen redan nu förekom inne på eller i anslutning till skjutbanan kan man anse att detaljplanens inverkan på fladdermössen blir liten. Området kan planeras utan att speciell hänsyn tas till fladdermössen. Bild 8. Observationer av fladdermöss på inventeringsområdet.

87 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 8. Åkergroda Åkergrodan (Rana arvalis) finns liksom flygekorren även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Åkergrodan är tämligen vanlig i de flesta sjöar i Österbotten. Alla grodarter i Finland är också fridlysta. Vid Åströmmen i områdets östra del finns ett litet öppet vattenhål och vid detta vatten gjordes en inventering av åkergroda under optimal inventeringstidpunkt. Under inventeringen observerades dock ingen åkergroda. Hela området är kraftigt igenvuxen och väldigt lite öppet vatten finns i området. Sumpmarken och vattenhålet är därför inga typiska lekplatser för åkergrodan. Ingen speciell hänsyn behöver tas till åkergrodan. 9. Utter Utter (Lutra lutra) finns liksom flygekorren och åkergrodan även med på bilaga IVa i EU:s habitatdirektiv. Enligt direktivet är det förbjudet att förstöra eller försvaga dessa arters föröknings- och rastplatser. Detta gäller alla förekomstplatser även utanför de befintliga skyddsområdena. Uttern har blivit tämligen vanlig i de flesta sjöar, åar och vattendrag i Österbotten. Den förekommer numera också vid havet. Uttern är i Finland också fridlyst. Ingen speciell inventering av utter gjordes inom ramen för denna inventering, men det är tidigare känt att uttern förekommer mycket allmänt i anslutning till Purmo- och Esse å samt kring Larsmosjön. Eftersom det inventerade området förekommer i närheten av dessa vattendrag är det troligt att uttern tidvis rör sig i området. Någon rast- eller förökningsplats eller speciellt viktigt födosökningsområde finns dock inte inom detaljplaneområdet. Ingen speciell hänsyn behöver tas med tanke på uttern vid uppgörande av detaljplanen. 0. Övrig fauna Under inventeringen observerades i området förvånansvärt mycket däggdjur. Fältharen (Lepus europaeus) är vanlig i området och de observerades vid flera olika tillfällen. Vid ett tillfälle observerades två stycken fältharar. Den 2.5 observerades en större rådjursbock (Capreolus capreolus) på en av jordvallarna. Man hittade också spår av rådjur över hela området vid flera olika tillfällen. Den 2.6 observerades en fullvuxen rödräv (Vulpes vulpes) i områdets norra del. Troligen finns ett rävgryt i närheten av inventeringsområdet. Även spår av älg (Alces alces) observerades på flera ställen inom området. I området förekommer även ekorre (Sciurus vulgaris) eftersom ekorrlyor observerades. Dessutom påträffades i området spillning av mårdhund (Nyctereutes procyonoides). Även halvvilda katter förekommer i anslutning till området. Närheten till sophanteringsanläggningen, där det tidvis kan finnas matrester gör att området drar till sig däggdjur och speciellt rovdjur av alla de slag. I området har tidvis observerats både lodjur (Lynx lynx) och varg (Canis lupus). Dess har dock bara snabbt sprungit förbi i området. I området torde tidvis förekomma samtliga i Finland vanliga däggdjursarter.

88 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen Inom det inventerade området finns inga naturtyper som skulle vara skyddade enligt naturskyddslagen, vattenlagen eller skogslagen. Största delen av området är redan mycket kraftigt exploaterat av människan och har inga stora naturvärden. Däremot utgör den försumpade våtmarken i områdets östra del mot Purmo å tillsammans med de närliggande fragmenten med granskog ett område som bör beaktas i planeringen. Detta område utgör en viktig förflyttningsled för flygekorre, samtidigt som det utgör häckningsplats för bl.a. sparvhök och trana. Också själva våtmarken och den försumpade lövblandskogen har naturvärden. Även om naturtypen inte utgör ett skyddat klibbalskärr enligt naturskyddslagen förekommer en hel del äldre klibbalar här och typiska våtmarksväxter. Därtill utgör detta område också en mycket viktig skydds- och buffertzon för skjutbaneområdet österut, bl.a. mot Bergö som är ett viktigt frilufts- och naturområde i Pedersöre. Från bild 9 framgår det område som på basen av denna naturinventering bör bevaras. Området borde få beteckning endera som skyddsområde eller skyddsgrönområde och buffertzon där trädbeståndet bevaras orört. Dikning borde inte vara tillåten i våtmarken. Bild 9. Området som behöver beaktas i planeringen inritat med rött.

89 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 7 Liite 7 2. Litteratur Kuusipalo, J Suomen metsätyypit. Kirjayhtymä OY. 45 s. Laine, J. & Vasander, H Suotyypit ja niiden tunnistaminen. Metsäkustannus OY. 0 s. Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (toim./eds.) 200: Suomen lajien uhanalaisuus Punainen kirja 200. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki. 685 s. SLTY. Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:n suositus lepakkokartoituksista luontokartoittajille, tilaajille ja viranomaisille ( (20). at < Söderman, T Luontoselvitykset ja luontovaikutusten arviointi. Ympäristöopas S.

90 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 KVARTERSPLAN JAKOBSTAD STADSDEL 4 (PIRILÖ) KVAR-TER (del),, OCH 2 SAMT SPECIAL-, VÄG- OCH GATUOMRÅDEN. Kvartersplanen kompletterar denna detaljplan, och är godkänd samtidigt med detaljplanen, där kvartersplanen styr förverkligandet av detaljplanen. Miljö- och byggnadsnämnden kan bevilja avvikelser från kvartersplanen endast av särskilda skäl. PIRILÖ, SKJUTBANEVÄGENS OCH KNALLBACKAVÄGENS INDUSTRI- OCH HANDELSKVARTER. KORTTELISUUNNITELMA PIETARSAARI KAUPUNGINOSAN 4 (PI-RILÖ) KORTTELEILLE (osalle),, JA 2 SEKÄ ERITYIS-, TIE- JA KATUALUEILLE. Korttelisuunnitelma täydentää tätä ase-makaavaa ja on hyväksytty samanaikai-sesti asemakaavan kanssa. Korttelisuun-nitelma ohjaa asemakaavan toteutta-mista. Ympäristö- ja rakennuslautakunta voi antaa korttelisuunnitelmasta poikkeuksia vain erityisistä syistä. PIRILÖ, AMPUMARADANTIEN JA PAUKKUMÄENTIEN TEOLLISUUS- JA LIIKEKORTTELIT. /

