SMHI Avdunstning och avrinningskoefficient. Beräkningar med HBV-modellen. Hydrologi. Maja Brandt och Gun Grahn.

Transkript

1 SMHI Nr 73, 1998 Hydrologi Avdunstning och avrinningskoefficient i Sverige, Beräkningar med HBV-modellen Maja Brandt och Gun Grahn

2

3 Hydrologi Nr73,1998 Avdunstning och avrinningskoefficient I Sverige, Beräkningar med HBV-modellen Maja Brandt och Gun Grahn

4

5 FÖRORD Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har fastställt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för s. k. normalperioder orn 3 år, såsom , r Sveriges Nationalatlas (SNA 1995) redovisas ett stort antal kartor för olika parametrar (nederbörd, avrinning, avdunstning, temperatur, snödjup osv.) för perioden Avrinningskartan i SNA togs fram med hjälp av HBV-modellen. Modellen beskriver vattnets kretslopp från nederbörd, snöackumulation till snösmäjtning, avdunstning, buffring i marken, grundvattenbildning och avrinning på daglig basis, vilket gör det möjligt att plocka ut mer resultat för fler parametrar än bara avrinningen både i rummet och tiden. I denna rapport har avdunstningen och avrinningskoefficienter i Sverige nännare studerats utifrån de körningar som gjorts för perioden Diagrammen och kartorna i rapporten är av översiktlig natur och hänsyn måste tas till det vid utnyttjandet. Kartorna är inte lämpade för detalj planering eller vid studier av korta delperioder. Gun Grahn har utfört modellkörningar och tagit fram alla modellresultaten. Maja Brandt har genomfört analysen och sammanställt rapporten. Allan Sjöö har svarat för programmering och Ylva Westman för färgkartor. Norrköping februari 1998 Författarna Omslagsfoto: Åsunden, maj Maja Brandt. SMHI 1998 Citera oss gärna och använd materialet, men glöm inte ange källan. Tryckeri: CA-Tryck, Norrköping ISSN

6

7 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Avdunstning 2.1 Olika metoder att bestämma avdunstning 2.1. l Direkta metoder Mikrometeorologiska mätningar Aerologiska metoder 2. l.4 klimatologiska metoder 2.2 Avdunstning beräknad med HBV-modellen 2.2. l Modellbeskrivning Resultat 3. Avrinningskoefficient 4. Referenser Sid

8

9 INLEDNING I Sverige avdunstar i genomsnitt ca häjften av all nederbörd, men avdunstningen är svår att mäta och beräkna. Detta arbete syftar till att ge, dels en kort beskj-ivning av olika avdunstningsmätningar och beräkningssätt, dels den rumsliga och tidsmässiga fördelningen i Sverige beräknad med modell. Samtidigt med avdunstningsstudien har avrinningskoefficienter, dvs. förhållandet mellan avrinning och nederbörd, beräknats för Sverige. När avrinningskartan för Sverige skulle uppdateras för perioden beslöt SMHI sig för att utnyttja en ny metod. I stället för manuell produktion, som utnyttjats för avrinningskartan (Trysclius 1971 ), användes avrinningsberäkningar i gridrutor med hjälp av HBV-modellen (Jutman 1992, Brandt m.fl. 1994). I HBV-modellen beskrivs de väsentligaste processerna i vattnets kretslopp från nederbörd till avrinning (Bergström 1992). Modellen drivs av dagliga observerade nederbörds- och lut\temperaturdata. Dessa punklvärden räknas om till arealmedelvärden med hänsyn tagen till höjden. Lufttemperaturen styr ackumulation och smältning av snö. Ett antal empiriska koefficienter i modellen styr nederbörds- och snöfallskorrektion, snöackumulation, snö smältning, avdunstning, markfuktighet, gmndvatten- och uvrinningsbildning i området. Pör arbetet med avrinningskartan inom projektet Sveriges Vattenbalans (Brandt m.tl. 1994) modellberäknades avrinningen med beräkningssteg om J dygn, Sverige delades in enligt topografiska kartans indelning, så att varje beräkningsenj1et i HBV-modellen utgjordes av 25*25 k.m 2. För varje topografisk ruta beräknades medelböjd, sjöprocent, andel skog och öppen mark med hjälp av SVAR (Svenskt Vattenarkiv). Samtliga svenska nederbörds- och lufttemperaturstationer, som var i drift under hela perioden samt några norska stationer, utnyttjades som indata till modellen. Upp till fyra ncderhördsstationer relaterades till varje topografisk ruta för att beräkna den areella nederbörden tillsammans med den närmaste belägna temperaturstationen. Ytterligare indata som behövs till modellen är potentieji evapotranspiration, dvs. avdunstning och transpiration från en ständigt fuktig markyta. Månadsmedelvärden på den potentiella evapotranspirationen hämtades fr:\n närmaste belägna SYNOP-station enligt beräkningar av Eriksson ( 198 I ). Sverige delades in i 15 regioner för vil ka olika uppsättningar av modellkoefficienter kalibrerades fram mot avrinningsmätningar inom regionerna. Transformationsdelen i modellen, som Lar hand om dämpning i vattendrag och sjöar, användes inte i denna tillämpning. Ur modell körningarna valde vi i denna studie att ta fram ett areellt ncdcrbördsvärde, avdunstnings- och markfuktighetsvärdc för varje beräkningsruta för vaije månad och år under perioden. Medelårsnederbörden för perioden för Sverige har manuellt beräknats med större upplösning och noggran het i projektet Sveriges Vattenbalans utifrån samtliga nederbördsdata som finns för hela eller delar av trettioårsperioden (SNA J 995), men i detta arbete användes nederbörds- och avdunstningsvärden beräknade med HBV-modellen för alla månader och år under perioden. Jämförs HBV-modellens årsmedelnederbörd med den korrigerade årsmedelnederbörden (korrigerad för vindförluster, avdunstning och vidhäftning i mätkärjet), som beräknats manuellt utifrån samtliga klimatstationer, ger HB V-modellen i regel något lägre nederbörd än den manuellt beräknade. Det är svårt att säkert säga vad det beror på, men det kan vara snöfallskorrektionen i HBV-modcllcn som ligger för lågt. Eftersom avdunstningen beräknas som en rufferens mellan nederbörd och avrinning blir likaså avdunstningen i HBV-

