Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun

Transkript

1 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 8 december 2017 Granskningsversion

2 2 Beställning: Kävlinge kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: : Uppdragsansvarig: Anna Seffel Huvudförfattare: Jesper Arnström och Juho Riikonen Kvalitetsgranskare: Lena Brunsell, Krister Sernbo Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 7469 Bild på framsidan från Kävlinge kommuns bildbank

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 6 Vad är ekosystemtjänster? 6 Varför arbeta med ekosystemtjänster? 7 Avgränsning och metodik 8 Osäkerhet i bedömningarna 8 Hur kan kartläggningen användas 9 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 10 Biologisk mångfald 11 Matproduktion 14 Vattentjänster 21 Luft och klimat 24 Kulturella ekosystemtjänster 28 Områdesbeskrivningar 32 Hofterup/Ålstorp 33 Löddeköpinge 38 Dösjebro 44 Furulund 47 Kävlinge 52 Mål och riktlinjer 56 Biologisk mångfald 56 Klimatreglering & luftrening 60 Flödesreglering och vattenrening 61 Pollinering och reglering av skadedjur 62 Matproduktion 63 Turism och Friluftsliv 64 Rekreation och välbefinnande 65 Referenser 67 Bilaga 1. Metodbeskrivning 69 Bilaga 2. Värderingskartor för tätorterna 73 Hofterup/Ålstorp 73 Dösjebro 80 Löddeköpinge 82 Furulund 89 Kävlinge 93 3

4 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Sammanfattning Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Kävlinge kommun. Uppdraget syftar till att förbättra kunskapen om ekosystemtjänster i kommunen så att denna kunskap kan ligga till grund för arbetet med kommunens översiktsplan och övrig samhällsplanering. I och med att regeringen 2014 beslutade att ge naturvårdsverket i uppdrag att genomföra en kommunikationssatsning, med syfte att öka förståelsen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, har ekosystemtjänster kommit att få en allt större betydelse i den kommunala planeringen. När grönskans och ekosystemens roll räknas in i strategiska investeringar skapas attraktiva platser för de människor som bor i och besöker kommunen, samtidigt som mark- och fastighetsvärden ökar. Grönskan kan då fungera som ekonomisk drivkraft i kommunen, och ekosystemtjänster är därför ett viktigt verktyg inom fysisk planering. Ekosystemtjänster är tjänster och produkter i naturen som bidrar till samhällets välstånd och människans välbefinnande. Begreppet fick genomslag 2005 i och med en rapport kallad Millennium Ecosystem Assessment (MEA 2005). I MEA delas ekosystemtjänster in i fyra kategorier: Stödjande, producerande, reglerande och kulturella. Reglerande tjänster står till exempel för reglering av klimat, vattenflöden, pollinering och naturlig skadedjurskontroll. Försörjande tjänster omfattar produktion av mat, dricksvatten, bioenergi och andra direkta produkter och material. Kulturella tjänster bidrar med immateriella värden som miljöer för upplevelser, lärande, kunskap och rekreation. Stödjande tjänster är själva förutsättningen för de övriga och består av biologisk mångfald, arters livsmiljöer och processer som upprätthåller ekosystemen, såsom jordmånsbildning och fotosyntes. Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet är en förutsättning för vår matproduktion. Exempel från natuvårdsverkets illustrationsserie föreställande ekosystetmtjänster i jorbrukslandskapet ( 4

5 Denna rapport beskriver inledningsvis förekomsten och fördelningen av ekosystemtjänster på en översiktlig kommunal nivå. Förutom ekosystemtjänster kopplande till matproduktion, som finns över stora delar av kommunen, är fördelningen av ekosystemtjänster koncentrerade till vissa kärnområden. De större skogsområdena i anslutning till tätorterna Hofterup/Ålstorp, Furulund och Löddeköpinge samt kuststräckan i västra delen av kommunen och ådalarna längs med Saxån och Kävlingeån, utgör sådana kärnområden. Dessa områden har hög kapacitet och höga värden för biologisk mångfald, flödesreglering och vattenrening, luftrening och klimatreglering, rening av luft, pollinering, rekreation och välbefinnande samt turism. De omfattande jordbrukslandskapen medför hög kapacitet för matproduktion. Samtidigt medför det monotona odlingslanskapet begränsningar och tydliga utmaningar för den biologiska mångfalden samt pollinering och skadedjursreglering och den gröna infrastruktur som gynnar dessa tjänster. I delar av jordbrukslandskapet saknas också viktiga strukturer för klimatreglering och luftrening, vattenrening och flödesreglering. Eftersom jordbruksmarken inte omfattas av allemansrätten begränsas också möjligheten till att nyttja dessa områden för rekreation eller turism. Mindre än 10 procent av marken inom kommunens gränser anses vara tillgänglig för allmänheten. Rapporten rymmer även en mer inzoomad analys av ekosystemtjänster i tätorterna: Hofterup/Ålstorp, Löddeköpinge, Dösjebro, Furulund och Kävlinge. Dessa analyser visar att strukturer såsom större skogspartier och ådalar även är särskilt viktiga för försörjningen av ekosystemtjänster i tätorterna. Utmaningarna på en mer detaljerad nivå handlar till stor del om att göra avvägningar vid exploateringsförslag och att se till samhällets och boendes behov kopplade till ekosystemtjänster i samband med att tätorterna växer. Avslutningsvis ges förslag på mål och riktlinjer för de analyserade ekosystemtjänsterna. Målen och riktlinjerna ska fungera som styrmedel i kommunens kommande översiktsplan och kopplar till ovan beskrivna värden och utmaningar. Målen är utformnade för att skapa en god försörjning av respektive ekosystemtjänst baserat på de förutsättningar som finns inom kommunen. Riktlinjerna pekar i sin tur på åtgärder och förhållningssätt som tillsammans möjliggör får kommunen att nå de föreslagna målen. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 5

6 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Tabell 1. Avgränsning av ekosystemtjänster. Tjänster som ingått i analysen är markerade i svart Inledning Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Kävlinge kommun. Uppdraget syftar till att förbättra kunskapen om ekosystemtjänster i kommunen så att denna kunskap kan ligga till grund för arbetet med kommunens översiktsplan och övrig samhällsplanering. Uppdraget omfattar att ta fram en funktionell och geografisk kartläggning med analys och värdering av befintliga ekosystemtjänster i kommunen och i de större tätorterna. I arbetet har även ingått att ta fram mål och strategier gällande kommunens hantering av ekosystemtjänster. Dessa kan användas som underlag vid översiktsplanering för att integrera ekosystemtjänster i kommunens planarbete. Vad är ekosystemtjänster? Begreppet ekosystemtjänster fick genomslag 2005 i och med en rapport kallad Millennium Ecosystem Assessment (MEA 2005). I MEA delas ekosystemtjänster in i fyra kategorier: Stödjande, producerande, reglerande och kulturella, se tabell 1. Reglerande tjänster står till exempel för kontroll av klimat, vattenflöden, erosionsskydd, pollinering och naturlig skadedjurskontroll. Försörjande tjänster utgör basen för mat, dricksvatten, bioenergi och andra direkta produkter och material. Kulturella tjänster bidrar med immateriella värden som miljöer för upplevelser, lärande, kunskap och rekreation. Stödjande tjänster är själva förutsättningen för de övriga och består av arters livsmiljöer och processer som upprätthåller ekosystemen, så som jordmånsbildning och fotosyntes. Biologisk mångfald, är basen för de stödjande tjänsterna eftersom de bygger upp livsmiljöer och ingår i ekosystemens många processer. Men de utför även andra typer av tjänster, som när vegetation binder jordar och hindrar erosion, när småkryp återför näring genom nedbrytning, och insekter pollinerar grödor. Också vår mat, förnybara råvaror och naturen vi upplever består ju av biologisk mångfald. De olika kategorierna hänger därför samman, och behöver således också förvaltas med hänsyn till detta faktum (Bommarco et. al 2013). Stödjande Biologisk mångfald och habitat Producerande Reglerande Kulturella Produktion av mat Produktion av dricksvatten Råmaterial Medicinska resurser Rening av vatten Översvämningsskydd Pollinering Skadedjursreglering Rening av luft Reglering av lokalklimat Bullerdämpning Koldioxidbindning Erosionsskydd och bevarande av jordens bördighet Rekreation & välbefinnande Turism Naturpedagogik Identitet, platskänsla och sociala relationer 6

7 Varför arbeta med ekosystemtjänster? För att bevara och forma morgondagens hållbara samhälle måste hänsyn tas till ekosystemtjänster i kommunal utveckling och förvaltning. När grönskans roll räknas in i strategiska investeringar skapas attraktiva platser för de människor som bor i och besöker kommunen samtidigt som mark- och fastighetsvärden ökar. Grönskan kan då fungera som ekonomisk drivkraft i kommunen. Ekosystemtjänstperspektivet är därför ett viktigt verktyg inom fysisk planering Trots att arbetet för bevarande av biologisk mångfald och naturvärden pågått under flera decennier fortsätter förlusten av arter och deras habitat, både lokalt, nationell och på en global skala (MEA 2005, Maxwell et. al. 2016). Denna utveckling hotar inte bara naturen i sig utan även våra samhällen, eftersom naturen och den biologiska mångfalden är basen för ett stort antal processer och funktioner som upprätthåller ekosystemen och levererar ekosystemtjänster till samhället. Ekosystemtjänster behövs inom produktionslandskapen (skogs- och jordbruk) för att produktion av grödor och skogsbiomassa ska fungera och i stadsmiljön för att denna ska vara en god boende- och vistelsemiljö för invånare och besökare. I alla dessa typer av landskap har dock ytan där ekosystemtjänster kan skapas minskat i och med intensifiering av produktionsmetoder, ökat exploateringstryck och förtätning. Ekosystemtjänster är också en viktig del av kommunernas arbete med klimatanpassning (se faktaruta i marginalen). Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Etappmål för ekosystemtjänster För att nå det nationella miljömålet Ett rikt växt och djurliv lyfts ett etappmål som pekar på betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster. Etappmålet säger att: Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att få kännedom om och intregrera ekosystemtjänstperspektivet i kommunens beslutsprocesse. Rapporten bidrar därför till att delmålet kan uppfyllas. Klimatanpassning Klimatförändringarna väntas för Sveriges bl.a. innebära att frekvensen och intensiteten av regnoväder ökar, ökad sannolikhet för värmeböljor och ökad medeltemperatur. Detta medför ökad risk och kostnader kopplade till översvämningar och värmeböljor, både för den enskilda individen och för samhället. Särskilt i större samhällen utgör den ökade risken ett problem, eftersom den stora andelen hårdgjord yta gör tätorter känsliga för stora regnmängder. Städer som ligger nedströms vattendrag riskerar dessutom att drabbas av översvämningar orsakade både av regn och av kraftig vårflod, eftersom en stor andel av de våtmarker som bidrar med naturlig flödesreglering i avrinningsområdena dikats ut under de senaste århundradena (Naturvårdsverket 2009). Effekter av klimatförändringarna väntas också på jord- och skogsbruk, via förändrade förutsättningar i nederbörd, växtsäsong och angrepp av skadedjur och sjukdomar (Hall et. al. 2015). I ljuset av dessa utmaningar blir det än viktigare att klokt förvalta och säkra ekosystemtjänster för framtida behov. 7

8 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Avgränsning och metodik De ekosystemtjänster som ingått i analysen ses i svart text i tabell 1. Avgränsningen har skett i samråd med Kävlinge kommun. Ekosystemtjänsterna har kartlagts och värderats med hjälp av befintligt underlag. Områdena har sedan värderats utifrån områdets förutsättningar för varje tjänst och försetts med poäng. Tjänsterna har värderats från 1-3, där 3 utgör högsta poäng (Bilaga 1). Utifrån värderingen har sammanslagna kartor för tätorterna: Kävlinge, Furulund, Hofterup/Ålstorp och Dösjebro skapats. Kartorna har skapats genom att poängen för de olika tjänsterna vägts samman och kan sägas vara multifunktionskartor för ekosystemtjänster, det vill säga att de visar vilka områden som har stort värde, kapacitet eller försörjning av enskilda eller flera tjänster. I de sammanslagna kartorna har de områden som bedömts ha hög biologisk mångfald (3 poäng) även viktats genom att ta poängen gånger faktor 3. Faktorn medför att samtliga områden med hög biologisk mångfald sticker ut i kartbilden, även om betydelsen för andra ekosystemtjänster kan vara låg. Eftersom biologisk mångfald är en understödjande tjänst och en förutsättning för produktionen av andra ekosystemtjänster har dess betydelse fått väga tyngre än övriga tjänster. För mer detaljerad metodbeskrivning se bilaga 1. Kapacitet, behov och efterfrågan Ovan beskrivna metod kartlägger områdens värde och kapacitet för ekosystemtjänster. Kapaciteten relateras i denna metodik inte till behovet eller efterfrågan av en viss tjänst. Det innebär att två områden som getts samma värde för exempelvis flödesreglering i realiteten kan ha olika betydelse för människor. Betydelsen av områden som pekats ut värdefulla för flödesreglering är exempelvis större i ett bebyggelseområde som ofta drabbas av översvämningar än i bebyggelseområden som aldrig drabbas. En behovsanalys är dock möjlig att göra i ett senare led utifrån värderingen. Rapportunderlag Resultatet som presenteras i rapporten bygger delvis på andra rapporter. Parallellt med denna rapport har en rapport som analyserar och beskriver Kävlinges gröna infrastruktur (Ekologigruppen, 2017) tagits fram. Resultatet från denna analys har använts som underlag för utvärdering av biologisk mångfald. Likaså har Kävlinges natur- och grönstruktur från 2009 utgjort ett betydande dokument i arbetet med att kartlägga ekosystemtjänster i kommunen. I metodbeskrivningen listas samtliga underlag som används i ekosystemtjänstanalysen. Osäkerhet i bedömningarna Bedömningarna bygger i huvudsak på tillgängligt underlag vilket kan medföra en viss osäkerhet. Bedömningarna har till viss del kompletterats med fältbesök, men värden kan ändå ha förbisetts eftersom fältbesöken har utförts översiktligt och inte omfattat samtliga områden. För vattenrening och flödesreglering har hänsyn inte tagits till avrinningsområden, utan endast till förekomst av exempelvis sänkor, fördelaktiga jordarter och så vidare. Vissa områden som pekats ut och värderats likvärdigt kan därför i realiteten ha varierande värde/betydelse beroende på hur mycket vatten som området tar emot, grad av förorening av vattnet, med mera. 8

9 För att värdera kulturella ekosystemtjänster krävs ofta ytterligare kunskap än den som finns i befintliga underlag. Data brukar därför kompletteras med workshops, i vilka tjänstemän eller lokalbefolkningen, med god kännedom om utrett område, medverkar. Att exempelvis bedöma huruvida ett område har rekreationskvaliteter eller inte kan vara svårt att avgöra utan kvalitativ information från människor som känner till och har vistats på platsen. Viss information gällande detta har insamlats genom dialog med kommuntjänstemän. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Spridningsanalysen för nyttoinsekter (Ekologigruppen, 2017) har använts som underlag för att bedöma pollineringspotential. I denna har inte de inbördes olika kvaliteterna hos livsmiljöerna vägts in. Det kan därför finnas en risk för att resultatet överskattar tillgången på livsmiljöer för pollinatörer. På samma sätt saknas en kvalitetssållning av underlaget som använts för att identifiera betesmark. För analysen har vi använt ytor som idag inte aktivt brukas, det vill säga marker som tidigare varit betade men idag står ohävdade och marker med potential för bete. Det finns därför en risk att tillgången på betesmark överskattats. I kartläggningen av matproduktion har inte områden för fiske och jakt samt svamp- och bärplockning kartlagts. Fiske kan förekomma i de flesta vatten och är särskilt relevant i kustnära kommuner som Kävlinge. Hur kan kartläggningen användas Områden med betydelse för biologisk mångfald och värde för ett flertal tjänster syns i kartbilden, dessa är de områden som har högst värde för flest ekosystemtjänster och de som vid första anblicken är de viktigaste att hantera. Det är dock viktigt att inte förbise områden som klassats som Områden med betydelse för enstaka tjänster, eftersom dessa områden kan ha stor betydelse för en tjänst som är mycket viktig på platsen. Bristområden Generella bristområden pekas ut i vissa av kartorna. Dessa områden är så tätt bebyggda eller så hårdgjorda att ekosystemtjänster i stort sett saknas. Vissa av bristområdena förses med ekosystemtjänster från kringliggande grönområden, vilket betyder att det inte finns en upplevd eller reell brist på en viss ekosystemtjänst. Bristområdena är dock viktiga för att visa på behovet av att förvalta och se över kringliggande grönområdens betydelse så att en reell brist inte uppstår och för att se över om ekosystemtjänster kan stärkas. Underlag i planering Kartläggningen har tagits fram som underlag till kommunens översiktsplan, men har en sådan detaljeringsgrad att den i vissa fall även fungerar som stöd vid detaljplanering. När det gäller detaljplanering kan dock vidare analyser på platsen behövas. I denna rapport tas större sammanhängande landskap upp, tillsammans med mindre grönområden i Kävlinge kommuns större tätorter. Mindre områden som inte tas upp i text i denna rapport, finns presenterade i tillhörande GIS-underlag. I detta GIS-underlag har varje enskild grönyta värderats för samtliga analyserade ekosystemtjänster. Kartläggningen kan då ge information på detaljerad nivå om vilka ekosystemtjänster som bör hanteras inom en plan. 9

