Innehåll. sid. 1. Logikfamilj Några egenskaper hos TTL-kretsar Icke anslutna ingångar Laborationsutrustning 6
|
|
- Karl-Erik Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll sid. Logikfamilj 3. Några egenskaper hos TTL-kretsar 4.2 Icke anslutna ingångar 6 2. Laborationsutrustning 6 3. Laborationens genomförande 7 3. Konstruktion Uppkoppling Felsökning 0 4. Datablad 2
2 . Logikfamilj Vid laborationerna i digitalteknik kommer du att använda logiska kretsar tillhörande logikfamiljen TTL (Transistor-Transistor-Logic). Dessa kretsar har ett brett användningsområde. De är billiga (några kr/kapsel), driftsäkra och tål felkopplingar. Dessa integrerade kretsar innesluts i platskapsel med 4 eller 6 anslutningsben. TTL-kretsar tillverkas i en 74-serie och en 54-serie. 74-serien är industristandard medan 54- serien, med något bättre data, används i militära utrustningar. 3
3 74-serien omfattar flera hundra olika kretsar. Kapselmärkningen ger följande information: ) Tillverkarens namn, symbol eller initialer 2) Tillverkarens datumkod 3) 74-seriens nummer (Anger kretstyp) Exempel: 993 SN74LS00N Tillverkad 999 vecka 3 Tillverkarens symbol N = Plastkapsel 00 = Quadruple 2-input NAND gates LS = Low power Schottky SN = Semiconductor network Förutom standard TTL finns det fyra specialfamiljer av TTL-kretsar: lågeffekt (eng. low power, förkortning L), lågeffekt Schottky (eng. low power Schottky, förkortning LS), Schottky (förkortning S) och snabb (eng. high speed, förkortning H). Low power Schottky TTL används genomgående under digitalteknikslaborationerna.. Några egenskaper hos TTL-kretsar Teorins nollor och ettor motsvaras i logikkopplingar av spänningsnivåer. För LS-TTL gäller: Matningsspänningen ska vara V CC = 5,0 V 0,25 V Förbjudet område V OH 2,7 V V IH 2,0 V V IL 0.8 V V OL 0.4 V V OH = nominell utspänning för logiskt ett V IH = den lägsta spänning som en ingång tolkar som logiskt ett V IL = den högsta spänning som en ingång tolkar som logiskt noll V OL = nominell utspänning för logiskt noll Logikkretsarna är uppbyggda av transistorer, dioder och motstånd. För att kunna använda kretsarna är det dock inte nödvändigt att känna till den inre uppbyggnaden i detalj. En av de mest användbara TTL-kretsarna är NAND-grinden. Kapseln 74LS00 innehåller fyra tvåingångars NAND-grindar och beskrivs i datablad av figurerna nedan. Denna, liksom samtliga grindar i labsatsen, har totem-pole utgång och är därför inte trådbar. 20k 8k 20 V CC A B 2k 4k.5k 3k 4 GND
4 Vid hopkoppling av två TTL-kretsar kommer följande strömmar att flyta: Hög nivå ut från drivande grind. 0 I OH I IH +5 V Till I OH I IH +5 V I OH = ström till/från en utgång då utgången genererar hög signal I IH = ström till/från en ingång vid logiskt ett på denna Från För low-power Scottky-TTL anger datablad I OH = A I IH = 20 A Negativt tecken = ström flyter ut från grind Positivt tecken = ström flyter in i grind Varje ingång suger åt sig 20 A. Drivande utgång förmår lämna 400 A. Detta betyder att varje utgång orkar driva 20 ingånger (Fan-out = 20). Låg nivå ut från drivande grind. +5 V I OL I IL +5 V I OL = ström till/från en utgång då utgången genererar låg signal I IL = ström till/från en ingång vid logiskt ett på denna Från I IL Till I OL Datablad anger: I IL = - 0,4 ma I OL = 8 ma 5
