Attityder till religiösa personbenämningar

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk EXAMENSARBETE 15hp Svenska språket/nordiska språk C HT 2018 Attityder till religiösa personbenämningar Cecilia Johansson Martinelle Handledare: Carin Östman Institutionen för nordiska språk

2 Sammandrag I denna studie kombineras språkvetenskap och religionsvetenskap i syfte att undersöka studenters undermedvetna språkattityder till tre religiösa personbenämningar: muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). Deltagarna består av studenter över hela Sverige och majoriteten har könsidentitet kvinna samt är i åldern år. Deltagarnas språkattityder undersöks genom en enkätundersökning med ett matched guise-test och semantisk differential. Resultaten tyder på att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa konnotationer än framförallt muslim(er) men även hindu(er). Muslimer rankas exempelvis som mer hänsynsfulla och intelligenta än kristna. Hinduer rankas exempelvis som mjuka medan kristna exempelvis rankas som mer dumma än hinduer och muslimer samtidigt som de rankas som hänsynsfulla och sympatiska. Attityderna till dessa tre personbenämningar verkar med andra ord följa ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) skapar flest positiva konnotationer, tätt följd av hindu(er) och sist personbenämningen kristen(-na) som skapar positiva och negativa konnotationer. Nyckelord: språkattityder, språkvetenskap, religionsvetenskap, matched guise-test, religiösa personbenämningar, attityder, kristen, muslim, hindu 2

3 Innehåll Sammandrag 2 1 Inledning Syfte Frågeställningar Disposition 6 2 Bakgrund och forskningsöversikt Det religiösa landskapet Språkattityder 7 3 Metod och material Material och urval Tillvägagångssätt Val av text Kodning av data Forskningsetiska överväganden Metoddiskussion 14 4 Resultat Undermedvetna attityder Solidaritets- och statusdimensioner Jämförelser mellan personbenämningarna Minst vanliga svarsalternativ Sammanfattning 23 5 Diskussion Attityder till religiösa personbenämningar Vidare forskning 27 Litteratur Bilagor Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Diagram per text Bilaga 3. Diagram per text och variabel 3

4 Tabeller Tabell 1 Antalet deltagare per text och utifrån variabel 9 Tabell 2 Frågor och adjektivpar i enkäten 11 Tabell 3 Svar i procent per adjektiv och utifrån dimension 16 Tabell 4 Sammanställning av ytterligheterna per text och fråga i procent 18 Tabell 5 De två vanligaste svarsalternativen per fråga och text i procent 20 4

5 1 Inledning Dagens samhällen är globala, mångkulturella och flerspråkiga. I och med det globaliserade flödet av människor har språkkontakter och kulturella utbyten för många blivit en del av deras vardag, inte minst i Sverige efter 2015 års rekordstora invandring. Kulturella utbyten, flerspråkighet och kulturkrockar har länge studerats och är idag av stor vikt för vår förståelse av världen, våra samhällen och människan. Språket och de attityder och föreställningar språket väcker hos människor speglar de normer ett samhälle präglas av, eller som Olle Josephson skriver i tidskriften Språkvård: Språkbrukarna och maktförhållandena mellan dem avgör ordens betydelse [..] (Josephson 2004:3). Vad betyder ord som kristen, muslim och hindu i Sverige idag? Vilka attityder och föreställningar väcker de? Enligt tidigare forskning finns det föreställningar om svenskar att de kan välja att vara kristna medan muslimer är muslimer (se 2 Bakgrund och forskningsöversikt), föreställningar som kanske kan anses återspeglas i religiösa personbenämningars ordklassindelningar. Kristen klassas som adjektiv medan muslim och hindu, samt religiösa personbenämningar för de övriga världsreligionerna, klassas som substantiv enligt SAOL. Attityder till religiösa personbenämningar tycks vara relativt outforskat inom språkvetenskap medan föreställningar om religioner studerats länge inom religionsvetenskap. I ett försök att kombinera dessa två discipliner undersöks här studenters undermedvetna attityder till de tre religiösa personbenämningarna muslim(er), hindu(er) och kristen(-na). 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka studenters undermedvetna attityder till de religiösa personbenämningarna muslim(er), hindu(er) och kristen(-na) Frågeställningar o Skiljer sig de undermedvetna attityderna åt mellan respektive religiös personbenämning? o Vad kan en analys utifrån status- och solidaritetsdimensioner säga om studenters undermedvetna attityder till respektive religiös personbenämning? 5

6 1.2 Disposition Uppsatsen är disponerad i fem avsnitt i följande ordning: 1 Inledning där syfte och frågeställningar beskrivs. 2 Bakgrund och forskningsöversikt där religionsvetenskaplig forskning presenteras som bakgrund till studien samt det aktuella forskningsläget och teori rörande språkattityder. 3 Metod och material där vald metod, urval och tillvägagångssätt presenteras. 4 Resultat där resultaten redovisas i tabellform och textform och 5 Diskussion där resultaten diskuteras utifrån syfte och frågeställningar med koppling till teori och tidigare forskning. 6

7 2 Bakgrund och forskningsöversikt Nedan beskrivs först aktuell religionsvetenskaplig forskning för att delge läsaren de bakgrundskunskaper som är relevanta för föreliggande studie. Därefter beskrivs den teori som ligger till grund för studien och sist redovisas relevant språkattitydforskning. 2.1 Det religiösa landskapet Religionsvetenskaplig forskning indikerar att islam och muslimer ger, och länge har gett, upphov till negativa föreställningar i väst 1, även om detta möjligtvis håller på att förändras och då framförallt bland utbildade unga kvinnor i storstadsområden. Forskning tyder även på att traditionell islam uppfattar väst som ett problem eller ett hot (Sorgenfrei 2018: ; Larsson 2009: , ; Waines 2009: ; Selengut 2009: ). Samtidigt ökar intresset för individuell, andlig religiositet inspirerad av indiska religioner i väst (exempelvis mindfulness och yoga) och föreställningar om hinduism och buddhism verkar till stor del ge positiva associationer (Heelas & Woodhead 2005:1, 41-46, 52-53, 60, 68-75; Hammer 1998:85, 91-98, 289, , ; Thurfjell 2013: ; Pfändtner 2013: ). Traditionell religion och religiös tro och praktik är något svenskar överlag verkar vara likgiltiga inför (Zuckerman 2009:55-57). Samma tendens verkar finnas i Storbritannien där intresset för traditionell kristendom sjunker. Samtidigt ökar intresset för andlig religiositet (Heelas & Woodhead 2005:41-42, 45, 52-53). Hagren Idevall visar i en språkvetenskaplig studie att kristen (och svenskar) skapar fler positiva konnotationer i jämförelse med islam och muslim i kommentarsfält på nyhetssajter (Hagren Idevall 2015:56) samt att Generaliserande och kategoriska stereotyper om islam och muslimer re_produceras som stabila och igenkännbara [..] (Hagren Idevall 2016:53). Föreställningar om muslimer och islam bygger med andra ord på uppfattningen att muslimer och islam är på ett visst sätt (Hagren Idevall 2016:53) medan [..] kristna svenskar [konstrueras] som självständiga individer som har ett frigjort förhållande till sin religion. (Hagren Idevall 2015:56). 2.2 Språkattityder Språkattitydsstudier med fokus på religiösa personbenämningar, ord eller språkbruk verkar inte ha genomförts. Fokus verkar istället främst ha legat på pronomenet hen och lånord bland annat. Föreliggande studie tar avstamp i teorier om språkattityder, vilka redogörs för nedan. Först 1 I betydelsen västerlandet (Europa, Amerika och Australien). SAOL (2015) 7

