Norrsunda Krogsta 16:1, 16:3 och Brista 2:16 m.fl., Krogsta gård samt del av riksintresseområdet för Skålhamravägen [K:AB 71]

Transkript

1 Kulturmiljöutredning Norrsunda Krogsta 16:1, 16:3 och Brista 2:16 m.fl., Krogsta gård samt del av riksintresseområdet för Skålhamravägen [K:AB 71] Upprättad ursprungligen av Johanna Alton och Cecilia Pantzar Reviderad och omarbetad av Mari Ferring och Ezequiel Pinto-Guillaume Granskad av Marie Louise Stenérus WSP Samhällsbyggnad

2 2 (27)

3 Uppdragsnr: (27) Kund Kilenkrysset AB Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Johanna Alton, landskapsantikvarie Cecilia Pantzar, byggnadsantikvarie Reviderad Mari Ferring, byggnadsantikvarie Ezequiel Pinto-Guillaume, arkeolog WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

4 4 (27)

5 5 (27) Innehåll 1 INLEDNING 6 2 KORT PRESENTATION AV PLANOMRÅDET (PRELIMINÄR HANDLING, SITUATIONSPLAN TILL DP DATERAD ) NATURGEOGRAFISKA OCH TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN 7 3 HISTORIK KROGSTAS FÖRHISTORIA KROGSTA UNDER MEDELTID KROGSTA UNDER NYARE TID 10 4 BEFINTLIGA KULTURMILJÖVÄRDEN I OCH I ANSLUTNING TILL PLANOMRÅDET ENLIGT PRELIMINÄR HANDLING SITUATIONSPLAN TILL DP DATERAD ) RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN KOMMUNALA INTRESSEN BEBYGGELSE I OCH I ANSLUTNING TILL PLANOMRÅDET BEFINTLIGA KULTURMILJÖVÄRDEN I UTREDNINGSOMRÅDET 22 5 PÅVERKAN PÅ KULTURMILJÖVÄRDEN 25 6 FÖRSLAG PÅ VIDARE ÅTGÄRDER 26 7 KÄLLOR LITTERATUR KARTOR 27

6 6 (27) 1 Inledning På fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl pågår planer på att anlägga tågdepåer med tillhörande verkstäder. Det ska även beredas möjligheter för en spårförbindelse till Bristas fjärrvärmeanläggning. Ansvarig för projektet och markägare är Kilenkrysset AB. Området som planeras ligger intill ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala, söder om Bristas fjärrvärmeverk och Arlandas omlastningsområde för flygbränsle, i Sigtuna kommun. Inom det aktuella detaljplanområdet finns omfattande lämningar och strukturer från förhistorisk tid. Planområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården; Skålhamravägen [K:AB 71], varför länsstyrelsen ställt krav på att områdets kulturmiljövärden utreds. Detta PM upprättades ursprungligen som ett underlag till 2011 års detaljplaneförslag för fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl. Det ursprungliga planförslaget innebar intrång i Krogsta gård, som är en del av ovan nämnda riksintresse, varför fokus för detta PM initialt låg på bebyggelsen i Krogsta by och dess historia. Förslaget till detaljplan (DP) har därefter reviderats vilket begränsat intrånget i området av riksintresse. Planområdet ligger därför numera utanför, men fortfarande i närheten av Krogsta gård och historiska by. Den nya versionen av detta PM utgår från den preliminära situationsplanen till ett detaljplaneförslag daterat , men innehåller även den detaljerade beskrivning av Krogsta förhistoria och by som togs fram i samband med det tidigare planförslaget från 2011.