5 Varje grindutgång avger 0,4 ma medan drivande utgång kan sänka 8 ma. Varje utgång orkar även i detta fall sänka 20 ingångar (Fan-out = 20). Belastningsregel (low-power Schottky-TTL): Varje TTL-utgång kan driva 20 TTL-ingångar. Denna regel är i stort sett den enda du behöver tänka på vid sammankoppling av logiska TTLkretsar. Överskrids belastningarna kan spänningsnivåerna inte garanteras och funktionen blir osäker..2 Icke anslutna ingångar I TTL uppför sig icke anslutna grindingångar som logiska ettor. Denna egenskap hos TTL-kretsar bör dock inte utnyttjas vid laborationerna. Ur ingenjörsmässig synpunkt är det lämpligare att ansluta icke utnyttjade ingångar direkt till +5 V. OBS! Klockade kretsar är känsliga och kräver att samtliga ingångar är anslutna. 2. Laborationsutrustning IC-kapslarna är monterade på kopplingsmoduler. Numreringen på kopplingsmodulerna refererar till numreringen på kapselns ben IC-kapsel Kopplingsmodulerna kan skjutas in i spår på ett kopplingsbord. Vid laborationens början är modulerna ordnade enligt bifogat schema och ska efter avslutad laboration vara ordnade på samma sätt. Förbindning sker med speciella kopplingssladdar. Förutom moduler med TTL-kretsar finns följande specialmoduler: ) Två moduler med vardera fyra stycken skjutomkopplare. Skjutomkopplaren i läge framåt ger logiskt ett på utgången medan den i läge bakåt ger logiskt noll. Omkopplarna är ej studsfria. 2) En kopplingsmodul försedd med två studsfria skjutomkopplare. 3) En modul försedd med sex stycken lysdioder. Lysdioderna är försedda med drivkretsar. Logiskt ett på en ingång tänder lysdioden. 6
6 4) Tre moduler med vardera en 7-segmentindikator, vilken styrs av ett 4-bits binärt ord A3-A0. A0 är minst signifikant bit. Det binära talet A3-A0 presenteras med hexadecimala symboler. 5) Två Prom-moduler som bl.a. innehåller ett skriv och elektriskt raderbart minne (EEPROM) på 6 ord à 4 bit. Databladen innehåller en beskrivning av minnets funktionalitet. 6) En modul med en klockgenerator. Frekvensen är valbar mellan Hz. Genom bygling bestäms frekvensområdet, 0 eller 00 Hz, varefter inställt område kan varieras 0 gånger med en potentiometer. 7) En modul med två studsfria tryckomkopplare. Varje tryckomkopplare ger vid nedtryckning - uppsläpp en positiv eller en negativ puls. Tryckomkopplarna kan användas vid manuell klockning av men är också användbara vid manuell nollställning av räknare och vippor. Samtliga moduler ovan kräver matningsspänning och jord. I vissa lägen kan det bli brist på kopplingspunkter. Detta gäller speciellt jordpunkter. För att avhjälpa detta finns en speciell förgreningsmodul. 8) En förgreningsmodul. Fyra rader med fem anslutningspinnar i varje rad. 3. Laborationens genomförande I varje laborationsuppgift ingår momenten konstruktion (laborationsförberedelse ) uppkoppling verifiering/felsökning illustrerat av figur : Datablad Kopplingsschema Numrering 2 3 Konstruktion Uppkoppling Felsökning Verifiering Rätt KLAR 7
7 3. Konstruktion Konstruktionsarbetet ska utmynna i ett klart och tydligt kopplingsschema. Såväl kapslar som inoch utgångar ska vara numrerade. Ett klart och tydligt kopplingsschema utgör grunden för hela laborationen. Slarvigt utförda scheman leder till felkopplingar och försvårar felsökning. Exempel: Du ska, med inverterare och NAND-grindar, bygga upp ett kombinatoriskt nät som realiserar funktionen f = AB + A B (EXOR) Du behöver följande kretsar: st SN74LS04 Innehåller sex inverterare st SN74LS00 Innehåller fyra 2-ingångars NAND-grindar Logiskt kopplingsschema: A B V jord Kapsel : SN74LS Kapsel 2: SN74LS f M a t n i n g s s k e n a 2 Observera följande: ) Numrera kapslarna 2) Numrera in- och utgångar enligt uppgifter i datablad. 3) Ange hur de olika kapslarna ska spänningsmatas. Normalt har en 4-pinnars kapsel spänningsmatning +5 V på ben 4 och jord på ben 7. En 6-pinnars kapsel har +5 V på ben 6 och jord på ben 8. Det förekommer undantag. Kontrollerna alltid med datablad. 4) Rita en figur över kapslarnas placering i kopplingsplattan. 8
