PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter. Arbetsförmedlingen Kultur Media 2012

Transkript

1 PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter Arbetsförmedlingen Kultur Media 2012

2 Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2012 Text Bengt Frostmo Lennart Gunther Ulf Johansson Caroline Shokrollah Susanne Attling Gunnar Östlund Paula Åberg Inger Selänger Anni Nordwall Statistiska uttag ur register Lena Stoltz Thomas Liljegren Layout Lena Lithner-Soutkari Arbetsförmedlingen Kultur Media Arbetsmarknadsprognosen för kulturarbetsmarknaden bygger på Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuer med cirka 340 arbetsgivare inom kultursektorn med minst en anställd. Dessutom har det genomförts tilläggsintervjuer med centrumbildningarna, kulturinstitutioner, vissa stora företag designavdelningar samt ett antal kommuner och landsting. Därutöver har det skett analyser av statistiskt underlag från Statistiska Centralbyrån och Arbetsförmedlingen.

3 Arbetsmarknadsprognos för Kultur och media 2012 Innehållsförteckning Sid 1. Arbetsgivarna inom kultur- och medieområdet Arbetssökande - inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Samtliga inskrivna arbetssökande Inskrivna som saknar arbete Utvecklingen för kultur- och medieområdena Ord och media...24 Slutsatser Bild och form...26 Slutsatser Scen och ton...28 Slutsatser...30 Bilaga 1 Branscher inom Kulturområdet...32 Bilaga 2. Yrkesbarometern...33 Det statistiska underlaget är hämtat från Arbetsförmedlingens egen verksamhetsstatistik. Den innefattar inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur och Media, arbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, tillfälligt anställda och fast anställda som söker nytt arbete. Vidare presenteras uppgifter om deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Uppgifter om sysselsättning innefattande uppgifter om egenföretagare och anställda (sysselsatta=egenföretagare+anställda) är hämtade från Statistiska Centralbyrån (RAMS), regional arbetsmarknadsstatistik. Uppgifterna om sysselsättningen mäts i november varje år. Den senaste uppgiften om sysselsättningen är från november 2008 Dessutom finns uppgifter från en annan källa från SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik, som mäter antalet anställda utifrån ett urval av arbetsgivare. 3

4 Kontaktpersoner rörande innehållet Peter Nofors tel Benny Gustavsson tel

5 Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2012 Sammanfattning Stort fall i sysselsättningen och jobben minskar 2012 Utvecklingen inom kultur och media bedöms vara på väg att försämras och arbetsgivarna har blivit mer försiktiga när det gäller anställningar det kommande året. Det visar Arbetsförmedlingen Kultur Medias prognos för Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar mot bakgrund av resultaten att antalet sysselsatta kan minska med 2 procent eller personer. Resultatet för prognosen av sysselsättningsförändringen inom Arbetsförmedlingen Kultur Medias branscher är dyster. Arbetsgivarna som intervjuats under prognosarbetet anger att sysselsättningen inom kultur/media inte stigit det senaste året. 1 Enligt SCB har dock sysselsättningen det senaste året ökat med cirka 2 procent eller med över personer inom Kultur- och mediabranscherna. Ökningen har med all säkerhet skett främst bland egenföretagare och inom andra yrken, t ex administratörer och säljare i branschen. För arbetsmarknaden som helhet har sysselsättningen ökat med 3,3 procent. Jobben minskar främst i företag med fler än 50 anställda Enligt Arbetsförmedlingens prognos sker minskningen av jobb främst i de företag som har 50 anställda eller fler. Detta stämmer överrens med tidigare undersökningar då jobben främst skapats inom mindre företag. Arbetsgivare med mindre än 50 anställda bedömer att de kommer att ha fler anställda hösten 2012 jämfört med hösten I tidigare undersökningar har det främst varit arbetsgivare med färre än 20 anställda som har varit positiva. Snäva budgetar och fortsatt liten efterfrågan på kultur- och medietjänster ställt mot antalet yrkesverksamma, innebär ökad konkurrens om jobben. Detta gäller samtliga tre yrkesområden, ord och media, bild och form samt scen och ton. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt över tid och utvecklingen har gått i riktning mot att arbetsgivare/uppdragsgivare helst vill engagera personer som har en bred yrkesprofil. När nu antalet arbetssökande ökar kommer arbetsgivarna att ställa större kompetenskrav. Många arbetsgivare är positiva till samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur Media vid rekrytering av nya medarbetare och är positiva till att ta emot praktikanter mm. Antalet personer som saknar arbete ökar Arbetslösheten inklusive deltagare i program, d.v.s. antalet som saknar arbete kommer att öka med cirka 500 personer och beräknas uppgå till cirka personer vid slutet av år I november 2011 var antalet personer och det har skett en minskning med drygt 400 personer i år. Nedgången startade strax efter årsskiftet 2009/2010, vilket var 3-4 månader före övriga arbetsmarknaden. 1 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 5

