Synpunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 till Statens Kulturråd

Transkript

1 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Kultursekretariatet Handläggare: Mari Nilsson Telefon: E-post: Till kulturnämnden Synpunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 till Statens Kulturråd Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden skickar Sypunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 daterat till Statens Kulturråd. 2. Kulturchefen får i uppdrag att muntligen framföra kulturnämndens synpunkter vid workshop med Statens Kulturråd 19 december Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Statens Kulturråd presenterade 28 november 2013 en rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen Rapporten bygger helt på kvantitativa och kvalitativa uppgifter från de 16 landsting/regioner som ingick i modellen Västra Götalandsregionens kulturnämnd har tagit del av denna rapport på Kulturrådets hemsida. Fördjupad beskrivning av ärendet Kultursamverkansmodellen är en ny modell för fördelning av statliga medel till kulturverksamhet i hela landet. Med utgångspunkt i Underlag till regional kulturplan beslutade Statens Kulturråd om statliga medel till Västra Götalandsregionen 2011 och 2012, som kulturnämnden sedan fördelade till kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet inom sju konst- och kulturområden. I samband med kultursamverkansmodellens införande ställs allt högre krav på redovisning till Statens Kulturråd från regioner och landsting. Kulturnämnden beslutade 12 juni 2013, 72 att godkänna kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen för 2012, som skickades till Kulturrådet i maj De båda rapporterna var sammanställda av kultursekretariatet i enlighet med föreskrifter, riktlinjer och övriga anvisningar från Statens Kulturråd. För att ta del av underlag från de kulturverksamheter som kulturnämnden fördelat statligt stöd till, se diariet för kvantitativ uppföljning och för kvalitativ uppföljning. Kulturverksamheternas bokslut och verksamhetsberättelser finns i diariet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionenshus.vanersborg@vgregion.se

2 Datum Diarienummer (2) Kultursekretariatet Staffan Rydén Förvaltningschef Mari Nilsson Utredare Bilagor 1. Synpunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen Uppföljning 2012 av Kulturrådet 3. Bilaga: Kommunvis uppdelning av aktiviteter och deltagande 2012 enligt uppföljning av kultursamverkansmodellen i Västra Götaland. Ytterligare information Rapporten som berör Västra Götalandsregionen bifogas detta tjänsteutlåtande. Gå in på Kulturrådets hemsida för att ta del av rapporten i sin helhet: Kulturrådets riktlinjer för kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen: Kulturrådets föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet: Kulturrådets handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet finns: Kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regionalkulturverksamhet för 2012 från Västra Götalandsregionen skickades 2 maj till Statens Kulturråd och finns i diariet Kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 från Västra Götalandsregionen skickades till Statens Kulturråd 23 maj och finns i diariet Skickas till Diariet: regionenshus.vanersborg@vgregion.se Statens Kulturråd via Emma Larsson, koordinator för uppföljningsfrågor: emma.larsson@kulturradet.se samt kulturrådets Generaldirektör Kennet Johansson

3 Kultursekretariatet Synpunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OMFATTANDE UPPFÖLJNING AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN OMFATTANDE UPPFÖLJNING MED HÖG DETALJERINGSGRAD FÖRSLAG OM ATT REDOVISA EKONOMI OCH PERSONAL PÅ BÅDE VERKSAMHETSNIVÅ OCH OMRÅDESNIVÅ KOMPLEX REDOVISNING FÖR VERKSAMHETER MED GRÄNSÖVERSKRIDANDE AMBITIONER RESURSKRÄVANDE UPPFÖLJNING MED OKLART SYFTE FÖRSLAG TILL FÖRENKLINGAR I RIKTLINJERNA FÖR KVALITATIV UPPFÖLJNING AV KULTURSAMVERKANSMODELLEN FÖRSLAG TILL RÄTTELSER, FÖRTYDLIGANDEN OCH KOMPLETTERINGAR KVANTITATIV UPPFÖLJNING KVALITATIV UPPFÖLJNING Sammanfattning Statens Kulturråd presenterade 28 november 2013 en rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen Rapporten bygger helt på kvantitativa och kvalitativa uppgifter från de 16 landsting/regioner som ingick i modellen Västra Götalandsregionen har tagit del av denna rapport på Kulturrådets hemsida. Härmed önskar Västra Götalandsregionen (VGR) lämna synpunkter på rapporten och uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Detta dokument är indelat i tre delar. I denna första del sammanfattas synpunkterna från VGR. Därefter ger VGR synpunkter på den omfattande uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Dokumentet avslutas med att VGR ger förslag till rättelser, förtydliganden och kompletteringar till Kulturrådets rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen Sammanfattning av synpunkter när det gäller omfattande uppföljning av kultursamverkansmodellen Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen är omfattande och kännetecknas av hög detaljeringsgrad. Det är inte möjligt eller meningsfullt att i framtiden redovisa 5-9 i Kulturrådets föreskrifter, som berör ekonomi och personal, både på områdesnivå och på verksamhetsnivå. Kulturrådets föreskrifter medför komplex uppföljning för verksamheter med gränsöverskridande ambitioner. Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen är resurskrävande på alla nivåer. Kultursekretariatet

4 Västra Götalandsregionen ser fram emot att tillsammans med Kulturrådet och övriga landsting och regioner, se över hur uppföljningen kan förenklas och på sikt minska i omfattning. Genom Västra Götalandsregionens förslag till förenklingar i riktlinjerna för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen, kan antalet frågor minska från nio till sju. Sammanfattning av synpunkter som berör kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen Det är en klar förbättring av sammanställningen av de kvantitativa uppgifterna 2012, jämfört med Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen Kulturrådet sammanfattar enbart ett begränsat urval regionernas/landstingens kvalitativa uppföljningar. De korta sammanfattningarna medför att själva poängen, eller målet med aktiviteterna ibland går förlorade. Västra Götalandsregionen bedriver ett långsiktigt och strategiskt arbete för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, med handlingsplanen för mänskliga rättigheter som grund. Det har uppstått en rad missförstånd i Kulturrådets rapport och i dokumentet ges förslag till rättelser som berör Västra Götalandsregionen. 2. Omfattande uppföljning av kultursamverkansmodellen I förordet till rapporten om uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 skriver Kennet Johansson, Generaldirektör för Kulturrådet följande: Det är viktigt att uppföljningen inte begränsar verksamheten eller upplevs som styrande i sig. Därför har dialogen med landstingen/regionerna om utformningen varit viktig. Underlaget är mångt och mycket resultatet av ett brett samarbete. Institutioner och landsting/regioner har på ett mycket konstruktivt sätt sammanställt, granskat och lämnat uppgifter. Som framgår av rapporten finns dock ett behov av att tillsammans fortsätta förbättra uppföljningsrutinerna än mer. (Kultursamverkansmodellen Uppföljning 2012 av Kulturrådet, sidan 3). 2.1 Omfattande uppföljning med hög detaljeringsgrad Västra Götalandsregionen (VGR) anser att Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen är omfattande och kännetecknas av en alltför hög detaljeringsgrad. Detta är också något som Myndigheten för Kulturanalys har uppmärksammat. Kulturrådet bör överväga att minska detaljgraden för att på så vis minska risken för felaktigheter i redovisningen, och för att systemet i mindre grad ska pressa verksamheterna att anpassa sin form och sitt innehåll till vad som går att rapportera in. Det vill säga för att minimera negativa konsekvenser av systemets normerande effekter. (Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning, Rapport 2013:2 av Myndigheten för Kulturanalys, sidan 71). 2

5 VGR framförde vid möte med kulturdepartementet 27 november 2013 att uppföljningen inom ramen för kultursamverkansmodellen är omfattande. Kulturdepartementet svarade att Kulturrådet arbetar med att förenkla uppföljningen. VGR ser fram emot att tillsammans med Kulturrådet och övriga landsting/regioner se över hur både den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen kan förenklas och på sikt minska i omfattning. 2.2 Förslag om att redovisa ekonomi och personal på både verksamhetsnivå och områdesnivå De signaler Kulturrådet sänder i rapporten om uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 är tvärtom att göra tillägg i föreskrifterna och redovisa 5-9, som berör ekonomi och personal, på både verksamhetsnivå och områdesnivå. Framöver ska Kulturrådet undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska medlen och personaluppgifterna för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. (Kultursamverkansmodellen Uppföljning 2012 av Kulturrådet, sidan 7-8 och 20). Västra Götalandsregionen (VGR) anser inte uppföljningen av kultursamverkansmodellen bör bli mer detaljerad i framtiden. Det är inte heller möjligt eller meningsfullt att i framtiden särredovisa de ekonomiska medlen och personaluppgifterna uppdelat på respektive konst- och kulturområde. I VGR har vi valt att samla kompetens inom flera konst- och kulturområden inom förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet. Kulturrådets nuvarande föreskrifter och handbok är tydliga med att 5-9 ska redovisas på verksamhetsnivå. "Redovisning på verksamhetsnivå motsvarar redovisning på organisationsnivå. I vissa län/regioner är flera områden samlade inom en och samma organisation. För 5-9 ska redovisningen ske samlat på organisationsnivå och inte uppdelat på respektive område. (Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet", sidan 4). Om Kulturrådet beslutar att uppgifter om ekonomi och personal i framtiden ska särredovisas på respektive konst- och kulturområde, skulle det innebära att uppföljningen blir alltför styrande och hämmar gränsöverskridande ambitioner i VGR. Däremot följer VGR Kulturrådets föreskrifter och handbok för kvantitativ uppföljning och redovisar aktiviteter, publik, besökare och deltagare uppdelat på respektive konst och kulturområde. Kultur i Väst redovisar aktiviteter inom områdena konst- och kulturfrämjande verksamhet, biblioteksverksamhet och filmkulturell verksamhet. Västarvet redovisar aktiviteter inom områdena museiverksamhet och främjande av hemslöjd. Det finns dock ett stort behov av förenkling även när det gäller redovisning av aktiviteter, publik, besökare och deltagare. 3

6 2.3 Komplex redovisning för verksamheter med gränsöverskridande ambitioner Det är en utmaning att redovisa konst- och kulturfrämjande verksamhet enligt Kulturrådets föreskrifter. Särskilt tydligt är problematiken för Kultur i Väst, som arbetar gränsöverskridande och har bred kompetens inom flera konst- och kulturområden. Det är även svårt att ge en rättvisande bild av Västarvets verksamhet, som har ett betydligt bredare uppdrag än att producera utställningar och programaktiviteter. Detta gäller även övriga museer och av Kulturrådets handbok på sidan 19 framgår att om det är filmvisning på ett museum ska det redovisas under området filmkulturell verksamhet. På flera museer i Västra Götaland kan invånare även ta del av teater- dans och musikföreställningar. Om även dessa aktiviteter ska redovisas under respektive område blir konsekvensen att museerna i teorin kan redovisa under så många som sex av nio områden. Enligt Kulturrådets handbok ska konst- och kulturfrämjande verksamheter redovisa förmedlade föreställningar och konserter samlat och inte under respektive område professionell teater- dans och musikverksamhet (Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet", sidan 22). Denna princip kan med fördel även appliceras för redovisning av föreställningar och konserter på museer och skulle väsentligen underlätta rapporteringen. 2.4 Resurskrävande uppföljning med oklart syfte Kvantitativ och kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen är mycket resurskrävande och sysselsätter många personer på alla nivåer. För Västra Götalandsregionens del motsvarar enbart arbetet med uppföljning av kultursamverkansmodellen ungefär en heltidstjänst om året på kultursekretariatet. Därtill tillkommer all tid verksamheterna lägger ned i samband med rapporteringen i Kulturdatabasen. Årlig uppföljning till Kulturrådet är dock inget nytt för de verksamheter som har haft statliga bidrag redan innan kultursamverkansmodellens införande Kultursekretariatet kan i dagsläget inte uppskatta hur mycket tid det tar i anspråk av verksamheternas resurser. Uppföljningen av kultursamverkansmodellen sysselsätter även flera personer på Kulturrådet. Myndigheten för Kulturanalys konstaterar följande: Det finns en risk för att resurser läggs på uppföljning som skulle ha kunnat läggas på utvecklingsarbete, både i berörda kulturverksamheter och i förvaltning på regional och statlig nivå. (Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning, Rapport 2013:2 av Myndigheten för Kulturanalys, sidan 70). Även Kulturrådet har noterat att uppföljningssystemet är komplext. Kulturrådet konstaterar också följande: 4

7 Det är tydligt att regionerna har mycket olika förutsättningar och resurser när det gäller olika typer av kontroller, granskning, rättningar och återkopplingar. Detta kan hos en del regioner bero på resursbrist och/eller en ovana vid att hantera data/statistiskt material. Detta är något som förhoppningsvis förbättras efter hand som regionerna bygger upp mer erfarenhet. (Kultursamverkansmodellen Uppföljning 2012 av Kulturrådet, sidan 10). VGR drar slutsatsen att uppföljningens kvalitet säkert kan förbättras när regionerna/landstingen får mer erfarenhet. För att ytterligare säkerställa kvalitet i den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen från regioner/landsting är dock förenkling av uppföljningssystemet önskvärt. VGR anser också att frågan om syftet med och vilken roll uppföljningen spelar fortfarande kvarstår. Myndigheten för Kulturanalys rekommenderar följande: Staten regeringen eller Kulturrådet på regeringens uppdrag bör vara tydligare med varför uppföljningen görs och varför uppföljningen görs på det sätt den görs. Dess kontrollfunktion bör beskrivas och förklaras. (Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning, Rapport 2013:2 av Myndigheten för Kulturanalys, sidan 70). 2.5 Förslag till förenklingar i riktlinjerna för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen Av Kulturrådets rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 framgår att enbart ett begränsat urval sammanfattas av regionernas/landstingens kvalitativa uppföljningar. VGR föreslår att kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen bör följa perioden för kulturplanen och därmed enbart ske vart tredje år. Detta för att minska omfattningen av uppföljningen och därmed ge en mer rättvisande sammanfattning av kulturverksamheter som får statliga medel i regioner och landsting. I de fall den kvantitativa uppföljningen behöver kompletteras med kvalitativa analyser, kan det göras i en särskild bilaga. Dessutom bifogar regionerna/landstingen samtliga bokslut och verksamhetsberättelser från verksamheter med statliga medel i samband med årlig kvantitativ uppföljning till Kulturrådet. VGR föreslår vidare att riktlinjerna för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen kan förenklas. Fråga 1 och 2 kan slås samman, eftersom prioriterade insatser för utveckling av kulturverksamheternas kvalitet med fördel kan beskrivas i samband med en samlad bedömning av resultaten med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar. VGR anser även att fråga 3 och 4 kan slås ihop och att redovisningen bör vara övergripande i enlighet med fråga 4 och inte uppdelat på respektive konst- och kulturområde som specificeras i fråga 3. Perspektiv om barn och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturellt arbete, jämställdhet och tillgänglighet kan till viss del även ingå uppdelat per område i den samlade bedömningen i fråga 1. VGR bedömer att Kulturrådet har sammanfattat fråga 3 och 4 på detta sätt i rapporten i avsnittet som berör VGR. 5

8 Ovanstående förslag från VGR innebär att antalet frågor i riktlinjerna för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen minskar från nio öppna frågor till sju. Dessutom är det i förslaget från VGR enbart den första frågan som bör delas upp på de nio konst- och kulturområdena. I nuvarande riktlinjer ska tre frågor besvaras separat för respektive område. 3. Förslag till rättelser, förtydliganden och kompletteringar 3.1 Kvantitativ uppföljning Den första versionen av kvantitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 skickade Västra Götalandsregionen (VGR) till Kulturrådet 2 maj Kulturrådets handläggare har därefter varit mycket noggranna i kvalitetsgranskning av materialet och den sista frågan om kompletteringar ställdes av Kulturrådet i slutet av oktober VGR bedömer att Kulturrådets handläggare har sammanställt materialet korrekt och har därför inte kontrollerat de siffror som presenteras i rapporten. VGR noterar att det är en klar förbättring av sammanställningen av de kvantitativa uppgifterna 2012, jämfört med Kulturrådets uppföljning av kultursamverkansmodellen Sammanställningen är mer genomarbetad och statistiken redovisas för varje verksamhetsområde. VGR konstaterar också Kulturrådet i en del fall redovisar statistik i enheten per tusen invånare. Detta är ett intressant mått som även möjliggör jämförelser mellan regioner/landsting. VGR noterar även att Kulturrådet i högre utsträckning sammanställt statistik om publik, besökare och deltagare snarare än att redovisa antalet aktiviteter föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter. Vissa frågor från den kvantitativa uppföljningen saknas helt i Kulturrådets rapport, exempelvis öppettider på museer. Vidare saknas även uppdelning på respektive kommun, men presenteras av Kulturrådet i en separat bilaga för respektive region/landsting. Frågan är om ett förslag om förenkling av de kvantitativa föreskrifterna därmed är på plats. Är det nödvändigt att i framtiden redovisa statistiken uppdelad per kommun? Kanske kan det ersättas av en sammanfattande fråga om antalet besökta kommuner? Verksamhetsområdenas finansiering På sidan i rapporten om uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012, presenterar Kulturrådet fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen uppdelat på de sju konst- och kulturområdena. För Västra Götalandsregionens (VGR) del presenteras dels fördelningen efter organisationens huvudsakliga verksamhetsområde, men också VGR:s egen fördelning i enlighet med 3 i Kulturrådets föreskrifter. VGR menar att det enbart är fördelningen enligt 3 som är relevant att redovisa i rapporten. Detta eftersom att Kulturrådets föreskrifter och handbok är tydliga med att 5-9 ska redovisas på verksamhetsnivå, inte på områdesnivå. 6

