Beslut för förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Transkript

1 Dnr :5813 Pajala kommun för förskoleklass, grundskola och grundsärskola efter tillsyn i Pajala kommun Skolinspektionen Box 3177, Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

2 2 (16) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Pajala kommun att senast den 10 september 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Pajala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att grundskolan har tillgång till personal med sådan kompetens, så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. (2 kap. 29 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Huvudmannen ser till att rektorn tar ansvar för att en bedömning av nyanlända elevers kunskaper skyndsamt görs och att resultatet av bedömningen beaktas vid planeringen och genomförandet av elevens undervisning. (3 kap. 12 c-d skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska se till att elevhälsans resurser organiseras och fördelas så att respektive skolenhet ges tillgång till en elevhälsa som kan användas förebyggande och hälsofrämjande. - Huvudmannen ska se till att det finns tillgång till psykologisk kompetens som kan användas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. - Huvudmannen ska se till att rektorerna ges förutsättningar att på varje enskild skolenhet utforma elevhälsans verksamhet i arbetet med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

3 3 (16) - Huvudmannen ska se till att utifrån en kartläggning av elevernas behov av studie- och yrkesvägledning upprätta en plan för den studie- och yrkesvägledning som ska genomföras inom kommunen. - Huvudmannens ska se till att den studie- och yrkesvägledande verksamheten tillgodoser de behov av vägledning som eleverna har. - Huvudmannen ska se till att det finns tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. - Huvudmannen ska se till att de elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet får sådant stöd, i den omfattning de behöver. Huvudmannen ska se till att rektorerna har insikt om och följer gällande bestämmelser om inledande bedömningar av nyanlända elevers kunskaper, i detta ingår att: - Rektorerna ska se till att fullständiga inledande bedömningar av nyanlända elevers kunskaper sker skyndsamt och med stöd av Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial. - Rektorerna ska se till att resultatet av de inledande bedömningarna beaktas vid placering i årskurs och undervisningsgrupp. - Rektorerna ska se till att resultatet av de inledande bedömningarna sprids och beaktas vid planeringen och genomförandet av undervisningen. - Rektorerna ska se till att resultatet av de inledande bedömningarna beaktas vid beslut om fördelning av undervisningstiden samt fatta beslut om prioriterad timplan i dessa fall. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Pajala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)

4 4 (16) Åtgärder Huvudmannen ska se till att med uppgifter från de olika verksamheternas kvalitetsarbete och övrig uppföljning av förskoleklassens verksamhet bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå, genom att; - Se till att följa upp resultaten av utbildningen inom förskoleklass. Uppföljningen ska göras i relation till de nationella målen för skolformen. - Se till att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen av resultaten av utbildningen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. - Se till att planera för genomförandet av de beslutade utvecklingsåtgärderna och genomföra dessa. - Se till att dokumentera uppföljning, analys, beslut om utvecklingsåtgärder och planeringen för att genomföra dessa. Ytterligare brist Skolinspektionen konstaterar att Pajala kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen sluter entreprenadavtal i enlighet med skollagen (23 kap. 3a och 4 skollagen). Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor (2 kap. 9 och 7 kap. 9 skollagen). Åtgärder Huvudmannen ska se till att i enlighet med gällande författningar fullgöra de uppgifter och det ansvar som följer huvudmannaskapet genom att: - Huvudmannen ska se till att upphöra med nuvarande entreprenadförhållande och istället bedriva modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i egen regi eller genom entreprenadavtal med en annan huvudman inom skolväsendet. - Huvudmannen ska se till att den rektor som är ansvarig för en grundskoleenhet även är rektor för de elever i grundsärskolan som är integrerade på grundskoleenheten.

