PM BRISTA, KROGSTA GÅRD OCH RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD [AB 71]

Transkript

1 400 kv Be-Bä- remissförfarande PM BRISTA, KROGSTA GÅRD OCH RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD [AB 71] UPPDATERING AV KULTURMILJÖUTREDNING INLEDNING På fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl pågår planer på att anlägga logistik, lager, mindre verkstäder, spårbunden trafik. Industri med inslag av spårburen verksamhet. Ansvarig för projektet och markägare är Kilenkrysset AB. Området som planeras ligger intill ostkustbanan mellan Stockholm och Uppsala, söder om Bristas fjärrvärmeverk och Arlandas omlastningsområde för flygbränsle, i Sigtuna kommun. Inom det aktuella detaljplanområdet finns omfattande lämningar och strukturer från förhistorisk tid. Planområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården; Skålhamravägen [K:AB 71], varför länsstyrelsen ställt krav på att områdets kulturmiljövärden utreds. Detta PM upprättades ursprungligen som ett underlag till 2011 års detaljplaneförslag för fastigheten Norrsunda Krogsta 16:3 m fl. Det ursprungliga planförslaget innebar intrång i Krogsta gård, som är en del av ovan nämnda riksintresse, varför fokus initialt låg på bebyggelsen i Krogsta by och dess historia. Denna historik finns inte här, utan är kvar i det gamla dokumentet. Därefter har ett förslag till detaljplan daterat reviderats och en ny version av planritning har tagits fram samt De båda senare visar på en begränsning av nya åtgärder inom det utpekade riksintresseområdet. När det gäller Krogsta gård redovisas denna som kvarliggande, och den påverkas därmed i mindre grad av nya fysiska strukturer och förändrad markanvändning även om själva detaljplaneområdet i sig har utökats. Den uppdaterade versionen av detta PM utgår således från en illustrationsplan och skiss daterad samt fotoillustrationer av förväntade nya höjder och volymer daterade Allt sedan 2015 har nya fornlämningar registrerats (Ählström 2016). Förutom en uppdatering av antikvariska förhållningssätt till föreslagen tågdepå med verkstäder vad gäller placering, höjder och volymer, innehåller rapporten även en uppdaterad redovisning av fornlämningssituationen på platsen. KORT PRESENTATION AV PLANOMRÅDET (PRELIMINÄR HANDLING, SITUATIONSPLAN TILL DP DATERAD ) Planområdet ligger längs med ostkustbanan mellan Rosersberg och Märsta. Järnvägen utgör också planområdets östliga gräns. Norrut angränsar området till befintlig industriverksamhet. Här finns Fortums fjärrvärmeanläggning, lakvattendammar, Bristaterminalen för omlastning av flygbränsle och en avfallsstation. Det anslutande skogspartiet västerut ingår i Rosersbergs militära övningsområde. Söderut berör planområdet ett riksintresse för kulturmiljövården, WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: WSP Sverige AB Org. nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (14)

2 Skålhamravägen [K:AB 71]. Krogsta gård, samet en mindre del av gårdens åkermark ligger inom planområdet och omfattas av riksintresset. Figur 1 Illustrationsplan skiss, WSP Stadsutveckling (14)