8 beskrivs kort Daniel Wojahns perceptionsstudie De personliga pronomenens makt (2013) eftersom den studien har inspirerat val av ämne och tillvägagångssätt i föreliggande studie. Wojahn gjorde en enkätundersökning som bestod av en text och frågor till texten. I de olika textversionerna användes olika personliga pronomen som han, hon, han/hon, hen och så vidare. Studien visar att olika personliga pronomen ger upphov till olika föreställningar om personen i texten. Föreliggande studie skiljer sig från Wojahns studie på så sätt att här undersöks attityder istället för föreställningar samt att denna studie undersöker religiösa personbenämningar. Av relevans för denna studie är dock Wojahns resultat som visar att olika ord ger upphov till olika föreställningar, och därmed även till olika attityder. Två andra studier som varit viktiga är Bijvoets avhandling Sverigefinnar tycker och talar från 1998 samt Ida Melanders C-uppsats Svenska med eller utan engelska?. Dessa har använts som förebilder gällande metod och beskrivs därför närmare i metodavsnittet. Härefter följer en beskrivning av det teoretiska ramverket för studien. Den definition av språkattitydsbegreppet som används här grundar sig i den vanligt förekommande definitionen som lyder [..] any affective, cognitive or behavioural index of evaluative reactions toward different language varieties or their speakers. (Ryan m.fl. 1982:7; Bijvoet 2013:129). Eftersom föreliggande studie undersöker språkattityder gentemot språkliga uttryck och/eller ord preciseras definitionen ovan med tillägget samt gentemot olika språkliga uttryck och enskilda ord. (Bijvoet 2013:129; Bijvoet 1998:33). Språkattityder består med andra ord av uppfattningar om och känslomässiga värderingar av språkliga varieteter, ord, uttryck med mera samt beredskap att utföra handlingar i enlighet med dessa. Språkattityder säger inget om ordet (eller varieteten) i sig utan om de föreställningar vi kopplar till ordet eller varieteten och kan, liksom attityder överlag, vara medvetna eller undermedvetna (Bijvoet 2013: ). Attityder består av tre komponenter: a) en kognitiv komponent, b) en affektiv komponent och c) en konativ (intentionell) komponent. Enklare uttryckt kan man säga att det handlar om en individs vetande, känslor och handlingsberedskap inför ett attitydobjekt. skriver Bijvoet (2013) på s 124. Relevant för den här studien är den kognitiva och den affektiva komponenten eftersom deltagarnas uppfattningar och föreställningar om samt känslomässiga värderingar av de religiösa personbenämningarna undersöks (Bijvoet 2013:124). Attityder har utöver dessa komponenter även olika funktioner: a) den kognitiva orienteringsfunktionen, b) den affektiva eller evaluativa funktionen, c) den ego-defensiva funktionen och d) den instrumentella funktionen. Fokus ligger på funktion a, b och d i föreliggande studie och därför presenteras dessa kort. Attityder hjälper oss att [..] skapa 8

9 ordning i den kaotiska, fysiska världen runt omkring oss. (Bijvoet 2013:127). Genom att kategorisera och generalisera omvärlden hjälper den kognitiva orienteringsfunktionen oss att strukturera och därmed lättare förstå den komplicerade verkligheten. Detta påstående om tillvaron har inspirerat val av syfte i föreliggande studie då fokus ligger på att undersöka attityder till de religiösa personbenämningarna på ett generellt plan, det vill säga vilka undermedvetna attityder som går att utläsa gentemot kategorierna kristna, muslimer och hinduer. Den affektiva eller evaluativa funktionen hjälper oss i identitetsskapande, både på individ- och gruppnivå. Positiva attityder till den egna gruppen stärker självuppfattning och gruppsammanhållning. På så sätt uppstår en tudelning i ingrupp (eng. Self ) och utgrupp (eng. Other ). (Bijvoet 2013:128). I anslutning till den affektiva eller evaluativa funktionen kan ett maktperspektiv tillämpas. Den instrumentella funktionen hos attityder kan bidra till att upprätthålla maktförhållanden med syfte att [..] förbättra en individs egen position [..] eller för att tillfredsställa den egna gruppens behov. (Bijvoet 2013:128). Den instrumentella funktionen kan med andra ord legitimera hierarkier där majoritetens privilegier förstärks i förhållande till minoriteter (Bijvoet 2013: ). Två dimensioner som har stor inverkan på normer rörande språkattityder är status- och solidaritetsdimensionerna. Språkattitydsnormer återspeglar den maktbalans som råder på så sätt att språkvarieteter med hög social status, förknippad med prestige, värderas mer positivt än språkvarieteter med lägre social status (Bijvoet 1998:33-34). Inom lågstatusgrupper kan språkliga varieteter med, ur majoritetens ögon, låg status anses ha hög status av gruppmedlemmarna. Gruppmedlemmarna kan uppleva solidaritet med deras egen språkvarietet och därför hålla fast vid varieteten (Bijvoet 2013: ). Dimensionerna används vid analys av resultaten på så sätt att de adjektiv som ingår i undersökningen kan kopplas till respektive dimension (se metod- och resultat- och diskussionskapitlen). Exempelvis speglar adjektiven osäkra trygga deltagarnas känsla av solidaritet med den undersökta varieteten/ordet. 9

10 3 Metod och material Detta kapitel behandlar material och urval, val av metod och det konkreta tillvägagångssättet samt utformning av enkäten och bearbetning av data. Sist diskuteras även forskningsetiska överväganden och en metoddiskussion förs. 3.1 Material och urval Materialet består av 111 enkätsvar inhämtade genom en webbenkät. Deltagarna kontaktades genom bekvämlighetsurval då länken till webbenkäten lades ut i fem Facebook-grupper för studenter vid svenska universitet. Dessa grupper är: Dom kallar oss studenter (allmän grupp för Örebrostudenter), Student i Linköping, Lärarstudenter Stockholms universitet, Språkvetarprogrammet (språkvetarstudenter vid Uppsala Universitet) samt Lärarstudenter (och nya lärare) som är en nationell grupp. I Tabell 1 redovisas deltagarna (Lantz 2011:51-52). Tabell 1. Antalet deltagare per text och utifrån bakgrundsfaktorer Text 1 Antal % Text 2 Antal % Text 3 Antal % Könsidentitet Kvinna 22 59% 38 81% 19 70% Man 15 41% 9 19% 8 30% Annat alternativ 0 (2*) 0% 0 0% 0 0% Ålder år 24 65% 35 74% 19 70% år 8 21% 8 17% 8 30% år 4 11% 4 9% 0 0% 46 år eller äldre 1 3% 0 0% 0 0% Studieinriktning Teknisk/naturvetenskaplig 6 16% 7 15% 7 26% Utbildningsvetenskaplig 3 8% 3 6% 3 11% Filosofisk/humanistisk 14 38% 22 47% 11 41% Samhällsvetenskaplig 14 38% 15 32% 6 22% Medicinsk/farmaceutisk 0 0% 0 0% 0 0% Uppväxtland Sverige 36 97% 43 91% 25 93% Annat land i Europa 0 0% 4 9% 1 3,5% Annat land utanför Europa 1 3% 0 0% 1 3,5% Totalt * bortfall 10

11 Som går att utläsa av Tabell 1 är fördelningen utifrån bakgrundsfaktorer könsidentitet, ålder, studieinriktning och uppväxtland inte jämnt fördelad. Urvalet är med andra ord relativt homogent där majoriteten av de svarande är personer med könsidentitet kvinna i åldern år med huvudsaklig filosofisk/humanistisk eller samhällsvetenskaplig studieinriktning och som ser Sverige som sitt uppväxtland. Analys av resultaten utifrån dessa bakgrundsfaktorer visade inga större mönster, likheter eller skillnader. Därför redovisas inte resultat utifrån bakgrundsfaktorerna. Den som är intresserad hänvisas till diagrammen över data utifrån bakgrundsfaktorer i Bilaga Tillvägagångssätt Metodmässigt utgör Ellen Bijvoets avhandling Sverigefinnar tycker och talar från 1998 och Ida Melanders C-uppsats Svenska med eller utan engelska? från 2013 inspirationskällor till föreliggande studie. Bijvoet undersökte med hjälp av matched guise-test sverigefinnars attityder till valda finska och svenska varieteter (Bijvoet 1998:47) och Melander undersökte genom en enkät om engelska ord i för övrigt svenska texter påverkar läsares uppfattningar om texten samt om textförfattaren (Melander 2013:4-5). Inom språkattitydforskning är matched guise-test med semantisk differential vanligt förekommande (Bijvoet 1998:40). I föreliggande studie har en textbaserad variant av matched guise-test använts. Konkret innebär det att deltagarna i studien har svarat på en webbenkät där de har läst en av tre texter om hur hinduer eller muslimer eller kristna firar högtider samt hur de ser på livet och därefter svarat på frågor rörande innehållet och personerna som beskrivs i texten. Webbenkäten utformades i Google formulär och består av tre avsnitt: a) bakgrundsfrågor, b) val av text och c) frågor till vald text. I inledningen till enkäten beskrivs syftet, utformningen och antalet frågor (Hultåker 2012:141). Deltagarna upplyses även om att deltagande är frivilligt samt att alla svar hanteras anonymt, i enlighet med forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet). Vid val av text finns tre alternativ: Text 1 (som beskriver muslimer), Text 2 (som beskriver hinduer) och Text 3 (som beskriver kristna) (se Bilaga 1). Deltagarna vet vid detta stadie inte vad texterna handlar om. Därefter ombeds deltagarna att läsa texten och sedan svara på 12 frågor om innehållet och om personerna i texten. Frågorna är, i enlighet med syftet, utformade som åsikts- och attitydfrågor och skapades med Trosts rekommendationer i åtanke för att öka validiteten och reliabiliteten i studien. Exempelvis bör negationer undvikas, frågorna ska vara korta och koncisa och inte innehålla värdeladdade eller krångliga ord (Trost 2012:65-91). Svarsalternativen består av en semantisk differential med sex svarsalternativ, utan ett 11