8 För mer komplexa kretsar kan man inte direkt rita logiska symboler. Här följer några exempel:. Binärräknaren SN74LS669 kan ritas enligt U/D L RCO A B C D EN P EN T LS669 Q A Q B Q C Q D 2. System med D-vippor och grindar 2 3 u 2 2 x D Q D 2 Q 2 u 2 C Q CLR C Q 2 CLR 6 u 3 +5 V clk 9 Datablad för D-vippan LS75 visar att ingången Clear aktiveras med låg nivå (0:a). För normal funktion ska denna ingång vara (läggs till +5 V). 3.2 Uppkoppling Skjut in de moduler som behövs i kopplingsbordet. Modulerna ska nu förbindas enligt det logiska kopplingsschemat. ) Börja alltid med spänningsmatning till modulerna. Använd röd sladd för +5 V och svart sladd för jord. För att få så litet spänningsfall som möjligt ska modulerna spänningsmatas radvis från matningsskenan. 2) Använd svart sladd för ingångar som ska läggas till en fast nolla och röd för de som ska läggas till fast etta. 3) Övriga förbindningar utförs med i första hand gula och sedan blå och sist med vita sladdar. 9
9 Vid allt kopplingsarbete ska spänningsmatningen vara frånslagen. Insignaler till systemet erhålls från skjutomkopplare. Utsignaler registreras med lysdioder eller 7- segmentindikatorer. Uppkopplingen sker lämpligen stegvis i lagom stora block. Varje blocks funktion prövas innan man fortsätter med nästa block. När laborationen är slutförd och godkänd ska nerkoppling ske genom att dra sladdarnas kontakter rakt upp. Sladdar och kontakter går annars sönder, vilket leder till mycket svårfunna fel för efterföljande laboranter (se felsökning punkt 3). Håll ordning på sladdarna. Sladdarna ska vid laborationens slut vara sorterade i plastlådor. Låna inte komponenter från de övriga grupperna. Varje grupp har från början tillräckligt med laborationsmateriel. 3.3 Felsökning När uppkopplingen av en hel konstruktion är klar blir resultatet ett råttbo av sladdar. Det går inte att undvika, eftersom så många punkter ska förbindas med varandra. Är konstruktionen av större komplexitet, är sannolikheten att något inte fungerar som det ska ganska stor. Det är därför, som tidigare nämnts, lämpligt att bygga upp konstruktionen stegvis och testa funktionen efter varje steg. Man vet då att ett eventuellt felaktigt beteende kan hänföras till den senast uppkopplade delen. Exempelvis bör man när man kopplar upp kaskadräknaren i uppgift 5 verifiera funktionen efter varje ny dekad. När ett felaktigt beteende upptäcks påbörjas felsökning. Det är nu som du har god hjälp av ett tydligt kopplingsschema med utsatta bennumreringar. Orsaken till fel kan vara: ) Felkoppling 2) Tankefel, d.v.s. felaktigt logiskt kopplingsschema 3) Intermittent fel t.ex. löst kopplingsstift eller trasig sladdkontakt 4) Felaktig komponent 5) Felaktigt handhavande 6) Elektriska fel, t.ex. störningar, överskridna belastningstoleranser etc. Oavsett vilka typer av fel som föreligger, lokaliseras dessa genom mätningar. Som hjälp finns på spänningsskenan två s.k. logikprobar. Anslut önskade mätpunkter till dessa med de gröna testsladdarna. Probarna indikerar hög, låg respektive odefinierad signalnivå på tre lysdioder med färgerna röd, grön, gul. X 0 RÖD GUL GRÖN Det är också rekommenderat att redan vid uppkoppling skaffa sig ett antal fasta mätpunkter, t.ex. för tillståndsvariabler i sekvensnät. 0
