Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 2010 och 2011

Transkript

1 Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 21 och 211 Text Bengt Frostmo Lennart Gunther Ulf Johansson Caroline Shokrollah Susanne Attling Gunnar Östlund Paula Åberg Statistiska uttag ur register Lena Stoltz Thomas Liljegren Layout och bild Gun Westberg Arbetsförmedlingen Kultur Media Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden bygger på Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuer med cirka 35 arbetsgivare inom kultursektorn med minst en anställd. Dessutom har det genomförts tilläggsintervjuer med centrumbildningarna, kulturinstitutioner, vissa stora företag med designavdelningar samt ett antal kommuner och landsting. Därutöver har det skett analyser av statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

2 2

3 3 Arbetsmarknadsprognos för kulturarbetsmarknaden 21 och 211 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning Arbetsgivarna inom kulturområdet Arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Samtliga inskrivna arbetssökande Inskrivna som saknar arbete Utvecklingen för olika kulturområden Ord och media Bild och form Scen och ton Bilaga 1 Branscher inom kulturområdet...36 Bilaga 2. Yrkesbarometern, arbetsmarknaden till våren Det statistiska underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens egen verksamhetsstatistik. Den innefattar inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media, arbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, tillfälligt anställda och fast anställda som söker nytt arbete. Vidare presenteras uppgifter om deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Uppgifter om sysselsättning innefattande uppgifter om egenföretagare och anställda (sysselsatta=egenföretagare+anställda) är hämtade från Statistiska Centralbyrån (RAMS, regional arbetsmarknadsstatistik). Uppgifterna om sysselsättningen mäts i november varje år. Den senaste uppgiften om sysselsättningen är från november 28. Dessutom finns uppgifter från en annan källa från SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, som mäter antalet anställda utifrån ett urval av arbetsgivare. Kontaktpersoner rörande innehållet Torbjörn Israelsson Benny Gustavsson

4 4 Sammanfattning Arbetslösa och deltagare i program stiger till 4 Arbetslösheten inklusive deltagare i program med aktivitetsstöd bedöms fortsätta att öka de närmaste månaderna men en vändning sker under hösten 21. I slutet av år 21 bedöms antalet arbetslösa inklusive personer i program med aktivitetsstöd, dvs. det totala antalet personer utan arbete, uppgå till cirka 4 personer. Det innebär en ökning från 3 6 i april 21. Vid slutet av 211 kan antalet utan arbete uppgå till mellan 3 och 3 5 personer. Ungefär hälften av dessa kommer att finnas i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program. Totalt bedöms antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media öka från strax under 1 personer våren 21 till 1 5 personer vid slutet av året. Vid slutet av år 211 bedöms nivån åter understiga 1 personer. Huvuddelen av ökningen av de inskrivna till slutet av år 21 består av personer som helt saknar arbete (arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd). Jämfört med prognosen hösten 29 har vi reviderat ner nivåerna. Anledningen är främst att den allmänna tillgången på jobb på hela arbetsmarknaden utvecklas klart bättre än väntat, vilket leder till att inskrivna liksom nyutbildade i större utsträckning än tidigare går till jobb utanför kultursektorn. Allt detta håller tillbaka både antalet arbetslösa och antalet i övriga grupper av inskrivna. Det sker även förbättringar inom delar av kultur och media som leder till att fler får arbete. Många fler utan jobb bland de yngre Liksom under tidigare faser av försämringar på kulturarbetsmarknaden har yngre drabbats mera än äldre. Ökning av antalet personer utan arbete har varit störst i åldrarna 25 till 45 år och dessa åldrar drabbas ytterligare under de närmaste månaderna då nya träder ut på arbetsmarknaden och säsongsarbetslösheten stiger. Uppgången i dessa åldrar har främst skett bland kvinnor. Under hösten och framöver under nästa år kommer den negativa utvecklingen för nämnda åldrar att vända och fler finner nya arbeten, varav en del får jobb utanför kulturarbetsmarknaden. Det har även skett en ökning av arbetslösheten i åldrar över 5 år och den återfinns främst bland män. En anledning till att äldre kvinnor inte drabbats lika tydligt av arbetslöshet inom ett kulturyrke är att en del kvinnor lämnat kulturarbetskraften vid lägre ålder. Antalet kvinnor utan arbete ökar snabbt Som vi förutsett i tidigare prognoser ökar antalet utan arbete mera bland kvinnor än bland män och denna skillnad har växt under det senaste halvåret. Antalet utan arbete bland kvinnorna bedöms öka mer än bland männen under resterande del av året, därefter jämnas skillnaden ut. I takt med att tillgången på jobb ökar utanför kultursektorn kommer fler kvinnor än män att gå till andra jobb än inom kultur och media. Den fortsatt svaga kulturarbetsmarknaden leder sannolikt till att många av de yngre, främst kvinnor, går till arbeten utanför kultur och media, varav en del etablerar sig permanent utanför denna sektor. Den grundläggande anledningen, förutom den nu svaga arbetsmarknaden, är att det råder en överetablering av utbildningar som är riktade mot kultur och media. Det råder också en stor kvinnodominans inom dessa utbildningar.

