Slutrapport projektet Delaktighet och egenmakt

Transkript

1 Slutrapport projektet Delaktighet och egenmakt 1. Resultat av problem- och behovsanalysen med tydligt fokus på förstudiens mål och målgruppen utlandsfödda som står långt från arbetsmarknaden och som söker sig till katolska, ortodoxa eller frikyrkliga församlingar för att dessa motsvarar hemlandets religiösa sammanhang. Religiösa församlingar utgör ofta en primär kontaktyta för migranter och har en viktig roll i många utlandsföddas etablering i Sverige. Dock klarar många av dessa samfund inte själva detta arbete, då det kräver nätverk och kunskap som de inte har. Likaså har det offentliga Sverige svårt att nå dessa personer eftersom det inte har goda kontakter med denna miljö. Därmed är dessa församlingar en outnyttjad samhällsresurs. Målet med förstudien har varit att undersöka hur Bilda som studieförbund kan effektivisera det arbete som redan sker i församlingarna genom att bidra till att det blir strukturerat och stärks både vad gäller innehåll och samverkan mellan församlingar och andra aktörer. Studieförbundet Bilda har överblick av församlingarnas arbete med integration, vilket gör att vi kan se hur arbetet kan struktureras bättre. Det handlar om att sprida arbetet så att församlingarna kompletterar varandra och inte konkurrerar, att inte alla arbetar med samma målgrupp eller att inte någon grupp blir bortglömd. Det kan också handla om att församlingarna ska erbjuda verksamhet på olika tider så att grupperna kan välja vad som passar för dem. Detta gör att det blir ett större utbud för de nyanlända. Ett konkret exempel är att Pingstkyrkan och Frälsningsarmén numera satsar på att arbeta i Bureå där deras målgrupp bor, i stället för att arbeta i centrala Skellefteå med samma grupp. Ett annat exempel är Missionskyrkan som vänder sig till akademiker i stället för till samma målgrupp som läxhjälpen Pluggerian. Studieförbundet Bilda blir alltså en spindel i nätet som både kan ge församlingar vägledning och hänvisa människor till olika församlingars verksamhet. För församlingarna kan Studieförbundet Bilda vara ett stöd i utbildning av ledare och hjälp att förmedla kontakter mellan kyrkorna och övriga organisationer. Den enskilde som har en kristen identitet och kommer till ett nytt land kan genom en kristen församling få en länk till sina rötter och den kristna identiteten, vilket bidrar till trygghet och ökad tillit. I församlingarna kan man bli sedd och få ett sammanhang. Församlingarna har många frivilliga som är väl etablerade och som blir en väg in i samhället. Det viktigaste är att få möta människor som vet hur det svenska samhället fungerar och som har framtidshopp och tillit. Svenskar är tveksamma till att öppna sina hem, men församlingar blir neutrala men hemlika platser där olika grupper kan mötas.

2 Länsstyrelsen i Stockholms län utkom med slutrapporten för projektet Tema Nyanlända våren Vi tar fasta på två viktiga erfarenheter ur denna rapport: 1) Integrationsprocessen som en väg till delaktighet i samhället måste ses i ett helhetsperspektiv. Det innebär att vi inte endast kan fokusera på språkinlärning eller arbete, utan behöver se till den nyanländes helhetssituation, hälsa, ekonomi, kulturkonflikter, familjefrågor, föräldra-barn-relation och så vidare. 2) Samhällskunskap, folkhälsofrågor, familjerelaterade frågor och kulturrelaterade frågor kan man läsa sig till. Men för att kunskapen skall vara vardagsrelaterad så sker kunskapsinhämtningen bäst i dialoggrupper. Utifrån denna slutrapport är vår vision därför ett arbete med utlandsfödda som har en helhetssyn på integration genom delaktighet, egenmakt och arbete. I linje med Studieförbundet Bildas ideologiska program handlar det inte om att någon ska integreras eller utsättas för åtgärder utan om etablering. Etablering innebär för oss delaktighet och egenmakt i samhällslivet på lika villkor. Med denna grundsyn konstaterar vi att våra projektidéer stämmer väl in på syftet med Socialfondens PO2. Delaktighet betyder kunskap om a) samhällssystem, b) politiska och