10 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Denna del av rapporten rymmer en analys av vilka områden som är av störst betydelse för respektive ekosystemtjänst inom Kävlinge kommun samt vilka utmaningar som ekosystemtjänsterna står inför. Biologisk mångfald, vattentjänster, matproduktion samt turism analyseras på kommunal nivå. För resterande tjänster görs en mer inzoomad analys i kommunens större tätorter. 10

11 Biologisk mångfald Biologisk mångfald är en så kallad understödjande ekosystemtjänst som har stor betydelse eftersom den är en förutsättning för en rad andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald är exempelvis en förutsättning för fungerande pollinering och skadedjursreglering, den stärker de kulturella upplevelsetjänsterna, förser oss med naturmediciner och stärker vattenrening. Biologisk mångfald påverkar alltså hur effektiva, eller produktiva, ekosystemen är (Hooper et al., 2005; Isbell et al., 2011). Biologisk mångfald är knuten till ekosystemens resiliens (Elmqvist 2003), det vill säga förmågan att återhämta sig efter förändringar och störningar som är såväl naturliga som skapade av människan. Därmed är biologisk mångfald även en förutsättning för ekosystemens långsiktiga förmåga att producera ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efter att förändringen skett. Detta kräver i längden att systemen har förmåga att anpassa sig och förnya sig. Biologisk mångfald i Kävlinge kommun Kävlinge kommun ligger i den Skånska slättbygden och domineras av ett för området typiskt jordbrukslandskap. Biologisk mångfald är i sammanhanget en viktig tjänst som är en förutsättning för försörjningen av flera andra ekosystemtjänster kopplade till jordbrukslandskapet, t.ex. pollinering och skadedjursreglering. Nedan följer en kort beskrivning av kommunens naturtyper och den rumsliga fördelningen av dessa. I kommunens jordbrukslandskap finns olika småbiotoper, exempelvis åkerholmar, småvatten (märgelgravar) och alléer, som är viktiga element för den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv. Dessa strukturer utgör också viktiga livsmiljöer för t.ex. olika fågelarter, groddjur eller insekter som förekommer i jordbrukslandskapet. Småbiotoperna i Kävlinge är förhållandevis jämnt fördelade i kommunen. Ängs- och betesmarker är viktiga värdekärnor för biologisk mångfald, de utgör viktiga livsmiljöer för många rödlistade arter och har under senare år minskat i antal. Ängs- och betesmarker finns i störst utsträckning längsmed åstråken, Kävlingeån och Saxån samt ut med kusten. Våtmarker i Kävlinge finns framförallt som rikkärr, t.ex. Dagstorps mosse eller Stora Harries mosse. Ett exempel på en större mosse inom kommunen är Barsebäcks mosse just väster om Löddeköpinge. Längs med Kävlingeån och Saxån finns flera våtmarksområden i anslutning till vattendragen på intilliggande betesmarker. Dessa har i analysen klassificerats som betesmark men är i själva verket både och. Skogsområden i kommunen är få till antalet, men de som finns är viktiga för att skapa variation i ett annars öppen jordbruksdominerat landskap. I nordvästra delen av kommunen och just väster om Löddeköpinge finns kommunens två större sammanhängande skogsområden, Järavallen och Sandskogen. Dessa består av omväxlande barrskog i sandiga miljöer, lövskog och sumpskog. I närheten av de större tätorterna, framförallt i Hofterup/Ålstorp, Dösjebro och Furlund finns generellt en högre koncentration av skog än i övriga delar av kommunen. Längs med ådalarna finns också flera mindre skogsbestånd, och variationen av naturtyper är generellt större och mer mosaikartat än i övriga delar och strukturer i kommunen. 11

12 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Grön infrastruktur Grön infrastruktur definieras som ett nätverk av naturmiljöer och andra gröna och blå ytor, strategiskt planerade och förvaltade för att leverera en rad ekologiska, sociala och ekonomiska nyttor (dvs. ekosystemtjänster), inklusive att bidra till klimatanpassning. Grön infrastruktur är alltså mångfunktionell och sträcker sig över både stad och land, men har delvis olika funktion på landsbygd och i städer. Naturvärdesklasser (NVI) Naturvärdesklasser är ett verktyg inom miljöarbetet med att säkerställa den biologiska mångfalden samt göra avvägningar gällande olika exploateringsprojekt.. För att göra detta krävs standardiserade bedömningar och kunskap om vilka naturvärden som finns i ett område. Enligt svensk standard finns fyra olika naturvärdesklasser. Klass 1 Högsta naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde Klass 4 Visst naturvärde preview/102015/ Kusten och strandzonen är en viktig naturtyp för olika fågel- och fiskarter. I stort sett hela kustremsan är viktig i sammanhanget, och bidrar till en ökad biologisk mångfald inom kommunen. Kustområdena längs i norr och längst i söder är också skyddat som Natura 2000-område. Utmaningar Det skånska jordbrukslandskapet har under en längre tid genomgått flertalet omdanande förändring. Produktionen har under 1900-talet genomgått en mekanisering och kemikalisering. Detta har lett till jordbrukslandskapet förändrats, från ett mer småskaligt brukande till ett storskaligt, med större åkrar och monokulturer som breder ut sig som följd. På landskapsnivå har detta haft en negativ effekt för den biologiska mångfalden (Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, 2013). Den något ojämna fördelningen av områden med potentiellt hög biologisk mångfald i kommunen har sin grund i ovan beskrivna förändringar av landskapet, och är ur vissa aspekter en utmaning. Det storskaliga odlingslandskapet är monotont och ensidigt vad gäller olika naturtyper och naturliga strukturer, och därför är den biologiska mångfalden generellt sett lägre än i andra typer av landskap. Ett landskap med storskalig jordbruksproduktion är i de flesta fall ett fragmenterat landskap, där avstånden mellan olika organismers livsmiljöer är långt. Detta medför att möjligheten för organismer att röra sig mellan livsmiljöer försvåras. Allmänt gäller att de delar av landskapet som saknar biologisk mångfald, och ekologiska värden i form av värdefull natur och strukturer som binder samman olika värdekärnorna, kan sägas vara bristområden. Småbiotoperna är till synes relativt jämnt fördelade i Kävlinge kommun, med undantag av vissa områden där koncentrationen är lägre. I den nordöstra delen av kommunen samt området söder om Kävlingeån tycks tätheten av småbiotoper lägre än i övriga delar, och här är därför förutsättningarna för biologisk mångfald sämre. En annan fragmenterad naturtyp i jordbrukslandskapet är ängs- och betesmarker. Dessa finns som stråk längs ådalar och utmed kusten men saknar annars tydliga ekologiska kopplingar för den gröna infrastrukturen. Sjöar, vattendrag och våtmarker är få inom kommunen. Under en lång tid har dessa strukturer dikats ut för att frigöra odlingsmark i Skåne, vilket fört med sig flera viktiga ekologiska funktioner försvunnit från landskapet. Vad gäller våtmarker finns flera kvalitativa, och för regionen unika miljöer, t.ex. Dagstorps mosse och Stora Harrie mosse. Samtidigt är den gröna infrastrukturen och det ekologiska nätverket mellan dessa glest, och spridningsförutsättningarna bedöms därför som svaga. Det samma gäller för sjöar, och arter kopplade till denna typ av miljö. Flera vattendrag i kommunen har rätats ut och tvingats från sin meandrande bana. Detta har medfört att försörjningen av många ekosystemtjänster t.ex. vattenrening, förmågan att ta hand om fosfor och kväve och den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet minskat. Skogen förekommer i kustnära områden, längs med ådalarna och i viss mån som mindre bestånd i jordbrukslandskapet. Dessa är dock isolerade öar i ett annars jordbrukspräglat landskap, och saknar därför tydliga spridningssamband. 12

13 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Fördelningen av naturområden i Kävlinge kommun. Naturvärdesklasser i Kävlinge kommun (natur- och grönstrukturinventeringen 2009). 13

14 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Biologisk mångfald en förutsättning för matproduktion En hållbar matproduktion är beroende av fungerande pollinering och skadedjursreglering. Resilient pollinering och skadedjursreglering är i sin tur beroende av biologisk mångfald, eftersom biologisk mångfald förser ekosystemen med en variation av många olika pollinatörer och skadedjursreglerare. Argument för pollinering och skadedjursreglering Fungerande pollinering och skadedjursreglering påverkar avkastningen och därmed den ekonomiska hållbarheten i matproduktion. En studie baserat på svensk fältdata visade att skadorna av bladlöss på vårsådd stråsäd minskade med mellan 45 och 70 procent i områden där naturliga fiender fanns (Jonsson et. al. 2014). En annan studie visade att för vissa sorter av raps ökade skörden med procent med hjälp av insektspollinering jämfört med endast vindpollinering. Dessutom kan marknadsvärdet öka ytterligare eftersom oljehalten blir högre vid insektspollinering än vindpollinering (Bomarco et al. 2012, Lindström et. al. 2016). Läs mer i Argument för ekosystemtjänster, Naturvårdsverket Åkerlandskap (Kävlinge kommun 2005) Matproduktion Jordbruk Ekosystemen ger oss förutsättningar att producera mat. Den största mängden kommer från jordbruk i form av grödor, kött och mjölk. Vi får också mat från sjöar och hav i form av bland annat fisk, musslor och räkor, och från skogen i form av vilt, fågel, svamp och bär. Även småskalig odling för privat konsumtion ger ett bidrag. Småskalig matproduktion, som till exempel odling på kolonilotter och gemensamhetsodlingar, är viktigt ur ett resiliensperspektiv genom att bidra till lokal matförsörjning och för att bevara lokal odlingskunskap. I ett framtidsperspektiv, med behov av minskade transporter och större konkurrens om våra tillgångar blir matproduktion allt viktigare. Småskalig odling bidrar också till ett flertal kulturella ekosystemtjänster där privat odling och gemensamhetsodlingar både skapar hälsa, sociala relationer och förser bebyggelsen med estetiska värden. Småskaliga tätortsnära lantbrukare kan bidra till turism och undervisning genom till exempel gårdsbutiker eller genom att fungera som visningsgårdar. Småskalig matförsörjning bidrar i många fall också till reglerande tjänster som pollinering och reglering av skadedjur genom sin diversitet och en begränsad användning av bekämpningsmedel. Pollinering Två tredjedelar av Sveriges grödor är beroende av pollinering (Klein m.fl., 2007), det vill säga att pollen förs från en växtindivid till en annan, för att befruktning skall ske. Pollinering säkrar inte bara att det blir skörd, en väl fungerande pollinering medför även att frukten/fröet får bättre kvalitet och blir större och mer regelbunden till formen. Skåne är ett utpräglat jordbrukslandskap, och den mest utbredda insektspollinerade grödan är raps (Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, 2013). I Sverige är det främst insekter som fungerar som pollinatörer. Bland insekterna är det främst bin och humlor som står för pollineringen, men även blomflugor, fjärilar och en rad andra insektsgrupper är också betydelsefulla. I Skåne är framförallt humlor viktiga som pollinatörer (Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, 2013). Humlor av de vanligare arterna, t.ex. jordhumlor, stenhumla, åkerhumla, och haghumla har krav på livsmiljöer som innefattar underjor- 14

15 diska bohålor och bon i gräsmarker, blommande träd och örter från tidig försommar till sensommar, och ett ungefärligt flygavstånd för födosök på ca m (Benton, 2006). Viktigt för alla pollinerare är att deras livsmiljöer innehåller strukturer som tillgodoser behovet av bra boplatser och goda födosöksområden. Sådana miljöer/strukturer kan vara ängs- och hagmarker, blommande trädgårdar, gamla träd med håligheter, brynmiljöer eller småbiotoper i jordbrukslandskapet med mera. Pollinering behövs även i skogslandskapet, exempelvis för pollinering av blåbär. I skogar med längre kontinuitet finns ofta både boplatser och födosöksområden för pollinerare. Pollinering i skogslandskapet har inte ingått i denna analys. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Skadedjursreglering Ekosystemen spelar en viktig roll för reglering av skadedjur. En skadereglerare kan vara en naturlig predator, det vill säga rovdjur, eller en art som konkurrerar om samma livsutrymme som skadegöraren, utan att själv göra samma skada. Dessa skadedjursreglerare består av en mängd olika arter. Fåglar och insekter äter till exempel på vedlevande insekter eller jordbruksmarkens fjärilslarver och bladlöss. Större rovdjur som räv, lodjur och varg predaterar på vilt som kan skada våra grödor, till exempel rådjur och vildsvin. Skadedjursreglerare kan även bestå av växtarter, exempelvis lövträd i barrskog. I Skåne är det framförallt matproduktionen och jordbruket som är beroende skadedjursreglering. På platser där naturlig reglering av skadedjur saknas riskerar skadedjur att spridas snabbt och medföra stora skador för andra producerande ekosystemtjänster. Matproduktion i Kävlinge kommun Jordbruksmarker Jordbruksmark dominerar i Kävlinge kommun, men fördelningen av kvalitativ matjord varierar något inom kommunen. Sett till avkastning per area är jordbruksmarken överlag av hög kvalitet. De allra bästa jordarna tycks finnas just söder och norr om Kävlinge samt i den nordöstra delen av kommunen. Sammanhängande jordbruksmark med något lägre avkastning återfinns just öster om Dösjebro. Längs med de större vattendragen och ut med kusten är ängsmarker och potentiella betesmarker fler. I anslutning till tätorterna finns också en tydlig koncentration av betesmark, detta på grund av en utbredd hästverksamhet, framförallt i Ålstorp/Hofterup. Hästbeten bidrar visserligen inte till matproduktion, men de har samtidigt potential att användas för matproduktion i framtiden om behovet skulle öka. Småskalig matproduktion förekommer främst på odlingslotter i koloniområden och i trädgårdar. I analysen har dock bara koloniområden kartlagts. Förmodligen finns betydligt fler privata odlingar, till exempel på bostadsgårdar i villaträdgårdar, som inte går att fånga upp i analysen på den här skalan eftersom underlag saknas. Pollinering Områden som fallit ut som viktiga för pollinatörer i spridningsanalysen över Kävlinge kommun (Ekologigruppen, 2017) är förhållandevis väl spridda och jämt fördelade över kommunen. En viss koncentration 15

16 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Raps är en vanlig gröda i det skånska odlingslandskapet som är beroende pollinering för en bra skörd (Kävlinge kommun 2005) finns i de västra områdena närmast kusten samt längs med Saxån och Kävlingeån. Den största arealen av viktiga livsmiljöer för pollinatörer utgörs av ängs- och betesmark som stråk längs med Kävlingeån och Saxån, och utmed kusten. Dessa områden kan fungera som källhabitat för pollinerande insekter, det vill säga områden i vilka det finns ett stort antal individer av nämnda artgrupp. Däremellan, i det åkerdominerade landskapet, är småbiotoper såsom alléer, åkerholmar, småvatten, gårdsmiljöer och skogsbryn viktiga miljöer, både för att tillgodose livsmiljöer för pollinatörer och för att upprätthålla en god grön infrastruktur. Även dessa tycks jämnt fördelade inom kommunen. Sett till pollinatörers flygavstånd tycks fördelningen av livsmiljöer för att tillgodose behovet av pollinering för åkermarken inom kommunen god. Inom 500 m från lämpliga livsmiljöer för pollinatörer täcks i princip hela kommunens odlingsareal in. Vid avståndet 200 m, vilket motsvarar det flygavstånd som vissa humlearter förflyttar sig för födosök under en dag, syns potentiella bristzoner centralt i det större sammanhängande åkerlandskapet. Det tydligaste bristområdet syns i nordöstra delen av kommunen. I denna del av kommunen ligger lämpliga livsmiljöer generellt längre ifrån jordbruksmarken som behöver pollineras. Det ska tilläggas att förhållandet mellan arealen livsmiljöer för pollinatörer och arealen åkermark som behöver pollineras inte har beräknats i kartläggningen av pollinering. Arealen livmiljöer i förhållande till arealen åkermark kan utgöra en viktig indikator för att bedöma pollinationspotentialen i landskapet. Skadedjursreglering Andra nyttoinsekter och skadedjursreglerare finns, förutom i samma miljöer som pollinatörer, i områden med hög biologisk mångfald. För att kunna fånga upp miljöer som sannolikt innehåller en stor andel skadedjursreglerare har alla områden med förutsättningar att hysa en hög biologisk mångfald, d.v.s. våtmarker, Natura 2000-områden, naturområden med höga naturvärden (naturvärdeklass 1-2) och så vidare, ingått i kartläggningen. Enligt analysen finns sådana områden framförallt i trakterna vid kusten samt längs med Kävlinge ån och Saxån. I denna analys har ett generellt avstånd på 1 km används för att visa på ett avstånd som representerarar skadedjursreglerande organismers dagliga förflyttning mellan boplatsområden och födosöksområden, även om skadedjursreglering är ett vidare begrepp som innefattar djur som rör sig längre än så. Analysen visar att en majoritet av jordbruksmark täcks in av denna buffertzon, dock finns en antydan till bristområde centralt väster och söder om Kävlinge, och i östra delen av kommunen. Utmaningar Kävlinge kommun består av ca ha åkermark och 600 ha betesmark, och landskapets potential för matproduktion bedöms som god. Även om vi räknar med ett större framtida behov av lokala odlingsytor för att försörja kommuninvånarna är arealen åkermark mer än tillräcklig för att kunna försörja boende i kommunen. Forskning (Annell, 2003) visar att för en blandad diet som liknar dagens mathållning, behövs ca 0,23 hektar åker och 0,08 hektar betesmark per person. För en kommun som Kävlinge, med ca invånare, skulle det då 16

