Inriktning för uppdragsersättning till självskyddsverksamhet

Transkript

1 Få positiva Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Göran Lindmark Enheten för den enskildes säkerhet Inriktning för uppdragsersättning till självskyddsverksamhet MSB har beslutat om följande inriktning avseende perioden Bakgrund och syfte med självskyddsverksamheten Det övergripande målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor, trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män och hindra, förebygga eller begränsa skador på egendom eller miljö. Arbetet med samhällets krisberedskap bör även bidra till att minska lidande och skadeverkningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder. Den enskilde fysisk eller juridisk person har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv, sin egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som själv ska vidta och bekosta åtgärder i syfte att förhindra och förebygga olyckor och begränsa skador till följd av dessa. Först om en olycka inträffar eller en överhängande fara råder för att en olycka ska inträffa och den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa. Av lagen om skydd mot olyckor (2003:778) framgår också att den enskilde har ett ansvar för bl.a. sitt eget brandskydd. I en rad officiella dokument, bl.a. Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet 2009/10:124 och i budgetpropositionen för 2012, framhålls att även om det offentliga har ett omfattande ansvar för samhällets övergripande funktionalitet vid allvarliga händelser så har den enskilde ett ansvar. Det innebär att individen bör ha insikt om att allvarliga händelser och kriser kan uppstå och att samhället då kan behöva omprioritera sina resurser och verksamheter samt att den enskilde aktivt tar del av samhällets information och anvisningar. Det offentliga måste skapa förutsättningar för den enskilde att kunna ta ansvar genom att vidta kunskaps- och förmågehöjande åtgärder. I detta sammanhang måste man beakta hur olika icke-statliga organisationer och sammanslutningar kan bidra. MSB-51.1

2 samhällsskydd och beredskap 2 (8) Det är samhällets behov som ska styra uppdragsersättningen till ideella organisationer för att utbilda och höja kunskapen och förmågan hos den enskilde. Erfarenheter visar på en ökad komplexitet bland många av de händelser som kan drabba den enskilde, vare sig det gäller olyckor eller allvarligare kriser. Som en följd av detta kommer kraven på förmåga hos den enskilde att öka. Till detta kan också läggas att kommunikationen vid olyckor och kriser till stor del sker genom nätbaserade och sociala medier, vilket innebär såväl för- som nackdelar. Till fördelarna hör en ökad snabbhet. Till nackdelarna en kanske många gånger bristande tillförlitlighet i budskapen eftersom endast begränsad tid finns till kvalitetskontroll och samordning. Uppdragsersättningen ska ytterst syfta till att stimulera den enskilde till att öka sina kunskaper och sin förmåga att ta ansvar för den egna säkerheten i en alltmer komplex och föränderlig omgivning. Beslut om uppdragsersättning ska vara i linje med myndighetens uppdrag och rymmas inom anslagets ändamål. Självskyddsverksamheten ska leda till att: den enskilde ska vara medveten om risker, ha kunskap och förmåga att själv kunna ta ansvar för och hantera sin egen säkerhet, den enskilde ska ha kunskap och förmåga att själv hantera förhållanden/situationer som kan uppstå, alltifrån vardagsolyckor till en extraordinär händelse eller en kris. De insatser som görs för de olika målgrupperna behöver vara långsiktiga och det kommer att ställas höga krav på målgruppsanpassning. 2. Ideella organisationers roll i samhällets säkerhetsarbete Samhällets behov förändras liksom innebörden av begreppet säkerhet. Den roll ideella organisationer kan spela i samhällets säkerhetsarbete är bland annat beroende av hur de kan bidra till att möta samhällets behov i form av aktuell kompetens och relevans för verksamheten. Det är också av största vikt att de insatser som görs av de ideella organisationerna ger en effekt som är positiv såväl för den enskilde som för samhället i stort. Ideella initiativ och engagemang organiseras idag ofta i nätverksform där livslängden avgörs av behovet av samverkan och påverkan. Detta kan medföra att behov av större flexibilitet bör beaktas när det gäller hur uppdragsmedel inriktas, vilken typ av verksamhet som stöds och hur den följs upp och kan utvecklas. Organisationerna bör analysera och bedöma möjligheterna till samverkan sinsemellan och även med andra relevanta aktörer med syfte att uppnå positiva synergieffekter inom ramen för uppdragsersättningen. Samverkan mellan olika aktörer bör eftersträvas och uppmuntras.