3 Figur 2 Vypunkter, utvalda av Sigtuna kommun. Figur 3 Vy 2 3 (14)

4 Figur 4 Vy 4 Figur 5 Vy 5 4 (14)

5 Planområdet ingår i ett landskap som bebotts och brukats under 1000-tals år. Under äldre järnålder var stora delar av det aktuella området täckt av en fornsjö (Connelid 2012). Idag flyter Roserbergsbäcken genom landskapet. Inom planområdet har ett 20-tal objekt bedömts vara fornlämning eller möjlig fornlämning (Appelgren 2012). Den berörda jordbruksmarken är öppen och brukas än idag helt eller delvis. Söder om planområdet ligger Krogsta gård från andra hälften av 1800-talet. Krogsta bybebyggelse låg ursprungligen strax öster om stambanan men flyttades och revs, bland annat i samband med lagaskifte och järnvägens framdragande. FÖRUTSÄTTNINGAR Riksintresse för kulturmiljövården Riksintressen för kulturmiljövården är sammanhängande kulturmiljöer av stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Det är områden som pekats ut av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet gemensamt. För riksintresseområden för kulturmiljövården gäller att de ska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada på kulturmiljön. Till varje område (anspråk) som pekats ut som riksintresse för kulturmiljövård finns en riksintressebeskrivning, som redogör för anspråket. Det är den delen av anspråken som regleras enligt lag (Miljöbalken 3 kap 6 ). Riksintressebeskrivningen består av två delar, som hör ihop, där den ena delen beskriver den landskapstyp samt det kulturhistoriska skeende som utgör motiveringen till riksintresset. Av motiveringen ska det framgå vilken riksintressant kulturhistorisk tidsperiod eller samhällsprocess som tydligt återspeglas i landskapet, och vilka förutsättningar som är kopplade till den specifika platsen. Motiveringen ska även beskriva vilka verksamheter och aktiviteter som kan kopplas till områdets riksintressanta värden, samt under vilken tidsperiod de pågick. Den andra delen av riksintressebeskrivningen berättar om de uttryck som gör den riksintressanta kulturhistorien läsbar och synlig i landskapet. Dessa uttryck utgörs av enskilda objekt och miljöer samt deras egenskaper och karaktärsdrag. I den delen som beskriver uttrycken ska även kulturhistoriska samband förklaras, både hur de fungerat och hur de förhåller sig till varandra, i landskapet som helhet. Motivering till riksintresset är följande: Centralbygd, herrgårdslandskap och vägsystem, med rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. (Fornlämningsmiljö). Uttryck för riksintresset : Rika järnålderslämningar i form av bl.a. äldre vägsträckningar, många runristningar, flera i ursprungligt läge, stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. Uttryck för ett kungligt inflytande, som Nordians hög, Husbynamnet samt Skånelas sannolikt på kungligt initiativ uppförda 1100-talskyrka. Här låg också marker som var avsatta för sveakungens underhåll. En centralort med förhistoriska anor är Åshusby, som i bl.a. komministerboställe, fattigstuga och gästgiveri fyller funktionen av sockencentrum i anslutning till den närbelägna Norrsunda kyrka från 1100-talet. Det öppna odlingslandskapet och bebyggelsen i byar och på gårdar. Herrgårdarna, bl.a. Skånelaholm, Harg och Vallstanäs (och i angränsande delar av området dessutom Stora Väsby, Torsåker och Lindö) med huvudbyggnader, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och parkanläggningar samt alléer 5 (14)

6 och det storskaliga, av godsdriften präglade landskapet. (Miljön berör även Sollentuna, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner). Figur 6 Karta som visar hela utsträckningen för riksintresse för kulturmiljövård Skålhamravägen [AB 71] och den föreslagna planområde (orange färg). En liten andel av planområdets södra del ingår i riksintresset Skålhamravägen [K:AB 71] (delen i Skånela och Norrsunda sn:r). Den berörda delen omfattar Krogsta gårds närliggande åkermark. 6 (14)