5 5 (16) Bedömning Skolinspektionens beslut redogör för de brister som konstaterats vid tillsynen. Det är dock huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger att ta ansvar att vidta åtgärder för att rätta till brister närhelst de framkommer. Tillsynen visar att huvudmannen inte följer upp och säkerställer att alla elever ges tillgång till elevhälsa. Huvudmannen har inte säkerställt att tillgången till kommunens elevhälsa är tillräcklig för att främst användas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Utredningen visar att det inte finns tillgång till psykologiska insatser i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vidare visar utredningen att det inte finns tillgång till studie- och yrkesvägledning för alla elever. Det saknas en planering för hur alla elevers behov av studie- och yrkesvägledning ska tillgodoses. Tillsynen visar vidare att huvudmannen inte ser till att alla elever som har behov av studiehandledning får sådant stöd. Utredningen visar att huvudmannen inom sin egen organisation inte har modersmålslärare och studiehandledare i tillräcklig omfattning och att kommunen därför använder sig av fjärrundervisning i vissa språk. Skolinspektionen kan konstatera att kommunen använder sig av fjärrundervisning via entreprenad som inte genomförs i enlighet med skollagen. Tillsynen visar även att huvudmannen inte följer upp och säkerställer att kommunens rektorer följer de bestämmelser som gäller för inledande bedömningar av nyanlända elever. Alla rektorer ser inte till att en bedömning av nyanländas kunskaper skyndsamt görs samt att resultatet av bedömningen beaktas vid planeringen och genomförandet av elevens undervisning. Vidare visar tillsynen att det finns brister i huvudmannens styrning och utveckling av förskoleklassernas verksamheter i Pajala kommun. Huvudmannen följer inte upp och analyserar resultat och måluppfyllelse i förskoleklass i relation till läroplanen. Eftersom huvudmannen inte ser till att samtliga förskoleklasser har ett systematiskt kvalitetsarbete innebär det att kommunen inte har en samlad bild av vare sig måluppfyllelse eller utvecklingsområden för förskoleklasserna. Slutligen visar tillsynen att huvudmannen inte har organiserat alla sina verksamheter så att allt ansvar samlas hos en rektor. Inom kommunen finns det elever tillhörande grundsärskola som är integrerade i grundskolan, där det pedagogiska arbetet inte leds och samordnas av den rektor där eleven får sin undervisning. Således tar inte huvudmannen ansvar för och ser till att elever, föräldrar och personal vet vem som har ledningsansvar för verksamheten.

6 6 (16) Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Tillgång till elevhälsa Skolinspektionen bedömer att Pajala kommun inte organiserat elevhälsan så att det finns tillgång till en elevhälsa som kan användas förebyggande och hälsofrämjande på samtliga grundskoleenheter. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannens organisation av elevhälsan försvårar elevhälsans arbete med det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Det saknas en mötesstruktur som gör det möjligt för de olika kompetenserna i den centrala elevhälsan att samverka kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det saknas även en planering för hur detta uppdrag ska genomföras. Den nuvarande organisationen har även fått till följd att den försvårar för rektorerna att utforma elevhälsans verksamhet på sina skolenheter i arbetet med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Huvudmannen har dessutom inte säkerställt att tillgången till psykologisk kompetens är tillräcklig för att den kompetensen ska kunna medverka i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vid skolorna. Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklass och grundskola finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. I förarbetena till skollagen beskrivs att skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans arbete bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Vidare följer att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrundsarbete (prop. 2009/10:165 s.276). Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd de har rätt till (Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Huvudmannen har inte organiserat elevhälsans resurser så att samtliga skolenheter får tillgång till elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande insatser. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte säkerställer att elevhälsan främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande på samtliga skolenheter. Enligt chefen för elevhälsan har det varken skett en kartläggning eller en planering för hur det förebyggande och främjande arbetet ska organiseras och det har därmed inte genomförts i någon större omfattning. Representanter från elevhälsan instämmer i

7 7 (16) denna bild och uppger att deras insatser framförallt är av åtgärdande karaktär och de har inte hunnit med ett förebyggande och främjande arbete ute på skolorna. Elevhälsans chef uppger ger dock exempel på att det skett vissa förebyggande och hälsofrämjande insatser vid skolorna under detta läsår. Specialpedagoger har föreläst och handlett personal i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vidare har kurator och skolsköterska deltagit på föräldramöten på de flesta skolenheterna. Av intervju med rektorer framgår dock att inte alla av kommunens skolor har haft förebyggande och hälsofrämjande insatser av elevhälsan under detta läsår. Enligt skolchefen arbetar elevhälsan mestadels åtgärdande och är medveten om att det förebyggande arbetet inte sker i tillräcklig utsträckning. Politiker från kultur- och utbildningsutskottet bekräftar att elevhälsan i huvudsak arbetar med akuta insatser och att det förebyggande och främjande arbetet behöver förbättras. Huvudmannens omorganisation av elevhälsan har inte fått avsedd effekt. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannens organisation av elevhälsan försvårar elevhälsans arbete med det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Det saknas en mötesstruktur som gör det möjligt för de olika kompetenserna i den centrala elevhälsan att samverka kring det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det saknas även en planering för hur detta uppdrag ska genomföras. Utifrån inskickat material och från intervjuer framgår att Pajala kommun sedan november 2017 har en ny organisation för elevhälsan. Huvudmannen har upprättat en central elevhälsa med en elevhälsochef som har personalansvar för samtliga kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger, speciallärare och elevassistenter. Chefen för elevhälsan uppger att vid tiden för tillsynen har ännu inte hela personalgruppen som ingår i den centrala elevhälsan träffats och det finns ingen planering för hur elevhälsans gemensamma resurser ska arbeta vid kommunens skolor. Skolchefen uppger att en av anledningarna till att elevhälsan omorganiserats är att skolorna inte har haft en likvärdig tillgång till elevhälsans funktioner. Det framgår vidare av skolchefen att än så länge har det inte blivit några synliga förändringar kring elevhälsans arbete. Politiker från kultur- och utbildningsutskottet bekräftar skolchefens utsaga att omorganisationen inte gett de effekter de hoppades på och att det krävs mer uppföljning för att säkerställa att arbetet går åt rätt håll. Utredningen visar vidare att omorganisationen även försvårar för rektorerna att på sina skolenheter utforma elevhälsans verksamhet i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Rektorerna uppger att på tre av fem skolor inom kommunen är rektorerna inte närvarande på de elevhälsomöten som rör deras skolor. I dessa fall har kommunen beslutat att elevhälsans chef ska sitta med på mötena. Enligt rektorerna är det därmed elevhälsans chef som får den mesta informationen av vad som kommit fram på mötena, exempelvis det som gäller elever i behov av särskilt stöd. En av rektorerna uppger att det nya arbetssättet innebär att det försvårar arbetet kring elever i behov av särskilt stöd, exempelvis då rektorn måste fatta beslut om åtgärdsprogram utifrån information som rektorn fått i andrahand. Enligt en annan rektor har både lärare och vårdnadshavare reagerat på att rektorn inte sitter med på elevhälsomöten som rör elever i behov av stöd, eftersom det är rektorn som är den som beslutar om särskilt stöd. Både lärare och vårdnadshavare har önskat att rektorn ska delta på dessa möten.

