Beslut. efter tillsyn i Avesta kommun

Transkript

1 Avesta kommun efter tillsyn i Avesta kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (20) Tillsyn i Avesta kommun Skolinspektionen har under hösten 2014 genomfört regelbunden tillsyn i Avesta kommun. Samtliga skolor och verksamheter har granskats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbeslut åtgärdas. De brister som har redovisats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Avesta kommun ligger i södra Dalarna och har en befolkning på drygt invånare. Det finns flera orter i kommunen: Avesta, Horndal, Fors, Nordanö och Krylbo där det finns skolor och förskolor. Det politiska ansvaret för utbildningen i Avesta kommun har bildningsstyrelsen som har delegation att fatta beslut i utbildningsfrågor inom ramen för beslutad budget. På tjänstemannanivå leds arbetet av bildningsförvaltningens förvaltningschef. Bildningsförvaltningen består av fyra så kallade resultatenheter: Förskola-grundskola, som är delat i två resultatenheter, Gymnasieskola och Vuxenlärande, Kultur och Fritid samt Kostenheten. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens verksamheter leds av en resultatenhetschef och förskolans och grundskolans verksamheter leds av två resultatenhetschefer med ansvar för två olika geografiska områden samt olika utvecklingsprojekt, exempelvis entreprenöriellt lärande. Resultatenhetscheferna har ansvar för att leda, följa upp och utveckla verksamheterna inom sina ansvarsområden tillsammans med respektive rektor. På tjänstemannanivå finns även en verksamhetschef för elevhälsan. I kommunen finns 15 kommunala förskolor. Därutöver finns pedagogisk omsorg i kommunal och i enskild regi. Kommunens förskolor leds och samordnas av fyra förskolechefer, varav två även är rektorer. Skolinspektionens tillsyn över förskolans verksamhet redovisas i ett separat beslut. I Avesta kommun finns 12 grundskolor. En av grundskolorna leds av en fristående huvudman och omfattas inte av detta beslut. Två av skolorna omfattar förskoleklass och årskurserna 1-9, en skola omfattar årskurserna 7-9, sex skolor omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, en skola omfattar förskoleklass och årskurs 1 och vid en skola finns årskurs 2-6. I de fall fritidshem erbjuds i anslutning till skolan är rektor även ansvarig för den verksamheten.

3 3 (20) Grundsärskolan inryms i Domarhagsskolans lokaler och utgör en del av den skolenheten. I grundsärskolan läser eleverna antingen ämnen eller ämnesområden (inriktning träningsskola) enligt grundsärskolans kursplaner. Vissa elever läser även ämnen enligt grundskolans kursplaner. I vissa övriga grundskolor finns det integrerade grundsärskoleelever. I Avesta kommun erbjuds fritidshem i anslutning till 11 kommunala grundskolor som leds av 6 rektorer. Därutöver finns den fristående skolan Grytnäs friskola med fritidshem. Skolinspektionens tillsyn av kommunens fritidshem redovisas i ett separat beslut. Gymnasieutbildningen i Avesta kommun bedrivs i två skolenheter vid Karlfeldtgymnasiet och är organiserad i rektorsområde 1 och rektorsområde 2. Skolan erbjuder tolv nationella gymnasieprogram, introduktionsprogram samt gymnasiesärskola. Gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammen är organiserade inom Karlfeldtgymnasiet rektorsområde 1. Inom rektorsområde 1 erbjuds även de nationella gymnasieprogrammen el- och energiprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet samt samhällsvetenskapsprogrammet. Inom rektorsområde 2 erbjuds de nationella gymnasieprogrammen barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet samt teknikprogrammet. Någon fristående gymnasieskola finns inte i Avesta kommun. Vuxenutbildningen i Avesta kommun är organiserad i enheten Samverkan Integration Vuxenutbildning Arbetsmarknadsenheten (SIVA). Kommunens vuxenutbildning omfattar utbildning i svenska för invandrare, särskild utbildning för vuxna samt kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå. Skolinspektionens tillsyn av vuxenutbildningen redovisas i ett separat beslut. Kunskapsresultat Redovisningen av kunskapsresultaten nedan avser resultaten på en kommunövergripande nivå för Avesta kommuns skolor.