10 Vid felsökning i kombinatoriska nät väljer du en insignalkombination för vilken felaktiga utsignaler erhålls. Följ (d.v.s. mät) signalerna grind för grind från nätets utgångar till ingångar och jämför med kopplingsschemat, för att hitta de punkter där mätvärdena inte stämmer med de förväntade. Finner du inga avvikelser, föreligger troligen ett logiskt fel (2). För sekvensnät är det redan vid måttligt hög klockfrekvens omöjligt att (med en logikprob) hinna utföra mätningar och samtidigt avgöra om dessa är korrekta i den takt nätet klockas. Koppla därför bort klockgeneratorn och anslut i dess ställe en studsfri tryckomkopplare. Klocka därefter manuellt fram till klockintervallet innan nätet spårar ur, d.v.s. till ett klockintervall där ett felaktigt nästa inre tillstånd erhålls. Där mäter du enligt de regler som gavs för kombinatoriska nät. Det vanligaste och lättaste felet att hitta är felkopplingar (). Trasiga komponenter är betydligt ovanligare (4). Observera att en felaktig utsignal från en krets inte behöver innebära att den kretsen är trasig. I nedanstående koppling kan NAND-grindens felaktiga utsignal bero på att 0 0 NAND-grinden är trasig Inverteraren är trasig och kortsluter NAND-grindens utgång till jord. För att kunna avgöra om en grind verkligen beter sig felaktigt, får utgången inte kunna påverkas från annat håll. Mätningen måste därför göras med utgången oansluten (obelastad). Löst kopplingsstift eller glapp i sladdar (3) kan misstänkas om diverse stokastiska fenomen uppträder när man trycker med handen på råttboet. Sladdar och stift kan testas med logikprobarna. Anslut stiftet till en logikprob och vicka fram och tillbaka på sladden. Om den gula lysdioden (= odefinierad) tänds vid något tillfälle föreligger glapp. Det är av största vikt att utrustningen behandlas varsamt så att glapp inte uppkommer i stift och kontakter. Fel orsakade av detta beter sig inte logiskt och är därför mycket svårfunna. I labmiljö torde (6) kunna uteslutas för konstruktioner av låg komplexitet. Vid professionell testning av digitala system använder man bl.a. logikanalysatorer. Till en logikanalysator kan man ansluta ett flertal mätpunkter. När ett visst s.k. triggvillkor uppfyllts samplas mätvärdena vid full klockfrekvens och skrivs in i ett minne. Efter avslutad sampling kan mätvärdena hämtas från minnet och presenteras på olika sätt på en skärm. 4. Datablad I labsatsen ingår följande TTL-kretsar: 74LS00 Quad 2-input NAND (4 st) 74LS02 Quad 2-input NOR ( st) 74LS04 Hex inverter (2 st) 74LS0 Triple 3-input NAND (2 st) 74LS20 Dual 4-input NAND ( st)
11 74LS53 Dual multiplexer 4/ ( st) 74LS57 Quad multplexer 2/ ( st) 74LS75 Quad D flip-flop (2 st) 74LS60 Decade counter (3 st) 74LS669 Binary up/down counter ( st) 2
12 PROM-modul Nedan visas en bild på PROM-modulen som innehåller ett läsminne. ROM-mod Adress Data Läsminnet lagrar 6 stycken 4-bitsarsord och programmeras och raderas elektriskt (EEPROM). Kretsen har två moder, en programmeringsmod, PROG-mod, och en mod där modulens minne kan användas, ROM-mod. Växling mellan moderna sker genom att trycka på den svarta knappen markerad MODE. Lysdioden markerad ROM-mod lyser när kretsen är i ROM-moden. I PROG-moden programmeras minnet med knapparna PROG, INC och DEC. Adress och tillhörande data visas på vardera 4 lysdioder. PROG-knappen används för att hoppa till nästa adress. Datainnehållet ändras med hjälp av knapparna INC (increase) och DEC (decrease). När önskat datainnehåll visas sparas detta genom att trycka på PROG-knappen. Minnet raderas genom att trycka på alla de 3 röda knappar samtidigt och som en indikering på detta växlas modulen över till ROMmoden. I ROM-moden är minnesinnehållet fixerat och funktionen kan beskrivas av figuren nedan. ROM - mode EEPROM 6 x 4 CS D C B A Pinnarna 8,4,2 och är adressingångar där ingång 8 är mest signifikant bit och A-D datautgångar. I denna mod har modulen en speciell aktiveringssignal CS (Chip Select). CS = 0 innebär att utgångarna är aktiverade och CS = bland annat att modulens utgångar inte är anslutna till minnets utgångar, dvs utgångarna är högohmiga. I ROM-moden visar lysdioderna adresserad minnescell och data på denna adress, förutsatt att chip select är aktiverad, dvs CS = 0.