9 Under denna rubrik berörs även på sidan 20 ett förslag till att göra tillägg i föreskrifterna och redovisa 5-9 både på verksamhets- och områdesnivå. Bakgrunden till förslaget är bland annat att det i VGR finns kompetens inom flera konst- och kulturområden inom förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet. VGR anser inte uppföljningen av kultursamverkansmodellen bör bli mer detaljerad i framtiden. Det är inte heller möjligt eller meningsfullt att i framtiden särredovisa de ekonomiska medlen och personaluppgifterna uppdelat på respektive konst- och kulturområde. Läs mer under rubriken omfattande uppföljning av kultursamverkansmodellen. Det har även uppstått ett missförstånd i Kulturrådets rapport, där det framgår att delar av filmverksamheten i VGR redovisas inom museiverksamheten (se sidan 7, 20 och 47). VGR fördelar statliga medel för filmkulturell verksamhet till Kultur i Väst och Film i Väst. Däremot har vissa museer redovisat filmvisningar inom området filmkulturell verksamhet, i enlighet med Kulturrådets handbok, sidan 19. Aktiviteter och deltagande När det gäller aktiviteter och deltagande presenterar Kulturrådet en tabell som berör samtliga konst- och kulturområden som Västra Götalandsregionen (VGR) fördelat statliga medel till på sidan 45 i rapporten om uppföljning av kultursamverkansmodellen VGR noterar att i den efterföljande texten på sidan 46 kommenteras enbart utställningar och programaktiviteter på museer och förmedlade konserter av konst- och kulturfrämjande verksamheter. Övriga konst- och kulturområden kommenteras inte i Kulturrådets rapport. Film På sidan framgår att några landsting/regioner redovisat skolbiovisningar. VGR har inte redovisat statistik som berör skolbiovisningar i enlighet med Kulturrådets handbok: Om det sker skolbiovisningar så ska dessa inte räknas med i denna redovisning. (Kulturrådets handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet, sidan 28). VGR anser att det vore bra med ett förtydligande i Kulturrådets rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 att statistik som berör skolbiovisningar inte skulle redovisas enligt handboken. Det vore också bra om Kulturrådet tar ställning till om statistiken ska ingå eller inte inför uppföljningen av Konst- och kulturfrämjande verksamhet VGR vill förtydliga till sidan att även Kultur i Väst och Riksteatern Väst har en omfattande förmedling och subventionering av kultur genom arrangörsstödet för barnoch ungdomskultur. VGR har dock valt att inte inkludera denna statistik i den kvantitativa uppföljningen. Detta framgår av den kvalitativa uppföljningen från VGR på sidan 36 och lyfts även upp i Kulturrådets sammanfattning på sidan 43. 7

10 3.2 Kvalitativ uppföljning Västra Götalandsregionen (VGR) redovisade kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 till Kulturrådet 23 maj 2013 i enlighet med Riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Dessa riktlinjer består av nio öppna frågor, varav tre ska delas upp på nio konst- och kulturområden. VGR har även delat upp frågan som berör jämställdhet och tillgänglighet på konst- och kulturområden. Detta på grund av en felaktig tolkning av frågan Sammanfatta prioriterade insatser som gjorts under 2012 för att integrera följande perspektiv inom samtliga områden som anges i 8. Regionala kulturverksamheter Riksteater Väst har flyttat till Göteborg och kommunsätet är inte Trollhättan som framgår av tabellen på sidan i Kulturrådets rapport av kultursamverkansmodellen Vidare ligger Lödöse museum ligger inte i Skara, utan i Lödöse. Slöjd i Väst utgår ifrån Borås (inte Vänersborg), men det är viktigt att poängtera att hemslöjdskonsulenterna bedriver verksamhet i hela Västra Götaland. Västra Götalandsregionen (VGR) vill också förtydliga att huvudsätet för Västarvets kansli ligger i Vänersborg, men att verksamhet bedrivs på flera andra ställen i Västra Götaland. Det sista framgår på ett bra sätt i Kulturrådets rapport på sidan 41. Av Kulturrådets rapport framgår att enbart ett begränsat urval sammanfattas av regionernas/landstingens kvalitativa uppföljningar. VGR noterar att de korta sammanfattningarna ibland medför att själva poängen, eller målet med aktiviteterna går förlorade. Dessutom förloras sammanhanget i texterna när avsnitt från olika delar fogats samman i Kulturrådets rapport. Ett exempel (av flera) är att Kulturrådet lyfter fram att Västarvet har utvecklat sin webbplats till att bli en mötesplats för både bransch och besökare. Detta är en aktivitet för att uppfylla målet om att utveckla och samordna digitaliseringen, men det framgår inte av Kulturrådets sammanställning. VGR konstaterar även att Kulturrådet uppmärksammar vissa verksamheter, men inte andra. Det är roligt att Göteborgs Symfoniker får stort utrymme i rapporten, men övriga verksamheter inom scenkonstområdet nämns inte alls. Särskilda perspektiv Tydligare instruktioner från Kulturrådet om främjande av nationella minoriteters kultur När det gäller de särskilda perspektiven konstaterar Västra Götalandsregionen (VGR) att det är tydligt i instruktionerna till Kulturrådets riktlinjer för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen att insatser inom minoritetsfrågor ska redovisas i fråga 5. Detta framgår även på sidan 39 i Kulturrådets rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen Redogör kortfattat för insatser som ni under 2012 särskilt har prioriterat. I denna fråga finns möjlighet att berätta om regionen/landstingets insatser som särskilt prioriterats, här kan verksamheter som inte anges i förordningen (2010:2012) beskrivas, exempelvis insatser inom: yttrandefrihetsfrågor, minoritetsfrågor, icke-offentlig finansiering, kultur och hälsa, kulturella och kreativa näringar etc. (Riktlinjer för kvalitativ uppföljning av Kultursamverkansmodellen, sidan 3). 8

11 VGR uppfattar att det inte är obligatoriskt att redovisa samtliga exempel Kulturrådet lyfter fram. I detta avsnitt valde VGR att lyfta fram övergripande insatser att vidga deltagandet i kulturlivet, förstärkta satsningar på dansen och sammanfattning av resultaten för 2012 från två handlingsprogram som berör att näringsutveckla kultursektorn samt barn och ungas kultur. Kulturrådet menar dock på sidan 36 i rapporten att främjande av nationella minoriteters kultur skulle redovisas i samband med interkulturellt arbete i fråga 4. VGR välkomnar att Kulturrådet blir tydligare i instruktionerna till riktlinjerna inför uppföljningen av kultursamverkansmodellen Västra Götalandsregionen bedriver ett långsiktigt och strategiskt arbete för att främja mänskliga rättigheter VGR vill förtydliga att kulturnämnden har valt att arbeta integrerat med rättighetsfrågor och bedriver ett långsiktigt och strategiskt arbete med handlingsplanen för mänskliga rättigheter som grund. Bakgrunden är en tydlig nationell och regional inriktning mot ett mer integrerat arbetssätt som främjar mänskliga rättigheter. I handlingsplanen finns ett flertal mål och aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten till kultur. Under 2013 har handlingsplanen utvärderats och kulturnämnden har i detaljbudget 2014 beslutat att ta fram en ny strategi för att vidga deltagandet i kulturlivet. Kulturrådet är givetvis välkommen att ta del av handlingsplanen för mänskliga rättigheter för bedömning om det är strategiska mål och aktiviteter för att uppnå jämställdhet, främja mångfald och öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet är också välkommen att ta del av uppföljningen av handlingsplanen som gjordes för åren samt utvärderingen av handlingsplanen i sin helhet som blev klar under hösten Ett av VGR:s främsta verktyg för att öka delaktigheten i kulturlivet för alla kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett ursprung eller funktionsförmåga, är i de treåriga uppdragen och i dialogen med utförarna. Målsättningarna som anges i handlingsplanen är att uppdragsprocessen ska genomsyras av perspektiven jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Resultatet är att de långsiktiga uppdragen inkluderar mål och indikatorer för olika aspekter av vidgat deltagande. Många uppdragstagare har också fått i uppgift att utarbeta planer för hur de kan bidra till att vidga deltagandet i kulturlivet, vilket bland annat inkluderar perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och interkulturell dialog. Av Kulturrådets rapport framgår på sidan 45 att uppgiften enbart berör tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Dessutom beskriver Kulturrådet på samma sida att VGR beslutade om riktlinjer och standarder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning VGR beslutade redan 2002 om dessa riktlinjer, vilket framgår av den kvalitativa uppföljningen av kultursamverkansmodellen 2012 från VGR på sidan 47. VGR vill också förtydliga att en del i det strategiska arbetet för att uppnå jämställdhet i kulturlivet är genom regelbundna kartläggningar. Den första kartläggningen är från 2007 och omfattar åren och heter Kvinnors och mäns kulturer. 9

12 Den andra kartläggningen, (O)jämn kultur?, skrevs 2011 och är en treårig kartläggning För att underlätta jämförelser över tid presenteras ett jämställdhetsindex i den senare rapporten. I samband med att VGR:s kulturnämnd fick information om rapporten, beslutades att en ny kartläggning av jämställdhet och mångfald ska ske för perioden Se vidare i kvalitativ uppföljning från VGR på sidan 44. Av Kulturrådets rapport framgår dock att kartläggningen ska genomföras mellan

13 1 (1) Datum Diarienummer KUN Statens kulturråd Kennet Johansson Box Stockholm Synpunkter på uppföljning av kultursamverkansmodellen 2012 Statens Kulturråd presenterade 28 november 2013 en rapport om uppföljning av kultursamverkansmodellen Rapporten bygger helt på kvantitativa och kvalitativa uppgifter från de 16 landsting/regioner som ingick i modellen Västra Götalandsregionens kulturnämnd har tagit del av denna rapport på Kulturrådets hemsida och diskuterat innehåller på kulturnämndens sammanträde den 11 december. Kulturnämnden önskar lämna synpunkter på rapporten och uppföljningen av kultursamverkansmodellen. Kulturnämnden vill också ge förslag till rättelser, förtydliganden och kompletteringar till rapporten från Statens Kulturråd. Dessa synpunkter biläggs. Västra Götalandsregionens kulturnämnd var representerad på kulturdepartementets dialogmöte om samverkansmodellen den 27 november. På detta möte diskuterades bland annat den stora detaljrikedom som efterfrågades i Kulturrådets föreskrifter gällande framförallt den kvantitativa uppföljningen. Departementet lät vid tillfället meddela att Kulturrådet nu gör en översyn av uppföljningsförfarandet för att undersöka om vissa skulle kunna förenklas. Västra Götalandsregionen kulturnämnd Alex Bergström Kulturnämndens ordförande Postadress: kulturnämnden Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: Anncharlott.eklund@vgregion.se

14 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012

15 Innehåll FÖRORD... 3 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund och syfte... 5 Metodfrågor... 7 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Regionernas finansiering Regionernas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Utvecklingsbidrag Aktiviteter och deltagande Mellanregionalt perspektiv Särskilda perspektiv Barns och ungas rätt till kultur Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Jämställdhetsperspektiv Internationellt perspektiv Interkulturellt perspektiv Särskilda frågor Regional biblioteksverksamhet Regional enskild arkivverksamhet Frågor utanför kultursamverkansmodellen DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (I BOKSTAVSORDNING) VÄSTRA GÖTALAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten BILAGOR

16 FÖRORD Den nya kultursamverkansmodellen för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet har successivt införts i landet sedan Modellen är tänkt att ge den regionala och lokala nivån ett tydligare inflytande över hur kulturpolitiken genomförs. Samtidigt måste det nationella perspektivet säkerställas, något den här rapporten ska bidra till. I rapporten har Kulturrådet sammanställt uppgifter om den regionala kulturverksamheten i de 16 landsting/regioner som ingick i modellen Rapporten beskriver i huvudsak läget inom de sju verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till. Den bygger helt på de kvantitativa och kvalitativa uppgifter om medel och verksamheter som landstingen/regionerna lämnat. Av det omfattande materialet har Kulturrådet valt att använda ett urval i rapporten. På Kulturrådets webbplats finns dessutom tabeller med statistik på kommunnivå. Det är viktigt att uppföljningen inte begränsar verksamheten eller upplevs som styrande i sig. Därför har dialogen med landstingen/regionerna om utformningen varit viktig. Underlaget är mångt och mycket resultatet av ett brett samarbete. Institutioner och landsting/regioner har på ett mycket konstruktivt sätt sammanställt, granskat och lämnat uppgifter. Som framgår av rapporten finns dock ett behov av att tillsammans fortsätta förbättra uppföljningsrutinerna än mer. Trots det omfattande materialet ger rapporten ingen heltäckande bild av kulturlivet i de 16 landstingen/regionerna: det finns ju kulturverksamheter som inte får del av de statliga medlen. Rapporten ger dock en intressant överblick över regionala strukturer och utvecklingsområden och kan bland annat fungera som en inspirationskälla och idégivare för alla som arbetar med kulturfrågor i någon form. För Kulturrådet kommer den även att vara en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med kultursamverkansmodellen. Trevlig läsning! Kennet Johansson Generaldirektör 3

17 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION I rapporten redovisas en koncentrerad uppföljning av den regionala kulturverksamheten 2012 i de 16 regioner/regionförbund/landsting som då ingick i kultursamverkansmodellen. I texterna skrivs i fortsättningen, för att underlätta läsandet, i löptexter vanligtvis region även när det formellt är ett landsting eller ett regionförbund som det handlar om. Sammanfattning Fokus i rapporten ligger på de sju verksamhetsområden till vilka regionerna har vidareförmedlat de statliga kultursamverkansmedel som Kulturrådet beviljat mot bakgrund av presenterade kulturplaner. Kulturplanerna sträcker sig över två till tre år vilket innebär att regionerna kan befinna sig i olika genomförandeskeden gentemot kulturplanerna. De sju olika verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet. Skillnaderna är i olika avseenden stora mellan de olika regionerna. Detta beror på olika befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik, tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner, m.m. Detta måste man ha i åtanke när man studerar tabellerna i del 2 och del 3 som bygger på den kvantitativa uppföljningen som regionerna lämnat till Kulturrådet. Del 2 i rapporten utgörs av olika sammanställningar som ska ge samlad överblick över olika perspektiv på de statliga kultursamverkansmedlen och de områden som regionerna har fördelat de statliga medlen till. Inledningsvis synliggörs hur regionerna på olika sätt har hanterat kraven på samverkan med kommunerna och samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Därefter redogörs för hur kultursamverkansmedlen fördelats och hur den regionala, kommunala och övriga finansieringen ser ut inom de aktuella områdena. Jämförelse sker också med 2010, dvs. året innan kultursamverkansmodellen började införas. Denna jämförelse med tidigare år har inte varit helt oproblematisk att åstadkomma, men Kulturrådet har bedömt att det varit viktigt att få fram ett så korrekt basår som möjligt för framtida jämförelser och analyser. Den sammanställning av aktiviteter och deltagande som sedan görs för de olika områdena är relaterad till regionernas folkmängd totalt och åldergruppen 0 18 år. Del 2 avslutas med kommentarer om olika perspektiv utbytet över regiongränser, tillgänglighet, jämställdhet, internationellt och interkulturellt samt särskilda frågor i uppföljningen rörande regional biblioteksverksamhet, regional enskild arkivverksamhet och en del om kopplingen till områden utanför kultursamverkansmodellen. Var och en av regionerna ägnas därefter i del 3 ett eget avsnitt. Detta inleds med en kort presentation av regionen och sedan kommenteras kort arbetsläget för de verksamheter som kultursamverkansmedlen fördelats till eller som på annat sätt berörs. Därefter redovisas statistik om aktiviteter och deltagande i den regionala kulturverksamheten, samt uppgifter om utövarna och ekonomin. Avslutningsvis redovisas sist i varje regionavsnitt de utvecklingsmedel som Kulturrådet beviljade 2012 till mottagare i regionen. Den största andelen av kultursamverkansmedlen, drygt 77 procent, fördelade regionerna till teater-, dans- och musikområdet. Därnäst kom museiområdet med cirka 15 procent varefter de övriga fem områdena delade på resterande medel. Mixen varierar dock starkt mellan olika regioner. 4