91 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Mål för kvartersplan Avsikten med kvartersplanen är att speciellt Skjutbanevägens, men också Spituholms- och Knallbackavägens, område i Pirilö skall ge ett högklassigt och enhetligt intryck, och därmed ett mervärde åt de företag som etablerar sig i området. Området mellan Skjutbanevägen och Kållbyvägen är speciellt viktig med tanke på den stora trafikmängd som dagligen färdas utmed området. Stråket är inkörningsporten till staden. Kvartersplanen är ett kompletterande redskap för tolkningen av detaljplanen och vägleder byggandet till en enhetlig miljö i området. Kvartersplanen bistår områdets byggherrar och planerare. Den fungerar också som ett hjälpmedel för byggnadstillsynsbyrån och stadens mätningsavdelning vid utvecklandet av området. Innehåll Kvartersplanen innehåller direktiv för byggnadssätt och tomtanvändning som gäller för zonerna enligt nedanstående karta: Korttelisuunnitelman tavoitteet Korttelisuunnitelman tarkoituksena on luoda, erityisesti Ampumaradantien, mutta myös Launisaaren- ja Paukkumäentien alueelle laadukas ja yhtenäinen yleisilme, joka vaikuttaa myönteisesti alueelle hakeutuvien yritysten julkikuvaan. Ampumaradantien ja Kolpintien välinen alue on erittäin tärkeä alue kaupungin vilkasliikenteisen sisääntulotien varrella. Tienvarsi muodostaa kaupungin sisääntuloportin. Korttelisuunnitelma on asemakaava- määräyksiä täydentävä tulkintaohje asemakaavan yhtenäisen miljöön rakentamiseksi. Korttelisuunnitelma opastaa alueen rakennuttajia ja suunnittelijoita. Se toimii myös rakennusvalvonnan ja kaupungin mittausosaston apuvälineenä alueen kehittämisessä. Sisältö Korttelisuunnitelma sisältää ohjeita rakentamistavasta ja tontinkäytöstä eri vyöhykkeitä, jotka on kuvattu alla olevissa kartassa. Zon A: Området för zon A (TY-KT-) ligger mellan Kållbyvägen och Skjutbanevägen, samt mellan Skjutbanevägen och skjutbanan, kvarter -. Vyöhyke A: Vyöhyke A (TY-KT-) sijaitsee Kolpintien ja Ampumaradantien välissä, sekä ampumaradan ja Ampumaradantien välissä, korttelit -. Zon B: Område för zon B (T-) ligger mellan Spituholmsvägen och skjutbanan, kvarter. Vyöhyke B: Vyöhyke B (T-) sijaitsee Launisaarentien ja ampumaradan välissä, kortteli. 2/

92 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 zon vyöhyke B zon vyöhyke A /

93 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Allmänna direktiv för tomtanvändning för Zon A och Zon B. Det nya området, speciellt utmed Kållbyvägen, passar för sådana aktörer som behöver och är intresserade av storskaligare företagsbyggande på en mycket synlig plats. För lagerbyggnader, utomhuslagring och för tillfälliga konstruktioner finns lämpligare platser på stadens övriga industriområden. Yleiset ohjeet tontinkäytöstä vyöhykkeellä A ja B. Uusi alue, erityisesti Kolpintien varrella, sopii toimijoille joilla on tarvetta ja kiinnostusta rakentaa suuria rakennuksia näkyvillä paikalla. Varastorakennuksille, ulkovarastoinnille ja tilapäissuojien pystyttämisille on paremmat edellytykset kaupungin muilla teollisuusalueilla. För bygglovsbehandlingen planeras och presenteras användningen av tomtens friytor: - Ändamålsenlig placering av byggnaderna. - Trafikarrangemang och anslutningar - Kund- och personalparkering: Bilplatser i marknivå bör indelas i högst 500 m 2 stora delar med hjälp av träd och buskar. - Utrymmeskrav för tung trafik och räddningsvägar. - Planteringar. På detaljplanekartan finns bestämda områden för del av område där växtligheten skall bevaras, eller där en trädrad på högst 6 m:s mellanrum mellan träden, med minst 4 m höga lövträd, skall planteras. - Inhägnande samt grundläggningssätt för staket och stödmurar. - Eventuell plats för utställning av produkter. - Områden för utomhuslagring, lastning, avfallshantering samt nödvändigt insynsskydd för dessa, kompakta staket eller dylikt. - Lagringsplats för snö som plogas på tomten. Rakennuslupakäsittelyä varten suunnitellaan ja esitetään tontin vapaa-alueiden käyttö: - Rakennusten tarkoituksenmukainen sijoittelu. - Liikennejärjestelyt ja liittymät. - Asiakas- ja henkilökunnan pysäköinti: Pysäköintialueet on jaettava puuja pensasistutuksilla enintään 500 m 2 suuruisiin osiin. - Raskaan liikenteen tilavaatimukset ja pelastusreitit. - Istutukset. Asemakaavakartassa on osoitettu alueita määräyksellä: Alueen osa, jonka kasvillisuus tulee säilyttää, tai johon on istutettava puurivi vähintään 4 m korkuisista lehtipuista joiden väli on korkeintaan 6 m. - Aitaaminen sekä aitojen ja tukimuurien perustustapa. - Mahdollinen tuotteiden esillepanotila. - Ulkovarastointi-, lastaus- ja jätehuoltoalueet ja niiden tarpeellinen näkösuojaus umpiaidalla tai muulla tavoin. - Tontilta aurattavan lumen varastointitila. 4/

94 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 - Eventuella nivåskillnader och växtlighet längs tomtgränserna. - Huvudprinciper för gårds- och fasadbelysning. - Flaggstänger. - Beredskap för tillbyggande: Om mindre än 50% av byggnadsrätten används, bör i situationsplanen presenteras tillbyggnadsmöjligheter. Zon A Tomtanvändning Detaljplanebestämmelser; Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader samt kontorsbyggnader. Av på tomten bebyggd våningsyta får högst 0% användas för idkande av detaljhandel. Affärsutrymmens maximi storlek får högst vara 00 m 2. Exploateringstal e=0.80. Huvudbyggnaderna skall med kortsidan tangera byggnadsytans linje mot Kållbyvägen. Alla staket bör utföras i högklassiga material och på ett enhetligt sätt i förhållande till tomtens övriga konstruktioner. Alla staket bör grundläggas så att de inte påverkas av tjäle. Minimiantalet bilplatser per kvadratmeter våningsyta: - Affärsutrymme eller kontor bilplats/ 50 m 2. - Industri bilplats/ 00 m 2. - Lager bilplats/ 200 m 2. Om affärsutrymmen placeras på området bör kundtrafiken separeras från produktions- och servicetrafiken. - Mahdolliset tasoerot ja kasvillisuus tontin rajoilla. - Piha- ja julkisivuvalaistuksen pääperiaatteet. - Lipputangot. - Laajentumiseen varautuminen: Jos rakennusoikeudesta käytetään alle 50%, on asemapiirroksessa esitettävä laajentamisvarausta. Vyöhyke A Tontinkäyttöä Kaavamääräykset; Teollisuus- ja varastorakennusten sekä toimistorakennusten korttelialue Tontille rakennetusta kerrosalasta 0% saa käyttää vähittäiskaupan harjoittamiseen. Vähittäiskaupan tilojen maksimi koko saa olla korkeintaan 00 m 2. Tehokkuusluku e=0.80. Päärakennuksen lyhyemmän sivun tulee sijaita Kolpintien puoleisella rakennusalueen rajalla. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aitojen perustukset on routasuojattava. Autopaikkojen vähimmäismäärät kerrosala-neliömetriä kohti: - Liiketila tai toimisto autopaikka/ 50m 2. - Teollisuus autopaikka/ 00 m 2. - Varasto autopaikka/ 200 m 2. Jos korttelialueelle sijoitetaan liiketiloja, on asiakasliikenne erotettava liikenteellisesti tuotanto- ja huoltoliikenteestä. Zon A 5/

95 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN Bilaga 8 Liite 8 KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Zon A Detaljplanebestämmelser; Del av område som bör planteras Asemakaavamääräys; Istutettava alueen osa Avsikten är att med hjälp av gemensamma spelregler för växtlighet dämpa den brokighet som uppstår av att tomterna används på många olika sätt. På den zon mot gata som utmärks på detaljplanekartan bör anläggas gräsmatta, planteras trädrader och buskar (eller existerande träd bevaras). Det här området bör tomtanvändaren hålla i skick. Reklamskyltning eller utomhuslagring får inte ske på området som skall planteras. Tavoitteena on luoda alueelle yhtenäinen ilme tonttien erilaisista käyttötarkoituksesta riippumatta yhteisten viherrakentamissääntöjen avulla. Asemakaavakartassa esitetylle kadun viereiselle alueelle tulee istuttaa nurmea, puurivejä ja pensaita (tai olemassa olevia puita säilytetään). Nämä alueet on tontin käyttäjän pidettävä kunnossa. Mainoslaitteita tai ulkovarastointia ei istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa. Exempel på tomtanvändning. Esimerkki tontinkäytöstä. 6/

