Ideella rättigheter i digitala miljöer

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2016 Examensarbete i civilrätt, särskilt immaterialrätt 30 högskolepoäng Ideella rättigheter i digitala miljöer Författare: Kadri Timmusk Handledare: Docent Sanna Wolk

2 i

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion Syfte Metod och material Avgränsning Disposition Bakgrund Internationell rätt Svensk upphovsrätt Upphovsrätten i förhållande till yttrandefriheten Sammanfattning Ideella rättigheter Syftet med ideella rättigheter Namngivningsrätten Respekträtten Behovet av respekträtten Skyddsföremålet Tillgängliggörande för allmänheten Kränkningsbedömningen Kränkande ändringar i verk som tillgängliggörs för allmänheten Återgivning av verk som original Verk som bearbetas eller överförs till annan konstart Parodiundantaget Kränkande ändringar i exemplar av verk ii

4 3.3.7 Återgivande av verk i främmande sammanhang Eftergift av ideella rättigheter Sammanfattning Begreppet tillgängligt för allmänheten Inledning Överföring till allmänheten Överföring till allmänheten enligt EU-rätten Länkning Svensson Olika typer av länkar EU-domstolens avvägning Konsumtion Länkning och ideell rätt Streaming Ned- och uppladdning Effektanalys av olika tolkningsalternativ Behovet av harmonisering Sammanfattning Ideell rätt vid överlåtelser Inledning Överlåtelser Vidareöverlåtelser och ändringsrätt Bakgrund Ändringsförbud Vidareöverlåtelser Tolkning av eftergifter Sammanfattning iii

5 6 Avslutande diskussion Ideell rätt i digitala miljöer enligt URL Den internationella aspekten Avslutande diskussion Källförteckning iv

6 Förkortningar ALAI Association Littéraire et Artistique Internationale AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna EU Europeiska Unionen HD Högsta domstolen Infosocdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället RF Regeringsformen SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen URL lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) WIPO World Intellectual Property Organization YGL Yttrandefrihetsgrundlagen v

7 1 Inledning 1.1 Introduktion De ideella rättigheterna står idag inför ett antal hot. Dels finns ett praktiskt problem med att kontrollera användningen av verk i digitala miljöer, dels hotas synen på ideell rätt av en internetkultur där allt tycks vara tillåtet. Detta har lett till en allmän uppfattning om att ideell rätt blivit irrelevant. Ideell rätt har länge negligerats, medan det skrivits omfattande doktrin om upphovsrättens ekonomiska sida. Dessutom finns det begränsad praxis på området. Denna uppsats visar att det finns anledning att rikta större fokus på de ideella rättigheterna idag. Digitaliseringen har ändrat maktbalansen i relationen mellan upphovsmän och allmänheten. Å ena sidan har upphovsmän tappat kontrollen över sina verk, genom att kopior enkelt kan framställas och ändras med olika verktyg utan egentlig kostnad eller kvalitetsförlust samt därefter spridas i stor utsträckning. Å andra sidan har de fått större möjlighet till kontroll än någonsin, exempelvis genom tekniska skyddsåtgärder. De inledande bestämmelserna i upphovsrättslagen angående ideella och ekonomiska rättigheter har sedan 1960 utgjort kärnan i upphovsrätten. Den ideella rätten kan till skillnad från den ekonomiska rätten inte överlåtas utan endast efterges i begränsad art och omfattning enligt 3 st. 3 upphovsrättslagen (1960:729), URL. Det innebär att även om förfoganderätten överlåts till en ny rättighetsinnehavare stannar den ideella rätten kvar hos upphovsmannen. Redan detta förhållande visar på den ideella rättens särskilda ställning, vilket motiveras av att upphovsmän har en personlig bindning till sina verk. Denna bindning ger upphovsmän rätten att bli namngivna i samband med att deras verk görs tillgängliga samt rätten att inte få sina verk ändrade på ett kränkande sätt eller visade i främmande och kränkande sammanhang. Ideella rättigheter får en allt större praktisk betydelse eftersom ny teknik möjliggör praktiskt taget obegränsade möjligheter att 1

8 manipulera text, ljud och bild. Sannolikt kommer antalet mål om intrång i de ideella rättigheterna öka i domstolarna i framtiden. 1 Den ideella rätten är delvis, med undantag för kränkande ändringar i exemplar av verk, beroende av att verket tillgängliggörs för allmänheten. Hur verk kan tillgängliggöras för allmänheten regleras i 2 URL. Enligt en lagsystematisk tolkning borde alltså den ideella rätten följa den ekonomiska, vilket även har varit den allmänna uppfattningen i doktrin. EU-domstolens praxis på senare år angående länkning på internet har dock komplicerat detta förhållande. Bland annat har domstolen fastslagit att internet utgör en och samma teknik, varigenom ingen skillnad görs på olika typer av länkningar. Vidare införde Svensson-domen ett krav på ny publik för att en länkning ska utgöra ett nytt tillgängliggörande. 2 För att verket ska anses ha tillgängliggjorts för en ny publik måste begränsande åtgärder, exempelvis en betalvägg, förelegat vid den ursprungliga överföringen till allmänheten. Av denna anledning är det av intresse att utreda de ideella rättigheternas ställning i digitala miljöer. En fråga man kan ställa sig är om inte ideell rätt tillhör det förgångna livet i en analog värld. 3 Finns det fortfarande ett behov av att upprätthålla ideella rättigheter eller har vi vuxit ur tanken om att originella verk ska skyddas mot obehöriga ändringar? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka under vilka omständigheter en upphovsman kan åberopa sin ideella rätt för att hindra oönskad användning i digitala miljöer. Fokus ligger på tillgängliggörande genom länkning (överföring till allmänheten), men även streaming samt ned- och uppladdning behandlas. Eftersom upphovsrätter inte sällan överlåts undersöks även hur upphovsmannen kan skydda sina ideella intressen gentemot nya rättighetsinnehavare. Slutligen diskuteras vilken potentiell inverkan ideella rättigheter kan få på EU:s 1 Olsson och Rosén, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar (2016), s C-466/ URL kom till på 60-talet och har inte ändrats sedan dess. 2