7 Skålhamravägen [K:AB 71] är ett mycket stort riksintresseområde. Den nordvästra hörnan avgränsas av Krogstas ägor enligt 1600-talets karta. Fornlämningar Lagskyddet innebär att det utan tillstånd från länsstyrelsen är förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning eller dess fornlämningsområde. De flesta av landets fornlämningar har ingen känd avgränsning. Punkter och ytor på fornminnesregistrets (FMIS) kartor markerar endast var man vid enstaka inventeringstillfällen hittat synliga lämningar (ovan mark). Med andra ord, det vi ser på kartan är bara en indikation som gjordes under olika fältinventeringar. Nuläget beskrivs utifrån de lämningar som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets formlämningsregister (FMIS) fram till idag ( ).Under 2016 utförde Stiftelsen kulturmiljövård en arkeologisk förundersökning etapp 1 och 2 för projektet (Ählström 2016). Förundersökningen etapp 1 syftade till att avgränsa lämningarna samt till att klargöra förekomst av fossila odlingsytor. Förundersökningens etapp 2 berörde två nyligen påträffade boplatser samt stensträngar. Syftet var att avgränsa lämningarna, bedöma deras omfattning och sammansättning. Inom hela utredningsområdet, det vill säga även utanför området för riksintresse, finns boplatser, gravar och agrara lämningar enligt nedan (Tabell 1). Tabell 1 Forn- och kulturlämningar inom utredningsområdet RAÄ nr tillfällig nr Lämningstyp Antikvarisk Åtgärd om lämningen inte kan undvikas bedömning Norrsunda 315 Rojningsröse Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd. Anses vara sentida. lämning Norrsunda 193:1 Hägnad Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 317 Rojningsröse Övrig kulturhistorisk Ingen åtgärd. lämning Norrsunda 309 Härd Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 314 Färdvägssystem Övrig kulturhistorisk lämning Ingen åtgärd. Finns på karta från 1800-tal, troligen ej äldre. Norrsunda 310 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 311 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 174:1 Område med fossil åkermark Fornlämning Norrsunda 316 Rojningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Norrsunda 301 Område med fossil Fornlämning åkermark Norrsunda 299 Område med fossil Fornlämning åkermark Ansökan om intrång i fornlämning måste Ingen åtgärd. Anses vara sentida. Ansökan om intrång i fornlämning måste Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 313 Boplats Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Norrsunda 312 Härd Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste 7 (14)

8 Norrsunda 318 Hägnad Fornlämning Ansökan om intrång i fornlämning måste Fornlämningsbild Fornlämningsbilden i Uppland präglas av landhöjningen som gradvis höjt landskapet över havsytan. Utredningsområdet ligger idag meter över havet och har torrlagts under den yngre stenåldern och inledningen av bronsåldern. De äldsta synliga lämningarna i socknen är ensamliggande rösen och stensättningar som ligger i krönlägen på moränhöjder och vanligen dateras till bronsåldern eller den äldre järnåldern. Järnåldern är rikt representerad i närområdet med talrika gravfält, runstenar, stensträngar, boplatser och fornborgar. I Uppland är stensträngar vanligt förekommande men ojämnt registrerade i fornminnesregistret. Anledningen är att stensträngar systematiskt började bedömas som fornlämningar i Mälardalen först på 1980-talet, efter den sista fornminnesinventeringen. I allmänhet anses stensträngssystemen ha anlagts under den mellersta järnåldern, från Kristi födelse och ett halvt årtusende framåt men de är svårdaterade och det finns alternativa uppfattningar. 8 (14)

9 Figur 7 Karta som visar fornlämningar inom det föreslagna planområdet (FMIS ) Nästa steg i den arkeologiska processen Om det inte går att undvika fornlämningen/fornlämningarna genom att anpassa exploateringen ska exploatören ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen om att få ta bort fornlämningen. Då det inte finns något alternativ till att ta bort fornlämningen beslutar länsstyrelsen om tillstånd till borttagande av fornlämningen enligt 2 kap KML med villkor om arkeologisk undersökning (utgrävning). En arkeologisk undersökning innebär att fornlämningen tas bort och dokumenteras. Efter en arkeologisk undersökning är marken fri för byggande när det gäller fornlämningar. 9 (14)

10 KULTURHISTORISK VÄRDERING Den kulturhistoriska värderingen genomförs enligt Riksantikvarieämbetets Plattform för värdering och urval, och värderingen görs i två steg. Initialt avgränsas en berättelse som utgörs av en tids- eller processkontext eller en blandning av båda. I det andra steget identifieras vilka uttryck som är bärande och möjliggör att berättelsen är utläsbar. I detta steg ingår även en bedömning i vilken grad miljön återspeglar berättelsen och hur relevant berättelsen är. Riksantikvarieämbetes tre kriterier för kulturhistorisk värdering: 1. Möjlighet till kunskap och förståelse Till vilken grad går det att utläsa historian och berättelsen? 2. Kulturhistorisk helhet Hur mycket har bevarats från miljöns kontext? 3. Kulturhistorisk relevans Hur väl representerar miljön sin kontext? Fysiska uttryck Begreppet fysiska uttryck förklaras av Riksantikvarieämbetet på följande sätt; De beståndsdelar som gör den riksintressanta historien läsbar i landskapet. Beståndsdelarnas egenskaper och karaktärsdrag. Landskapets och beståndsdelarnas rumsliga samband och sammanhang De fysiska uttrycken är de karaktärsdrag som kan handla om bebyggelsens skala och orientering, landskapets former och mönster, etc. Landskapets och uttryckens rumsliga samband och sammanhang. Samband i det riksintressanta landskapet kan vara visuella öppenhet, slutenhet, vyer och siktlinjer - och funktionella- landskapsrum och rörelsestråk. Kulturhistorisk avgränsning - Vad berättar miljön? Det finns framför allt två berättelsen som präglar läsbarheten och upplevelsen av utredningsområdet: 1. Den förhistoriska bosättningen i området agrara markanvändningen som kan läsas främst i landskapet genom fornlämningar i form av stensträngar, fossila åkrar och gravfält. 2. Stambanan från 1800-talet som delar upp landskapet. 10 (14)