96 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon A Byggnadssätt Detaljplanebestämmelser för zon A; h<4.00 m. Beteckningen anger byggnadens största tillåtna höjd från markytan. Begränsningen berör inte skorstenar, antenner eller övriga tekniska anläggningar. Byggnaderna bör ha platt tak eller flackt ås- eller pulpettak, med en lutning på högst 7 grader. Fasaderna bör utföras i högklassiga material. Byggnader på samma tomt bör utföras i enhetligt material och enhetlig färgsättning. Fasaderna bör i huvudsak ha metall-, glas- eller rappad yta. Huvudbyggnadernas fasader skall i färgsättningen framträda i förhållande till tomtens övriga kompletterande byggnader. Färgsättningen skall presenteras i samband med bygglovansökan. Reklampelare och -skyltar mot Kållbyvägen skall placeras som en del av fasaden eller fastmonterad i fasaden. På området som skall planteras utmed områdets interna gata får placeras flaggstänger i gatans riktning. Reklampelare och flaggstänger får vara högst 6 meter från marknivån. På tomten mot Kållbyvägen skall, i samma linje som huvudbyggnadens fasad, uppföras ett staket i metall vars höjd är minst 2 meter och högst 2,5 meter. På obebyggda tomtdelar vilka används för upplagring skall uppföras ett kompakt staket. Med ett kompakt staket menas ett staket där öppningarnas andel är mindre än 0%. Rakentamistapa Kaavamääräykset vyöhykkeellä A; h<4.00 m. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maanpinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. Rakennuksessa tulee olla tasakatto tai loiva harja- tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennus - luvan yhteydessä. Kolpintien puoleiset mainospylväät ja -kyltit on sijoitettava osaksi julkisivua tai kiinnitettävä julkisivuun. Alueen sisäisten katujen istutettavalle alueelle saa sijoittaa lipputankoja riviin kadun suuntaisesti. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. Tonteille Kolpintien varrella, päärakennuksen Kolpintien puoleisen julkisivun linjaan on rakennettava vähintään 2 metriä ja korkeintaan 2,5 metriä korkea metalliaita. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0%. 7/

97 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon A I fråga om byggnadernas karaktär eftersträvas klara helheter och ett rofyllt intryck. Det är möjligt att använda målad storgrafik på fasaderna. I utformningen av fönster bör stora fönster med karaktär av skyltfönster och sammanhängande fönsterband föredras. Särskilda direktiv mot Kållbyvägen, zon A: Byggnadsfronten mot Kållbyvägen är den synligaste identitetsbildande faktorn på området. Kållbyvägen är den livligaste inkörningsporten till Jakobstad. Tomterna utmed Kållbyvägen är speciellt planerade för företagare som eftersträvar synlighet och kvalitet. Byggandet av kvarteren som gränsar till Kållbyvägen styrs i enhetlig och representativ riktning genom gemensamma principer för byggnadernas placering, huvuddragen i fasaden mot Kållbyvägen, byggandet av staket samt planteringar. På så vis ges möjlighet för många slags företagande utan att det allmänna intrycket blir rörigt. På metallstaketen mot Kållbyvägen får ingen reklam monteras. Kompakta staket bör anpassas till byggnaderna i fråga om färg och material. Rakennusten perusilmeessä pyritään selkeisiin kokonaisuuksiin ja rauhalliseen vaikutelmaan. Maalatun suurgrafiikan käyttö julkisivuissa on mahdollista. Ikkuna-aukotuksessa tulee suosia näyteikkunan kaltaisia isoja lasikenttiä ja yhtenäisiä ikkunanauhoja. Erityisohjeet Kolpintielle päin, vyöhyke A: Kolpintien puoleinen rakennusrintama on näkyvin alueen identiteetin muodostaja. Kolpintie on vilkkain sisääntuloväylä Pietarsaareen. Kolpintien puoleiset tontit on erityisesti suunniteltu näkyvyyttä ja laatua haluaville yrittäjille. Kolpintiehen rajoittuvien korttelien rakentamista ohjataan yhteisillä periaatteilla yhtenäiseksi ja edustavaksi rakennusten sijoittelun, julkisivuperiaatteiden, aitaamisen ja viherrakentamisen keinoin. Näin annetaan erityyppisille yrityksille toimintamahdollisuudet, ilman että alueen yleiskuva muuttuu sekavaksi. Kolpintienpuoliseen metalliaitaan ei saa kiinnittää mainoksia. Umpiaita tulee sopeuttaa väriltään ja materiaaliltaan muihin rakennuksiin sopiviksi. Särskilda direktiv mot Skjutbanevägen, zon A: Byggandet i kvarteren som gränsar till Skjutbanevägen styrs i enhetlig och representativ riktning genom gemensamma principer för trädrader, områden för planteringar samt placering av flaggstänger. Erityisohjeet Ampumaradantielle päin, vyöhyke A: Ampumaradantien varteen rajoittuvia kortteleita ohjataan yhtenäiseksi ja edustavaksi yhteisillä ohjeilla ja määräyksillä koskien puurivejä, istutettavia alueita ja lipputankojen sijaintia. 8/

98 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon B Zon B Tomtanvändning Detaljplanebestämmelser för zon B; Kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Exploateringstal e=0.80. Minimiantalet bilplatser per kvadratmeter våningsyta: - Industri bilplats/ 00 m 2. - Lager bilplats/ 200 m 2. Alla staket bör utföras i högklassiga material och på ett enhetligt sätt i förhållande till tomtens övriga konstruktioner. Alla staket bör grundläggas med lämplig metod, till ett sådant djup, att staket inte påverkas av tjäle. Vyöhyke B Tontinkäyttöä Kaavamääräykset vyöhykkeelle B; Teollisuus- ja varastorakennusten korttelialue. Tehokkuusluku e=0.80. Autopaikkojen vähimmäismäärät kerrosala-neliömetriä kohti: - Teollisuus autopaikka/ 00 m 2. - Varasto autopaikka/ 200 m 2. Kaikki aidat tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista ja yhtenäisellä tontin muihin rakennelmiin sopeutuvalle rakennustavalla. Kaikki aidat on perustettava niin, etteivät ne alistu roudalle. Avsikten är att med hjälp av gemensamma spelregler för växtlighet dämpa den brokighet som uppstår av att tomterna används på många olika sätt. På den zon mot gata som utmärks på detaljplanekartan bör anläggas gräsmatta, planteras trädrader och buskar (eller bevaras existerande träd). Det här området bör tomtanvändaren hålla i skick. Om man önskar inhägna tomten mot gatan, bör staketet placeras innanför det planterade området. Ett lämpligt staket kan vara en häck, nätstängsel, spjälstaket eller kompakt staket. På området som bör planteras får man placera högst 6 meter höga flaggstänger. Om tomten har flera flaggstänger, bör de placeras som grupper i samma riktning med 5 m mellanrum. Reklamskyltning av annat slag eller utomhuslagring får inte ske på området som skall planteras. Tavoitteena on luoda alueelle yhtenäinen ilme tonttien erilaisista käyttötarkoituksesta riippumatta yhteisten viherrakentamissääntöjen avulla. Asemakaavakartassa esitetylle kadun vastaiselle alueelle tulee istuttaa nurmea, puuriviä ja pensaita (tai olemassa olevia puita säilytetään). Nämä alueet on tontin käyttäjän pidettävä kunnossa. Jos tontti halutaan aidata katua vasten, sijoitetaan aita istutettavalle alueelle. Aidan tyyppi voi olla pensasaita, verkkoaita, säle- tai umpiaita. Istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa lipputankoja jotka ovat enintään 6 m korkeita. Mikäli lipputankoja on useampia samalla tontilla, ne tulee sijoittaa kadun suuntaisina ryhminä 5 m välein. Muun tyyppisiä mainoslaitteita tai ulkovarastointia ei istutusvyöhykkeelle saa sijoittaa. 9/