12 neutralt alternativ (se 3.4 Metoddiskussion), och för att stärka validiteten och reliabiliteten ytterligare varierar riktningen på skalan mellan positiv negativ och negativ positiv i syfte att bibehålla deltagarnas fokus (Bijvoet 1998:53; Cohen m.fl. 2018:484). Frågor och adjektivpar redovisas i Tabell 2 nedan. De sex svarsalternativen består av exempelvis mycket osäkra, ganska osäkra, lite osäkra, lite trygga, ganska trygga, mycket trygga. Adjektivparen är hämtade ur Osgoods förteckning och valdes med den religionsvetenskapliga forskning som beskrevs i bakgrundsavsnittet i åtanke och med utgångspunkt i en fördelning mellan status- och solidaritetsdimensionerna (Osgood, Suci & Tannenbaum 1957:53-61; Bijvoet 1998:52-53). Fördelningen av dimensionerna grundar sig i Ryans resonemang (Ryan 1979: ). Tabell 2. Frågor och adjektivpar i enkäten Fråga 1-4: Hur uppfattar du innehållet i texten? Adjektivpar Högtidligt Vardagligt Omodernt Modernt Varmt Kallt Obekant Bekant Dimension Fråga 5-12: Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? - Hänsynsfulla Status Solidaritet Solidaritet Påträngande Osäkra Trygga Flitiga Lata Osympatiska Sympatiska Mjuka Hårda Intelligenta Dumma Misslyckade Framgångsrika Omoderna Moderna Dimension Solidaritet Solidaritet Status Solidaritet Solidaritet Status Status Status Alla adjektivpar kan inte delas in i solidaritets- och statusdimensionerna. Detta gäller adjektivparet HÖGTIDLIGT VARDAGLIGT. Adjektivparet valdes trots detta då adjektiven är relevanta för ämnet religion. 12

13 Föreliggande studie föranleddes av tre pilotundersökningar för att stärka validitet och reliabilitet i studien. Den sista och största med 97 svar visade på problem i enkäten vilket ledde till att det neutrala svarsalternativet togs bort. Detta diskuteras närmare i metoddiskussionen Val av text Texten hämtades ur Relief Livsvägar av Nils-Åke Tidman och Kerstin Wallin, ett läromedel i religion på gymnasiet. Valet av just texttypen läromedelstext gjordes med studiens validitet i åtanke, de flesta studenter i Sverige är bekanta med läromedelstexter i religion på gymnasiet. I syfte att stärka validiteten ytterligare togs värderande inslag i texten bort för att i studien enbart ha en neutral och beskrivande text. Detta för att mäta deltagarnas attityder till de religiösa personbenämningarna och inte attityder gentemot exempelvis texten i sig. Att texten beskriver de tre religionerna på ett generellt plan där dels sekulära och dels mer troende personer inom varje religion beskrivs valdes medvetet då syftet med studien är att undersöka deltagarnas attityder till de generella religiösa personbenämningarna och inte till en specifik religiös grupp inom en religion (se 3.4 Metoddiskussion). Samma text användes för de tre religiösa personbenämningarna. Texterna återfinns i Bilaga Kodning av data Enkätsvaren sammanställs automatiskt i Google formulär. För att se typvärde, detaljerad information och eventuella samband krävs dock att enkätsvaren kodas och exempelvis bearbetas i ett Excelark. I Excelarket skapades diagram över svaren för respektive text och utifrån variabel, exempelvis hur studenter med olika studieinriktning svarat. Huruvida semantisk differential ska ses som en intervall- eller ordinalskala råder det delade meningar om. Detta är viktigt att fundera över eftersom det påverkar den statistiska bearbetningen av datan (Bijvoet 1998:55-56; Lantz 2011:33). Föreliggande studies data erhölls genom subjektiv bedömning, utgörs av kategorier, kan rangordnas och saknar matematisk innebörd samt har inte lika stora intervall. Därför hanteras datan som kategoriserbar kvalitativ ordinaldata (Lantz 2011:33-34, 54; Bryman 2011:321; Cohen m.fl. 2018:476, ), vilken vanligen redovisas i cirkel- eller stapeldiagram men på grund av utrymmesskäl används tabeller i föreliggande uppsats. Diagrammen återfinns i Bilaga 2 och 3. Typvärde kan anges för alla variabelskalor men medelvärde går inte att räkna på vid kategoriserbar kvalitativ data. Därmed kan inte standardavvikelse räknas heller (Lantz 2011:60-62). För att få en uppfattning om spridningen bland svaren har dock en analys utifrån data sammanställd i Excelarket gjorts. 13

14 Två fall av bortfall påträffades under kodningen då två svaranden konsekvent valde de yttersta svarsalternativen per fråga i Text 1. Dessa hade valt könsidentitet Annat alternativ (se redovisning i Tabell 1). Kategorierna för bakgrundsfaktorerna ålder och uppväxtland slogs ihop vid sammanställningen av data då vissa kategorier innehöll få eller inga svaranden. Alla ursprungliga kategorier återfinns i Bilaga Forskningsetiska överväganden För att undersöka omedvetna attityder krävs att deltagarna inte förstår syftet med undersökningen fullt ut. Därför har en del forskningsetiska överväganden gjorts. Konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet kan anses vara uppfyllt då deltagare i den här typen av Google formulär automatiskt är anonyma, då resultaten i studien inte används eller utlånas i annat syfte än syftet med studien samt då deltagarna frivilligt deltar i webbenkäten och kan avbryta deltagandet innan de klickar på skicka svar. Gällande informationskravet har dock en del överväganden gjorts då syftet med studien försvårar uppfyllandet av kravet. Information om lärosäte, kurs, min mailadress, deltagarnas anonymitet samt syftet finns med i enkäten och jag som ansvarig har under den tid enkäten legat ute i Facebook-grupperna varit aktiv, närvarande och svarat på frågor som dykt upp. Syftet med undersökningen formulerades såhär i enkäten: Enkäten [..] handlar om hur du uppfattar texter om religion. Syftet beskrivs med andra ord övergripande och i generella drag. På så sätt har balansgången mellan informationskravet och syftet med studien hanterats (Vetenskapsrådet). 3.4 Metoddiskussion Valet av adjektivparet MODERN OMODERN kan ses som problematiskt då dessa begrepp är mångtydiga. Adjektivparet valdes trots det eftersom religionsvetenskaplig forskning visar att traditionell religion överlag uppfattas som omodernt i Sverige medan inslag ur eller andlighet med rötter i indisk religion överlag inte uppfattas som omodernt. Därför ansågs adjektivparet kunna bidra med viktig information om deltagarnas undermedvetna attityder. Val av text samt valet att ha sex svarsalternativ utan möjlighet att svara neutralt på frågorna gav upphov till en del frågor i en av Facebook-grupperna. Texterna beskriver både mer sekulära och mer religiöst troende. Tre personer kommenterade detta och undrade vilka personer enkätfrågorna syftade på: de sekulära eller de mer religiöst troende. Dessa tre personer menade att de inte kunde delta i studien då deras svar endast skulle reflektera deras förutfattade meningar om personer tillhörande den religion som beskrevs i den text de valt. Kommentarerna 14