18 Av de verksamheter som erhållit stöd inom ramen för samverkansmodellen redovisar den professionella teater-, dans- och musikverksamheten samt den regionala museiverksamheten flest anställda. Dessa verksamheter är generellt sett även de största när det gäller olika typer av intäkter och kostnader. När det gäller filmverksamheten kan konstateras att barn- och ungdomssatsningarna för flera regioner är svåravgränsade från den professionella och delvis kommersiella verksamheten, åtminstone när det gäller ekonomin. Däremot är det tydligt att man i de flesta regioner gör ambitiösa satsningar på att utveckla barn- och ungdomsverksamhetens omfattning och kvalitet. Museiverksamheterna står för det största antalet besök, följt av musik och teater. Statistik över deltagande och/eller aktiviteter redovisas för alla områden. När det gäller uppgifter om förmedlade föreställningar m.m. samt programaktiviteter så är siffrorna osäkra och definitionerna behöver ses över inför nästa uppföljningsomgång. I bilagorna till rapporten finns en detaljerad sammanställning över den information som registrerats i kulturdatabasen om regionernas utbyte med andra regioner och andra länder inom olika konst- och kulturområden. Särskilt när det gäller utbytet med andra länder är redovisningen i kulturdatabasen ofullständig men uppgifterna redovisas ändå som en grund för berörda aktörers fortsatta diskussioner om hur uppföljningen kan utvecklas. Bakgrund och syfte Utgångspunkt för införande av kultursamverkansmodellen är ett ökat regionalt inflytande över hur statliga medel används för regionala kulturverksamheter, med ett bibehållet statligt övergripande och strategiskt ansvar för kulturpolitiken. Den kulturutredning som regeringen tillsatte 2007 hade bland annat i uppdrag att överväga möjligheterna till utveckling och förnyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Det krävdes ytterligare en utredning för att få den önskade ändringen till stånd, och det styrande regelverket för bidragsgivningen beslutades först i december Utformningen av Kultursamverkansmodellen överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i betänkandet Spela samman En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Fördelningen av medel regleras genom förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För att kunna beviljas medel ska landstinget, i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället, utarbeta en regional kulturplan. Kulturrådet bereder kulturplanen med stöd av det av regeringen utsedda Samverkansrådet vars uppgift är att främja en statlig helhetssyn på den regionala kulturverksamheten. I Samverkansrådet ingår Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna genom en gemensam representant, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska Filminstitutet. Kulturrådet är ordförande. De myndigheter och organisationer som ingår i Samverkansrådet tar del av såväl de regionala kulturplanerna som uppföljningen. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådets styrelse om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Genom övergången till kultursamverkansmodellen upphör regeringens direkta inflytande över vilka institutioner och verksamheter som kan ta del av de statliga medlen. Istället ansvarar 5

19 landstinget/regionen för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet Reformen har genomförts inom befintlig budgetram. Den utveckling som kunnat genomföras under de första åren har i hög grad möjliggjorts genom ökat regionalt engagemang och finansiering. Januari 2011 infördes Kultursamverkansmodellen i fem av Sveriges 21 län, 2012 i ytterligare 11 län och 2013 i ytterligare fyra län. När detta skrivs är det bara Stockholms län som ännu inte har anslutit sig. Föreliggande rapport bygger på uppföljningarna för 2012 från de 16 landsting/regioner som då ingick i modellen. Även de tidsbegränsade utvecklingsbidragen till regional kulturverksamhet som Kulturrådet 2012 har fördelat till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse redovisas kortfattat i rapporten. Vid fördelningen till utvecklingsprojekten har de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet stått i fokus. Syftet med uppföljningen är att ta fram kunskapsunderlag för nationell överblick och bedömning av om kultursamverkansmedlen använts på ett bra sätt. Kunskapsuppbyggnaden ska ge olika intressenter underlag för utvärdering och analys. Till dessa hör bland andra kulturinstitutioner, kommuner, regioner, Kulturrådet, Kulturdepartementet, övriga myndigheter, forskare och utbildningsväsendet (universitet och högskolor etc.), massmedia samt en intresserad allmänhet. Uppföljningen av 2012 är den andra uppföljningen sedan modellen infördes och ytterligare ett steg på vägen för att utveckla ett bra uppföljningssystem för modellen. Precis som för övriga aktörer som på något sätt berörs av kultursamverkansmodellens införande t.ex. regioner, kommuner och andra myndigheter inom kulturområdet behöver Kulturrådet tid på sig för att utveckla former för hur uppföljningen bäst kan genomföras och användas. Myndigheten för kulturanalys som ansvarar för att utvärdera kultursamverkansmodellen som sådan lyfter i sin rapport Kultursamverkansmodellen styrning och bidragsfördelning fram uppföljningens normerande effekter. Kulturrådet anser att det är en viktig fråga för alla berörda att diskutera t.ex. stat, regioner, kommuner och institutioner. Kulturrådets övertygelse är att om berörda parter tillsammans hjälps åt med att medvetandegöra och diskutera dessa effekter kan parterna också tillsammans försöka hantera uppföljningen så att den begränsar risken för att t.ex. verksamheter på ett negativt sätt anpassas för att passa in i uppföljningssystemet. 1 I vissa fall väcker uppföljningen mer frågor än vad den ger svar. Det är Kulturrådets förhoppning att den intresserade kan finna uppslag för att söka vidare efter information, till exempel kring vad de olika aktiviteterna som sålts mellan olika regioner mer specifikt består i. För detta sökande kan olika hemsidor och olika institutioners årsberättelser utgöra utmärkta källor till information. 1 Under senhösten 2013 kommer Kulturrådet att genomföra workshops tillsammans med tjänstemän och chefer från regionerna inom Kultursamverkansmodellen där dessa frågor kan lyftas. 6

20 Metodfrågor Kulturrådets uppföljning sker genom sammanställning av statistik (kvantitativ uppföljning), strukturerade svar på nio kvalitativa frågor (kvalitativ uppföljning) samt insamling och analys av uppgifter om hur regionerna har hanterat bland annat jävsproblematiken och övriga kontroller. Formerna för den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen av Kultursamverkansmodellen har arbetats fram och fått sin nuvarande form under 2011 och 2012, i ett samarbete mellan Kulturrådet och Samverkansrådet. Dessutom har samtliga regioner givits möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Kvantitativ uppföljning Kulturrådets Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet trädde i kraft den 19 januari I föreskrifterna specificeras vad som ska redovisas och på vilket sätt uppföljningen ska ske. Den 4 januari 2013 trädde en föreskriftsförändring i kraft. Syftet med förändringen var att få en tydligare uppdelning mellan årliga/varaktiga bidrag och övriga/tillfälliga bidrag. För att kvalitetssäkra de kvantitativa uppgifterna för 2012 har Kulturrådet haft en kontinuerlig dialog med berörda regioner som har kompletterat och justerat inkomna uppgifter. Underlag från den kvantitativa uppföljningen används bland annat för att ge en bild av hur olika bidrag, kostnader och personal fördelar sig mellan de sju stödberättigade områdena. Det ska dock nämnas att indelningen i de sju områdena i detta sammanhang delvis är problematisk. 2 Dels kan det finnas risk att verksamheter anpassas till uppföljningssystemet 3 och dels kan det vara svårt för en organisation att dela upp sin verksamhet i redovisningen. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa intäkts-, kostnads- och personaluppgifter för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. Det går då inte att avgöra hur stor den regionala, kommunala eller övriga finansieringen är till respektive område, eller hur många som arbetar inom de olika områdena. 4 De statliga kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad, även om det naturligtvis finns en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. Det kommer genomgående att vara tydligt att intäkts-, kostnads- och personaluppgifterna i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det som angetts som dess huvudsakliga verksamhetsområde. Detta resonemang framgår tydligare i tabell 5 med kompletterande text i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Framöver ska Kulturrådet undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska 2 Detta är också något som Myndigheten för kulturanalys diskuterar i sin rapport Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning. Kulturanalys, år 2013, s. 69. Bland annat tar man upp att det finns en risk att verksamheter t.ex. till form och uttryck anpassas till att kunna redovisas tillfredsställande inom uppföljningssystemet. Kulturrådet är medveten om denna problematik. 3 Det kan dock påpekas att en anpassning till uppföljningssystemet inte måste vara negativ. 4 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dansoch musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 7

21 medlen och personaluppgifterna för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Det ska också nämnas att det inom övrig finansiering har redovisats offentliga lönebidrag och även andra typer av offentliga bidrag, vilket till exempel innebär att andelen statlig finansiering underskattas och andelen övrig finansiering överskattas. Vi vet att detta är fallet för delar av musei- och arkivverksamheten men även andra verksamhetsområden kan vara berörda. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisat. På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt såväl att upptäcka som att i efterhand korrigera felaktigt redovisade ekonomiska uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. De kvantitativa data som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av var och inom vilka områden aktivitet förekommer. Föreskrifternas 4 har dock visat sig ge visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket gör att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. 5 Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika grundförutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. I vissa regioner förekommer också planerad bussning till kulturverksamheter, framförallt för barn och unga. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, till exempel olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen invånare. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. De jämförande data som Kulturrådet, delvis tillsammans med regionerna, tagit fram avseende årliga regionala och kommunala verksamhetsbidrag för år 2010 och år 2011 är så långt som möjligt jämförbara med de av regionerna inrapporterade årliga regionala och kommunala verksamhetsbidragen för I vissa fall har nya redovisningsprinciper för 2012, anpassade till kultursamverkansmodellen, tagits fram varför jämförelser får göras med viss försiktighet. Avstämning av uppgifterna har gjorts med respektive region. Jämförelserna mellan åren 2010 och 2012 görs både i fasta priser (2012 års priser) och i löpande priser. Det är alltid problematiskt att jämföra utgifter över tid. Jämförelser i löpande priser, dvs. i nominella belopp, tar inte hänsyn till de generella kostnadsökningar (löner, priser och hyror) en institution kan tvingas möta. Därmed kan det i löpande priser se ut som om en institution fått en större ekonomisk förstärkning än vad det i realiteten inneburit. Därför görs jämförelserna även i fasta priser med årsmedeltal för konsumentprisindex (KPI). 6 Detta är den vanligaste metoden att räkna om olika värden över tid. Det ska dock nämnas att en KPIomräkning kan överskatta eller underskatta de omräknade värdena för 2010 om de faktiska kostnadsökningar en institution kan ha tvingats möta mellan åren ökat i en annan utsträckning än KPI. Det finns även andra omräkningsmetoder (t.ex. regeringens pris- och löneomräkning (PLO) som används för att räkna upp statliga förvaltningsanslag) eller mer specifika omräk- 5 Föreskrifternas 4 anger vilka uppgifter som ska redovisas för varje verksamhet aspx 8

22 ningsfaktorer som kan användas för omräkningar. För den som vill välja sin egen metod för omräkning tillhandahålls uppgifterna även i löpande priser. Vid redovisningar av data i figurer där procentandelarna och staplarna de facto summerar till 100 procent kan det förekomma att de utskrivna delsiffrorna på grund av avrundningar summerar till 99 eller 101 procent. Kvalitativ uppföljning Kulturrådets styrelse har även fastställt Riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Riktlinjerna trädde i kraft den 26 september Den kvalitativa uppföljningen består av nio öppna frågor. I tre av frågorna ska svaren ges på samtliga sju områden som anges i modellens förordning 8. Teater-, dans- och musikområdet (TDM) ska likaså vara uppdelat. I instruktionen till frågorna angavs att samtliga svar ska kopplas till de mål som är uppsatta i regionens kulturplan och svaren ska vara på cirka en halv A4-sida. Genomgående för samtliga frågor är att de ska besvaras av regionen och det ska vara regionens bedömningar av resultat/insatser etc. som beskrivs. Samtliga frågor har särskilda instruktioner/förtydligande, exempelvis frågan: Gör en samlad bedömning av resultaten med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar har förtydligandet: I denna fråga rekommenderas att det beskrivs hur långt kulturplanens målsättningar och prioriteringar har förverkligats och vilka eventuella hinder eller svårigheter som uppkommit samt huruvida de målsättningar man satt i planen kunnat uppnås. Frågan avser regionens/landstingets bedömning av de sju områdena samt därutöver uppdelat i teater-, dansoch musikverksamhet. De inkomna kvalitativa uppföljningarna från regionerna för 2012 är ojämna både när det gäller kvalitet och omfattning. I vissa fall saknas beskrivning av måluppfyllelse i relation till regionernas kulturplaner, vilket kan bero dels på att flera regioners kulturplaner saknar eller har få uppföljningsbara mål, dels på att Kulturrådet inte varit tillräckligt tydligt med vad som ska fokuseras på i svaren till de öppna frågorna. Det finns sålunda ett behov att förtydliga frågorna inför 2013 års uppföljning. Detta har Kulturrådet för avsikt att göra i dialog med regionerna under ett antal workshops som samtliga regioner som ingår i modellen kommer medverka i under senhösten I rapporten har den kvalitativa uppföljningen framför allt legat till grund för en sammanställning regionvis för de sju verksamhetsområden som ingår i modellen, med fokus på vilka insatser som genomförts under De så kallade särskilda perspektiven internationellt, interkulturellt, barns och ungas rätt till kultur, jämställdhet samt tillgänglighet ägnas särskild uppmärksamhet liksom regionernas samverkan/samråd med kommunerna, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Underlag från den kvalitativa uppföljningen används också för kommentarer om kulturplanernas genomförande. Redan i de kulturplaner som togs fram 2011 strävade regionerna efter att ta ett helhetsgrepp om konst- och kulturverksamheterna i regionen. Kulturrådet har emellertid i rapporten så långt möjligt försökt avgränsa uppföljningen till att främst gälla den verksamhet som finansieras genom anslaget för regional kulturverksamhet. De fullständiga uppföljningarna från regionerna utgör underlag för Kulturrådets bedömning av om intentionerna i kulturplanerna har uppfyllts och ärendena kan avslutas. 9

23 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen För uppföljningen av Kultursamverkansmodellen 2012 och framåt rapporterar landstingen/ regionerna via en särskild databas, Kulturdatabasen. Denna drivs i bolagsform av Region Skåne. Samtliga landsting som ingår i Kultursamverkansmodellen har avtal med Kulturdatabasen och bidrar till den ekonomiskt. Kulturdatabasen med tillhörande enkätverktyg håller på att utvecklas med mer inbyggda kontroller och ett mer pedagogiskt gränssnitt. Enligt beslut skulle den kvantitativa uppföljningen av 2012 års bidragsomgång vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 maj När det gäller kontroller av de kvantitativa data (som bidragsmottagande organisationer redovisar) har det stått regionerna fritt att ta fram sina egna tidsplaner och processer avseende inlämningsdatum, granskning, avstämningar och återkoppling. Problem som har uppkommit under den kvantitativa uppföljningen beror bland annat på otydliga definitioner för en del variabler samt problem med Kulturdatabasen. Det ska framhållas att uppföljningssystemet är komplext och att Kulturrådet under hösten 2012 genomförde workshops med regionerna. Dessa workshops var ett led i att förankra definitionerna för de olika variabler som ryms i föreskrifterna för kvantitativ uppföljning. Utöver detta togs även en handbok för den kvantitativa uppföljningen fram. Denna handbok ska utvecklas inför 2013 års uppföljning. Det är tydligt att regionerna har mycket olika förutsättningar och resurser när det gäller olika typer av kontroller, granskning, rättningar och återkopplingar. Detta kan hos en del regioner bero på resursbrist och/eller en ovana vid att hantera data/statistiskt material. Detta är något som förhoppningsvis förbättras efter hand som regionerna bygger upp mer erfarenhet. Utöver den kvantitativa och kvalitativa granskningen svarar Kulturrådet för kontroller av hur regioner som är med i Kultursamverkansmodellen har arbetat med riskhantering rörande mutor och jäv. På några års sikt ska samtliga regioner ha varit föremål för sådan granskning. Under 2013 omfattade granskningen 2012 års hantering i Gotland, Blekinge och Norrbotten. Sammanfattningsvis konstaterar Kulturrådet att resultatet av årets granskning angående riskhantering rörande mutor, jäv och andra oegentligheter kan sägas vara tillfredsställande då inget fall av uppenbart jäv eller mutor har kunnat konstateras i någon av de granskade regionernas beslutsprocesser och bidragsfördelning. Ett enstaka fall av möjligt jäv har kunnat konstateras och den berörda regionen har sett över sina rutiner för att undvika framtida intressekonflikter. Kulturrådet vill understryka behovet att hålla regler och rutiner för bidragsfördelning à jour eftersom det kan uppstå risker om ledande personer vid regionala organisationer samtidigt har roller som förtroendevalda kulturpolitiker på regional nivå. 10

24 DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) 7 stipulerar att Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. I den kvalitativa uppföljningen av 2012 års verksamhet efterfrågades beskrivningar av hur detta hade hanterats. Kulturrådets riktlinjer för den kvalitativa uppföljningen innehöll inte någon definition av begreppen samråd respektive samverkan utan det stod regionerna fritt att tolka och eventuellt problematisera begreppen i sina svar. Av svaren framkommer att samverkan med kommunerna sker mer formaliserat medan samråd med det professionella kulturlivet/civilsamhället sker mer i form av möjligheten att närvara vid möten/träffar samt ingå i nätverk och/eller referensgrupper. Det försök till gruppering av svaren som i det följande görs i matrisform är Kulturrådets egen tolkning regionernas beskrivningar. Figur 1. Samverkan mellan region och kommun Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Formaliserade konstellationer årlig träff Formaliserade konstellationer - regelbundna träffar Löpande möten/dialoger/ samtal/överläggningar Kompetensutveckling Tvärsektoriella möten/besök/ studiebesök Länsöverskridande samarbeten Övrigt Kulturrådets kvalitativa uppföljning bekräftar att samverkan har utvecklats väl mellan den regionala och kommunala nivån. Samtliga regioner som ingår i modellen har under 2012 haft samverkan med den kommunala nivån. 7 Samverkan mellan regionerna och kommunerna är organiserad och benämns på olika sätt, men de regioner som har rapporterat samverkan 2012 har etablerat eller har sedan tidigare etablerade formaliserade möten mellan kommunerna och regionerna. Västra Götaland Matrisen är en schematisk sammanställning Örebro Östergötland av de mest förekommande typerna av träffar. Formaliserade konstellationer årlig träff innebär att regionen årligen bjuder in till kulturting, stormöte kultur, årlig dialog etc. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar innebär lokala kulturdialoger, kulturforum eller kulturberedningar. Löpande möten/dialoger/samtal innebär att regionen anordnar öppna träffar, kulturmingel, nätverk, regelbundna dialogmöten. Kompetensutveckling innebär att regionen anordnat inspirations- och kompetensutvecklingsdagar för exempelvis kulturpolitiker. Tvärsektoriella möten/besök/studiebesök innebär att regionen har fört samtal med kommunernas näringslivskontor rörande kulturella och kreativa näringar (KKN), skolförvaltningen rörande kultur för barn och unga eller äldreomsorgen rörande kultur för äldre etc. För 2012 rapporterade tre landsting in länsöverskridande samarbeten; Västmanland, Sörmland och Örebro arrangerar årligen Kulturtinget. Syftet med kulturtinget är att stimulera dialogen och 7 Exkl. Gotland där regionen utgörs av en kommun 11