10 modellens beräkningar något lägre än den medelårsbcräkning som presenterades i Sveriges Vattenbalans. 2. AVDUNSTNING Cirka hälften av den nederbörd som faller dver Sverige återgår rilj atmosfären genom avdunstning. Avdunstningen består dels av direkt avdunstning. ofta kallad evaporntion. från sjöar, vattenpussar, snö, våt mark och växtlighet, dels av växten,as Lranspiration. Ett sammanfattande ord är cvapotranspiration. 2.1 Olika metoder att bestämma avdunstning Det är svårt att bestämma avdunstningens storlek. Det finns flera metoder, men ingen kan användas generellt (WMO 1997). Metodvalet beror på vhken typ av område det gäller och för hur lång tid man vill bestämma avdunstningen Direkta metoder: Avdunstningsktirl (evaporimctrur) är öppna, vattcnf-yllda mätkärl, där vätskeförlusten mellan två tidpunkter är ett mått på avdunstningen från en fri vattenyta. Den uppmätta avdunstningen är större lin från sjö. Lysimctrar är en annan typ av mlitkärl med jord och vegetation, där vattcnomshttningen kan bestämmas i en väl avgränsad volym. Där tar man även hänsyn till vegetationen och effekten av att marken torkar ut. Dessa visar verklig avdunstning för en liten yta Mikrometeorologiska mätningar: Vid mikrometeorologiska metoder mäter man fuktighet, temperatur, vindhastighet och instrålning strax ovan marken och över växtligheten. Mätningar sker i regel i en mast. Över vattenytor brukar det räcka med en mäthöjd i luft. Den lägre mäthöjdcn ersätts med ytvattentempcraturen. Med Bowenförhållande-metoden mäter man nettostrålningen och hur den fördelas pk\ luftuppvärmning och avdunstning genom att samtidigt mäta hur temperaturen respektive fuktigheten avtar med höjden över marken. Den numera viktigaste metoden är turbulenta flödesmetoden (eddy correlation method). Man mäter venikalvind och luftf1.1ktighet flera gånger per sekund och beräknar avdunstningen som en kovarians. Avdunstning erhålls om de uppåtgående luft1,tötarna är fuktigare än de nedåtriktade, annars blir det kondensation. Registreringen sker kontinuerligt sedan mitten av 199-talet på några platser i landet, bl.a. i NOPEX-området i Uppland Aerologiska metoder: Radiosonddata utnyttjas för att beräkna ut- eller inflödet av vattenånga i ett luftområde för att beräkna avdunstningen Klimatologiska metoder: Vatlenbalansmetoden innebär att man mäter nederbörden och avrinningen för ett område. Avdunstningen beräknas som differensen mdlan dessa. Metoden kan användas för stora områden och längre tidsperioder. 2

