KULTURSAMVERKANS- MODELLEN. Uppföljning 2012

Transkript

1 KULTURSAMVERKANS- MODELLEN Uppföljning 2012

2 Innehåll FÖRORD... 5 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION... 6 Sammanfattning... 6 Bakgrund och syfte... 7 Metodfrågor... 9 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Regionernas finansiering Regionernas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Verksamhetsområdenas finansiering Utvecklingsbidrag Aktiviteter och deltagande Mellanregionalt perspektiv Särskilda perspektiv Barns och ungas rätt till kultur Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Jämställdhetsperspektiv Internationellt perspektiv Interkulturellt perspektiv Särskilda frågor Regional biblioteksverksamhet Regional enskild arkivverksamhet Frågor utanför kultursamverkansmodellen DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (I BOKSTAVSORDNING) BLEKINGE Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten GOTLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten HALLAND Regionala kulturverksamheter

3 Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten JÄMTLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten JÖNKÖPING Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten KALMAR Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten KRONOBERG Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten NORRBOTTEN Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten SKÅNE Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten SÖDERMANLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten

4 VÄSTERBOTTEN Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten VÄSTERNORRLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten VÄSTMANLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten VÄSTRA GÖTALAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten ÖREBRO Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten ÖSTERGÖTLAND Regionala kulturverksamheter Särskilda perspektiv Aktiviteter och deltagande Personal och ekonomi Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten BILAGOR

5 FÖRORD Den nya kultursamverkansmodellen för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet har, med start 2011, successivt införts i landet. Den nya modellen ska ge den regionala och lokala nivån ett tydligare inflytande över kulturpolitikens genomförande. Samtidigt måste det nationella perspektivet säkerställas vilket bland annat den här rapporten ska bidra till. I rapporten har Kulturrådet sammanställt olika uppgifter om den regionala kulturverksamheten i de 16 landsting/regioner som var med i modellen Rapporten beskriver huvudsakligen läget inom de sju verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till. Den bygger helt på den uppföljning av kvantitativa och kvalitativa uppgifter om medlen och verksamheterna som landstingen/regionerna lämnat till Kulturrådet. Av det digra materialet har Kulturrådet sedan valt att använda en del i den här rapporten. Därutöver finns tabeller med statistik på kommunnivå tillgängliga enbart på Kulturrådets webbplats. Det är viktigt att utformningen av uppföljningen inte begränsar verksamheten och upplevs som styrande i sig. Dialogen med landstingen/regionerna om utformningen av uppföljningen har därför varit viktig. Underlaget för rapporten är i mycket ett resultat av ett brett samarbete där institutioner och landsting/regioner på ett mycket konstruktivt sätt sammanställt, granskat och lämnat uppgifter. Som framgår i rapporten finns det behov att tillsammans fortsätta arbetet med att förbättra uppföljningsrutinerna ytterligare. Trots det omfattande materialet ger rapporten ingen heltäckande bild av vad som sker i de berörda landstingen/regionerna eftersom det även finns en hel del kulturverksamheter som inte får del av de statliga medlen. Rapporten ger dock en intressant överblick över regionala strukturer och utvecklingsområden och kan bland annat fungera som en inspirationskälla och idégivare för alla som arbetar med kulturfrågor i någon tappning. För Kulturrådet kommer den också att utgöra en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med kultursamverkansmodellen. Trevlig läsning! Kennet Johansson Generaldirektör 5

6 DEL 1. INLEDANDE INFORMATION I rapporten redovisas en koncentrerad uppföljning av den regionala kulturverksamheten 2012 i de 16 regioner/regionförbund/landsting som då ingick i kultursamverkansmodellen. I texterna skrivs i fortsättningen, för att underlätta läsandet, i löptexter vanligtvis region även när det formellt är ett landsting eller ett regionförbund som det handlar om. Sammanfattning Fokus i rapporten ligger på de sju verksamhetsområden till vilka regionerna har vidareförmedlat de statliga kultursamverkansmedel som Kulturrådet beviljat mot bakgrund av presenterade kulturplaner. Kulturplanerna sträcker sig över två till tre år vilket innebär att regionerna kan befinna sig i olika genomförandeskeden gentemot kulturplanerna. De sju olika verksamhetsområden som de statliga kultursamverkansmedlen får fördelas till är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet. Skillnaderna är i olika avseenden stora mellan de olika regionerna. Detta beror på olika befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik, tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner, m.m. Detta måste man ha i åtanke när man studerar tabellerna i del 2 och del 3 som bygger på den kvantitativa uppföljningen som regionerna lämnat till Kulturrådet. Del 2 i rapporten utgörs av olika sammanställningar som ska ge samlad överblick över olika perspektiv på de statliga kultursamverkansmedlen och de områden som regionerna har fördelat de statliga medlen till. Inledningsvis synliggörs hur regionerna på olika sätt har hanterat kraven på samverkan med kommunerna och samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Därefter redogörs för hur kultursamverkansmedlen fördelats och hur den regionala, kommunala och övriga finansieringen ser ut inom de aktuella områdena. Jämförelse sker också med 2010, dvs. året innan kultursamverkansmodellen började införas. Denna jämförelse med tidigare år har inte varit helt oproblematisk att åstadkomma, men Kulturrådet har bedömt att det varit viktigt att få fram ett så korrekt basår som möjligt för framtida jämförelser och analyser. Den sammanställning av aktiviteter och deltagande som sedan görs för de olika områdena är relaterad till regionernas folkmängd totalt och åldergruppen 0 18 år. Del 2 avslutas med kommentarer om olika perspektiv utbytet över regiongränser, tillgänglighet, jämställdhet, internationellt och interkulturellt samt särskilda frågor i uppföljningen rörande regional biblioteksverksamhet, regional enskild arkivverksamhet och en del om kopplingen till områden utanför kultursamverkansmodellen. Var och en av regionerna ägnas därefter i del 3 ett eget avsnitt. Detta inleds med en kort presentation av regionen och sedan kommenteras kort arbetsläget för de verksamheter som kultursamverkansmedlen fördelats till eller som på annat sätt berörs. Därefter redovisas statistik om aktiviteter och deltagande i den regionala kulturverksamheten, samt uppgifter om utövarna och ekonomin. Avslutningsvis redovisas sist i varje regionavsnitt de utvecklingsmedel som Kulturrådet beviljade 2012 till mottagare i regionen. Den största andelen av kultursamverkansmedlen, drygt 77 procent, fördelade regionerna till teater-, dans- och musikområdet. Därnäst kom museiområdet med cirka 15 procent varefter de övriga fem områdena delade på resterande medel. Mixen varierar dock starkt mellan olika regioner. 6

7 Av de verksamheter som erhållit stöd inom ramen för samverkansmodellen redovisar den professionella teater-, dans- och musikverksamheten samt den regionala museiverksamheten flest anställda. Dessa verksamheter är generellt sett även de största när det gäller olika typer av intäkter och kostnader. När det gäller filmverksamheten kan konstateras att barn- och ungdomssatsningarna för flera regioner är svåravgränsade från den professionella och delvis kommersiella verksamheten, åtminstone när det gäller ekonomin. Däremot är det tydligt att man i de flesta regioner gör ambitiösa satsningar på att utveckla barn- och ungdomsverksamhetens omfattning och kvalitet. Museiverksamheterna står för det största antalet besök, följt av musik och teater. Statistik över deltagande och/eller aktiviteter redovisas för alla områden. När det gäller uppgifter om förmedlade föreställningar m.m. samt programaktiviteter så är siffrorna osäkra och definitionerna behöver ses över inför nästa uppföljningsomgång. I bilagorna till rapporten finns en detaljerad sammanställning över den information som registrerats i kulturdatabasen om regionernas utbyte med andra regioner och andra länder inom olika konst- och kulturområden. Särskilt när det gäller utbytet med andra länder är redovisningen i kulturdatabasen ofullständig men uppgifterna redovisas ändå som en grund för berörda aktörers fortsatta diskussioner om hur uppföljningen kan utvecklas. Bakgrund och syfte Utgångspunkt för införande av kultursamverkansmodellen är ett ökat regionalt inflytande över hur statliga medel används för regionala kulturverksamheter, med ett bibehållet statligt övergripande och strategiskt ansvar för kulturpolitiken. Den kulturutredning som regeringen tillsatte 2007 hade bland annat i uppdrag att överväga möjligheterna till utveckling och förnyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Det krävdes ytterligare en utredning för att få den önskade ändringen till stånd, och det styrande regelverket för bidragsgivningen beslutades först i december Utformningen av Kultursamverkansmodellen överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i betänkandet Spela samman En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Fördelningen av medel regleras genom förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För att kunna beviljas medel ska landstinget, i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället, utarbeta en regional kulturplan. Kulturrådet bereder kulturplanen med stöd av det av regeringen utsedda Samverkansrådet vars uppgift är att främja en statlig helhetssyn på den regionala kulturverksamheten. I Samverkansrådet ingår Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna genom en gemensam representant, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska Filminstitutet. Kulturrådet är ordförande. De myndigheter och organisationer som ingår i Samverkansrådet tar del av såväl de regionala kulturplanerna som uppföljningen. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådets styrelse om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Genom övergången till kultursamverkansmodellen upphör regeringens direkta inflytande över vilka institutioner och verksamheter som kan ta del av de statliga medlen. Istället ansvarar 7

8 landstinget/regionen för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet Reformen har genomförts inom befintlig budgetram. Den utveckling som kunnat genomföras under de första åren har i hög grad möjliggjorts genom ökat regionalt engagemang och finansiering. Januari 2011 infördes Kultursamverkansmodellen i fem av Sveriges 21 län, 2012 i ytterligare 11 län och 2013 i ytterligare fyra län. När detta skrivs är det bara Stockholms län som ännu inte har anslutit sig. Föreliggande rapport bygger på uppföljningarna för 2012 från de 16 landsting/regioner som då ingick i modellen. Även de tidsbegränsade utvecklingsbidragen till regional kulturverksamhet som Kulturrådet 2012 har fördelat till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse redovisas kortfattat i rapporten. Vid fördelningen till utvecklingsprojekten har de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet stått i fokus. Syftet med uppföljningen är att ta fram kunskapsunderlag för nationell överblick och bedömning av om kultursamverkansmedlen använts på ett bra sätt. Kunskapsuppbyggnaden ska ge olika intressenter underlag för utvärdering och analys. Till dessa hör bland andra kulturinstitutioner, kommuner, regioner, Kulturrådet, Kulturdepartementet, övriga myndigheter, forskare och utbildningsväsendet (universitet och högskolor etc.), massmedia samt en intresserad allmänhet. Uppföljningen av 2012 är den andra uppföljningen sedan modellen infördes och ytterligare ett steg på vägen för att utveckla ett bra uppföljningssystem för modellen. Precis som för övriga aktörer som på något sätt berörs av kultursamverkansmodellens införande t.ex. regioner, kommuner och andra myndigheter inom kulturområdet behöver Kulturrådet tid på sig för att utveckla former för hur uppföljningen bäst kan genomföras och användas. Myndigheten för kulturanalys som ansvarar för att utvärdera kultursamverkansmodellen som sådan lyfter i sin rapport Kultursamverkansmodellen styrning och bidragsfördelning fram uppföljningens normerande effekter. Kulturrådet anser att det är en viktig fråga för alla berörda att diskutera t.ex. stat, regioner, kommuner och institutioner. Kulturrådets övertygelse är att om berörda parter tillsammans hjälps åt med att medvetandegöra och diskutera dessa effekter kan parterna också tillsammans försöka hantera uppföljningen så att den begränsar risken för att t.ex. verksamheter på ett negativt sätt anpassas för att passa in i uppföljningssystemet. 1 I vissa fall väcker uppföljningen mer frågor än vad den ger svar. Det är Kulturrådets förhoppning att den intresserade kan finna uppslag för att söka vidare efter information, till exempel kring vad de olika aktiviteterna som sålts mellan olika regioner mer specifikt består i. För detta sökande kan olika hemsidor och olika institutioners årsberättelser utgöra utmärkta källor till information. 1 Under senhösten 2013 kommer Kulturrådet att genomföra workshops tillsammans med tjänstemän och chefer från regionerna inom Kultursamverkansmodellen där dessa frågor kan lyftas. 8

9 Metodfrågor Kulturrådets uppföljning sker genom sammanställning av statistik (kvantitativ uppföljning), strukturerade svar på nio kvalitativa frågor (kvalitativ uppföljning) samt insamling och analys av uppgifter om hur regionerna har hanterat bland annat jävsproblematiken och övriga kontroller. Formerna för den kvantitativa och kvalitativa uppföljningen av Kultursamverkansmodellen har arbetats fram och fått sin nuvarande form under 2011 och 2012, i ett samarbete mellan Kulturrådet och Samverkansrådet. Dessutom har samtliga regioner givits möjlighet att lämna synpunkter på utformningen. Kvantitativ uppföljning Kulturrådets Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet trädde i kraft den 19 januari I föreskrifterna specificeras vad som ska redovisas och på vilket sätt uppföljningen ska ske. Den 4 januari 2013 trädde en föreskriftsförändring i kraft. Syftet med förändringen var att få en tydligare uppdelning mellan årliga/varaktiga bidrag och övriga/tillfälliga bidrag. För att kvalitetssäkra de kvantitativa uppgifterna för 2012 har Kulturrådet haft en kontinuerlig dialog med berörda regioner som har kompletterat och justerat inkomna uppgifter. Underlag från den kvantitativa uppföljningen används bland annat för att ge en bild av hur olika bidrag, kostnader och personal fördelar sig mellan de sju stödberättigade områdena. Det ska dock nämnas att indelningen i de sju områdena i detta sammanhang delvis är problematisk. 2 Dels kan det finnas risk att verksamheter anpassas till uppföljningssystemet 3 och dels kan det vara svårt för en organisation att dela upp sin verksamhet i redovisningen. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa intäkts-, kostnads- och personaluppgifter för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. Det går då inte att avgöra hur stor den regionala, kommunala eller övriga finansieringen är till respektive område, eller hur många som arbetar inom de olika områdena. 4 De statliga kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad, även om det naturligtvis finns en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. Det kommer genomgående att vara tydligt att intäkts-, kostnads- och personaluppgifterna i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det som angetts som dess huvudsakliga verksamhetsområde. Detta resonemang framgår tydligare i tabell 5 med kompletterande text i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Framöver ska Kulturrådet undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska 2 Detta är också något som Myndigheten för kulturanalys diskuterar i sin rapport Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning. Kulturanalys, år 2013, s. 69. Bland annat tar man upp att det finns en risk att verksamheter t.ex. till form och uttryck anpassas till att kunna redovisas tillfredsställande inom uppföljningssystemet. Kulturrådet är medveten om denna problematik. 3 Det kan dock påpekas att en anpassning till uppföljningssystemet inte måste vara negativ. 4 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dansoch musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 9

10 medlen och personaluppgifterna för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Det ska också nämnas att det inom övrig finansiering har redovisats offentliga lönebidrag och även andra typer av offentliga bidrag, vilket till exempel innebär att andelen statlig finansiering underskattas och andelen övrig finansiering överskattas. Vi vet att detta är fallet för delar av musei- och arkivverksamheten men även andra verksamhetsområden kan vara berörda. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisat. På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt såväl att upptäcka som att i efterhand korrigera felaktigt redovisade ekonomiska uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. De kvantitativa data som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av var och inom vilka områden aktivitet förekommer. Föreskrifternas 4 har dock visat sig ge visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket gör att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. 5 Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika grundförutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. I vissa regioner förekommer också planerad bussning till kulturverksamheter, framförallt för barn och unga. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, till exempel olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen invånare. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. De jämförande data som Kulturrådet, delvis tillsammans med regionerna, tagit fram avseende årliga regionala och kommunala verksamhetsbidrag för år 2010 och år 2011 är så långt som möjligt jämförbara med de av regionerna inrapporterade årliga regionala och kommunala verksamhetsbidragen för I vissa fall har nya redovisningsprinciper för 2012, anpassade till kultursamverkansmodellen, tagits fram varför jämförelser får göras med viss försiktighet. Avstämning av uppgifterna har gjorts med respektive region. Jämförelserna mellan åren 2010 och 2012 görs både i fasta priser (2012 års priser) och i löpande priser. Det är alltid problematiskt att jämföra utgifter över tid. Jämförelser i löpande priser, dvs. i nominella belopp, tar inte hänsyn till de generella kostnadsökningar (löner, priser och hyror) en institution kan tvingas möta. Därmed kan det i löpande priser se ut som om en institution fått en större ekonomisk förstärkning än vad det i realiteten inneburit. Därför görs jämförelserna även i fasta priser med årsmedeltal för konsumentprisindex (KPI). 6 Detta är den vanligaste metoden att räkna om olika värden över tid. Det ska dock nämnas att en KPIomräkning kan överskatta eller underskatta de omräknade värdena för 2010 om de faktiska kostnadsökningar en institution kan ha tvingats möta mellan åren ökat i en annan utsträckning än KPI. Det finns även andra omräkningsmetoder (t.ex. regeringens pris- och löneomräkning (PLO) som används för att räkna upp statliga förvaltningsanslag) eller mer specifika omräk- 5 Föreskrifternas 4 anger vilka uppgifter som ska redovisas för varje verksamhet aspx 10

11 ningsfaktorer som kan användas för omräkningar. För den som vill välja sin egen metod för omräkning tillhandahålls uppgifterna även i löpande priser. Vid redovisningar av data i figurer där procentandelarna och staplarna de facto summerar till 100 procent kan det förekomma att de utskrivna delsiffrorna på grund av avrundningar summerar till 99 eller 101 procent. Kvalitativ uppföljning Kulturrådets styrelse har även fastställt Riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Riktlinjerna trädde i kraft den 26 september Den kvalitativa uppföljningen består av nio öppna frågor. I tre av frågorna ska svaren ges på samtliga sju områden som anges i modellens förordning 8. Teater-, dans- och musikområdet (TDM) ska likaså vara uppdelat. I instruktionen till frågorna angavs att samtliga svar ska kopplas till de mål som är uppsatta i regionens kulturplan och svaren ska vara på cirka en halv A4-sida. Genomgående för samtliga frågor är att de ska besvaras av regionen och det ska vara regionens bedömningar av resultat/insatser etc. som beskrivs. Samtliga frågor har särskilda instruktioner/förtydligande, exempelvis frågan: Gör en samlad bedömning av resultaten med utgångspunkt i kulturplanens mål och prioriteringar har förtydligandet: I denna fråga rekommenderas att det beskrivs hur långt kulturplanens målsättningar och prioriteringar har förverkligats och vilka eventuella hinder eller svårigheter som uppkommit samt huruvida de målsättningar man satt i planen kunnat uppnås. Frågan avser regionens/landstingets bedömning av de sju områdena samt därutöver uppdelat i teater-, dansoch musikverksamhet. De inkomna kvalitativa uppföljningarna från regionerna för 2012 är ojämna både när det gäller kvalitet och omfattning. I vissa fall saknas beskrivning av måluppfyllelse i relation till regionernas kulturplaner, vilket kan bero dels på att flera regioners kulturplaner saknar eller har få uppföljningsbara mål, dels på att Kulturrådet inte varit tillräckligt tydligt med vad som ska fokuseras på i svaren till de öppna frågorna. Det finns sålunda ett behov att förtydliga frågorna inför 2013 års uppföljning. Detta har Kulturrådet för avsikt att göra i dialog med regionerna under ett antal workshops som samtliga regioner som ingår i modellen kommer medverka i under senhösten I rapporten har den kvalitativa uppföljningen framför allt legat till grund för en sammanställning regionvis för de sju verksamhetsområden som ingår i modellen, med fokus på vilka insatser som genomförts under De så kallade särskilda perspektiven internationellt, interkulturellt, barns och ungas rätt till kultur, jämställdhet samt tillgänglighet ägnas särskild uppmärksamhet liksom regionernas samverkan/samråd med kommunerna, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Underlag från den kvalitativa uppföljningen används också för kommentarer om kulturplanernas genomförande. Redan i de kulturplaner som togs fram 2011 strävade regionerna efter att ta ett helhetsgrepp om konst- och kulturverksamheterna i regionen. Kulturrådet har emellertid i rapporten så långt möjligt försökt avgränsa uppföljningen till att främst gälla den verksamhet som finansieras genom anslaget för regional kulturverksamhet. De fullständiga uppföljningarna från regionerna utgör underlag för Kulturrådets bedömning av om intentionerna i kulturplanerna har uppfyllts och ärendena kan avslutas. 11

12 Landstingens/regionernas rutiner för uppföljning av Kultursamverkansmodellen För uppföljningen av Kultursamverkansmodellen 2012 och framåt rapporterar landstingen/ regionerna via en särskild databas, Kulturdatabasen. Denna drivs i bolagsform av Region Skåne. Samtliga landsting som ingår i Kultursamverkansmodellen har avtal med Kulturdatabasen och bidrar till den ekonomiskt. Kulturdatabasen med tillhörande enkätverktyg håller på att utvecklas med mer inbyggda kontroller och ett mer pedagogiskt gränssnitt. Enligt beslut skulle den kvantitativa uppföljningen av 2012 års bidragsomgång vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 maj När det gäller kontroller av de kvantitativa data (som bidragsmottagande organisationer redovisar) har det stått regionerna fritt att ta fram sina egna tidsplaner och processer avseende inlämningsdatum, granskning, avstämningar och återkoppling. Problem som har uppkommit under den kvantitativa uppföljningen beror bland annat på otydliga definitioner för en del variabler samt problem med Kulturdatabasen. Det ska framhållas att uppföljningssystemet är komplext och att Kulturrådet under hösten 2012 genomförde workshops med regionerna. Dessa workshops var ett led i att förankra definitionerna för de olika variabler som ryms i föreskrifterna för kvantitativ uppföljning. Utöver detta togs även en handbok för den kvantitativa uppföljningen fram. Denna handbok ska utvecklas inför 2013 års uppföljning. Det är tydligt att regionerna har mycket olika förutsättningar och resurser när det gäller olika typer av kontroller, granskning, rättningar och återkopplingar. Detta kan hos en del regioner bero på resursbrist och/eller en ovana vid att hantera data/statistiskt material. Detta är något som förhoppningsvis förbättras efter hand som regionerna bygger upp mer erfarenhet. Utöver den kvantitativa och kvalitativa granskningen svarar Kulturrådet för kontroller av hur regioner som är med i Kultursamverkansmodellen har arbetat med riskhantering rörande mutor och jäv. På några års sikt ska samtliga regioner ha varit föremål för sådan granskning. Under 2013 omfattade granskningen 2012 års hantering i Gotland, Blekinge och Norrbotten. Sammanfattningsvis konstaterar Kulturrådet att resultatet av årets granskning angående riskhantering rörande mutor, jäv och andra oegentligheter kan sägas vara tillfredsställande då inget fall av uppenbart jäv eller mutor har kunnat konstateras i någon av de granskade regionernas beslutsprocesser och bidragsfördelning. Ett enstaka fall av möjligt jäv har kunnat konstateras och den berörda regionen har sett över sina rutiner för att undvika framtida intressekonflikter. Kulturrådet vill understryka behovet att hålla regler och rutiner för bidragsfördelning à jour eftersom det kan uppstå risker om ledande personer vid regionala organisationer samtidigt har roller som förtroendevalda kulturpolitiker på regional nivå. 12

13 DEL 2. SAMLAT OCH ÖVERGRIPANDE Samverkansfrågornas hantering Förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012) 7 stipulerar att Landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. I den kvalitativa uppföljningen av 2012 års verksamhet efterfrågades beskrivningar av hur detta hade hanterats. Kulturrådets riktlinjer för den kvalitativa uppföljningen innehöll inte någon definition av begreppen samråd respektive samverkan utan det stod regionerna fritt att tolka och eventuellt problematisera begreppen i sina svar. Av svaren framkommer att samverkan med kommunerna sker mer formaliserat medan samråd med det professionella kulturlivet/civilsamhället sker mer i form av möjligheten att närvara vid möten/träffar samt ingå i nätverk och/eller referensgrupper. Det försök till gruppering av svaren som i det följande görs i matrisform är Kulturrådets egen tolkning regionernas beskrivningar. Figur 1. Samverkan mellan region och kommun Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Formaliserade konstellationer årlig träff Formaliserade konstellationer - regelbundna träffar Löpande möten/dialoger/ samtal/överläggningar Kompetensutveckling Tvärsektoriella möten/besök/ studiebesök Länsöverskridande samarbeten Övrigt Kulturrådets kvalitativa uppföljning bekräftar att samverkan har utvecklats väl mellan den regionala och kommunala nivån. Samtliga regioner som ingår i modellen har under 2012 haft samverkan med den kommunala nivån. 7 Samverkan mellan regionerna och kommunerna är organiserad och benämns på olika sätt, men de regioner som har rapporterat samverkan 2012 har etablerat eller har sedan tidigare etablerade formaliserade möten mellan kommunerna och regionerna. Västra Götaland Matrisen är en schematisk sammanställning Örebro Östergötland av de mest förekommande typerna av träffar. Formaliserade konstellationer årlig träff innebär att regionen årligen bjuder in till kulturting, stormöte kultur, årlig dialog etc. Formaliserade konstellationer regelbundna träffar innebär lokala kulturdialoger, kulturforum eller kulturberedningar. Löpande möten/dialoger/samtal innebär att regionen anordnar öppna träffar, kulturmingel, nätverk, regelbundna dialogmöten. Kompetensutveckling innebär att regionen anordnat inspirations- och kompetensutvecklingsdagar för exempelvis kulturpolitiker. Tvärsektoriella möten/besök/studiebesök innebär att regionen har fört samtal med kommunernas näringslivskontor rörande kulturella och kreativa näringar (KKN), skolförvaltningen rörande kultur för barn och unga eller äldreomsorgen rörande kultur för äldre etc. För 2012 rapporterade tre landsting in länsöverskridande samarbeten; Västmanland, Sörmland och Örebro arrangerar årligen Kulturtinget. Syftet med kulturtinget är att stimulera dialogen och 7 Exkl. Gotland där regionen utgörs av en kommun 13

14 kunskapsutbytet mellan internationell, nationell, regional och kommunal nivå. Övrigt kan exempelvis innebära att kulturplanen skickas på remiss till regionens kommuner, att de möten som arrangeras av regionen ska vara deltagardemokratiska eller att en enkät har gått ut till kommunerna för synpunkter på kulturplanen inför dess revidering etc. Figur 2. Samråd mellan region och det professionella kulturlivet Figur 3. Samråd mellan region och civilsamhället Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Olika former av nätverk/referensgrupper vari det professionella kulturlivet är representerat samtal/överläggningar KLYS/IKA Övrigt Region Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Formaliserade konstellationer Löpande möten/dialoger samtal/överläggningar Referensgrupper vari civilsamhället är representerat samtal/överläggningar Överenskommelser/ utvecklingsavtal etc Övrigt Från den kvalitativa uppföljningen framgår det att samtliga regioner som ingår i modellen under 2012 har haft samråd med det professionella kulturlivet samt civilsamhället. Precis som i fallet med samverkan med kommunerna, så är samrådet med det professionella kulturlivet och civilsamhället organiserat på olika sätt och benämns olika i respektive region. Matriserna visar schematiskt de mest förekommande konstellationerna av träffar. Formaliserade konstellationer samt löpande möten/dialoger/samtal innebär samma upplägg som för samrådet med kommunerna. För samverkan med det professionella kulturlivet och civilsamhället har vissa regioner särskilda nätverk/referensgrupper vari representanter ingår. Några regioner har särskilt noterat att de haft dialog med Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS och/eller Ideell KulturAllians, IKA. När det gäller samråd med civilsamhället så har tre kommuner rapporterat att de har tecknat/alternativt reviderat överenskommelser med exempelvis regionens studieförbund/bildningsförbund. 14

15 Regionernas finansiering Detta avsnitt inleds med en tabell över regionernas kulturfinansiering inom kultursamverkansmodellen 2012 uppdelat på statlig, regional och kommunal finansiering. Avsnittet fortsätter med fokus på regionernas olika finansieringsformer och det presenteras även en del jämförande data för åren Tabell 1. Fördelning av kultursamverkansmedel år 2012 per region i tkr, andel av totalt och per invånare samt offentliga medel fördelat på statliga, regionala och kommunala och totalt i tkr, samt andel av totalt och per invånare. Kultursamverkansmedlen år 2012 Offentliga medel inom Kultursamverkansmodellen år 2012 Region Kultursamverkansmedel, tkr Andel av totala kultursamverkansmedlen, procent Kultursamverkansmedel per invånare, kronor Kultursamverkansmedlen samt övriga statliga medel inom modellen, tkr Regionala medel inom modellen, tkr Kommunala medel inom modellen, tkr Totala offentliga medel inom modellen, tkr Andel av totala offentliga medel inom modellen, procent Totala offentliga medel inom modellen per invånare, kronor Blekinge ,7% 104, ,2% 262,2 Gotland ,3% 381, ,3% 788,3 Halland ,5% 78, ,1% 234,3 Jämtland ,8% 214, ,3% 615,1 Jönköping ,1% 87, ,6% 359,6 Kalmar ,9% 120, ,2% 318,4 Kronoberg ,4% 175, ,3% 405,0 Norrbotten ,0% 154, ,7% 497,8 Skåne ,4% 140, ,2% 614,7 Södermanland ,5% 87, ,1% 260,4 Västerbotten ,8% 286, ,7% 736,3 Västernorrland ,3% 171, ,2% 580,8 Västmanland ,0% 113, ,1% 401,1 Västra Götaland ,9% 185, ,6% 701,9 Örebro ,7% 124, ,3% 386,8 Östergötland ,8% 149, ,0% 461,5 Totalt ,0% 153, ,0% 534,3 Not. I de fall EU-medel förekommer har de inte räknats in i det som anges som totala offentliga medel inom modellen. När totala offentliga medel inom modellen diskuteras i rapporten bygger dessa på statliga, regionala och kommunala medel. Av tabell 1 framgår att de totala kultursamverkansmedlen (som vid jämförelser med 2010 och 2011 även benämns årliga statliga verksamhetsbidrag) uppgick till tkr år De statliga medlen inom modellen; tkr totalt i tabell 1, inkluderar utöver kultursamverkansmedlen även övriga (ofta mer tillfälliga) statliga bidrag. De regionala respektive de kommunala medlen i tabell 1 inkluderar både årliga (mer varaktiga verksamhetsbidrag) och tillfälliga bidrag. De av regionerna redovisade totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012 uppgick till tkr. 8 8 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t ex lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst de övriga statliga medlen) i tabell 1 till viss del underskattats. 15

16 Av tabell 1 framgår vidare att de två regioner som har högst andelar av kultursamverkansmedlen 2012 Västra Götaland och Skåne med 30,9 respektive 18,4 procent redovisar ännu högre andelar av de totala offentliga medlen inom modellen; 33,6 respektive 23,2 procent. Västra Götaland och Skåne redovisar därmed tillsammans 56,8 procent av de totala offentliga kulturutgifterna inom kultursamverkansmodellen år För Blekinge, Kalmar och Kronoberg gäller att de olika summorna och andelarna i tabellen skulle bli något annorlunda om de medelstilldelningar som redovisas gemensamt av någon av regionerna istället skulle redovisas separat. 9 Som ett komplement till tabell 1 där de offentliga medlen inom modellen anges i värden visar figur 4 nedan de statliga, regionala och kommunala andelarna av den totala offentliga finansieringen inom samverkansmodellen Figur 4. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel Enligt regionernas redovisningar stod staten för 31 procent av de totala offentliga medlen inom kultursamverkansmodellen 2012, medan regionerna och kommunerna stod för 45 respektive 24 procent av den totala offentliga finansieringen. Högst andel statlig finansiering uppvisar Gotland med 59 procent. Jönköping redovisar högst andel regional finansiering, 65 procent, medan Östergötland redovisar högst andel kommunal finansiering inom modellen, 41 procent. Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga bidrag, t.ex. lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats som övriga intäkter. Således kan andelen statlig finansiering i figur 4 ovan till viss del underskattas samtidigt som andelen regional och kommunal finansiering därmed överskattas. 9 Blekinge och Kronoberg ger medel till Regionteatern, Kronoberg redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Reaktor Sydost, Kalmar redovisar. Blekinge, Kalmar och Kronoberg ger medel till Dans i Sydost, Blekinge redovisar. Blekinge och Kronoberg ger medel till Länsbiblioteket Sydost, Blekinge redovisar. 16

17 I figur 5 nedan visas som ett komplement till figur 4 även andelen övrig finansiering per region. Figur 5. Intäktsfördelning 2012 per region, offentliga medel samt övrig finansiering Not. Procentangivelserna i figuren för Jämtland, Västerbotten och Västernorrland kan avvika med någon procentenhet från vad som anges i respektive regions enskilda avsnitt. Detta beror på att medel för Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) i sammanställningen ovan subtraherats från respektive regions övriga statliga bidrag. Detta för att undvika dubbelräkning. Den övriga finansieringen utgörs vanligtvis huvudsakligen av verksamhetsintäkter men ibland även sponsring, EU-medel och övriga intäkter. Den region som redovisar högst andel övrig finansiering är Blekinge med en andel på 44 procent. Lägst andel övrig finansiering redovisar Västerbotten och Västernorrland med 15 procent vardera. 10 Det har till viss del varit svårt att tolka föreskrifterna och handboken för kvantitativ uppföljning samt att redovisa uppgifter, vilket medfört att en del offentliga lönebidrag (främst statliga) har redovisats som övriga intäkter. Således har de offentliga medlen (främst statliga) i figur 5 ovan till viss del underskattats samtidigt som den övriga finansieringen har överskattats. Till exempel tyder mycket på att andelen övrig finansiering för Blekinge borde vara cirka 40 procent och den statliga finansieringen cirka 29 procent. 10 För att se hur den totala statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig på verksamhetsområden hänvisas till figur 6 i avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. För att i en och samma figur se hur den statliga, regionala, kommunala och övriga finansieringen fördelar sig både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten. 17

18 Regionernas finansiering I tabell 2 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per region för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 11 Tabell 3 visar värdena i löpande priser. Samma verksamhetsbidrag, fast istället uppdelade på de sju verksamhetsområdena finns i tabell 6 under avsnittet Verksamhetsområdenas finansiering. Tabell 2. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, 2012 års priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,4% ,6% ,0% Gotland ,0% ,7% Halland ,0% ,8% ,6% Jämtland ,1% ,9% ,2% Jönköping ,5% ,3% ,9% Kalmar ,8% ,4% ,1% Kronoberg ,1% ,2% ,3% Norrbotten ,7% ,4% ,7% Skåne ,4% ,7% ,4% Södermanland ,1% ,9% ,5% Västerbotten ,1% ,8% ,7% Västernorrland ,0% ,0% ,8% Västmanland ,3% ,8% ,8% Västra Götaland ,0% ,7% ,1% Örebro ,0% ,0% ,4% Östergötland ,8% ,6% ,2% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 2 ovan har de totala statliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen i fasta priser minskat med 1,5 procent mellan åren 2010 och Samtidigt har de totala regionala och de totala kommunala verksamhetsbidragen ökat med 6,2 respektive 3,9 procent. För en diskussion av underliggande data hänvisas till de regionvisa avsnitten. Den förändring som sticker ut mest är ökningen av regionala bidrag för Jönköping. Denna ökning beror på ökade kostnader för nya lokaler. Om vi skulle lyfta ut Jönköpings regionala bidrag ur tabellen skulle de totala årliga regionala bidragen, i fasta priser, öka med 4,6 procent istället för med 6,2 procent. Om vi utöver Jönköpings regionala bidrag även lyfter ut Skånes regionala bidrag, som också de ökat kraftigt, återstår för resterande regioner en total ökning på 3,2 procent mellan 2010 och Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder. 18

19 Tabell 3. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per region, i tusentals kronor, löpande priser Region Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Blekinge ,1% ,1% ,6% Gotland ,5% ,8% Halland ,6% ,6% ,2% Jämtland ,3% ,5% ,0% Jönköping ,0% ,5% ,4% Kalmar ,7% ,1% ,8% Kronoberg ,4% ,8% ,7% Norrbotten ,8% ,2% ,7% Skåne ,1% ,7% ,1% Södermanland ,6% ,7% ,2% Västerbotten ,4% ,5% ,6% Västernorrland ,5% ,6% ,7% Västmanland ,1% ,5% ,5% Västra Götaland ,5% ,4% ,9% Örebro ,5% ,5% ,2% Östergötland ,7% ,2% ,3% Totalt ,0% ,9% ,5% Som ett komplement till tabellerna 2 och 3 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 4 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per region har utvecklats mellan åren 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 4. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per region, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Region Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Blekinge ,3% ,9% Gotland ,4% ,1% Halland ,9% ,6% Jämtland ,2% ,4% Jönköping ,0% ,5% Kalmar ,1% ,4% Kronoberg ,7% ,3% Norrbotten ,7% ,4% Skåne ,3% ,0% Södermanland ,6% ,3% Västerbotten ,4% ,1% Västernorrland ,1% ,3% Västmanland ,9% ,5% Västra Götaland ,8% ,4% Örebro ,8% ,4% Östergötland ,7% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 4 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen ökat med 3,2 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. De totala offentliga årliga verksamhetsbidragen 19

