Gästriklands vattenvårdsförening Årsrapport år

Transkript

1 Gästriklands vattenvårdsförening Årsrapport år RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Pelagia Miljökonsult AB Lantmännen AnalyCen, Box 905, Lidköping Pelagia Miljökonsult AB, Strömpilsplatsen 12, Umeå

2

3 Innehållsförteckning RAPPORT 2007 Sammanfattning Inledning Provtagning och rapportsammanställning Material och metoder Fysikalisk Kemisk provtagning Sjöar och vattendrag Kustvatten Bottenfauna och sediment Övriga variabler Resultat och diskussion Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Punktkällor och transport Vattenkemi, kust Tillståndsklassning Avvikelseklassning Jämförelser, vattenkemi Ytsediment, kust År Jämförelser, sediment Bottenfauna, kust År Jämförelser, bottenfauna Resultat Växtplankton, kust År Jämförelser, växtplankton Vattenkemi, Sjöar År Jämförelser, sjöar Ytsediment, sjöar År Jämförelser, sediment Växtplankton sjöar År Jämförelser, växtplankton Vattenkemi, vattendrag Vattenkemi, intensivvattendrag Jämförelser intensivvattendrag Vattenkemi, övriga vattendrag Jämförelser, övriga vattendrag Arealspecifik förlust Vattenmossa, metaller i vatten År Jämförelser, vattenmossa Metaller i vatten Bottenfauna Referenser BILAGA BILAGA /99

4 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA /99

5 Sammanfattning Kust Kväve- och fosforhalterna varierade i området och de högsta halterna uppmättes liksom föregående år på station K619 i Gävle fjärd. Årsmedelhalten av kväve på denna station har dock minskat signifikant under perioden Halterna av totalfosfor har i sin tur minskat signifikant på stationerna K630 och K643 i de yttre delarna av Gävle fjärdar under samma period. Siktdjupen är fortsatt låga i hela undersökningsområdet och har även minskat signifikant på station K643 under perioden Klorofyllhalterna fortsätter att ligga på höga nivåer. De har dock minskat signifikant över tiden på stationerna K506 och K627. Mjukbottenfauna återfanns på samtliga stationer under 2007 och dominerades i likhet med föregående år av Östersjömussla (Macoma baltica) i Norrsundet och i Gävle fjärd av den invandrande havsborstmasken Marenzelleria neglecta. Beräknade BQI m -värden för området visade att tillståndet år 2007 bedöms som otillfredsställande i både Gävle fjärd och Norrsundet. De statistiska utvärderingarna av bottenfauna visade på minskad totalbiomassa i Gävlefjärd för perioden Förändringen av totalbiomassa i Gävlefjärd avvek även från utvecklingen i referensområdena (Söderhamns- och Gaviksfjärden). I jämförelse med referenserna minskade även andelen Östersjömussla i Gävlefjärdar signifikant. Vitmärlans kraftiga tillbakagång längs hela kusten syns inte lika tydligt i data från Norrsundet och Gävle fjärd som i referenserna, detta beroende på att tätheterna aldrig varit speciellt höga i undersökningsområdet. Undersökningen av växtplankton visade att trofigraden i kustvattnen bedömdes som oligotrof till måttligt mesotrof. Skillnaderna från föregående år var liten och trofigraden bedömdes som något högre i Gävle fjärd. Metallhalterna i kustsedimenten var liksom tidigare år generellt höga. Stora avvikelserna från jämförvärdet uppmättes för kadmium, krom, koppar, bly och zink. Sjöar och vattendrag Kväve- och fosforhalterna i sjöarna var måttligt höga till höga. Mellanårsvariationerna har varit stora men signifikanta minskningar noterades för fosfor på station 042 och kväve på station 015 (båda stationerna i Storsjön). Vattenfärgen och halterna organiskt kol (TOC) var som tidigare år hög och både vattenfärg och halten organiskt material ökar signifikant i undersökningsområdet. Detta gäller både sjöar och vattendrag. Den arealspecifika förlusten var inte anmärkningsvärt hög år 2007 och tydligt lägre än närmast föregående år. Undersökningsområdets inlandsvatten karakteriseras av höga ph-värden med god buffertkapacitet. Ett tydligt färgat vatten med måttligt eller höga TOC-halter. Närsalthal- 5/99

6 terna i sjöarna varierar från måttligt höga till höga medan den arealspecifika förlusten generellt klassificeras som låg. Bottenfaunan på inlandsstationerna varierar i artsammansättning och tätheter mellan olika sjöar och provpunkter. Indexberäkningarna visade att tillståndet i området varierar från dåligt (Lill-Gösken) till högt (Valsjön). Måttligt tillstånd dominerar i området. Inga statistiskt säkerställda trender fanns i materialet, troligtvis beroende på stora mellanårsvariationer. Trofigraden i de fyra provpunkterna i sjöarna klassificerades enligt växtplanktonanalys som måttligt till tydligt eutrofta. Den besvärbildande algen Gonyostomum semen, vilken saknades år 2006 återfanns återigen i proverna från I vattenmossa uppmättes högre halter av metaller som tidigare år främst på stationerna 420 och 429 i Hoån. På dessa stationer uppmättes höga halter av bland annat krom, bly, nickel, koppar och zink. Regressionsanalyser av utvecklingen över tiden visar att halterna av metaller i vattenmossa generellt minskar i undersökningsområdet. Även metallhalterna i sedimenten var höga på ett flertal stationer. I Lill-Gösken uppmättes till exempel mycket höga halter av krom och zink. Halterna varierade dock mycket stort i området och var genomgående låga i Valsjön. 6/99

7 1 Inledning RAPPORT 2007 Lantmännen AnalyCen har av Gästriklands Vattenvårdsförening fått i uppdrag att utföra det av Länsstyrelsen fastlagda kontrollprogrammet från år 2002 för Gästriklands recipientvatten. Programmet justerades senast Undersökningarna omfattar vattenkemi, metaller i vattenmossa, växtplankton och bottenfauna. Pelagia Miljökonsult AB har som underkonsult till Lantmännen AnalyCen fått i uppdrag att genomföra sammanställning av material och skriva årsrapporten för år Syftet med den samordnade recipientkontrollen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar, bland annat att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir lägre samtidigt som arbetet blir effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och år. Kontrollprogrammet har pågått, med vissa förändringar, sedan Medlemmar i vattenvårdsföreningen år 2007 presenteras i Bilaga 1 med en förteckning över medlemmarna och deras adresser. Kontrollprogrammet presenteras i Bilaga Provtagning och rapportsammanställning Provtagningen under år 2007 har utförts av Falma Provtagning i Gävle och kem/fys analyser har utförts av Lantmännen AnalyCen AB, Lidköping. Biologiska analyser samt resultat- och rapportsammanställning utfördes av Pelagia Miljökonsult AB, Umeå. 2 Material och metoder Provtagningar i undersökningsområdet utfördes i enlighet med kontrollprogrammet och följde gällande standard enligt följande: Naturvårdsverkets metodanvisningar för recipientkontroll vatten (SNV 3108), vattenkemi (BIN SR 11), vattenmossa (BIN VR21), växtplankton (BIN PRO66), sediment (BIN SR 01), mjukbottenfauna (SS ) och metallanalyser i vattenmossa (BIN VR21). Utvärdering har skett utifrån Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag, -Kust och hav, -Grundvatten, - Bakgrundsrapport (Naturvårdsverket 1999a,b,c,d). Bottenfauna bedöms utifrån de nya bedömningsgrunderna, Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2008:1). Samtliga provtagningspunkter och vilka undersökningar som utförts vid respektive punkt presenteras i Figur 1. 7/99

8 Figur 1. Samtliga provpunkters läge i undersökningsområdet samt vilka undersökningar som utförts vid respektive punkt år I figuren är även de största enskilda punktkällorna markerade. De parametrar som inte direkt ingår i kontrollprogrammet såsom lufttemperatur, månadsnederbörd och vattenföringsdata, som krävs vid utvärdering, har inhämtats från SMHI. Lufttemperatur och nederbörd gäller SMHI:s meteorologiska station i Gävle. Vattenföring har inhämtats från Testeboån (Konstdalsströmmen) och Gavleån (Tolvfors kraftstation). 8/99

9 2.1 Fysikalisk Kemisk provtagning RAPPORT Sjöar och vattendrag Undersökningarna år 2007 omfattade provtagningar i både vattendrag och sjöar. Vissa parametrar (temperatur och siktdjup) uppmättes direkt i fält. I Tabell 1 redovisas provtagningsstationerna, provtagningsdjup, provtagningsfrekvens och analysvariabler. Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om tillgången av näringsämnen i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen och belastning av t.ex. metaller görs både en avvikelseklassning och tillståndsklassning för de olika parametrarna. Värden som ligger under rapporteringsgränsen har genomgående ersatts med halva värdet vid databearbetning. I Tabell 2a presenteras provtagningsfrekvens och i Tabell 2b analysvariabler och detektionsgränser. Bedömningar av sjöar och vattendrag följer Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999a). För att undersöka eventuella trender i materialet över tiden användes enkel, linjär regression. Vissa förändringar utfördes i kontrollprogrammet inför år 2006 och bland annat tillkom två nya provtagningspunkter (provpunkt 148 och 456). Provpunkt 148 ligger uppströms provpunkt 149 i Jädraån och skall fungera som referensstation till /99

10 Tabell 1. Provtagningsstationer för sjöar (S) och vattendrag (R). Provtagningsfrekvens och variabelförklaring redovisas även i Tabell 2 resp. Tabell 3 Namn Koordinater Beteckning Typ provdjup Frekv. Variabler H08 X Gopån R 0,5 6 G+TR+ Y R+Si H34 X Hamrångeån R 0,5 6 G+TR+R Y Tr10 X Trödjeån R 0,5 6 G+TR+Si Y T09 X Bresiljeån R 0,5 6 G+Si Y T26 X Testoboån R 0,5 4 G Y T48 X Testeboån R 0,5 6 G+TR Y X Jädraån R 0,5 6 G+Si+EP Y X Jädraån R 0,5 6 G+TR+EP+Me Y X Jädraån R 0,5 6 G+TR+EP+Me 1 Y X Borrsjöån R 0,5 4 G+EP Y X Vallbyån R 0,5 6 G+EP+ Y klorofyll 414 X Hammardammen R 0,5 4 G+EP Y X Hoån R 0,5 6 G+EP Y X Lill-Gösken R 0,5 4 G+EP Y X Stor-Gösken R 0,5 4 G+EP Y X Bagghytteån R 0,5 6 G+EP Y X Getån R 0,5 6 G+EP Y X Hoån R 0,5 12 G+EP Y X Ottnaren S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+ Y EN+växtpl 489 X Gavelhytteån R 0,5 12 G+EP Y X Norbyviken S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+ Y EN+växtpl 015 X V Storsjön S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+ Y EN+växtpl+Me X Fänjaån R 0,5 12 G+EP Y X Ö Storsjön S 0,5, 7,5 och 4 G+TS+EP+ Y B-1 EN+växtpl 049 X Ö Storsjöns utl. R 0,5 12 G+EP+Me 1 Y Jv10 X Järvstabäcken R 0,5 6 G Y Va8 X Valsjöbäcken R <0,5 4 G+R+EP+EN Y Va10 X Valsjöbäcken R 0,5 4 G+R+EP+EN Y Va12 X Valsjön S 0,5 5:e år G+EN+EP Y /99

11 Tabell 2a. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekvens Februari/Mars Maj 1 Juni Augusti September November 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X Klorofyll X X X X Växtplankton X 1Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 2b. Analysvariabler och rapporteringsgränser för vattenkemisk provtagning i Gästriklands inlandsvatten. Variabelnamn Enhet G TR TS R Si EP EN Me Rapporteringsgräns Temperatur o C X Konduktivitet ms/m X ph mekv/l X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH 4 -N µg/l X NO 2 +NO 3 -N µg/l X 1,0 TOT-N µg/l X PO 4 -P µg/l X 1,0 TOT-P µg/l X TOC mg/l X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. material mg/l X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X 1,0 Siktdjup m X Si µg/l X Pb µg/l X 0,2 Cr µg/l X 0,3 Ni µg/l X 0,7 Mo µg/l X Cd µg/l X 0,01 Cu µg/l X 0,3 Zn µg/l X 1,0 As µg/l X 0,4 G = grundvariabler, TR = transport tillägg i rinnande vatten, TS = tillägg sjö, Si = kisel, EP = extra fosfor, EN = extra kväve, Me = metaller 11/99

12 2.1.2 Kustvatten Undersökningarna utfördes år 2007 vid totalt sex provtagningsstationer, två i Norrsundet och fyra i Gävle fjärd. I Tabell 3 redovisas provtagningsstationerna, provtagningsdjup, provtagningsfrekvens och analysvariabler. Värden som ligger under rapporteringsgränsen har genomgående ersatts med halva värdet vid databearbetning. Tabell 3. Provtagningsstationer, djup, frekvens samt ingående variabler för kustvattnet i Gästrikland år Provtagningspunkt Koordinater Beteckning Provtagningsdjup Frekvens/ Månad (1-12) Variabler K506 X Norrsundet 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 K508 X Norrsundet 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 K619 X Gävle Fjärdar 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 K627 X Gävle Fjärdar 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 K630 X Gävle Fjärdar 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 K643 X Gävle Fjärdar 0-10 och B-1 4 tabell 5+växtpl. Y ,7,8,10 (B-1 = 1 m ovanför bottnen) I Tabell 4 presenteras analysvariabler och rapporteringsgränser. Tabell 4. Analysvariabler och rapporteringsgränser för Gästriklands kustvatten. Variabel Enhet Rapporteringsgräns Temperatur o C Salthalt PSU 2 Syrgashalt ml/l 0,02 Syrgasmättnad % Siktdjup m TOC mg/l 0,1 TN µmol/l 5 TP µmol/l 0,1 Klorofyll-a µg/l 0,1 PO 4 -P µg/l 1,0 NO 2 -NO 3 -N µg/l 1,0 NH 4 -N µg/l 1,0 Parametrarna har valts ut för att de tillsammans ger information om tillgången av näringsämnen i den fria vattenmassan. För att kunna bedöma eutrofieringssituationen och belastning av t.ex. metaller görs både en avvikelseklassning och tillståndsklassning för de olika parametrarna. Enligt Naturvårdsverket (1999) menas med ytvattenprov provtagning i skiktet 0-10 m. Då både ytvattenprov och prov över språngskikt tagits inom detta intervall tas medelvärde av dessa två och står för ytvattenprovet vid tillstånds- 12/99