6 Det totala antalet inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media har under år 2011 legat i snitt på ca personer. Vid slutet av år 2012 bedöms nivån ligga på cirka personer. Ökningen beror främst på personer som är öppet arbetslösa. Jämfört med prognosen hösten 2010 har vi reviderat upp nivåerna på den öppna arbetslösheten. Anledningen är att tillgången på jobb på hela arbetsmarknaden kommer att utvecklas sämre än väntat. Yngre har fått arbete Under 2010 och 2011 minskade den öppna arbetslösheten betydligt mer i åldersgruppen år än för de över 45 år. Den öppna arbetslösheten i åldersgruppen år är nu på samma nivå som Större grupper som har svårt att snabbt finna arbete Många grupper av arbetssökande möter en svag arbetsmarknad inom kultur och media Det är främst personer i åldersgruppen år, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga och utlandsfödda. Antalet som saknar arbete och tillhör dessa mer utsatta grupper omfattar cirka personer. Sedan hösten 2010 har ökningstakten av antalet som saknar arbete i dessa grupper bromsat in. Detta samtidigt som övriga sökande minskat i antal under motsvarande tid. Andelen i dessa grupper, av samtliga som saknar arbete, har därför ökat det senaste året och uppgår till 47 procent. Andelen kan komma att öka med ca 5 procent kommande år. Denna snabbt ökande andel beror på att andra grupper har gynnats mera av förbättringarna på arbetsmarknaden. Många inom dessa grupper kommer att behöva stöd i form av arbetsmarknadspolitiska program för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. För närvarande är drygt 45 procent av personerna i dessa grupper i något arbetsmarknadspolitiska program. Andelen fortsätter vara hög under prognosperioden. Färre jobb inom ord och media Utvecklingen inom ord och media är mycket osäker. Strukturomvandlingen i branschen fortsätter, vissa distributionsformer växer och andra minskar i omfattning. Alla typer av medier räknar med ett minskning på intäktssidan under prognosperioden. Annons- och reklamintäkterna väntas minska. Utvecklingen förändrar kompetenskraven vid rekryteringar och ställer större krav på allsidighet och bredare kunskaper i modern teknik. Tidningsbranschen har haft ett mellanår, många har kunnat ta igen delar av den senaste nedgången. Företagen prövar ständigt nya vägar för att öka intäkterna. Antalet jobb har ökat det senaste året, men är fortfarande inte uppe på tidigare nivåer. Behovet av personal täcks upp t ex genom köp av tjänster, ofta från egenföretagare. Trenden att webbtidningarna ökar och att papperstidningarna minskar består. Bemanningsföretagen har flyttat fram sina positioner när det gäller personalförsörjningen inom media. Den utvecklingen är dock inte självklar på lång sikt eftersom det alternativet också innebär höga kostnader. Företagen strävar efter att minska kärnan av fast personal och öka andelen av tillfällig personal och andelen köpta tjänster. 6

7 Svag arbetsmarknad för bildkonstnärer Bildkonstnärer (målare, skulptörer, konstgrafiker) är beroende av både en efterfrågan från offentlig sektor och en privat marknad. Efterfrågan från den offentliga sektorn har inte ökat det senaste året och utvecklingen under 2012 blir svag. Den privata marknaden bedöms också bli svag. Yrkesverksamma inom bild och form är ofta tvingade att söka kompletteringsjobb och behovet blir stort även under Behovet av kompletteringsjobb har ökat de senaste åren genom sämre försörjningsmöjligheter inom kulturområdet. Tillgången på jobb utanför kulturarbetsmarknaden har ökat under år 2011 och många har sökt och fått sin försörjning där. Det innebär vanligtvis arbeten på deltid-, tim-, eller tidsbegränsade anställningar. Inom bild och form finns många olika verksamheter som befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Design och inredningsarkitektur är områden som är mycket konjunkturkänsliga. Marknadsläget förbättrades och viktiga bakomliggande orsaker var den bättre industri- och byggkonjunkturen samt den ökade privata konsumtionen, men prognosen för 2012 pekar på ett försämrat läge. Mode har fått en viktigare roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svenskt mode, som är på stark frammarsch. Dock ökar inte mängden arbetstillfällen i motsvarande takt. Västsverige är en stark region inom området. Begränsat personalbehov inom teater De stora teaterscenerna har god publiktillströmning, men flertalet arbetar under mycket strama budgetar. Detta syns dock inte i antal produktioner utan man försöker upprätthålla oförändrad produktionsnivå bland annat genom ett ökat samarbete med andra aktörer. Man utvecklar verksamheten för att nå en ny publik. Uppsägningar förekommer och dessa riktas främst mot personal inom det tekniska och administrativa området. De stora institutionsteatrarna har angivit att anställda som pensioneras inte kommer att ersättas med likadana anställningskontrakt. Rekrytering till dessa tjänster kommer i stället att ske i projektform och vid behov. Det innebär ett ökat inslag av korttids/- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Inom det fria teaterområdet har arbetstillfällena minskat något och verksamheterna bedrivs under knappa förhållanden. Kortare speltider och osäker planering är en vanlig vardag inom området. Institutionerna och den fria kulturen ökar sitt samarbete inom både konstnärlig verksamhet och genom personellt utbyte. Den fria kulturen ökar också samarbetet med näringslivet för att delfinansiera sina projekt. Inom de fria teatergrupperna bedöms antalet produktioner minska bland vissa eller i många fall vara oförändrade. Utvecklingen fortsätter med att fler engageras i form av inhyrning och/eller genom tidsbegränsade anställningar. Yrken som efterfrågas inom det fria teaterområdet är regissör, regiassistent, teatertekniker, scenograf, ljustekniker och teaterproducent. Det yrke de fria teatrarna upplever som svårast att rekrytera till är teaterproducent. Detta uppges sammanhänga med att etablerade producenter väljer andra arbetsgivare som har bättre ekonomiska förutsättningar än de fria grupperna. Anställningar inom teatern sker ofta via personliga nätverk och rekommendationer. Det ställs höga krav på utbildning och erfarenhet samt personlig kompetens och lämplighet. Konkurrensen om jobben är fortfarande mycket hård inom i stort sett alla yrkesområden inom scenkonsten. Det är fler regissörer, scenografer och skådespelare som frilansar, då de fasta anställningarna har försvunnit undan för undan. 7

8 Försiktighet bland arbetsgivarna inom dans och musik Nästan alla musik- och dansinstitutioner uppger att de är fortsatt försiktiga med att rekrytera personal inom dans pga. de höga pensionskostnaderna för denna yrkesgrupp. Konsekvenserna av detta är att det blir färre jobb och fler arbetslösa. Det får till följd att en del personer lämnar den utövande delen av detta yrke och ägnar sig åt dansundervisning, koreografi eller arbetar med tillfälliga brödjobb. Andra byter yrke helt. Utöver pensionskostnaderna finns osäkerhet när det gäller framtida anslag från olika finansiärer och sponsorer. Inom musikal/dans finns många sökande till lediga uppdrag och anställningar. Uppdragsgivarna inom branschen har ofta en snäv budget vilket medför att anställningarna blir kortare och tillfälliga. Fasta anställningar inom branschen är mycket ovanliga. Dessutom ser vi en tydlig tendens att de stora scenerna/ arbetsgivarna anställer dansare/musikalartister/koreografer från utlandet. Marknaden för modern dans är expanderande, och det finns i dag ett ökande intresse för danskonst inte minst hos ungdomar. Arbetsmarknaden för musiker är svag vilket även framkom i undersökningen våren Musikinstitutioner erbjuder inga fasta anställningar och den situationen bedöms bestå även det närmaste året. Den vanligaste formen av arbete inom musikbranschen är frilansarbete. Musikinstitutionerna anger att de kommer att minska antalet fast anställda bland annat genom att pensionsavgångar inte ersätts. 8