17 krävas ca 7000 ha åkermark respektive 2400 ha betesmark. Arealen betesmark är alltså i ett framtida scenario, där vi tvingas producera vår mat på en mer lokal skala, inte tillräcklig i Kävlinge kommun. Det är dock problematiskt att begränsa en sådan beräkning till enbart kommunen, eftersom även angränsande kommuner och regioner både tar del av Kävlinges matproduktion och försörjer kommunen med mat. Det som är en brist på kommunal skala behöver inte vara det på den regionala. Vi ställs inför samma problematik då vi diskuterar Kävlinges påtagliga överskott av jordbruksmark. Lyfter vi istället blicken till ett nationellt perspektiv är bristen på odlingsmark ur ett resiliensperspektiv mer påtaglig, och här har därför den skånska odlingsmarken en viktigare roll ur en försörjningsaspekt. En utmaning i sammanhanget är det exploateringstryck som finns på odlingsmark och hur denna ska värderas i frågor där olika markanvändning vägs emot varandra. För pollinatörer och skadedjursreglerare är jordbrukslandskapet en av de största barriärerna. Dagens jordbrukslandskap med stora åkrar och monokulturer har svårt att erbjuda tillräckligt med födoresurser för pollinatörer och skadedjursreglerare. Både arealen småbiotoper och arealen naturbetesmark har minskat i och med en allt mer storskalig produktion. En annan faktor, som hänger samman med ovanstående resonemang, är att avstånden mellan pollinatörers livsmiljöer har ökat i och med de senaste 100 årens omdaningar av jordbrukslandskapet. Detta försvårar spridningen av pollinatörer. Barriärer i landskapet som påverkar pollinatörer och skadedjursreglerande insekter negativt är bebyggelse, motorvägar och stora monokulturer. En annan kritisk faktor för pollinatörer är användningen av kemiska bekämpningsmedel i livsmedelproduktionen. Trots att besprutningen är riktad mot skadeinsekter påverkas också pollinatörer och skadedjursreglerande insekter negativt. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Humla i Alnaprs trädgård 17

18 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 18

19 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 19

20 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Vattentjänster De vattenanknutna ekosystemtjänsterna vattenrening och flödesreglering är tydligt sammanlänkande i en vattencykel. En fungerande vattenrening är avgörande för tillgången till bra dricksvatten. För att vattnet ska hinna renas måste det finnas en fungerande flödesreglering och ofta är det samma ytor som bidrar med de båda tjänsterna. En fungerande flödesreglering, som innebär att vattnets hastighet och mängd i vattendragen minskar, medför samtidigt minskad risk för erosion och skred. Vattenrening och flödesutjämning Naturen bidrar med tjänsten vattenrening genom vegetation och andra organismers upptag av näringsämnen och nedbrytning av föroreningar. På så sätt hindras övergödning och förorening av våra vattenmiljöer. Naturområden förser oss även med den viktiga tjänsten reglering av vattenflöden. Tjänsten medför att risken för översvämning kan minskas, att erosionsskador kan undvikas och att vattenrening kan stärkas. Vattenrening och flödesreglering sker på de flesta naturmarker, men vissa marker, bland annat våtmarker och naturområden på genomsläppligt material, har större betydelse för tjänsten. Dessa områden är av stor betydelse för stadens dagvattenhantering. Meandrande vattendrag bidrar även med flödesregleringen eftersom de kan hålla en stor mängd vatten och dämpar redan uppkomna flöden, vilket minskar risken för översvämningar. Rening av utsläpp kan även ske i våra sjöar och vattendrag. Det är dock av stor vikt att utsläpp renas innan de når våra vatten eftersom deras buffertförmåga redan är ianspråktagen av den naturliga bakgrundsbelastningen samt tidigare och pågående utsläpp. Alla grönområden bidrar till viss del till flödesreglering med hjälp av interception, det vill säga när växterna fångar upp nederbörd som sedan avdunstar och aldrig når marken. Utbredningen av sandiga jordarter i Kävlinge kommun Vattentjänster i Kävlinge Kävlinge kommun består av ett förhållandevis flackt slättlandskap i vilket sjöar och våtmarker historiskt dikats ut för att frilägga odlingsmark. I Kävlinge finns två större meandrande vattendrag, Kävlingeån och Saxån. Dessa utgör viktiga resurser för att svälja plötsliga vattenmängder efter t.ex. skyfall eller vid snösmältning. En annan viktig resurs för att kunna hantera stora skyfall är låglänta naturområden intill våtmarker, vattendrag och sjöar som tillåts översvämmas vid höga flöden, så kallade svämplan. Denna typ av områden finns längs Kävlingeån, Saxån och intill många av kommunens våtmarker, mindre sjöar, vattendrag och i vissa kustområden. Även områden som i tillhörande karta benämns som översvämningsområden vid skyfall har en liknande funktion. Dessa består av låglänta områden, som till skillnad från svämplan inte ligger i direkt anslutning till vattendrag, sjöar eller våtmarker. Översvämningsområden vid skyfall finns relativt jämt fördelade över kommunen. 20

21 Både svämplan, våtmarker och översvämningsområden vid skyfall påverkar reningen av vatten, detta eftersom större mängder vatten tenderar att ansamlas här. Vilken jordart som finns på platsen har också stor betydelse för vattenrening och flödesreglering. Jordarter med god infiltrationsförmåga, som sand-, silt- och grusrika jordarter, har en generellt en högre vattenrenande och flödesreglerande förmåga. Förekomsten av jordarter med god infiltrationsförmåga är stor i Kävlinge kommun. Framförallt stora delar av de nordliga och västra delarna av kommunen täcks av sandrika jordarter. Utmaningar Arealen sjöar och våtmarker i Kävlinge kommun är förhållandevis liten, och de som finns utgör en viktig resurs både för rening och flödesreglering av vatten. Flera meandrande vattendrag har rätats ut för att lämna plats till jordbruksmarken. Flera vattenrenade och flödesreglerande ekosystemtjänster har därmed försvagats. I och med framtida klimatförändringar förväntas förutsättningarna för hantering av vatten påverkas. Ökad nederbörd och skyfall ökar risken för översvämningar samtidigt som den ger ökad humushalt i såväl grund- som ytvatten, vilket ökar vattenverkens behov av rening. Även om skyfall riskerar översvämning på ytan finns även risk att grundvattenbildningen minskar då mer vatten rinner av på ytan och inte hinner infiltreras lika mycket. I takt med att tätorterna växer kommer det därför bli en utmaning att undvika områden som riskerar att drabbas av översvämning, och det finns därför ett behov av utökad dagvattenrening och översvämningsskydd i kommunens tätorter. I östra delar av Löddeköpinge finns till exempel större samhängande översvämningsområden i samband med skyfall, och den östra bebyggda delen av Kävlinge utgör ett svämplan under höga vattenflöden i Kävlingeån. En annan utmaning är att hinna rena dagvattnet innan det når havet. I ett jordbrukslandskap är framförallt den höga halten kemikalier problematisk. Översvämningsområden i anslutning till åkermark är här särskilt viktiga att hantera då vattnets långvariga kontakt med åkermarken medför ökad kemikaliekoncentration. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Biologisk mångfald bidrar till rent vatten Ett ekosystem med en stor variation av arter bidrar till att rena vatten eftersom olika arter har olika förutsättningar för att ta upp näringsämnen och bryta ner föroreningar. Biologisk mångfald ökar därför naturens renande kapacitet. En stor del av reningen sker av de arter som inte är synliga för ögat, av de mikroorganismer som finns i mark, sjöar och vattendrag. Mikroorganismerna är länkade till övrig biologisk mångfald. Argument för vattentjänster Åtgärder för förbättrad vattenhantering med hänseende till ekosystemtjänster kan medföra stora ekonomisk vinster. En studie uppskattar den ekonomiska nyttan av att anlägga tvåstegsdiken till mellan 6,5-12,1 miljoner kronor för en 50-årsperiod. Här räknas nyttan genom erosionsskydd, översvämningsskydd och minskat näringsläckage in i beräkningarna, även om fler värden tillkommer för bland annat biologisk mångfald och rekreation. Samtidigt uppskattas anläggningskostnaderna till mellan 6,3 och 10,6 miljoner kronor, vilket innebär att investeringen betalar sig inom cirka 50 år. Kostnader för restaureringen är dessutom lägre än för nyanläggning och därför ökar lönsamheten över tid. Läs mer i Argument för ekosystemtjänster, Naturvårdsverket Kävlingeån 21

22 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Våtmark vid Stora Harries mosse 22

23 Luft och klimat Det är ofta samma ytor som bidrar till ekosystemtjänsterna luftrening och klimatreglering. Större grönområden ger luftomväxling som både bidrar till ett svalare klimat och till att förorenad luft transporteras bort från bebyggelsen. Träden ger skugga samtidigt som luftföroreningar fastnar på deras blad och därmed försvinner från luften vi andas. Grönområdena, särskilt de som innehåller stor del mjuk mark eller är kuperade, bidrar samtidigt till att dämpa buller. Enskilda träd och buskar kan susa eller prassla på ett sätt som gör att buller inte upplevs lika påtagligt. Rening av luft Vegetation, särskilt träd, bidrar till rening av luft och har därför stor betydelse för både stadens och landsbygdens luftkvalité. Damm och andra partiklar fastnar på trädens blad, grenar och stammar. Dessa partiklar spolas sedan bort av regn. Vegetation har också förmågan att absorbera till exempel ozon, koldioxid och kväveoxider. Både barr- och lövträd renar luften men är olika bra vid olika tidpunkter på året. En blandning av barrträd och lövträd ger den bästa effekten över tid (se faktaruta). Trädens uppbyggnad gör dessutom att luften stiger uppåt och tar med sig skadliga ämnen. Vidare bidrar luftomväxling mellan tätorter och med glesbebyggda områden till att förorenad luft i tätorter byts ut mot ren luft. Reglering av lokalklimat Vegetation bidrar sommartid till att sänka temperaturen i tätorter och vintertid till att dämpa kalla vindar. Temperaturskillnaden mellan tätorter och landsbygd, särskilt nattetid, skapar en parkbris som gör att svalare luft från landsbygd och naturområden blåser in i staden under varma perioder. Även enskilda träd i staden har lokalt denna effekt genom att ge skugga och skydda mot UV-strålning, genom att transpirera vatten som ökar luftfuktigheten och genom att deras struktur skapa luftströmmar. Park- och naturområden utgör också värdefulla tillflyktsorter under varma dagar. Vattenytor och våtmarker sänker temperaturen genom evapotranspiration. Sjöbris är ytterligare en klimatreglerande faktor, som har en temperatursänkande funktion. Då Kävlinge kommun ligger nära Öresund är sjöbrisen en viktig faktor för den lokala regleringen av klimat. Generellt sträcker sig sjöbrisen längre in över land under dagen, och varierar från ett par km upp till ett tiotal km om bra förhållanden råder (SMHI, 2017). Sjöbris uppstår under soliga dagar till följd av stora temperaturskillnader i luften över land och vatten, vilket i sin tur beror av att land värms upp snabbare än vatten. Detta resulterar i att den varma luften över land stiger och dras ut mot vattnet medan kall luft från vattnet rör sig in mot land längs med horisontalplanet, vilket vi uppfattar som en bris (SMHI, 2017). Sjöbrisens utbredning är dock svår att uppskatta och beror på flera faktorer, så som vind, temperatur och bebyggelse, och är heller inte statisk över tid. Enligt SMHI (2017) kan den med stor säkerhet nå ett par km inåt land, men under dagar med riktigt bra förhållanden nå så långt som flera tiotals km. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Biologisk mångfald, luft- och klimat Det är i nuläget svårt att förutse hur olika arter reagerar på klimatförändringar och eventuella trädsjukdomar. En variation av olika barr- och lövträdsarter medför att det fortfarande finns vegetation som kan rena luften om vissa arter slås ut. I viss mån kan även klimatreglering kopplas till biologisk mångfald eftersom större sammanhängande skogar ger mer klimatreglerande effekt, samtidigt som de har bättre förutsättningar att hysa biologisk mångfald än fragmenterade områden. Ädellövskogar, skogsmyrar och fuktskogar, som ofta rymmer hög biologisk mångfald, har även hög klimatreglerande effekt. Evapotranspiration Evapotranspiration är summan av avdunstning från mark och ytvatten (evaporation) tillsammans med den avdunstning som sker från växter (transpiration). Barrträd eller lövträd för luftrening? Studier har visat att det är cirka 70 procent mindre föroreningar längs en gata med träd än en utan träd (Bernatzky, 1983). Barrträd är effektiva eftersom de är gröna året om och har en större sammanlagd bladyta än lövträd. De spelar en viktig roll vintertid när partikelhalterna från dubbdäck med mera kan bli höga. Barrträd är dock mer känsliga för luftföroreningar. Lövträd är mest effektiva sommartid eftersom de då har en stor lövyta som kan fånga upp partiklar, de är också effektivare på att absorbera förorenande gaser än barrträd (Stolt, 1982). Sommartid kan exempelvis lövträd samla upp procent av stoftet i stadsluften (Johnander, 2010). En blandning av löv- och barrträd är att föredra. Illustration av parkbris 23

24 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Värmeö En värmeö är en yta som är påtagligt varmare än omkringliggande områden. Hårdgjorda ytor absorberar mer värme än grönstrukturer. I områden med stor andel hårdgjord yta och liten andel grönstruktur är därför risken för att lokala vämeöar bildas större. I tätorter är också tillskottet av värme från bilar, människor och hus en ytterligare faktor som bidrar till en högre lokal temperatur. Argument för luft och klimat I städer bidrar natur, parkmiljöer och gatuträd med flera ekosystemtjänster och utgör på så sätt grunden för staden som en god livsmiljö för människor. När forskare räknade på vilken nytta trädbevuxna natur- och parkområden i 25 olika städer gjorde för stadsmiljön, jämfört med kostnaden för att anlägga och sköta dem, visade studien att det i samtliga fall var värt investeringen. Det monetära värdet av grönområdenas bidrag till förbättrad stadsmiljö uppskattades via fem ekosystemtjänster: reglering av luftföroreningar, temperatur och dagvatten, binda in kol och bidra till rekreation. När nyttorna jämfördes med kostnaden för restaurering och skötsel av natur- och parkområdena visade det sig att investeringarna betalat sig, även då man räknat lågt och bara inkluderat sådana funktioner som gick att uppskatta i monetära termer. Nyttan för samhället är i själva verket betydligt högre än så, eftersom flera funktioner av gröna miljöer inte låter sig värderas monetärt (Gómez-Baggethun et. al. 2013, Elmqvist et. al. 2015). Läs mer i Argument för ekosystemtjänster, Naturvårdsverket Reglering av luft och klimat i Kävlinge kommun Luftrening och klimatreglering är framförallt relevanta i närheten till samlad bebyggelse, och i bebyggelse med stor andel hårdgjord yta där risken för värmeöar under varma sommardagar är större, samt i områden med potentiellt hög luftförorening, t.ex. områdena närmast E6:an. Hofterup/Ålstorp, samt de västra delarna av Löddeköpinge är mer eller mindre omgivna av skogspartier. Också i Furulund är tillgången på skog med stor klimatreglerande kapacitet relativt hög. Både klimatreglering och luftrening bedöms här som god. Mellan Ålstorp, delar av Hofterup och E6:an finns en större sammanhängande sumpskog med tydligt klimatreglerande och luftrenande effekter. Detta kan hindra luftföroreningar från vägen att sprida sig till närliggande tätorter. I Löddeköpinge, väster om E6:an, syns ett bebyggt områden med stor andel träd. I detta bostadsområde bedöms därför försörjningen av luftrening och klimatreglering vara god. Parkbrisens omfång följer i princip skogens utbredning, och ju större en skog är desto mer parkbris. I Löddeköpinge väster om E6:an, Hofterup/Ålstorp och Furulund är tillgången på parkbris god. De områden som befinner sig inom 5 km från kusten bedöms mer frekvent nås av sjöbris. Det ska tilläggas att detta kan variera och att gränsen för sjöbris i själva verket är mer diffus. Även områden utanför sjöbriszonen, enligt vår visualisering, påverkas under goda förhållanden av sjöbris. Vad gäller sjöbris är kommunen relativt väl försörjd i och med dess närhet till havet och Öresund. Både Hofterup/Ålstorp och Löddeköpinge ligger inom den 5-kilometerszon, inom vilken sjöbrisen bedöms nå mer frekvent. Det ska tilläggas att områden som befinner sig utanför denna zon, t.ex. Dösjebro och Kävlinge också påverkas av sjöbris, eftersom fenomenet kan sträcka sig tiotal kilometer in från kusten under optimala förhållanden, men att dessa områden inte nås lika ofta av ekosystemtjänsten. Utmaningar I Kävlinge är både arealen skog och arealen sjöar förhållandevis liten, vilket medför att kapaciteten för klimatreglering och luftrening är begränsad på kommunal nivå och ojämnt fördelade inom kommunen. I Kävlinge, östra Löddeköpinge och Dösjebro är skogs- och trädförekomsten lägre jämfört med andra tätorter inom kommunen, vilket också bidrar till att bristen på klimatreglerande och luftrenande ekosystemtjänsterna här bedöms vara högre. På samma grunder bedöms odlingslandskapet inom kommun sakna viktiga klimatreglerande och luftrenande strukturer såsom skog och större vattenytor. I områden som saknar skogspartier är kapaciteten för parkbris låg. Dessa områden löper risk att inte ta del av parkbrisens svalkande effekt under varma sommardagar. Förmågan att transportera bort föroreningar under nattetid minskar med svagare parkbris. I Kävlinge och Löddeköpinge är också andelen bebyggelse med stor andel hårdgjord yta större än i övriga tätorter. Här finns mindre beskuggning och risk för att lokala värmeöar bildas. Luftrening är speciellt viktig i anslutning till större vägar. Kävlinge kommun genomkorsas av E6:an. Delar av vägens sträckning genom kommunen är omgiven av skog, framförallt i norr omkring Hofterup/Ålstorp. I södra delen av kommunen och mot Löddeköpinge centrum saknas dock luftrenande strukturer. 24