8 8 (16) Det saknas tillgång till psykologiska insatser inom kommunen Skolinspektionens utredning visar att det inte finns tillgång till psykologisk kompetens i tillräcklig omfattning så att den kan används i de förebyggande och hälsofrämjande insatserna vid huvudmannens skolor. Skolchefen uppger att avtal med psykolog har omförhandlats och att kommunen numera använder sig av Region Norrbotten för psykologiska insatser. Enligt skolchefen innehåller avtalet en överenskommelse att psykolog kan anlitas när det finns behov av utredningar eller yttranden gällande enskilda elever. Chefen för elevhälsan uppger i intervju liknande uppgifter och säger att kontraktet med kommunens psykolog omförhandlats och psykologen ska från och med årsskiftet 2018 enbart genomföra skolformsbedömningar. Enligt rektorerna finns psykolog tillhands för att genomföra utredningar och för handledning efter att en utredning blivit genomförd. Såväl skolchefen som chef för elevhälsan uppger att psykolog inte har deltagit i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Vid intervju med kommunens rektorer framkommer att psykologen inte används i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på någon skola. Dessa uppgifter bekräftas även i intervjuer med personal från skolorna. Tillgång till studie- och yrkesvägledning Skolinspektionen bedömer att Pajala kommun inte ger eleverna tillräcklig tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses. Det saknas en planering och organisation för hur studie- och yrkesvägledning ska bedrivas inom kommunen. Trots att huvudmannen är medveten om att alla elevers behov av vägledning inte tillgodoses, har inte huvudmannen organiserat studie- och yrkesvägledningen så att den påbörjas tidigt och sker kontinuerligt under hela utbildningstiden. Enligt skollagen ska elever i grundskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Enligt läroplanen för grundskolan har rektorer ett särskilt ansvar för att studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke. Av förarbeten till skollagen framgår att rektorer, lärare och personal med studie- och yrkesvägledningskompetens har ett gemensamt ansvar för, men olika roller i, arbetet med att vägleda och informera eleverna kring framtida studier och yrkesliv. En förutsättning för att eleverna ska kunna utnyttja de valmöjligheter som erbjuds är att eleverna ges adekvat information utifrån såväl elevens som arbetsmarknadens behov. Därför behöver det finnas tillgång till personal med kompetens för studie- och yrkesvägledning (prop. 2009/10:165 sid. 278 f). Av Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning framgår att huvudmannen bör följa upp vilken kompetens som behövs för att tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning på respektive skolenhet. Av de allmänna råden framgår vidare att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning påbörjas tidigt och sker kontinuerligt under hela utbildningstiden, så att eleverna kan göra väl underbyggda

