Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2013:36. ISBN (hft.) ISBN (pdf)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2013:36. ISBN (hft.) ISBN (pdf)"

Transkript

1

2

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:36 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2014

4

5

6

7

8 Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

9 Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (personlig tillämpning) 43/011/2006. Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanden ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. Examinanden ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Examinanden kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning.

10 Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. I utbildning som förbereder för fristående examen ska bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. Yrkesexamen för plastmekaniker är avsedd för personer som har den yrkesskicklighet som förutsätts av dem som arbetar inom branschen. Kraven på yrkesskicklighet har nivåmässigt fastställts så att en person som har grundläggande utbildning inom branschen eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt arbetserfarenhet inom branschen sannolikt kan bli godkänd i yrkesexamen. De som har avlagt yrkesexamen för plastmekaniker arbetar inom plastbranschen eller har arbetsuppgifter som är jämförbara med arbetsuppgifterna inom plastbranschen. De kan utföra de varierande och utmanande arbetsuppgifterna inom plastbranschen i enlighet med företagets produktionsmetod och behärskar metoden väl. De sköter den process som är aktuell för tillfället på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med företagets instruktioner samt kvalitets- och produktionskriterier. Utöver den egentliga process som de sköter behärskar de dessutom andra tillverkningsmetoder inom branschen som är jämförbara med den egna processen eller de metoder och arbetsuppgifter som kunderna använder.

11 Dessutom har de som avlagt examen visat att de har den kompetens som förutsätts i de valfria examensdelarna och som behövs inom företaget och inom branschen. De har visat sin kompetens i en process som motsvarar en tillverkningsmetod i ett företag genom att använda arbetstiden och de nödvändiga materialen på ett kostnadseffektivt sätt och genom att beakta kvalitetssynpunkter, arbetarskydd och kundorientering. Yrkesexamen för plastmekaniker består av en obligatorisk examensdel och tio valfria examensdelar, av vilka man ska välja två. Examen är avlagd när den obligatoriska delen och de två valfria examensdelarna har avlagts med godkänt betyg. Examensdelar: Obligatoriska examensdelar 3.1 Behärskande av tillverkningsprocessen (inom produktion) Valfria examensdelar 3.2 Formsprutning 3.3 Extrudering (strängsprutning) 3.4 Varmformning eller vakuumformning 3.5 Rotationsgjutning 3.6 Tekniker för armerad plast 3.7 Vidareförädling av plastprodukter 3.8 Återvinning av plastmaterial 3.9 Andra tillverkningsmetoder 3.10 Planering av företagsverksamhet inom plastbranschen 3.11 Examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen för plastmekaniker i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen påvisar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts.

12 Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges efter att de examensprestationer som krävs i examensdelen har utförts. Bedömningen i yrkesexamen för plastmekaniker görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Bedömningsgruppen ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Examinanden kan arbeta kostnadseffektivt hantera riskerna i sitt arbete inleda eller starta upp produktionen eller processen sköta produktionen eller processen avsluta eller stoppa produktionen eller processen arbeta på en arbetsplats inom plastproduktionen. Användning av material, råvaror, maskiner och arbetsredskap Arbete i produktionen använder korrekt uppgifter om materialegenskaper vid hantering av material och vid inställning av parametrar förklarar och motiverar den valda kostnadsstrukturen använder arbetstid, maskiner, arbetsredskap och material på ett ändamålsenligt sätt och i rätt tid. behärskar produktionssituationen inom sitt ansvarsområde utför arbetsuppgifterna i enlighet med instruktionerna om arbetet och kvaliteten arbetar ändamålsenligt, snabbt och systematiskt och beaktar säkerheten i arbetet beaktar kvalitetskraven och behoven i det föregående och följande processteget.

13 Beaktande av kundernas krav följer de miljö- och kvalitetssystem som används följer kundernas kvalitetskrav genom att vid behov beakta produktens användningsområde. Beaktande av säkerhetsriskerna i arbetet Beaktande av miljö-, hälso- och säkerhetsrisker håller sitt eget arbetsområde städat följer den egna arbetsplatsens arbetarskyddsanvisningar och allmänna arbetarskyddsanvisningar ger akt på faror i arbetet och rapporterar dem handlar rätt i nöd- och risksituationer använder skyddsutrustning, arbetsredskap och arbetsmetoder som överensstämmer med anvisningarna och använder dem på ett säkert och korrekt sätt ser till att arbetsredskapen är säkra, underhåller dem och avlägsnar trasiga arbetsredskap eller lämnar in dem på service. följer de miljö- och kvalitetssystem som används i företaget sorterar och återvinner avfall som uppstår ansvarsfullt i enlighet med instruktionerna följer företagets instruktioner och avtal om informationssäkerhet arbetar ergonomiskt och beaktar i sitt arbete upprätthållandet av funktions- och arbetsförmågan i sitt arbete och tillämpar sina erfarenheter i föränderliga arbetssituationer. Ställa i ordning produktionsutrustning väljer lämpliga maskiner, hjälputrustning, produktspecifika verktyg (t.ex. formar och munstycken) och arbetsredskap för produkterna och motiverar sitt val ser till att alla verktyg och arbetsredskap, maskiner och anordningar som behövs är i funktionsdugligt skick och tillgängliga för att man ska kunna starta upp en störningsfri produktion rapporterar i organisationen de utvecklingsbehov