25 De främsta utmaningarna för kommunen är att se till att nya bristområden ej uppstår, exempelvis vid expandering och/eller förtätning i de grönområden som idag bidrar till klimatreglering. Det finns även möjligheter att skapa nya ekosystemtjänster i dagens bristområden, genom att tillföra grönska i form av nya parker och trädplanteringar samt att tillföra gröna väggar och tak. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun UV-skydd och D-vitamin Träd är ett effektivt sätt att skydda sig från UV-strålning. Samtidigt släpper träd igenom en viss del solljus som behövs för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Tydliga exempel på hur träden ger positiva effekter för både UV-skydd och D-vitamin produktion finns från forskning på förskolegårdar (Boldemann et al (2005). Det finns exempel på skolgårdar som skyddas från UV-strålning med solskärmar, dessa skärmar medför dock att barnen inte får tillräcklig D-vitaminproduktion. D-vitaminbrist är mycket vanligt på nordliga breddgrader. Lövskog i Furulund Dösjebro Ålstorp Hofterup Kävlinge Furulund Löddeköpinge Ekologigruppen 2017 Luftrening & klimatreglering Parkbris Bebyggelse med större andel hårdgjord yta Bebyggelse med stor andel träd Park med stor andel träd Skog Sumpskog Områden 5 km från kusten (sjöbris) Km 25

26 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Biologisk mångfald och kulturella tjänster Biologisk mångfald stärker de upplevelser som naturen ger. Det kan handla om blomsterängar med många olika arter, stora ekar som minner om det forna landskapet eller trolska gamla skogsmiljöer. Forskning om sambandet mellan biologisk mångfald och kulturella ekosystemtjänster är fortfarande i sin linda men allt mer forskning pekar på den biologiska mångfaldens betydelse för människans rekreation. Forskning från SLU har exempelvis visat på att ett rikt fågelliv stärker trivseln i våra städer. Särskilt fågelsång från flera olika arter samtidigt medförde att testpersonerna blev mer positivt inställda till olika platser. Cykeltur (Kävlinge kommun 2006) Kulturella ekosystemtjänster Naturens värde i vardagslivet går inte att förneka men det är ofta svårt att mäta. Mer abstrakta och kvalitativa värden som upplevelser, lugn, hälsa, inspiration och skönhet kallas ofta för kulturella ekosystemtjänster. Vårt välmående påverkas av omgivande natur och många av våra mest älskade rekreativa aktiviteter är beroende av högklassiga och tillgängliga naturområden. Tätortsnära naturområden är ofta platser för sociala aktiviteter där möten uppstår och där en stark lokal identitet skapas. Även om värdesättningen av kulturella ekosystemtjänster kan vara subjektivt och knepigt, är det ändå väldigt viktigt att identifiera områden som vårt sociala liv bygger på. I denna utredning har fokus för kulturella ekosystemtjänster legat på kartläggning av turism och friluftsliv samt tätorternas närnatur/rekreationsmöjligheter. Turism och friluftsliv Grönområden utgör arenor för när- och upplevelseturism. Upplevelseturism kan till exempel ske i områden med höga naturvärden, områden med höga kulturvärden eller områden lämpade för äventyrsturism. Närturismen kan innebära att åka till olika utflyktsområden, vandra på vandringsleder m.m. Rekreation och välbefinnande Ekosystemen bidrar både till vår mentala och fysiska hälsa. Vistelse i naturen innehåller oftast viss grad av fysisk aktivitet och även sociala interaktioner. Dessa kan antingen vara i form av direkta motionsaktiviteter eller mer lugna aktiviteter så som att långsamt röra sig genom skogen på jakt efter svamp och bär. Naturmiljöer har positiv inverkan 26

27 på vår mentala hälsa där forskning till exempel visar att stress minskar genom vistelse i olika slags naturmiljöer. Grönområden med vattenkontakt har särskilt höga värden för rekreation på grund av vattnets rogivande egenskaper (Ulrich 1983). Platser med höga naturvärden som också är tillgängliga har ofta hög kapacitet för kulturella ekosystemtjänster, då människor ofta uppskattar de varierade landskap som också främjar artrikedom. Kulturella ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Större delen av Kävlinge kommun består av kulturmiljölandskap som är karaktäristiska för Skåne, från betesmarker, strandängar och tallskogar vid kusten till vackra åkermarker och ådalar på slätten. Kopplat till dessa miljöer finns det fornlämningar, pilalléer och gamla lantgårdar som förstärker känslan av historia och lokalidentitet. Människans påverkan är tydlig i alla delar av kommunen. Kommunen är präglad av cykelleder och stigar för de aktiva och har mycket att erbjuda till den som är intresserad av fågelskådning, fiske, cyklande, eller vandring. Trots detta har Kävlinge, som många andra Skånska kommuner på slättbygden, ändå en stor brist på tillgänglig naturmark. Turism och friluftsliv Kävlinge kommun består av varierande landskap med öppna åkermarker som står i kontrast till intima och tätvuxna åkanter och större obrutna skogsområden. Det variationsrika landskapet skapar en upplevelserik och attraktiv miljö för cykel- och vandringsbaserat friluftsliv. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Argument för tillgång till natur Studier visar att vistelse i gröna utemiljöer ökar fysisk aktivitet, minskar förekomst av depression och sänker högt blodtryck. 30 minuters vistelse i gröna utemiljöer en gång per vecka reducerar förekomsten av depression och högt blodtryck med sju respektive nio procent. Kostnaderna för enbart depressionsrelaterade sjukdomar i Australien uppgår till 12,6 miljarder AUD per år (motsvarande 81 miljarder SEK), vilket visar att det finns enorma besparingar att göra om människor skulle vistas mer i naturmiljöer (Shanahan et. al. 2016). En studie visar att patienter som opererats och sedan fick ett sjukhusrum med utsikt mot ett grönområde med stora träd tillfrisknade snabbare, mådde bättre, hade färre komplikationer och använde mindre smärtstillande läkemedel än patienter i rum med utsikt mot bebyggelse (Ulrich 1983). Läs mer i Argument för ekosystemtjänster, Naturvårdsverket Ekologigruppen 2017 Turism & Friluftsliv Skåneleden Ekologiska stråk för rekreation och naturvärden (Grönstruktur i Skåne) Strategisk läge för nytt grönstråk (Grönstruktur i Skåne) Nationellt värdefull vatten för natur, fiske eller kultur (Naturvårdsverket) Friluftsliv (Samverkan Skåne Sydväst) Tätortsnära natur (Länsstyrelsen) Kulturmiljövård (Riksintresse) Km 27

28 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Stenbocksvallar (Kävlinge kommun 2006) Skåneleden SL5 (Öresundsleden), en av södra Sveriges mest berömda vandringsleder, startar direkt söder om Löddeköpinge och slingrar sig fram mot väster och sen norrut genom den vackra kustmiljön med betande får, strandängar och talldungar. Denna kuststräcka utgör ekologiska stråk för rekreation och naturvärden och löper genom riksintresset för kultur. Järavallens strövområde, ett stort obrutet skogslandskap i nordvästra delen av kommunen, är ett populärt utflyktsmål för hela regionen. De västra strandängsdominerade delarna har ett rikt fågelliv och är ett populärt område för fågelskådning. Centrala Järavallen består främst av tallskog med ett välutvecklat stigsystem för vandring och utflykter. I norra Järavallen hittar man attraktiva badsjöar som är en bristvara i Skåne. En brist i området är E6:an som är en tydlig bullerkälla och inskränker på vissa rekreationsvärden. Södra delen av kommunen präglas av Kävlingeåns meandrande flöde. Här finns stora rekreations- och friluftslivsmöjligheter såväl som riksintressen för kulturmiljövård knutna till ålandskapet. Längs ån finns lummiga strandskogar, betesmarker, lantgårdar och vassbälten som gör den till en oskiljaktig del av kulturmiljön. Årummet skapar spännande parkmiljöer i Kävlinge tätort, som bitvis upplevs som tropiska, men underutnyttjas som ett rekreationsstråk i andra etapper. Kävlingeån är också ett utmärkt fiskeå, en av södra Sveriges bästa för gäddor, och kan användas som kanotled. I norra delen av kommunen är man omgiven av ett varsamt böljande åkerlandskap. Här är Saxåns slingrande det enda som bryter mönstret. Vid kanten av ån ligger Dösjebro tätort som står ut som en liten oas från omgivningen. Inklämt mellan järnvägen och tätorten finns ett naturområde som använder Saxåns ådal effektivt och skapar en spän- Ekologigruppen 2017 Viktiga leder Skåneleden Cykelled (Samverkan Skåne Sydväst) Friluftsliv (Samverkan Skåne Sydväst) Km 28

29 nande miljö både för rekreation och biologiskt mångfald. Åns fluktuerande vattenstånd lockar sällsynta arter av trollsländor och fisk som är intressanta för entusiaster men skapar också en trevligt varierande miljö av ängar, skogar och våtmarker för promenader. Området fungerar som en liten bit av vilt i mitten av ett landskap som är starkt påverkat av mänskliga aktiviteter. Utmaningar och möjligheter Mindre än 10 procent av marken inom kommunens gränser anses vara tillgänglig för allmänheten. På en nationell nivå är det en väldigt låg siffra som visar hur dominerande jordbruket är i området (Ekologgruppen - Natur- & grönstrukturinventering, 2009 s 24). Det finns en brist på mindre naturområden som är speciellt tydlig i centrala och nordöstra delarna av kommunen. Men även om den totala arean av tillgänglig naturmark är låg, måste det påpekas att det flesta naturområderna i kommunen är bra sammankopplade med cykelleder och att det finns några obrutna strukturer som är av väldigt hög kvalitet. Det finns stor potential, vilket pekats ut av region Skånes grönstrukturstrategi (se karta s. 25), för att skapa nya stråk som skulle stödja rekreativa aktiviteter och rörlighet mellan tätorterna, genom att bygga ihop existerande grönstrukturer. Dock är det också viktigt att åtgärder som görs för rekreation inte ska försämra befintliga naturvärden utan att de görs på sådant sätt att såväl natur- och rekreationsvärdena ökar. I Kävlinge kommun borde fokus ligga på vardagliga naturområden. Frågan är inte om det finns tillräckligt med tillgänglig natur generellt, utan om det finns högklassig natur nära till hands där folk rör sig i vardagen. I samtliga av kommunens tätorter finns rekreativt tillgänglig natur. De rekreativa kvalitéerna i dessa är delvis bristande och det finns därför potential att genom kvalitativa insatser öka de rekreativa värdena i kommunens tätorter. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Argument för barns tillgång till natur Studier visar på att barn vid naturrika förskolor har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar än barn på naturfattiga förskolor. Studierna visar även tydliga samband mellan förskolegårdarnas utformning och goda nivåer av fysisk aktivitet, BMI och nattsömn. (Grahn et. al. 1997, Mårtensson et. al. 2009, Dal et. al. 2011, Söderström et. al. 2012, Kuo et. al. 2004). Läs mer i Argument för ekosystemtjänster, Naturvårdsverket Skåneleden (Kävlinge kommun 2014) 29

30 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Grönområden som ligger i kontakt med vatten har en speciellt stor betydelse för rekreation på grund av vattnets rogivande egenskaper (Ulrich 1983). Stora delar av de attraktiva årummen kantas av privatägd åkermark och är därmed otillgänglig för allmänheten. Ställen där man kan gå längs vattnet eller åtminstone komma ner till vattnet, som kanotklubben i Löddeköpinge, bör utvecklas och bevaras. Kävlingeån är en stor rekreationsresurs och identitetsskapare för kommunen men i nuläget utnyttjas den inte till sin fulla potential. Medan tillgängligheten till årummet är välutvecklat i Kävlinge centrum, går det inte att följa Kävlingeåns flöde neråt mot Löddeköpinge, och förutom några övergångar, tappas vattenkontakten nästan helt. Ån passerar många kulturmiljöer med betande djur kopplade till gamla gårdar och har stor potential för fortsatta vandrings- eller cykelled. De åtgärder som utförs för att tillgängliggöra rekreativa resurser ska samtidigt inte inkräkta eller försämra naturvärden och förutsättningar för biologisk mångfald. Den storskaliga jordbruksdriften är en stor utmaning för kommunens friluftsliv och rekreation. Ju större och monotonare åkermarkerna blir, desto svårare är det att skapa upplevelsevärden och tillgänglighet. Icke desto mindre bör jordbrukslandskapet inte underskattas som en viktig del av kulturmiljön och turismen. Lokalproducerad mat, till exempel, är intressant för många turister, och i nuläget är Skånska matkulturen berömd på en global nivå. Badsjöarna i Järavallen (Kävlinge kommun 2015) 30

31 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 31

32 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Områdesbeskrivningar Denna del av rapporten rymmer en inzoomad analys av ekosystemtjänster i Hofterup/Ålstorp, Kävlinge, Furulund och Löddeköpinge. För varje tätort är områdesbeskrivningarna uppdelade i geografiska enheter eller strukturer med olika funktion vad gäller ekosystemtjänstförsörjning. I följande stycken beskrivs den generella bilden av ekosystemtjänstförsörjningen för varje identifierat område var för sig. Urvalet av de områden som beskrivs har skett med fokus på var områden för ekosystemtjänster finns och vilka områden som bedömts som viktigast att beskriva ur planeringssynpunkt. Ett område kan utgöra flera olika naturtyper och innehålla flera ekosystemtjänster. Med utgångspunkt i uppdragets omfattning har det inte funnits möjlighet att beskriva alla områden. I kartläggningen analyseras därför endast områden cirka 250 m från tätortsgränsen. Grönområden utanför detta avstånd kan vara såväl viktiga för tätortens ekosystemtjänstförsörjning men har inte karterats. Bebyggelse med stor andel grönska beskrivs inte i tillhörande text men information om ekosystemtjänster för villabebyggelse finns att utläsa i tillhörande GIS-skikt. 32

33 Hofterup/Ålstorp Hofterup/Ålstorp är tillgången på grönstruktur i förhållande till andra tätorter i kommunen mycket god. Området omges av skog i både de västliga och östliga delarna, och inom tätorten finns flera mindre skogspartier. Bebyggelsen är generellt sett gles och består till största del av villabebyggelse med stor andel grönska. Söder och sydväst om tätorten öppnar sig jordbrukslandskapet, och här finns både åkrar och betesmarker. Även väster om tätorten finns ett stort antal betesmarker insprängda i det större sammanhängande skogsområde som är en del av Järavallens strövområde. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Bebyggelse med stor andel grönska Bebyggelse med stor andel hårdgjord yta Bebyggelse med viss andel grönska Högt värde för enstaka eller visst värde för flera tjänster Värde för flera tjänster Högt värde för biologisk mångfald eller flera tjänster Högt värde för biologisk mångfald och flera tjänster 33

34 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 1. Östra delen av Järavallens strövområde Området ligger just väster om Hofterup/Ålstorp och angränsar till strövområdet Järavallen. Området närmast tätorten består till största del av betesmark och skog. Betesmarken betas i första hand av hästar. Skogen i området varierar, här finns partier av granskog, lövskog och sumpskog. Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Detta på grund av en koncentration av skyddad natur och att området har naturvärdesklass 2, med högt naturvärde (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). Området kring Järavallen har också fallit ut som viktigt för den gröna infrastrukturen för både sandbin och nyttoinsekter (Ekologigruppen, 2017) Hög kapacitet för reglering av lokalklimat och luftrening. Detta på grund av den stora andelen skog. Behov av framförallt luftrening bedöms samtidigt som stort i området på grund av närheten till E6:an. Hög kapacitet av flödesreglering och vattenrening eftersom området till stora delar utgörs av ett förhållandevis omfattande svämplan och innehåller många sänkor. I området finns stor förekomst av sandiga jordarter med god infiltrationsförmåga. En stor del av området består av sumpskog vilket medför ytterligare flödesreglerande och vattenrenande tjänster eftersom sumpskogen renar vattnet på dess väg mot havet. En stor del av dagvattnet från Hofterup/Ålstorp hamnar här. Hög kapacitet för matproduktion på grund av de många betesmarkerna i området. Goda förutsättningar för pollinering, främst på grund av den höga andelen betesmark och deras betydelse för pollinerande insekter. I dagsläget bestas området till största del av hästar vilket delvis försämrar förutsättningarna för pollinatörer jämfört med andra betsdjur. Samtisigt finns potentialen kvar i området. Området utgör även ett viktigt spridningsstråk och är en del av kävlinge kommuns kärnområden för grön infrastruktur (Ekologigruppen 2017). Behovet av pollinering bedöms som stort på grund av stora arealer närliggande jordbruksmark. Högt värde för rekreation på grund av välutvecklad stigstruktur och varierande naturkaraktärer. Området är viktig som ingångspunkt till Järavallens strövområde, ett viktigt utflyktsmål i kommunen. Här finns en stark känsla av rofylldhet, vilket på många platser är en bristvara i kommunen. Dock är buller en märkbar störning i delarna närmast E6:an. 34