20 inom kultursamverkansmodellen har för tio regioner ökat med 1,8 procent eller mer i fasta priser mellan 2010 och Tre regioner uppvisar en minskning med 0,7 procent eller mer medan tre regioner Blekinge, Jämtland och Kalmar i princip uppvisar oförändrade nivåer mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Verksamhetsområdenas finansiering I detta avsnitt presenteras tabeller och figurer som belyser hur finansieringen ser ut för de sju olika verksamhetsområdena. Som beskrivits i metodavsnittet ska det nämnas att indelningen i de sju områdena i vissa fall är problematisk. För till exempel fyra regioner kan organisationer som i sin redovisning inte har haft möjlighet att dela upp sin verksamhet redovisa bidragsmedel för flera verksamhetsområden samlat under organisationens huvudsakliga verksamhetsområde. 12 Det går då inte att avgöra hur stor den regionala eller kommunala eller den övriga statliga finansieringen är till respektive område. Det går inte heller att se hur stora de övriga intäkterna är för respektive område (t.ex. verksamhetsintäkter). Kultursamverkansmedlens fördelning till respektive område finns dock specificerad och benämns hädanefter regionens egen fördelning. 13 (Se även tabell 5 nedan med förklarande text). Det kommer genomgående att vara tydligt att bidragsmedlen i rapporten avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Detta då det även för andra regioner kan vara fallet att en organisation arbetar inom fler verksamhetsområden än inom det område som angetts som dess huvudsakliga område. I tabell 5 nedan anges vilka andelar av de statliga verksamhetsbidragen som kommit respektive verksamhetsområde till del år I tabellen anges också andelarna efter regionens egen fördelning för de fyra regioner som har den organisatoriska struktur att en del verksamhet redovisas tillsammans med annan verksamhet. Dessa andelar anges under de andelar som avser organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. I rapporten presenteras vanligtvis även hela den statliga finansieringen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden för alla regioner (alltså utifrån de övre angivna andelarna). Detta för att möjliggöra att vi ska kunna presentera hela den statliga finansieringen tillsammans med den regionala och den kommunala finansieringen. För Västerbotten är det redovisningsmässigt en mycket liten skillnad mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. En liten del av den konst- och kulturfrämjande verksamheten har efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden redovisats inom teater-, dansoch musikverksamheten. 12 För Kronoberg redovisas t.ex. arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. 13 Enligt 3 i Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet gäller att det alltid ska redovias hur kultursamverkansmedlen fördelats mellan de sju områdena. Det finns naturligtvis en inneboende osäkerhet även i denna fördelning. 20

21 Tabell 5. Kultursamverkansmedlens fördelning till de sju olika områdena år 2012 samt statliga verksamhetsbidrag till organisationer i regioner som år 2012 ännu ej ingick i kultursamverkansmodellen Region i modellen 2012 Statliga verksamhets- Varav andel som fördelades till bidrag, tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% se Kalmar 3,8% Gotland ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Halland ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Jämtland ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jönköping ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Kalmar ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kronoberg* 76,6% 20,7% se Blekinge 0,9% 0,0% se Kalmar 1,9% 76,6% 19,3% 0,9% 1,3% 1,9% Norrbotten ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Skåne ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Södermanland ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Västerbotten* Västernorrland* 85,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% 85,5% 8,5% 1,9% 1,4% 0,6% 1,3% 0,8% 82,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% 78,9% 11,3% 2,7% 1,7% 1,1% 2,9% 1,5% Västmanland ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västra Götaland* ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% 80,2% 12,6% 1,3% 4,5% 0,3% 0,5% 0,6% Örebro ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Östergötland ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Totalt i modellen ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Region utanför modellen 2012 Dalarna ,3% 17,3% 4,1% 2,2% 1,4% 3,8% 2,0% Gävleborg ,8% 13,9% 3,0% 1,8% 1,2% 1,6% 1,7% Stockholm ,9% 5,7% 2,4% 0,4% 0,5% 1,4% 0,7% Uppsala ,1% 12,1% 3,2% 1,7% 1,2% 1,1% 1,6% Värmland ,6% 12,7% 3,0% 1,0% 0,9% 2,5% 1,3% Totalt utanför modellen ,0% 10,8% 3,0% 1,2% 0,9% 1,9% 1,3% Totalt ,1% 14,3% 2,3% 2,4% 0,7% 1,2% 1,0% * Kommentar. För fyra regioner redovisas uppgifter på två rader för att synliggöra skillnaden mellan fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (övre raden) respektive regionens egen fördelning (nedre raden) på de sju områdena Observera att andelarna i raderna Totalt i modellen och i den nedersta raden Totalt utgår från en sammanställning av organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Fördelningen skulle bli något annorlunda om vi istället utgick ifrån regionernas egna fördelningar. Då skulle Teater, dans och musik få 77,2% av Totalt i modellen resp. 77,9% av Totalt. För övriga områden blir motsvarande andelar för Museer: 14,9% resp. 14,0%, Bibliotek: 2,6% resp. 2,6%, Konst- och kulturfrämjande.: 2,2% resp. 2,0%, Arkiv: 0,7% resp. 0,8%, Film: 1,3% resp. 1,4%, Hemslöjd: 1,2% resp. 1,2%. 21

22 I tabell 6 presenteras dels hur kultursamverkansmedlen fördelats till respektive område, dels hur de totala offentliga medlen (ksm-medel, regionala, kommunala och övriga statliga medel) inom modellen har fördelats till respektive område. Observera att fördelningarna i tabell 6 genomgående, alltså både för ksm-medel och offentliga totalt, presenteras efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (se t.ex. hur skillnaden för ksm-medlen för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland illustrerades i tabell 5 ovan). För att ytterligare belysa problematiken har vissa procenttal i tabell 6 gulmarkerats/streckats. För Kronoberg redovisas till exempel arkivverksamheten inom museiverksamheten. För Västerbotten redovisas delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten. För Västernorrland redovisas filmverksamheten och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. För Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten. Som tidigare nämnts gäller att det även för andra regioner kan finnas organisationer som arbetar inom flera olika områden, även om en regions samtliga organisationer redovisat exakt samma förhållande för hur kultursamverkansmedlen (samt då även de totala offentliga medlen för organisationerna) använts som den fördelning som regionen själv angett för kultursamverkansmedlen enligt 3 (alltså regionens egen fördelning ). Kulturrådet kommer att undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt det är möjligt och meningsfullt att redovisa de ekonomiska medlen för specifika områden så att uppgifterna ska kunna sammanställas kvantitativt. Som framgår av tabell 6 redovisar Jönköping och Östergötland en relativt likartad fördelning (med några undantag) för hur regionernas kultursamverkansmedel respektive de totala offentliga medlen inom modellen har fördelats mellan de sju områdena. När det gäller fördelningen till teater-, dans- och musikverksamhet respektive fördelningen till museiverksamhet ses ofta stora skillnader för de flesta regioner mellan andelen av kultursamverkansmedlen och andelen av total offentlig finansiering som kommer respektive område till del. Fördelningen av statliga medel mellan de olika konstområdena förklaras bl.a. av att det statliga bidragssystem som fanns mellan 1970-talet och 1996, det s.k. grundbeloppssystemet, relaterades till antalet fasta tjänster inom en institution. Detta gynnade särskilt scenkonst och musik, eftersom de till sin natur är personalintensiva verksamheter. För Blekinge fördelas till exempel 49 procent av kultursamverkansmedlen till teater-, dansoch musikverksamhet medan motsvarande andel för de totala offentliga medlen är 27 procent. 22

23 Tabell 6. Kultursamverkansmedlens (ksm-medel) samt de totala offentliga medlens fördelning till de sju olika områdena år efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Region Verksamhetsbidrag, Varav andel som fördelades till tkr Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr. Arkiv Film Hemslöjd Blekinge ksm-medel ,0% 28,1% 12,2% 3,5% 3,3% Se Kalmar 3,8% Blekinge offentliga totalt ,9% 43,3% 16,4% 3,6% 5,9% Se Kalmar 3,9% Gotland ksm-medel ,1% 28,6% 3,8% 0,4% statligt 2,2% 2,8% Gotland offentliga totalt ,1% 42,6% 3,7% 0,7% statligt 5,4% 2,5% Halland ksm-medel ,7% 25,6% 4,7% 1,9% 1,9% 1,7% 2,5% Halland offentliga totalt ,5% 41,0% 7,4% 4,7% 1,7% 2,7% 2,0% Jämtland ksm-medel ,8% 30,5% 4,2% 2,5% 1,1% 2,8% 2,2% Jämtland offentliga totalt ,0% 51,8% 4,8% 2,6% 1,9% 2,8% 2,0% Jönköping ksm-medel ,8% 20,4% 4,0% 2,4% 1,0% 1,3% 2,1% Jönköping offentliga totalt ,6% 21,2% 4,4% 2,4% 2,3% 0,8% 1,4% Kalmar ksm-medel ,4% 32,1% 4,0% 1,1% 1,0% 4,2% 2,2% Kalmar offentliga totalt ,9% 41,6% 6,4% 2,9% 0,6% 5,1% 2,5% Kronoberg ksm-medel ,6% 20,7% Se Blekinge 0,9% 0,0% Se Kalmar 1,9% Kronoberg offentliga totalt ,5% 28,9% Se Blekinge 0,8% 0,0% Se Kalmar 1,8% Norrbotten ksm-medel ,1% 10,3% 5,0% 1,7% 1,3% 3,0% 1,6% Norrbotten offentliga totalt ,2% 20,6% 3,4% 1,3% 1,1% 3,4% 0,9% Skåne ksm-medel ,1% 13,4% 2,1% 0,5% 0,2% 1,0% 0,7% Skåne offentliga totalt ,3% 22,7% 1,1% 1,1% 0,4% 1,0% 0,4% Södermanland ksm-medel ,2% 19,2% 4,7% 2,5% 3,3% 2,5% 2,6% Södermanland offentliga totalt ,6% 35,8% 6,6% 2,3% 1,7% 2,7% 3,3% Västerbotten ksm-medel ,7% 8,5% 1,9% 1,2% 0,6% 1,3% 0,8% Västerbotten offentliga totalt ,8% 21,2% 2,8% 1,2% 1,9% 2,4% 0,8% Västernorrland ksm-medel ,1% 12,7% 2,7% 1,4% 1,1% 0,0% 0,0% Västernorrland offentliga totalt ,2% 25,1% 4,4% 1,8% 1,5% 0,0% 0,0% Västmanland ksm-medel ,2% 14,4% 4,5% 2,3% 1,6% 2,0% 2,1% Västmanland offentliga totalt ,6% 22,3% 3,5% 3,6% 1,0% 1,8% 1,3% Västra Götaland ksm-medel ,2% 13,1% 0,0% 6,1% 0,3% 0,2% 0,0% Västra Götaland offentliga totalt ,2% 24,2% 0,0% 8,2% 0,2% 1,1% 0,0% Örebro ksm-medel ,9% 13,9% 3,3% 1,1% 1,2% 1,3% 1,3% Örebro offentliga totalt ,3% 19,5% 2,9% 1,4% 3,1% 0,8% 0,9% Östergötland ksm-medel ,6% 9,9% 2,6% 0,5% 0,7% 0,9% 0,9% Östergötland offentliga totalt ,2% 11,4% 4,8% 0,4% 0,5% 0,8% 0,9% Totalt ksm-medel ,3% 15,1% 2,2% 2,7% 0,7% 1,0% 0,9% Totalt offentliga totalt ,4% 24,7% 2,2% 3,8% 0,8% 1,4% 0,7% Kommentar. I denna tabell redovisas samtliga uppgifter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. De gulmarkerade/streckade procenttalen markerar de fall där vi vet att olika verksamheter samredovisats inom en och samma organisation och att procenttalen därmed avviker från faktiska tilldelningar. Detta kan dock vara fallet även för icke gulmarkerade/streckade procenttal. Se problematisering i förklarande text samt hur relationerna avseende kultursamverkansmedlen ser ut för Kronoberg, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland i tabell 5. Observera att EU-medel inte medräknas i offentliga medel totalt. Samt i en del fall har lönebidrag rapporterats som övriga intäkter (dvs. ej inräknats i offentliga medel), vilket i viss mån skulle kunna påverka fördelningarna till olika områden av offentliga medel totalt till exempel underskatta andelen totala offentliga medel som kommit museer till del och därmed överskatta de andelar som kommit övriga verksamhetsområden till del. 23

24 I figur 6 nedan visas andel statlig, regional, kommunal och övrig finansiering för respektive verksamhetsområde efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Figur 6. Finansieringsbild för respektive regionalt kulturområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Summerat för alla 16 regioner i modellen, 2012 Hemslöjdsverksamheten redovisar högst andel statlig finansiering, 32 procent 15, medan museiverksamheten redovisar lägst, 16 procent. Det ska dock nämnas att en del offentliga bidrag, till exempel lönebidrag (främst statliga) ibland har redovisats inom övrig finansiering, vilket underskattar till exempel andelen statlig finansiering och överskattar andelen övrig finansiering. 16 Andelen statlig finansiering för museer 16 procent ter sig också mycket låg i jämförelse med annan statistik på museiområdet. Vi vet att detta är fallet även för delar av arkivverksamheten. Andelarna 34 respektive 29 procent övrig finansiering för museer respektive arkiv ska alltså inte tolkas som att verksamheterna är egenfinansierade till denna grad. Inom övrig finansiering finns även en del EU-medel redovisade. Vidare redovisar museiverksamheten högst andel kommunal finansiering, 20 procent. Högst andel regional finansiering redovisar den konst- och kulturfrämjande verksamheten, 66 procent. 15 Det stora statliga engagemanget på hemslöjdsområdet torde bero på att de konsulenttjänster som inrättades på 1980-talet till stor del var statligt finansierade. 16 På grund av hur uppföljningssystemet är uppbyggt har det varit svårt att i efterhand upptäcka och korrigera felaktigt redovisade uppgifter. Kulturrådet undersöker möjligheterna att bättre separera offentlig finansiering från övrig finansiering inför uppföljningen av 2013 års data. 24

25 Verksamhetsområdenas finansiering I tabell 7 nedan redovisas årliga totala statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag per verksamhetsområde för åren i fasta priser, samt förändringen mellan 2010 och 2012 i procent. Observera att det i enlighet med metodavsnittet finns en del osäkerheter förknippade med denna typ av jämförelser. 17 Tabell 8 visar värdena i löpande priser. Tabell 7. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,7% ,7% Museer ,2% ,0% ,2% Bibliotek ,7% ,6% Konst- och kulturfr ,0% ,3% ,8% Arkiv ,9% ,7% ,8% Film ,7% ,5% ,2% Hemslöjd ,0% ,9% ,9% Totalt ,5% ,2% ,9% Som framgår av tabell 7 har de totala regionala verksamhetsbidragen till teater-, dans- och musikverksamhet inom kultursamverkansmodellen ökat med 10,7 procent mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser. Om vi skulle lyfta ut Jönköping och Skåne, två regioner som kraftigt ökat sina bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, skulle ökningen till området istället bli 5,9 procent. De totala regionala verksamhetsbidragen till biblioteksverksamhet har minskat med 13,6 procent mellan 2010 och 2012 i fasta priser. Även här står Skåne för en stor del av förändringen, om vi lyfter ut Skåne skulle minskningen istället bli 6,7 procent. För att se verksamhetsbidragen både per verksamhetsområde och per region hänvisas till de regionvisa avsnitten, i vilka även en del underliggande data och olika typer av problematik diskuteras. Tabell 8. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , totalt per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,4% ,6% ,3% Museer ,7% ,6% ,1% Bibliotek ,3% ,5% Konst- och kulturfr ,7% ,9% ,6% Arkiv ,7% ,5% ,7% Film ,4% ,1% ,3% Hemslöjd ,5% ,4% ,7% Totalt ,0% ,9% ,5% 17 Dels utifrån att det ibland har varit svårt att få jämförbarhet i de data som tagits fram för 2010 och 2011 med de data som inrapporterats år 2012, dels i avseendet att jämföra utgifter över tid med olika omräkningsmetoder, dels utifrån att indelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden ibland är problematisk. 25

26 Som ett komplement till tabellerna 7 och 8 som är uppdelade i statliga, regionala och kommunala årliga verksamhetsbidrag visas i tabell 9 nedan hur de sammanslagna offentliga årliga verksamhetsbidragen per verksamhetsområde har utvecklats mellan 2010 och 2012, dels i 2012 års priser, dels i löpande priser. Tabell 9. Årliga offentliga verksamhetsbidrag totalt, , per verksamhetsområde, efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, i tusentals kronor, i 2012 års priser samt i löpande priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, 2012 års priser Offentliga årliga verksamhetsbidrag totalt, löpande priser Förändring Förändring Teater, dans, musik ,8% ,5% Museer ,4% ,0% Bibliotek ,1% ,9% Konst- och kulturfr ,5% ,1% Arkiv ,0% ,7% Film ,3% ,9% Hemslöjd ,2% ,8% Totalt ,2% ,8% Som framgår av tabell 9 har de totala offentliga årliga verksamhetsbidragen inom kultursamverkansmodellen för fyra av de sju områdena ökat med 1,5 procent eller mer mellan 2010 och 2012, räknat i fasta priser samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Utvecklingsbidrag Under 2012 beviljade Kulturrådet 48,8 miljoner kronor i utvecklingsbidrag till regionala projekt. Av detta gick 42,1 miljoner kronor till projekt i samtliga 16 län som då ingick i kultursamverkansmodellen. För har regeringen förstärkt utvecklingsmedlen med 25 miljoner kronor årligen för förnyelse och utveckling av konstnärliga uttryck samt nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kulturen. Denna förstärkning innebär i princip en fördubbling av medlen till särskilda utvecklingssatsningar. Vid bedömningen av ansökningarna 2012 skedde granskningen också utifrån bedömd kvalitet, om projekten bedömdes bidra till tillgänglighet till kulturutbudet, om de var intressanta ur perspektiven barn och unga, internationellt/interkulturellt eller interregionalt. Även Kulturhuvudstadsåret Umeå 2014 var ett möjligt skäl för prioritering. Fördelningen 2012 föregicks av dialoger med länen som ingick i kultursamverkansmodellen. Totalt 99 av 219 ansökningar fick avslag, främst på grund av att förslagen antingen i huvudsak skulle ha inneburit finansiering av befintlig verksamhet eller för att de hade andra kvalitetsbrister. En del avslogs även på grund av medelsbrist. Omkring hälften av alla beviljade utvecklingsprojekt hade tillgänglighet till kulturutbudet som en viktig faktor. Barn och unga, nydanande sätt att sprida och tillgängliggöra kultur, konstnärlig förnyelse samt kvalitet var också framträdande prioriteringsgrunder. 26

27 Tabell 10. Beslutade regionala utvecklingsbidrag 2012 Antal utvecklingsbidrag Summa utvecklingsbidrag, tkr Totalt Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Teater, dans, musik Litteratur, Konst, bibliotek, museer, tidskrifter utställn. Konstområdesövergripande Konstområdesövergripande Antal Region Summa tkr I kultursamverkansmodellen 2012 Blekinge Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Södermanland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Summa i modellen Utanför kultursamverkansmodellen 2012 Dalarna Gävleborg Stockholm Uppsala Värmland Summa ej modellen Totalsumma I den regionvisa redovisningen listas kortfattat sist i varje regionavsnitt uppgifter om ansvarig organisation och projektbenämning för de projekt som beviljades utvecklingsbidrag Några av de beslutade projekten gäller institutioner eller verksamheter som inte ingick i kultursamverkansmodellen men de redovisas ändå eftersom de är av regionalt intresse. Aktiviteter och deltagande De kvantitativa data som presenteras i detta avsnitt och som avser olika aktiviteter (t.ex. föreställningar och utställningar) och olika former av deltagande (t.ex. publik och besök) ska ge en bild av inom vilka områden aktiviteter och deltagande förekommer. Som även diskuterats i metodavsnittet har föreskrifternas 4 gett visst utrymme för tolkning och olika uppskattningar, vilket medför att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan regionerna. Man får också komma ihåg att publiken i varierande omfattning kan utgöras av tillresande från andra regioner. Det saknas emellertid relevanta publikundersökningar som kan kvantifiera detta. Regionerna har också mycket olika förutsättningar beroende på eget befolkningsunderlag, ytor och avstånd, kollektivtrafik och tidigare gjorda satsningar på kulturinstitutioner. Dessa infrastrukturella frågor är mycket svåra att väga samman så att jämförelser mellan regionerna kan göras på ett metodmässigt bra sätt. En metod som delvis tar hänsyn till regionernas befolkningsunderlag är att sätta olika former av deltagande i relation till regionernas invånarantal. Detta kan illustrera vilka kulturpolitiska prioriteringar som har gjorts i regionerna men också utgöra en grund för analyser av vilka de olika förutsättningar som regionerna möter inom olika områden är, t.ex. olika infrastrukturella förutsättningar. Därmed presenteras en del deltagandesiffror i formen av publik/besök/deltagande per tusen invånare. Utifrån de jämförande kvantitativa data som presenteras kan det också föras en diskussion kring aktiviteternas kvalitet det som inte så lätt låter sig mätas. 27

28 Tabell 11. Föreställningar fördelade på teater, dans och musik och uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen 0-18 år samt andel publik 0-18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Teater Dans Musik - föreställningar Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Blekinge 51,9 203,7 79,8% 79,5% 0,0 0, ,5 74,6 32,8% 26,7% Gotland 241,2 275,4 38,5% 22,1% 45,9 45,2 0,0% 19,0% 189,0 472,6 68,8% 48,3% Halland 58,0 190,1 76,3% 72,9% 18,3 55,8 76,3% 67,8% 0,0 0,0 - - Jämtland 63,2 185,0 73,7% 59,3% 20,1 70,2 83,7% 70,7% 0,0 0,0 - - Jönköping 115,3 98,9 28,4% 19,0% 57,9 58,6 81,7% 22,4% 67,1 175,5 58,0% 57,8% Kalmar 29,2 41,3 19,1% 27,7% 0,0 0, ,0 0,0 - - Kronoberg 114,0 342,3 63,7% 64,3% 2,3 10,9 100,0% 100,0% 0,0 0,0 - - Norrbotten 121,5 185,9 39,7% 29,9% 7,0 12,3 33,3% 34,5% 2,7 1,4 0,0% 9,8% Skåne 89,2 111,6 36,7% 26,9% 11,6 7,9 0,0% 14,7% 170,2 90,0 14,2% 11,4% Södermanland 115,1 501,9 93,1% 94,5% 40,3 183,7 92,3% 98,8% 0,0 0,0 - - Västerbotten 96,7 141,6 46,3% 30,1% 11,7 4,2 10,5% 7,4% 112,8 138,7 28,5% 25,3% Västernorrland 110,6 280,5 48,6% 51,8% 51,8 115,3 58,1% 45,5% 0,0 0,0 - - Västmanland 90,6 139,7 30,3% 32,4% 10,2 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0,0 - - Västra Götaland 117,5 86,9 35,0% 15,8% 22,3 22,4 61,5% 21,5% 109,9 50,2 21,0% 9,8% Örebro 93,6 91,3 37,5% 20,8% 1,8 1,2 0,0% 13,4% 23,7 1,2 0,0% 1,1% Östergötland 116,2 112,2 50,8% 20,4% 1,7 1,1 0,0% 13,5% 40,5 25,8 0,0% 13,5% Totalt 100,5 145,9 46,5% 30,8% 18,1 28,9 60,8% 33,8% 77,8 54,5 27,6% 14,8% Andel publik 0-18 år Av tabell 11 framgår det att en publik på 100,5 per tusen invånare har tagit del av en teaterföreställning inom kultursamverkansmodellen Motsvarande antal för ålderskategorin 0-18 år var 145,9 per tusen invånare. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika invånare i de 16 regionerna som tagit del av en teaterföreställning. Antalet unika besökare bland invånarna som tagit del av en teaterföreställning inom modellen är troligtvis betydligt lägre då många som är intresserade av teater går på teater vid upprepade tillfällen under ett år. Gotland har en teaterpublik på 241,2 per tusen invånare. I Södermanland där det satsas mycket på barn- och ungdomskultur uppgick publiken i åldersgruppen 0 18 år till 501,9 per tusen invånare 0 18 år för de teaterföreställningar som gavs inom kultursamverkansmodellen. För dansföreställningar ses en publik på totalt 18,1 per tusen invånare. Kategorin musikföreställningar är tänkt att särskilja föreställningar från konserter alltså föreställningar som innehåller fler element än bara musik, hit räknas exempelvis opera, musikal, musik-performance och musikteater. 28

29 Tabell 12. Konserter uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel konserter av det totala antalet konserter som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Musik - konserter Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel konserter 0-18 år Andel publik 0-18 år Blekinge 559, ,2 40,6% 40,9% Gotland 434,9 360,9 28,0% 16,0% Halland 162,1 263,1 48,1% 36,1% Jämtland 491,0 932,1 37,9% 38,5% Jönköping 164,8 73,0 14,4% 9,8% Kalmar 163,7 494,2 72,8% 59,3% Kronoberg 208,6 340,2 44,9% 34,9% Norrbotten 166,8 492,0 71,7% 57,6% Skåne 237,8 407,0 51,7% 36,8% Södermanland 140,0 444,9 71,2% 68,8% Västerbotten 81,0 91,1 39,5% 23,1% Västernorrland 199,8 341,4 44,5% 34,9% Västmanland 237,2 331,1 25,9% 29,3% Västra Götaland 155,7 141,3 26,7% 19,4% Örebro 304,4 256,9 38,9% 18,0% Östergötland 253,8 520,7 59,8% 43,5% Totalt 209,3 327,4 47,1% 33,2% Av tabell 12 framgår det att en publik på 209,3 per tusen invånare har tagit del av en konsert inom kultursamverkansmodellen 2012, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 327,4 per tusen invånare 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare som tagit del av en konsert bland invånarna i de 16 regionerna. Blekinge och Jämtland sticker ut med både höga publiktal per tusen invånare och höga publiktal för åldergruppen 0 18 år per tusen invånare 0 18 år. Kulturrådet anser dock att det har varit svårt att bedöma de höga siffrorna för Blekinge då det vid återrapporteringen från Region Blekinge framkommit att det finns en otydlig gränsdragning mellan vad som är egenproducerade konserter och vad som är av mer kulturfrämjande karaktär. Därmed finns det en risk att redovisningen inte skett enligt samma princip som för övriga regioner. Region Film Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Blekinge 0,0 0,0 - - Gotland 50,8 168,3 34,0% 64,0% Halland 0,0 0,0 - - Jämtland 10,2 14,5 21,7% 28,8% Jönköping 0,0 0,0 - - Kalmar 14,3 15,3 0,0% 21,0% Kronoberg 16,5 13,6 0,0% 17,6% Norrbotten 0,0 0,0 - - Skåne 14,9 17,0 51,8% 24,4% Södermanland 3,5 0,5 5,9% 3,4% Västerbotten 7,0 0,0 2,0% 0,0% Västernorrland 55,5 234,9 75,3% 86,5% Västmanland 5,7 5,5 26,2% 20,0% Västra Götaland 0,9 0,7 40,9% 17,5% Örebro 1,5 1,3 0,0% 19,2% Östergötland 0,9 2,2 0,0% 50,0% Totalt 7,9 15,5 39,3% 41,6% Tabell 13. Filmföreställningar uppdelade i Publik per tusen invånare av det totala antalet publik samt Publik 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel föreställningar av det totala antalet föreställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel publik 0 18 år av det totala antalet publik, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Av tabell 13 framgår det att en publik på 7,9 per tusen invånare har tagit del av en filmföreställning inom kultursamverkansmodellen, motsvarande antal för åldersgruppen 0 18 år var 15,5 per tusen invånare 0 18 år. Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i de 16 regionerna som tagit del av en filmföreställning. Antalet unika invånare som tagit del av en filmföreställning är troligtvis lägre då många som är intresserade av film går på filmföreställningar vid upprepade tillfällen under ett år. I de fall det till exempel är fråga om skolbiovisningar är det dock tänkbart att 29

30 det handlar om aktiviteter som genomförs en gång per år och att dessa i sådana fall når ut till rätt så många unika invånare för en del regioner, särskilt för åldersgruppen 0 18 år. Västernorrland har t.ex. en filmpublik 0 18 år på 234,9 per tusen invånare 0 18 år. En stor del av Västernorrlands filmföreställningar utgjordes av skolbiovisningar. Det ska dock nämnas att föreskrifterna för rapportering ibland har tolkats på olika sätt, t.ex. i vilken utsträckning man ska ha ansvarat för att en föreställning ska komma till stånd för att den ska få räknas med i statistiken. Uppgifterna är därmed inte helt jämförbara mellan regionerna. Det pågår ett arbete med att ytterligare förtydliga definitioner för olika variabler. Utöver detta så kan filmkonsulenter arbeta stödjande på olika sätt, varav en del tas upp i statistiken och en del inte. Skillnaderna i tabell 13 behöver alltså inte spegla verkliga skillnader för invånarna i regionerna. Tabell 14. Utställningar fördelade på museer, arkiv och hemslöjd och uppdelade i Besök per tusen invånare av det totala antalet besök samt Besök 0 18 år per tusen invånare 0 18 år, samt andel utställningar av det totala antalet utställningar som vänder sig till åldersgruppen 0 18 år samt andel besök 0 18 år av det totala antalet besök, per region och för de verksamheter som ingick i Kultursamverkansmodellen 2012 Region Museer Arkiv Hemslöjd Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Blekinge 802,4 672,4 3,7% 17,0% 2,0 0,5 0,0% 4,6% 83,5 248,3 16,7% 60,2% Gotland 5 219, ,5 0,0% 8,0% 0,0 0, ,8 0,0 0,0% 0,0% Halland 436,8 536,9 25,9% 27,3% 0,0 0, ,0 18,0 40,0% 14,9% Jämtland 1 743, ,1 0,0% 25,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% Jönköping Uppgifter saknas 6,2 4,7 0,0% 16,7% 99,4 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 543,2 862,2 9,1% 31,2% 0,0 0, ,4 21,6 0,0% 13,1% Kronoberg Uppgifter saknas 0,0 0, ,7 0,0 0,0% 0,0% Norrbotten 296,0 347,0 16,0% 22,9% 0,0 0, ,5 123,4 0,0% 8,5% Skåne 1 274, ,4 38,8% 20,1% 4,5 9,3 0,0% 45,0% 14,8 0,2 0,0% 0,3% Södermanland 386,4 240,3 7,1% 13,5% 38,5 8,9 18,8% 5,0% 54,8 100,8 0,0% 39,8% Västerbotten 591,0 716,4 0,0% 24,9% 49,1 3,2 0,0% 1,3% 0,0 0,0 - - Västernorrland 267,2 136,1 17,6% 10,4% 5,0 0,5 8,3% 2,1% 11,4 8,8 20,0% 15,8% Västmanland 342,2 488,7 40,0% 30,0% 1,6 3,2 50,0% 40,5% 81,7 0,0 0,0% 0,0% Västra Götaland 1 040, ,5 6,8% 23,3% 0,8 0,1 0,0% 3,4% 41,6 18,6 0,0% 9,6% Örebro 135,3 165,4 23,5% 26,1% 5,3 0,0 0,0% 0,0% 5,2 1,2 0,0% 5,1% Östergötland 299,6 201,3 0,0% 14,2% 3,0 3,3 0,0% 23,1% 10,4 0,0 0,0% 0,0% Totalt 842,2 841,6 15,9% 21,1% 5,9 3,1 6,2% 11,1% 48,5 21,7 5,0% 9,5% Kommentar: Det saknas fullständiga besökssiffror för museiverksamheten i Jönköping och Kronoberg. Därmed baseras totalsiffrorna för museer i tabellen på befolkningsunderlag och uppgifter för övriga 14 regioner. Enligt tabell 14 ovan anges för museiutställningar ett totalt antal besök per tusen invånare på 842,2 inom kultursamverkansmodellen år Motsvarande antal för barn och unga i åldersgruppen 0 18 år var 841,6 besök per tusen invånare 0 18 år. Det ska dock nämnas att kompletta besökssiffror för Jönköping och Kronoberg inte har redovisats till Kulturrådet. Om vi för Jönköpings läns museum och Kulturparken Småland skulle använda de besöksantal som anges i Myndigheten för kulturanalys rapport Museer 2012 så skulle det totala antalet besök 30

31 per tusen invånare för de 16 regionerna bli 795,9. 18 Observera att dessa siffror inte säger något om antalet unika besökare bland invånarna i regionerna som besökt en museiutställning. Gotland har ett besöksantal per tusen invånare på 5 219,7. De höga siffrorna för Gotland beror bland annat på det låga invånarantalet och det stora antalet turister som besöker Gotlands museum under sommarmånaderna. Även Jämtland, Skåne och Västra Götaland har ett stort antal besök per tusen invånare på sina museer. För utställningar på arkiv anges ett totalt antal besök per tusen invånare på 5,9 och för hemslöjdsutställningar 48,5. För arkiven ska utställningar mer betraktas som en sidoverksamhet och som ett sätt att öka kännedomen om arkiven. Detta är en anledning till att det inte har rapporterats så mycket utställningsverksamhet. Arkivens huvudsakliga verksamhet bygger oftast på att tillgängligöra och tillhandahålla olika arkivenheter. Se vidare avsnittet Särskilda frågor där en del andra data för arkiven presenteras. Tabell 15. Konst- och kulturfrämjande fördelat på förmedlade föreställningar, konserter, utställningar samt programaktiviteter och uppdelat i Publik/besök/deltagare per tusen invånare av det totala antalet publik/ besök/deltagare samt Publik/besök/deltagare 0-18 år per tusen invånare 0-18 år, samt andel förmedlade föreställningar/konserter/utställningar samt programaktiviteter av det totala antalet föreställningar/konserter/ utställningar/programaktiviteter som vänder sig till åldersgruppen 0-18 år samt andel publik/besök/deltagare 0-18 år av det totala antalet publik/besök/deltagare, per region och för de verksamheter som ingick i kultursamverkansmodellen 2012 Region Förmedlade föreställningar Förmedlade konserter Förmedlade utställningar Programaktiviteter Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel föreställningar 0-18 år Andel publik 0-18 år Publik per tusen invånare Publik 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel konserter 0-18 år Andel publik 0-18 år Besök per tusen invånare Besök 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel utställningar 0-18 år Andel besökare 0-18 år Deltagare per tusen invånare Deltagare 0-18 år per tusen invånare 0-18 år Andel programak tiviteter 0-18 år Blekinge 7,2 3,6 11,8% 10,0% 0,0 0, ,0 0, ,1 2,0 23,8% 9,9% Gotland 11,5 52,4 77,8% 87,9% 0,0 0, ,0 0, ,4 55,1 33,3% 73,8% Halland 0,3 0,0 0,0% 0,0% 0,0 0, ,0 0, ,8 4,7 50,0% 28,0% Jämtland 33,0 140,5 82,9% 86,4% 0,0 0, ,4 0,0 0,0% 0,0% 25,3 41,6 52,7% 33,3% Jönköping 37,9 57,7 26,7% 33,7% 0,0 0, ,9 0,0 0,0% 0,0% 1,8 0,0 0,0% 0,0% Kalmar 62,4 281,5 89,0% 88,6% 0,0 0, ,0 0, ,2 4,0 66,7% 36,0% Kronoberg 39,0 182,2 100,0% 100,0% 0,0 0, ,0 0, ,5 0,3 16,7% 11,2% Norrbotten 33,1 110,7 71,2% 65,4% 0,0 0, ,0 0,0 0,0% 0,0% 10,0 39,1 72,6% 76,3% Skåne 0,0 0, ,0 0, ,0 0, ,8 1,2 16,7% 34,6% Södermanland 6,8 9,4 53,3% 29,7% 0,0 0, ,0 0, ,6 23,3 72,5% 76,2% Västerbotten 16,1 69,5 80,0% 88,7% 0,0 0, ,0 0, ,7 23,7 38,6% 50,1% Västernorrland 69,0 284,8 90,1% 84,3% 0,0 0, ,0 0, ,0 26,0 51,4% 58,9% Västmanland 74,3 274,8 77,7% 77,7% 0,0 0, ,3 0,0 0,0% 0,0% 16,8 27,3 14,8% 34,1% Västra Götaland 4,4 18,5 97,9% 89,4% 15,3 24,7 24,8% 34,4% 0,0 0, ,2 24,4 82,9% 84,7% Örebro 13,6 23,3 46,7% 36,4% 0,0 0, ,0 0, ,1 30,4 29,4% 64,5% Östergötland 58,7 191,8 78,9% 69,2% 0,6 3,0 100,0% 100,0% 0,0 0, ,5 0,3 10,0% 3,8% Andel deltagare 0-18 år Totalt 20,3 69,9 73,5% 72,9% 4,0 6,6 25,3% 35,1% 1,1 0, ,5 15,2 63,8% 58,0% Vad gäller förmedlade föreställningar så är det främst riksteaterkonsulenter och danskonsulenter som rapporterat i denna kategori. Kulturrådet bedömer att det är mycket svårt att få likvärdiga och jämförbara siffror när det gäller förmedlad verksamhet då verksamhet kan ha förmedlats i olika hög grad och vi ser att organisationer och regioner tolkar handboken för kvantitativ uppföljning på olika sätt. Till exempel så har Riksteatern Skåne en omfattande förmedling och subventionering av föreställningar i länet som dock inte har redovisats här. Hallands låga siffror beror i sin tur på att regionen ansvarar för den förmedlande verksamheten och inte Riksteatern Halland, vars uppdrag huvudsakligen rör arrangörsutveckling och annat främjandearbete. 18 För Jönköping skulle antalet besök per tusen invånare bli 169,9 och för Kronoberg 510,2. 31