4 4 (20) Grundskola Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för läsåret 2013/2014 visar att procent av kommunens elever i årskurs 3 nådde kravnivån på de olika delproven i det nationella ämnesprovet i matematik. Högst var resultaten i delprovet muntlig kommunikation och lägst var resultatet i delprovet mätning längd, proportionella samband. Kommunens resultat ligger de olika delproven i nivå eller något under motsvarande resultat i riket. Enligt SIRIS nådde procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i det nationella ämnesprovet i svenska. Högst var resultatet i delprovet muntlig uppgift och lägst var resultatet i delprovet faktatext. Kommunens resultat ligger något under motsvarande resultat i riket på samtliga delprov. Årskurs 6 Skolverkets nationella statistik för läsåret 2013/2014 visar att andelen elever som uppnådde kunskapskraven för lägst betyget E var som högst (nästintill 100 procent) i ämnena bild och slöjd. Lägst andel elever med ett godkänt betyg var i ämnena engelska och matematik, där 86 procent respektive 91 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven för lägst betyget E, vilket är lägre än nivån i riket som helhet (91 procent i båda ämnena). Den genomsnittliga betygspoängen var högst i ämnena slöjd (14,5) och bild (13,8). Lägst genomsnittligbetygpoäng hade ämnet svenska som andraspråk (6,3). Med undantag för ämnena bild, biologi, kemi och slöjd var betygspoängen i samtliga ämnen för kommunens elever lägre än genomsnittet i riket. Skolverkets nationella statistik för läsåret 2013/2014 gällande betyg per ämne i årskurs 6 visar att flickor nådde högre genomsnittlig betygspoäng än pojkar i samtliga ämnen utom ämnena engelska och idrott och hälsa. Störst var skillnaden i ämnena bild, historia, svenska och hem- och konsumentkunskap. Årskurs 9 Av Skolverkets nationella statistik för årskurs 9 läsåret 2013/2014 framgår att andelen elever som uppnådde kunskapskraven i samtliga ämnen var knappt 66 procent i Avesta kommun. Detta är ett lägre resultat än genomsnittet i riket där drygt 77 procent av eleverna nådde kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. Skillnaden är obetydlig vad gäller andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen mellan kommunens tre skolor med årskurs 9. Elevernas genomsnittliga meritvärde var knappt 194 poäng, vilket var lägre än motsvarande resultat för riket som helhet (215 poäng). Skillnaden mellan kommunernas tre skolor med årskurs 9 är marginell vad gäller meritvärdet. Det genomsnittliga meritvärdet har de senaste fem läsåren varierat och med undantag för läsåret

5 5 (20) 2010/2011, legat under motsvarande värde för riket. Flickorna uppnådde läsåret 2013/2014 ett genomsnittligt meritvärde på drygt 204 poäng medan pojkarna uppnådde knappt 185 poäng. Flickorna har haft ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna de senaste fem läsåren. Läsåret 2013/2014 var cirka 76 procent av eleverna behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan enligt den nationella statistiken, vilket var lägre än motsvarande andel i riket (87 procent). Andelen behöriga elever till det estetiska programmet var knappt 76 procent, vilket också var en lägre andel än riket i övrigt (86 procent). Till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen var 75 procent behöriga. Motsvarande andel behöriga i riket var högre (74 procent). Till naturvetenskapsprogrammet och det tekniska programmet var drygt 72 procent av eleverna behöriga, vilket är en lägre andel än riket (83 procent). Grundsärskola Skolverkets nationella statistik visar inte några kunskapsresultat för elever i grundsärskolan. Avesta kommun har inte lämnat in någon egen sammanställning av kunskapsresultaten för dessa elever. Gymnasieskola Skolverkets nationella statistik visar att den genomsnittliga betygspoängen för gymnasieeleverna i Avesta kommun var 13,8 poäng läsåret 2012/2013, motsvarande resultat i riket var 13,9. De genomsnittliga betygspoängen har under de senaste fem läsåren sjunkit. Läsåret 2012/2013 uppnådde eleverna på naturvetenskapsprogrammet den högsta genomsnittliga betygspoängen (17,5). Lägst genomsnittlig betygspoäng hade eleverna på byggprogrammet och elprogrammet (11,9). Skolinspektionen vill förtydliga att den genomsnittliga betygspoängen för samtliga gymnasieprogram inte finns redovisad för samtliga program i Avesta kommun på grund av att vissa program har för få elever. Av Skolverkets nationella statistik framgår att drygt 94 procent av de elever i gymnasieskolan som fick slutbetyg läsåret 2012/2013 fick grundläggande behörighet till högskola, motsvarande andel i riket var drygt 87 procent. Av Skolverkets nationella statistik för läsåret 2012/2013 framgår att knappt 68 procent av eleverna i gymnasieskolan fullföljde sin utbildning inom fyra år, vilket är lägre än andelen i riket som var 77 procent. Gymnasiesärskolan För gymnasiesärskolan saknas en sammanställning av måluppfyllelsen i den nationella statistiken. Avesta kommun har inte lämnat in någon egen sammanställning av kunskapsresultaten för dessa elever. Enligt skolans egna uppgifter har gymnasiesärskolan hög måluppfyllelse.