7 7 (27) 2 Kort presentation av planområdet (Preliminär handling, situationsplan till DP daterad ) Planområdet ligger längs med ostkustbanan mellan Rosersberg och Märsta. Järnvägen utgör också planområdets östliga gräns. Norrut angränsar området till befintlig industriverksamhet. Här finns Fortums fjärrvärmeanläggning, lakvattendammar, Bristaterminalen för omlastning av flygbränsle och en avfallsstation. Det anslutande skogspartiet västerut ingår i Rosersbergs militära övningsområde. Söderut berör planområdet ett riksintresse för kulturmiljön, Skålhamravägen [K:AB 71]. En mindre del av Krogsta gårds åkermark ligger inom planområdet och omfattas av riksintresset. Planområdet ingår i ett landskap som bebotts och brukats under 1000-tals år. Under äldre järnålder var stora delar av det aktuella området täckt av en fornsjö (rapport Kula HB ). Idag flyter Roserbergsbäcken genom landskapet. Inom planområdet har ett 20-tal objekt bedömts vara fornlämning eller möjlig fornlämning (UV rapport 2012:3). Den berörda jordbruksmarken är öppen och brukas än idag helt eller delvis. Söder om planområdet ligger Krogsta gård från andra hälften av 1800-talet. Krogsta bybebyggelse låg ursprungligen strax öster om stambanan men flyttades och revs, bland annat i samband med agrarskifte och järnvägens framdragande. 2.1 Naturgeografiska och topografiska förhållanden Utredningsområdet ingår i östra Mälardalens sprickdalslandskap som består av sedimentfyllda sprickdalar med längsgående högre bergs- och moränpartier med skog. På sluttningarna ner mot dalgångsbotten ligger åkermarken. Genom detaljplaneområdet löper en nord-sydgående sprickdal och parallellt med denna, öster om området, löper ytterligare en sprickdal. Det nu aktuella planområdet igger på en nivå mellan 15 och 35 meter över havet, vilket är under högsta kustlinjen. Det innebär att hela området för omkring år sedan låg under vatten. Därmed har de högre partierna svallats ut på finsediment som förflytttas till de lägre partierna och där bildat stråk av lersediment i dalgångarna. 3 Historik 3.1 Krogstas förhistoria Krogsta är en av flera byar i området med förhistoriska anor. Även de angränsande byarna Viggeby, Brista, Norslunda, Norrsunda och Steninge slott har av ortnamnsformen och fornlämningsbilden att döma ett förhistoriskt förflutet. Ortnamnen med ändelsen a och inge är i regel äldre än de byar med ändelsen sta och by.

8 8 (27) Figur 12. Gravröse strax väster om Krogsta gård (RAÄ Norrsunda 40:1) De första spåren av mänsklig närvaro är ett gravröse som ligger strax söder om planområdet på höjden väster om Krogsta gård. Röset är från bronsålder ( f. Kr.) och ligger strategiskt placerat på krönet av berget så att det syns tydligt från den förhistoriska vattenled som dalgången väster om byn utgjorde när den en gång var vattenfylld. Leden var sammanlänkad med den havsvik som är dagens Mälaren. En av de angränsande sprickdalarna leder via Sigtuna och Skokloster till Gamla Uppsala som var en viktigt administrativ och religiös samlingsplats under järnålder. Längs med vattenleden, som idag utgör ett vattendragetrosersbergsbäcken, ligger fornborgar med ett regelbundet avstånd mellan varandra. Fornborgarna uppfördes framför allt under de första århundradena efter Kristi födelse och har sannolikt haft en försvarsstrategisk funktion. Under samma period uppfördes det i odlingslandskapet ett hägnadssystem byggt av stenar, så kallade stensträngar vilka fortfarande kan iakttas landskapet. Stensträngarna byggdes för att hindra djuren att beträda ängs- och åkermarken. De små odlingsytorna var belägna i dalgångens sluttningar och ängsmarken låg företrädesvis längs med vattendragen i dalsänkorna. Ovanför åkermarken löpte således stensträngarna och på höjderna utanför de inhägnade åkrarna och ängsmarken betade djuren. Odlingsytorna roterade kontinuerligt för att låta den brukade åkermarken vila och återhämta sig. Det var således endast en liten andel av åkermarken som odlades samtidigt. Med hjälp av stensträngarna skulle vi idag kunna rekonstruera den förhistoriska markorganisationen och på så vis få reda på hur landskapet har sett ut och nyttjats under äldre järnåldern. Liksom övriga byar i området har Krogsta gamla bytomt ett tillhörande gravfält, där man under järnålder begravde sina döda. I området finns ävenenstaka gravar från såväl äldre som yngre järnålder.