3 samhällsskydd och beredskap 3 (8) Kommunerna har ett övergripande ansvar för invånarnas säkerhet och trygghet. Ideella organisationer är i varierande grad involverade i det lokala säkerhetsarbetet och gör betydande insatser. Uppdragsersättning kan användas för verksamhet riktad till skolan, dock med undantag från sådan verksamhet som åligger skolan att ge eleverna enligt gällande kurs- och ämnesplaner. 3. Prioriterade områden Utgångspunkten för de områden som prioriteras för uppdragsersättning är att dessa bedöms motsvara de behov som finns i samhället för att förebygga och hantera olyckor och kriser samt ökar den enskildes kunskap och förmåga att ta ansvar för sin egen säkerhet och att klara sig själv. Verksamheten ska genom sin inriktning vända sig till den enskilda människan och vara tillgänglig över hela landet. Vid prioriteringen bör också hänsyn tas till områden där insatserna kan väntas ge störst effekt. En utgångspunkt för inriktningen och prioritering av uppdragsersättningar är även de strategier, planer och handlingsprogram som MSB har tagit fram inom områdena den enskildes brandskydd, äldresäkerhet, barnsäkerhet och samhällsviktig verksamhet. I dessa strategier finns såväl problemredovisning som underlag till framtida åtgärder. 3.1 Den enskildes brandskydd MSB har i samverkan med bl.a. kommuner, räddningstjänster, Socialstyrelsen, Boverket, försäkringsbranschen och fastighetsägarorganisationerna utarbetat en strategi för stärkt brandskydd genom stöd till enskilda. Den enskilde bör ha grundläggande kunskap om hur man skyddar sig mot brand och hur man agerar om det ändå börjar brinna. Strategin har ett tydligt individperspektiv, då ökad kunskap om brandrisker och brandskydd både har en förebyggande och en skadeavhjälpande effekt. Bland de aktiviteter som beskrivs i strategin ingår såväl nationella som målgruppsinriktade kommunikationsinsatser. Det kan handla om koncept för hur sociala medier kan användas, att arrangera upplevelsebaserade aktiviteter lokalt där sakkunniga träffar den enskilde och där samtalet är centralt för att öka kunskap och riskmedvetenhet. Det kan även handla om olika former av uppsökande verksamhet, nätverksbyggande och att utforma och genomföra pedagogiska insatser t ex inom SFI-utbildningen eller att utbilda vidareinformatörer med flerspråklig och interkulturell kompetens. 3.2 Äldresäkerhet

4 samhällsskydd och beredskap 4 (8) Äldre är överrepresenterade i nästan alla typer av olyckor. Ett handlingsprogram med ett tydligt individperspektiv för äldres säkerhet har inletts under inriktningsperioden För att människor inte ska skadas eller omkomma till följd av olyckor har kunskaper och beteende stor betydelse. Inom området äldresäkerhet är stöd till och samverkan inte minst med pensionärsorganisationerna viktigt för att förebygga olyckor och skador bland äldre. Olycksförebyggande utbildnings- och kommunikationsinsatser riktade till de äldre själva, men även till anhöriga om olycksrisker och hur dessa kan hanteras, kan bidra till att säkerheten ökar. Det kan t ex handla om särskilda kampanjer, (jfr. Peppar peppar. En dag för seniorers säkerhet och Säkerhet i vardagen tips och råd på äldre dar, är ett lättillgängligt informations- och studiecirkelmaterial som lämpar sig att göra olika aktiviteter omkring). En framgångsfaktor kan vara att arbetet gentemot målgrupperna utförs tvärsektoriellt på lokal nivå där berörda förvaltningar, landsting, polis och olika ideella organisationer samverkar. 3.3 Barns och ungas säkerhet Sverige beskrivs ofta som ett föregångsland när det gäller barns och ungas säkerhet. Men även i framtiden måste vi arbeta för att förbättra säkerheten ytterligare för barn och ungdomar för att förebygga skador och dödsfall, utan att detta i onödan begränsar möjligheter till lek, utveckling och rörelsefrihet. I den myndighetsgemensamma planen angavs också vattensäkerhet och drunkningsförebyggande arbete som ett prioriterat område, då med målgruppen 0-6 år. För perioden bör drunkningsförebyggande arbete fortsatt prioriteras och insatser som syftar till att träna vattenvana och simning för små barn är viktiga. Drunkningsförebyggande arbete bör också omfatta målgrupper i högre åldrar med fokus på riskgrupper som t.ex. icke simkunniga vuxna och barn med migrationsbakgrund. Genom utbildnings- och kommunikationsinsatser riktade till föräldrar och barn samt till andra aktörer på lokal nivå, kan medvetenheten om risker och hur dessa hanteras bli tydligare och säkerheten därmed öka. 3.4 Den enskildes förmåga att hantera olyckor och kriser MSB har i samverkan med bl.a. Svenska Kraftnät, Energimyndigheten, Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Utrikespolitiska institutet, Försvarsmakten och branschorganisationen Svenskt Näringsliv utarbetat en nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet. Strategin tar sin utgångspunkt i att den ska bidra till att minska risker, sårbarheter och konsekvenser av allvarliga händelser i samhället. Den tar främst sikte på att säkerställa samhällets funktionalitet. Detta innebär att även den enskilda människan behöver förbereda sig inför allvarliga störningar och kunna hantera