demokratiska processer, c) rättigheter och skyldigheter, d) skola, vård och omsorg samt folkhälsa, e) språkkunskaper. Delaktighet innebär även individers anställbarhet. Egenmakt betyder möjlighet till autonomi, egenansvar, egen försörjning genom arbete och studier. Anställning eller egenföretagande är därför ett viktigt mål för verksamheten och grundmetoden är att definiera vad som bör ingå i en etableringsprocess för att den ska leda till ökad delaktighet. På så sätt kan vi tydligt se vilka moment som bör ingå och vilka mål man kan sätta upp för en lyckad process. Vidare ser vi att dialoggrupper väl motsvarar folkbildningens studiecirkelpedagogik. Det betyder ett starkt interaktivt lärande som bygger på en kunskapsinhämtning som relaterar till den egna erfarenhetsbasen i dialog och erfarenhetsutbyte med andra. Vi vill stödja församlingarna att starta studiecirklar i de ämnen som ovan anges under a-e genom att förmedla cirkelledare och bistå med lokaler och material. Vi vill bygga nätverk med Nyföretagarcentrum, kommunen, andra församlingar, arbetsförmedlingen, de politiska partierna, folkhögskolor och företagarnätverk och på så sätt utöka de nyanländas nätverk, inspirera till egenföretagande, studier och skapa kontakter för arbetssökande. Vi vill undersöka möjligheterna att bygga en kommunöverskridande samverkan kring detta arbete, då församlingsgränser inte alltid följer kommungränserna. Vi gör liknande projekt i flera regioner för att kunna jämföra metodens förutsättningar i olika kontexter. Under förstudien har vi identifierat en modell i tre steg för en framgångsrik etablering av målgruppen utlandsfödda som står långt från arbetsmarknaden:. Självstärkande verksamhet: språk, identitet, bygga nätverk, samhällsinformation. Bara få vara -grupper, mötesplatser för språk, hantverk, spelgrupper, matlagning, hårflätning med mera. Delaktighet och demokrati: uppleva och förstå demokratins innebörder, bli en del av samhället, förstå samhällsstrukturen. Föreningsutbildning, demokratigrupper, ledarutbildning, körkortsteori och cykelgrupper.

3 Etableringen: egen försörjning, praktik, studiebesök med mera. Vi ser att steg 3 underlättas av om man går igenom steg 1 och steg 2. Vi har provat denna trestegsmodell i vår verksamhet och i samverkan med de olika parter som vi möter och har kommit fram till följande: När målgruppen har gått igenom de två första stegen blir det en naturlig fortsättning att hjälpa dem även med det tredje, vilket kan innebära att skriva cv, ordna studiebesök etc. Om personen fångas upp i steg 1 eller 2 är det lättare att inspirera honom eller henne att gå vidare till steg 3. Studieförbundet Bilda har för närvarande sin styrka i steg 1 och 2, men vi har ett gott kontaktnät även för steg 3. Stöd från kommunen och arbetsförmedlingen är nödvändigt för att kunna genomföra steg 3. Det finns flera exempel på personer som genom vår och församlingarnas verksamhet har utvecklat sitt språk under tiden de har väntat på permanent uppehållstillstånd. När de har väl har fått uppehållstillstånd har de klarat av sina svenskastudier på SFI på kort tid, till exempel ett halvår, och kunnat gå vidare till Arbetsförmedlingen. Ett annat exempel på självstärkande verksamhet är en kvinna som hade gått SFI och blev föräldraledig. Under föräldraledigheten hjälpte hon till med språkgrupperna vilket stärkte hennes självkänsla. Nu söker hon arbete. I olika kurser är det påtagligt hur ny kunskap bidrar till att stärka självkänslan. Ett exempel är sykurserna där somaliska kvinnor har lärt sig sy på maskin, något som det bara är män som gör i Somalia. Kvinnor som har låg status i sitt hemland blir sedda. Nätverksbyggande kan handla om att få kunskap om vad som erbjuds av de olika kyrkorna och Stadsmissionen, så att man själv kan välja det som passar en. Det handlar också om att uppmuntra personer att ta vara på den struktur som finns på orten, som biblioteket, kyrkorna och studieförbunden. Bilda Nord är, så vitt vi vet, ensamma om att utbilda asylsökande som varit länge i landet till studiecirkelledare, vilket har visat sig vara ett bra sätt för dem att komma vidare med sina liv och även lära sig språket bra. Genom att lära sig cykla kan kvinnor bli en del av samhället samtidigt som de stärker sin självkänsla. De kan cykla runt i hemtjänsten, ta sig till posten eller åka och titta på sitt barns fotbollsmatch. Flera män skulle också behöva lära sig cykla, men det finns ofta ett statustänkande som står i vägen. Däremot har många män deltagit i