15 kan med andra ord ses som en indikation på att undersökningen har hög validitet. Å andra sidan kan val av text ifrågasättas. Denna typ av allmänt beskrivande text valdes dock avsiktligen då texttypen och innehållet bedömdes fylla en viktig funktion i förhållande till syftet att undersöka attityder till de kategorier av människor personbenämningarna åsyftar. Som nämndes ovan togs det neutrala svarsalternativet bort efter den sista pilotenkäten. Även detta kritiserades av två av de tre personer som kommenterade texten. Majoriteten av deltagarna i den största pilotenkäten valde det neutrala svarsalternativet. Detta kan ha flera orsaker. Enligt Bryman (2011) och Cohen m.fl. (2018) tenderar deltagare i attitydundersökningar att välja mittenalternativet eftersom en del inte vill tänka igenom frågan och därmed inte tar ställning eller att deltagare hämmas i att uttrycka sin åsikt (Bryman 2011:257; Cohen m.fl. 2018:481). Cohen m.fl. (2018) kallar fenomenet för the central tendency och menar att en lösning på problemet är att använda ett jämnt antal svarsalternativ (Cohen m.fl. 2018:484). Osgood rekommenderar däremot att ha ett neutralt svarsalternativ (Bijvoet 1998:52) och avsaknad av neutrala svarsalternativ kan leda till problem med validitet då deltagare som inte har någon åsikt i frågan tvingas att ta ställning. Dock lyfter Bryman fram undersökningar som visar att neutrala svarsalternativ inte leder till högre kvalité på informationen samt att deltagare som väljer neutrala svarsalternativ egentligen har åsikter i frågan (Bryman 2011:257). Därför togs det neutrala svarsalternativet bort, eftersom religion som ämne är kontroversiellt och därför kan vara svårt att ta ställning i (Cohen m.fl. 2018:481). Det faktum att svarsalternativen i enkäten utgör ett jämnt antal (sex stycken) behöver motiveras enligt Cohen m.fl. (2018 s 484). Det neutrala svarsalternativet hade kunnat ersättas med exempelvis inte alls eller i viss mån (mycket, ganska, lite, inte alls/i viss mån, lite, ganska, mycket) för att behålla sju svarsalternativ. Dock skapar dessa alternativ problem vid tolkning av data. Om en deltagare hade fyllt i inte alls eller i viss mån, menar hen då att hen inte alls eller i viss mån anser att personerna som beskrivs i texten är lata eller flitiga? Dessa mittenalternativ är med andra ord inte uttömmande utan överlappar varandra och därför valdes även de bort. Motiveringen till ett jämnt antal svarsalternativ utgörs sammanfattningsvis av a) problem med ett neutralt svarsalternativ, b) problem med ersättning av det neutrala svarsalternativet för att behålla en sjugradig skala och c) anpassning till ämnet religion som ett känsligt ämne att ta ställning i. 15

16 4 Resultat Nedan redovisas resultaten av enkätundersökningen. Först beskrivs och redovisas de generella mönster som går att utläsa. Därefter beskrivs och jämförs deltagarnas attityder till de tre religiösa personbenämningarna. Sist återfinns en sammanfattning. 4.1 Undermedvetna attityder Resultaten visar att deltagarna överlag hyser positiva attityder gentemot de tre religiösa personbenämningarna. Den personbenämning som sticker ut är kristen(-na) eftersom den ger något fler negativa kopplingar. Svaren för personbenämningen hindu(er) har större spridning i jämförelse med svaren för de andra personbenämningarna och svaren för personbenämningen muslim(er) har minst spridning (för information om spridning se diagram i Bilaga 2). Personbenämningen muslim(er) ger upphov till positiva kopplingar på så sätt att majoriteten av deltagarna uppfattar den kategorin av människor som hänsynsfulla, sympatiska, ganska flitiga, ganska trygga, mjuka, intelligenta, lite framgångsrika, lite moderna och lite omoderna. Personbenämningen hindu(er) tycks inrymma en mer mångfacetterad bild av den kategorin av människor då spridningen bland svaren var högst för Text 2. Överlag gav även hindu(er) upphov till positiva kopplingar såsom ganska sympatiska, trygga, hänsynsfulla, flitiga, mjuka och framgångsrika men även lite omoderna. Kristen(-na) gav som nämnt upphov till positiva och negativa kopplingar. Den kategorin av människor uppfattas av majoriteten av deltagarna som lite flitiga, lite lata, ganska/lite sympatiska, trygga, hänsynsfulla, lite framgångsrika, lite misslyckade, ganska mjuka, lite intelligenta, lite dumma och ganska omoderna. Av utrymmesskäl redovisas diagram över dessa resultat i Bilaga Solidaritets- och statusdimensioner Nedan redovisas resultaten utifrån solidaritets- och statusdimensionerna (se s 8). I Tabell 3 har svarsalternativen delats på mitten i syfte att redovisa hur deltagarna ställer sig till de motsatta adjektiven för respektive text. Tabellen redovisar med andra ord hur många procent av deltagarna som förknippar respektive adjektiv med respektive religiös personbenämning. Adjektiven står i negativ positiv riktning i tabellen (för adjektivparet HÖGTIDLIGT VARDAGLIGT har samma princip följts som vid adjektivparet OBEKANT BEKANT. Huruvida riktningen för HÖGTIDLIGT VARDAGLIGT är negativ positiv kan dock ifrågasättas). 16

17 Tabell 3. Svar i procent per adjektiv och utifrån dimension Dimension Text 1 Muslim Text 2 Hindu Text 3 Kristen Solidaritet Kallt 11% Varmt 89% Kallt 36% Varmt 64% Kallt 44% Varmt 56% Obekant 14% Bekant 86% Obekant 45% Bekant 55% Obekant 19% Bekant 81% Påträngande 5% Hänsynsfulla 95% Påträngande 15% Hänsynsfulla 85% Påträngande 19% Hänsynsfulla 81% Osäkra 19% Trygga 81% Osäkra 23% Trygga 77% Osäkra 22% Trygga 78% Osympatiska 14% Sympatiska 86% Osympatiska 15% Sympatiska 85% Osympatiska 26% Sympatiska 74% Hårda 14% Mjuka 86% Hårda 9% Mjuka 91% Hårda 19% Mjuka 81% - Högtidligt 43% Vardagligt 57% Högtidligt 45% Vardagligt 55% Högtidligt 44% Vardagligt 56% Status Omodernt 24% Modernt 76% Omodernt 53% Modernt 47% Omodernt 48% Modernt 52% Lata 11% Flitiga 89% Lata 15% Flitiga 85% Lata 30% Flitiga 70% Dumma 14% Intelligenta 86% Dumma 21% Intelligenta 79% Dumma 52% Intelligenta 48% Misslyckade 11% Framgångsrika 89% Misslyckade 23% Framgångsrika 77% Misslyckade 33% Framgångsrika 67% Omoderna 54% Moderna 46% Omoderna 57% Moderna 43% Omoderna 70% Moderna 30% Utifrån Tabell 3 kan hävdas att deltagarnas undermedvetna attityder till personbenämningen kristen(-na) är något mer negativa jämfört med deras attityder till muslim(er) och hindu(er). Detta blir tydligt vid exempelvis adjektivparen KALLT VARMT, OSYMPATISKA SYMPATISKA, MISSLYCKADE FRAMGÅNGSRIKA och DUMMA INTELLIGENTA. Exempelvis uppfattas kristna 17