9 9 (27) Figur 13. En av gravarna på Krogstas bygravfält som ligger invid den gamla bytomten (RAÄ Norrsunda 22:1) I området finns det ett antal runstenar som vittnar om områdets betydelse för kommunikationer. Vid Norrsunda kyrka finns det inte mindre än fem runstenar. I vapenhuset finns en uppmärksammad sten som är en blandning av en traditionell runsten och den typav gravhäll som senare blev vanlig i svenska kyrkor. Ytterligare runstenar finns längs med de äldre vägarna i områdets omgivning. 3.2 Krogsta under medeltid Under medeltiden fanns det tre gårdar i Krogsta byn. Bytomten låg ett stycke öster om det nuvarande läget för Krogsta gård. Byn låg i anslutning till kyrkbyn till Norrsunda, vars kyrka uppfördes under 1100-talet. Platsen på vilken kyrkan byggdes har sannolikt utgjort en samlingsplats redan innan kristendomen infördes och kyrkansbyggdes. Den omsorgsfullt utvalda platsen med utgångspunkt från platsens tillgänglighet är tydlig, då kyrkan ligger vid en av de tidigare vattenfyllda sprickdalarna och en landväg.

10 10 (27) 3.3 Krogsta under nyare tid Figur 14. Utdrag ur den geometriska jordebokskartan över Krogsta från år När den första kartan över Krogsta by upprättades fanns det tre gårdar. Två gårdar i byn var frälsegårdar och en var en skattegård. Brukaren på en skattegård var självägande och betalade skatt till staten. De två frälsegårdarna låg under ett adelsgods och brukaren på dessa gårdar betalade arrende till godset. Frälsegårdarna i Krogsta ägdes av Steninge säteri. Av kartan från år 1636 framgår att sprickdalen med Rosersbergsbäcken, på vilken man under förhistorisk tid hade färdats med båt, hade torkat upp:vid denna tidpunkt brukades sprickdalen som äng, där man utvann hö till vinterfoder för djuren (grönprickig mark). Åkern bestod av ett stort antal mer eller mindre utdikade åkertegar, belägna på den mark som inte var för vattenpåverkad men som heller inte låg så högt att den var för ursvallad på lerjord (brunskrafferad). De högre beskogade moränpartierna i landskapet utgjorde betesmark. Byns huvudsakliga betesmark har legat utanför kartbilden, väster om ängs- och åkermarken. På kartan finns även grannbyn Viggebys bebyggelse inritad ( Wigby ).

11 11 (27) Figur 15. Utdrag ur 1708 års ägodelningskarta över Krogsta. Krogstas ägor markerade med rött. Beige och grå färg markerar åker. Gul färg markerar ängsmark. Krogstas by består fortfarande av tre gårdar. (Aktbeteckning A68-9:1 LMV). De tre gårdarna skulle under 1700-talet komma att öka till fem. Två av dessa gårdar hade tillfallit Ekholmsunds respektive Rosersbergs kungsgårdar och tillhörde således kronan. Detta är sannolikt resultatet av den stora reduktion som genomfördes under slutet av 1600-talet, då stora markarealer återtogs från de stora godsen till den svenska kronan. Figur 16. Utdrag ur storskifteskartan från år De tre ursprungliga gårdarna finns markerade på kartan. (Aktbeteckning A68-9:2 LMV).

12 12 (27) Figur 17. Laga skifteskartan över Krogsta från år De två gårdarna som ålades att flytta ut från bytomten markeras på kartan med littera C och A. Den röda pilen markerar bebyggelsen på Krogsta bytomt. Kartan har vridits 45 grader för att underlätta orientering i kartan (Aktbeteckning 01-nor-28 LMM). Figur 18. Utdrag ur laga skifteskartan från år 1847 med en förstoring av bebyggelsen. Jämför bebyggelsen på nedanstående karta över den planerade järnvägssträckningen. En av byggnaderna är markerad med pil för att underlätta orienteringen (Aktbeteckning 01-nor-28 LMM).