9 inre marknad och huruvida dagens reglering av ideell rätt är tillfredsställande. Detta leder således till följande frågeställningar: - Under vilka omständigheter kan ideell rätt åberopas i digitala miljöer? - Hur kan upphovsmän skydda sina ideella intressen gentemot nya rättighetsinnehavare? - Vilken inverkan kan ideella rättigheter komma att få på den inre marknaden och är dagens reglering av ideell rätt tillfredsställande? 1.3 Metod och material I uppsatsen används huvudsakligen en rättsdogmatisk metod där lagtext, förarbeten och praxis tillmäts störst betydelse vid sidan av doktrin och sedvana för att beskriva gällande rätt. SOU:n till lagen används i betydande utsträckning då den innehåller en grundlig utredning som propositionen i stora delar hänvisar till. Förarbetena till 3 URL är dock från 60-talet och därmed föråldrade vilket innebär att de har ett något mindre rättskällevärde. Eftersom det nästan uteslutande finns material om ideell rätt i en analog miljö beskrivs denna först ingående för att redogöra för hur den ideella rätten fungerar, varefter samma resonemang tillämpas i den mån det är möjligt och rimligt i en digital miljö i nästa avsnitt. Vidare har Bernkonventionen grundläggande betydelse vid undersökningen av ideella rättigheter och även i förhållande till den tillämpas en rättsdogmatisk metod. Konventionstexten är emellertid gammal och innebörden omstridd, varför den måste tydas med stöd av förarbeten och doktrin. En EU-rättslig metod används i de delar den upphovsrättsliga förfoganderätten beskrivs, då denna, till skillnad från de ideella rättigheterna, harmoniserats på EU-nivå. Den EUrättsliga metoden innebär att primärrätten, det vill säga fördragen samt anknytande protokoll och deklarationer, har ett större rättskällevärde än sekundärrätten. Den sekundära EU-rätt som främst aktualiseras i denna uppsats är direktiv. Direktiv behöver införlivas i 3

10 nationell lagstiftning tillskillnad från förordningar som äger allmän giltighet. 4 Infosocdirektivet har visserligen implementerats i upphovsrättslagen men svenska bestämmelser som grundar sig på direktiv måste tolkas mot bakgrund av direktivet och EUrättens allmänna principer. 5 Vid sidan av de bindande rättsakterna nämns även vissa yttranden som kommissionen gjort. Trots att dessa yttranden inte är bindande har de en viktig styrande funktion och benämns ibland som soft law. 6 För att visa på problematiken gällande ideella rättigheter i en internationell miljö, där reglerna skiljer sig åt från land till land, förekommer i uppsatsen viss jämförelse med utländsk rätt, utan att göra anspråk på att vara en fullständig komparativ analys. Uppsatsen bygger huvudsakligen på lagtext, förarbeten till upphovsrättslagen, svensk praxis gällande ideell rätt och praxis från EU-domstolen gällande förfoganderätten samt doktrin. 1.4 Avgränsning Eftersom syftet med föreliggande uppsats är att undersöka ideell rätt i digitala miljöer kommer de ekonomiska rättigheterna endast att beröras i begränsad utsträckning, när detta bedöms vara relevant för de ideella rättigheterna. Förfoganderätten måste delvis beskrivas i detta arbete eftersom ett av rekvisiten i 3 URL är att verket ska ha gjorts tillgängligt för allmänheten, vilket är ett begrepp som definieras i 2 URL. Det finns fyra olika former av tillgängliggörande för allmänheten, men i detta sammanhang är det främst överföring till allmänheten som är av intresse. Den tekniska beskrivningen av olika former av tillgängliggörande genom överföring till allmänheten kommer inte att vara uttömmande då förfoganderätten inte ligger i fokus i detta arbete. Visserligen kan även exemplarframställning aktualiseras, vid exempelvis nedladdning, men detta har ingen större vikt i detta sammanhang. 4 Lehrberg, Praktisk juridisk metod (2015), s. 114 f. 5 Lehrberg, Praktisk juridisk metod (2015), s Lehrberg, Praktisk juridisk metod (2015), s

11 I doktrin talas det om ideell rätt i snäv bemärkelse, avseende 3 URL, och i bred bemärkelse, där även andra regler som berör ideella intressen ingår. Jag fokuserar på ideell rätt i snäv bemärkelse, därtill berörs utövande konstnärers och fotografers närstående rättigheter då även de åtnjuter ideella rättigheter, 45 st. 3 och 49 a st. 4 URL. Vidare undersöks skyddet för upphovsmäns ideella intressen vid överlåtelser av upphovsrätter. Verk kan enkelt spridas över hela världen i en digital miljö. I denna uppsats begränsar jag mig dock till spridningen inom EU i de komparativa utblickarna då syftet, bland annat, är att undersöka den ideella rättens inverkan på EU:s inre marknad. 1.5 Disposition Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av Bernkonventionen och dess förhållande till svensk rätt. Vidare presenteras den svenska upphovsrättslagens bakomliggande intresseavvägning samt vad som gäller för ideell rätt i medier med förstärkt grundlagsskydd i avsnitt 2. Därefter följer en analys av svensk ideell rätt, i första hand i analog miljö, som grundas på förarbeten, praxis och doktrin i avsnitt 3. I avsnitt 4 presenteras problematiken kring ideell rätt i digitala miljöer och olika tolkningsmöjligheter av begreppet tillgängligt för allmänheten i 3 URL analyseras. Därefter utreds den ideella rätten vid överlåtelser i avsnitt 5. Arbetet avrundas med en avslutande diskussion i avsnitt 6. 5