18 av 52% av deltagarna i Text 3 som dumma medan motsvarande siffra för personbenämningarna muslim(er) och hindu(er) är 14% respektive 21%. Tabell 3 visar även, liksom Tabell 5, att personbenämningen hindu(er) upplevs som mer obekant än de övriga personbenämningarna samt att hinduer upplevs som mer mjuka. I övrigt visar Tabell 3 på ett trestegsmönster där personbenämningen muslim(er) kan anses inneha en förstaplats, hindu(er) en andraplats och kristen(-na) en tredjeplats. Resultaten visar med andra ord att deltagarna överlag har positiva undermedvetna attityder gentemot främst muslim(er) men även hindu(er) samt att deltagarnas attityder gentemot personbenämningen kristen(-na) överlag är både positiva och negativa. En analys utifrån solidaritets- och statusdimensionerna visar att deltagarna känner mest solidaritet med personbenämningen muslim(er), därefter hindu(er) och minst solidaritet med kristen(-na). Personbenämningarnas status verkar utifrån resultaten följa samma trestegsmönster där muslim(er) har högst status, hindu(er) hamnar i mitten och kristen(-na) verkar vara den personbenämning med lägst status. Tabell 3 kompletteras av Tabell 4 på nästa sida vilken redovisar hur deltagarna svarat gällande ytterligheterna på skalan. Det vill säga hur många procent som svarat mycket för vardera adjektiv. Adjektivparen står i negativ positiv riktning i tabellen. Den information Tabell 4 ger är, i kombination med Tabell 3, intressant på så sätt att tendenser i resultaten tydliggörs utifrån studiens adjektivpar. Som går att utläsa av Tabell 4 framkommer samma mönster som i Tabell 3 där personbenämningen kristen(-na) verkar ge fler negativa konnotationer än muslim(er) och hindu(er) vid exempelvis adjektivparen KALLT VARMT, PÅTRÄNGANDE HÄNSYNSFULLA, LATA FLITIGA, DUMMA INTELLIGENTA och MISSLYCKADE FRAMGÅNGSRIKA. Exempelvis rankar 13% innehållet i texten om hinduer och 16% innehållet i texten om muslimer som mycket varmt medan motsvarande siffra för texten om kristna är 0%. Vidare rankar 11% av deltagarna i Text 1 muslimer som mycket flitiga, 9% av deltagarna i Text 2 rankar hinduer som mycket flitiga medan ingen av deltagarna i Text 3 rankar kristna som mycket flitiga. 18

19 Tabell 4. Sammanställning av ytterligheterna per text och fråga i procent Mycket Mycket Högtidligt Vardagligt Text 1 Muslim 3% 14% Text 2 Hindu 9% 11% Text 3 Kristen 4% 7% Omodernt Modernt Text 1 Muslim 3% 0% Text 2 Hindu 4% 9% Text 3 Kristen 7% 4% Kallt Varmt Text 1 Muslim 0% 16% Text 2 Hindu 2% 13% Text 3 Kristen 7% 0% Obekant Bekant Text 1 Muslim 8% 22% Text 2 Hindu 9% 13% Text 3 Kristen 4% 33% Påträngande Hänsynsfulla Text 1 Muslim 0% 30% Text 2 Hindu 2% 28% Text 3 Kristen 4% 19% Osäkra Trygga Text 1 Muslim 3% 22% Text 2 Hindu 4% 15% Text 3 Kristen 7% 15% Lata Flitiga Text 1 Muslim 3% 11% Text 2 Hindu 0% 9% Text 3 Kristen 4% 0% Osympatiska Sympatiska Text 1 Muslim 3% 16% Text 2 Hindu 0% 13% Text 3 Kristen 0% 11% Hårda Mjuka Text 1 Muslim 3% 11% Text 2 Hindu 0% 13% Text 3 Kristen 0% 7% Dumma Intelligenta Text 1 Muslim 5% 5% Text 2 Hindu 6% 4% Text 3 Kristen 15% 0% 19

20 Misslyckade Framgångsrika Text 1 Muslim 0% 11% Text 2 Hindu 2% 0% Text 3 Kristen 4% 0% Omoderna Moderna Text 1 Muslim 5% 8% Text 2 Hindu 6% 0% Text 3 Kristen 11% 0% Tabell 4 påvisar även andra tendenser som framkom i Tabell 3 ovan. Exempelvis tendensen att texterna främst upplevs som vardagliga och bekanta men att texten om hinduer upplevs som något mer obekant. Tabell 4 styrker även tolkningen att främst personbenämningen kristen(- na) men även hindu(er) upplevs som mer omoderna än muslim(er) då dubbelt så många av deltagarna i Text 3 (11%) upplever personerna i texten om kristna som mycket omoderna jämfört med deltagarna i texterna om muslimer (5%) och hinduer (6%). Tabell 4 visar avslutningsvis att endast muslim(er) rankas som mycket framgångsrika medan ingen av deltagarna rankar hindu(er) och kristen(-na) som mycket framgångsrika Jämförelser mellan personbenämningarna Tabell 5 på nästa sida redovisar de två vanligaste svarsalternativen per fråga och text. Den information tabellen ger är alltså vilka svarsalternativ majoriteten av deltagarna förknippar med respektive religiös personbenämning. Läsaren kan med andra ord jämföra de vanligaste svaren för de tre texterna (och därmed för de tre personbenämningarna). Exempelvis förknippar majoriteten av deltagarna i Text 1 texten om muslimer med ganska, mycket och lite bekant medan majoriteten av deltagarna i Text 2 förknippar texten om hinduer med ganska bekant och lite obekant. Tabell 5 visar därmed att majoriteten av deltagarna upplever personbenämningen muslim(er) som mer bekant än personbenämningen hindu(er). Tabell 5 visar utöver detta att alla tre personbenämningar rankas som ganska och lite mjuka samt att texterna om hinduer och kristna rankas som mer vardagliga än texten om muslimer, om än med mycket små marginaler (en skillnad som inte framkom i Tabell 3 och 4 ovan). Även Tabell 5 visar på mönstret att personbenämningen kristen(-na) ger upphov till fler negativa associationer än muslim(er) och hindu(er). På nästkommande sidor beskrivs resultaten i tabellen mer ingående och per fråga och svaren jämförs mellan texterna (personbenämningarna). 20

21 Tabell 5. De två vanligaste svarsalternativen per fråga och text i procent Text 1 Muslim Text 2 Hindu Text 3 Kristen Fråga 1 Innehåll 32% ganska högtidligt 30% ganska vardagligt 28% ganska vardagligt 19% ganska högtidligt 30% ganska vardagligt 22% lite högtidligt Fråga 2 Innehåll 49% ganska modernt 27% lite modernt 30% lite omodernt 23% ganska modernt 30% lite modernt 26% ganska omodernt Fråga 3 Innehåll 38% lite varmt 35% ganska varmt 28% ganska varmt 21% lite varmt 41% lite varmt 30% lite kallt Fråga 4 Innehåll 43% ganska bekant 22% mycket/lite bekant 30% ganska bekant 19% lite obekant 41% ganska bekant 33% mycket bekant Fråga 5 Personer 49% ganska hänsynsfulla 30% mycket hänsynsfulla 36% ganska hänsynsfulla 28% mycket hänsynsfulla 33% ganska hänsynsfulla 30% lite hänsynsfulla Fråga 6 Personer 41% ganska trygga 22% mycket trygga 49% ganska trygga 15% mycket trygga 33% ganska trygga 30% lite trygga Fråga 7 Personer 43% ganska flitiga 35% lite flitiga 43% lite flitiga 34% ganska flitiga 48% lite flitiga 26% lite lata Fråga 8 Personer 51% ganska sympatiska 19% lite sympatiska 55% ganska sympatiska 17% lite sympatiska 37% ganska sympatiska 26% lite sympatiska Fråga 9 Personer 57% ganska mjuka 19 % lite mjuka 51% ganska mjuka 28% lite mjuka 44% ganska mjuka 30% lite mjuka Fråga 10 Personer 51% ganska intelligenta 30% lite intelligenta 40% lite intelligenta 34% ganska intelligenta 33% lite dumma 30% lite intelligenta Fråga 11 Personer 46% lite framgångsrika 32% ganska framgångsrika 47% lite framgångsrika 30% ganska framgångsrika 48% lite framgångsrika 26% lite misslyckade Fråga 12 Personer 38% lite omoderna 22% lite moderna 34% lite omoderna 23% ganska moderna 33% lite omoderna 26% ganska omoderna Fråga 1 i Tabell 5 visar att de tre personbenämningarna upplevs som ganska vardagliga även om texten om muslimer (Text 1) har, som nämndes ovan, något fler svaranden på alternativet ganska högtidligt. Fråga 2 visar att personbenämningen muslim(er) upplevs som mer modern än hindu(er) och kristen(-na). Fråga 2 bör dock kompletteras med svaren på fråga 12 då båda 21

