Höörs identitet. Inledning. Frostavallsområdet och Vaxsjön är ett populärt friluftsområde. Bosjökloster är ett av de mest besökta turistmålen

Transkript

1 Höörs identitet Inledning Frostavallsområdet och Vaxsjön är ett populärt friluftsområde Bosjökloster är ett av de mest besökta turistmålen Naturen är en stor tillgång för besökande Vårdhem och sjukhus är en del av Höörs identitet 15

2 Nationella och regionala mål Ett flertal av de nationella målen för olika verksamheter påverkar direkt eller indirekt den kommunala fysiska planeringen. Det gäller till exempel miljömål, transportpolitiska mål, Agenda 21, hälsopolitiska mål, handlingspro gram för arkitektur,m.m. Miljömål Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I miljömå len anger regeringen hur miljöpo litiken på olika områden ska utformas för att detta övergripande mål ska kunna nås. Miljömålen tillsammans med program för t.ex. energi, transporter, regi onalpo litik, sysselsättning, konsumentpolitik, bostads politik, jordbruk samt arkitektur, formgivning och design är viktiga delar i det samlade arbetet för en håll bar utveckling. De övergripande generations målen och den nya strukturen innebär ett nytt sätt att arbeta inom miljöpolitiken. I ett globalt perspektiv behöver resursanvänd ningen ef fektiviseras. Som ett möj ligt mått på den nödvändiga minsk ningen har inom FN-systemet lanserats begrep pet faktor 10, som innebär att i-ländernas resurs användning i ett generationsperspektiv grovt räknat behöver bli tio gånger effektivare. Riksda gen har där för i 1998 års miljöpro position, Svenska miljömål, lagt fram en ny struktur för arbetet med miljömål. I denna struktur ingår de 15 nationella miljö kvalitets målen, riktlinjer för resurseffektivitet samt rikt linjer för sam hällspla neringen. Miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. De beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturresur ser som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Delmål till miljökvalitetsmålen och åtgärder för att nå dem bör utformas med utgångspunkt i följande fem grundläggande värden: - Människors hälsa - Den biologiska mångfalden och natur miljön - Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena - Ekosystemens långsiktiga produktions förmåga - En god hushållning med naturresurser 16 Frisk luft: Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte ska das. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livs miljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande vattendrag och sjöar: Sjöar och vatten drag skall bevaras så de blir ekologiskt hållbara och variationsrika livs miljöer samt ger förutsättningar för friluftsliv. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inver kan på människors hälsa, biologisk mångfald eller användning av mark och vatten. Bara naturlig övergödning: Onaturlig försurning av marken och korrosion av kulturföremål eller byggnader skall motverkas. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mång falden samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Storslagen fjällmiljö: God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Giftfri: Miljön skall vara fri från ämnen och me taller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota män niskors hälsa eller den biologiska mångfalden. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biolo giska mångfalden skall skyddas mot skadliga effek ter av strålning i den yttre miljön. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusga ser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Prop. 2000/01: nationella miljökvalitetsmål

3 Nationella och regionala mål Agenda 21 Sverige har antagit handlingsprogrammet Agenda 21 vid FN:s konferens för miljö och utveckling i Rio Handlingsprogrammet för det 21:a århundradet syftar till att skapa en lång siktig hållbar utveckling och har anammats av såväl centrala som lokala myndigheter över hela världen. I Sverige har kommunerna i samråd med befolkningen utarbetat lokala Agenda 21-program. Höörs första Agenda 21-dokument antogs av kommunfullmäktige Faktorer som karak täriserar en hållbar ut veckling ur ett ekolo giskt perspektiv är bl.a. att utsläppen av rest produkter till luft, mark och vatten be gränsats till nivåer som natur och människor tål, att den biologiska mångfalden bevaras, att vi hushåller med ändliga resurser och att eko syste mens produktionsförmåga bevaras. Vi måste också skydda och bevara de estetiska och kultu rella värden som är för knippade med natu ren. Den fysiska samhällsplaneringen har ge nom de ändringar som genomförts av plan- och byggla gen fått uppgiften att medverka till att bygga ett ekologiskt hållbart sam hälle. Ändring arna inne bär att en än damålsenlig och långsiktig hållbar struktur av bebyg gelse, grön områden och kom munikationsleder ska ut vecklas samt att den biologiska mångfalden ska bevaras. Transportpolitiska mål Den övergripande utgångspunkten för transportpolitiken är att den ska bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Transportpolitiken syftar till att uppnå överordnade välfärdsmål. Det över gripande målet är att säkerställa en samhällseko nomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans portförsörjning för medborgarna och näringsli vet. Ett tillgängligt transportsystem Transport systemet skall utformas så att medborgar nas och näringslivets grund läggande trans portbehov kan tillgodoses. En hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funk tion skall medge en hög transportkvalitet för näringslivet. En säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. En god miljö Transportsystemets utformning och funk tion skall anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturre surser skall främjas. En positiv regional utveckling Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels ut jämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Ett jämställt transportsystem Transportsystemet skall utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar tillmäts samma vikt. Prop. 2001/02:20 Transportpolitiska mål Inledning Hög transportkvalitet för näringslivets utveckling 17