4 körkortsteorikurser, vilka precis som cykelkurserna fungerar både självstärkande och som ett sätt att etablera sig i samhället. Det finns många exempel på människor som har kommit med i grupper och därmed etablerat sig i samhället. En del har en stark egen drivkraft och får i grupperna hjälp att hålla kvar och utveckla den. När de väl har börjat SFI får de stöd från de grupper där de har varit med. I våra ledarutbildningar vill ge en grund att stå på som ledare för att möta ett behov av att lära sig det svenska språket samt att ge förståelse för vikten av demokrati och jämställdhetsfrågor. Genom demokratiutbildning vill vi att nya svenskar ska få insikt i hur ett demokratiskt samhälle fungerar, eftersom det är en viktig del i att kunna komma till sin rätt i det nya samhället. Vi har flera exempel på människor som har gått vidare till en yrkesutbildning. Att komma in på arbetsmarknaden är svårare (se mer under punkt 2, Resultat). 2. Resultat av omvärldsanalysen kopplade till förstudien I vår omvärldsanalys ingår lärdomar från övriga regioner i Studieförbundet Bilda, som också arbetar med integrationsfrågor och som vi kontinuerligt har kontakt med. Vår projektidé bygger på en i Sverige unik samverkan mellan religiösa församlingar, det offentliga, näringsliv och ett studieförbund, för att ta vara på de resurser för utlandsföddas integration i samhället som dessa församlingar har. Idén grundar sig både på svenska erfarenheter och den i Sverige litet uppmärksammade internationella forskning som pekar på de religiösa samfunden som en viktig resurs i integrationsarbetet. Projektet innefattar deltagarnas egenmakt, delaktighet och egen försörjning och syftar till att undersöka modeller för strukturer som genererar hållbara nätverk och samverkan mellan delar av det civila samhället, offentliga aktörer och näringsliv. Studieförbundet Bilda arbetar över hela landet med många organisationer och kyrkliga församlingar med en medlemsbas av utlandsfödda som ofta befinner sig i början av sin etablering i Sverige. Inte minst sker detta i vårt arbete med de tre kyrkofamiljerna: frikyrkorna, ortodoxa kyrkorna och Katolska kyrkan. I Studieförbundet Bildas lokalt förankrade arbete ser vi tydligt att många utlandsfödda gärna söker sig till sin kyrka från hemlandet, ofta i stället för eller innan man tar kontakt med offentliga myndigheter. I församlingsgemenskapen upplever man en kulturell gemenskap och sociala nätverk som sträcker sig över såväl kommun- som region- och landgränser. Detta ger trygghet och möjliggör mötet med den svenska kulturen. Där får man råd och stöd i mötet med det nya landet. Där kan man tala hemsspråket, men även delta i svenskaundervisning. Våra erfarenheter har stöd i forskningen. Tankesmedjan Global Utmaning beskriver i projektet Transnationella band hur dessa sammanhang ger den trygghet som behövs för att närma sig den nya kulturen, nätverk för arbete och möjligheter till

5 ekonomiskt stöd. Detta stärks av flera andra rapporter, till exempel Tryggare kan ingen vara, Migration, religion och integration i en segregerad omgivning, Daniel Sjödin, Lund Flera forskningsrapporter från till exempel Tyskland, Irland och USA beskriver de religiösa samfundens betydelse för migranters integration. Foner & Alba (2008) skriver att medlemskapet i en religiös församling ger tre R : Refuge, Respectability och Resources. Vi märker dock att flera församlingar är handfallna inför och tveksamma till kontakten med det offentliga Sverige. Präster och pastorer har en arbetsbelastning som gör att de själva inte förmår lära sig svenska eller lär känna