5 5 Större grupp som har det svårt Den svaga arbetsmarknaden medför att vissa grupper har drabbats betydligt hårdare än andra. Det är främst personer 5-64 år, funktionshindrade och utlandsfödda. Antalet personer i dessa mer utsatta grupper på arbetsmarknaden har ökat från 1 till 1 5 personer det senaste året. Antalet är nu det högsta någonsin som registrerats vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. Dessa mer utsatta grupper har under det senaste året fått vidkännas en allt hårdare konkurrenssituation om jobben och den mörka bilden består under åren 21 och 211. Många inom dessa grupper kommer att behöva stöd i form av arbetsmarknadspolitiska program för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. För närvarande är cirka 45 procent av personerna i dessa grupper inskrivna i något arbetsmarknadspolitiska program. Andelen kommer att öka under prognosperioden. Jobben minskar 21 men ökar 211 Resultatet i intervjuundersökningen, liksom annan statistik, tyder entydigt på att sysselsättningen inom kulturbranscherna blir lägre i år jämfört med år 29. Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar att antalet sysselsatta kan minska med närmare 2 personer i år. Det medför att sysselsättningen inom kulturbranscherna bedöms sjunka med närmare 4 5 personer åren 29 och 21, motsvarande drygt 5 procent. Det bör observeras att kulturbranscherna sysselsätter inte bara personer i kulturyrken utan även t ex administratörer och säljare. Presenterade tal är en viss revidering jämfört med höstprognosen 29. Revideringen avser enbart år 21 och innebär att nedgången blir något mindre än väntat eller knappt 2 personer, detta enligt arbetsgivarna i vår intervjuundersökning. År 211 kan det ske en ökning av antalet arbetstillfällen med mellan 5 och 1 personer. Jobbtillgången kommer därmed att öka successivt inom kultur och media men skillnaden mellan olika kulturyrken bedöms bli stora. Arbetsgivare med färre än 2 anställda uppger liksom i våra tidigare undersökningar en ökning av sysselsättningen på ett års sikt. De ser framtiden an med fortsatt tillförsikt och deras ständiga optimism har också realiserats i fler jobb enligt våra tidigare undersökningar. Så trots en försämrad marknad det senaste året har arbetsställena i denna storleksgrupp ökat antalet sysselsatta, vilket i nuvarande läge i första hand beror på att större företag lägger ut mer tjänster på uppdrag, och det gynnar många småföretag. Ökad ledig personalkapacitet Hos 3 procent av arbetsgivarna fanns över 1 procents ledig personalkapacitet. Det är en högre ledig kapacitet än för sex månader sedan. Så trots personalminskningar och stor återhållsamhet med ersättningsrekryteringar och uppdrag har den lediga kapaciteten ökat. Detta är överraskande och ger en antydan om att behoven av att anställa kommer att vara begränsat under åtminstone år 21. Det finns emellertid skillnader mellan de tre yrkesområdena. Det är enbart inom scen och ton som den lediga personalkapaciteten ökat. Scen och ton går därmed i motsatt riktning jämfört med ord och media och bild och form. Den fortsatt stora lediga personalkapaciteten, snäva budgetar och fortsatt svag efterfrågan på kultur- och mediatjänster, ställt mot fler arbetssökande, innebär hård konkurrens om jobben. Detta

6 6 gäller samtliga tre yrkesområden. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt över tiden och utvecklingen har gått i riktning mot att arbetsgivarna/uppdragsgivarna helst vill engagera personer som har flera yrkeskompetenser. I samband med det ökade tillskottet på arbetssökande blir också kompetenskraven vanligtvis än mer uttalade från arbetsgivarnas sida. Viss återhämtning på väg inom ord och media Ord och media har ett bekymmersamt år bakom sig. Medieföretagen har haft minskade intäkter och har tvingats till omfattande besparingsåtgärder. Annonsintäkterna som är en mycket viktig inkomstkälla för många medieföretag har fallit till en låg nivå och det har försämrat företagens ekonomiska ställning på ett dramatiskt sätt. Omorganisationer har gjorts och man har på olika sätt slimmat organisationerna. Den lediga personalkapaciteten som var stor för ett år sedan har reduceras genom nedskärningar, genom färre anställda och vikarier samt genom att kostnaderna pressats inom produktionen. Produktion samordnas i allt högre grad med andra företag, och läggs ofta ut på uppdrag till produktionsbolag eller till enskilda entreprenörer. Medieföretagen försöker dessutom finna nya vägar för att öka intäkterna, t ex genom att bredda försäljningsutbudet. Utsikterna för det kommande året ser inte så dystra ut som för det gångna året och det kan ske en viss återhämtning rörande både intäkter och tillgången på jobb, en utveckling som förstärks år 211. Lägre fast bemanning medför nya villkor på mediearbetsmarknaden. Jobben finns i allt högre grad på uppdragsbasis vilket innebär att journalister med flera måste starta eget. Kompetenskraven är höga och har breddats så att yrkesverksamma ska behärska flera arbetsmoment. Sommarvikariaten bedöms bli färre och besätts i hög grad med personer som tidigare jobbat inom företaget. Det innebär ökade svårigheter för en stor skara nyexaminerade som försöker etablera sig inom yrket. Regionala skillnader inom film Inom vissa delar av landet ser filmen en ljusning, t ex i Västsverige. Nya produktioner och samproduktioner är planerade i den regionen och här finns en oro för att arbetskraftstillgången blir knapp. Inom övriga regioner är läget inte lika ljust. Vissa filminspelningar pågår och är på väg att startas. Det finns många nya filmidéer men det krävs en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojektet. Det råder osäkerhet om en del av dessa projekt kommer att realiseras. Fortsatt svag arbetsmarknad för bildkonstnärer Arbetsmarknaden för bildkonstnärer (målare, skulptörer, konstgrafiker) bedöms bli oförändrat svag. Dessa yrken är i betydande grad beroende av offentliga beställningar och satsningar på nya projekt. Den kommunala sektorns svagare ekonomi innebär färre offentliga utsmyckningar. Det råder även en svagare efterfrågan på bildkonstnärernas produktioner från privata marknaden men inom denna del kan utvecklingen stärkas något framöver. Ökningen av antalet arbetslösa det senaste året innebär att många av dem tvingas att söka kompletteringsjobb inom andra yrken och sektorer för att klara sin försörjning. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir därmed fortsatt stort det kommande året. Inom design och formgivning väntas vissa förbättringar i takt med att det allmänna konjunkturläget förstärks. Det är dock många som examineras från utbildningsväsendet och det blir fortsatt svårt att etablera sig inom yrket. Det väntas även en viss ljusning på arbetsmarknaden för inredningsarkitekter och illustratörer.

7 7 Små personalbehov inom musik och teater Tillgången på jobb har minskat tydligt inom musikområdet. Arbetslösheten har stigit kraftigt inom området och konkurrensen om jobben är stor. Det är svårt för yrkesverksamma att uppnå tillräcklig försörjning inom sitt yrke. Flera är beroende av kompletteringsjobb inom andra branscher. Dans- och musikinstitutionerna har strama budgetar och man försöker så långt det är möjligt begränsa kostnaderna. Det råder en allmän osäkerhet om kommande ekonomiska resurser, i form av anslag från t ex kommuner, sponsorer och finansiärer. Den svaga ekonomin medför successiva neddragningar av fast personal och när behov uppstår rekryteras personal in på viss tid. Engagemangen är snävt tidsbundna. En annan faktor som påverkar ekonomin är de höga pensionskostnaderna, vilka också uppges hålla tillbaka rekryteringarna. Dansens ställning är alltjämnt stark och publikintresset uppges vara stort. Institutionsteatrarna lever under snäva budgetramar. Dessa har i det längsta försökt att upprätthålla antalet produktioner men det kommer nu rapporter om att man i vissa regioner tvingats dra ner dem och även korta tiderna. Pjäskontrakten blir också mer begränsade i tid. De stora institutionsteatrarna har angivit att de fast anställda som pensioneras bara ersätts i liten grad. Personalbehovet regleras istället i växande grad genom tidsbegränsade uppdrag/projekt.