13 13 (27) Vid laga skiftet år 1847 fanns det fyra gårdar i Krogsta. I samband med skiftesförrättningen ålades två gårdar att flytta från bytomten. En av dessa gårdar flyttades ett stycke nordväst om den befintliga bytomten, nuvarande Krogstaborg, och den andra flyttades västerut. Det är oklart vilken gård av de befintliga gårdarna som är den utflyttade gården men det kan vara Lill Krogsta. Efter förrättningen fanns således två gårdar kvar på bytomten. Figur 19. Utdrag ur Expropriationskarta för järnvägen år Kartan visar hur den nya tågförbindelsen mellan Stockholm och Uppsala skär rakt igenom bytomten till Krogsta. En av byggnaderna är markerad med pil för att underlätta orienteringen. (Aktbeteckning Sigtuna 01-jvg-iv:1 LMM). År 1863 beslutade riksdagen att en järnväg skulle dras mellan Stockholm och Uppsala. Det var den första järnvägen som skulle gå från Stockholm och norrut. Stambanan Stockholm-Uppsala öppnades den 20 september 1866 efter en högtidlig invigning dagen innan. Krogsta by skulle på ett mycket påtagligt sätt komma att påverkas av den nya tågförbindelsen. En karta över den nya tågsträckningen visar detta på ett tydligt sätt. Spåret kom att skära rakt igenom byns mest nordvästliga gård, vilket fick till följd att gården fick flyttas ett hundratal meter åt sydväst, till den plats där Krogsta gård ligger idag. Kvar på bytomten blev endast en gård. Järnvägsplanen visar en ekonomibyggnad på platsen för det nya gårdsläget. Eventuellt är det den timmerbyggnad som ingår i dagens gårdskomplex (se utdrag ur expropriationskartan ovan).

14 14 (27) Figur 20. Utdrag ur konceptkartan till den häradsekonomiska kartan från åren 1880-talet. Det nya bebyggelseläget för den flyttade gården är markerad med röd ring. Den kvarvarande gården är markerad med blå ring (Aktbeteckning Sigtuna J RAK). Efter järnvägsdragningen fanns endast en av byns gårdar kvar på den ursprungliga bytomten. Gården, som kallades Rosengården, fanns även kvar när den häradsekonomiska kartan förrättades under 1880-talet. På samma karta kan man även notera den nya järnvägen samt det nya bebyggelseläget för den flyttade gården. I början av1900-talet köptes Rosengården av ägaren till Krogsta gård. Vid samma tid byggdes järnvägen ut med ytterligare ett spår. I mitten av 1900-talet hade bytomten övergivits helt med undantag för några ekonomibyggnader. Idag återstår endast en av dessa, ett vagnslider närmast åkern som nyttjas av Norrsunda fornminnes- och hembygdsförening. De två övriga revs troligtvis i samband med att vägens sträckning rätades ut. Vägen löper numera rakt genom den gamla bytomten. I området norr om vägen finns förutom förhistoriska gravar även husgrunder efter den tidigare bybebyggelsen.

15 15 (27) Kvarliggande ekonomibyggnader Figur 21. Ekonomiska kartan från år På den ursprungliga tomten fanns det tre ekonomibyggnader kvar på bytomten. Någon bostadsbebyggelse fanns inte kvar. Väster om den gamla bytomten finns den nya lokaliseringen för den gård som flyttades i samband med järnvägsutbyggnaden. Vägen har senare fått en rak sträckning fram till järnvägen (Aktbeteckning Märsta 11 I 2d RAK). Figur 22. Husgrund på Krogsta gamla bytomt.

16 16 (27) 4 Befintliga kulturmiljövärden i och i anslutning till planområdet (enligt preliminär handling, situationsplan till DP daterad ) 4.1 Riksintresse för kulturmiljövården Södra delen av planområdet ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Skålhamravägen [K:AB 71] (delen i Skånela och Norrsunda sn:r). Den berörda delen av riksintresset omfattar landskap i anslutning till Krogsta gård. Nedan följer riksintressbeskrivningen för området i sin helhet. Motivering till riksintresset är följande: Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. (Fornlämningsmiljö). Utdrag ur Uttryck för riksintresset : Rika järnålderslämningar i form av bl.a. äldre vägsträckningar, många runristningar, flera i ursprungligt läge, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. En centralort med förhistoriska anor är Åshusby, som i bl.a. komministerboställe, fattigstuga och gästgiveri fyller funktionen av sockencentrum i anslutning till den närbelägna Norrsunda kyrka från 1100-talet. Det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i byar och på gårdar. Herrgårdarna, bl.a. Skånelaholm, Harg och Vallstanäs I riksintresset framhävs: Centralbygd med lång kontinuitet från järnåldern och framåt Rik fornlämningsbild från järnåldern Sockencentrum omkring Norrsunda kyrka Öppet odlingslandskap med byar, gårdar och äldre vägnät Herrgårdarnas storgodsdrift 4.2 Kommunala intressen I kommunens kulturmiljöprogram ingår planområdet i en närmiljö av kommunalt intresse, Norrsunda kyrka Viggeby. Närmiljöns värdekärna är knuten till Norrsunda kyrka med omgivande bebyggelse och det intilliggande sockencentrat Åshusby. I samma område utpekas även Viggeby, Krogsta gamla bytomt och det nuvarande Krogsta som intressanta miljöer. Nedan följer utdrag ur Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Klassificering enligt kulturmiljöprogrammet: Närmiljö (Bratt & Källman 1988).