11 Ett viktigt mått på luftens vattenupptagande frmåga är den potentiella avdunstningen, dvs. den avdunstning som sker från en bevuxen yta utan brist på vatten. Den potentiella avdunstningen beräknas vanligen med Penmans formel med hjälp av uppmätta värden på instrålning, lufttemperatur, luftfuktighet och vindhastighet. Den ger ett reajistiskt mått på avdunstningen från blandade områden med skog och öppen mark utan vattenbrist. Med Penman-Monteiths formel beräknas avdunstningen utifrån samma data som Penmans formel, men i den ingår också ytresistansen, som kan beskrivas med hjälp av aktuell instrålning, luftfuktighet, temperatur och markfuktighet. Den verkliga avdunstningen beräknas ofta ur den potentiella med hjälp av olika reduktionsmetoder. I avrinningsmodeller beskrivs matematiskt de processer som påverkar vattnet i dess kretslopp. I HBV-modellen, som är den modell som används sedan drygt 2 år i Sverige, beräknas den verkliga avdunstningen utifrån den potentiella beräknad med Pcnmans formel som månadsvärden för flera år och markfuktigheten beräknad för området (Bergström 1992, Lindström m. fl. 1996). Försök har även gjorts med avdunstningsberäkningar med den enklare Priestley-Taylor metoden i HBV-model1en (Gardelin och Lindström 1997). 2.2 Avdunstning beräknad med HBV-modellen Modellbeskrivning Avdunstningen i HBV-modellen styrs av den potentiella månadsvisa evapotranspirationen och markfuktigheten. Den aktuella avdunstningen överensstämmer med den potentiella när den beräknade markfuktigheten i området överskrider ett värde som kalibreras fram. Vid lägre värden reduceras den aktuejla avdunstningen linjärt (figur 1). Figur 2 visar principen i modeljen för sambandet mellan markfuktighet och avrinnande vatten. När marken är torr går huvuddelen av nederbörden åt för att mätta marken och avdunstningen reduceras. V id hög markfuktighet bildar det mesta av nederbörden avrinning, och avdunstningen motsvarar den potentiella. Den månadsvisa potentiella evapotranspirationen för klimatstationer i Sverige hämtas från Eriksson ( 1981). Förhållande mellan verklig och potentiell avdunstning Andel av regn och snösmältning till markfuktighetsmagasinet Mark fuktighet L p Fältkapacitet Fig. I Sambandet mellan verklig och potentiell avdunstning i HBV-modellen vid olika markfuktighet. till avrinning o,.-;.._~ Markfuktighet Fältkapacitet Fig. 2 Samband mellan marlifuktighet och avrinning vid ett nederbördstillfälle i ett avrinningsområde. 3