8 8 1. Arbetsgivarna inom kulturområdet Branscherna inom kulturområdet har definierats utifrån svensk näringsgrensindelning, se bilaga. Kulturbranscherna omfattar omkring 5 företag med minst två anställda. Arbetsförmedlingen Kultur Media har under mars och april 21 intervjuat ett slumpmässigt urval av branschens arbetsgivare. Urvalet har levererats av Statistiska Centralbyrån och är fördelat på ett sätt som gör att det ska vara representativt för kulturbranscherna. Arbetsförmedlingen Kultur Medias uppdrag är att ge fullödig service till både kulturbranscherna, det vill säga kulturarbetsgivarna, och arbetssökande inom kulturområdet. Matchningsarbetet mellan lediga platser och arbetssökande ska stå i fokus även i ett läge med svag efterfrågan på arbetskraft. Antalet personer som saknar ett kulturarbete har ökat kraftigt, vilket innebär ökad och hård konkurrens om de lediga jobben. Det är mot den bakgrunden viktigt att ge service till alla arbetssökande men även till arbetsgivare som trots allt efterfrågar arbetskraft. Det gäller också att öppna en dialog för andra möjligheter till samarbete för att kunna hitta lämpliga vägar ut till ett arbete för dem som söker arbete inom kulturområdet. För en del av de arbetssökande behövs arbetsmarknadspolitiska program för att stärka deras möjligheter till arbete och undvika att de arbetssökande tappar kompetens och koppling till arbetslivet. Under åren 21 och 211 finns det mer resurser för att via arbetsmarknadspolitiska program stötta arbetssökande när behov uppstår. Fler än tidigare tror på lägre efterfrågan Det skedde en tydlig inbromsning av efterfrågan på kulturtjänster under år 28, efter en positiv utveckling under åren 26 och 27. Arbetsgivarnas förväntningar om den närmaste framtiden var under både hösten 28 våren 29 betydligt mer försiktiga än vad som framkommit i tidigare undersökningar. Hösten 29 fanns en ökad tillförsikt om framtiden och andelen arbetsgivare som trodde på minskad efterfrågan sjönk till 12 procent, men utfallet blev en besvikelse och det blev istället en nedgång hos var femte arbetsgivare. Den ökade tillförsikten om framtiden kvarstår dock i vårens undersökning och andelen som förväntar sig en minskning kommande sex månader har sjunkit till under 1 procent. Andelen arbetsgivare inom kulturbranscherna som tror på minskad efterfrågan har hela tiden varit högre än andelen inom hela det privata näringslivet. Enligt undersökningen hösten 29 trodde var fjärde arbetsgivare att efterfrågan på tjänster skulle stiga under de närmaste sex månaderna. Utfallet blev högre, nästan 3 procent, och det är första gången som utfallet överstigit förväntningarna sedan Arbetsförmedlingen Kultur Media startade sin intervjuundersökning. Kulturarbetsgivarna är annars alltid något överoptimistiska om efterfrågan på deras tjänster. Våren 21 har arbetsgivarna ytterligare skruvat upp förväntningarna om de närmaste sex månaderna jämfört med hösten 29. Det finns dock en risk för att de överskattar utvecklingen.

9 9 Andel arbetsställen som bedömer minskad efterfrågan på tjänster 6 månader framåt samt utfallet sex månader senare Hösten 26 Våren 27 Hösten 27 Våren 28 Utfall 7 Utfall 1 Utfall 8 Utfall 15 Hösten 28 Utfall 28 Våren 29 Utfall 29 Hösten 29 Utfall 21 Våren 21 Privata näringslivet Andel i procent Fler uppdrag läggs ut på andra företag Det finns en tydlig långsiktig trend mot att större arbetsgivare lägger ut produktion på mindre aktörer. Den trenden går att verifiera från olika statistiska källor och genom Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökningar. Vårens intervjuundersökning visar också att utvecklingen mot att lägga ut fler uppdrag/tjänster på andra företag fortsätter och att takten ökar. Det verkar finnas ett samband mellan konjunkturläget och i vilken grad tjänster läggs ut på andra aktörer. Det är fler företag som lägger ut tjänster under lågkonjunkturer, och det mönstret bekräftas i vårens undersökning. De senaste tolv månaderna har 22 procent av arbetsgivarna lagt ut fler uppdrag på andra företag. För ett halvår sedan var motsvarande tal 15 procent. För de kommande tolv månaderna uppger 27 procent av arbetsgivarna att fler uppdrag ska läggas ut på andra företag, vilket är en högre andel än vad som angavs våren 29 då nivån låg på 22 procent. Andelarna är högre bland arbetsgivare i storleksklasser över 2 anställda än bland arbetsgivare med under 2 anställda. Arbetsställen som anger att de ska lägga ut mer tjänster på uppdrag Senaste 12 mån Andel arbetsställen som angett ökning (procent) 4 Kommande 12 mån Hösten 26 Hösten 27 Hösten 28 Hösten 29 Våren 27 Våren 28 Våren 29 Våren 21