13 klassning och avvikelseklassning. De bedömningar som görs baseras på Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999b). 2.2 Bottenfauna och sediment Ökad organisk belastning kan leda till att syretillgången i bottenvatten och sediment minskar och att livsmiljön för bottenfaunan därför försämras. Parametern mjukbottenfauna beskriver effekterna på bottenfaunasamhället och anknyter till eutrofieringspåverkan eller föroreningspåverkan av lokal karaktär (Naturvårdsverket 1999). Undersökning av sediment kan ge värdefull information om livsförutsättningarna för bottenfaunan och belastningen av bottnarna i ett kortare historiskt perspektiv. Till exempel indikerar reducerade ytsediment på syrefria förhållanden. På detta vis kan utbredningen av s.k. döda bottnar karteras. Längre ned i sedimentet kan belastningen längre tillbaka i tiden avläsas. Stort inslag av t.ex. fibrer visar att bottnarna tidigare varit utsatta för syretärande belastning och eventuellt syrefria förhållanden. Undersökningen av mjukbottenfauna i sjöar omfattade provtagning på samtliga stationer som ingår i programmet, en så kallad 5:års provtagning (Tabell 5). Samtliga stationer provtogs med 5 stycken Ekmanhugg. Ekmanhämtaren hade en provtagningsyta av 0,025 m 2. Proven från denna sållades i ett såll med maskstorleken 0,5 mm. Kustundersökningarna omfattade prover vid totalt 15 stationer (Tabell 5). Kustproverna provtogs med en van Veen huggare. Van Veen-huggaren som användes vid bottenfaunaprovtagningen hade en provtagningsyta av 0,025 m 2. Eftersom den totala provtagningsytan vid kustprovtagning skall uppgå till 0,1 m 2 togs fyra prov/station, vilket sedan fick representera 1 hugg/station. Kustproven sållades i ett såll med maskstorleken 1 mm. Efter sållning konserverades samtliga prov i etanol. 13/99

14 Tabell 5. Provtagningsstationer, läge, djup och frekvens för provtagna stationer år Vatten Lokal X Koord Y Koord. Provtagning Kustprover Gävle inre fjärd G Varje år Gävle inre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Gävle yttre fjärd G Varje år Norrsundet N Varje år Norrsundet N Varje år Norrsundet N Varje år Norrsundet N Varje år Norrsundet N Varje år Inlandsprover Lill-Gösken LG Vart 5:e år Stor-Gösken SG Vart 5:e år Stor-Gösken SG Vart 5:e år Ottnaren O Vart 5:e år V Storsjön S Vart 5:e år V Storsjön S Vart 5:e år Ö Storsjön S Varje år Ö Storsjön S Vart 5:e år Valsjön Va Vart 5:e år Valsjön Va Vart 5:e år Valsjön Va Vart 5:e år Bottendjuren är plockade av Christina Myrestam och senare bestämda av Mats Uppman, båda Pelagia Miljökonsult AB. Djuren bestämdes under lupp till en, enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Sjöar och vattendrag samt Kust och hav (Naturvårdsverket 1999a,b), lämplig taxonomisk enhet. Pelagia Miljökonsult AB är ackrediterad (ackrediteringsnummer 1846) av SWEDAC för både provtagning och analys av bottenfauna. Den stora sedimentundersökningen (5-års undersökning) omfattade provtagningar vid totalt 16 stationer varav 10 sjöprov och sex kustprover (Figur 1). Sedimenten analyserades med avseende på de parametrar som presenteras i Tabell 6. 14/99

15 Tabell 6. Översikt av de variabler som analyserades i undersökningen av finsediment år Variabel Enhet Rapporteringsgräns Ts % LOI %ts TN mg/g ts TP mg/g ts Fe mg/kg ts 5 As mg/kg ts 5 Pb mg/kg ts 5 Cd mg/kg ts 0,2 Co mg/kg ts 1 Cu mg/kg ts 10 Cr mg/kg ts 5 Mn mg/kg ts 1 Ni mg/kg ts 2 Zn mg/kg ts 50 Hg mg/kg ts 0,04 PCB 7 mg/kg ts 0, PAH mg/kg ts 0, Övriga variabler Undersökningar av växtplankton utfördes på den årliga stationen i Ö Storsjön (S6) samt på de sex kuststationerna enligt Tabell 4. Metaller i vattenmossa utfördes på sju lokaler vid två tillfällen (juni respektive september). Vattenmossan analyserades med avseende på de parametrar som presenteras i Tabell 7. För att undersöka eventuella trender i materialet över tiden användes enkel, linjär regression. Tabell 7. Variabler som ingår i analysen av vattenmossa. Variabel Enhet Rapporteringsgräns ts mg LOI %ts Fe mg/kg ts 10 Pb mg/kg ts 2 Cr mg/kg ts 2 Ni mg/kg ts 2 Mo mg/kg ts 2 Cd mg/kg ts 0,25 Cu mg/kg ts 2 Zn mg/kg ts 10 As mg/kg ts 0,4 Hg mg/kg ts 0,03 Förklaring: ts = torrsubstans, LOI = Glödningsförlust (loss on ignition). 15/99

16 3 Resultat och diskussion Nedan redovisas resultaten från den samordnade recipientprovtagningen i Gästrikland år 2007 De redovisade parametrarna ger tillsammans en uppfattning om tillståndet i det undersökta området. Resultaten från 2007 presenteras först, därefter jämförelser med tidigare år. 3.1 Vattenföring, nederbörd och lufttemperatur Vattenföringen i Gavleån (Tolvfors kraftstation) hade två tydliga toppar under året, i mars och december. (Figur 2). Den lägsta vattenföringen (1,9 m 3 /s) uppmättes i maj. Medelvattenföringen uppgick till 12,5 m 3 /s vilket var nästan bara hälften av medelvattenföringen år I Testeboån (Konstdalsströmmen) uppmättes den högsta vattenföringen andra halvan av mars (22,5 m 3 /s) och det fanns även en tydlig flödestopp liksom i Gavleån under december månad. Den lägsta vattenföringen (0,7 m 3 /s) uppmättes i början av augusti månad (Figur 3). Medelflödet under år 2007 var 6 m 3 /s vilket även här bara var hälften av medelvattenföringen m 3 /sek januari februari mars Vattenföring i Gavleån april maj juni juli augusti september oktober november december m 3 /sek januari Vattenföring i Testeboån februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 2. Vattenföring i Gavleån Figur 3. Vattenföring i Testeboån 2007 Väderåret 2007 blev ett milt och på många håll även nederbördsrikt år. Men variationerna inom landet var stora och vissa delar fick mindre nederbörd än normalt och det fanns också perioder med torka, sol och värme under året. Framför allt i mars, april och december var temperaturöverskotten stora i landet, vilket även avspeglas i data från Gävle (Figur 4). Rikligt med nederbörd föll i södra och västra Götaland och lokalt i norra Norrland. Ett nytt svenskt rekord för årsnederbörd blev det också när Baramossa i Halland noterade sammanlagt 1725 mm under året. 16/99

17 Året började med flera stormar innan vinterkylan gjorde entré men medeltemperaturen i januari var ändå högre än normalt i till exempel Gävle (Figur 4) Under februari månad drog ett djupt lågtryck in över norrlandskusten vilket bland annat skapade trafikproblem i Gävletrakten. Vårens ankomst var tidig i nästan hela landet och i mellersta norrland kom den upp till fem veckor tidigare än normalt vilket avspeglas i medeltemperaturen i mars (Figur 4). Våren blev sedan mycket varm och nederbördsfattig i hela Sverige, Gästrikland var inget undantag (Figur 4 och 5). Vårens medeltemperatur i landet blev den näst varmaste sedan mätningarna startade Slutet av våren blev ostadig, men sedan kom en rejäl värmebölja redan i början av juni. Sommaren bjöd på ganska normala temperaturer men på många håll i södra delarna av landet var nederbörden rekordstor, dock inte i Gästrikland (Figur 5). Hösten dominerades av milt väder och en mycket torr oktobermånad (Figur 5). Förvintern dominerades av ett mäktigt högtryck som växte in över Skandinavien vid luciatid. Detta påverkade väderskeendena i Sverige fram till jul. Milda och kraftiga västvindar norr om högtrycket bidrog till ett stort temperaturöverskott under december månad (Figur 4). 20 o C Månadsmedeltemperatur 80 mm Månadsnederbörd Jan Feb mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4 och 5. Månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd från Gävle Punktkällor och transport Punktutsläpp till aktuella avrinningsområden sker främst från de kommunala reningsverken och från industrier (Tabell 8). Av de redovisade punktutsläppen stod Korsnäs för de största utsläppen av BOD 7, COD och Tot-P. Gävle avloppsreningsverk stod för den största andelen då det gällde totalkväve. 17/99

18 Tabell 8. Föroreningsbelastande verksamheter i avrinningsområdet samt utsläppsmängd (ton/år) av organiska ämnen, kväve och fosfor från dessa. (I = Industri, A = Avloppsreningsverk Objekt Benämning BOD7 COD N-tot P-tot I Ovako Steel 0,3 4 0,5 0,02 I Sandvik 3,6 107,9 216,5 0,2 I Stora Enso, Skutskär I Korsnäs I Stora Enso,Norrsundet A Gävle arv A Norrsundets arv 2,8 27,4 8,6 0,1 A Hofors arv 2,02 21,14 12,69 0,24 A Torsåker arv 3,68 21,9 16,78 0,19 A Bodås 27,2 81,2 0,31 A Hammarby 1,11 0,02 A Storvik 1,87 0,06 A Kungsgården 3,02 0,2 A Järbo 3,02 0,2 A Årsunda 1,6 0, Vattenkemi, kust Nedan presenteras resultaten från år Jämförelser med tidigare år med statistiskt relevanta metoder presenteras i slutet av varje avsnitt. I löpande text anges klassificeringar i kursiv stil. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna presenteras i Bilaga 3. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar redovisas i Bilaga Tillståndsklassning Halterna av närsalter, siktdjup och klorofyll har tillståndklassificerats enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och Hav, Naturvårdsverket 1999 (Tabell 9). Tillståndsklassificeringen är inte effektrelaterad utan halter har delats in i fem klasser utifrån ett stort dataunderlag. Tillståndsklassificeringen utförs på sommarvärden (augusti) under Det är även möjligt att utföra tillståndsklassificering av fosfor och kväve på vintervärden. 18/99

19 Tabell 9. Indelning av tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999). Klass Benämning 1 Mycket låg halt 2 Låg halt 3 Medelhög halt 4 Hög halt 5 Mycket hög halt Fosfor och kväve Fosforhalterna klassificeras generellt som låga under augusti (Figur 6). På station 619 i Gävle inre fjärd klassificeras dock halterna som höga. Kvävehalterna följde tydligt samma mönster som fosfor, generellt låga halter men tydligt förhöjda på station 619 (Figur 7). Norrsundet Norrsundet FOSFOR KVÄVE GÄVLE GÄVLE Figur 6 och 7. Tillståndsklassificering av fosfor och kväve under augusti /99

20 Siktdjup och Klorofyll Siktdjupet var genomgående mycket lågt (klass 1) vid augustiprovtagningen (Figur 8). Siktdjupet har även tidigare år varit mycket lågt. Klorofyllhalterna var något lägre i Norrsundet än i Gävle fjärdar (Figur 9). Klorofyllhalterna var medelhöga (klass 3) på station 506 och höga (klass 4) på station K508 (Figur 9). I Gävle fjärdar var halterna genomgående mycket höga (klass 5). Detta visar på stor växtplanktonbiomassa. Norrsundet Norrsundet Siktdjup Klorofyll GÄVLE GÄVLE Figur 8 och 9. Tillståndsklassning av siktdjup och klorofyll under augusti Syrgas Tillståndsklassning av syrgas utförs på årslägsta syrgashalt i bottenvatten. Detta för att det är minimivärdet som är intressant för de bottenlevande djuren. Årsminimumvärden infaller vanligtvis under sensommaren/hösten. I Gästriklands kustvatten uppmättes syrgashalt vid två tillfällen, under vintern och sensommaren. Syrgashalterna var genomgående tillfredsställande och halterna klassificerades antingen som höga (klass 1) eller mindre hög halt (klass 2). De något lägre värdena uppmättes samtliga i de inre delarna av Gävle fjärd (Figur 10). 20/99

21 Norrsundet Syrgas GÄVLE Figur 10. Tillståndsklassning av årslägsta syrgashalt under år Avvikelseklassning För att kunna bedöma graden av mänskligt orsakad eutrofiering (övergödning) har Naturvårdsverket beräknat jämförvärden för ett antal olika havsområden och vattenomsättningsklasser (Naturvårdsverket 1999). För varje parameter har jämförvärden beräknats utifrån trender, referensstationer samt historiska data. De lokalt uppmätta halterna jämförs med aktuellt jämförvärde och avvikelserna indelas i fem klasser (Tabell 10). Tabell 10. Indelning av avvikelseklassning (Naturvårdsverket 1999). Klass Benämning 1 Ingen/obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse 3 Tydlig avvikelse 4 Stor avvikelse 5 Mycket stor avvikelse Avvikelserna under sommaren var generellt små (Tabell 11). Större avvikelser uppmättes endast för halterna av totalfosfor på station 619, vilka klassificerades som stora. Även under vinterprovtagningen var avvikelserna generellt små. Anmärkningsvärt större avvikelser uppmättes endast för ammoniumkväve (Tabell 11). På stationerna 619 och 643 i Gävle fjärd var avvikelserna mycket stora (klass 5) och på station 508 i Norrsundet stora (klass 4). 21/99

22 Avvikelseklassningen i Gävle fjärdar får anses som osäker och kan visa på för hög avvikelse beroende på att både Gavleån och Testeboån mynnar ut i området. Åarna för med sig närsalter ut i fjärden vilket medför att näringsnivåerna naturligt är högre i området. Tabell 11. Avvikelseklassning av närsalter i Gästriklands kustvatten 2007 enligt Naturvårdsverkets anvisningar. Ingen avvikelseklassning finns tillgänglig för fosfatfosfor (PO 4 ), nitrat-nitritkväve ( NO 2+3 ) och ammoniumkväve (NH 4 ) under sommarhalvåret. Avvikelseklassning närsalter Sommarvärden Station P-tot PO 4 N-tot NO 2+3 NH Vintervärden Station P-tot PO 4 N-tot NO 2+3 NH /99

23 3.3.3 Jämförelser, vattenkemi Sammanställningen av resultaten från vattenkemiprovtagningen vid de sex kuststationerna undersöktes med linjär regression (Tabell 12). Undersökningen syftade till att finna eventuella förändringar över tiden för de sju olika undersökta parametrarna. Linjära regressioner vars p-värde är högre än 0,05 anses som icke signifikanta och förkortas n.s. i Tabell 12. Salinitet Den statistiska undersökningen visade på en signifikant ökning i salinitet på station K619 (p=0,0324). Ökningen tycks vara speciellt tydlig för de sista 5 åren. För övriga stationer fanns inga signifikanta förändringar mellan åren 1990 och Totalkväve Halten av totalkväve minskade signifikant för station K619 (p=0,0221) mellan åren 1990 och För övriga stationer fanns inga signifikanta förändringar över den studerade tidsperioden. Totalfosfor Fosforhalten minskade signifikant för stationerna K630 (p=0,0151) och K643 (p=0,0115) mellan åren 1990 och För de övriga stationerna fanns inga signifikanta förändringar över den studerade tidsperioden. TOC Ingen av de undersökta kuststationerna uppvisade någon signifikant förändring av TOC-halt mellan åren 1990 och Klorofyll Klorofyllhalten ökade signifikant för station K506 (p=0,018) och station K627 (p=0,011) mellan åren 1990 och Mellanårsvariationen var dock stor för båda dessa stationer. För övriga undersökta stationer fanns inga signifikanta förändringar över tiden för den undersökta tidsperioden. Lägsta syrehalt Den lägsta uppmätta syrehalten förändrades inte signifikant för någon av de sex undersökta stationerna. Siktdjup Siktdjupet minskade signifikant på station K643 mellan åren 1990 och 2007 (p=0,0298). För de fem andra stationerna fanns ingen signifikant förändring av siktdjupet för den undersökta tidsperioden. 23/99

