UPPFÖLJNING AV KULTURSAMVERKANS- MODELLEN 2011

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV KULTURSAMVERKANS- MODELLEN

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Kulturrådets arbete med uppföljningen... 6 Kulturrådets fortsatta arbete med uppföljning av Kultursamverkansmodellen... 7 REGION GOTLAND... 8 Infrastruktur... 8 Personal... 9 Ekonomi... 9 Intäkter och kostnader... 9 Offentlig finansiering Statsbidrag Regional kulturverksamhet Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Besök, publik och deltagande Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kommentarer om kulturplanens genomförande REGION SKÅNE Infrastruktur Personal Ekonomi Intäkter och kostnader Offentlig finansiering Statsbidrag Regional kulturverksamhet Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Besök, publik och deltagande Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kommentarer om kulturplanens genomförande REGION HALLAND Infrastruktur Personal Ekonomi Intäkter och kostnader Offentlig finansiering Statsbidrag Regional kulturverksamhet Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Besök, publik och deltagande Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kommentarer om kulturplanens genomförande VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Infrastruktur Personal

3 Ekonomi Intäkter och kostnader Offentlig finansiering Statsbidrag Regional kulturverksamhet Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Besök, publik och deltagande Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kommentarer om kulturplanens genomförande NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Infrastruktur Personal Ekonomi Intäkter och kostnader Offentlig finansiering Statsbidrag Regional kulturverksamhet Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Besök, publik och deltagande Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Kommentarer om kulturplanens genomförande BILAGOR Bilaga 1-7. Tabeller Bilaga 8. Intervjuade uppgiftslämnare vid kvalitativ uppföljning

4 SAMMANFATTNING I december 2010 fattade regering och riksdag beslut om ett nytt regelverk för statlig bidragsgivning till regional kulturverksamhet: Kultursamverkansmodellen. Målet med förändringen är att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar och variationer. Under Kultursamverkansmodellens första år omfattades fem landsting/regioner: Region Gotland (1 kommun), Region Skåne (33 kommuner), Region Halland (6 kommuner), Västra Götalandsregionen (49 kommuner) och Norrbottens läns landsting (14 kommuner). Dessa landsting/regioner har under 2012 redovisat och kommenterat hur de statliga medlen har använts. Rapporten är en presentation av regionernas återrapporteringar avseende De sju olika verksamhetsområden som följs upp är professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, samt filmkulturell verksamhet. Av de verksamheter som erhållit stöd inom ramen för samverkansmodellen redovisar den professionella teater-, dans- och musikverksamheten samt den regionala museiverksamheten flest anställda. Dessa verksamheter är generellt sett även de största när det gäller olika typer av intäkter och kostnader. I rapporten redogörs även för den statliga och regionala finansieringen av de sju verksamhetsområdena Sammanlagt fördelade de fem landstingen/regionerna 552 miljoner kronor i statliga verksamhetsbidrag år 2011, vilket är en ökning med 0,8 procent jämfört med 2010, räknat i löpande priser. Samtidigt uppgick de regionala verksamhetsbidragen till dessa verksamheter till 964 miljoner kronor år 2011, vilket är en ökning med 5,6 procent jämfört med Stora skillnader återfinns mellan de olika landstingen/ regionerna. Norrbottens läns landsting har omfördelat medel från museiverksamhet till biblioteksverksamhet och regional enskild arkivverksamhet en omfördelning som inte var möjlig innan Kultursamverkansmodellen infördes. Museiverksamheterna står för det största antalet publika besök, följt av professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Kulturplanerna sträcker sig över två till tre år och skrevs parallellt med att Kultursamverkansmodellen fick sin nuvarande utformning. I de intervjuer som är en del av återrapporteringen framkommer att samtliga fem regioner/landsting arbetar för att uppfylla 2011 års mål och prioriteringar enligt kulturplanerna. 4

5 INLEDNING Kultursamverkansmodellen är den största kulturpolitiska reformen sedan 1970-talet. Utgångspunkt för förändringen är ett ökat regionalt inflytande över hur statliga medel används för regionala kulturverksamheter, med ett bibehållet statligt övergripande och strategiskt ansvar för kulturpolitiken. Den kulturutredning som regeringen tillsatte 2008 hade i uppdrag att överväga möjligheterna till utveckling och förnyelse av det kulturpolitiska samspelet mellan staten, landstingen och kommunerna. Det skulle emellertid komma att krävas ytterligare en utredning för att få den önskade ändringen till stånd, och det styrande regelverket för bidragsgivningen beslutades först i december Januari 2011 infördes Kultursamverkansmodellen i fem av Sveriges 21 län: Gotlands kommun, Region Skåne, Region Halland, Västra Götalandsregionen och Norrbottens läns landsting. Föreliggande rapport presenterar de första återrapporteringarna från dessa landsting/ regioner. Bakgrund Utformningen av Kultursamverkansmodellen överensstämmer i allt väsentligt med förslagen i betänkandet Spela samman En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Fördelningen av medel regleras genom förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverkssamhet. För att beviljas medel ska landstinget, i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället, utarbeta en regional kulturplan. Med kulturplanen som grund beslutar Kulturrådets styrelse om det statsbidrag som landstinget ska fördela. Genom övergången till denna bidragsmodell upphör regeringens inflytande över vilka institutioner och verksamheter som kan ta del av de statliga medlen. Landstinget ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till: professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet samt hemslöjdsfrämjande verksamhet Samverkansrådets uppgift är att främja en statlig helhetssyn på den regionala kulturverksamheten. De myndigheter och organisationer som ingår tar del av såväl de regionala kulturplanerna som uppföljningen. Regeringen utsåg medlemmarna genom regleringsbrev för 2011: Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna genom en gemensam representant, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern och Svenska Filminstitutet. Kulturrådet är ordförande. 5

6 Reformen har genomförts inom befintlig budgetram. Den utveckling som kunnat genomföras under det första året har i hög grad möjliggjorts genom ökad regional finansiering, och de tidsbegränsade utvecklingsbidrag Kulturrådet fördelat till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Vid fördelningen till utvecklingsprojekten har de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet stått i fokus. I rapporten redogörs för vilka utvecklingsbidrag som beviljades under Kulturrådets arbete med uppföljningen Formerna för återrapportering av Kultursamverkansmodellen har arbetats fram och fått sin form under 2011 och 2012, i ett samarbete mellan Kulturrådet, samverkansrådet och berörda landsting/regioner. Föreskrifter för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet trädde i kraft den 19 januari I föreskrifterna specificeras vad som ska redovisas och på vilket sätt redovisningen ska ske. Den 4 januari 2013 trädde en föreskriftsförändring i kraft. Syftet med förändringen var att få en tydligare uppdelning mellan årliga/varaktiga bidrag och övriga/ tillfälliga bidrag års uppföljning kompletterades enligt föreskriftsförändringen. För att kvalitetssäkra de redovisade uppgifterna för 2011 har Kulturrådet haft en kontinuerlig dialog med berörda landsting/regioner som har kompletterat och justerat inkomna uppgifter. De data Kulturrådet tagit fram för regionala verksamhetsbidrag för år 2010 och som presenteras under avsnitten Statsbidrag är inte helt jämförbara med de av regionerna inrapporterade regionala verksamhetsbidragen för år Jämförelserna mellan åren 2010 och 2011 görs i löpande priser. I kommande uppföljningsrapporter kommer jämförelser mellan åren även att göras i fasta priser. Föreskrifternas 4 har gett visst utrymme för tolkning, vilket gör att uppgifterna som lämnats inte är helt jämförbara mellan länen. Kulturrådets styrelse har även fastställt Riktlinjer för kvalitativ uppföljning. Riktlinjerna trädde i kraft den 26 september 2012 och bestod av öppna frågor. Med utgångspunkt i dessa frågor hölls intervjuer med de län som då redan ingick i modellen. Ett koncentrerat extrakt ur samtalen återfinns i rapporten under rubriken Kommentarer om kulturplanens genomförande. Texten fokuserar på vilka insatser som landstingen/ regionerna genomförde 2011 för att uppnå kulturplanens mål för de sju verksamhetsområden som ingår i modellen. Tre av de kulturplaner som togs fram inför 2011 avser tre år (Region Gotland, Region Halland och Norrbottens läns landsting) och två avser två år (Region Skåne och Västra Götalandsregionen) vilket innebär att arbetet för att uppnå kulturplanernas mål påbörjades under 2011 och resultaten kommer att kunna avläsas först år 2012 och Detta var något som flera av de intervjuade tjänstemännen återkom till och poängterade i samband med intervjuerna. Uppgifter om regionernas befolkningsmängd, medelålder, andel befolkning mellan 0 18 år och landareal som återfinns i rapporten har hämtats från Statistiska Centralbyrån. Rapporten bygger främst på den kvantitativa redovisningen av landstingens/regionernas användning av de statliga medlen till regional kulturverksamhet. Underlag från den 6