10 1 Kulturbranscherna sysselsätter 84 Kulturbranscherna sysselsätter 84 personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar nästan 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Enligt gängse klassificering är en bransch en indelning efter ett företags inriktning av sin produktion av varor och tjänster. Kulturområdet inrymmer således flera branscher och alla slags yrken, inte bara kulturyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt serviceyrken och underhållsyrken. Antalet som renodlat arbetar i yrken inom kultur och media är lägre uppgår till strax över 6 personer, enligt SCB. Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom ord och media. Kraftigt minskad sysselsättning 29 och 21 Sysselsättningen inom kulturbranscherna ökade under de goda högkonjunkturåren, från 26 och fram till slutet av 28. Åren 27 och 28 skedde en ökning med sammanlagt 3 5 personer. Den positiva bilden bekräftas även i Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning till ett urval av arbetsgivare. Sysselsättningens struktur skiljer sig väsentligt i förhållande till övrig arbetsmarknad på det sättet att jobbens varaktighet ofta är tidsbegränsad, vilket innebär att de lediga jobben i hög grad domineras av korta tidsbegränsade jobb. Hösten 28 innebar dock en dramatisk vändning i den positiva konjunkturbilden i landet och läget försämrades mycket snabbare än vanligt på grund av den djupa finanskrisen. Kulturarbetsmarknaden ligger emellertid senare i konjunkturcykeln än arbetsmarknaden i övrigt och de negativa följdverkningarna blev inte riktigt uppenbara förrän under år 29. Tillgången på kulturjobb började då att minska och nedgången blev allt tydligare under året i samband med att projekt och uppdrag avslutades och att färre nya startade. Den centrala källan (RAMS) för att mäta sysselsättningen inom kulturbranscherna avser läget i november varje år. Den visar att det fram till november 28 skedde en ökning av sysselsättningen men att uppgången bromsade in jämfört med tidigare år. Efter den tidpunkten får andra källor tjäna som indikatorer över sysselsättningsläget inom kulturbranscherna, t ex Kortperiodisk sysselsättningsstatistik och Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik redovisas med osäkerhetssintervall på grund av att den källan hämtas från ett begränsat urval av arbetsställen. Denna källa indikerar att den ökning av antalet anställda som startade slutet av 26 bromsade in under senare delen av 28 och att nedgången inleddes år 29. Det var som förväntat senare än för övrig arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning bekräftar nedgången av anställda under 29. DE kulturarbetsgivare som deltog i undersökningen uppgav att det skett en minskning med drygt 6 procent under året, vilket är en ovanligt kraftig förändring på så pass kort tid. Resultatet visar att år 29 blev ett av de sämsta åren på mycket länge, sannolikt får man gå tillbaka till början av 199-talet för att finna jämförbara nedgångar i sysselsättningen. Kulturarbetsgivarna har som nämnts blivit mer förhoppningsfulla om att det ska ske en ökning av antalet uppdrag det kommande året. Uppgången sker dock från en låg nivå och den väntas inte innebära några nya jobb. Arbetsgivarna uppger en nämligen fortsatt stor försiktighet när det gäller antalet anställda. Utifrån arbetsgivarnas svar fortsätter nedgången av antalet anställda under år

11 11 21, men de är inte lika pessimistiska rörande styrkan i nedgången som hösten 29 då de angav en mycket stor minskning för året. Deras svar visar också att de förväntar sig en viss ökning år 211. Resultatet i intervjuundersökningen, liksom annan statistik, tyder alltså på att sysselsättningsnivån blir lägre i år jämfört med år 29. Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar att antalet sysselsatta kan minska med närmare 2 personer i år. Det medför att sysselsättningen inom kulturbranscherna sjunker med sammanlagt närmare 4 5 personer åren 29 och 21. Det innebär en viss revidering jämfört med höstprognosen 29. Revideringen avser enbart år 21 och innebär att minskningen reduceras utifrån det faktum att arbetsgivarna inte är lika pessimistiska för utvecklingen under året. År 211 kan det ske en ökning av antalet arbetstillfällen med mellan 5 och 1 personer. Antal personer Sysselsättningen inom kulturbranscherna prognos Anställda Egenföretagare Jobb tillkommer i småföretag Arbetsgivarna med över 5 anställda anger att de kommer att ha färre anställda hösten 29 jämfört med hösten 28, vilket överensstämmer med resultaten i tidigare undersökningar. Arbetsgivarna med 2-49 anställda är i denna undersökning försiktigt positiva på ett års sikt men den förändringen ligger inom felmarginalen. Slutsatsen är att den storleksklassen har ungefär samma framtidsbild som i förra undersökningen. Arbetsgivarna med färre än 2 anställda anger liksom i tidigare undersökningar en ökning av sysselsättningen på ett års sikt. De ser framtiden an med fortsatt tillförsikt och deras optimism har också realiserats i tidigare undersökningar. Så trots en försämrad marknad har arbetsställena i denna storleksgrupp ökat antalet sysselsatta, vilket i första hand beror på att större företag lägger ut mer tjänster på uppdrag, och det gynnar många småföretag. Arbetsförmedlingen Kultur Media gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställda. Denna storleksklass är dock inte statistiskt representativ. Resultaten från denna storleksklass tyder på att antalet anställda ökar betydligt kommande år. Sammantaget fortgår därmed utvecklingen mot att mindre företag blir allt mer betydelsefulla sysselsättningsmässigt. Förändringen är en långsiktig trend på kulturarbetsmarknaden.

12 12 Förändring i procent Sysselsatta, förändring ett år framåt inom kulturbranscherna Hösten 27 Våren 28 Hösten 28 Våren 29 Hösten 29 Våren 21 Bedömde -2,2 procent våren 29, blev 2,1 Våren 21 bedöms -,4 procent på ett år Arbetsställestorlek Allt fler egenföretagare Trenden mot fler egenföretagare fortsätter. Antalet egenföretagare uppgick år 28 till 22 personer. Andelen egenföretagare i förhållande till samtliga sysselsatta utgjorde därmed 26 procent. Vid slutet av 199-talet var andelen lägre än 1 procent. Den stigande trenden mot egenföretagande gäller såväl kvinnor som män. Andelen män som är egenföretagare är dock högre, 3 procent mot 22 procent bland kvinnor. Ökningen av antalet egenföretagare har varit något starkare bland männen under hela perioden från slutet på 199-talet. Det senaste mätåret, dvs 28, ökade dock inte skillnaden mellan könen när det gäller andelen egenföretagare. Utöver ovan redovisade antal egenföretagare inom kulturbranscherna finns ett stort antal egenföretagare som inte registrerats i den officiella sysselsättningsstatistiken. Denna grupp består av företagare som har en verksamhet i mindre skala, vilket innebär att deras näringsaktivitet är för låg för att de ska klassificeras som egenföretagare i den officiella sysselsättningsstatistiken. Dessa personer kan exempelvis ha sin huvudförsörjning inom andra näringar eller ha en anställning inom någon av kulturbranscherna. Sättet att mäta sysselsättningen bygger alltså på den huvudsakliga inkomstkällan. Metoden att mäta sysselsättningen bygger emellertid på samma princip som inom andra branschundersökningar. För kulturområdets del är det dock svårare att få en klar bild över sysselsättningen på grund av att många yrkesutövare arbetar inom en rad olika yrken och även utanför kulturområdet för att komplettera sin försörjning. Detta har Arbetsförmedlingen Kultur Media kartlagt i en specialundersökning på individnivå. Den visade att arbetssökande inom kulturområdet ofta arbetade inom andra yrken än sitt kulturyrke och nästan hälften av deras försörjning kom från arbeten utanför kulturområdet.