12 Avdunstningen fråo snötäckt mark försummas i HBV-modellen. Del finns en vidareutveckling av modellen genom att en enkel metod (benämnd ETF) införts för korrigering av den potentiella avdunstningen när väderförhållandena avviker från det normala (Lindström och Bergström 1992). Långtidsmedelvärdena för den potentiella avdunstningen reduceras när aktuell temperatur underskrider temperaturens långtidsmedelvärde och ökas på motsvarande sätt när aktuell temperatur överskrider den nonnala. Denna version har inte använts i detta projekt, vilket i första hand gör att den modellberäknade avdunstningen är överskattad under kalla somrar. Observera att resultaten nedan således bygger på modellberäkningar, där det för närvarande inte finns någon möjlighet att verifiera avdunstningsvärdena. De kan vara underskattade och för utjämnade Resultat Avdunstningens storlek i Sverige I figur 3 redovisas den avdunstningskarta som togs fram i projektet Sveriges Vattenbalans för åren (Brandt m. fl. 1994). I södra Sverige (syd om Norrhmdsgränsen) överstiger avdunstningen 4 mm/år. Kring Vänern och i delar av sydligaste Sverige överstiger avdunstningen 5 mm/år och når som mest 6 mm/år. I södra och mellersta Norrland med undantag för fjälltraktema är avdunstningen 3-4 mm/år. i norra Norrland 2-3 mm/år' samt i svenska fjällen mindre än 2 mm/år. Jämförefac mellan aktuell och potentiell avdunstning I figur 4 redovisas förhållandet mellan aktuell och potentiell avdunstning i kartfonn. Isolinjerna på kartan bygger på förhållandet mellan HBV-modellcns beräkningar av aktuell avdunstning (period ) och Erikssons (198 1) beräkningar av potentiell avdunstning (period , för några stationer kortare period) vid 74 meteorologiska stationer, Den potentiella avdunstningen är framtagen för en punkt och för en bevuxen yta utan brist på vallen med Penmans formel, rnedan modellsimuleringarna är beräknade för en ruta 25*25 kni2 kring punkten, där den dominerande markanvändningen i Sverige i regel är skog. De lägsta förhållanden som beräknats mellan aktuell och potentiell avdunstning är.5~.6 och de återfinns på. Gotland, som har ett torrt klimat, och i norra Norrland, där snötäckt mark på våren och försommaren reducerar avdunstningen. De högsta beräknade förhåjlandcna (>.7-.8) återfinns på Sydsvenska högtandel, där nederbörden är riklig, markfuktigheten i regel är hög och snötäcket på våren är litet jämfört med förhållandena i Norrland. l figur 4 redovisas även den månadsvisa aktuella avdunstningen (period ) och den potentiella avdunstningen (period ) för ett antal kartblad i Sverige. Den potentiella avdunstningen är högst i junj, medan den aktuella i regel är bögsl i maj i södra Sverige. Därefter avtar mark.fuktigheten i områdena och den aktuella avdunstningen reduceras jämfört med den potentiella avdunstningen. Fram mot oktober överensstämmer den aktuella med den potentiella igen, men är låg eftersom lufttemperaturen är låg och växtperioden i stort sett upphört. På vru-vintern och våren är den aktuella avdunstningen lägre än den potentiella på grund av snötäckt mark, vilket främst märks i fjällregionerna och nordligaste Sverige. 4

13 ÅRSA VDUNSTNING Medelvärde mm Fig. 3 Avdunstningens regionala variationer i Sverige

14 Jan mm Jan mm Jan l o Jan Mar Maj Jul Sep mm Jan Mar Maj Jul Sep Nov Nov mm,--- -~ '- ; '. 14 mm Jan mm aktueu potontlell IMlunetnlog,8,7.6, Jan Mar Maj Jul Sep Nov 14 mm Jan Mar Maj Jul Sap Nov Jan Mar Maj Jul Sep Nov Fig. 4 Förhållandet mellan aktuell och potentiell avdunstning regionalt i Sverige (karta) samt aktuell (staplar) och potentiell avdunstning (Linjer) för ett antal områden som månadsmedelvärden. 6

15 Variationer mellan olika år Klimatfluktuationerna i Sverige är relativt stora både rumsligt och tidsmässigt. Det finns en uttalad säsongsvariation, stora skillnader mellan klimatet i norra och södra Sverige samt skillnader me!jan år på år för samma plats. Års- och månadsmedelvariationcrna samt extremema är viktiga att ta hänsyn till vid t. ex. samhällsplanering. Vara.ktighetsdiagram är ett sätt att illustrera variationer. Dessa visar hur stor del av tiden, 3 år i detta fall, som en tidsserie överskridit ett visst värde. I figur 5 redovisas varaktigheten för avdunstningen för ett antal topografiska rutor utspridda i Sverige. Variationerna i den modellberäknade årsavdunstningen är små och är betydligt mindre än variationerna i årsavrjnning. Ju längre norrut man kommer, ju mindre blir variationerna i årsavdunstningen, vilket beror på att marken i norr i regel är snötäckt längre på våren samt att markfuktigheten är relativt sett högre under sommaren än i södra Sverige. Variationerna under året och för månader olika år Närmare analyser på månadsbasis visar att det finns tydliga variationer månadsavdunstningen. I figur 6 åskådliggörs några exempel på samspelet mellan markfuktighet, avdunstning och avrinning under ett torrt år ( l 976) respektive ett våtl år ( 1985 respekti ve 1987, valet av år beror pd det geografiska läget i Sverige). Markfuktigheten anges som deficit, dvs. modellberäknat underskott jämfört med modellens fältkapacitet för området. På våren förhindrar och reducerar en sen snösmältning avdunstningen, vilket kan ge stora avvikelser mellan olika år främst i Svealand och sydliga Norrland. Under senvåren och försommaren är i regel markfuktigheten hög, vilket medför att avdunstningen varierar relativt lite i södra Sverige mellan olika år. Under sommaren och sensommaren är variationerna i månadsavdunstningen större mellan olika år i södra Sverige, vilket beror på variationer i markfuktigheten. I mellersta och norra Norrland är avdunstningsvariationerna mindre mellan ett torrt och ett vått år än i södra Sverige. 7