7 kvalitativa uppföljningen, dvs. intervjuerna, används för kommentarer om kulturplanernas genomförande i de delar som är obligatoriska enligt statsbidragsförordningen. Redan i de kulturplaner som togs fram 2011 strävade landstingen/regionerna efter att ta ett helhetsgrepp om konst- och kulturverksamheterna i länet. Kulturrådet har emellertid i rapporten avgränsat uppföljningen till att gälla den verksamhet som finansieras genom anslaget för regional kulturverksamhet. Uppföljningen görs i löpande priser. Vart och ett av de fem landsting/regioner som ingår i rapporten ägnas ett eget avsnitt som inleds med en kort presentation av landstinget/regionen, det ekonomiska utfallet och spridningen av den regionala kulturverksamheten. För att kunna göra jämförelser landstingen/regionerna emellan och dra slutsatser av dessa skulle det krävas en fördjupad kontextuell beskrivning. Förutsättningarna för att genomföra en sådan saknades för denna återrapportering av Kultursamverkansmodellens första år. Kulturrådets fortsatta arbete med uppföljning av Kultursamverkansmodellen För uppföljningen av Kultursamverkansmodellen 2012 och framåt rapporterar landstingen/ regionerna via en särskild databas, Kulturdatabasen. Denna drivs i bolagsform av Region Skåne. Kulturrådet har genom utvecklingsbidrag bidragit finansiellt till uppbyggnaden. Samtliga landsting som ingår i Kultursamverkansmodellen har avtal med Kulturdatabasen och bidrar till den ekonomiskt. För att landstingens/regionernas redovisningar fortsättningsvis ska bli väl definierade och jämförbara har Kulturrådet, i samverkan med samverkansrådets uppföljningsgrupp och efter dialog med de 16 landsting som ingick i modellen 2012, tagit fram en handbok för kommande rapporteringar. 7

8 REGION GOTLAND FAKTA OM GOTLANDS KOMMUN Folkmängd 2011: Yta: km 2 Medelålder: 43,7 Befolkningstäthet: 18 invånare/km 2 Andel befolkning 0 18 år: 19 % Antal kommuner: 1 Infrastruktur Genom beslutet om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2011 inom ramen för Kultursamverkansmodellen erhöll Region Gotland kronor. Sammantaget erhöll nio olika verksamheter statliga medel för regional kulturverksamhet I följande tabell presenteras de organisationer i Region Gotland som har erhållit statligt verksamhetsstöd för regional kulturverksamhet under 2011, indelade efter huvudsakligt verksamhetsområde. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Gotlands länsdans Gotlandsmusiken Länsteatern på Gotland Regional museiverksamhet Gotlands museum inkl. Konstmuseet Regional biblioteksverksamhet Gotlands länsbibliotek Konst- och kulturfrämjande verksamhet 8

9 Danskonsulent Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Film på Gotland Pedagogiskt MediaCentrum (PMC) Hemslöjdsfrämjande verksamhet Gotlands läns hemslöjdsförening Personal Organisationerna som genom Region Gotland erhållit statligt stöd inom ramen för samverkansmodellen har redovisat sammanlagt: 88,6 årsarbetskrafter avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda personer (46 procent kvinnor, 54 procent män). 89 tillsvidareanställda personer (46 procent kvinnor, 54 procent män) och 87 visstidsanställda personer (44 procent kvinnor, 56 procent män). 115 personer som innehar F- eller FA-skattsedel har arvoderats under 2011 (43 procent kvinnor, 57 procent män). Diagram. 1. Andel årsarbetskrafter för regional kulturverksamhet på Gotland, fördelade per verksamhetsområde, angivet i procent. Ekonomi Majoriteten av de kostnader som Region Gotland redovisar för sin regionala kulturverksamhet utgörs av personalkostnader, 66 procent. Verksamhetskostnaderna uppgår till 17 procent och lokalkostnaderna utgör 11 procent av samtliga kostnader. Utöver den offentliga finansieringen, som utgör 66 procent, utgörs den största intäktsposten av verksamhetsintäkter, 29 procent. Sponsringen motsvarar en procent och övriga intäkter de resterande fyra procenten. Intäkter och kostnader Museiverksamheten ihop med teater-, dans- och musikverksamheten är de verksamhetsområden som under 2011 haft överlägset störst intäkter och kostnader, motsvarande sammanlagt 91 procent av samtliga intäkter och kostnader för den regionala kulturverksamheten på Gotland. 9

10 Tabell. 1. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 för regional kulturverksamhet på Gotland, fördelat per verksamhetsområde, angivet i tkr. Kostnader totalt för 2011, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Intäkter totalt för 2011, tkr Resultat för 2011, tkr Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Offentlig finansiering Den offentliga finansieringen av regional kulturverksamhet på Gotland uppgår till 66 procent. 66 procent av de totala intäkterna (intäkter redovisas i tabell 1 ovan) kommer alltså från stat och region. Museiverksamheten har lägst andel offentlig finansering, 51 procent. Den Konst- och kulturfrämjande verksamheten finansieras till 98 procent med statliga och regionala medel. Diagram. 2. Andel statlig, regional och övrig finansiering för 2011 för regional kulturverksamhet på Gotland, fördelat per verksamhetsområde, angivet i procent. Statsbidrag En jämförelse har gjorts av 2011 års årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen 1 med motsvarande statliga bidrag för år 2010, samt 2011 års årliga regionala bidrag 2 med motsvarande regionala bidrag för år Med årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det av landstinget vidareförmedlade belopp ur det samlade bidrag till regional kulturverksamhet som landstinget erhållit från Kulturrådet. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 10

11 Den totala tilldelningen av vissa statliga bidrag 2011 ökade med 0,5 procent jämfört med Samtidigt ökade de totala regionala bidragen med 2,5 procent. Regionala bidrag till Museiverksamhet ökade mest, 4,1 procent medan regionala bidrag till Filmkulturell verksamhet minskade med 1,4 procent. Minskningen till Filmkulturell verksamhet berodde på att Film på Gotland överskred budgeten med kronor år Tabell. 2. Vissa statsbidrag för år 2011 och motsvarande områdens statliga bidrag för 2010, samt motsvarande regionala bidrag för 2011 och 2010, för regional kulturverksamhet på Gotland, fördelat per verksamhetsområde i tkr, samt utvecklingen mellan åren i procent. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag 2010, tkr Statliga verksamhetsbidrag 2011, tkr Anm. Inom Region Gotland finns ingen Regional enskild arkivverksamhet. Förändring statliga , % Regionala verksamhetsbidrag 2010, tkr Regionala Förändring verksamhetsbidrag , regionala 2011, tkr % Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ,5% ,0% Museiverksamhet ,5% ,1% Biblioteksverksamhet ,5% ,0% Konst- och kulturfrämjande verksamhet ,5% ,5% Filmkulturell verksamhet ,4% ,4% Främjande av hemslöjd ,5% ,0% Totalt ,5% ,5% Regional kulturverksamhet Den regionala kulturverksamhetens omfattning och spridning presenteras härnäst. Ett avsnitt fokuserar på utbudet, det vill säga föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter som har producerats och ägt rum under 2011 och det andra avsnittet handlar om besök, publik och deltagande i dessa. Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Under 2011 har föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter ägt rum på Gotland, tolv föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har skett i andra regioner och fyra föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter är redovisade i andra länder. 69 procent av de genomförda föreställningarna/ konserterna/ utställningarna/ programaktiviteterna i den egna regionen under 2011 tillskrivs museiverksamheten. 2 Med årliga regionala bidrag avses den grundfinansiering som landstinget tillfört verksamheterna som ingår i Kultursamverkansmodellen. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 3 För en mer fördjupande diskussion kring denna tilldelning, se Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys. 11

12 Tabell. 3. Antal föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter i den egna regionen (Gotland), andra regioner samt i andra länder under 2011, fördelat per verksamhetsområde. Antal i andra regioner Antal i andra länder Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Besök, publik och deltagande Sammanlagt besök/ publik/ deltagande har redovisats under 2011 på Gotland. Störst andel av dessa har tagit del av museiverksamheten, 75 procent, vilket relaterar väl med utbudet som är störst på museisidan. I genomsnitt har andelen besök/ publik/ deltagande mellan 0 18 år uppgått till 24 procent. Tabell. 4. Antal besök/publik/deltagande i den egna regionen (Gotland) under 2011, totalt och andel 0 18 år, fördelat per verksamhetsområde och kommun. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen - varav andel 0-18 år Professionell teater-, dans- och musikverksamhet % Museiverksamhet % Biblioteksverksamhet % Regional enskild arkivverksamhet 0 0 % Filmkulturell verksamhet % Främjande av hemslöjd % Totalt % Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Från Region Gotland och verksamheter i länet inkom nio ansökningar om totalt 2,5 miljoner kronor. Kulturrådet beviljade följande fem projekt bidrag med sammanlagt 1,2 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: Gotlands Museum; Östersjön runt på 3 år. Museer i samverkan Region Gotland, KFF; Kulturarv i samverkan Gotlands Musikstiftelse; Sverige-Brasilien 2012 Region Gotland, KFF; Den professionella dansens utveckling på Gotland Länsteatern Gotland; För barn i Östersjöområdet fas 2 12