14 Identifiering och kontroll av material Inledning av produktion Avslutande av inledningsfasen som han eller hon lagt märke till i tillverkningsmetoden tolkar korrekt instruktionerna om tillverkningsprocessen på minst ett främmande språk. kontrollerar vid inledning av produktionen att de material som valts är korrekta och felfria genom att identifiera materialen på ett ändamålsenligt sätt med tanke på processen motiverar valet av material tolkar de materialuppgifter som behövs och som är viktigast med tanke på produktionen. programmerar och ställer in de korrekta driftparametrarna för material, maskiner och utrustning kontrollerar att produkten är produktionsduglig med de testmetoder som anges i produktionsanvisningarna utför de behövliga testerna och mätningarna kontrollerar den visuella kvaliteten. ser till att det avfall som uppkom i inledningsfasen hanteras enligt instruktionerna rengör maskiner och utrustning i produktionslokalen och städar arbetsplatsen ser till att de inställningar som gjordes under inledningsfasen ger en störningsfri produktion dokumenterar inledningsfasen enligt företagets instruktioner. Arbete i produktionen och användning av maskiner utför arbetsuppgifterna självständigt utför arbetsfaserna korrekt och i rätt ordningsföljd sörjer för en fortsatt god kvalitet ser till att produktionsmaterialen räcker till vid korrekt hantering arbetar ansvarsfullt i enlighet med gällande bestämmelser och instruktioner genom att beakta ergonomi och säkerhet i arbetet övervakar vid behov de rutinuppgifter som hör nära ihop med tillverkningsmetoderna och som utförs av andra personer samt ger handledning i dem övervakar produktionsförhållandena enligt kvalitetskriterierna

15 Användning av styr- och informationssystem Förebyggande verksamhet och åtgärdande av störningar bedömer och förbättrar vid behov produktionsförhållandena eller produktionsprocessen i enlighet med arbetsplatsens instruktioner. använder smidigt de behövliga styr- och informationssystemen i enlighet med organisationens verksamhetsprinciper följer i sitt arbete de bestämmelser och instruktioner som getts om företagets informationssystem. utför självständigt små underhålls- och driftsunderhållsarbeten inom sitt ansvarsområde identifierar med lätthet störningsorsaker i processen och åtgärdar dem smidigt så att processen kan fortsätta eller rapporterar problemet i organisationen under användning av de rätta termerna utför sensorisk tillståndskontroll systematiskt inom sitt eget uppgiftsområde arbetar ergonomiskt riktigt och på ett säkert sätt. Avslutande eller stoppande av produktionen eller processen Användning av styr- och informationssystem utför arbetsuppgifterna i avslutningsfasen självständigt utför arbetsfaserna korrekt och i rätt ordningsföljd sörjer för en fortsatt god kvalitet i följande inledningsfas ser till att produktionsmaterialen står sig till följande inledningsfas arbetar ansvarsfullt i enlighet med gällande bestämmelser och instruktioner genom att beakta ergonomi och säkerhet i arbetet övervakar de rutinuppgifter som hör nära ihop med tillverkningsmetoderna och som utförs av andra personer samt ger handledning i dem. använder smidigt de behövliga styr- och informationssystemen vid avslutande av produktionen i enlighet med organisationens verksamhetsprinciper följer i sitt arbete de bestämmelser och instruktioner som getts om företagets informationssystem dokumenterar slutfasen i enlighet med företagets instruktioner.

16 Avslutande åtgärder, arrangemang, förflyttningar och städning Utveckling av det egna arbetet utför arbetsuppgifterna självständigt och ansvarsfullt inom det ansvarsområde som han/hon har enligt organisationsmodellen sörjer för att maskiner och utrustning är i funktionsdugligt skick i följande inledningsfas utför behövliga små underhållsarbeten inom sitt ansvarsområde förflyttar färdiga eller halvfärdiga produkter på rätt sätt och till rätt lagringsplats städar arbetsmiljön genom att beakta arbetsplatsens instruktioner om avfallsåtervinning och annat. utvärderar och utvecklar kvaliteten på det egna arbetet enligt organisationens mål för kvalitet och resultat rapporterar i organisationen de utvecklingsbehov som han eller hon lagt märke till i tillverkningsmetoden använder smidigt de tjänster som han eller hon vet att organisationen erbjuder i olika situationer bedömer det egna arbetets inverkan på produktiviteten och slutproduktens kvalitet. Kundorienterat arbete Utvärdering av det egna arbetet fattar i produktionen inom sitt eget ansvarsområde beslut som gagnar både den egna organisationen och kunden arbetar med kunder som besöker företaget på ett professionellt sätt genom att beakta ämneskunskaper och interaktion i den verbala och icke-verbala kommunikationen följer i sitt arbete principerna för god kundservice genom att beakta de interna och externa kundrelationerna inom sitt ansvarsområde använder vid behov ett främmande språk i umgänget med internationella kunder för att informera dem om de viktigaste frågorna i tillverkningsprocessen. utvärderar sitt eget arbete och resultaten av processen självständigt och som medlem i arbetsteamet utvecklar det egna arbetet och kvaliteten på sitt arbete utifrån självvärdering och erhållen respons.

17 I examenstillfällena i examensdelen Behärskande av tillverkningsprocessen (inom produktion) påvisar examinanden sin yrkesskicklighet genom att i autentiskt arbete utföra de arbetsuppgifter som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Dessutom kan separata arbetsprestationer, simuleringar av arbetet och intervjuer användas på ett sådant sätt att man tillförlitligt kan avgöra om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet både i fråga om de praktiska färdigheterna och i fråga om den kunskap som behövs inom branschen. Man kan även vid behov muntligt eller med alternativa dokument kontrollera att examinanden har de tilläggsfärdigheter och de kunskaper samt kan de bestämmelser som ligger till grund för arbetet, i den mån detta inte framgår vid examenstillfället. Examenstillfället kan genomföras i flera delar eller på flera platser så att kompetensen blir bedömd i den omfattning som kraven på yrkesskicklighet förutsätter. Examenstillfället på arbetsplatsen och de tillhörande bedömningsdokumenten har en central roll när det gäller påvisandet av yrkesskicklighet. Examinanden kan komplettera sina examensprestationer med välmotiverade dokument som gäller processen och som de själva tagit fram under processen samt med andra dokument, och bedömningen av dokumenten bifogas till bedömningsmaterialet. Examinanden kan använda och programmera formsprutmaskiner och robotar, automationsutrustning eller annan kringutrustning som används i produktionen montera formarna och verktygen (hjälputrustningen) i formsprutmaskinerna förbehandlingen av plastråvarorna och de viktigaste skillnaderna i materialens beteende vid smältbearbetning (amorf/delkristallin) inleda, sköta och avsluta formsprutningsproduktion optimera produktionsprocessen och övervaka variationerna under driften utföra underhåll av maskiner och utrustning i sitt arbete beakta kraven, rutinerna och kriterierna i fråga om renrum i företag som använder renrumsproduktion.