35 2. Skog väster om bebyggelsen med stråk genom Ålstorp Detta område består av två geografiska enheter med liknande funktion vad gäller ekosystemytjänster. Skogen utgörs delvis av ett område just öster om Ålstorp och domineras av lövskog med mindre partier av barrskog. Norra delen består av blandskog. En mindre del av skogen löper obruten tvärs igenom tätorten och binder samman skogarna öster om Ålstorp med de i väster. Det södra området befinner sig väster om Hofterup och består till största del av barrskog. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Området har naturvärdesklass 2 med höga naturvärden (Natur- och grönstrukturinventering, 2009). I delar av området förekommer bl.a. äldre ädellövträd i form av ekar. Området har också en funktion som spridningslänk mellan skogarna öster och väster om Ålstorp (ekologigruppen, 2017). Hög kapacitet för klimatreglering. Eftersom området består av skog, som bidrar till parkbris och beskuggning. Behovet av detta bedöms som stort i en tätort som befinner sig i ett annars öppet jordbrukslandskap med få klimatreglerande strukturer. Hög kapacitet för luftrening eftersom området består av skog, och eftersom den norra delen av området utgörs av blandskog. På grund av närheten till väg E6 bedöms behovet av luftrening som stort. Kapacitet för flödesreglering och vattenrening på grund av stor förekomst av sand och god infiltration. I flertalet mindre områden är kapaciteten hög då dessa består av tydliga sänkor. Visst värde för rekreation. Området har potential men nätverket av stigar är begränsat. Området har en viss känsla av vild natur, framförallt i de mer östliga delarna. Skogarna har ett stort värde för närboende och används såväl för motion som barnlek. 35

36 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 3 Henkeltorps hage med omnejd Området är beläget mellan Hofterup och Ålstorp och består av betesmark och skogspartier. Betesmarken betas till största del av hästar. Skogen består av både lövskog och barrskog. Området är en har en sammankopplande funktion och här finns flera stigar genom skogspartier som binder samman de två tätorterna. Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Både skogspartier och betesmarker i området har naturvärdesklass 2 med höga naturvärden, likaså våtmarksområden i södra delen av området (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). Betesmarkerna betas av hästar och består av örtrik torrängsvegetation. Området utgör en spridningskorridor för nyttoinsekter och sandinsekter, som binder samman ängs- och betesmarker i nordvästra delen av kommunen med områden längre öster ut (Ekologigruppen, 2017). Kapacitet för klimatreglering eftersom området består av en hel del skog. Behovet av klimatreglering i närliggande tätorter bedöms som stort på grund av tätorternas läge i ett annars öppet jordbrukslandskap. Kapacitet för luftrening på grund av områdets stora andel skog. Då E6:an passerar tätorten i väster bedöms behovet av luftrening som stort i området. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Detta eftersom infiltrationsförmågan i området är god, på grund av den stora förekomsten av sand. Stora delar av området utgör också en lågpunkt i landskapet. Viss kapacitet för matproduktion på grund av betesmarken i området. God förutsättning för pollinering. I området är betesmarken en viktig resurs för många pollinatörer. Området utgör en viktig spridningslänk för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet (Ekologigruppen, 2017). Behovet av pollinering bedöms som stort på grund av stora arealer närliggande jordbruksmark. Kapacitet för rekreation. Bra ledinfrastruktur. Idylliskt småbrutet landskap av betesmarker och skog som är sällsynt i kommunen. Djur förstärker kopplingen till kulturlandskapet och är av särskilt värde för barn. 36

37 4 Jordbruksmarken söder om Hofterup Området består av omväxlande åkermark och betesmark. På betesmarken försiggår i första hand hästbete. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Vissa värden för biologisk mångfald i de betesmarker som finns i området. Dessa skapar förutsättningar och spridningssamband för nyttoinsekter. De östra delen av området utgör gränsen till ett jordbrukslandskap med förhållandevis hög täthet av småbiotoper. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening eftersom stora delar av området består av svämplan, och eftersom infiltrationen i området är god. Behovet av vattenrening bedöms i området som stort på grund av närheten till jordbruksmark. Samtidigt kan det vara problematiskt med svämplan på odlingsmark eftersom det till viss del förhindrar matproduktionen. Hög kapacitet för matproduktion eftersom delar av området utgörs av odlingsmark och betesmark, dock främst för hästverksamhet. Viss kapacitet för pollinering i de betesmarker som finns i området. Kapaciteten är av särskild betydelse för behovet av pollinering i närliggande jordbruksmark. Visst värde för rekreation. Inga viktiga strukturer för rekreation. Kombinationen av betesmark och slätt är idyllisk på vissa ställen. Tätortens kantzon kan bli utsatt för vind och kan vara obehaglig att röra sig i under vintertiden. 37

38 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Hästbete vid Löddeköpinge (Kävlinge kommun 2015) Löddeköpinge Löddeköpinge ligger i det skånska slättlandskapet där odling är den dominerande markanvändningen, och en stor del av de norra och östra delarna av tätorten övergår direkt från bebyggelse till odlingsmark. Just söder om Löddeköpinge passerar Löddeå, och längs med ån sträcker sig ett stråk av betesmarker, många med våtmarkskaraktär. Den sammanhängande bebyggelsen är delvis uppdelad eftersom E6:an passerar igenom samhället. Öster om E6 finns Löddeköpinges centrum och norr om detta ligger handelsområdet Center syd. Förutom handelsområdet, som består av en stor andel hårdgjord yta, karaktäriseras bebyggelsen av villabebyggelse med relativt stor andel grönska. I Löddeköpinge finns flera långsmala stråk av grönytor och parker, både i gränserna till tätorten och mitt i villabebyggelsen. Väster om E6 finns två mindre bebyggda områden med samlad bebyggelse, Lyckehusen och Sandskogen. Bebyggelsen karaktäriseras av villabebyggelse med stor andel träd, framförallt i Sandskogen. Bostadsområdena delas av en tallskog som genomkorsas av leder och stigar och på så sätt binder samman områdena. Väster om Sandskogen finns ett stråk av betesmarker som i väster gränsar till kommunens största våtmark, Barsebäcks mosse. 38

39 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 39

40 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 1. Tallskog mellan Sandskogen och Lyckehus Skogen utgörs till största del av planterad tall, men här finns även ekbestånd i begränsade delar av området. Området ingår i ett större sammanhängande kulturlandskap som sträcker sig ut till kusten, och används flitigt som rekreationsområde av närboende. Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Området har naturvärdeklass 2 med höga naturvärden (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). I skogen finns en hel del död ved och området ingår i ett större sammanhängande naturområde med höga naturvärden (Ekologgruppen, 2009). Hög kapacitet för klimatreglering. Området består av skog som bidrar med parkbris och ökad beskuggning. Behovet av klimatreglering bedöms som stort i det tätortsnära läget, i närheten av det annars öppna jordbrukslandskapet med få klimatreglerande strukturer. Kapacitet för luftrening eftersom området består av barrskog. På grund av närheten till väg E6 bedöms behovet av luftrening som stort. Kapacitet för flödesreglering och vattenrening på grund av stor förekomst av sand med god infiltrationsförmåga. De centrala delarna av skogen utgörs av en sänka med potentiell flödesreglerande funktion som kan leda bort vattnet från omkringliggande bebyggelse. Värde för rekreation. Området är ett välanvänt rekreationsområde med belysta grusstigar som kan nyttjas för löpning och promenader. Upplevelsevärden ökar i och med att landskapets variationsrikedom ökar närmare kusten. I nordöstra delarna av tallskogen märks dock trafikbullret från E6:n tydligt. 40

41 2. Våtmark och betesmark väster om Sandskogen Området utgörs i västra delen närmast Barsebäcks mosse av sumplövskog. De mer tätortsnära delarna består av betesmark och hedvegetation, ofta betade av nötkreatur. Området utgör också en del av det kulturlandskap som sträcker sig sydväst från Sandskogen mot kusten. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Den del av området längst i öster med våtmarkskaraktär har naturvärdeklass 2 med höga naturvärden. Området är en viktig lokal för fågellivet. Betesmarkerna i området har naturvärdesklass 3 med påtagliga naturvärden och består i vissa delar av en förhållandevis artrik hedvegetation. Kapacitet för klimatreglering. Eftersom området till viss del består av skog, som bidrar till parkbris och beskuggning. Behovet av klimatreglering bedöms som stor i närhet till tätorter och jordbrukslandskap. Viss kapacitet för luftrening då endast en mindre del av området utgörs av skog. Hög kapacitet av flödesreglering och vattenrening eftersom området till stora delar utgörs av ett förhållandevis omfattande svämplan och innehåller många sänkor kring Barsebäcks mosse. I området finns stor förekomst av sandiga jordarter med god infiltrationsförmåga. De flödesreglerande funktionerna bedöms som viktiga för att leda bort vatten från omkringliggande åkermark. Våtmarken i området har också en viktig vattenrenande funktion på grund av det strategiska läget mellan bebyggelse och Öresund, eftersom vattnet på så vis passerar genom en vattenrenande struktur innan det når havet. Viss kapacitet för matproduktion på grund av betesmarken i området. Förutsättningar för pollinering. I området är betesmarken är en viktig resurs för många pollinatörer. Behovet av pollinerande insekter bedöms som stort i det åkerdominerade landskapet Värde för rekreation. I anslutning till bebyggelsen finns öppna och tillgängliga betes- och ängsmarker med värde för rekreation. I övrigt finns få stigar. 41

42 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 3. Jordbruksmarken kring Center syd Ett för Skåne typiskt jordbrukslandskap, mestadels bestående av odlingsmark. Grönstrukturen längs med E6:an och området just öster om Center syd utgörs till största del av gräsmark Identifierade ekosystemtjänster Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Åkermarken fungerar som ett svämplan för den bäck som rinner genom området och bildar en större sammanhängande sänka i landskapet. Flödesreglering bedöms som viktigt på grund av närliggande bebyggelse vid Center syd med stor andel hårdgjord yta. Det ska tilläggas att översvämning på jordbruksmark kan ha negativa effekter då det försämrar förutsättningarna att bedriva jordbruk på platsen och kan bidra till ytterligare vattenförorening. Hög kapacitet för matproduktion eftersom området till största del består av odlingsmark. 4. Parkstråk genom Södervång Parkstråk genom stadsdelen Södervång. Området utgörs till största del av gräsmark, men är också rik på andra strukturer såsom, träd, buskar och sandblottor. I parken finns en mindre anlagd damm. Identifierade ekosystemtjänster Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Området utgör en tydlig sänka och har därför flera flödesreglerande funktioner för den omkringliggande bebyggelsen som ligger i en lågpunkt i landskapet. Området har också en funktion för vattenrening eftersom en stor del av dagvattnet från omkringliggande tätort samlas här, och leds sedan vidare söderut mot Löddeå. Visst värde för biologisk mångfald. Området är strukturrikt med träd, buskar, anlagda dammar och sandblottor intill lekplatser. Viss förutsättning för pollinering erbjuds på grund av områdets strukturrika karaktär, med både rabatter, buskskikt och träd. Kapaciteten är av betydelse för pollinering i närliggande jordbruksmark. Viss kapacitet av klimatreglering på grund av de träd som finns i området. Behovet av klimatreglering bedöms som relativt stor då stadsdelen tycks sakna andra tydliga klimatreglerande strukturer. Viss kapacitet av luftrening på grund av träd och buskar i området. Visst värde för rekreation. Viktig som tillgänglig och öppen vardagsnatur. Den enda närnaturen som finns i nordöstra Löddeköpinge. 42

43 5. Betesmark längs Löddeå Åstråket utgörs till största del av betesmark, med olika grad av våtmarkskaraktär. Området ingår i ett större sammanhängande stråk av betade strandängar, som sträcker sig från kusten längs med Kävlingeån. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Stora delar av området har naturvärdeklass 2 med höga naturvärden, även parkområdet vid Trulshög (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). Områdets våtmarks- och beteskaraktär har stort värde för såväl fåglar som groddjur och insekter. Åstråket utgör en viktig värdekärna och spridningskorridor för kommunens gröna infrastruktur (Ekologigruppen, 2017). Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Området utgör ett viktigt svämplan längs med Löddeån och den dominerande jordarten är sand. I och med åns sträckning genom ett utpräglat jordbrukslandskap bedöms vattenrening som särskilt viktigt i kontexten. Det talas ofta om funktionella kantzoner med grönstruktur, minst 30 m breda och gärna träd- eller buskbeklädd, för att rena vattnet under transporten mellan åker och vattendrag (Länsstyrelsen Jönköping, 2010). Kantzonen i området vid Löddeån uppnår sällan 30 m och är heller inte rik på buskar eller träd. Hög kapacitet för matproduktion eftersom den största delen av området utgörs av betesmark som betas av nötkreatur. God förutsättning för pollinering. I området är betesmarken är en viktig resurs för många pollinatörer, området utgör även en viktig spridningslänk för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet (Ekologigruppen, 2017). Behovet av pollinering i området bedöms som stort på grund av stora arealer närliggande jordbruksmark. Värde för rekreation. Betesmarkerna är en viktig del av kulturlandskapet i Löddeköpinge. Det finns goda kopplingar mellan årummet, startpunkten av Öresundsleden och tätorten. De södra delarna av området är dock utsatt för buller från E6:n vilket delvis inskränker områdets rekreationsvärden. Betesmark, Löddeå (Kävlinge kommun 2015) 43

44 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Dösjebro Dösjebro ligger i norra delen av kommunen i angränsning till Landskronas kommun. I söder och i öster gränsar tätorten till åkermark och i norr avgränsas bebyggelsen av betesmarker och skogspartier längs med Saxåns meandrande dalgång. Väster om Dösjebro finns ett sammanhängande skogsområdet med omväxlande granskog, tallskog och mer lövdominerade partier. Bebyggelsen i området karaktäriseras av villabebyggelse. I tätorten finns flera mindre parkområden, vissa med öppna gräsytor och andra med mer skogskaraktär. 44

45 1. Naturområdet Dösjebro Området utgör ett sammanhängande rekreationsområde med fårbetade gräsmarker och mindre skogspartier. Platsen genomkorsas av flera stigar och binder samman Dösjebro med tågstationen norr om naturområdet. I området rinner Saxån med sin karaktäristiska meandrande bana. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Området består till största del av naturvärdesklass 2 med höga naturvärden (Natur- och grönstrukturinventering, 2009). En stor del av området utgörs av fårbetade friskängar. Betesmarkerna utgör en viktig spridningskorridor för flera artgrupper och ses därför som en värdekärna för kommunens gröna infrastruktur (Ekologigruppen, 2017). Kapacitet för klimatreglering. De de många skogs- och trädpartierna bidrar till ökad beskuggning och till parkbris i Dösjebro. Viss kapacitet för luftrening på grund av skogspartiernas luftrenande funktion. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Området närmast Saxån bildar ett viktigt svämplan med flödesreglerande funktion och består uteslutande av jordarter med hög andel sand och god vattenrenande förmåga. Åns meandrande bana bidrar till en högre flödesreglerande och vattenrenande effekt, jämfört med uträtade vattendrag. Kantzonen av grönstruktur intill ån är en viktig resurs för att rena vattnet från närliggande åkermark och bebyggelse. Kantzonen längs med Saxån uppnår ofta en tillfredsställande bredd. Goda förutsättningar för pollinering. Betesmarken gynnar många pollinatörer. De omväxlande strukturerna med buskmark, skog, betesmark och öppen vattenspegel gynnar mångfalden överlag. Området utgör också en viktig spridningslänk för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet (Ekologigruppen, 2017). Behovet av pollinering i området bedöms som stort på grund av närheten till jordbruksmark. Hög kapacitet för matproduktion eftersom den största delen av området utgörs av betesmark som betas av får. Värde för rekreation. Området har en stor potential som utflyktsmål men är bortglömt och infrastrukturen är i relativt dålig skick. Den vilda karaktären är unik och speciellt uppfriskande som kontrast till jordbrukslandskapet. Området fungerar bra som tätortsnära natur men behöver fortsatta insatser för att kunna locka turister och naturintresserade från längre bort (närheten till tågstationen hjälper med detta). Området är ett bra utflyktsmål för fiskare, fågelskådare och insektsentusiaster. 45

46 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 2. Skogområdet väster om Dösjebro Området består av omväxlande gran, tall och lövskog. Skogen är planterad men har efter hand utvecklat mer vild karaktär. Området ligger i nära anslutning till skolan i Dösjebro, i anslutning till denna finns en mindre fotbollsplan. Identifierade ekosystemtjänster Värden för biologisk mångfald. Området varierar mellan naturvärdesklass 2 och 3, och utgör en del av ett större sammanhängande naturområde med höga naturvärden. I delar av skogen finns en förhållandevis riklig förekomst av död ved. Kapacitet för klimatreglering. Eftersom området består av skog, som bidrar till parkbris och beskuggning. Behovet av klimatreglering bedöms som hög i det tätortsnära läget och i ett annars öppet jordbrukslandskap med få klimatreglerande strukturer. Hög kapacitet för luftrening. Eftersom området består av både barr- och lövträd. Kapacitet för flödesreglering och vattenrening eftersom området ligger i ett större sammanhängande stråk med sand. Saxån norr om Dösjebro 46

47 Furulund Furulund är beläget i södra delen av kommunen, nära gränsen till Lomma kommun, i ett jordbruksdominerat slättlandskap. I norra delen finns Kävlingeåns dalgång som ett tydligt inslag i tätorten, med betesmarker, skogspartier och flera rekreationsstråk. Den södra delen av bebyggelsen gränsar mot odlingsmark. I Furulund finns två förhållandevis stora sammanhängande skogsområden, centralt och i västra delen av tätorten. Bebyggelsen karaktäriseras av villabebyggelse med stor andel grönska. I centrala delarna mindre områden med flerbostadshus. Samlingen av många trevliga rekreationsområden gör Furulund som helhet till ett utflyktsmål på kommunal nivå. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 47