9 9 (16) studie- och yrkesval. Huvudmannen bör konkretisera vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för den egna verksamheten. I kommentarerna till de allmänna råden anges att huvudmannen ansvarar för att det hos skolpersonalen finns kompetens och en dimensionering som motsvarar elevernas behov. För att kunna ta det ansvaret behöver huvudmannen regelbundet kartlägga elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Här behöver särskilt uppmärksammas elever med funktionsnedsättning. Vidare framgår av kommentarerna till Skolverkets allmänna råd att rektorn behöver skaffa sig en bild av vilka behov av studie- och yrkesvägledning eleverna sammantaget har, samt med vilken kvalitet studie- och yrkesvägledningen bedrivs (SKOLFS 2013:180). Det saknas tillgång till studie- och yrkesvägledning inom kommunen Skolinspektionens utredning visar att eleverna inte ges studie- och yrkesvägledning i sådan omfattning att deras behov av vägledning tillgodoses. Skolchefen uppger i intervju att det inte finns tillgång till studie- och yrkesvägledning i tillräcklig omfattning. Det finns en studie- och yrkesvägledare i Pajala kommun som arbetar 50 procent mot samtliga av grundskolans elever, något som enligt skolchefen inte är tillräckligt. Skolchefen uppger vidare att det bland annat saknas studie- och yrkesvägledning för elever som har svårigheter med skolarbete i skolan. Politiker från kultur- och utbildningsutskottet uppger att huvudmannen är medvetna om att kommunens studie- och yrkesvägledning inte är tillräcklig för eleverna, men uppger vidare att det inte är något som huvudmannen just nu prioriterar. Av intervjuer med såväl rektorer, lärare som kommunens studie- och yrkesvägledare framkommer att studie- och yrkesvägledaren enbart ger vägledning till elever som går i årskurs 9. Studie- och yrkesvägledaren uppger att hen endast hinner med möten och individuella samtal med elever som går i årskurs 9 och att hen inte finns tillgänglig för elever i andra årskurser. Det framkommer vidare att studie- och yrkesvägledaren även vill arbeta mot lägre åldrar, men att det inte finns en planering för hur det arbetet ska organiseras. Enligt studie- och yrkesvägledaren borde kommunen ha en planering för hur en del av arbetet ska kunna delegeras till exempelvis lärare. Skolchefen uppger i intervju att det finns ett möte inbokat för att tillsammans med studie- och yrkesvägledaren upprätta en plan för vägledningsarbetet. Studiehandledning på modersmålet Skolinspektionen bedömer att Pajala kommun inte ser till att alla elever med behov av studiehandledning på modersmålet får sådant stöd. De elever, som trots att de har behov av studiehandledning, inte får det riskerar således att få en bristande introduktion i undervisningen och därmed svårigheter att utveckla sina kunskaper i samtliga ämnen. Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket istället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

10 10 (16) Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utbildning för nyanlända framgår att studiehandledning på modersmålet är betydelsefullt för många elevers språk- och kunskapsutveckling. När eleven får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk stärker det självförtroendet och studiemotivationen. Det möjliggör också för lärare att få en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper i respektive ämne. Studiehandledning kan under vissa förutsättningar genomföras som fjärrundervisning. Vidare framgår att huvudmannen och rektorn systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Arbete med nyanlända elever behöver därmed, precis som annan verksamhet i skolan, ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Det betyder att huvudmannen behöver ha en långsiktig och väl förankrad planering för hur arbetet med nyanlända elever ska organiseras (SKOLFS 2016:2 s.17, 29). Skolinspektionens utredning visar att det finns elever som inte får studiehandledning på modersmålet trots att eleverna bedöms vara i behov av det. Av intervjuer med kommunens rektorer framgår att på majoriteten av skolorna finns det elever som har behov av studiehandledning men som inte erhåller det. De uppger att de allra flesta elever från årskurs 5 erhåller studiehandledning på modersmålet, men att flertalet yngre inte får det. Även flertalet lärare uppger i intervjuer att det finns elever med behov av studiehandledning på modersmålet som inte får det. Skolchefen bekräftar i intervju att huvudmannen inte kan tillgodose alla elevers behov av studiehandledning på modersmålet. Bedömning av nyanländas kunskaper Skolinspektionen bedömer att Pajala kommun inte ser till så att rektorerna följer de bestämmelser som gäller för inledande bedömningar av nyanlända elever. Det finns nyanlända elever i kommunen vars kunskaper inte har bedömts med stöd av Skolverkets kartläggningsmaterial steg 2. Rektorerna ser således inte till att alla nyanlända elever skyndsamt får en fullständig inledande bedömning av sina kunskaper. Det får till följd att rektorerna saknar viktiga underlag för planeringen och genomförandet av undervisningen. Rektorerna kan inte se till att resultatet av bedömningen beaktas vid beslut om placering i årskurs, vid planeringen av undervisningen eller vid fördelning av undervisningstiden. Vidare har rektorerna inte fattat beslut om omfördelning av undervisningstiden för eleverna som ges undervisning enligt en prioriterad timplan. Enligt skollagen ska en nyanländ elevs kunskaper bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Bedömningen ska göras skyndsamt. Resultatet av en bedömning ska beaktas vid beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp, samt vid planering av undervisningen och vid fördelningen av undervisningstiden. Rektorn ansvarar för att bedömningarna görs. Av Skolverkets föreskrifter om underlag för bedömning av nyanlända elevers kunskaper (SKOLFS 2016:10) framgår att när en nyanländ elevs kunskaper bedöms enligt 3 kap. 12c skollagen ska Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 (diarienummer 2016:428) användas som underlag för bedömningen. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper obligatorisk att använda i grundskolan.