24 Tabell 12. Resultat från de linjära regressionerna på datat från vattenkemiprovtagningen vid kuststationerna i Gästrikland mellan åren 1990 och Regressionslinjer med p-värden över 0,05 anses vara icke signifikanta och förkortas n.s. Variabel K506 K508 K619 K627 K630 K643 Salinitet n.s. n.s. Ökning p=0,0324 r 2 =0,255 n.s. n.s. n.s. Totalkväve n.s. n.s. Minskning n.s. n.s. n.s. p=0,0221 r 2 =0,286 Totalfosfor n.s. n.s. n.s. n.s. Minskning Minskning p=0,0151 p=0,0115 r 2 =0,316 r 2 =0,337 TOC n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. Klorofyll Ökning n.s. n.s. Ökning n.s. n.s. Syrehalt (årslägsta) p=0,018 r 2 =0,411 n.s. n.s. n.s. p=0,011 r 2 =0,460 n.s. n.s. n.s. Siktdjup n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. Minskning p=0,0298 r 2 =0, Ytsediment, kust År 2007 Provtagningarna år 2007 utfördes på totalt sex stationer. Provpunkterna för sedimentprovtagning är samma som för bottenfauna. Samtliga resultat presenteras i Bilaga 5. Torrsubstans, glödgningsförlust, kväve och fosfor Analyserna av sedimentets torrsubstanshalt visade på varierande botten-förhållanden. Torrsubstanshalten översteg 25 % på två provpunkter (G2 och G13) vilket indikerar att omlagring sker. Bottnarna på båda provpunkterna klassificeras som transportbottnar. På de övriga bottnarna sker inte omlagring i någon större utsträckning, de är accumluationsbottnar. 24/99

25 Glödgningsförlusten var generellt hög. Lägst glödgningsförlust uppmättes på G2 och G13, vilka hade karaktären av transportbottnar. Halterna översteg 10 % på alla lokaler utom G13 vilket indikerar att ansträngda syrgasförhållanden kan råda på provpunkterna. Kvävehalterna var tydligt högre i Gävle fjärdar samtidigt som fosforhalterna var tydligt högre i Norrsundet (Tabell 13). Tabell 13. Torrsubstanshalter, glödgningsförlust och kväve och fosforhalter i ytsedimenten från Gästrikland år Station Torrsubstanshalt Glödgningsförlust Tot-N Tot-P % %TS mg/kgts mg/kgts G2 25, G5 14,7 15, G , G13 27,9 7, N2 9,4 28, N3 12,1 26, Metaller, avvikelseklassning Resultaten från analyserna av metallhalter i sediment från de två kustlokalerna presenteras nedan. Avvikelser från jämförvärden bedöms enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet-kust och hav (Naturvårdsverket 1999b) enligt svensk standard. Ett flertal av de undersökta metallerna uppvisade, liksom tidigare år, mycket stora avvikelser från jämförvärdet, dvs halterna är höga i området (Tabell 14). Kobolt och nickel avviker dock från övriga metaller genom att uppvisa genomgående låga avvikelser. Tabell 14. Avvikelseklassning av metallhalter i Gästriklands kustvatten år Kadmium Kobolt Krom Koppar Kvicksilver Nickel Bly Zink Station Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass Klass G G G G N N Organiska miljögifter i sediment Summan av de 11 PAH ämnen (µg/kg torrvikt 1 % organiskt kol) som ingår i den statistiska tillståndsklassningen visade liksom tidigare år på låga halter (klass 2) i sedimentet på station G10 i Gävle yttre fjärd. 25/99

26 Summan av de 7 PCB ämnen (µg/kg torrvikt 1 % organiskt kol) som ingår i den statistiska tillståndsklassningen visade på medelhöga halter (klass 3) i sedimentet på station N2 i Norrsundet. På station G10 (Gävle fjärd) var halterna lägre än detektionsgränsen (< 0,01). För fullständig redovisning hänvisas till Bilaga Jämförelser, sediment Regressionerna på de undersökta metallhalterna i sedimentproverna visade inte på någon statistiskt säkrad förändring över tiden. 3.5 Bottenfauna, kust År 2007 Mjukbottenfauna återfanns på samtliga lokaler. Tätheterna och artrikedomen var, liksom föregående år mycket låg på ett antal stationer (Tabell 15 och 16). De högsta tätheterna återfanns liksom ifjol i Gävle fjärdar. Antalet taxa varierade mellan 2 och 8 stycken i området. Bottenfaunan dominerades liksom ifjol av Östersjömussla (Macoma baltica) i Norrsundet och av den invandrande havsborstmasken Marenzelleria sp. i Gävle fjärd (Tabell 15 och 16). Bottenfaunan i kustområdet klassificeras utifrån de nya klassificeringarna av kustvatten (NFS 2008:1). De grundas på BQI index (Tabell 15 och 16) och enligt denna klassificering är tillståndet i de båda vattenförekomsterna (Norrsundet och Gävle fjärd) i dagsläget otillfredsställande. Tabell 15. Individtäthet (individer/m 2 ) och taxa i Norrsundet år N1 N2 N3 N4 N5 Taxa Macoma baltica Marenzelleria sp Oligochaeta Jaera ischiosetosa 40 Saduria entomon 10 Corophium volutator 10 Gammarus sp. 20 Gammarus salinus 30 Monoporeia affinis Chironomidae Antal per kvadratmeter BQIm 1,9 2,1 1,8 2,7 5,4 26/99

27 Tabell 16. Individtätheter och antalet taxa i Gävle fjärdar år G1 G2 G3 G4 G5 G7 G9 G10 G12 G13 Taxa Prostoma obscurum 10 Potamopyrgus antipodarum 10 Macoma baltica Marenzelleria sp Oligochaeta Neomysis integer 10 Gammarus sp. 10 Monoporeia affinis Chaoborus flavicans Chironomidae Antal per kvadratmeter BQIm 0,9 1,0 2,8 2,7 2,0 2,1 2,0 2,6 2,2 2,0 Fullständiga redovisningar vad gäller tätheter och artsammansättning redovisas i Bilaga Jämförelser, bottenfauna I det pågående recipientkontrollprogrammet ingår 10 stationer i Gävle fjärd och 5 stationer i Norrsundet och dessa undersöks årligen sedan år En av stationerna i Gävle fjärd (G10) har undersökts sedan 1993 och utgjordes fram till år 2002 av 5 delprov. Tre av de nuvarande stationerna i Norrsundet (N2, N3, N4) har provtagits sedan 1996 och utgjordes fram till år 2002 av två delprov vardera. Eftersom recipientkontrollprogrammet ändrades år 2002 kan det bli missvisande att titta på förändring över tiden förbi året På grund av detta har delar av utvärderingen av bottenfaunan både utförts mellan åren samt för åren Utvärderingen är utförd för parametrarna total abundans (antal/m 2 ), total biomassa samt abundans av arterna östersjömussla, vitmärla, marenzelleria samt ishavsgråsugga. Vid den statistiska analysen har medelvärden av samtliga stationer per år för respektive område använts. Eventuella förändringar över tiden på respektive lokal har undersökts med regressionsanalys. För att filtrera bort eventuella storskaliga effekter av mellanårsvariationer i klimat på bottenfaunan jämfördes även resultatet på respektive påverkansområde (Gävlefjärden, Norrsundet) med två referensområden i Bottenviken (Söderhamn samt Gaviksfjärden). Referensområdena utgörs av 20 provpunkter vardera och provtagningen utförs av UMF, Umeå Marina Forskningsstation. Bottenfauna-datat för dessa referensområden är hämtade från SMHI samt UMF. Jämförelsen mot referensområdena gjordes med kvoter av medelvärdena från respektive påverkansområde och de två referensområdena. Innan jämförelsen utfördes logaritmerades kvoterna. Eftersom olika områden har olika produktionsförhållanden är kvoterna inte direkt jämförbara med varandra och för att möjliggöra en jämförelse mellan de olika kvoterna centrerades resultatet från respektive område genom subtrahering av medelvärde. 27/99

28 Medelvärdet av kvoterna mellan påverkansområdet och de två referensområdena testades sedan med linjär regression. Om respektive påverkanslokal följer samma mönster som referensområdena bör resultatet bli en icke signifikant lutning på linjen. På motsvarande sätt tolkas en signifikant lutning på regressionslinjen som att det finns en signifikant skillnad i förändringen över tiden mellan påverkanslokalen och de två referenslokalerna. Resultat De redovisade statistiska analyserna är utförda för åren Analyserna utfördes med linjär regression. Regressionslinjer med p-värden över 0,05 är angivna som icke signifikanta. Förändringarna över tid mellan år redovisas i Tabell 17. För Gävlefjärden fanns en signifikant minskning av biomassan mellan år (p=0,0236). Minskningen av biomassa i Gävlefjärden syns tydligt i Figur 11. I Figuren är även data för Norrsundet samt de två referensstationerna inlagda. För övriga parametrar fanns inga signifikanta förändringar under den studerade tidsperioden. Inga av de uppmätta parametrarna i Norrsundet hade en signifikant förändring mellan åren 2002 och Tabell 17. Resultat från statistisk undersökning av förändringen över tiden för bottenfaunan i Gävlefjärden och Norrsundet mellan åren 2002 och Abundans Biomassa Gävle fjärdar ns Minskning, p=0,00236 Östersjömussla Marenzelleria Ishavsgråsugga Vitmärla ns ns ns ns Norrsundet ns ns ns ns ns ns Total bottenfauna Biomassa (g/m2) R 2 = 0,7599 Söderhamn Gaviksfjärden Gävle fjärdar Norrsundet Linjär (Gävle fjärdar) Figur 11. Medelvärde för total mängd biomassa (g/m 2 ) från fyra undersökta områden i Bottenviken mellan åren Respektive område består utav mellan 5 och 20 provpunkter. Den inlagda linjen i diagrammet motsvarar förändringen för Gävle fjärdar. 28/99

29 Data för de två undersökta påverkansområdena jämfördes även med data från de två referensområdena under tidsperioden (Tabell 18). Förändringen av total biomassa för stationerna i Gävle fjärdar följde inte förändringen för referensområdena utan minskade signifikant mellan åren 2002 och 2007 (Figur 12). Tabell 18. Förändringar på påverkansområdena Gävle fjärdar och Norrsundet jämfört med referensområdena Söderhamn och Gaviksfjärden, undersökts med kvoterna påverkan/referens). Kvoterna har logaritmerats samt medelvärdescentrerats. Abundans Biomassa Östersjömussla Gävle fjärdar ns Minskning, p=0,0486 Minskning, p=0,0372 Marenzelleria Ishavsgråsugga ns ns ns Norrsundet ns ns ns ns ns ns Vitmärla Biomassa Gävlefjärden/referens 0,4 0,3 0,2 Log Gävlefjärden/referens 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Gävlefj'ärden/Söderhamn Gävlefjärden/Gaviksfjärden R 2 = 0,6628 P=0,0486-0, Figur 12. Förändringen i kvoten Gävlefjärden/referens gällande total biomassa för åren Kvoterna är logaritmerade och medelvärdescentrerade. Även antalet Östersjömusslor minskade signifikant i Gävle fjärdar mellan åren jämfört med referenslokalerna (Figur 13). 29/99

30 Macoma Gävlefjärden 0,5 0,4 0,3 Gävlefjärden/Söderhamn Gävlefjärden/Gaviksfjärden Log Gävlefjärden/referens 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4 R 2 = 0,7022 P=0,0372-0, Figur 13. Förändringen i kvoten Gävlefjärden/referens gällande abundans (antal/m 2 ) Östersjömussla för åren Kvoterna är logaritmerade och medelvärdescentrerade. För övriga parametrar hittades ingen signifikant skillnad i förändring mellan Gävle fjärdar och referenslokalerna. Ingen förändring för de undersökta parametrarna för Norrsundet skiljde sig signifikant mot förändringen på påverkanslokalerna. Förändringen över tiden hos de båda påverkansområdena skiljer sig markant från de två referensområdena när det gäller abundansen av Vitmärla samt Marenzelleria neglecta. Vitmärlan utgjorde en stor del av bottenfaunan hos referensstationerna fram till att den minskade kraftigt längs norrlandskusten under åren Vad denna minskning beror på är i dag inte fastställt, men skillnaden mellan referens och påverkansområde är tydlig (Figur 14). Tätheten av vitmärla i Gävle fjärdar var noll eller nära noll redan innan den kraftiga minskningen hos referenslokalerna och tätheten av vitmärla i Norrsundet hade en liten topp 2001 och 2003 men har i övrigt varit mycket låg jämfört med referenslokalerna. Skillnaderna kan bero på en rad faktorer, exempelvis bottentyp, bottensubstratets sammansättning, sötvattensinblandning och antropogen påverkan. 30/99

31 Vitmärla 7000 Abundans (antal/m Söderhamn Gaviksfjärden Gävle Fjärdar Norrsundet Figur 14. Förändringen av abundans (antal/m 2 ) av vitmärla mellan åren 1997 och Utvecklingen för havsborstmasken Marenzelleria neglecta är nära motsatt mot utvecklingen för vitmärlan (Figur 15). Marenzellerian kom med ballastvatten till södra Östersjön under senare halvan av 1980-talet och har sedan dess spridit sig norrut. I nuläget förekommer den längs nästan hela Bottenhavet och Bottenviken med högsta tätheterna kring Holmöarna utanför Umeå (ref Utvärdering av recipientkontrollprogrammet på mjukbottenfauna i Skellefteåbukten). Tätheterna av Marenzelleria har ökat kraftigt för referensstationen i Söderhamn och har även varit förhållandevis stor vissa år i Gävle fjärdar. För Gävle fjärdar har dock mellanårsvariationen varit mycket stor och tycks följa ett helt annat mönster än tätheterna i Söderhamn. Tätheten av Marenzelleria i Norrsundet och Gaviksfjärden (referens) verkar dock vara låga. 31/99

32 Marenzelleria viridis 1600 Abundans (antal/m Söderhamn Gaviksfjärden Gävle fjärdar Norrsundet Figur 15. Förändringen av abundans (antal/m 2 ) av Marenzelleria mellan åren 1997 och Växtplankton, kust År 2007 Resultaten från år 2007 presenteras översiktligt nedan. Fullständiga artlistor presenteras i Bilaga 8. Provpunkt K 506 Dominerande taxa på provpunkt K 506 var den blågröna bakterien Planktolyngbya subtilis och kiselalgen Nitzschia acicularis. Subdominerande taxa var den blågröna bakterien Aphanizomenon gracile och rekylalgen Cryptomonas spp. Den totala biovolymen av växtplankton var 0,3 mm 3 /l. Biovolymen klassificeras som klass 1, mycket liten biovolym, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 16 taxa återfanns i prover från provpunkten. Nodularia spumigena som 2006 var dominerande taxa på provpunkten återfanns inte i prover från 2007 års provtagningar. Antalet taxa samt tillståndsklassning med avseende på biovolym var oförändrad jämfört med 2006 års provtagningar. Trofigraden var oförändrat oligotrof till svagt mesotrof. Detta sett mot bakgrund av artsammansättning och fördelningen av biovolym mellan arterna. Provpunkt K 508 Dominerande taxa på provpunkt K 506 var den blågröna bakterien Planktolyngbya subtilis och rekylalgen Cryptomonas spp. Subdominant taxa var dinoflagellaten Peridinium sp. Den totala biovolymen var 0,4 mm 3 /l. Biovolymen klassificeras som klass 1, mycket liten biovolym, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 15 taxa återfanns i prover från provpunkten. 32/99