17 17 (27) Norrsunda kyrka - Viggeby Motivering: Norrsunda tidigmedeltida kyrka med kringliggande bebyggelse var förr en naturlig centralpunkt i socknen och hade innan motorvägsbygget också en naturlig kontakt med Åshusby. Med flera gravfält är Viggeby ett pedagogiskt exempel på en by med förhistoriska anor. Av kulturhistoriskt stort intresse är runstenen vid Viggeby. Tomtstugan, norr om Viggeby, är en av kommunens bäst bevarade parstugor. Utdrag från Beskrivning: Av intresse i området är också resterna av Krogstas gamla bytomt (RAÄ Norrsunda 19) öster om järnvägen och det nuvarande Krogsta. 4.3 Bebyggelse i och i anslutning till planområdet Figur 1. Krogsta gård med ekonomibyggnader är gradvis framvuxen sedan slutet på 1800-talet.

18 18 (27) Figur 2. Gårdsmiljön från söder med timmerbyggnaden till höger. Bebyggelsen inom Krogsta gård följer den ursprungliga struktur som planlades vid anläggandet på talet. Huvudbyggnaden omges av en trädgård med två mindre uthus. Ekonomikomplexet är numera L-format med flera generationer tillbyggnader. Närmast huvudbyggnaden finns en äldre magasinsbyggnad. Kartmaterial kopplat till järnvägens planering visar att det i samband med gårdens tillkomst redan fanns en ekonomibyggnad på plats. Den ingår sannolikt i dagens gårdsmiljö och kan vara antingen magasinet eller en del i det långsträckta komplexet. I skogsbrynet nordväst om gården ligger en äldre såg, en smedja och en ängslada. Samtliga är enkelt byggda med brädväggar och troligtvis tillkomna i samband med gårdens anläggande i slutet på talet. Skogsvägen som leder till sågen kantas även av en jordkällare och en modern traktorhall.

19 19 (27) Figur 3. En bit nordväst om Krogsta gård finns förutom ett modernt vagnstall flera äldre ekonomibyggnader. Bakom den långsträckta gårdssågen skymtar smedjan. Till vänster, just utanför bilden, finns en mindre ängslada. Denna bebyggelse ligger strax nordöst om gårdens huvudbebyggelse och kan eventuellt påverkas av åtgärder inom planområdet. Norr om Krogsta gård finns en äldre parstuga med gärdsgårdskantad trädgård. Byggnaden syns första gången på häradsekonomiska kartan från slutet på 1800-talet. Troligtvis flyttades stugan från den gamla bytomten samtidigt med Krogsta gård. Invid parstugan finns en villa av egnahemstyp från 1940-talet. Bebyggelsen är kopplad till den utveckling Krogsta genomgick efter järnvägens tillkomst.

20 20 (27) Figur 4. Parstuga inom planområdet belägen norr om Krogsta gård. Troligvis utflyttad från den gamla bytomten i samband med järnvägens utbyggnad. Samma mönster av gradvis utbyggnad avspeglas också i den nuvarande byn som är belägen just söder om planområdet. Merparten av bebyggelsen har tillkommit efter järnvägens utbyggnad. I slutet på 1800-talet fanns endast fyra boningshus på vägen mellan Krogsta gård och Lill Krogsta. Figur 5. Bebyggelsen i Krogsta by är varierad. Bakom det funktionalistiska 1940-talshuset skymtar en äldre byggnad från 1800-talets slut.