4 Folkhälsan Nationella folkhälsokommittén har haft till upp gift att utarbeta nationella mål för hälsoutveck lingen. Kommittén har överlämnat betänkandet, SOU 2000:91 Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan, till regeringen. Utgångspunkten är en humanistisk människosyn, vilket innebär alla människors lika värde samt att de enskilda individerna har frihet att handla. De förslag som kommittén lägger fram syftar till att förebygga den ohälsa som innebär att individens frihet hämmas. Folkhälsan och socialt hållbar samhällsut veckling innehåller faktorer som livs kvalitet, delaktighet/demokrati trygghet m.m. Flera faktorer har betydelse för att kunna uppnå bättre folkhälsa och socialt hållbar sam hälls ut veckling. Kommittén har formulerat sex övergripande riktlinjer för samhällsutvecklingen. Dessa över gripande riktlinjer ligger sedan till grund för de nationella folkhälsomålen. - Stärk det sociala kapitalet - Utveckla goda uppväxtvillkor - Förbättra villkoren i arbetslivet - Skapa en god fysisk miljö - Stimulera hälsofrämjande levnadsvanor - Utveckla en god infrastruktur för hälso frå gor Kommittén föreslår 18 häl sopolitiska mål med inriktning på bestäm nings faktorerna för hälsan respektive den infra struktur som behövs för att kunna påverka hälsan. Nedan redovisas rubrikerna på de olika målen samt en kort beskrivning av de mål som har den största kopplingen till fysisk planering. Stark solidaritet och samhällsgemenskap Stödjande sociala miljöer för individen Trygga och jämlika uppväxtvillkor Hög sysselsättning Ökad fysisk rörelse Goda matvanor Trygg och säker sexualitet Minskat tobaksbruk Minskat skadligt alkoholbruk Ett narkotikafritt samhälle En mer hälsoinriktad hälso- och sjuk vård Ett samordnat folkhälsoarbete Långsiktig satsning på forskning, metodutveck ling och utbildning Saklig hälsoinformation God arbetsmiljö En god ar betsmiljö handlar om en anpassning av fysiska och psykiska arbetskrav till individens förut sättningar, ökat inflytande och utvecklings möjligheter i arbetet och minskat övertidsar bete. Den snabba ök ningen av stressrelaterade långtids sjukskrivningar antyder att förändringarna på arbetsmarknaden kan vara ett hot mot folkhäl san på sikt. Tillgängliga grönområden för rekrea tion Man vet idag att naturen är en särskilt läkande kraft mot olika stresstillstånd. Behovet finns därför av bullerfria och säkra grönområden i närheten av bo stads områden, stimulerande förskole- och skolgår dar för barn och bra utemiljöer vid särskilda boendefor mer för äldre och funktionshindrade. Sunda inne- och utemiljöer Förekomst av radon, fukt och otill räcklig ven tilation samt utsatthet för passiv rökning är särskilt angelägna att uppmärksamma. När det gäller utemiljön är god bebyggd miljö, säker strålmiljö, frisk luft, rent dricksvatten och en giftfri miljö bety delsefull. Skadesäkra miljöer och produkter Det är en viktig hälsofråga att skapa miljöer som minskar risken för skador. Upp märksamhet ska därför fästas på betydelsen av skadesäkra hemmiljöer, trafikmiljöer och andra of fentliga miljöer. Dessutom är en minskad användning av hälsofarliga och allergiframkallande pro dukter angelägen. SOU 2000:91 Nationella mål för folkhälsan Grönområden för rekreation är viktiga för barn och ungdom 18 Naturen är en särskilt läkande kraft mot olika stresstillstånd