13 Kommentarer om kulturplanens genomförande Informationsarbete kring innebörden av Kultursamverkansmodellen var det första som regionen fokuserade på. Successivt spreds innebörden av modellen och nya strukturer började byggas upp. Då kulturplanen var skriven med förhoppningen om att mer medel skulle komma att berika regionens kulturliv, fick man direkt börja med att backa tillbaka, eftersom planerade utvecklingsåtgärder inte kunde genomföras av finansiella skäl. Målen om indexuppräkning av verksamhetsmedel uppfylldes dock över hela linjen. En av de stora utvecklingsplanerna rörde ett scenkonsthus, där regionen för ville satsa ytterligare på den professionella scenkonsten. Regionens mål för perioden löd: En samlad och profilerad scenkonst på Gotland, där dansen får ökat utrymme. Under 2011 påbörjades ett utvecklingsprojekt för att undersöka möjligheten till en samlad scenkonstorganisation för dans, teater och musik med målet om ett gemensamt scenkonsthus. Detta visade sig emellertid inte bli ekonomiskt bärkraftigt och regionen var tvungen att dra ner på ambitionerna. Arbetet med en gemensam scenkonstorganisation för dans, teater och musik fortsatte, men blev inte realiserat under Inom museiområdet etablerades ett Kulturarvsråd. En kulturarvskonsulent rekryterades på tre år där finansieringen delades mellan regionen och Kulturrådet genom ett utvecklingsbidrag. Regionen intensifierade även sitt arbete med hur verksamheterna kunde göras mer tillgängliga. Enligt kulturplanen skulle området konst- och kulturverksamhet förstärkas med en konstpedagogisk heltidstjänst. Detta infriades delvis, då en halvtidstjänst tillsattes under sex månader finansierad av Gotlands Museum. Satsningen resulterade i ett ökat deltagande av barn och unga samt ökade publiksiffror med delvis ny publik. Biblioteksverksamheten bedrev under 2011 digitaliseringsprojekt och för kommande år planerades satsningar på landsbygden för att fortsätta utveckla biblioteken som kulturmötesplatser. En satsning på utbildning i sociala medier genomfördes, liksom satsningar för låntagare med funktionsnedsättning. Enligt kulturplanen skulle under 2011 Riksarkivet/Landsarkivet i Visby tillsammans med Regionarkivet verka för att en arkivpedagogisk resurs tillfördes Arkivcentrum Gotland. Detta kunde dock av ekonomiska skäl inte genomföras. Den filmkulturella verksamheten skulle enligt kulturplanen fokusera på att öka insatserna för talangutveckling samt öka insatserna för barns och ungas möjligheter att uttrycka sig med film. Nya medel för talangutveckling erhölls inte, men medel för barns och ungas möjligheter att uttrycka sig med film ökade genom tillförda EU-medel i ett östersjösamarbetsprojekt. Planer för digitalisering av biografer i regionen sjösattes genom ansökningar till bl.a. Leader Gotland. Enligt kulturplanen skulle hemslöjdens främjandeverksamhet från 2011 förstärkas med motsvarande en halvtidstjänst med inriktning mot att ytterligare utveckla den gotländska hemslöjden som en näring. Tjänsten tillsattes inte utan åt hemslöjden uppdrogs att, inom 13

14 ramen för ett projekt, öka förutsättningarna för kvalitativ tillväxt inom hantverksnäringen. Projektet låg i linje med Region Gotlands satsning på kulturella och kreativa näringar. För uppdraget erhöll hemslöjden kronor. Övrigt arbete skedde inom ordinarie bemanning, med vissa konsekvenser för övrig verksamhet. Sammanfattningsvis kan sägas att 2011 var ett år med fokus framför allt på att regionen skulle få grepp om satsningen med Kultursamverkansmodellen och att implementera den och dess innebörd i det politiska systemet samt i regionledningens och förvaltningarnas medvetande. Ett år märkt av ett visst trevande, där regionen påbörjade arbetet med de interna processerna kring hur modellen bäst skulle förankras i Region Gotland. Detta arbete skedde mot bakgrund av att Region Gotland skiljer sig i förhållande till övriga regioner och landsting i och med att regionen endast har en kommun samt det faktum att Gotland är en ö. 14

15 REGION SKÅNE FAKTA OM REGION SKÅNE Folkmängd 2011: Yta: km 2 Medelålder: 40,9 Befolkningstäthet: 114 invånare/km 2 Andel befolkning 0 18 år: 21% Antal kommuner: 33 Infrastruktur Genom beslutet om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2011 inom ramen för Kultursamverkansmodellen erhöll Region Skåne kronor. Sammantaget erhöll 22 olika verksamheter statliga medel för regional kulturverksamhet De 22 verksamheterna finns i sju av regionens kommuner. I följande tabell presenteras de organisationer i Region Skåne som har erhållit statligt verksamhetsstöd för regional kulturverksamhet under 2011, indelade efter huvudsakligt verksamhetsområde. I högerkolumnen anges respektive organisations kommunsäte. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Skånes Dansteater AB Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB Musik i Skåne Malmö Symfoniorkester AB AB Helsingborgs Stadsteater Malmö Opera och Musikteater AB Malmö Stadsteater AB Regional museiverksamhet Fredriksdals museer och trädgårdar Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige Malmö Helsingborg Kristianstad Malmö Helsingborg Malmö Malmö Helsingborg Kristianstad Lund 15

16 Lunds Universitets Historiska Museum Lund Form/Design Center Malmö Malmö Konstmuseum Malmö Malmö Museer Malmö Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center Staffanstorp Stiftelsen Wanås Utställningar Östra Göinge Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Skåne Malmö Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konsulentverksamhet Malmö Riksteatern Skåne Malmö Regional arkivverksamhet Skånes Arkivförbund Lund Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Film i Skåne AB Ystad Hemslöjdsfrämjande verksamhet Skånes hemslöjdsförbund Lund Personal Organisationerna som genom Region Skåne erhållit statligt stöd inom ramen för samverkansmodellen har redovisat sammanlagt: 845 årsarbetskrafter avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda personer (54 procent kvinnor, 46 procent män). 927 tillsvidareanställda personer (53 procent kvinnor, 47 procent män) och visstidsanställda personer (55 procent kvinnor, 45 procent män). 462 personer som innehar F- eller FA-skattsedel har arvoderats under 2011 (40 procent kvinnor, 60 procent män). Majoriteten av årsarbetskrafterna finns inom teater-, dans- och musikverksamheten, 63 procent, samt inom museiverksamheten, 34 procent. Diagram. 3. Andel årsarbetskrafter för regional kulturverksamhet i Region Skåne, fördelade per verksamhetsområde, angivet i procent. 16

17 Ekonomi Majoriteten av de kostnader som Region Skåne redovisar för sin regionala kulturverksamhet utgörs av personalkostnader, 61 procent. Verksamhetskostnaderna uppgår till 18 procent och lokalkostnaderna utgör 13 procent av samtliga kostnader. Utöver den offentliga finansieringen, som utgör 82 procent, utgörs den största intäktsposten av verksamhetsintäkter, 12 procent. Övriga intäkter motsvarar de resterande sex procenten. Intäkter och kostnader Museiverksamheten ihop med teater-, dans- och musikverksamheten är de verksamhetsområden som under 2011 haft överlägset störst intäkter och kostnader motsvarande sammanlagt 97 procent av samtliga intäkter och kostnader för den regionala kulturverksamheten i Skåne. Den professionella teater-, dans- och musikverksamhetens intäkter och utgifter utgör 72 procent av de totala intäkterna och kostnaderna för regional kulturverksamhet i Region Skåne. Tabell. 5. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 för regional kulturverksamhet i Region Skåne, fördelat per verksamhetsområde, angivet i tkr. Intäkter totalt för 2011, tkr Kostnader totalt för 2011, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Resultat för 2011, tkr Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Offentlig finansiering Den offentliga finansieringen av regional kulturverksamhet i Region Skåne uppgår till 82 procent av den totala finansieringen av regional kulturverksamhet. 82 procent av intäkterna (intäkter redovisas i tabell 5 ovan) kommer alltså från stat, region och kommuner. Med undantag för Främjande av hemslöjd har Museiverksamheten lägst andel offentlig finansering, 74 procent. Den Filmkulturella verksamheten finansieras till 98 procent med statliga, regionala och kommunala medel i Region Skåne. 17