12 2 Bakgrund 2.1 Internationell rätt Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk är en av de viktigaste internationella upphovsrättsliga överenskommelserna och det enda internationella instrument som reglerar upphovsmäns ideella rätt. 7 De flesta av världens länder är idag bundna av konventionen, som i sin första version kom till år Därefter har konventionen reviderats flera gånger vid olika internationella konferenser, senast i Paris Sverige har varit anslutet till Bernkonventionen sedan Konventionens materiella regler bygger på viktiga grundprinciper om nationell behandling och minimiskydd i förhållande till den upphovsrättsliga lagstiftningens territoriella begränsning. 8 Enligt artikel 1 bildar konventionsstaterna en union (Bernunionen) för skydd av upphovsmännens rättigheter till deras litterära och konstnärliga verk. 9 I artikel 5 Bernkonventionen ges ramen för det upphovsrättsliga skyddets omfattning och tre grundläggande principer som konventionen vilar på: a) nationell behandling, b) att skyddet inte får göras beroende av några slags formaliteter utan uppkommer automatiskt när verket skapas och c) att det nationella upphovsrättsliga skyddet är oberoende av om skydd finns i verkets ursprungsland. Viktigast för detta arbete är artikel 6 bis som reglerar upphovsmannens ideella rätt: Oberoende av sina ekonomiska rättigheter och även efter överlåtelse av dessa behåller upphovsmannen rätten att anges som upphovsman till verket samt rätten att motsätta sig varje förvanskning, stympning eller annan ändring i verket eller varje annat förfarande med avseende på detta, som är till men för hans ära eller anseende. 7 Wolk, Den svenska upphovsrättens folkrättsliga gränser (2012), s Artikel 6 bis undantas uttryckligen från TRIPS-avtalet i artikel 9 och i Infosocdirektivet skäl 20 stadgas att ideella rättigheter inte omfattas av direktivet. 8 Wolk, Den svenska upphovsrättens folkrättsliga gränser (2012), s De utövande konstnärernas närstående rättigheter regleras internationellt genom Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer, fonogramframställare och radioföretag från 1961 och WIPO:s fördrag om framföranden och fonogram. 6

13 De ideella rättigheterna gäller enligt konventionen åtminstone tills skyddstiden för de ekonomiska rättigheterna går ut. Eftersom Sverige är en dualistisk stat är bestämmelserna i konventionen inte direkt tillämpliga utan måste införlivas i nationell lagstiftning. Därmed kan enskilda rättssubjekt inte göra gällande rättigheterna och skyldigheterna i konventionen direkt. Däremot finns en allmän princip om fördragskonform tolkning i Sverige, vilken innebär att svensk rätt ska tolkas lojalt med de konventioner som Sverige ratificerat. 10 Således bör svenska domstolar ta hänsyn till Bernkonventionen när upphovsrättslagen tolkas och ge företräde till det tolkningsalternativ som stämmer bäst överens med konventionen. Det har i doktrin påpekats att den fördragskonforma tolkningsmetoden inte (ännu) understrukits av HD på upphovsrättens område. 11 HD har dock tagit upp Bernkonventionen för att beskriva svensk gällande rätt i NJA 1984 s. 304 och NJA 1998 s Däremot har HD inte tagit ställning till om svensk lag är förenlig med Bernkonventionens materiella regler. När Sverige inträdde i Bernunionen 1904 innebar det ett åtagande att införliva konventionens materiella bestämmelser i den nationella upphovsrättsliga lagstiftningen. Den nu gällande 1960 års upphovsrättslag bygger på 1948 års lydelse av Bernkonventionen (Brysseltexten) och ändrades 1973 efter att Sverige tillträdde 1971 års reviderade Bernkonvention (Paristexten). 12 Då den svenska lagen bygger på Bernkonventionen, har lagstiftaren medvetet anpassat lagtexten för att den ska stämma överens med konventionsåtagandet. Detta bör rimligen innebära att svenska domstolar ska tillämpa en fördragskonform tolkningsmetod även på upphovsrättens område Svensk upphovsrätt Med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen och internets utbredning är det viktigt att inte glömma bort de överväganden som legat till grund för dagens system i Sverige. 10 Wolk, Den svenska upphovsrättens folkrättsliga gränser (2012), s Wolk, Den svenska upphovsrättens folkrättsliga gränser (2012), s SOU 1956:25 s. 53, Prop. 1960:17 s Wolk, Den svenska upphovsrättens folkrättsliga gränser (2012), s

14 Historiskt sett har upphovsmannen till en intellektuellt skapad insats haft rätt till skydd, vilket är ett uttryck för den intellektuella äganderätten. Detta stadgas även i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 27:2 Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman. I svensk rätt har upphovsrätten sin grund i 2 kap. 16 RF där det stadgas att upphovsmän har rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Detta innebär att det ska finnas en upphovsrättslagstiftning. 14 Upphovsrätten utgår från upphovsmannens ekonomiska och ideella intressen och försöker balansera dessa med allmänna samhällsintressen. Det som eftersträvas är en balans mellan ensamrätt och fri konkurrens samt en balans mellan privata och allmänna intressen. För att få en uppfattning om upphovsrättsbranschens betydelse kan nämnas att 2012 uppskattades branschen stå för 4,2 procent av EU:s BNP. 15 Upphovsrätt behövs för att skapa incitament till investeringar i kreativitet och framåtskridande. 16 I betänkandet från 1956 konstaterades att rättsordningen bör sträva efter att så långt som möjligt skänka upphovsmannen gynnsamma arbetsförhållanden, göra det möjligt för honom eller henne att fortsätta sin verksamhet, att nå ut till allmänheten och att göra den insats i den kulturella utvecklingen som hans eller hennes begåvning motiverar. 17 Samhällets intresse av att ta del av verk är av ideell art och kan därför svårligen mätas i pengar. Önskar man att nya verk ska se dagens ljus så står man därmed inför ett problem: upphovsmannen måste ha ett levebröd och produktionen av verk måste kunna löna sig. 18 Antingen kan en stark och effektiv upphovsrätt skapas, där upphovsmannen får klara sig 14 Olsson och Rosén, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar (2016), s Intellectual property rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in the European Union (2013), s Levin, Lärobok i immaterialrätt (2011), s SOU 1956:25, s Levin, Lärobok i immaterialrätt (2011), s