5 Nationella och regionala mål Region Skåne Försöksverksamheten i Skåne med regionalt självstyre har skapat nya förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. I utvecklingspro gram för Skåne redovisas fyra strategier hur Skåne ska närma sig målbilden om den framtida regionen. Det ska vara ett landskap som präglas av tillväxt attraktionskraft, bärkraft och balans. De fyra strategierna är: - Håll samman Skåne - Stärk konkurrenskraften - Ut nyttja det geogra fi ska läget - Stimulera initia tivkraften I utvecklingsprogrammet är det den långsiktiga inriktningen som eftersträvas och det ger aktö rerna i Skåne underlag för prioriteringar när de ska fatta beslut om konkreta åtgärder. Många aktörer svarar för de insatser som görs för Skånes utveckling. Region Skåne konkretise rar sina insatser i sektorsplaner, verksamhetspla ner, projekt och årliga budgetar. Samtidigt fun gerar Region Skåne som en samordnande och koordinerande part i utvecklingsarbetet. Exem pel på detta är arbetet inom Skånes Tillväxtavtal, som bedrivs genom ett så kallat partnerskap, och inom arbetet med den regionala transportinfra strukturplaneringen (RTIplanen), som bedrivs i nära samarbete med bl.a. Banverket, Vägverket, Länsstyrelsen, kommunerna och andra organisa tioner. Tillväxt Målet innebär inte bara utveckling av ekonomi, näringsliv och sysselsättning, utan även att ta tillvara och utveckla kunskap och kompetens, miljövärden, kultur och livskvalitet och andra kvalitativa resurser. Attraktionskraft Det ska vara attraktivt att leva och verka i Skåne för männi skor, företag och organisationer. Livsvillkoren ska vara lock ande. Det ska finnas en mångfald och kvalitet i allt vad gäller arbete, boende, utbildning, kultur, natur, fritid, kommunikationer, vård och omsorg, liksom ren luft och rent vatten. Bärkraft Bärkraft betyder långsiktighet och ekonomisk, ekologisk och social uthållighet. Miljövärden, kultur-, natur- och andra tillgångar ska brukas men inte förbrukas. Den biologiska mångfalden ska skyddas, bevaras och utvecklas. Balans Varje del av Skåne ska utvecklas på sina egna villkor, dock så att helheten beaktas. De särskilda förutsättningar och resurser för tillväxt och utveckling som finns i olika delar ska främjas och tas tillvara. Ett samhälle i balans är ett samhälle med minskande sociala klyftor och minskande segre gation; ett samhälle där olika generationer och olika etniska grupper kan mötas. Utvecklingsprogram för Skåne Inledning Bosjökloster har stor attraktionskraft i Skåne 19

6 Handlingsprogram för arkitektur, m.m. Arkitektur, formgivning och design är en del av vår kultur och vårt samhälle. Det vi bygger och de föremål vi formger skapar den omgivning som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår omgivning uppfylla höga krav på kvalitet ur bl.a. funktionell, teknisk, ekologisk och estetisk syn vinkel. Våren 1998 antog riksdagen ett arkitek turpolitiskt handlingsprogram, Framtidsformer - ett handlingsprogram för arkitektur, formgiv ning och design. Handlingsprogrammet utgör inledningen till en långsiktig process för förbättrad kvalitet i den byggda miljön. Vissa frågor behöver dock ut vecklas vidare, det gäller särskilt inom områdena formgivning och design samt park och landskap. I frågor om arkitektur, formgivning och design är det av stor vikt hur staten genom egna åtgär der kan stimulera också andra att lyfta fram kva litetsfrågor i den byggda och formade miljön. Vidare betonas värdet av debatt och ökad insikt kring dessa frågor. I handlingsprogrammet används begreppen arkitektur och formgivning. De avser i samman hanget planering och gestaltning av miljön i vid bemärkelse och omfattar allt från stadsbygg nadskonst, utformning av bebyggelsemiljöer landskapsarkitektur, byggnadskonst och inred ning till utformning av föremål. Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling Alla är påverkade av hur det ser ut där man dagligen vistas. Lagar och andra regelverk ska bidra till en god utformning, förvaltning och skötsel av byggnader, städer, parker och infrastruktur. Betydelsen av god design och formgivning för den ekonomiska utvecklingen och som konkurrensfaktor bör uppmärksammas mer. Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte under ställas kortsiktiga ekonomiska överväganden När kortsiktiga ekonomiska överväganden tar över riskerar man att skapa miljöer och föremål som inte är användbara och som därför får en begränsad livslängd. För att kunna utveckla Sverige till ett hållbart samhälle krävs ett mer långsiktigt tänkande. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara och förstärkas När man bygger nytt och förnyar den befintliga miljön ska det göras med hänsyn till den äldre bebyggelsens värden, naturens förutsättningar och helhetsmiljön. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, form givning, design och offentlig miljö skall stärkas och breddas För att nå goda resultat krävs en bred medverkan och ett levande intresse från allmänhetens sida. Det kräver i sin tur en bred offentlig debatt och ökad satsning på utbildning. Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphandlande skall på ett före dömligt sätt behandla kvalitetsfrågor Det är särskilt betydelsefullt att staten, landstingen och kommunerna och deras bolag tar stor hänsyn till kvalitetskrav vid byggande, förvaltning och inredning av sina byggnader. De offentliga byggnaderna har ett högt symbolvärde. Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete För en god inhemsk utveckling krävs ett ökat internationellt samarbete och utbyte. Prop. 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. 20