32 Med förmedlade föreställningar/konserter/utställningar avses att konsulenten genom aktiv handling, exempelvis turnéläggning eller subvention, förmedlar denna. Tabell 16. Programaktiviteter fördelade på teater, dans, musik, museer, arkiv, film och hemslöjd och uppdelat i Deltagare per tusen invånare av det totala antalet invånare Region Teater Dans Musik Museer Arkiv Film Hemslöjd Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Deltagare per tusen invånare Blekinge 0,0 0,0 97,3 90,0 3,1 0,8 8,4 Gotland 19,1 1,3 3,2 872,8 0,0 28,5 14,2 Halland 15,2 5,9 4,3 321,2 0,3 2,3 6,6 Jämtland 8,9 7,0 432,5 852,6 24,2 16,4 23,5 Jönköping 0,0 0,0 14,4 0,0 8,6 3,8 4,3 Kalmar 8,4 0,0 5,1 257,9 1,4 4,7 7,1 Kronoberg 28,7 0,0 0,0 86,2 5,3 1,7 14,1 Norrbotten 12,1 8,3 4,7 33,5 2,1 0,0 17,5 Skåne 35,0 4,6 12,1 156,0 1,3 12,7 5,5 Södermanland 0,0 2,0 0,4 80,3 7,0 10,1 11,5 Västerbotten 26,0 6,7 8,5 150,6 7,6 2,4 2,6 Västernorrland 2,1 10,8 15,1 78,5 5,1 4,3 16,4 Västmanland 0,0 0,0 0,0 59,0 2,1 2,8 15,9 Västra Götaland 8,4 3,6 22,1 346,2 2,2 0,9 4,5 Örebro 0,0 8,3 10,9 45,2 7,4 0,3 0,2 Östergötland 6,2 0,0 2,0 32,6 1,2 0,5 5,7 Totalt 13,6 3,8 22,2 196,0 3,5 4,8 7,3 Programaktiviteter har tolkats och redovisats på mycket olika sätt bland organisationerna ute i regionerna, därför redovisas inga uppgifter om åldersgruppen 0-18 år i tabell 16. I övrigt ska jämförelser göras med stor försiktighet och tabellen är främst tänkt att utgöra en grund för fortsatta diskussioner kring hur de olika definitionerna som getts för programaktiviteter i Handbok för kvantitativ uppföljning kan ha tolkats av regionerna och organisationerna ute i regionerna. Flest programdeltagare ses för museiverksamheten, 196,0 deltagare per tusen invånare. Gotland och Jämtland har mycket höga antal deltagare per tusen invånare på sina museer, 872,8 respektive 852,6. Jämtlands höga antal deltagare per tusen invånare för musikprogramaktiviteterna, 432,5, beror på att det redovisats många deltagare i aktiviteter som varit kopplade till skolkonserter. Mellanregionalt perspektiv I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det regionala in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter i andra regioner samt ange i vilken region aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra regioner och om det var möjligt skulle det anges från vilken region. Ett försök att systematisera inkomna uppgifter återfinns i bilaga 1 3. Tabellerna är utformade i form av matriser och bilaga 1 visar utbytet mellan regionerna och andra regioner för områdena teater, dans och musik. Bilaga 2 visar motsvarande för områdena museer/arkiv/hemslöjd medan bilaga 3 visar motsvarande för områdena konst- och kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Matriserna i bilaga 1-3 ska tolkas utifrån att angiven (fetstilt) region i vänsterspalten har sålt/ arrangerat eller köpt in aktiviteter från andra regioner. 32

33 Tabell 17 ger en översiktlig bild av hur många andra regioner i landet som de regionala verksamheterna i en region sålt/arrangerat aktiviteter till/i. När tabellerna i bilaga 1 3 studeras måste man komma ihåg att det angivna utflödet från en region skett från regionens regionala institutioner som ingår i kultursamverkansmodellen men att inflödet över regiongränsen till en regions institutioner kan komma från såväl regionala institutioner som från statliga institutioner eller fria grupper. De senare finns inte med på något annat sätt i underlagsmaterialet. Tabell 17. Antal andra regioner som regional institution i respektive region sålt till eller arrangerat aktiviteter i Län Teater, dans, musik Museer Arkiv Hemslöjd Konst- och kulturfrämjande Filmverksamhet Blekinge län Gotlands län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Södermanlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Som ett exempel på hur bilagorna kan tolkas kan Blekinge studeras. Av bilaga 1 kan man se att det är framför allt inom musikområdet som det sker utbyte över regiongränsen. Således var det 87 procent av musikföreställningarna/konserterna som gavs utanför den egna regionen som gavs i någon av de direkt angränsande regionerna, med stark dominans för Skåne och med Kronoberg som näst största utbytesregion. Särskilda perspektiv Utifrån den kvalitativa uppföljningen skulle regionerna sammanfatta prioriterade insatser som gjorts under 2012 uppdelat på de sju områden 19 som anges i förordningens 8 för att integrera följande särskilda perspektiv i verksamheterna; barns och ungas rätt till kultur, internationalisering, interkulturellt arbete, jämställdhet och tillgänglighet. 20 I riktlinjerna för den kvalitativa uppföljningen gavs för varje särskilt perspektiv en definition, samt en anvisning om att svaren bör beröra eventuella omprioriteringar som gjorts. En sammanställning på regionnivå av de fem perspektiven återfinns i del tre i rapporten i redovisningen av respektive region. Fokus i sammanställningen har varit att uppmärksamma huruvida det framkommer insatser som är av långsiktig art samt kopplade till strategidokument eller dylikt, om regionen arbetar övergripande på regional nivå med de olika perspektiven inom samtliga konst- och kulturområden som ingår i modellen eller om arbetet sker inom enskilda 19 Teater-, dans- och musikområdet (TDM) skulle även delas upp och redovisas var för sig. 20 De särskilda perspektiven jämställdhet och tillgänglighet behövde enbart redovisas på övergripande nivå, alltså inte varje område var för sig. Vissa av regionerna har emellertid även redovisat dessa särskilda perspektiv för samtliga områden. 33

34 konst- och kulturområden och i så fall vilka eller om det enbart bedrivs enstaka insatser inom enskilda verksamheter. Övergripande går det emellertid att utifrån uppföljningen konstatera att regionerna kommit olika långt i att integrera de olika särskilda perspektiven. Det finns stora skillnader mellan regionerna hur man arbetar med de olika perspektiven på regional nivå, exempelvis utifrån strategidokument och dylikt. Det finns också skillnader i vilken utsträckning perspektiven är integrerade i de olika konst- och kulturområdena eller i enskilda verksamheter, om det rör sig om enstaka insatser eller om det är insatser av långsiktig karaktär. De tre perspektiv som en bred majoritet av regionerna kommit längst med att integrera är barns och ungas rätt till kultur samt tillgänglighets- 21 och jämställdhetsfrågorna. Arbetet med att integrera internationalisering och interkulturellt arbete är svagare. Detta både inom enskilda verksamheter såsom inom konst- och kulturområden men framför allt på en övergripande regional nivå. Barns och ungas rätt till kultur Från uppföljningen framgår att samtliga regioner arbetar aktivt och i vissa fall strategiskt på regional nivå med barns och ungas rätt till kultur och i flera regioner har barn- och ungastrategier tagits fram av regionen och/eller de olika konst- och kulturområdena. 22 Uppföljningen visar också att BoU-perspektivet beaktas i flera konst- och kulturområden, företrädesvis inom områdena teater, musik, dans, museum, biblioteksverksamhet, främjande av hemslöjd och filmkulturell verksamhet, men även inom de regionala enskilda arkiven samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. Vissa undantag finns emellertid. Det finns regioner som inom flera konstområden inte nämner barns och ungas rätt till kultur. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Regeringen beslutade sommaren 2011 om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur målen ska följas upp under strategins fem år. I samband med framtagandet av strategin fastställde regeringen inriktningsmål inom nio prioriterade områden, varav kulturområdet är ett. Ett antal statliga myndigheter har ett särskilt utpekat ansvar, sektorsansvar, inskrivet i sina respektive instruktioner som innebär att de ska vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Kulturrådet är en av dessa myndigheter. Regeringen har för kulturområdet beslutat om tre delmål som ska uppnås under perioden Det första delmålet har direkt koppling till regionernas arbete under 2013: Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, musei- och utställningsområdena som får statsbidrag ska ha en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast Kulturrådet har i uppdrag att årligen fram till 2015 redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. I Kulturrådets återrapportering för 2012 till regeringen berörs Kultursamverkansmodellen särskilt och i slutsatserna skriver Kulturrådet: Inför Kulturrådets beslut om statsbidrag för regional kulturverksamhet kommer det att krävas att regionerna och landstingen kan redovisa att samtliga statsbidragsmottagande kulturinstitutioner har en handlingsplan. 21 I sammanställningen har enbart beaktats tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och ej socioekonomisk eller geografisk tillgänglighet, även om frågan inkluderade alla tre tillgänglighetsaspekterna. 22 Tilläggas ska att det kan finnas regioner som har en BoU-strategi men inte har skrivit om det i uppföljningen för samverkansmodellen. Barns och ungas rätt till kultur kommer att tidvis att förkortas till BoU i rapporten. 34

35 I samband med att regionerna lämnar in kulturplaner/reviderade kulturplaner inför 2014 ska de också bekräfta att samtliga planerade mottagare av statsbidraget 2014 har en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att regioner, konst- och kulturområden och enskilda verksamheter arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågan och i många fall sker ett strategiskt arbete. Vad gäller de olika konst- och kulturområdena så finns det från uppföljningen exempel på tillgänglighetsarbete inom samtliga områden, med viss tyngdpunkt på områdena teater, dans och musik. Jämställdhetsperspektiv Från den kvalitativa uppföljningen för 2012 framgår att det bedrivs ett aktivt och i flera fall strategiskt jämställdhetsarbete hos en majoritet av regionerna samt inom de olika konst- och kulturområdena och enskilda verksamheter. Det framkommer också att många regioner har en medvetenhet kring perspektivet jämställdhet och hur ett målinriktat jämställdhetsarbete bedrivs. Även hos de regioner som uppvisar svagheter i sitt jämställdhetsarbete utifrån vad de redovisat i uppföljningen återfinns en i många fall god kännedom om de regionala verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. I den kvantitativa uppföljningen redovisas personalbemanningen vid de regionala verksamheter som erhöll kultursamverkansmedel. Från detta material redovisas nedan i två aggregerade figurer hur könsfördelningen ser ut totalt för respektive region samt totalt för respektive verksamhetsområde. Uppgifterna är exklusive övrig personal (se förklarande not vid figur 7) och för figur 8 redovisas uppgifterna efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. För att se könsfördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden uppdelat på varje region hänvisas till de regionvisa avsnitten. Figur 7. Könsfördelning antal årsarbetskrafter per region (exkl. övrig personal enl. not ) Not. Könsfördelningen i figuren baseras på regionernas kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal. eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. (Med kärnkompetens för respektive verksamhet avses anställda eller anlitade, professionellt verksamma inom verksamheten, t.ex. konstnärlig personal vid scenkonstinstitutioner, bibliotekarier vid länsbiblioteken, museiintendenter och pedagoger vid museerna, arkivarier vid arkiven etc.) I figur 7 framgår hur könsfördelningen ser ut totalt för de 16 regionerna exklusive övrig personal. Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter, exklusive övrig personal, för de 35

36 organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen Antalen årsarbetskrafter i dessa figurer samt i de regionvisa avsnitten baseras på den personal som räknas som tillsvidare- och visstidsanställd personal. För kvinnor redovisades totalt årsarbetskrafter och för män redovisades totalt årsarbetskrafter. Detta innebär, exklusive övrig personal, att kvinnor stod för 53 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen Det finns stora variationer mellan regionerna och högst andel årsarbetskrafter för kvinnor uppvisar Södermanland, 74 procent, och högst andel för män uppvisar Gotland, 58 procent. I figur 8 framgår hur könsfördelningen ser ut för samtliga de organisationer som ingick i kultursamverkansmodellen uppdelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, exklusive övrig personal. Figur 8. Könsfördelning antal årsarbetskrafter efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden (exkl. övrig personal enl. not figur 7). Sammanlagt redovisades årsarbetskrafter inom teater-, dansoch musikverksamheten 2012, varav andelen för kvinnor var 48 procent. 24 För museiverksamheten redovisades årsarbetskrafter, varav andelen för kvinnor var 59 procent. För resterande verksamhetsområden redovisades genomgående, exklusive övrig personal, en högre andel årsarbetskrafter för kvinnor. För biblioteksverksamhet utgjorde andelen för kvinnor 75 procent, konst- och kulturfrämjande verksamhet 76 procent, 25 arkivverksamhet 71 procent, filmverksamhet 60 procent och hemslöjdsverksamhet 71 procent. Internationellt perspektiv Det internationella perspektivet är svagt beskrivet i en majoritet av regionernas kvalitativa uppföljningar. Det internationella perspektivet är också integrerat i olika hög utsträckning inom de olika konst- och kulturområdena. För vissa områden finns nästan ingen internationell 23 Inklusive övrig personal uppgår det totala antalet årsarbetskrafter inom modellen till Den övriga personalen stod alltså för 486 årsarbetskrafter eller för 9,8 procent av det totala antalet årsarbetskrafter inom kultursamverkansmodellen I den mån det är möjligt att dela upp de tre verksamhetsområdena teater, dans och musik återfinns ofta stora könskillnader mellan områdena. Musikområdet redovisar oftast fler årsarbetskrafter för män medan teater- och dansområdena oftast redovisar fler årsarbetskrafter för kvinnor. 25 Inom konst- och kulturfrämjande svarar Kultur i Väst i Västra Götaland för 75 av de totalt 124,4 årsarbetskrafterna. Inom Kultur i Väst finns det även personal som arbetar inom bibliotek och film. 36

37 verksamhet alls beskriven. Det gäller framför allt områdena regional enskild arkivverksamhet, biblioteksverksamhet samt främjande av hemslöjd. Få regioner uppger att de har tagit fram övergripande strategidokument eller liknande för det internationella arbetet. Det är också få regioner som uppger att man genomfört uppföljning eller utvärdering av regionens internationella arbete, vilket med största sannolikhet hänger samman med att det inte är så många regioner som har ett strategiskt internationellt arbete på regional nivå. I en majoritet av regionerna utgörs det internationella arbetet av utbyten i form av gästspel och turnéer eller utställningar bland enskilda institutioner/aktörer. De flesta av regionerna uppger i den kvalitativa uppföljningen att enskilda institutioner/aktörer har genomfört gästspel och/eller turnéer. Det är framför allt inom områdena musik, teater och dans som gästspel genomförs och till viss del inom museiområdet. Några regioner uppger att studieresor har genomförts av enskilda institutioner/aktörer och några uppger att de deltar i internationella nätverk eller har kontinuerlig omvärldsbevakning. Utbyten genom residensverksamhet/artist in residence bedrivs hos två regioner. Sju av regionerna uppger att de ingår i ett EU-projekt, exempelvis inom EU-programmet Interreg. I den kvantitativa uppföljningen ställdes frågor rörande det internationella in- och utflödet för sex av modellens sju konst- och kulturområden. Regionerna ombads uppge antal sålda och/ eller arrangerade föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter i andra länder samt ange i vilket land aktiviteten ägt rum. Regionerna skulle även uppge antal föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter som köpts in från andra länder och om det var möjligt skulle det anges från vilket land. Ett försök att systematisera de uppgifter som regionerna registrerat i kulturdatabasen återfinns i bilaga 4 6. Bilaga 4 visar utbytet mellan regionerna och andra länder för områdena teater, dans och musik. Bilaga 5 visar motsvarande för områdena museer, arkiv och hemslöjd medan bilaga 6 visar motsvarande för områdena konstoch kulturfrämjande verksamhet samt filmkulturell verksamhet. Kulturrådet bedömer att sammanställningen inte ger en korrekt bild utan istället innebär en kraftig underskattning eftersom uppgifter om främst inköpta föreställningar saknas i kulturdatabasen. Tabell 18. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt föreställningar till eller köpt in föreställningar från. Data enligt vad som registrerats i kulturdatabasen. Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna sålt till/arrangerat i Antal länder som de regionala scenkonstinstitutionerna köpt in föreställningar etc från Region Blekinge 3 20 Gotland 3 uppgift saknas Halland 1 11 Jämtland 1 1 Jönköping 4 uppgift saknas Kalmar 1 4 Kronoberg 2 uppgift saknas Norrbotten 4 uppgift saknas Skåne 18 uppgift saknas Södermanland 0 2 Västerbotten 9 5 Västernorrland 9 uppgift saknas Västmanland uppgift saknas uppgift saknas Västra Götaland 9 2 Örebro 4 uppgift saknas Östergötland uppgift saknas uppgift saknas 37

38 Interkulturellt perspektiv Få regioner tycks, utifrån den kvalitativa uppföljningen, arbeta strategiskt på regional nivå med det interkulturella perspektivet. Hos en majoritet av regionerna är det i stället inom enskilda områden/verksamheter som ett visst interkulturellt arbete beskrivs. De konstområden inom vilka regionerna främst tycks arbeta strategiskt och aktivt med ett genomgående interkulturellt perspektiv är museer och till viss del teater samt bibliotek, med vissa undantag. I vissa fall är det svårt att avgöra vilket slags interkulturellt arbete som bedrivs eftersom regionerna använder sig av varierande terminologi. I samband med frågan om interkulturellt arbete var tanken att regionerna också skulle beskriva sitt arbete för främjande av nationella minoriteters kultur. Detta var inte tydligt uttryckt i instruktionerna till den kvalitativa uppföljningen och materialet har därför brister. Till 2013 års uppföljning kommer uppföljningen gällande nationella minoriteter att tydliggöras. Särskilda frågor Den kvantitativa uppföljningen innehåller vissa särskilda frågor till områdena museum, regionala enskilda arkiv, regional biblioteksverksamhet samt konst- och kulturfrämjande verksamhet. I detta stycke redovisas frågorna som rör bibliotek och arkiv. Dessutom kommenteras kort vilka områden utanför kultursamverkansmodellen som regionerna tagit upp i sina svar på fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteken skulle i uppföljningen redovisa antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek. 26 En sammanställning av antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter som länsbiblioteken har redovisat återfinns i tabell 19. Tabellen visar också hur mycket av de statliga verksamhetsbidragen som går till biblioteksverksamhet samt andelen av regionernas totala statliga verksamhetsbidrag. För att relatera uppgifterna till något så presenteras antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter även per de antal årsarbetskrafter som har redovisats för biblioteksverksamheten. Länsbiblioteken bedriver så klart även annan verksamhet utöver stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter. Det framkommer emellertid att vissa regioner, som exempelvis Gotland och Västerbotten, under 2012 har genomfört ett stort antal stödtillfällen per årsarbetskrafter, medan andra regioner har relativt låga antal per årsarbetskrafter. Detta kan bero på att länsbiblioteken har arbetat med andra saker under året eller att definitionerna för vad som ska klassas som stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter är oklara och som följd har länsbiblioteken redovisat på olika sätt. Detta är något som måste undersökas vidare inför 2013 års uppföljning. 26 Med antal stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter för personal vid folkbibliotek som redovisas av länsbiblioteken avses aktiviteter som kurser, seminarier, personalsammandragningar och individuell handledning. Kortare konsultationer i telefon eller via andra elektroniska media ingår normalt inte. Däremot ingår stödtillfällen och vidareutbildningsaktiviteter om dessa genomförs via planerade video/telefonkonferenser. Med vidareutbildningsaktiviteter avses formella lärarledda träffar i form av exempelvis: kurser, seminarier och personalsammandragningar. Med stödtillfälle avses informella träffar och informell handledning. 38

39 Från uppgifterna framgår relativt tydligt att regionerna Sörmland, Västmanland och Örebro ingår i projektet KompoBib2020. Dessa regioner har få stödtillfällen men höga tal för vidareutbildning, vilket är helt i sin ordning. Detta kommer att synas än tydligare i 2013 års uppföljning då regionerna som ingår i projektet KUB kommer att redovisa. KompoBib2020 är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i tre regioner: Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Projektets övergripande syfte är att säkerställa att de biblioteksanställda har rätt kompetens för att kunna arbeta för och inom framtidens bibliotek, vilka är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle. Insatsen ska också medföra att personalens kompetens utvecklas till en eftertraktad resurs även för andra än bibliotekens arbetsplatser, vilket leder till ökad anställningsbarhet. KUB är ett kompetensutvecklingsprojekt för biblioteken i fyra regioner: Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland. Projektet pågår från 1 februari 2012 till 30 juni Projektet är medfinansierat av Europeiska Socialfonden. Syftet med projektet är att all bibliotekspersonal i de fyra länen ska utveckla och stärka relevanta kompetenser. Projektet vill säkerställa att biblioteken och dess personal utvecklas i takt med användarnas behov idag och imorgon. Ett viktigt delsyfte i projektet är att biblioteken ska utvecklas som lärande organisationer och därigenom stärka sin roll som lärandemiljö, både internt och utåt till medborgarna. Ett syfte är också att den kompetensutveckling som erbjuds i projektet ska öka personalens anställningsbarhet. Tabell 19. Uppföljningsdata för regional biblioteksverksamhet Region Statliga verksamhetsbidrag, tkr Andel av regionens totala statliga verksamhetsbidrag, procent Personal, antal årsarbetskrafter (inkl. övrig personal) Antal stödtillfällen/ Antal stöd- årsarbetstillfällen krafter Antal vidareutbildnings- Antal vidare- aktiviteter/ utbildnings- årsarbetsaktiviteter krafter Blekinge/Kronoberg ,0% 5, Gotland 833 3,8% 2, Halland ,8% 4, Jämtland ,2% 3, Jönköping ,0% 7, Kalmar ,0% 6, Norrbotten ,0% 6, Skåne ,1% 6, Södermanland ,7% 7, Västerbotten ,9% 6, Västernorrland ,8% 9, Västmanland ,5% 4, Västra Götaland ,3% Uppg saknas Örebro ,3% 3, Östergötland ,6% 12, Totalt ,6% 84,

40 Regional enskild arkivverksamhet De regionala enskilda arkiven skulle i uppföljningen uppge antal framtagna arkivenheter i syfte att tillgängliggöra och tillhandahålla arkiv. 27 Syftet med frågan var att få ett mått på hur de regionala enskilda arkiven gör det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt samt få ett mått på de åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation. De regionala enskilda arkiven skulle även uppge genomsnittligt öppethållande (timmar/vecka). Tabell 20. Uppföljningsdata för regional enskild arkivverksamhet Tabell 20 visar öppet-timmar, årsarbetskrafter och aktiviteter för de enskilda arkiven i regionerna. Till Kulturrådet redovisas antal programaktiviteter per verksamhetsområde. Således 27 Frågan kom med följande förtydligande: I frågan ska den löpande arkivverksamheten redovisas via antal framtagna arkivenheter (volymer/arkivboxar/arkivkartonger). Med arkivenheter avses fysiska enheter av handlingar, oberoende av databärare, som har omhändertagits av eller skapats i ett arkiv. Med att tillgängliggöra arkiv menas åtgärder som syftar till att bevara arkivinformation (till exempel vårdinsatser, säkerhetsfilmning/skanning) och att göra arkivinformation sökbar (strukturera och registrera arkiv samt informera om innehållet). Med att tillhandahålla arkiv menas att göra det möjligt för användare/allmänhet att ta del av arkivhandlingar på olika sätt (till exempel genom besök eller webbsida, i form av lån eller kopior). Det som ska redovisas är de arkivenheter som tas fram för att utföra vårdåtgärder, registrering/redovisning av arkiv, säkerhetskopiering, digitalisering, samt för utlån till forskare (alla kategorier), till annan institution, för utställnings-, visnings- eller övrigt pedagogiskt ändamål, samt för att besvara förfrågningar och publicera/sprida information om arkivet och dess innehåll. 40

41 redovisas antal programaktiviteter i Södermanland, Västerbotten, Västernorrland och Västra Götaland tillsammans för de olika arkiven i respektive regioner. Arkivverksamheten i Örebro och folkrörelsearkivet i Västerbotten redovisar höga totala antal framtagna arkivenheter medan föreningsarkivet i Södermanland och näringslivsarkivet i Västernorrland redovisar höga antal per årsarbetskrafter (notera att endast 1,0 respektive 1,1 årsarbetskrafter är redovisade för dessa arkiv). Jämtland redovisar ett högt antal programaktiviteter, såväl totalt som per årsarbetskrafter. Mycket av denna verksamhet är arkivpedagogisk och riktad till skolelever i grundskola och gymnasium. Det bör noteras att det finns en svårighet i att statistiskt jämföra regional enskild arkivverksamhet, eftersom verksamheterna ser så olika ut organisatoriskt. Hur många arkivenheter som utgjorde hela arkivbeståndet efterfrågades inte, liksom inte heller hur många hyllmeter som arkivbeståndet upptog. Frågor utanför kultursamverkansmodellen Även om uppföljningen av verksamheten 2012 varit helt fokuserad på frågor inom ramen för kultursamverkansmodellen så gavs genom fråga 5 i den kvalitativa uppföljningen en möjlighet att berätta även om särskilt prioriterade insatser inom områden som inte anges i förordningen (2010:2012), exempelvis insatser inom yttrandefrihetsfrågor, minoritetsfrågor, kultur och hälsa, icke-offentlig finansiering, kulturella och kreativa näringar etc. Alla regioner har nämnt något område utanför kultursamverkansmodellen men ambitionsnivån på svaren är högst varierande. Några regioner har koncentrerat redovisningen under denna fråga till det viktigaste som gjorts inom ramen för modellen. Det är dock intressant att se vilka områden utanför modellen som över huvud taget tagits upp, vilket schematiskt illustreras i figur 9. Inte helt förvånande är det näringslivsområdet och KKN-frågorna som var vanligast förekommande, följt av kultur (äldre) och hälsa samt utbildning/skola. Även för områden inom modellen dyker främst kopplingar till skola/skapande skola upp relativt frekvent när barn- och ungdomsperspektivet appliceras på verksamheten. Figur 9. Områden utanför kultursamverkansmodellens sju områden som regionerna nämnt som svar på fråga (5) om särskilda regionala prioriteringar 41

42 DEL 3. REGIONVIS REDOVISNING (i bokstavsordning) De regionvisa sidorna redovisar inledningsvis några statistiska uppgifter för regionerna samt till vilka regionala kulturverksamheter som regionen valt att fördela de statliga kultursamverkansmedlen. Ett hårt urval av regionens information om de sju verksamhetsområdena från den kvalitativa uppföljningen presenteras därefter. Ambitionen har här varit att göra ett urval som framför allt visar verksamheter och aktiviteter som är speciella för regionen och som kan leda den nyfikne läsaren vidare. Eftersom regionernas uppföljningar skiljer sig kraftigt åt i omfattning, konkretionsgrad och tydlig återkoppling till kulturplanen så är urvalet till och formuleringen av beskrivningarna inte alltid helt konsekvent. Detta avsnitt följs av kommentarer om hur regionerna har rapporterat att de arbetar med de särskilda perspektiven jämställdhet, tillgänglighet, barn och unga, interkulturellt och internationellt. Sedan presenteras och kommenteras statistik över aktiviteter och deltagande samt personal och ekonomi. Viktigt har därvid bland annat varit att belysa hur de statliga medlen använts och hur den totala finansieringen av den regionala kulturverksamheten ser ut. Som nämnts i metodavsnitt och i de gemensamma delarna har det ibland funnits svårigheter i att separera den offentliga och den övriga finansieringen. Som betonats redan inledningsvis i kapitel 2 så är de faktiska skillnaderna i förutsättningar stora mellan de olika regionerna. Detta måste man ha i åtanke när man jämför olika regioner med varandra. Prioriteringar och åtgärder/lösningar kan därmed se olika ut i olika regioner. Detta är också en av grundtankarna med kultursamverkansmodellen. Avslutningsvis listas alla de beslut som Kulturrådet tagit under 2012 om regionala utvecklingsmedel och som avser verksamheter i den aktuella regionen. I några enstaka fall kan beslut avse verksamhet som inte är relevant ur den regionala kulturplanens perspektiv. 42

43 Blekinge Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 5 Befolkningstäthet: 51,9 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 20,2% (riket 21,2) Medelålder: 40,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 253 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 247 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,5% 50,3% 34,7% 1,5% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Blekinge kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till sju regionala kulturverksamheter. Av dessa har alla utom arkivverksamheten Karlskrona som kommunsäte. Därutöver finns länsöverskridande filmkulturell verksamhet (genom Reaktor Sydost) med projektkontor i Karlskrona men med kommunsäte i Växjö och administrerat från Kalmar. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Musik i Blekinge Regional museiverksamhet Blekinge läns museum Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sydost Konst- och kulturfrämjande verksamhet Dans i Sydost Riksteatern Blekinge Regional enskild arkivverksamhet Blekingearkivet Filmkulturell verksamhet Samarbete med Kalmar (som redovisar) och Kronoberg. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdsutvecklare KOMMUNSÄTE Karlskrona Karlskrona Karlskrona Karlskrona Karlskrona Bräkne-Hoby (Växjö/Karlskrona) Karlskrona 43

44 Alla Blekinges regionala kulturverksamheter har interregionala samarbeten med verksamheter utanför Blekinges geografiska gränser, framför allt med verksamheter i södra Sverige. Utifrån avsiktsförklaringen Kultur i Sydost samarbetar regionförbunden i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län för att tillsammans skapa förutsättningar för kulturverksamhet med bredd i utbud och hög kvalitet. Regionerna äger, driver och utvecklar verksamheter tillsammans i olika kombinationer. Från och med 2012 är det administrativa ansvaret för gemensamma verksamheter i förhållande till regionalt fördelade statsbidrag följande: Regionteatern Blekinge Kronoberg > Landstinget Kronoberg Länsbibliotek Sydost > Region Blekinge Dans i Sydost > Region Blekinge Reaktor Sydost (Film) > Regionförbundet i Kalmar län Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Region Blekinge har i enlighet med kulturplanen, tillsammans med de regionala scenkonstverksamheterna, påbörjat ett arbete med att stärka verksamheternas samarbete för att därigenom underlätta för arrangörer och producenter. Dessutom har Region Blekinge tillsammans med studenter på Hyper Island och regionala kulturverksamheter arbetat fram ett koncept för en gemensam digital plattform. Regionteatern Blekinge-Kronoberg har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Under året riktade sig över hälften av regionteaterns föreställningar till barn och unga från förskolan upp till gymnasiet. Under 2012 arbetade regionteatern med att förbättra den fysiska tillgängligheten i sina lokaler och under sina föreställningar. Genom samverkan med kommunerna och arrangörer har regionteatern haft möjlighet att sprida sin verksamhet i hela Blekinge. För att utveckla regionteaterns kvalitet har teatern arbetat med kompetensutveckling, främst kopplat till verksamhetens konstnärliga utveckling, med hjälp av pedagoger från de konstnärliga högskolorna. Blekinge har ingen enskild aktör som får medel för professionell dansverksamhet utan i stället bedrivs dansverksamhet via den konst- och kulturfrämjande verksamheten Dans i Sydost. Regionen har tillsammans med de regionala scenkonstverksamheterna påbörjat ett arbete med att stärka verksamheternas samarbete med målet att underlätta för arrangörer och producenter inom scenkonsten att verka i länet. För att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen har man bedrivit kompetensutveckling av musiker och scentekniker. Musik i Blekinge har under året bedrivit fortlöpande utvecklingsarbete med de lokala arrangörerna där fokus varit mångfald i programutbudet. Musik i Blekinge, tillsammans med ABF Blekinge, Teatersmedjan i Karlshamn och föreningen Spider i Karlskrona, initierade under 2012 hiphop-projektet Låt ingen stoppa dig. Även Dans i Sydost, Regionteatern Blekinge Kronoberg och Reaktor Sydost är samarbetspartners. Syftet med projektet är att involvera ungdomar från hela Blekinge med olika bakgrund att arbeta med musik, teater, dans och film i nya konstellationer. Regional museiverksamhet Regionen anger att kulturplanens mål till viss del har uppfyllts. Museet har bland annat arrangerat workshops och berättartillfällen i visningsmagasinet Rosenholm samt utvecklat den digitala tekniken. Kulturarvsforum, där museet deltar, är ett initiativ för att engagera fler parter i kulturarvsfrågor. Konstprojektet Art Line, med partners från länderna runt Östersjön, 44

45 fokuserar på offentlig konst och har utsetts till Flaggskepps-projekt inom EU. Det pedagogiska arbetet har bland annat skett i anslutning till en arkeologisk undersökning, men även på museet och i kommunerna. Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sydost har under 2012 haft en bred verksamhet för barn och unga. Fokus har legat på kompetensutveckling för barn- och ungdomsbibliotekarier, bland annat genom ett utvecklingsprojekt, Futurum.com tillsammans med Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar. Arbetet med att ta fram en gemensam barnbiblioteksfigur som ska användas på webben, i biblioteksrummet och vid marknadsföring har påbörjats. Ett utvecklingsprojekt för skolbibliotekarier pågår mellan Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län. Tillsammans med Regionbibliotek Kalmar län driver Länsbibliotek Sydost ett utvecklingsprojekt för att kunna erbjuda mer kvalificerade föreläsare och externa konsulter och kunna ge större möjlighet för kommunerna att samverka runt utbildning. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern Blekinge har i samarbete med Dans i Sydost bland annat genomfört kurser i marknadsföring och biljettförsäljningssystem samt arbetat med teaterföreningarna för att höja danskonstens status. Under året arbetade Dans i Sydost för att bredda intresset för dans i hela sydostregionen genom inspirationsdagar, workshops och andra dansinsatser. Fokus har särskilt legat på olika streetdance-projekt för att nå barn, unga och vuxna från båda könen och olika etniska grupper. Man fortsatte även med dans för funktionsnedsatta. Av regionens webbplats framgår att arbete pågick med kartläggning och utredning om bildoch formkonstområdet i Blekinge. Regional enskild arkivverksamhet Blekingearkivet har under 2012, tillsammans med Blekinge museum, Slöjd i Blekinge och Länsbibliotek Sydost arrangerat Blekinges första kulturarvsforum som ett led i att finna nya scener och nya former för att fler ska kunna engagera sig och utvecklas. Arkivet har särskilt arbetat med att förbättra den fysiska tillgängligheten, utveckla hemsida och med förlängda öppettider. Grundkurser i arkiv- och dokumenthantering för företag och föreningar samt utbildningar i organisationsutveckling och föreningsteknik har också genomförts. Filmkulturell verksamhet Reaktor Sydost har arbetat för att utveckla kvaliteten på sitt arbete på flera sätt. Under 2012 skapades ett nätverk för professionella filmare. Man har arbetat med lokala intresseföreningar för att utveckla filmvisningar och arrangerat filmfestival. Reaktor Sydost har varit med och arrangerat ett tillfälle för ungdomar att skriva manus, filma och klippa film. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har under 2012 arbetat i enlighet med målen i kulturplanen. Genom projektet Visit HandiCraft Blekinge utvecklas och synliggörs Blekinges slöjd och konsthantverk. Projektet har fem professionella slöjdare som ambassadörer, inspiratörer och utbildare. För att stödja arbetet med slöjdklubbar har Slöjd i Blekinge arrangerat handledarutbildningar. Under 2012 har Slöjd i Blekinge medverkat i olika utställningar, bland annat i samarbete med Blekinge museum och då även arrangerat workshops. Slöjd i Blekinge har under året även arrangerat två slöjddagar för ensamkommande flyktingbarn, samt stått för värdskapet för ett slöjdläger som arrangerats tillsammans med fem andra län. 45

46 Särskilda perspektiv Från uppföljningen framgår att regionen har tydliga ambitioner för arbetet med barns och ungas rätt till kultur. Regionen har sedan tidigare utvecklat Blekingemodellen för att garantera barns tillgång till scenkonst. Utvecklingsprojektet Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten som bland annat syftar till konstnärlig utveckling och att öka tillgången till dans för barn och unga. Även när det kommer till att integrera perspektivet funktionshinder arbetar regionen aktivt, i uppföljningen sägs att alla regionala kulturverksamheter har arbetat för ökad tillgänglighet under 2012 och ett antal exempel för områdena musik, dans och museum ges. Regionala överenskommelser rörande ökad tillgänglighet har upprättats med de regionala kulturverksamheterna. Av uppföljningen framgår att regionen beslutat att samtliga kulturinstitutioner som får medel inom kultursamverkansmodellen senast 2013 ska ha en jämställdhetsplan för sitt interna och externa arbete. Det internationella arbetet avser främst utbyten i form av gästspel och liknande inom teateroch musikområdet. Inom områdena beskrivs också kort projekt som bygger på tillgängliggörande genom internationella nätverk, vilket kan ge förutsättningar för mer strategiskt långsiktigt arbete. Blekinge museum är projektägare av ett större EU-projekt. Det interkulturella arbete som regionen bedriver inom de olika konst- och kulturområdena har fokus på breddad delaktighet. Regionen har en målsättning att arbeta för breddat deltagande på scen, bakom scen och inom publiken. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Blekinge. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Som framgår av tabell 1 har det redovisats musikkonserter för Blekinge med en publik på sammanlagt Dessa höga siffror förklaras av Musik i Blekinge med att det arrangeras många konserter i skolan och i vården. Musik i Blekinge anger att de är huvudarrangör genom att de bokar artister, turnélägger och betalar ut löner samt i flera fall står för teknik och Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 80% 79% % 79% Dans varav 0-18 år Musik varav 0-18 år 33% 27% 41% 41% 35% 35% 38% 39% Museer varav 0-18 år 4% 17% 29% 14% 26% 17% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 12% 10% % 10% 18% 10% Arkiv varav 0-18 år 0% 5% 0% 2% 0% 3% Film varav 0-18 år % 57% 22% 57% Hemslöjd varav 0-18 år 17% 60% 25% 25% 24% 57% Totalt varav 0-18 år 59% 49% 41% 41% 5% 21% 32% 24% 38% 30% 46