13 13 Egenföretagare inom kulturbranscherna Totalt Kvinnor Män Andel i procent Källa: SCB Mycket liten arbetskraftsbrist Efterfrågan på arbetskraft väntas öka något under år 21 men trots det blir tillgången på jobb begränsad i förhållande till den stora tillgången på arbetssökande. Även om efterfrågan ökar ytterligare år 211 så förändras inte arbetskraftsläget. Det väntas överlag bli en mycket god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem. Av samtliga arbetsgivare är det endast 5 procent av arbetsgivarna som upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Nivån är bland de lägsta som uppmätts. Det är mycket få lediga platser som omfattas av brist, endast cirka 7 jobb. Dessa jobb finns i första hand bland mindre arbetsställen, med under 2 anställda. Jobben avser till huvuddelen befattningar där arbetsgivaren ställer speciella krav på det sättet att de önskar en person som besitter en multikompetens. Ett vanligt mönster vid konjunkturnedgångar med ökande antal arbetssökande är att arbetsgivarna höjer kraven vid rekryteringar och ofta ändras också villkoren för uppdragen/befattningarna. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär mer begränsade kontraktstider och att arbetstiderna dras ner. Andel arbetsgivare 4 Brist på arbetskraft Kulturbranscherna Hela näringslivet Hösten 26 Hösten 27 Hösten 28 Hösten 29 Våren 27 Våren 28 Våren 29 Våren 21

14 14 Slutsatser för år 21 ur ett arbetsgivarperspektiv: Kulturarbetsgivarna anger en svag optimism i sina intervjusvar men är klart försiktigare i sina bedömningar om framtiden än arbetsgivarna utanför kultursektorn. Kulturarbetsgivarna bedömer att efterfrågan på tjänster kan komma att öka något under loppet av år 21, men från en låg nivå. En högre andel arbetsgivare än tidigare har det senaste året lagt ut fler uppdrag/tjänster på andra företag kommande år förutses andelen öka ytterligare. Det är främst arbetsgivare med över 2 anställda som lägger ut uppdrag. Arbetsgivarna bedömer att antalet sysselsatta minskar år 21, men takten i nedgången väntas bli lägre än vad de bedömde hösten 29. Sysselsättningen kan enligt Arbetsförmedlingen Kultur Media minska med närmare 4 5 arbetstillfällen under åren 29 och 21, varav knappt hälften år 21. Sysselsättningen kan komma att öka med 5 till 1 personer år 211. Trenden mot fler egenföretagare består. Tillskott av jobb sker i de små företagen med upp till 2 anställda. Arbetsgivare med över 5 anställda drar även fortsättningsvis ner på personalstyrkorna. Personalbehovet domineras i än högre grad av visstids-, deltids- och timanställningar, beroende på arbetsgivarnas ansträngda ekonomi. Kvinnor i kulturarbetskraften drabbas hårdare än män genom deras dominans bland de anställda. Bristen på arbetskraft är rekordlåg och förblir på en låg nivå även framöver. Arbetsförmedlingen Kultur Media satsar på arbetsgivarkontakter vilket medför att personalen har en god kunskap om situationen inom olika delar av kulturarbetsmarknaden.

15 15 2. Arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Kultur- och medieyrken Yrken inom kultur och media sysselsatte cirka 65 personer år 28 enligt SCB. Ungefär hälften av sysselsättningen återfanns inom ord och media och resterande antal, cirka 32 personer, inom scen och ton samt bild och form. Data för år 29 redovisas först om ett år men mycket tyder på att antalet sysselsatta fallit kraftigt inom samtliga tre yrkesområden. De intervjuresultat som redovisats i föregående avsnitt för kulturbranscherna tyder också på ett tydligt fall i sysselsättningen i ett brett fält av verksamheter. 2.1 Samtliga inskrivna arbetssökande Antalet inskrivna vid Af Kultur mot 26 års nivå Antalet inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media ökar nu stadigt. Uppgången ligger i stort sett i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen Kultur Media redovisat i tidigare prognoser. Arbetsförmedlingen Kultur Media bedömde redan hösten 27 att det skulle ske en begynnande ökning av antalet inskrivna från och med hösten 28, dock inte i den omfattning som skett. Arbetsförmedlingen Kultur Media reviderade av den anledningen prognosen hösten 28 men därefter har prognosjusteringarna varit begränsade. Att uppgången blev så markant kan kopplas till den dramatik som uppstod i samband med finanskrisen. Utvecklingen blev betydligt sämre än vad det gick att förutsäga. Under våren 29 tog ökningen av antalet inskrivna fart och sedan dess har det skett en kontinuerlig ökning av antalet inskrivna arbetssökande. De prognoser som Arbetsförmedlingen Kultur Media presenterade under 29 har hittills slagit väl in. Som framgår av föregående avsnitt håller utvecklingen på kulturarbetsmarknaden på att gå mot en normalisering. År 21 blir dock ytterligare ett negativt år sysselsättningsmässigt, vilket i sin tur innebär en fortsatt ökning av antalet arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur Media. Det totala antalet inskrivna bedöms till 1 5 i slutet av år 21, vilket är en lägre nivå än vad som bedömdes i föregående prognos hösten 29. Nivån idag ligger på knappt 1 personer. Den främsta anledningen till denna neddragning är att arbetsmarknaden i stort nu utvecklas klart bättre än väntat, och denna tydliga förbättring kom tidigare än beräknat. Detta betyder att allt fler av de inskrivna på Arbetsförmedlingen Kultur Media kan förväntas finna arbeten utanför kulturarbetsmarknaden, både nyutbildade och redan inskrivna. Utbildningsnivån är hög bland personer inom kulturområdet och många av dessa är konkurrenskraftiga inom en rad yrken utanför kulturområdet. Detta faktum har bl a kunnat redovisas i Arbetsförmedlingen Kultur Medias specialundersökning av inskrivna år 26. Dessutom sker förbättringar i jobbtillgången inom delar av kultur och media. För år 211 väntas läget lätta ytterligare på kulturarbetsmarknaden, men skillnaderna i jobbtillgång mellan yrkena blir betydande. Antalet arbetssökande bedöms minska något