25 kunskapsutbytet mellan internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Övrigt kan exempelvis innebära att kulturplanen skickas på remiss till regionens kommuner, att de möten som arrangeras av regionen ska vara deltagardemokratiska eller att en enkät har gått ut till kommunerna för synpunkter på kulturplanen inför dess revidering etc. Figur 2. Samråd mellan region och det professionella kulturlivet Figur 3. Samråd mellan region och civilsamhället Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Olika former av nätverk/referensgrupper vari det professionella kulturlivet är representerat samtal/överläggningar KLYS/IKA Övrigt Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Referensgrupper vari civilsamhället är representerat samtal/överläggningar Överenskommelser/ utvecklingsavtal etc Övrigt Från den kvalitativa uppföljningen framgår det att samtliga regioner som ingår i modellen under 2012 har haft samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Precis som i fallet med samverkan med kommunerna, så är samrådet med det professionella kulturlivet och civilsamhället organiserat på olika sätt och benämns olika i respektive region. Matriserna visar schematiskt de mest förekommande konstellationerna av träffar. Formaliserade konstellationer samt löpande möten/dialoger/samtal innebär samma upplägg som för samrådet med kommunerna. För samverkan med det professionella kulturlivet och civilsamhället har vissa regioner särskilda nätverk/referensgrupper vari representanter ingår. Några regioner har särskilt noterat att de haft dialog med Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS och/eller Ideell KulturAllians, IKA. När det gäller samråd med civilsamhället så har tre kommuner rapporterat att de har tecknat/alternativt reviderat överenskommelser med exempelvis regionens studieförbund/bildningsförbund. 12

26 Regionernas finansiering Detta avsnitt inleds med en tabell över regionernas kulturfinansiering inom kultursamverkansmodellen 2012 uppdelat på statlig, regional och kommunal finansiering. Avsnittet fortsätter med fokus på regionernas olika finansieringsformer och det presenteras även en del jämförande data för åren Tabell 1. Fördelning av kultursamverkansmedel år 2012 per region i tkr, andel av totalt och per invånare samt offentliga medel fördelat på statliga, regionala och kommunala och totalt i tkr, samt andel av totalt och per invånare. Kultursamverkansmedlen år 2012 Offentliga medel inom Kultursamverkansmodellen år 2012 Region Kultursamverkansmedel, tkr Andel av totala kultursamverkansmedlen, procent Kultursamverkansmedel per invånare, kronor Kultursamverkansmedlen samt övriga statliga medel inom modellen, tkr Regionala medel inom modellen, tkr Kommunala medel inom modellen, tkr Totala offentliga medel inom modellen, tkr Andel av totala offentliga medel inom modellen, procent Totala offentliga medel inom modellen per invånare, kronor Blekinge ,7% 104, ,2% 262,2 Gotland ,3% 381, ,3% 788,3 Halland ,5% 78, ,1% 234,3 Jämtland ,8% 214, ,3% 615,1 Jönköping ,1% 87, ,6% 359,6 Kalmar ,9% 120, ,2% 318,4 Kronoberg ,4% 175, ,3% 405,0 Norrbotten ,0% 154, ,7% 497,8 Skåne ,4% 140, ,2% 614,7 Södermanland ,5% 87, ,1% 260,4 Västerbotten ,8% 286, ,7% 736,3 Västernorrland ,3% 171, ,2% 580,8 Västmanland ,0% 113, ,1% 401,1 Västra Götaland ,9% 185, ,6% 701,9 Örebro ,7% 124, ,3% 386,8 Östergötland ,8% 149, ,0% 461,5 Totalt ,0% 153, ,0% 534,3 Not. I de fall EU-medel förekommer har de inte räknats in i det som anges som totala offentliga medel inom modellen. När totala offentliga medel inom modellen diskuteras i rapporten bygger dessa på statliga, regionala och kommunala medel. Av tabell 1 framgår att de totala kultursamverkansmedlen (som vid jämförelser med 2010 och 2011 även benämns årliga statliga verksamhetsbidrag) uppgick till tkr år De statliga medlen inom modellen; tkr totalt i tabell 1, inkluderar utöver kultursamverkansmedlen även övriga (ofta mer tillfälliga) statliga bidrag. De regionala respektive de kommunala medlen i tabell 1 inkluderar både årliga (mer varaktiga verksamhetsbidrag) och tillfälliga bidrag. De av regionerna redovisade totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012 uppgick till tkr. 8 8 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t ex lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst de övriga statliga medlen) i tabell 1 till viss del underskattats. 13

27 Av tabell 1 framgår vidare att de två regioner som har högst andelar av kultursamverkansmedlen 2012 Västra Götaland och Skåne med 30,9 respektive 18,4 procent redovisar ännu högre andelar av de totala offentliga medlen inom modellen; 33,6 respektive 23,2 procent. Västra Götaland och Skåne redovisar därmed tillsammans 56,8 procent av de totala offentliga kulturutgifterna inom kultursamverkansmodellen år För Blekinge, Kalmar och Kronoberg gäller att de olika summorna och andelarna i tabellen skulle bli något annorlunda om de medelstilldelningar som redovisas gemensamt av någon av regionerna istället skulle redovisas separat. 9 Som ett komplement till tabell 1 där de offentliga medlen inom modellen anges i värden visar figur 4 nedan de statliga, regionala och kommunala andelarna av den totala offentliga finansieringen inom samverkansmodellen Figur 4. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel Enligt regionernas redovisningar stod staten för 31 procent av de totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012, medan regionerna och kommunerna stod för 45 respektive 24 procent av den totala offentliga finansieringen. Högst andel statlig finansiering uppvisar Gotland med 59 procent. Jönköping redovisar högst andel regional finansiering, 65 procent, medan Östergötland redovisar högst andel kommunal finansiering inom modellen, 41 procent. Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t.ex. lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats som övriga intäkter. Således kan andelen statlig finansiering i figur 4 ovan till viss del underskattas samtidigt som andelen regional och kommunal finansiering därmed överskattas. 9 Blekinge och Kronoberg ger medel till Regionteatern, Kronoberg redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Reaktor Sydost, Kalmar redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Dans i Sydost, Blekinge redovisar. Blekinge och Kronoberg ger medel till Länsbiblioteket Sydost, Blekinge redovisar. 14

28 I figur 5 nedan visas som ett komplement till figur 4 även andelen övrig finansiering per region. Figur 5. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel samt övrig finansiering Not. Procentangivelserna i figuren för Jämtland, Västerbotten och Västernorrland kan avvika med någon procentenhet från vad som anges i respektive regions enskilda avsnitt. Detta beror på att medel för Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) i sammanställningen ovan subtraherats från respektive regions övriga statliga bidrag. Detta för att undvika dubbelräkning. Den övriga finansieringen utgörs vanligtvis huvudsakligen av verksamhetsintäkter men ibland även sponsring, EU-medel och övriga intäkter. Den region som redovisar högst andel övrig finansiering är Blekinge med en andel på 44 procent. Lägst andel övrig finansiering redovisar Västerbotten och Västernorrland med 15 procent vardera. 10 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst statliga) i figur 5 ovan till viss del underskattats samtidigt som den övriga finansieringen har överskattats. Till exempel tyder mycket på att andelen övrig finansiering för Blekinge borde vara cirka 40 procent och den statliga finansieringen cirka 29 procent. 10 För att se hur den totala statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig på verksamhetsområden hänvisas till figur 6 i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. För att i en och samma figur se hur den statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten. 15

29 Regionernas finansiering I tabell 2 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per region för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 11 Tabell 3 visar värdena i löpande priser. Samma verksamhetsbidrag, fast istället uppdelade på de sju verksamhetsområdena finns i tabell 6 under avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Tabell 2. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, 2012 års priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,4% ,6% ,0% Gotland ,0% ,7% Halland ,0% ,8% ,6% Jämtland ,1% ,9% ,2% Jönköping ,5% ,3% ,9% Kalmar ,8% ,4% ,1% Kronoberg ,1% ,2% ,3% Norrbotten ,7% ,4% ,7% Skåne ,4% ,7% ,4% Södermanland ,1% ,9% ,5% Västerbotten ,1% ,8% ,7% Västernorrland ,0% ,0% ,8% Västmanland ,3% ,8% ,8% Västra Götaland ,0% ,7% ,1% Örebro ,0% ,0% ,4% Östergötland ,8% ,6% ,2% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 2 ovan har de totala statliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen i fasta priser minskat med 1,5 procent mellan åren 2010 och Samtidigt har de totala regionala och de totala kommunala verksamhetsbidragen ökat med 6,2 respektive 3,9 procent. För en diskussion av underliggande data hänvisas till de regionvisa avsnitten. Den förändring som sticker ut mest är ökningen av regionala bidrag för Jönköping. Denna ökning beror på ökade kostnader för nya lokaler. Om vi skulle lyfta ut Jönköpings regionala bidrag ur tabellen skulle de totala årliga regionala bidragen, i fasta priser, öka med 4,6 procent istället för med 6,2 procent. Om vi utöver Jönköpings regionala bidrag även lyfter ut Skånes regionala bidrag, som också de ökat kraftigt, återstår för resterande regioner en total ökning på 3,2 procent mellan 2010 och Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder. 16

30 Tabell 3. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, löpande priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,1% ,1% ,6% Gotland ,5% ,8% Halland ,6% ,6% ,2% Jämtland ,3% ,5% ,0% Jönköping ,0% ,5% ,4% Kalmar ,7% ,1% ,8% Kronoberg ,4% ,8% ,7% Norrbotten ,8% ,2% ,7% Skåne ,1% ,7% ,1% Södermanland ,6% ,7% ,2% Västerbotten ,4% ,5% ,6% Västernorrland ,5% ,6% ,7% Västmanland ,1% ,5% ,5% Västra Götaland ,5% ,4% ,9% Örebro ,5% ,5% ,2% Östergötland ,7% ,2% ,3% Totalt ,0% ,9% ,5% Som ett komplement till tabellerna 2 och 3 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 4 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per region har utvecklats mellan åren 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 4. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per region, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Region Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Blekinge ,3% ,9% Gotland ,4% ,1% Halland ,9% ,6% Jämtland ,2% ,4% Jönköping ,0% ,5% Kalmar ,1% ,4% Kronoberg ,7% ,3% Norrbotten ,7% ,4% Skåne ,3% ,0% Södermanland ,6% ,3% Västerbotten ,4% ,1% Västernorrland ,1% ,3% Västmanland ,9% ,5% Västra Götaland ,8% ,4% Örebro ,8% ,4% Östergötland ,7% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 4 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen ökat med 3,2 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. De totala offentliga årliga verksamhetsbidragen 17

31 inom kultursamverkansmodellen har för tio regioner ökat med 1,8 procent eller mer i fasta priser mellan 2010 och Tre regioner uppvisar en minskning med 0,7 procent eller mer medan tre regioner Blekinge, Jämtland och Kalmar i princip uppvisar oförändrade nivåer mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Verksamhetsområdenas finansiering I detta avsnitt presenteras tabeller och figurer som belyser hur finansieringen ser ut för de sju olika verksamhetsområdena. Som beskrivits i metodavsnittet ska det nämnas att indelningen i de sju områdena i vissa fall är problematisk. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa bidragsmedel för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. 12 Det går då inte att avgöra hur stor den regionala eller kommunala eller den övriga statliga finansieringen är till respektive område. Det går inte heller att se hur stora de övriga intäkterna är för respektive område (t.ex. verksamhetsintäkter). Kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad och benämns hädanefter regionens egen fördelning. 13 (Se även tabell 5 nedan med förklarande text). Det kommer genomgående att vara tydligt att bidragsmedlen i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det område som angetts som dess huvudsakliga område. I tabell 5 nedan anges vilka andelar av de statliga verksamhetsbidragen som kommit respektive verksamhetsområde till del år I tabellen anges också andelarna efter regionens egen fördelning för de fyra regioner som har den organisatoriska struktur att en del verksamhet redovisas tillsammans med annan verksamhet. Dessa andelar anges under de andelar som avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. I rapporten presenteras vanligtvis även hela den statliga finansieringen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden för alla regioner (alltså utifrån de övre angivna andelarna). Detta för att möjliggöra att vi ska kunna presentera hela den statliga finansieringen tillsammans med den regionala och den kommunala finansieringen. För Västerbotten är det redovisningsmässigt en mycket liten skillnad mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. En liten del av den konst- och kulturfrämjande verksamheten har efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden redovisats inom teater-, dansoch musikverksamheten. 12 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 13 Enligt 3 i Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet gäller att det alltid ska redovias hur kultursamverkansmedlen fördelats mellan de sju områdena. Det finns naturligtvis en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. 18

32 Tabell 5. Kultursamverkansmedlens fördelning till de sju olika områdena år 2012 samt statliga verksamhetsbidrag till organisationer i regioner som år 2012 ännu ej ingick i kultursamverkansmodellen Region i modellen 2012 Statliga verksamhetsbidrag, Varav andel som fördelades till tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% se Kalmar 3,8% Gotland ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Halland ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Jämtland ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jönköping ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Kalmar ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kronoberg* 76,6% 20,7% se Blekinge 0,9% 0,0% se Kalmar 1,9% 76,6% 19,3% 0,9% 1,3% 1,9% Norrbotten ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Skåne ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Södermanland ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Västerbotten* Västernorrland* 85,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% 85,5% 8,5% 1,9% 1,4% 0,6% 1,3% 0,8% 82,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% 78,9% 11,3% 2,7% 1,7% 1,1% 2,9% 1,5% Västmanland ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västra Götaland* ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% 80,2% 12,6% 1,3% 4,5% 0,3% 0,5% 0,6% Örebro ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Östergötland ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Totalt i modellen ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Region utanför modellen 2012 Dalarna ,3% 17,3% 4,1% 2,2% 1,4% 3,8% 2,0% Gävleborg ,8% 13,9% 3,0% 1,8% 1,2% 1,6% 1,7% Stockholm ,9% 5,7% 2,4% 0,4% 0,5% 1,4% 0,7% Uppsala ,1% 12,1% 3,2% 1,7% 1,2% 1,1% 1,6% Värmland ,6% 12,7% 3,0% 1,0% 0,9% 2,5% 1,3% Totalt utanför modellen ,0% 10,8% 3,0% 1,2% 0,9% 1,9% 1,3% Totalt ,1% 14,3% 2,3% 2,4% 0,7% 1,2% 1,0% * Kommentar. För fyra regioner redovisas uppgifter på två rader för att synliggöra skillnaden mellan fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (övre raden) respektive regionens egen fördelning (nedre raden) på de sju områdena Observera att andelarna i raderna Totalt i modellen och i den nedersta raden Totalt utgår från en sammanställning av organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Fördelningen skulle bli något annorlunda om vi istället utgick ifrån regionernas egna fördelningar. Då skulle Teater, dans och musik få 77,2% av Totalt i modellen resp. 77,9% av Totalt. För övriga områden blir motsvarande andelar för Museer: 14,9% resp. 14,0%, Bibliotek: 2,6% resp. 2,6%, Konst- och kulturfrämjande.: 2,2% resp. 2,0%, Arkiv: 0,7% resp. 0,8%, Film: 1,3% resp. 1,4%, Hemslöjd: 1,2% resp. 1,2%. 19

33 I tabell 6 presenteras dels hur kultursamverkansmedlen fördelats till respektive område, dels hur de totala offentliga medlen (ksm-medel, regionala, kommunala och övriga statliga medel) inom modellen har fördelats till respektive område. Observera att fördelningarna i tabell 6 genomgående, alltså både för ksm-medel och offentliga totalt, presenteras efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (se t.ex. hur skillnaden för ksm-medlen för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland illustrerades i tabell 5 ovan). För att ytterligare belysa problematiken har vissa procenttal i tabell 6 gulmarkerats/streckats. För Kronoberg redovisas till exempel arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas filmverksamheten och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. Som tidigare nämnts gäller att det även för andra regioner kan finnas organisationer som arbetar inom flera olika områden, även om en regions samtliga organisationer redovisat exakt samma förhållande för hur kultursamverkansmedlen (samt då även de totala offentliga medlen för organisationerna) använts som den fördelning som regionen själv angett för kultursamverkansmedlen enligt 3 (alltså regionens egen fördelning ). Kulturrådet kommer att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska medlen för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Som framgår av tabell 6 redovisar Jönköping och Östergötland en relativt likartad fördelning (med några undantag) för hur regionernas kultursamverkansmedel respektive de totala offentliga medlen inom modellen har fördelats mellan de sju områdena. När det gäller fördelningen till teater-, dans- och musikverksamhet respektive fördelningen till museiverksamhet ses ofta stora skillnader för de flesta regioner mellan andelen av kultursamverkansmedlen och andelen av total offentlig finansiering som kommer respektive område till del. Fördelningen av statliga medel mellan de olika konstområdena förklaras bl.a. av att det statliga bidragssystem som fanns mellan 1970-talet och 1996, det s.k. grundbeloppssystemet, relaterades till antalet fasta tjänster inom en institution. Detta gynnade särskilt scenkonst och musik, eftersom de till sin natur är personalintensiva verksamheter. För Blekinge fördelas till exempel 49 procent av kultursamverkansmedlen till teater-, dansoch musikverksamhet medan motsvarande andel för de totala offentliga medlen är 27 procent. 20