16 6 5 4 E e e E e 3 E e 3 e Ar år Ar Ar E 3 e E,-... e Ar E e Ar ~ 3 2 Ar Ar 4,r e 3 E 2 '---H t r Fig. 5 Va.raktighetsdiagram för aktuell avdunstning för ett antal kart rutor i Sverige. I diagrammen kan avläsas hur många dr under perioden som årsavdunstningen överskridit eu visst värde. 8

17 so E e -so' n 2 1S e.' 1985 E Avrinning , so Juli Sept Nov =-~+: ;;:;:,,,,":::t=~ , -so' so 15 -' ~ , 15, so Avrinning..' , ', 1=:~:::::::::;:::~.;.;.;.~::::j'.'.'.~_:j. so "'... '... Jan Mars Maj Juli Jan Mars Maj Juli Sept Nov , Avdunstning J987 so 5...,------"']C!l::ic::"" , '-----" ,i. -r , 5, 1_9~~ ~~~i~~~~9.. o L:::::::i::::::=::t:::=:::i=-.-...,:::::::t=+.--" Jan Mars Maj Jan Avrinning 1976J, p t 1 I C p I 1,, f, Mars MaJ Juli Sept Nov e Markfuktighetsdeficit 2 ~---..a , Avrinning so o L_:::::;: ::; :::: ::: ::: ::::: :;: = ~- F3 ;.; ;.. :::: :::: ::+-J Jan Mars Maj Juli Sep Nov Fig. 6 Samspelet mellan markfuktighet. avdunstning och avrinning under ett torrt respektive vått år för ett antal kartrutor i Sverige. Markfuktighetsdeficit är den modellberäknade underskottet jämfört med fältkapaciteten i området. 9

18 3. A VRINNINGSKOEFFICIENT För samhällsplanering är avrinningskoefficienten av betydelse, dvs. hur stor andel av den totala årsnederbörden som bildar avrinning. I figur 7 redovisas i kartform 3-års medelvärde av avrinningskoefficienter i Sverige modellberäknade för perioden A vrinningskoefficienten i Sverige varierar mellan, I -,8. De lägsta värdena återfinns i östra Sydsverige och de högsta i fjällregionen. Högre värden uppträder även på västra sidan av Sydsverige. där det finns ett nederbördsmaximum. Relativt sett låga värden på avrinningskoefficienten finns runt och söder om Storsjön i Jämtland Liksom runt Vänern. Årsnederbörden är lägre över och kring de stora sjöarna. Medelvärdet p~ avrinningskoefficienten för hela Sverige är.56. 1

19 A vrinningskoefficient Avrinning/nederbörd Fig. 7 Rumslig variation av avrinningskoefficienten, dvs. förhållandet mellan avrinning och korrigerad nederbörd, i Sverige för perioden

20 4. Referenser Bergström, S. ( 1992) The HBV mode! - its structure and applications. SMHI RH No 4. Brandt, M., Jutman, T. och Alexandersson. H. (1994) Sveriges VattenbaJans. Årsmedelvärden av nederbörd, avdunstning och avrinning. SMHI Hydrologi nr 49. Eriksson, B. (1981) Den "potentiella" evapotranspirationen i Sverige. SMHI RMK nr 28. Gardelin, M. and Lindström, G. (1997) Priestlcy-Taylor Evapotranspir.1tion in HBVsimulations. Nordic Hydr. 28 ( 4/5): Jutman, T. ( 1992) Production of a ncw runoff map of Sweden. Nordic Hydr. Conf. in Alta, Norway NHP-report No. 3: Lindström, G. och Bergström, S. (1992) Improving the HBV and PULSE-models by use of temperature anomalies. Vannet i Norden, No. l, Lindström, G., Gardelin, M., Johansson, B., Persson, M. och Bergström. S. (1996) HBV-96 - en areellt fördelad modell för vattenkrafthydrologin. SMHl RH nr 12. SNA ( 1995). Sveriges Nationalatlas Band: Klimat. sjöar och vattendrag. Tryselius,. ( 1971) Runoff map of Swcden. Average annual runoff for the period J 96. SMHI Medd. ser. C, nr 7. WMO (1997) Estimation of area1 evapotranspiration. WMO Technical Reports in Hydrology and Water Resources No