33 Arterna Planktolyngbya subtilis och Peridinium sp. har tillkommit sedan 2006 års provtagningar. Antalet taxa var något större i jämförelse med föregående år, medan biovolym och klassificering med avseende på denna var oförändrad. Även trofigraden var oförändrat oligotrof till svagt mesotrof. Provpunkt K 619 Dominerande taxa på provpunkt K619 var rekylalgen Cryptomonas spp. Subdominerande taxa var dinoflagellaten Peridinium sp. Den totala biovolymen var 0,7 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 2, liten biovolym, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 24 taxa återfanns i materialet från provpunkten. Kiselalgen Diatoma tenuis och ögondjuret Eutreptiella gymnastic, vilka var dominerade i materialet från 2006 års provtagningar återfinns 2007 har försvunnit helt, som i fallet med D. tenuis, eller kunde endast återfinnas i relativt låga tätheter, vilket var fallet med E. gymnastic. Antalet taxa i var högre 2007 i jämförelse med materialet från Trofigraden bedömdes vara oförändrat måttligt mesotrof. Provpunkt K 627 Dominerande taxa på provpunkt K 627 var kiselalgen Cyclotella spp. Subdominerande taxa var dinoflagellaten Ebria tripartita. Den totala biovolymen av växtplankton var 0,3 mm 3 /l. Biovolymen klassificeras som klass 1, mycket liten biovolym, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 16 taxa återfanns i prover från provpunkten. Ögondjuret Eutreptiella gymnastica som 2006 var dominerande taxa på provpunkten återfanns inte i prover från 2007 års provtagningar. Den subdominerande dinoflagellaten Ebria tripartita återfanns inte alls i materialet från Den totala biomassan har minskat markant från tillståndsklass 3, måttligt stor biovolym, år 2006 (3,2 mm 3 /l) till tillståndsklass 1, mycket liten biovolym, år Trofigraden i provpunkten 2007 bedömdes vara svagt mesotrof med utgångspunkt från artsammansättning och total biovolym. Trofigraden var något lägre än föregående år. Antalet taxa har minskat från 17 år 2006 till 13 år Provpunkt K 630 Dominerande taxa på provpunkt K 627 var rekylalgen Cryptomonas spp. Subdominerande taxa var dinoflagellaten Ebria tripartita. Den totala biovolymen var 0,6 mm 3 /l, vilket klassificerades tillståndsklass 2, liten biovolym. Totalt 13 taxa återfanns i materialet från provpunkt K 630. Dominansförhållandena har svängt betydligt från 2006 års provtagningar och inga av de då dominerande eller subdominerande taxa uppnådde dominerande ställningar under Den totala biovolymen var lägre 2007 än Tillståndsklassningen med avseende på biovolym var dock oförändrad från tidigare år. Tillståndsklass 2, liten biovolym. Antalet taxa var något lägre 2007 jämfört med 2006 (16 taxa). Trofigraden på provpunkten bedömdes vara oförändrat oligotrof till svagt mesotrof. 33/99

34 Provpunkt K 643 Dominerande taxa på provpunkt K 643 var dinoflagellaten Ebria tripartita, medan subdominerande taxa var rekylalgen Cryptomonas spp. och kiselalgen Melosira moniliformis. Den totala biovolymen var 1,2 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 2, liten biovolym, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Totalt 20 taxa återfanns i materialet från provpunkt 643 år Dominansförhållandena har svängt betydligt från 2006 års provtagningar och inga av de då dominerande eller subdominerande taxa uppnådde dominerande ställningar under Klassificeringen med avseende på den totala biovolymen var oförändrad gentemot, de tre föregående åren. Också antalet taxa var i stort sett oförändrat från provtagningarna år Trofigraden på provpunkten bedömdes vara måttligt mesotrof, sett utifrån såväl artsammansättning som total biovolym Jämförelser, växtplankton Datat från växplanktonanalyserna för åren gällande andel blågröna alger undersöktes med linjär regression. Syftet med regressionerna var att undersöka om det skett några statistiskt säkerställda förändringar över den undersökta tidsperioden. Regressionslinjer vars p-värde översteg 0,05 förkastades som icke signifikanta. Andelen blågröna alger ökade signifikant på station K506 (p=0,046), K619 (p=0,038) samt K627 (p=0,038). På övriga stationer fanns inga signifikanta förändringar i andelen blågröna alger över den studerade tidsperioden. 3.7 Vattenkemi, Sjöar År 2007 Tillståndsklassificeringar av sjöar kan inte utföras helt enligt anvisningarna då halterna i Bedömningsgrunderna avser medelvärde under perioden maj-oktober (Naturvårdsverket 1999a). I programmet omfattas inte samtliga månader av provtagning. Klassificeringar och gränsvärden för de analyserade parametrarna presenteras i Bilaga 3. Olika tillståndsklasser markeras med färg beroende på tillstånd och följer Tabell 19. Exakta definitioner för varje klass och parameter ges i Bilaga 3. Samtliga analysvärden för vattenkemiska parametrar redovisas i Bilaga 4. Tabell 19. Indelning av tillståndsklassning med avseende på färgmarkeringar. Klass Benämning 1 Mycket goda förhållanden Dåliga förhållanden 34/99

35 Kväve och fosfor Halterna av totalfosfor, säsongsmedelvärde (maj-okt), var måttligt höga (klass 2) på stationen 015 i Storsjön (Figur 16). Övriga halter klassificerades som höga (klass 3). Mellanårsvariationerna har varit relativt stora och i Storsjön har halterna tydligt samvarierat och till synes minskat över tiden. Totalkvävehalterna klassificerades som måttligt höga (klass 2) på både station 015 i Storsjön och station 470 i Ottnaren (Figur 17). På övriga stationer var halterna höga (klass 3) Fosfor Tot-P 470 Kväve Tot-N Figur 16 och 17. Totalfosfor- och totalkvävehalter i Gästriklands inlandsvatten (sjöar). Kvoten totalkväve/totalfosfor visade liksom tidigare år på kväve-fosforbalans (klass 2) i samtliga sjöar. Inom klass 2 finns en tendens att cyanobakterier ( blågröna alger ) skulle kunna utveckla massförekomster. Siktdjup, vattenfärg och TOC Siktdjupet (maj-okt) tillståndsklassificerades genomgående som mycket litet (klass 5) i samtliga provpunkter (Figur 18), vilket innebar samma klassificering som närmast föregående år. Vattenfärgen, som är kopplad till siktdjupet klassificerades som betydligt färgat vatten (klass 4) i samtliga provpunkter (Figur 19). Halterna av organiskt kol, som också är tydligt kopplad till föregående parametrar klassificerades som måttligt höga halter (klass 3) i provpunkterna 015 och 470 och som hög halt (klass 4) i punkterna 005 och 042 (Figur 20). 35/99

36 Siktdjup 470 Vattenfärg Figur 18 och 19. Siktdjup och vattenfärg i Gästriklands inlandsvatten (sjöar) Organiskt kol TOC Figur 20. Halterna av totalt organiskt kol (TOC) i Gästriklands inlandsvatten (Sjöar) 36/99

37 3.7.2 Jämförelser, sjöar De fyra provpunkterna i sjöar (Ottnaren, Västra Storsjön, Östra Storsjön samt Norrbyviken) har provtagits fem gånger årligen sedan Förändringen över tiden har undersökts med linjär regression (Tabell 20). Förändringar med högre p-värde än 0,05 har angetts som n.s., icke signifikanta. Halten av totalfosfor minskade signifikant på station 42, Östra Storsjön, mellan åren 1986 och 2007 (p=0,0365). Mellanårsvariationen har dock varit stor under den undersökta perioden och det är troligt att en mindre förändring av den undersökta tidsperioden skulle kunna ge ett annat resultat på den linjära regressionen. Halten av totalkväve minskade signifikant på station 15, Östra Storsjön (p=0,00343). Även om mellanårsvariationen var förhållandevis stor var trenden tydligt minskande, vilket den höga signifikansen visar på. De linjära regressionerna över syrgashalten på de olika stationerna visade inte på någon statistiskt säkrad förändring för den undersökta perioden. Analyserna av TOC, totalt organiskt kol, visar en signifikant ökning i samtliga fyra sjöar för den undersökta perioden. Högst statistisk säkerhet hade ökningen i punkt 42, Östra Storsjön (p=0,00297). Färgtalet ökade signifikant på station 42 (Östra Storsjön) och station 470 (Ottnaren) över den undersökta perioden 1986 till Båda stationerna uppvisade samma mönster i färgtalet med en klar minskning mellan åren 1986 och 1989 för att sedan öka fram till år Färgtalet år 1986 låg i nivå med 2007 års värde för både station 42 och station 470. Medianvärdet för ph ökade signifikant på station 42 och station 470 över den undersökta perioden. Värdet på ph har på samtliga stationer varit förhållandevis stabilt och samtliga uppmätta värden ligger inom intervallet Alkaliniteten ökade signifikant på station 470 (Ottnaren) över den undersökta perioden. Ökningen hade hög signifikans (p=0,00347), men lutningskoefficienten på regressionsekvationen är låg (0,0047) vilket innebär att förändringen över tid är liten, om än statistiskt mycket tillförlitlig. De linjära regressionerna över siktdjupets förändring på de fyra olika stationerna visade inte på någon signifikant förändring. 37/99

38 Tabell 20. Resultat av statistiska utvärderingar av vattenkemi i Gästriklands sjöar perioden Variabel 42 Östra Storsjön 15 Västra Storsjön 5 Norrby-viken 470 Ottnaren Tot N Tot P n.s. Minskning n.s. n.s. p=0,00343 r2=0,355 Minskning n.s. n.s. n.s. p=0,0365 r2=0,201 Syre årslägsta n.s. n.s. n.s. n.s. TOC Färg Ökning Ökning Ökning Ökning p=0,00297 p=0,0286 p=0,0160 p=0,0270 r2=0,364 r2=0,218 r2=0,257 r2=0,222 Ökning n.s. n.s. Ökning p=0,0267 p=0,00827 r2=0,200 r2=0,300 ph Ökning n.s. n.s. Ökning p=0,0336 p=0,0319 r2=0,207 r2=0,210 Alkalinitet n.s. n.s. n.s. Siktdjup n.s. n.s. n.s. Ökning p=0,00347 r2=0,354 n.s. 3.8 Ytsediment, sjöar År 2007 Undersökningarna år 2007 omfattade femårskontroll och provpunkterna är desamma som för ett antal av bottenfaunaprovpunkterna. Samtliga analysvärden presenteras i Bilaga 6. Torrsubstans, glödgningsförlust, kväve och fosfor Sedimentets torrsubstanshalt (TS) var genomgående låg och visade att bottnarna på alla provpunkter dominerades av accumulationsbottnar (Tabell 21). Glödgningsförlusten (GF) varierade tydligast mellan proverna från Valsjön och övriga provpunkter (Tabell 21). I Valsjön var glödgningsförlusten stor och indikerar att ansträngda syrgasförhållanden mycket lätt kan uppstå i sjön. 38/99

39 Fosforhalterna varierade något inom området men klassificeras varken som extremt höga eller låga. Kvävehalterna var i jämförelse med fosforhalterna något högre men var inte extrema i någon provpunkt. Tabell 21. Torrsubstanshalter, glödgningsförlust och kväve och fosforhalter i sedimenten från Gästrikland år Station TS Glödförl Fosfor Tot-N % %TS mg/kgts mg/kgts LG2 10,9 24, SG1 12,6 15, O1 9,1 16, S2 7,7 17, S8 6,8 16, S S Va11 6,6 37, Va12 7,8 38, Va13 6, Analyserna av metallhalter i sedimenten presenteras nedan och tillståndsklassning bedöms enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet-sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). För metallerna kobolt (Co), järn (Fe) och mangan (Mn) presenteras inget tillstånd eller jämförvärde eftersom halterna i sediment av dessa ämnen inte bedöms enligt Bedömningsgrunderna. På dessa stationer jämförs halterna endast mellan de olika stationerna och mellan olika år. Halterna av metaller i sedimenten var höga i ett flertal provpunkter och gällde då ofta fler än en metall (Tabell 22). I Lill-Gösken uppmättes de allra högsta metallhalterna. I denna sjö klassificerades krom och zinkhalter som mycket höga (klass 5) och kadmium, koppar, nickel och bly som höga (klass 4). Generellt uppmättes de lägsta metallhalterna i provpunkterna från Valsjön vilket indikerar att denna sjö inte är direkt påverkad av några punktutsläpp av metaller. 39/99

40 Tabell 22. Analyserade metallhalter i mg/kg TS (halt) och tillståndsklassning (klass) i sediment år Station As Cd Cr Cu halt klass halt klass halt klass halt klass LG , SG , O1 6,2 2 0, S , S , S S Va11 7,6 2 0, Va12 5,8 2 0, Va , Station Ni Pb Zn Hg halt klass halt klass halt klass halt klass LG ,71 3 SG ,16 2 O ,07 1 S ,37 3 S ,46 3 S S Va <0,05 1 Va <0,05 1 Va ,11 1 Summan av de 11 PAH ämnen som undersöktes på provpunkterna LG2 i Lill- Gösken och S6 i Östra Storsjön visade på tydligt högre halter i Lill Gösken. Halten i Lill-Gösken uppgick till 408 µg/kg TS (1 % organiskt kol) och i Östra Storsjön till 53,3. Halten i Östra Storsjön, vilken provtas varje år var högre än närmast föregående år då den var 28,8 µg/kg TS. Summan av de 7 PCB ämnen (µg/kg torrvikt 1 % organiskt kol) uppgick till 8,6 i Lill- Gösken och 6,7 i Ö Storsjön Jämförelser, sediment Regressionerna på de undersökta metallhalterna i sedimentproverna visade inte på någon statistiskt säkrad förändring över tiden. 40/99

41 3.9 Växtplankton sjöar År 2007 Resultaten från år 2007 presenteras översiktligt nedan. Fullständiga artlistor presenteras i Bilaga 8. Provpunkt 005 Norbyviken Dominerande taxa på provpunkt 005 i Norbyviken var kiselalgen Aulacoseira ambigua. Subdominerande taxa var kiselalgen Aulacosiera italica. Den totala biovolymen var 22,5 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, mycket stor biovolym. Totalt 42 taxa återfanns i materialet från provpunkten år Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier var 2,3 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 3, måttligt stor biovolym. Totalt fem släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier återfanns i materialet, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, stort till mycket stort antal. Jämförvärdet för den totala biovolymen i Norbyviken har satts till 1,5 mm 3 /l. Den uppmätta biovolymen skiljde sig från jämförvärdet med faktor 15, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, mycket stor avvikelse. Jämförvärdet för vattenblommande cyanobakterier har satts till 0,5 mm 3 /l. Den uppmätta biovolymen skiljde sig från med faktor 4,6, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor avvikelse. Jämförvärdet för antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier har satts till fyra. På provpunkt 005 i Norrbyviken återfanns fem potentiellt toxinproducerande släkten vilket ger en avvikelsefaktor på 1,25. Tillståndsklassning på basis av detta ger tillståndsklass 3, tydlig avvikelse. Dominansförhållandena år 2007 var desamma som år Sedan provtagningarna 2006 har Aulacoseira ambigua tillkommit som dominerande taxa och Aulacoseira italica tillkommit som subdominerande taxa. Kiselalger utgjorde ca tre fjärdedelar av den totala biovolymen och var således dominerande i växtplanktonsamhället. Antalet taxa var högre 2007 (42 taxa) i jämförelse med 2006 års provtagningar (33 taxa), och ungefär lika stort som vid 2005 års provtagningar (44 taxa). Den totala biovolymen var omkring 2,5 gånger större 2007 jämfört med tidigare år. Också biovolymen för vattenblommande cyanobakterier var högre än tidigare år. Dessa värden har ökat med faktor 4 6 i jämförelse med mätningar gjorda tidigare år. Antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier har ökat något jämfört med 2004, 2005 och 2006 års mätningar. Antalet potentiellt toxinproducerande taxa var vid dessa mätningar fyra. Resultaten visar överlag på tydliga avvikelser från jämförvärden. Den höga totala biovolymen och rådande artsammansättning innebär att trofigraden bedöms vara tydligt eutrof på provpunkten. Provpunkt 015 Västra Storsjön Dominerande taxa på provpunkt 015 i Västra Storsjön var kiselalgen Aulacoseira ambigua. Subdominerande taxa var kiselalgen Aulacosiera islandica. Den totala biovolymen var 5,3 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor biovolym. Totalt 39 taxa återfanns i materialet från provpunkten år Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier var 0,5 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 2, liten biovolym. Sex släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier återfanns i materialet, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, stort till mycket stort antal. 41/99