6 6 (20) Tabell: Verksamhetsform Antalbarn/elever/studerande Förskola inklusive pedagogisk omsorg i enskild regi Fritidshem 867 Förskoleklass 111 Grundskola 2074 Grundsärskola 8 Gymnasieskola 689 Gymnasiesärskola 14 Kommunal vuxenutbildning 341 Särskild utbildning för vuxna 144 Utbildning i svenska för invandrare 518 Källa: Avesta kommun 929 ( )

7 7 (20) Helhetsbedömning Tillsynen av det offentliga utbildningsväsendet i Avesta kommun visar att kunskapsresultaten behöver förbättras. Trots att meritvärdet i grundskolan det senaste decenniet har ökat, har det överlag legat lägre än motsvarande resultat för riket (undantag läsåret 2010/2011). Läsåret 2013/2014 försämrades det genomsnittliga meritvärdet från föregående läsår med 18,5 poäng i kommunens grundskolor. Även andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har med undantag för läsåret 2010/2011 legat under genomsnittet i riket. Läsåret 2013/2014 lämnade mer än var tredje elev grundskolan utan att ha nått kunskapskraven i alla ämnen. I gymnasieskolan har den genomsnittliga betygspoängen sjunkit de senaste fem åren. Av inlämnad dokumentation och intervjuer med kommunpolitiker, bildningsförvaltningen och rektorer framgår att det finns en medvetenhet om behovet av att förbättra kunskapsresultaten och att Avesta kommun har påbörjat flera insatser både på kommunövergripande nivå och på enhetsnivå som syftar till att förbättra elevernas måluppfyllelse. Bland annat har kommunen i alla föreskoleklasser initierat Språkskrinet som är en diagnostisk insats med syfte att förbättra elevernas språkutveckling. Vidare har Avesta kommun påbörjat ett kommunövergripande projekt kring entreprenöriellt lärande i förskola och grundskola som syftar till att utveckla barns och elevers entreprenöriella förmåga såsom nyfikenhet, kreativitet och skapa intresse för entreprenörskap i tidig ålder. Trots kommunens påbörjade insatser bedömer Skolinspektionen att Avesta kommun behöver intensifiera sitt arbete för att förbättra måluppfyllelsen. Som en del av detta arbete behöver Avesta kommun utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå i flera av skolformerna och verksamheterna. Tillsynen visar att utbildningen inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver följas upp och analyseras mer systematiskt samt dokumenteras. Även i gymnasieskolan behöver de samlade kunskapsresultaten följas upp och analyseras i större omfattning. Vad gäller grundskolan bedömer Skolinspektionen att det systematiska kvalitetsarbetet behöver dokumenteras i större omfattning. Exempelvis framkommer i intervjuer med politiker och förvaltningen att de försämrade kunskapsresultaten i grundskolan har följts upp och analyserats. Dock innehåller inte huvudmannens kvalitetsredovisning eller någon annan dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av någon sådan analys. Skolinspektionen bedömer att huvudmannens bristfälliga dokumenterade kvalitetsarbete inte ger en samlad bild av utbildningens kvalitet och att den därför långsiktigt inte kan ligga till grund för välgrundade analyser och relevanta utvecklingsåtgärder.

