Textaktiviteter. för en smidigare övergång till högre studier

Transkript

1 Textaktiviteter för en smidigare övergång till högre studier Maria Eklund Heinonen, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, Ingrid Lennartson-Hokkanen, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet,

2 Debatt i media om studenters skrivande Våra studenter kan inte svenska (UNT 2013) Många studenter har stora problem med att skriva (SvD 4/ ) Högskolan borde kunna freda sig från deltagare med otillräckliga förkunskaper så att den inte förvandlas till ett forum för stödundervisning (Ledare UNT 6/ ) Bad spelling, incorrectness, as well as inelegance of expression in writing, ignorance of the simplest rules of punctuation [ ] are far from rare among young men of eighteen otherwise well prepared for college studies. (Charles Eliot, 1871)

3 Presentationens upplägg Bakgrund Akademisk litteracitet ett forskningsfält Skrivandet i styrdokumenten Skrivandet i högre utbildning Textaktiviteter som kan ge beredskap Diskussion

4 Blame -the-student (Biggs 1999:12) The blame-game (Storan 2012)

5 Bristdiskursen en sällan emotsagd bild Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och i gymnasieskolans läroplaner (Malmström 2017) - Skrivkrisgenren - Bristdiskurs i såväl media som styrdokument - Motbilder ges inte utrymme - Typiska drag i diskursen: - Fokus på ytliga detaljer (stavning, grammatik, ytspråk) - Skrivandet instrumentellt - Hur möter vi studenters behov?

6 Breddad rekrytering breddat deltagande Propositioner: Den öppna högskolan (Prop. 2001/02:15) En högskola för alla samhällsgrupper Ny värld ny högskola (Prop. 2004/05:162) Internationalisering högre utbildning tillgänglig för fler Lagförslag: Brett deltagande i högskoleutbildning ( ) Promemoria om att främja ett brett deltagande Drogs tillbaka.

7 Heterogena studentgrupper Breddad rekrytering studenter från studieovan bakgrund Störst växande grupp: flerspråkiga studenter Av befolkningssammansättningen: 19 % utlandsfödda 27 % elever talar annat språk än svenska hemma (Skolverket 2018) Enspråkighetsnorm i ett flerspråkigt samhälle?

8 Den dubbla uppgiften Andraspråksstudenter har ofta en dubbel uppgift: Tillägna sig ett andraspråk Tillägna sig ett akademiskt språk

9 Flerspråkighetsnorm i betraktarens öga? A current movement among ESL writing teachers is to argue that, beyond a certain level of proficiency in English writing, it is not the students texts that need to change; rather it is the native-speaking readers and evaluators (particularly in educational institutions) that need to learn to read more broadly, with more cosmopolitan and less parochial eye. (Leki 1992: )

10 Begreppet literacy (litteracitet) Det engelska begreppet literacy (litteracitet) är omdiskuterat och det finns flera olika förklaringsmodeller: 1) I den autonoma modellen är utgångspunkten att litteracitet är kognitivt (Street 1984:19 43) och det förstås som något dekontextualiserat med fokus på tekniska aspekter av läsande och skrivande. 2) Den ideologiska modellen utgår i stället från att litteracitet är en del av sociala praktiker, vilket innebär att kontexten blir avgörande för hur individer skapar mening av text och andra språkliga resurser (Street 1984:19 43).

11 Academic Literacies Academic Literacies är ett forskningsfält som utvecklats från New Literacy Studies (NLS). Inom NLS utgör Academic Literacies (AL) en särskild förgrening, där just skrivandet inom högre utbildning står i centrum. Forskarna inom fältet undersöker motsättningar och inkonsekvenser i undervisningspraktiker och lärande inom ramen för högre utbildning.

12 Fritt efter Lea & Street 1998

13 Vad händer med det vetenskapliga skrivandet i styrdokumenten? Ämnesplan Sva Kursplan Sva 3 Bedömningsanvisningar NP

14 Skrivande i styrdokumenten Ämnesplan för svenska som andraspråk Syfte: Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i och kunskaper om det svenska språket. Eleverna ska också ges möjlighet att reflektera över sin egen flerspråkighet och sina förutsättningar att erövra och utveckla ett funktionellt och rikt andraspråk i det svenska samhället --- Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.

15 Skrivande i styrdokumenten kursplan Sva 3 Exempel från kursplan centralt innehåll: Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter. Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag. Referat- och citatteknik samt grundläggande kunskaper i källkritik.

16 Skrivande i styrdokumenten kursplan Sva 3 Kunskapskrav Betyg C: (Sva 3) Eleven kan skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen.