7 Nationella och regionala mål Inledning Höörs mölla har kulturhistoriska och estetiska värden Klockarebackens kapell är ritat i en stil som kan betecknas som poetisk nybrutalism och utgör ett av de mer sublima byggnadsverken i det skånska landskapet Vid nybyggnad och förnyelse av den befintliga miljön ska hänsyn tas till befintliga värden och helhetsmiljön 21

8 1

9 Strategi och vision I detta avsnitt redovisas de övergripande målen för Höörs utveckling. Strategier och visioner har formulerats i tre övergripande sektorsområden: Attraktivt boende, Utvecklat näringsliv och Resurshushållning. Inom dessa områden finns undergrupper som redovisar olika delmål. De övergripande målen och utvecklingsstrategierna ligger till grund för mål och sektorsriktlinjer som återfinns i de olika delavsnitten. Utvecklingsstrategier 23

10 Höörs kom mun på 2000-talet Höörs läge mitt i Skåne, i Öresunds regio nen och nära de större städerna, gör att förutsätt ning arna för en gynnsam utveck ling är mycket goda. Det pågår ett intensivt arbete i Öresunds regio nen för att ge regio nen en stark roll. Ar betet berör transporter, miljöfrågor, gemensam ar betsmarknad, olikheter i lagstiftning m.m. För ändringarna kommer att bli stora, även för Hö örs kommun. Det kommer troligen att ta flera år innan förändringarna blir så pass påtag liga att Öresundsregionen med sina cirka tre miljoner invå nare har uppnått rollen som Nordens mest bety delsefulla region. Mot bakgrund av den pågående föränd ringen finns det ett antal övergripande strategiska och visionära mål för Höörs kommun som ut gör ledstjärnor i det fortsatta planeringsar betet. De finns inom områdena: Attraktivt boende, Ut vecklat näringsliv och Resurshushållning. Attraktivt boende Planera för attraktiva och naturnära boendemiljöer. Kommunens läge mitt i Skåne med fina bo endemiljöer kan göra att Höör blir än mer attraktiv som boendeort i en växande Öre sundsregion. Sett från Malmö, Lund och Kö penhamn, är Höörs kommun det område med störst närhet till stora samman häng ande natur- och skogsområden av värde. Utvecklat näringsliv Stimulera en ökad företagsetablering i kommunen. En ökning av näringsverk samheten är vik tigt för att skapa ett fungerande och levande sam hälle. Med mer arbetsplatser i kommu nen be höver mindre tid läggas på arbets pendling. Transportarbetet kan därmed också bli mindre. Vara positiv till ökad turism. Turis men är en näringsverksamhet som har stor potential att växa i Höörs kommun. Höörs kommun kan betraktas som Öre sundsregionens gröna lunga. Resurshushållning Miljötänkandet ska ge nomsyra allt arbete i kommunen. Agenda 21-arbetet och planeringsar betet ska bedrivas mot en hållbar ut veckling vilket är viktigt för profile ringen av kom mu nen. Verka för att förbättra förutsättning arna för att bevara och utveckla en le vande landsbygd. Skapa förutsättningar för att bibehålla och stärka servicenivån. Öka Ringsjöns attraktionskraft. Ring sjön är Skånes andra sjö vad gäller storlek och en stor till gång för kom mu nen och regionen som rekreations om råde. Förbättra infrastrukturen i hela kom munen. Vä garna till och från kommu nen behöver generellt sett för bättras. Tätortstrafik i Höör, Orup, Sä tofta, Ringsjöbandet, tåg stopp i Tjör narp samt fler avgångar med Pågatå gen, Kustpilen, Öresundstågen m.m. är ytterligare öns kemål. Målsättningen är att öka kollek tivtrafi kens andel av persontrans porterna. Skapa bra skolor och stimulera kulturell verksam het. Skolor med god standard betyder mycket vid val av boendeort. Kulturell aktivitet - musik, teater och konst - ökar kommunens attraktivitet. 24