5 samhällsskydd och beredskap 5 (8) sina egna förhållanden vid sådana störningar och händelser. Det kan handla om störningar i t.ex. elförsörjningen, vatten- och övrig livsmedelsförsörjning eller värmeförsörjning. Inom dessa tre områden har MSB föreslagit behovsnivåer i form av resultatmål med utgångspunkt från individens grundläggande behov i ett krisläge. 3.5 Social oro och utanförskap Olika former av utanförskap och social utsatthet kan - oberoende av orsak - både utmynna i hotfulla situationer och i ökad sårbarhet i samhället. Exempel på hotfulla situationer har vi sett i Rosengård i Malmö och på andra platser där polis och räddningstjänst blivit föremål för stenkastning. Exempel finns även internationellt. Här borde kunna prövas hur ideella organisationer genom olika insatser riktade till den enskilde kan medverka i krishantering, bidra till social sammanhållning och agera som en förebild i det sammanhanget. Inslag av tillitsskapande karaktär borde också kunna inrymmas som en beståndsdel i olika utbildningar som de ideella organisationerna genomför i samverkan med exempelvis kommunen/lokala myndigheter. Insatserna kan utformas så att de kan bidra till att höja den enskildes förmåga att hantera sina egna förhållanden, men också för att öka förmågan att agera som stödjande till enskilda aktörer, ökad jämställdhet och minskad diskriminering av olika slag. Ett tema för inriktningen kan vara engagemang aktivism extremism för att belysa olika orsaker till och uttryck för social oro samt hur man kan möta dessa. Bilaga 1 Ansökan Grundförutsättningen för att kunna ansöka om uppdragsersättning är att den verksamhet som den ideella organisationen företräder och kan erbjuda tjänster inom, motsvarar ett definierat och reellt behov i samhället (se även under avsnitt 1. ovan, Bakgrund och syfte med självskyddsverksamheten). Verksamheten ska på ett så långt möjligt mätbart sätt bidra till att höja den enskildes kunskap och förmåga. Verksamheten ska även bidra till att höja den enskildes riskmedvetenhet och förmåga att värdera risker. De organisationer som ansöker om uppdragsersättning ska beskriva hur de når sina målgrupper och hur de arbetar med att rekrytera deltagare till utbildningar och andra aktiviteter inom självskyddsområdet. Ansökan ska innehålla grunduppgifter om organisationens syfte, antal medlemmar, organisationens möjligheter till geografiska täckning över landet och den summa som ansökan avser. Verksamheten ska bedrivas utanför de områden som omfattas av kommunalt eller annat reglerat ansvar och den ska kostnadsfritt erbjudas till deltagarna.

6 samhällsskydd och beredskap 6 (8) Ansökan ska vidare innehålla en beskrivning av den verksamhet som organisationen avser att utföra (kursplan/utbildningsplan), ett mät- och uppföljningsbart kunskapsmål för verksamheten, beräknad totalkostnad samt beräknad kostnad per deltagare. Ansökan ska även i förekommande fall innehålla en bedömning av hur den tänkta verksamheten passar in i de strategier som MSB utvecklar samt hur den utgår från olycksutveckling och olycks- och krispanoraman. Bilaga 2 Villkor för uppdragsersättning För att en utbildningsverksamhet ska beviljas ersättning krävs att den utbildande organisationen är en ideell organisation utan vinstsyfte har ett syfte som överensstämmer med syftet för bidraget och som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle är demokratiskt uppbyggd i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering har en riksomfattande organisation med lokalt eller regionalt förankrad verksamhet eller har ett riksintresse inte har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogden eller är i likvidation eller försatt i konkurs så långt möjligt prioriterar utbildning av icke-medlemmar En viktig utgångspunkt är att utbildning av och information till anställda i offentlig eller privat tjänst är ett arbetsgivaransvar och får inte ske med användande av självskyddsmedel. Medlen är inte heller avsedda att täcka kostnader för s.k. befattningsutbildning av de ideella organisationernas egna medlemmar. Beredningsprocessen inom MSB av bidragsansökningarna framgår av ansökningsblanketten. Bilaga 3 Kvalitetssäkring, redovisning och uppföljning Uppdrag inom självskyddsverksamhet som utförs av ideella organisationer som stöds ekonomiskt av staten ska kvalitetssäkras. En utbildningsplan ska lämnas in till och godkännas av MSB. Kvalitetssäkringen ska innehålla uppgifter om organisationens vision/verksamhetsidé, erfarenheter inom det område medverkan avser, instruktörernas dokumenterade och relevanta