21 SMHI ger ut sex rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket. Seriernas namn RMK (Rapport Meteorologi och Klimatologi) RH (Rapport Hydrologi) RO (Rapport Oceanografi) METEOROLOGI HYDROLOGI OCEANOGRAFI Publiceras sedan I serien HYDROLOGI har tidigare utgivits: Bengl Carlsson ( 1985) Hydrokemiska data från de svenska fältforskningsområdena. 2 Martin Häggström och Magnus Persson (1986) Utvärdering av 1985 års vårnödesprognoser. 3 Sten Bergström, Ulf Ehlin. SMHI, och Per- Eric Ohlsson, V ASO ( 1986) Riktlinjer och praxis vid dimensionering av utskov och dammar i USA. Rapport från en studieresa i oktober Lennart runkquist ( 1987) Numerisk beräkning av vågor i kraftverksdammar. Barbro Johansson, Magnus Persson, Enrique Aranibar and Robert LlobeL ( 1987) Applicalion of 1he HBV model Lo Bolivian basins. Cecilia Ambjörn, Enriquc Aranibar and Roberto Llobet ( 1987) Monthly streamflow simulation in Bolivian basins wi1h a stochaslic model. 4 Barbro Johansson, Erland Bergstrand och Torbjörn Jutman ( 1986) Skdneprojektet - Hydrologisk och oceanografisk information för va11enplanering Ett pilotprojekt. 5 Martin Häggström (1986) Översiktlig sammanställning av den gcog rafiska fördelningen av skador främst på dammar i samband med scptemberl1ödet Barbro Johansson ( 1986) Vattenföringsberäkningar i Södermanlands län - ell försöksprojekt. 7 Maja Brandt (1986) Areella snöstudier. 8 Bengt Carlsson. Sten Bergström, Maja Brandl och Göran Lindström ( 1987) PULS-modellen: Struk1ur och tillämpningar Kurt Ehlert, Torbjörn Lindkvist och Todor Milanov (1987) De svenska huvudvattendragens namn och mynningspunkter. Göran Lindström ( 1987) Analys av avrinningsscricr för uppskauning av effektivt regn. Maja Brandt, Sten Bergström, Marie Gardelin och Göran Lindström ( 1987) Modellberäkning av extrem cffek1iv nederbörd. Håkan Danielsson och Torbjörn Lindkvist ( 1987) Sjökarte- och sjöuppgifter. Register Martin Häggström och Magnus Persson (1987) Ulvärdering av 1986 års virflödesprognoser.