16 16 men trots detta kvarstå på en hög nivå. Vid slutet av året beräknas nivån ligga under 1 personer. Antal personer Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur prognos för 21 och 211 Arbetslösa Program/aktivitetsstöd Arbete/stöd Deltid/Timtid Visstidsanst/Ombytessökande Övriga inskrivna Nov 26 Nov 27 Nov 28 Nov 29 Nov 21 Nov 211 Fler kvinnor än män inskrivna inom kultur och media I mars 21 fanns 5 5 kvinnor och cirka 4 5 män inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. Det har skett en ökning för båda könen sedan hösten 28 men uppgången är starkare bland kvinnorna. Arbetsförmedlingen Kultur Medias bedömning är kvinnorna står för en större del av ökningen även under resten av år 21 men att den bilden tonar ner under hösten. Arbetssökandes benägenhet att lämna kulturarbetskraften är idag den största osäkerhetsfaktorn i prognosen. Den faktorn kan bidra till att tydligt bromsa uppgången av antalet inskrivna kvinnor och män vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. Försörjningsmöjligheterna inom kulturyrken kommer nämligen under det närmaste året att vara fortsatt begränsade och många av de jobb som finns att söka är av kortvarig karaktär. Likaså kan det bli så att många av de nyutbildade (främst kvinnor) inte träder in i kulturarbetskraften i den utsträckning som de tidigare gjort, genom den fortsatt begränsade tillgången på jobb inom denna sektor. Om detta inträffar kan det pressa ner antalet inskrivna till en lägre nivå än de tal vi bedömer i presenterade prognos. Små förändringar av deltidsarbetslösheten Antalet som är inskrivna som arbetssökande deltidsarbetslösa och timanställda ligger våren 21 på cirka 2 7 personer, en minskning med cirka 15 det senaste året. Förändringarna är små, men det råder trots allt fortfarande en viss svagt neråtgående trend. Under innevarande konjunktursvacka har det inte, till skillnad mot tidigare, skett någon tydlig ökning av antalet inskrivna med deltid och timanställning. Den mest sannolika förklaringsfaktorn till den uteblivna ökningen är den senaste regelförändringen i arbetslöshetsförsäkringen. De nya reglerna för ovan nämnda grupper trädde ikraft den 7 april 28 och innebär att det finns en begränsning till 75 ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkringen. För 21 bedöms antalet inskrivna deltidsarbetslösa och timanställda fortsätta att uppvisa en viss

17 17 minskning. Både bland deltidsarbetslösa och bland timanställda är andelen kvinnor högre än män och den bilden väntas bestå under de kommande åren. 3 Antal personer Deltidsarbetslösa och timanställda Deltidsanställda Timtidsanställda Antalet inskrivna arbetssökande som har fast arbete men som söker ett nytt har ökat kraftigt över tiden. Sedan 25 har det nästan skett en fördubbling, till cirka 2 personer. Uppgången faller främst på kvinnor inom scen och ton samt bild och form. Inom det förstnämnda området har det skett nära nog en fördubbling av antalet kvinnor de senaste två åren. Bland de tre yrkesområdena har ökningen därigenom totalt sett varit störst inom scen och ton följt av bild och form. Inom ord och media är uppgången begränsad. När det gäller tillfälligt anställda som söker ett nytt arbete har det skett små förändringar de senaste åren. Tillfälligt arbete och ombytessökande Tillfälligt anställda Ombytessökande Antal personer

18 Inskrivna som saknar arbete Allt fler inskrivna saknar arbete Antalet personer som saknar arbete (arbetslösa plus personer som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program) fortsätter att öka men takten i uppgången har avtagit något. Personer som helt saknar arbete utgör drygt 35 procent av samtliga inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. I april saknade 3 6 personer arbete och under sommaren 21 når antalet ett stycke över 4 personer. Det innebär att nivån kulminerar sensommaren 21, varefter en viss successiv minskning sker. Arbetslösa Antal personer 5 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd Arbetslösa+prog/aktivitetsstöd Antalet kultursökande som saknar arbete beräknas sjunka något under hösten och fram till slutet av året, och då uppgå till cirka 4 personer. Detta innebär att föregående prognos avseende sökande utan arbete revideras ner betydligt. I det kortsiktiga perspektivet ökar som nämnts tillgången på jobb mer än väntat utanför kulturarbetsmarknaden och fler kommer att gå till arbeten utanför kultursektorn. Det sker också förbättringar inom delar av kultur och media som leder till att fler får arbete. Under 211 fortsätter antalet personer som saknar arbete att minska. Antalet kommer att enligt denna prognos att ligga i intervallet 3 till 3 5 personer vid slutet av år 211. Arbetsförmedlingen har från och med år 29 fått ett betydande tillskott av resurser till arbetsmarknadspolitiska program. Det medför att många arbetslösa kan aktiveras i olika former av program för att stärka sin position på arbetsmarknaden och undvika att hamna allt längre från arbetslivet. Närmare hälften av de 4 som väntas stå utan arbete vid slutet av år 21 kommer att delta i något arbetsmarknadspolitiskt program. Antalet kvinnor utan arbete ökar Antalet kvinnor utan arbete (arbetslösa plus programdeltagare) har hittills under uppgångsfasen tenderat att öka mera än antalet män. Denna tendens har blivit allt tydligare under början av år 21. Det finns också en liknande tendens för den öppna arbetslösheten fördelad på kön. Antalet kvinnor utan arbete bedöms fortsätta öka något mer än antalet män år 21, vilket har ett samband