47 annat runt omkring. Kulturrådet anser dock att det har varit svårt att bedöma dessa höga siffror då det vid återrapporteringen från Region Blekinge framkommit att det finns en otydlig gränsdragning mellan vad som är egenproducerade konserter och vad som är av mer kulturfrämjande karaktär. För musikområdet har det även redovisats många programaktiviteter (892 st.). För filmområdet har det redovisats 23 programaktiviteter och en stor del av dessa har genomförts inom Skapande skola. Personal och ekonomi Tabell 2 Blekinge. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. Totalt exkl. övrig personal övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 65,8 52,1 23,5 28,5 45,2% 54,8% Tillsvidareanställda ,1% 52,9% Visstidsanställda ,7% 53,3% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,9% 71,1% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är könsfördelningen totalt sett ganska jämn medan andelen män är mycket hög för anlitade personer med F- eller FA-skattsedel. Figur 1 Blekinge. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med över hälften av alla årsarbetskrafter. Inom detta område är könsfördelningen relativt jämn. Inom teater-, dans- och musikområdet är det endast personalen vid Musik i Blekinge som redovisas av Blekinge medan Regionteatern Blekinge Kronoberg redovisas av Kronoberg. Inom musikområdet är könsfördelningen mycket ojämn med endast 24 procent av årsarbetstiden hänförlig till kvinnor. Filmverksamheten redovisas av Kalmar. Inom den konstoch kulturfrämjande verksamheten redovisar Riksteatern 0,8 årsarbetskrafter och Dans i Sydost, som även finansieras av Kalmar och Kronoberg, redovisar en årsarbetskraft. Enligt Blekinges uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 22 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 40 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 56 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. 47

48 I princip förekom ingen sponsring. Tabell 3 Blekinge. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Det ska noteras att Blekinge även redovisar Kronobergs och Kalmars olika bidrag till Dans i Sydost (konst- och kulturfrämjande verksamhet) samt Kronobergs bidrag till Länsbiblioteket Sydost (bibliotek), medan Blekinges bidrag till Regionteatern (teater, dans och musik) redovisas av Kronoberg och Blekinges bidrag till Reaktor Sydost (film) redovisas av Kalmar. Enligt figur 2 nedan finansieras den för Blekinge redovisade verksamheten inom kultursamverkansmodellen till 26 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel har teater-, dans- och musikverksamheten, 50 procent, medan museiverksamheten redovisar lägst andel statlig finansiering, bara 16 procent. Museiverksamheten redovisar också totalt sett den lägsta graden av offentlig finansiering, 45 procent. Det har dock visat sig svårt att helt separera offentlig finansiering från övrig finansiering i 2012 års uppföljning. Om de statliga lönebidrag och anställningsstöd Blekinge Museum erhåller hade redovisats inom övriga statliga bidrag tyder mycket på att museets andel statlig finansiering istället hade uppgått till 22 procent och andelen övrig finansiering till 49 procent. Följden av detta hade blivit att andelen statlig finansiering för Blekinge totalt sett hade uppgått till 29 procent istället för 26 procent. Figur 2 Blekinge. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 58 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 33 procent och lokalkostnaderna 7 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika 48

49 verksamhetsområdena. Figur 3 Blekinge. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Blekinge anslöts till modellen Tabell 4 Blekinge. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,1% Museer ,9% ,5% ,0% Bibliotek ,0% ,7% Konst- och kulturfr ,8% ,6% Arkiv ,8% ,4% Film Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Hemslöjd ,5% ,3% Totalt ,4% ,5% ,0% För de verksamheter Blekinge redovisar minskade den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 med 1,4 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade motsvarande regionala bidrag med 1,5 procent. Regionala bidrag till teater, dans och musik (exklusive Blekinges bidrag till Regionteatern) ökade mest, 15,1 procent. Anledningen till att samma verksamhetsbidrag var som högst år 2011 (4 239 tkr) var merkostnader för Musik i Blekinge som uppstod vid övergången från landsting till region. Det statliga verksamhetsbidraget till arkivverksamhet ökade med 13,8 procent mellan 2010 och Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande två projekt bidrag med sammanlagt 0,3 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Region Blekinge; Mera kammarmusik - Blekinge museum; Dramatik bakom kulisserna. 28 Observera att Blekinge även redovisar Kronobergs och Kalmars olika bidrag till Dans i Sydost samt Kronobergs bidrag till Länsbibliotek Sydost, medan Blekinges bidrag till Regionteatern redovisas av Kronoberg och Blekinges bidrag till Reaktor Sydost redovisas av Kalmar. 49

50 Gotland Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 1 Befolkningstäthet: 18,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 19,3% (riket 21,2) Medelålder: 41,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 241 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 245 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 14,6% 54,5% 30,1% 0,8% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Gotland kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående sju regionala kulturverksamheter. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Gotlandsmusiken Länsteatern på Gotland Regional museiverksamhet Gotlands Museum inkl. Konstmuseet Regional biblioteksverksamhet Gotlands Länsbibliotek Konst- och kulturfrämjande verksamhet Region Gotland, danskonsulent Filmkulturell verksamhet Film på Gotland Hemslöjdsfrämjande verksamhet Länshemslöjden Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Under 2011 påbörjades ett utvecklingsprojekt för att undersöka möjligheten till en samlad scenkonstorganisation för dans, teater och musik med målet om ett gemensamt scenkonsthus. Projektet har skjutits på framtiden vilket i sin tur påverkat förverkligandet av kulturplanens mål och prioriteringar för områdena teater, dans och musik. Arbetet med en gemensam scenkonstorganisation har dock fortskridit under 2012 samt

51 Länsteatern på Gotland har under 2012 genomfört sex produktioner och ett 75-tal föreställningar till målgruppen barn och unga genom turnéer på skolor och förskolor på hela ön. I enlighet med målet att kulturmötesplatser ska finnas såväl i Visby som runtom på ön och att dessa ska vara tillgängliga för alla, året runt, har ett stort antal bygdegårdar fått ta del av länsteaterns produktioner. Länsteatern har också breddat verksamheten genom att skapa en virtuell scen och sända nio föreställningar via webb-tv på nätet. Samarbetet med Gotlandsmusiken har intensifierats. Flera samarbeten har inkluderat gemensam marknadsföring och nyttjande av teknikresurser, vilket förstärkt båda organisationernas produktionsmöjligheter. Under 2012 påbörjades förberedelser inför att teatern från och med 2013 skulle få länsdansansvaret. Strukturen för dansen är svag men har stärkts, bland annat genom att dansproduktioner skapats och att gästspel genomförts. Samarbetet mellan Gotlandsmusiken och Länsteatern har stärkts och en ny plan för kvalitativ utveckling har tagits fram av styrelse och producentgrupp. Regional museiverksamhet Det övergripande målet för den regionala museiverksamheten är att bli ett museum för alla. Delar av de kulturhistoriska utställningarna har förnyats och målgrupps- och tillgänglighetsanpassats och alla Visbys ruiner har öppnats för allmänheten. Kulturarvsrådet, där ansvaret för samordningen vilar på kulturarvskonsulenten, har funnit sina arbetsformer. Under året har museets samlingar flyttats till nya magasin. Under året har ett samarbete etablerats med SFI. Regional biblioteksverksamhet Enligt regionens kulturplan är följande områden prioriterade: biblioteksservice för alla, digitala bibliotek, livslånga lärandet, samverkan, skolbibliotek för alla elever, mötesplats och kulturell arena samt läsfrämjande i samverkan med andra kulturutövare med utgångspunkt i en läsfrämjandeplan. Fokus under 2012 har särskilt varit digitala bibliotek/delaktighet. Under året har länsbiblioteket bland annat genomfört utbildningsinsatser i digital utveckling för bibliotekspersonal samt utbildning kring sociala medier för att äldre ska kunna vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Projektet Kunskap, delaktighet och lust i en digital värld har varit bidragande till kulturplanens genomförande när det gäller de icke digitalt delaktiga. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Intentionerna i kulturplanen om att göra en satsning på samtidskonsten genom etablering av en museipedagogisk heltidstjänst har av ekonomiska skäl inte kunnat förverkligas. Det bedrevs därför inte någon kontinuerlig konstpedagogisk verksamhet på Gotland. Däremot fördubblades nästan antalet besökare på konstmuseet under 2012 vilket bedöms bero på attraktiva utställningar och riktad marknadsföring. På Gotland finns ingen regional Riksteaterförening. Filmkulturell verksamhet Insatserna för barns och ungas möjlighet att uttrycka sig med film ökade i och med det filmpedagogiska utbytesprojektet mellan elever och filmpedagoger i olika områden runt Östersjön. Särskilda satsningar har gjorts för utveckling av kvinnliga talanger. Andra prioriterade satsningar på barn och unga har gjorts, bland annat ett lärarnätverk. 51

52 Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har under 2012 arbetat med de prioriterade områdena näring, kulturarv och kunskapsöverföring och pedagogiska insatser. Hemslöjdskonsulenterna har varit engagerade i projekt rörande kulturella och kreativa näringar samt marknadsföringen av gotländsk slöjd och konsthantverk på nationella utställningar. Inom kulturarvsområdet har man etablerat samarbeten med föreningar och erbjudit kompetensutveckling. Länshemslöjdskonsulenterna har under året arbetat med förnyelse och utveckling bland annat genom att integrera konsthantverk och design i konsulenternas verksamhet. Under våren genomfördes en fortbildning i grundläggande träslöjd för lärare på gymnasieskolans barn- och fritidsprogram. Särskilda perspektiv Regionen har varit sparsam i sin rapportering av de särskilda perspektiven. Det internationella arbetet utgörs främst av gästspel/turnéer och specifika utbyten vari främst nätverksarbete runt Östersjön bedrivs. Det interkulturella arbetet bedrivs enligt rapporteringen främst inom konstoch kulturområdena musei- samt biblioteksverksamheterna. Arbetet med att integrera funktionshindersperspektivet består främst av enskilda insatser inom vissa konst- och kulturområden. Gotlands museum arbetar aktivt med tillgänglighet i museets utställningar och museets olika besöksplatser har hög grad av tillgänglighet, exempel på tillgänglighetsarbete ges i uppföljningen även för områdena; teater, musik, bibliotek och hemslöjd. För perspektivet jämställdhet skriver regionen i kulturplanen att man ska teckna uppdragsöverenskommelser med regionens kulturinstitutioner. Av uppföljningen framgår att regionen har god kännedom om de regionala verksamheterna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom musiken har Gotlandsmusiken tagit fram en jämställdhetsplan för 2013 När det gäller barn- och ungdomskultur framgår det inte av regionens uppföljning hur arbetet bedrivs på strategisk nivå. Gotland har en plan för läsfrämjande men när det gäller andra konstområden är det enskilda insatser som beskrivs, exempelvis att priset på konserter för barn och unga sänkts och att fler skolelever har nåtts av verksamheten. Ett annat sätt att öka tillgängligheten till kulturen och därmed nå fler är att webbsända teaterföreställningar. Länsmuseet har enligt uppföljningen en omfattande pedagogisk verksamhet riktad mot barn och unga. 52

53 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Gotland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 38% 22% 0% 0% 36% 20% Dans varav 0-18 år 0% 19% 100% 100% 54% 21% Musik varav 0-18 år 69% 48% 28% 16% 0% 0% 39% 26% Museer varav 0-18 år 0% 8% 60% 24% 60% 10% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 78% 88% % 74% 40% 80% Arkiv varav 0-18 år Film varav 0-18 år 34% 64% 51% 68% 47% 65% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 52% 16% 45% 5% Totalt varav 0-18 år 47% 36% 28% 16% 0% 8% 58% 26% 52% 13% Not. Inom Region Gotland finns ingen regional enskild arkivverksamhet. Som framgår av tabell 1 har det redovisats sex dansföreställningar för Gotland med en publik på sammanlagt Detta höga publiksnitt beror på att en del dansföreställningar genomfördes utomhus. Inom filmen har det genomförts både många föreställningar och programaktiviteter. Sett till invånarantalet redovisar Gotland mycket höga publik- och besöksantal för såväl teater, dans och musik som för museer och film. Gotlands museum har redovisat 19 välbesökta utställningar med sammanlagt besök. Personal och ekonomi Tabell 2 Gotland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. Totalt övrig exkl. övrig personal personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 95,8 78,8 33,1 45,6 42,1% 57,9% Tillsvidareanställda ,3% 56,7% Visstidsanställda ,3% 60,7% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,5% 75,5% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 43,3 respektive 39,3 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andel män mycket högre än andelen kvinnor. Andelen årsarbetskrafter för kvinnor är 42,1 procent vilket är den lägsta andelen för kvinnor bland de regioner som ingick i kultursamverkansmodellen

54 Figur 1 Gotland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med cirka hälften av alla årsarbetskrafter. Inom detta område är könsfördelningen jämn. Inom teater-, dansoch musikområdet är det personalen vid Gotlands musikstiftelse samt Länsteatern som redovisas. För Länsteaterns sammanlagt 11,0 årsarbetskrafter är könsfördelningen relativt jämn medan den för Gotlands musikstiftelse är mycket ojämn med 18,8 årsarbetskrafter för män och 1,8 för kvinnor. För Gotlands musikstiftelse redovisades inte heller någon årsarbetskraft för övrig personal. Enligt Gotlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 28 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 48 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 58 procent av verksamheternas intäkter. Sponsringsintäkterna är små. Film på Gotland redovisar kronor i EU-medel. Tabell 3 Gotland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Gotlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 34 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musikverksamheten, 58 procent, medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 23 procent. Museiverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 40 procent. 54

55 Figur 2 Gotland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 66 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 23 procent och lokalkostnaderna 8 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Gotland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Gotland anslöts till modellen Tabell 4 Gotland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,6% Museer ,0% ,5% Bibliotek ,0% ,8% Konst- och kulturfr ,0% ,9% Arkiv Film ,0% ,5% Hemslöjd ,0% ,5% Totalt ,0% ,7%

56 Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt minskade de regionala bidragen med 0,7 procent. Regionala bidrag till biblioteksverksamhet ökade mest, 8,8 procent. Minskningen av regionala bidrag till filmkulturell verksamhet mellan 2010 och 2012 beror till stor del på att Film på Gotland överskred budgeten med kronor år Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande två projekt bidrag med sammanlagt 0,6 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Region Gotland; Kulturarv i samverkan - Gotlands Museum; Östersjön runt på tre år. Museer i samverkan. 56

57 Halland Folkmängd 2012: Yta: 5427 km 2 Antal kommuner: 6 Befolkningstäthet: 56 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 22,2% (riket 21,2) Medelålder: 41,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 282 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 273 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,3% 50,6% 35,1% 1,1% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Halland kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 12 regionala kulturverksamheter. Alla utom två verksamheter har sitt kommunsäte i Halmstad. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Dans i Halland/ Hallands läns landsting Stiftelsen Musik i Halland Teater Halland AB Regional museiverksamhet Hallands konstmuseum Hallands kulturhistoriska museum Stiftelsen Kulturmiljö Halland Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Halland/ Hallands läns landsting Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konst i Halland/ Hallands läns landsting Riksteatern Halland Regional enskild arkivverksamhet Hallands Arkivförbund Filmkulturell verksamhet Film i Halland/ Hallands läns landsting Hemslöjdsfrämjande verksamhet Slöjd i Halland/ Hallands läns landsting KOMMUNSÄTE Halmstad Halmstad Varberg Halmstad Varberg Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad Halmstad 57

58 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Teater Halland har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Fokus har varit att utveckla publikarbete och föreställningsverksamhet mot vuxna samt utveckla arrangemang och föreställningsverksamhet under sommarsäsongen i samarbete med nya partners och arrangörer. Teatern har beställt ny dramatik, bedrivit verksamhet i alla de halländska kommunerna, initierat nya spelplatser och samarbeten med fria kulturskapare/ företag. Teatern har även deltagit i internationella projekt, inklusive residensverksamhet, varav flera haft fokus på barn och unga. Den professionella dansverksamheten i regionen har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Under året fastställdes samarbetet för en ny institutionsmodell, Rum för dans, som bygger på samverkan mellan kommunerna Kungsbacka och Falkenberg samt Region Halland. Rum för dans ska tillsammans med kommunerna driva gästspel, residensverksamhet, nya spelplatser och publikarbete. Den publika verksamheten har varit igång sedan våren Inom ramen för Rum för dans har internationella kontakter och nätverk påbörjats och detta har resulterat i gästspel. Region Halland har tagit över musikverksamheten från Stiftelsen Musik i Halland. Uppdraget har breddats och utökats till att stödja och stimulera nyskapande projekt utöver ordinarie konsertverksamhet. Utvecklingsarbete har initierats inom flertal områden inom musiken. Regional museiverksamhet I allt väsentligt har de intentionerna i kulturplanen kunnat fullföljas. Bland de utvecklingsområden som togs upp märks bland annat arbetet med kartläggningen av kreativa kraftfält, utveckling av Historiecentrum Halland, utveckling av Hallands konstmuseum och inrättandet ett regionalt resurscentrum för konst. Det internationella utbytet har ökat bland annat genom det Artist in residence-program som upprättats. Den regionala museiverksamhetens tre delar arbetar alla med barn och unga inom ramen för regionens Kultur i skolan-program. Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket har arbetat strategiskt utifrån kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar under Fokus har legat på genomförande av några projekt med fokus på förnyelse, spets och kvalitet. Bland annat deltar Halland i ett utvecklingsprojekt kring synen på skönlitteraturen och främjandet av den i samverkan med Kultur i Väst och Regionbibliotek Stockholm. Regionbiblioteket arbetar med att säkerställa barns rätt till språkutveckling och har utvärderat två projekt som handlar om barns tillgång till språkutvecklande medel. Den egna uppföljningen anses viktig och en del i kvalitetsarbetet är att låta projekt bedömas av utomstående forskarkompetens. Regional enskild arkivverksamhet Regionstyrelsen har tidigare beslutat att stöd för utveckling av den regionala arkivverksamheten ska samordnas samt förmedlas från Historiecentrum Halland i Hallands kulturhistoriska museum. Processen att genomföra förändringen påbörjades under Arkivverksamheten i Halmstad och Varberg har samordnats och fått bättre lokaler för bibliotek och studierum vilket inneburit nya möjligheter att ta emot forskare och studiebesök. Ett särskilt stöd har inrättats för att skapa en samverkan om de herrelösa arkiven. 58

59 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Satsning pågår på ett resurscentrum för konst (Konst i Halland) med syftet att Halland ska utvecklas till en av Sveriges främsta konstregioner. För att genomföra kulturplanens och samverkansmodellens intentioner arrangeras årligen Open Space-seminarier där konstnärer, konstaktörer, kommuner, politiker, civilsamhälle och allmänhet, möts för att diskutera regional konstutveckling. Ett större EU-projekt, In Site, genomförs med deltagande av lokala och internationella konstnärer samt elever från högre konstnärliga utbildningar. Samverkan sker med flera av de halländska kommunerna, med olika institutioner, konstformer, bildnings/ studieförbund och andra regioner för att genomföra och utveckla kulturplanens intentioner, bland annat att göra konsten tillgänglig i hela regionen. Riksteatern Hallands arbete med arrangörsutveckling i syfte att stödja befintliga arrangörer och hitta nya synes ha fungerat väl liksom det utåtriktade arbetet för att hitta ny publik. Filmkulturell verksamhet En nättjänst där skolor kan boka en filmare för film- och mediaprojekt etablerades under året. För att stärka tjejers engagemang i film arrangerades ett sommarläger och genom SFI-medel utvecklas en modell för mentorskap för kvinnliga filmarbetare. I samtliga sex halländska kommuner bedrivs skolbioverksamhet och projektutveckling inom film- och medieområdet i någon form. Vissa kommuner har antagit utvecklingsplaner för filmpedagogik och informations- och kommunikationsteknik. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjden har under 2012 bedrivit utåtriktad verksamhet i form av utställningar och programaktiviteter. Turnerande utställningar har visats i samtliga kommuner. Programaktiviteterna har haft olika målgrupper civilsamhället, professionella, barn och unga m.fl. Bevarandet och vidareförmedlandet av kulturarv återfinns i projektarbetet. Under 2012 har även två externa slöjd-/konsthantverksprojekt med syftet att stärka spetskunskaper och kvalitet påbörjats. Särskilda perspektiv Regionen sluter uppdragsöverenskommelser med verksamheterna där uppdrag om barn- och ungdomsverksamhet ingår. Arbetet med barn- och ungdomskultur verkar enligt uppföljningen ha nått olika långt inom de olika konst- och kulturområdena. Teater Halland fördubblade under 2012 besökssiffrorna för barn och unga. Teatern deltar även i länsövergripande och internationella projekt, till exempel DIG (Dramatik i grundskolan) samt arbetar aktivt med ungas delaktighet, exempelvis finns ett scenråd med högstadieelever vid teatern. När det kommer till arbetet med jämställdhet har Region Halland under 2012 tagit fram en likabehandlingsplan som också omfattar de regionala kulturinstitutionernas personal. Regionen har god kännedom om institutionernas jämställdhetsarbete och ämnar tydliggöra jämställdhetsperspektivet i kommande kulturplan. Enligt uppföljningen har kraven på att leva upp till funktionshinderspolitikens målsättningar kommunicerats till berörda verksamheter. Från uppföljningen framgår också att perspektivet tillgänglighet särskilt har uppmärksammats inom områdena; teater, dans, museum, bibliotek och regional enskild arkivverksamhet. Arbetet med det internationella och interkulturella perspektivet har ingen framträdande plats i regionens uppföljning. För det internationella är det främst musei-/bild- och formområdet som 59

60 är mest aktivt med artist in residence, nätverk och ambitioner till nya samarbeten. Inom teaterområdet kan nämnas att man är aktiv inom ett par olika konstnärliga pedagogiska utvecklingsprojekt med internationella samarbetsparter. I övrigt sker vissa projektutbyten samt gästspel och turnéer. För det interkulturella arbetet är det främst inom musei- och biblioteksområdena som insatser beskrivs. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Halland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 76% 73% 52% 26% 71% 63% Dans varav 0-18 år 76% 68% 52% 53% 69% 64% Musik varav 0-18 år % 36% 71% 77% 49% 37% Museer varav 0-18 år 26% 27% 32% 44% 32% 34% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 0% 0% % 28% 48% 26% Arkiv varav 0-18 år - - 0% 0% 0% 0% Film varav 0-18 år % 25% 26% 25% Hemslöjd varav 0-18 år 40% 15% 34% 27% 35% 17% Totalt varav 0-18 år 76% 71% 48% 36% 29% 27% 33% 43% 39% 37% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 58 museiutställningar för Halland med ett besöksantal på sammanlagt Bland annat genomfördes 26 utställningar i Varberg, varav en del för skolan och äldreomsorgen. För museiområdet har det redovisats programaktiviteter med många deltagare, stycken. Aktiviteterna bestod bland annat av större evenemang, till exempel Medeltidsdagen. Personal och ekonomi Tabell 2 Halland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Årsarbetskrafter 120,8 92,7 49,3 43,4 53,1% 46,9% Tillsvidareanställda ,4% 44,6% Visstidsanställda ,6% 65,4% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,2% 66,8% Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. 60

61 För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 55,4 respektive 34,6 procent. För antalet årsarbetskrafter totalt som bygger på både tillsvidare- och visstidsanställda utgör andelen kvinnor 53,1 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män betydligt högre än andelen kvinnor. Figur 1 Halland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med över hälften av alla årsarbetskrafter. Inom detta område är könsfördelningen jämn. Inom teater-, dans- och musikområdet är könsfördelningen jämn för teaterverksamheten som redovisar 21,8 av de totalt 30,2 årsarbetskrafterna. För dansverksamheten redovisas 2,1 årsarbetskrafter för kvinnor och inga för män. För musikverksamheten redovisas 2,5 årsarbetskrafter för kvinnor och 3,8 för män. Arkivverksamheten har haft problem med uppföljningen och filmverksamheten redovisar en tillsvidareanställd kvinna men ingen uppgift om årsarbetskraft. Enligt Hallands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 22 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 33 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 66 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. I princip förekom ingen sponsring. Tabell 3 Halland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt 61

62 Enligt figur 2 nedan finansieras Hallands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 26 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musik- samt filmverksamheterna med 43 procent vardera medan museiverksamheten redovisar lägst andel statlig finansiering, 14 procent. Museiverksamheten redovisar också totalt sett den lägsta graden av offentlig finansiering, 51 procent. Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad, såväl för museer som totalt. Figur 2 Halland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 56 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 31 procent och lokalkostnaderna 8 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Halland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Halland anslöts till modellen

63 Tabell 4 Halland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,7% Museer ,9% ,1% ,7% Bibliotek ,9% ,2% Konst- och kulturfr ,9% ,3% ,0% Arkiv ,9% ,3% ,6% Film ,0% ,4% Hemslöjd ,3% ,4% Totalt ,0% ,8% ,6% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 ökade med 1,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 6,8 procent. Regionala bidrag till hemslöjd stod för den största procentuella ökningen, 31,4 procent. De statliga och regionala bidragen till teater, dans och musik ökade med 3,0 respektive 23,7 procent. Det statliga tillskottet till teater, dans och musik består bland annat av en permanentad danssatsning som tidigare delfinansierats med medel från Kulturrådet. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sju projekt bidrag med sammanlagt 3,125 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Region Halland, Regionbiblioteket; Fördjupad syn på skönlitteratur på svenska bibliotek - Region Halland; Fortsatt utveckling 2012 av regional konstresursverksamhet - Hallands Konstmuseum; Baertling vs Olson - Region Halland; Nationell samproduktionsmodell Dansnät Sverige - Länsmuseet Varberg; Kulturarv och regional identitet - Hallands länsmuseer; Kartläggning av kulturdistrikt - Region Halland; Kulturresidens. 63

64 Jämtland Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 8 Befolkningstäthet: 2,5 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 20,3% (riket 21,2) Medelålder: 43,3 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 250 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 253 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 11,6% 55,0% 32,2% 1,2% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Regionförbundet i Jämtlands län kronor. Regionförbundet fördelade dessa statliga medel till nedanstående nio regionala kulturverksamheter som samtliga har sitt kommunsäte i Östersunds kommun. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Länskulturen musik Länskulturen teater Regional museiverksamhet Jamtli/Jämtlands läns museum Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern J/H Konstkonsulent Regional enskild arkivverksamhet Föreningsarkivet i Jämtlands län Filmkulturell verksamhet Filmpool Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjden KOMMUNSÄTE Östersund Östersund Östersund Östersund Östersund Östersund Östersund Östersund Östersund 64

65 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Estrad Norr Teater har under 2012 bedrivit teaterverksamhet i hela länet, arbetat främjande för barn och unga samt utvecklat och förnyat verksamheten genom samverkansprojekt med bland andra Riksteatern J/H och Filmpool Jämtland för att stärka arrangörsnätet i länet. Målen i kulturplanen att minst 55 procent av föreställningarna ska framföras utanför Östersunds tätort och minst 50 procent av utbudet ska rikta sig mot barn och unga har uppfyllts under året. Estrad Norr Teater har under året arbetat aktivt med ökad tillgänglighet genom att ta fram en handlingsplan och planerat för ny hemsida under Teater Barda är en integrerad del vid teatern för personer med funktionsnedsättning. Estrad Norr Dans har påbörjat strategisk utveckling av professionell dansverksamhet i länet. Utifrån den fastställda dansstrategin har flera aktiviteter genomförts och bland annat har utvecklingsprojektet Last Land Dans på små scener påbörjats. I projektet samarbetar Estrad Norr Dans med DanceIreland. Samarbete över region- och landsgränser har förutom med Norrdans inletts med bland annat Irland och USA. Utvecklingen inom musikområdet ligger i linje med kulturplanens intentioner. Regionens arrangörsstöd har skapat möjligheter för flera mindre arrangörer att förverkliga sina arrangemang. För att utveckla kvaliteten i samarbetet med regional musikverksamhet och arrangörer har en arrangörsenkät delats ut. Svaren visar bland annat på bristen på konsertlokaler för klassisk eller akustisk musik liksom anpassade lokaler som även kan ta emot större produktioner. Interregional samverkan sker mellan de fyra nordligaste länen för utbyte av och ökad tillgänglighet till scenkonst på reguljär basis samt även inför Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå. Regional museiverksamhet Kulturplanens övergripande målsättningar och fokusområden har följts och Jamtlis prioriteringar genomförts eller påbörjats. Etableringen av Nationalmuseum Norr har påbörjats, en ny temapark har invigts, samarbetet med restaurangutbildningen har utvecklats, genom NKC utvecklas kulturarvspedagogiken, tillgängligheten på museet har förbättrats och nya digitala tjänster presenterats. Jamtli deltar i ett flertal internationella samarbeten. Antalet besökande skolklasser och förskolegrupper har ökat. Regional biblioteksverksamhet Kulturplanens prioriteringar har följts och bland annat inledde den regionala biblioteksverksamheten under 2012 en fortbildningsinsats för länets bibliotekspersonal inom IT-området. Flertalet kommuner har varit aktiva i Digidelkampanjen och bidragit till att uppnå målet att fler invånare i länet upplever digital delaktighet. Medel har sökts till en förstudie kring digitalt berättande för barn och unga. Kvalitetsarbete har även inletts genom att den regionala biblioteksverksamheten finns representerad i en grupp på Kungliga biblioteket med uppdrag att arbeta med kvalitetsfrågor gällande folkbiblioteken. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern har utifrån Kulturplanens utvecklingsområden genomfört en del samverkansprojekt med övriga norrlandsregioner, arrangörsutveckling genom utbildningar och utvecklingsprojekt samt stöd till små spelplatser. Strävan är bland annat att öka tillgängligheten till scenkonst i hela länet med fokus på lokal samverkan. 65

66 Konstkonsulenten har arbetat med fokus bland annat på barn och unga samt arbetat aktivt för tillämpning av enprocentsregeln, MU-avtalet och att stärka villkoren för konstnärer. Etablering har av resursskäl inte påbörjats av det resurscentrum för konst som nämns som aktuellt utvecklingsområde i kulturplanen. Designcentrum har arbetat med att utveckla en mötesplats för länets kulturskapare. Regional enskild arkivverksamhet Föreningsarkivet i Jämtlands län har under 2012 bedrivit arkivverksamhet i hela länet, arbetat främjande för barn och unga, pedagogiskt och socialt samt utvecklat verksamhet genom olika projekt. Den publika verksamheten och programutbudet har vidareutvecklats i dialog med besökarna. Invandrarföreningar i länet har inventerats för att inspirera nya målgrupper och föreningars intresse för sin egen historia och att öka intresset för arkivfrågor. Utvecklingsprojektet Fånga rörelsen i samtiden för framtiden påbörjades under året med syfte att utarbeta metoder för att inventera och dokumentera människors engagemang utanför det traditionella föreningslivet. Föreningsarkivet är tillsammans med Jamtli en av initiativtagarna till Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik (NCK) och fortsätter sitt engagemang i NCK. Filmkulturell verksamhet Filmpool Jämtland har som regionalt resurscentrum för film verkat för att stärka film som konstart i länet och skapa förutsättningar för unga filmare att utvecklas på hemmaplan. Man har bedrivit verksamhet i hela länet, arbetat främjande för barn och unga samt utvecklat sin verksamhet genom förnyelse, internationellt och interkulturellt utbyte samt pedagogiska och socialt inkluderande aktiviteter. Kulturplanens övergripande målsättningar och fokusområden har följts och prioriteringar påbörjats eller genomförts. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Utifrån kulturplanens prioriterade områden har bland annat slöjdhandledarfortbildning genomförts i syfte att få fler barn att slöjda, slöjdklubbar har startat med utbildade slöjdklubbshandledare. Genom projektet Craft International samt slöjd och konsthantverksrundan Kul Tur Jämtland Härjedalen Öppna Ateljéer och verkstäder, har besöksmål inom hantverksnäringarna stärkts. Synliggörande av utövare inom slöjd och hantverk sker genom webbguiden jamtform.se. Verksamheten har utvecklat slöjdpedagogik med möjlighet för barn och unga att vara kreativt skapande genom slöjd. Verksamheten har även arbetat för att stärka yrkesrollerna inom slöjdområdet. Särskilda perspektiv Från Jämtlands uppföljning framgår att barn- och ungdomsperspektivet beaktas inom alla områden. Länsmuseet Jamtli prövar nya museipedagogiska metoder inom ramen för Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik. Regionen driver Regionalt Kulturforum som är länets operativa samverkansorgan för de regionala kulturverksamheterna med särskilt fokus på barn och unga. Jämtland har en dansstrategi för barn och unga och den regionala scenkonstinstitutionen Estrad Norr prioriterar verksamhet för barn och unga, där merparten av föreställningarna vänder sig till denna målgrupp. Jämtland skriver i sin uppföljning att insatser för ökad tillgänglighet har inletts och integrerats i verksamheterna" och att frågan har tagits upp i "samråd, seminarier, fortbildning och 66

67 dialoger". Samtliga verksamheter utvecklar 2013 handlingsplaner för ökad tillgänglighet. Regionen skriver i uppföljningen att jämställdhetsperspektivet har integrerats på ett bra sätt i samtliga regionala kulturverksamheter. I uppföljningen nämns att regionen arbetat aktivt under året med att nå målet att öka andelen artister som är kvinnor i utbudet till skolan till minst 40 procent. Internationell verksamhet förekommer framför allt inom museiområdet. Inom musik- och dansområdet har utbyten och turnéverksamhet genomförts. Projekt bedrivs inom EU-programmet Interreg. Interkulturellt arbete bedrivs främst inom museiområdet och till viss del inom de regionala enskilda arkiven. Tillsammans med Västernorrland arrangerar regionen ett årligt kulturting vars fokus ligger på mångfalds- och mångkulturbegreppet och behandlar delaktighet och kultur för alla med koppling till kulturarv och kulturmiljöer. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Jämtland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 74% 59% 85% 65% 76% 60% Dans varav 0-18 år 84% 71% 68% 70% 77% 70% Musik varav 0-18 år % 38% 65% 100% 48% 67% Museer varav 0-18 år 0% 26% 35% 12% 35% 21% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 83% 86% - - 0% 0% 53% 33% 63% 46% Arkiv varav 0-18 år % 61% 74% 61% Film varav 0-18 år 22% 29% 5% 51% 6% 42% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 27% 3% 26% 2% Totalt varav 0-18 år 73% 66% 38% 38% 0% 25% 38% 41% 40% 34% Som framgår av tabell 1 har det redovisats nio museiutställningar för Jämtland med ett högt besöksantal på sammanlagt Det har också redovisats programaktiviteter med ett deltagarantal på Antalet publik på konserter, , är också det relativt högt. Det höga antalet deltagare per tusen invånare för musikprogramaktiviteterna och de höga andelarna i åldersgruppen 0 18 år beror på att det redovisats många deltagare i aktiviteter som varit kopplade till skolkonserter. Arkivverksamheten uppvisar många programaktiviteter med många deltagare, 119 respektive Mycket av denna verksamhet är arkivpedagogisk och riktad till skolelever i grundskola och gymnasium. 67

68 Personal och ekonomi Tabell 2 Jämtland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 150,6 88,9 52,8 36,2 59,3% 40,7% Tillsvidareanställda ,3% 34,7% Visstidsanställda ,1% 56,9% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,4% 55,6% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 65,3 respektive 43,1 procent. För antalet årsarbetskrafter totalt som bygger på både tillsvidare- och visstidsanställda utgörs andelen kvinnor av 59,3 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män något högre än andelen kvinnor. Jämtland har en stor andel övrig personal för vilka i princip alla årsarbetskrafter återfinns hos Jämtlands läns museum. Figur 1 Jämtland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 70 procent av alla årsarbetskrafter. För den könsuppdelade personalen utgör andelen kvinnor inom museiområdet 62 procent. Inom teater-, dans- och musikområdet är könsfördelningen jämn för teaterverksamheten medan musikverksamheten redovisar en andel årsarbetskrafter för män på 63 procent. Inom biblioteks-, konst- och kulturfrämjande- och arkivverksamheterna redovisas i princip inga årsarbetskrafter för män. Enligt Jämtlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 23 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 34 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 67 procent av verksamheternas intäkter. Sponsringsintäkterna är små. Filmverksamheten redovisar kronor i EU-medel. 68

69 Tabell 3 Jämtland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Jämtlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 30 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musikverksamheten, 59 procent, medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 19 procent. Museiverksamheten redovisar (exkl. EU-medel) den lägsta graden av offentlig finansiering, 54 procent. Figur 2 Jämtland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 60 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 31 procent och lokalkostnaderna 7 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. 69

70 Figur 3 Jämtland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Jämtland anslöts till modellen Tabell 4 Jämtland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,0% Museer ,0% ,2% ,9% Bibliotek ,0% ,7% Konst- och kulturfr ,1% ,0% Arkiv ,4% ,8% ,0% Film ,7% ,2% ,0% Hemslöjd ,4% ,5% Totalt ,1% ,9% ,2% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,1 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 3,9 procent. Det regionala bidraget till arkivverksamhet ökade med 88,8 procent mellan 2010 och 2012, vilket beror på att Kommunförbundets anslag för arkivverksamhet övergick till Regionförbundets samlade anslag från och med Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sex projekt bidrag med sammanlagt 2,140 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Föreningsarkivet i Jämtlands län; Fånga rörelsen i samtiden för framtiden - Regionförbundet Jämtlands län; Konst LAB för unga - Regionförbundet Jämtlands län; Dans på små scener - Stiftelsen Jamtli; Skolan och museerna - Stiftelsen Jamtli; Postmodern konstpedagogik och klassiska konstsamlingar - Riksteatern Jämtland/Härjedalen; Levande lokala kulturhus arrangören i centrum. 70