34 Tabell 6. Kultursamverkansmedlens (ksm-medel) samt de totala offentliga medlens fördelning till de sju olika områdena år efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Region Verksamhetsbidrag, Varav andel som fördelades till tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ksm-medel ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% Se Kalmar 3,8% Blekinge offentliga totalt ,9% 43,3% 16,4% 3,6% 5,9% Se Kalmar 3,9% Gotland ksm-medel ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Gotland offentliga totalt ,1% 42,6% 3,7% 0,7% statligt 5,4% 2,5% Halland ksm-medel ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Halland offentliga totalt ,5% 41,0% 7,4% 4,7% 1,7% 2,7% 2,0% Jämtland ksm-medel ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jämtland offentliga totalt ,0% 51,8% 4,8% 2,6% 1,9% 2,8% 2,0% Jönköping ksm-medel ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Jönköping offentliga totalt ,6% 21,2% 4,4% 2,4% 2,3% 0,8% 1,4% Kalmar ksm-medel ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kalmar offentliga totalt ,9% 41,6% 6,4% 2,9% 0,6% 5,1% 2,5% Kronoberg ksm-medel ,6% 20,7% Se Blekinge 0,9% 0,0% Se Kalmar 1,9% Kronoberg offentliga totalt ,5% 28,9% Se Blekinge 0,8% 0,0% Se Kalmar 1,8% Norrbotten ksm-medel ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Norrbotten offentliga totalt ,2% 20,6% 3,4% 1,3% 1,1% 3,4% 0,9% Skåne ksm-medel ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Skåne offentliga totalt ,3% 22,7% 1,1% 1,1% 0,4% 1,0% 0,4% Södermanland ksm-medel ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Södermanland offentliga totalt ,6% 35,8% 6,6% 2,3% 1,7% 2,7% 3,3% Västerbotten ksm-medel ,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% Västerbotten offentliga totalt ,8% 21,2% 2,8% 1,2% 1,9% 2,4% 0,8% Västernorrland ksm-medel ,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% Västernorrland offentliga totalt ,2% 25,1% 4,4% 1,8% 1,5% 0,0% 0,0% Västmanland ksm-medel ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västmanland offentliga totalt ,6% 22,3% 3,5% 3,6% 1,0% 1,8% 1,3% Västra Götaland ksm-medel ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% Västra Götaland offentliga totalt ,2% 24,2% 0,0% 8,2% 0,2% 1,1% 0,0% Örebro ksm-medel ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Örebro offentliga totalt ,3% 19,5% 2,9% 1,4% 3,1% 0,8% 0,9% Östergötland ksm-medel ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Östergötland offentliga totalt ,2% 11,4% 4,8% 0,4% 0,5% 0,8% 0,9% Totalt ksm-medel ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Totalt offentliga totalt ,4% 24,7% 2,2% 3,8% 0,8% 1,4% 0,7% Kommentar. I denna tabell redovisas samtliga uppgifter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. De gulmarkerade/streckade procenttalen markerar de fall där vi vet att olika verksamheter samredovisats inom en och samma organisation och att procenttalen därmed avviker från faktiska tilldelningar. Detta kan dock vara fallet även för icke gulmarkerade/streckade procenttal. Se problematisering i förklarande text samt hur relationerna avseende kultursamverkansmedlen ser ut för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland i tabell 5. Observera att EU-medel inte medräknas i offentliga medel totalt. Samt i en del fall har lönebidrag rapporterats som övriga intäkter (dvs. ej inräknats i offentliga medel), vilket i viss mån skulle kunna påverka fördelningarna till olika områden av offentliga medel totalt till exempel underskatta andelen totala offentliga medel som kommit museer till del och därmed överskatta de andelar som kommit övriga verksamhetsområden till del. 21

35 I figur 6 nedan visas andel statlig, regional, kommunal och övrig finansiering för respektive verksamhetsområde efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Figur 6. Finansieringsbild för respektive regionalt kulturområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Summerat för alla 16 regioner i modellen, 2012 Hemslöjdsverksamheten redovisar högst andel statlig finansiering, 32 procent 15, medan museiverksamheten redovisar lägst, 16 procent. Det ska dock nämnas att en del offentliga bidrag, till exempel lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats inom övrig finansiering, vilket underskattar till exempel andelen statlig finansiering och överskattar andelen övrig finansiering. 16 Andelen statlig finansiering för museer 16 procent ter sig också mycket låg i jämförelse med annan statistik på museiområdet. Vi vet att detta är fallet även för delar av arkivverksamheten. Andelarna 34 respektive 29 procent övrig finansiering för museer respektive arkiv ska alltså inte tolkas som att verksamheterna är egenfinansierade till denna grad. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisade. Vidare redovisar museiverksamheten högst andel kommunal finansiering, 20 procent. Högst andel regional finansiering redovisar den konst- och kulturfrämjande verksamheten, 66 procent. 15 Det stora statliga engagemanget på hemslöjdsområdet torde bero på att de konsulenttjänster som inrättades på 1980-talet till stor del var statligt finansierade. 16 På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt att i efterhand upptäcka och korrigera felaktigt redovisade uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. 22

36 Verksamhetsområdenas finansiering I tabell 7 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per verksamhetsområde för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 17 Tabell 8 visar värdena i löpande priser. Tabell 7. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,7% ,7% Museer ,2% ,0% ,2% Bibliotek ,7% ,6% Konst- och kulturfr ,0% ,3% ,8% Arkiv ,9% ,7% ,8% Film ,7% ,5% ,2% Hemslöjd ,0% ,9% ,9% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 7 har de totala regionala verksamhetsbidragen till teater-, dans- och musikverksamhet inom kultursamverkansmodellen ökat med 10,7 procent mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser. Om vi skulle lyfta ut Jönköping och Skåne, två regioner som kraftigt ökat sina bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, skulle ökningen till området istället bli 5,9 procent. De totala regionala verksamhetsbidragen till biblioteksverksamhet har minskat med 13,6 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Även här står Skåne för en stor del av förändringen, om vi lyfter ut Skåne skulle minskningen istället bli 6,7 procent. För att se verksamhetsbidragen både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten, i vilka även en del underliggande data och olika typer av problematik diskuteras. Tabell 8. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,4% ,6% ,3% Museer ,7% ,6% ,1% Bibliotek ,3% ,5% Konst- och kulturfr ,7% ,9% ,6% Arkiv ,7% ,5% ,7% Film ,4% ,1% ,3% Hemslöjd ,5% ,4% ,7% Totalt ,0% ,9% ,5% 17 Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder, dels utifrån att indelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden ibland är problematisk. 23

37 Som ett komplement till tabellerna 7 och 8 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 9 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per verksamhetsområde har utvecklats mellan 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 9. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Teater, dans, musik ,8% ,5% Museer ,4% ,0% Bibliotek ,1% ,9% Konst- och kulturfr ,5% ,1% Arkiv ,0% ,7% Film ,3% ,9% Hemslöjd ,2% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 9 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen för fyra av de sju områdena ökat med 1,5 procent eller mer mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Utvecklingsbidrag Under 2012 beviljade Kulturrådet 48,8 miljoner kronor i utvecklingsbidrag till regionala projekt. Av detta gick 42,1 miljoner kronor till projekt i samtliga 16 län som då ingick i kultursamverkansmodellen. För har regeringen förstärkt utvecklingsmedlen med 25 miljoner kronor årligen för förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck samt nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Denna förstärkning innebär i princip en fördubbling av medlen till särskilda utvecklingssatsningar. Vid bedömningen av ansökningarna 2012 skedde granskningen också utifrån bedömd kvalitet, om projekten bedömdes bidra till tillgänglighet till kulturutbudet, om de var intressanta ur perspektiven barn och unga, internationellt/interkulturellt eller interregionalt. Även Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 var ett möjligt skäl för prioritering. Fördelningen 2012 föregicks av dialoger med länen som ingick i kultursamverkansmodellen. Totalt 99 av 219 ansökningar fick avslag, främst på grund av att förslagen antingen i huvudsak skulle ha inneburit finansiering av befintlig verksamhet eller för att de hade andra kvalitetsbrister. En del avslogs även på grund av medelsbrist. Omkring hälften av alla beviljade utvecklingsprojekt hade tillgänglighet till kulturutbudet som en viktig faktor. Barn och unga, nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kultur, konstnärlig förnyelse samt kvalitet var också framträdande prioriteringsgrunder. 24

38 Tabell 10. Beslutade regionala utvecklingsbidrag 2012 Antal utvecklingsbidrag Summa utvecklingsbidrag, tkr Totalt Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Konstområdesövergripande Konstområdesövergripande Antal Region Summa tkr I kultursamverkansmodellen 2012 Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa i modellen Utanför kultursamverkansmodellen 2012 Dalarna Gävleborg Stockholm Uppsala Värmland Summa ej modellen Totalsumma I den regionvisa redovisningen listas kortfattat sist i varje regionavsnitt uppgifter om ansvarig organisation och projektbenämning för de projekt som beviljades utvecklingsbidrag Några av de beslutade projekten gäller institutioner eller verksamheter som inte ingick i kultursamverkansmodellen men de redovisas ändå eftersom de är av regionalt intresse. Aktiviteter och deltagande De kvantitativa data som presenteras i detta avsnitt och som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av inom vilka områden aktiviteter och deltagande förekommer. Som även diskuterats i metodavsnittet har föreskrifternas 4 gett visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket medför att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika förutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, t.ex. olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen invånare. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. 25

39 Tabell 11. Föreställningar fördelade på teater, dans och musik och uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen 0-18 år samt andel publik 0-18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Teater Dans Musik - föreställningar Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Blekinge 51,9 203,7 79,8% 79,5% 0,0 0, ,5 74,6 32,8% 26,7% Gotland 241,2 275,4 38,5% 22,1% 45,9 45,2 0,0% 19,0% 189,0 472,6 68,8% 48,3% Halland 58,0 190,1 76,3% 72,9% 18,3 55,8 76,3% 67,8% 0,0 0,0 - - Jämtland 63,2 185,0 73,7% 59,3% 20,1 70,2 83,7% 70,7% 0,0 0,0 - - Jönköping 115,3 98,9 28,4% 19,0% 57,9 58,6 81,7% 22,4% 67,1 175,5 58,0% 57,8% Kalmar 29,2 41,3 19,1% 27,7% 0,0 0, ,0 0,0 - - Kronoberg 114,0 342,3 63,7% 64,3% 2,3 10,9 100,0% 100,0% 0,0 0,0 - - Norrbotten 121,5 185,9 39,7% 29,9% 7,0 12,3 33,3% 34,5% 2,7 1,4 0,0% 9,8% Skåne 89,2 111,6 36,7% 26,9% 11,6 7,9 0,0% 14,7% 170,2 90,0 14,2% 11,4% Södermanland 115,1 501,9 93,1% 94,5% 40,3 183,7 92,3% 98,8% 0,0 0,0 - - Västerbotten 96,7 141,6 46,3% 30,1% 11,7 4,2 10,5% 7,4% 112,8 138,7 28,5% 25,3% Västernorrland 110,6 280,5 48,6% 51,8% 51,8 115,3 58,1% 45,5% 0,0 0,0 - - Västmanland 90,6 139,7 30,3% 32,4% 10,2 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0,0 - - Västra Götaland 117,5 86,9 35,0% 15,8% 22,3 22,4 61,5% 21,5% 109,9 50,2 21,0% 9,8% Örebro 93,6 91,3 37,5% 20,8% 1,8 1,2 0,0% 13,4% 23,7 1,2 0,0% 1,1% Östergötland 116,2 112,2 50,8% 20,4% 1,7 1,1 0,0% 13,5% 40,5 25,8 0,0% 13,5% Totalt 100,5 145,9 46,5% 30,8% 18,1 28,9 60,8% 33,8% 77,8 54,5 27,6% 14,8% Andel publik 0-18 år Av tabell 11 framgår det att en publik på 100,5 per tusen invånare har tagit del av en teaterföreställning inom kultursamverkansmodellen Motsvarande antal för ålderskategorin 0-18 år var 145,9 per tusen invånare. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika invånare i de 16 regionerna som tagit del av en teaterföreställning. Antalet unika besökare bland invånarna som tagit del av en teaterföreställning inom modellen är troligtvis betydligt lägre då många som är intresserade av teater går på teater vid upprepade tillfällen under ett år. Gotland har en teaterpublik på 241,2 per tusen invånare. I Södermanland där det satsas mycket på barn- och ungdomskultur uppgick publiken i åldersgruppen 0 18 år till 501,9 per tusen invånare 0 18 år för de teaterföreställningar som gavs inom kultursamverkansmodellen. För dansföreställningar ses en publik på totalt 18,1 per tusen invånare. Kategorin musikföreställningar är tänkt att särskilja föreställningar från konserter alltså föreställningar som innehåller fler element än bara musik, hit räknas exempelvis opera, musikal, musik-performance och musikteater. 26

40 Tabell 12. Konserter uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel konserter av det totala antalet konserter som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Musik - konserter Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel konserter 0-18 år Andel publik 0-18 år Blekinge 559, ,2 40,6% 40,9% Gotland 434,9 360,9 28,0% 16,0% Halland 162,1 263,1 48,1% 36,1% Jämtland 491,0 932,1 37,9% 38,5% Jönköping 164,8 73,0 14,4% 9,8% Kalmar 163,7 494,2 72,8% 59,3% Kronoberg 208,6 340,2 44,9% 34,9% Norrbotten 166,8 492,0 71,7% 57,6% Skåne 237,8 407,0 51,7% 36,8% Södermanland 140,0 444,9 71,2% 68,8% Västerbotten 81,0 91,1 39,5% 23,1% Västernorrland 199,8 341,4 44,5% 34,9% Västmanland 237,2 331,1 25,9% 29,3% Västra Götaland 155,7 141,3 26,7% 19,4% Örebro 304,4 256,9 38,9% 18,0% Östergötland 253,8 520,7 59,8% 43,5% Totalt 209,3 327,4 47,1% 33,2% Av tabell 12 framgår det att en publik på 209,3 per tusen invånare har tagit del av en konsert inom kultursamverkansmodellen 2012, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 327,4 per tusen invånare 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare som tagit del av en konsert bland invånarna i de 16 regionerna. Blekinge och Jämtland sticker ut med både höga publiktal per tusen invånare och höga publiktal för åldergruppen 0 18 år per tusen invånare 0 18 år. Kulturrådet anser dock att det har varit svårt att bedöma de höga siffrorna för Blekinge då det vid återrapporteringen från Region Blekinge framkommit att det finns en otydlig gränsdragning mellan vad som är egenproducerade konserter och vad som är av mer kulturfrämjande karaktär. Därmed finns det en risk att redovisningen inte skett enligt samma princip som för övriga regioner. Region Film Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Blekinge 0,0 0,0 - - Gotland 50,8 168,3 34,0% 64,0% Halland 0,0 0,0 - - Jämtland 10,2 14,5 21,7% 28,8% Jönköping 0,0 0,0 - - Kalmar 14,3 15,3 0,0% 21,0% Kronoberg 16,5 13,6 0,0% 17,6% Norrbotten 0,0 0,0 - - Skåne 14,9 17,0 51,8% 24,4% Södermanland 3,5 0,5 5,9% 3,4% Västerbotten 7,0 0,0 2,0% 0,0% Västernorrland 55,5 234,9 75,3% 86,5% Västmanland 5,7 5,5 26,2% 20,0% Västra Götaland 0,9 0,7 40,9% 17,5% Örebro 1,5 1,3 0,0% 19,2% Östergötland 0,9 2,2 0,0% 50,0% Totalt 7,9 15,5 39,3% 41,6% Tabell 13. Filmföreställningar uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Av tabell 13 framgår det att en publik på 7,9 per tusen invånare har tagit del av en filmföreställning inom kultursamverkansmodellen, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 15,5 per tusen invånare 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i de 16 regionerna som tagit del av en filmföreställning. Antalet unika invånare som tagit del av en filmföreställning är troligtvis lägre då många som är intresserade av film går på filmföreställningar vid upprepade tillfällen under ett år. I de fall det till exempel är fråga om skolbiovisningar är det dock tänkbart att 27