det nya samhället, vilket är förutsättningen för att de ska kunna vara viktiga resurspersoner i integrationsprocessen. Detta riskerar att förstärka utanförskap och har ibland lett till att det religiösa samfundet isolerar sig istället för att bli en samhällelig resurs (Sjödin 2011). Genom kontakten med Studieförbundet Bilda kan samfundet få ett eget studieförbund som både möjliggör och inspirerar till arbete för dess målgrupper. Vår primära målgrupp är utlandsfödda som söker sig till katolska, ortodoxa eller frikyrkliga församlingar för att dessa motsvarar hemlandets religiösa sammanhang och som står långt eller mycket långt från arbetsmarknaden. Viktiga intressenter är även de företagarnätverk vi vill nå, samverkande kommuner och arbetsförmedlingar, politiska/demokratiska organisationer och näringsliv. Förutsättningarna för ett nätverk av aktörer behöver skapas och redan befintliga kontakter utvidgas och fördjupas. Förstudien har genomförts i Skellefteå kommun. En liten kommun med en stor flyktingmottagning. Bilda Nord arbetar framför allt med asylsökande, vilket är en grupp som har en liten synlighet i vårt samhälle, men behöver stöd och hjälp med att förstå samhällsstrukturen. Vi möter också en hel del SFI-elever som deltar i olika delar av vår verksamhet. Studieförbundet Bilda har blivit känd som en integrationsaktör i kommunen, vilket öppnar för samverkan och resurser. Vi har en samordnare för projektet, Maronga Furaha, som själv har erfarenhet av att ta sig igenom asylprocessen. De asylsökande behöver någon som kontaktar dem, vilket vår samordnade och hennes ideella medarbetare gör. De har skapat goda kontakter och förutsättningar för att ta verksamheten vidare. Studieförbundet Bilda har sett att etableringsfasen underlättas om man har deltagit i en aktivitet redan under tiden som asylsökande. I dag hamnar dock flera som är på steg 1 i Bildas modell hos Arbetsförmedlingen, vilket de inte har beredskap för. Etableringsfasen hos Arbetsförmedlingen innebär aktiviteter åtta timmar per dag. Om det ska finnas utrymme för självstärkande aktiviteter måste det ske i samverkan med Arbetsförmedlingen. Att Arbetsförmedlingen upphandlar sådana tjänster är dock ett hinder, eftersom vare sig Studieförbundet Bilda eller församlingarna har någon möjlighet att delta i upphandlingen. Om Arbetsförmedlingen i stället skulle kunna bidra med 250 kr per dag och person, så att några personer kan delta i Bildas grupper skulle det kunna förbereda dem på att gå vidare till steg 2 och 3. Det är inte någon stor summa, men den skulle ha betydelse eftersom arbetet är krävande. Vi har sett att studieförbund, kyrkor och församlingar, stadsmissionen och andra ideella föreningar kan bidra med ett kvalitativt arbete för att underlätta etablering av

6 nyanlända. Genom det civila samhället kan de nyanlända skapa livaktiva och långsiktiga nätverk, vilket är en viktig grund för ett medborgarskap. I studiecirklar och föreningsliv kan självkänslan stärkas, man får möta demokratin i praktiken och får själv vara delaktig och inte bara mottagare av stöd. 3. Beskrivning av förstudiens genomförda aktiviteter Språkgrupper i samverkan med Pingstkyrkan, Missionskyrkan och Frälsningsarmén. Körkortsteori/Pluggeria i samverkan med Pingstkyrkan. Läxhjälp i Bureå och Lövånger tillsammans med Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Cykelkurser i samverkan med Pingstkyrkan i Skellefteå. Sygrupper i samverkan med Pingstkyrkan i Skellefteå. Läsfrämjande Det är de frivilliga i kyrkorna som står för mycket av ledarskapet. Studieförbundet Bilda har god samverkan och delaktighet i kyrkornas ledarutbildning och utveckling av frivilligledare i dessa organisationer. Genom detta säkerställs att det finns kompetenta ledare i verksamheten. 4. Samverkansparter vilka kommer ni att samverka med och hur kommer samverkansformen att se ut i ett fortsatt genomförandeprojekt? Beskrivning av hur samverkan har förankrats i förstudien. Vi har under förstudien haft kontakt med följande parter: Arbetsförmedlingen SFI Nyföretagarcentrum Näringslivskontoret Skellefteå kommun Samverkansgruppen inom Skellefteå kommun Nya svenskar som själva startat företag Missionskyrkan i Skellefteå Pingstförsamlingen i Bureå och i Skellefteå Katolska församlingen i Skellefteå Frälsningsarmén i Skelleftehamn Skellefteå Stadsmission. Samverkan kring socialt företagande PMU Biblioteket på Campus