71 Jönköping Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 13 Befolkningstäthet: 32,4 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 22,1 % (riket 21,2) Medelålder: 41,5 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 267 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 269 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 15,6% 51,9% 31,2% 1,3% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Landstinget i Jönköpings län kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående nio regionala kulturverksamheter som samtliga har sitt kommunsäte i Jönköpings kommun. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Smålands Musik o teater Regional museiverksamhet Jönköpings läns museum Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket Jönköping Konst- och kulturfrämjande verksamhet Bild och form Riksteatern Jönköpings län Danskonsulentverksamhet Regional enskild arkivverksamhet Jönköpings läns folkrörelsearkiv Filmkulturell verksamhet Film Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjd KOMMUNSÄTE Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Jönköping Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Ambitionen att utveckla det nybyggda kulturhuset Spira till en nod för scenkonst med en stark 71

72 identitet bedöms ha lyckats. Arbetet med att skapa ett barn- och ungdomscentrum för scenkonst i länet pågår. SMoT har anställt en konstnärlig danskoordinator på heltid för att stärka dansen inom verksamheten. Samarbete har påbörjats med Cullbergbaletten kring verksamhet som ska rikta sig till en ung publik. För musikområdet har det nyöppnade Kulturhuset Spira utvecklats till ett centrum inom alla genrer, och där det ges plats till unga och nyskapande ensembler att experimentera. Satsningar på nyskriven musik för barn och unga har gjorts under året. Länsövergripande samarbeten har skett med bland annat Jönköpings Sinfonietta. I arbetet med finansiering från det privata näringslivet har SMoT under 2012 utarbetat ett sponsorsprogram. Regional museiverksamhet Länsmuseet har under året varit stängt för renovering. Det mål om delaktighet som satts upp har utvecklats inom projektet 100xKulturarv. Målet att utveckla länsmuseet som kulturarvsnod har skett genom ett strategiskt arbete gentemot kommunala museer, konsthallar och civila organisationer som skolan och föreningsliv. Ett inventeringsarbete har påbörjats för att se vilka samverkansmöjligheter det finns inom det pedagogiska fältet. Länsmuseet har ett kompetensutvecklingsprogram som bland annat inbegriper Kulturparken i Småland. Man utvecklar och professionaliserar museets processer och arbetar för att utveckla kommunikation och interaktion. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket har arbetat med att uppfölja kulturplanens mål som bl.a. innebär att stärka biblioteksplanearbetet i länet, utveckla samverkan med olika professioner till förmån för ungas språkutveckling, samt att i samarbete med folkbildningen stödja utveckling mot digital delaktighet. Under året har olika former för kompetensutveckling med fokus på digital kompetens genomförts. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Inom bildkonstområdet har bland annat byggts ett nätverk, bild- och formområdets regionala strukturer och aktörer har synliggjorts, samverkan mellan de fria aktörerna, institutionerna och kommunerna har stimulerats. Utvecklingsarbete pågår tillsammans med Regionförbundet södra Småland och Landstinget Kronoberg för att effektivisera arbetet med hur man ska kvalitetssäkra arbetet med 1-procentregeln med syfte att ta fram riktlinjer för tillämpning. Man samarbetar även gällande tillämpning av MU-avtalet och har inlett en dialog med Jönköpings läns museum och Jönköpings kommun för att skapa en grund till en gemensam plattform för samtidskonst i länet. Det internationella och konstpedagogiska utvecklingsarbetet på Vandalorum är viktigt inom området. Regional enskild arkivverksamhet Under året har arkivet startat ett samarbete med Folkuniversitetet och haft studiecirkelverksamhet. Ett särskilt fokus har varit ungdomsmusik där musiker och grupper intervjuats och även lämnat in material. Under året gjordes en mindre inventering av invandrarföreningar i länet. Arkivet har också producerat en utställning om länets idrottsrörelse. Personalen har fått kompetensutveckling inom flera områden. 72

73 Filmkulturell verksamhet Strukturerna stärks genom dialogsamtal och möten. Avgörande för filmens utveckling i länet är att ge goda förutsättningar för barn och unga att få tillgång till teknik och teknisk kompetens samt en fullt utvecklad filmpedagogisk verksamhet i hela länet. Filmprojektet har drivits på skolor i sju av länets kommuner. Utvecklade samarbeten pågår med två kulturskolor. Ett tiotal lärare har utbildats i digital teknik. Hemslöjdsfrämjande verksamhet I Hemslöjdens Hus har man valt att exponera en slöjdare eller en grupp månadsvis för att skapa förståelse för tekniker och material. Hemslöjden har medverkat i Smålands Kulturfestival och projektet RMX-master på Dreamhack. Man har också fått kompetensutveckling inom Cross-media med inriktning på barns och ungdomars kulturvanor. Särskilda perspektiv Utifrån regionens uppföljning är det svårt att avläsa hur arbetet med de särskilda perspektiven har fortgått under De särskilda perspektiven har ingen framträdande plats i uppföljningen. Arbetet med internationell verksamhet består främst av utbyten och gästspel samt studieresor. Med visst undantag för konstområdet samt kulturfrämjande verksamhet så är det internationella perspektivet svagt beskrivet i uppföljningen. Tillgänglighetsarbete bedrivs framför allt hos enskilda verksamheter och då enligt uppföljningen inom musei- och filmkulturell verksamhet. Regionen lyfter i uppföljningen fram flera genomförda jämställdhetsprojekt inom ett flertal konst- och kulturområden. En regional strategi för arbetet med barns och ungas rätt till kultur är under framtagande. Vad gäller det interkulturella perspektivet framgår av uppföljningen att enskilda insatser görs inom museiområdet. 73

74 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Jönköping. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 28% 19% % 19% Dans varav 0-18 år 82% 22% % 22% Musik varav 0-18 år 58% 58% 14% 10% 15% 12% 31% 23% Museer varav 0-18 år 0% - 0% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 27% 34% - - 0% 0% 0% 0% 16% 26% Arkiv varav 0-18 år 0% 17% 20% 7% 18% 11% Film varav 0-18 år % 69% 89% 69% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 35% 23% 31% 1% Totalt varav 0-18 år 38% 31% 14% 10% - 1% 19% 18% 27% 19% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 71 dansföreställningar för Jönköping med ett relativt högt publikantal på sammanlagt En stor del av föreställningarna är sprungna ur danssatsningen FUSE. Museiverksamheten uppvisar enligt tabellen noll besök för både de 14 utställningarna och de 103 programaktiviteterna. Detta beror på att Jönköpings läns museum på grund av renoveringsaktiviteter förlade delar av verksamheten i samverkan med länets kommuner och då också missade rutinen med att återkoppla besökssiffror. Därmed går det inte att fastställa hur många som har tagit del av museiverksamheten. 29 Hemslöjdsverksamheten hade utställningsbesök. Personal och ekonomi Tabell 2 Jönköping. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Årsarbetskrafter 178,8 167,0 95,1 71,8 57,0% 43,0% Tillsvidareanställda ,0% 43,0% Visstidsanställda ,6% 47,4% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,6% 84,4% Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. 29 Myndigheten för Kulturanalys anger i sin rapport Museer 2012 ett besöksantal på På grund av definitionsmässiga skillnader är det inte säkert att detta antal motsvarar det antal som skulle ha rapporterats inom ramen för kultursamverkansmodellen. 74

75 För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 57,0 respektive 52,6 procent och för antalet årsarbetskrafter 57,0 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män mycket högre än andelen kvinnor. Figur 1 Jönköping. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med cirka 61 procent av alla årsarbetskrafter. Inom teater-, dans-, musik-, och museiområdena är andelen årsarbetskrafter högre för kvinnor än för män medan den är betydligt högre för kvinnor inom bibilioteksverksamheten som redovisar sju årsarbetskrafter, varav sex för kvinnor. Enligt Jönköpings uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 19 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 24 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 77 procent av verksamheternas intäkter. Det förekom ingen sponsring. Tabell 3 Jönköping. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Jönköpings verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 21 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 21 procent medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 20 procent. Museiverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 60 75

76 procent. Figur 2 Jönköping. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 60 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 17 procent och lokalkostnaderna 19 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Jönköping. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Jönköping anslöts till modellen Tabell 4 Jönköping. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,8% ,3% ,9% Museer ,5% ,4% ,4% Bibliotek ,9% ,2% Konst- och kulturfr ,6% ,6% Arkiv ,4% ,3% ,6% Film ,6% ,6% ,0% Hemslöjd ,8% ,2% Totalt ,5% ,3% ,9% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 0,5 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 45,3 procent. Anledningen till denna stora ökning är att det regionala bidraget till teater, dans och musik ökade med 71,3 76

77 procent. Denna ökning beror på kraftigt ökade kostnader för nya lokaler och medföljande behov av nya tjänster. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande fem projekt bidrag med sammanlagt 3,375 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Landstinget i Jönköpings län; ART TALKS JKPGL. Kunskapsförmedling, samarbete - Landstinget i Jönköpings län; Vandalorum/Konstpedagogiskt centrum - Jönköpings läns museum ; Matrevolten (tidigare Matmanifest) - SMOT, Länsmusiken, Jönköpings Sinfonietta; Satsning på barn och unga vid Länsmusiken - Smålands Musik & Teater; Svenska Scenkonstbiennalen

78 Kalmar Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 12 Befolkningstäthet: 20,9 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 19,6% (riket 21,2) Medelålder: 44 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 257 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 261 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 15,0% 53,2% 30,6% 1,2% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Regionförbundet i Kalmar län kronor. Regionförbundet fördelade dessa medel till nedanstående tio regionala kulturverksamheter som har sina kommunsäten i tre av regionens kommuner. Den filmkulturella verksamheten (genom Reaktor Sydost) är länsöverskridande med bas i Kronoberg (Växjö), projektkontor i Blekinge (Karlskrona) och Kalmar. Verksamheten administreras, enligt överenskommelse mellan regionerna, av Kalmar. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Byteatern Kalmar länsteater Kalmar läns musikstiftelse Regional museiverksamhet Kalmar konstmuseum Kalmar läns museum Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Konst- och kulturfrämjande verksamhet Dans i Sydost Riksteatern Kalmar län Regional enskild arkivverksamhet Kalmar läns Arkivförbund Filmkulturell verksamhet Reaktor Sydost Hemslöjdsfrämjande verksamhet Kalmar läns hemslöjd KOMMUNSÄTE Kalmar Oskarshamn Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Kalmar Oskarshamn Kalmar (Växjö) Nybro 78

79 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Under 2012 påbörjades ett samarbetsprojekt mellan Byteatern Kalmar läns teater och Regionteatern Blekinge Kronoberg. Projektet syftar till att höja den konstnärliga kvaliteten och ge en fördjupad kompetens. Byteatern har under året, förutom ett arbete med en internationell ensemble, samarbetat med Kalmar läns museum, Kalmar konstmuseum och Kalmar läns musikstiftelse kring föreställning, vandringsutställning, föreläsningar och programaktiviteter. För att utveckla kvaliteten på arrangemang och konserter sker en fortlöpande dialog med arrangörerna. Länsmusiken driver projektet Talangcoaching som stödjer unga talanger. Musikstiftelsen har arbetat aktivt för att få till stånd projektet Nationellt nätverk för internationella artister, i vilket de ingår som en av fyra länsmusikorganisationer. Kalmar Läns Musikstiftelse är koordinator i EU-projektet Emerging classical talent in the EU till och med Regional museiverksamhet Regionen redovisar tydligt mål och vilka åtgärder som vidtagits. Samverkansavtal mellan Designarkivet och Arkitekturmuseet har tecknats. Inom museiverksamheterna har det bedrivits kvalitetsutveckling inom flera områden. I samband med att länsmuseet flyttat in i nya magasin har en omfattande digitalisering påbörjats. Kalmar läns museum har en väl etablerad barn- och ungdomsverksamhet och breda internationella kontakter inom det området. Kalmar konstmuseum har ett stort internationellt nätverk och är delaktiga i Art Line-projektet som utnämnts till flaggskeppsprojekt. Regional biblioteksverksamhet För biblioteksverksamheten finns nio specifika mål i kulturplanen, varav biblioteket arbetat med fem under Regionbiblioteket i Kalmar ingick i projektet Futurum.kom, ett treårigt förändrings- och marknadskommunikationsprojekt som drevs av Regionbiblioteket Kalmar län och Länsbibliotek Sydost tillsammans med kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län med stöd av Kulturrådet. Arbetet med att utveckla barns och ungdomars språk sker bland annat genom läsfrämjande insatser inom projektet Barn och Unga. Arbetet med den kompletterande medieförsörjningen har fördjupats inom områdena mångspråk och inköp av speciallitteratur för länets tolv kommunbibliotek. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Den främjande verksamheten bedrivs bland annat av konsulenter inom dans, teater och konst. Inom dansområdet har insatser skett i form av inspirationsdagar, workshops och danskunskapande insatser för dansutövare. Man har även deltagit i olika skolsammanhang. Inom teaterområdet har teaterkonsulenterna inom Riksteatern Kalmar län arbetat med fortbildning av teaterföreningarna och verksamhetsutvecklarna. Teaterkonsulenterna och flera arrangörsföreningar ingår i det regionala kompetensprojektet för event- och evenemangsutveckling. Teaterkonsulenterna arbetar med urvalskriterier genom Spelplanen, ett nationellt verktyg som ska garantera en god kvalitet på utbudet. 79

80 Konstkonsulenten har Kalmar konstmuseum som plattform och verkar i hela Kalmar län med att främja, utveckla och stärka konstområdet genom en uppsökande verksamhet för barn/unga, enskilda konstnärer och konstföreningar. Regional enskild arkivverksamhet För regional enskild arkivverksamhet finns fyra specifika mål i kulturplanen, varav tre har uppfyllts och det fjärde inte påbörjats. Den regionala enskilda arkivverksamheten har arbetat med att förbättra kompetensen i digital hantering, stödja rockarkivet i utvecklingen mot att bli ett besöksmål för svensk rock- och popmusik samt stödja arkiven att bli en resurs för forskning. En tydligare profilering av verksamheten har påbörjats genom förbättrad information och en aktiv hemsida. Kalmar läns Arkivförbund har arbetat utåtriktat med till exempel informationsträffar, både om arkivförbundet i sig och om hur man arkiverar. Filmkulturell verksamhet Reaktor Sydost är regionalt resurscentrum för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Verksamheten är inriktad mot film i skolan, stöd till filmskapare, film och publik samt ung kommunikation vilken innefattar innehåll, teknik och dynamik i berättandet genom nya medier. Efterfrågan från skolan om att berätta med film har växt explosionsartat. Ett centrum kring barnfilm byggs upp i Astrid Lindgrens hembygd. Hemslöjdsfrämjande verksamhet För främjande av hemslöjd finns fyra specifika mål i kulturplanen, varav två har uppfyllts. Hemslöjdsverksamheten har arbetat med att öka tillgängligheten till och utövandet av hemslöjd för barn och unga samt att utveckla fler mötesplatser i länet kring hemslöjd. Man har även genomfört slöjdklubbar och haft särskilt fokus på kvalitetsutvecklande insatser. Särskilda perspektiv Region Kalmar bedriver utvecklingsarbete för att stärka barn- och ungdomskulturen, främst genom samverkan mellan kultur och skola i projektet Skola & kultur samt Create Learn. Den regionala utvecklingsstrategin innehåller mål för att öka tillgängligheten till kultur för barn och unga och säkerställa hög delaktighet för målgruppen. Utifrån uppföljningen framgår det att Region Kalmar bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete. Kalmar uppger att ambitionen är att regionens kulturorganisationer ska ha egna policys eller planer för jämställdhet och tillgänglighet under Regionen ska också förändra statistikinsamlingen och i framtiden samla in könsuppdelad statistik i nästa Kultur- och fritidsmedelsrapport. Det internationella arbetet bedrivs framför allt inom musei- och musikområdet. Den filmkulturella verksamheten arbetar aktivt med omvärldsbevakning. I uppföljningen hänvisar Kalmar till strategin Alla ska med för arbetet med det interkulturella. 80

81 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Kalmar. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 19% 28% 87% 56% 52% 34% Dans varav 0-18 år Musik varav 0-18 år % 59% 100% 100% 74% 61% Museer varav 0-18 år 9% 31% 13% 36% 13% 33% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 89% 89% % 36% 87% 87% Arkiv varav 0-18 år - - 0% 0% 0% 0% Film varav 0-18 år 0% 21% 44% 68% 17% 33% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 13% 30% 13% 26% 13% Totalt varav 0-18 år 55% 63% 73% 59% 8% 30% 19% 38% 33% 39% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 67 filmföreställningar för Kalmar med ett relativt högt publikantal på sammanlagt En stor del av föreställningarna har visats under festivalen Film i Glasriket där Reaktor Sydost verkat i ledningen och spelat en avgörande roll för festivalens genomförande. Museiverksamheten uppvisar många programaktiviteter, med ett högt antal deltagande, Programaktiviteterna utgörs till stor del av guidningar och visningar men också en del föreläsningar och program. Personal och ekonomi Tabell 2 Kalmar. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. Totalt exkl. övrig personal övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Årsarbetskrafter 163,0 126,3 75,8 50,5 60,0% 40,0% Tillsvidareanställda ,6% 40,4% Visstidsanställda ,3% 55,7% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,0% 75,0% Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 59,6 respektive 44,3 procent och för antalet årsarbetskrafter 60,0 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män mycket högre än andelen kvinnor. 81

82 Figur 1 Kalmar. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 62 procent av alla årsarbetskrafter. För den könsuppdelade personalen utgör andelen kvinnor inom museiområdet 62 procent. För teater-, dans- och musikområdet är könsfördelningen totalt sett ganska jämn. Inom området redovisas för teaterverksamheten totalt 20,1 årsarbetskrafter, varav 12,8 för kvinnor, för musikverksamheten totalt 24 årsarbetskrafter, varav 10 för kvinnor. Kalmar redovisar filmverksamheten även för Blekinge och Kronoberg. Den enda årsarbetskraften för Dans i Sydost redovisas av Blekinge. Enligt Kalmars uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 23 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 38 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 60 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. Sponsringsintäkterna är små. Biblioteksverksamheten redovisar kronor i EU-medel. Tabell 3 Kalmar. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Det ska noteras att Kalmar redovisar Blekinges och Kronobergs verksamhetsbidrag till filmverksamheten medan Kalmars bidrag till Dans i Sydost redovisas av Blekinge. Enligt figur 2 nedan finansieras den för Kalmar redovisade verksamheten inom kultursamverkansmodellen till 23 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 43 procent medan museiverksamheten redovisar en 82 Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt

83 andel statlig finansiering på 13 procent. Museiverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 44 procent. Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad, så väl för museer som för totalt. Figur 2 Kalmar. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 59 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 25 procent och lokalkostnaderna 13 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Kalmar. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Kalmar anslöts till modellen

84 Tabell 4 Kalmar. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,3% ,4% Museer ,2% ,5% ,0% Bibliotek ,9% ,6% Konst- och kulturfr ,5% ,0% ,4% Arkiv ,4% ,1% ,4% Film ,6% ,7% ,8% Hemslöjd ,8% ,4% ,1% Totalt ,8% ,2% ,1% För de verksamheter Kalmar redovisar minskade den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 med 1,8 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt minskade motsvarande regionala bidrag med 0,2 procent. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande fem projekt bidrag med sammanlagt 1,205 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Kalmar Konstmuseum; KultDel för ökad kulturell tillgänglighet - Kalmar Konstmuseum; Nationell arkiv- och forskningssamverkan inom design, konsthantverk, arkitektur - The Glass factory/emmaboda kommun; Glaspedagogik - Kalmar läns museum; Förstudie, Tillämpat kulturarv, Universitet och länsmuseum för regional utveckling - Kalmar läns museum; Förstudie nationellt samverkansprojekt hembygdsrörelse och regionala museer. 30 Observera att Kalmar även redovisar Blekinges och Kronobergs olika bidrag till Reaktor Sydost medan Kalmars bidrag till Dans i Sydost redovisas av Blekinge. 84

85 Kronoberg Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 8 Befolkningstäthet: 22 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,4% (riket 21,2) Medelålder: 41,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 262 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 265 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 14,2% 49,9% 34,2% 1,8% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Kronobergs läns landsting kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till tio regionala verksamheter. Dessa hade sina kommunsäten i två av länets kommuner. Den filmkulturella verksamheten (genom Reaktor Sydost) är länsöverskridande med verksamhetens centrum i Kronoberg (Växjö), projektkontor i Blekinge (Karlskrona) och Kalmar. Verksamheten administreras av Kalmar enligt överenskommelse mellan regionerna. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Cirkus i glasriket Musik i Syd Regionteatern Blekinge Kronoberg Regional museiverksamhet Kulturparken Småland Ljungbergmuseet Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket Sydost (personal och ekonomi redovisas av Blekinge) Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern Kronobergs län Dans i Sydost (personal och ekonomi redovisas av Blekinge) Regional enskild arkivverksamhet Kulturparken Småland Filmkulturell verksamhet Reaktor Sydost (administreras av Kalmar) Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjd i Kronobergs län KOMMUNSÄTE Växjö (Braås) Växjö Växjö Växjö Ljungby Växjö Växjö Växjö Växjö Växjö 85

86 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Regionteatern Blekinge Kronobergs verksamhet har utgått från de övergripande målen om medborgarperspektivet i kulturplanen. Produktionssamverkan har gjort att Regionteatern kunnat öka och bredda sitt utbud genom samproduktioner med Riksteatern och Byteatern Kalmar. Produktionssamverkan har också gett möjlighet att erbjuda fler kulturskapare uppdrag. Ett treårigt stöd har givits till projektet Cirkus i Glasriket i syfte att främja konstnärlig förnyelse kring nycirkus, musik, dans och glaskonst mellan Verksamheten arbetar med att utveckla Glasrikets kulturarv med en samtida konstnärlig inriktning och riktar sig till en bred åldersgrupp med fokus på barn och unga. I samarbete mellan Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge genomförs utvecklingsprojektet Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten Regionteatern Blekinge Kronoberg utformar och samordnar insatserna i samarbete med Dans i Sydost. Syftet med projektet är att stärka danskonstens position i länet genom ett mobilt scenkonstteam. Arbetet har hittills inneburit att fler barn och unga har fått skapa dans och rörelse under skoltid. Projektet har också bidragit till verksamhetens konstnärliga kompetensutveckling. Musik i Syd utför ett regionalt uppdrag för Kronobergs län, och arbetar enligt deras kulturplan. Ambitionen att utöka omfattningen på konsertutbudet och andra projekt i södra Sverige har hög prioritet. Under 2012 anställdes ny barn- och ungdomsproducent på Musik i Syds kontor i Växjö för att förstärka och utveckla denna verksamhet i Kronoberg. Musik i Syd arbetar med att stärka arrangörsledet med avseende på att öka tillgängligheten till kultur för barn och unga. Kronobergs län gör försök att pröva modellen med crowdfunding och crowdsourcing on-line för att möjliggöra mikrofinansiering av idéer hos målgrupper som inte gagnas av den konventionella stödstrukturen, inom bland annat musikområdet. Regional museiverksamhet De utvecklingsområden regionen pekat ut i kulturplanen har påbörjats. Regionförbundet arbetar med strategiska insatser för bild- och formkonstområdet och för att skapa ett Kulturarvscentrum. Kulturparken i Småland arbetar strategisk med kvalitetsfrågorna i verksamheten, bland annat genom utveckling av nya arbetsmetoder utifrån ett deltagarperspektiv. Man stärker bild- och formområdet och utvecklar förutsättningarna för ett mer strategiskt nyttjande av kulturarvet. Inom museiområdet pågår det ESF-finansierade kompetensutvecklingsprojektet Kultur, strategi, framtid, som syftar till att rusta all personal och organisation för verksamhetens delvis nya inriktning mot ökat deltagarperspektiv och förbättrad tillgänglighet. Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sydost har under 2012 arbetat utifrån sitt ordinarie uppdrag med utmaningar gällande kommunbibliotekens verksamhetsutveckling samt utifrån de utvecklingsområden som finns beskrivna i regionens kulturplan. Kompetensutveckling rörande digital delaktighet har prioriterats, och genom projektet Futurum.kom har barns och ungas tillgänglighet till kultur ökat. Detta var ett treårigt förändrings- och marknadskommunikationsprojekt som drevs av Regionbiblioteket Kalmar län och Länsbibliotek Sydost tillsammans med kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län med stöd av Kulturrådet. Syftet var att skapa bilden av biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. 86

87 Konst- och kulturfrämjande Riksteatern Kronoberg har i enlighet med kulturplanens prioriteringar under 2012 genomfört ett antal insatser för att öka tillgängligheten till kultur och för att stärka arrangörsledet. Arbetet påbörjades med formulering av en vision och strategi för bild- och formområdet för att öka samordningen. å Kulturparken Småland skapades ett öppet utställningsrum för oetablerade konst- och kulturaktörer. Ljungbergmuseet har fått ett regionalt uppdrag inom bildkonstområdet. Inom Dans i Sydost har insatser gjorts för att utveckla verksamhetens kvalitet, bland annat genom kompetensutveckling som Samarbetsrådet för de regionala danskonsulentverksamheterna och Dansnät Sverige genomfört. Regional enskild arkivverksamhet Kulturparken Småland, som Kronobergsarkivet är en del i, har under 2012 bedrivit kulturhistorisk verksamhet samt utställningsverksamhet i linje med bolagets uppdrag. Ett förberedelsearbete samt metodutvecklingsprojekt kring Kulturarvscentrum Småland har inletts, inklusive öppna magasin och möjligheterna att arbeta med en öppen konserveringsverkstad. Filmkulturell verksamhet Reaktor Sydost har som regionalt filmresurscentrum i Sydostlänen arbetat med flera av de prioriterade insatserna i den regionala kulturplanen för Kronoberg. För att öka tillgängligheten för barn och unga arbetar Reaktor direkt med unga genom individuella möten och större samlingar. Filmkonsulenterna stödjer också civilsamhället, fritidsgårdar och skola i deras arbete med ungas filmskapande. Reaktors stöd i form av dramaturgi, teknik och pengar leder till att fler får möjlighet att uttrycka sig genom filmen. Att stärka arrangörsledet har för Reaktor bland annat inneburit arbete med Film i Glasriket en filmfestival i glasrikets fyra kommuner. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdkonsulenterna har under året prioriterat tre av de fem utvecklingsområden som finns under hemslöjdsfrämjande verksamhet i den regionala kulturplanen. För att öka tillgängligheten till kultur för barn och unga har hemslöjden samarbetat i projekt tillsammans med Regionteatern Blekinge Kronoberg. Projektet har genomförts med stöd av regionförbundet och samarbetet har bland annat resulterat i genomförandet av en föreställning med gestaltning och skapande. För att utveckla metoder kring deltagarkultur har hemslöjden under 2012 samarbetat med huvudbiblioteken i länets kommuner och visat utställningen Hållbar utveckling i hemslöjd. Under utställningsperioden har slöjdkvällar genomförts vilket slagit väl ut. Under flera år har hemslöjden samarbetat med ALMI-företagspartner i Kronoberg för att stärka strukturerna för kulturella och kreativa näringar. Särskilda perspektiv Av Kronobergs kulturplan och uppföljning framgår att regionen bedriver ett strategiskt arbete med att integrera barn- och ungdomsperspektivet både övergripande och på områdes- samt på verksamhetsnivå. Regionen styr genom prioriteringar i kulturplanen samt genom uppdrag till 87

88 institutionerna. Av uppföljningen framgår det att regionen arbetar för att öka och sprida utbudet samt att utveckla dialogen med arrangörer och publik. Kronoberg skriver i uppföljningen att arbete för att utöka tillgängligheten har skett i både projekt och i ordinarie verksamhet och de ger flera exempel. Bland annat inleddes 2012 ett arbete för att utveckla likvärdiga förutsättningar för transport till och från kulturaktiviteter under skoltid tillsammans med Länstrafiken Kronoberg och Teater Kronobergs hemsida är anpassad efter certifierade riktlinjer för tillgänglighet. Region Kronoberg redovisar att jämställdhetsarbete eller särskilda jämställdhetsprojekt existerar inom samtliga kulturområden och att 4R-metoden 31 ska införas i uppdrags- och projekthantering under Däremot har regionen ännu inte någon samlad könsuppdelad statistik, men arbete pågår. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Kronoberg. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Inom arbetet med att integrera interkulturellt perspektiv framhåller regionen att teater- och museiverksamheterna har långsiktiga projekt som syftar till att öka mångfalden utifrån ett deltagarperspektiv. Inom biblioteksverksamheten beskrivs verksamheten utifrån ett låntagarperspektiv. Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 64% 64% 64% 53% 64% 62% Dans varav 0-18 år 100% 100% % 100% Musik varav 0-18 år % 35% % 35% Museer varav 0-18 år 0% 0% 80% 70% 78% 41% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 100% 100% % 11% 95% 99% Arkiv varav 0-18 år - - 0% 0% - - Film varav 0-18 år 0% 18% 56% 93% 10% 25% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 54% 21% 51% 1% Totalt varav 0-18 år 63% 68% 45% 35% 0% 0% 72% 59% 64% 35% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 72 filmföreställningar för Kronoberg med ett publikantal på sammanlagt En stor del av föreställningarna har visats under festivalen Film i Glasriket där Reaktor Sydost verkat i ledningen och spelat en avgörande roll för festivalens genomförande. För museiverksamheten saknas besökssiffror för Kulturparken Smålands 16 utställningar. Därmed går det inte att fastställa hur många som har tagit del av 31 Genom 4R-metoden kartläggs och analyseras en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv utifrån: Representation, Resurser, Realia och Realisera. 88

89 museiverksamheten. 32 Hemslöjdsverksamheten uppvisar många utställningsbesökare, Personal och ekonomi Tabell 2 Kronoberg. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. Totalt exkl. övrig personal övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa redovisning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 108,0 92,2 42,1 50,0 45,7% 54,3% Tillsvidareanställda ,1% 56,9% Visstidsanställda ,7% 40,3% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,0% 48,0% Enligt den verksamhet Kronoberg redovisar står kvinnor för 45,7 procent av antalet årsarbetskrafter. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är könsfördelningen ganska jämn. Figur 1 Kronoberg. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Enligt Kronobergs uppföljning är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 50 procent av alla årsarbetskrafter. Det ska dock noteras att personaluppgifter för musei- och arkivverksamheten samredovisats av Kulturparken Småland. Kronoberg ger bidrag till Musik i Syd samtidigt som Skåne redovisar samtliga personaluppgifter för organisationen. Kronoberg redovisar dock samtliga personaluppgifter för Regionteatern Blekinge Kronoberg som även Blekinge är med och finansierar. Personaluppgifter för biblioteksverksamhet och filmverksamhet redovisas av Blekinge respektive Kalmar. För den 32 Myndigheten för Kulturanalys anger i sin rapport Museer 2012 ett besöksantal på På grund av definitionsmässiga skillnader är det inte säkert att detta antal motsvarar det antal som skulle ha rapporterats inom ramen för kultursamverkansmodellen. 89

90 konst- och kulturfrämjande verksamheten redovisar Riksteatern i Kronoberg ingen årsarbetskraft och den enda årsarbetskraften för Dans i Sydost redovisas av Blekinge. Även när det gäller de ekonomiska uppgifter Kulturparken Småland lämnar för Kronobergs räkning redovisas arkivverksamheten tillsammans med museiverksamheten, se tabell 3 nedan och skillnaden mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Kronobergs uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 35 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 43 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 80 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. Sponsringsintäkterna är små. Inom museiområdet har Kulturparken Småland redovisat kronor i EU-medel. Tabell 3 Kronoberg. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv 436 Film Hemslöjd Totalt Totalt Kronoberg redovisar Blekinges verksamhetsbidrag till Regionteatern Blekinge Kronoberg och Kronobergs bidrag till filmverksamheten redovisas av Kalmar och uppgifterna för biblioteksverksamheten redovisas av Blekinge. Enligt figur 2 nedan finansieras den för Kronoberg redovisade verksamheten inom kultursamverkansmodellen till 36 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 46 procent medan museiverksamheten (inkl. arkiv), som redovisar lägst andel statlig finansiering, finansieras till 21 procent av statliga medel. Museiverksamheten redovisar också den lägsta graden av offentlig finansiering, 61 procent (exkl. EU-medel). Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad, så väl för museer som för totalt. 90

91 Figur 2 Kronoberg. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 67 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 20 procent och lokalkostnaderna 8 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Kronoberg. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Kronoberg anslöts till modellen Tabell 4 Kronoberg. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,2% ,5% ,6% Museer ,6% ,4% ,6% Bibliotek Konst- och kulturfr ,8% ,0% Arkiv Film Hemslöjd ,8% ,0% Totalt ,1% ,2% ,3% 91

92 För de verksamheter Kronoberg redovisar minskade den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 med 1,1 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade motsvarande regionala bidrag med 2,2 procent. Det kommunala bidraget till museer ökade med 55,6 procent i fasta priser mellan 2010 och Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sex projekt bidrag med sammanlagt 1,340 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Regionförbundet södra Småland; Kronoberg utvecklar konstområdet - Regionförbundet södra Småland; Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonstområdet - Kulturparken Småland AB; Samlingar i tiden - Regionförbundet södra Småland; Kronoberg utvecklar Kulturarvscentrum Småland - Musik i Syd; Musikmenageriet. Utveckling av arrangörsskap och nya scener - AB Regionteatern Blekinge Kronoberg; Araby Community Art. Skapa vital mötesplats i en stadsdel. 33 Observera att Kronoberg även redovisar Blekinges olika bidrag till Regionteatern medan Kronobergs bidrag till Dans i Sydost och Länsbiblioteket Sydost redovisas av Blekinge. Kronobergs bidrag till Reaktor Sydost redovisas av Kalmar. 92

93 Norrbotten Folkmängd 2012: Yta: ,85 km 2 Antal kommuner: 14 Befolkningstäthet: 2,5 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 19,5% (riket 21,2) Medelålder: 43,5 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 272 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 273 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 10,5% 55,9% 32,5% 1,1% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Norrbottens läns landsting kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående elva regionala kulturverksamheter som hade sina kommunsäten i två av regionens kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Dans i Nord Norrbottensteatern Norrbottensmusiken Regional museiverksamhet Norrbottens museum/ Norrbottens läns landsting Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek/ Norrbottens läns landsting Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konstkonsulent/ Norrbottens läns landsting Danskonsulent/ Piteå kommun Riksteatern Norrbotten Regional arkivverksamhet Norrbottens föreningsarkiv Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Regionalt resurscentrum Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulenter KOMMUNSÄTE Piteå Luleå Luleå Luleå Luleå Luleå Piteå Luleå Luleå Luleå Luleå 93

94 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Norrbottensteatern har under 2012 arbetat mot att uppfylla kulturplanens mål gällande hållbara lösningar för scenkonstens turnéverksamhet inom länet och de fyra nordligaste länsteatrarnas turnéer utanför de egna länen. Teatern har under 2012 haft verksamhet i länets samtliga kommuner samt bland annat utvecklat samarbetet med giron sami theater, Tornedalsteatern och Riksteaterns Tyst teater genom en flerspråkig produktion som hade de nationella minoriteterna i Norrbotten som utgångspunkt. Vidare har Norrbottensteatern arbetat med barn och unga i form av LÄNK-projektet, Ung Scen Norr samt haft förberedelser inför Luleå Barn- och Ungdomsteaterfestival (LUBU), maj Samarbetet med LKAB har möjliggjort att barn och unga i Malmfälten fått se professionell teater i betydligt högre grad än tidigare. Dans i Nord har haft verksamhet i 12 av länets 14 kommuner. Dans är ett prioriterat konstområde i Norrbotten och har under 2012 fått ökade ekonomiska resurser från Norrbottens läns landsting och Piteå kommun. Under året presenterades också en dansutredning/kartläggning om dansutveckling. Projektet Danspoolen, som arbetar med att bredda danskonstnärernas arbetsmarknad, har pågått under På de flesta delar inom musikområdet uppfylls kulturplanens ambitioner. Inom samtliga verksamheter inom den regionala musikverksamheten har målet om konstnärlig förnyelse och utveckling uppnåtts. Genom projekten Kraftcentrum för ny musik och Digital Live Arena (DLA) har teknikutveckling och tillgänglighet skapat nya förutsättningar och möjligheter jämte konstnärlig förnyelse. Regional museiverksamhet Norrbottens museum arbetar för att uppfylla målen om att stärka samverkan mellan museerna med gemensamma nätverksträffar och konferenser samt att genomföra tillfälliga utbyten av föremål och utställningar. Kvaliteten i verksamheten har stärkts bland annat genom ABMFrådets verksamhet (ABMF Arkiv, Bibliotek, Museer och Föreningar) som under året vidareutvecklats som en aktiv samverkansinfrastruktur nätverk för hela länets kulturarv och kulturverksamheter. I regionen finns bland annat Konstmuseet i Norr med länskonstmuseiverksamhet i Kiruna, utställnings- och pedagogisk verksamhet i Havremagasinet i Boden och ett resurscentrum för konst i Luleå. Regional biblioteksverksamhet Den regionala biblioteksverksamheten har arbetat strategiskt under 2012 med att infria kulturplanens mål. Under 2012 slutfördes arbetet med projektet Ett bibliotek som innebär att biblioteken från och med 2013 delar biblioteksdatasystem och katalog för att erbjuda ett gemensamt utbud av böcker och ljudböcker och med möjlighet att låna och återlämna på valfritt bibliotek. Samarbetet och samverkan mellan länsbiblioteket och folkbiblioteken innebar också att en ny verksamhetsstrategi samt interna nyttoeffekter formulerades inom bibliotekssamarbetet. Under hösten 2012 genomfördes kompetensutvecklingsinsatser i projektform för redaktörerna i kommunerna, vilka fortsätter under våren De syftar till att öka kunskapen om barns skrivande, det redaktionella arbetet samt om ny teknik i form av smarta telefoner och läs- och surfplattor. 94