48 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 1. Årummet & Högs mölla Årummet är ett sammanhängande grönområde med ömsom betesmark och skogspartier. De västra delarna omkring Högs mölla och norr om Vikenbadet utgör ett mer tillgängligt parti av årummet med välutbyggd ledinfrastruktur med partivis kulturhistoriska miljöer. Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Betesmarken har till viss del våtmarkskaraktär och har en viktigt funktion för fågellivet. Detta område är också en viktig del av kommunens gröna infrastruktur för nyttoinsekter, sandinsekter och sävsparv (Ekologigruppen, 2017). Naturen i området tillhör, i de flesta fall, naturvärdesklass 2 med höga naturvärden (Natur- & grönstrukturinventeringen, 2009). Kapacitet för klimatreglering. Ån har i sig själv en klimatreglerande funktion samtidigt som de många träden och mindre skogspartierna bidrar till ökad beskuggning och viss parkbris nära tätorten. Viss kapacitet för luftrening på grund av de många träden och skogspartierna i området. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Området är en del av Kävlingeåns svämplan och i vissa partier dominerar sandiga jordarter. Åns meandrande bana bidrar till en högre flödesreglerande och vattenrenande funktion jämfört med uträtade vattendrag. Detta är viktig med tanke på åns sträckning genom odlingslandskapet. De naturliga strandzonerna utgör ett sista viktigt reningssteg innan dagvatten når ån. Goda förutsättningar för pollinering. Betesmarken är en viktig livsmiljö för många pollinatörer och utgör en viktig spridningslänk för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet (Ekologigruppen, 2017). Behovet av pollinering i området bedöms som stort på grund av stora arealer närliggande jordbruksmark. Hög kapacitet för matproduktion eftersom en stor del av området utgörs av betesmark. En del av betesmarken i området betas inte i dagsläget, men har potential att nyttjas i framtiden om behovet skulle öka. Högt värde för rekreation. Årummet är värdefullt för både för fritidsfiske och kanotister. Betesmarker och djungellika skogs- och vasspartier som ligger vid åns kanter är viktiga delar av kulturlandskapet i sig, men höjer upplevelsevärdet genom att skapa ett mer varierande och småbrutet landskap. På många ställen är årummet dessvärre inte tillgängligt och det finns inte många övergångsställen heller. Leder vid betesmarker, som vid Högsmölla, är alltid särskilt värdefulla för barn. Närheten till kommunens tätorter gör området mer värdefullt som utflyktsmål. 48

49 2. Skogen kring gamla cementgjuteriet Området utgör ett större sammanhängande skogsområde med bestånd av både barr-, löv- och blandskog. Centralt i området finns ett mindre system av sjöar och våtmarker. Området har ett välutbyggt ledsystem och används flitigt som rekreationsområde av boende tätorten. Den östra delen av området är en gammal grustäkt som idag är bevuxen av skog. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Värde för biologisk mångfald. Skogen i området har i huvudsak naturvärdesklass 3 med påtagliga naturvärden. På landskapsnivå är skogen viktig som livsmiljö för flera arter knutna till naturtypen, då större skogsområden saknas i stora delar av kommunen. Hög kapacitet för klimatreglering. Stora sammanhängande skogsområden är en viktiga resurser för närboende för att skapa skugga och parkbris i ett annars öppet jordbrukslandskap. Hög kapacitet för luftrening. Skogen i området varierar mellan barr- och lövskog. Vissa förutsättningar för pollinering. I området finns ett antal öppna gräsmarker som utgör potentiella livsmiljöer eller födosöksområden för pollinatörer. Högt värde för rekreation. Välutbyggd ledinfrastruktur som är populär bland lokalbefolkningen. Varierande skogskaraktär tillsammans med sjöar skapar tydliga upplevelsevärden. Närheten till kommunens största befolkningstäthet i Kävlinge tätort gör det lättare att locka till besökare. Utsikt över sjö i skogen kring gamla cementgjuteriet 49

50 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 3. Furulunds fure Området ligger nära Furulunds centrum och sträcker sig sedan nordöst mot Kävlingeån. Skogen utgörs till största del av blandskog i tidigare tallplantering, Identifierade ekosystemtjänster Högt värde för biologisk mångfald. Skogen har en relativt lång kontinuitet med naturvärdesklass 2 med höga naturvärden. Större skogsområdet är generellt ur ett landskapsperspektiv en viktig livsmiljö för flera arter knutna till naturtypen. Detta eftersom skogsområden i stora delar är en bristvara i kommunen. Hög kapacitet för klimatreglering. Eftersom området består av skog som bidrar med parkbris och ökad beskuggning. Behovet av klimatreglering bedöms som stort i det tätortsnära läget, och i närheten av det annars öppna jordbrukslandskap med få klimatreglerande strukturer. Hög kapacitet för luftrening. Skogen är till största del blandskog som bidrar med luftrening under både sommartid såväl som vintertid, vilket är viktigt i det tätortsnära läget. Kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Samtliga delar av området ligger på sandiga jordarter med god vattenrenande och flödesreglerande förmåga. Den sydvästra delen av skogen utgör en lågpunkt i tätorten. Högt värde för rekreation. Skogsområdet ligger på gångavstånd från både Furulund och Kävlinge tätorter och är präglat av välutbyggda stigar som fungerar bra för cykling, promenader och ridning. Bokskogskaraktären, som finns i vissa delar, är ett tydligt upplevelsevärde i området och sällsynt i kommunen. Furulunds furu. 50

51 4. Betesmarker vid Lackalängaravinen Området utgör en förhållandevis kuperad betesmark som i första hand betas av får. Genom betesmarkens låglänta område sträcker sig ett mindre dike med fuktanpassad vegetation. På grund av den kuperade terrängen erbjuder området utsikt i flera vädersträck. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Området har naturvärdesklass 2 med höga naturvärden (Natur-och grönstrukturinventering, 2009), och utgörs till största del av välhävdad och näringsrik gräsmark. Visst värde för klimatreglering. Gräsmarken har en viss klimatreglerande funktion i sig själv. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. De västra delarna av området utgör en lågpunkt som kan samla upp vatten från närliggande bostadsområden och odlingsmark vid kraftigt regn. I denna del dominerar sand, medan övriga delar består av mer lerrika jordarter. Goda förutsättningar för pollinering. Betesmarken är en viktig livsmiljö och födosöksområde för många pollinatörer. Behovet av pollinering i området bedöms som stort på grund av stora arealer närliggande jordbruksmark. Hög kapacitet för matproduktion eftersom området uteslutande utgörs av betesmark som betas av får. Visst värde för rekreation. Rekreationsvärdena i området består mest av upplevelsevärden kopplade till utblickar i kulturlandskapet och kontakt med betesdjur. I ravinen och på kullarna finns det bara små stigar. 51

52 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Kävlinge Kävlinge ligger på Landskronaslätten norr om Furulund. I söder avgränsas tätorten av Kävlingeån, som här bildar ett naturligt grönstråk genom bebyggelsen. I övriga väderstreck omges tätorten företrädesvis av homogen odlingsmark. I Kävlinge finns få skogsområden, ett större sammanhängande skogsområde finns i den nordvästra delen av samhället, och mindre skogsbestånd finns längs med Kävlingeån. De tydligaste parkstrukturerna finns längs med ån, centralt i anslutning till Korsbackakyrkan och i östra delen av samhället som ett långsmalt stråk genom villabebyggelsen där. Övriga parkstukturer utgör främst mindre gräsmattor, utspridda i tätorten. Bebyggelsen domineras av villabebyggelse med stor andel grönska, framförallt i de mer perifera delarna av tätorten. I de mer centrala delarna finns en hel del bebyggelse med stor andel hårdgjord yta. Mitt igenom Kävlinge går en järnväg, som en tydlig skiljelinje mellan östra och västra delarna av tätorten. 52

53 1. De östra delarna av årummet Området präglas av ett parklandskap med ömsom gräsmattor, betesmarker och trädpartier intill Kävlingeån. Den mest kända parken i området är Silverforsen Folkets park. Längs med ån finns flera mindre terrasser. De östra delarna av området utgörs delvis av betesmark, och den södra stranden av mer igenvuxen tidigare betad gräsmark. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Identifierade ekosystemtjänster Höga värden för biologisk mångfald. Området har företrädesvis naturvärdesklass 2 med höga naturvärden (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). I parkområdet finns flera bestånd med ädellövträd, med ekar, bokar, lindar och lönnar med hög ålder. Den södra sidan av ån är mer vildvuxen och här finns värdefulla gräsmarker och betydelsefulla livsmiljöer för många insekter. Delar av området, framförallt de betespräglade, har fallit ut som viktiga för den gröna infrastrukturen för nyttoinsekter och sävsparv. Årummet, med meandrande flöde och naturliga trädklädda strandzoner är också särskilt värdefullt för biologisk mångfald. Kapacitet för klimatreglering. Ån och skogspartierna i området bidrar till parkbris och ökad beskuggning. Parker som till stor del är trädbevuxna, har viss klimatreglerande effekt. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Jordarterna längs med ån innehåller hög andel sand och har således god infiltrationsförmåga. Delar av området utgör översvämningsområden vid skyfall och svämplan till Kävlingeån med förmåga att ta emot stora vattenmängder under höga vattenflöden, och hindra vattnet från att nå bebyggelse. Dessa tjänster bedöms som viktiga då stora delar av villabebyggelsen i Kävlinges västra delar utgör en del av åns svämplan och därför riskerar att drabbas av översvämning under intensiva regnfall och under höga flödesnivåer. Förutsättningar för pollinering. Den höga andelen värdefull gräsmark och de strukturrika parklandskapen skapar förutsättningar för pollinerande nyttoinsekter. Viss kapacitet för matproduktion. Eftersom delar av området utgörs av betesmark. Högt värde för rekreation. Årummets centrala delar, vid Silverforsen Folkets park, är tydligt riktade mot rekreation. Här finns lummiga parkmiljöer där forsens brus skapar en trevlig bakgrund. Åns tätvuxna kanter och småskaliga miljöer skapar en tropisk karaktär som är spännande att röra sig i. I området finns också en fiskevandring med informationsskyltar om vilka fiskar som finns i ån. Välutvecklat ledsystem, tillsammans med bänkar och terrasser för vattenkontakt gör årummet till en av de absolut viktigaste områdena för rekreation i kommunen. 53

54 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 2 2. Stora Harrie mosse Stora Harrie mosse ligger nordost om Kävlinge och utgör resterna av ett stort rikkärr. Området omges idag av odlingsmark i alla väderstreck utom söder, där Kävlinge tätort tar vid. Identifierade ekosystemtjänster Mycket höga värden för biologisk mångfald. Området har naturvärdesklass 1, högsta naturvärde (Natur- & grönstrukturinventering, 2009). Området är ett rikkärr bestående av fuktäng och kärr med hävd i form av bete eller slåtter. Många rödlistade arter finns i området, bland annat Sveriges största population av den akut hotade svarttågen, Juncus anceps. Våtmarken är skyddad som både naturreservat och Natura 2000-område. Hög kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Området utgör både ett svämplan till Kävlingeån och en lågpunkt i landskapet, med förmåga att ta emot vattenmängder från bebyggelse och omkringliggande åkermark vid stora regnmängder eller höga vattenflöden. Den största delen av området ligger på sandrika jordarter med god infiltrationsförmåga. Området och dess våtmarkskarakär har hög kapacitet för vattenrening och bedöms som viktigt för att rena vatten från omkringliggande odlingsmark på dess väg till havet. Goda förutsättningar för pollinering. Betesmarken i området utgör en viktig spridningskorridor för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet. Områdets sällsynta flora bidrar till ökad biologisk mångfalden på en landskapsnivå och kan skapa förutsättningar för fler pollinerande insektsarter. Hög kapacitet för matproduktion på grund av betesmarken i området. Visst värde för rekreation. Grundläggande stigar och vackra utblickar över slättlandskapet. Området har ett värde för naturpedagogik tack vare sin ovanliga flora och fauna. 3. Högalidskogen Skogsområdet ligger i nordvästra delen av Kävlinge och utgörs till största del av relativt ung lövskog. I den östra delen av området finns en idrottsplats. Identifierade ekosystemtjänster Kapacitet för klimatreglering. Området utgörs till största del av skog. Den relativa bristen på skogsområden i landskapet och i det tätortsnära läget medför att tjänsten bedöms som särskilt viktig. Kapacitet för luftrening. Området består till största del av lövskog, med kapacitet att rena luft från Harjagersvägen under sommarhalvåret. Kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Idrottsplatsen, i östra delen av området, ligger i en lågpunkt med kapacitet att hålla stora mängder vatten under intensiva regnperioder. Värde för rekreation. I området finns ett välutvecklat nätverk av stigar med bland annat belyst motionsspår. Området består främst av yngre skog som inte utvecklat starka upplevelsekaraktärer än. Visst värde för biologisk mångfald. Området består av skog som i södra delen till största del utgörs av barrskog och i norra delen av lövskog. 54

55 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 4. Park i västra delen av Kävlinge Parken ligger i den västra delen av Kävlinge i tätortsdelen Emmyhill. Parkområdet är förhållandevis strukturrikt med träd och buskar. Till formen är området långsmalt och når därför en större del av de närboende i området Identifierade ekosystemtjänster Viss kapacitet för flödesreglering och vattenrening. Delar av området utgör en sänka med potential att samla upp regnvatten vid skyfall. Vissa förutsättningar för pollinering. Det strukturrika parklandskapet medför att området bedöms ha vissa förutsättningar för pollinering. Visst värde för rekreation. Värdefull som det enda större parkområdet i västra delen av Kävlinge. Området fungerar bra för vardaglig motionering med slingrande promenadstråk i öppna parkområden. 5. Odlingsmark med flödesreglerande funktioner En del av det större sammanhängande monotona åkerlandskapet, norr om Kävlingeån som omger tätorten. Området utgör tre olika del områden. Hög kapacitet för flödesreglering. Dessa områden utgör tydliga lågpunkter i jordbrukslandskapet och har en viktig funktion för att hålla stora vattenmängder. I de fall då lågpunkterna ligger åkermark kan de också vara ett problem, eftersom stora vattensamlingar kan utgöra ett hinder för matproduktionen. Hög kapacitet för matproduktion. Områdena utgörs främst av högproduktiv åkermark. 5 55

56 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Mål och riktlinjer Denna del av rapporten ger förslag på mål och riktlinjer för de analyserade ekosystemtjänsterna. Rapportdelen kommer fungera som styrmedel i kommunens översiktsplan. De mål och riktlinjer som tagits fram baseras på föregående kartläggning och syftar till att bevara de främsta värdena samt att komma tillrätta med de främsta bristerna för respektive ekosystemtjänst. Biologisk mångfald Här beskrivs övergripande mål och riktlinjer kopplade till biologisk mångfald. Först beskrivs de översiktliga målen för kommunen och därefter mål kopplade till värdefulla geografiska områden eller naturtyper. Mål Värdekärnor som är utpekade i grön infrastruktur rapporten (Ekologigruppen, 2017)för grön infrastruktur är väl sammanbundna (se Ekologigruppen, 2017) Naturen bidrar till en hög biologisk mångfald och resilienta ekosystem i kommunen. Riktlinjer 1. Områden med ett naturvärde klass 1 är naturreservat eller biotopskyddsområde och är därigenom skyddade från exploatering. Områden som är naturvärdesklass 2 kan endast exploateras då det medför särskilt stora hållbarhetsvinster eller tillgodoser allmänt angeläget intresse (Miljöbalken, i t.ex. 6, kap 17). Områden som är naturvärdesklass 3 eller högre ska bevaras och skyddas från exploatering. Om sådana områden tas i anspråk för exploatering ska kompensationer vidtas (se Natur- & grönstrukturinventering 2009). 2. Kommunen ska arbeta med att anlägga viktiga strukturer för biologisk mångfald i samband med nyexploatering, t.ex. stenmurar, perennplanteringar eller död ved inom utpekade bristområden. 3. Kommunen ska informera boende och markägare i Kävlinge kommun om vikten av biologisk mångfald och hur de kan bidra till att bevara och stärka den. 4. Naturvärden i kommunen ska öka genom naturvårdsanpassad skötsel. 5. Vid exploatering ska särskild hänsyn tas till områden som identifierats som särskilt viktiga för en sammanhållen grön infrastruktur. Se (Ekologigruppen 2017). 6. Program för kommunens gröna infrastruktur upprättas 56

57 Ådalarna Ådalarna är viktiga värdekärnor för biologisk mångfald och består av omväxlande våtmarker, betesmarker och buskmarker. Längs med åstråken finns variationsrika naturmiljöer som utgör viktiga livsmiljöer för många rödlistade arter. Barriärer längs med åstråken utgörs framförallt av odlingsmark som bryter av den annans diversifierade kantzonen längs med vattendragen. Åtgärder i dessa områden ska ske i samspråk med markägare. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mål Ådalarna har hög biologisk mångfald med ekologiskt funktionella kantzoner som erbjuder goda spridningsmöjligheter. Riktlinjer 1. Buffertzoner längs ådalarna ska bevaras genom att betesmark och våtmarker premieras i området. 2. Buffertzoner längs ådalarna återställs. Detta gäller framförallt för Kävlingeån, och i delar av området mellan Furulund och Löddeköpinge. 2. Rikkärr längs med vattendrag bevaras, och återskapas i områden där naturtypen tidigare funnits, främst längs med den delen av ån som rinner närmast Kävlinge tätort. (Natur- & grönstrukturinventering, 2009) 3. Skötselintensiteten av bete och slåtter längs med ån ska öka. Skogen Skogsområden i kommunen är förhållandevis få till antalet, men de som finns är viktiga för att skapa variation i ett annars öppet jordbruksdominerat landskap. I nordvästra delen av kommunen och just väster om Löddeköpinge finns kommunens två större sammanhängande skogsområden, Järavallen och Sandskogen. Även kring tätorterna Furulund och Hofterup/Ålstorp är tillgång på skog förhållandevis god. Bristområden utgörs således av övriga områden inom kommunen, kanske främst av jordbrukslandskapet där tillgången på skogsområden, och därmed den ekologiska infrastrukturen mellan de större områdena, är bristfällig. Mål Kommunens skogar har hög biologisk mångfald. Den gröna infrastrukturen för skogsområden är sammanbunden och gynnar biologisk mångfald. Riktlinjer 1. Arealen skog med höga naturvärden ska öka. 2. Skog i kommunal ägo ska brukas naturvårdsanpassat enligt skötselplaner som utformats av ekologisk expertis. Kommunen ska verka för att privatägd skog brukas naturvårdsanpassat. (se Natur- & grönstrukturinventering, 2009) 3. Befintliga skogar bevaras och nya skogsområden skapas på strategiska platser för att stärka den gröna infrastrukturen. 57