15 själv, eller så kan upphovsmän försörjas via offentliga medel. I Europa har man valt att låta marknadsmekanismer styra istället för att tillämpa statslöneprincipen. 19 Upphovsrätten kräver en skälighets- och lämplighetsavvägning i olika fall mellan de stridiga intressena. Enligt Auktorrättskommittén är det dock endast i vissa hänseenden som de samhällsmässiga skälen kan sägas vara så tvingande att de måste föranleda inskränkningar i upphovsmannens rätt. Intresseavvägningen har blott i stora drag kommit till uttryck i de grundläggande bestämmelserna i 2 och 3 URL, medan de särskilda fallen av konflikt mellan upphovsmannens individuella intresse och andra intressen beaktas i 2 kap. URL. 20 Genom upphovsrätten får upphovsmannen ekonomiska och ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna, 2 URL, ger upphovsmannen en ensamrätt till exemplarframställning och spridning till allmänheten. Medan de ideella rättigheterna, 3 URL, ger upphovsmannen en rätt att bli namngiven och hindra kränkande ändringar eller visning i främmande sammanhang. Indelningen i ekonomisk rätt och ideell rätt är i praktiken svår att avskilja. Om en författare exempelvis vägrar utge en ny upplaga av sin bok eftersom han anser den vara dålig regleras det i 2, men det är upphovsmannens ideella intressen det gäller. Vidare kan rätten i 3 att bli namngiven och hindra att verket förekommer i vanhedrande sammanhang ha en stor betydelse för upphovsmannens inkomst. 21 Därmed finns det ekonomiska och ideella intressen i båda bestämmelserna. Den ideella rättens ekonomiska betydelse för upphovsmannen bör därför inte försummas. 2.3 Upphovsrätten i förhållande till yttrandefriheten Det föreligger en konflikt mellan upphovsrätt och yttrande- och informationsfrihet. För verk i digitala miljöer kan detta bli särskilt relevant ifall de förekommer på en webbplats 19 Levin, Lärobok i immaterialrätt (2011), s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s

16 med utgivningsbevis då det leder till ett förstärkt grundlagsskydd genom YGL, det så kallade frivilliga grundlagsskyddet i 1 kap. 9 YGL. Det förstärkta skyddet för yttrandefrihet följer bland annat av exklusivitetsprincipen, 1 kap. 3 TF. Som huvudregel innebär det att innehavare av en webbplats med utgivningsbevis endast kan fällas för brott i TF:s brottskatalog. 22 Ett undantag från detta stadgas i 1 kap. 8 TF och 1 kap. 12 YGL genom en delegationsbestämmelse som innebär att det upphovsrättsliga skyddet inte bortfaller i grundlagsskyddade medier, i varje fall när det gäller den upphovsrättsliga lagstiftningen som infördes när undantaget kom till. 23 Upphovsrättsligt grundade ingripanden mot redan publicerat material är oproblematiska ur TF och YGL:s synpunkt då det var just detta som åsyftades när undantaget infördes. 24 Förhandsingripanden är däremot mer problematiska med hänsyn till censurförbudet i 1 kap. 2 TF och 1 kap. 3 YGL. Därmed bör inte det förstärkta skyddet för yttrandefrihet på grundlagsskyddade medier innebära att bedömningen om intrång skett i den ideella rätten skiljer sig från vad som gäller i övriga medier. Emellertid talar censurförbudet emot att förhandsingripanden, exempelvis vitesförelägganden, kan vidtas på sådana medier. Alltså torde det endast vara lovligt att ingripa efter att verket tillgängliggjorts på en webbplats om den har ett utgivningsbevis. På webbplatser utan utgivningsbevis kan dock förhandsingripanden vidtas för att förhindra intrång i de ideella rättigheterna. Praxis visar på att det upphovsrättsliga skyddet är starkare vid ett renodlat utnyttjande av ett verk än när det är fråga om att ställa ett verk under debatt. 25 Vidare förklarade HD i NJA 1985 s. 893 (Manifestet) att det torde kunna uppstå situationer där yttrandefrihetsintresset gör sig gällande med sådan styrka att domstolen rimligen måste ta ansvar för en friande dom vid åtal för intrång i upphovsrätten. Det domstolen avsåg var fall som skulle kunna sägas ha beröringspunkter med nödsituationer som enligt 24 kap. 4 BrB leder till straffrihet. I annat fall bör uppgiften att begränsa straffansvaret för upphovsrättsintrång till 22 YGL hänvisar till TF:s brottskatalog i 5 kap 1 YGL. 23 Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (2014), s Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (2014), s Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (2014), s. 64. NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga) skyddet för upphovsmän som står utanför den aktuella politiska diskussionen kan inte inskränkas med hänvisning till yttrandefriheten. NJA 1979 s. 352 (Max Walter) visar på att om utnyttjandet har ett konstpolitiskt syfte och användningen inte kränker upphovsmannens konstnärliga egenart utgör det inte intrång i den ideella rätten. 10

17 förmån för ett motstående yttrandefrihetsintresse vara förbehållet lagstiftaren. Sedan dess har EKMR inkorporerats i svensk rätt. I artikel 10 EKMR tillerkänns var och en rätt till yttrandefrihet, denna rätt kan dock inskränkas med lag om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bland annat annans rättighet. Därmed är det möjligt att i vissa fall ge yttrandefrihet företräde framför skyddet för upphovsrätten. I NJA 1998 s. 838 (Mein kampf) erkändes att yttrandefrihetsintresset medförde ett något ökat utrymme för ansvarsfrihet vid upphovsrättsintrång. Målet rörde en olovlig svensk utgivning av Mein kampf, men yttrandefrihetsintresset var inte tillräckligt starkt för att ansvar enligt upphovsrättslagen skulle kunna undgå i detta fall. Därmed kan det konstateras att upphovsrätten onekligen är stark och att det krävs extraordinära omständigheter för att inskränka den utan uttryckligt lagstöd. Vid bedömningen om intrång skett i den ideella rätten har det troligen betydelse om upphovsmannen är inblandad i debatten. Av NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga) framgår att skyddet för upphovsmän som står utanför de politiska meningsskiljaktigheter som diskuteras inte kan inskränkas med hänvisning till yttrandefriheten Sammanfattning Bernkonventionen är det enda internationella instrument som reglerar upphovsmäns ideella rätt. De viktigaste bestämmelserna i konventionen rör principen om nationell behandling, att skydd inte får göras beroende av formaliteter utan uppkommer automatiskt samt att nationellt upphovsrättsligt skydd är oberoende av om skydd finns i verkets ursprungsland. Vidare stadgas det i artikel 6 bis att upphovsmannens ideella rätt ska gälla oberoende av de ekonomiska rättigheterna. Sverige är visserligen en dualistisk stat men domstolarna bör ändå tillämpa en fördragskonform tolkningsmetod då den svenska upphovsrättslagen bygger på Bernkonventionens bestämmelser, vilket var ett medvetet val av lagstiftaren. 26 Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (2014), s