8 8 (20) Av den nationella statistiken framgår att det finns skillnader i resultat mellan olika elevgrupper. Exempelvis visar den nationella statistiken att flickor under flera år i genomsnitt har haft högre meritvärde än pojkar och en högre andel flickor har uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9. I tillsynen framkommer att orsakerna till dessa skillnader har analyserats av huvudmannen och att vissa åtgärder har vidtagits i syfte att komma tillrätta med skillnaderna i grundskolan. Skolinspektionen understryker att det är av vikt att detta arbete fortgår. Dock behöver analyserna och åtgärderna som vidtas dokumenteras i högre grad. När det gäller gymnasieskolan bedömer Skolinspektionen att arbetet med att identifiera och sätta in relevanta utvecklingsåtgärder för att minska skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor behöver intensifieras. Vidare anges i gymnasieskolans aktuella kvalitetsredovisning flera utvecklingsområden. Emellertid anger inte kvalitetsredovisningen eller någon annan dokumentation några konkreta åtgärder av vilka det framgår hur utveckling eller förbättring ska åstadkommas inom de angivna områdena. Inte heller i intervjun med resultatenhetschefen framkommer något konkret pågående arbete kring dessa områden. Skolinspektionen bedömer vidare att Avesta kommun behöver säkerställa att undervisningen i högre grad anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov i skolor som tar emot nyanlända elever. Tillsynen visar att det i vissa skolor finns brister i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper samt brister i hur undervisningen anpassas till dessa elevers behov i exempelvis svenska som andraspråk. För att erbjuda samtliga elever i grundskolan en likvärdig utbildning behöver verksamheterna i högre grad kompensera skillnaderna i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I detta arbete är det angeläget att utveckla undervisningen för de nyanlända eleverna så att den i högre grad anpassas till dessa elevers olika förutsättningar och behov. Skolinspektionen har i flera skolbeslut riktat kritik mot arbetet med att ge elever som har behov av det studiehandledning på modersmålet på grund av att studiehandledare inte finns att tillgå i alla de språk som talas. Det innebär att huvudmannen endast ger studiehandledning till de elever vars modersmål finns att tillgå bland studiehandledare i huvudmannens organisation. De elever som inte ges studiehandledning trots att behov föreligger får inte tillräckliga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och det är därför angeläget för huvudmannen att intensifiera arbetet med att förbättra tillgången till studiehandledning. Kommunen kan inte heller i detta hänseende anses iaktta sin skyldighet att se till att utbildningen är likvärdig. Tillsynen visar sammantaget att vuxenutbildningen i Avesta kommun till största delen bedriver en väl fungerande verksamhet som kännetecknas av hög

9 9 (20) flexibilitet, exempelvis när det gäller utbudet av utbildningar och kurser samt möjligheten att kombinera utbildning i svenska för invandrare med andra kurser eller praktik. Tillsynen visar även att fritidshemmets verksamhet är inriktad på att stimulera elevers utveckling och att Avesta kommuns förskolor inom de flesta områden bedriver en verksamhet som uppfyller författningarnas krav. Barnen i förskolorna erbjuds en miljö som präglas av en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Dock framkommer i tillsynen att kommunens förskolor brister i att ge alla barn som har ett annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sitt modersmål. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att politiker, förvaltningschefen, resultatenhetscheferna samt rektorerna överlag har god insyn i och kännedom om de olika verksamheterna, vilket innebär att Avesta kommuns utbildningsväsende har goda förutsättningar att utvecklas. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Avesta kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 13 mars 2015 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Avesta kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. - Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform. Motivering Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare framgår av skollagen att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Likvärdighet betyder inte likformighet eller att alla elever ska få lika mycket resurser. Likvärdighet upprätthålls av mål i skollag och läroplaner, betygskriterier, bestämmelser om minsta garanterad undervisningstid, ämnen, lärarbehörighet, särskilt stöd, överklagande samt tillsyn och kvalitetsgranskning. Likvärdighet innebär här