58 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Jordbrukslandskapet Det storskaliga odlingslandskapet är monotont och ensidigt vad gäller olika naturtyper och naturliga strukturer, och därför är den biologiska mångfalden generellt sett lägre än i andra typer av landskap. Särskilt viktiga strukturer för arter kopplade till jordbrukslandskapet är småbiotoper, såsom åkerholmar, småvatten och alléer, men också kantzoner längs med åkrar. Småbiotoper har dock svårt att upprätthålla biologisk mångfald. Ett landskap med storskalig jordbruksproduktion är i de flesta fall ett fragmenterat landskap, där avstånden mellan olika organismers livsmiljöer är långt. Detta medför att möjligheten för organismer att röra sig mellan livsmiljöer försvåras. Ensidigheten utgör ett potentiellt hot mot jordbruksproduktionen eftersom risken för skadedjursangrepp och för en kollaps av pollineringsfunktionerna ökar eftersom dessa är beroende av biologisk mångfald och en diversitet på landskapsnivå. Mål Jordbrukslandskapet innehåller tillräckligt många småbiotoper för att skapa goda spridningsförutsättningar i landskapet och för att säkerställa tillgången till pollinatörer. Ett jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska eftersträvas. Riktlinjer 1. Småbiotoper som bedöms som viktiga för den gröna infrastrukturen (Ekologigruppen 2017) ska bevaras. 2. Småbiotoper ska återskapas i områden där det saknas viktiga livsmiljöer för pollinatörer och där den gröna infrastrukturen är förhållandevis svagt sammanbunden (t.ex. odlingslandskapen i nordöstra delen och i centrala delar av kommunen). (se Ekologigruppen 2017) 3. Våtmarker och vattendrag ska bevaras och återskapas. 4. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet ska bevaras. 5. I betesmarker med höga naturvärden ska finnas ett diversifierat betestryck, med omväxlande får, kor och hästar som betesdjur. 6. Kantzoner med gräs- och örtvegetation längs med åkermark ska bevaras och återskapas för att skapa spridningskorridorer i odlingslandskapet. 7. Användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minimeras i närheten av ekologiskt viktiga strukturer såsom kantzoner och småbiotoper genom dialog med brukarna. 8. Kommunen verkar för ett jordbruk där användning av konstgödning, växtskyddsmedel och markbearbetning anpassas till minskad påverkan på biologisk mångfald. 9. Kommunen ska verka för ett ekologisk jordbruk genom att informera privata aktörer om de ekologiska fördelarna med detta. 10. Kommunen ska genom dialog med brukarna verka för att öka andelen åkrar med vegetation under vinterhalvåret genom att premiera höstsådd och stubbåkrar, som utgör viktiga födokällor för arter kopplade till jordbrukslandskapet. 58

59 Kustområdet Kustområdet utgör en viktig värdekärna för kommunens biologiska mångfald. Här finns en variation av naturtyper, med värdefulla skogsområden, betesmarker, våtmarker och översvämningsområden, som saknas i andra delar av kommunen. De centralt belägna och sammanhängande odlingsmarkerna bildar en barriär för arter som sprids inom kustzonen. Likaså utgör väg E6 en tydlig barriär som skiljer kustområdet från övriga delar av kommunen. Ett annat problem i kustområdet kan vara trycket från besökare som stör exempelvis fåglar under deras häckningsperiod. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mål Kustområdet har en väl sammanbunden grön infrastruktur och en hög biologisk mångfald. Riktlinjer 1. Betesmarker längs med kusten ska bevaras och restaureras. 2. Våtmarker i kustområdet bevaras och återskapas. 3. Kommunen ska tillsammans med Länsstyrelsen utreda möjligheten till och behovet av fågelskyddsområden eller biotopskydd, i områden med mycket häckande fågel. 59

60 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Klimatreglering & luftrening I Kävlinge är både arealen skog och arealen sjöar förhållandevis få, vilket medför att kapaciteten för klimatreglering och luftrening är begränsad på kommunal nivå och ojämnt fördelade inom kommunen. Detta medför även att kapaciteteten för parkbris bedöms som låg. Samtidigt medför kommunens kustnära läge att sjöbrisen i området är förhållandevis stark. Luftrening är särskilt viktig i anslutning till större vägar och i tätorter där många människor bor. Klimatreglering är framförallt viktigt i anslutning till tätorten och i områden med stor andel hårdgjordyta där lokala värmeöar kan uppstå. Mål Parker, naturområden och träd finns i tillräcklig omfattning för att ge en effektiv klimatreglering och skapa ett behagligt lokalklimat Parker, naturområden och träd finns i tillräcklig omfattning för att skapa och bibehålla en god luftkvalitet i hela kommunen. Riktlinjer 1. Vid exploatering i grönstruktur med kapacitet för klimatreglering och rening av luft måste en konsekvensanalys göras. Kvarvarande utpekade områden ska ha fortsatt god kapacitet för klimatreglering och inga nya bristområden får skapas. 2. I anslutning till områden med risk för dålig luftkvalitet, d.v.s. större vägar och täta gaturum med hög trafik ska träd bevaras och planteras. 3. I anslutning till områden med stor andel hårdgjord yta, där risk finns för att lokala värmeöar uppstår, ska träd bevaras eller planteras. Detta berör främst delar av centrala Kävlinge och området kring Center syd. 4. Allmänna platser, med särskilt fokus på skol- och vårdmiljöer, ska ha god tillgång till skuggande träd. 60

61 Flödesreglering och vattenrening Arealen sjöar och våtmarker i Kävlinge kommun är förhållandevis liten. De som finns utgör en viktig resurs både för rening och flödesreglering av vatten. Flera meandrande vattendrag har rätats ut för att lämna plats till jordbruksmarken. Flera vattenrenade och flödesreglerande ekosystemtjänster har därmed försvagats. I och med framtida klimatförändringar förväntas förutsättningarna för hantering av vatten påverkas. Ökad nederbörd och skyfall ökar risken för översvämningar i såväl grund- som ytvatten, och behov av rening. En annan utmaning är att hinna rena dagvattnet innan det når vattendrag, sjöar och havet. I ett jordbrukslandskap är framförallt den höga halten näringsämnen samt kemikalier från bekämpningsmedel problematisk. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mål I Kävlinge kommun finns goda förutsättningar och tillräckligt med naturliga strukturer för att hantera och rena vatten, för såväl dagens som framtidens behov. Hundraårsregn ska kunna hanteras utan att det blir översvämningar. Riktlinjer 1. Våtmarker, svämplan, översvämningsområden vid skyfall och meandrande vattendrag som är viktiga för hantering och rening av vatten ska bevaras. 2. Vattenrenande och flödesreglerande strukturer, såsom meandrande vattendrag och våtmarker återskapas i områden där behovet bedöms som stort, t.ex. i bebyggelse eller på jordbruksmark med hög risk för översvämning. 3. Funktionella (minst 30 m av vegetation) kant- och skyddszoner ska bibehållas och skapas längsmed kommunens vattendrag. Detta gäller främst längs med Kävlingeån mellan Kävlinge och Löddeköpinge, men också vissa sträckor längs med Saxån. 4. Sänkor i odlingslandskapet ska anpassas och ses över för att minimera översvämningar på odlingsmark utan att läckage av näringsämnen till vattenrecipienter. sker Om jordbruksmarken ofta drabbas av översvämning bör alternativa översvämningsytor skapas. 5. Dagvatten ska fördröjas lokalt, gärna i öppna system där det finns förutsättningar. 6. Exploateringsområden ska anpassas för att kunna hantera hundraårsregn och högsta beräknade flöden. 61

62 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Pollinering och reglering av skadedjur Den största arealen av viktiga livsmiljöer för pollinatörer utgörs av ängs- och betesmark som stråk längs med Kävlingeån och Saxån, och utmed kusten. Däremellan, i det åkerdominerade landskapet, är småbiotoper såsom alléer, åkerholmar, småvatten, gårdsmiljöer och skogsbryn viktiga miljöer, både för att tillgodose livsmiljöer för pollinatörer och för att upprätthålla en god grön infrastruktur. För pollinatörer och skadedjursreglerare är jordbrukslandskapet en av de största barriärerna. Dagens jordbrukslandskap med stora åkrar och monokulturer har svårt att erbjuda tillräckligt med födoresurser för pollinatörer och skadedjursreglerare. En annan kritisk faktor för pollinatörer och skadedjursreglerare är användningen av kemiska bekämpningsmedel i livsmedelproduktionen och att livs- och födosöksmiljöer i jordbrukslandskapet under en lång tid minskat i både areal och antal. Mål Landskapet i Kävlinge kommun har goda förutsättningar för att tillfredsställa behovet av pollinering och skadedjursbekämpning för såväl kommersiella som privata intressen. Riktlinjer 1. Småbiotoper som bedöms som viktiga för den gröna infrastrukturen ska skyddas och bevaras. 2. Småbiotoper ska återskapas i bristområden (t.ex. odlingslandskapen i nordöstra delen och i centrala delar av kommunen) 4. Ängs- och betesmarker i odlingslandskapet ska bevaras 5. I betesmarker med höga naturvärden finns ett diversifierat betestryck, med omväxlande får, kor och hästar som betesdjur. 6. Kantzoner med gräs- och örtvegetation längs med åkermark bevaras och återskapas för att skapa spridningskorridorer i odlingslandskapet. 5. Användningen av kemiska bekämpningsmedel minimeras i närheten av ekologiskt viktiga strukturer såsom kantzoner och småbiotoper. Detta görs i dialog med brukarna. 6. Kommunen ska verka för ekologiskt markbruk och odling i kommunen 7. Kommunen ska i dialog med markägare verka för kontinuitetsskogsbruk, och på kommunens marker bedriva kontinuitetskogsbruk. 8. Vid nyanläggning och upprustning av park ska viktiga strukturer som gynnar pollinerare prioriteras, till exempel stenmurar, perennrabatter och lövrika brynmiljöer. 9. Strukturer och livsmiljöer för arter som är viktiga för pollinering och skadedjursbekämpning skapas i exploateringsområden med hjälp av program för bland annat gröninfrastruktur och för grönytefaktor. 62

63 Matproduktion Jordbruksmark dominerar i Kävlinge kommun. Arealen åkermark uppgår till ca ha och arealen betesmark till ca 600 ha, och landskapets potential för matproduktion bedöms som god. För åkermarken handlar utmaningarna framförallt om det exploateringstryck som finns inom kommunen. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mål Landskapets produktivitet vad gäller matproduktion bibehålls och bebyggelse på jordbruksmark ska så långt som möjligt undvikas. Riktlinjer 1. Jordbruksmark ska endast exploateras då det medför särskilt stora hållbarhetsvinster eller tillgodoser allmänt angeläget intresse (Miljöbalken, i t.ex. 6, kap 17). 2. Kommunen ska genomföra noggranna hållbarhetsutredningar vid exploatering av jordbruksmark. 3. Landskapets förutsättningar för pollinering och skadedjursreglering ska stärkas. 4. Sänkor i odlingslandskapet ska anpassas och ses över för att minimera översvämningar på odlingsmark utan att läckage av näringsämnen sker till vattenrecipienter. Om jordbruksmarken ofta drabbas av översvämning bör alternativa översvämningsytor skapas. 5. Möjligheten till lokal odling i planerings- och parkutvecklingsprojekt ska lyftas. 63

64 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Turism och Friluftsliv De främsta värdena för ekoturism och friluftsliv inom Kävlinge kommun är knutna till välkända utflyktsmål, som Järvavallens strövområde och Skåneleden. Den stora variationen av friluftsaktiviteter som ligger geografiskt nära varandra är en styrka som bör kommuniceras och bevaras. Betesmarker som är kopplade till befintliga naturområden är vanliga inom kommunen och utgör vackra kulturlandskap. En stor del av utmaningen för turism och friluftsliv är att öka medvetenheten om allt som finns i kommunen. Värdena för turism och friluftsliv är ofta avhängt naturvärdena. Utan hållbara, resilienta ekosystem som sköts på ett adekvat sätt finns det inte lika mycket värde i naturen för turister. Mål Kävlinge kommun ska vara känd för en stor variation av friluftslivsaktiviteter av hög kvalitet, som är sammanlänkade med lättorienterade gröna stråk En betydande andel av närturismen ska kunna genomföras på gång- och cykelavstånd, så att behovet av resor minskar. Riktlinjer 1. Kommunens besöksmål ska utvecklas med avseende på upplevelsekvaliteter i landskapet, tillgänglighet, service och aktiviteter. 2. Kommunen ska verka för att arrangera friluftsrelaterade tävlingar och evenemang. 3. Utveckla tillgängligheten till de viktigaste besöksmålen så att de är lätta att nå och hitta till med cykel eller till fots. Skylta upp de viktigaste förbindelsevägarna. Ta fram enkla kartor. Utveckla web-innehåll med information om besöksmålen och hur man hittar dem. Beskriv hur Skåneleden kan nås. 4. Kommunen ska stärka de regionala grönstråk som kopplar samman tätorterna enligt Skånes grönstrukturinventering. Mål för turism kopplade till jordbrukslandskapet Jordbrukslandskapet rymmer välutvecklade målpunkter kopplade till matturism inom den Skånska matkulturen. Riktlinjer 1. Mathantverk kopplat till jordbruk ska utvecklas. Kommunen stödjer jordbrukare som är intresserade av utveckla gårdshandel och visningsgårdar öppna för allmänheten. Dessa aktiviteter kan med fördel utvecklas inom de regionala stråken utvecklade i Skånes grönstrukturinventering. Tomatens hus i Vallåkra och Skånes matfestival i Brösarp är bra exempel. Mål för ådalarna och kusten Kävlinges ådalar och kust ska vara tillgängliga och attraktiva turistmål. Riktlinjer 1. Åtgärder som ytterligare begränsar allmänhetens tillgänglighet till årum och kuststräckor ska inte tillåtas. 2. Vattenkontakten ska stärkas, både längst kusten och i ådalarna. Tillgängligheten längs Kävlingeån, mellan Kävlinge och Löddeköpinge ska förbättras. Fortsatta satsningar på platser som kanotklubben i Löddeköpinge och Högsmölla i Furulund kan hjälpa att skapa ingångspunkter för vattenkopplad turism och friluftsliv. Stränderna vid kuststråken bör ha fler ingångspunkter i form av stigar och parkering och erbjuda bra stigar och utsiktsplatser för fågelskådare. 3. Anordna information om de viktiga insatser som gjorts längs Kävlingeån i samarbete med jordbruket för att förhindra läckage av föroreningar till havet. 64

65 Rekreation och välbefinnande I Kävlinge kommun finns det många högkvalitativa naturområden för rekreation men för många boende är de inte tillräckligt tillgängliga. För de som bor i nordöstra delen av kommunen, eller vid Kävlinges och Löddeköpinges nordöstra tätortskanter blir bilen en nödvändig transportmedel för att nå till attraktiva rekreationsmiljöer. Det dominerande jordbrukslandskapet är en utmanande barriär som hindrar rörelsefrihet, inte bara genom bristande infrastruktur, men också genom att skapa blåsiga och monotona/upplevelsefattiga miljöer. I Kävlinge och Löddeköpinge tätorter är bristen på närnatur med höga upplevelsevärden som tydligast. De existerande grönstråk fungerar bra för vissa rekreativa aktiviteter som löpning eller cykling men för att fånga fulla potentialen av naturens rogivande egenskaper och att locka till vistelse behövs det oftast mer än öppna gräsmarker, speciellt i de ytorna som vi använder i vardagen. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mål för landsbygden/jordbrukslandskapet: Det finns bra möjligheter för rekreation på landsbygden. Invånarnas rekreation ska kunna genomföras på gång- och cykelavstånd, så att behovet av resor minskar. Riktlinjer 1. Tillgängligheten till jordbrukslandskapet ska öka. Kommunen ska verka för att anlägga och vidareutveckla grönstråk som förbättrar landsbygdens rekreationsmöjligheter. 2. Skapa vindskydd med vegetation för cykel- och vandringsleder. Skilja leder från stora vägar för bekvämare och tryggare motionerande och pendling. Särskilt viktigt under vintertid 3. Identifiera platser på landsbygden som kan fungera som mötesplatser och anlägg rekreativa miljöer i anslutning till dessa. 4. Bevara och återskapa nya småskaliga strukturer för att stärka jordbrukslandskapets upplevelsevärden. Mål för tätorterna: Kommunens invånare ska ha god tillgång till tätortsnära natur som har höga upplevelsevärden och bra infrastruktur för en mängd av en mängd aktiviteter. Riktlinjer 1. Alla boende och verksamma i Kävlinge kommuns tätorter ska ha kvalitativ (hög biologisk mångfald, upplevelsevärden och bra infrastruktur) närnatur eller park inom 300 meter (i linje med Boverkets riktlinjer). Vid exploatering inom områden med rekreativa kvaliteter måste det säkerställas att bristområden för närnatur inte skapas. Satsningar bör ej fokuseras endast på de främsta rekreationsområden. 2. Utveckla upplevelsevärden i befintliga grönstråk (främst i Kävlinge och Löddeköpinge tätorter) genom att öka biologiska mångfalden, variationen i landsformer och växtval 3. Skapa mer stigar i befintliga natur- och kulturmiljöområden och skapa nya rekreationsstråk mellan tätorterna. Brister finns i ådalen mellan Kävlinge och Löddeköpinge och i skogsområdet i östra Ålstorp/Hofterup. En mer specifik analys av stigstrukturens brister bör tas fram. 4. Skapa slingor för rekreation. Största bristerna för närnatur finns vid jordbruksfälten i tätortskanterna och där finns också ett stort behov för vindskydd. Rekreationsslingor kan skapa behagliga bälten för rekreation och hjälpa korsa barriärer. 65