18 Diagram. 4. Andel statlig, regional och kommunal och övrig finansiering för 2011 för regional kulturverksamhet i Region Skåne, fördelat per verksamhetsområde, angivet i procent. Statsbidrag Region Skåne ingick under perioden 1 juli 1998 till och med 2010 i en försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel (den s.k. kulturpåsen ). Försöksverksamheten innebar att region Skåne, genom det regionala självstyrelseorganet, tog över Kulturrådets roll och själva fick fördela statsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna. De institutioner som omfattades var scenkonstinstitutionerna och länsmusiken, de regionala museerna och länsbiblioteksverksamheten. Region Skåne rapporterade årligen till Kulturrådet hur de statliga medlen använts. De statliga utvecklingsbidragen till de regionala kulturinstitutionerna ingick inte i försöksverksamheten utan hanterades under hela perioden av Kulturrådet. En jämförelse har gjorts av hur regionen fördelade 2011 års årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen 4 med motsvarande statliga bidrag för år 2010, samt 2011 års årliga regionala bidrag 5 med motsvarande regionala bidrag för år Den totala tilldelningen av vissa statliga bidrag 2011 ökade med 1,1 procent jämfört med Samtidigt ökade de totala regionala bidragen med 12,2 procent. De statliga och regionala bidragen till Museiverksamhet ökade med 2,2 respektive 12,2 procent. Det 4 Med årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det av landstinget vidareförmedlade belopp ur det samlade bidrag till regional kulturverksamhet som landstinget erhållit från Kulturrådet. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 5 Med årliga regionala bidrag avses den grundfinansiering som landstinget tillfört verksamheterna som ingår i Kultursamverkansmodellen. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 6 För en mer fördjupande diskussion kring denna tilldelning, se Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys. 18

19 statliga tillskottet till Museiverksamheten ska ses mot bakgrund av regionens arbete inom bild- och formområdet. Regionala bidrag till Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ökade med 14,4 procent. Tabell. 6. Vissa statsbidrag för år 2011 och motsvarande områdens statliga bidrag för 2010, samt motsvarande regionala bidrag för 2011 och 2010, för regional kulturverksamhet i Region Skåne, fördelat per verksamhetsområde i tkr, samt utvecklingen mellan åren i procent. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag 2010, tkr Statliga verksamhetsbidrag 2011, tkr Förändring statliga , % Regionala verksamhetsbidrag 2010, tkr Regionala verksamhetsbidrag 2011, tkr Förändring regionala , % Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ,4% ,4% Museiverksamhet ,2% ,2% Biblioteksverksamhet ,4% ,2% Konst- och kulturfrämjande verksamhet ,2% ,7% Regional enskild arkivverksamhet ,5% ,1% Filmkulturell verksamhet ,5% ,6% Främjande av hemslöjd ,5% ,4% Totalt ,1% ,2% Regional kulturverksamhet Den regionala kulturverksamhetens omfattning och spridning presenteras härnäst. Ett avsnitt fokuserar på utbudet, det vill säga föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter som har producerats och ägt rum under 2011 och det andra avsnittet handlar om besök, publik och deltagande i dessa. Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Under 2011 har föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter ägt rum i Region Skåne, 547 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har skett i andra regioner och 100 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter är redovisade i andra länder. Den professionella teater-, dans- och musikverksamheten och museiverksamheten utgör 41 procent var av de genomförda föreställningarna/ konserterna/ utställningarna/ programaktiviteterna i Skåne under Tabell. 7. Antal föreställningar/konserter/utställningar/programaktiviteter i den egna regionen, andra regioner samt i andra länder under 2011, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen Antal i andra regioner Antal i andra länder Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt

20 Den regionala kulturverksamheten har under 2011 varit representerad i regionens samtliga 33 kommuner (se tabellbilaga 1). Störst spridning finns inom teater-, dans- och musikområdet som har representerats i samtliga kommuner i Region Skåne. Högst andel föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har ägt rum i Malmö kommun (25 procent), Kristianstads kommun (21 procent) och Helsingborgs kommun (20 procent). För biblioteksområdet saknas en kommunvis indelning av aktiviteter. Besök, publik och deltagande Sammanlagt besök/ publik/ deltagande har redovisats under året i Region Skåne. Störst andel av dessa har tagit del av museiverksamheten, 63 procent. Det ska dock betonas att de olika verksamheterna har olika syften, även om museerna lockar flest besökare, så riktar sig inte alla verksamheter direkt till invånare som publik, besökare eller deltagare. Syftet med exempelvis konst- och kulturfrämjande verksamheter är inte nödvändigtvis att själva arrangera aktiviteter som lockar publik, besökare och deltagare, utan att verka indirekt och bidra till andra aktörers verksamheter. Högst andel besök/ publik/ deltagande mellan 0 18 år noterades inom arkivverksamheten, 43 procent. I genomsnitt har andelen besök/ publik/ deltagande mellan 0 18 år uppgått till 27 procent. Tabell. 8. Antal besök/publik/deltagande i Region Skåne under 2011, totalt och andel 0-18 år, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen - varav andel 0-18 år Professionell teater-, dans- och musikverksamhet % Museiverksamhet % Biblioteksverksamhet % Regional enskild arkivverksamhet % Filmkulturell verksamhet % Främjande av hemslöjd % Totalt % I tabellbilagan finns en detaljerad tabell över antal besök/ publik/ deltagande i Region Skåne under 2011, totalt och andel 0 18 år, fördelat per verksamhetsområde och kommun. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Från Region Skåne och verksamheter i länet inkom 35 ansökningar om totalt 11,1 miljoner kronor. Kulturrådet beviljade följande 12 projekt bidrag med sammanlagt 3,7 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: Kultur Skåne; Utveckling av infrastruktur för ökad visualisering och digitalisering Musik i Syd; Uppbyggnad och genomförande av ett flerårigt internationellt kulturutbyte Kultur Skåne; Regional KulturDatabas Skånes Dansteater; Dialog Danskunskapande och Delaktighet Kulturen; Ljud och platser då och nu! En del av Popstad Lund 20

21 AB Helsingborgs stadsteater; Outreach fas III Musik i Syd; tonsatt konstnärlig förnyelse och utveckling Kultur Skåne; Kulturbiljett i samverkan med kollektivtrafiken i Skåne Stiftelsen Wanås Utställningar (Wanås Konst); Skräddarsydd Malmö Stadsteater; Spelplats Malmö ett förberedande arbete för en ny barnoch ungdomsscen Helsingborgs stadsteater; Outreachprojekt Helsingborgs stadsteater, del II Kulturen; Ur besökarens perspektiv etapp 2 Kommentarer om kulturplanens genomförande Malmö Opera och Musikteater fick från och med 2011 utökat ägarbidrag från Region Skåne. Syftet med den utökade finansieringen var bland annat att antalet föreställningar på stora scenen skulle öka från 100 till cirka 150 från och med säsongen 2011/2012. Institutionen gjorde 2011 en genomlysning av sin organisation, vilket resulterade i en ny modell för bättre utnyttjande av befintliga resurser samt en ny plan för föreställningsverksamheten. Särskilda satsningar gjordes också för att locka dansk publik samt på differentierade biljettpriser. Helsingborgs Stadsteater arbetar med projektet Outreach för att etablera teatern som ett nav för olika interkulturella projekt och locka en ny publik till teatern. Inom ramen för projektet har det ingått dialogmöten med kommuninvånarna och foajéscenen har omvandlats till en mötesplats. Malmö Stadsteater beviljades 2011 bidrag som delfinansiering till det treåriga Interregprojektet Teaterdialog Öresund som ska utveckla nya kommunikationsmetoder för marknadsföring av teater i Öresundsregionen samt hitta nya publikgrupper, främst från Danmark. Skånes Dansteater fick för 2011 utökat ägarbidrag från Region Skåne, för att årligen ta fram tre stora uppsättningar samt extra bidrag för att stärka verksamheten för barn och unga samt för att stärka arbetet med internationella nätverk. Inom ramen för det internationella arbetet ingick hösten 2011 samt våren 2012 ett utbyte av föreställningar med samarbetskompanier i Oldenburg, Tyskland och Bergen, Norge. Under 2011 startade också projektet Dialog Danskunskapare och Delaktighet. Syftet med projektet var att skapa tillgänglighet och delaktighet för danskonsten samt ökad förståelse och legitimitet för danskonsten genom bland annat dansworkshops, föreställningsintroduktioner, öppna repetitioner, praktiska föreläsningar, studiebesöksverksamhet, seminarier och publiksamtal. Musik i Skåne arbetade under 2011 med att skapa ett regionalt utvecklingscentrum för barn och unga i samarbete med Kristianstad kommun. De arbetade även med att stärka det lokala arrangörsledet. Helsingborgs respektive Malmö Symfoniorkester fick under åren höjda bidrag för att utöka orkesternumerären. Under 2011 gjordes en utvärdering av satsningen. Utvärderingen visade att båda orkestrarna påbörjat utökningarna enligt plan, men 21