10 10 (20) att de fastställda målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. Kvaliteten i verksamheten ska dock ha lika hög nivå oavsett var i landet verksamheten bedrivs. (Prop. 2009/10:165 s. 229) Tillsynen visar att det finns brister i likvärdigheten i Avesta kommuns utbildning för till Sverige nyanlända elever. I intervjuer med rektorer och produktionschefen framkommer att gruppen nyanlända elever överlag har lägre kunskapsresultat än övriga elever och att en lägre andel av dessa elever når kunskapsresultaten i alla ämnen i årskurs 9. I intervjuer med förvaltningschefen och resultatenhetscheferna samt rektorer framkommer att det i kommunen finns en central kartläggningspedagog som gör en inledande utredning avseende varje nyanländ elevs skolbakgrund. Eleverna placeras sedan i olika skolor i kommunen. I vissa skolor inkluderas yngre nyanlända elever omgående i ordinarie klasser där läraren förväntas anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. I andra skolor går elever inledningsvis i en så kallad förberedelseklass och slussas sedan gradvis in i ordinarie klasser utifrån sina förutsättningar. I tillsynen framkommer dock att utbildningen för nyanlända elever brister i vissa skolor. Skolinspektionens har i flera beslut riktat kritik mot undervisningen för dessa elever. Exempelvis framkommer att det förekommer att nyanlända elever läser ämnet svenska utan att specifika anpassningar görs utifrån kursplanen för svenska som andraspråk och elevernas behov och förutsättningar. Av skolbeslut för kommunens skolor framgår också att det i vissa skolor med förberedelseklasser saknas tydliga rutiner och en plan för utslussning av nyanlända elever i ordinarie klasser, vilket leder till att utslussningen blir lärarberoende och oförutsägbar för eleverna samt riskerar att medföra att vissa nyanlända elevers undervisning inte anpassas utifrån deras förutsättningar och behov. I intervjuer med politiker uppges att utbildningen för nyanlända elever är ett utvecklingsområde. Exempelvis uppger politiker att huvudmannen behöver arbeta mer med kartläggningar. För närvarande diskuteras en möjlig utveckling av kartläggningspedagogens tjänst enligt förvaltningschefen. Av intervjuerna med resultatenheterna framgår att Avesta kommun har vidtagit flera åtgärder för att utveckla utbildningen för nyanlända elever och förbättra deras måluppfyllelse, bland annat genom att koppla fler lärare till dessa elever i klassrummen. Vidare har Avesta kommun enligt resultatenhetscheferna köpt in material för de nyanlända eleverna. Trots dessa åtgärder bedömer Skolinspektionen att huvudmannen behöver intensifiera sitt utvecklingsarbete med utbildningen för nyanlända elever och säkerställa att samtliga skolor anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras förutsättningar och behov, så att nyanlända elever ges goda förutsättningar att nå de nationella målen oavsett vilken skola de går i.

11 11 (20) Skolinspektionen har i flera skolbeslut kritiserat arbetet med elever i behov av studiehandledning på modersmålet. I intervjuer med resultatenhetscheferna och förvaltningschefen bekräftas att kommunen inte ger studiehandledning i alla de språk där det finns behov, vilket beror på att kommunen inte lyckats finna studiehandledare i alla de språk som talas. Det innebär att huvudmannen endast ger studiehandledning till de elever vars modersmål finns att tillgå bland studiehandledare i huvudmannens organisation. Enligt resultatenhetscheferna och förvaltningschefen ser de för närvarande över andra sätt att anordna studiehandledning på modersmålet för elever med behov av det. De elever som inte ges studiehandledning trots att behov föreligger får således inte tillräckliga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och det är därför angeläget för huvudmannen att intensifiera detta arbete. Kommunen kan inte heller i detta hänseende anses iaktta sin skyldighet att se till att utbildningen är likvärdig. Sammanfattningsvis visar tillsynen att samtliga elever inte erbjuds en likvärdig utbildning. Skillnader mellan elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen uppvägs inte i flera avseenden. Avesta kommun uppfyller därmed inte skollagens krav och föreläggs åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4 och 9 skollagen Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Avesta kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbildningen. - Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering I skollagen anges att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Kvalitetsarbetet ska vidare dokumenteras.