18 Användning och programmering av formsprutmaskiner Användning och programmering av kringutrustning inom formsprutningsproduktionen använder och programmerar formsprutmaskiner smidigt utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av formsprutmaskiner självständigt och ansvarsfullt utvecklar sig själv och förbättrar arbetsmiljön och drar då nytta av utbildningar och erfarenheten av uppgiften beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av formsprutningsmaskinen och använder alltid den personliga skyddsutrustning som behövs. installerar, använder och programmerar kringutrustning smidigt utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av kringutrustning självständigt och ansvarsfullt ansvarar för att arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen slutförs ger arbetstagarna i följande arbetsfas handledning i driften av processen och i eventuella störningssituationer utvecklar sig själv och förbättrar arbetsmiljön och drar då nytta av utbildningar och erfarenheten av uppgiften. Hantering, förflyttning, lyftning och montering av formar monterar smidigt och med normal arbetstakt formar i maskinen överför parametrarna för den produkt/form som behövs från minnet till maskinen och gör vid behov korrekta justeringar av driftparametrarna ansvarar för att arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen slutförs hanterar formarna i enlighet med instruktionerna genom att i monterings-, drift- och demonteringsfasen beakta formarnas olika konstruktioner utför vid behov underhåll av formen under driften

19 Behandling, användning och processering av material och råmaterial som används i produkterna genom att beakta den produkt som tillverkas Smältbearbetning (reologi) använder erhållen information om materialegenskaperna vid behandling av material och vid inställning av parametrar följer instruktionerna och kvalitetssystemet i arbetsuppgifterna beaktar i sitt arbete de föregående och följande processteg som behövs flyttar vid rätt tidpunkt de förbehandlade plastråvarorna till formsprutmaskinen. känner till de viktigaste skillnaderna mellan smältbearbetning av amorfa plaster och smältbearbetning av delkristallina plaster korrigerar vid behov de viktigaste driftparametrarna för formsprutmaskinen (temperatur, tryck och hastighet) redogör för och förklarar hur de materialegenskaper som är viktigast med tanke på smältbearbetningen inverkar på driftparametrarna, såsom viskositetens, smältindexets och tillsatsämnenas inverkan. Inledning, skötsel och avslutande av formsprutningsproduktion Användning av programmeringsparametrar för formsprutmaskinen inleder smidigt och med normal arbetstakt uppstarten av formsprutningsproduktionen arbetar ansvarsfullt och ekonomiskt i enlighet med gällande bestämmelser och instruktioner genom att beakta ergonomi och säkerhet i arbetet sköter produktionen så att han/hon lägger märke till och korrigerar de observerade avvikelserna i processen åtgärdar störningar under processen och eventuella orsaker till störningar avslutar produktionen smidigt efter att ha uppnått beställd mängd gods minimerar materialspillet under hela produktionsprocessen och i den avslutande fasen av körningen. gör de behövliga och tillåtna justeringarna av driftparametrarna redogör för hur den inställda driftparametern inverkar på produkten

20 Användning och programmering av robotar och annan automationsutrustning som behövs i formsprutningsproduktionen ändrar på ett kontrollerat och systematiskt sätt driftparametrarna för maskinen vid försök att lösa problem. använder och programmerar smidigt de robotar och den automationsutrustning som behövs utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av robotar och automationsutrustning självständigt och ansvarsfullt utvecklar sig själv och förbättrar arbetsmiljön och drar då nytta av utbildningar och erfarenheten av uppgiften beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av robotar och automationsutrustning och använder den personliga skyddsutrustning som behövs. Optimering av formsprutningsprocessen Observation och identifiering av variationer i formsprutningsproduktionen samt utförande av nödvändiga korrigerande åtgärder optimerar formsprutningsprocessen i enlighet med instruktionerna med en ny eller en befintlig form ställer korrekt in övervakningsgränserna för produktionsformarna på kontrollpanelen så att optimalt utbyte erhålls optimerar hela produktionsprocessen genom att göra de rätta justeringarna söker med hjälp av optimering den mest ekonomiska cykeltiden för tillverkning av godset genom att beakta kvalitetskriterierna drar nytta av optimeringsresultaten för att uppnå en så hög produktion ekonomiskt sett som möjligt motiverar sitt val av optimeringsmetod. utför fortlöpande kvalitetskontroll och observationer under driften ändrar vid behov driftparametrarna eller utför underhåll av formen under driften kontrollerar fortlöpande produktens ytkvalitet, krympning, överfyllning och måttnoggrannhet använder smidigt de mätinstrument som behövs vid kontroll av kvaliteten på produktionen identifierar de kritiska punkterna i den produkt som tillverkas och kontrollerar produktens kvalitet i fråga om dem identifierar olika ytdefekter och vidtar de rätta åtgärderna för att avlägsna dem.