66 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Referenser Tryckta källor Annell, M. (2003). Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? = Is it possible for Sweden to sustain its population on organic farming without animals?. Examensarbete Benton, T., Bumblebees. u.o.:collins New Naturalist Library. Bernatzky A., The effects of trees on the urban climate, Trees in the 21st Century. Academic Publishers, Berkhamster, based on the first International Arbocultural. Boldemann C., Dal H., Blennow M., Wester U., Mårtensson F., Raustorp A. och Yuen K Förskolemiljöer och barns hälsa (Scamper). Rapport från Centrum för folkhälsa, Bommarco R., Kleijn D., Potts S.G., Ecological intensification: harnessing ecosystem services for food security. Trends in ecology and evolution 28: Bommarco R., Vassière M.L Insect pollination enhances seed yield, quality and market value in oilseed rape. Oecologia 169: Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (2013) Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet, Region Skåne Dal C. H., Mårtensson F., Cosco N., Moore R., Bieber B., Blennow M., Pagels P., Raustorp A., Wester U., Söderström M Preschool outdoor play environment may combine promotion of childrens physical activity and sun protection. Further evidence from Southern Sweden and Northern Carolina. Science and Sports 26: Ekologgruppen Natur- och Grönstrukturinventering. Kävlinge kommun Elmqvist Thomas, Carl Folke, Magnus Nyström, Garry Peterson, Jan Bengtsson, Brian Walker, Jon Norberg Gunnarsson, Response diversity, ecosystem change, and resilience. Elmqvist T., Setälä H., Handel S.N., van der Ploeg S., Aronson J., Blignaut J.N., Gómez- Baggethun E., Nowak D.J., Kronenberg J., de Groot R Benefits of restoring ecosystem services in urban areas. Current opinion in Environmental Sustainability 14: Gómez-Baggethun E., Barton D.N Classifying and valuing ecosystem services for urban planning. Ecological Economics 86: Grahn P., Mårtensson F., Lindblad B., Nilsson P., Ekman A Ute på dagis. Rapport från Movium, SLU Alnarp. Hall M., Lund E., Rummukainen M. (red.), Klimatsäkrat Skåne. CEC Rapport Nr 02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet. [Tillgänglig via: cec.lu.se/collaboration-outreach/cec-reports-synthesis-reports]. Hedblom Bird song diversity influences young people s appreciation of urban landscapes. Tillgänglig: S X. Göteborgs universitet Hooper D. U., Chapin III F. S., Ewel J. J., Hector A., Inchausti P., Lavorel S., Lawton J. H., Lodge D. M., Loreau M., Naeem S., Schmid B., Setälä H., Symstad A. J., Vandermeer J., Wardle D. A., Effects of Biodiversity on Ecosystem Functions: A Consensus of Current Knowledge Isbell F, Calcagno V, Hector A, Connolly J, Harpole WS, Reich PB, Scherer-Lorenzen M, Schmid B, Tilman D, van Ruijven J, Weigelt A, Wilsey BJ, Zavaleta ES, Loreau M., High plant diversity is needed to maintain ecosystem services. Johnander V., Framtidens stadsträd för en fungerande grönstruktur, självständigt arbete i landskapsarkitektur E, EX0435, 30 hp, institutionen för stad och land, Landskapsarkitektprogrammet, SLU, Uppsala. Conference, s Jonsson M., Bommarco R., Ekbom B., Smith H.G., Bengtsson J., Caballero-Lopez B., Winqvist C., Olsson O Ecological production functions for biological control services in agricultural landscapes. Methods in ecology and evolution 5: Jordbruksverket, Gynna humlorna på gården. Klein A. M., Vaissiere B. E., Cane J. H., Steffan-Dewenter I., Cunningham S. A., Kremen C., Tscharntke T, Importance of pollinators in changing landscapes for world crops. 66

67 Kuo F.E., Faber Taylor A A potential natural treatment for attention-deficit/ hyperactivity disorder: Evidence from a national study. American Journal of Public Health 94: Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Lindström, S.A.M., Herbertsson, L., Rundlöf, M., Smith, H.G. and Bommarco, R Large-scale pollination experiment demonstrates the importance of insect pollination in winter oilseed rape. Oecologia 180: Länsstyrelsen Jönköping, 2010, ekologiskt funktionell kantzon Länsstyrelsen Skåne, Regional Handlingsplan för Klimatanpassning för Skåne: Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle (2014) Länsstyrelsen Skåne, Malmö Maxwell S.L., Fuller R.A., Brooks T.M., Watson J.E.M., Biodiversity: The ravages of guns, nets and bulldozers. Nature 536: 143. MEA. Millennium Ecosystem Assessment - Ecosystems and Human Wellbeing: Mårtensson F., Boldemann C., Söderström M., Blennow M., Englund J.E., Grahn P Outdoor environmental assessment of attention promoting settings for preschool children. Health and Place 15: Synthesis. (2005). [Tillgänglig via: Naturvårdsverket, 2017, Argument för ekosystemtjäsnter. Rapport Naturvårdsverket, Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet. Naturvårdsverket, Rapport 5925 Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Papangelis, Giorgos, et al., An urban green planning approach utilizing the Weather Research and Forecasting (WRF) modeling system. A case study of Athens, Greece. Landscape and urban planning 105: Region Skåne (2011) Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur ShanahanD. F., Bush R., Gaston K. J., Lin B. B., Dean J., Barber E. & Fuller R. A Health Benefits from Nature Experiences Depend on Dose. Scientific reports, vol 6. pp Stolt, E. (1982). Vegetationens förmåga att minska expositionen för bilavgaser. Göteborg: Göteborgs Hälsovårdsförvaltning. s.3-5 Söderström M., Boldemann C., Sahlin U., Mårtensson F., Raustorp A., Blennow M The quality of outdorr environments influences children health a cross-sectional study of preschools. Acta Pediatrica 102: Ulrich Aesthetic and affective responses to natural environments. I: Behaviour and the Natural Environment, s New York: Plenum Press Upmanis Hillevi, Ingegärd Eliasson, och Sven Lindqvist The influence of green areas on nocturnal temperatures in a high latitude city (Göteborg, Sweden). International journal of climatology 18.6: Digitala källor Landskapets upplevelsevärden: vilka är de och var finns de?. (2007). Karlskrona: Boverket. Tillgänglig på Internet: ( ) Naturvårdsverket, 2017, Satsning på kommunikation om ekosystemtjänster, naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/ kommunikationssatsning-om-ekosystemtjanster/ SMHI, Sjöbris - en sval bris soliga sommardagar, senast uppdaterad 20 mars URL: Vattenatlas, 2017, Lagtext Miljöbalken (1998:808), Svensk författningssamling 67

68 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Bilaga 1. Metodbeskrivning Denna metodik har tagits fram av Ekologigruppen utifrån aktuell forskning kring ekosystemtjänster samt praxis och erfarenheter från flertalet liknande utredningar. Alla gröna områden i tätorterna har kartlagts och bedömts utifrån vilka ekosystemtjänster området tillhandahåller. Såväl större skogsområden som bebyggelseområden som innehåller stor andel grönska har bedömts. De olika ekosystemtjänsterna har inom varje område/yta som kartlagts poängsatts (1-3) utifrån tjänstens värde, förutsättningar för tjänsten eller tjänstens kapacitet på platsen. Ju högre poäng desto större betydelse har tjänsten. Poängsystemet används för att kunna skapa en sammanslagen karta, där poäng för samtliga tjänster vägs samman för att skapa en multifunktionskarta. Biologisk mångfald Poäng/värde Kriterier 3 - Höga värden Områden med naturvärdesklass 1-2 * Natura 2000-områden Områden med särskilda värden enligt ängs- o hagmarksinventeringen Biotopskyddade områden och nyckelbiotoper Nationellt särskilt värdefulla vatten Viktiga områden enligt spridningsanalysen (5 % viktigaste) (Ekologigruppen, 2009) 2 - Värden Områden med naturvärdesklass 3 Områden med allmänna värden enligt ängs- o hagmarksinventeringen Övriga Ängs, betes och gräsmarker Områden som identifierats som naturvärden enl. skogsstyrelsen Vattendrag och sjöar med mycket god ekologisk status enligt VISS Viktiga områden enligt spridningsanalysen (15 % viktigaste) 1 Vissa Områden med naturvärdesklass 4 enligt befintliga inventeringar (*) värden Natur och andra områden med förutsättningar att hysa biologisk mångfald p.g.a. struktur eller storlek, t.ex. skogar > 5 ha, kolloniområden, kyrkogårdar. Vattendrag med god ekologisk status enligt VISS. *För att få genomslag för områden särskilt viktiga för biologisk mångfald har områden som bedömts ha höga värden för biologisk mångfald i den sammanslagna kartan viktats med en faktor om x 3. Underlag: Natur- och grönstrukturinventeringen 2009, Skogsstyrelsens sumpskogskartläggning, Våtmarksinventeringen, Skogsstyrelsens biotopskydd och nyckelbiotoper, ängs- o hagmarksinventeringen, VISS, fastighetskartan 68

69 Flödesreglering & vattenrening Poäng/kapacitet Kriterier 3 - Hög kapacitet en tydlig sänka (ej åker, odlingslotter, golfbanor och kyrkogårdar). Våtmarker. Svämplan på grönområden. Grönområde som ligger i Dagvattendammar. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Mer än 75 % av området utgör en lågpunkt 2 - Kapacitet Område med många sänkor. Grönområde på mark med god infiltration (sand, morän, torv, silt). 1 - Viss kapacitet % utgör lågpunkt ELLER mer än 50 % jordart med god infiltration. Övriga grönområden. Bebyggda områden med mycket stor andel grönska på mark med god infiltration. Mindre än 25 % av området utgör en lågpunkt och 50 % är jordart med god infiltration. Underlag: Sjöar och våtmarker från fastighetskartan, vattendrag från VISS, lågpunktskartering från Länsyrelsen, svämplan från Länsstyrelsen, jordartskarta från SGU, bebyggelseområden från fastighetskartan samt ortofoton, flödesriktning från Rening av luft Poäng/ Kriterier kapacitet 3 - Hög Blandskog kapacitet 2 - Kapacitet Lövskog och barrskog var för sig. Bebyggelse med stor andel grönska. 1 - Viss Enskilda träd eller trädrader (Observera att denna kategori inte kapacitet ingått i analysen eftersom denna detaljgraden inte ingått projektet) Underlag: Ortofoton, Fastighetskartans markyteskikt, och Natur- & grönstrukturinventering i Kävlinge kommun (2009). 69

70 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Klimatreglering Poäng/kapacitet Kriterier 3 - Hög kapacitet Skogsområden > 50 hektar, hav och stora sjöar. 2 - Kapacitet Skogsområden 3-50 ha, fuktskogar < 3 hektar, flerskiktad park >4 ha, större vattendrag. 1 - Viss kapaciteder i stadsmiljön. Mindre vattendrag och sjöar < 3 All skog < 3 hektar. Trädklädd park som bidrar med skugga. Trädra- ha Underlag: Fastighetskartans markyteskikt, ortofoton. Beräkning av parkbris Ett fåtal forskningsrapporter har analyserat parkbrisens utbredning från olika grönområden utifrån grönområdenas storlek (Eliasson et. al. 2000, Papagenis et. al. 2012, Upmanis et. al. 1998). Utifrån dessa forskningsresultat konstruerades ett punktdiagram där parkbrisens utbredning plottades. Parkbris (m) 1100 y = 6,2253x + 103, R² = 0, Med hjälp av diagrammet beräknades en trendlinje som användes för att uppskatta parkbrisens utbredning för områden av varierande storlek i sammanlagt 7 klasser. Observera att trendlinjen baseras på fyra olika stora skogsområden mellan 3,6-150 ha. Resultatet bör därför ses som schabloner, inte en absolut sanning. Beräkning av sjö/havsbris Sjö-/havsbrisens terrestra utbredning är svår att uppskatta då den beror på flera faktorer, så som temperatur och rådande vindriktningar, vilket gör att den inte heller är statisk över tid. Generellt sträcker sig sjöbrisen längre in över land under dagens gång från ett par km upp till ett tiotal km om bra förhållanden råder (SMHI, 2017). Baserat på ovannämnda källor bestämdes att sjöbrisens terrestra utbredning i Kävlinge kommun skulle vara 5 km eftersom detta bedömdes vara ett värde som täcker in områden som med stor sannolikhet påverkas av sjöbris. 70

71 Matproduktion Poäng/ Kriterier förutsättningar 3 - Hög Jordbruk, bete och slåtter enligt jordbruksverkets blockdatabas. kapacitet 2 - Kapacitet Odlingslotter. Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 1. Viss kapacitet Mindre matproducerande strukturer såsom, balkonger, pallkragar o.s.v. (Observera att denna kategori inte ingått i analysen eftersom denna detaljgraden inte ingått projektet) Pollinering Poäng/ förutsättningar 3 - Goda förutsättningar 2 - Förutsättningar 1 - Vissa förutsättningar Kriterier Områden som i spridningsanalys fallit ut som viktiga för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet Ängs- och betesmarker, odlingslotter. Villabebyggelse med stor andel grönska, Begravningsplatser. Övriga habitat för nyttoinsekter. Bebyggelse med viss andel grönska, Strukturrika parker eller gräsytor, med hög andel buskar, rabatter, träd Underlag: Spridningsanalys från Ekologigruppen, villabebyggelse med stor andel grönska tolkat från fastighetskartan samt ortofoto, ängs- och hagmarksinventeringen. Flygavstånd/buffert för pollinerare Kartläggningen av viktiga livsmiljöer för pollinerare på en kommunal nivå baseras till stor del på spridningsanalysen för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet (Ekologigruppen 2017). För att bedöma huruvida pollineringsbehovet i kommunen är tillgodosett genomfördes en buffer på 200 m utifrån potentiella livsmiljöer för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet. Siffran representerar lägsta födosöksradien för vissa humlearter (Jordbruksverket, 2012). Nedan visas vilka typer av strukturer och markanvändning som bedöms vara viktiga livsmiljöer för nyttoinsekter i jordbrukslandskapet: Skogsbryn, alléer, åkerholmar, småvatten, betesmark och ängs- och hagmarker, odlingslotter, begravningsplatser, villabebyggelse med stor andel grönska Skadedjursreglering Kriterier Områden inom 1 km från naturvärdesklass 1-2. Underlag: Analysen görs endast på översiktlig nivå. För att bedöma potentialen av skadedjursreglering i landskapet används områden med högt värde för biologisk mångfald. Flygavstånd/buffer för skadedjursreglerande organismer För att bedöma flygavstånd för skadedjursreglerande organismer har en schablon om 1 km använts. Eftersom skadedjurreglerande organismer är en mycket bredare grupp än pollinerare bör denna schablon ses som mycket översiktlig. Många skadedjurreglerande organismer flyger 71

72 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun mycket längre än så, exempelvis fåglar. Detta ger en generell bild av var potentiella bristområden i jordbrukslandskapet finns Rekreation och välbefinnande Poäng/värde 3 - Högt Värde för rekreation 2 - Värde för rekreation 1 - Viss värde för rekreation Kriterier Platser, stråk och områden med betydelse för rekreation och hälsa för boende i hela kommunen. Det kan exempelvis vara platser, stråk och områden som hänger samman med övrig grön- och blåstruktur där många människor rör sig i vardagen, platser med vattenkontakt eller viktiga områden för motion och återhämtning. Platser, stråk och områden med betydelse för rekreation och hälsa likt ovan för boende i stadsdelen. Platser, stråk och områden med betydelse för rekreation och hälsa likt ovan för boende i boende i närområdet. Underlag: Fastighetskartan, Grönstruktur i Skåne, Nationellt värdefulla vatten från Naturvårdsverket, Friluftsliv från Samverkan Skåne Sydväst, Tätortsnära natur från Länsstyrelsen, Cykelled från Samverkan Skåne Sydväst, Riksintresse för kulturmiljövård, Skåneleden från Länsstyrelsen. 72

73 Bilaga 2. Värderingskartor för tätorterna Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 73

74 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 74

75 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 75

76 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 76

77 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 77

78 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 78

79 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Hofterup/Ålstorp 79

80 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Dösjebro 80

81 Dösjebro Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 81

82 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Löddeköpinge 82

83 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Löddeköpinge 83

84 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Löddeköpinge 84

85 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Löddeköpinge 85

86 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Löddeköpinge 86

87 Löddeköpinge Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 87

88 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Löddeköpinge 88

89 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Furulund 89

90 Furulund Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 90

91 Furulund Ekosystemtjänster Kävlinge kommun 91

92 Furulund Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun 92

93 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Kävlinge 93

94 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Kävlinge 94

95 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Kävlinge 95

96 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Kävlinge 96

97 Ekosystemtjänster Kävlinge kommun Kävlinge 97

98 Ekosystemtjänster i Kävlinge kommun Kävlinge 98