22 att Malmö, på grund av ett större ekonomiskt underskott 2008, tvingats göra ett uppehåll under ett och ett halvt år. Utökningen i Malmö återupptogs under Vad gäller repertoaren har inga större förändringar skett efter utökningen. Slutsatsen är att resursförstärkningarna huvudsakligen haft betydelse för det konstnärliga resultatet. Region Skåne inledde under 2011 satsningar på förbättrad tillgänglighet genom utveckling av digital teknik och visualisering inom kulturarvsområdet. Målet med satsningen är att bidra till ökad tillgänglighet och fördjupning av pedagogiska upplevelser. Satsningen ska också ge verktyg för att utveckla en växande turism i Skåne inom kulturarvsområdet. Framväxten av visualisering och digital gestaltning av historiska miljöer bedöms ha stora möjligheter att utvecklas i Skåne. Malmö museer beviljades 2011 extra bidrag för att förstärka dialogen för medborgarperspektiv samt arbeta med mänskliga rättigheter och Regionmuseet Kristianstad fick stöd till arbetet med en ny hemsida Byggnadsvård på nätet. Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige genomförde 2011, med stöd av regionalt utvecklingsbidrag, utställningen Popstad Lund. Utställningen byggde på ett nytt koncept, där föreningen bad medborgare att via Twitter och Facebook berätta hur de ville att utställningen skulle se ut. Under 2011 genomfördes en genomlysning av den kompletterande medieförsörjningen av regionbiblioteken i Skåne. Genomlysningen visade att mediaförsörjningen behövde omorganiseras för att bland annat få ökad flexibilitet i avtalen. Mot den bakgrunden beslutade kulturnämnden i december 2011 att säga upp avtalen med Kristianstad och Malmö. Under 2012 utarbetades en ny modell för den kompletterande mediaförsörjningen från och med Inom biblioteksverksamheten 2011 utvecklades också rutiner för lokala inköp av medier på invandrarspråk, biblioteksstatistiken utvecklades och en utvärdering gjordes av Sveriges första dygnet-runt öppna bibliotek. Under 2011 påbörjades ett långsiktigt utvecklingsarbete med att stärka infrastrukturen för bild- och formkonsten i Skåne. Ett antal förstudier och kartläggningar genomfördes för att få underlag för fortsatt utvecklingsarbete för förbättrad infrastruktur. Exempelvis utvecklade Konstfrämjandet Skåne ett koncept som syftade till att mer effektivt tillgängliggöra Skånes bild- och formkonstutbud. Tanken är också att den befintliga Vernissageguiden ska utvecklas och en modell ska tas fram för ett digitalt konstkalendarium inklusive ett digitalt nyhetsbrev med fokus på barn/unga/vuxenpublik samt konstaktörer och turistnäringen. Wanås Konst blev från 2011 mottagare av statligt verksamhetsbidrag genom Kultursamverkansmodellen och museet beviljades ett utökat verksamhetsbidrag i syfte att stärka verksamheten. Museet inledde 2011 samtal med aktörer i regionen om samarbeten kring dels hållbar besöksnäring, dels utomhuspedagogik med inriktning mot barn och unga med funktionsnedsättning samt barn med annan etnisk bakgrund än svensk. Även Form/ Design Center blev 2011 ny mottagare av statligt bidrag genom Kultursamverkansmodellen. Form/Design Center beviljades också utökat regionalt verksamhetsbidrag för fortsatt utveckling av verksamheten. 22

23 Enligt kulturplanen ska kunskapen ökas om den regionala arkivverksamheten och kontaktytorna mot verksamheter utanför den offentliga sektorn breddas. Flera projekt har därför påbörjats, exempelvis så har Skånes Arkivförbund tagit initiativ till pilotprojektet Rörelser i Höör och Burlöv. I projektet har föreningsliv och de lokala arkiven kopplats samman. Inom den filmkulturella verksamheten initierades 2011 bland annat tillsammans med Helsingborgs stad och Film i Skåne utveckling av en plattform för stöd till unga talanger inom crossmedia. Utveckling av en regional konstfilmsnod i nordöstra Skåne påbörjades också. Efter en förstudie 2011 genomfördes 2012 en internationell videokonstfilmfestival, AIVA Ängelholm International Videoart Festival, i samverkan med nio kommuner i nordvästra Skåne. För hemslöjden har fokus under flera år varit att främst i projektform skapa nya arenor för möten mellan hemslöjd och andra näringar. Under 2011 förberedde Skånes Hemslöjdsförbund sitt bidrag till Svenska Hemslöjdarföreningars riksförbunds 100-årsjubileum

24 REGION HALLAND FAKTA OM REGION HALLAND Folkmängd 2011: Yta: km 2 Medelålder: 41,7 Befolkningstäthet: 56 invånare/km 2 Andel befolkning 0 18 år: 22 % Antal kommuner: 6 Infrastruktur Genom beslutet om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2011 inom ramen för Kultursamverkansmodellen erhöll Region Halland kronor. Sammantaget erhöll tolv olika verksamheter statliga medel för regional kulturverksamhet De tolv verksamheterna finns i två av regionens kommuner. I följande tabell presenteras de organisationer i Region Halland som har erhållit statligt verksamhetsstöd för regional kulturverksamhet under 2011, indelade efter huvudsakligt verksamhetsområde. I högerkolumnen anges respektive organisations kommunsäte. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Dans i Halland Stiftelsen Musik i Halland Teater Halland AB Regional museiverksamhet Hallands konstmuseum Hallands kulturhistoriska museum Stiftelsen Kulturmiljö Halland Regional biblioteksverksamhet Regionbiblioteket Halland Konst- och kulturfrämjande verksamhet Halmstad Halmstad Varberg Halmstad Varberg Halmstad Halmstad 24

25 Konst i Halland Halmstad Riksteatern Halland Halmstad Regional arkivverksamhet Hallands Arkivförbund Halmstad Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Film i Halland Halmstad Hemslöjdsfrämjande verksamhet Slöjd i Halland Halmstad Personal Organisationerna som genom Region Halland erhållit statligt stöd inom ramen för samverkansmodellen har redovisat sammanlagt: 133 årsarbetskrafter avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda personer (62 procent kvinnor, 38 procent män). 106 tillsvidareanställda personer (59 procent kvinnor, 41 procent män) och 168 visstidsanställda personer (46 procent kvinnor, 54 procent män). 928 personer som innehar F- eller FA-skattsedel har arvoderats under 2011 (33 procent kvinnor, 67 procent män). Diagram. 5. Andel årsarbetskrafter för regional kulturverksamhet i Region Halland, fördelade per verksamhetsområde, angivet i procent. Ekonomi Majoriteten av de kostnader som Region Halland redovisar för sin regionala kulturverksamhet utgörs av personalkostnader, 60 procent. Verksamhetskostnaderna uppgår till 21 procent och lokalkostnaderna utgör 12 procent av samtliga kostnader. Utöver den offentliga finansieringen, som utgör 70 procent, utgörs den största intäktsposten av verksamhetsintäkter, 22 procent. Övriga intäkter motsvarar de resterande åtta procenten. Intäkter och kostnader Museiverksamheten ihop med teater-, dans- och musikverksamheten är de verksamhetsområden som under 2011 haft överlägset störst intäkter och kostnader motsvarande sammanlagt 87 procent av samtliga intäkter och kostnader för den regionala kulturverksamheten i Halland. Museiverksamhetens intäkter och utgifter utgör något över hälften av de totala intäkterna och kostnaderna för regional kulturverksamhet i Halland. 25

26 Tabell. 9. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 för regional kulturverksamhet i Region Halland, fördelat per verksamhetsområde, angivet i tkr. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Intäkter totalt för 2011, tkr Kostnader totalt för 2011, tkr Resultat för 2011, tkr Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Offentlig finansiering Den offentliga finansieringen av regional kulturverksamhet i Region Halland uppgår till 70 procent av den totala finansieringen av regional kulturverksamhet. 70 procent av intäkterna (intäkter redovisas i tabell 9 ovan) kommer alltså från stat, region och kommuner. Museiverksamheten, det största verksamhetsområdet, har lägst andel offentlig finansering, 58 procent. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet finansieras till 78 procent av offentliga medel. Övriga verksamhetsområden finansieras helt eller till stor del genom offentlig finansiering. Diagram. 6. Andel statlig, regional och kommunal och övrig finansiering för 2011 för regional kulturverksamhet i Region Halland fördelat per verksamhetsområde, angivet i procent. Statsbidrag En jämförelse har gjorts av 2011 års årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen 7 med motsvarande statliga bidrag för år 2010, samt 2011 års årliga regionala bidrag 8 med motsvarande regionala bidrag för år Med årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det av landstinget vidareförmedlade belopp ur det samlade bidrag till regional kulturverksamhet som landstinget erhållit från Kulturrådet. 26