11 Höörs kommun på 2000-talet Utvecklingsstrategier Attraktiva och naturnära boendemiljöer Stimulera ökad företagsetablering Förbättra infrastrukturen Levande landsbygd och ökad turism 25

12 Bakgrund Sedan mycket lång tid har Höörs kommun, tack vare den vackra naturen och rena luf ten, haft stor betydelse för rekreation, vård och re habili tering i hela Skåne. Under de senaste åren har antalet invånare ökat kraftigt. Nya bo stads områden har vuxit fram och ett stort antal fri tidshus har omvandlats för permanentboende. Det faktum att Öresundsförbindelsen sam manbinder Danmarks huvudstad, Köpen hamn, med Sveriges tredje största stad, Malmö, är något som måste beaktas i framtidsprognoserna. Öresunds regionen som består av Själland och Skåne, har cirka tre miljoner invå nare. Utvecklingspo tentialen i Öresundsregionen är mycket stor. Antalet ut bildningsplatser inom universitet och högsko lor är t.ex. det största inom Norden. Öresundsregionen förväntas få en gemen sam arbets- och bostadsmarknad. Även områden som kultur, nöje, handel, rekrea tion etc., kom mer att stimuleras och påver kas tack vare Öresundsbron. Många har uttalat att Öresundsregionen kommer att bli Nordens mest dynamiska och betydelse fulla region. Höörs kommun har ett centralt läge mitt i Skåne. Det nya, enade Skåne som ett län, har markerat Höör än mer på kartan. Även i den geografiskt sett större Öresundregio nen har Höör ett läge som är mycket gynn samt för den långsiktiga utvecklingen. Sedd från Malmö, Lund och Kö pen hamn, är Höörs kommun den mest nära kommunen med stora sammanhängande natur- och skogsområ den av värde. Detta är en stor konkur rens fördel för kommunen. De mest påtagli ga förändringarna eller förstärkning arna, jäm fört med nuvarande förhållanden, förväntas ske inom boende, företagsetable ring och turism. Företagsetablering Genom närheten till de större städerna i regio nen kan en ökad etablering av fö retag förväntas. De branscher som med ganska stor säkerhet kommer att kunna dra nytta av regionens expan sion är kursoch konferensanläggningarna, där återigen naturmiljön och kommunika tionsmöj ligheterna är viktiga. Sjuk- och vårdhem, som är en stor sektor inom kommunen, kommer att ha nytta av att verka inom en större region. Antalet små tjänsteföretag förväntas också öka och di stansarbete kommer att få större betydelse. Turism Öresundsförbindelsen förväntas öka rörligheten i regionen och därmed kommer ett större antal danskar och tyskar att välja Höörs kommun för kortare eller längre vistelser. Naturen, Ringsjön, fiskemöjligheterna och Skånes Djurpark är några exempel som lockar många besökare till kom munen. Boende Kommunens läge nära Lund, Malmö och bro fästet samt goda pend lingsmöjligheter med tåg och bil, gör att Höör kommer att bli ännu mer attraktiv som boendeort. Naturnära boen demil jöer med slätt, skog och sjöar kommer att vara viktiga för marknadsföringen av Höör i en expansiv Öresundsregion. 26