11 Bristaområdet och Krogsta gård Direkta uttryck Vilka är de fysiska uttryck som kan avläsas i landskapet och som påverkas direkt av den föreslagna planen? Åkermark med en tidsdjup i förhistorisk tid och en mycket lång kontinuitet Fornlämningar som vittnar om förhistoriska boplatser i området Äldre vägsträckning i öst/västlig riktning från kyrkan Gård med historiska funktioner Dike som är kvar efter en äldre färdled från förhistorisk tid Järnvägens uttryck och omfattning Punkterna ovan är främst kopplade till berättelsen om de förhistoriska boplatserna och den agrara markanvändningen som har haft en lång kontinuitet i området och som pekas ut i riksintressebeskrivningen. Större förändringar skedde när järnvägen drogs fram genom landskapet. Detta fick bland annat konsekvenser för gårdar, åkermark och sambanden däremellan. Via järnvägen tillkom ett nytt sätt att använda landskapet; som en funktion för att på räls transportera gods eller på snabb genomresa från plats till plats. Vad är det av detta som försvinner? Om odlingsmark och fornlämningar tas bort blir det svårare att avläsa den kulturhistoriska berättelsen. Krogsta gård bevaras inom riksintresset, medan en del av dess åkermark försvinner och blir ett spårområde. Ett flertal fornlämningar de flesta utanför riksintresset kommer att försvinna om planen genomförs. Järnvägens uttryck i landskap kommer att stärkas, men denna historiska berättelse ingår inte i beskrivningen av riksintressets värden. 11 (14)