21 Underhåll av maskiner och utrustning inom formsprutningsproduktionen utför självständigt små underhålls- och driftsunderhållsarbeten inom formsprutningsproduktionen söker orsakerna till störningar och åtgärdar dem smidigt för att processen ska kunna fortgå utför och observerar den sensoriska tillståndskontrollen systematiskt inom formsprutningsproduktionen utvärderar och utvecklar tillståndskontrollen inom formsprutningsproduktionen utför tillståndskontrollen ergonomiskt och säkert utför vid behov förhandsåtgärder på maskiner och utrustning i samband med det periodiska eller det förebyggande underhållet. Arbete inom renrumsproduktion handlar ansvarsfullt i enlighet med instruktioner och kriterier för renrumsproduktionen och ger vid behov andra personer handledning följer företagets krav på renhet i renrummet beaktar i sitt arbete hur arbetsmiljön inverkar på formsprutningsprocessen. I examensdelen Formsprutning påvisar examinanden sin yrkesskicklighet genom att vid examenstillfällen i autentiskt arbete utföra de arbetsuppgifter som beskrivits och förutsatts i kraven på yrkesskicklighet. Dessutom kan separata arbetsprestationer, simuleringar av arbetet, uppgifter och intervjuer användas på ett sådant sätt att man tillförlitligt kan avgöra om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet både i fråga om de praktiska färdigheterna och i fråga om den kunskap som behövs inom branschen. Man kan även vid behov muntligt eller med alternativa dokument kontrollera att examinanden behärskar de kunskaper och färdigheter som ligger till grund för arbetet, nyckelfärdigheterna för livslångt lärande, ansvaret, självvärderingen och de gällande bestämmelser, i den mån detta inte framgår vid examenstillfället. Examenstillfället kan genomföras i flera delar eller på flera platser så att kompetensen blir bedömd i den omfattning som kraven förutsätter. Kompetensen visas vid ett examenstillfälle på en arbetsplats. Examinanden kan komplettera sina examensprestationer med välmotiverade dokument som gäller formsprutningsprocessen och som de själva tagit fram under processen samt med andra motsvarande dokument, och bedömningen av dokumenten fogas till bedömningsmaterialet.

22 En av följande tillverkningstekniker ska väljas: 1. Blåsfilm 2. Skiva eller planfilm 3. Rör 4. Profil eller slang 5. Blåsformning 6. Beläggning Examinanden kan använda och programmera minst en process i extruderingsmetoden montera och ställa in utrustning som används inom extruderingsmetoden förbehandlingen av rätt mängd plastråvaror och de viktigaste skillnaderna i materialens beteende vid smältbearbetningen i den aktuella extruderingsmetoden inleda, sköta och avsluta extruderingsproduktion optimera produktionsprocessen och övervaka variationerna under driften bestämma och vid behov utföra underhåll av maskiner och utrustning i sitt arbete beakta kraven, rutinerna och kriterierna i fråga om renrum i företag som använder renrumsproduktion. Användning av utrustning som behövs i extruderingsmetoden (t.ex. en plan- eller blåsfilmslinje, blåsfilmsmaskiner, en rör- eller profillinje, en extruderingsbeläggningslinje samt kringutrustning som behövs i produktionen) använder och programmerar smidigt utrustning som behövs vid extrudering utför arbetsuppgifterna inom extrudering ansvarsfullt och självständigt och slutför dem beaktar frågor som rör arbetarskyddet och ergonomin i extruderingsprocessen och använder alltid den personliga skyddsutrustning som behövs i sitt arbete ger vid behov sina arbetskamrater handledning i driften av processen och i störningssituationer förbättrar ordningen och renligheten i arbetsmiljön inom sitt ansvarsområde och drar då nytta av sin arbetserfarenhet och utbildningar.

23 Montering, inställning eller centrering av utrustning som används inom extruderingen monterar, använder och ställer in utrustning på extruderingslinjen med normal arbetstakt (t.ex. drag- och lindningsutrustning, A-ramar, nypvalsar samt kantskärare och banspänning) klarar på egen hand av att slutföra arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen hanterar utrustning och verktyg ansvarsfullt och i enlighet med företagets verksamhetskultur och instruktioner genom att i sitt arbete beakta deras olika konstruktioner. Behandling, användning och processering av rätt mängd av de material och råvaror som används i produkterna Smältbearbetning använder erhållen information om materialegenskaperna vid behandling av material och vid inställning av parametrar kontrollerar plastråvarans kvalitet, färg och andra behövliga tillsatsämnen innan produktionen inleds förbehandlar vid behov plastråvarorna genom torkning på rätt sätt och i enlighet med de krav som distributionssystemet ställer använder företagets råvarusystem smidigt följer instruktionerna och kvalitetssystemet i arbetsuppgifterna beaktar i sitt arbete de föregående och följande processteg som behövs minimerar materialspillet under hela produktionsprocessen. känner till de viktigaste skillnaderna mellan smältbearbetning av amorfa plaster och smältbearbetning av delkristallina plaster känner till hur de vanligaste plastråvarorna, t.ex. i blåsfilmsprocessen, beter sig i processen känner till tillsatsämnenas inverkan på produktionens kvalitet programmerar och korrigerar korrekt temperaturprofilerna för råvarorna, tillsatsämnena och de produkter som tillverkas programmerar övervakningsgränserna och över-