22 17 Benil Eriksson, Barbro Johansson, 3 Torbjörn Julmnn ( 199 I) Katarina Losjö och Haldo Vedin (1987) Analys av avrinningens trender i Sverige. Skogsskador - klimat. 3 1 Mercedes Rodrigue1., Barbro Johansson, 18 Maja Brandt (1987) Göran Lindström, Bestämning av optimalt klimatstutionsnät Eduardo Pianos y Alfrcdo Remont (1991) för hydrologiska prognoser. Aplicaciou del modclo HBV a In cucncu del Rfo Cauto en Cuba. 19 Mal'tin Häggsttölll och Magnus Persson (1988) 32 Erik Arncr (199 l) Utvärdering av 1987 års vårflödes- Simuleri ng av vårflöden med HBV-modclprognoser. len. 2 Todor Milanov (1988) 33 Maja Brandt ( I 99 1) Frysförlusler av vallen. Snömtitning med georador och snöt..1xcringar i övre Lulcälven. 21 Martin Häggström, Göran Lindström, Luz Amelia Saodoval and Maria Elvira Vega 34 Bent Göransson, M.-ijo Brondt och Hans (1988) Bertil Wittgren ( 199 1) Applicntion of the HBV modet to the Markläckage och vnttcndragstransport av upp1.:r Rfo Cauca basin. kväve och fosfor i Roxen/Glan-systemc1, Östergötland, 22 Mals Moberg och Maja Brandt ( 1988) SnökarcJäggning med satellitdata i 35 Ulf Ehl in och Per-Eric Ohlsson, VASO Kultsjöns avrinningsområde. (199 l) Utbyggd hydrologfak prognos- och 23 Murtin Gotthardsson och Sten Lindell varningstjänst. ( 1989) Rapport frå n studieresa i USA Hydrologiskt stationsnät. Svenskt I 99 l Vattenarki v. 36 Martin Gouhurdsson, Pia Ryslllm och Sven- 24 Mnrtin Hliggström, Göran Linds1röm, Erik Westman (1992) Luz Amelia Sandoval y Maria Slviro Vega Hydrologiska scationsnät/hydrological nct- (1989) work. Svenskt Vanenorkiv. Aplicacion del modclo HB V a la cuenca superior del Rfo Oluca. 37 Maja Brandt (1992) Skogens inverkan på vattenbalunsen. 25 Oun Zachrisson ( 1989) Svåra isk,ssningar i Tomeälven. Förslag ull 38 Joakim Harlin. Görnn Lindstrorn, Mikael skadeförebyggande åtgärder. Sundby (SMHI) och Claes-Olof Brandestcn (Vattenfall Hydropower AB) ( 1992) 26 Martin Häggström (1989) Känslighetsanalys av Plödeskommitteos Anpassning av HBV-modellen till Torne- riktlinjer för dimensionering av hel älv. älven. 39 Sten Lindell ( 1993) 27 Martin Häggström and Göran Lindström Realtidsbcstämning av arealnedcrhörd. (199) Applicntion of lhe HBV modet to su 4 Svenskt Vattenarkiv ( 1995) Centralamcrican rivers. Vattenföring i Sverige, Del I. Vattendrag till Bottenviken. 28 Sten Bergström ( 199) Parametervärden för HBV-modellcn 1 41 Svenskt Vattenarki v ( 1995) Sverige. Erfarenheter från modellkalibre- Vattenföring i Sverige. Del 2. Vattendrag ringar under perioden till Bottenhavet. 29 Urhan Svensson och Ingemar Holmström 42 Svenskt Vattcnarki v ( 1993) {199) Vattenföri ng i Sverige. Del 3. Vattendrag Spridningsstudier i Glan. till Egentliga Östersjön.

23 43 Svenskt Vattenarkiv ( 1994) 56 Svenskt Yauenarkiv ( 1995) Vattenföring i Sverige. Del 4. Vattendrag Svenskt dammregiste1 Norra Sverige. till Viistcrhovct Under u1givning. 44 Martin Häggsirörn och Jörgen Sahlberg 51 Manin 1-läggström ( 1994) ( 1993) Snökartering i svenska fjii llomrödct med Analys av snösmältning~förlopp. NOAA-satellilbildcr. 45 Magnus Persson (1993).58 Hans Bw1I Wittgr~n (1995) Utnyttjande av temperaturens persisteni. vid Kvävetransport till Slätbaken från Söderberäkning av volymsprognoser med HBY- köpings!lns avrinningsområde modellen. 59 Ola Pctterssc,n ( 1995) 46 Göran Lindström, Joakim Harlin och V:ittenbiilans njr fältforskningsomrlldcn Judith Olofsson (1993) Uppföljning av Flödeskommitttns 6 Barbro Johansson, Katnrina Losjö, Nils riktlinjer. Sjödin, Remigio Chikwauha and Joseph Morka ( 1995) 47 Bengt Carlsson ( 1993) Asessment of surface wa1er rcsourccs in thc Alkalinite1s- och ph-förändringar i Umc-äl- Manyame catchment - Zimbabwe, ven orsakade av minimitappning. 61 Bch1.acl Kouchcki ( 1995) 48 FHk:rn Sanner, Joukin1 Harlln und Ålvturnperaturers v:\j'ia,uor i Sverige undc1 Magnus Persson (1994) en tioårspc1 iod. Application of thc HBV modcl to thc Uppcr Tndus Ri ver for inflow rorecasting 1 the 62 Svenskt Vath:rH\Jkiv (1995) rarbela dam. Sänkla och torrlagda sjöar. 49 Maja 8rnndt, Torbjörn Jutman och 63 Malin Kanlli ( 1995) Hans Alexandersson (1994) Hydrokcmi i fliltforskningsornråden. Sveriges vattenbalans. Årsmcdclvärdcn av net.lerbörd, avdunstning och 64 Mikael Sundby, Rikard Lid~n. Nils Sjödill, avrinning, Helmer Rodriguez, Enriquc Aranibar (J 995).5 Svenskt Vattcourkiv (1994) rlydromccoomlngical Monitoring and Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Modelling for Water Rcsou, oes Develop Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öre- ment ond Hydropower Optimis:\lion in sund. Bolivia. 5 1 Martin Gotthardsson ( J 994) 65 Muja Bmndt, Kurl Ehtcrt ( 1996) Svenskt Vattenarkiv. Övcrsvåmningski.ins- Avrinningen frfin Sverige till omgivande liga ornråden i Sverige. hav. 52 Åsa Evremar ( 1.994) 66 Sten Lindell, Hå~lln Sunner, lren:1 Avdunstningens höjdberoendu i svenska Nikolushkina. I nita Stikulc ( 1996) fj[tllområden bestämd ur valtenbalans och Application or 1hc mtegrateo hydrological med modellering. modclling system [HMS-H13V to pilot basin in Latviu 53 Magnus Edslröm och Pin Rystam (1994) FFO - Slalionsnät för fältforsknings~ 67 Sten Lindell, Bengt C:.trlsson, Hdkan områden Sanncr, Alvina Reihan. Rimma Vedom (1996) 54 Zhang Xingnan (1994) Application of 1hc intcgratcd hy<lrologkal A comparativc study of' lhc HBV modet and modelling systern fhms-hbv to pilot basin dcvelopment of an automaric calibratioo in Estonia schemc. 68 Sara Larsson, Rikard Lid~n ( 1996) 55 Svenskt Vuttenarkiv (1994) Stationstillhel och hydrologiska prognoser. Svenskt dammregister- Södra Sverige.