9 1. Arbetsgivarna inom kultur- och medieområdet De i undersökningen ingående branscherna inom kultur- och medieområdet har definierats utifrån svensk näringsgrensindelning 2007, se bilaga. Dessa branscher omfattar omkring företag med minst två anställda. Arbetsförmedlingen Kultur Media har under september och oktober 2011 intervjuat ett slumpmässigt urval av dessa arbetsgivare. Urvalet har levererats av Statistiska Centralbyrån och är fördelat på ett sätt som gör att det ska vara representativt för branscherna. Arbetsförmedlingen Kultur Media har ett uppdrag att ge service till både arbetsgivare och arbetssökande inom kultur- och medieområdet. Matchningsarbetet mellan lediga platser och arbetssökande ska stå i fokus. Antalet som vill ha ett arbete inom kulturområdet är stort och det råder hård konkurrens om de lediga jobben. För en del av de arbetssökande behövs arbetsmarknadspolitiska program för att stärka deras möjligheter till arbete och undvika att de arbetssökande tappar kompetens och kopplingen till arbetslivet. Fler tror fortfarande på ökad efterfrågan Vid slutet av år 2010 ökade efterfrågan på arbetskraft inom kulturområdet efter en svag utveckling sedan år Hösten 2010 trodde 45 procent av arbetsgivarna på en ökad efterfrågan på tjänster de kommande sex till tolv månader och utfallet blev 31 procent. Andelen arbetsställen som bedömer minskad efterfrågan på tjänster 6 månader framåt samt utfallet sex månader senare Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten Pr ivata näringslivet Andel i procent Källa:Arbetsf örmedling en Ku ltur Me dia 9

10 Andelen arbetsställen som bedömer ökad efterfrågan på tjänster 6 månader framåt samt utfallet sex månader senare Hösten 2006 Våren 2007 Hösten Våren 2008 Hösten Våren 2009 Hösten 2009 Våren Hösten 2010 Våren 2011 Hösten Privata näringslivet Andel i procent Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Våren 2011 trodde 7 procent av arbetsgivarna på minskad efterfrågan de kommande 6 månaderna. Hösten 2011 tror 12 procent på minskad efterfrågan på tjänster och cirka 32 procent av arbetsgivarna på ökad efterfrågan. Skillnaden i bedömningen mellan vår och höst 2011 bör ses mot bakgrund av den osäkra utveckling generellt av ekonomi och arbetsmarknad under året. Kultur- och mediebranscherna sysselsätter sysselsatte branscherna inom kultur och media cirka personer enligt Statistiska Centralbyråns (SCB:s) officiella statistik. Det motsvarar i det närmaste 2 procent av sysselsättningen på hela arbetsmarknaden. Det är rimligt att denna siffra är giltig även för år Sysselsättningstalet redovisas enligt gängse klassificering per bransch och det är en indelning som bygger på företags inriktning av sin produktion av varor och tjänster. Kultur- och medieområdet inrymmer flera branscher och dessa inrymmer alla slags yrken, inte bara kultur- och medieyrken utan även andra yrken såsom säljare, IT-personal, ekonomer samt serviceyrken och underhållsyrken. Antalet som renodlat arbetar inom yrken inom kultur och media är lägre och uppgår till strax över personer, enligt SCB. Ungefär hälften av dessa yrkesarbetar inom ord och media. Fler uppdrag läggs ut på andra företag Det har funnits en tydlig långsiktig trend mot att större arbetsgivare lägger ut produktion på mindre aktörer och den trenden består enligt höstundersökningen. Höstens prognos visar att utvecklingen mot att lägga ut fler uppdrag/tjänster på andra företag fortsätter, men att takten inte är lika hög som för några år sedan. Det finns också ett samband mellan att lägga ut tjänster och konjunkturläget. De är färre företag som lägger ut tjänster under en lågkonjunkturer och när aktiviteten ökar, tilltar takten att lägga ut tjänster. De senaste 12 månaderna har 22 procent av arbetsgivarna lagt ut mer uppdrag på andra 10

11 företag och något fler tänker lägga ut tjänster kommande 12 månader. För ett halvår sedan var motsvarande tal 21 och 24 procent. Arbetsgivarna har vid de senaste undersökningstillfällena överskattat omfattningen av tjänster som läggs ut 40 Arbetsställen som anger att de skall lägga ut mer tjänster på uppdrag Andelen arbetsställe som anger ök i ( t) H 2006 V 2007 H 2007 V 2008 H 2008 V 2009 H 2009 V 2010 H 2010 V 2011 H 2011 Senaste 12 mån Kommande 12 mån Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Ökad sysselsättning 2010 och 2011 Sysselsättningen inom kulturbranscherna ökade mellan 2010 och 2011 då dessa branscher drog nytta av den allmänt goda utvecklingen i den svenska ekonomin. Den positiva bilden bekräftades inte i samma utsträckning i Arbetsförmedlingen Kultur Medias intervjuundersökning. Det är dock inte enkelt att fånga sysselsättningens utveckling inom kultur och media eftersom dess struktur skiljer sig väsentligt i förhållande till övrig arbetsmarknad. Anledningen är dels att sysselsättningsökningen främst sker i form av egna företagare och att jobbens varaktighet ofta är tidsbegränsade och sysselsättningsläget varierar väsentligt mellan veckor och månader under året. SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik indikerar att ökningen av antalet anställda påbörjades i slutet av 2010 och enligt denna statistik har sysselsättningen ökat under de senaste åren och jobbökningen uppgår till nästan personer under perioden. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning indikerar att kulturarbetsgivarna inte har kunnat öka antalet anställda under år Utvecklingen bedöms dessutom vara på väg att bli ännu dystrare och arbetsgivarna räknar med att vara mer försiktiga med att rekrytera framöver. Ännu en gång är den väntade sysselsättningsförändringen negativ. Resultatet måste dock ses mot bakgrund av att nergången sker från en relativt hög nivå genom att sysselsättningen ökade under perioden Arbetsförmedlingen Kultur Media beräknar mot bakgrund av resultaten i prognosarbetet att antalet sysselsatta kan minska med 2 procent eller personer. 11