42 Jämförvärdet för den totala biovolymen i Västra Storsjön har satts till 0,75 mm 3 /l. Den uppmätta biovolymen skiljde sig från jämförvärdet med faktor 7,1, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, mycket stor avvikelse. Jämförvärdet för vattenblommande cyanobakterier är 0,5 mm 3 /l. Avvikelsen från jämförvärdet var 1, vilket klassificerades till tillståndsklass 2, liten avvikelse. Jämförvärdet för antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier har satts till 4 taxa års värden skiljde sig från jämförvärdet med faktor 1,5, vilket klassificerades som tillståndsklass 3, tydlig avvikelse. Kiselalger utgjorde ca två tredjedelar av den totala biovolymen och var således helt dominerande i växtplanktonsamhället. Särskilt framträdande var plankton ur släktet Aulacosiera. Värdet för den totala biovolymen har varit stadd i en ökande trend under de senaste åren. Denna trend har fortsatt i och med 2007 års mätningar. Den totala biovolymen uppmättes vid 2007 års mätningar till 5,3 mm 3 /l. Klassificeringen av miljötillstånd med avseende på växtplanktonbiovolym var dock oförändrad i jämförelse med föregående år; tillståndsklass 3 måttligt hög biovolym. Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier (0,5 mm 3 /l) var oförändrad jämfört med föregående år. Också tillståndsklassificering med avseende på antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier var oförändrad i jämförelse med mätningarna Antalet taxa har ökat något jämfört med Trofigraden i provpunkten bedömdes vara oförändrat måttligt eutrof sett utifrån den totala biovolymen och rådande artsammansättning. Provpunkt 042 Östra Storsjön Dominerande taxa på provpunkt i 042 Östra Storsjön var kiselalgen Aulacoseira ambigua, som stod för en tredjedel av hela biovolymen. Det fanns inget tydlig subdominerande taxa i provet. Den totala biovolymen var 7,5 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor biovolym. Totalt återfanns 39 taxa i materialet från provpunkten år Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier var 1,4 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass. 3, måttligt stor biovolym. Sex släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier återfanns i materialet, vilket klassificerades som tillståndsklass 5, stort till mycket stort antal. Biovolymen för Gonyostomum semen är 0,1 mm 3 /l. Detta klassificerades som tillståndsklass 2, liten biovolym. Jämförvärdet för den totala biovolymen i Östra Storsjön har satts till 1,5 mm 3 /l. Biomassan som uppmättes vid provtagningarna år 2007 avvek från detta värde med faktorn 5, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor avvikelse. Jämförvärdet för vattenblommande cyanobakterier har satts till 0,5 mm 3 /l. Biovolymen som uppmättes vid provtagningarna 2007 avviker från detta värde med faktor 2,8, vilket klassificeras som tillståndsklass 3, tydlig avvikelse. Jämförvärdet för antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier har satts till 4 taxa. Sex släkten återfanns i materialet från provtagningarna år 2007, vilket innebär en avvikelse med faktor 1,5. Detta klassificeras som tillståndsklass 3, tydlig avvikelse. Jämförvärdet på biovolym för Gonyostomum semen har satts till 0,1 mm 3 /l, vilket också var det värde som uppmättes på provpunkten år Detta ger avvikelse med faktor 1,0, vilket klassificeras som ingen eller obetydlig avvikelse, tillståndsklass 1, på gränsen till liten avvikelse, tillståndsklass 2. 42/99

43 Aulacoseira ambigua kvarstår som dominerande taxa från år Övriga dominerande och subdominerande taxa från år 2006 har minskat och förekom 2007 endast i mindre omfattning. Kiselalger utgjorde ca hälften av den totala biovolymen, och var den klart dominerande gruppen. Den totala biovolymen har minskat från 9,5 mm 3 /l år 2006 till 7,5 mm 3 /l år Detta har inneburit att tillståndsklassificeringen med avseende på denna parameter förbättrats något från tillståndsklass 5, mycket stor biovolym, år 2006 till tillståndsklass 4, stor biovolym, år Den biovolym som uppmättes på materialet från år 2007 står i paritet med de värden som uppmättes år Antalet taxa var oförändrat sedan provtagningarna år Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier har ökat något jämfört med Detta har dock inte inneburit några skillnader i tillståndsklassificering (tillståndsklass 3, måttligt stor biovolym). Fem släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier återfanns i materialet från Tillståndsklassningen med avseende på detta är oförändrad från föregående år; tillståndsklass 5, stor till mycket stor avvikelse. Gonyostomum semen fanns även detta år i proverna från lokalen, dock i en liten omfattning. Trofigraden i Östra Storsjön bedömdes fortfarande vara eutrof sett mot bakgrund av den totala biovolymen, biovolymen av vattenblommande cyanobakterier och rådande artsammansättning. Provpunkt 470 Ottnaren Dominerande taxa var kiselalgen Aulacoseira ambigua medan subdominerande taxa var kiselalgen Aulacoseira islandica. Den totala biovolymen var 5,3 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor biovolym. Totalt återfanns 30 taxa i materialet från år Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier var 0,9 mm 3 /l, vilket klassificerades som tillståndsklass 2, liten biovolym. Fem släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier återfanns i materialet. Detta klassificerades som tillståndsklass 5, stort till mycket stort antal. Jämförvärdet för den totala biovolymen i Ottnaren har satts till 1,5 mm 3 /l. Det uppmätta värdet avviker från jämförvärdet med faktorn 3,5, vilket klassificerades som tillståndsklass 4, stor avvikelse. Jämförvärdet för vattenblommande cyanobakterier har satts till 0,5 mm 3 /l. Det uppmätta värdet avviker från jämförvärdet med faktorn 1,8, vilket klassificerades som tillståndsklass 2, liten avvikelse. Jämförvärdet för antalet släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier har satts till 4 taxa. Observerat antal avviker från jämförvärdet med faktorn 1,25, vilket klassificerades som tillståndsklass 3, tydlig avvikelse. Dominanssituationen är måttligt förändrad jämfört med år Aulacoseira ambigua kvarstår som dominerande taxa och Aulacoseira islandica finns kvar som subdominerande taxa. Andra tidigare dominerande och subdominerande taxa förekom i mindre omfattning 2007 jämfört med Kiselalgerna utgjorde drygt två tredjedelar av den totala biovolymen och var således den dominerande gruppen i växtplanktonsamhället. Den totala biovolymen har ökat jämfört med föregående vilket inneburit att tillståndsklassificeringen försämrats något. Tillståndsklassificeringen med avseende på den totala biovolymen var 2007 tillbaka på samma nivåer som under 2004 och Antalet taxa hade minskat marginellt från 32 till 30 taxa sedan provtagningarna Biovolymen för vattenblommande cyanobakterier hade ökat med faktor tre sedan föregående år. Antalet 43/99

44 släkten av potentiellt toxinproducerande cyanobakterier tycks uppvisa en ökande trend på lokalen. Trofigraden i Ottnaren bedömdes vara svagt till måttligt eutrof med på basis av den totala biovolymen, biovolymen av vattenblommande cyanobakterier och den rådande artsammansättningen Jämförelser, växtplankton Data från växplanktonanalyserna för åren gällande totalvolym alger undersöktes med linjär regression. Syftet med regressionerna var att undersöka om det skett några statistiskt säkerställda förändringar över den undersökta tidsperioden. Regressionslinjer vars p-värde översteg 0,05 förkastades som icke signifikanta. Totalvolymen alger ökade signifikant (p=0,029) på station 005, Norrbyviken, mellan åren 2002 och För övriga stationer fanns ingen signifikant förändring i totalvolymen alger Vattenkemi, vattendrag Vattenkemi, intensivvattendrag 2007 Färgtal Av de fyra intensivattendragen var färgtalet i likhet med tidigare år tydligt högst på station 510 i Fänjaån (Figur 21 och 22). Vattnet i Fänjaån klassificerades år 2007, liksom tidigare år som starkt färgat (klass 5). I år klassificerades även färgtalet på station 049 i Ö storsjöns utlopp som starkt färgat. Färgtalet i de övriga klassificerades som betydligt färgat vatten (klass 4). mgpt/l Vattenfärg mgpt/l Vattenfärg Figur 21 och 22. Vattenfärg i Gästriklands intensivvattendrag under perioden 1986 till Halterna TOC i de fyra intensivvattendragen var måttligt höga (klass 3) i Hoån (448) och Gavelhytteån (489) och i Ö Storsjöns utlopp var halterrna höga (klass 4) (Figur 23 och 24). Halterna i Fänjaån (510) klassificerades som mycket höga (klass 5). 44/99

45 TOC mg/l TOC mg/l Figur 23 och 24. TOC i Gästriklands intensivvattendrag under perioden 1986 till ph-värdena i de fyra intensivprovpunkterna var i likhet med tidigare år genomgående höga (Figur 25 och 26). I samtliga fyra provpunkter låg medianvärdet över gränsen för nära neutralt (klass 1). ph 7,6 ph intensiv ph 7,6 ph intensiv 7,4 7,4 7,2 7, ,8 6, ,8 6, , , Figur 25 och 26. ph i Gästriklands intensivvattendrag under perioden 1986 till /99

46 Alkaliniteten, vilket är ett mått på vattnets förmåga att neutralisera syror, var som tidigare år mycket god. Den klassificerades som mycket god (klass 1) i samtliga provpunkter (Figur 27 och 28). mekv/l 0,9 0,8 0,7 Alkalinitet intensiv mekv/l 0,9 0,8 0,7 Alkalinitet intensiv ,6 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0, , Figur 27 och 28. Alkalinitet i Gästriklands intensivvattendrag under perioden 1986 till Jämförelser intensivvattendrag Resultaten av de statistiska analyserna sammanfattas i Tabell 23. Nivån på ph-värdena har varit stabila för samtliga stationer i intensivvattendragen under perioden Lägst värde uppmättes år 1992 vid station 510 (6,6) och högsta värdet år 2003 vid station 448 (7,55). Stationerna 448 och 510 uppvisade en liten signifikant ökning av ph-värdena över tiden, men lutningskoefficienten på de linjära regressionerna är små (0,014 respektive 0,016) vilket visar att förändringarna är små, om än statistiskt säkrade (p=0,0103, 0,0145). Alkaliniteten var genomgående hög på samtliga stationer under perioden Lägst värde uppmättes år 2000 vid station 49 (0,25 mekv) och högsta värdet år 1991 vid station 510 (0,84 mekv). Stationerna 448 och 489 uppvisar en statistisk säkrad ökning av alkalinitet (p=0,00685, 0,00584), men lutningskoefficienterna är mycket små (0,0052 respektive 0,00289) vilket visar att förändringarna över tid är små. Årsmedelvärdena för färg ökade på samtliga fyra stationer under perioden Ökningarna är signifikanta, med p-värden från 0,026 ned till 0,00416 för de linjära regressionerna. Lutningskoefficienterna var relativt små (ca1,4) på stationerna 49, 448 och 489 medan koefficienten på regressionen för station 510 var högre (8,14) vilket visar att ökningen för station 510 var betydligt större än på de andra stationerna. TOC-halterna ökade signifikant på samtliga fyra stationer från år 1986 till år 2007, med p-värden på ungefär 0,01 till 0,02. Lutningskoefficienten för de linjära regressionerna låg på ca 0,1 för stationerna 49, 448 och 489 medan ökningen för station 510 var betydligt högre (lutningskoefficient =0,36). 46/99

47 Tabell 23. Resultat av statistiska utvärderingar av intensivvvattendrag. (n.s = ingen förändring). Variabel ph Årsmedianvärden Alkalinitet Årsmedianvärden Färg Årsmedelvärden TOC Årsmedelvärden n.s. Ökning Ökning n.s. p=0,0103 p=0,0145 r 2 =0,286 r 2 =0,264 n.s. Ökning n.s. Ökning p=0,00685 p=0,00584 r 2 =0,312 r 2 =0,322 Ökning Ökning Ökning Ökning p=0,0265 p=0,00416 p=0,00828 p=0,00513 r 2 =0,223 r 2 =0,343 r 2 =0,300 r 2 =0,330 Ökning Ökning Ökning Ökning p=0,0106 p=0,0116 p=0,0131 p=0,0190 r 2 =0,442 r 2 =0,278 r 2 =0,270 r 2 =0, Vattenkemi, övriga vattendrag 2007 Vattenkemin i de övriga 19 vattendragen som inte provtas lika ofta som intensivvattendragen uppvisar generellt god vattenkemi (Tabell 24). Då de inte provtas lika ofta som intensivvattendragen skall inte för stor vikt läggas i klassificeringarna men de ger en uppfattning av tillståndet. Vattendragen i Gästrikland karakteriseras av höga ph värden och god buffertkapacitet. Vattnet är generellt tydligt färgat med måttligt eller höga halter av TOC. Halterna av totalkväve och totalfosfor är i de flesta vattendragen måttligt höga. 47/99

48 Tabell 24. Tillståndsklassning av kemiska parametrar i övriga vattendrag. ph Alk Färg TOC Tot-P * Tot-N * Station Klass Klass Klass Klass Klass Klass H H Jv T T T Tr Va Va *= klassificering av årsmedelhalter, skall egentligen bedömas genom arealspecifik förlust. Vilket ej varit möjligt i detta fall Jämförelser, övriga vattendrag I vattendragen har, förutom de intensivt undersökta stationerna, ytterligare 18 stationer provtagits. Provtagningen har skett fem gånger årligen. Tio stationer har provtagits sedan 1986, en station sedan 1988, sex stationer sedan 1995 och en sedan Nedan sammanfattas de statistiskt säkerställda förändringarna från dessa vattendrag. Medianvärdet för ph har ökat signifikant mellan år 1986 och 2007 för stationerna 458, 420 samt 429. Ökningen vid dessa tre stationer har hög signifikans (p<0,0041) och alla tre har ungefär samma lutningskoefficient (0,02). Detta innebär att ph-värdet genomsnittligt ökade med 22x0,02=0,44 enheter under den undersökta perioden. Övriga stationer uppvisade ingen statistiskt säkerställd förändring av ph-värdet över tiden. Medelvärdet för alkalinitet ökade signifikant för stationerna 414, 420, 429, 439 samt T09. Ökningen hade mycket hög signifikans för de tre stationer som provtagits sedan 1986; 414 (p=0,0023), 420 (p=0,0007) och station 429 (p=0,0008) och en lutningskoefficient på mellan 0,002 och 0,008. Station 429 har en signifikant ökning (p=0,0428) av alkaliniteten mellan åren 1988 och Station T09 har provtagits sedan 1995 och uppvisar en hög signifikans (p=0,000314) för ökningen av alkalinitet. Halten av totalkväve har minskat signifikant för stationerna 329, T48, 439, TR10 samt VA10 för respektive undersökta tidsperiod. Stationerna 329 och T48 har provtagits se- 48/99