7 Studieförbundet Bildas studiekonsulent hade redan många kontakter, därför var det relativt enkelt att föra samarbete i integrationsfrågor på tal. Studiekonsulenten har besökt samverkansparterna och samtalat om vad som redan fungerar bra och vilka områden som kan behöva stöd. Med Arbetsförmedlingen har Studieförbundet Bildas konsulent haft flera möten utan något konkret resultat. Nyligen har Arbetsförmedlingen dock utsett en samordnare som har fått i uppdrag att samla ihop vad som kan göras i samarbete med olika civilsamhällesaktörer, vilket verkar lovande. Församlingarna arbetade redan med integration och var även redan involverade i Studieförbundet Bildas verksamhet. Arbetet har handlat om att samornda detta arbete, göra det möjligt att sprida erfarenheterna och stötta i rekryteringen av ledare. Missionskyrkan har en grupp akademiker som går SFI. De frivilliga runt verksamheten är med i Bildas studiecirklar. Man har också en verksamhet för asylsökande i Bildas regi. Verksamheten utvecklas av personer som får bidrag via Arbetsförmedlingen. Pingstkyrkan har verksamhet i Skellefteå och Bureå, framför allt för asylsökande. De har språkgrupper, dansgrupper, hårflätning, cykelgrupper, hälsogrupper och matlagningsgrupper. I Bureå har det blivit ett stort engagemang, från att två kvinnor engagerade sig till att nästan alla pensionärer är engagerade i olika grupper där personer kan träna svenska och komma in i samhället. Frälsningsarmén har språkgrupper och simundervisning i Skellefteå och kommer eventuellt att starta en cykelgrupp. I Skelleftehamn har man kontakt med en stor grupp asylsökande. Många som kommer till Skellefteå är katoliker, men Katolska kyrkan har ingen egen verksamhet. Däremot har man ett rikt gudstjänstliv och slussar vidare en hel del kontakter till Bildas övriga verksamhet. De ortodoxa är en splittrad grupp med många från Eritrea och Etiopien där det finns ett stort behov av ett demokratiarbete. Det finns en stor eritreansk förening som samarbetar med ABF men som ser ett behov av att samordna arbetet inom en ortodox gemenskap och har vänt sig till Studieförbundet Bilda för att få hjälp med detta. Skellefteå Stadsmission vill i samverkan med Studieförbundet Bilda starta socialt företagande, vilket vi ser som en viktig pusselbit i den integrationsverksamhet som vi är på väg att bygga upp i Skellefteå. PMU, Pingstförsamlingarnas utvecklingssamarbete, håller på att starta svenskakurser för sina praktikanter. Även här finns ett gott samarbete, men det behövs mycket resurser för att få igång verksamheten och utbilda ledare. Bilda har inlett ett samarbete med biblioteket på Campus om ett barnboksprojekt. Campus står för lokal och dess bibliotekarier hjälper till att

8 hitta böcker som finns på flera språk, så att föräldrar och barn tillsammans kan läsa boken på svenska och sitt hemspråk. Tanken är att föräldrarna ska bli mer förberedda när de börjar SFI, samtidigt som det bidrar till att stärka relationen med barnet. Projektet riktar sig både till kvinnor och män. Studieförbundet Bildas konsulent planerar också att söka samverkan med Urkraft och Companion. 