19 19 med kvinnornas dominans bland nyutbildade samt att det finns fler kvinnor än män bland de anställda. Antalet anställda väntas minska år 21 samtidigt som männen i högre utsträckning övergår till den växande gruppen egenföretagare. En osäkerhetsfaktor är om fler kvinnor än tidigare väljer att helt lämna kultur och media, vilket i sådana fall bromsar ökningen av antalet kvinnor utan arbete. Den tendensen kan framför allt få effekt på nivån av personer som står utan arbete under andra halvåret 21 eftersom tillgången på jobb utanför kulturarbetsmarknaden är än större i förhållande till tillgången på jobb inom kultur och media. Antal utan arbete (arbetslösa plus personer i program) fördelade på kön Antal personer 25 Män Kvinnor Störst ökning i åldrar under 46 år Under de senaste två åren har ökningen av antalet personer som saknar arbete inträffat främst i åldrar under 46 år, och denna utveckling består under år 21. Uppgången sker således bland yngre, men i något högre åldrar än på den övriga arbetsmarknaden eftersom huvuddelen av de kulturarbetssökande skaffar sig en högskoleutbildning och därmed etablerar sig senare i kulturarbetskraften. Omvänt kommer antalet inskrivna i lägre åldrar att minska under år 211 när tillgången på jobb blir större. För personer i åldrar över 46 år har ökningen av antalet utan arbete inte varit lika snabb som för dem i lägre åldrar. Detta beror på att det sker ett ständigt inflöde av yngre arbetskraft samt att många yngre fått svårare att upprätthålla sin sysselsättning när efterfrågan på arbetskraft varit svag. Även fler äldre har blivit arbetslösa men en del av dessa kan komma att lämna kulturarbetskraften om de kan finna lämplig sysselsättning inom andra yrkesområden.

20 2 Antal personer 15 Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd fördelade efter ålder Mars 28 Mars Åldersgrupper Uppgången bland de yngre har som framgår av nedanstående diagram främst fallit på kvinnor. För männens del är uppgången mera jämnt fördelad över olika åldrar men med viss tyngdpunkt på lägre åldrar. Männen stannar i högre grad än kvinnorna kvar i kulturarbetskraften upp i högre åldrar och antalet utan arbete är av den anledningen högre. Kvinnorna har däremot betydligt högre antal utan arbete i åldrar under 45 år. Antal personer 7 Män Arbetslösa inkl program mars 28 för män och kvinnor, samt ökning till mars 29 och mars Förändring år år år år år -25 år Åldergrupper Förändring 21 Kvinnor år år år år Särskilt utsatta grupper Det finns vissa grupper av personer som har svårare än andra att snabbt finna ett arbete. Bland dessa märks främst grupper såsom personer 5-64 år, funktionshindrade och utlandsfödda. Många personer i dessa grupper har enligt Arbetsförmedlingen Kultur Medias erfarenhet betydligt svårare att finna arbeten än andra arbetssökandegrupper. Sedan inledningen av 28 har antalet personer i dessa mer utsatta grupper som saknar arbete ökat i stor omfattning. Deras utveckling kan jämföras med den för andra arbetssökande utan arbete. Sistnämnda grupp uppvisade en ökning först 9 månader senare, alltså hösten 28.

21 21 Antalet som saknar arbete tillhörande mer utsatta grupper har på drygt två år ökad med cirka en tredjedel, till cirka 1 5 personer, och nivån är den högsta någonsin. Antalet personer i dessa grupper kommer att fortsätta öka under år 21 och först ett stycke in på år 211 kan en inbromsning ske. Många personer i de mer utsatta grupperna möter en allt hårdare konkurrenssituation om jobben genom att det nu finns en stor grupp med starkare arbetssökande. Personer med svagare ställning riskerar att hamna långt bak i arbetslöshetskön, vilket medför ökad risk för allt längre tider utan arbete. För dessa grupper kommer arbetsmarknadspolitiska program att bli ett verksamt instrument för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. Antal personer Övriga Antal utan arbete tillhörande särskilt utsatta grupper och övriga arbetssökande Utsatta Utsatta exkl år 1 5 Exkl äldre år Utsatta grupper är utlandsfödda,funktionshindrade och personer 5-64 år Det sker en tydlig ökning för samtliga tre grupper, personer 5-64 år, utlandsfödda och funktionshindrade. Den största gruppen består av personer 5-64 år, av vilka 6 procent är män. Antalet personer i respektive grupp kommer att öka till nya rekordnivåer under det kommande året. Antal personer utan arbete i olika grupper Funktionshindrade Personer 5-64 år Utlandsfödda Antal personer

22 22 Slutsatser för år 21 ur ett arbetssökandeperspektiv: Antalet inskrivna ökar från knappt 9 till 1 5 till slutet av 21. Arbetslösheten inklusive programdeltagare ökar från 3 6 vid slutet av 29 till cirka 4 vid slutet av år 21. Ökningen av arbetslösa inkl deltagare i program sker främst i åldrarna år. Försörjningssituationen för de yrkesverksamma inom kultursektorn blir fortsatt otillräcklig och kompletteringsjobben viktiga. Kulturarbetsmarknadens anställningsvillkor, otrygga försörjningsförhållanden samt nedskärningar medför att en del lämnar kulturarbetskraften eller träder inte in, främst kvinnor. Arbetslösheten (inkl. deltagare i program) ökar mera för kvinnor än för män men bilden förändras framöver pga. att fler kvinnor lämnar kulturarbetskraften. Antalet deltidsarbetslösa och timanställda inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media uppvisar små förändringar. Antalet funktionshindrade, utlandsfödda och äldre (5-64 år) i arbetslöshet och i program ökar i snabb takt och antalet utan jobb i dessa grupper blir rekordstort eftersom de har svårt att konkurrera om jobben. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska program kanaliserade via Arbetsförmedlingen Kultur Media får en än större betydelse för att undvika länga tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet.