41 det handlar om aktiviteter som genomförs en gång per år och att dessa i sådana fall når ut till rätt så många unika invånare för en del regioner, särskilt för åldersgruppen 0 18 år. Västernorrland har t.ex. en filmpublik 0 18 år på 234,9 per tusen invånare 0 18 år. En stor del av Västernorrlands filmföreställningar utgjordes av skolbiovisningar. Det ska dock nämnas att föreskrifterna för rapportering ibland har tolkats på olika sätt, t.ex. i vilken utsträckning man ska ha ansvarat för att en föreställning ska komma till stånd för att den ska få räknas med i statistiken. Uppgifterna är därmed inte helt jämförbara mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ytterligare förtydliga definitioner för olika variabler. Utöver detta så kan filmkonsulenter arbeta stödjande på olika sätt, varav en del tas upp i statistiken och en del inte. Skillnaderna i tabell 13 behöver alltså inte spegla verkliga skillnader för invånarna i regionerna. Tabell 14. Utställningar fördelade på museer, arkiv och hemslöjd och uppdelade i Besök per tusen invånare av det totala antalet besök samt Besök 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel utställningar av det totala antalet utställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel besök 0 18 år av det totala antalet besök, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Museer Arkiv Hemslöjd Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Blekinge 802,4 672,4 3,7% 17,0% 2,0 0,5 0,0% 4,6% 83,5 248,3 16,7% 60,2% Gotland 5 219, ,5 0,0% 8,0% 0,0 0, ,8 0,0 0,0% 0,0% Halland 436,8 536,9 25,9% 27,3% 0,0 0, ,0 18,0 40,0% 14,9% Jämtland 1 743, ,1 0,0% 25,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% Jönköping Uppgifter saknas 6,2 4,7 0,0% 16,7% 99,4 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 543,2 862,2 9,1% 31,2% 0,0 0, ,4 21,6 0,0% 13,1% Kronoberg Uppgifter saknas 0,0 0, ,7 0,0 0,0% 0,0% Norrbotten 296,0 347,0 16,0% 22,9% 0,0 0, ,5 123,4 0,0% 8,5% Skåne 1 274, ,4 38,8% 20,1% 4,5 9,3 0,0% 45,0% 14,8 0,2 0,0% 0,3% Södermanland 386,4 240,3 7,1% 13,5% 38,5 8,9 18,8% 5,0% 54,8 100,8 0,0% 39,8% Västerbotten 591,0 716,4 0,0% 24,9% 49,1 3,2 0,0% 1,3% 0,0 0,0 - - Västernorrland 267,2 136,1 17,6% 10,4% 5,0 0,5 8,3% 2,1% 11,4 8,8 20,0% 15,8% Västmanland 342,2 488,7 40,0% 30,0% 1,6 3,2 50,0% 40,5% 81,7 0,0 0,0% 0,0% Västra Götaland 1 040, ,5 6,8% 23,3% 0,8 0,1 0,0% 3,4% 41,6 18,6 0,0% 9,6% Örebro 135,3 165,4 23,5% 26,1% 5,3 0,0 0,0% 0,0% 5,2 1,2 0,0% 5,1% Östergötland 299,6 201,3 0,0% 14,2% 3,0 3,3 0,0% 23,1% 10,4 0,0 0,0% 0,0% Totalt 842,2 841,6 15,9% 21,1% 5,9 3,1 6,2% 11,1% 48,5 21,7 5,0% 9,5% Kommentar: Det saknas fullständiga besökssiffror för museiverksamheten i Jönköping och Kronoberg. Därmed baseras totalsiffrorna för museer i tabellen på befolkningsunderlag och uppgifter för övriga 14 regioner. Enligt tabell 14 ovan anges för museiutställningar ett totalt antal besök per tusen invånare på 842,2 inom kultursamverkansmodellen år Motsvarande antal för barn och unga i åldersgruppen 0 18 år var 841,6 besök per tusen invånare 0 18 år. Det ska dock nämnas att kompletta besökssiffror för Jönköping och Kronoberg inte har redovisats till Kulturrådet. Om vi för Jönköpings läns museum och Kulturparken Småland skulle använda de besöksantal som anges i Myndigheten för kulturanalys rapport Museer 2012 så skulle det totala antalet besök 28

42 per tusen invånare för de 16 regionerna bli 795,9. 18 Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i regionerna som besökt en museiutställning. Gotland har ett besöksantal per tusen invånare på 5 219,7. De höga siffrorna för Gotland beror bland annat på det låga invånarantalet och det stora antalet turister som besöker Gotlands museum under sommarmånaderna. Även Jämtland, Skåne och Västra Götaland har ett stort antal besök per tusen invånare på sina museer. För utställningar på arkiv anges ett totalt antal besök per tusen invånare på 5,9 och för hemslöjdsutställningar 48,5. För arkiven ska utställningar mer betraktas som en sidoverksamhet och som ett sätt att öka kännedomen om arkiven. Detta är en anledning till att det inte har rapporterats så mycket utställningsverksamhet. Arkivens huvudsakliga verksamhet bygger oftast på att tillgängligöra och tillhandahålla olika arkivenheter. Se vidare avsnittet Särskilda frågor där en del andra data för arkiven presenteras. Tabell 15. Konst- och kulturfrämjande fördelat på förmedlade föreställningar, konserter, utställningar samt programaktiviteter och uppdelat i Publik/besök/deltagare per tusen invånare av det totala antalet publik/ besök/deltagare samt Publik/besök/deltagare 0-18 år per tusen invånare 0-18 år, samt andel förmedlade föreställningar/konserter/utställningar samt programaktiviteter av det totala antalet föreställningar/konserter/ utställningar/programaktiviteter som vänder sig till åldersgruppen 0-18 år samt andel publik/besök/deltagare 0-18 år av det totala antalet publik/besök/deltagare, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Förmedlade föreställningar Förmedlade konserter Förmedlade utställningar Programaktiviteter Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel konserter 0-18 år Andel publik 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Deltagare per tusen invånare Deltagare 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel programak tiviteter 0-18 år Blekinge 7,2 3,6 11,8% 10,0% 0,0 0, ,0 0, ,1 2,0 23,8% 9,9% Gotland 11,5 52,4 77,8% 87,9% 0,0 0, ,0 0, ,4 55,1 33,3% 73,8% Halland 0,3 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0, ,0 0, ,8 4,7 50,0% 28,0% Jämtland 33,0 140,5 82,9% 86,4% 0,0 0, ,4 0,0 0,0% 0,0% 25,3 41,6 52,7% 33,3% Jönköping 37,9 57,7 26,7% 33,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% 1,8 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 62,4 281,5 89,0% 88,6% 0,0 0, ,0 0, ,2 4,0 66,7% 36,0% Kronoberg 39,0 182,2 100,0% 100,0% 0,0 0, ,0 0, ,5 0,3 16,7% 11,2% Norrbotten 33,1 110,7 71,2% 65,4% 0,0 0, ,0 0,0 0,0% 0,0% 10,0 39,1 72,6% 76,3% Skåne 0,0 0, ,0 0, ,0 0, ,8 1,2 16,7% 34,6% Södermanland 6,8 9,4 53,3% 29,7% 0,0 0, ,0 0, ,6 23,3 72,5% 76,2% Västerbotten 16,1 69,5 80,0% 88,7% 0,0 0, ,0 0, ,7 23,7 38,6% 50,1% Västernorrland 69,0 284,8 90,1% 84,3% 0,0 0, ,0 0, ,0 26,0 51,4% 58,9% Västmanland 74,3 274,8 77,7% 77,7% 0,0 0, ,3 0,0 0,0% 0,0% 16,8 27,3 14,8% 34,1% Västra Götaland 4,4 18,5 97,9% 89,4% 15,3 24,7 24,8% 34,4% 0,0 0, ,2 24,4 82,9% 84,7% Örebro 13,6 23,3 46,7% 36,4% 0,0 0, ,0 0, ,1 30,4 29,4% 64,5% Östergötland 58,7 191,8 78,9% 69,2% 0,6 3,0 100,0% 100,0% 0,0 0, ,5 0,3 10,0% 3,8% Andel deltagare 0-18 år Totalt 20,3 69,9 73,5% 72,9% 4,0 6,6 25,3% 35,1% 1,1 0, ,5 15,2 63,8% 58,0% Vad gäller förmedlade föreställningar så är det främst riksteaterkonsulenter och danskonsulenter som rapporterat i denna kategori. Kulturrådet bedömer att det är mycket svårt att få likvärdiga och jämförbara siffror när det gäller förmedlad verksamhet då verksamhet kan ha förmedlats i olika hög grad och vi ser att organisationer och regioner tolkar handboken för kvantitativ uppföljning på olika sätt. Till exempel så har Riksteatern Skåne en omfattande förmedling och subventionering av föreställningar i länet som dock inte har redovisats här. Hallands låga siffror beror i sin tur på att regionen ansvarar för den förmedlande verksamheten och inte Riksteatern Halland, vars uppdrag huvudsakligen rör arrangörsutveckling och annat främjandearbete. 18 För Jönköping skulle antalet besök per tusen invånare bli 169,9 och för Kronoberg 510,2. 29

43 Med förmedlade föreställningar/konserter/utställningar avses att konsulenten genom aktiv handling, exempelvis turnéläggning eller subvention, förmedlar denna. Tabell 16. Programaktiviteter fördelade på teater, dans, musik, museer, arkiv, film och hemslöjd och uppdelat i Deltagare per tusen invånare av det totala antalet invånare Region Teater Dans Musik Museer Arkiv Film Hemslöjd Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Blekinge 0,0 0,0 97,3 90,0 3,1 0,8 8,4 Gotland 19,1 1,3 3,2 872,8 0,0 28,5 14,2 Halland 15,2 5,9 4,3 321,2 0,3 2,3 6,6 Jämtland 8,9 7,0 432,5 852,6 24,2 16,4 23,5 Jönköping 0,0 0,0 14,4 0,0 8,6 3,8 4,3 Kalmar 8,4 0,0 5,1 257,9 1,4 4,7 7,1 Kronoberg 28,7 0,0 0,0 86,2 5,3 1,7 14,1 Norrbotten 12,1 8,3 4,7 33,5 2,1 0,0 17,5 Skåne 35,0 4,6 12,1 156,0 1,3 12,7 5,5 Södermanland 0,0 2,0 0,4 80,3 7,0 10,1 11,5 Västerbotten 26,0 6,7 8,5 150,6 7,6 2,4 2,6 Västernorrland 2,1 10,8 15,1 78,5 5,1 4,3 16,4 Västmanland 0,0 0,0 0,0 59,0 2,1 2,8 15,9 Västra Götaland 8,4 3,6 22,1 346,2 2,2 0,9 4,5 Örebro 0,0 8,3 10,9 45,2 7,4 0,3 0,2 Östergötland 6,2 0,0 2,0 32,6 1,2 0,5 5,7 Totalt 13,6 3,8 22,2 196,0 3,5 4,8 7,3 Programaktiviteter har tolkats och redovisats på mycket olika sätt bland organisationerna ute i regionerna, därför redovisas inga uppgifter om åldersgruppen 0-18 år i tabell 16. I övrigt ska jämförelser göras med stor försiktighet och tabellen är främst tänkt att utgöra en grund för fortsatta diskussioner kring hur de olika definitionerna som getts för programaktiviteter i Handbok för kvantitativ uppföljning kan ha tolkats av regionerna och organisationerna ute i regionerna. Flest programdeltagare ses för museiverksamheten, 196,0 deltagare per tusen invånare. Gotland och Jämtland har mycket höga antal deltagare per tusen invånare på sina museer, 872,8 respektive 852,6. Jämtlands höga antal deltagare per tusen invånare för musikprogramaktiviteterna, 432,5, beror på att det redovisats många deltagare i aktiviteter som varit kopplade till skolkonserter. Mellanregionalt perspektiv I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det regionala in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter i andra regioner samt ange i vilken region aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra regioner och om det var möjligt skulle det anges från vilken region. Ett försök att systematisera inkomna uppgifter återfinns i bilaga 1 3. Tabellerna är utformade i form av matriser och bilaga 1 visar utbytet mellan regionerna och andra regioner för områdena teater, dans och musik. Bilaga 2 visar motsvarande för områdena museer/arkiv/hemslöjd medan bilaga 3 visar motsvarande för områdena konst- och kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Matriserna i bilaga 1-3 ska tolkas utifrån att angiven (fetstilt) region i vänsterspalten har sålt/ arrangerat eller köpt in aktiviteter från andra regioner. 30

44 Tabell 17 ger en översiktlig bild av hur många andra regioner i landet som de regionala verksamheterna i en region sålt/arrangerat aktiviteter till/i. När tabellerna i bilaga 1 3 studeras måste man komma ihåg att det angivna utflödet från en region skett från regionens regionala institutioner som ingår i kultursamverkansmodellen men att inflödet över regiongränsen till en regions institutioner kan komma från såväl regionala institutioner som från statliga institutioner eller fria grupper. De senare finns inte med på något annat sätt i underlagsmaterialet. Tabell 17. Antal andra regioner som regional institution i respektive region sålt till eller arrangerat aktiviteter i Län Teater, dans, musik Museer Arkiv Hemslöjd Konst- och kulturfrämjande Filmverksamhet Blekinge län Gotlands län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Södermanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Som ett exempel på hur bilagorna kan tolkas kan Blekinge studeras. Av bilaga 1 kan man se att det är framför allt inom musikområdet som det sker utbyte över regiongränsen. Således var det 87 procent av musikföreställningarna/konserterna som gavs utanför den egna regionen som gavs i någon av de direkt angränsande regionerna, med stark dominans för Skåne och med Kronoberg som näst största utbytesregion. Särskilda perspektiv Utifrån den kvalitativa uppföljningen skulle regionerna sammanfatta prioriterade insatser som gjorts under 2012 uppdelat på de sju områden 19 som anges i förordningens 8 för att integrera följande särskilda perspektiv i verksamheterna; barns och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturellt arbete, jämställdhet och tillgänglighet. 20 I riktlinjerna för den kvalitativa uppföljningen gavs för varje särskilt perspektiv en definition, samt en anvisning om att svaren bör beröra eventuella omprioriteringar som gjorts. En sammanställning på regionnivå av de fem perspektiven återfinns i del tre i rapporten i redovisningen av respektive region. Fokus i sammanställningen har varit att uppmärksamma huruvida det framkommer insatser som är av långsiktig art samt kopplade till strategidokument eller dylikt, om regionen arbetar övergripande på regional nivå med de olika perspektiven inom samtliga konst- och kulturområden som ingår i modellen eller om arbetet sker inom enskilda 19 Teater-, dans- och musikområdet (TDM) skulle även delas upp och redovisas var för sig. 20 De särskilda perspektiven jämställdhet och tillgänglighet behövde enbart redovisas på övergripande nivå, alltså inte varje område var för sig. Vissa av regionerna har emellertid även redovisat dessa särskilda perspektiv för samtliga områden. 31

45 konst- och kulturområden och i så fall vilka eller om det enbart bedrivs enstaka insatser inom enskilda verksamheter. Övergripande går det emellertid att utifrån uppföljningen konstatera att regionerna kommit olika långt i att integrera de olika särskilda perspektiven. Det finns stora skillnader mellan regionerna hur man arbetar med de olika perspektiven på regional nivå, exempelvis utifrån strategidokument och dylikt. Det finns också skillnader i vilken utsträckning perspektiven är integrerade i de olika konst- och kulturområdena eller i enskilda verksamheter, om det rör sig om enstaka insatser eller om det är insatser av långsiktig karaktär. De tre perspektiv som en bred majoritet av regionerna kommit längst med att integrera är barns och ungas rätt till kultur samt tillgänglighets- 21 och jämställdhetsfrågorna. Arbetet med att integrera internationalisering och interkulturellt arbete är svagare. Detta både inom enskilda verksamheter såsom inom konst- och kulturområden men framför allt på en övergripande regional nivå. Barns och ungas rätt till kultur Från uppföljningen framgår att samtliga regioner arbetar aktivt och i vissa fall strategiskt på regional nivå med barns och ungas rätt till kultur och i flera regioner har barn- och ungastrategier tagits fram av regionen och/eller de olika konst- och kulturområdena. 22 Uppföljningen visar också att BoU-perspektivet beaktas i flera konst- och kulturområden, företrädesvis inom områdena teater, musik, dans, museum, biblioteksverksamhet, främjande av hemslöjd och filmkulturell verksamhet, men även inom de regionala enskilda arkiven samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. Vissa undantag finns emellertid. Det finns regioner som inom flera konstområden inte nämner barns och ungas rätt till kultur. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen ska följas upp under strategins fem år. I samband med framtagandet av strategin fastställde regeringen inriktningsmål inom nio prioriterade områden, varav kulturområdet är ett. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringen har för kulturområdet beslutat om tre delmål som ska uppnås under perioden Det första delmålet har direkt koppling till regionernas arbete under 2013: Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Kulturrådet har i uppdrag att årligen fram till 2015 redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. I Kulturrådets återrapportering för 2012 till regeringen berörs Kultursamverkansmodellen särskilt och i slutsatserna skriver Kulturrådet: Inför Kulturrådets beslut om statsbidrag för regional kulturverksamhet kommer det att krävas att regionerna och landstingen kan redovisa att samtliga statsbidragsmottagande kulturinstitutioner har en handlingsplan. 21 I sammanställningen har enbart beaktats tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och ej socioekonomisk eller geografisk tillgänglighet, även om frågan inkluderade alla tre tillgänglighetsaspekterna. 22 Tilläggas ska att det kan finnas regioner som har en BoU-strategi men inte har skrivit om det i uppföljningen för samverkansmodellen. Barns och ungas rätt till kultur kommer att tidvis att förkortas till BoU i rapporten. 32