95 Länsbiblioteket har också under 2012 genomfört en kartläggning av litteraturen i Norrbotten samt arbetat med bibblo.se, polarbibblo.se samt norrbottensforfattare.se. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Under 2012 har översyn, samordning och förtydligande av arbetsledarfunktion gällande konsulenterna pågått. Samtliga konsulenter kommer att sitta i gemensamma lokaler. Samtal med Riksteatern har också inletts rörande teaterkonsulenten, inte minst gällande relationen arrangörskap utvecklingen av teaterverksamheten i länet. Regional enskild arkivverksamhet Norrbottens föreningsarkiv arbetar för att upprätta och upprätthålla nätverk och kontakter med andra arkivinstitutioner. Arkivens dag och arkivkvällar med diverse utställningar och föreläsningar har under året anordnats i syfte att upplysa allmänheten om arkivets verksamhet och materialbestånd. Filmkulturell verksamhet Regionalt filmresurscentra har haft verksamhet i länets samtliga 14 kommuner och måluppfyllelsen bedöms som god. En samlad bedömning av måluppfyllelsen inom det pedagogiska området är att Norrbotten på grund av regeringens reformering av gymnasieskolan inte kunnat idka samverkan i den utsträckning som avsågs när mål formulerades. Fokus har riktats uppåt i ålder (Kalix Folkhögskolas filmlinje) samt nedåt i ålder (länets grundskolor). På regional nivå har arbetsinsatserna omorganiserats i syfte att stärka synergierna mellan professionell produktion och barn/ungdomsinsatser. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har arbetat strategiskt för att infria kulturplanens mål och prioriteringar under Hemslöjdskonsulenterna har bedrivit verksamhet i hälften av länets kommuner och huvudsakligt fokus har varit jubileumsåret för hemslöjden. I samarbete med Norrbottens museum, sameslöjdskonsulenterna och länets hemslöjdsförening har omfattande programverksamhet genomförts. Vad gäller näringsprojekt har konsulenterna drivit projektet Slöjd, konshantverk och besöksnäring i samklang under perioden Barns och ungas skapande med slöjd som uttrycksmedel har möjliggjorts genom slöjdverksamhet på olika platser i länet i samarbete med Norrbottens museum och Norrbottens läns Hemslöjdsförening. Särskilda perspektiv Norrbottens uppföljning har tydlig koppling till de uppsatta målen för barn- och ungdomsverksamheten i kulturplanen. Från uppföljningen framgår att flera enskilda initiativ har genomförts under året och att verksamhet för barn och unga är prioriterad. Regionen arbetar strategiskt avseende nationella minoriteter med ett tydligt medskaparperspektiv samt lyfter i den kvalitativa uppföljningen fram initiativ där institutioner öppnas upp för en bredare krets. Förbättringsarbete redovisas för personer med funktionshinder vid institutioner, utbildningar och andra tillgänglighetsåtgärder i de flesta verksamheter som ingår i kultursamverkansmodellen. 95

96 I den reviderade kulturplanen framgår att i stort sett alla konst- och kulturområden har jämställdhetsmål och från uppföljningen framgår att Norrbotten under 2012 arbetat med jämställdhet på olika sätt inom de flesta verksamheter. Internationellt samarbete med grannländer pågår inom flera områden (teater, dans, musik, museum, film, hemslöjd, konst- och kulturfrämjande verksamhet). Musikområdet har ett särskilt starkt internationellt arbete och inom film- och dansområdet bedrivs projekt inom EUprogrammet Interreg. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Norrbotten. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 40% 30% 3% 3% 31% 27% Dans varav 0-18 år 33% 35% 95% 93% 85% 66% Musik varav 0-18 år 0% 10% 72% 58% 67% 67% 71% 57% Museer varav 0-18 år 16% 23% 60% 64% 56% 27% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 71% 65% - - 0% 0% 73% 76% 72% 62% Arkiv varav 0-18 år - - 4% 4% 4% 4% Film varav 0-18 år Hemslöjd varav 0-18 år 0% 9% 30% 12% 28% 9% Totalt varav 0-18 år 47% 37% 72% 58% 13% 16% 57% 48% 56% 29% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 315 teaterföreställningar för Norrbotten med ett publikantal på sammanlagt , varav 30 procent var 0 18 år gamla. Hemslöjdsverksamheten har för jubileumsåret 2012 redovisat fem välbesökta utställningar med sammanlagt besök, varav 9 procent utgjordes av unga 0 18 år. 96

97 Personal och ekonomi Tabell 2 Norrbotten. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 157,0 149,7 77,7 72,0 51,9% 48,1% Tillsvidareanställda ,7% 49,3% Visstidsanställda ,8% 47,2% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,4% 68,6% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är könsfördelningen totalt sett ganska jämn medan andelen män är högre för anlitade personer med F- eller FA-skattsedel. Figur 1 Norrbotten. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med cirka 57 procent av alla årsarbetskrafter. Inom området är könsfördelningen totalt sett ganska jämn medan det finns könsskillnader mellan teater- och musikverksamheterna. Norrbottensteatern redovisar totalt 52,0 årsarbetskrafter varav flest för kvinnor, 30,0 stycken. Norrbottensmusiken redovisar totalt 33,6 årsarbetskrafter varav flest för män, 22,5 stycken. Enligt Norrbottens uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 24 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 31 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 80 procent av verksamheternas intäkter. Norrbottensteatern redovisar cirka kronor i sponsring och Norrbottensmusiken cirka kronor. Dans i Nord redovisar kronor i EU-medel. Hemslöjdsverksamheten redovisar kronor i EU-medel. 97

98 Tabell 3 Norrbotten. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Norrbottens verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 27 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 33 procent medan museiverksamheten, som redovisar lägst andel statlig finansiering, finansieras till 12 procent av statliga medel. Filmverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 50 procent. Regionen redovisar för filmverksamheten en hög andel ospecificerade övriga intäkter. Figur 2 Norrbotten. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 56 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 31 procent och lokalkostnaderna 10 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. 98

99 Figur 3 Norrbotten.. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Norrbotten anslöts till modellen Tabell 4 Norrbotten. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,1% ,5% ,9% Museer ,1% ,3% Bibliotek ,7% ,0% Konst- och kulturfr ,1% ,8% Arkiv ,1% ,7% ,2% Film ,0% ,8% ,0% Hemslöjd ,0% ,5% Totalt ,7% ,4% ,7% Enligt tabellen minskade den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 med 1,7 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 7,4 procent. Vi har inte kunnat ta fram lämpliga jämförande siffror för Dans i Nord som ingår i teater, dans och musik för åren 2010 och 2011, varför dessa värden har uppskattats för respektive år. De kommunala bidragen till filmverksamhet för åren 2010 och 2011 har också uppskattats, här med en enkel uppräkning med KPI till 2012 års värde. Anledningen till uppskattningarna för filmverksamheten 2010 och 2011 är ett nytt beräkningssätt från och med år För att mellan åren 2010 och 2011 möjliggöra en ökning av statliga bidrag till biblioteksverksamhet och arkivverksamhet minskades fördelningen av statliga bidrag till museiverksamhet 34 För att bättre möjliggöra jämförelser från och med 2012 har det nyligen fastställts procentsatser för vad som avser resurs- resp. produktionscentrum för Filmpool Nord, det vill säga vad som uppskattas gå till den filmkulturella resp. till den professionella filmproduktionen. Denna avgränsning är dock svår att göra. Filmpool Nord får ägartillskott till bolaget som helhet, från Norrbottens läns landsting samt 12 kommuner. Ägartillskotten är inte öronmärkta för den ena eller den andra delen av verksamheten, utan verksamheten utgör en helhet. 99

100 mellan samma år. Denna omfördelning, som ser ut att bestå under 2012, hade inte varit möjlig innan samverkansmodellens införande. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sex projekt bidrag med sammanlagt 3,8 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Kilen Art Group; Barents Art Biennial Norrbottens läns landsting; Konstmuseet i norr. Utveckling av infrastruktur o tillgänglighet - Norrbottens läns landsting; Dansutveckling i Norrbotten - Norrbottens läns landsting; Kraftcentrum för ny musik - Norrbottens läns landsting; Digital Live Arena. Utveckling av Studio Acusticum - Stiftelsen Norrbottensteatern; Luleå barn och ungdomsteaterfestival år

101 Skåne Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 33 Befolkningstäthet: 115 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,5% (riket 21,2) Medelålder: 40,9 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 253 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 247 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,6% 44,6% 39,2% 2,5% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Skåne kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 23 regionala kulturverksamheter. De 23 verksamheterna har sina kommunsäten i sju av regionens kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Skånes Dansteater AB Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB Musik i Skåne Malmö Symfoniorkester AB AB Helsingborgs Stadsteater Malmö Opera och Musikteater AB Malmö Stadsteater AB Regional museiverksamhet Fredriksdals museer och trädgårdar Regionmuseet Kristianstad Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige Landsantikvarien i Skåne Lunds Universitets Historiska Museum Form/Design Center Malmö Konstmuseum Malmö Museer Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center Stiftelsen Wanås Utställningar KOMMUNSÄTE Malmö Helsingborg Kristianstad Malmö Helsingborg Malmö Malmö Helsingborg Kristianstad Lund Kristianstad Lund Malmö Malmö Malmö Staffanstorp Östra Göinge 101

102 Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Skåne Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konsulentverksamhet Riksteatern Skåne Regional arkivverksamhet Skånes Arkivförbund Filmkulturell verksamhet Film i Skåne AB Hemslöjdsfrämjande verksamhet Skånes hemslöjdsförbund Malmö Malmö Malmö Lund Ystad Lund Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Teaterverksamheten har haft fokus på barn och unga, ökad tillgänglighet till teaterlivet, förhöjd kunskapsutveckling och dialog. De professionella teaterinstitutionerna inom samverkansmodellen har arbetat målinriktat med kvalitet. På Helsingborgs Stadsteater har man utvecklat tre olika scener med tydlig verksamhetsinriktning och därigenom underlättat den externa verksamheten. Teaterns publik ökade under 2012 med cirka 85 procent. Malmö Stadsteater har också kvalitetsutvecklat genom en ny organisation samt kan visa på ett starkt år publikmässigt. Både Malmö och Helsingborgs stadsteatrar har haft en hög andel nyskriven dramatik. Skånes Dansteater har under 2012 genomfört en omorganisation, utvecklat Händelser i huset samt permanentat verksamheten Dialog. I den senare ingår de kringaktiviteter som kompletterar föreställningarna, exempelvis publiksamtal eller att få möjlighet att delta i en dansworkshop. Ökade resurser till Malmö Opera har höjt antalet produktioner och föreställningar. Helsingborgs Symfoniorkester har spelat ute i regionen mer än tidigare. Musik i Syds resultat stämmer med målen om ökad tillgänglighet, utvecklad samverkan mellan institutioner, fri scenkonst och kommuner, ökad internationell samverkan och internationellt utbyte samt stärkta arrangörsled. Malmö Symfoniorkester har fortsatt minskade publiksiffror, och arbetar fortfarande med interna frågor om arbetsmiljö, intern kontroll m.m. Malmö Opera och Musikteater har genom utveckling av stora scenens rullande schema och den regionala turnéverksamheten bidragit till ökad kvalitet. Medlen har bland annat varit differentierade biljettpriser och kompetensutveckling av orkester och kör. Vidare har Musik i Syd utvecklat det interregionala arrangörssamarbetet och ett utvecklingscentrum för barn och unga i Kristianstad. Operaverkstans laboratorium arbetar med utveckling av barnproduktioner av musikteater. Noteras bör också Musik i Syds samverkansprojekt mellan länsmusikproducenter och oberoende skivbolag. Regional museiverksamhet De kulturhistoriska museerna har i flera fall ökat sitt öppethållande, bedrivit metodutveckling för bättre publikdialog, och särskilt vänt sig till målgruppen barn och unga. Förutom samarbete med länets skolor, arbetade flera museer för att möta barn och unga utanför skoltid, och satsade särskilt på aktiviteter som vänder sig till barn och vuxna tillsammans. 102

103 Utveckling pågår av bland annat Form och design center samt förändringsarbete bedrivs i bemötandefrågor för att bland annat öka dialogen med medborgarna. Wanås utställningar arbetade inom ramen för den pedagogiska verksamheten med nya publikgrupper och publik som önskar stöd vid besöket. Genus & region är ett forskningsprojekt där fyra svenska museisamlingar, däribland Wanås, granskas avseende kvinnliga konstnärers representation under 1900-talet. Regional biblioteksverksamhet En ny modell för kompletterande medieförsörjning har tagits fram och en gemensam bibliotekskatalog och webb för biblioteken i Skåne nordväst har lanserats under Många skånska kommuner har visat stort intresse för att vidareutveckla biblioteken mot kulturhus, vilka kan användas även till annat än traditionell biblioteksverksamhet. Under 2012 påbörjades praktiska studier kring kulturhustanken och pilotprojekt kring film och rörlig bild på folkbiblioteken i elva skånska kommuner. En forskare från Lunds universitet följer tre av projekten i syfte att bland annat undersöka om och hur bibliotekens roll förändras och hur biblioteken kan arbeta med delaktighet och samarbeten i lokalsamhällen. Sveriges första meröppna bibliotek öppnade i Skåne 2011 och under 2012 har ytterligare en kommun, Kävlinge, öppnat två mer-öppna bibliotek. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Generellt sett tyder uppföljningen på ett metodiskt arbete i linje med ambitionerna i kulturplanen. Kvalitetshöjande insatser har utgjorts bland annat av bildandet av ett "Resurscentrum" där Riksteatern Skåne, Teatercentrum och Danscentrum samarbetar för att utveckla samverkan mellan arrangörer och producenter. Två nya tjänster har inrättats, en för arrangörsutveckling och en scenkonstkonsulent med inriktning på dans. Inom bildkonstområdet har man tagit fram en förstudie för en samlad resursplattform för bild- och formkonst. Man har också varit aktiva inom Konstpedagogiska nätverket (KOP-nätverket). Strävan har varit att utveckla barnoch ungdomsfrågan inom bildkonstområdet. Regional enskild arkivverksamhet För Skånes Arkivförbunds del präglades år 2012 av omflyttning inom arkivets kontorsdel och planering av en kommande större omflyttning i magasinen. Samlingarna har trots omflyttningen vuxit med såväl nytillkomna förvärv som kompletterande tillägg. Drygt 50 hyllmeter har tillförts, fördelat på 252 accessioner. Det stora antalet accessioner beror på att tidigare tillsända arkiv från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek i Stockholm (ARAB) nu har registrerats och tillförts samlingarna. Inom arkivverksamheten har det drivits ett strategiskt projekt för att pröva metod och modell för inventering och dokumentation av lokalt föreningsliv i en kommun. Filmkulturell verksamhet Film i Skåne har under året stärkt den kulturella infrastrukturen på filmområdet genom olika projekt, till exempel CineSkåne Extended. Förbättrade villkor för konstnärligt skapande har åstadkommits genom exempelvis ung-talangutveckling, skapande av mötesplatser och fortbildning för branschen. Pedagoger inom det frilansande filmpedagognätverket har utvecklat koncept för särskolan, samt för barn och unga inom grund- och gymnasieskolan i elva kommuner. Dessutom gjordes bland annat en särskild tjejfilmsatsning för gymnasiet. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har arbetat strategiskt utifrån kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar under Verksamheten var större än vanligt på grund av hemslöjdens 100-års jubileum. Det har skett en fortsatt utveckling av slojdkartan.se, en kunskapsbank 103

104 för att finna aktörer inom snäva slöjdområden. Förbundet har dokumenterat slöjdtekniker/ kulturarv i tre olika bokproduktioner. Större fokus har lagts på områdena information, marknadsföring och dialog än tidigare. Förbundet har genomfört en utredning kring den verksamhet som vänder sig till barn, för att se och bedöma effekterna av slöjdhandledarutbildningen och slöjdklubbsarbetet. Särskilda perspektiv Från uppföljningen framgår att Region Skåne arbetar strategiskt med barn- och ungdomsperspektivet bland annat genom särskilda projektbidrag och verksamhetsbidrag. Regionen håller i ett nätverk för kommunala kultursamordnare, vari regionens samtliga kommuner ingår och anordnar regionen regelbundet konferenser och andra mötesplatser. Vidare så framgår det av uppföljningen att Region Skåne arbetar för att stärka en internationell utveckling på regional nivå. Kulturförvaltningen har under 2012 beviljat internationella medel samt tagit fram en guide där olika nationella och internationella bidragsformer presenteras, detta för att underlätta för kulturaktörer att finna och söka lämpliga bidrag. Diskussioner har även förts med Öresundskommittén och ett antal danska kommuner rörande en Öresundsplattform i syfte att underlätta EU-finansiering samt andra internationella projekt. De internationella aktiviteter som bedrivs på institutionsnivå är även de av strategisk art. Region Skåne beskriver i sin uppföljning att de i enlighet med kulturplanen har prioriterat tillgänglighet och delaktighet under 2012 och fastställt en strategi för digital kultur som ska fungera som ett långsiktigt styrdokument för hur ny teknik kan bidra till att uppnå målsättningarna om ökad tillgänglighet och ökat deltagande. I budgeten för år 2012 avsattes också särskilda medel för utvecklingsarbetet och under året har flera projekt genomförts inom olika områden. Inom teater-, dans- och musikverksamheten har Kulturnämnden lämnat stöd till olika utvecklingsprojekt, för att prova och utveckla metoder för digital distribution av olika typer av kulturutbud. Skånes Dansteater genomförde under 2012 en dansfestival, som är tänkt att bli årlig. Dansfestivalen hade temat funktionshinder och dans. Festivalen och den parallella konferensen attraherade deltagare från Sverige, Danmark och Storbritannien. Aktivt interkulturellt arbete beskrivs främst inom teater- och museiområdet och vissa institutioner visar på ett tydligt strategiskt arbete för ökad delaktighet. Vad gäller arbetet med jämställdhet framgår av uppföljningen att regionen har god medvetenhet om vilka satsningar som görs inom de olika konst- och kulturområdena och samtliga områden har under året arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor. När man ser till personalen som är anställd i de konst- och kulturverksamheter som ingår i uppföljningen råder en mycket jämn könsfördelning, både totalt och om man ser till de olika organisationerna inom området var för sig, något som Skåne är ensamma om i modellen, enligt uppföljningen. För mer information se Figur

105 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Skåne. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 37% 27% 51% 45% 40% 32% Dans varav 0-18 år 0% 15% 50% 22% 36% 17% Musik varav 0-18 år 14% 11% 52% 37% 63% 17% 46% 26% Museer varav 0-18 år 39% 20% 48% 39% 48% 22% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år % 35% 17% 35% Arkiv varav 0-18 år 0% 45% 33% 38% 27% 43% Film varav 0-18 år 52% 24% 27% 9% 41% 17% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 16% 13% 16% 4% Totalt varav 0-18 år 31% 17% 52% 37% 34% 20% 46% 36% 45% 23% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 165 museiutställningar för Skåne och enligt regionen var 39 procent huvudsakligen riktade mot åldersgruppen 0 18 år. Hela besök har registrerats för museiutställningarna i Skåne, varav avsåg Malmö stad. Det har också getts många musikföreställningar i Skåne, 473 stycken med en publik på Av konsertpubliken var andelen unga 0 18 år 37 procent. Personal och ekonomi Tabell 2 Skåne. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 1 138, ,6 549,5 471,1 53,8% 46,2% Tillsvidareanställda ,3% 46,7% Visstidsanställda ,5% 42,5% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,4% 54,6% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 53,3 respektive 57,5 procent och för antalet årsarbetskrafter 53,8 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män något högre än andelen kvinnor. 105

106 Figur 1 Skåne. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med hela 73 procent av alla årsarbetskrafter. För området är könsfördelningen totalt sett jämn och den är även jämn om vi ser till de olika organisationerna inom området var för sig. Inom övriga verksamhetsområden redovisas genomgående fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Inom museiområdet redovisar till exempel Fredriksdals museer och trädgårdar 18,0 årsarbetskrafter för kvinnor och 7,0 för män, Landsantikvarien i Skåne redovisar 13,1 årsarbetskrafter för kvinnor och 4,0 för män. Enligt Skånes uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 18 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 23 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 77 procent av verksamheternas intäkter. Musik i Skåne har redovisat kronor i sponsring och inom museiområdet har Lunds Universitets Historiska Museum redovisat kronor i sponsring. Tabell 3 Skåne. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Skånes verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 20 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 20 procent medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 17 procent. Museiverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 72 procent (exkl. EU-medel). 106

107 Figur 2 Skåne. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 60 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 23 procent och lokalkostnaderna 12 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Skåne. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Skåne anslöts till modellen Tabell 4 Skåne. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,6% ,7% ,1% Museer ,3% ,1% ,9% Bibliotek ,1% ,6% Konst- och kulturfr ,6% ,9% Arkiv ,1% ,6% ,0% Film ,8% ,6% Hemslöjd ,9% ,6% Totalt ,4% ,7% ,4% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 1,4 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 10,7 procent. Det statliga bidraget till arkivverksamhet minskade med 34,1 procent samtidigt som det regionala bidraget 107

108 ökade med 23,6 procent i fasta priser mellan 2010 och Detta har i praktiken inneburit ett tillskott till arkivverksamheten under perioden. Det regionala verksamhetsbidraget till teater-, dans- och musikverksamhet ökade med 15,7 procent mellan 2010 och Denna ökning beror till stor del på ökade bidrag till Malmö Opera och Musikteater AB men även Skånes Dansteater AB har sett en stor ökning. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande 12 projekt bidrag med sammanlagt 6,785 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Region Skåne/Kultur Skåne; Infrastruktur bildkonst - Region Skåne/Kultur Skåne; Form/Design Center - Region Skåne/Kultur Skåne; Konstens vecka Barn och unga - Malmö Museer; Programverksamhet i samband med utställningen Muri Romani Familja - Malmö Museer; Metodutveckling kring historiemedvetande och historiebruk - Musik i Syd; Tonsatt konstnärlig förnyelse och utveckling - Musik i Syd; Högkvalitativa inspelningar för barn och unga - Musik i Syd; Digitala scener och virtuella rum utveckling av nya konsert- och produktionsmiljöer - Malmö kommun/malmö Stadsteater; Kom in ett medskapande publikutvecklingsprojekt - Kultur Skåne; Den rörliga bildens konst Skåne NO - Region Skåne/Kultur Skåne; Införande av nationell kulturdatabas - Region Skåne/Kultur Skåne; Folkbiblioteken som kulturhus. 108

109 Södermanland Folkmängd 2012: Yta: 6 076,06 km 2 Antal kommuner: 9 Befolkningstäthet: 45,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,7% (riket 21,2) Medelålder: 42,2 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 263 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 264 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 16,1% 52,7% 29,9% 1,3% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Landstinget Sörmland kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående tio regionala kulturverksamheter. Dessa har sina kommunsäten i två av regionens kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Scenkonst Sörmland Musik, Teater, Dans Regional museiverksamhet Sörmlands museum Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Sörmland Konst- och kulturfrämjande verksamhet Eskilstuna Konstmuseum Konstkonsulentverksamhet Scenkonst Sörmland Danskonsulentverksamhet Regional enskild arkivverksamhet Regional arkivverksamhet Föreningsarkivet Regional arkivverksamhet Företagsarkivet Svenskt barnbildarkiv Filmkulturell verksamhet Scenkonst Sörmland Filmkonsulentverksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet Sörmlands Museum Hemslöjd KOMMUNSÄTE Nyköping Nyköping Eskilstuna Eskilstuna Nyköping Eskilstuna Eskilstuna Eskilstuna Nyköping Nyköping 109

110 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Utvärderingen av Sörmlandsmodellen blev klar under Inflytande och delaktighet samt konstnärlig kvalitet är viktiga aspekter. Modellen erbjuder samtliga av länets barn och unga mellan 5 15 år två scenkonstupplevelser per år med teater, dans och musik. Modellen bygger på samverkansavtal med länets kommuner. Scenkonst Sörmlands teater har under 2012 utvecklat samarbeten såväl inom förvaltningen som med Stockholms Dramatiska Högskola och arrangörer på mindre spelplatser. Verksamheten har vidare utvecklats med nyskriven dramatik och musik samt inlemmandet av cirkuskonsten i verksamheten. Året präglades även av interregionala, nationella och internationella samverkansprojekt. Dans i Sörmland har genom prioriterade insatser uppnått kulturplanens mål. Länet har få scener lämpliga för dans och gästspel. Fokus har därför legat på platsspecifika internationella dansresidens av hög kvalitet på nya arenor, där även en ny publik nås. Under 2012 inleddes ett treårigt konstnärligt samarbetsprojekt mellan Scenkonst Sörmland och Baxter Theatre (Kapstaden). Ett projekt med ett turnerande band som påbörjades 2012 har lett till många resultat enligt kulturplanens mål och prioriteringar genom att musiker och publik med annan kulturell bakgrund har nåtts, och på nya arenor. Genom samarbete med lokala arrangörer har kontakter med civilsamhället, såsom studieförbund och invandrarföreningar, fördjupats och lett till utveckling av deltagande, och nya publikgrupper har nåtts. Regional museiverksamhet Arbetet med de i kulturplanen utpekade områdena pågick under året. Nya arenor innebär att museet fortsatt att arbeta i offentliga miljöer. Använd samlingarna är ett strategiskt arbete för att visa på olika sätt att med olika metoder öka samlingarnas tillgänglighet. Kulturarvsforum är ett led i arbetet med utveckla ett fördjupat samarabete med bl.a. regionala och lokala offentliga arkiv. Museer har också arbetet med minnesutställningar inom äldrevården. Ett prioriterat utvecklingsområde är att skapa samarbeten och kopplingar mellan museiverksamhet, arkivverksamhet och hemslöjdsverksamhet, samt mellan kulturarv/historia och konst, hantverk och design där flera projekt påbörjades under året. Arbete med kvalitetsutveckling har skett bland annat i arbetet med samlingarna genom att till exempel bjuda in forskare för att hitta Nya berättelser i samlingarna, samt hantverkare, slöjdare och konstnärer för att skapa nytt med inspiration av samlingarna. Regional biblioteksverksamhet Projektet KompoBib2020 har dominerat Länsbibliotek Sörmlands arbete under året. Projektet har som målsättning att stärka bibliotekspersonalen i den kompetens som de behöver för att arbeta för och i framtidens bibliotek. KompoBib2020 är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan läns- och regionbiblioteken i Sörmland, Västmanland samt Örebro. Projektet har delfinansierats av ESF och omfattat folkbibliotek och gymnasiebibliotek i 31 kommuner samt sjukhusbiblioteken i de tre länen. Nya arenor för biblioteksverksamhet har utvecklats genom den mobila biblioteksenheten Bubblan, Litterära caféer och Bokklubbarna BookWorms som med stöd från Länsbibliotek Sörmland genomförts i fem av länets kommuner. Bland annat anordnades ett bokkollo för barn och unga under en helg, då de fick läsa, möta författare och skriva. 110

111 Konst- och kulturfrämjande verksamhet Dans i Sörmland har genomfört olika kommunala projekt med både professionella dansare och amatörer samt gett stöd till dansfestivaler och publika evenemang för att i enlighet med kulturplanen synliggöra dansen som konstform. Inom bildkonstområdet återstår att i enlighet med kulturplanen formulera en strategi för regional samtidskonstverksamhet. Nätverksträffar för konstpedagoger har genomförts i syfte att höja kvalitetsmedvetenheten. Utbildning för konstutställningsarrangörer genomfördes för att fortbilda och stärka samverkan mellan länen/institutioner/föreningar med syfte att professionalisera verksamheten. Regional enskild arkivverksamhet Under 2012 inleddes en samgåendeprocess mellan de två regionala enskilda arkivverksamheterna i länet, Föreningsarkivet i Sörmland och Företagens arkiv i Sörmland. I samband med sammanslagningen drogs nya riktlinjer upp för den regionala enskilda arkivverksamheten. I arbetet ingick också att förstärka avtal och samarbeten med kommuner och övriga aktörer i länet. Fokus i övrigt har främst varit ett ökat tillgängliggörande genom arkivpedagogiska insatser, både mot skolungdomar och inom äldreomsorgen, kurser i arkivvård, föreläsningar och utställningar. Filmkulturell verksamhet Merparten av målen som anges i kulturplanen har uppnåtts eller påbörjats genom olika projekt. Barn och unga/skola är ett prioriterat område som huvuddelen av Film i Sörmlands tjänster används till. Under 2012 har även lärarfortbildningar, eget skapande och utveckling av skolbio varit prioriterade områden. Samarbete med länets kulturskolor för att införliva film i kommunal verksamhet påbörjades under året och kommer att fortsätta. Majoriteten av de som fick stöd på något sätt inom talangutveckling var unga kvinnor. Inom området Barn och unga/skola har ny och enklare teknik medfört nyskapande filmpedagogiska utbildningar för lärare och projekt för eleverna, vilket också gett möjlighet till höjt kvalitetstänkande i arbetet. Nysatsning har gjorts på Boktips på film där skolans krav på läsutveckling länkats samman med eget filmskapande. De kommunala biblioteken har utbildats i att sammanställa filmmaterial och fått låna en visningsutrustning dit klasser kan lämna sina filmade boktips. FilmAkademier, pedagogisk fortbildning där film möter forskning, är en av de satsningar som under året höjt kunskapsnivån hos länets pedagoger från förskola till gymnasium. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har arbetat strategiskt för att infria kulturplanens mål och prioriteringar under Arbete påbörjades med att permanenta en gränsöverskridande ungdomsverksamhet med slöjd och hantverk som bas. Två projekt med anknytning till kulturella och kreativa näringar (KKN) har löpt parallellt och båda projekten har rönt intresse bland yrkesverksamma utövare. Slöjden i det mångkulturella samhället är en viktig aspekt av verksamheten och under året har olika insatser i länet genomförts både med skolor samt med det civila samhället. Inom området kultur och hälsa har under året arbetet startat med att integrera slöjden i Sörmlands museums arbete med Målgrupp Äldre samt minnesutställningar och program till dessa. En kvalitetsutvecklande åtgärd som planerades under 2012 var satsningen på slöjdklubbar och slöjdklubbshandledare i länet. 111

112 Särskilda perspektiv Uppföljningen beskriver att barn- och ungdomsperspektivet är integrerat i samtliga konst- och kulturområden och samarbete finns med andra regioner likaså samverkan med kulturskolan. Sörmland arbetar aktivt med ungas delaktighet och verksamheterna inom de olika områdena söker olika och i vissa fall nya sätt att nå publik på nya platser. Man har sedan tidigare den så kallade Sörmlandsmodellen, som bland annat garanterar att alla elever i länet får uppleva scenkonst årligen. Modellen ska ge alla barn och unga oavsett eventuella funktionshinder möjlighet att ta del av utbudet. I uppföljningen beskrivs även mångfaldsperspektivet (att kulturen ska spegla samhället) som ett prioriterat område generellt. Inom musikområdet arbetas det med mångfald utifrån ett utövarperspektiv då man aktivt söker upp kulturaktörer med annan etnisk bakgrund och inom museiområdet arbetas det utifrån ett deltagarperspektiv. En mångfaldsstrateg finns anställd. Internationellt arbete förekommer enligt uppföljningen inom scenkonst- och musikområdet och har genomförts med stöd från bland annat Kulturrådets utvecklingsbidrag. Jämställdhetsarbete pågår kontinuerligt inom områdena scenkonst och filmfrämjande verksamhet. Under året har även särskilda insatser genomförts inom biblioteksverksamheten. Ett genusperspektiv anläggs i utställningsverksamheten. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Södermanland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 93% 94% % 94% Dans varav 0-18 år 92% 99% 50% 13% 90% 95% Musik varav 0-18 år % 69% 0% 0% 71% 69% Museer varav 0-18 år 7% 13% 41% 49% 38% 20% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 53% 30% - - 0% - 73% 76% 63% 53% Arkiv varav 0-18 år 19% 5% 15% 18% 16% 7% Film varav 0-18 år 6% 3% 42% 72% 34% 55% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 40% 30% 37% 30% 39% Totalt varav 0-18 år 89% 91% 71% 69% 8% 16% 40% 49% 56% 42% Som framgår av tabell 1 är det mycket höga andelar av teater- och dansföreställningarna som är riktade till åldersgruppen 0 18 år. Även publiken vid dessa föreställningar utgörs till mycket stor del av barn och unga. I Södermanland finns också en utbredd arkivverksamhet med tre redovisande arkiv vilka sammanlagt redovisat 16 utställningar med besök. Inom ramen för konst- och kulturfrämjande har det genomförts fem förmedlade utställningar i 112

113 Södermanland. Anledningen till att det inte redovisas några besök för dessa utställningar är att de ägt rum på olika öppna platser utan möjlighet till insamling av besöksstatistik. Personal och ekonomi Tabell 2 Södermanland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 98,5 95,0 70,2 24,7 74,0% 26,0% Tillsvidareanställda ,8% 23,2% Visstidsanställda ,3% 40,7% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,1% 59,9% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 76,8 respektive 59,3 procent och för antalet årsarbetskrafter 74,0 procent. Detta är den högsta andelen årsarbetskrafter för något kön bland samtliga regioner som ingick i Kultursamverkansmodellen För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män högre än andelen kvinnor. Figur 1 Södermanland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det museiområdet som är mest sysselsättningsintensivt med 48 procent av alla årsarbetskrafter. För den könsuppdelade personalen utgör andelen kvinnor inom museiområdet 72 procent och inom teater-, dans- och musikområdet 64 procent. Också inom övriga verksamhetsområden redovisas genomgående ett högre antal årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Enligt Södermanlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 28 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 34 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 82 procent av verksamheternas intäkter. Det förekom ingen sponsring. 113

114 Tabell 3 Södermanland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Södermanlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 30 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musikverksamheten, 44 procent medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 19 procent. Det ska nämnas att biblioteksverksamheten i Södermanland till 50 procent finansieras med EU-medel (ESF), medel som ingår i kategorin övrig finansiering. Figur 2 Södermanland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 51 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 30 procent och lokalkostnaderna 6 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Södermanland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden 114

115 I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Södermanland anslöts till modellen Tabell 4 Södermanland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,9% ,8% ,2% Museer ,5% ,5% ,7% Bibliotek ,9% ,0% Konst- och kulturfr ,3% ,4% ,4% Arkiv ,3% ,5% ,0% Film ,6% ,6% ,8% Hemslöjd ,8% ,1% Totalt ,1% ,9% ,5% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 ökade med 0,1 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 7,9 procent. Det regionala bidraget till museiverksamhet ökade med 7,5 procent mellan 2010 och Denna ökning ska ses i ljuset av att landstinget satsat på nya tjänster och utställningar samt en kompensation för tillfälligt minskade kommunala bidrag. Nyköpings kommun minskade bidragen till museiverksamhet med anledning av att Konsthallen är stängd och nya lokaler i Nyköping avvaktas. Det nya avtal som är tecknat med kommunen ger väsentligt större bidrag till den regionala verksamheten när det nya museet står klart. Att det kommunala bidraget till arkivverksamheten plockats bort 2012 beror på att kommunen beslutat att istället för att betala ut hyresbidrag ge verksamheten hyresfria lokalutrymmen. Därmed ska nedgången med 100,0 procent i kommunala bidrag inte tolkas som ett indraget stöd från kommunens sida. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande sex projekt bidrag med sammanlagt 2,580 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Grafikens Hus; Samverkan och skapande med och för barn och unga i Sörmland - Kultur & Utbildning/Scenkonst Sörmland; Växt leder till tillväxt? Samverkan med Sydafrika - Kultur & Utbildning/Scenkonst Sörmland; Kommunspecifika och internationella dansresidens - Sörmlands museum; Vidareutveckling metoder kultur för äldre - Sörmlands museum; Strategi för kulturpedagogisk verksamhet för och med barn och unga - Sörmlands museum; Unga bygger grönt och egnahemslöjdar. 115

116 Västerbotten Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 15 Befolkningstäthet: 4,7 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 20,6% (riket 21,2) Medelålder: 41,5 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 258 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 263 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 9,4% 49,3% 40,2% 1,2% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Region Västerbotten kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 12 regionala kulturverksamheter vilka har sina kommunsäten i två av regionens kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Norrlandsoperan (även KK) Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD) Västerbottensteatern AB (även KK) Regional museiverksamhet Västerbottens museum AB (även arkiv) Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket i Västerbotten Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konstkonsulentverksamhet Mångkulturkonsulentverksamhet Riksteatern Västerbotten Regional enskild arkivverksamhet Folkrörelsearkivet Företagsarkivet i Westerbotten Filmkulturell verksamhet Film i Västerbotten Hemslöjdsfrämjande verksamhet Västerbottens läns hemslöjdsförening KOMMUNSÄTE Sundsvall Umeå Skellefteå Umeå Umeå Umeå Umeå Umeå Umeå Skellefteå Umeå Umeå 116