99 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 Zon B Detaljplanebestämmelser; Del av område som bör planteras Asemakaavamääräys; Istutettava alueen osa Byggnadssätt Detaljplanebestämmelser för zon B; h<4.00 m. Beteckningen anger byggnadens största tillåtna höjd från markytan. Begränsningen berör inte skorstenar, antenner eller övriga tekniska anläggningar. Byggnaderna bör ha platt tak eller flackt ås- eller pulpettak, med en lutning på högst 7 grader. Fasaderna bör utföras i högklassiga material. Byggnader på samma tomt bör utföras i enhetligt material och enhetlig färgsättning. Fasaderna bör i huvudsak ha metall-, glas- eller rappad yta. Huvudbyggnadernas fasader skall i färgsättningen framträda i förhållande till tomtens övriga kompletterande byggnader. Färgsättningen skall presenteras i samband med bygglovs- ansökan. Reklampelare och flaggstänger får vara högst 6 meter från marknivån. På obebyggda tomtdelar vilka används för upplagring skall uppföras ett kompakt staket. Med ett kompakt staket menas ett staket där öppningarnas andel är mindre än 0%. Rakentamistapa Kaavamääräykset vyöhykkeellä B; h<4.00 m. Merkintä osoittaa rakennusten suurimman sallitun korkeuden tontin maanpinnan nähden. Rajoitus ei koske savupiippuja, antennimastoja ym. teknisiä laitteita. Rakennuksessa tulee olla tasakatto tai loiva harja- tai pulpettikatto, jonka kaltevuus on korkeintaan 7 astetta. Julkisivut tulee tehdä korkealuokkaisista materiaaleista. Samalla tontilla olevissa rakennuksissa tulee käyttää yhdenmukaisia väritystä. Julkisivupintojen tulee olla pääasiassa metallia, lasia tai rappausta. Päärakennusten julkisivujen tulee korostua värisuunnitelmassa edukseen verrattuna muihin tonttia täydentäviin rakennuksiin. Värisuunnitelma on esitettävä rakennus - luvan yhteydessä. Mainospylväät ja lipputangot saavat olla korkeintaan 6 metriä maapinnasta. Varastointiin käytettävät rakentamattomat tontin osat on aidattava umpiaidalla. Umpiaidalla tarkoitetaan aitaa, jonka aukkojen osuus on pienempi kuin 0%. 0/

100 , TN :0 / :s bilaga: Bilaga B, TN KVARTERSPLAN STADSDEL 4, PIRILÖ KORTTELISUUNNITELMA KAUNPUNGINOSA 4, PIRILÖ Bilaga 8 Liite 8 CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER I JAKOBSTAD/ PLANLÄGGNINGS AVDELNINGEN PIETARSAAREN TEKNINEN PALVELUKESKUS/ KAAVOITUSOSASTO Sören Öhberg Byråarkitekt/Toimistoarkkitehti /

101 4, TN :0 TV: 407/208 ANSÖKAN OM UNDANTAGSLOV FÖR BYGGANDE AV TVÅ FRITIDSBOSTÄDER PÅ NYA STRANDBYGGPLATSER PÅ FASTIGHETEN I FÄBODA TN Lägeskarta, utdrag ur generalplanen, situationsplan, bottenplan, skärning och fasader: Bilaga 4 Beredning: Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa, Undantag söks för byggande av två fritidsbostäder och bildande av två nya strandbyggnadsplatser på fastigheten i Fäboda. Byggplatserna är belägna på ett område som i generalplanen är reserverat som ett område för sommarboende med planbestämmelsen RA: Vi vill att området skall uppbäras av små enheter. En stamfastighetsutredning har gjorts för fastigheten i fråga och enligt utredningen möjliggörs totalt tre byggnadsplatser på den här fastigheten. Förutom de två befintliga byggnadsplatserna finns det alltså möjlighet att bilda en ny strandbyggnadsplats för en fritidsbostad. Hörande av grannar har genomförts och två grannar har lämnat in en anmärkning angående ansökan om undantagslov. Grannarna motsätter sig byggande av en fritidsbostad på byggplats D enligt situationsplanen, av många olika befogade orsaker. Fritidsbostaden ska placeras i terrängen på ett sådant sätt att byggnaden anpassas till både strandområdets, landskapets och bebyggelsens struktur. Naturen och landskapet ska beaktas i planeringen och området ska bevaras naturenligt i så stor utsträckning som möjligt. Därtill är det viktigt att fritidsbostaden placeras i terrängen så att den naturliga avrinningen från befintliga tomter inte störs. Särskild orsak: Byggplatsen ligger i ett område med sommarstugebebyggelse och stamfastighetsutredningen berättigar till bildandet av en ny byggplats. Genom undantaget för en ny byggplats. Villkor för undantaget: Området är anvisat som ett område för sommarboende i generalplanen och enligt stamfastighetsutredningen berättigas fastigheten till sammanlagt 2, 59 strandbyggnadsplatser. Som bilaga till ansökan finns situationsplanen, och av de byggplatser som föreslås där uppfyller byggplats A (2990 m 2 ) otvivelaktigt alla de villkor som ställs på byggande på strandområde och det är möjligt att förverkliga fritidsbostaden på det föreslagna sättet. På plats D (206 m 2 ) kräver allt byggande

102 4, TN :0 TV: 407/208 (bastu eller annan ekonomibyggnad) en speciellt noggrann planering och inte heller kan man förverkliga byggandet enligt situationsplanen. Eftersom det finns 0,6 byggplats oanvänd strandbyggrätt och villkoren för byggplatsen i övrigt uppfylls, samt tillräcklig areal återstår för de befintliga byggplatserna, kan man av planens två områden A+D bilda en ny strandbyggnadsplats. Stadsplanearkitekten: Tekniska nämnden besluter bevilja undantagslov för en ny strandbyggnadsplats på fastigheten i enlighet med MRL 7, ansökan och de bifogade planerna, så att fritidsbostaden med det här beslutet bara kan placeras på område A. Tekniska nämnden skickar beslutet för kännedom till den sökande, byggnadsinspektören och NTM-centralen, - beslutet ges efter anslag , - beslutet är i kraft två år, - beslutet är avgiftsbelagt och följer miljö- och byggnadsnämndens priser, - sökanden underrättas om att ett bygglov krävs för att förverkliga projektet och att man ska ansöka om bygglov under den tid undantagslovet är i kraft, detta beslut ska bifogas byggnadslovsansökan. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsplanearkitektens förslag.