5. Beskrivning av hur förstudien arbetat med jämställdhetsintegrering (däribland könsuppdelad statistik) samt tillgänglighet och hur resultatet av detta kopplats till verksamheten Utifrån målgruppen vi riktar oss till är kvinnor vårt fokus. Men vi erbjuder ledarutbildning för både kvinnor och män vilket ökar intresset hos både kvinnor och män att komma till studiecirklarna. Vi agerar också medvetet för att övertyga kvinnor om att de kan gå en kurs med en manlig ledare och män att de kan gå en kurs med en kvinnlig ledare. Det här ger erfarenheten av att det fungerar att gå en kurs med en ledare av ett annat kön och att vara med i en blandad grupp. Ett nytt steg som vi vill ta är att utveckla en jämställdhetsutbildning där vi ska arbeta tillsammans med både kvinnor och män. Vi kommer särskilt att vända oss till ortodoxa från Eritrea och Etiopien som är en stor grupp i Skellefteå kommun och till den stora gruppen afghaner. I de här grupperna är det inpräglat i ryggraden att det är männen som styr. Starka kvinnor kan komma långt men blir väldigt ifrågasatta. Det finns också en stor grupp analfabeter som aldrig kommer vidare genom SFI, men som kan utvecklas om de kommer med i Bildas verksamhet. Vi vill också utarbeta en jämställdhetsutbildning där vi ska arbeta tillsammans med både kvinnor och män, eftersom båda grupperna behöver utveckla sin kunskap om jämställdhet. Vi kommer särskilt att vända oss till ortodoxa från Eritrea och Etiopien som är en stor grupp i Skellefteå kommun och till den stora gruppen afghaner. I det här sammanhanget tycker vi att barnperspektivet bör nämnas. I Bureå har Studieförbundet Bilda läxläsning i samarbete med Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. I läxläsningen deltar även föräldrar eller andra vuxna som är ansvariga vilket gör att även de lär sig. Det här är viktigt eftersom barnen får ett försprång i etableringen i samhället i förhållande till sina föräldrar. De kommer in snabbt i samhället och behöver hjälpa föräldrarna att göra det också, vilket gör att barnen får ta ett ansvar som ligger över deras förmåga och även gör det svårt för föräldrarna att sätta gränser. Därför är det viktigt att arbeta med rollfördelning, vilket vi har gjort genom kurser där både barn och vuxna är med, som simundervisning tillsammans med Frälsningsarmén och cykelkurser tillsammans med Pingstkyrkan. Badhuset är en viktig kanal. Det är en förhållandevis billig aktivitet som vuxna och barn kan göra tillsammans men som kräver att de vuxna lär sig simma.

9 6. Beskrivning av hur förstudiens resultat strategiskt kommer att förbättra förutsättningarna för målgruppen att nå arbetsmarknaden och hur resultatet av förstudien ska tillvaratas Under förstudien har Studieförbundet Bilda tagit kontakt med Stadsmissionen och inspirerat dem att starta ett socialt företag. Vi planerar nu ett samarbete med Stadsmissionen. I Studieförbundet Bildas verksamhet finns många som kan hantverk som sömnad och snickeri. Med den kunskapen kan de komma till Stadsmissionen och göra praktik steg 2 och början på steg 3. På så sätt kan de utveckla sin kunskap, träna språket och även bidra med stabilitet till andra människor. Samtal om samarbete förs även med det sociala företaget RePike och med SFI, där Bilda kan stå för självstärkande verksamhet genom till exempel hantverk. Samverkan med Missionskyrkan har lett till att de har vågat ta steget att starta en Fas 3-verksamhet. Genom den upprepade kontakten med Arbetsförmedlingen finns nu den ovan beskrivna modellen med i samtalet, alltså att AF gör det möjligt för människor att delta i Studieförbundet Bildas grupper. I samverkan med Dalkarlså folkhögskola och Edelviks folkhögskola planerar vi för en folkhögskolekurs, allmän linje, med inriktning på praktiska yrken. Den linjen blir ett stöd för deltagare i Studieförbundet Bildas etableringsverksamhet på vägen mot egen försörjning. I ett fortsatt projekt vill Studieförbundet Bilda söka samverkan med ytterligare samhällsaktörer, som Urkraft och Companion. Vi vill också få kontakt med fler kyrkor och påverka Arbetsförmedlingen till ytterligare samarbete. I ett kommande projekt vill Studieförbundet Bilda fortsätta utmana kyrkorna att ha blandade grupper, då det finns en tendens att dela upp människor i språkgrupper eller etniska grupper. Det är förståeligt, eftersom det innebär en trygghet, men i längden tror vi att integrering av olika etniska grupper är bättre för en långsiktig etablering i samhället. Kontaktpersoner Ulrica Rauhala, konsulent Bilda Nord och samordnare för integrationsprojektet, ulrica.rauhala@bilda.nu, Katarina Glas, regionchef Bilda Nord, katarina.glas@bilda.nu,