23 23 3. Utvecklingen för olika kulturområden Fortsatt ledig personalkapacitet Det finns en viss ökad tillförsikt om den framtida utvecklingen inom de tre yrkesområdena, ord och media, scen och ton samt bild och form. Uppdragen bedöms bli fler men inget av områdena är positivt när det gäller tillkomsten av jobb. Av erfarenhet vet vi även att arbetsgivarna är mer positiva när det gäller att bedöma framtiden än vad verkligheten sedan kommer att utvisa. Den mest realistiska bilden för den närmaste framtiden avseende sysselsättningen är mot denna bakgrund en fortsatt nedgång inom samtliga tre yrkesområden år 21. En stabilisering kan förväntas år 211 och om den ekonomiska utvecklingen i landet blir god kan det tillkomma nya jobb inom kultur och media under det året. Alla tre yrkesområdena bedömer att det råder stor överkapacitet på personal. Denna har uppstått genom den sjunkande aktiviteten inom kultur och media. Det betyder att arbetsgivarna inte behöver nyanställa på kort sikt även om deras bedömning om ökad produktion av tjänster realiseras. De uppger inom samtliga tre yrkesområden att de blir fortsatt strikta i sitt budgettänkande och det påverkar i hög grad deras agerande rörande antalet uppdrag, uppdragens karaktär och deras varaktighet. Varje uppdrag planeras ytterst noggrant utifrån de ekonomiska ramar som står till buds. Så långt det är möjligt försöker man finna ekonomiskt kostnadseffektiva lösningar, bland annat i form av korta visstidsanställningar som är strikt anpassade i tid efter de behov som uppkommit. Våren 21 fanns en ledig personalkapacitet hos nästan var tredje arbetsgivare som översteg 1 procent. Det är en högre andel än för sex månader sedan då var fjärde arbetsgivare angav det kapacitetsutrymmet. Den lediga personalkapaciteten, på minst 1 procent, var högst inom scen och ton med 3 procent av arbetsgivarna. Inom scen och ton har den lediga personalkapaciteten ökat det senaste året till skillnad från övriga yrkesområden, vilket är en tydlig indikation på att personalbehovet där inte ökar nämnvärt på kort sikt eller under år 21. Ledig personalkapacitet på mer än 1 procent Våren 29 Hösten 29 Våren 21 Andel av arbetsgivarna inom resp. område Bild och form Ord och media Scen och ton Totalt

24 24 Ökad konkurrens om jobben Tillgången på arbetssökande växer tydligt inom alla tre yrkesområdena. Det betyder att konkurrensen om jobben blir än hårdare. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under många år och i samband med att tillgången på arbetssökande nu är stor kan kompetenskraven trissas upp ytterligare. Den pågående utvecklingen, som har ett samband med arbetsgivarnas svaga ekonomi, innebär att de söker efter arbetskraft med flera yrkeskompetenser. Antal personer Arbetslösa inkl program inom olika yrkesområden Scen och ton Ord och media Bild och form Fler arbetssökande inom kulturyrkena medför i genomsnitt färre jobb/uppdrag per person. Allt fler kan därigenom gå utan arbete under fler och längre perioder än tidigare. Detta innebär att kompletteringsjobben blir en än viktigare del i försörjningen. Som konstaterats i tidigare undersökning av Arbetsförmedlingen Kultur Media låg mer än hälften av jobben år 26 utanför kulturområdet. Andelen skiljer sig mellan olika yrkesområden inom kultur och media. Inom bild och form var andelen jobb utanför området hela 85 procent år 26. Andelen jobb utanför kultur och media kan komma att höjas ytterligare under det kommande året. De inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media jobb söker normalt arbete inom ett mycket brett spektrum av yrken på arbetsmarknaden. Under år 26 hade de inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media arbetat inom hälften av samtliga yrken på hela arbetsmarknaden (exklusive yrken inom kulturområdet). Det visar att de yrkesverksamma inom kultur och media har en synnerligen bred arbetsmarknad. Det breda jobbsökandet ökar sannolikheten för att en del av kulturarbetskraften finner jobblösningar inom andra delar av arbetsmarknaden än inom sina kulturyrken. En konsekvens av att fler jobbar utanför kulturområdet kan bli att fler också lämnar kultursektorn permanent. Som vi kunnat konstatera tidigare är detta vanligt bland kvinnor och i den situation som för närvarande råder kan övergången till andra sektorer öka.

25 Ord och media Vikande intäkter och nedskärningar Utvecklingen inom ord och media har varit svag under det senaste året. Alla typer av medier har fått kännas vid en nedgång av intäkter. Annonsintäkterna som är en mycket viktig inkomstkälla för medieföretag har fallit kraftigt och det har eroderat företagens ekonomi på ett allvarligt sätt. Många medieföretag har brottats med överkapacitet vad gäller personal och de har tvingats till nedskärningar. Den lediga kapaciteten våren 21 är mindre än för ett halvår sedan men trots allt betydande. Medieföretagen uppger att de kan höja produktionen betydligt innan rekryteringar behöver vidtas. Produktion läggs, i den mån det är möjligt, i ökad utsträckning ut på uppdrag till produktionsbolag eller till enskilda entreprenörer. Den ekonomiska nedgången har slagit hårdast mot tidningsbranschen som haft ett bekymmersamt år. Lägre annonsintäkter och färre prenumeranter tär hårt på företagens ekonomi och detta har tvingat flera företag till mer eller mindre omfattande nedskärningar. Personalbehovet har reducerats genom uppsägningar, genom att visstidsanställningar inte förlängs samt genom att avgångar av personal inte ersatts. En fortsatt trend inom branschen är att webbtidningarna ökar antalet läsare samtidigt som papperstidningarna minskar. Bemanningsföretagen har anlitats i större utsträckning när behov uppstått men även detta är förknippat med kostnader. Strategin är tydlig, att företagen strävar efter att ha en så begränsad fast personalstyrka som möjligt. Det har skett stora organisationsförändringar inom TV-mediet, både regionalt och centralt. Antalet produktionsorter har reducerats och den fasta organisationen har slimmats. Detta betyder bland annat att den fasta bemanningen krympt och att fler uppdrag läggs ut på entreprenad. De stora bolagen köper allt fler tjänster och uppdrag, t ex från olika typer av produktionsbolag eller enskilda företagare. Uppdragen fokuseras mycket strikt till en bestämd tidsram för att arbetsgivarna ska spara pengar. Radion genomgår en liknande utveckling som TV-mediet. Den fasta delen i organisationerna dras ner och fler tjänster köps externt. Det har inneburit att fler uppdrag går till produktionsbolag. De strukturella förändringarna, inte bara inom radion, leder fram till bredare kompetenskrav och det gäller framför allt journalistyrket. För det yrket medför detta att man ska kunna arbeta med skrivande, foto och redigering samt med webbtidningar. Flera äldre journalister och teknisk personal har lämnat eller är på väg att lämna yrket. Detta innebär ett visst ökat rekryteringsbehov men i den situation som för närvarande råder besätts inte så många av dessa tjänster med ny personal. Som nämnts tar företagen i ökad utsträckning in personal vid behov eller köper tjänster. Tillgången på arbetssökande journalister har ökar kraftigt sedan hösten 28 och den utvecklingen fortgår sannolikt under hela 21. Under år 211 är det dock troligt att rekryteringsläget lättar något men konkurrensen om jobben blir alltjämt stor på grund av den höga arbetslösheten.