12 Sysselsättningsförändringen i antal från prognosen Bild o form Ord o media Scen o ton Totalt 100 Antal V2010 H2010 V2011 Progn V2011 H2011 Progn H2011 Progn V2012 Progn H Jobb i småföretag Minskningen av jobb sker främst i de större företagen. Många arbetsgivare med färre än 50 anställda bedömer att de ska ha fler eller lika många anställda hösten 2012 jämfört med hösten I tidigare undersökningar har det främst varit arbetsgivare med färre än 20 anställda som varit positiva. Arbetsförmedlingen Kultur Media gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställda. Denna storleksklass är dock inte statistiskt representativ. Dessa arbetsgivare anger att antalet anställda kommer att öka På grund av en sviktande arbetsmarknad hos de större arbetsgivarna blir mindre företag viktigare för sysselsättningen. Förändringen är en pågående långsiktig trend inom kultur och media. Allt fler egenföretagare Det finns dessutom ett stort antal enmansföretagare, cirka aktiva. Utöver det finns egenföretagare som mer sporadiskt är verksamma inom kulturområdet. Egenföretagandet ökar i ett långsiktigt perspektiv. Vid slutet av 1990-talet var andelen egenföretagare i förhållande till samtliga sysselsatta lägre än 10 procent, år 2008 var andelen 26 procent. Trenden med fler egenföretagande sker bland såväl kvinnor som män. Andelen män som är egenföretagare är dock högre, 30 procent mot 22 procent bland kvinnor. Ökningen av antalet egenföretagare har varit något starkare bland männen under perioden från slutet på 1990-talet. 12

13 Fortsatt liten arbetskraftsbrist Efterfrågan på arbetskraft är på väg att minska. Även om efterfrågan ökat under år 2011 väntas inte matchningsläget förändras. Det väntas bli god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem. Av samtliga arbetsgivare är det endast 12 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist. Dessa lediga jobb finns i första hand inom ord och media, verksamhetschefer, tekniker och vid mindre arbetsställen. Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbetsgivarna ofta kraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär kortare kontraktstider. Arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft 35 Andelen arbetsgivare Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Kulturbranscherna Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hela näringslivet Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är i de flesta fall inte kopplat till brist på arbetskraft inom landet. Slutsatser för år 2012 arbetsgivare: Kulturarbetsgivarna är mer pessimistiska än för sex månader sedan. Kulturarbetsgivarna bedömer att efterfrågan på tjänster minskar år 2012, men det sker från en ganska hög nivå. 13

14 Arbetsgivarna har angett att antalet sysselsatta varit oförändrat senaste året sysselsättningsstatistiken visar dock på en ökning på mer än personer. Sysselsättningen bedöms minska med cirka 2 procent eller personer år 2012 Trenden mot att fler blir egenföretagare bedöms fortsätta. Tillskott av jobb sker även fortsättningsvis främst i små företag med under 50 anställda. Personalbehovet domineras i hög grad av visstids-, deltids-, och timanställningar och köpta tjänster. Bristen på arbetskraft är och förblir på en låg nivå även framöver. En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är i de flesta fall inte kopplat till brist på arbetskraft i Sverige. Arbetsförmedlingen Kultur Media satsar på arbetsgivarkontakter och att personalen ska ha en god kunskap om branscherna inom kultur och media. 14

15 2. Arbetssökande - inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Kultur- och medieyrken Yrken inom kultur och media sysselsatte cirka personer år 2008 enligt SCB. Ungefär hälften av sysselsättningen återfanns inom ord och media och resterande antal eller cirka personer inom scen och ton samt bild och form. 2.1 Samtliga inskrivna arbetssökande Antalet inskrivna vid Af Kultur Media mot 2010 års nivå Antalet inskrivna inom Arbetsförmedlingen Kultur Media har minskat sedan våren Nedgången har i stort legat i linje med de bedömningar som Arbetsförmedlingen Kultur Media redovisat i tidigare prognoser. År 2011 har nedgången av antalet inskrivna planat ut. Som framgår av följande diagram har nivån stannat vid drygt inskrivna. Samtliga inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media Antal personer År 2012 andas arbetsgivarna en försiktighet och den bör leda till en ökning av antalet arbetssökande. Den förväntade uppgången blir dock måttlig och nivån kan komma att hamna mellan och vid slutet av året. Det som är svårast att bedöma är storleken på överströmningen av arbetssökande till jobb utanför kultur och media. Det finns alltid en ström av personer som lämnar kultur- och mediearbetskraften. 15

16 Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media i novenber månad inkl. prognos för år Nov.2006 Nov.2007 Nov.2008 Nov.2009 Nov.2010 Nov.2011 Nov.2012 Arbetslösa Program/aktivitetsstöd Arbete/stöd Deltid/Timtid Visstidsanst/Ombytessökande Övriga inskrivna Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Fler kvinnor än män inskrivna inom kultur och media I september 2011 fanns kvinnor inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen Kultur Media och cirka män. Båda könen har gynnats av den bättre arbetsmarknaden sedan hösten Arbetsförmedlingen Kultur Medias bedömning är att utvecklingen av antalet inskrivna ökar under år 2012 och att uppgången av inskrivna fördelar sig jämnt mellan könen. Deltidsarbetslösheten minskar Under den senaste konjunkturuppgången har det inte, till skillnad mot tidigare, skett någon tydlig minskning av antalet inskrivna med deltid utan enbart bland timanställda. Antalet som är inskrivna som arbetssökande deltidsarbetslösa och timanställda ligger i september 2011 på cirka personer och antalet har minskat med knappt 300 det senaste året. Det finns en fortsatt nedåtgående trend som startade redan hösten Nedgången har även påverkats av nya regler inom arbetslöshetsförsäkringen från och med april Både bland deltidsarbetslösa och timanställda är andelen kvinnor högre än män och den bilden väntas bestå under de kommande åren. 16