11 11 (16) Enligt skolförordningen 9 kap. 4a får en nyanländ elev vars kunskaper bedömts genom en inledande bedömning ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av undervisningstid. Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år. Rektorn beslutar om prioriterad timplan. Av förarbetena till skollagen framgår att det är viktigt att skolor redan tidigt bildar sig en uppfattning om vilka kunskaper som nyanlända har. En bedömning av kunskaperna redan inledningsvis är själva fundamentet för den vidare utbildningen och syftar till att de nyanlända eleverna ska kunna placeras i ett sådant sammanhang att de kan ta till sig undervisningen. Bedömningen bör vidare vara något som skolpersonalen beaktar när undervisningen för de aktuella eleverna planeras och genomförs. Vid planeringen av undervisning för eleverna måste skolan beakta vilka kunskaper varje enskild elev tidigare har utvecklat, vad eleven behöver fortsätta utveckla för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och hur undervisningen ska ge eleven möjlighet att utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen (prop. 2014/15:45, s 28, 30). Huvudmannen säkerställer inte att Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial används i alla delar vid de inledande bedömningarna. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte säkerställer att rektorerna ser till att samtliga delar av det obligatoriska kartläggningsmaterialet används vid bedömningen av de nyanlända eleverna. Enligt skolchefen är kommunens rutin att Skolverkets kartläggningsmaterial, steg 1 och 2, ska användas som stöd vid alla inledande bedömningarna av de nyanlända elevernas kunskaper. Samordnaren för nyanlända uppger att hen alltid genomför välkomstsamtal och berättar för eleverna och deras vårdnadshavare när eleven kan börja i skolan. Vanligtvis hinner samordnaren genomföra kartläggningen enligt steg 1 i kartläggningsmaterialet, men om det inte sker vid första mötet så bokar samordnaren in en ny tid. Enligt samordnaren är det skolorna som sedan har ansvar för att genomföra steg 2. En av rektorerna uppger att det finns nyanlända elever som varit några månader på en skola, men där elevernas kunskaper inte blivit bedömda med hjälp av steg 2 enligt kartläggningsmaterialet. Lärare som arbetar på den skolan bekräftar att det finns nyanlända elever där steg 2 i kartläggningen inte har genomförts. Rektorerna fattar beslut om årskursplacering innan de inledande bedömningarna är genomförda. Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte ser till att rektorerna i samtliga fall ansvarar för att genomföra fullständiga inledande bedömningar innan beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp fattas. Vidare säkerställer inte huvudmannen att de inledande bedömningarna beaktas vid årskursplacering. Samordnaren för nyanlända elever uppger i intervju att en bedömning av de nyanlända elevernas kunskaper utifrån steg 1 i kartläggningsmaterialet påbörjas inom tre veckor. Enligt samordnaren tar sedan rektorerna över ansvaret och de nyanlända eleverna blir inskrivna på en skola och får en klasstillhörighet. Samordnaren uppger vidare att bedömningar utifrån steg 2 enligt i kartläggningsmaterialet inte genomförs för alla