21 21 (27) Figur 6. Villan Fridhem tillhör byns äldre bebyggelse och är tillkommen under 1800-talets andra hälft. Det ligger på krönet i byns centrala vägkorsning med utblick över nejden. Lill Krogsta och Krogstaborg utgör troligtvis de två gårdar som flyttade ut från Krogsta by i samband med laga skifte på 1840-talet. Krogstaborg är en genuin gårdsmiljö med äldre boningshus och ekonomibyggnader. Läget längs med byvägen och den öppna åkern ansluter till planområdet. Lill Krogsta ligger utanför riksintresseområdet i ett skyddat läge utan siktlinje till planområdet. Figur 7. Krogstaborg tillkom i samband med laga skifte på 1840-talet och var en av två gårdar som flyttades ut från den gamla bytomten.

22 22 (27) Figur 8. Huvudbyggnaden på Krogsta gård till vänster och järnvägen till höger. 4.4 Befintliga kulturmiljövärden i utredningsområdet Detaljplaneområdet ligger perifert i förhållande till den centralbygd som är av riksintresse för kulturmiljövården. Endast en mindre del av planområdet i söder, bestående främst av åkermark, ingår i riksintresset. Den berörda åkermarken står dock i förbindelse med riksintresseområdets odlingslandskap. Den relativt höga bevarandegraden av det förhistoriska hägnadssystemet, så kallade stensträngssystem, i området har stor betydelse för att förstå hur markorganisationen har sett ut i området för omkring år sedan. Med utgångspunkt från detta system av hägnader kan man konstatera att markorganisationen har varit i det närmaste detsamma under hela denna tidsperiod. Den mark som idag utgör åkermark återfinns som åker- och ängsmark på den äldsta generationen av kartor över Krogsta. Även bebyggelsemönstret och vägsystemet i området har en lång kontinuitet. Bebyggelsen på Krogsta gamla bytomt och i Viggeby har legat på samma ställe sedan området koloniserades under järnåldern. Gravfälten ligger i anslutning till bytomterna i Krogsta och i angränsande byar såsom Viggeby. Gravarna på Krogstas gravfält är tydliga att uppfatta för besökaren. Tillsammans med de tydliga 20-talet husgrunder efter den historiska bybebyggelse är detta en miljö med ett högt pedagogiskt kulturmiljövärde. Vägsystemet är ett tydligt komplement till de vattenleder som successivt grundades upp och som till slut inte längre gick att färdas på. Det tydliga bebyggelsemönstret, i kombination med vägsystemet, gör att området har ett högt pedagogiskt värde.

23 23 (27) Figur 9. På Krogsta gamla bytomt finns endast en byggnad kvar. Figur 10. Översikt över Krogsta gård. Bostadshus från 1940-talet kan eventuellt beröras av framtida förändringar i området.

24 24 (27) Dagens bebyggelse är samlad till den södra delen som är en del av riksintresseområdet, men utanför det nya preliminära förslaget till detaljplan (daterat ). Här finns Krogsta gård med ekonomibyggnader och boningshus, en äldre parstuga och en villa av egnahemstyp från 1940-talet. Gårdsmiljön präglas av den successiva utbyggnad som skett sedan 1800-talet och fram till idag. I byggnadsbeståndet ingår både byggnader som tidigare stod i den gamla byn och yngre tillägg. Eventuellt fanns redan en av Krogsta gårds ekonomibyggnader på plats när gården flyttades till det nuvarande läget. Parstugan är av särskilt intresse då den både är intressant som byggnadstyp och troligtvis ingick i den äldsta byn. Gårdsmiljön och dess utveckling är betydelsefull för förståelsen av byn Krogstas långa historia. Kopplingen till järnvägens utbyggnad är central för gårdens tillkomst. Med dagens turtäthet är järnvägen redan ett mycket påtagligt inslag i både gårdsmiljön och Krogsta by. Figur 11. Översiktskarta över planområdets kulturmiljövärden. Skrafferad markering är riksintresseområdet. Ytterligare stensträngar påträffades i samband med en arkeologisk utredning (UV Mitt 2012) vilka är inritade på kartan. Riksintressedelen av det nya planområdet angränsar närmast till nuvarande Krogsta gård i väster och järnvägen i öster. Förändringar, bland annat i samband med byggandet av järnvägen i slutet på 1800-talet ledde till att Krogsta gamla by upplöstes och att Krogsta gård fick sitt nuvarande, något avskärmade läge. Krogstas gamla bytomt är en del av det agrara samhälle som utgör ett av riksintressets kärnvärden.