17 Deltidsarbetslösa och timanställda Antal personer Deltidsanställda Timtidsanställda Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Betydligt fler ombytessökande Antalet inskrivna arbetssökande som har fast arbete (ombytessökande) men som söker ett nytt har ökat kraftigt över tiden. Sedan mitten av år 2005 har det skett en dryg fördubbling till cirka personer. Uppgången faller främst inom scen och ton och bild och form. Inom dessa två yrkesområden har det skett en kraftig uppgång och i synnerhet bland kvinnor. Uppgången beror delvis på trenden att allt fler blir egenföretagare och att dessa står som arbetssökande i nämnda kategori. Inom ord och media är uppgången begränsad. När det gäller tillfälligt anställda som söker ett nytt arbete har det skett små förändringar de senaste åren. 17

18 2500 Antalet personer Tillfälligt arbete och ombytessökande Tillfälligt anställda Ombytessökande Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media 2.2 Inskrivna som saknar arbete Allt fler inskrivna saknar arbete Antalet personer som saknar arbete (arbetslösa plus personer som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program) vände nedåt år I september 2011 saknade personer arbete. Det är drygt 900 färre än då antalet kulminerade vid årsskiftet 2009/2010. Det har skett en minskning med cirka 700 personer i år. Nedgången startade strax efter årsskiftet 2009/2010, vilket var 3-4 månader före övrig arbetsmarknad. Antalet utan arbete är dock 500 fler än hösten 2008 då antalet personer som saknade arbete började öka. 18

19 Antalet inskrivna arbetslösa o i program med aktivitetsstöd inom olika yrkesområden Bild o Form Ord o Media Scen o Ton Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Antalet arbetssökande inom kultur och media som saknar arbete var vid slutet av november Bedömningen är att de vid årsskiftet 2011/2012 kommer att öka till cirka personer, vilket är en normal ökning vid denna tid på året. I början av 2012 kommer antalet som saknar arbete att plana ut och efter våren öka igen för att vara cirka personer vid slutet av årets slut. Skillnaden mellan könen minskar Totala antalet inskrivna utan arbete på Arbetsförmedlingen Kultur Media (arbetslösa plus programdeltagare) ökade mera för kvinnor än för män från hösten 2008 till årsskiftet 2009/2010. Vid årsskiftet vände utvecklingen nedåt för båda könen. Som Arbetsförmedlingen Kultur Media antagit i föregående prognos är nedgången av antalet utan arbete fortfarande större bland kvinnor än män. Men som andel är skillnaderna små eftersom antalet kvinnor är fler. Skillnaden beror inte bara på att fler jobb skapats inom kultur och media utan snarare på att jobböppningarna utanför kultursektorn blivit fler och att kvinnor är mer benägna att arbeta inom andra sektorer. Samtidigt är det betydligt fler nyinskrivna kvinnor än män vid Arbetsförmedlingen Kultur Media. Arbetsförmedlingen räknar med att denna utveckling fortsätter även kommande år. 19

20 Inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitesstöd fördelade på kön PERIOD Kvinnor Män Viss förbättring för personer i åldrar under 45 år Den nedgång som skett avseende antalet personer som saknar arbete faller främst på lägre åldrar, 25 till 40 år. Antalet utan arbete i nämnda åldrar ligger på en klart lägre nivå än för både ett och två år sedan. I åldrar år ligger nivån något lägre jämfört med hösten 2010 men det har skett små förändringar i dessa åldrar jämfört med för ett år sedan. Under det senaste året har nivån i sistnämnda åldrar inte förändras nämnvärt. 20

21 140 Totalt inskrivna arbetslösa och personer i program med aktivitesstöd fördelade efter ålder Antal personer Sept 2010 Sept 2011 Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media Större grupper som har svårt att snabbt finna arbete Ungefär 47 procent av dem som nu saknar arbete ingår i grupper som traditionellt har svårt att få jobb, det vill säga personer år, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga och utlandsfödda. Personer i dessa grupper har enligt Arbetsförmedlingen Kultur Medias erfarenhet betydligt svårare att finna arbeten än andra grupper med arbetssökande. Antalet som saknar arbete och tillhör dessa mer utsatta grupper omfattar cirka personer. Sedan hösten 2010 har uppgången av antalet som saknar arbete i dessa grupper bromsat in men det är troligt att det sker en fortsatt svag uppgång under prognosperioden. Den utveckling som skett innebär att andelen i dessa grupper av samtliga som saknar arbete har ökat det senaste året. Den andelen kan komma att stiga med uppemot 5 procentenheter till drygt 50 procent vid slutet av år Denna snabbt ökande andel beror på att andra grupper har gynnats betydligt mera av förbättringarna på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen Kultur Media arbetar målmedvetet med att kartlägga arbetssökandes förutsättningar och på det sättet underlätta återinträdet på arbetsmarknaden. En stor del av personerna i dessa mer utsatta grupper möter en allt hårdare konkurrens om jobben. Personer med svagare ställning hamnar oftast långt bak i arbetslöshetskön, vilket medför ökad risk för allt längre tider utan arbete. För dessa grupper är arbetsmarknadspolitiska program ett viktigt redskap på vägen ut i arbete och för att undvika långa tider i arbetslöshet och utslagning från arbetslivet. 21

22 Slutsatser för år 2012 arbetssökande Totala antalet inskrivna beräknas öka från drygt till ca vid slutet av 2012 Antalet utan arbete (arbetslösa + programdeltagare) ökar från knappt personer ca vid slutet av Försörjningssituationen för de yrkesverksamma inom kultursektorn blir fortsatt otillräcklig fler kommer att kompletteringsjobba. Antalet personer utan arbete - som tidigare ökat mera för kvinnor än för män de två senaste åren - ökar mindre bland kvinnor vilket beror på att kvinnor tar jobb inom andra sektorer. Antalet deltidsarbetslösa och timanställda inskrivna vid Arbetsförmedlingen Kultur Media fortsätter att minska Antalet ombytessökande ökar inom scen och ton och bild och form och ökningen bedöms fortsätta år Andelen personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, utlandsfödda och äldre (50-64 år) utan arbete ökar 2012 dessa har svårare att konkurrera om jobben. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska program har stor betydelse för att undvika långa tider i arbetslöshet. 22