22 innehåller samma adjektivpar. En sådan analys stärker tolkningen att personbenämningarna hindu(er) och kristen(-na) verkar anses vara mer omoderna än personbenämningen muslim(er) men visar även att personbenämningen hindu(er) verkar hamna i ett mellanläge. Detta eftersom kristen(-na) rankas som lite/ganska omoderna på fråga 12 och lite modernt samt ganska omodernt på fråga 2. Texten om hinduer anses vara både omodern och modern (fråga 2) samtidigt som hinduer rankas som främst omoderna men även moderna (fråga 12), i jämförelse med att texten om muslimer anses modern (fråga 2) samtidigt som muslimer uppfattas som omoderna och moderna (fråga 12). På fråga 3 framträder mönstret där personbenämningen kristen(-na) verkar skapa fler negativa konnotationer än muslim(er) och hindu(er) då muslimer och hinduer upplevs som mer varma än kristna. Fråga 4, som även beskrevs ovan, visar att kristna och muslimer upplevs som mer bekanta än hinduer. I fråga 5 och 6 förstärks samma mönster som i fråga 3 då muslim(er) och hindu(er) rankas som ganska/mycket hänsynsfulla och trygga medan kristen(-na) rankas som ganska/lite hänsynsfulla och trygga. Även fråga 7, 8, 10 och 11 förstärker detta mönster. På fråga 7 och 11 rankas muslimer och hinduer som flitiga och framgångsrika medan kristna rankas som flitiga och lata samt framgångsrika och misslyckade. På fråga 8 rankar hälften av deltagarna för Text 1 och Text 2 muslimer och hinduer som ganska sympatiska medan 37% av deltagarna för Text 3 rankar kristna som ganska sympatiska och 26% som lite sympatiska (17% och 19% för hinduer och muslimer). Det trestegsmönster som framkom i Tabell 3 ovan är även tydligt här. Fråga 10 i Tabell 5 visar att personbenämningen muslim(er) verkar hamna på förstaplats, hindu(er) på andraplats medan kristen(-na) hamnar på en tredje plats då hälften av deltagarna i Text 1 rankar muslimer som ganska intelligenta, 40% av deltagarna i Text 2 rankar hinduer som lite intelligenta medan det vanligaste svarsalternativet för personbenämningen kristen(-na) är lite dumma (vilket dock följs av lite intelligenta). Tabell 5 förstärker sammanfattningsvis tolkningen att det verkar finnas en tydlig skillnad i attityd gentemot de religiösa personbenämningarna muslim(er) och hindu(er) å ena sidan och kristen(-na) å andra sidan samt en liten skillnad i attityd mellan muslim(er) och hindu(er) till fördel för muslim(er) Minst vanliga svarsalternativ Avslutningsvis beskrivs här vad majoriteten av deltagarna i studien inte förknippar respektive religiös personbenämning med (se diagram i Bilaga 2). Deltagarna förknippar överlag inte de religiösa personbenämningarna med ytterligheterna på skalan, något som även kan utläsas ur tabellen över de vanligaste svarsalternativen (Tabell 5 ovan) då de vanligaste svarsalternativen innefattar orden lite och ganska. De ytterligheter majoriteten av deltagarna inte förknippar de 22

23 religiösa personbenämningarna med är värdeorden mycket högtidligt, mycket obekant, mycket påträngande, mycket osympatiska och mycket hårda. Dessa värdeord verkar majoriteten av deltagarna med andra ord ställa sig lika inför oavsett religiös personbenämning. Vad gäller adjektivparet MODERN OMODERN skiljer sig uppfattningen om de tre religiösa personbenämningarna åt. Fråga 2 och 12 visar exempelvis på motsatta mönster för personbenämningarna muslim(er) och hindu(er). Ingen av deltagarna uppfattar texten om muslimer som mycket modern medan färst andel av deltagarna uppfattar texten om hinduer som mycket omodern. Samtidigt uppfattar färst andel av deltagarna muslimer som mycket omoderna medan ingen deltagare uppfattar hinduer som mycket moderna. I kontrast till detta motsatta mönster uppfattar färst antal deltagare texten om kristna som mycket modern och ingen av deltagarna rankar kristna som mycket moderna. Även vid adjektivparen INTELLIGENTA DUMMA och FRAMGÅNGSRIKA MISSLYCKADE skiljer sig uppfattningen om de tre personbenämningarna åt. Det minst vanliga svarsalternativet på fråga 10 för Text 1 (om muslimer) är ganska dumma och det efterföljande är mycket dumma medan det för Text 2 (om hinduer) och Text 3 (om kristna) är mycket intelligenta. Majoriteten av deltagarna uppfattar med andra ord inte muslimer som ganska/mycket dumma medan kristna och hinduer inte uppfattas som mycket intelligenta. Ingen uppfattar muslimer som mycket/ganska misslyckade medan ingen uppfattar hinduer och kristna som mycket framgångsrika. Även fråga 3 och 7 kan tolkas stärka detta mönster då färst antal deltagare uppfattar innehållet respektive personerna i texterna om muslimer och hinduer som mycket/ganska kallt och lata medan färst antal deltagare uppfattar innehållet respektive personerna i texten om kristna som mycket varmt och flitiga. Denna information om vad deltagarna inte förknippar de religiösa personbenämningarna med förstärker med andra ord det trestegsmönster som framkommit tidigare, bland annat i Tabell 3 och Tabell Sammanfattning Resultaten visar att deltagarnas undermedvetna attityder skiljer sig tydligt åt beroende på religiös personbenämning. Personbenämningen kristen(-na) skapar fler negativa associationer än muslim(er) och hindu(er). Exempelvis visar föreliggande studie att hälften av deltagarna för Text 3 rankar kristna som dumma medan 86% för Text 1 rankar muslimer som intelligenta och 79% för Text 2 rankar hinduer som intelligenta (se Tabell 3). Studien visar med andra ord på ett mönster där personbenämningen muslim(er) verkar upplevas som mest positiv, personbenämningen hindu(er) hamnar i mitten och där personbenämningen kristen(-na) verkar 23

24 upplevas som minst positiv av majoriteten av deltagarna. Deltagarna verkar därmed känna mest solidaritet med personbenämningen muslim(er), därefter med hindu(er) och minst med kristen(- na) och personbenämningarnas status följer samma mönster. Studien visar även på likheter i undermedvetna attityder gentemot de tre religiösa personbenämningarna. Exempelvis förknippas personbenämningarna inte med värdeorden mycket högtidligt, mycket obekant, mycket påträngande, mycket osympatiska och mycket hårda (se Minst vanliga svarsalternativ). Här verkar majoriteten av deltagarna med andra ord överens. 24