25 25 (27) 5 Påverkan på kulturmiljövärden Den föreslagna utbyggnaden innebär att området som helhet förändras kraftigt. Landskapet anpassas efter anläggningens behov när det gäller terräng och vegetation. Krogsta gårds bebyggelse ska dock bevaras och inte rivas. Planområdets direkta kulturmiljövärden i form av stensträngar, sträckningen av den forntida vattenleden, delar av vägsystemet och odlingslandskapet avlägsnas dock i sin helhet, eller avses sparas i mindre grad. Förutom en direkt inverkan på planområdets kulturmiljövärden innebär detaljplanens genomförande att miljömässiga samband delvis försvagas. Åkersystemet och den tidigare vattenleden bryts av och med detta försvinner siktlinjer i landskapet. Bystrukturen och vägnätet tar ny form genom att den nuvarande järnvägsövergången tas ur bruk utförde Riksantikvarieämbetet en arkeologisk utredning i vilken 20 stycken objekt i form av fornlämningar och möjliga fornlämningar identifierades. I det fortsatta arbetet med planförslaget ska hänsyn tas till dessa, framför allt vad gäller de fem stensträngar som finns i den sydöstra delen av planområdet (se utredning Appelgren RAÄ 2012). Detaljplaneförslaget påverkar i första hand närområdet. Kopplingen till riksintresseområdet Skålhamravägen är begränsad. Planområdets odlingsmark och förhistoriska vattenled ligger perifert i förhållande till riksintressets centralbygd. Den kvarvarande skogsridån öster om järnvägen innebär att planområdets miljömässiga förändring inte står i direkt förbindelse med riksintresseområdets centrala delar. Den föreslagna utbyggnaden inverkar därmed inte på de kärnvärden som finns uttryckta i riksintresset. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon allvarlig skada på riksintresset. Planförslaget påverkar i första hand kulturmiljövärden på lokal nivå som finns uttryckta i kommunens kulturminnesprogram. Krogstas gamla bytomt påverkas indirekt av det utvidgade spårområdet genom en ny storskalig närmiljö. Nuvarande Krogstas bebyggelse påverkas både när det gäller brutna siktlinjer och nya industriliknande inslag i närmiljön. Planförslagets gröna skiljelinjer, som kommer att avskärma anläggningen från Krogsta gård, bör även omfatta den gamla bytomten öster om planområdet. Det har funnits förslag på att anlägga en gång- och cykelövergång över järnvägen. Övergången/bron riskerar att ta mark i anspråk som delvis ingår i den gamla bytomten och eventuellt även gravfältet. Ett sådant ingrepp skulle innebära att stora pedagogiska värden samt upplevelse- och dokumentvärden går förlorade. Terrängen i planområdet planas ut och all vegetation avlägsnas. Därmed försvinner ett större skogsparti och flera åkerholmar. Åkermarken tas ur bruk. Sågen, smedjan, ängsladan och bostadshus från 1940-talet riskerar eventuellt förändring. Den preliminära handlingen med en situationsplan (daterad ) visar dock en möjlighet att bevara dessa byggnader. Bostadshus från 1940-talet är dock inte markerat. Om stora förändringar av denna bebyggelse genomförs riskeras kulturvärden i form av historisk kontinuitet och läsbarhet i relation till gårdens och områdets historia. Krogsta by påverkas upplevelsemässigt om detaljplanen skulle genomföras. Dess existens har fortsatt en pedagogisk funktion, bland annat i att spegla Krogstas historia och utveckling till följd av järnvägens utbyggnad. Indirekt påverkan på närområdet