49 dan 1986, station 439 sedan 1988 och station TR10 och VA10 sedan Minskningen var kraftigast på station TR10 och VA10, med regressionskoefficienten -22 respektive -28 årligen sedan år De linjära regressionerna av totalfosfor visade endast på en signifikant förändring för station TR10, där halten minskat signifikant (p=0,0028) sedan provtagningen startade år Färgtalet har ökat för de flesta stationer. För samtliga stationer som provtagits sedan 1986 (220, 458, 414, H34, 420, 149, 329, 429, T26 och T48) visade regressionerna på en signifikant ökning (p-värde mellan 0,03 och 0,002). En signifikant ökning återfanns även på station 439 (sedan 1999) samt station T09, H08 och station 105 (samtliga sedan år 1995). Störst var ökningen på de stationer som provtagits sedan år 1995 (T09, H08 samt 105), samtliga med en regressionskoefficient på ungefär 5 enheter årligen. TOC-halten har ökat på nästan samtliga av de stationer som provtagits sedan 1986 (220, 458, 414, H34, 149, 329, 429, T26 samt T46) och även station 439 som provtagits sedan Flertalet av ökningarna har mycket hög signifikans. Det är dock tydligt vid en manuell granskning av de respektive medelvärdena att flertalet av stationerna uppvisar en ökning mellan år 1986 och 2002 för att sedan minska fram till år Självklart finns där en viss mellanårsvariation, men överlag är trenden tydlig. För de stationer som provtagits under kortare tidsperiod fanns inga signifikanta förändringar Arealspecifik förlust Arealspecifik förlust och transport Arealspecifik förlust har beräknats genom att koncentrationer av fosfor, kväve och TOC multiplicerats med en beräknad dygnsvis vattenföring i respektive vattendrag. De beräknade dygnstransporterna summeras årsvis och divideras med avrinningsområdets areal (ha). Koncentrationerna av respektive ämne har erhållits genom linjär interpolering mellan mättillfällen. Vattenföringen i respektive provpunkt har erhållits genom att dividera avrinningsområdets storlek uppströms mätpunkten med det totala avrinningsområdets storlek (vid Tolvfors kraftverk) för att sedan multiplicera denna kvot med den faktiska avrinningen vid kraftverket. Jämförvärdet har beräknats enligt ekvation 1 (sid 28) i Bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a). Den arealspecifika förlusten av totalfosfor har minskat och var vid årets undersökning måttligt hög (klass 3) i Fänjaån (Tabell 25). I de övriga vattendragen var förlusterna låga (klass 2). Avvikelsen från jämförvärdet var stor (klass 3) i Fänjaån och liten eller obetydlig (klass 1) på de övriga stationerna. Kväveförlusten var liksom i fjol högst i Fänjaån (Tabell 25) och klassificerades där som måttligt höga (klass 3). Förlusten av kväve i övriga vattendrag var låg (klass 2). Avvikelsen från jämförvärdet av totalkväve var ingen eller obetydlig (klass 1) på samtliga stationer. Förlusten av TOC under år 2007 var liksom i fjol lägst i Hoån och högst i Fänjaån (Tabell 25). Förlusten har dock nästan halverats sedan 2006 års undersökning 49/99

50 Tabell 25. Arealspecifik förlust, tillståndsklassning (TK), avvikelseklassning (Avv) för kväve och fosfor samt transport av TOC i intensivvattendragen i Gästrikland under Station Fosforförlust Kg/ha*år TK fosfor Avv fosfor Kväveförlust Kg/ha*år TK kväve Avv kväve Förlust av TOC Kg/ha/år Hoån (448) 0, , ,8 Gavelhytteån (489) 0, , ,3 Fänjaån (510) 0, , ,3 Ö. Storsjöns utlopp (049) 0, , , Vattenmossa, metaller i vatten År 2007 Metallhalter i vattenmossa undersöktes liksom tidigare år vid två tillfällen på sju olika lokaler (Figur 1) varav stationen i Testeboån (station 1) utgör en lokal referenspunkt. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 7. På de flesta stationerna varierade halterna från låga (klass 2) till måttligt höga (klass 3). Högre halter uppmättes som tidigare år främst på stationerna 420 och 429 i Hoån (Tabell 26). På dessa stationer klassificerades halterna av krom, bly och zink uteslutande som höga (klass 4) eller mycket höga (klass 5). Tabell 26. Tillståndsklassning av metallhalter i vattenmossa i juni (övre) och september (undre) i Gästrikland Station As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn klass klass klass klass klass klass klass klass 1 ref el (420) (429) el el ref ,0 3 3, /99

51 Jämförelser, vattenmossa RAPPORT 2007 Resultaten av de statistiska analyserna sammanfattas i Tabell 27. Förändringarna av uppmätta metallhalter i vattenmossa under åren 1997 samt undersöktes med linjär regression. Förändringar över tiden, där p-värdet översteg 0,05 har angivits som n.s., det vill säga icke signifikanta. Samtliga signifikanta förändringar på de undersökta parametrarna innebär minskningar av de uppmätta metallhalterna. Generellt så uppvisar de flesta undersökta metallerna en tydlig minskning fram till år 2005 för att sedan ha ökat under år 2006 och Ökningarna var i vissa fall en flerfaldig dubblering. De statistiska analyserna baseras på samtliga undersökta år vilket innebär att det som anges som en statistisk säkrad minskning mellan år 1997 och 2007 i många fall innehåller en ökande trend för åren 2006 och Blyhalterna minskade signifikant på station 4 (p=0,014) och station 7 (p=0,00991) under den undersökta perioden. På båda stationerna minskade halterna rejält fram till år 2005 för att sedan öka igen. Förändringar i kromhalterna följde mönstret från blyhalterna med en signifikant minskning på station 4 (p=0,0203) och station 7 (p=0,0478). Precis som för bly minskade halterna fram till år 2005 för att sedan i de flesta fall öka under år 2006 och Nickelhalterna minskade signifikant på stationerna 4, 5, 6 och 7. Högst statistisk säkerhet hade minskningen på station 5, med ett p-värde på 0,0059. Förändringar i Molybden-halt var endast signifikant för station 5, där regressionen visade på en minskning (p=0,0121). Kadmiumhalterna minskade signifikant i station 5, 6 och 7. Framförallt vid station 7 är trenden att halterna minskade avsevärt fram till år 2005 för att sedan öka igen år 2006 och Regressioner över kopparhalternas förändring visade på en statistiskt säkrad minskning vid station 4 (p=0,0347). Minskningen var stor mellan åren 1997 och 2002 för att sedan öka igen under Zinkhalten minskade signifikant (p=0,00245) för station 5 under den undersökta perioden. De andra undersökta stationerna hade ingen statistiskt säkrad förändring, men värt att notera är att station 7 hade sitt högsta uppmätta värde år 2007 och att trenden vid station 3 snarare är en ökning av zinkhalten. Station 3 hade en signifikant minskning (p=0,0322) av arsenikhalten under den undersökta perioden. Regressionerna på de övriga stationerna visade inte på några statistiskt säkrade förändringar, men trenden för station 6 och 7 är att arsenikhalten ökar. Kvicksilverhalterna minskade signifikant i samtliga stationer utom nummer 4. Flera av minskningarna har mycket låga p-värden (< 0,005) vilket visar på att förändringarna är statistiskt mycket säkra. Även vid station 4 är trenden minskande till och med år 2005, då kvicksilverhalterna ser ut att öka. Järnhalterna har varierat kraftigt under åren på samtliga 7 stationer, men ingen station uppvisar någon statistiskt säkrad ökning eller minskning. 51/99

52 Tabell 27. Resultat av statistisk utvärdering av metaller i vattenmossa. (n.s = ingen statistiskt säkerställd förändring). Variabel Stn 1 Stn 2 Stn 3 Stn 4 Stn 5 Stn 6 Stn 7 Pb n.s. n.s. n.s. Minskning n.s. n.s. Minskning p=0,0148 p=0,00991 r 2 =0,656 r 2 =0,637 Cr n.s. n.s. n.s. Minskning n.s. n.s. Minskning p=0,0203 p=0,0478 r 2 =0,620 r 2 =0,450 Ni n.s. n.s. n.s. Minskning Minskning Minskning Minskning p=0,0418 p=0,0059 p=0,0362 p=0,0221 r 2 =0,526 r 2 =0,685 r 2 =0,488 r 2 =0,551 Mo n.s. n.s. n.s. n.s. Minskning p=0,0121 r 2 =0,617 n.s. n.s. Cd n.s. n.s. n.s. n.s. Minskning Minskning Minskning p=0,0117 p=0,460 p=0,0339 r 2 =0,620 r 2 =0,456 r 2 =0,497 Cu n.s. n.s. n.s. Zn n.s. n.s. n.s. Minskning n.s. n.s. n.s. p=0,0347 r 2 =0,552 n.s. Minskning n.s. n.s. p=0,00245 r 2 =0,752 As n.s. n.s. Minskning p=0,0323 r 2 =0,503 n.s. n.s. n.s. n.s. Hg Minskning Minskning Minskning n.s. Minskning Minskning Minskning p=0,0127 p=0,011 p=0,0371 p=0,00350 p=0,00483 p=0,0136 r 2 =0,612 r 2 =0,627 r 2 =0,523 r 2 =0,727 r 2 =0,701 r 2 =0,605 Fe n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. n.s Metaller i vatten Metallhalterna i vattendragen Jädraån (148 och 149), Bagghytteån (456) och Ö Storsjöns utlopp (049) är genomgående låga (Tabell 28). Klassificering enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) visar att halterna varierar från mycket låga (klass 1) till i enstaka fall måttligt höga halter (klass 3). Det skall dock noteras att antalet provtagningar är få (2 3 stycken) varför klassificeringarna får anses som osäkra. Det finns dock inget som indikerar att högre halter skulle förekomma. 52/99

53 Tabell 28. Metallhalter i rinnande vatten år Klassificering av medelhalter. As Cd Cu Cr Ni Pb Zn Station klass klass klass klass klass klass klass el el el el Bottenfauna Mjukbottenfaunan undersöktes i 11 punkter fördelade på totalt sex olika sjöar. De provtagna sjöarna var Lill-Gösken, Stor-Gösken, V och Ö Storsjön, Ottnaren och Valsjön (Figur 1). Nedan presenteras resultatet från samtliga sjöar översiktligt. Kompletta artlistor presenteras i Bilaga 5. Individtätheten (medeltal av fem hugg) varierade tydligt mellan stationerna och även mellan olika provpunkter inom samma sjö (Tabell 29). De högsta tätheterna återfanns på station LG1 i Lill-Gösken. Antalet taxa i medeltal av fem hugg var högst i proverna från Valsjön (Tabell 29). BQI index beräknades och klassificerades enligt Naturvårdsverkets nya författningssamling (NFS 2008:1). BQI-index visar på vilka arter av sedimentlevande fjädermyggor (Chironomidae) som dominerar i provet. Ett lågt värde på index visar på dominans av arter som klarar näringsrikare miljöer. Tillståndet i sjöarna klassificeras från dåligt (Lill- Gösken) till högt (Valsjön). I de allra flesta provpunkterna klassificeras tillståndet som måttligt (Tabell 29). Tabell 29. Antal individer per kvadratmeter (+ stdav), antal taxa (+ stdav), BQI index med ekologisk kvalitetskvot (EK) samt tillståndsklass. Station Antal/m2 Antal taxa BQI EK Klass LG Dåligt O ,6 + 0,5 1,51 0,5 Måttligt S ,2 + 0,8 1,52 0,5 Måttligt S ,6 + 1,1 1,53 0,51 Måttligt S ,6 + 0,5 1,53 0,51 Måttligt S ,8 + 0,8 1,56 0,52 Måttligt SG ,8 1,5 0,5 Måttligt SG ,4 + 0,9 1,5 0,5 Måttligt Va ,6 2,5 0,8 God Va ,6 + 4,3 2,5 0,8 God Va ,3 3 1 Hög 53/99

54 Resultatet från mjukbottenfaunaundersökningarna på de stationer som ingår i recipientkontrollprogrammet utvärderades statistiskt med hjälp av linjär regression. Utvärderingen är gjord för lokalerna LG1, SG1, SG3, O1, S2, S6, S7 samt S8. Lokalerna Va11, Va12 samt Va13 har enbart ingått i programmet sedan år 2002 och har därför inte utvärderats statistiskt. De variabler som undersöktes statistiskt var antal individer/kvadratmeter samt antal taxa. Variablerna undersöktes som medelvärden för respektive station och år. Inga signifikanta förändringar hittades. Förklaringen till detta står troligen att finna i den stora datasetet. 54/99

55 4 Referenser Alcontrol Laboratories Gästrikland Gästriklands vattenvårdsförening Alcontrol Laboratories Gästrikland Gästriklands vattenvårdsförening Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag, Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav. Rapport Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Rapport Bakgrundsrapport, kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket. 1999d. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Grundvatten. Rapport Bakgrundsrapport i kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2008:1. Pelagia Miljökonsult AB Gästriklands vattenvårdsförening. Årsrapport år Femårsrapport inkluderande jämförelser med tidigare år. Pelagia Miljökonsult AB Gästriklands vattenvårdsförening. Årsrapport år Pelagia Miljökonsult AB Gästriklands vattenvårdsförening. Årsrapport år Pelagia Miljökonsult AB Gästriklands vattenvårdsförening. Årsrapport år Pelagia Miljökonsult AB Gästriklands vattenvårdsförening. Årsrapport år /99