18 Gällande den svenska upphovsrättslagen konstaterades redan 1956 att rättsordningen bör sträva efter att ge upphovsmän gynnsamma arbetsförhållanden. 27 Valet att låta marknadsmekanismer styra istället för en statslöneprincip förutsätter att upphovsrätter ges ett starkt och effektivt skydd. 28 Upphovsrättsbranschen utgör idag en inte oväsentlig del av ekonomin. 29 Indelningen i ekonomisk och ideell rätt är däremot inte utan problem då det finns ekonomiska och ideella intressen i både 2 och 3 URL. Vidare bör inte den ideella rättens ekonomiska betydelse försummas. Konflikten mellan upphovsrätt och yttrandefrihet gör sig särskilt gällande i medier med utgivningsbevis men på grund av delegationsbestämmelserna påverkas inte den ideella rätten i någon större omfattning. Det är endast förhandingripanden, exempelvis vitesförelägganden, som vore tveksamma på grund av censurförbudet. Praxis visar dock på att upphovsrätten troligen är starkare vid ett renodlat utnyttjande av ett verk än när det är fråga om att ställa ett verk under debatt SOU 1956:25, s Levin, Lärobok i immaterialrätt (2011), s Intellectual property rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in the European Union (2013), s Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna (2014), s. 64. NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga) skyddet för upphovsmän som står utanför den aktuella politiska diskussionen kan inte inskränkas med hänvisning till yttrandefriheten. NJA 1979 s. 352 (Max Walter) visar på att om utnyttjandet har ett konstpolitiskt syfte och användningen inte kränker upphovsmannens konstnärliga egenart utgör det inte intrång i den ideella rätten. 12

19 3 Ideella rättigheter 3.1 Syftet med ideella rättigheter Till skillnad från förfoganderätten varierar den ideella rätten mellan medlemsstaterna då den inte harmoniserats på EU-nivå. Ett internationellt minimiskydd för ideella rättigheter infördes vid 1928 års revision av Bernkonventionen genom artikel 6 bis. I och med denna artikel tillskrevs upphovsmän ideella rättigheter som är oberoende av de ekonomiska rättigheterna. Även om de ekonomiska rättigheterna överlåtits kan upphovsmannen alltså motsätta sig att verket förvanskas, stympas eller används på ett sätt som är till men för hans eller hennes ära eller anseende. Det som enligt Auktorrättskommittén motiverade att upphovsmannen tilldelades ett skydd för sina ideella intressen var att upphovsrätt gäller en form för mänsklig aktivitet, där den agerande mer än eljest lägger in i arbetsresultatet sin personlighet, sina andliga upplevelser och erfarenheter, och där som en följd härav ofta uppkommer ett känslomässigt samband mellan upphovsmannen och resultatet av hans arbete, vilket sällan i lika hög grad uppkommer på något annat område av arbetslivet. Dessa upphovsmän äro därför på ett helt annat sätt än andra producenter känsliga för vad som händer med deras andes barn. 31 Därmed anses upphovsmän ha en speciell bindning till sina verk vilket lett till ett särskilt skydd som inte kan överlåtas. Ideella rätten består av en namngivningsrätt i 3 URL första stycket samt en respekträtt i andra stycket. Vidare regleras i vilken mån eftergift kan ske i tredje stycket. Detta förklaras närmare nedan. 3.2 Namngivningsrätten Upphovsmannen har rätt att bli namngiven i den omfattning och på det sätt god sed kräver när dennes verk framställs eller görs tillgängligt för allmänheten. 31 SOU 1956:25 s

20 Eftersom upphovsmannen har ett principiellt intresse av att det blir känt att det är dennes verk, ska som huvudregel upphovsmannen anges då exemplar av verket framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten. Det kan dock finnas situationer eller omständigheter där det knappast är av betydelse att regeln iakttas. 32 Av denna anledning behöver namnet endast anges i enlighet med god sed. Det ansågs inte vara möjligt att i lagtext ange vilka undantag som bör gälla från huvudregeln då sedvanorna är vitt skilda på de olika områdena som berörs av upphovsrätten. När det är osäkert om det finns en etablerad sedvänja på ett visst område och om den kan anses som god sed bör man vid tveksamma fall namnge upphovsmannen. 33 Att det finns en hänvisning till god sed innebär dock inte att domstolen är förhindrad att rubba en sedvänja som är skadlig för upphovsmän eller annars inte önskvärd. 34 Vad som utgör god sed kan därtill variera över tid. Exempel i förarbetena som tas upp där upphovsmannen inte behöver anges är när musik spelas på kaféer eller restauranger. Även när musik utförs vid gudstjänst kan det verka störande om upphovsmannen anges. Som ett ytterligare exempel anses det i allmänhet inte nödvändigt att upphovsmannen namnges när det gäller texter eller bilder i prospekt och reklamalster. Därtill kan det av tekniska skäl vara svårt att tillgodose upphovsmannens intresse av att bli namngiven, exempelvis vid framställning av konstindustriella glasprodukter. 35 Av praktiska skäl är det tillräckligt att namnge de som stått för en mer betydande insats om ett verk har ett större antal upphovsmän, vilket aktualiseras i filmbranschen. 36 Av exemplen i förarbetet kan man dra slutsatsen att namnet i huvudregel ska anges, såvida inte praktiska, etiska eller estetiska skäl talar emot det. 37 Detta får anses vara rimligt med hänsyn till namngivningsrättens betydelse för uppbyggandet och vidmakthållandet av upphovsmannens renommé. Gällande industriellt präglade upphovsrätter, såsom datorprogram och databaser, har namngivningsrätten vanligen större betydelse än respekträtten, särskilt med tanke på de 32 SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s Prop. 1960:17 s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s Rosén, Förlagsrätt (1989), s