13 Höörs kommun på 2000-talet KÖPENHAMN DANMARK Helsingborg HÖÖR Öresund Ängelholm Landskrona Eslöv Lund Hörby MALMÖ Hässleholm Ystad Kristianstad Simrishamn Trelleborg Rönne BORNHOLM Öresund Helsingborg Ängelholm Landskrona Eslöv Lund HÖÖR Hörby Hässleholm Kristianstad Utvecklingsstrategier Ö s t e r s j ö n Simrishamn Sassnitz Ystad Trelleborg Travemünde Lybeck Rostock TYSKLAND Swnoujscie POLEN Öresunds- och Östersjöregionen Skånes motorvägsnät 2005 ESLÖV LUND MALMÖ HÄSSLEHOLM KRISTIANSTAD HÖRBY ESLÖV LUND MALMÖ HÄSSLEHOLM KRISTIANSTAD HÖRBY Inpendling till Höörs kommun Utpendling från Höörs kommun 27

14 1

15 Strategi Attraktiva boendemiljöer med närhet till naturen, god tillgänglighet och läget mitt i Skåne i en växande Öresundsregion, ska göra Höör än mer efterfrågad som boendekommun. Detta ska ske genom en medveten planering och gestaltning av stadsmiljön och grönstrukturen. Bostadsmiljön ska kännetecknas av god arkitektonisk utformning, omväxling och trygghet. Boendestrukturen utvecklas genom att områden lokaliseras i bra kollektivtrafiklägen, genom utveckling och permanentning av befintliga fritidshusområden. Vägarna till och från kommunen behöver generellt sett förbättras. Genom utveckling av kollektivtrafiken samt tågstopp i Tjörnarp kan möjligheten att åka kollektivt förbättras. Målsättningen är att öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna. Förslag till åtgärder Det skall finnas utrymme att bygga 1000 lägenheter under en 20 årsperiod Utbyggnad främst i stationsnära lägen, Höör Väster och Centrum Genom ett brett utbud av bostäder öka möjligheten att välja läge och boendeform Fritidsbebyggelse i tätorternas närområde ges möjlighet att omvandlas till åretruntboende av god kvalité Nya grupper för fritidshus placeras nära befintliga bebyggelsegrupper och så att de stödjer servicestrukturen Fördjupning av översiktsplanen görs för Höörs Centrum, Ringsjöbandet, Frostavallen-Djurparken, Höör Öster och Tjörnarp Grönstrukturprogram upprättas för Höörs tätort och närområde Plan upprättas för grönstråken från Höörs tätort till målpunkterna i det omgivande landskapet Frilufts- och rekreationsplanering för bl.a. områdena Sätofta hed, Stenskogen, Orup och Fogdarödsskogen Minska genomfartstrafik genom utbyggnad av väg 23 öster om Höörs tätort samt genom åtgärder på befintlig väg 23 göra vägen mindre attraktiv för genomfartstrafik Förbättra förutsättningarna för utbyggnad av cykelnätet genom att arbeta fram en cykelplan Förbättra, bibehålla och utveckla Ringbuss- och närtrafiken för att underlätta utnyttjandet av kollektivtrafiken Attraktivt boende 29