7 samhällsskydd och beredskap 7 (8) ämneskompetens och pedagogiska förmåga knuten till uppgiftens omfattning och art. En del i kvalitetssäkringen är att kunskaps- och förmågeuppbyggnad riktad till den enskilde sker med en geografisk spridning över landet. Detta inte minst för att öka förmågan som sådan och även tillgängligheten till förmåga att bidra till att hantera olyckor och kriser. Därmed kan förutsättningar skapas för att tillförsäkra människorna en godtagbar trygghets- och säkerhetsnivå genom den kompetens och förmåga som de ideella organisationerna kan förmedla till de enskilda. MSB kan under pågående verksamhetsår begära delredovisningar, t.ex. från områden som bedöms ha betydelse för verksamhetens effekt och genomförande i stort. Redovisning kan också avse frågor om hur kostnader fördelas mellan olika delar av planerad eller genomförd verksamhet. MSB förutsätter att organisationer som beviljats uppdragsersättning i anslutning till att utbildningar genomförs är beredda att ta emot besök av uppdragsgivaren. De organisationer som får uppdragsersättning från MSB ska efter slutförd verksamhet senast den 31 januari året efter den genomförda verksamheten redovisa uppgifter om förbrukning av ekonomiska medel, antalet deltagare i utbildning, könsfördelning mellan deltagarna, hur deltagarna rekryterats, hur deltagarfördelningen varit mellan organisationens egna medlemmar respektive icke medlemmar, utbildningarnas geografiska spridning samt en utvärdering, utförd bland såväl instruktörer som deltagare, beträffande utbildningens effekt, organisation och genomförande samt, om möjligt, ange namnuppgifter på deltagarna. Till detta kan fogas förslag till ändringar av utbildningens inriktning eller liknande. Bilaga 4 Olycksstatistik, skadebild och särskilda gruppers behov En väsentlig grund för analys och bedömning av inriktningen utgörs av aktuell statistik och skadebild utifrån vilken man kan dra slutsatser om olyckors frekvens och utvecklingstrender. Relevant är också en bedömning av vilka kostnader för samhället som dessa skador orsakar i form av vårdinsatser och andra insatser för att skapa säkrare miljöer. Den samhällsekonomiska kostnaden till följd av olyckor kan beräknas till ca 60 miljarder kronor. De flesta olyckor som föranleder besök hos vårdgivare inträffar i hem-, skoloch fritidsmiljö (80 %). Den arena där de flesta skador äger rum är i och omkring bostaden. De arenor där näst flest olyckor inträffar är sport- och idrottsplatser. Den grupp som råkar ut för flest olyckor är små barn och ungdomar/yngre vuxna. I den senare kategorin är sport och idrott samt alkohol viktiga bakgrundsfaktorer. Äldre är den grupp som råkar ut för flest svåra och dödliga skador. Exponeringen har stor betydelse för olycksutfallet. Där

8 samhällsskydd och beredskap 8 (8) människor vistas frekvent inträffar också många olyckor. Var människor vistas hänger också nära samman med ålder. I samhället finns idag grupper som saknar eller har begränsad förmåga att ta ansvar för sin egen säkerhet. Det handlar företrädesvis om barn och äldre, personer med olika slag av funktionsnedsättningar samt personer med annan etnisk bakgrund och personer som är nyanlända till Sverige. Till detta kan också läggas personer med olika slag av missbruk. Det är viktigt att vara medveten om att behov kan variera över tiden hos enskilda personer och att behoven också kan vara relaterade till den uppkomna situationen. Kunskapen om vilka riskfaktorer som finns för olika grupper har stor betydelse för att kunna välja relevanta och kostnadseffektiva olycksförebyggande åtgärder. Risken att skadas i olyckor är inte jämnt fördelad i befolkningen. Det finns tydliga individrelaterade och socioekonomiska bestämningsfaktorer till olyckor och skador, såsom kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, etnicitet, inkomst och yrke. I detta ärende har generaldirektören Helena Lindberg beslutat. Göran Lindmark har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Cecilia Nyström och enhetschefen Katarina Rydberg deltagit. Helena Lindberg Göran Lindmark