24 vakar att processen håller sig inom gränserna och beaktar filmens kritiska punkter kontrollerar produktionens kvalitet enligt instruktionerna. Uppstart, körning och avslutande av extruderingsproduktionslinjen Hantering av slutprodukten inleder smidigt och med normal arbetstakt uppstarten av extruderingslinjen arbetar ansvarsfullt och ekonomiskt i enlighet med gällande bestämmelser och anvisningar utför behövliga justeringar av driftparametrarna under uppstart, körning och avslutande av processen och motiverar justeringarna åtgärdar störningar under processen och eventuella orsaker till störningar ändrar på ett kontrollerat och systematiskt sätt processens driftparametrar vid en störning avslutar produktionen smidigt efter att ha uppnått beställd mängd gods minimerar materialspillet under hela produktionsprocessen. hanterar, märker och förpackar t.ex. plastfilmsrullar, rör, profiler eller blåsformningsprodukter korrekt och utan att skada slutprodukten utför korrekt de behövliga produktmärkningarna av slutprodukterna handleder vid behov dem som arbetar i nästa arbetsfas i hantering av slutprodukten eller i produktmärkningarna beaktar arbetarskyddet och ergonomin under hela processen. Optimering av produktionsprocessen optimerar processen i enlighet med företagets instruktioner med en ny eller befintlig produkt eller med ett nytt eller befintligt material ställer korrekt in övervakningsgränserna för produktionen på kontrollpanelen så att optimalt utbyte erhålls optimerar hela produktionsprocessen genom att göra de rätta justeringarna motiverar sitt val av optimeringsmetod.

25 Observation av variationerna under driften samt utförande av nödvändiga korrigerande åtgärder utför fortlöpande kvalitetskontroll och observationer under driften utför korrekt de korrigerande åtgärder som behövs i processen använder smidigt de mätinstrument som behövs vid kontroll av kvaliteten på produktionen identifierar de kritiska punkterna i produktionen och kontrollerar kvaliteten i fråga om dem. Underhåll av maskiner och utrustning inom blåsformningsproduktionen utför självständigt små underhålls- och driftsunderhållsarbeten inom blåsfilmsproduktionen söker orsaker till störningar i processen och om möjligt åtgärdar dem smidigt för att processen ska kunna fortgå utför och observerar den sensoriska tillståndskontrollen systematiskt inom extruderingsproduktionen utvärderar och utvecklar tillståndskontrollen inom extruderingsproduktionen arbetar ergonomiskt och säkert vid utförande av tillståndskontroll utför vid behov förhandsåtgärder på maskiner och utrustning i samband med det periodiska eller det förebyggande underhållet. Arbete inom renrumsproduktion handlar ansvarsfullt i enlighet med instruktioner och kriterier för renrumsproduktionen och ger vid behov andra personer handledning följer företagets krav på renhet i renrummet beaktar i sitt arbete hur arbetsmiljön inverkar på extruderingsprocessen. I examensdelen Extrudering (strängsprutning) påvisar examinanden sin yrkesskicklighet genom att vid examenstillfällen i autentiskt arbete utföra de arbetsuppgifter som beskrivits och förutsatts i kraven på yrkesskicklighet. Dessutom kan separata arbetsprestationer, simuleringar av arbetet, uppgifter och intervjuer samt självvärdering användas på ett sådant sätt att man tillförlitligt kan avgöra om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet.

26 Man kan även vid behov muntligt eller med alternativa dokument kontrollera att examinanden behärskar de kunskaper och färdigheter som ligger till grund för arbetet, nyckelfärdigheterna för livslångt lärande, ansvaret, självvärderingen och de gällande bestämmelser, i den mån detta inte framgår vid examenstillfället. Examenstillfället kan genomföras i flera delar eller på flera platser så att kompetensen blir bedömd i den omfattning som kraven förutsätter. Kompetensen visas vid ett examenstillfälle på en arbetsplats. Examinanden kan komplettera sina examensprestationer med välmotiverade dokument som gäller extrudering (strängsprutning) och som de själva tagit fram under processen samt med andra motsvarande dokument, och bedömningen av dokumenten fogas till bedömningsmaterialet. Examinanden kan använda och programmera varmformningsmaskiner eller utrustning som används i produktionen montera verktyg och formar samt behövlig hjälputrustning på de varmformningsmaskiner som används använda de plastmaterial som behövs i arbetet inklusive förbehandlingarna och kan redogöra för de viktigaste skillnaderna i beteende mellan materialen vid varmformning och med halvfabrikat inleda, sköta och avsluta varmformningsproduktion optimera produktionsprocessen och övervaka variationerna under driften utföra underhåll av maskiner och utrustning i sitt arbete beakta kraven, rutinerna och kriterierna i fråga om renrum i företag som använder renrumsproduktion. Användning och programmering av varm- /vakuumformningsmaskiner använder och programmerar varmformningsmaskiner smidigt utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av varmformningsmaskiner självständigt och ansvarsfullt utvecklar sig själv och förbättrar arbetsmiljön och drar då nytta av utbildningar och erfarenheten av uppgiften

27 Användning och programmering av tilläggs- och kringutrustning inom varm-/vakuumformningsproduktionen beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av varmformningsmaskiner och använder alltid den personliga skyddsutrustning som behövs handlar sakkunnigt vid störningar i formningsprocessen. använder och programmerar smidigt den tilläggsoch kringutrustning som behövs inom varmformningsproduktionen utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av kringutrustning självständigt och ansvarsfullt ansvarar för att arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen slutförs ger arbetstagarna i följande arbetsfas handledning i driften av processen och i eventuella störningssituationer. Hantering, förflyttning, lyftning, montering och byte av varmformningsformar och verktyg hanterar och monterar smidigt formar, verktyg och behövlig hjälputrustning på maskinen överför parametrarna för den produkt eller form som behövs från minnet till maskinen och gör vid behov korrekta ändringar av driftparametrarna självständigt ansvarar självständigt för slutförandet av arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen hanterar formarna och verktygen i enlighet med instruktionerna genom att i monterings-, driftoch demonteringsfasen beakta deras olika konstruktioner utför de underhållsåtgärder som behövs på formen under driften. Behandling, användning och processering av de råvaror, material och halvfabrikat som används i produkterna genom att beakta den produkt som tillverkas använder korrekt information om materialegenskaperna vid behandling av material och vid inställning av parametrar utför arbetena smidigt i enlighet med instruktionerna och kvalitetssystemet beaktar i sitt arbete de föregående och följande