23 3. Utvecklingen för kultur- och medieområdena Försämring 2012 Arbetsförmedlingen Kultur Medias undersökning visar att kulturarbetsmarknaden är på väg att återgå till mer normala förhållanden. Arbetsgivarna bedömer att aktiviteten på marknaden minskar och det innebär en besvärligare situation för dem som söker arbete inom de tre yrkesområdena, ord och media, scen och ton samt bild och form. Uppdragen bedöms bli färre och åter igen visar undersökningen att arbetsgivarna är pessimistiska när det gäller tillkomsten av nya jobb. Sysselsättningen kommer att minska år Inom samtliga tre yrkesområden kvarstår dock problem med ansträngda budgetar och det påverkar i hög grad arbetsgivarnas agerande rörande uppdrag, uppdragens karaktär och deras varaktighet. Varje uppdrag eller anställning planeras ytterst noggrant utifrån snäva ekonomiska ramar. Arbetsgivarna strävar alltid efter att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna. Många arbetssökande - hård konkurrens om jobben I början av 2010 minskade antalet arbetssökande som saknar arbete inom samtliga tre yrkesområden. Förklaringen bedöms till stor del vara att nedgången av antalet utan arbete har skett genom att tillgången på jobb ökat utanför kulturarbetsmarknaden och ökat egenföretagande. En minskning av antalet kultur- och mediejobb väntas och färre kommer att finna arbeten inom denna arbetsmarknad. Tillgången på arbetssökande är fortfarande stor och antalet utan arbete ligger betydligt högre än antalet våren Det alltjämnt stora antalet som saknar arbete innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under en lång rad år. De ökade kompetenskraven har inte bara ett samband med ny teknik utan kan även kopplas till arbetsgivarnas svaga ekonomi, vilken leder till att de ofta söker efter arbetskraft med flera yrkeskompetenser. Totalt inskrivna arbetssökande på Arbetsförmedlingen Kultur Media inom olika yrkesområden Bild o form Ord o media Scen o ton Källa:Arbetsförmedlingen Kultur Media 23

24 3.1 Ord och media Osäker arbetsmarknad Utvecklingen inom ord och media är osäker. Läget har nu stabiliserats något, men annons- och reklamintäkterna minskar. Fortfarande sker strukturförändringar, vissa medier växer och andra minskar i omfattning. Färre jobb inom ord och media Det har skett en stark återhämtning inom medieområdet. Många jobb försvann under år 2009 och början på Drygt hälften av sysselsättningen har återhämtats. Jobben återkommer dock i ny skepnad. Den utvecklingen förändrar kompetenskraven vid rekryteringar och ställer större krav på allsidighet och mer krav på kunskaper i modern teknik. Fler jobb läggs på uppdrag och jobbens varaktighet blir mer begränsad och det är inte säkert att antalet arbetade timmar stiger nämnvärt även om antalet jobb ökar. Det blir fler jobb inom mindre företag och för egenföretagare. De stora medieföretagen är å sin sida mycket restriktiva i att anställa fast personal, intervjusvaren från dem tyder på att en större del av jobben ska utföras av en tillfällig rörlig del av personalstyrkan. Stora strukturomvandlingar skedde under år 2009 i snabb takt och det sätter avtryck i kraven på kompetens vid anställningar. Den utvecklingen medför också att arbetssökande kan sakna de tekniska kompetenser som ställs inom yrkena. Media, information, reklam, tidningar och böcker som ges ut via läsplatta/digitalt är för närvarande ett område i stark tillväxt. Stabilisering inom tidningar och etermedia Annons- och reklamintäkterna har stigit under det senaste året men utsikterna för 2012 väntas blir magrare. Några av jobben som försvann 2008/2009 har kommit tillbaka men långt ifrån alla. Behovet av personal täcks många gånger upp på annat sätt än tidigare, t ex genom köp av tjänster, ofta från egenföretagare. Det innebär bland annat att tidningsbranschen åter kan tvingas till strukturomvandlingar. Företagen jobbar dock ständigt med att finna nya vägar för att öka intäkterna. En allmän utveckling är att bredda verksamheten till nya medier, att samordna verksamhet med andra företag eller slå samman verksamheter till större företag. Trenden mot att webbtidningarna ökar antalet läsare och att papperstidningarna minskar i betydelse består. TV och radio har genomgått stora organisationsförändringar. De mesta av dessa bedöms som avklarade och utvecklingen går in i en lugnare fas. Efterfrågan på arbetskraft är begränsad och de mesta av personalbehoven sker genom att redan känd personal anlitas när behov uppstår. Bemanningsföretagen har kunnat flytta fram sina positioner när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Den utvecklingen är dock inte självklar eftersom det alternativet är förknippat med en hel del kostnader enligt medieföretagen. Färdriktningen inom företagen är dock tydlig, dvs. att de strävar efter att ha en så begränsad fast personalstyrka som möjligt och därutöver en rörlig och flexibel del som kan nyttjas vid behov. Utbudet på arbetskraft är stort och många nyutbildas till media varje år. Det råder därför stor konkurrens om jobben. Flera intervjuade företag anger att många utbildningar inte ger tillräckliga kunskaper inom den nya tekniken. Därför sker ofta rekryteringarna från vissa väl renommerade utbildningsanordnare. TV-mediet har under de senaste åren genomgått omorganisationer, både regionalt och centralt. Antalet produktionsorter har reducerats och den fasta organisationen har krympt. Det betyder att den fasta bemanningen är mindre och att företagen har en större rörlig del. Företagen köper fler tjänster och/eller tar in tillfälligt personal vid behov. De stora bolagen köper fler tjänster och uppdrag, t ex från olika typer av produktionsbolag eller 24