56 56/99

57 BILAGA 1 Förteckning över medlemmar/ Sändlista 57/99

58 GVVF Gävle Kommun Gävle Kommun Gävle Kommun Lars Horn Gävle Vatten Gävle Vatten Brisgatan 88 Ingmari Douhan Carin Eklund Gävle Sätravägen 40 Sätravägen Gävle Gävle Tel: Tel: Gävle Kommun Gävle Kommun Åke Nygårds Håkan Arkeby Bygg & Miljö Kultur & Fritid Gävle Gävle Tel: Tel: Hofors Kommun Hofors Kommun Gunnar Bergkvist Ewa Zackrisson Karlsson Granvägen 8 Faktorsvägen Hofors Hofors gunnar.bergkvist@hofors.se eva.za@telia.com Tel: Tel: Tel: Ockelbo Kommun Ockelbo Kommun Ockelbo Kommun Sune Lang Per-Olof Uhrus Lena Franksson Gäverängevägen 73 Mo 1761 Bygg & Miljö Ockelbo Ockelbo Ockelbo slang@telia.com po_uhrus@hotmail.com lena.franksson@ockelbo.se Tel: Tel: Tel: Tel: Tel: Ockelbo Kommun Ockelbo Kommun Ockelbo Kommun Zuzan Åkerblom Ann Christin Gagge Ulla Rasmusson Bygg & Miljö Bygg & Miljö Bygg & Miljö Ockelbo Ockelbo Ockelbo zuzan.akerblom@ockelbo.se ann-christin.gagge@ockelbo.se ulla.rasmusson@ockelbo.se Tel: Tel: Sandvikens Kommun Sandvikens Kommun Sandvikens Kommun Tommy Stenergard Eva Ljungström Va-verket Bygg & Miljö Bygg & Miljö Marilou Hamilton Sandviken Sandviken Gävlevägen 96 tommy.stenergard@sandviken.se eva.ljungstrom@sandviken.se Sandviken marilou.hamilton@sandviken.se Tel: Gävle Energi AB Box Gävle gavleenergi@gavle.se Karskär Energi AB Maria Carendi Box Gävle maria.carendi@karskarenergi.se Tel: ABB Automation Technologies AB Ola Lindholm Box Storvik Tel: AB Sandvik Materials Technology AB Sandvik Materials Technology Lars-Gunnar Sjölund Stefan Hedström 20 SPD 30 SDFF Sandviken Sandviken lars-gunnar.sjolund@sandvik.com stefan.x.hedstrom@sandvik.com Tel: Tel: Bulten Stainless AB Göran Sundkvist Bultvägen Åshammar goran.sundkvist@bufab.com Tel: /99

59 GF Ytbehandling AB Box Gävle IVL Svenska Miljöinstitutet AB Jenny Lindgren Box Stockholm Korsnäs AB Korsnäs AB Carina Nyström Johan Skäringer Gävle Gävle Tel: Tel: LRF Ann-Sofi Collin Sätra Enånger Tel: Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg Jan-Åke Johansson Joakim Dahl Borgmästarplan Borgmästarplan Gävle Gävle Ovako Steel AB Istvan Lukacs Hofors Tel: Ragnsells Avfallsbehandling AB Anders Tengsved Högbytorp Bro Ruuki Sverige AB Ruuki Sverige AB Hans Stolpe Börje Nilsson Box 967 Box Gävle Gävle Tel: Tel: Råsjö Torv AB Regina Jönsson Hedesundavägen Valbo Tel: ScanArk Plasma Technologies AB Börje Johansson Box 41 Värnavägen Hofors borje@scanarc.se Tel: Sjukvårdslogistik S-E Lundahl f.d Länsdepån Skogsstyrelsen Ulf Ahlberg Svarvargatan Sandviken ulf.ahlberg@skogsstyrelsen.se Tel: Tel: /99

60 Stora Enso Pulp AB Stora Enso Pulp AB Anne Jacobsson Rolf Lundberg Box 4 Box Norrsundet Norrsundet anne.jakobsson@storaenso.com rolf.m.lundberg@storaenso.com Tel: Nedre Gavleåns Fiskevårdsområdesförening Lennart Sohl Durovägen Storsjöns Firskevårdsområdesförening Johan Rune Norrvägen Kungsgården johan.rune@sandviken.se Tel: Testeboåns Fiskevårdsområdesförening Claes-Håkan Hedberg Oslättsforsvägen Gävle claes@chbh.se Vallbyggeåns Fiskevårdsområdesförening Sylve Rolandsson Brohyttevägen Storvik Västra Valbo Fiskevårdsområdesförening Tord Wästerhed Täppasvägen Valbo tord.o.els-britt@telia.com Tel: /99

61 BILAGA 2 Klassificering av analysparametrar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder: Rapport 4913 Rapport 4914 Rapport /99

62 I denna bilaga presenteras ett flertal av de olika analysparametrarnas innebörd och klassindelningarna av uppmätta halter som i rapporten utförs enligt Bedömningsgrunder sjöar och vattendrag samt Bedömningsgrunder- kust och hav (Naturvårdsverket 1999). Kort sammanfattning av analyserade parametrar Temperatur Vattentemperaturen påverkar lösligheten av syre i vattnet, den mikrobiella omsättningshastigheten samt även vattnets densitet. Vid lägre temperatur minskar den mikrobiella aktiviteten och syrets löslighet ökar. Vattentemperaturen mäts alltid i fält. Siktdjup Mätning av siktdjup kan uppskatta en ökad produktion av växtplankton orsakad av ökade mängder näringsämnen. Siktdjupet påverkas även av annan grumling som t.ex. humus och suspenderat slam. Salinitet Vattnets innehåll av löst salt påverkar tillgången på syre i vattnet. Vatten med hög salthalt är tyngre varför bottenvattnet generellt har högre salthalt. Om omblandningen är liten, dvs. syrerikt ytvatten inte blandas med bottenvattnet, ökar risken för syrefattiga bottnar. Grumlighet Grumlighet är ett mått på vattnets innehåll av organiska och oorganiska partiklar, och påverkar siktdjupet. Grumligheten är normalt låg i marin miljö men kan öka i samband med höga flöden. Syre Syrehalten anger mängden löst syre i vattnet. Bottenvattnet tillförs syre främst genom omblandning med syrerikt ytvatten. En hög produktion i vattenmassan ger en stor mängd organiskt material som sedimenterar. När det organiska materialet bryts ned åtgår stora mängder syre. I kombination med dålig cirkulation kan därför syrebrist uppstå vid botten. Syreförhållandena varierar och oftast är det lägst syrehalt i bottenvattnet. Låga syrgashalter kan dock uppträda under korta perioder och det är därför lätt att de årslägsta halterna inte upptäcks. TOC TOC, den totala mängden organiskt kol, är ett mått på mängden löst och partikulärt organiskt material i vattnet. När organiskt material bryts ned förbrukas syre varför höga halter TOC indikerar risk för syrebrist i vattnet. Kväve Kväve finns i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (ammonium-kväve, nitrat/nitritkväve) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna p.g.a. den låga produktionen och under den tiden fungerar kväve i löst form som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. 62/99

63 Fosfor Fosfor förekommer, liksom kväve, i vattnet både i löst form och uppbundet i partiklar och biomassa. I löst form (fosfat-fosfor) har näringsämnena en tydlig årscykel där halterna sjunker under sommaren då näringsämnet binds till biomassan i vattnet. Under vintern ökar halterna på grund av den låga produktionen varvid fosfor i löst form, liksom kväve, fungerar som indikator på tillgången av närsalter och graden av eutrofiering. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor I rinnande vatten beräknas den arealspecifika förlusten, d.v.s årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal. Denna beskriver tillförsel av näringsämnen från avrinningsområdet till sjöar och hav. För att bedöma arealspecifik förlust krävs resultat från mätningar 12 ggr/år under 3 år samt uppmätt eller beräknad dygnsvattenföring. Klorofyll Halten klorofyll ger ett indirekt mått på mängden växtplanktonbiomassa. Variationen är stor beroende på ljusförhållanden, temperatur och tillgång av närsalter. Därför utförs grundligare bedömningar av klorofyllhalten under en så stabil period som möjligt (augusti). Surhet/försurning Vattnets surhet har stor betydelse för vattenlevande organismer och påverkar balansen mellan organismernas inre miljö och omgivning. Indirekt påverkar även surheten i vilken kemisk form exempelvis metaller uppträder i vattenmiljön. Detta gäller främst förekomsten av löst aluminium som under sura förhållanden förekommer i toxisk form. Surhetstillståndet kan bedömas utifrån alkalinitet och/eller ph-värde. Alkaliniteten utgör främst ett mått på försurningskänslighet medan ph-värdet anger den faktiska surheten. Under året uppvisar ph-värdet betydligt större skiftningar än alkaliniteten. Om bedömningen av ett vattendrag baseras på enstaka provtagningar är därför alkaliniteten att föredra framför ph-värdet vid tillståndsklassificering. Metaller Metaller förekommer naturligt i låga halter i sötvatten. I sediment och i organismer är halterna högre på grund av naturlig anrikning. Halterna av metaller varierar även naturligt i systemen beroende av berggrund och jordart inom avrinningsområdet. Förekomsten av organiskt material och vattnets ph med mera, påverkar även metallhalterna. Ett flertal av de förekommande metallerna påverkas t.ex. av ett lågt ph- värde. Vid låga phvärden kommer en större andel att bli kvar i löst form istället för att fällas ut och sedimentera. Exempel på metaller som uppvisar stark korrelation med låga ph-värden är zink (Zn), kadmium (Cd) och bly (Pb). Genom antropogen påverkan (gruvverksamhet, utsläpp till luft, vatten m m) har halterna av metaller generellt ökat i naturen. Direkta utsläpp till vatten har ökat halterna till direkt skadliga nivåer i många vattensystem. Vid måttligt förhöjda halter uppträder skador främst på organismer långt ned i näringskedjan, som t.ex. växt- och djurplankton. Även reproduktion och yngelutveckling hos fisk påverkas av relativt små förhöjda metallhalter. Den högre faunan påverkas direkt genom högre halter eller indirekt genom anrikning av metaller i näringskedjan. 63/99

64 För bedömning av metallhalter används halter i vatten, sediment och vattenmossa. Halter av metaller i vatten ger den bästa möjligheten att bedöma om det finns risk för biologiska störningar. Kust och hav Tillståndsklassning En bedömning av tillståndet i provtagningsområdet kan göras med hjälp av den tillståndsklassning som beskrivs i Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999). De gränsvärden som där anges grundar sig på mätningar åren (Tabell 7-9). Tillståndsklassningen visar hur områdets halter ligger i förhållande till övriga landet och görs för syrehalt, klorofyll, totalkväve och totalfosfor. Nedan presenteras gränsvärden vid tillståndsklassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Kväve och fosfor Enligt Bedömningsgrunderna skall tillståndsklassning av totalkväve- och totalfosforhalter ske i ytvattnet (0-10 m) under augusti och för kväve och fosforfraktionerna i mars (Tabell 1). Tabell 1. Gränsvärden för tillståndsklassning av totalkväve och totalfosfor i augusti och ammoniumkväve, nitrat+nitritkväve och fosfatfosfor. Klass Benämning Totalkväve (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Ammonium-kväve Nitrat+nitritkväve (µg/l) (µg/l) Fosfatfosfor (µg/l) 1 Mycket låg halt < 252 < 14,88 <9,94 <77 <9,61 2 Låg halt ,88-18,6 9,94-16, ,2 9,61-16,74 3 Medelhög halt ,6-23,87 16,8-29,4 102, ,74-23,87 4 Hög halt , ,4-60, , Mycket hög halt > 448 >31 >60,2 >364 >31 Syre Tillståndsklassning för syrehalten görs för årsminimum i bottenvattnet (Tabell 2). Tabell 2. Gränsvärden för tillståndsklassning av syrehalt. Klass Benämning Syrehalt (ml/l) 1 Hög halt > 6 2 Mindre hög halt4,0-6,0 3 Låg halt 2,0-4,0 4 Mycket låg halt 0-2,0 5 Svavelväte H 2 S 64/99

65 Klorofyll För klorofyll används mätvärden från provtagningen i ytvattnet (0-20 m) under augusti. Ett medelvärde tas på provet i ytvattnet och provet över språngskiktet i de fall det är ovan 20 meter (Tabell 3). Tabell 3. Gränsvärden för tillståndsklassning av klorofyll. Klass Benämning Klorofyll (µg/l) 1 Hög låg halt > 1,5 2 Låg halt 1,5-2,2 3 Medelhög halt 2,2-3,2 4 Hög halt 3,2-5,0 5 Mycket hög halt> 5,0 Avvikelseklassning Gästriklands kustområden tillhör Bottenhavet och är indelad i tre olika vattenomsättningsklasser (klass I, II och III). I Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (Naturvårdsverket 1999) finns jämförvärden redovisade för de olika vattenomsättningsklasserna som används vid beräkning av avvikelser från jämförvärden. Avvikelseklassning av totalhalterna av kväve och fosfor utförs både på vintervärden (Tabell 4) och sommarvärden (Tabell 5) medan avvikelseklassning av lösta näringsämnen endast utförs på vintervärden. Avvikelseklassning utförs även av klorofyll i ytvattnet under augusti månad (Tabell 6). De avvikelseklassningar som utförs skall visa om, och eventuellt hur mycket områdets halter avviker från de bedömda naturliga halterna. Tabell 4. Gränsvärden för avvikelseklassning av närsalter i ytvatten under vintern (mars). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve Ammonium-kväve Nitrat+nitritkväve Fosfat-fosfor 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 < 1,0 2 Liten avvikelse 1,0-1,8 1,0-1,8 1,0-6,9 1,0-2,2 1,0-1,7 3 Tydlig avvikelse 1,8-2,6 1,8-2,7 6,9-13 2,2-3,3 1,7-2,5 4 Stor avvikelse 2,6-3,5 2,7-3, ,3-4,5 2,5-3,2 5 Mycket stor avvikelse > 3,5 > 3,5 >19 > 4,5 >3,2 Tabell 5. Gränsvärden för avvikelseklassning av totalfosfor och totalkväve i ytvatten under sommaren (augusti). Uppmätt halt/jämförvärde. Klass Benämning Totalfosfor Totalkväve 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1,0 < 1,0 2 Liten avvikelse 1,0-2,3 1,0-1,6 3 Tydlig avvikelse 2,3-3,6 1,6-2,1 4 Stor avvikelse 3,6-4,9 2,1-2,7 5 Mycket stor avvikelse > 4,9 > 2,7 65/99

66 Tabell 6. Gränsvärden för avvikelseklassning av klorofyll i ytvatten under augusti (uppmätt halt/jämförvärde). Klass Benämning Klorofyll (µg/l) 1 Ingen/obetydlig avvikelse < 1,0 2 Liten avvikelse 1,0-1,9 3 Tydlig avvikelse 1,9-2,7 4 Stor avvikelse 2,7-3,6 5 Mycket stor avvikelse > 3,6 Sjöar och vattendrag Nedan presenteras gränsvärden för tillståndsklassning och avvikelseklassning i sjöar och vattendrag. Närsalter Tillståndet vad gäller närsalter bedöms utifrån Naturvårdsverkets Bedömnings-grunder för Miljökvalitet Sjöar och vattendrag (1999). När det gäller sjöar bedöms kväve och fosfor utifrån totalhalter. I vattendrag bedöms tillståndet utifrån arealspecifik förlust. Tillståndsbedömningen för kväve och fosfor utförs enligt Tabell 7-9. Tabell 7. Tillståndsbedömning av totalhalterna (µg/l) av kväve (N) och fosfor (P) i sjöar. Sjöar Klass Benämning Tot P (maj-okt) Tot P (aug) Tot N (maj-okt) Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter < 12,5 12, >100 < 12,5 12, Ej def. < >5000 Tabell 8. Tillstånd, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning Totalkväve Totalfosfor 1 Mycket låga förluster 1,0 0,04 2 Låga förluster 1,0-2,0 0,04-0,08 3 Måttligt höga förluster 2,0-4,0 0,08-0,16 4 Höga förluster 4,0-16 0,16-0,32 5 Mycket höga förluster >16 >0,32 66/99