12 12 (16) nyanlända elever i kommunen. Dessa uppgifter bekräftas av samtliga rektorer. De flesta lärare uppger i intervjuer att de nyanlända eleverna placeras direkt i en årskurs och att det i princip alltid sker efter ålder. Lärarna uppger vidare att det inte genomförts fullständiga inledande bedömningar när beslut om årskurs fattas. Bedömningar med stöd av kartläggningsmaterialets steg 2 har inte genomförts innan placeringen sker. Huvudmannen har inte säkerställt att de inledande bedömningarna beaktas i planeringen av undervisningen. Skolinspektionens utredning visar att lärarna inte tar del av och använder sig av resultatet av de inledande bedömningarna vid planeringen av undervisningen. Samordnaren uppger att spridningen av de genomförda bedömningarna inte fungerar som de ska och att alla undervisande lärare inte tar del av dessa. Lärarna vid en skola uppger att de får ett mail när de inledande bedömningarna är genomförda och att lärarna hänvisas att gå till expeditionen för att ta del av resultaten av dessa. De lärare som deltar i intervjun uppger vidare att de personligen inte tar del av de inledande bedömningarna och att de vet att det är fler lärare som inte använder sig av dem i planeringen av undervisningen för de nyanlända eleverna. Ett antal lärare vid en annan skola uppger att det på deras skola inte finns någon rutin för vad som händer när de inledande bedömningarna är genomförda och att lärarna vid flera tillfällen inte fått någon information alls om de nyanlända elevernas kunskaper. Rektorerna fattar inte beslut om prioriterad timplan trots att det sker en omfördelning av undervisningstiden för vissa elever. Skolinspektionens utredning visar att rektorerna inte tar beslut om prioriterad timplan trots att omfördelning av undervisningstiden genomförts. Flera av kommunens rektorer uppger att det finns nyanlända elever på deras skolor som inte läser alla ämnen och istället får utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk, trots att det inte finns beslut om prioriterad timplan. Enligt en av rektorerna har de eleverna lika lång skoldag som övriga elever i samma klass och är tillsammans med sina klasser på alla lektioner, men de får framförallt undervisning i svenska. Detta bekräftas av samordnaren för nyanlända elever som uppger att det finns elever som inte får undervisning i alla ämnen och som borde ha beslut om prioriterad timplan, men som inte har det. Motivering till föreläggande som ingripande Pajala kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande bestämmelser och föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen bedömer att det finns brister i huvudmannens styrning och utveckling av förskoleklassernas verksamheter i Pajala kommun. Huvudmannen följer inte upp och analyserar resultat och måluppfyllelse i förskoleklass i relation till läroplanen. Då huvudmannen inte säkerställer att varje skolenhet följer upp och

13 13 (16) dokumenterar resultaten saknar huvudmannen viktiga underlag för att kunna bedöma verksamheternas måluppfyllelse, identifiera utvecklingsområden och skillnader mellan verksamheterna. Eftersom huvudmannen inte ser till att samtliga förskoleklasser har ett systematiskt kvalitetsarbete innebär det att kommunen inte har en samlad bild av vare sig måluppfyllelse eller utvecklingsområden för förskoleklasserna. För att säkerställa att förskoleklasserna i Pajala kommun är likvärdig och bedrivs enligt författningarnas krav måste huvudmannen se till att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på såväl enhetsnivå som huvudmannanivå. Detta för att få underlag för att kunna bedöma verksamheternas måluppfyllelse och för att kunna styra verksamheternas utvecklingsarbete mot de nationella målen. Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Vidare framgår att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I förarbetena till skollagen betonas att syftet med allt kvalitetsarbete är att det ska leda till förbättringar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som garanterar kvalitet och likvärdighet. Enligt förarbetena är det därför ytterst angeläget att kunskapen om eventuella brister i en verksamhet verkligen följs av åtgärder för förändring och förbättring. Huvudmannens styrning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt (prop. 2009/10:165 s. 304, 306 och 308). Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete framgår att skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Vidare framgår att en viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. För att kunna följa upp hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkar måluppfyllelsen är det också viktigt att huvudmannen dels gör egna undersökningar, dels samlar in underlag från enheterna. Huvudmannen måste se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar och utvecklingsinsatser (SKOLFS 2012:98 s.15-16, 20). Huvudmannen saknar ett systematiskt kvalitetsarbete avseende verksamheten i förskoleklass. Skolinspektionens utredning visar att det systematiska kvalitetsarbetet avseende förskoleklass är bristfälligt. Av inskickade dokument framgår att det inte finns något dokumenterat kvalitetsarbete avseende verksamheten förskoleklass. Av intervjuer med såväl skolchefen som rektorer framkommer att huvudmannen saknar en systematisk