103 4, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 4, TN m LÄGESKARTA - SIJAINTIKARTTA Paskarstensgrundet Sejpgrundet Bredskärsstenen Träsku Skavahällan Brunngrundet Träskuddsvägen 60 Bergkullaväg en 4-40 Träskuddintie Tallmo 28-2 Lillsundsberget Näseskatavägen Getporsv. 4 8 V. 7 Sand Hietakankaantie.v Sand m ov Tallmo västra villaväg Tallmon mökkitie 2 7 Tallmo villaväg 9 Tallmo östra villav. 2 2 Västra Mjölvackavägen Mjölvackavägen Västra Lillsundsvägen Lillsundintie 64 Antas villav. Bergk ullantie Nätiham Näsiskata Sandmo Pikkuhiekantie Mjölvacka 277 Solbod av Krokopottsvägen 42 Kärnvägen 25 Lillsundsvägen vagnsområde ntovaunualue ungan 2-4 Kirnutie 52 Katt ka 49 Krokopottarna 8 L Stålasvägen illsandsvägen Ängsladuv. Torkholmantie Kattörat 9 2 Lötbäcksv Holmen Torkholmsvägen 6 Kattsvansen 7 2 Fäbo 55 4 daviksv Fäbodavä gen 490 Fäboda Slåttervägen Niittotie 7 Fäb odabyvägen 9 Brunniberget 26 Fäbodankylätie Fäboträsket Dalhagen Fågelträskintie Fågelträsket Fågelträskvägen Pörkenäsväg en Nanoq :

104 4, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 4, TN UTDRAG UR GENERALPLANEN OTE YLEISKAAVASTA Paskarstenen Bredskär I IV Träskudd Brunngrundet ahällan Tallmo Lillsundsberget Nätiham PRA Sandmo Näsiskata RA RA Mjölvacka Fäboviken RA kka RA Krokopottarna III Brunniberget RA RA AKY RA Holmen Fäboda AKY Fäboträsket Dalhage Fågelträsket LP P Storberget

105 4, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 4, TN SITUATIONSPLAN ASEMAPIIRROS

106 4, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 4, TN BOTTENPLAN OCH SKÄRNING POHJAPIIRROS JA LEIKKAUS

107 4, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 4, TN FASADER JULKISIVUT

108 5, TN :0 TV: 85/208 PEDERSVÄGENS CYKELVÄG TN Karta: Bilaga 20 Beredning: Ansvarig planerare, Johan Enlund, Tekniska nämnden behandlade dispositionsplan för kommunaltekniska investeringar den under 240. Då beslöt nämnden enhälligt att en anhållan om tilläggsanslag riktas till stadsstyrelsen. I och med att skolsituationen ändras, behövs det nu en säker helhetslösning på Pedersvägen för den lätta trafiken från Killingholmen och områdena runt Rettig. Tilläggsanslaget reserveras för planering och byggande. Kommunaltekniska avdelningen har beställt planering och trafikmätningar på området. Konsulten har också uppskattat kostnader som byggherreingenjören har granskat och justerad enligt senaste förverkligade entreprenadpriser. En helhetslösning omfattar en fortsättning till cykelleden, sanering av gatan, som är en viktig del av rutten, samt övergångsställen med nya refuger. I korsningen Österleden Pedersvägen skulle trafikljus reglera biltrafiken bättre och trygga övergångsstället för lätta trafiken. Bilagan visar olika åtgärder med en kostnadsuppskattning. Planering fortsätter och handlingarna för byggandet kan beredas innan medel om projektanslaget som särskild investering erhålls. Den nya cykelleden behövas före skolstarten på hösten 208. Om ett beslut om extra anslag erhålls så hinner vi planera och bygga cykelleden, sanera de gator som berörs och få säkrare övergångsställen i tid före skolstarten. Trafikljuskorsningen planeras och byggs även under året men övergångsstället tryggas först med Välkky blinkljus vid skyddsvägen (Österleden) tills det att trafikljusen tas i bruk senare på hösten. Start för byggandet av projektet är inplanerad i mitten av maj 208. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktigen om ett tilläggsanslag på för Pedersvägens trafiksäkerhetsåtgärder. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Beslut

109 5, TN :0 TV: 85/208 Tekniska nämnden: Tekniska nämnden beslutade återremittera ärendet. TN Karta: Bilaga 40 Beredning: Ansvarig planerare, Johan Enlund, Ett tilläggsanslag behövdes för att trygga skolvägen. Olika åtgärder beskrivs nu skilt och nämndens åsikter har beaktas i planeringen. Åtgärder längs Pedersvägen Pedersvägen Österleden ( ) - Trafikkorsningen förses med trafikljus och behövliga portaler enligt utförda trafikmätningar - På Österleden mellan Västerleden och Köpmansgatan saneras gatubelysningen till LED belysning - Endast ett trafikljus för fotgängare kunde vara ett alternativ men hjälper föga för biltrafiken som bildar ännu mera kö! uppskattad pris * Pedersvägen Östra Ringvägen ( ) * - Trafikkorsningen förses med 2 st trafikdelare (mittrefuger). En på Pedersvägen och en på Östra Ringvägen. Trafikdelaren på Pedersvägen gör övergångsstället trafiksäkrare. Som ännu en förebyggande åtgärd kunde välkky blinkljus anläggas. Dessutom breddas Pedersvägen med ännu en omkörningsfil vid vänstersväng mot Östra Ringvägen för att inga onödiga köbildningar uppstår. Mellan den befintliga cykelvägen och den kommande breddningsfilen anläggs ett vägräcke som säkerhet. Heikelsgatan mellan Pederstadsgatan och Helandersgatan ( ) - Gatukonstruktionen bör saneras p.g.a. dålig bärighet - Avvattningen av gatukonstruktionen fungerar med öppna diken - Nya gatubelysningar (LED) anläggs i samband med gatusaneringen - Heikelsgatan används dels som cykelväg och dels som trafik till fastigheterna. Ingen genomfart tillåts. Helandersgatans nya anslutning till Pedersvägen (9.000 ) * - En ny anslutning byggs i enlighet med detaljplanen. Anslutningen betjänar boende på området. Dock bör påpekas att längs Heikelsgatan tillåts endast trafik till

110 5, TN :0 TV: 85/208 fastigheterna, alltså ingen genomfartstrafik tillåts mellan Pederstadsgatan och Helandersgatan. - I korsningen Heikelsgatan och Helandersgatan byggs en upphöjd korsning så att cykel- och gångtrafiken blir trafiksäkrare för den korsande cykelvägen. Svedjenabbagatan och Pedersvägen (8.500 ) * - Anslutningen förblir som tidigare men utan möjlighet att köra via Heikelsgatan. Befintliga anslutningen från Pedervägen till Heikelsgatan omformas till lätt trafikled och flyttas österut enligt detaljplanen. - Då en ny trafikdelare byggs behövs även en breddning göras söderut (mot Heikelsgatan) för att ges utrymme för trafikdelaren. Fördelen med trafikdelaren är att övergångsstället blir trafiksäkrare. Tobaksgatan Pedersvägen ( ) * - Korsningsområdet förses med trafikdelare och ett nytt övergångsställe med tryckknapp anläggs(trafikljus för fotgängare). Övergångsstället byggs väster om Tobaksgatan på Pedersvägen. Totalt byggs st trafikdelare, den tunga trafiken är även beaktad i planeringen gällande trafikdelare (mittrefuger). - En ny anslutning för den lätta trafikleden anläggs även söderut läng Tobaksgatan med tanke på det nya Sportcentret vid Peders - Ny gatubelysning (LED) anläggs även längs Rökverksgatan fram till sportcenter Cykelvägens fortsättning från Helandersgatan mot Jakobstads Omfartsväg 749 (5.000 ) * - Ny cykelväg med nya belysningar (LED) byggs. - Avvattningen från Helandersgatan, Heikelsgatan, Tobaksgatan leds längs den nya cykelvägen som i sin tur leds mot Åkerleden. - Inga nya åtgärder i korsningen Företagarvägen och Pedersvägen bör vidtas - Den nya cykelvägen ansluts till den befintliga cykelvägen längs Jakobstads Omfartsväg (749). Till en viss del bör Jakobstads vattens vattenventiler beaktas p.g.a. kommande saneringar. Även en del befintliga gatubelysningar bör flyttas. I samband med dessa flyttningar bör dessa utbytas till nyare teknik (LED). I ett senare skede kommer gatubelysningen längs hela sträckan att saneras. Objekt som markeras med * anses vara brådskande. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktigen om ett tilläggsanslag på för Pedersvägens trafiksäkerhetsåtgärder.