21 högst ekonomiska verkningarna namngivningsrätten kan medföra. Om ett populärt verk offentliggörs utan att upphovsmannen namnges kan det innebära att han eller hon går miste om förmånliga avtal. Därmed kan det vara viktigt att ange upphovsmannen i exempelvis en fil som informerar om programmet. 38 Namngivningsrätten gäller oberoende av vilken form verket framställs eller tillgängliggörs och kan åberopas även då verket utges i bearbetat skick. Vid publicering av bearbetningar ska både upphovsmannen till originalverket och upphovsmannen till bearbetningen anges. 39 Stadgandet riktar sig däremot inte mot upphovsmannen själv, denne får publicera sitt verk anonymt. När verket återges ska upphovsmannens önskan om att vara anonym respekteras. 40 Rätten kan åberopas då exemplar av verket framställs eller när verket görs tillgängligt för allmänheten. Detta utgör till synes en hänvisning till förfoganderätten i 2 URL, vilket skulle innebära att rätten att bli namngiven följer de ekonomiska rättigheterna, se vidare avsnitt 4. Det finns begränsad praxis gällande namngivningsrätten och den praxis som finns berör endast analoga miljöer. För att ge en uppfattning om vad som kan innebära ett intrång presenteras denna praxis kortfattat. I NJA 1993 s. 263 (Uppsala stadshus) avlägsnades den ursprunglige arkitektens stämpel med namnteckning från de ändrade originalritningarna och ersattes med en annan stämpel. HD konstaterade att det stod i strid med 3 URL. Vidare i NJA 1996 s. 354 (Stadens löjtnant) underlät SVT att ange upphovsmannen som tonsatt en dikt av Fröding i programmet Kulturjournalen. HD fann att det stred mot god sed i 3 1 st URL då det för en tonsättare måste anses vara angeläget att få sitt namn angivet när dennes verk framförs i kulturprogram i TV. Däremot ansågs inte underlåtenheten att namnge upphovsmannen till en tidningsartikel i NJA 1993 s. 390 strida mot namngivningsrätten. HD menade att det inte var visat att det var sedvänja att uppge upphovsmannen vid publicering av en artikel som överlåtits. 38 Lindberg och Westman, Praktisk IT-rätt (2002), s SOU 1956:25 s Prop. 1960:17 s

22 God sed innebär alltså som huvudregel att namnet ska anges, såvida inte praktiska, etiska eller estetiska skäl talar emot det. Vad god sed innebär i en digital miljö diskuteras vidare i avsnitt Även om upphovsmannens namn anges i enlighet med god sed kan intrång i de ideella rättigheterna föreligga om respekträtten kränks. 3.3 Respekträtten Behovet av respekträtten En viktig del av den ideella rätten består i att upphovsmannen kan motsätta sig att verket återges i vanställt eller stympat skick eller annars utsätts för förfaranden som är kränkande för upphovsmannen. 41 Respekträtten motiveras av att upphovsmannen lagt ner sin skapande förmåga och därmed något av sin personlighet i verket, vilket innebär att det ofta är ett verkligt lidande att bevittna ingrepp i verkets form, som företas utan förståelse för upphovsmannens intentioner. Den ideella skadan anses ha vissa beröringspunkter med ärekränkningsbrott. 42 Vid industriellt präglade upphovsrätter, såsom skyddet för datorprogram och databaser, har respekträtten däremot inte lika stor praktisk betydelse. Vid sådana fall är det naturligt att upphovsmannen i stor utsträckning måste acceptera ändringar av sitt verk. 43 Gällande datorprogram stadgas det uttryckligen i 26 g URL att rättsinnehavaren har rätt att göra sådana ändringar i program som är nödvändiga för det avsedda ändamålet Skyddsföremålet Respekträtten syftar till att skydda upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart, inte den uppfattning omgivningen har om upphovsmannen som samhälls- 41 SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s Lindberg och Westman, Praktisk IT-rätt (2002), s

23 medlem. 44 Kränkningar mot det medborgerliga anseendet skyddas istället som bekant av bestämmelserna gällande ärekränkning i BrB. I Bernkonventionen avser respekträtten att skydda upphovsmannens ära eller anseende, medan det i svensk lagtext står anseende eller egenart. Anseende har allmänt tolkats som det anseende upphovsmannen kan ha i andras ögon. 45 Vad ära avser i Bernkonventionen är däremot mer osäkert, men det står klart att det avser något annat än anseende. Enligt protokollen från Romkonferensen var avsikten att fylla igen en lucka i det internationella skyddet beträffande upphovsmannens möjlighet att upprätthålla kontroll över den personliga bindningen till sina verk i en tid av ökad industrialisering och kommersialisering av upphovsrättsligt skyddade verk. 46 Avsikten var därmed sannolikt att skydda upphovsmannens personliga känsla för verket. Oklarheten kring vad ära innebar ledde till att begreppet egenart istället infördes i svensk lagtext. Skyddet för upphovsmannens egenart omfattar angrepp mot verkets integritet och den känsla upphovsmannen som konstnär kan hysa för sitt verk. 47 Ändringar i ett verk kan höja upphovsmannens anseende men samtidigt vara till men för dennes personliga känsla för verket, vilket visar på skillnaden mellan anseende och egenart. 48 Ett exempel på det är om en allvarligt syftande pjäs genom små ändringar får en komedibetonad prägel som är främmande för upphovsmannen. En sådan ändring kan vara kränkande för upphovsmannen, även om bearbetningen vinner allmänhetens och kritikers uppskattning Tillgängliggörande för allmänheten Enligt den svenska lagtexten är en förutsättning för att den ideella rätten ska kunna tillämpas att verket görs tillgängligt för allmänheten. Skyddet mot kränkande ändringar i 44 SOU 1956:25 s Axhamn, Respekträttsligt skydd för upphovsmannens anseende och egenart. Några reflektioner med anledning av NJA 2008 s. 309 (Reklamavbrott) (2008), s Återgivet i Axhamn, Respekträttsligt skydd för upphovsmannens anseende och egenart. Några reflektioner med anledning av NJA 2008 s. 309 (Reklamavbrott) (2008), s SOU 1956:25 s Axhamn, Respekträttsligt skydd för upphovsmannens anseende och egenart. Några reflektioner med anledning av NJA 2008 s. 309 (Reklamavbrott) (2008), s SOU 1956:25 s