26 26 (27) LillKrogsta påverkas inte direkt av den nya anläggningen. Vägen mellan nuvarande Krogsta och Lill Krogsta korsar det nordsydliga åkerlandskap som i norr blir avgränsat av planområdet. Norra och östra delarna av Krogsta by, bland annat Krogstaborg, kan påverkas negativt av att åkermarken blir omvandlad till spårområde. Bebyggelsens medvetna placering i det förhöjda skogsbrynet med utblick över åkermarken förlorar den ursprungliga kopplingen till det omgivande odlingslandskapet. I övergången mellan planområde och åkermark planeras någon typ av skyddande grön skärm. En sådan åtgärd minskar delvis anläggningens direkta påverkan, men skapar samtidigt, och tillsammans med ljud, ljus och utformning, en helt ny närmiljö. Sammanfattning Det nya preliminära planförslaget daterat har sammantaget en negativ påverkan på planområdets kulturmiljövärden, främst i form av förhistoriska värden samt upplevelse- och karaktärsvärden. Riksintresseområdet berörs dock i mindre grad. Om planen genomförs kommer områdets odlingslandskap, som har hävd sedan äldre järnålder, att kraftigt förändras. 6 Förslag på vidare åtgärder I samband med detaljkartering av stensträngar och andra förhistoriska odlingsspår bör man göra en analys av den förhistoriska markanvändningen: - Rekonstruktion av stensträngssystemets sammanhang - Boplatsläge (en möjlig boplats återstår att undersöka) - Vägar/vattenleder - Gravar och gravfält - Hänsyn ska tas till nyidentifierade stensträngar i RAÄ:s utredning I den norra delen av utredningsområdet beslutade Länsstyrelsen om ytterligare arkeologiska undersökningar vilka kommer att påbörjas under april 2015 (Stiftelsen kulturmiljö KM i Mälardalen). Resultatet av denna undersökning är helt styrande för den fortsatta dealjplaneprocessen. Inför eventuell påverkan på Krogsta gårds såg, smedja, ängslada, jordkällare, traktorhall (modern) samt bostadshus från 1940-talet förordas en översiktlig dokumentation av gårdsmiljön och dess utveckling. Parstugan (ska ej rivas) är av särskilt intresse då den troligtvis ingick i den äldsta byn och kan ge ny kunskap om byns tidigare historia. Parstugan är även intressant som byggnadstyp. Den timmerbyggnad som utgör en av gårdens ekonomibyggnader kan vara hitflyttad från den gamla bytomten. Byggnaden bör dokumenteras. Den äldre vägsträckningen mellan Norrsunda och Krogsta bör i den mån det är möjligt bevaras, så att den tidigare vägstrukturen fortfarande går att avläsa. Planförslagets gröna skiljelinjer som ska avskärma anläggningen från befintlig bebyggelse i Krogsta bör även omfatta den gamla bytomten öster om planområdet. Gröna skärmar/skiljeytor bör ansluta till befintlig vegetation och bestå av lokala arter som kan återfinnas i dagens landskap. Om en nyare gc-väg ska anläggas bör Krogsta gamla bytomt med tillhörande gravfält undvikas i sin helhet.

27 27 (27) Den åkermark som är belägen sydväst om planområdet, där Rosersbergsbäcken löper igenom, bör hållas öppen. Upprätta ett vårdprogram för kontinuerlig skötsel av Krogstas gamla bytomt med dess tillhörande gravfält, så att husgrunder och gravar är lätta att uppleva för besökaren. 7 Källor 7.1 Litteratur Almgren, H. Årtal: Minnen från Norrsundas Norrsunda fornminnes- och hembygdsförening. Appelgren, K. 2012: Stensträngar i Krogsta Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Mitt. Rapport 2012:3. Uppland; norrsunda socken; norrsunda krogsta 16:1 Bratt, P; Källman, R. 1988: Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna kommun, Kulturhistoriskt värdefulla områden. Connelid, Pär,...så ländig landmon.... Förundersökning av fossilt odlingslandskap på fastigheterna Brista 2:8, Krogsta 16:3 m fl Sigtuna kommun, Stockholms län. Esberg, E. 1997: Krogsta med omnejd. Norrsunda fornminnes- och hembygdsförening. Esberg, U. Årtal: krogsta med omnejd. Uppföljning. Norrsunda fornminnes- och hembygdsförening. 7.2 Kartor By/område Åtgärd Årtal Aktbeteckning Arkiv Sigtuna Konceptkartan till 1880-tal J RAK Häradsekonomiska kartan Granhammar Konceptkartan till 1880-tal J RAK Häradsekonomiska kartan Märsta Ekonomiska kartan I 2d RAK Rosersberg Ekonomiska kartan i1d RAK Krogsta Ägomätning 1636 A68-9:a10: LMV Krogsta Ägodelning 1708 A68-9:1 LMV Krogsta Storskifte 1765 A68-9:2 LMV Krogsta Laga skifte nor-28 LMM Sigtuna Expropriationskarta jvg-iv:1 LMM