28 processteg som behövs behandlar halvfabrikat rätt och vet hur plastmaterialens orientering inverkar vid formning av produkten justerar vid behov parametrarna för formningsprocessen genom att beakta inverkan på formgodsets kvalitet förflyttar vid behov förbehandlat material vid rätt tidpunkt till varmformningsmaskinen. Inledning, skötsel och avslutande av varm-/vakuumformningsproduktion Programmering och inställning av driftparametrar Användning och programmering av robotar och annan automationsutrustning som behövs i varmformningsproduktionen inleder smidigt och med normal arbetstakt uppstarten av varmformningsproduktionen arbetar ansvarsfullt och ekonomiskt i enlighet med gällande bestämmelser och anvisningar genom att beakta ergonomi och säkerhet i arbetet sköter produktionen genom att observera och vid behov åtgärda avvikelser i produktionen åtgärdar störningar under processen och eventuella orsaker till störningar avslutar produktionen smidigt när den beställda mängden gods har uppnåtts genom att beakta användningen och förflyttningarna av material och halvfabrikat minimerar materialspillet under hela produktionsprocessen. överför de korrekta och behövliga programmen från maskinens och hjälputrustningens minne till maskinen och hjälputrustningen justerar vid behov parametrarna för formningsprocessen genom att beakta inverkan på formgodsets kvalitet redogör för hur plastmaterialens orientering och inställningar inverkar vid formning av produkter programmerar och använder maskiner och utrustning med normal arbetstakt. använder och programmerar smidigt de robotar och den automationsutrustning som behövs utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av robotar och automationsutrustning självständigt och ansvarsfullt utvecklar sig själv och arbetsmiljön och drar då nytta av utbildningar och erfarenheten av uppgiften

29 beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av robotar och automationsutrustning använder den personliga skyddsutrustning som behövs. Optimering av varm-/vakuumformningsprocessen Observation och bestämning av variationerna under varm- /vakuumformningsprocessen samt utförande av nödvändiga korrigerande åtgärder optimerar processen i enlighet med företagets instruktioner med en ny eller en befintlig form ställer in övervakningsgränserna rätt på kontrollpanelen för produktionsformarna utför optimering i hela produktionsprocessen genom att göra de rätta justeringarna för den form som används söker med hjälp av optimering den mest ekonomiska cykeltiden för tillverkning av godset genom att beakta kvalitetskriterierna drar nytta av optimeringsresultaten för att uppnå en så hög produktion ekonomiskt sett som möjlig motiverar sitt val av optimeringsmetod. utför fortlöpande kvalitetskontroll och observationer under driften ändrar vid behov driftparametrarna eller utför underhållsåtgärder på formen eller verktygen under driften utför fortlöpande observation t.ex. av kvaliteten på produktens yta, krympning, glans, färg och måttnoggrannhet använder smidigt de mätinstrument som behövs vid kontroll av kvaliteten på produktionen identifierar olika ytdefekter och vidtar de rätta åtgärderna för att avlägsna dem. Underhåll av maskiner och utrustning inom varm- /vakuumformationsproduktionen utför självständigt små underhålls- och driftsunderhållsarbeten inom varm-/vakuumformningsproduktionen söker orsakerna till störningar och åtgärdar dem smidigt för att processen ska kunna fortgå utför och observerar den sensoriska tillståndskontrollen systematiskt inom varmformningsproduktionen utvärderar och utvecklar tillståndskontrollen

30 inom sitt ansvarsområde handlar ergonomiskt och säkert vid utförande av tillståndskontrollen inom varmformningsproduktionen utför vid behov förhandsåtgärder på maskiner och utrustning i samband med det periodiska eller det förebyggande underhållet. Arbete inom renrumsproduktion handlar ansvarsfullt i enlighet med instruktioner och kriterier för renrumsproduktionen och ger vid behov sina arbetskamrater handledning följer företagets krav på renhet i renrummet beaktar i sitt arbete hur arbetsmiljön inverkar på varmformningsproduktionen. I examensdelen Varmformning eller vakuumformning påvisar examinanden sin yrkesskicklighet genom att vid examenstillfällen i autentiskt arbete utföra de arbetsuppgifter som beskrivits och förutsatts i kraven på yrkesskicklighet. Dessutom kan separata arbetsprestationer, simuleringar av arbetet och intervjuer samt självvärdering användas på ett sådant sätt att man tillförlitligt kan avgöra om yrkesskickligheten motsvarar kraven på yrkesskicklighet. Man kan även vid behov muntligt eller med alternativa dokument kontrollera att examinanden behärskar de kunskaper och färdigheter som ligger till grund för arbetet, nyckelfärdigheterna för livslångt lärande, ansvaret, självvärderingen och de gällande bestämmelser, i den mån detta inte framgår vid examenstillfället. Examenstillfället kan genomföras i flera delar eller på flera platser så att kompetensen blir bedömd i den omfattning som kraven förutsätter. Kompetensen visas vid ett examenstillfälle på en arbetsplats. Examinanden kan komplettera sina examensprestationer med välmotiverade dokument som gäller varmformningseller vakuumformningsprocesserna och som de själva tagit fram under processen samt med andra motsvarande dokument, och bedömningen av dokumenten fogas till bedömningsmaterialet.