12 12 (20) Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s ) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbudningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. För huvudmannen utgör den samlade dokumentationen av kvalitetsarbetet ett underlag för bedömning av olika verksamheters skilda förutsättningar och resultat och kan därmed bilda underlag för prioriteringar och insatser för ökad måluppfyllelse. Det är därför väsentligt att det finns tillgång till en systematisk och lättillgänglig dokumentation av resultat och kvalitetsarbete hos huvudmannen. Av Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå. Varje huvudman bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer vilken är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Utgångspunkten i kvalitetsarbetet är alltid densamma, dvs. att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Skolinspektionen bedömer att Avesta kommun bedriver ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete inom vissa verksamheter, exempelvis i förskolan, men att kvalitetsarbetet i övriga verksamheter behöver förbättras inom olika områden. Som stöd för sitt systematiska kvalitetsarbete har Avesta kommun så kallade visionsdokument för verksamheterna. Visionsdokumentens gemensamma övergripande mål är att Avesta kommun ska vara en av Sverige bästa skol- och förskolekommuner år Visionsdokumenten innehåller övergripande mål som är kopplade till de nationella målen för olika skolformer och verksamheter. Vissa verksamheter, exempelvis förskolan och grundskolan, har utarbetat så kallade målplaner och handlingsplaner som bryter ned de övergripande målen i visionsdokumenten till konkreta och uppföljningsbara mål. Det pågår ett arbete med att ta fram åtgärder för att nå målen men i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har sådana målplaner och handlingsplaner ännu inte utarbetats.

13 13 (20) Uppföljning Av intervjuerna med politiker, förvaltningschefen och resultatenhetscheferna framgår att Avesta kommun systematiskt följer upp de flesta verksamheternas måluppfyllelse i förhållande till nationella målen. Bland annat gör politikerna tillsynsbesök minst vart fjärde år hos samtliga enheter då bland annat verksamheternas måluppfyllelse, systematiska kvalitetsarbete och arbetet med särskilt stöd följs upp. Vidare har varje enhet en kontaktpolitiker som regelbundet och vid behov följer upp verksamheten i dialog med verksamhetens personal. Därutöver följer Avesta kommuns resultatenhetschefer systematiskt upp kunskapsresultaten och verksamheterna på enhets- och kommunövergripande nivå med stöd av en årsarbetsplan. Huvudmannen har en kommunövergripande kvalitetsredovisning för varje verksamhet. Skolinspektionen har tagit del av dessa kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013 och läsåret 2013/2014. Av redovisningen för grundskolan läsåret 2012/2013 framgår att uppföljning av resultaten bland annat görs med utgångspunkt i de nationella proven och kunskapsresultat i olika ämnen och årskurser. Även måluppfyllelsen inom exempelvis områdena elevinflytande och trygghet följs upp. I kvalitetsredovisningen för läsåret 2013/2014 för grundskolan redovisas enbart det genomsnittliga meritvärdet upp och det saknas en mer grundlig kommunövergripande dokumenterad uppföljning av de samlade kunskapsresultaten för läsåret 2013/2014. Även den dokumenterade uppföljningen av arbetet med normer och värden är mycket begränsad. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att huvudmannen behöver dokumentera uppföljningen av de samlade kunskapsresultaten och måluppfyllelsen i övrigt i högre grad i grundskolan. Gymnasieskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 innehåller huvudsakligen kortfattade beskrivningar av de olika gymnasieprogrammens arbete med exempelvis normer och värden samt elevers delaktighet och inflytande. Någon dokumenterad skolövergripande uppföljning av måluppfyllelsen inom nämnda områden finns inte i kvalitetsredovisningen. I intervjuerna med gymnasieskolans rektorer och den inlämnade kvalitetsredovisningen framkommer att gymnasieskoleenheternas systematiska kvalitetsarbete huvudsakligen bedrivs och dokumenteras det på resultatsenhetsnivå och inte på skolenhetsnivå. Skolinspektionen konstaterar att den systematik som huvudmannen skapat för gymnasieskolans dokumenterade kvalitetsarbete (redovisning på resultatenhetsnivå) medför att det är svårt att uttolka de enskilda skolenheternas måluppfyllelse och kunskapsresultat, vilket innebär att huvudmannen inte får tillräckliga underlag för välgrundade analyser.