24 exemplar utgör dock ett undantag. Vid en första anblick framstår det därmed som att den ideella rätten bör följa den ekonomiska rätten, inom vilken de olika formerna av tillgängliggörande räknas upp i 2 URL. Förarbetena till 3 URL, som rör de ideella rättigheterna, är dock tysta på denna punkt. Detta förklaras av att dessa författades på 60- talet och således låg inte de problem gällande användning i digitala miljöer där förfoganderätten blivit harmoniserad i författarnas föreställningsvärld. Uppfattningen i doktrin har varit att de ideella rättigheterna följer de ekonomiska rättigheterna. Enligt Olsson ska namn anges när någon av de ekonomiska rättigheterna tas i anspråk. Vidare anför han att delar av respekträtten kan kränkas i samband med att verket görs tillgängligt för allmänheten på något av de sätt som följer av 2 st. 3 URL. 50 Även Levin anser att den ideella rätten som regel följer den ekonomiska. 51 Det finns skäl att ifrågasätta denna synpunkt eftersom den ideella rätten till skillnad från den ekonomiska rätten inte har harmoniserats på EU-nivå. Frågan har särskilt aktualiserats med hänsyn till EU-domstolens avgöranden i Svensson (C-466/12) och BestWater (C- 348/13). Om ideell rätt alltid ska anses följa den ekonomiska rätten har EU-domstolens praxis en ansenligt begränsande inverkan på ideell rätt. Denna fråga analyseras vidare i avsnitt Kränkningsbedömningen Vid bedömningen av vad som utgör en kränkning ska saken ses från upphovsmannens perspektiv, men i övrigt ska en objektiv måttstock tillämpas. Bedömningen ska ske med utgångspunkt från förhållandena inom konstarten i fråga och med beaktande av omständigheterna i det särskilda fallet. Störst hänsyn bör tas till verkets art och betydelse i litterärt eller konstnärligt avseende. Därtill har det betydelse ifall återgivningen gör anspråk på att presentera verket i ursprunglig form eller om det klart framgår att det är fråga om en bearbetning. 52 Obetydliga tryckfel och översättningsfel kan inte anses som kränkande enligt 50 Olsson, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar (2009), s. 80, Levin, Lärobok i immaterialrätt (2011), s Prop. 1960:17 s

25 3 URL. Hur avvägningen mellan upphovsmannens subjektiva uppfattning och den objektiva måttstocken ska ske är inte helt klar. Enligt Rosén bör lagmotiven förstås som att man visserligen bör ta hänsyn till upphovsmannens känsla för sitt verk och dennes konstnärliga ambitioner, men samtidigt värja sig mot en överdriven känslighet och uppskattning av den egna konstnärliga förmågan. 53 Senare prejudikat antyder dessutom en förskjutning mot att större vikt läggs vid den objektiva måttstocken. 54 Dessutom måste innehållet i de objektiva kriterierna anses variera över tid, vilket även praxis visar på. 55 Respekträtten kan delas in i tre delar: 1. Kränkande ändringar av verk som tillgängliggörs för allmänheten, 2. Kränkande ändringar i exemplar av verk och 3. Tillgängliggörande av verk för allmänheten i främmande sammanhang. Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller för dessa tre delar Kränkande ändringar i verk som tillgängliggörs för allmänheten Återgivning av verk såsom original Om verket återges som original är det viktigt att det sker i så trogen anslutning till originalet som möjligt, särskilt när det gäller betydande verk. 56 Förändringar kan lätt leda till att verket framstår som förvanskat eller vanställt, vilket vore kränkande för upphovsmannen. Även små, till det yttre obetydliga ändringar, kan förvanska ett verk. 57 Så är fallet när det exempelvis gäller lyrik där ändringar av enstaka ord kan ha en kränkande effekt genom att det drar ner det konstnärliga värdet. Vid återgivning av litterära eller musikaliska verk av lägre valör är kraven inte lika stränga, men det finns fortfarande ett skydd mot allvarligare ingrepp Rosén, Förlagsrätt (1989), s Axhamn, Respekträttsligt skydd för upphovsmannens anseende och egenart. Några reflektioner med anledning av NJA 2008 s. 309 (Reklamavbrott) (2008), s Jfr. NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga) och NJA 1979 s. 352 (Max Valter Svanberg). 56 SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s

26 Enligt min mening är det rimligt att kränkningsbedömningen är strängare när ett verk återges som original då betraktaren inte informerats om att ändringar kan förekomma och leds till att tro att det är en kopia på originalet. I denna bedömning bör det inte spela någon roll ifall återgivningen sker i en analog eller digital miljö, betraktaren kan i båda dessa miljöer ledas till att tro att det är en originalversion. Däremot är det betydligt enklare att vidta ändringar och sprida dessa i en digital miljö. I NJA 1979 s. 352 (Max Valter Svanberg) hade en konstnär köpt ett flertal osignerade reproduktioner av Svanbergs färglitografi Den röda dagens blommande knoppar. Konstnären bearbetade reproduktionerna med olika tillägg och kommentarer samt signerade dem och ställde ut dem till försäljning. Syftet var att skapa konstpolitisk debatt kring svårigheten av att avgöra vad som i dessa fall är original och vad som är signerade reproduktioner. Utredningen i fallet visade att ändringarna hade tillkommit inom ramen för den etablerade stilen metakonst och att de bearbetade reproduktionerna klart gick att särskilja från originalet. Domstolen fann inte att verkets integritet hade förringats då ingen ändring hade skett i de konstnärligt bärande elementen. Inte heller kunde upphovsmannens konstnärliga anseende anses ha blivit utsatt för en sådan kränkning som avses i 3. En intressant fråga som detta fall väcker är om syftet med ändringen har en betydelse. Enligt min mening bör det finnas utrymme för att ta hänsyn till syftet med ändringen vid bedömningen enligt den objektiva måttstocken, medan det inte behöver ha en betydelse för upphovsmannens synpunkt Verk som bearbetas eller överförs till annan konstart En bearbetning eller överföring till annan konstart innebär att verkets yttre form ändras, vilket är tillåtet för att anpassa verket till det tilltänkta ändamålet så länge ändringarna inte är vanställande. De fall som avses är när litterära eller musikaliska verk utges i förkortad form exempelvis för populärbruk eller undervisningsändamål. Om däremot en betydande roman utges i förkortat skick, så att det framstår som en förvrängning av originalet eller om romanen utges i en översättning som är under all kritik är det att anses som kränkande. 20