14 14 (16) och kontinuerlig uppföljning av måluppfyllelsen utifrån de nationella målen för skolformen förskoleklass. Utredningen visar vidare att huvudmannen inte säkerställer att det finns en dokumentation för alla verksamheter som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå. Skolchefen uppger att en uppföljning av förskoleklassens resultat i förhållande till de nationella målen inte har tydliggjorts i enheternas kvalitetsarbeten. Enligt skolchefen saknas därmed också dessa uppgifter på huvudmannanivå. Av intervjuer med kommunens rektorer framgår att det i flera av verksamheterna inte genomförs en uppföljning av förskoleklassens resultat. Enligt rektorerna har de inte fått tydliga direktiv av huvudmannen om vad som ska följas upp avseende resultat i förskoleklass. Motivering till föreläggande som ingripande Pajala kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande bestämmelser och föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Ytterligare brist Fjärrundervisning bedrivs genom otillåten entreprenad Skolinspektionen konstaterar att Pajala kommun har överlämnat modersmålsundervisning och studiehandling på modersmålet till en enskild juridisk person som inte är en huvudman inom skolväsendet, vilket inte är förenligt med skollagen. Det är endast möjligt att sluta sådana entreprenadavtal med en annan huvudman inom skolväsendet. Huvudmannen behöver därför upphöra med nuvarande entreprenadförhållande och istället bedriva modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet i egen regi eller genom entreprenadavtal med en annan huvudman, som är huvudman inom skolväsendet. Av skollagen framgår att inom grundskolan får uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet får endast överlämnas på entreprenad om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen. En kommun får överlämna uppgifter som avser fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmålet till en annan huvudman på entreprenad. Med annan huvudman avses i sammanhanget, kommuner, landsting, staten och enskilda huvudmän som har godkänts av Skolinspektionen. Skolinspektionens utredning visar att Pajala kommun har lämnat över modersmålsundervisning och studiehandledning till en enskild huvudman som inte har godkännande som huvudman inom skolväsendet. Skolchefen uppger i intervju att Pajala kommun har svårigheter att inom den egna organisationen anordna

15 15 (16) undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet. Även politiker från kultur- och utbildningsutskottet uppger att kommunen har svårigheter att rekrytera studiehandledare och modersmålslärare på alla språk som det finns behov av. Därför har kommunen överlämnat dessa uppgifter i form av fjärrundervisning till Modersmålsskolan. Modersmålsskolan drivs av företaget Norrlands Språkservice i Umeå AB. Skolinspektionen kan konstatera att detta företag inte är en huvudman inom skolväsendet. Ansvarig rektor för elever inskrivna i grundsärskolan Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte tar ansvar för att utbildningen vid kommunens grundsärskola genomförs i enlighet med skollagen. Huvudmannen har inte organiserat verksamheten så att rektorerna på de enheter där det finns integrerade särskoleelever har det samlade ansvaret för dessa elever. En del av rektorsansvaret vilar på en annan rektor vid en annan verksamhet än vid de skolenheter där de aktuella eleverna får sin utbildning. Detta strider mot skollagens bestämmelser som säger att en rektor ansvarar för alla elever som går på den enhet rektorn ansvarar för och att en elev aldrig kan ha mer än en rektor. Den nuvarande organisationen medför att det inte är tydligt för elever, föräldrar och personal vem som har ledningsansvar för de integrerade särskoleeleverna. Skollagen anger att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Av skollagen framgår vidare att en elev i grundsärskolan kan få sin utbildning inom grundskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En rektor ansvarar för alla de elever som går på rektorns skolenhet. Om det finns en integrerad elev på skolenheten så blir rektorn där ansvarig för eleven. Rektorn blir då även ansvarig för båda skolformerna. Enligt förarbetena till skollagen är det av yttersta vikt att det slås fast vem som har ledningsansvaret för de verksamheter som regleras i skollag, läroplaner och övriga författningar. För skolans del ska ledningsansvaret åvila en rektor. En rektor kan ha ansvar för flera skolenheter, men det är väsentligt att ledningen av en enskild skola leds av en rektor. Det ska vara tydligt för skolans personal, elever och elevernas föräldrar vem som har ansvaret för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet, liksom för verksamhetens inre organisation och vad detta ansvar innebär. En elev ska aldrig kunna ha mer än en rektor (prop. 2009/10:165 sid.250). Skolinspektionens utredning visar att huvudmannen inte följer de bestämmelser som finns för verksamheten vid grundsärskolan. Huvudmannen ser inte till att grundsärskolans elever har en ansvarig rektor som kan hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vid intervju med kommunens rektorer framkommer att det är en av kommunens rektorer som är ansvarig rektor för grundsärskolans elever. Vidare framkommer att den rektor som är ansvarig för grundsärskolan inte är rektor för de skolor där eleverna får sin undervisning. Eleverna som är inskrivna i grundsärskolan får sin undervisning integrerat i grundskolan på skolor som har andra ansvariga rektorer. Enligt rektorn

16 16 (16) som är ansvarig för grundsärskolan har hen det formella ansvaret för eleverna, men att rektorerna vid de integrerade enheterna leder arbetet för eleverna. Dessa uppgifter bekräftar såväl skolchefen som representanter för elevhälsan. Motivering till föreläggande som ingripande Pajala kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande bestämmelser och föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. På Skolinspektionens vägnar X Elisabeth Ahlgren Elisabeth Ahlgren Enhetschef Signerat av: Elisabeth Ahlgren X Stina Linder Stina Linder Föredragande Signerat av: Stina Linder Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på Bilagor Bilaga 1: Fakta om Pajala kommun