14 14 (20) I intervjuer med förvaltningschefen framkommer att vissa verksamheter inte följs upp på kommunövergripande nivå. Någon systematisk kommunövergripande uppföljning av utbildningen för samtliga elever i grundsärskolan görs inte. Inte heller gymnasiesärskolans kunskapsresultat följs upp. I kvalitetsredovisningen anges enbart att en stor andel når målen för utbildningen. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Avesta kommuns uppföljning av kunskapsresultaten och verksamheterna behöver förbättras i vissa skolformer samt att det dokumenterade kvalitetsarbetet i vissa skolformer inte ger en samlad bild av utbildningens kvalitet. Det är viktigt med dokumentationen av kvalitetsarbetet bland annat för att denna ska kunna ligga till grund för välgrundade analyser längre fram i tiden. Analys Av intervjuerna med rektorer, resultatenhetscheferna, förvaltningschefen och politikerna framgår att kunskapsresultaten och måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen analyseras systematiskt i samband med huvudmannens egna tillsynsbesök och genom regelbunden dialog mellan skolledningarna och huvudmannen i de olika verksamheterna. Dock kan Skolinspektionen utifrån den inlämnade kvalitetsredovisningen för grundskolan konstatera att det som utgör huvudmannens dokumenterade analys till största del består av beskrivningar av resultat eller åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förändringar i verksamheten. Analyserna gällande kunskapsresultaten i grundskolan är mycket allmänt hållna och består huvudsakligen av konstateranden som redan tydligt framgår av de sammanställda resultaten. I intervjuer med politiker, resultatenhetscheferna och förvaltningschefen framkommer att huvudmannen har genomfört analyser av orsakerna till de försämrade resultaten och exempel ges på olika faktorer som bedöms ha orsakat resultaten. Emellertid finns inte dessa analyser dokumenterade varken i huvudmannens kvalitetsredovisning eller i något annat dokument relevant för det systematiska kvalitetarbetet. Resultatenhetscheferna för grundskolan uppger i samband med intervju att de analyser som genomförs i dialogerna med skolledningarna skulle kunna dokumenteras tydligare så att grunderna för olika prioriteringar och beslut framgår.

15 15 (20) Av intervjuerna med resultatenhetscheferna och förvaltningschefen framgår att grundsärskolans verksamhet och de inkluderade grundsärskoleelevernas utbildning analyseras regelbundet i verksamhetsmöten tillsammans med berörda skolledningar. I intervjun med resultatenhetscheferna framkommer dock att de inkluderade grundsärskoleelevernas utbildning inte systematiskt analyseras på övergripande nivå. Det finns inte heller någon dokumenterad övergripande analys om grundsärskolans verksamhet i kvalitetsredovisningen eller någon annan dokumentation relevant för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad gäller gymnasieskolan framkommer i intervjun med resultatenhetschefen att huvudmannens analys av resultaten från läsåret 2013/2014 påbörjats men ännu inte är fullgjord. Detta bekräftas också i kvalitetsredovisningen för läsåret 2013/2014 som inte innehåller någon analys av de sammanställda resultaten, utan endast enstaka konstateranden såsom att matematik är det ämne där eleverna har svårast att nå målen. Vad gäller gymnasiesärskolans kunskapsresultat framkommer i intervjun med resultatenhetschefen att kunskapsresultaten inte följs upp på skolövergripande nivå. Detta bekräftas också av den inlämnade kvalitetsredovisningen som inte innehåller någon analys av de samlade kunskapsresultaten i gymnasiesärskolan. Skolinspektionen bedömer att huvudmannen i högre grad behöver analysera de kunskapsresultat som uppnås i olika kurser och gymnasieprogram samt i gymnasiesärskolan. Av utredningen framgår sammantaget att Avesta kommun analyserar kunskapsresultaten och de flesta av verksamheterna systematiskt, men att analysernas kvalitet varierar beroende på verksamhet och skolform. Vidare visar tillsynen att det finns brister i dokumentationen av de genomförda analyserna i vissa av verksamheterna. Detta kan enligt Skolinspektionen medföra att huvudmannen saknar tillräckligt underlag för att över tid kunna fatta välgrundade beslut om utvecklingsåtgärder. Genomförande och planering av utbildningen Av den dokumentation av Avesta kommuns systematiska kvalitetsarbete som Skolinspektionen har tagit del av framgår att huvudmannen i flera avseenden har uppmärksammat skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar samt kvinnor respektive män. I intervjun med resultatenhetscheferna framkommer att vissa åtgärder vidtagits på skolenhetsnivå för att komma tillrätta med skillnader i flickors och pojkars resultat. I grundskolan har rektorerna och lärare ett uppdrag att arbeta med att förändra attityder bland pojkar kring studiemotivation, exempelvis genom att ha lika höga förväntningar på pojkar som på flickor i grundskolan. Enligt gymnasieskolans resultatenhetschef har huvudmannen satsat på att få in kvinnor på mansdominerade gymnasieprogram, men några exempel på konkreta åtgärder som vidtagits för att förbättra männens