111 5, TN :0 TV: 85/208 Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktige att investeringsanslaget på för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på av ovannämnda Kållbyväg anslag används till planering av Kållbyväg projektet. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget. Kristina Lundström-Björk anmälde avvikande åsikt. Stst Karta: Bilaga 65 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar anhålla av stadsfullmäktige att investeringsanslaget på för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm Karta: Bilaga 6 Förslag Stadsstyrelsen föreslår: - att stadsfullmäktige beslutar att investeringsanslaget på för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen.

112 5, TN :0 TV: 85/208 Beslut Under diskussionen lade fullmäktig Owe Sjölund fram följande klämförslag: Tekniska nämnden uppmanas granska planeringen och vid genomförandet bör Pedersvägens västra del prioriteras. Hela SFP-gruppen understödde klämförslaget. Jarmo Ittonen, Kurt Hellstrand och Lars Björklund understödde klämförslaget. Stadsfullmäktige beslutade således enhälligt godkänna klämförslaget. Stadsfullmäktige beslutade således att investeringsanslaget på för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, omdisponeras så att av anslaget används för Pedersvägens cykelväg och trafiksäkerhetsförbättringar, samt att den resterande delen på av ovannämnda anslag för Kållbyvägen används till planeringen av projektet Kållbyvägen. Tekniska nämnden uppmanas granska planeringen och vid genomförandet bör Pedersvägens västra del prioriteras. TN Beredning: Byggherreingenjör Frank Bäcksholm, Projektet har varit konkurrensutsatt på HILMA och det vinnande anbudets pris blev Anbudets pris har granskats och det kan konstateras att priset ligger inom ramarna för projektets omfattning. Till projektet tillkommer ännu kostnader för planering, gatubelysning, trafikljus samt egna lönekostnader varför totala kostnader för projektet nu beräknas att uppgå till totalt. Den tidigare kostnadsberäkningen var en grov kalkyl gjord av planeringskonsulten då inte alla detaljer i planeringen samt mängder var klara. För investeringsanslaget för projektet Kållbyvägen mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen så återstår Eftersom tekniska nämnden beslutade i sitt möte att en tvåfiliga rondell skall byggas så kommer inte hela kvarvarande anslag att användas eftersom en rondell kräver uppgörande av en ny detaljplan före gatuplaneringen kan fortsätta igen. Det finns möjlighet att flytta från detta projekt ännu som behövs för Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar. Kvarvarande anslag används för den redan gjorda planeringen för projektet Kållbyvägen mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen samt för eventuella skisser och förplaneringar till den nya detaljplanen.

113 5, TN :0 TV: 85/208 Offertförfrågan och entreprenörens tidtabell är uppgjord så att trafikljusen vid Österleden skall vara i bruk före skolstarten. Även en trygg skolväg garanteras före skolstarten, de arbeten som är kvar efter skolstarten kommer med andra ord inte att äventyra säkerheten för skolbarnen. Stadsingenjören: Tekniska nämnden beslutar att föreslå åt stadsstyrelsen att den anhåller av stadsfullmäktige att investeringsanslaget för projektet Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen så omdisponeras till projektet Pedersvägens cykelled samt trafiksäkerhetsförbättringar. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag.

114 6, TN :0 TV: 40/208 PARKERINGSAUTOMAT 208 TN Alteranativa områden: Bilaga 6 A Kostnader: Bilaga 6 B Automaten: Bilaga 6 C (icke offentlig) Beredning: Ansvarig planerare Johan Enlund, I dispositionsplanen för 208 finns en summa om för inköp och anläggande av parkeringsautomat. Anläggningskostnaderna är beroende på var automaten placeras. I bilaga A förevisas var automaten kunde placeras. För att få så stor effektivitet och syfte bör även andelen parkeringsplatser beaktas. Tanken är att få en så effektiv cirkulation på parkeringsplatserna som möjligt till fördel för de företag som finns i centrum. I bilaga 6 A förevisas st. områden: - Område A: Kanalesplanaden mellan Otto Malmsgatan och Herrholmsgatan. Bilplatser: 5 st.+ st. invalidplats - - Område B: Hötorget. Bilplatser: 62 st. - Område C: Visasbacken/Otto Malmsgatan mellan Kanalesplanaden och Styrmansgatan. Bilplatser: 26 st.+2 st. invalidplatser. På samtliga ovan nämnda platser skulle parkeringsavgiften bli /h. Som bilaga 6 B förevisas de kostnader som uppstår från Herrfors Nät för de olika alternativen. Som bilaga 6 C förevisas offert gällande automaten. Förslag på prioriteringsordningen:. Kanalesplanaden mellan Otto Malmsgatan och Herrholmsgatan 2. Visasbacken/ Otto Malmsgatan mellan Kanalesplanaden och Styrmansgatan. Hötorget Stadsingenjören: Tekniska nämnden väljer området A som plats för automaten och beslutar att parkeringsavgift blir /h.

115 6, TN :0 TV: 40/208 Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag.

116 6, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 6 A, TN

117 6, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 6 b, TN Bilaga B/ liite B _Parkeringsautomaten 208 Uppskattade kostnader Herrfors Nät Elanslutning till parkeringsautomaterna går att förverkliga för alla förslagen, vissa är dock betydligt mer kostsamma. Oavsett vilket alternativ som väljs är anslutningsavgiften 700 samt mätutrustning 0, till detta kommer anslutningskabel 9 /m. Område A Gågatan: i befintligt fördelningsskåp 7.06 intill den planerade automaten finns inget ledigt utrymme för en ny grupp, varför skåpet troligen måste bytas till större modell. Kostnaden för detta ca. 2800, totalkostnad för anslutningen skulle bli ca exklusive asfalteringskostnader. Område B Hötorget: lågspänningscentralen i transformatorstation 7 Hötorget har lediga utgångar. Beroende på var vi kan gräva anslutningskabeln blir totala anslutningskostnaden ca exklusive asfalteringskostnader. Detta alternativ innebär dock att asfalten längs en relativt lång sträcka måste skäras. Område C Visasbacken: i fördelningsskåp 79.0 finns lediga grupper till vilka anslutningskabeln kan kopplas. Placeringen av automaten enligt förslaget strax intill fördelningsskåpet gör att endast lite markarbete behöver utföras. Totalkostnaden för detta alternativ är ca Alla priser är inklusive moms. Mvh Henrik Snellman Utvecklingschef / Kehityspäällikkö mobil tel e post henrik.snellman@katterno.fi Herrfors Nät Verkko Oy Ab Katternö Group Köpmansgatan 0, Jakobstad Växel

118 7, TN :0 TV: 087/207 DISPOSITIONSPLAN FÖR KOMMUNALTEKNISKA INVESTERINGAR 208 TN Förslag till dispositionsplan: Bilaga 240 Beredning: Stadsingenjör Harri Kotimäki, Enligt fullmäktiges beslut har tekniska nämnden fått för kommunaltekniska investeringar. Kommunaltekniska avdelningen har gjort upp ett förslag om det som behöver byggas. Som vanligt måste man lämna bort någonting. Sista ändringen som kanske kan diskuteras är Pedersvägens cykelväg. Den var planerat att byggas först år 209 enligt kommunplan under särskilda investeringar. Nu vill man att det skulle bli färdig redan före skolstarten, dvs. hösten 208. Kostnader motsvarar ungefär det avsnittet som skulle saneras på Östanpåvägen. Flyttar vi saneringen med ett år, tar vi bort flera mindre projekt eller kan man via fullmäktige anhålla om budgetändring? Behoven kommer säkert att ändras under året men en godkänd dispositionsplan behövs nu för att kunna bereda byggandet från början av året. Stadsingenjören: Tekniska nämnden godkänner dispositionsplanen enligt bilagan. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag. Tekniska nämnden beslutade att anslaget för Östanpåvägen, euro, tas med i dispositionsplanen. Dessutom beslutade nämnden enhälligt på förslag av Jarmo Ittonen, understödd av Mervi Rantala, att en anhållan om tilläggsanslag riktas till stadsstyrelsen. I och med att skolsituationen ändras, behövs det nu en säker helhetslösning på Pedersvägen för den lätta trafiken från Killingholmen och områdena runt Rettig. Tilläggsanslaget reserveras för planering och byggande. TN

119 7, TN :0 TV: 087/207 Förslag till dispositionsplan för kommunaltekniska investeringar: Bilaga 7 Beredning: Stadsingenjör Harri Kotimäki, En omfördelning kan göras så att man beaktar förvekligade kostnader och kommande behov. Stadsingenjören: Tekniska nämnden godkänner justering i dispositionsplan för kommunaltekniska investeringar enligt bilagan. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden beslutar i enlighet med stadsingenjörens förslag.