13 LED-displayer Oavkodad 7-segmentsdisplay LED-modulen visas i figuren nedan. Modulen har fyra 7-segmentsdisplayer. Segmenten är namngivna A-G och DP står för decimalpunkt. Med segmentingångarna A-G och DP väljs vilket eller vilka segment som skall vara tända. Ingångarna A och B direkt under displayerna används för att välja vilken av de fyra displayerna som skall tändas. Ingång A är minst signifikant bit och displayerna är numrerade i ordning 3, 2, och 0. E står för enable och måste vara hög för att någon av displayerna överhuvudtaget ska lysa. Avkodad 7-segmentsdisplay Den avkodade 7-segmentsdisplayen visas i figuren nedan. Displayen visar den hexadecimal siffra som svarar mot det binärkodade 4-bitarstal som matas in på ingångarna A-D där A är minst signifikant bit.
14 74LS00 74LS02 74LS04 74LS0 74LS20 74LS75
15 54LS53/DM54LS53/DM74LS53 Dual 4-Line to -Line Data Selectors/Multiplexers General Description Each of these data selectors/multiplexers contains inverters and drivers to supply fully complementary, on-chip, binary decoding data selection to the AND-OR-invert gates. Separate strobe inputs are provided for each of the two four-line sections. Features Permits multiplexing from N lines to line Performs at parallel-to-serial conversion Connection Diagram Logic Diagram Dual-In-Line Package TL/F/6393 June 989 Strobe (enable) line provided for cascading (N lines to n lines) High fan-out, low impedance, totem pole outputs Typical average propagation delay times From data 4 ns From strobe 9 ns From select 22 ns Typical power dissipation 3 mw Alternate Military/Aerospace device (54LS53) is available. Contact a National Semiconductor Sales Office/ Distributor for specifications. Order Number 54LS53DMQB, 54LS53FMQB, 54LS53LMQB, DM54LS53J, DM54LS53W, DM74LS53M or DM74LS53N See NS Package Number E20A, J6A, M6A, N6E or W6A Function Table Select Inputs Data Inputs Strobe Output B A C0 C C2 C3 G X X X X X X H L L L L X X X L L L L H X X X L H L H X L X X L L L H X H X X L H H L X X L X L L H L X X H X L H H H X X X L L L H H X X X H L H Obsolete Select inputs A and B are common to both sections. H e High Level, L e Low Level, X e Don t Care 54LS53/DM54LS53/DM74LS53 Dual 4-Line to -Line Data Selectors/Multiplexers TL/F/ C995 National Semiconductor Corporation TL/F/6393 RRD-B30M05/Printed in U. S. A.