17 Skrivande i styrdokumenten bedömningsanvisningar för Nationella prov Delprov A bedömer elevens förmåga att skriva en utredande text som är anpassad till den vetenskapliga texttypens krav. --- Anpassningen till den vetenskapliga texttypen är ett övergripande krav som återspeglas i bedömningsmatrisens krav på innehåll, dispositionen och textbindning samt på det språk som används. Citat och referatteknik. Att behärska citat- och referatteknik är ett grundläggande krav inom vetenskapligt skrivande, och matrisens formuleringar bygger framför allt på det övergripande kravet på anpassning till den vetenskapliga texttypen.

18 Skrivande i styrdokumenten bedömningsanvisningar för Nationella prov Exempel från bedömningsmatris: (Betyg E) Textens innehåll är till viss del anpassad till situationen och den vetenskapliga texttypen. Det innebär bland annat följande: - Eleven tillämpar regler för citat- och referatteknik Vilka regler?

19 Styrdokumentens konsekvenser Vilken syn på skrivande förmedlas i styrdokumenten? Nationella provets konsekvenser Washback-effekt (ett tests konsekvenser avsiktliga och oavsiktliga) Hur lärare undervisar Vad elever prioriterar Autenticitet i test

20 Skrivandet i NP Autenticitet i NP? Vetenskaplig text skriv inte på plats under tidspress. Man skriver sällan ensam och utan möjlighet att revidera Referera hur man refererar och den tekniska utformningen finns det alltid tydliga instruktioner för, och det varierar. Det är alltså inte självklart. Från instruktionen: Välj en av följande uppgifter. Använd minst två av texterna i texthäftet och ange källorna i ditt pm.

21 Hur ska referenser se ut? Exempel på instruktion från konferensvolym: Inuti texten hänvisas till källan med författarens efternamn, årtal för citerat arbete och sida, allt inom parentes. Mellan årtal och sida sätts kolon. Exempel: (Svensson 1991:34 36). Exempel på fullständig hänvisning från NP: Bengt af Klintberg skriver i sin bok Den stulna njuren (1994) att.

22 Fasta ramar och handlingsutrymme Handlingsutrymme

23 Skrivandet i högre utbildning Akademiska är ingens modersmål -nytt för alla -situerat -inte EN texttyp Ge beredskap förmedla till eleverna

24 Textaktiviteter Hur kan man som lärare ge eleverna bättre beredskap? Läsa text ställa frågor? Modelltexter Återkoppling Kamratrespons Skrivandet i alla ämnen samarbete Samarbete mellan gymnasieskolor och språkverkstäder/studieverkstäder

25 Vem är författaren? Vilken typ av vetenskaplig text är det? Varför har det varit relevant att skriva texten? Hur motiverar författaren sin text? Vad fick författaren att göra undersökningen och skriva texten? Är resonemanget tydligt (i hela texten?) Är innehållet fortfarande relevant? Vad är syftet? Var finns syftet? Varför? Hur har hen gått tillväga? Vad består materialet av? Hur redovisar författaren sina resultat? Vilken slutsats drar författaren?

26 Textaktiviteter Hur kan man som lärare ge eleverna bättre beredskap? Läsa text ställa frågor? Modelltexter Återkoppling Bearbeta texten efter återkoppling Kamratrespons Skrivandet i alla ämnen samarbete Samarbete gymnasieskolor och språkverkstäder/studieverkstäder

27 Diskussion 1. Vad kan jag som gymnasielärare göra för att eleverna ska få en smidigare stadieövergång (bättre beredskap) 1. Vad gör jag? 2. Vad skulle jag vilja göra? 2. Vad kan vi från högre utbildning göra?

28 Tack!

29 Vetenskapliga referenser Biggs, John What the student does: Teaching for enhanced learning. Higher Education Research and Development. 18 (1). S Eklund Heinonen, Maria & Sköldvall, Kajsa Nu har vi ett gemensamt språk Om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. I: Högre utbildning 5 (2). S Lea, Mary R. & Street, Brian Student Writing in Higher Education. An Academic Literacies Approach. Studies in Higher Education. 23 (2). S Leki, Ilona Understanding ESL writers: A Guide for teachers. Portsmouth, NH: Boynton/Cook Publishers. Lennartson-Hokkanen, Ingrid. 2016: Organisation, attityder, lärandepotential: Ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en språkverkstad. Diss. Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Malmström, Martin Synen på skrivande: Föreställningar om skrivande i mediedebatter och i gymnasieskolans läroplaner. Lund: Media Tryck. Storan, John In search of Nacirema. Konferens om inkluderande utbildning. Stockholms universitet 30 oktober Street, Brian V Literacy in theory and practice. Cambridge, UK: Cambridge University Press.