120 7, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 7, TN Dispositonsplan 208/ käyttösuunnitelma 208 Förslag/ ehdotustn/ TL..208 Budgeterat/ budgetoitu: Förslag/ Ehdotus: CENTRALEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER TEKNINEN PALVELUKESKUS 208 Stadsdel/ Kaupunginosa Nybyggnad/ Uuudisrakenne Uppskattat pris/ Arviotu hinta 4 Nyåkern Norrlidsvägen/ Pohjoisrinteentie(25mtr)PL25-50 CTT+JV 44 Nyåkern Norrstrandsvägen/Pohjoisrannantie(0mtr) CTT+JV 2 Svedjenabba/ Kaskiniemi Åkerviksvägen/ Peltolahdentie(4mtr) CTT+JV Lappfjärden Lappgränd/ Lapinkuja(85mtr samt,sekä trumma/ rumpu) CTT Lappfjärden Lappbacksvägen/ Lapinpurontie(2mtr) Lappfjärden Lappfjärdsvägen/ Lapinnevantie(64mtr) CTT+JV Lappfjärden Lappfjärdsgränd/Lapinnevankuja(60mtr) CTT+JV Lappfjärden Lappfjärdskröken/ Lapinnevanmutka(200mtr) CTT+JV Lappfjärden Lappfjärdsleden/ Lapinnevanväylä(50mtr) CTT Östanpå/ Itälä Korpvägens förlängning/ Korpintien jatko(49mtr) CTT 4 Pirilö Mästasvägen/ Mästasintie(40mtr) 6 Peders / 2 Svedjenabba Cykelväg (I budget och ekonomiplan budgeterat för år 209) CTT Centrum / Keskusta Julsymboler upphängning CTT SUM Stadsdel/ Kaupunginosa Saneringar/ Saneeraukset Uppskattat pris/ Arviotu hinta 8 Staffansnäs Lätta cykelleder(staffansnäsvägen,620mtr)målningar,trafikm CTT Kevyen liikenneväylät(tapanintien pitkin)maalaukset, liikennem Dagvattensaneringar Saneringar av diken, dagvattenrör, fördröjningsanläggningar CCT Hulevesisaneeraukset Ojien, hulevesiputkien ja viivytyslaitteiden saneeraus Östanpå/ Itälä Östanpåvägen skede / Itärannantie osa (40mtr) CCT+JV mellan Fiskaruddstigen och Lysarholmsvägen Välillä Kalaniemenpolku ja Lysarholmantie Östanpå/ Itälä Östanpåvägen skede 4/ Itärannantie osa 4(545mtr) CCT+JV mellan Lysarholmsvägen och Fallbergsvägen Välillä Lysarholmantie ja Kalliotöyryntie Centrum/ Keskusta Storgatan mellan Kanalesplanaden-Styrmansgatan CCT+JV Isokatu välillä Kanavapuistikko-Perämiehenkatu Torget/ tori - planteringar/ istutuksia/ CCT Norrmalm/ Pohjoisnummi Cykelväg mellan Lotsgatan och Skepparegatan CCT+JV 0 Pyörätie välillä Luotsinkatu-Laivurinkatu 6 London Järnvägsgatan mellan Östermalmsgatan och Lotta Svärdsgatan CCT+JV 0 Rautatiekatu välillä Itänummenkatu ja Lotta Svärdinkatu(290mtr) Centrum/ Keskusta Plattsättning samt dagvatten vid Södermalmsgatan CTT Östermalm Färdigställande av Ahlströmsgatan CTT SUM Stadsdel/ Kaupunginosa Planering/ suunnittelu Uppskattat pris/ Arviotu hinta Gator, tomtproduktion Förplaneringar, terrängmätningar, grundundersökningar CTT+JV Kadut, tonttituotanto Esisuunnittelu, maastomittaukset, pohjatutkimukset - Fårholmen/ Lammasaari- Liitymä CTT 0 - London-sanering/ saneeraus CTT Öppen plats/ katu-aukio/ Herrholmsgatan/ Herrholminkatu CTT 0 - centrum/ keskusta-suunnittelu, planering CTT SUM Stadsdel/ Kaupunginosa Trafik/ liikenne Uppskattat pris/ Arviotu hinta - Centrum/ Keskusta Parkeringsautomat/ pysäköintiautomaatti Visasmäki CTT Lappfjärden/Lapinneva Refuger/ korokkeet: Vasavägen/ Vaasantie-Ejdevägen/Kannak. 20 Bonäs/ Majaniemi Västra Ringvägen planteringar/ Läntinen Rengastien istutuksia CTT Trafikregleringar / Liikenteenohjaus CTT Sanering av trafikljus(hali)liikennevalojen saneeraus CTT Centrum/ Keskusta Strengbergsgatans omändringar CTT Strengberginkadun muutokset Centrum/ Keskusta Visasbacken,Kyrkogatan-kantstenar och planteringar 000 Visasmäki, Kirkkokatu-reunakivet ja istutukset Centrum/ Keskusta NY trumma;pedersespl-köpmansg CTT Uusi rumpu; Pietarinpuis.-Kauppiaankatu Asfalteringar/ asfaltoinnit (Bilaga/ liite A) CTT Alholmen/ Alholma Laukkovägen Kivilös Abrahamnsvägen ljudvall, Aaprontien meluvalli CTT SUM Stadsdel/ Kaupunginosa Parker/ puistot Uppskattat pris/ Arviotu hinta 4 östermalm/ Itänummi Sanering Kråkholmens lekpark/ leikkipuiston saneeraus CTT Fäboda Invastig/ invapolku-skede 2/ vaihe 2- Fäboda CTT Centrum Lekpark planering CTT Baggholmen Lekutrustning samt förbättrande av cykelled till CTT Baggholmens lekpark 7 Kivilös Södra kivilös/ Etelä Kivilös - lekpar/ leikkipuisto CTT (planering/ suunnittelu-förverkligande/ toteuttaminen) SUM Stadsdel/ Kaupunginosa Idrottsanläggningar/ liikunta-alueet Uppskattat pris/ Arviotu hinta 7 Kittholmen/Kittholma Kittholmens hopptorn/ Kittholman hyppytorni ( ) CTT Led belysning, Vestersundsby skidspår CTT 9 Västermalm/Länsinummi Centralplan/ Keskuskenttä: Staket och portar/ aita ja portit CTT Centralplan/ Keskuskenttä: Parkering/ pysäköinti CTT Fäboda Fäboda: Parkering/ pysäköinti CTT SUM