16 54LS57/DM54LS57/DM74LS57, 54LS58/DM54LS58/DM74LS58 Quad 2-Line to -Line Data Selectors/Multiplexers General Description These data selectors/multiplexers contain inverters and drivers to supply full on-chip data selection to the four output gates. A separate strobe input is provided. A 4-bit word is selected from one of two sources and is routed to the four outputs. The LS57 presents true data whereas the LS58 presents inverted data to minimize propagation delay time. Applications Expand any data input point Multiplex dual data buses Generate four functions of two variables (one variable is common) Source programmable counters Connection Diagrams Dual-In-Line Package TL/F/6396 Order Number 54LS57DMQB, 54LS57FMQB, 54LS57LMQB, DM54LS57J, DM54LS57W, DM74LS57M or DM74LS57N See NS Package Number E20A, J6A, M6A, N6E or W6A Function Table Features Buffered inputs and outputs Typical Propagation Time LS57 9 ns LS58 7 ns Typical Power Dissipation LS57 49 mw LS58 24 mw June 989 Alternate Military/Aerospace device (54LS57, 54LS58) is available. Contact a National Semiconductor Sales Office/Distributor for specifications. Dual-In-Line Package TL/F/ Order Number 54LS58DMQB, 54LS58FMQB, 54LS58LMQB, DM54LS58J, DM54LS58W, DM74LS58M or DM74LS58N See NS Package Number E20A, J6A, M6A, N6E or W6A Obsolete Inputs Output Strobe Select A B LS57 LS58 H X X X L H L L L X L H L L H X H L L H X L L H L H X H H L 54LS57/DM54LS57/DM74LS57, 54LS58/DM54LS58/DM74LS58 Quad 2-Line to -Line Data Selectors/Multiplexers H e High Level, L e Low Level, X e Don t Care C995 National Semiconductor Corporation TL/F/6396 RRD-B30M05/Printed in U. S. A.
17
18
19
20
21 Laborationsutrustning i Digitalteknik Återställ modulerna enligt nedanstående karta 74LS00 74LS04 7-segment avkodad Skjutomkopplare 74LS00 74LS0 7-segment avkodad Skjutomkopplare Klockpulsgenerator 74LS00 74LS0 7-segment avkodad Minne 74LS00 74LS20 7-segment Minne 74LS02 74LS75 Lysdioder Förgrening 74LS04 74LS75 Tryckomkopplare 74LS53 74LS57 74LS60 74LS60 74LS60 74LS669
Laboration i digitalteknik Datablad
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 2018 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik TSEA52 Digitalteknik I TDDC75 Diskreta strukturer
Laboration i digitalteknik Datablad
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Datablad Datorteknik 216 Laboration i digitalteknik Datablad TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik, i, I, Ii TDDC75 Diskreta strukturer IT Linköpings
Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 206 Laboration i digitalteknik Allmänna anvisningar TSEA22 Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75 Diskreta
Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Kombinationskretsar Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Laboration 1 Adderare Konstruktion med minne 3 Laborationsinformation TSEA51/52: Deadline
Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System
1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela
Undersökning av logiknivåer (V I
dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att
LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2
204 LABORATIONER I DIGITALTEKNIK för kurserna TSEA22, lab -4 TSEA5, lab -3 TDDC75, lab,2 Detta häfte innehåller laborationsuppgifter i digitalteknik och används i kurserna TSEA22, TSEA5 och TDDC75. Läs
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Håkan Joëlson 2000-01-28 v 2.3 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D151 Kombinatoriska kretsar, HCMOS Namn:
LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. Laboration 3 Speciella sekvenskretsar
2015 LABORATIONER I DIGITALTEKNIK Laboration 3 Speciella sekvenskretsar Detta häfte innehåller laborationsuppgifter i digitalteknik och används i kurserna TSEA22, TSEA51 och TDDC75. Läs igenom dokumentet
Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2016 Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar TDDC75 Digitalteknik IT Linköpings universitet SE-581
TSEA22 Digitalteknik 2019!
1(45) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm D D 1(45) Föreläsning 4. Komb2. Denna föreläsning: Labb 1 Adderare Lite mer om kombinationskretsar 2(45)2(45) Förra föreläsningen: Några kombinationskretsar.
Digitalteknik TSIU05 Laborationer
Lab0 Introduktion Lab1 Kombinatorik Lab2 Sekvensnät Lab3 System Digitalteknik TSIU05 Laborationer Michael Josefsson 11 oktober 2018 Läs alltid igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset.
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen
5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning I en dator representeras det binära talsystemet med signaler i form av elektriska spänningar. 0 = 0 V (låg spänning), 1 = 5 V(hög spänning). Datorn kombinerar
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Laboration i digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2016 Laboration i digitalteknik Speciella sekvenskretsar TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik Y Linköpings
Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Laboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,
Experiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Exempel på LAX-uppgifter
Eempel på LAX-uppgifter Uppgift. I en myntautomat ingår en detektor för olika myntvalörer. Figur (a) visar myntinkastet, tre fotoceller och myntdetektorn som ska implementeras som en synkron sekvenskrets.