46 I samband med att regionerna lämnar in kulturplaner/reviderade kulturplaner inför 2014 ska de också bekräfta att samtliga planerade mottagare av statsbidraget 2014 har en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att regioner, konst- och kulturområden och enskilda verksamheter arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågan och i många fall sker ett strategiskt arbete. Vad gäller de olika konst- och kulturområdena så finns det från uppföljningen exempel på tillgänglighetsarbete inom samtliga områden, med viss tyngdpunkt på områdena teater, dans och musik. Jämställdhetsperspektiv Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att det bedrivs ett aktivt och i flera fall strategiskt jämställdhetsarbete hos en majoritet av regionerna samt inom de olika konst- och kulturområdena och enskilda verksamheter. Det framkommer också att många regioner har en medvetenhet kring perspektivet jämställdhet och hur ett målinriktat jämställdhetsarbete bedrivs. Även hos de regioner som uppvisar svagheter i sitt jämställdhetsarbete utifrån vad de redovisat i uppföljningen återfinns en i många fall god kännedom om de regionala verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. I den kvantitativa uppföljningen redovisas personalbemanningen vid de regionala verksamheter som erhöll kultursamverkansmedel. Från detta material redovisas nedan i två aggregerade figurer hur könsfördelningen ser ut totalt för respektive region samt totalt för respektive verksamhetsområde. Uppgifterna är exklusive övrig personal (se förklarande not vid figur 7) och för figur 8 redovisas uppgifterna efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. För att se könsfördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden uppdelat på varje region hänvisas till de regionvisa avsnitten. Figur 7. Könsfördelning antal årsarbetskrafter per region (exkl. övrig personal enl. not ) Not. Könsfördelningen i figuren baseras på regionernas kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal. eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. (Med kärnkompetens för respektive verksamhet avses anställda eller anlitade, professionellt verksamma inom verksamheten, t.ex. konstnärlig personal vid scenkonstinstitutioner, bibliotekarier vid länsbiblioteken, museiintendenter och pedagoger vid museerna, arkivarier vid arkiven etc.) I figur 7 framgår hur könsfördelningen ser ut totalt för de 16 regionerna exklusive övrig personal. Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter, exklusive övrig personal, för de 33

47 organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen Antalen årsarbetskrafter i dessa figurer samt i de regionvisa avsnitten baseras på den personal som räknas som tillsvidare- och visstidsanställd personal. För kvinnor redovisades totalt årsarbetskrafter och för män redovisades totalt årsarbetskrafter. Detta innebär, exklusive övrig personal, att kvinnor stod för 53 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen Det finns stora variationer mellan regionerna och högst andel årsarbetskrafter för kvinnor uppvisar Södermanland, 74 procent, och högst andel för män uppvisar Gotland, 58 procent. I figur 8 framgår hur könsfördelningen ser ut för samtliga de organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen uppdelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, exklusive övrig personal. Figur 8. Könsfördelning antal årsarbetskrafter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (exkl. övrig personal enl. not figur 7). Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter inom teater-, dansoch musikverksamheten 2012, varav andelen för kvinnor var 48 procent. 24 För museiverksamheten redovisades årsarbetskrafter, varav andelen för kvinnor var 59 procent. För resterande verksamhetsområden redovisades genomgående, exklusive övrig personal, en högre andel årsarbetskrafter för kvinnor. För biblioteksverksamhet utgjorde andelen för kvinnor 75 procent, konst- och kulturfrämjande verksamhet 76 procent, 25 arkivverksamhet 71 procent, filmverksamhet 60 procent och hemslöjdsverksamhet 71 procent. Internationellt perspektiv Det internationella perspektivet är svagt beskrivet i en majoritet av regionernas kvalitativa uppföljningar. Det internationella perspektivet är också integrerat i olika hög utsträckning inom de olika konst- och kulturområdena. För vissa områden finns nästan ingen internationell 23 Inklusive övrig personal uppgår det totala antalet årsarbetskrafter inom modellen till Den övriga personalen stod alltså för 486 årsarbetskrafter eller för 9,8 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen I den mån det är möjligt att dela upp de tre verksamhetsområdena teater, dans och musik återfinns ofta stora könskillnader mellan områdena. Musikområdet redovisar oftast fler årsarbetskrafter för män medan teater- och dansområdena oftast redovisar fler årsarbetskrafter för kvinnor. 25 Inom konst- och kulturfrämjande svarar Kultur i Väst i Västra Götaland för 75 av de totalt 124,4 årsarbetskrafterna. Inom Kultur i Väst finns det även personal som arbetar inom bibliotek och film. 34

48 verksamhet alls beskriven. Det gäller framför allt områdena regional enskild arkivverksamhet, biblioteksverksamhet samt främjande av hemslöjd. Få regioner uppger att de har tagit fram övergripande strategidokument eller liknande för det internationella arbetet. Det är också få regioner som uppger att man genomfört uppföljning eller utvärdering av regionens internationella arbete, vilket med största sannolikhet hänger samman med att det inte är så många regioner som har ett strategiskt internationellt arbete på regional nivå. I en majoritet av regionerna utgörs det internationella arbetet av utbyten i form av gästspel och turnéer eller utställningar bland enskilda institutioner/aktörer. De flesta av regionerna uppger i den kvalitativa uppföljningen att enskilda institutioner/aktörer har genomfört gästspel och/eller turnéer. Det är framför allt inom områdena musik, teater och dans som gästspel genomförs och till viss del inom museiområdet. Några regioner uppger att studieresor har genomförts av enskilda institutioner/aktörer och några uppger att de deltar i internationella nätverk eller har kontinuerlig omvärldsbevakning. Utbyten genom residensverksamhet/artist in residence bedrivs hos två regioner. Sju av regionerna uppger att de ingår i ett EU-projekt, exempelvis inom EU-programmet Interreg. I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det internationella in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/ eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter i andra länder samt ange i vilket land aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra länder och om det var möjligt skulle det anges från vilket land. Ett försök att systematisera de uppgifter som regionerna registrerat i kulturdatabasen återfinns i bilaga 4 6. Bilaga 4 visar utbytet mellan regionerna och andra länder för områdena teater, dans och musik. Bilaga 5 visar motsvarande för områdena museer, arkiv och hemslöjd medan bilaga 6 visar motsvarande för områdena konstoch kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Kulturrådet bedömer att sammanställningen inte ger en korrekt bild utan istället innebär en kraftig underskattning eftersom uppgifter om främst inköpta föreställningar saknas i kulturdatabasen. Tabell 18. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt föreställningar till eller köpt in föreställningar från. Data enligt vad som registrerats i kulturdatabasen. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt till/arrangerat i Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna köpt in föreställningar etc från Region Blekinge 3 20 Gotland 3 uppgift saknas Halland 1 11 Jämtland 1 1 Jönköping 4 uppgift saknas Kalmar 1 4 Kronoberg 2 uppgift saknas Norrbotten 4 uppgift saknas Skåne 18 uppgift saknas Södermanland 0 2 Västerbotten 9 5 Västernorrland 9 uppgift saknas Västmanland uppgift saknas uppgift saknas Västra Götaland 9 2 Örebro 4 uppgift saknas Östergötland uppgift saknas uppgift saknas 35

49 Interkulturellt perspektiv Få regioner tycks, utifrån den kvalitativa uppföljningen, arbeta strategiskt på regional nivå med det interkulturella perspektivet. Hos en majoritet av regionerna är det i stället inom enskilda områden/verksamheter som ett visst interkulturellt arbete beskrivs. De konstområden inom vilka regionerna främst tycks arbeta strategiskt och aktivt med ett genomgående interkulturellt perspektiv är museer och till viss del teater samt bibliotek, med vissa undantag. I vissa fall är det svårt att avgöra vilket slags interkulturellt arbete som bedrivs eftersom regionerna använder sig av varierande terminologi. I samband med frågan om interkulturellt arbete var tanken att regionerna också skulle beskriva sitt arbete för främjande av nationella minoriteters kultur. Detta var inte tydligt uttryckt i instruktionerna till den kvalitativa uppföljningen och materialet har därför brister. Till 2013 års uppföljning kommer uppföljningen gällande nationella minoriteter att tydliggöras. Särskilda frågor Den kvantitativa uppföljningen innehåller vissa särskilda frågor till områdena museum, regionala enskilda arkiv, regional biblioteksverksamhet samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. I detta stycke redovisas frågorna som rör bibliotek och arkiv. Dessutom kommenteras kort vilka områden utanför kultursamverkansmodellen som regionerna tagit upp i sina svar på fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteken skulle i uppföljningen redovisa antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek. 26 En sammanställning av antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter som länsbiblioteken har redovisat återfinns i tabell 19. Tabellen visar också hur mycket av de statliga verksamhetsbidragen som går till biblioteksverksamhet samt andelen av regionernas totala statliga verksamhetsbidrag. För att relatera uppgifterna till något så presenteras antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter även per de antal årsarbetskrafter som har redovisats för biblioteksverksamheten. Länsbiblioteken bedriver så klart även annan verksamhet utöver stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter. Det framkommer emellertid att vissa regioner, som exempelvis Gotland och Västerbotten, under 2012 har genomfört ett stort antal stödtillfällen per årsarbetskrafter, medan andra regioner har relativt låga antal per årsarbetskrafter. Detta kan bero på att länsbiblioteken har arbetat med andra saker under året eller att definitionerna för vad som ska klassas som stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter är oklara och som följd har länsbiblioteken redovisat på olika sätt. Detta är något som måste undersökas vidare inför 2013 års uppföljning. 26 Med antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek som redovisas av länsbiblioteken avses aktiviteter som kurser, seminarier, personalsammandragningar och individuell handledning. Kortare konsultationer i telefon eller via andra elektroniska media ingår normalt inte. Däremot ingår stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter om dessa genomförs via planerade video/telefonkonferenser. Med vidareutbildningsaktiviteter avses formella lärarledda träffar i form av exempelvis: kurser, seminarier och personalsammandragningar. Med stödtillfälle avses informella träffar och informell handledning. 36

50 Från uppgifterna framgår relativt tydligt att regionerna Sörmland, Västmanland och Örebro ingår i projektet KompoBib2020. Dessa regioner har få stödtillfällen men höga tal för vidareutbildning, vilket är helt i sin ordning. Detta kommer att synas än tydligare i 2013 års uppföljning då regionerna som ingår i projektet KUB kommer att redovisa. KompoBib2020 är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i tre regioner: Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Projektets övergripande syfte är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek, vilka är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. Insatsen ska också medföra att personalens kompetens utvecklas till en eftertraktad resurs även för andra än bibliotekens arbetsplatser, vilket leder till ökad anställningsbarhet. KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i fyra regioner: Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland. Projektet pågår från 1 februari 2012 till 30 juni Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet är att all bibliotekspersonal i de fyra länen ska utveckla och stärka relevanta kompetenser. Projektet vill säkerställa att biblioteken och dess personal utvecklas i takt med användarnas behov idag och imorgon. Ett viktigt delsyfte i projektet är att biblioteken ska utvecklas som lärande organisationer och därigenom stärka sin roll som lärandemiljö, både internt och utåt till medborgarna. Ett syfte är också att den kompetensutveckling som erbjuds i projektet ska öka personalens anställningsbarhet. Tabell 19. Uppföljningsdata för regional biblioteksverksamhet Region Statliga verksamhetsbidrag, tkr Andel av regionens totala statliga verksamhetsbidrag, procent Personal, antal årsarbetskrafter (inkl. övrig personal) Antal stödtillfällen/ Antal stöd- årsarbetstillfällen krafter Antal vidareutbildningsaktiviteter/ Antal vidareutbildnings- årsarbetsaktiviteter krafter Blekinge/Kronoberg ,0% 5, Gotland 833 3,8% 2, Halland ,8% 4, Jämtland ,2% 3, Jönköping ,0% 7, Kalmar ,0% 6, Norrbotten ,0% 6, Skåne ,1% 6, Södermanland ,7% 7, Västerbotten ,9% 6, Västernorrland ,8% 9, Västmanland ,5% 4, Västra Götaland ,3% Uppg saknas Örebro ,3% 3, Östergötland ,6% 12, Totalt ,6% 84,

51 Regional enskild arkivverksamhet De regionala enskilda arkiven skulle i uppföljningen uppge antal framtagna arkivenheter i syfte att tillgängliggöra och tillhandahålla arkiv. 27 Syftet med frågan var att få ett mått på hur de regionala enskilda arkiven gör det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt samt få ett mått på de åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation. De regionala enskilda arkiven skulle även uppge genomsnittligt öppethållande (timmar/vecka). Tabell 20. Uppföljningsdata för regional enskild arkivverksamhet Tabell 20 visar öppet-timmar, årsarbetskrafter och aktiviteter för de enskilda arkiven i regionerna. Till Kulturrådet redovisas antal programaktiviteter per verksamhetsområde. Således 27 Frågan kom med följande förtydligande: I frågan ska den löpande arkivverksamheten redovisas via antal framtagna arkivenheter (volymer/arkivboxar/arkivkartonger). Med arkivenheter avses fysiska enheter av handlingar, oberoende av databärare, som har omhändertagits av eller skapats i ett arkiv. Med att tillgängliggöra arkiv menas åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation (till exempel vårdinsatser, säkerhetsfilmning/skanning) och att göra arkivinformation sökbar (strukturera och registrera arkiv samt informera om innehållet). Med att tillhandahålla arkiv menas att göra det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt (till exempel genom besök eller webbsida, i form av lån eller kopior). Det som ska redovisas är de arkivenheter som tas fram för att utföra vårdåtgärder, registrering/redovisning av arkiv, säkerhetskopiering, digitalisering, samt för utlån till forskare (alla kategorier), till annan institution, för utställnings-, visnings- eller övrigt pedagogiskt ändamål, samt för att besvara förfrågningar och publicera/sprida information om arkivet och dess innehåll. 38

52 redovisas antal programaktiviteter i Södermanland, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland tillsammans för de olika arkiven i respektive regioner. Arkivverksamheten i Örebro och folkrörelsearkivet i Västerbotten redovisar höga totala antal framtagna arkivenheter medan föreningsarkivet i Södermanland och näringslivsarkivet i Västernorrland redovisar höga antal per årsarbetskrafter (notera att endast 1,0 respektive 1,1 årsarbetskrafter är redovisade för dessa arkiv). Jämtland redovisar ett högt antal programaktiviteter, såväl totalt som per årsarbetskrafter. Mycket av denna verksamhet är arkivpedagogisk och riktad till skolelever i grundskola och gymnasium. Det bör noteras att det finns en svårighet i att statistiskt jämföra regional enskild arkivverksamhet, eftersom verksamheterna ser så olika ut organisatoriskt. Hur många arkivenheter som utgjorde hela arkivbeståndet efterfrågades inte, liksom inte heller hur många hyllmeter som arkivbeståndet upptog. Frågor utanför kultursamverkansmodellen Även om uppföljningen av verksamheten 2012 varit helt fokuserad på frågor inom ramen för kultursamverkansmodellen så gavs genom fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen en möjlighet att berätta även om särskilt prioriterade insatser inom områden som inte anges i förordningen (2010:2012), exempelvis insatser inom yttrandefrihetsfrågor, minoritetsfrågor, kultur och hälsa, icke-offentlig finansiering, kulturella och kreativa näringar etc. Alla regioner har nämnt något område utanför kultursamverkansmodellen men ambitionsnivån på svaren är högst varierande. Några regioner har koncentrerat redovisningen under denna fråga till det viktigaste som gjorts inom ramen för modellen. Det är dock intressant att se vilka områden utanför modellen som över huvud taget tagits upp, vilket schematiskt illustreras i figur 9. Inte helt förvånande är det näringslivsområdet och KKN-frågorna som var vanligast förekommande, följt av kultur (äldre) och hälsa samt utbildning/skola. Även för områden inom modellen dyker främst kopplingar till skola/skapande skola upp relativt frekvent när barn- och ungdomsperspektivet appliceras på verksamheten. Figur 9. Områden utanför kultursamverkansmodellens sju områden som regionerna nämnt som svar på fråga (5) om särskilda regionala prioriteringar 39

53 DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (i bokstavsordning) De regionvisa sidorna redovisar inledningsvis några statistiska uppgifter för regionerna samt till vilka regionala kulturverksamheter som regionen valt att fördela de statliga kultursamverkansmedlen. Ett hårt urval av regionens information om de sju verksamhetsområdena från den kvalitativa uppföljningen presenteras därefter. Ambitionen har här varit att göra ett urval som framför allt visar verksamheter och aktiviteter som är speciella för regionen och som kan leda den nyfikne läsaren vidare. Eftersom regionernas uppföljningar skiljer sig kraftigt åt i omfattning, konkretionsgrad och tydlig återkoppling till kulturplanen så är urvalet till och formuleringen av beskrivningarna inte alltid helt konsekvent. Detta avsnitt följs av kommentarer om hur regionerna har rapporterat att de arbetar med de särskilda perspektiven jämställdhet, tillgänglighet, barn och unga, interkulturellt och internationellt. Sedan presenteras och kommenteras statistik över aktiviteter och deltagande samt personal och ekonomi. Viktigt har därvid bland annat varit att belysa hur de statliga medlen använts och hur den totala finansieringen av den regionala kulturverksamheten ser ut. Som nämnts i metodavsnitt och i de gemensamma delarna har det ibland funnits svårigheter i att separera den offentliga och den övriga finansieringen. Som betonats redan inledningsvis i kapitel 2 så är de faktiska skillnaderna i förutsättningar stora mellan de olika regionerna. Detta måste man ha i åtanke när man jämför olika regioner med varandra. Prioriteringar och åtgärder/lösningar kan därmed se olika ut i olika regioner. Detta är också en av grundtankarna med kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis listas alla de beslut som Kulturrådet tagit under 2012 om regionala utvecklingsmedel och som avser verksamheter i den aktuella regionen. I några enstaka fall kan beslut avse verksamhet som inte är relevant ur den regionala kulturplanens perspektiv. 40