31 Examinanden kan använda och programmera rotationsgjutningsmaskiner och annan kringutrustning, robotar och automationsutrustning som behövs i produktionen montera verktyg och formar för de rotationsgjutningsmaskiner som används förbehandlingen av plastråmaterial och de viktigaste skillnaderna i beteende mellan materialen vid rotationsgjutning inleda, sköta och avsluta rotationsgjutningsproduktionen optimera produktionsprocessen och övervaka variationerna under driften utföra underhåll av maskiner och utrustning i sitt arbete beakta kraven, rutinerna och kriterierna i fråga om renrum i företag som använder renrumsproduktion. Användning och programmering av rotationsgjutningsmaskiner Användning och programmering av automations- och kringutrustning inom rotationsgjutningsproduktionen använder och programmerar rotationsgjutningsmaskiner smidigt utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av rotationsgjutningsmaskiner och utrustning som behövs i produktionen självständigt och ansvarsfullt handlar smidigt vid störningar i rotationsgjutningsprocessen beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av rotationsgjutningsmaskiner genom att använda den personliga skyddsutrustning som behövs ansvarar för att arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen slutförs. monterar, använder och programmerar smidigt den automations- och kringutrustning som behövs inom rotationsgjutningsproduktionen utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av kringutrustning inom rotationsgjutningsproduktionen självständigt och ansvarsfullt ger vid behov arbetstagarna i följande arbetsfas handledning i driften av processen och i even-

32 tuella störningssituationer utvecklar och förbättrar arbetsmiljön inom sitt ansvarsområde genom att i sin arbetsuppgift dra nytta av sina erfarenheter och sin utbildning. Hantering, förflyttning, lyftning och montering av rotationsgjutningsformar och verktyg hanterar formarna i enlighet med instruktionerna genom att i monterings-, drift- och demonteringsfasen beakta formarnas olika konstruktioner (ytbehandlade/icke-ytbehandlade formar) redogör för olika sätt att kyla formen (t.ex. hur kylning på insidan inverkar på produktens kvalitet) monterar smidigt och med normal arbetstakt formar och verktyg i maskinen överför parametrarna för den produkt/form som behövs från minnet till maskinen och gör vid behov korrekta ändringar av driftparametrarna ansvarar självständigt för slutförandet av arbetsfaserna vid uppstarten av produktionen utför de underhållsåtgärder som behövs på maskinen eller formen under driften. Behandling, användning och processering av de material och råmaterial som används i produkterna genom att beakta den produkt som tillverkas använder rätt information om materialegenskaperna vid behandling av material och vid inställning av parametrar utför arbetena i samband med materialbehandling smidigt i enlighet med instruktionerna och kvalitetssystemet beaktar i sitt arbete de föregående och följande processteg som behövs blandar och doserar råvarorna rätt i formen justerar vid behov parametrarna för formningsprocessen genom att beakta inverkan på gjutgodsets kvalitet korrigerar vid behov de med tanke på processen viktigaste körparametrarna för rotationsgjutmaskinen genom att beakta den produkt som tillverkas.

33 Inledning, skötsel och avslutande av rotationsgjutningsproduktion Programmering och inställning av driftparametrar Användning och programmering av robotar och automationsutrustning inleder smidigt och med normal arbetstakt uppstarten av rotationsgjutningsproduktionen sköter produktionen så att han/hon lägger märke till och vid behov korrigerar de observerade avvikelserna i processen åtgärdar störningar under processen och eventuella orsaker till störningar arbetar ansvarsfullt och ekonomiskt i enlighet med gällande bestämmelser och instruktioner genom att beakta ergonomi och säkerhet i arbetet avslutar smidigt och med normal arbetstakt rotationsgjutningsproduktionen gör de nödvändiga rapporteringarna i samband med avslutande av produktionen minimerar materialspillet under hela produktionsprocessen. justerar vid behov parametrarna för formningsprocessen medveten om hur det inverkar på gjutgodsets kvalitet överför de korrekta och behövliga programmen från maskinens och hjälputrustningens minne till maskinen och hjälputrustningen gör praktiskt de justeringar som behövs i processen, såsom temperaturer, ugnstider, kyltider och varvtal programmerar och använder alla maskiner och all utrustning som hör till processen på ett professionellt sätt identifierar olika konstruktions- och kyllösningar vad gäller formen (t.ex. hur kylning på insidan inverkar på produktens kvalitet). använder och programmerar smidigt den automationsutrustning som behövs inom sitt ansvarsområde utför de arbetsuppgifter som behövs vid användning av robotar och automationsutrustning självständigt och ansvarsfullt utvecklar sig själv i sitt arbete och förbättrar arbetsmiljön och drar då nytta av utbildning och erfarenheten av uppgiften beaktar arbetarskyddet och ergonomin vid användning av robotar och automationsutrustning och använder den personliga skyddsutrustning som behövs

34 Optimering av rotationsgjutningsprocessen Observation och bestämning av variationerna under rotationsgjutningsprocessen samt utförande av nödvändiga korrigerande åtgärder optimerar processen i enlighet med företagets instruktioner med nya eller befintliga formar eller med ett alternativt material ställer in övervakningsgränserna rätt på kontrollpanelen för produktionsformarna utför optimering i hela produktionsprocessen genom att göra de rätta justeringarna för den form som används söker med hjälp av optimering den mest ekonomiska cykeltiden för tillverkning av godset genom att beakta kvalitetskriterierna drar nytta av optimeringsresultaten för att uppnå ett så högt produktionsutbyte ekonomiskt sett som möjligt motiverar sitt val av optimeringsmetod. övervakar kvaliteten under driften ändrar vid behov driftparametrarna eller utför underhållsåtgärder på formen eller verktygen under driften utför fortlöpande observation av kvaliteten på produktens yta, krympning, glans, storlek, färg, måttnoggrannhet eller rester av släppmedel använder smidigt de mätinstrument som behövs vid kontroll av kvaliteten på produktionen identifierar olika produktfel och vidtar de rätta åtgärderna för att avlägsna dem. Underhåll av maskiner och utrustning inom rotationsgjutningsproduktionen utför självständigt små underhålls- och driftsunderhållsarbeten inom rotationsgjutningsproduktionen söker orsakerna till störningar och åtgärdar dem smidigt för att processen ska kunna fortgå utför och observerar den sensoriska tillståndskontrollen systematiskt inom rotationsgjutningsproduktionen utvärderar och utvecklar tillståndskontrollen inom sitt ansvarsområde arbetar ergonomiskt och säkert vid utförande av tillståndskontroll