25 5 Diskussion I detta kapitel tas ett helhetsgrepp på studien. Resultaten diskuteras och analyseras utifrån syfte, frågeställningar, teorier om språkattityder samt religionsvetenskaplig forskning. Sist ges förslag på vidare forskning. 5.1 Attityder till religiösa personbenämningar En analys av deltagarnas attityder gentemot de tre personbenämningarna utifrån attitydbegreppets komponenter och funktioner visar bland annat att personbenämningen muslim(er) väcker positiva känslor (den affektiva komponenten) och föreställningar (den kognitiva komponenten). Den generella kategori av människor som personbenämningen muslim(er) åsyftar föreställs genom den kognitiva orienteringsfunktionen vara intelligenta, flitiga, framgångsrika och hänsynsfulla för att ta några exempel. Även personbenämningen hindu(er) väcker positiva föreställningar om än i något lägre grad än personbenämningen muslim(er). Hinduer föreställs bland annat vara exempelvis hänsynsfulla, sympatiska och mjuka. Vid just adjektivparet HÅRDA MJUKA sticker personbenämningen hindu(er) ut då det är enda gången hindu(er) får den högsta positiva rankningen (se Tabell 3). Personbenämningen kristen(-na) väcker positiva och negativa känslor och föreställningar då denna generella kategori av människor föreställs vara hänsynsfulla, mjuka och sympatiska men även dumma, omoderna och latare än muslimer och hinduer. Undersökningen visar sammanfattningsvis att olika religiösa personbenämningar ger upphov till olika föreställningar och därmed till olika attityder, vilket kan jämföras med Wojahns (2013) studie. Föreliggande studies resultat skiljer sig från den religionsvetenskapliga forskning som presenterades i bakgrundsavsnittet samt från Hagren Idevalls studie (2015) på så sätt att personbenämningen muslim(er) verkar skapa fler positiva konnotationer än hindu(er) och kristen(-na) medan tidigare forskning indikerar det motsatta gällande muslimer och hinduer. Larsson (2009) beskriver dock att den negativa bilden av islam och muslimer håller på att förändras. Att tidigare forskning och föreliggande studies resultat skiljer sig så markant åt kan, utifrån Larsson (2009), förklaras med urvalet i studien. Enligt Larsson (2009) och Sorgenfrei (2018) sker denna förändring främst bland unga kvinnor i storstadsområden och majoriteten av deltagarna i denna studie är unga personer med könsidentitet kvinna samt studievana (och därmed personer med erfarenhet av att vistas i och/eller bo i universitetsstäder). Härtill kan en analys utifrån den affektiva eller evaluativa funktionen hos attityder tillämpas. Genom utbytesstudier, internetanvändande och kontakt med studenter och lärare med annan kulturell 25

26 bakgrund är det rimligt att anta att unga studenter i Sverige idag kommer i kontakt med sammanhang som i olika hög grad är präglade av globalisering och mångkulturalism. Den affektiva eller evaluativa funktionen främjar identitetsskapande på individ- och gruppnivå och i och med de globala och mångkulturella sammanhang många studenter får inblick i under studietiden kan identitetsskapande i sådana grupper ha inslag av globalisering och mångkulturalism. I inledningen citerades Josephson där han fastslår att språkbrukare och maktförhållanden avgör ords betydelser. Föreliggande studies resultat kan tolkas som att denna förändring av inställning gentemot islam och muslimer utgör en generationsförändring där unga språkbrukare med studievana omkullkastar de rådande maktförhållanden tidigare forskning visar på. Den instrumentella funktionen hos attityder, det vill säga att attityder bidrar till att legitimera rådande hierarkier, kan utifrån dessa resultat ses som en viktig funktion hos studenternas avlegitimiserande av rådande negativa attityder gentemot islam och muslimer. Resultaten att studenterna hyser fler negativa attityder gentemot personbenämningen kristen(-na) än muslim(er) och hindu(er) kan analyseras utifrån Zuckermans (2009) och Heelas och Woodheads (2005) forskning. Svenskars generella likgiltighet inför religiös tro och praktik kan tolkas bidra till en negativ attityd gentemot den religion som historiskt sett präglat Sverige. Likgiltighet inför religiös tro och praktik kan med andra ord ses som en likgiltighet inför just kristendom medan intresset för yoga och mindfulness snarare kan anses tala för en mer positiv inställning gentemot indiskt inspirerad religiös tro och praktik, som nämndes i Bakgrund och forskningsöversikten. Föreliggande studies resultat kan därför hävdas gå i linje med Heelas och Woodheads forskning som tyder på att intresset för traditionell kristendom minskar. De ingrupper och utgrupper (den affektiva eller evaluativa funktionen) som kan skönjas ur resultaten verkar med andra ord undergå en förändringsprocess i jämförelse med tidigare forskning och således verkar mönstren för solidaritet och status te sig annorlunda i föreliggande studies deltagargrupp. Vidare kan resultatet att personbenämningen hindu(er) upplevs som mer obekant än de övriga förklaras med att hinduism utgör en mindre religion i Sverige i jämförelse med islam och kristendom (Religion, religionsfrihet och trossamfund i Sverige u.å.; Rosén-Hockersmith 2009: ) och urvalet, som är relativt homogent, kan vara en av förklaringarna till varför inga större variationer återfanns utifrån bakgrundsfaktorerna. Det faktum att deltagarna undvek de yttersta svarsalternativen på skalan, det vill säga exempelvis mycket dumma och mycket intelligenta, kan anses tala för att ämnet är känsligt och, i linje med Brymans (2011) resonemang, svårt att ta ställning i. 26

27 5.2 Vidare forskning Föreliggande studie öppnar upp för frågor om attityder till övriga religiösa personbenämningar, till religiösa personbenämningar inom en och samma religion och till liknande studier med ett mer varierat urval. Med utgångspunkt i den tidigare forskning som presenterats i uppsatsen skulle urvalet kunna bygga på ålder, utbildningsnivå, könsidentitet och bostadsort då unga högutbildade kvinnor i storstadsområden enligt tidigare forskning är mer öppna för attitydförändringar. Det vore även intressant att komplettera föreliggande studie med en liknande där adjektivparen bytts ut mot andra adjektivpar. Med tanke på de negativa attityder som framkom gentemot kristen(-na) kan vidare forskning även exempelvis fokusera på att studera attityder gentemot personbenämningar inom religionen, såsom protestant, katolik, frikyrklig, Jehovas med fler i syfte att undersöka likheter och skillnader i attityder gentemot personbenämningarna. 27

28 Litteratur Bijvoet, Ellen (1998). Sverigefinnar tycker och talar: om språkattityder och stilistisk känslighet hos två generationer sverigefinnar = Sweden Finns speak out : on language attitudes and stylistic perception among two generations of Sweden Finns. Diss. Uppsala: Univ. Bijvoet, Ellen (2013). Språkattityder. I Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith (2018). Research methods in education. Eighth edition. London, England: Routledge Enberg, Lisa (2017). Han, Hon, Hen. Hur kan attityderna till och användningen av hen förstås i det svenska språket och samhället? C-uppsats, 15 hp, Sociologi. Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet Hagren Idevall, Karin (2015). Punktualiseringar av islam, muslimer, svenskar och det svenska samhället. Diskriminering och privilegiering i kommentarsfältsdiskussioner. I Mats Landqvist (red.) (2015). Från social kategorisering till diskriminering. Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag. Huddinge: Södertörns högskola Hagren Idevall, Karin (2016). Språk och rasism. Privilegiering och diskriminering i offentlig, medierad interaktion. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2016 Josephson, Olle (2004). Människan i språket. I Språkvård. Tidskrift utgiven av svenska språknämnden. (4), s. 3 Hammer, Olav (1997). På spaning efter helheten: New Age, en ny folktro?. Stockholm: Wahlström & Widstrand Heelas, Paul & Woodhead, Linda (2005). The spiritual revolution: why religion is giving way to spirituality. Malden, Mass.: Blackwell Hultåker, Oscar (2012). Webbenkäter. I Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Lantz, Björn (2011). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur Larsson, Göran (2009). Muslimer och islam. I Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2009). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur Leibring Svedjedal, Carin (2014). Studenters attityder till könsneutralt språkbruk. Hen, en som generaliserande pronomen och könskonträra namn. Examensarbete, 15 hp, Svenska språket/nordiska språk. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet 28