16 Bostäder Mål och riktlinjer Det övergripande målet att göra Höör än mer attraktiv som boendekommun, förutsätter att det erbjuds bra bostäder i attraktiva, trivsamma och välordnade områden. Mark- och planberedskapen ska möjliggöra en jämn och planerad expansion för kommunen. Det ska finnas möjlighet till samtidig utbyggnad i några olika typer av områden så att variation vad gäller bostäder och miljöer kan erbjudas. Vid planering av bostadsområden ska stort avseende fästas vid möjlighet till naturnära boende, god arkitektonisk utformning, sociala aspekter, service, rekreation samt möjlighet till väl utprovad alternativ teknik inom t.ex. energi och avlopp. På kort sikt bör bostadsbyggandet koncentreras till redan påbörjade och planlagda områden. Därutöver bör prioriteras ej planlagda områden i etapp 1. Utbudet av bostäder ska vara differentierat och kunna tillgodose olika önskemål om upplåtelseformer, hustyper, lägenhetsstorlek och ekonomisk insats. Nya bostadsområden bör lokaliseras nära, eller på cykelavstånd till pågatågsstation, busslinje och centrum. Områden för fritidshus i tätorternas närområde bör, t.ex. genom ändrade planbestämmelser, göras mer attraktiva för permanentboende. Utbyggnadsområden Förutsättningen för att det ska byggas fler bostäder och lokaler i Höör är att det erbjuds tillräcklig kvantitet utbyggnadsområden och lägen där någon är intresserad av att bygga. För att ständigt kunna erbjuda ett brett utbud av bostadsalternativ planläggs bostadsområden parallellt i följande typer av områden: Stationsnära boende Höör Väster (1): blandad bebyggelse i naturnära läge. Centrum (6): blandad stadsbebyggelse med närhet till service. Mejeriet (3): stadsbebyggelse i centrum. Sjönära boende Ringsjöbandet (5): gles bebyggelse i natur. Park och skogsnära boende Park och skogsnära boende Orups Park (4): blandad bebyggelse med hus i park. Karlslund (2): villa- och radhus nära skog. Gyldenpris (7) Höör Öster (8) Boende i mindre samhällen Tjörnarp (9) Norra Rörum (10) Snogeröd (11) Utbyggnadsordning Utbyggnaden föreslås ske i etapper enligt vidstående tabell. Vardera etapp innehåller cirka 500 lägenheter. Vid en utbyggnad med i snitt 50 lägenheter per år motsvarar etapperna en tioårsperiod. Den huvudsakliga utbyggnaden förväntas ske i och kring Höörs tätort. Därutöver skall eftersträvas en mark- och planberedskap i Tjörnarp, Norra Rörum och Snogeröd för att ge förutsättningar för en basservice i dessa orter. Exempel på möjlig utbyggnad (50 lägenheter/år) OMRÅDE Etapp 1 Etapp 2 Reserv Antal lgh OMRÅDE Etapp 1 Etapp 2 Reserv Antal lgh 1. Höör Väster Gyldenpris Karlslund Höör Öster Mejeriet Tjörnarp Orups park Norra Rörum Ringsjöbandet Snogeröd Centrum Mindre grupper, enstaka hus 50 TOTALT cirka

17 Bostäder Attraktivt boende Hässleholms kommun Klippans kommun 10 NORRA RÖRUM Hallaröd TJÖRNARP 9 Munkarp 1 8 Eslövs kommun HÖÖR 5 Sätofta Hörby kommun V. Ringsjön Ängsbyn Ö. Ringsjön SNOGERÖD 11 Rolsberga Översiktsplan Höörs kommun Satsarp Bostäder utbyggnad Skala km Löberöd Ringsjöbandet Utbyggnadsområde 31