27 Den totala tilldelningen av vissa statliga bidrag 2011 ökade med 3,6 procent jämfört med Samtidigt ökade de totala regionala bidragen med 10,6 procent. De statliga och regionala bidragen till Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ökade med 5,6 respektive 12,2 procent. Det statliga tillskottet till Professionell teater-, dans- och musikverksamhet avsåg att permanenta en danssatsning, som tidigare delfinansierats med bidrag från Kulturrådet. Regionala bidrag till Museiverksamhet ökade med 10,6 procent. Tabell. 10. Vissa statsbidrag för år 2011 och motsvarande områdens statliga bidrag för 2010, samt motsvarande regionala bidrag för 2011 och 2010, för regional kulturverksamhet i Region Halland, fördelat per verksamhetsområde i tkr, samt utvecklingen mellan åren i procent. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag 2010, tkr Statliga verksamhetsbidrag 2011, tkr Förändring statliga , % Regionala verksamhetsbidrag 2010, tkr Regionala Förändring verksamhetsbidrag , regionala 2011, tkr % Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ,6% ,2% Museiverksamhet ,5% ,6% Biblioteksverksamhet ,5% ,4% Konst- och kulturfrämjande verksamhet ,4% ,7% Regional enskild arkivverksamhet ,5% ,4% Filmkulturell verksamhet ,5% ,3% Främjande av hemslöjd ,2% ,4% Totalt ,6% ,6% Regional kulturverksamhet Den regionala kulturverksamhetens omfattning och spridning presenteras härnäst. Ett avsnitt fokuserar på utbudet, det vill säga föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter som har producerats och ägt rum under 2011 och det andra avsnittet handlar om besök, publik och deltagande i dessa. Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Under 2011 har föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter ägt rum i Region Halland, 127 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har skett i andra regioner och 12 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter är redovisade i andra länder. Den professionella teater-, dans- och musikverksamheten utgör 45 procent av de genomförda föreställningarna/ konserterna/ utställningarna/ programaktiviteterna i Halland under På museiområdet redovisas ytterligare 37 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter som har ägt rum i Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 8 Med årliga regionala bidrag avses den grundfinansiering som landstinget tillfört verksamheterna som ingår i Kultursamverkansmodellen. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 9 För en mer fördjupande diskussion kring denna tilldelning, se Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys. 27

28 annat län eller land, men närmare specifikation kring dessa uppgifter saknas varför dessa föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter inte anges i tabellen. Tabell. 11. Antal föreställningar/konserter/utställningar/programaktiviteter i Region Halland, andra regioner samt i andra länder under 2011, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen Antal i andra regioner Antal i andra länder Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Den regionala kulturverksamheten har under 2011 varit representerad i regionens samtliga sex kommuner (se tabellbilaga 3). Enbart arkivverksamheten och hemslöjdsfrämjande verksamhet saknar representation i regionens samtliga kommuner. Högst andel föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har ägt rum i Varbergs kommun (38 procent), Halmstads kommun (27 procent) och Kungsbacka kommun och Laholms kommun (12 procent). Besök, publik och deltagande Sammanlagt besök/publik/deltagande har redovisats under året i Region Halland. Störst andel av dessa har tagit del av museiverksamheten, 46 procent. Det ska dock betonas att de olika verksamheterna har olika syften, även om museerna lockar flest besökare, så riktar sig inte alla verksamheter direkt till invånare som publik, besökare eller deltagare. Syftet med exempelvis konst- och kulturfrämjande verksamheter är inte nödvändigtvis att själva arrangera aktiviteter som lockar publik, besökare och deltagare, utan att verka indirekt och bidra till andra aktörers verksamheter. Högst andel besök/ publik/ deltagande mellan 0-18 år noterades inom den filmkulturella verksamheten, 63 procent. I genomsnitt har andelen besök/publik/deltagande mellan 0 18 år uppgått till 35 procent. Tabell. 12. Antal besök/publik/deltagande i Region Halland under 2011, totalt och andel 0 18 år, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen - varav andel 0-18 år Professionell teater-, dans- och musikverksamhet % Museiverksamhet % Biblioteksverksamhet % Konst- och kulturfrämjande verksamhet % Regional enskild arkivverksamhet 0 0 % Filmkulturell verksamhet % Främjande av hemslöjd % Totalt % 28

29 I tabellbilagan finns en detaljerad tabell över antal besök/ publik/deltagande i Region Halland under 2011, totalt och andel 0 18 år, fördelat per verksamhetsområde och kommun. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Från Region Halland och verksamheter i länet inkom 12 ansökningar om totalt 3,9 miljoner kronor. Kulturrådet beviljade följande fyra projekt bidrag med sammanlagt 1,4 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: Kulturmiljö Halland; Utveckling av kulturdistrikt Region Halland, Regionbiblioteket; Synen på skönlitteratur på svenska bibliotek Länsmuseet Varberg; Samarbetsmodell för högskola och museum Region Halland; Resurs Konst vid Hallands Konstmuseum Kommentarer om kulturplanens genomförande Teater Halland är den enda konstnärliga scenkonstinstitution med fast ensemble i Halland. Under 2009 påbörjade regionen en utbyggnad av Teater Halland för att skapa bättre möjligheter för teatern att göra parallella produktioner för olika målgrupper (det så kallade utvecklingsavtalet). Detta arbete avslutades under Samma år drabbades teatern av tekniska problem samt översvämning så att den ordinarie teaterlokalen fick hållas stängd under en tid, vilket påverkade möjligheten att bedriva verksamhet. Under 2011 inledde även Teater Halland en satsning på Tjolöholms Slott dit internationella gästspel ska bjudas in vartannat år, workshops genomföras och Teater Halland medverka med en egen produktion. Kulturplanen pekar på möjligheterna att utveckla en ny typ av dansinstitution i samarbete mellan kommuner och Region Halland. Under 2011 påbörjades utvecklingsarbetet för att realisera detta tillsammans med Falkenbergs och Kungsbacka kommun. Parallellt med institutionsutvecklingen genomfördes aktiviteter, nationella och internationella gästspel. Verksamhet bedrevs i nya rum under en turné i konsthallar på fyra platser i Halland, ett sätt att möta ny publik samt skapa nyfikenhet att arrangera dans. Tjänsten som dansproducent tillsattes under november med start i slutet av februari Under året arbetades det med konsulter som Producentbyrån i Göteborg och enskilda aktörer som publikarbetare i Kungsbacka och Falkenberg för att driva verksamheten. Arbetssätt, etablering och varumärke samt utvecklingsarbetet kring residensprogrammet inom Rum för Dans arbetades fram under hösten. Våren 2012 blev Rum för Dans första säsong. Den professionella musikverksamheten i region Halland genomgick en omstrukturering under 2010 och 2011, från en egen fast ensemble till att arbeta med arrangörsutveckling och frilansande artister. Fram till första januari 2012 var Musik i Halland organiserad i stiftelseform för att sedan övergå till att bli en del av Region Halland. Sedan 2012 finns det inte professionella musiker anställda i region Halland utan istället är producenter anställda som också fungerar som konstnärlig personal. Dessa arbetar med de mål som är uppsatta i kulturplanen, till exempel med att utveckla arrangörskapet i hela länet. Enligt kulturplanen ska ett regionalt resurscentrum för utveckling av bild- och formkonst etableras vid Hallands konstmuseum. Under 2011 genomfördes samverkansdialoger med konstnärer, konstaktörer, civilsamhälle och allmänhet. Dialogerna resulterade 29

30 bland annat i utveckling av interkulturellt och internationellt arbete samt hur regionen i framtiden ska arbeta med kompetenshöjande utveckling för konstnärer. I kulturplanen finns som mål för bild- och formkonstområdet att Region Halland ska skapa möjligheter för Halland att sticka ut som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner. För att förverkliga detta mål fokuserade Region Halland under 2011 på residensverksamhet. En modell togs fram för hur residensverksamheten ska bedrivas och modellen implementerades 2012, bland annat ingår vistelsestipendier som konstnärer med halländskt ursprung kan söka. Regionbiblioteket i Halland utvärderade under 2011 projektet Initialtest av biblioteksdatasystemet Koha, som biblioteket drev under Koha är ett biblioteksdatasystem som är gratis och fritt att vidareutveckla efter egna behov. Implementeringen av systemet fungerade bra och resultaten presenterades på bibliotekskonferenser runt om i Sverige varvid flera bibliotek blev intresserade. Projektet Initialtest av biblioteksdatasystemet Koha är ett led i att arbeta med de digitala biblioteken och främja utvecklingen av digitala tjänster samt främja metodutveckling och tillgängliggörande av kompetens inom biblioteksområdet. Regionbiblioteket i Halland arbetade också under 2011 med ett projekt om små barns språkutveckling. Den filmkulturella verksamheten i Halland hade under 2011 fokus på nätverk för utveckling av pedagogik, utvecklingen av skolbion i Halland samt växthus för unga filmare. Film i Halland bedrev även internationellt arbete med fokus på barn och unga genom sitt internationella nätverk. Unga filmskapare får varje år åka utomlands och träffa andra unga filmskapare. Under 2011 arbetade filmkonsulenten med projektstöd till kortfilmer och dokumentärer. Det var finansiellt stöd, rådgivningsstöd och stöd till samarbete med den folkhögskoleutbildning som finns i regionen. Hemslöjdskonsulenterna tog under 2011 fram ett pedagogiskt program, som i huvudsak inriktade sig på barn och unga. Det påbörjades också en inventering bland verksamma slöjdare i regionen med syftet att hitta nya kontaktytor, flera slöjdworkshops arrangerades och hemslöjdskonsulenterna fungerade som handledare i många olika sammanhang, exempelvis för lärare i grundskolan. 30