12 Indirekta uttryck Planen påverkar indirekt även landskapsbilden eftersom nya vyer introduceras i ett agrart landskap. Vissa siktlinjer kommer oundvikligen att skäras av. Det är viktigt att peka ut att det finns en risk att lämningar inom utredningsområdet tas bort som kan höra ihop med andra lämningar som ligger utanför. På detta sätt finns risk för att samband bryts och läsbarheten av de förhistoriska sambanden minskar. KONSEKVENSBEDÖMNING Den föreslagna utbyggnadens effekter innebär att området som helhet förändras kraftigt. Byggnadernas volymer är mycket stora med höjder upp till 20 meter. Landskapet anpassas efter anläggningens behov när det gäller terräng och vegetation. Bäcken förändras, och anpassas genom större dammytor. Depån med stora volymer ligger utanför riksintresset, med undantag för ett nytt spårområde och vallar, där förslaget är att anlägga detta på åkermark invid befintliga spår. Åkermarken kommer därmed att försvinna och vallar byggas upp. Effekter av planens genomförande innebär även att stensträngar och andra fornlämningar och odlingslandskapet måste avlägsnas. Detta gäller inte minst de fem stensträngar som finns i den sydöstra delen av planområdet (se utredning Appelgren RAÄ 2012). Åtgärder som innebär borttagande av fornlämningar kräver tillstånd från länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen. Den agrara markanvändningen har en mycket lång kontinuitet som pekas ut i riksintressebeskrivningen. De nya verksamheter som planeras byggas inom utredningsområdet går i linje med och ansluter till stambanans berättelse och hur Krogsta byn flyttades ut där den finns idag. Även om denna berättelse om stambanan inte förkommer i riksintressebeskrivningen är det en del av platsens historia (uppmärksammat som ett kommunalt utpekat område). Järnvägens funktion kommer med exploateringen att stärkas. De vallar som byggs upp mellan Krogsta gård och det nya spårområdet kommer eventuellt att öka upplevelsen av agrar miljö på ena sidan och öka buller och närvaron av järnvägen på den andra. Platsen kännetecknas således inte bara av dess agrara historia. Järnvägens framdragande har påverkat landskapet, genom att samband har skurits av, gårdar rivits och flyttats samt åkermark splittrats upp och lagts under räls. De nyttobyggnader till järnvägen som enligt förslaget ska tillkomma, förläggs utanför riksintresset, men inom ramen för den kontinuerliga berättelsen om järnvägens utbyggnad. Järnvägen har en historisk förankring på platsen. Konsekvensbedömningen utgår ifrån illustrationsplan och skiss daterad samt fotoillustrationer av förväntade nya höjder och volymer daterade Risken för påtaglig skada bedöms som liten till måttlig eftersom 1. Järnvägen är påtaglig i området redan idag 2. Ridåer av skog och vegetation avskärmar gård och begränsar siktlinjer i landskapet 3. Krogsta gård bevaras 4. det finns andra platser inom riksintresset där den förhistoriska berättelsen kan avläsas tydligare. Visserligen minskar möjligheter till avläsning av den agrara miljön då förhistoriska lämningar riskerar att försvinna, men då platsen är perifer i förhållande till riksintressets kärnområde, bedöms risken för påtaglig skada som liten till måttlig. 12 (14)

13 Utkastet till illustrationsplan visar en påverkan på närområdet i första hand. Kopplingen till riksintresseområdet Skålhamravägens kärnvärden är begränsad. Planområdets odlingsmark och förhistoriska vattenled ligger perifert i förhållande till riksintressets centralbygd. Den kvarvarande skogsridån öster om järnvägen innebär att planområdets miljömässiga förändring inte står i direkt förbindelse med riksintresseområdets centrala delar. Krogsta gård med omgivning kan bevaras genom skyddsbestämmelser och varsamhetsbestämmelser i plan. Gården kommer att vara avskärmad dels från järnvägen, möjligen med hjälp av en grön vall, dels från den nya anläggningen genom trädridå, skog och vall. Åtgärder för att stärka riksintresset Krogsta gårds bebyggelse finns i det nya förslaget inom den kommande detaljplanen och värdefulla byggnader inom riksintresset är kvar på illustrationsplanen. Dessa ska därmed bevaras och inte rivas. Värdefulla byggnader ska förses med rivningsförbud och skyddsbestämmelser q och varsamhetsbestämmelser k i plan, gärna med illustrativa foton i planbeskrivningen som förklarar vad som ska bevaras. Antikvariskt sakkunnig kan vara behjälplig i detta, eftersom inte alla byggnader har höga kulturvärden. KÄLLOR Litteratur Appelgren, Katarina, Stensträngar i Krogsta: Uppland, Norrsunda socken, Norrsunda Krogsta 16:1, Dnr : arkeologisk utredning, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Mitt), Riksantikvarieämbetet, Hägersten, Ählström, Jan, Vinberg, Ann & Jäderlund, Andrea, Brista: boplatser, gravar och agrara lämningar : arkeologisk förundersökning, etapp 1 och etapp 2, Fornlämning Norrsunda 5:1-2, 8:1-3, 85:1, 86:1, 16:1, 17:1, 183:1-3, 213:1, 214:1, 215:1, 217:1 och oregistrerade fornlämningar objekt 5, 8 samt ett oregistrerat odlingsröse? : Norrsunda-Brista 2:8, Norrsunda-Krogsta 16:1 och 16:3, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, Uppland, Stiftelsen Kulturmiljövård, Västerås, Arkiv- och registermaterial Fornminnesregistret (FMIS) för Norrsunda socken. 13 (14)

14 Stockholm-Globen WSP Sverige AB Arkeolog/Antikvarie Mari Ferring Byggnadsantikvarie 14 (14)