16 16 (20) kunskapsresultat framkommer inte. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att arbetet med att identifiera och sätta in relevanta utvecklingsåtgärder för att minska skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor i gymnasieskolan behöver intensifieras. Det genomförda arbetet behöver också såväl i grundskolan som i gymnasieskolan dokumenteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. I gymnasieskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 anges flera utvecklingsområden, exempelvis ökat pedagogiskt ledarskap via större/ ökad dialog i verksamheten från rektorer/utvecklingsledare. Emellertid anger kvalitetsredovisningarna inte några konkreta åtgärder av vilka det framgår hur utveckling eller förbättring ska åstadkommas inom de angivna områdena. Inte heller i intervjun med resultatenhetschefen framkommer något konkret pågående arbete kring detta. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i Avesta kommuns systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Avesta kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3 och 6 skollagen Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Avesta kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Organisera gymnasieskolans skolenheter så att det pedagogiska arbetet vid varje skolenhet leds och samordnas av en rektor och rektorn i övrigt har det ansvar och de befogenheter som följer av skollagen och andra författningar. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn ska besluta om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn ansvarar bland annat för att systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten genomförs i enlighet med skollagen.

17 17 (20) Av den dokumentation som Skolinspektionen har tagit del av samt intervjuer med gymnasieskolans rektorer framgår att det finns en otydlig gräns mellan de två skolenheterna i gymnasieskolan. Av huvudmannens kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 framgår att gymnasieskolans systematiska kvalitetsarbete dokumenteras på resultatenhetsnivå och att det inte finns någon specifik kvalitetsredovisning för var och en av de två skolenheterna (rektorsområde 1 och rektorsområde 2). Även planen mot kränkande behandling, årsplaneringen för studie- och yrkesvägledningen vid gymnasieskolan är gemensam för hela gymnasieskolan och respektive skolenhets planering går inte att urskilja. Även specifikationen av arbetsuppgifter för programutvecklare respektive mentorer är identiska. Skolans egen elevenkät redovisar resultat för båda rektorsområdena gemensamt. De två verksamhetsredogörelserna som lämnats in till Skolinspektionen inför tillsynen för respektive rektorsområde innehåller tillövervägande del identiska svar. I intervjuer med rektorerna framkommer att rektorn för rektorsområde 1 har chefsansvar för båda skolenheternas vaktmästeri, administration och bibliotek. Rektorn för rektorsområde 2 har chefsansvar för båda skolenheternas skolsköterskor, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt skolkuratorer. Rektorn för rektorsområde 1 uppger att alla som arbetar på skolan ser Karlfeldtgymnasiet som en enhet. Skolinspektionen bedömer sammantaget att gymnasieskolans två skolenheter inte leds och samordnas av varsin rektor på det sätt som skollagen kräver och att respektive rektor inte beslutar om sin enhets inre organisation eller i övrigt har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i författningarna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Avesta kommun

18 18 (20) föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 9 och 4 kap. 4 skollagen På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Parisa Maleki Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av Skolinspektionens beslut

19 Bilaga 1 19 (20) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under en eller flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

20 Bilaga 2 20 (20) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Avesta kommun Grundskolor: Bergsnässkolan beslut den 20 november 2014 By skola beslut den 30 oktober 2014 Domarhagsskolan Johan Olovskolan Karlbo skola Klockarskolan Markusskolan Nordanö-Lunds skola Skogsbo skola Åvestadalskolan Fors skola beslut den 6 november 2014 beslut den 13 oktober 2014 beslut den 7 november 2014 beslut den 17 november 2014 beslut den 13 november 2014 beslut den 24 oktober 2014 beslut den 17 november 2014 beslut den 30 oktober 2014 beslut den 2 december 2014 Grundsärskola: Domarhagsskolan beslut den 6 november 2014 Gymnasieskolor: Karlfeldtgymnasiet beslut den 1 december 2014 Gymnasiesärskola: Karlfeldtgymnasiet beslut den 1 december 2014 Förskolan i Avesta kommun beslut den 20 november 2014 Fritidshemmen i Avesta kommun beslut den 25 november 2014 Vuxenutbildningen i Avesta kommun beslut den 1 december 2014