25 enskilda företagare. Kompetenskraven har på senare år breddats markant. Kravet är allt mer att en arbetssökande ska kunna jobba inom olika medier och ska kunna skriva, redigera, fotografera och producera för webben. Under det närmaste året går utvecklingen in i ett lugnare skede frånsett en del personalförändringar i vissa regioner. Bemanningsföretag anlitas till viss del. Radion har genomgått ungefär samma typ av utveckling som TV-mediet. Den fasta delen i organisationerna har dragits ner och fler tjänster köps numera externt. Det har inneburit en växande marknad för produktionsbolag. De strukturella förändringarna inom medieområdet har medfört en bredare marknad för journalister men för allt fler också en osäkrare. Det ställs därför krav på mångsidig kompetens och att den yrkesverksamme ska kunna arbeta inom olika medier. Det kan bland annat innebära att man ska kunna arbeta med skrivande, foto och redigering samt med webbtidningar. Videojournalister efterfrågas i viss utsträckning. Senaste konjunkturnedgången innebar att personer med smalare kompetensprofil fått lämna sina anställningar, till exempel äldre yrkesverksamma. Detta gäller främst journalister och en del teknisk personal. På kort sikt har det skapat ett ökat personalbehov, men dessa har främst ersatts med vikarier eller genom köp av tjänster. Tillgången på arbetssökande journalister är mycket stor genom neddragningarna samt genom att det årligen utbildas ett stort antal nya inom utbildningsväsendet. Kraven på yrkeserfarenhet skärps när tillgången på arbetskraft är stor och detta sätts i kombination med aktuell utbildning i yrket, vilken ska innefatta kompetens inom den nya tekniken. Medieföretag uppger att det finns tydliga brister inom nuvarande utbildningar och att dessa inte anpassats efter de kompetensbehov som numera gäller inom medievärlden. Regionala skillnader inom film Inom filmen pågår relativt många filmproduktioner i flera regioner. Dessutom har inspelningar av reklamfilm ökat. Aktiviteten blir förhållandevis god även under år 2012, även om läget väntas skilja sig mellan regioner. Starkaste utvecklingen finns fortfarande i västra Sverige, där det pågår och planeras nya produktioner och samproduktioner. Den höga aktiviteten i den regionen medför att det finns en oro för att tillgången på arbetskraft blir knapp. Aktiviteten är inte lika hög i alla regioner, vissa produktioner är på väg att avslutas och det finns en osäkerhet rörande start av nya filmer. Det är i allmänhet en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojekt. Större filmprojekt kräver betydande finansiella resurser och finansieringsfrågan kan ofta vara ett problem när det gäller start av nya filmproduktioner. Hög arbetslöshet inom foto Stillbildsfotografernas marknad är synnerligen svag och antalet jobb är begränsat. De senaste årens omstruktureringar har ytterligare försämrat försörjningsmöjligheterna inom yrket. Arbetslösheten är hög och nya i yrket har svårt att klara sin försörjning. Det flesta jobbar som frilans. Fler fotografer försöker försörja sig med en kombination av tidningsjobb, bröllops-, skolfotografi, men även konstnärligt foto, naturfoto och försäljning via bildbyråer. Den ekonomiska situationen för alla dessa små uppdragstagare blir därmed fortsatt mycket svår nästa år. Slutsatser Stora neddragningar har skett osäker arbetsmarknad Jobben kommer att åter att minska inom media 2012 efter ett mellanår. 25

26 Strukturomvandlingen inom medievärlden fortsätter men i lugnare takt. Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion nya vägar till intäkter prövas. Mindre fast personalstyrka och större rörlig flexibel del gäller inom många företag. Visst behov av vikarier och personal anlitas via bemanningsföretag. Uppdrag läggs ut och egenföretagandet ökar. Tidningsbranschen kännetecknas av samordning och fortsatta effektiviseringar. TV har omorganiserat och förändringarna går in i ett lugnare skede viss efterfrågan på videojournalister. Radion har förändrat organisationen och lågt personalbehov. Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft - nyexaminerade får svårare att få jobb. Fotograferna får en fortsatt svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt försörjningsläget ansträngt. Filmbranschen visar på regionala variationer, gott läge bl a i Västsverige där det råder oro över personaltillgången. 3.2 Bild och form Fortfarande svårt inom flertalet yrken Inom bild och form finns många olika slag av verksamheter och dessa befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Design och inredningsarkitektur är områden som gynnats av den allmänt goda konjunkturen i landet. De finns en viss oro för att kommande år kan bli sämre. Viktiga bakomliggande faktorer som styr utvecklingen inom dessa yrken är industri- och byggkonjunkturen, samt den privata konsumtionen. Inom dessa områden sker nu en negativ utveckling. Fallande bostadspriser kan också påverka negativt. Mode har fått en mer framträdande roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svenskt mode, som är på fortsatt frammarsch. Dock ökar inte mängden arbetstillfällen i motsvarande takt. En region som flyttat fram sin position inom området är Västsverige. Regionen har visat sig än mer på modekartan med flera stora aktörer men även med många små företag. De stora aktörerna behåller sitt designarbete i Sverige, vilket innebär att det finns en fortsatt arbetsmarknad för designers, designassistenter och mönsterkonstruktörer. Det råder ingen brist på personal, utan företagen rekryterar löpande vid behov. De stora klädkedjorna samarbetar med mindre designers. De tar också tillfälligt in gästdesigners för nya kollektioner med speciell profil. De strävar efter snabba kollektionsbyten och företagen utvecklar vägar för att snabbt kunna öka omsättningen i butiken och därigenom kontinuerligt förnya utbudet. Detta gynnar arbetsmarknaden för designers och mönsterkonstruktörer. Inom mode finns ett stort antal mindre aktörer; kreatörer och designers som profilerar sig på marknaden och bygger upp ett namn i branschen. Väldigt många av dessa har svårt att upprätthålla lönsamheten. En del av dem har dock lyckats uppnå lönsamhet och blivit större. Det är just bland dessa som de stora klädföretagen rekryterar vid behov. 26