117 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Den professionella teatern har under 2012 bedrivit ett omfattande arbete, framför allt vad gäller utbudet av teater för barn och unga. Av Västerbottensteaterns föreställningar spelades 46 procent för barn och unga. Länsteatern har som ambition att bli Europas ledande berättarteater och har under året utvecklat sina internationella kontakter. Berättarfestivalen är ett årligen återkommande arrangemang. Arbetet med att se över turné- och arrangörsstödet i länet och i samverkan med de tre nordliga länen pågår via ett utvecklingsprojekt. Dessutom fortgår arbetet med länsövergripande samarbeten och projekt inför Kulturhuvudstadsåret Inom dansområdet har strategiskt arbete bedrivits i linje med kulturplanens mål och prioriteringar. Att främja utvecklingen av dans som konstform i länet, med särskilt fokus på internationella samarbetsprojekt och samarbeten med professionella danskonstnärer bosatta i länet har prioriterats. Norrlands nätverk för Musikteater och Dans (vari Norrdans ingår) har under året ökat antalet föreställningar och antal kommuner som erbjudits gästspel. Särskilt fokus har legat på att öka utbudet av scenkonst för barn och unga i länet. Omorganisation inom NorrlandsOperan har genomförts för att optimera resurserna, bland annat så att fler musikertimmar kan användas i länskulturverksamheten. Planeringen av länsutbudet har också blivit mer överskådlig och det har blivit möjligt att arbeta med ett helårsutbud. Genom utveckling av arrangörsverksamheten i ett antal kommuner har utbudet kunnat ökas och NorrlandsOperans närvaro i de norra länsdelarna har stärkts. Utveckling sker av samverkan mellan NorrlandsOperan, professionella kulturutövare, kommuner och folkbildningen genom NorrlandsOperans regionala projekt River Stories. Regional museiverksamhet De insatser som gjorts följer kulturplanen. Bland utvecklingsområdena märks arbetet med att bland annat genom Berättarfestivalen i Skellefteå främja de immateriella kulturarven. Utvecklingen för att stärka museerna i Skellefteå och Lycksele pågår. Västerbottens museum har genomfört en utredning kring ny barn- och ungdomsverksamhet. Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi är under uppbyggnad. Flera länsövergripande samarbeten drivs inför Kulturhuvudstadsåret Kvalitetsutveckling sker bland annat genom att Västerbottens museum driver forsknings- och projektarbeten i samverkan med ett flertal institutioner. Skogsmuseet deltar i internationella projekt och verksamhet tillgängliggörs via internationella webbdatabaser. Sedan 2012 finns den samiska samlingen tillgänglig via Kulturarv Västerbotten. Regional biblioteksverksamhet Den regionala biblioteksplanen för Västerbottens län som antagits av regionfullmäktige gäller för perioden och utgör ett komplement till den regionala kulturplanen. Under 2012 har länsbiblioteket, utöver de dagliga kontakterna med kommunbiblioteken, regelbundet bjudit in till bibliotekschefsmöten och till träffar för barnbibliotekarierna i länet. Ett utvecklingsarbete kring det litterära berättandet har inletts. Med stöd från Kulturrådet har utbyte etablerats med Sydafrika för att utveckla metoder att arbeta med förskolebarn och bilderböcker. Man har även fokuserat kring mångfaldsfrågor tillsammans med de tre övriga 117

118 nordliga länen samt drivit ett projekt för att öka den digitala delaktigheten. En förstudie rörande en samordningsfunktion påbörjades Konst- och kulturfrämjande verksamhet Fokus under året legat på att stärka det regionala samarbetet och samverkan med övriga Norrlandsregioner. Bland annat så har en ny gemensam strategi och verksamhetsplanering initierats för Riksteatern Norra, där de regionala riksteaterföreningarna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland/Härjedalen och Västernorrland ingår. De i kulturplanen prioriterade insatserna är påbörjade. Projektet River Stories är en del i ambitionen att stödja nya former av samverkan mellan länets kommuner och de regionala kulturinstitutionerna och konsulenterna. En förstudie kring etableringen av ett regionalt konstresurscentrum har genomförts. Regionen lyfter mångfaldsfrågorna som viktiga i kvalitetsutvecklingen. Regional enskild arkivverksamhet Arbetet med att infria kulturplanens mål och prioriteringar pågick under året. Fokus har legat på att utöka den pedagogiska verksamheten för barn och unga, där Folkrörelsearkivet i Skellefteå har arbetat fram tre pedagogiska program för olika årskurser. Ytterligare ett program för äldre ungdomar har tagits fram kopplat till Umeå Hardcore arkiv. Företagsarkivet har under 2012 instiftat ett lokalhistoriskt stipendium som syftar till att uppmuntra ungdomars strävan att fördjupa sig i lokalsamhällets historia. Den regionala arkivverksamheten har även arbetat med kulturplanens mål att öka tillgängligheten till arkiven, med särskilt fokus på digitalisering. Under året har Folkrörelsearkivet, Skellefteå museum och Företagsarkivet planerat arbetet med att flytta samman på Nordanå i Skellefteå för att där skapa ett historiskt center. Filmkulturell verksamhet Under året har Film i Västerbotten prioriterat att i linje med kulturplanens ambitioner förtydliga de aktiviteter som erbjuds till länets mottagare av filmpedagogik, i synnerhet lärarna. Färdiga kurspaket har utformats i samarbete med Mediacenter. När det gäller målet att Stärka stödet för kort- och dokumentärfilm samt stärka arbetet med växthusverksamhet och talangutveckling i syfte att öka antalet professionella filmare i länet så har Film i Västerbotten under 2012 samproducerat 31 kortfilmer. Filmkonsulenten för produktion, talangutveckling och växthusverksamhet fyller en viktig funktion som rådgivare åt filmare som vill utveckla sig som filmskapare, samt åt föreningar och organisationer som vill utveckla sin filmverksamhet. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har arbetat aktivt för att infria kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar. Barnverksamheten är bred och aktiv och särskilt fokus har legat på att öka den pedagogiska slöjdverksamheten för barn och unga i hela länet. Hemslöjden har också arbetat med att stärka slöjd och hantverk som kreativ näring. Särskilda satsningar för att tillgängliggöra länets slöjdare och deras arbete genomfördes i samband med Julmarknaderna i Umeå, Lycksele och Skellefteå och under Trädgårds- och antikmässan på Nolia. Regionala och interregionala projekt och samarbeten har genomförts under året, bland annat en vandringsutställning som visats på länets bibliotek. 118

119 Särskilda perspektiv I Västerbotten är mångfaldsarbetet prioriterat och särskilda regionala och statliga medel är avsatta för att främja mångfald och mångkulturellt arbete. Regionen har tagit hjälp av Mångkulturellt centrum i Botkyrka för att ta fram mångfaldsplaner för regionens större kulturinstitutioner. Fokus har legat på kompetensutveckling. Vad gäller mångfald utifrån perspektivet tillgänglighet har bland annat utbildningar genomförts för ett flertal institutioner samt för personalen vid de regionala kulturverksamheterna. Regionen har arbetat med att ta fram handlingsplaner samt med fysiska tillgänglighetsåtgärder bland annat på Västerbottens museum och Skogsmuseet i Lycksele. Ung kultur Västerbotten är regionens prioriterade satsning för att stärka ungas delaktighet och inflytande i kulturlivet. I satsningen ingår bland annat dialogmöten med unga i samtliga kommuner samt riktade bidrag till ungas kulturverksamhet. Regionen samverkar med andra Norrlandslän när det gäller barn- och ungdomskultur. Jämställdhets- och internationellt arbete bedrivs inom enskilda konst- och kulturområden, för det internationella främst inom scenkonst- och musikområdet. Studieresor har genomförts, bland annat av biblioteksverksamheten, och Folkrörelsearkivet har gjort en särskild webbsatsning för att locka en bred publik till hemsidan. Företagsarkivet har under året lyft frågan om jämställdhet. Arbete har pågått under 2012 för att förbereda inför Kulturhuvudstadsåret Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Västerbotten. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 46% 30% 78% 60% 57% 36% Dans varav 0-18 år 11% 7% 7% 9% 9% 8% Musik varav 0-18 år 29% 25% 40% 23% 0% 0% 30% 23% Museer varav 0-18 år 0% 25% 0% 18% 0% 23% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 80% 89% % 50% 49% 74% Arkiv varav 0-18 år 0% 1% 0% 14% 0% 3% Film varav 0-18 år 2% 0% 56% 79% 24% 20% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totalt varav 0-18 år 39% 30% 40% 23% 0% 23% 35% 24% 36% 25% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 17 arkivutställningar för Västerbotten med ett relativt högt antal besök, Det har också getts många musikföreställningar, 277 stycken 119

120 med en publik på För de 50 filmföreställningarna, varav en del avser arrangemang inom ramen för filmfestivalen MOVE och amatörfilmfestivalen VAFF, redovisas en andel publik i åldergruppen 0 18 år på 0 procent. Man skulle dock kunna anta att en viss andel av publiken utgjordes av 0 18 åringar. Antalet besök på museiutställningar, år 2012, brukar vanligtvis ligga runt Västerbottens museum har dock haft stängt under delar av året på grund av ombyggnad. För de 22 hemslöjdsutställningarna redovisar Västerbotten inga besökare. Personal och ekonomi Tabell 2 Västerbotten. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 271,4 259,9 140,1 119,8 53,9% 46,1% Tillsvidareanställda ,6% 43,4% Visstidsanställda ,3% 47,7% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,3% 66,7% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 56,6 respektive 52,3 procent och för antalet årsarbetskrafter 53,9 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män högre än andelen kvinnor. Figur 1 Västerbotten. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med 66 procent av alla årsarbetskrafter. Inom området är könsfördelningen jämn för Västerbottensteatern medan det anges fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor inom NorrlandsOperan. Delar av årsarbetskrafterna för konst- och kulturfrämjande verksamhet redovisas inom teater-, dans- och musikverksamheten, av NorrlandsOperan. För musei- och arkivverksamheterna 120

121 anges betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män och för biblioteks- och konst- och kulturfrämjande verksamhet anges inga årsarbetskrafter för män. Även när det gäller de ekonomiska uppgifter NorrlandsOperan lämnar för Västerbottens räkning redovisas en liten del av den konst- och kulturfrämjande verksamheten tillsammans med teater-, dans- och musikverksamheten. Se tabell 3 om skillnaden mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Västerbottens uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 33 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 38 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 85 procent av verksamheternas intäkter. Sponsringsintäkterna är små. Tabell 3 Västerbotten. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Västerbottens verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 38 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater, dans och musikverksamheten, 45 procent, medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 23 procent. Enligt figuren redovisar arkivverksamheten lägst grad av offentlig finansiering, 58 procent. Regionen redovisar för Folkrörelsearkivet och Företagsarkivet en hög andel ospecificerade övriga intäkter. Sent in i sammanställningsprocessen har det efter kontakt med regionen framkommit att en hög andel av den övriga finansieringen för arkivverksamheten består av statliga lönebidrag Detta kan även gälla en del andra regioner och verksamhetsområden. Kulturrådet undersöker möjligheterna att på ett mer genomgripande sätt separera offentliga medel från övrig finansiering, bland annat genom tydligare inrapporteringsinstruktioner. 121

122 Figur 2 Västerbotten. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 60 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 21 procent och lokalkostnaderna 11 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Västerbotten. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Västerbotten anslöts till modellen Tabell 4 Västerbotten. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,0% ,4% ,4% Museer ,3% ,6% ,5% Bibliotek ,0% ,2% Konst- och kulturfr ,3% ,4% Arkiv ,9% ,7% ,1% Film ,6% ,0% Hemslöjd ,8% ,4% Totalt ,1% ,8% ,7% 122

123 Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 1,1 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 5,8 procent. De regionala och kommunala bidragen till museiverksamhet ökade med 37,6 respektive 28,5 procent mellan 2010 och 2012, detta beror på en ramökning på tio miljoner kronor under fyra år (40 procent från Västerbottens läns landsting och 60 procent från Umeå kommun). Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande 12 projekt bidrag med sammanlagt 7,190 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Västerbottens museum; Rock Art in Sápmi - Region Västerbotten; Bild och form i Västerbotten - Västerbottens museum; Sune Jonsson centrum för dokumentärfotografi år 3 - Norrlandsoperan AB; MADE-Festivalen Norrlandsoperan AB; River Stories. Utveckling av samverkan mellan aktörer i regionen - Norrlandsoperan AB; Elektra - Västerbottensteatern AB; Europas ledande berättarteater - Region Västerbotten; Turnéstöd för Norrscen Mer till fler - Västerbottensteatern AB Samverkansprojekt Umeå2014; Norrländsk Passion - Norrlands nätverk för musikteater och dans (NMD); Funktionsnedsattas tillgänglighet till scenkonst - Region Västerbotten; Interkulturell kompetens och dialog inför, under och efter Region Västerbotten; Infrastruktur för ung kultur. 123

124 Västernorrland Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 7 Befolkningstäthet: 11,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 20,4% (riket 21,2) Medelålder: 43,5 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 268 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 269 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 12,8% 54,1% 32,0% 1,1% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Landstinget Västernorrland kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående sju regionala kulturverksamheter vilka har sina kommunsäten i två av regionens kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Scenkonstbolaget (även film) Regional museiverksamhet Murberget Länsmuseet Västernorrland (även hemslöjd) Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket Västernorrland Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konstkonsulenter Västernorrland Riksteatern Västernorrland samt delar av Scenkonstbolaget Regional arkivverksamhet Föreningsarkivet Näringslivsarkiv i Norrland Filmkulturell verksamhet Ingår i Scenkonstbolaget Hemslöjdsfrämjande verksamhet Ingår i Murberget KOMMUNSÄTE Sundsvall Härnösand Härnösand Härnösand Sundsvall Sundsvall Härnösand Sundsvall Härnösand 124

125 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Scenkonstbolaget Teater har under 2012 prioriterat produktion av teater för barn och unga och spridningen av föreställningar i länet utanför Sundsvalls kommun låg på drygt 40 procent. Den konstnärliga nivån på verksamheten upprätthålls framför allt genom att arbeta med välrenommerade regissörer och andra yrkesfunktioner. Norrlands eget danskompani Norrdans i Härnösand har i uppdrag att sprida modern dans i Sveriges fyra nordligaste län och ingår i turnénätverket NMD (Norrlands nätverk för Musikteater och Dans). Norrdans och Scenkonstbolagets dansavdelning har under 2012 haft aktiva samarbeten lokalt, regionalt och nationellt för att uppnå detta mål. Sex produktioner som sattes upp under året var världspremiärer, skapade direkt för ensemblen. Kulturplanens prioriteringar gällande musiken har följts. Målet om tillgänglighet har uppnåtts genom spridning i länets samtliga sju kommuner. För att öka tillgängligheten bland regionens innevånare har stor vikt lagts på kontakter med länets arrangörer. Under 2012 har arbetet med fokuskommuner inletts, vilket har inneburit att Scenkonstbolaget Musik under året arbetat med extra fokus mot Ånge kommun. Satsningen på Nordiska Kammarorkestern har inneburit ökad publiktillströmning och därmed bättre ekonomi för länets arrangörer av konstmusik. Regional museiverksamhet På flera områden har kulturplanens intentioner följts, vilket bland annat innebär att samverkan med civilsamhället och andra har stärkts, att samtidskonsten kunnat prioriteras och att ABMsamverkan med portalen Kulturarv Västernorrland utvecklats. Målet är att 50 procent av museets program ska vara intressant för barn och barnfamiljer vilket innebär att barn och unga fortsatt har hög prioritet. Under året har ett läsfrämjande projekt genomförts i samarbete med länsbiblioteket. Museet har också arbetat med ett minnesträningsprojekt för äldre. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket har under året arbetat för ökad digital delaktighet samt med digitala samverkanslösningar inom biblioteks- och informationsområdet genom att utveckla en gemensam kulturarvsportal tillsammans med länsmuseet och landsarkivet, vilket är i linje med vad den regionala kulturplanen föreskriver. I enlighet med kulturplanen har länsbiblioteket även arbetat med barns och ungdomars språkutveckling, eget skapande och tillgång till litteratur, bland annat ett projekt som huvudsakligen riktas till läsovana män och pojkar, Läsbryggan. Flera läsfrämjandeprojekt har genomförts i samverkan med andra regionala kulturinstitutioner för att nå målen. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Det är visserligen svårt att koppla kulturplanen till uppföljningen av scenkonsten men resultatet synes vara bra. rojektet Kompetenscentrum Scenkonst i grundskolan, som startade under 2012, innebär en möjlighet för Riksteatern Västernorrland att utveckla ett regionalt kompetenscentrum för scenkonst, kopplat till en pedagogisk verksamhet. På bildkonstområdet har bland annat utbudskatalogen lanserats. I arbetet har samarbete skett med övriga kulturkonsulenter. Konstkonsulenten stödjer uppbyggandet av ett nätverk med internationella kontakter. Regional enskild arkivverksamhet Under 2012 har Föreningsarkivet Västernorrland tillsammans med Näringslivsarkiv i Norrland (NIN) och Mittuniversitetet Cedif utarbetat ett projekt kring de enskilda arkivens 125

126 digitala kulturarv. Målet är att utveckla nya tjänster för digital arkivering och tillgängliggörande av arkiv för föreningar och företag i Västernorrland. Insatser för att göra de enskilda arkiven mer tillgängliga har fortsatt under Föreningsarkivet Västernorrland samarbetar med Sundvalls Museum, Sundsvalls Stadsbibliotek och Medelpadsarkiv inom ramen för Sundsvallsminnen. Filmkulturell verksamhet Arbete med film för barn och unga är den prioriterade uppgiften. Man har bedrivit en omfattande verksamhet för barn och unga i skolan och efterfrågan på den film- och mediepedagogiska verksamheten har fortsatt att öka. De flesta genomförda projekt har skett inom ramen för Skapande skola. Satsningar har även gjorts på skolbioområdet. Film i Västernorrland har genomfört kompetensutvecklingsinsatser för pedagogerna i länet, bland annat genom att arrangera fortbildningsdagar ( Film i Skolan-dagar ). Filmtävlingar har arrangerats för att stimulera barn och unga att göra film på sin fritid. Talang- och kompetensutveckling har genomförts för unga filmskapare. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Under 2012 har en stor del av arbetet riktats till barn och unga, och ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivits i barnverksamheten. Under året har också slöjdverksamheten sökt sig mot nya arenor, fysiska och digitala. Särskilda perspektiv Västernorrland har genomfört en utredning om barns och ungas tillgång till kultur i länet. Regionen har satt kvantitativa mål för publik och andel ung publik. Riksteatern i Västernorrland har målet att nå varje barn med en föreställning, något som dock inte uppnåddes under Av Norrdans publik var 68 procent under 26 år. Under 2012 har Scenkonstbolaget (musik, teater, dans och film) som helhet genomfört projektet Att våga mötas. Projekt är inriktat mot tillgänglighet och kompetenshöjning för personalen vid Scenkonstbolaget för att göra deltagarna bättre rustade för att bemöta personer med funktionsnedsättningar med målet att scenkonsten ska vara tillgänglig för alla. Det internationella arbetet utgörs främst av gästspel, utställningar och utbyten. Dansområdet är mest aktivt internationellt. Från uppföljningen framgår att konstkonsulenten arbetar långsiktigt genom nätverk och artist in residence-verksamhet. Interkulturellt arbete är framför allt beskrivet i uppföljnigen inom biblioteksverksamheten. Insatser för att integrera perspektivet jämställdhet återfinns, enligt uppföljningen, i samtliga områden förutom de regionala enskilda arkiven. Inom området musik var, exempelvis, under året andelen dirigenter som är kvinnor inom Nordiska Kammarorkestern cirka 40 procent, vilket är betydligt högre än vid jämförbara institutioner i övriga Sverige. Enligt kulturplanen ska antal utövare redovisas, något som inte återfinns i inrapporterad uppföljning för jämställdhetsperspektivet. 126

127 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Västernorrland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 49% 52% 29% 30% 47% 51% Dans varav 0-18 år 58% 45% 88% 81% 81% 52% Musik varav 0-18 år % 35% 32% 40% 39% 35% Museer varav 0-18 år 18% 10% 42% 29% 41% 15% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 90% 84% % 59% 73% 81% Arkiv varav 0-18 år 8% 2% 7% 7% 7% 4% Film varav 0-18 år 75% 87% 93% 88% 81% 87% Hemslöjd varav 0-18 år 20% 16% 29% 13% 28% 14% Totalt varav 0-18 år 68% 65% 44% 35% 15% 10% 52% 35% 56% 37% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 74 dansföreställningar för Västernorrland med ett högt publikantal, Det har också getts många filmföreställningar i Västernorrland, 170 stycken med en publik på En mycket hög andel av filmpubliken utgjordes av unga mellan 0 18 år, 87 procent, vilket beror på att Film i Västernorrland arrangerade eller till stor del var medarrangörer till många skolbiovisningar i regionen. Personal och ekonomi Tabell 2 Västernorrland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 216,2 198,9 101,4 97,5 51,0% 49,0% Tillsvidareanställda ,6% 48,4% Visstidsanställda ,5% 47,5% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,4% 65,6% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är könsfördelningen totalt sett ganska jämn medan andelen män är högre för anlitade personer med F- eller FA-skattsedel. 127

128 Figur 1 Västernorrland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Enligt Västernorrlands uppföljning är det teater, dans och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 66 procent av alla årsarbetskrafter. Det ska dock noteras att Scenkonstbolaget, som är enda redovisande organisation inom teater-, dansoch musikområdet, även samlar film- och konst och kulturfrämjande verksamhet. För museiverksamheten som även inkluderar hemslöjdsverksamheten redovisas, exklusive övrig personal, fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Även när det gäller de ekonomiska uppgifter organisationerna lämnar för Västernorrlands räkning redovisas film- och delar av den konst- och kulturfrämjande verksamheten inom teater-, dans- och musikverksamheten medan uppgifterna för hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten, se tabell 3 nedan och skillnaderna mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Västernorrlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 25 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 29 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 85 procent (exkl. EU-medel) av verksamheternas intäkter. I princip förekom ingen sponsring. Tabell 3 Västernorrland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd 611 Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Västernorrlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 29 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten (inkl. film och delar av konst- och kulturfrämjande) redovisar en andel statlig finansiering på 35 procent medan 128

129 museiverksamheten (inkl. hemslöjd) redovisar en andel statlig finansiering på 14 procent. Arkivverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 50 procent. Regionen redovisar för Föreningsarkivet en hög andel ospecificerade övriga intäkter. Sent in i sammanställningsprocessen har det efter kontakt med regionen framkommit att en hög andel av den övriga finansieringen för arkivverksamheten består av kommunala lokalbidrag. 36 Figur 2 Västernorrland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 59 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 26 procent och lokalkostnaderna 13 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Västernorrland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Västernorrland anslöts till modellen Detta kan även gälla en del andra regioner och verksamhetområden. Kulturrådet undersöker möjligheterna att på ett mer genomgripande sätt separera offentliga medel från övrig finansiering, bland annat genom tydligare inrapporteringsinstruktioner. 129

130 Tabell 4 Västernorrland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,1% ,5% ,8% Museer ,0% ,4% ,8% Bibliotek ,0% ,9% Konst- och kulturfr ,6% ,4% Arkiv ,1% ,9% ,1% Film Hemslöjd Totalt ,0% ,0% ,8% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt minskade de regionala bidragen med 4,0 procent. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande tre projekt bidrag med sammanlagt 0,850 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Landstinget Västernorrland; Resurcentrum Konst Västernorrland (RC) - Länsmuseet Västernorrland; Hur låter en museibyggnad? - Länsbiblioteket Västernorrland; Kulturarv Västernorrland med plats för allas kulturarv. 130

131 Västmanland Folkmängd 2012: Yta: 5118 km 2 Antal kommuner: 10 Befolkningstäthet: 50 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,0% (riket 21,2) Medelålder: 42,2 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 269 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 267 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 14,4% 51,5% 32,6% 1,5% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Landstinget Västmanland kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående elva regionala kulturverksamheter som samtliga finns i Västerås kommun. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Västmanlands teater Västmanlandsmusiken, Länsmusik Västmanlandsmusiken, Sinfoniettan Regional museiverksamhet Västmanlands läns museum Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek Västmanland Konst- och kulturfrämjande verksamhet Danskonsulentverksamhet Konstkonsulentverksamhet Teaterkonsulentverksamhet Regional arkivverksamhet Arkiv Västmanland Filmkulturell verksamhet Film i Västmanland Hemslöjdsfrämjande verksamhet Västmanlands läns hemslöjdsförbund KOMMUNSÄTE Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås Västerås 131

132 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Västmanlands teater genomgick under 2012 en rekonstruktion och nystart som en förutsättning för att kunna genomföra ambitionerna i den regionala kulturplanen. Förutom personaloch organisationsförändringar har ombyggnation av lokalerna genomförts för att öka tillgängligheten. Detta har även inneburit att möjligheten att arrangera gästspel i teaterhuset har ökat. Under året inledde teatern ett samverkansprojekt med Scenkonst Sörmland. Dansen i Västmanland genomgick under året en nystart för att kunna uppfylla ambitionerna i den regionala kulturplanen vad gäller att utveckla det regionala samarbetet inom dansområdet, utveckla publikarbetet och danskunskapen. Intentionerna i kulturplanen har följts när det gäller musikområdet. Efter resurstillskott har anställningsgraden för Västerås Sinfonietta kunnat öka. Ett större kammarmusikprojekt har startats, i samarbete med Kammarmusikförbundet och tre andra länsmusikorganisationer och med stöd av Statens Musikverk, där målet är att en ny musikalisk infrastruktur kan växa fram i Sverige i samarbete mellan olika länsmusikorganisationer. Under året har arrangörsutvecklingen av Norbergfestivalen fortsatt i samarbete med arrangörsföreningen Norbergfestival, Elektronmusikstudion EMS och Statens Musikverk. Regional museiverksamhet Ett viktigt led i att utveckla Karlsgatan 2 till en stark kulturscen är den pågående utbyggnaden av länsmuseets utställningsyta som bland annat möjliggör en större basutställning med temat Industriarv Västmanland. Kvalitetsutvecklande arbete bedrivs på olika sätt, bland annat genom att samarbetet med Västerås konstmuseum har fördjupats. Regional och interregional samverkan med andra institutioner är fortsatt ett angeläget område. Regional biblioteksverksamhet Den regionala bibilioteksverksamheten har träffat överenskommelse om samverkan kring regional biblioteksverksamhet med Landstinget Örebro. Samverkan har skett genom fjärrlånesamverkan och projektsamverkan. Länsbibliotek Västmanland har också arbetat med lässtimulans i två projekt och ett tredje är på planeringsstadiet. Ett av dem, Bubblan, är en uppsökande biblioteksenhet som drivs i samverkan med Södermanland och Örebro. Ett annat är ett läsfrämjandeprojekt för förskolebarn som initierats av Läsrörelsen med stöd från Kulturrådet och sedan fått medel från Allmänna arvsfonden. Den regionala bibilioteksverksamheten har även varit engagerad i det tvååriga EU-projektet KompoBib2020 samt utvecklat ett samarbete med landstingets barnhälsoenhet. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Ett av utvecklingsområdena inom konst- och kulturfrämjande verksamhet är att utveckla nätverket Kraftcentrum. Utvecklingsarbete är påbörjat där nätverkets nya roll och konsulentrollen diskuteras med syfte att bland annat säkerställa kvalitén på arbetet i länet. Under året har det genomförts en pilotutbildning i arrangörskap och utifrån denna har det påbörjats planering för ett treårigt arrangörsutvecklingsprojekt, tillsammans med Stockholm, Örebro och Södermanland. Arbete pågår också med att utveckla en modell för att skapa delaktighet i utvecklingen av det lokala teaterlivet i fem kommuner samt att skapa gemensamma förutsättningar för den professionella teatern och det ideella arrangörskapet. Konstkonsulenten har täta och återkommande konsultationer med enskilda konstnärer, konstnärsföreningar, Skådebanan, Konstfrämjandet, utställningsarrangörer och andra konstföreningar. Årligen anordnas bland annat ett utbildningsdygn med föreläsningar, samtal och work- 132

133 shops med fokus konstutställningar ur ett arrangörsperspektiv. Detta är ett samarbete mellan konstkonsulenterna i Västmanlands, Södermanlands, Örebro och Uppsala län. Regional enskild arkivverksamhet Den regionala enskilda arkivverksamheten fick under 2012 nya lokaler i Västerås stadsbibliotek samt utökade personalresurser. Denna utökade satsning utgör en grund för att uppfylla ambitionerna i kulturplanen. Arkiv Västmanland har under året haft ett omfattande organiserat samarbete med länets kommuner samt samverkan med andra regioner, företrädesvis Örebro. Ett särskilt fokus under året har legat på arkivpedagogiska insatser. Filmkulturell verksamhet För att stärka möjligheter för barn och unga att uttrycka sig med rörliga bilder och film har Västmanland i samverkan med Sörmland, Stockholm och Örebro samlat skolchefer, IT-samordnare, rektorer och pedagoger. Syftet var att få underlag för att forma en modul av kompetensutvecklande insatser för skolans pedagoger. I de utbildningar och kurser som anordnas anlitas alltid etablerade filmföretagare i Västmanland för att inspirera de nya unga talangerna. För att främja västmanländska skolelevers möjlighet till kvalitativa filmupplevelser, har den filmkulturella verksamheten gett stöd till en skolbiodag för länets skolbioansvariga. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Västmanlands läns hemslöjdsförbund påbörjade hösten 2012 det tvååriga projektet Slöjdkunskaper som säljer. Detta är ett kompetensutvecklingsprojekt för vägar in i skola, vård och kulturturism samt ett samarbete mellan hemslöjdskonsulenterna i Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Aktivt arbete har också bedrivits under året för barn och unga med att i samtliga kommuner erbjuda pedagoger för barn upp till 12 år. Det erbjuds också fortbildning med prova på att slöjda. Särskilda perspektiv Av Västmanlands uppföljning framgår att man har arbetat aktivt med barn- och ungdomsperspektivet under året, framför allt inom områdena musik- och bibliotekverksamhet. Uppföljningen visar också att man har en policy och ett program för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utifrån denna policy och program följs arbetet upp årligen vid länsmuseet, länsbiblioteket, Film i Västmanland samt i det konst- och kulturfrämjande arbetet. Samtliga mål i programmet bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Övriga aktörer inom samverkansmodellen följs upp utifrån särskilda överenskommelser. Enligt Västmanlands uppföljning har samtliga kulturinstitutioner fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökad tillgänglighet senast 2013 och i uppföljningen ges exempel på hur varje verksamhet arbetat med tillgänglighet. Bland exemplen beskrivs att i ombyggnationen av teatern som skedde år 2012 har tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning varit prioriterat och även hemsidan har gjorts bättre tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. 133

134 Det internationella arbetet består främst av enstaka gästspel samt studiebesök. Interkulturellt arbete beskrivs främst inom teater-, dans- och museiverksamheterna där regionen verkar arbeta aktivt för ökad delaktighet i verksamheterna. I uppföljningen uppger Västmanland att man har en jämställdhetspolicy och utifrån kulturplanen gör de regionala kulturinstitutionerna en analys av sin egen verksamhet inom jämställdhetsområdet med förslag på anpassade och genomförda åtgärder. Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Västmanland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 30% 32% % 32% Dans varav 0-18 år 0% 0% - - 0% 0% Musik varav 0-18 år % 29% % 29% Museer varav 0-18 år 40% 30% 22% 28% 23% 30% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 78% 78% - - 0% 0% 15% 34% 58% 69% Arkiv varav 0-18 år 50% 40% 26% 21% 29% 30% Film varav 0-18 år 26% 20% 44% 7% 32% 16% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 15% 17% 14% 3% Totalt varav 0-18 år 51% 49% 26% 29% 28% 24% 20% 27% 32% 30% Som framgår av tabell 1 har det redovisats nio hemslöjdsutställningar i Västmanland med ett relativt högt antal besök, Det har också redovisats en hel del förmedlade föreställningar inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten i Västmanland, 264 stycken med en publik på Personal och ekonomi Tabell 2 Västmanland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa redovisning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 103,0 92,0 53,0 39,0 57,6% 42,4% Tillsvidareanställda ,8% 44,2% Visstidsanställda ,2% 49,8% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,2% 59,8% 134

135 För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 55,8 respektive 50,2 procent och för antalet årsarbetskrafter 57,6 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män högre än andelen kvinnor. Figur 1 Västmanland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 57 procent av alla årsarbetskrafter. För området är könsfördelningen totalt sett jämn medan det redovisas något fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män inom teaterverksamheten och något fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor inom musikverksamheten. För museiverksamheten redovisas ett högre antal årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Enligt Västmanlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 22 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 28 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 76 procent av verksamheternas intäkter. Det förekom ingen sponsring. Tabell 3 Västmanland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga Statliga verksamverksam- hetsbidrag hetsbidrag fördelat efter enligt organisationernas regionens huvudsakliga egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Västmanlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 24 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 22 procent medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finan- 135

136 siering på 25 procent. Arkivverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 59 procent. Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag för arkivverksamheten redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad. Figur 2 Västmanland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 40 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 32 procent och lokalkostnaderna 21 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Västmanland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Västmanland anslöts till modellen

137 Tabell 4 Västmanland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,4% ,0% ,7% Museer ,1% ,3% Bibliotek ,4% ,0% Konst- och kulturfr ,4% ,6% Arkiv ,9% ,8% ,9% Film ,5% ,5% ,3% Hemslöjd ,4% ,2% Totalt ,3% ,8% ,8% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,3 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 2,8 procent. Det kommunala bidraget till teater, dans och musik för åren 2010 och 2011 har till viss del uppskattats. Detta beror bland annat på att kostnader för lokaler som har lagts in i den totala budgeten för Kommunförbundet 2012 inte redovisades 2010 och Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande två projekt bidrag med sammanlagt 0,6 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Arkiv Västmanland; Innovativ arkivsamverkan - Landstinget Västmanland ; En modell för ett decentraliserat teaterliv. 137

138 Västra Götaland Folkmängd 2012: Yta: ,3 km 2 Antal kommuner: 49 Befolkningstäthet: 67,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,4% (riket 21,2) Medelålder: 41 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 270 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 266 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,8% 46,8% 37,9% 1,5% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Västra Götalandsregionen kronor. Regionen fördelade dessa statliga medel till nedanstående 21 regionala kulturverksamheter. Dessa hade sina kommunsäten i tio av regionens kommuner. Även om huvudsätet ligger vid en specifik ort, kan verksamhet bedrivas på andra ställen. Särskilt tydligt är detta för Västarvet, där huvudsätet ligger i Vänersborg, men verksamheter bedrivs på flera andra orter i Västra Götaland, exempelvis finns museer i Forsvik, Göteborg, Lerum, Lödöse, Skara, Tanumshede, Uddevalla och Vänersborg. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Regional enskild arkviverksamhet Bohusläns föreningsarkiv Skaraborgs föreningsarkiv Älvsborgs föreningsarkiv Konst- och kulturfrämjande, bibliotek och film Film i Väst (verksamhet riktad mot barn och unga) Göteborgs stad, dans- och konstkonsulenter Kultur i Väst (även bibliotek och film) KulturUngdom Riksteatern Väst KOMMUNSÄTE Uddevalla Lidköping Vänersborg Trollhättan Göteborg Göteborg Göteborg Trollhättan 138

139 Museer och hemslöjd 1. Göteborgs museer Göteborgs konstmuseum Göteborg Göteborgs stadsmuseum Göteborg Röhsska museet Göteborg Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg 2. Nordiska Akvarellmuseet Tjörn 3. SAAB bilmuseum Trollhättan 4. Västarvet: förvaltning inom natur- och kulturarv, där bland annat följande verksamheter ingår: Bohusläns museum Uddevalla Göteborgs Naturhistoriska museum Göteborg Lödöse museum Skara Forsviks Bruk Forsvik Slöjd & Byggnadsvård Lerum Slöjd i Väst Vänersborg Studio Västsvensk Konservering Göteborg Vitlycke museum Tanum Vänersborgs museum Vänersborg Västergötlands museum Skara Scenkonst Läckö slott (även museiverksamhet) Lidköping Borås Stadsteater (teater och dans) Borås Folkteatern (teater och musik) Göteborg GöteborgsOperan (musik och dans) Göteborg Göteborgs Stadsteater (teater och musik) Göteborg Göteborgs Symfoniker (musik) Göteborg Göteborg Wind Orchestra (musik) Göteborg Regionteater Väst (teater och dans) Uddevalla Vara Konserthus (musik, dans och teater) Vara Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Arbetet med kulturplanens mål för teaterområdet påbörjades under 2011, men stannade av under Under 2013 har dock arbetet med att uppfylla kulturplanens satta mål återupptagits. Västra Götalandsregionen fortsatte under 2012 att förstärka de pågående strategiska satsningarna på dansverksamhet som resulterat i en bred infrastruktur för dans vilket inkluderar professionell dans av kulturinstitutioner och fria aktörer, såväl som invånarnas eget utövande i den ideella sektorn. Under året har Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad samarbetat för att utveckla dansen som scenkonst, ett exempel på detta samarbete är Göteborgs dans- och teaterfestival. Institutionerna har varit framgångsrika och satsningar på barn och unga, jämställdhet, normkritik, tillgänglighet, kvalitetsmedvetenhet och internationella samarbeten präglar i olika grad aktörernas verksamheter. Kulturplanens intentioner för musikområdet har genomförts trädde nya treåriga uppdrag i kraft och för musikinstitutionernas del är det tydligare betoning på internationalisering. Nya målgrupper nås bland annat genom regionala scener i Skövde och i Vara samt övrig turnéverksamhet. El Sistema skapar förutsättningar för interkulturell dialog, motverkar social snedrekrytering och breddar basen för rekrytering av orkestermusiker i framtiden. 139