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Grunder

Läs mer

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 9/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA

Läs mer

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 FÖRESKRIFT 46/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Grunder för fristående examen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 43/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Grunder

Läs mer

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Grunder för fristående

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 23/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 23/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen

Läs mer

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning

Läs mer

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 14/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING

Läs mer

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 FÖRESKRIFT 47/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Grunder för fristående

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 52/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Grunder för fristående

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Föreskrift 22/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Brita Brännbacka-Brunell, Margita Broman FRISTÅENDE EXAMINA Vad är fristående examina? Fristående examina är ett flexibelt sätt för vuxna att visa sin

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Föreskrift 39/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013

YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Föreskrift 36/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet

Läs mer

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET Tom Lindström Nina Sederholm INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 1. Personlig tillämpning 2 2. Arbetsprocessen i fristående examina 4 2.1 Ansökningsskedet

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012

YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012 Föreskrift 37/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Föreskrifter och anvisningar

Läs mer

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden 1 VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE? ERKÄNNANDE AV KUNNANDE inom en EXAMENSPROCESS betyder att Du kan få det kunnande som du har erkänt. Du som är vuxenstuderande

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------

Läs mer

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 5/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 FÖRESKRIFT 5/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN I PLAST- OCH GUMMITEKNIK 2014 KOMPETENSOMRÅDET FÖR PLASTTEKNIK, PLASTPRODUKTTILLVERKARE KOMPETENSOMRÅDET FÖR GUMMITEKNIK, GUMMIPRODUKTTILLVERKARE FÖRESKRIFT

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011

YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011 Föreskrift 25/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 34/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 FÖRESKRIFT 34/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012 Föreskrift 11/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Föreskrift 53/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012

YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012 Föreskrift 29/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Föreskrift 13/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 54/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 FÖRESKRIFT 54/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012

YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012 Föreskrift 50/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 10/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 10/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 10/011/2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONDITOR 2008 FÖRESKRIFT 10/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:21. ISBN (hft.) ISBN (pdf)

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:21. ISBN (hft.) ISBN (pdf) Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:21 ISBN 978-952-13-5860-9 (hft.) ISBN 978-952-13-5861-6 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi

Läs mer

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE Gisela Andergård-Heiskanen 4.2.2017 Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare Inledning Vi har ett stort och utbrett nätverk av arbetsplatser där våra examinander

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR PLASTMEKANIKER 2001

YRKESEXAMEN FÖR PLASTMEKANIKER 2001 Föreskrift 35/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR PLASTMEKANIKER 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR PLASTMEKANIKER EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1455-9(häft.)

Läs mer

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 43/011/2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I PLASTTEKNIK 2002 FÖRESKRIFT 43/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010

Läs mer

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 7/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 7/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FORDONSKRANFÖRARE 2009 FÖRESKRIFT 7/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010

GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRÖNSEKTORN UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BLOMSTER-

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN IFYLLNADSANVISNINGAR IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN Allmänt: Om du vill att en ny rad i ifyllnadsfältet ska börja med indrag som den föregående, tryck

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM MARK- ANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2012

YRKESEXAMEN INOM MARK- ANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARK- ANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2012 Föreskrift 55/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:56 Föreskrifter och anvisningar 2012:56 Grunder för fristående examen

Läs mer

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv

Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv 1 Examensmästarens uppgifter ur arbetslivets perspektiv Studerande: Pauleen Mannevaara Bransch: Social, hälso och idrottsomårdet Datum: 21.11.2016 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Utkast Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR 2011 Föreskrift 21/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Föreskrifter och anvisningar 2011:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom fastighetsservice Kompetensområdet för fastighetsskötsel Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Produktion av

Läs mer

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens

Läs mer

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs

Din väg till examen. En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Din väg till examen En beskrivning av hur en fristående examen avläggs Uppdaterad i november 2014/CHN Din väg till examen - En beskrivning av hur en fristående examen avläggs har utarbetats 2011 vid Yrkesakademin

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 55/011/2010

YRKESEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 55/011/2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM GRUVBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 55/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:25 Föreskrifter och anvisningar 2010:25 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Föreskrift 33/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Grunder för fristående examen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Föreskrift 7/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Grunder för fristående

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av lunchrätter Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov

Läs mer

Utkast. Grunder för fristående examen. SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT xx/011/2011

Utkast. Grunder för fristående examen. SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT xx/011/2011 Utkast Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN 2011 FÖRESKRIFT xx/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:xx Föreskrifter och anvisningar 2011:XX Grunder för fristående

Läs mer

Yrkesexamen för arbete som teamledare

Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera

Läs mer

GRUNDEXAMEN I PLAST- OCH GUMMITEKNIK 2010

GRUNDEXAMEN I PLAST- OCH GUMMITEKNIK 2010 GRUNDEXAMEN I PLAST- OCH GUMMITEKNIK 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR PLASTTEKNIK, PLASTPRODUKTTILLVERKARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GUMMITEKNIK, GUMMIPRODUKTTILLVERKARE

Läs mer