31 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN FAKTA OM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Folkmängd 2011: Yta: km 2 Medelålder: 40,9 Befolkningstäthet: 67 invånare/km 2 Andel befolkning 0 18 år: 21 % Antal kommuner: 49 Infrastruktur Genom beslutet om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2011 inom ramen för Kultursamverkansmodellen erhöll Västra Götalandsregionen kronor. Sammantaget erhöll 19 olika verksamheter statliga medel för regional kulturverksamhet De 19 verksamheterna finns i tio av regionens kommuner. I följande tabell presenteras de organisationer i Västra Götalandsregionen som har erhållit statligt verksamhetsstöd för regional kulturverksamhet under I högerkolumnen anges respektive organisations kommunsäte eller ort. Samtliga verksamheter har ett regionalt uppdrag. Även om huvudsätet ligger vid en specifik ort, kan verksamhet bedrivas på andra ställen. Särskilt tydligt är detta för Västarvet, där huvudsätet ligger i Vänersborg, men verksamheter bedrivs på flera andra orter i Västra Götaland, exempelvis finns museer i Forsvik, Göteborg, Lerum, Lödöse, Skara, Tanumshede, Uddevalla och Vänersborg. Föreningsarkiv Bohusläns föreningsarkiv Skaraborgs föreningsarkiv Älvsborgs föreningsarkiv Uddevalla Lidköping Vänersborg 31

32 Konst- och kulturfrämjare, bibliotek och film Film i Väst (verksamhet riktad mot barn och unga) Trollhättan Göteborgs stad, dans- och konstkonsulenter Göteborg Kultur i Väst (även bibiliotek och film) Göteborg KulturUngdom Göteborg Riksteatern Väst Trollhättan Museer och hemslöjd 1. Göteborgs museer Göteborgs konstmuseum Göteborg Göteborgs stadsmuseum Göteborg Röhsska museet Göteborg Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg 2. Nordiska Akvarellmuseet Tjörn 3. Västarvet: förvaltning inom natur- och kulturarv, där bland annat följande verksamheter ingår: Bohusläns museum Uddevalla Göteborgs Naturhistoriska museum Göteborg Lödöse museum Skara Forsviks Bruk Forsvik Slöjd & Byggnadsvård Lerum Slöjd i Väst Vänersborg Studio Västsvensk Konservering Göteborg Vitlycke museum Tanum Vänersborgs museum Vänersborg Västergötlands museum Skara Scenkonst Borås Stadsteater (teater och dans) Borås Folkteatern (teater och musik) Göteborg Göteborgs Operan (musik och dans) Göteborg Göteborgs Stadsteater (teater och musik) Göteborg Göteborgs Symfoniker (musik) Göteborg Goteborg Wind Orchestra (musik) Göteborg Regionteater Väst (teater och dans) Uddevalla Vara Konserthus (musik, dans och teater) Vara Personal Organisationerna som genom Västra Götalandsregionen erhållit statligt stöd inom ramen för samverkansmodellen har redovisat sammanlagt: 1 523,4, årsarbetskrafter avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda personer (51 procent kvinnor, 49 procent män) tillsvidareanställda personer (51 procent kvinnor, 49 procent män) och 960 visstidsanställda personer (58 procent kvinnor, 42 procent män). 326 personer som innehar F- eller FA-skattsedel har arvoderats under 2011 (33 procent kvinnor, 67 procent män). 32

33 Diagram. 7. Andel årsarbetskrafter för regional kulturverksamhet i Västra Götalandsregionen, fördelade per verksamhetsområde, angivet i procent. Ekonomi Majoriteten av de kostnader som Västra Götalandsregionen redovisar för sin regionala kulturverksamhet utgörs av personalkostnader, 61 procent. Verksamhetskostnaderna uppgår till 20 procent och lokalkostnaderna utgör 11 procent av samtliga kostnader. Utöver den offentliga finansieringen, som utgör 78 procent, utgörs den största intäktsposten av verksamhetsintäkter, 15 procent. Sponsring motsvarar två procent och övriga intäkter de resterande fem procenten. Intäkter och kostnader Teater-, dans- och musikverksamheten är det verksamhetsområde som under 2011 haft överlägset störst intäkter och kostnader motsvarande 62 procent av samtliga intäkter och kostnader för den regionala kulturverksamheten i Västra Götaland. Tabell. 13. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 för regional kulturverksamhet i Västra Götaland, fördelat per verksamhetsområde, angivet i tkr. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Intäkter totalt för 2011, tkr Kostnader totalt för 2011, tkr Resultat för 2011, tkr Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Offentlig finansiering Den offentliga finansieringen av regional kulturverksamhet i Västra Götaland uppgår till 78 procent av den totala finansieringen av regional kulturverksamhet. 78 procent av intäkterna (intäkter redovisas i tabell 13 ovan) kommer alltså från stat, region och kommuner. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet, det största verksamhetsområdet, finansieras till stor del av offentliga medel, 80 procent. 33

34 Diagram. 8. Andel statlig, regional och kommunal och övrig finansiering för 2011 för regional kulturverksamhet i Västra Götalandsregionen fördelat per verksamhetsområde, angivet i procent. Statsbidrag En jämförelse har gjorts av 2011 års årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen 10 med motsvarande statliga bidrag för år 2010, samt 2011 års årliga regionala bidrag 11 med motsvarande regionala bidrag för år Den totala tilldelningen av vissa statliga bidrag 2011 ökade med 0,5 procent jämfört med Samtidigt ökade de totala regionala bidragen med 2,9 procent. De statliga och regionala bidragen till Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ökade med 1,1 respektive 2,5 procent. Regionala bidrag till Museiverksamhet ökade med 5,9 procent. 10 Med årliga statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen avses det av landstinget vidareförmedlade belopp ur det samlade bidrag till regional kulturverksamhet som landstinget erhållit från Kulturrådet. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 11 Med årliga regionala bidrag avses den grundfinansiering som landstinget tillfört verksamheterna som ingår i Kultursamverkansmodellen. Se även 6 punkt 1 i Kulturrådets föreskrifter för uppföljningen eller Handbok för kvantitativ uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. 12 För en mer fördjupande diskussion kring denna tilldelning, se Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys. 34

35 Tabell. 14. Vissa statsbidrag för år 2011 och motsvarande områdens statliga bidrag för 2010, samt motsvarande regionala bidrag för 2011 och 2010, för regional kulturverksamhet i Västra Götalandsregionen, fördelat per verksamhetsområde i tkr, samt utvecklingen mellan åren i procent. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Statliga verksamhetsbidrag 2010, tkr Statliga verksamhetsbidrag 2011, tkr Förändring statliga , % Regionala verksamhetsbidrag 2010, tkr Regionala verksamhetsbidrag 2011, tkr Förändring regionala , % Professionell teater-, dans- och musikverksamhet ,1% ,5% Museiverksamhet ,5% ,9% Konst- och kulturfrämjande verksamhet ,2% ,0% Regional enskild arkivverksamhet ,5% ,0% Filmkulturell verksamhet ,1% ,0% Främjande av hemslöjd ,5% ,0% Totalt ,5% ,9% Anm. De stora minskningar av statliga medel som i tabellen redovisas för konst- och kulturfrämjande samt filmkulturell verksamhet beror i huvudsak på att Västra Götalandsregionen för 2011 redovisat delar av dessa medel som professionell teater-, dans- och musikverksamhet. Även biblioteksverksamheten (3903 tkr statsbidrag 2010) redovisas i tabellen där genom att den ingår i Kultur i Väst. Regional kulturverksamhet Den regionala kulturverksamhetens omfattning och spridning presenteras härnäst. Ett avsnitt fokuserar på utbudet, det vill säga föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter som har producerats och ägt rum under 2011 och det andra avsnittet handlar om besök, publik och deltagande i dessa. Föreställningar, konserter, utställningar och programaktiviteter Under 2011 har föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter ägt rum i Västra Götalandsregionen, 182 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter har skett i andra regioner och 131 föreställningar/ konserter/ utställningar/ programaktiviteter är redovisade i andra länder. Enbart teater-, dans- och musikverksamheten och museiverksamheten har haft turnerade verksamhet utanför den egna regionen under Tabell. 15. Antal föreställningar/konserter/utställningar/programaktiviteter i Västra Götalandsregionen, andra regioner samt i andra länder under 2011, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen Antal i andra regioner Antal i andra länder Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt

36 Besök, publik och deltagande Sammanlagt besök/publik/deltagande har redovisats under året i Västra Götalandsregionen. Störst andel av dessa har tagit del av museiverksamheten, 65 procent. Det ska dock betonas att de olika verksamheterna har olika syften, även om museerna lockar flest besökare, så riktar sig inte alla verksamheter direkt till invånare som publik, besökare eller deltagare. Syftet med exempelvis konst- och kulturfrämjande verksamheter är inte nödvändigtvis att själva arrangera aktiviteter som lockar publik, besökare och deltagare, utan att verka indirekt och bidra till andra aktörers verksamheter. Högst andel besök/ publik/ deltagande mellan 0 18 år noterades inom den filmkulturella verksamheten, 100 procent. I genomsnitt har andelen besök/ publik/ deltagande mellan 0 18 år uppgått till 30 procent. Tabell. 16. Antal besök/publik/deltagande i Västra Götalandsregionen under 2011, totalt och andel 0 18 år, fördelat per verksamhetsområde. Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Antal i egna regionen - varav andel 0 18 år Professionell teater-, dans- och musikverksamhet % Museiverksamhet % Biblioteksverksamhet % Regional enskild arkivverksamhet % Filmkulturell verksamhet % Främjande av hemslöjd % Totalt % Västra Götalandsregionen har inte redovisat besöksstatistik uppdelat på kommun för 2011, eftersom det inte framgick av Kulturrådets föreskrifter, se 4 2p. Utvecklingsbidrag till den regionala kulturverksamheten Från Västra Götalandsregionen och verksamheter i länet inkom 35 ansökningar om totalt 16,7 miljoner kronor. Kulturrådet beviljade följande 16 projekt bidrag med sammanlagt 4,7 miljoner kronor för strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse: Göteborgs Symfoniker AB; Konstnärligt residens med inriktning barn och ungdom, två år Röhsska museet; Designhistorien i 3D, år 2 Västra Götalandsregionen; Utvecklingscentrum för samtida musik- och ljudkonst, publikutveckling Göteborgs Stadsteater; Lätt text på scen Folkteatern Göteborg ek förening; Arbete identitet Folkteaterakademin Västarvet; Historiens skuggor Röhsska museet; Ond design Göteborgs Stadsmuseum; Nya Barnens Museum Nordiska Akvarellmuseet; Nya blickar att utforska och utveckla nya metoder att arbeta med museets samling Backa Teater; 5 Boys Göteborgs Naturhistoriska museum; Con otros ojos perspektiv på naturvärden (år 2) 36

37 Västarvet/ RMVG (Västra Götalandsregionen); En naturvetenskaplig upplevelse för de allra minsta Bohusläns museum; Den skandinaviska resandekartan Göteborgs konstmuseum; Mitt konstmuseum 2: Konsten och jag. År 2 (av 2) Slöjd i Väst; IOV Youth Congress 2012 Göteborgs Symfoniker AB; Direktsända konserter på bio Kommentarer om kulturplanens genomförande För området professionell scenkonst framgår från Västra Götalandsregionens kulturplan tre planerade insatser på musikområdet för : Stärka musikinstitutionernas möjlighet till internationella utbyten I budget avsätta medel för blåssamverkan Diskutera extra utvecklingsmedel till El Sistema-projektet Dessa insatser förverkligades under För teaterutveckling i Västra Götaland framgår från kulturplanen tre regionala och lokala prioriteringar. Dessa var: utreda förutsättningarna för ett regionalt turnéuppdrag till Borås Stadsteater 2012, utreda en gemensam teaterplattform för regionala aktörer i branschen och etablera en lokal/regional styrgrupp för teater- och dansutvecklingen i Västra Götaland. Samtliga insatser påbörjades 2011, men stannade av Under 2013 har arbetet med att genomföra insatserna återupptagits. Fyra prioriteringar för att utveckla danslivet i Västra Götaland framgår av kulturplanen varav tre var aktuella under 2011; avsätta medel i budget till nya danssatsningar, diskutera en gemensam danssatsning med Göteborgs Stad och etablera ett utvecklingscentrum för dansen tillsammans med Mölndals kommun. De två första insatserna genomfördes under 2011, dock inte etablering av ett utvecklingscentrum för dans. I sin kulturplan delar Västra Götalandsregionen in museiverksamheten i natur- och kulturarv samt bild och form. Natur- och kulturarv är det område som har flest regionala och lokala prioriteringar för Flera av insatserna berör processer som sker kontinuerligt. Det har därför varit svårt att bedöma om insatsen genomförts, påbörjats eller inte under perioden. Detta gäller framför allt de insatser som berör samverkan med olika aktörer och former. Under 2011 arbetade regionen framför allt med att utveckla och samordna digitaliseringen, stärka museernas brukarinflytande och deras roll som kunskapsintensiva institutioner, utveckla museernas arbete av och med barn och unga samt i budget avsätta medel för fri entré och MU-avtalet. Av regionens kulturplan framgår för prioriterade insatser samlat för främjande verksamheter och inkluderar områdena konst- och kulturfrämjande, hemslöjd, film och bibliotek. De planerade insatserna för främjande verksamheten var: Öka och samordna konsultationsinsatserna för kommunerna Göra resurser och kompetenser tillgängliga för kommunerna Diskutera extra medel till filmområdet Utveckla ett integrationsindex för kulturverksamheter Samtliga fyra insatser genomfördes under 2011 och För arkivens del påbörjades under 2011 ett av de två uppsatta målen; att använda föreningsarkivens kompetens i handlingsprogrammet för natur- och kulturturism. 37

38 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING FAKTA OM NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Folkmängd 2011: Yta: km 2 Medelålder: 43,4 Befolkningstäthet: 3 invånare/km 2 Andel befolkning 0 18 år: 20 % Antal kommuner: 14 Infrastruktur Genom beslutet om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2011 inom ramen för Kultursamverkansmodellen erhöll Norrbottens läns landsting kronor. Sammantaget erhöll tio olika verksamheter statliga medel för regional kulturverksamhet De tio verksamheterna finns i två av regionens kommuner. I följande tabell presenteras de organisationer i Norrbottens läns landsting som har erhållit statligt verksamhetsstöd för regional kulturverksamhet under 2011, indelade efter huvudsakligt verksamhetsområde. I högerkolumnen anges respektive organisations kommunsäte. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Norrbottensteatern Norrbottensmusiken/ Norrbottens läns landsting Regional museiverksamhet Norrbottens museum/ Norrbottens läns landsting Regional biblioteksverksamhet Länsbibliotek/ Norrbottens läns landsting Konst- och kulturfrämjande verksamhet Konstkonsulent/ Norrbottens läns landsting Luleå Luleå Luleå Luleå Luleå 38

39 Danskonsulent/ Piteå kommun Piteå Riksteatern Norrbotten Luleå Regional arkivverksamhet Folkrörelsernas arkiv Luleå Filmkulturell verksamhet med särskild inriktning mot barn och unga Regionalt resurscentrum Luleå Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjd Luleå Personal Organisationerna som genom Norrbottens läns landsting erhållit statligt stöd inom ramen för samverkansmodellen har redovisat sammanlagt: 154,9 årsarbetskrafter avseende tillsvidareanställda och visstidsanställda personer (52 procent kvinnor, 48 procent män). 144 tillsvidareanställda personer (53 procent kvinnor, 47 procent män) och 126 visstidsanställda personer (33 procent kvinnor, 67 procent män). 443 personer som innehar F- eller FA-skattsedel har arvoderats under 2011 (30 procent kvinnor, 70 procent män). Diagram. 9. Andel årsarbetskrafter för regional kulturverksamhet i Norrbottens läns landsting, fördelade per verksamhetsområde, angivet i procent. Ekonomi Majoriteten av de kostnader som Norrbottens läns landsting redovisar för sin regionala kulturverksamhet utgörs av personalkostnader, 56 procent. Verksamhetskostnaderna uppgår till 25 procent och lokalkostnaderna utgör 12 procent av samtliga kostnader. Utöver den offentliga finansieringen, som utgör 85 procent, utgörs den största intäktsposten av verksamhetsintäkter, 9 procent. EU-medel och övriga intäkter står för två respektive tre procent och sponsringsintäkter motsvarar den resterande procenten. Intäkter och kostnader Teater-, dans- och musikverksamheten är det verksamhetsområde som under 2011 haft överlägset störst intäkter och kostnader motsvarande sammanlagt 65 procent av samtliga intäkter och kostnader för den regionala kulturverksamheten i Norrbotten. 39

40 Tabell. 17. Intäkter, kostnader och resultat för 2011 för regional kulturverksamhet i Norrbottens län, fördelat per verksamhetsområde, angivet i tkr. Intäkter totalt för 2011, tkr Kostnader totalt för 2011, tkr Verksamhetsområde (enligt förordning 2010:2012) Resultat för 2011, tkr Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional enskild arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Främjande av hemslöjd Totalt Offentlig finansiering Den offentliga finansieringen av regional kulturverksamhet i Norrbottens läns landsting uppgår till 85 procent av den totala finansieringen av regional kulturverksamhet. 85 procent av intäkterna (intäkter redovisas i tabell 17 ovan) kommer alltså från stat, region och kommuner. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet, det största verksamhetsområdet, finansieras till stor del av offentliga medel, 85 procent. Diagram. 10. Andel statlig, regional och kommunal och övrig finansiering för 2011 för regional kulturverksamhet i Norrbottens län, fördelat per verksamhetsområde, angivet i procent. 40