29 Melander, Ida (2013). Svenska med eller utan engelska? Examensarbete, 15 hp, Svenska språket/nordiska språk. Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet Melander, Micael & Kristiansen, Tore (2006). Sverige. I Kristiansen, Tore (red.) (2013). Nordiske sprogholdninger: en masketest. Oslo: Novus. Osgood, Charles Egerton, Suci, George J. & Tannenbaum, Percy Hyman (1957). The measurement of meaning. Urbana: University of Illinois Press Pfändtner, Willy (2013). Myten om det mystika Indien. I Sorgenfrei, Simon (red.) (2013). Mystik och andlighet: kritiska perspektiv. Stockholm: Dialogos Religion, religionsfrihet och trossamfund i Sverige (u.å.). Utgiven av Nämnden för statligt stöd till trossamfund och Sveriges interreligiösa råd Rosén-Hockersmith, Eva (2009). Hinduer och hinduism. I Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2009). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur Ryan, Ellen B., (1979). Why do low-prestige language varieties persist? I Giles, Howard & St. Clair, Robert N. (red.) (1979). Language and social psychology. Oxford: Blackwell Ryan, Ellen B., Giles, Howard & Sebastian, Richard J. (1982). An integrative perspective for the study of attitudes toward language variation. I Ryan, E. B. & Giles, H. (red.) (1982) Attitudes towards language variation. Social and applied contexts. London Selengut, Charles (2009). Religion and violence. I Woodhead, Linda, Kawanami, Hiroko & Partridge, Christopher H. (red.) (2009). Religions in the modern world: traditions and transformations. 2. ed. London: Routledge Sorgenfrei, Simon (2018). Islam i Sverige: de första 1300 åren. Bromma: Myndigheten för stöd till trossamfund Thurfjell, David (2013). Varför buddhismen är så omtyckt bland sekulära svenskar. I Sorgenfrei, Simon (red.) (2013). Mystik och andlighet: kritiska perspektiv. Stockholm: Dialogos Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin (2012). Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs Malmö: Gleerup Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab 29

30 Waines, David (2009). Islam. I Woodhead, Linda, Kawanami, Hiroko & Partridge, Christopher H. (red.) (2009). Religions in the modern world: traditions and transformations. London: Routledge Wingstedt, Maria (1998). Language ideologies and minority language policies in Sweden: historical and contemporary perspectives. Diss. Stockholm: Univ. Wojahn, Daniel (2013). De personliga pronomenens makt. I Bihl, Björn, Andersson, Peter & Lötmarker, Lena (red.) Svenskans beskrivning 32. Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten för svenskans beskrivning, Karlstad den oktober 2011, s Karlstad: Institutionen för språk, litteratur och interkultur. Karlstads universitet Zuckerman, Phil (2009). Why are danes and swedes so irreligious? I Nordic Journal of Religion and Society. 22 (1), s

31 Bilagor Bilaga 1. Enkät Text 1 Islam hör ihop med olika traditioner. Muslimer firar fester och högtider under året och under livet utifrån den muslimska kalendern. En muslim firar till exempel id al-fitr och id al-adha. En del muslimer firar de stora högtiderna i islam som fina traditioner som man vill bevara. De tycker kanske att det är vackert och mysigt med levande ljus. För andra muslimer är högtiderna en del i ett större sammanhang som har med tro att göra. De upplever mening och djup i högtiderna. Muslimer använder begreppet 'väg' som en liknelse. Det arabiska ordet 'sharia' betyder exempelvis just väg och syftar på hur en muslim ska leva. Text 2 Hinduism hör ihop med olika traditioner. Hinduer firar fester och högtider under året och under livet utifrån den hinduiska kalendern. En hindu firar till exempel Holi och Divali. En del hinduer firar de stora högtiderna i hinduismen som fina traditioner som man vill bevara. De tycker kanske att det är vackert och mysigt med levande ljus. För andra hinduer är högtiderna en del i ett större sammanhang som har med tro att göra. De upplever mening och djup i högtiderna. Hinduer använder begreppet 'väg' som en liknelse. Hinduer talar exempelvis om 'marga' - vägen till frälsning. Text 3 Kristendom hör ihop med olika traditioner. Kristna firar fester och högtider under året och under livet utifrån den kristna kalendern. En kristen firar till exempel jul och påsk. En del kristna firar de stora högtiderna i kristendomen som fina traditioner som man vill bevara. De tycker kanske att det är vackert och mysigt med levande ljus. För andra kristna är högtiderna en del i ett större sammanhang som har med tro att göra. De upplever mening och djup i högtiderna. Kristna använder begreppet 'väg' som en liknelse. De första kristna kallades sig exempelvis för just 'Vägen'. 31

32 Enkät Svenska språket C Avsnitt 1 Det här är en enkätundersökning inom kursen Svenska språket C vid Uppsala universitet. Enkäten riktar sig till studenter och handlar om hur du uppfattar texter om religion. Först besvarar du några frågor om dig själv, därefter väljer du en av tre texter och svarar på 12 st frågor till den text du valt. Texterna är hämtade ur läromedel i religionskunskap på gymnasiet. Att delta är frivilligt och alla svar hanteras anonymt. Stort tack för din medverkan! Kontakt: cecilia.johansson.7342@student.uu.se Vilket kön identifierar du dig med? Kvinna Man Annat alternativ Hur gammal är du? år år år år 56 år eller äldre 32

33 Vilken huvudsaklig inriktning har dina studier? Teknisk och/eller naturvetenskaplig inriktning Utbildningsvetenskaplig inriktning Filosofisk och/eller humanistisk inriktning Samhällsvetenskaplig inriktning Medicinsk och/eller farmaceutisk inriktning Vilket land är du uppväxt i? Sverige Annat land i Skandinavien Annat land i Europa Ett land i Sydamerika Ett land i Centralamerika Ett land i Nordamerika Ett land i Asien Ett land i Afrika Ett land i Oceanien 33

34 Avsnitt 2 Välj EN text här nedan och svara sedan på 12 st frågor till den text du valt. Välj ett av alternativen Text 1 Text 2 Text 3 Avsnitt 3 Läs texten och svara sedan på 12 st frågor. Fråga 1. Hur uppfattar du innehållet i texten? Mycket högtidligt Ganska högtidligt Lite högtidligt Lite vardagligt Ganska vardagligt Mycket vardagligt Jag uppfattar innehållet som.. Fråga 2. Hur uppfattar du innehållet i texten? Mycket omodernt Ganska omodernt Lite omodernt Lite modernt Ganska modernt Mycket modernt Jag uppfattar innehållet som.. 34

35 Fråga 3. Hur uppfattar du innehållet i texten? Mycket varmt Ganska varmt Lite varmt Lite kallt Ganska kallt Mycket kallt Jag uppfattar innehållet som.. Fråga 4. Hur uppfattar du innehållet i texten? Mycket obekant Ganska obekant Lite obekant Lite bekant Ganska bekant Mycket bekant Jag uppfattar innehållet som.. Fråga 5. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket hänsyns fulla Ganska hänsyns fulla Lite hänsyns fulla Lite påträng ande Ganska påträng ande Mycket påträng ande Jag uppfattar personerna som.. Fråga 6. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket osäkra Ganska osäkra Lite osäkra Lite trygga Ganska trygga Mycket trygga Jag uppfattar personerna som.. 35

36 Fråga 7. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket flitiga Ganska flitiga Lite flitiga Lite lata Ganska lata Mycket lata Jag uppfattar personerna som.. Fråga 8. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket sympati ska Ganska osympati ska Lite osympati ska Lite sympati ska Ganska sympati ska Mycket sympati ska Jag uppfattar personerna som.. Fråga 9. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket mjuka Ganska mjuka Lite mjuka Lite hårda Ganska hårda Mycket hårda Jag uppfattar personerna som.. Fråga 10. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket intelligenta Ganska intelligenta Lite intelligenta Lite dumma Ganska dumma Mycket dumma Jag uppfattar personerna som.. 36

37 Fråga 11. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket misslycka de Ganska misslycka de Lite misslycka de Lite framgångs rika Ganska framgångs rika Mycket framgångs rika Jag uppfattar personerna som.. Fråga 12. Hur uppfattar du de personer som beskrivs i texten? Mycket omoderna Ganska omoderna Lite omoderna Lite moderna Ganska moderna Mycket moderna Jag uppfattar personerna som.. 37

38 Bilaga 2. Diagram per text Text 1. Muslim 38

39 Text 2. Hindu 39

40 Text 3. Kristen 40

41 Bilaga 3. Diagram per text och variabel Text 1. Muslim Text 1. Kön 41

42 Text 1. Ålder 42

43 43

44 Text 1. Studieinriktning 44

45 Text 1. Uppväxtland 45

46 46

47 Text 2. Hindu Text 2. Kön 47

48 Text 2. Ålder 48

49 49

50 Text 2. Studieinriktning 50

51 Text 2. Uppväxtland 51

52 52

53 Text 3. Kristen Text 3. Kön 53