24 69 Maja Brandl (l 996) SedimentLransport i svenska vattendrag exempel från Svenskl Vallenark.iv (1996) Avrinningsområden i Sverige, Del 4. Vattendrag till Västerhavet. 71 Svenskt Vattenarkiv (1996) Svenskt sjöregister. 2 delar 72 Sten Lindell, Lars O Ericsson, Håkan Sann1.:r, Karin Göransson ( 1997) lntcgrated Hydrological Monitoring and Porccasting System for the Vistula River Basin. 73 Majo 13randt, Gun Grnhn ( 1998) Avdunslning och avrinningskoefficient i Sverige I Beräkningar mw HBVmodcllcn.

25 SMHls publications SMHl publishes sjx report series. Thrce of these, the R-series, are intended for international readers and are in rnost cases written in English. For the others l11e Swedish language is uscd. Names of the Series RMK (Report Meteorology och Climatol ogy) RH (Report Hydrology) RO (Report Oceanography) METEOROLOGI HYDROLOGI OCEANOGRAFI Published sincc Earlier issues published in serie RH I. Sten Bergström, Per Saod6n aod Marie GanJolin (199) Analysis of climute-induccd hydrochemical variations in till aquifcrs. 2. Maja Brandt (199) Human impacts and wenther-dependent effecls on water balance and water quality in some Swedish river basins. 3. Joakim HarUn ( 1992) Hydrological modclling of cxtrcmc floods in Swcden. 4. Sten Bergström ( 1992) The HBV mode! - its struc1uro anti applications. 5. Per Sanden and Per Warfvinge ( 1992) Modelling groundwater rcsponsc lo acidification. 6. Göran Lindström (J993) Floods in Sweden-Trends and occurrcncc. 9. Bengt Carlsson och Håkan Sanner ( 1994) lnfluence of river rcg\ilation on runoff lo lhe Gulf of Bothnrn. Gulf of'bothniu Y car I 99 l. 1. Görnn Lindström. Mur1e Gurdclin and Magnus Persson ( J 994) Conceptual,nouelling of 1.:vapotrnnspiration for simulnt1<.>t1!; of climate change effects. I I. Bengt Carlsson ( I 996) Modelling fresh watcr runoff lo Bal Lie Sca. 12. Göran Linösiröm, Manc Gnn.lclin, Ba1 bro Johonsson, Magnus Peri;son och Sten Bergström ( 1996) llbv-96 - En areellt l'ördelad 1rnxlell föt vllttenkral'lhydrologin. l3. Ueril Arhcnncr, Maja Brondt, Gun Grahn. Elisabet Roas och Allan Sjöö ( 1997) Modellerad kvävetransport, retention och killlfön.lcln ing för sö<lra Sverige. 7. Sten Bergström and Bengt Carlsson ( I 993) Hydrology of the Ballic Basin. Inflow of frcsh wa1er from ri vers and land for the period Barbro Johansson ( 1993) Modelling the effects of wetland drainnge on high nows.

26

27

28 l SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut Norrköping Tel Fax