17 Bilaga 1 Dnr :5813 Fakta om Pajala kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Pajala kommun under våren Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola Förskoleklass och grundskola 1 (2) Pajala kommun bedriver verksamhet inom förskoleklass och grundskola vid fyra skolenheter, samt grundskola årskurs 4-9 vid en skolenhet. I anslutning till förskolan i Junosuando bedrivs även verksamhet inom förskoleklass. Totalt är 595 elever inskrivna i grundskolan och 51 elever i förskoleklass. Grundsärskola Undervisningen inom grundsärskolan i Pajala kommun bedrivs som integrerad verksamhet på skolenheterna Centralskolan och Gårdbyskolan. Vid Pajala kommuns grundsärskola finns det två elever inskrivna under innevarande läsår. Måluppfyllelse Förskoleklass Det finns ingen nationell statistik avseende måluppfyllelsen för förskoleklass. Pajala kommun saknar dokumentation på huvudmannanivå över förskoleklassens måluppfyllelse i relation till nationella mål för förskoleklassens verksamhet. Grundskola Årskurs 3 Enligt Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för nationella prov år 2017 varierade andelen elever som nådde kravnivån inom de olika delproven i matematik mellan 69,8 procent och 100 procent. Genomsnittet för riket varierade mellan 79,6 och 96,5 procent. I svenska varierade andelen elever som nått kravnivån inom de olika delproven mellan 91,7 procent och 97,9 procent. Genomsnittet för riket var 90,5 och 98,0 procent. Årskurs 6 Enligt SIRIS uppnådde 73,3 procent av eleverna i Pajala kommun minst betyget E i alla ämnen 2017, att jämföra med rikssnittet som var 77,7 procent. I Pajala kommun har flickorna en betydligt högre genomsnittlig betygspoäng jämfört med pojkarna. Enligt SIRIS var den genomsnittliga provbetygspoängen i nationella prov 2017 för delprovet i svenska 12,3, i matematik 11,5 och i engelska 15,2. Motsvarande resultat för riket var 13,0, 12,1 respektive 14,9. I Pajala kommun har flickorna en klart högre genomsnittlig betygspoäng jämfört med pojkarna vid de nationella proven för årskurs 6. Årskurs 9

18 Bilaga 2 Dnr : (2) Enligt SIRIS uppnådde 53,1 procent av eleverna i Pajala kommun minst betyget E i alla ämnen 2017, att jämföra med rikssnittet som var procent. 57,8 procent av eleverna i Pajala var 2017 behöriga till ett yrkesprogram, att jämföra med rikets snitt på 82,5. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 var 197,4, att jämföra med rikets genomsnittliga meritvärde på 223,5. Genomsnittligt meritvärde för flickor var 270,5 och 75 procent hade nått kunskapskraven i alla ämnen. Genomsnittligt meritvärde för pojkar var 164,2 och 43,2 procent hade nått kunskapskraven i alla ämnen. Enligt SIRIS var den genomsnittliga provbetygspoängen i nationella prov 2017 för delprovet i svenska 12,1, i matematik 10,4 och i engelska 12,6. Motsvarande resultat för riket var 13,6, 10,8 respektive 15,0. I Pajala kommun har flickorna en klart högre genomsnittlig betygspoäng i delproven svenska och matematik jämfört med pojkarna vid de nationella proven för årskurs 9. Den genomsnittliga betygspoängen i delprovet engelska visar att pojkarnas resultat ligger strax över flickornas. Trygghet och studiero Resultatet av skolenkäten som Skolinspektionen genomförde våren 2017 för elever i årskurs 5 i Pajala kommuns grundskolor var 5,5 (skala 1-10, där 10 är det mest positiva värdet) för påståendet jag har studiero på lektionerna. Det är något lägre resultat än för samtliga deltagande skolor i enkätomgången. När det gäller påståendet jag känner mig trygg i skolan var motsvarande siffra 7,6 för Pajala kommun, att jämföra med 8,3 för samtliga deltagande skolor. Resultatet för årskurs 9 för påståendet jag har studiero på lektionerna visar 5,7 vilket är något högre än resultatet för samtliga deltagande skolor som är 5,2. När det gäller påståendet jag känner mig trygg i skolan var motsvarande siffra 8,6 för Pajala kommun, att jämföra med 7,9 för samtliga deltagande skolor. Grundsärskola Med tanke på det låga elevantalet finns det inga resultat beskrivna för eleverna inskrivna i Pajala kommuns grundsärskola.