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 3 Kombinatoriska nät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens namn: Kommentarer
DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för
Tentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Digitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Digital elektronik CL0090
Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984
Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit
CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna i digitalteknik kommer kortet att användas
Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Systemkonstruktion LABORATION LOGIK
Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera
F5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Digitalteknik: CoolRunner-II CPLD Starter Kit Med kommentarer för kursen ht 2012
Med kommentarer för kursen ht 2012 2012 CR:1 CoolRunner-II CPLD Starter Kit är ett litet utvecklingssystem för Xilinx-kretsen XC2C256. Utvecklingskortet kommer från företaget Digilent. Vid laborationerna
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 03 för D 2000-05-03 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Grindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Tentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, IY 1(4) Tentamen i Digitalteknik, TEA22 Datum för tentamen 120529 al T1, T2, KÅRA Tid 14.00-18.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning
Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Digital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #9 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola ekvensnät Vad kännetecknar ett sekvensnät? I ett sekvensnät
Läsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 000-03-3 Tentamen omfattar 40 poäng, poäng för varje uppgift. 0 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är räknedosa.
Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla
Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.
Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5,
Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik
Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik Till dessa frågor (som kommer från lite olika tidgare tentor) gällde förutsättningen: Hjälpmedel: Kurslitteratur, föreläsningsantecknigar lab. med mätresultat,
Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?
Styrteknik grundkurs Digitala kursmoment Binära tal, talsystem och koder Boolesk Algebra Grundläggande logiska grindar Minneselement, register, enkla räknare Analog/digital omvandling SR-latch med logiska
DIGITALTEKNIK. Laboration D161. Kombinatoriska kretsar och nät
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik jörne Lindberg/Håkan Joëlson 2003-09-15 v 2.2 DIGITALTEKNIK Laboration D161 Kombinatoriska kretsar och nät Innehåll Uppgift 1...Grundläggande
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som
IE1204 Digital Design
IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska kretsar F7 F8 Ö4 F9 Ö5 Multiplexor KK2 LAB2 Låskretsar, vippor, FSM
LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y. Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD. Version: 2.2
2016 LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD Version: 2.2 2014 (OVA, MK) 2015 (OVA, MK) 2016 (OVA, MK) Olov Andersson 1(11) 1. Inledning Syftet
Tentamen i Digitalteknik, EIT020
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 8 december 2009, kl 8-3 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna
T1-modulen Lektionerna 10-12. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 OH6AG. Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 10-12 Radioamatörkurs OH6AG - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Logikkretsar Logikkretsarna är digitala mikrokretsar.
DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Laborationskort - ML4
microlf ML Laborationskort - ML ML är ett enkelt laborationskort avsett för inledande laborationsövningar i Datorteknik. Kortet innehåller 0 olika sektioner som enkelt kopplas samman via 0-polig flatkabel.
Tentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Tentamen i Digitalteknik TSEA22
Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Datum för tentamen 100601 Sal TERC,TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA22 Provkod TEN 1 Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 5 Jour/Kursansvarig Olle
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Laboration Datorteknik D 3. Digitalur
Laboration Datorteknik D 3. Digitalur Michael Josefsson version 2.2 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................
Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling A/D-omvandlare Digitala Utgång V fs 3R/2 Analog Sample R R D E C O D E R P/S Skiftregister R/2 2 N-1 Komparatorer Digital elektronik Halvledare, Logiska grindar Digital
Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, ISY (4) Lösningsförslag till tentamen i Digitalteknik, TSEA Datum för tentamen 3009 Salar U4, U7, U0 Tid 4.00-8.00 Kurskod
Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.
Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 013 för D1 1999-04-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel är
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner
Transistorn en omkopplare utan rörliga delar
Transistorn en omkopplare utan rörliga delar Gate Source Drain Principskiss för SiGe transistor (KTH) Varför CMOS? CMOS-Transistorer är enkla att tillverka CMOS-Transistorer är gjorda av vanlig sand =>
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Felsökning av bakgavellyft
Felsökning av bakgavellyft Indikering och avläsning i nya generationens lyft. Felsökning av bakgavellyft 4.1 Felsökning av programstyrd bakgavellyft Indikering och avläsning Styrkortet är bestyckad med
Låskretsar och Vippor
Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0
- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell
Elektroteknik för MF1016. Föreläsning 8 Mikrokontrollern ansluts till omvärden. - Analoga ingångar, A/D-omvandlare o upplösningen och dess betydelse. o Potentiometer som gasreglage eller volymratt. o Förstärkning
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur
Laboration Datorteknik TSIU02/TSEA28 3. Digitalur Michael Josefsson, Kent Palmkvist version 3.0 Innehåll 1. Inledning 5 2. Hårdvara 7 2.1. LED-displaymodul............................... 7 2.1.1. Multiplexning..............................
F5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Sekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Laboration II Elektronik
817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna
TSEA22 Digitalteknik 2019!
1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:
Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datorteknik Tentamen i EDA320 Digitalteknik för D2 Tentamenstid: onsdagen den 2 mars 997 kl 4.5-8.5. Sal: vv Examinator: Peter Dahlgren Tel. expedition 03-772677.
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
BAS STRÖMFÖRSÖRJNING Slingövervakningsmodul-EXT/Kretskort
BAS STRÖMFÖRSÖRJNING Slingövervakningsmodul-EXT/Kretskort FUNKTION / PRESTANDA Monteringsalternativ: Slingövervakningsmodulen kan anslutas till alla 24Vdc strömförsörjningsenheter. I vissa modeller av
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg Laboration nr 4 i digitala system ht-15 Ett sekvensnät.. grupp.. namn. godkänd Laborationens syfte: att ge grundläggande kunskaper i att
Tentamen i Digitalteknik, EIT020
Elekro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 18 december 2008, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret.
INNEHÅLL. Inledning...1. Talsystem...2. Logiska funktioner...12. Logiska kretsar i praktiken...19. Elektrostatisk urladdning (ESD)...
INNEHÅLL Inledning... Talsystem...2 Logiska funktioner...2 Logiska kretsar i praktiken...9 Elektrostatisk urladdning (ESD)...2 - Introduktion övningsmoduler...23 2 - NOT-grind...24 3 - ND-grind...25 4
Manual för EQE PLC enhet
Manual för EQE PLC enhet EQE PLC enheten är enkelt programmerbar via byglingar. Detta gör att inga förkunskaper inom programmering behövs. De olika funktionerna realiseras helt enkelt genom att flytta
LABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Introduktion till digitalteknik
Inledning Introduktion till digitalteknik Stefan Gustavson 997, lätt uppdaterat 2004-09-06 Digitalteknik är grunden till alla moderna datorer. I datorernas barndom förekom visserligen så kallade analogimaskiner,
Installationsguide ME 3
(5) Installationsguide ME 3 Ansvarig Författare Godkänd Distribution Nicklas Andersson Nicklas Andersson 999-0-2 / NA Inledning Detta dokument beskriver hur man installerar LuLIS mottagarenhet ME 3. ME
Tenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel
Digital Design IE1204
Digital Design IE1204 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE1204 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Digital Design IE1204
Digital Design IE24 F3 CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier william@kth.se IE24 Digital Design F F3 F2 F4 Ö Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK LAB Kombinatoriska
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar
VHDL 1. Programmerbara kretsar
VHDL 1 Programmerbara kretsar CPLD FPGA VHDL Kombinatorik with-select-when when-else Sekvensnät process case if-then-else Programmerbara kretsar PLD = programmable logic device CPLD = complex PLD, i princip
Sekvensnät i VHDL del 2
Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte
Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Operationsförstärkarens grundkopplingar.
Operationsförstärkarens grundkopplingar. Vi har i tidigare artikel bekantat oss med operationsförstärkaren som komparator. Här tittar vi närmare på OP-förstärkaren som just förstärkare. Finessen med op-förstärkaren
Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/
Tentamen med lösningar för IE4/5 Digital Design Torsdag 5/ 5 9.-. Allmän information Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist, tel 8-79 44 87. KTH Valhallavägen, Fredrik Jonsson,