140 Samtliga kulturverksamheter med uppdrag från Västra Götalandsregionen har under året lagt fokus på kvalitetsutveckling, bland annat genom kontinuerliga brukarundersökningar. Blåsmusikverksamheten fick särskilt stöd. Fri entré till skolproduktioner under Barnkulturåret i Göteborg 2012 fördubblade publiksiffrorna för Göteborgs Symfoniker. I syfte att förnya och utveckla konsertutbudet för skolor och familjer har Göteborgs Symfoniker också inrättat konstnärliga residens för en tonsättare och en regissör som tillsammans med barn- och ungdomsproducenten skapat föreställningar för den unga publiken och skapandeprojekt ute i skolorna. Särskilda satsningar för utvecklingsarbete inom det digitala området har också ökat tillgängligheten till Göteborgs Symfonikers framträdanden. Ett resultat av satsningarna är GSOplay en internetkanal där Symfonikernas konserter läggs ut regelbundet. Regional museiverksamhet Västarvet har utvecklat sin webbplats till att bli en mötesplats för både bransch och besökare. Dialogen med brukare/besökare har stärkts. Flera av museerna har arbetat tillsammans med romska intresseorganisationer. Akvarellmuseet arbetar med brukargrupper för att utveckla konstpedagogiken. Samverkan har skett med kommunala museer/kommuner för att utveckla profilområden och utökning av fri entré har gjorts generellt upp till 26 år. Särskilda medel har avsatts för att museerna ska kunna tillämpa MU-avtalet. Kultursekretariatet har tillsammans med ett antal organisationer inom kulturarvssektorn arrangerat konferenser under rubriken Ideell kraftsamling. Ett strategiskt kvalitetsarbete bedrivs inom natur- och kulturarvssidan där en kvalitetsutveckling bland annat inom nya former för lärande pågår. Göteborgs museer arbetar exempelvis tillsammans med Riksutställningar för att skapa ett angelägnare museum. Man tecknar också lokala partnerskap i angelägna utvecklingsfrågor och har infört en gemensam modell för publikundersökningar inom Västarvets publika verksamheter. Regional biblioteksverksamhet Den biblioteksfrämjande verksamheten utgår från en regional biblioteksplan med sex utvecklingsområden: bibliotekens roll i samhället, barn och unga, biblioteken som kulturarena, den digitala utvecklingen, livslångt lärande samt samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. Den kompletterande medieförsörjningen (inköp, fjärrlån) når samtliga 49 kommuner i regionen. Under 2012 förmedlades ca böcker som fjärrlån, varav merparten på andra språk än svenska. Kultur i Väst bedriver en konsulentverksamhet med bibliotek som målgrupp. Den huvudsakliga inriktningen är konsultativt stöd, fortbildning, projekt och publicering. Kultur i Väst bedriver också en konsulentverksamhet med bibliotek som målgrupp och med inriktning mot IT-frågor och media, lärande och utbildningsstöd, litteratur för vuxna respektive barn och unga, mångkultur, jämställdhet och tillgänglighet. Under 2012 har bland annat en särskild fokusgrupp för bibliotekschefer diskuterat framtidsfrågor och personer har utbildats inom projektet Digital delaktighet. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteater Väst har ett särskilt uppdrag att kvalitetssäkra barnteaterutbudet i Västra Götaland och spelar en avgörande roll i förmedlingen av teater genom det regionala arrangörstödet. Dessutom har de inlett samarbete med lokalhållande organisationer i regionen. Kulturförvaltningen Kultur i Väst har bred kompetens inom flera konst- och kulturområden genom att man samlat konsulenter inom arkitektur, dans, film, konst, kulturarv och litteratur. 140

141 Dessutom har man konsulenter som riktar sig mot specifika målgrupper såsom arrangörer, barn och unga samt konsulenter som ska integrera interkulturella-, jämställdhets- resp. tillgänglighetsperspektiv i alla aktiviteter. Ett integrationsindex för kulturverksamheter har utvecklats men ännu inte använts. Inom bildkonstområdet har översyn och samordning skett av verksamheten och extra medel avsattes för att förbättra tillämpningen av MU-avtalet. Av uppföljningen går det inte att bedöma huruvida målen att öka konsultationsinsatserna samt göra resurser och kompetenser mer tillgängliga för kommunerna har uppnåtts, även om det framgår att man har verkat i och tillsammans med kommuner. Regional enskild arkivverksamhet Under 2012 påbörjades ett digitaliseringsarbete av de regionala föreningsarkiven, något som kommer att lyfta föreningsarkiven både kvalitets- och tillgänglighetsmässigt. Ett aktivt samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM) pågick under Bibliotek och museer har använts frekvent för att visa upp arkivens samlingar. Under året har ett policydokument för ABM-sektorn tagits fram. Föreningsarkiven arbetade under 2012 aktivt med frågor som rör kultur- och släktturism. Man har också på olika sätt utvecklat samarbeten för en ökad tillgänglighet. Filmkulturell verksamhet Kultur i Väst ansvarar, genom filmkonsulentverksamheten, för delar av det uppdrag som de nationella resurscentra för film har. Under 2012 har ett flertal insatser gjorts inom detta konstartsområde. Bland annat har ett antal fortbildningar riktats till skola och förskola. Film i Väst har under 2012 haft löpande rådgivning till unga som vill syssla med film och bland annat genomfört en rad talangutvecklingsinsatser för handplockade unga filmare. Uppdraget att bedriva filmfrämjande verksamhet delas i Västra Götaland mellan Kultur i Väst och Film i Väst. Film i Väst bedriver riktade insatser inom talangutveckling och Kultur i Väst stöttar, genom filmkonsulenterna, en bredare målgrupp med allt från filmpedagogisk verksamhet, skolbiodagar och kurser för unga filmare. Ett framtida mål är att insatserna för unga filmare ska synliggöras och samordnas på ett bättre sätt än tidigare. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Slöjd i Väst är en del av Västarvet och sju konsulenter arbetar för att främja hemslöjd. Dessa arbetar i nära samverkan med ideella organisationer, professionella utövare, kultur- och utbildningsinstitutioner och är inriktade mot barn och ungdomar, slöjd som näring, mångkultur, internationellt samarbete, hållbar utveckling och kunskapsförmedling. Prioriterat under året var att utveckla möjligheterna för slöjdare att leva på sin slöjd. Exempelvis har ett särskilt företagsnätverk för slöjdare startats under året och på en särskild webbsida finns information för slöjdföretagare. Med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Göteborgs stad arbetade Slöjd i Väst under året tillsammans med Konsthantverkscentrum Väst också fram förstudien Folk och form, för att hitta nya sammanhang och metoder för att sprida västsvensk slöjd och design på nya platser i Västra Götaland. Utvecklingsarbetet fortsätter under 2013 i samarbete med Svensk Form och Business Region Göteborg. 141

142 Särskilda perspektiv Av Västra Götalandsregionens uppföljning framgår ett långsiktigt arbete rörande barn och unga. Utvecklingsprojekt drivs inom ramen för handlingsprogrammet Rätt att vara med och barn och unga prioriteras i regionens uppdrag till kulturverksamheter. Fri entré på museer gäller för unga upp till 26 år, regionen har ett särskilt arrangörstöd med inriktning mot barn och unga. Regionen har två regionala BoU-konsulenter. Även inom arbetet med att främja ett internationellt perspektiv framgår av uppföljningen ett långsiktigt arbete, regionen har under en längre tid arbetat metodiskt för att öka EU-deltagande bland regionens kulturaktörer och på institutionsnivå inom scenkonst, musik- samt museiområdet bedrivs ett aktivt internationellt arbete. Regionen har en mångfalds-/interkulturkonsulent. I uppföljningen beskrivs hur man arbetar integrerat med rättighetsfrågor och regionen har en handlingsplan för mänskliga rättigheter som ligger till grund för de uppdrag som ges till verksamheterna. Många uppdragstagare har fått i uppdrag för åren att utarbeta handlingsprogram för tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och 2012 beslutade regionen om riktlinjer och standarder för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Regionen har också en databas om fysisk tillgänglighet i offentliga miljöer samt en konsulent som arbetar som resurs för institutionerna i denna fråga. Västra Götalandsregionen har konsulenter som arbetar för ökad jämställdhet i regionens verksamheter och ett jämställdhetsindex har konstruerats och används i de uppdrag, projekt och stipendier som Västra Götalandsregionens kulturnämnd beviljar medel till. Regionen uppger också i uppföljningen att en kartläggning rörande jämställdhet ska genomföras mellan Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Västra Götaland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 35% 16% 51% 33% 38% 17% Dans varav 0-18 år 61% 21% 55% 23% 59% 22% Musik varav 0-18 år 21% 10% 27% 19% 38% 37% 32% 17% Museer varav 0-18 år 7% 23% 51% 40% 51% 27% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 98% 89% 25% 34% % 85% 75% 56% Arkiv varav 0-18 år 0% 3% 2% 3% 2% 3% Film varav 0-18 år 41% 18% % 8% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 10% 66% 5% 59% 9% Totalt varav 0-18 år 38% 15% 26% 21% 6% 23% 53% 39% 51% 25% 142

143 Som framgår av tabell 1 har det redovisats 177 museiutställningar för Västra Götaland med ett antal besök på höga , varav avsåg Göteborgs stad. Det har också genomförts många museiprogramaktiviteter i Västra Götaland, stycken med ett deltagarantal på , varav 40 procent av deltagarantalet utgjordes av åldersgruppen 0 18 år. Exempelvis har Göteborgs stads kulturförvaltning anordnat många museiövergripande pedagogiska aktiviteter, där barn och unga deltagit. För den konst- och kulturfrämjande verksamheten har det redovisats ett relativt högt antal förmedlade konserter, 314 stycken med ett publikantal på Personal och ekonomi Tabell 2 Västra Götaland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 51,9 respektive 55,4 procent och för antalet årsarbetskrafter 53,0 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män högre än andelen kvinnor. Figur 1 Västra Götaland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, 67 procent av alla årsarbetskrafter. Området redovisar totalt sett fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor exklusive övrig personal och om vi ser till de enskilda organisationerna inom området är det Göteborg Wind Orchestra som andelsmässigt sticker ut mest med 3,5 årsarbetskrafter för kvinnor och 12,4 för män. För övriga områden ska det noteras att personaluppgifter för biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten redovisas inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten, en verksamhet som uppvisar betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män, 62,1 jämfört med 24,3. Andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten, en verksamhet som även den uppvisar betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Nordiska Akvarell- Andel män Årsarbetskrafter 1 621, ,0 813,0 720,0 53,0% 47,0% Tillsvidareanställda ,9% 48,1% Visstidsanställda ,4% 44,6% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,5% 60,5% 143

144 museet anger till exempel 20,1 årsarbetskrafter för kvinnor och 6,7 för män. Antal årsarbetskrafter som redovisas för Film i Väst i figur 1 ovan, 8,5 och 4,0, är troligtvis överskattade då det har varit svårt att i redovisningen separera den personal som arbetar med filmkulturell verksamhet från den personal som arbetar med professionell filmverksamhet. Även när det gäller de ekonomiska uppgifter organisationerna lämnar för Västra Götaland redovisas biblioteksverksamheten och delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten medan andra delar av filmverksamheten och hemslöjdsverksamheten redovisas inom museiverksamheten, se tabell 3 nedan och skillnaderna mellan regionens egen fördelning och fördelningen efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden. Enligt Västra Götalands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 20 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 26 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 76 procent av verksamheternas intäkter. Göteborg Wind Orchestra har redovisat kronor i sponsring, Göteborgs Symfoniker kronor och GöteborgsOperan kronor. Tabell 3 Västra Götaland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Västra Götalands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 21 procent av statliga medel. Högst andel statliga medel redovisar teater-, dans- och musikverksamheten, 25 procent, medan museiverksamheten (inkl. hemslöjd och delar av filmverksamheten) redovisar lägst andel statlig finansiering, bara 13 procent. Museiverksamheten redovisar också totalt sett den lägsta graden av offentlig finansiering, 71 procent. Figur 2 Västra Götaland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden 144

145 När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 62 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 22 procent och lokalkostnaderna 10 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Västra Götaland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Västra Götaland anslöts till modellen Tabell 4 Västra Götaland. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,9% ,4% ,7% Museer ,0% ,5% ,9% Bibliotek Konst- och kulturfr ,1% ,7% ,0% Arkiv ,0% ,1% ,9% Film ,6% ,0% Hemslöjd Totalt ,0% ,7% ,1% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 minskade med 2,0 procent i fasta priser jämfört med Samtidigt ökade de regionala bidragen med 3,7 procent. Det regionala bidraget till film (motsvarande tio miljoner kronor åren ) bygger på en uppskattning av vad Film i Väst ger till den filmkulturella verksamheten. Det har varit svårt att separera de delar som går till den professionella filmproduktionen respektive till den filmkulturella verksamheten. Minskningen i de statliga bidragen till film, 57,6 procent mellan 2010 och 2012, beror i huvudsak på att Västra Götaland 2012 redovisat delar av filmverksamheten inom den konst- och kulturfrämjande verksamheten. Biblioteksverksamheten redovisas även den som konst- och kulturfrämjande verksamhet genom att den ingår i Kultur i Väst. 145

146 Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande 16 projekt bidrag med sammanlagt 3,730 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Röhsska museet; Ond Design - Göteborgs Konsthall; Åskådarens individuella upplevelse och dess betydelse för konstorganisationer - Nordiska Akvarellmuseet ; Att teckna är stort The Big Draw - Röhsska museet; Konceptutställning Ond Design - GöteborgsOperan; Nordic Cool Västra Götalandsregionen/Västarvet; Den skandinaviska resandekartan - Västarvet; Förstudie Världsarkiv för hällbilder - Sjöfartsmuseet Akvariet; GLO vägen till det angelägna museet! - Västarvet; Historiens skuggor - Västarvet; Slöjd- och bygglek Vidgat deltagande - Göteborgs Symfoniker AB; Residens - Göteborgs Symfoniker AB; Presentation av och turné med Herbert Blomstedt - Folkteatern i Göteborg Ek. Förening; Folkteaterakademin, ökad tillgänglighet - Backa Teater, Göteborgs Stadsteater AB; Lille Kung Mattias Göteborgs Stadsteater AB/Backa Teater; Run for your life - Västra Götalandsregionen; Tillgängliggörande nationellt av regional kunskap. 146

147 Örebro Folkmängd 2012: Yta: km 2 Antal kommuner: 12 Befolkningstäthet: 33,2 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,4% (riket 21,2) Medelålder: 41,8 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 259 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 262 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 14,2% 51,5% 33,0% 1,3% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Örebro läns landsting kronor. Landstinget fördelade dessa statliga medel till nedanstående tio regionala kulturverksamheter vilka samtliga har kommunsäte i Örebro kommun. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Länsmusiken i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB Opera på Skäret Regional museiverksamhet Örebro läns museum Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket i Örebro län Konst- och kulturfrämjande verksamhet Dans i Örebro län Teaterkonsulent Regional enskild arkivverksamhet Arkivcentrum Filmkulturell verksamhet Film i Örebro län Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet KOMMUNSÄTE Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro 147

148 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Länsteatern har arbetat med och utvecklat verksamheten inom de i kulturplanen utpekade områdena genom att bland annat etablera en ny scen för barn och unga, inlett samtal med Stadra teater och träffat samverkansavtal med länets kommuner, initierat ett utvecklingsprojekt för teckenspråkig scenkonst i en produktion samverkat med Riksteatern/Tyst Teater. Vidare har teatern fördjupat arbetet med musikteater och kompetensutvecklat ensemblen både individuellt och som grupp. Mellan har den professionella dansens uppdrag legat på Länsmusiken i Örebro AB som har anlitat danskompaniet Raande-Vo. Det har emellertid visat sig svårt att få kontinuitet i dansverksamheten. Målen i kulturplanen under 2012 har till viss del uppnåtts genom kombinationen av Raande-Vos verksamhet och gästspel genom länets främjandeverksamhet. Utvecklingen på musikområdet följer kulturplanens intentioner. Samverkan mellan Länsmusiken och Opera på Skäret har stärkts administrativt och mer konkreta samverkansproduktioner planeras kommande år. Vidare har Opera på Skäret startat en Opera-akademi tillsammans med Musikhögskolan i Örebro. Nya insatser har gjorts för att upprätthålla och öka den internationella verksamheten för Svenska Kammarorkestern. Regional museiverksamhet Museet har arbetat mot de mål som satts upp i kulturplanen. Museet ska vara ett samhällsangeläget museum och har bland annat drivit projektet Norm, nation och Kultur. Museet har arbetat med att öka kunskapen om kulturmiljöer och påbörjat förnyelsearbetet av sin barnverksamhet. I samarbete med Värmlands museum har ett projekt kring kvalitet i samlingsverksamheten påbörjats. Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket hade under 2012 särskilt fokus på att överbrygga den digitala klyftan och tog tillsammans med Örebro länsbildningsförbund fram en strategi för ökad digital delaktighet i länet. Insatser har också genomförts under året för att stimulera barns och ungas läsning och språkutveckling. Länsbiblioteket stödde kommunerna att lyfta biblioteken som kulturella mötesplatser. Överenskommelse har träffats med Västmanland om samverkan kring fjärrlån och projekt. Två läsfrämjandeprojekt har drivits; den mobila biblioteksenheten Bubblan i samverkan med Sörmland och Västmanland, samt förskoleprojektet Berätta, Leka, Läsa som initierats av Läsrörelsen med medel från Kulturrådet och som sedan fått stöd från Allmänna arvsfonden. Konst- och kulturfrämjande verksamhet uppföljningen pekar på att kulturplanens mål håller på att förverkligas. Förutsättningar och former för att utveckla konsulentverksamheten till ett resurscentrum har utretts och utvecklingsarbetet har påbörjats. Inom bildkonstområdet genomförs en kartläggning av utställningsarrangörer i länet. I syfte att höja kvaliteten inom det egna verksamhetsområdet deltog samtliga konsulenter under 2012 i kompetenshöjande kurser, temadagar, konferenser och olika nätverk. Regional enskild arkivverksamhet ArkivCentrum i Örebro län arbetade under 2012 bland annat med barn och unga samt döva och hörselskadade elever. Interkulturellt perspektiv finns genom att ArkivCentrum inledde arbetet med att bli ett internationellt syrianskt dokumentationscentrum. Även arbete för äldre genomfördes under 2012 med forskningscirklar och kulturrunda inriktat på äldreboenden. 148

149 Arbetet med att digitalisera och tillgängliggöra arkiven fortsatte genom ett digitaliseringsprojekt med Örebro. Filmkulturell verksamhet Det offentliga ansvaret för filmområdet i länet är delat mellan resurscentret Film i Örebro län och Filmregion Stockholm Mälardalen. Resurscentret arbetar främst med barn/unga, talangutveckling, biograf- och filmpedagogik medan Filmregionen arbetar med professionell filmproduktion och näringslivsfrågor. Med inriktning på barn och unga gjordes under 2012 bland annat ett strategiskt arbete med att informera, inspirera och förmedla information om stödformer, filmprojekt och frilansande filmpedagoger till kommuner/skolor. Vidare besökte filmpedagoger sju av länets tolv kommuner, filmvisningar och filmpedagogiska lektioner i skolor genomfördes i direkt samarbete med Film i Örebro län (arrangemang för cirka 2000 barn i länet), KAK-skolbiodag stöttades för länets lärare och utvalda referenselever att besöka. Stöd gavs till ungas egna fria filmskapande genom egna fortbildningar, resestöd gavs till andra arrangörers fortbildnings- eller branscharrangemang, handledning och coachning, tekniska stöd och ekonomiskt produktionsstöd till unga filmare, arrangerade visningar av unga filmares egna produktioner. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Särskilt fokus har legat på att stärka småskaliga kulturella näringar och under 2012 pågick det fleråriga projektet Slöjdkunskaper som säljer (SSS) i samarbete med Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län. Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har också under 2012 arbetat med projektet Berättelsen som innebär att bevara, dokumentera och föra vidare kunskaper och minnen inom slöjdområdet som ett led i att bruka kulturarvet från Örebro län. Ett tredje område som varit i fokus är hållbar utveckling och resurshushållning. Särskilda perspektiv I uppföljningen återfinns arbete för att främja barns och ungas rätt till kultur inom samtliga sju konst- och kulturområden och ett aktivt arbete bedrivs rörande ungas inflytande samt tillgänglighet för funktionshindrade, främst döva/hörselskadade barn och ungdomar. I uppföljningen redovisas specifika jämställdhetsinsatser inom nästan alla konst- och kulturområden och under 2012 har en insamling av information genomförts för att få en bild av hur jämställdheten inom kulturområdet i Örebro ser ut. Interkulturellt arbete återfinns främst inom museiområdet och till viss del inom arkiv- och biblioteksverksamheten. När det gäller arbetet för ökad tillgänglighet så ger Örebro flera exempel i sin uppföljning på insatser och konkreta aktiviteter som genomförts för och med målgruppen under de flesta konst- och kulturområdena. Insatserna är kopplade till upprättade delmål i verksamheternas handlingsplaner. 149

150 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Örebro. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 37% 21% % 21% Dans varav 0-18 år 0% 13% 78% 70% 66% 59% Musik varav 0-18 år 0% 1% 39% 18% 0% 6% 26% 16% Museer varav 0-18 år 24% 26% 52% 53% 51% 33% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 47% 36% % 64% 35% 48% Arkiv varav 0-18 år 0% 0% 22% 10% 21% 6% Film varav 0-18 år 0% 19% 0% 0% 0% 16% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 5% 0% 0% 0% 5% Totalt varav 0-18 år 35% 19% 39% 18% 20% 24% 41% 46% 39% 23% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 126 konserter, varav samtliga avser Örebro kommun och med ett publikantal på relativt höga Det har också genomförts relativt många arkivprogramaktiviteter i Örebro, 79 stycken med ett deltagarantal på Precis som för en del andra regioner har filmresurscentrat i Örebro huvudsakligen valt att arbeta strategiskt genom samverkan istället för att stå som huvudansvariga för olika aktiviteter (läs mer i avsnittet om regionala kulturverksamheter). Därför redovisas ett litet antal programaktiviteter, fem stycken med 90 deltagare. Personal och ekonomi Tabell 2 Örebro. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. Andel män Årsarbetskrafter 147,2 131,4 59,2 72,2 45,1% 54,9% Tillsvidareanställda ,3% 51,7% Visstidsanställda ,3% 61,7% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,2% 72,8% För tillsvidareanställda och visstidsanställda är andelen kvinnor 48,3 respektive 38,3 procent och för antalet årsarbetskrafter 45,1 procent. För anlitade personer med F- eller FA-skattsedel är andelen män betydligt högre än andelen kvinnor. 150

151 Figur 1 Örebro. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, cirka 68 procent av alla årsarbetskrafter. Inom teater-, dans- och musikområdet är det framför allt Länsmusiken i Örebro som redovisar fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor, 29,8 mot 20,7. Inom museiverksamheten är könsfördelningen ganska jämn. Enligt Örebros uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 25 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 32 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 78 procent av verksamheternas intäkter. Länsmusiken i Örebro har redovisat kronor i sponsring, Länsteatern i Örebro kronor och Opera på Skäret kronor. Tabell 3 Örebro. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag enligt regionens egen fördelning Statliga verksamhetsbidrag fördelat efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga Övrig finansiering medel totalt -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Örebros verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 28 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 27 procent medan museiverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 33 procent. Arkivverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 74 procent. 151

152 Figur 2 Örebro. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 60 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 21 procent och lokalkostnaderna 13 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Örebro. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Örebro anslöts till modellen Tabell 4 Örebro. Årliga statliga, regionala och kommunala verksamhetsbidrag, , efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr, 2012 års priser Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga årliga verksamhetsbidrag Regionala årliga verksamhetsbidrag Kommunala årliga verksamhetsbidrag Förändring Förändring Förändring Teater, dans, musik ,6% ,1% ,5% Museer ,9% ,0% ,9% Bibliotek ,0% ,3% Konst- och kulturfr ,4% ,1% Arkiv ,0% ,9% ,4% Film ,4% ,2% Hemslöjd ,9% ,5% Totalt ,0% ,0% ,4% Den totala tilldelningen av årliga statliga bidrag 2012 var i princip oförändrad jämfört med 152

153 2010, räknat i fasta priser. Samtidigt minskade de regionala bidragen med 2,0 procent. Det ska dock nämnas att anledningen till att de regionala bidragen totalt sett uppvisar en minskning på 2,0 procent är minskade lokalkostnader (eller overheadkostnader) efter regionförbundets övergång till landsting. Dessa minskade kostnader ska inte ha gått ut över verksamheten utan kan snarare i detta sammanhang ses som en positiv besparing. De regionala bidragen till museer, dvs. länsmuseet har för åren 2010 och 2011 uppskattats med en enkel KPI-uppräkning till 2012 års värde, vilket innebär att samma värde anges för samtliga år. Detta beror på att en ny redovisningsprincip (anpassad till Kultursamverkansmodellen) trätt i kraft från och med 2012, och där vissa transfereringar har uteslutits. Det har bedömts svårt att revidera länsmuseets data för i enlighet med den nya redovisningsprincipen varför en uppskattning ansågs lämplig. De faktiska regionala bidrag som länsmuseet erhållit de tre åren har också bedömts som likvärdiga. Det kommunala bidraget till teater, dans och musik ökade med 9,5 procent mellan 2010 och 2012 beroende på ett ökat anslag från Örebro kommun. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kulturrådet beviljade 2012 följande åtta projekt bidrag med sammanlagt 2,175 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: - Örebro läns museum; Konstkonsulentverksamhet - Örebro läns museum; Norm, Nation och Kultur. Problematisering kring kulturarvet - Örebro läns museum; Att störa homogenitet (2 bidrag) - Örebro läns landsting; Länsmusiken i Örebro AB; Internationell konsertform i ny belysning - Stiftelsen kulturcentrum Ljusnarsberg; Gränslös opera - Örebro läns landsting; Samverkan mellan Örebro länsteater och Stadra - Örebro länsteater; Örebro nationellt nav för teckenspråkig scenkonst. 153

154 Östergötland Folkmängd 2012: Yta: ,58 km 2 Antal kommuner: 13 Befolkningstäthet: 41,1 invånare/km 2 (riket 23,4) Andel befolkning 0-18 år: 21,2% (riket 21,2) Medelålder: 41,3 (riket 41,2) Medelinkomst 2011 (tkr): 259 (riket 274) Medianinkomst 2011 (tkr): 258 (riket 266) Utbildningsnivå 31 december 2012, år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 13,6% 48,1% 37,0% 1,3% Källa: SCB Regionala kulturverksamheter Genom beslut om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2012 inom ramen för kultursamverkansmodellen erhöll Regionförbundet Östsam kronor. Regionförbundet fördelade dessa statliga medel till nedanstående nio regionala kulturverksamheter vilka samtliga hade sina kommunsäten i Linköpings eller Norrköpings kommuner. VERKSAMHETSOMRÅDE/Verksamhet Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Norrköpings symfoniorkester Östgötamusiken (även KK) Östgötateatern Regional museiverksamhet Östergötlands museum Regional biblioteksverksamhet Länsbiblioteket i Östergötland Konst- och kulturfrämjande verksamhet Riksteatern Östergötland Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands arkivförbund Filmkulturell verksamhet Film i Öst Hemslöjdsfrämjande verksamhet Östergötlands läns hemslöjdsförening KOMMUNSÄTE Norrköping Linköping Norrköping Linköping Linköping Norrköping Norrköping Norrköping Linköping 154

155 Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Teatern i Östergötland, med fokus på Östgötateatern, har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Flera samarbetsprojekt har påbörjats, bland annat så har Östgötateatern, Riksteatern Östergötland, Teatercentrum, Ung scen Öst, VadstenaAkademien och Regionförbundet påbörjat samarbete kring en regional scenkonstplattform som är tänkt att omfatta flera av utvecklingsmålen i kulturplanen. Initialt handlar arbetet främst om att arbeta vidare med att bygga strukturer, konstnärlig utveckling och arrangörsutveckling. Ung scen Öst arbetar för att skapa en gemensam plattform för kompetensutveckling, organisering, och planering för ung scen/öst, skolan och de fria aktörerna i regionen med fokus på barns och ungas scenkonstupplevelser. Den professionella dansen i Östergötland har under 2012 arbetat enligt kulturplanens mål och prioriteringar. Ett projekt har påbörjats som innebär att i Linköping prova förutsättningarna för att skapa ett regionalt resurscentrum för dansutveckling för att i sin tur stärka och utveckla dansen i länet. Regionförbundet har även rekryterat en dansutvecklare. Regionen skapat nya samarbetsformer för flera musikverksamheter i regionen men noterar också att det krävs tydligare precisering på ett antal strategiskt viktiga punkter. Regional museiverksamhet Ett nytt regionalt kulturarvsprogram publicerades under året. Kulturarv Östergötland är en central digital resurs som genomgår kontinuerlig utveckling. Arbetet med att hitta en regional lösning på magasinsfrågan pågick under året. Arbetet med att ta fram en strategi för museerna i länet påbörjades. Regional biblioteksverksamhet Den regionala biblioteksverksamheten har arbetat strategiskt utifrån kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar under 2012, bland annat för att stärka samverkan kring bibliotekens medier och utveckla digitala tjänster och digital delaktighet. En gemensam digital plattform för länets samtliga kommuner har införts, vilket innebär ett samarbete med gemensamt lånekort samt gemensam katalog och webb. Invånarna har på detta sätt fått tillgång till ett större utbud av medier och bibliotekstjänster. Försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål för nyanlända i Östergötland har bedrivits, utvärderats och blivit permanent verksamhet från och med april Flera läs- och skrivprojekt har också bedrivits under länsbiblioteket, bland annat har tre nya delprojekt inom Dyslexiprojektet Allt genast påbörjats. Särskilt fokus ska läggas på läsfrämjande arbete med barn och unga. Kompetensutveckling har påbörjats för all personal vid kommunbibliotek, länsbiblioteket och universitetsbiblioteket med stöd av EU-medel. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Arbetet med arrangörsutveckling inom hela scenkonstområdet för att hela regionen ska nås av teater, dans och musik har i huvudsak gått bra. Man har även arbetat på ett bra sätt med opinionsbildning och ökad samverkan med andra aktörer. Inom bildkonstområdet har det planerade arbetet påbörjats men några av de utvecklingsområden under treårsperioden som beskrivs i kulturplanen har inte genomförts ännu. Konsten kommer att vara ett eget fält inom 155

156 kulturpolitiken i Östergötland, omfattande konst, konsthantverk och design. På regional nivå är den främsta resursen en konstsamordnare, som har i uppdrag att arbeta med konsten som resurs för kultur- och platsutveckling. Särskilda medel avsätts till utställningar utanför institutionerna. Regional enskild arkivverksamhet Östergötlands arkivförbunds fokus ligger på att fortsätta att utveckla verksamheten med ökad delaktighet och kompetensutveckling. Under 2012 har Arkivförbundet arbetat med införandet av ett nytt arkivredovisningssystem, inventering av nytt enskilt arkivmaterial, digitalisering, samtidsdokumentation m.m. Tillsättandet av ny länsantikvarie har också skett under året. Filmkulturell verksamhet Film i Öst, regionens resurscentrum för filmfrågor, drivs från och med 2012 av Norrköpings kommun, som bygger upp en ny utvecklingsmiljö för filmvisning, produktion och film- och mediepedagogik med namnet Cnema. Inom det operativa arbetet har Film i Östs verksamhet tre huvudområden med fokus på barn och unga: att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid; att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf; att stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Den hemslöjdsfrämjande verksamheten har arbetat strategiskt utifrån kulturplanens uppsatta mål och prioriteringar under Tre av fyra mål har nåtts och det fjärde, som handlar om yrkeshögskoleutbildningen, har riktats om och ny samarbetspartner etablerats. Tio slöjdpedagoger har utbildats under hösten 2012 och våren Arbetet med att stimulera och stötta unga talanger inom slöjdområdet har fortsatt under 2012, bland annat har studenter vid Linköpings universitets treåriga hantverksprogram beretts plats att ställa ut i Hemslöjdsföreningens Slöjdgalleri. Särskilda perspektiv Regionförbundet Östsam (Östergötland) beskriver i sin uppföljning mål och ambitioner för barn- och ungdomskultur främst inom områdena museer och musikverksamhet. Visst internationellt arbete bedrivs inom området musik, som haft gästdirigenter och gästande solister. Den hemslöjdsfrämjande verksamheten är involverad i ett EU-projekt. Av uppföljningen framgår att musei- och biblioteksverksamheten bedriver projekt rörande interkulturellt arbete och inom musiken har en mångfaldspolicy tagits fram. Östsam skriver i uppföljningen att verksamheterna i sina uppdrag har att arbeta med tillgänglighet och jämställdhet. De flesta av institutionerna uppges ha handlingsplaner och har fått information om samt är medvetna om regeringens och Kulturrådets delmål och dess innebörd rörande tillgänglighet för personer med funktionshinder. Inom flera konst- och kulturområden har jämställdhetsprojekt bedrivits. 156

157 Aktiviteter och deltagande Tabell 1 Östergötland. Föreställningar, konserter, utställningar, programaktiviteter, publik, besök, deltagare samt andel 0-18 år per verksamhetsområde 2012 Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Föreställningar Publik Konserter Publik Besök Deltagare Utställningar Programaktiviteter Föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter Publik/ besökare/ deltagare Teater varav 0-18 år 51% 20% 69% 32% 53% 21% Dans varav 0-18 år 0% 20% % Musik varav 0-18 år 0% 14% 60% 43% 0% 0% 55% 39% Museer varav 0-18 år 0% 14% 35% 29% 34% 16% Konst- och kulturfrämj varav 0-18 år 79% 69% 100% 100% % 4% 73% 68% Arkiv varav 0-18 år 0% 23% 0% 0% - 17% Film varav 0-18 år 0% 50% 0% 5% - 35% Hemslöjd varav 0-18 år 0% 0% 41% 71% 39% 25% Totalt varav 0-18 år 58% 32% 60% 44% - 14% 36% 31% 48% 29% Som framgår av tabell 1 har det redovisats 580 konserter för Östergötland med ett publikantal på Detta är ett relativt högt publikantal och även andelen konserter som riktade sig till åldersgruppen 0 18 år, 60 procent, är en relativt hög andel. Av konsertpubliken var 43 procent 0 18 år gamla. För den konst- och kulturfrämjande verksamheten har det redovisats ett relativt högt antal förmedlade föreställningar, 322 stycken med ett publikantal på Denna verksamhet visar också höga andelar för åldersgruppen 0 18 år. Personal och ekonomi Tabell 2 Östergötland. Årsarbetskrafter och anställningsformer för personal i organisationer som erhållit stöd inom ramen för Kultursamverkansmodellen 2012 Totalt inkl. övrig personal Totalt exkl. övrig personal Kvinnor Män Andel kvinnor Andel män Årsarbetskrafter 335,5 307,2 151,1 156,1 49,2% 50,8% Tillsvidareanställda ,6% 51,4% Visstidsanställda ,0% 52,0% Personer som innehar F- eller FA-skattsedel ,4% 72,6% Not. Könsfördelningen i tabellen baseras på regionens kvantitativa uppföljning av de som räknats som kärnkompetens för respektive verksamhet samt teknisk och administrativ personal eftersom könsfördelningen inte efterfrågades för övrig personal. För tillsvidareanställda och visstidsanställda är könsfördelningen totalt sett ganska jämn medan andelen män är mycket hög för anlitade personer med F- eller FA-skattsedel. 157

158 Figur 1 Östergötland. Könsfördelning antal årsarbetskrafter (exkl. övrig personal enl. not under tabell 2) efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I regionen är det teater-, dans- och musikområdet som är mest sysselsättningsintensivt med, inklusive övrig personal, cirka 74 procent av alla årsarbetskrafter. Inom teater-, dans- och musikområdet redovisar Östgötamusiken betydligt fler årsarbetskrafter för män än för kvinnor, 17,0 mot 5,0. För museiverksamheten, där Östergötlands museum är enda redovisande organisation, redovisas fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. För biblioteksverksamheten anges betydligt fler årsarbetskrafter för kvinnor än för män. Enligt Östergötlands uppföljning utgjorde de statliga kultursamverkansmedlen cirka 24 procent av de regionala verksamheternas totala finansiering och cirka 32 procent av deras offentliga finansiering, se tabell 3 nedan. Totalt sett utgjorde den offentliga finansieringen cirka 75 procent av verksamheternas intäkter. Se dock reservation i anknytning till figur 2 nedan. Norrköpings symfoniorkester redovisar cirka kronor i sponsring och Östgötateatern kronor. Länsbiblioteket i Östergötland redovisar kronor i EU-medel. Tabell 3 Östergötland. Intäktsfördelning år 2012 enligt regionens egen fördelning (Kolumn 1) samt efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksam- Statliga hetsbidrag verksamhetsbidrag organisationernas fördelat efter enligt huvudsakliga regionens egen verksamfördelning hetsområden Övriga statliga bidrag Regionala verksamhetsbidrag totalt Kommunala verksamhetsbidrag totalt Delsumma offentliga medel totalt Övrig finansiering -varav verksamhetsintäkter -varav sponsring Teater, dans, musik Museer Bibliotek Konst- och kulturfr Arkiv Film Hemslöjd Totalt Totalt Enligt figur 2 nedan finansieras Östergötlands verksamhet inom kultursamverkansmodellen till 26 procent av statliga medel. Teater-, dans- och musikverksamheten redovisar en andel statlig finansiering på 29 procent medan museiverksamheten, som redovisar lägst andel statlig finansiering, finansieras till 15 procent av statliga medel. Mycket tyder dock på att statliga lönebidrag redovisats inom övrig finansiering, vilket medför att andelen offentlig finansiering (främst statlig) kan vara underskattad, såväl för museer som totalt. 158

159 Hemslöjdsverksamheten redovisar den lägsta graden av offentlig finansiering, 34 procent. Regionen redovisar för Östergötlands läns hemslöjdsförening en hög andel ospecificerade övriga intäkter. Figur 2 Östergötland. Intäktsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden När det gäller olika typer av kostnader utgjorde personalkostnaderna cirka 68 procent av de regionala organisationernas samlade kostnader medan verksamhetskostnaderna utgjorde 9 procent och lokalkostnaderna 11 procent. Fördelningen skiljer sig en hel del åt mellan de olika verksamhetsområdena. Figur 3 Östergötland. Kostnadsfördelning efter organisationernas huvudsakliga verksamhetsområden I tabellen nedan redovisas jämförande uppgifter från och med år 2010 som var året innan kultursamverkansmodellen började införas. Östergötland anslöts till modellen