121 8, TN :0 TV: 0/208 UTDELNING AV TOMTER VÅREN 208 TN Kartor (2 st): Bilaga 80 Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Staden delar ut egnahemstomter en till två gånger per år. Från tidigare utdelningar återstår sammanlagt 2 tomter för arrendering och 7 tomter för försäljning. Dessa finns i stadsdelarna Killingholmen, Nyåkern, Björnviken, Baggholmen, Kyrkostrand och Permo. För närvarande har Staden inga lediga radhustomter att erbjuda. Gatorna Nyponvägen och Norrstrandsvägen i Nyåkern har delvis färdigställts under vintern. Därmed har 0 nya egnahemstomter (AO) blivit tillgängliga. Hela området ägs av staden. En del av Lappfjärdsgränd i Lappfjärden färdigställs under våren 208. Intill denna äger staden två tomter för radhus (AR). Samtliga nya tomter ligger inom priszon III. Gatubyggnadsarbeten pågår just nu också på Fårholmen, men villkoren för utdelningen av de nya tomterna behandlas senare som ett separat ärende. Stadsgeodetens förslag: Tekniska nämnden besluter att - tio egnahemstomter i Nyåkern; , , , och samt från tidigare utdelningar återstående tomter utannonseras för arrendering. Egnahemstomternas arrenden bestäms på basen av den taxa som stadsfullmäktige godkänt. - två radhustomter i Lappfjärden; och utannonseras för reservering. Reserveringstiden är ett år och reserveringsavgiften är 0,60 /m 2. Radhustomternas arrenden bestäms sedan från fall till fall. Förslag Beslut Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden godkände förslaget.

122 8, TN :0 TV: 0/208 TN Kartor (2 st): Bilaga 8 Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel De nya tomterna har utannonserats för reservering. Inom utsatt tid har sammanlagt 6 ansökningar inlämnats, varav tre gäller egnahemstomter i Nyåkern och tre gäller radhustomter i Lappfjärden. TPR Service Ab har ansökt om en egnahemstomt samt om båda radhustomterna. Radhustomten har också ansöks av Toni Pelkonen. Staden strävar till att i första hand erbjuda åtminstone en tomt åt varje ansökande. Stadsgeodetens förslag: Tekniska nämnden besluter att reservera följande tomter: TPR Service Ab 4-5- Mattias Thors och Mia Sundkvist Anastasia Kalinina 4-9- TPR Service Ab Toni Pelkonen / under bildning varande bolag -45- Tomtreserveringarna gäller i ett () år från beslutsdagen. Reserveringsavgiften för egnahemstomter motsvarar ett årsarrenden och för radhustomter 0,60 /m 2 (TN ). Arrendekontrakt skall undertecknas inom ett () år från beslutsdagen, för att arrendetagaren skall kunna räkna sig reserveringsavgiften tillgodo vid betalningen av den första arrendeavgiften. Den slutliga arrendeavgiften för radhustomter beräknas på basen av inlämnade byggnadsritningar och skall fastställas av stadsstyrelsen innan arrendekontrakt undertecknas. Tekniska nämnden beslutar därtill att arrenderätten till en obebyggd tomt inte får överföras på tredje part. Vid arrendering av tomt erläggs en fastighetsbildningsavgift till staden. Resterande lediga tomter kan reserveras på basen av tjänstemannabeslut. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag.

123 8, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 8 (s.),tn

124 8, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 8 (s.2),tn

125 9, TN :0 TV: 408/208 AB PTD KRONHOLM OY: ANHÅLLAN OM UPPSÄGNING AV ARRENDETOMT SAMT OM RESERVERING AV TOMT TN Kartor (2 st.) Bilaga 9 A Anhållan Bilaga 9 B Beredning: Stadsgeodet Anders Blomqvist, tel Ab PTD Kronholm Oy arrenderar den 8400 m 2 stora industritomten , som ligger vid Rulltobaksgatan i Peders. På tomten finns idag en mindre kontorsbyggnad, som inte har slutgranskats. Bygglov har också beviljats för en 48 vånm 2 stor hallbyggnad. Tekniska nämnden har ställt som villkor att hallens grund skall gjutas senast (TN ), men byggnadsarbeten har inte ännu påbörjats. Arrendetagaren är nu beredd att avstå från arrenderätten till tomten. Ab PTD Kronholm Oy anhåller om att istället få reservera tomten Denna tomt ligger vid Penviksvägen 4A i Kyrkostrand. Tomtens areal är 82 m 2, men den utgörs delvis av ett stövelskaft, som belastas av vägrätt för granntomten och inte kan användas till nytta för den egna tomten. Tomten är obebyggd och en tidigare arrendetagare har sagt upp sitt kontrakt år 205. Enligt detaljplanen från 98 ingår tomten i kvartersområde för kombinerade småindustri- och lagerbyggnader (TTV). Exploateringstalet är e=0,60 och högsta våningsantalet är 2. Tomten ligger inom priszon IV där tomtarrendet idag är ca 0,29 /m 2 /år. Jämfört med nuvarande läge i Peders, så skulle tomten i Penviken stå i lämplig proportion till företagets verksamhet och byggande. Företaget borde dock låta göra en planering för tomten med sitt verkliga behov som utgångspunkt. Stadsgeodetens förslag: Tekniska nämnden besluter att godkänna Ab PTD Kronholm Oy:s anhållan om uppsägning av arrendekontraktet för tomten fr.o.m Företaget befrias därmed från ansvar för uppfyllande av byggnadsskyldighet enligt tekniska nämndens tidigare beslut. All egendom skall bortföras från tomten inom 2 månader från uppsägningen, ifall ingen annat särskilt överenskommes. Tomtarrende skall betalas i enlighet med det nuvarande kontraktet tills tomten helt har återställts eller tills staden eventuellt ingår ett arrendekontrakt med en ny arrendetagare.

126 9, TN :0 TV: 408/208 Tekniska nämnden besluter ytterligare att reservera tomten åt Ab PTD Kronholm Oy för ett år. Reserveringsavgiften är 956,50 euro. Inom reserveringstiden bör företaget presentera en plan samt en realistisk tidsram för byggandet på tomten. Förslag Tekniska direktören: Tekniska nämnden besluter i enlighet med stadsgeodetens förslag.

127 9, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 9 A (s.) TN EV- 6P Arrendetagare: 6P6 Ab PTD Kronholm Oy E TUPAKANK 26 EV- 5: Objekt: Tomten K 6K2 6 rp 2 TOBAKSGATAN TUPAKANKATU UKATU RÖKVERKSGATAN 6K6 TY II e=0.0 ap/00 m2 6K5 KÄLLBERGSGRÄND KALLIOLÄHTEENKUJA 2 2ap/as 2 AO I /2 e= PEDERS FÖRETAGARVÄGEN YRITTÄJÄNTIE k t as VL/s T 6K4 MÄLLIKATU 6P YRITTÄJÄNTIE 6K RULLTOBAKSGATAN TY m2 0 RULLTOBAKSGATAN II e=0.0 ap/00 m2 25 MÄLLIKATU 6K4 VL/s KLIPPIGA BERGEN I KALLIOVUORET I h<0.00m 4 KLT- II 6P4 e=0.40 <7 FÖRETAGARVÄGEN KLT- 2 II e=0.40 h<0.00m <7 EV 6E MÄLLIKATU 2 KLIPPIGA BERGEN II KALLIOVUORET II VL :2000 pp 6P / 208

128 9, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 9 A (s.2) TN Arrendetagare: Ab PTD Kronholm OY Objekt: Tomten K Lannäsvägen P7 6: 7 6:229 PL 8 6: : : m² TTY II e = : Servitut 4 6 Penvikintie K Vaasantie 9 Penviksvägen K Vasavägen : :000 6:7

129 9, TN :0 / :s bilaga: Bilaga 9 B, TN