54 Västra Götaland Folkmängd 2012: Yta: ,3 km 2 Antal kommuner: 49 Befolkningstäthet: 67,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,4% (riket 21,2) Medelålder: 41 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 270 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 266 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,8% 46,8% 37,9% 1,5% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Västra Götalandsregionen kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 21 regionala kulturverksamheter. Dessa hade sina kommunsäten i tio av regionens kommuner. Även om huvudsätet ligger vid en specifik ort, kan verksamhet bedrivas på andra ställen. Särskilt tydligt är detta för Västarvet, där huvudsätet ligger i Vänersborg, men verksamheter bedrivs på flera andra orter i Västra Götaland, exempelvis finns museer i Forsvik, Göteborg, Lerum, Lödöse, Skara, Tanumshede, Uddevalla och Vänersborg. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Regional enskild arkviverksamhet Bohusläns föreningsarkiv Skaraborgs föreningsarkiv Älvsborgs föreningsarkiv Konst- och kulturfrämjande, bibliotek och film Film i Väst (verksamhet riktad mot barn och unga) Göteborgs stad, dans- och konstkonsulenter Kultur i Väst (även bibliotek och film) KulturUngdom Riksteatern Väst KOMMUNSÄTE Uddevalla Lidköping Vänersborg Trollhättan Göteborg Göteborg Göteborg Trollhättan 41

55 Museer och hemslöjd 1. Göteborgs museer Göteborgs konstmuseum Göteborg Göteborgs stadsmuseum Göteborg Röhsska museet Göteborg Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg 2. Nordiska Akvarellmuseet Tjörn 3. SAAB bilmuseum Trollhättan 4. Västarvet: förvaltning inom natur- och kulturarv, där bland annat följande verksamheter ingår: Bohusläns museum Uddevalla Göteborgs Naturhistoriska museum Göteborg Lödöse museum Skara Forsviks Bruk Forsvik Slöjd & Byggnadsvård Lerum Slöjd i Väst Vänersborg Studio Västsvensk Konservering Göteborg Vitlycke museum Tanum Vänersborgs museum Vänersborg Västergötlands museum Skara Scenkonst Läckö slott (även museiverksamhet) Lidköping Borås Stadsteater (teater och dans) Borås Folkteatern (teater och musik) Göteborg GöteborgsOperan (musik och dans) Göteborg Göteborgs Stadsteater (teater och musik) Göteborg Göteborgs Symfoniker (musik) Göteborg Göteborg Wind Orchestra (musik) Göteborg Regionteater Väst (teater och dans) Uddevalla Vara Konserthus (musik, dans och teater) Vara Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Arbetet med kulturplanens mål för teaterområdet påbörjades under 2011, men stannade av under Under 2013 har dock arbetet med att uppfylla kulturplanens satta mål återupptagits. Västra Götalandsregionen fortsatte under 2012 att förstärka de pågående strategiska satsningarna på dansverksamhet som resulterat i en bred infrastruktur för dans vilket inkluderar professionell dans av kulturinstitutioner och fria aktörer, såväl som invånarnas eget utövande i den ideella sektorn. Under året har Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad samarbetat för att utveckla dansen som scenkonst, ett exempel på detta samarbete är Göteborgs dans- och teaterfestival. Institutionerna har varit framgångsrika och satsningar på barn och unga, jämställdhet, normkritik, tillgänglighet, kvalitetsmedvetenhet och internationella samarbeten präglar i olika grad aktörernas verksamheter. Kulturplanens intentioner för musikområdet har genomförts trädde nya treåriga uppdrag i kraft och för musikinstitutionernas del är det tydligare betoning på internationalisering. Nya målgrupper nås bland annat genom regionala scener i Skövde och i Vara samt övrig turnéverksamhet. El Sistema skapar förutsättningar för interkulturell dialog, motverkar social snedrekrytering och breddar basen för rekrytering av orkestermusiker i framtiden. 42

56 Samtliga kulturverksamheter med uppdrag från Västra Götalandsregionen har under året lagt fokus på kvalitetsutveckling, bland annat genom kontinuerliga brukarundersökningar. Blåsmusikverksamheten fick särskilt stöd. Fri entré till skolproduktioner under Barnkulturåret i Göteborg 2012 fördubblade publiksiffrorna för Göteborgs Symfoniker. I syfte att förnya och utveckla konsertutbudet för skolor och familjer har Göteborgs Symfoniker också inrättat konstnärliga residens för en tonsättare och en regissör som tillsammans med barn- och ungdomsproducenten skapat föreställningar för den unga publiken och skapandeprojekt ute i skolorna. Särskilda satsningar för utvecklingsarbete inom det digitala området har också ökat tillgängligheten till Göteborgs Symfonikers framträdanden. Ett resultat av satsningarna är GSOplay en internetkanal där Symfonikernas konserter läggs ut regelbundet. Regional museiverksamhet Västarvet har utvecklat sin webbplats till att bli en mötesplats för både bransch och besökare. Dialogen med brukare/besökare har stärkts. Flera av museerna har arbetat tillsammans med romska intresseorganisationer. Akvarellmuseet arbetar med brukargrupper för att utveckla konstpedagogiken. Samverkan har skett med kommunala museer/kommuner för att utveckla profilområden och utökning av fri entré har gjorts generellt upp till 26 år. Särskilda medel har avsatts för att museerna ska kunna tillämpa MU-avtalet. Kultursekretariatet har tillsammans med ett antal organisationer inom kulturarvssektorn arrangerat konferenser under rubriken Ideell kraftsamling. Ett strategiskt kvalitetsarbete bedrivs inom natur- och kulturarvssidan där en kvalitetsutveckling bland annat inom nya former för lärande pågår. Göteborgs museer arbetar exempelvis tillsammans med Riksutställningar för att skapa ett angelägnare museum. Man tecknar också lokala partnerskap i angelägna utvecklingsfrågor och har infört en gemensam modell för publikundersökningar inom Västarvets publika verksamheter. Regional biblioteksverksamhet Den biblioteksfrämjande verksamheten utgår från en regional biblioteksplan med sex utvecklingsområden: bibliotekens roll i samhället, barn och unga, biblioteken som kulturarena, den digitala utvecklingen, livslångt lärande samt samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. Den kompletterande medieförsörjningen (inköp, fjärrlån) når samtliga 49 kommuner i regionen. Under 2012 förmedlades ca böcker som fjärrlån, varav merparten på andra språk än svenska. Kultur i Väst bedriver en konsulentverksamhet med bibliotek som målgrupp. Den huvudsakliga inriktningen är konsultativt stöd, fortbildning, projekt och publicering. Kultur i Väst bedriver också en konsulentverksamhet med bibliotek som målgrupp och med inriktning mot IT-frågor och media, lärande och utbildningsstöd, litteratur för vuxna respektive barn och unga, mångkultur, jämställdhet och tillgänglighet. Under 2012 har bland annat en särskild fokusgrupp för bibliotekschefer diskuterat framtidsfrågor och personer har utbildats inom projektet Digital delaktighet. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteater Väst har ett särskilt uppdrag att kvalitetssäkra barnteaterutbudet i Västra Götaland och spelar en avgörande roll i förmedlingen av teater genom det regionala arrangörstödet. Dessutom har de inlett samarbete med lokalhållande organisationer i regionen. Kulturförvaltningen Kultur i Väst har bred kompetens inom flera konst- och kulturområden genom att man samlat konsulenter inom arkitektur, dans, film, konst, kulturarv och litteratur. 43

57 Dessutom har man konsulenter som riktar sig mot specifika målgrupper såsom arrangörer, barn och unga samt konsulenter som ska integrera interkulturella-, jämställdhets- resp. tillgänglighetsperspektiv i alla aktiviteter. Ett integrationsindex för kulturverksamheter har utvecklats men ännu inte använts. Inom bildkonstområdet har översyn och samordning skett av verksamheten och extra medel avsattes för att förbättra tillämpningen av MU-avtalet. Av uppföljningen går det inte att bedöma huruvida målen att öka konsultationsinsatserna samt göra resurser och kompetenser mer tillgängliga för kommunerna har uppnåtts, även om det framgår att man har verkat i och tillsammans med kommuner. Regional enskild arkivverksamhet Under 2012 påbörjades ett digitaliseringsarbete av de regionala föreningsarkiven, något som kommer att lyfta föreningsarkiven både kvalitets- och tillgänglighetsmässigt. Ett aktivt samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) pågick under Bibliotek och museer har använts frekvent för att visa upp arkivens samlingar. Under året har ett policydokument för ABM-sektorn tagits fram. Föreningsarkiven arbetade under 2012 aktivt med frågor som rör kultur- och släktturism. Man har också på olika sätt utvecklat samarbeten för en ökad tillgänglighet. Filmkulturell verksamhet Kultur i Väst ansvarar, genom filmkonsulentverksamheten, för delar av det uppdrag som de nationella resurscentra för film har. Under 2012 har ett flertal insatser gjorts inom detta konstartsområde. Bland annat har ett antal fortbildningar riktats till skola och förskola. Film i Väst har under 2012 haft löpande rådgivning till unga som vill syssla med film och bland annat genomfört en rad talangutvecklingsinsatser för handplockade unga filmare. Uppdraget att bedriva filmfrämjande verksamhet delas i Västra Götaland mellan Kultur i Väst och Film i Väst. Film i Väst bedriver riktade insatser inom talangutveckling och Kultur i Väst stöttar, genom filmkonsulenterna, en bredare målgrupp med allt från filmpedagogisk verksamhet, skolbiodagar och kurser för unga filmare. Ett framtida mål är att insatserna för unga filmare ska synliggöras och samordnas på ett bättre sätt än tidigare. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Slöjd i Väst är en del av Västarvet och sju konsulenter arbetar för att främja hemslöjd. Dessa arbetar i nära samverkan med ideella organisationer, professionella utövare, kultur- och utbildningsinstitutioner och är inriktade mot barn och ungdomar, slöjd som näring, mångkultur, internationellt samarbete, hållbar utveckling och kunskapsförmedling. Prioriterat under året var att utveckla möjligheterna för slöjdare att leva på sin slöjd. Exempelvis har ett särskilt företagsnätverk för slöjdare startats under året och på en särskild webbsida finns information för slöjdföretagare. Med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Göteborgs stad arbetade Slöjd i Väst under året tillsammans med Konsthantverkscentrum Väst också fram förstudien Folk och form, för att hitta nya sammanhang och metoder för att sprida västsvensk slöjd och design på nya platser i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2013 i samarbete med Svensk Form och Business Region Göteborg. 44

58 Särskilda perspektiv Av Västra Götalandsregionens uppföljning framgår ett långsiktigt arbete rörande barn och unga. Utvecklingsprojekt drivs inom ramen för handlingsprogrammet Rätt att vara med och barn och unga prioriteras i regionens uppdrag till kulturverksamheter. Fri entré på museer gäller för unga upp till 26 år, regionen har ett särskilt arrangörstöd med inriktning mot barn och unga. Regionen har två regionala BoU-konsulenter. Även inom arbetet med att främja ett internationellt perspektiv framgår av uppföljningen ett långsiktigt arbete, regionen har under en längre tid arbetat metodiskt för att öka EU-deltagande bland regionens kulturaktörer och på institutionsnivå inom scenkonst, musik- samt museiområdet bedrivs ett aktivt internationellt arbete. Regionen har en mångfalds-/interkulturkonsulent. I uppföljningen beskrivs hur man arbetar integrerat med rättighetsfrågor och regionen har en handlingsplan för mänskliga rättigheter som ligger till grund för de uppdrag som ges till verksamheterna. Många uppdragstagare har fått i uppdrag för åren att utarbeta handlingsprogram för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och 2012 beslutade regionen om riktlinjer och standarder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Regionen har också en databas om fysisk tillgänglighet i offentliga miljöer samt en konsulent som arbetar som resurs för institutionerna i denna fråga. Västra Götalandsregionen har konsulenter som arbetar för ökad jämställdhet i regionens verksamheter och ett jämställdhetsindex har konstruerats och används i de uppdrag, projekt och stipendier som Västra Götalandsregionens kulturnämnd beviljar medel till. Regionen uppger också i uppföljningen att en kartläggning rörande jämställdhet ska genomföras mellan Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Västra Götaland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 35% 16% 51% 33% 38% 17% Dans varav 0-18 år 61% 21% 55% 23% 59% 22% Musik varav 0-18 år 21% 10% 27% 19% 38% 37% 32% 17% Museer varav 0-18 år 7% 23% 51% 40% 51% 27% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 98% 89% 25% 34% % 85% 75% 56% Arkiv varav 0-18 år 0% 3% 2% 3% 2% 3% Film varav 0-18 år 41% 18% % 8% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 10% 66% 5% 59% 9% Totalt varav 0-18 år 38% 15% 26% 21% 6% 23% 53% 39% 51% 25% 45

59 Som framgår av tabell 1 har det redovisats 177 museiutställningar för Västra Götaland med ett antal besök på höga , varav avsåg Göteborgs stad. Det har också genomförts många museiprogramaktiviteter i Västra Götaland, stycken med ett deltagarantal på , varav 40 procent av deltagarantalet utgjordes av åldersgruppen 0 18 år. Exempelvis har Göteborgs stads kulturförvaltning anordnat många museiövergripande pedagogiska aktiviteter, där barn och unga deltagit. För den konst- och kulturfrämjande verksamheten har det redovisats ett relativt högt antal förmedlade konserter, 314 stycken med ett publikantal på Personal och ekonomi Tabell 2 Västra Götaland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 51,9 respektive 55,4 procent och för antalet årsarbetskrafter 53,0 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män högre än andelen kvinnor. Figur 1 Västra Götaland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 67 procent av alla årsarbetskrafter. Området redovisar totalt sett fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor exklusive övrig personal och om vi ser till de enskilda organisationerna inom området är det Göteborg Wind Orchestra som andelsmässigt sticker ut mest med 3,5 årsarbetskrafter för kvinnor och 12,4 för män. För övriga områden ska det noteras att personaluppgifter för biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten redovisas inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten, en verksamhet som uppvisar betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män, 62,1 jämfört med 24,3. Andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten, en verksamhet som även den uppvisar betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Nordiska Akvarell- Andel män Årsarbetskrafter 1 621, ,0 813,0 720,0 53,0% 47,0% Tillsvidareanställda ,9% 48,1% Visstidsanställda ,4% 44,6% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,5% 60,5% 46

60 museet anger till exempel 20,1 årsarbetskrafter för kvinnor och 6,7 för män. Antal årsarbetskrafter som redovisas för Film i Väst i figur 1 ovan, 8,5 och 4,0, är troligtvis överskattade då det har varit svårt att i redovisningen separera den personal som arbetar med filmkulturell verksamhet från den personal som arbetar med professionell filmverksamhet. Även när det gäller de ekonomiska uppgifter organisationerna lämnar för Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten, se tabell 3 nedan och skillnaderna mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Västra Götalands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 20 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 26 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 76 procent av verksamheternas intäkter. Göteborg Wind Orchestra har redovisat kronor i sponsring, Göteborgs Symfoniker kronor och GöteborgsOperan kronor. Tabell 3 Västra Götaland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Västra Götalands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 21 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musikverksamheten, 25 procent, medan museiverksamheten (inkl. hemslöjd och delar av filmverksamheten) redovisar lägst andel statlig finansiering, bara 13 procent. Museiverksamheten redovisar också totalt sett den lägsta graden av offentlig finansiering, 71 procent. Figur 2 Västra Götaland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden 47

61 När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 62 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 22 procent och lokalkostnaderna 10 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Västra Götaland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Västra Götaland anslöts till modellen Tabell 4 Västra Götaland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,9% ,4% ,7% Museer ,0% ,5% ,9% Bibliotek Konst- och kulturfr ,1% ,7% ,0% Arkiv ,0% ,1% ,9% Film ,6% ,0% Hemslöjd Totalt ,0% ,7% ,1% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 3,7 procent. Det regionala bidraget till film (motsvarande tio miljoner kronor åren ) bygger på en uppskattning av vad Film i Väst ger till den filmkulturella verksamheten. Det har varit svårt att separera de delar som går till den professionella filmproduktionen respektive till den filmkulturella verksamheten. Minskningen i de statliga bidragen till film, 57,6 procent mellan 2010 och 2012, beror i huvudsak på att Västra Götaland 2012 redovisat delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten. Biblioteksverksamheten redovisas även den som konst- och kulturfrämjande verksamhet genom att den ingår i Kultur i Väst. 48