18 Bakgrund och motiv Allmänna förutsättningar Höörs kommun kommer med stor sannolikhet att fortsätta vara en attraktiv kommun att bosätta sig i. Öresundsbron får stor betydelse för hela Skåneregionen. Företagssamheten väntas öka i regionen. Arbets- och bostadsmarknaden kommer att innefatta ett större geografiskt område än idag, eftersom kommunikationsmöjligheterna blir avsevärt förbättrade genom utökad kollektivtrafik, Öresundsbro, Citytunnel samt nya vägar. Även den nya länsindelningen är positiv i detta hänseende. Genom Öresundsförbindelsen och den expansion som väntas ske i regionen, kommer kommunen främst att påverkas inom områdena boende och näringsliv/turism. Möjligheten att bo i naturnära Höör och kunna pendla till Lund, Malmö och t.o.m till Köpenhamn bedöms attrahera en del bostadssökande. Informationsteknikens möjligheter att arbeta på distans kan också på sikt bidra till en fortsatt stor inflyttning. Översiktsplanen behandlar markanvändningen för bostäder under kommande årsperiod. Utbyggnadstakten är svår att bedöma och delvis svår att påverka för kommunen. Översiktsplanen har inte till syfte att ange någon exakt utbyggnadstakt utan mer ange vilka områden som är tänkta att tas i anspråk för bostäder respektive verksamheter och en ungefärlig prioriteringsordning mellan olika områden. De områden som anges för bostadsbyggandet kommer att ha en betydande överkapacitet i förhållande till en trolig befolkningsökning. Det är emellertid viktigt att ha marginaler för att kunna anpassa utbyggnaden till eventuella ändringar av förutsättningarna i samhällsutvecklingen. För varje område som innebär större påverkan på miljön ska i ett tidigt skede av planeringen göras en behovsbedömning om MKB. Denna prövning avgör om MKB ska göras. Faktorer som markinnehav, ändringar i energiförsörjningen, transportekonomiska förhållanden m.m. kan förändra prioriteringen. Det kan medföra att ett område faller ur ramen för ett annat, som bättre tillgodoser det då möjliga och önskvärda. I valet av turordning för planering och genomförande måste ett varierat och tillräckligt utbud eftersträvas. Variationen skall avse typ av bostad, det geografiska läget och kostnaderna för boendet. Befolkning och byggande Bostadsbyggandet låg under 1990-talet på en mycket låg nivå. Detta berodde bl.a. på avskaffandet av det statliga bostadslånen, kopplingen mellan kravet på lånefinansieringen och räntebidraget samt 1990-talets arbetslöshet. En följd blev att många hushåll fick svårt att klara boendekostnaderna i nyproduktion. Bostadsbyggandet håller sakta på att öka från denna låga nivå. De som bygger idag får räkna med högre boendekostnader än tidigare som en följd av minskade subventioner och högre realränta. Förändringarna i finansieringen innebär också begränsade möjligheter för kommunen att styra bostadsbyggandet. Genom planering och utnyttjande av planmonopolet kan kommunen bestämma var och när detaljplaner skall upprättas och antas. Utbyggnadsbehovet i ett längre perspektiv är mycket osäkert. Det grundläggande bostadsbehovet styrs av befolkningsutvecklingen och befolkningens ålderssammansättning. Men det är hushållens ekonomi och kostnaderna i nyproduktionen som avgör i vilken utsträckning detta bostadsbehov kan komma till uttryck som faktisk efterfråga. Osäkerheten om framtiden gör det angeläget att ha en hög planberedskap så att kommunen snabbt kan möta förändringar på bostadsmarknaden. En möjlighet är då att utforma planen med förhållandevis väl tilltagna utbyggnadsreserver. Detta bör kombineras med en tydlig strategi för hur och i vilken ordning dessa skall tas i anspråk och vilka omständigheter som den valda strategin baserats på. Utbyggnadsstrategin bör omfatta både kort och lång sikt samt såväl högre som lägre utbyggnadstakt. Folkmängden i Höörs kommun har vuxit kraftigt sedan kommunen bildades Under perioden byggdes i genomsnitt 70 nya lägenheter per år. Som mest har bostadsbyggandet varit uppe i 130 lägenheter per år. Under slutet av 1990-talet var, liksom i stora delar av landet, bostadsbyggandet ganska lågt. Genomsnitt per år under perioden: 70 lgh Genomsnitt 10 senaste åren: 56 lgh Genomsnitt 15 senaste åren: 56 lgh Genomsnitt 20 senaste åren: 65 lgh 32

19 Bostäder Attraktivt boende Funkishus från 1940-talet Kvarteret Åtorp byggt i början på 1990-talet 33

20 Höör Väster. Idéskiss Gården White arkitekter Höör Väster. Idéskiss Ängsby White arkitekter Höör Väster. Idéskiss flerbostadshus FOJAB arkitekter Orups Park. Idéskiss flerbostadshus FFNS arkitekter 34

21 Bostäder Områden med fritidshus Bostadsbehovet kan tillgodoses inte bara genom nyproduktion, utan också genom att fritidshus ändras till permanenthus. Antalet personer som flyttat in i fritidshus för permanentboende har ökat. Sammantaget har Höörs kommun således varit attraktiv som boendeort sedan lång tid tillbaka. Antalet fritidshus i kommunen är cirka stycken. Huvuddelen av dessa ligger i närheten av Höör, Ringsjön och Tjörnarp. En översiktlig studie av befolkningsutvecklingen i fritidshusområdena söder och väster om Höör visar att befolkningen har ökat med cirka 170 personer åren , vilket motsvara cirka hushåll. För att få en uppskattning om hur stor kapacitet det finns för övergång från fritidshus till permanenthus har tre områden undersökts noggrannare. Materialet tyder på att det finns ett relativt stort antal fritidshus i Stanstorp- Ormanäs som kan omvandlas till permanenthus. Totala antalet hus inom Ringsjöbandet är cirka 800. Område antal året- andel hus runt åretrunt Ringsjöhöjden/ Ekbacken % Bokeslund % Karlarp % Attraktivt boende Befolkning i fritidsområde runt Höör Område förändring Ringsjöbandet Bokeshall Karlarp Totalt Mer översiktligt har hela Ringsjöbandet studerats. Preliminära resultat visar att 80-90% av husen inom områdena Nyby- Sätofta- Jägersbo- Ljungstorp är permanentbostäder medan cirka 50% av husen inom områdena Stanstorp- Ormanäs används för permanentboende. Fritidsbebyggelse i området Ringsjöhöjden-Ekbacken 35