27 Det finns en ökad efterfrågan på svensk design utomlands, ett flertal designbyråer ökar sin försäljning genom deltagande i internationella mässor. Det finns fortsatt efterfrågan av unik nordisk design, framförallt grafisk modern design. Bilindustrin har behållit sitt designarbete i Sverige. Det kommer därför att finnas viss efterfrågan på personal. Vid nyrekrytering efterfrågas designers med utbildning och erfarenhet från bilindustrin, vilket ofta innebär återanställningar av tidigare anställd/inhyrd personal. En viss rekrytering av nya till branschen förekommer och kraven är då fyraårig högskoleutbildning samt mångårig yrkeserfarenhet. Nyutbildade industridesigners flyttar i allmänhet till storstadsregionerna, där de startar eget och hyr in sig hos ett designföretag. Illustratörernas marknad återfinns inom medie- reklam- tidnings- och förlagsbranschen. Även om marknaden är bred så är jobbmöjligheterna begränsade. Få kan försörja sig på heltid som illustratör, t.ex rörande böcker, tidskrifter mm. De som arbetar inom dessa yrken har vanligtvis ett registrerat företag och ofta kombinerar de arbetet med någon deltidsanställning inom ett yrke utanför kulturområdet. Några kombinerar illustratörsjobb med pedagogiskt arbete eller jobb inom grafisk form/reklambyråjobb. Den tekniska utvecklingen har varit snabb inom yrket. Digitaliseringen och den helt nya grafiska tekniken utvecklas ständigt och det förändrar kraven på tekniskt kunnande. Detta medför i vissa fall att delar av den äldre yrkeskåren slås ut. Delar av ovanstående yrkeskårer har börjat hitta sin försörjning/uppdrag inom dataspelsbranschen och interaktiva medier. Dataspelsbranschen sysselsätter ca personer i Sverige. I samband med finanskrisen har det funnits en tydlig avmattning på efterfrågan av tjänster inom dataspelsmarknaden, med brist på riskkapital som tidigare finansierat utveckling av nya spelprodukter. Utvecklingen inom dataspel bedöms förstärkas framöver, och det finns en viss ökning av efterfrågan på kvalificerade animatörer, designers och 3 D-grafiker. Marknaden för animatörer är för övrigt begränsad. Ofta är man enmansföretag/kooperativ och detta är ofta deltidssysselsättning i kombination med något närliggande yrke t.ex. lärare/inläsare. Svag marknad inom bildkonst Bildkonstnärernas (målare, skulptörer, konstgrafiker) arbetsmarknad bedöms bli tämligen oförändrad. Bildkonstnärer har drabbats av den svagare konjunkturen, köpen av konst och utsmyckningar har blivit färre. Dessa yrken är beroende av både efterfrågan från offentlig sektor och den privata marknaden. Efterfrågan på konst och utsmyckningar kan komma att minska något från privata marknaden, samtidigt påtalas risken för minskade köp från den offentliga sektorn. Den privata marknaden är riktad mot privatpersoner och företag och det finns små förhoppningar om att den ska kunna bli bättre när kärvare tider väntas. Efterfrågan varierar dock mellan olika kommuner. Efterfrågan från den offentliga sektorn uppges minska ytterligare år 2012, och utvecklingen blir därmed fortsatt svag. Yrkesverksamma inom många yrken inom bild och form är ofta tvingade att söka kompletteringsjobb för att klara sin försörjning. Behovet av kompletteringsjobb har ökat de senaste åren. Tillgången på jobb utanför kulturmarknaden har ökat under år 2011 och fler har sökt sin försörjning inom andra sektorer. Det innebär vanligtvis arbeten på deltid-, tim-, eller tidsbegränsade anställningar. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir fortsatt stort det kommande året. Slutsatser Marknaderna varierar kraftigt mellan yrken inom bild och form 27

28 Bildkonstnärer har fortfarande svag efterfrågan, köpen av konst och utsmyckningar har minskat fortsatt svag marknad Illustratörer begränsade möjligheter till arbete svårt med försörjningen. Animation och datorspel går bättre - gynnar till viss del illustratörer och animatörer. Snabb teknisk utveckling inom illustration och animation en del arbetssökande saknar teknisk kompetens. Undersysselsättning bland designers men marknaden förbättras omsättning av företag och överetablering. Osäker arbetsmarknad för inredningsarkitekterna. Kompletteringsjobben har stor betydelse inom bild och form. 3.3 Scen och ton Teatrarna har strama budgetar De stora teaterscenerna har god publiktillströmning men har påverkats negativt av lågkonjunkturen. Detta syns dock inte i antal produktioner utan de försöker upprätthålla oförändrad produktionsnivå bland annat genom ett ökat samarbete med andra aktörer. De försöker också utveckla verksamheten för att nå en ny publik. Uppsägningar förekommer och är främst riktade mot personal inom det tekniska och administrativa området. De stora institutionsteatrarna har angivit att fast anställda som pensioneras inte kommer att ersättas med likadana anställningskontrakt. Rekrytering till dessa tjänster kommer att ske i projektform och vid behov, vilket innebär ett ökat inslag av korttids/- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Inom det fria teaterområdet har arbetstillfällena minskat något och verksamheterna bedrivs ofta under knappa förhållanden. Kortare speltider och osäker planering är en vanlig situation. Institutionerna och den fria kulturen ökar sitt samarbete inom både konstnärlig verksamhet och genom personellt utbyte. Den fria kulturen ökar också samarbetet med näringslivet för att delfinansiera sina projekt. Interaktiv formteater upplever ökad efterfrågan på sina tjänster. De kommer att behöva engagera fler skådespelare/improvisatörer framöver. De tror dock att det kan vara svårt att hitta skådespelare som har god vana från improvisationsteater. Bland vissa av dessa fria teatergrupper bedöms därför efterfrågan på produktioner öka. I den mån att fler ska engageras blir det i form av inhyrning och/eller genom tidsbegränsade anställningar. Yrken inom teaterområdet är skådespelare, regissör, regiassistent, teatertekniker, scenograf, ljustekniker, teaterproducent och musiker. Det yrke de fria teatrarna upplever som svårast att rekrytera till är teaterproducent. Detta uppges hänga samman med att etablerade producenter väljer andra arbetsgivare som har bättre ekonomiska förutsättningar än de fria grupperna. Anställningar inom teatern sker ofta via personliga nätverk och rekommendationer. Det ställs höga krav på utbildning och erfarenhet samt personlig kompetens och lämplighet. Konkurrensen om jobben är fortfarande mycket hård inom i stort sett alla yrkesområden inom scenkonsten. Fler regissörer, scenografer och skådespelare frilansar då de fasta anställningarna har försvunnit undan för undan. 28