27 Ytterligare exempel på vad som kan utgöra en kränkning är om ett seriöst musikaliskt verk görs om till en revyvisa, schlager eller framförs i jazztakt eller att ett drama förses med ett lyckligt slut. 59 Vid en överföring till en annan konstart, exempelvis vid filmatiseringen av en roman, blir ofta vittgående ändringar nödvändiga på grund av det rör sig om olika konstarter. Vid sådana fall är upphovsmannen skyddad mot ändringar som förringar originalets konstnärliga nivå och stil eller innebär ingrepp i verkets bärande innehåll och tendens. 60 I NJA 2008 s. 309 (Reklamavbrott) uttalar domstolen att oavsett en spelfilms konstnärliga nivå, ambition och tendens, innebär reklamavbrott vanligen att kontinuiteten och dramaturgin i filmen bryts och att främmande filmbilder infogas i verket på ett sätt som är ägnat att kränka upphovsmannens egenart. HD konstaterade att de intressen som ligger bakom reklamavbrott inte är sådana att de vid fastställandet av vad som är objektivt sett godtagbart väger över upphovsmannens intresse av att dennes verk inte återges på ett sätt som kränker dennes ideella rätt. Reklamavbrott ansågs utgöra en kränkning av upphovsmännens egenart men däremot inte en kränkning av deras litterära eller konstnärliga anseende. Eftersom ingen eftergift av den ideella rätten förelåg fann domstolen att intrång skett. I NJA 1971 s. 226 (Rydbeck) prövades om klippning av vissa inslag i ett TV-program som en anställd producerat var lovlig. Programmet med namnet Den svenska fattigdomens betydelse hade som syfte att belysa de ekonomiska klyftorna i samhället och sekvenser föreställande en Vietnamdemonstration i Malmö klipptes bort. HD fann att det inte hade skett ett intrång i den anställdes ideella rättigheter eftersom klippningen inte minskade filmens samhällskritiska eller konstnärliga värde. Däremot kan en formellt skicklig bearbetning som har ett visst värde fortfarande vara kränkande om den uttrycker en bristande uppfattning och känsla för originalets egenart och 59 SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s

28 därmed förringar den. Så kan vara fallet om exempelvis en pacifistisk roman filmatiseras med en nationalistisk innebörd. 61 Ändringar som upphovsmannen granskat och godkänt är tillåtna, även godkännande genom förvaltarskap leder till att ändringen är tillåtlig. 62 I NJA 1975 s. 679 (Sveriges flagga) hade en grammofonskiva utgivits där första raden i diktverket Sveriges flagga av Gustaf Ossiannilsson använts med en helt annan fortsättning som var pacifistiskt färgat. Originaldikten hade tidigare tonsatts med Hugo Alfvéns musik och fått karaktären av en nationalsång. Den nya versionen kritiserade USA:s deltagande i Vietnamkriget och tonsattes med samma musik som originalversionen. Domstolen fann att det inte var en travesti eller parodi och att bearbetningen utgjorde politisk propaganda som kränkte både Ossiannilssons och Alfvéns originalverk. Genom rättsfallet klarlagdes även att kränkningsbedömningen utgår från upphovsmannens personlighet, såsom den kommit till uttryck i verket när upphovsmannen är avliden Parodiundantaget Av gammal hävd anses travesti eller parodi 63 baserat på ett verk vara tillåtet. 64 Förutsättningarna för att kunna åberopa detta undantag är dock att det parodierande verket utgör ett nytt och självständigt verk, 4 st. 2 URL, samt att det fanns en avsikt om att skapa en komisk effekt som var helt främmande för originalverket. 65 I NJA 2005 s. 905 (Alfons) öppnar HD dock för att det kan innebära ett intrång i den ideella rätten av originalverket även om det rör sig om en travesti. I Infosocdirektivet är artikel 5(3), som bland annat reglerar användningen av parodi, en fakultativ bestämmelse som inte införts i Sverige. I URL finns ingen uttrycklig regel om parodiundantaget, utan det följer som sagt endast av gammal hävd. Det är oklart hur det 61 SOU 1956:25 s Olsson och Rosén, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar (2016), s I fortsättningen använder jag ordet parodi som ett samlingsbegrepp för karikatyr, parodi, travesti och pastisch. 64 SOU 1956:25 s NJA 2005 s. 905 (Alfons). 22

29 svenska undantaget förhåller sig till EU-rätten som börjat harmonisera parodiundantaget i de länder som infört ett sådant. I Deckmyn-målet (C-201/13) uppställdes ett antal kriterier för vad som utgör en parodi, däribland fanns inget krav på att parodin skulle uppvisa egen originalitet. Det svenska kravet på att det ska utgöra ett självständigt verk innebär därmed att Sverige har ett mer begränsat undantag för parodier. Vidare konstaterade EU-domstolen i Deckmyn att det måste ske en skälig avvägning mellan å ena sidan rättighetsinnehavarens intressen och rättigheter och å andra sidan yttrandefriheten för en användare av ett skyddat verk som stöder sig på parodiundantaget. Något sådant uttryckligt krav förekommer inte gällande det svenska undantaget, men det förekommer att HD tar hänsyn till yttrandefrihetsintresset i mål gällande upphovsrätt, se avsnitt 2.3. Frågan är om det svenska undantaget kan kvarstå vid sidan av EUharmoniseringen, då inget uttryckligt undantag införts i lagtexten, eller om det svenska parodiundantaget bör tolkas i enlighet med EU-rätten. Rättsläget får anses oklart Kränkande ändringar i exemplar av verk Skyddet mot ändringar i exemplar av verk avser främst kända konstverk som obehörigen ändras för att tillgodose anständighetssynpunkter, ägarens personliga smak eller av andra liknande skäl. 66 Huruvida ändringen är att betrakta som tillåtlig måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet där stor vikt får läggas vid konstverkets värde, konstnärens avsikt med verket eller syftet med åtgärden. 67 Restaurering av konstverk är alltid tillåtet även om det skulle visa sig att det genom åtgärden inte skulle lyckas bevara verkets särprägel. 68 Av praktiska skäl omfattas inte ändringar i byggnader eller bruksföremål i allmänhet av bestämmelsen. 69 Därmed är det inte förbjudet att förstöra ett 66 SOU 1956:25 s Olsson och Rosén, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar (2016), s SOU 1956:25 s SOU 1956:25 s