67 Tabell 9. Avvikelse från jämförvärde, arealspecifik förlust av totalkväve och totalfosfor i vattendrag (kg/ha och år). Klass Bedömning - Totalkväve Totalfosfor 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2,5 1,5 2 Tydlig avvikelse 2,5-5 1,5-3 3 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse >60 >12 Surhet/försurning Vattendragets tillstånd utifrån alkalinitet och ph-värde bedöms enligt Tabell 10 och 11. Som jämförvärde för alkalinitet utnyttjas en beräknad alkalinitet för förindustriell tid (Tabell 12). Denna beräkning kan även med relativt god noggrannhet översättas till en ph-differens (skillnad mellan nutida och förindustriellt ph-värde). Tabell 10. Tillståndsklassificering av alkalinitet (mekv/l). Klass Benämning Alkalinitet 1 Mycket god buffertkapacitet >0,20 2 God buffertkapacitet 0,10-0,20 3 Svag buffertkapacitet 0,05-0,10 4 Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 5 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet <0,02 Tabell 11. Tillståndsklassificering av ph-värde. Klass Benämning PH-värde 1 Nära neutralt >6,8 2 Svagt surt 6,5-6,8 3 Måttligt surt 6,2-6,5 4 Surt 5,6-6,2 5 Mycket surt <5,6 Tabell 12. Avvikelse från jämförvärde (förindustriellt värde) för alkalinitet. För beräkning av förindustriell alkalinitet se Naturvårdsverket (1999). Klass Benämning Nutida alkalinitet /jämförvärde Motsvarande ph-skillnad 1 Obetydlig avvikelse > 0,75 < 0,1 2 Måttlig avvikelse 0,50-0,75 0,1-0,3 3 Stor avvikelse 0,25-0,50 0,3-0,6 4 Mycket stor avvikelse 0,10-0,25 0,6-1,0 5 Extremt stor avvikelse < 0,10 > 1,0 67/99

68 Metaller Tillståndet bedöms vanligtvis utifrån halter i vatten, sediment, vattenmossa samt halter i fisk (kvicksilver). Tillstånd av metaller i vatten bedöms enligt Tabell 13, sediment enligt Tabell 14 och i vattenmossa enligt Tabell 15. Tabell 13. Tillståndsbedömning av metaller i vatten (µg/l). Cu 1 = Gäller framförallt för sjöar och mindre vattendrag, för större vattendrag är ofta bakgrundshalterna högre. Klass Benämning Cu 1 Zn Cd Pb Cr Ni As 1 Mycket låga halter < 0,5 < 5 < 0,01 < 0,2 < 0,3 < 0,7 < 0,4 2 Låga halter 0, ,01-0,1 0,2-1 0,3-5 0,7-15 0,4-5 3 Måttligt låga halter ,1-0, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter > 45 > 300 > 1,5 > 15 > 75 > 225 > 75 Tabell 14. Tillståndsbedömning av metaller i sediment (mg/kg TS). Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As 1 Mycket låga halter < 15 < 150 < 0,8 < 50 < 0,15 < 10 < 5 < 5 2 Låga halter , ,15-0, Måttligt höga halter ,3-1, Höga halter , Mycket höga halter > 500 > 5000 > 35 > 2000 > 5 > 500 > 250 > 150 Tabell 15. Tillståndsbedömning av metaller i vattenmossa (mg/kg TS). Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As Co 1 Mycket låga halter < 7 < 60 < 0,3 < 3 < 0,04 < 1,5 < 4 < 0,5 < 2 2 Låga halter ,3-1, ,04-0,1 1,5,3, , Måttligt höga halter ,0-2, ,1-0,3 3, Höga halter , ,3-1, Mycket höga halter > 250 > 2500 > 15 > 150 > 1,5 > 50 > 150 > 40 >150 68/99

69 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska analysresultat från Gästrikland år /99

70 Rinnande vatten Provdatum Station Djup Temp ph Alk Kond Färg TOC Tot -P PO4-P Tot-N NO23-N m C mekv/l ms/m mgpt/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,5 0,4 7,1 0, ,5 0,2 7,1 0, , ,5 0,2 6,6 0,33 8, ,5 0,3 7,1 0,23 6, ,5 0,2 7,0 0,31 8,6 90 8, ,5 0,2 7,0 0,36 9, ,5 0,1 6,8 0,48 9, ,5 0,4 7,0 0,24 6, ,5 1,5 6,5 0,14 4, < ,5 0,8 6,8 0,12 3,5 70 8,4 6,0 < ,5 1,7 7,0 0,14 4,4 70 8,0 11 < ,5 1,4 7,0 0,20 5,9 70 8,0 11 < ,5 0,8 6,9 0,19 6,3 70 8,5 10 < ,5 0,5 7,1 0,26 7,5 90 8,9 10 < ,5 0,4 7,1 0, < ,5 0,4 7,0 0,31 8, ,8 13 < ,5 0,3 7,0 0, Va10 0,5 0,1 6,5 0,51 9, < Va8 0,5 1,1 6,9 0, < ,5 0,1 6,5 0,07 2, ,0 < ,5 0,5 6,8 0,12 4, < ,5 0,3 7,0 0,19 5, ,5 1,0 7,0 0,23 7, H08 0,5 0,4 6,8 0,08 2, H34 0,5 1,2 6,8 0,11 4, Jv10 0,5 2,8 7,6 1, T09 0,5 0,2 6,7 0,08 2, T26 0,5 0,4 6,7 0,12 3, T48 0,5 0,4 6,8 0,12 3, Tr10 0,5 0,7 6,7 0,21 7, ,5 3,9 7,1 0,27 8,1 80 8,2 14 < ,5 5,1 7,0 0,3 8, < ,5 3,6 6,9 0,36 8, < ,5 4,6 6,8 0,18 6, < ,5 9,8 6,6 0,07 2, , < ,5 10 7,1 0,21 4, < ,5 9,9 7,2 0,19 6, < ,5 10,5 7,0 0,12 3,5 60 7,6 5 < ,5 12 7,7 0,22 6,1 50 7,2 7 < ,5 11,4 7,3 0,27 8,4 80 7,6 22 < ,5 9,7 7,2 0,21 6,9 60 7,6 12 < ,5 10 7,3 0,35 9, , ,5 10,0 7,4 0,47 11,0 80 9, ,5 11,5 7,4 0,35 9, < ,5 9,9 7,3 0, H08 0,5 7,9 6,9 0,08 2, , < H34 0,5 10,3 6,9 0,12 4, T09 0,5 8,5 6,8 0,07 2, < T26 0,5 10,0 6,9 0,13 3, T48 0,5 11 6,9 0,1 3, Tr10 0,5 7,6 7,0 0,26 8, ,5 11,9 7,2 0,22 5, ,9 13 < ,5 11,8 7 0,21 5, ,5 13 < ,5 8,0 7,2 0, ,0 19 < ,5 12,3 7,2 0,24 7, < Jv10 0,5 11,7 7,9 3, , Va10 0,5 10,6 7,3 0,54 9, < Va8 70/99

71 Rinnande vatten Provdatum Station Djup Temp ph Alk Kond Färg TOC Tot -P PO4-P Tot-N NO23-N m C mekv/l ms/m mgpt/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,5 18,5 6,8 0,11 2, < ,5 18,3 7,1 0,25 5, ,5 18,3 7,1 0,25 5, ,5 18,8 7,1 0,28 7, <5 440 < ,5 23,0 7,9 0, , ,5 18,1 7,2 0, , ,5 11,6 7,4 0, , ,5 16,7 7,5 0, , ,5 19,6 7,3 0, < ,5 15,7 7,1 0,52 9, ,5 18,8 7,4 0,26 7, < H08 0,5 12,9 7,5 0,16 2, , < H34 0,5 18,2 7,1 0,17 5, Jv10 0,5 12,8 8,0 2, , T09 0,5 15,4 6,9 0,12 2, < T48 0,5 19,3 7,0 0,14 3, Tr10 0,5 13,8 7,3 0, ,5 19,4 7,3 0, ,5 18,7 7,1 0, < ,5 16,5 6,9 0,42 9, ,5 18,3 7,2 0,29 8, < ,5 19,6 6,6 0,12 3, ,5 18,9 7,0 0,28 6, ,4 14 < ,5 18,6 6,9 0,27 6, , ,5 17,9 6,9 0,37 7, ,5 19,2 6,9 0,30 8, < ,5 19,8 6,8 0,16 4,1 60 8,3 8 <5 230 < ,5 22,0 7,7 0, ,7 12 < ,5 19,7 7,6 0, ,6 65 < ,5 19,4 7,0 0, ,2 9 < ,5 18,3 7,0 0, ,1 23 < ,5 14,3 7,3 0, , ,5 18,5 7,5 0, , ,5 18,8 7,0 0, < ,5 17,0 6,5 0,26 6, ,5 19,6 7,4 0,30 8, <5 720 < H08 0,5 16,7 6,9 0,14 3,0 90 9, H34 0,5 18,9 6,8 0,15 4, Jv10 0,5 15,6 7,7 3, , T09 0,5 18,6 6,9 0,16 3, , T26 0,5 18,6 6,9 0,15 4, , T48 0,5 19,7 6,9 0,17 4, Tr10 0,5 16,0 7,0 0, Va10 0,5 16,7 6,9 0, Va8 0,5 16,9 7,0 2,3 34, < ,5 11,9 7,1 0,3 6, ,5 26 < ,5 12,1 7,1 0,3 6, , ,5 11,6 6,9 7, <5 660 < ,5 12,3 7,0 0, ,5 5 <5 310 < ,5 14,0 7,9 0, ,9 9 < ,5 12,6 7,5 0, ,1 37 < ,5 13,0 7,2 0,3 9,1 40 7,3 14 < ,5 12,1 7 0, ,8 18 <5 420 < ,5 8,6 7,3 0, , ,5 10,6 7,5 0, , ,5 13,1 7,3 0,44 9, <5 550 < ,5 9,3 6,7 0,33 7, ,5 13,9 7,5 0,35 8, <5 690 < Jv10 0,5 14,8 7,8 2, T48 0,5 12,9 7 0,17 4,1 80 7, < Va10 0,5 8,6 6,8 0, <5 530 < Va8 0,5 11,3 6,6 0, < ,5 11,9 6,9 0,14 3, ,7 7 <5 310 < ,5 13,1 7,1 0,34 6, < H08 0,5 10,4 7,1 0,17 3, ,3 < H34 0,5 12,3 6,9 0, T09 0,5 10,1 7 0,17 3, , T26 0,5 13,1 7,1 0,16 4, , < Tr10 0,5 10,3 7,2 0, /99

72 Rinnande vatten Provdatum Station Djup Temp ph Alk Kond Färg TOC Tot -P PO4-P Tot-N NO23-N m C mekv/l ms/m mgpt/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,5 11,1 7,4 0, ,8 16 < ,5 11,2 7,4 0, <5 540 < ,5 10,0 7,2 0,470 9, ,5 11,4 7,4 0, < ,5 0,9 6,9 0,16 4, < ,5 0,8 6,9 0,17 4, < ,5 1,6 7,2 0,29 8, < ,5 10,8 8,3 0, ,4 14 < ,5 2,1 7,3 0, ,5 2,9 6,9 0,22 9, < ,5 2,1 7,3 0, ,5 2,3 7,4 0, ,7 24 < ,5 2,0 7,0 0, ,5 2,3 7,4 0,35 8,9 90 9,6 23 < Jv10 0,5 3,8 7,8 1, T48 0,5 2,2 7,1 0,2 5, ,5 0,6 6,6 0,11 2, < H08 0,5 1,4 6,6 0,12 3, H34 0,5 1,3 6,7 0,21 7, T09 0,5 1,5 6,7 0,16 3, Tr10 0,5 1,2 6,7 0,22 7, ,5 0,3 7,2 0, ,9 17 < ,5 0,3 7,2 0,43 11, < ,5 0,2 6,6 0,27 8, ,5 1,3 7,2 0,3 8, < Rinnade vatten (metaller) Provdatum Station As Cd Cu Cr Mo Ni Pb Zn mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,00022 <0, , ,00026 <0,0005 0, , , <0, , ,00030 <0,0005 0, , , <0, ,0016 0, ,004 0,0015 0,0007 0, ,00024 <0, , ,00023 <0,0005 0, , , ,00027 <0, , , , , , , ,00022 <0, ,0056 0,00027 <0,0005 0,001 0, , ,0010 <0, ,0013 0, ,010 0,0019 0,0005 0, , , , ,00041 <0,0005 0,0004 0, , , , ,0045 0,00036 <0,0005 0,0006 0, , /99

73 Rinnande vatten RAPPORT 2007 Provdatum Station NH4-N Susp Ca Mg Na K Si SO4 Cl ug/l mg/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mekv/l mekv/l Va , Va , ,240 0,091 0,096 <0,025 0,056 0, H08 <3 0,120 0,048 0,070 <0,025 3,8 <0,021 0, H34 <1 0,210 0,083 0,122 <0,025 0,033 0, T09 3, T48 0,195 0,075 0,104 <0,025 0,063 0, Tr10 0,395 0,117 0,243 <0,025 6,0 0,038 0, H08 <1 0,105 <0,041 0,052 <0,025 2,4 0,042 0, H34 3,3 0,185 0,071 0,113 <0,025 0,198 0, T09 2, T48 0,150 0,064 0,104 <0,025 0,029 0, Tr10 0,420 0,100 0,217 <0,025 4,5 0,193 0, ,265 0,108 0,135 <0,025 0,079 0, ,245 0,100 0,130 <0,025 0,079 0, Va , , ,270 0,117 0,143 <0,025 0,071 0, ,265 0,108 0,143 <0,025 0,071 0, H08 <1 0,130 0,053 0,078 <0,025 1,3 <0,020 0, H34 3,0 0,210 0,083 0,152 <0,025 0,102 0, T09 1, T48 0,180 0,069 0,100 <0,025 0,054 0, Tr10 0,550 0,150 0,330 0,031 3,8 0,229 0, , ,900 0,550 0,435 0,038 0,073 0, ,270 0,117 0,139 0,025 0,077 0, H08 0,140 0,055 0,074 <0,025 1,6 <0,020 0, H34 2,9 0,205 0,083 0,130 <0,025 0,106 0, T09 1, T48 0,190 0,083 0,139 <0,025 0,165 0, Tr10 0,600 0,150 0,339 0,031 3,7 0,208 0, Va10 51 < Va ,28 0,125 0,152 <0,025 0,081 0, ,290 0,125 0,170 <0,025 0,085 0, T48 0,155 0,068 0,096 <0,025 0,079 0, Va , H08 <1 0,140 0,063 0,092 <0,025 2,3 0,033 0, H34 1,5 0,210 0,083 0,152 <0,025 0,119 0, T09 1, Tr10 0,550 0,150 0,296 0,031 3,8 0,192 0, ,235 0,092 0,104 <0,025 0,029 0, ,210 0,083 0,100 <0,025 0,029 0, T48 0,230 0,076 0,113 <0,025 0,131 0, , H08 1,0 0,185 0,065 0,083 <0,025 3,5 <0,020 0, H34 <1 0,295 0,117 0,209 <0,025 0,270 0, T09 3, Tr10 0,345 0,108 0,248 <0,025 3,4 0,171 0,264 73/99

74 Sjöprover Provdatum Station Djup Temp ph Alk Kond Färg TOC Tot -P PO4-P Tot-N NO23-N NH4-N m C mekv/l ms/m mgpt/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ,5 10,8 7,9 0,31 8, , ,8 10,1 7,7 0,32 8, ,5 20,3 7,6 0,39 9, < ,0 19,3 7,1 0,39 9, < ,5 11,4 7,7 0,39 9, <5 530 < ,6 11,2 7,7 0,39 9, <5 560 < ,5 11,5 8,0 0,3 8, ,0 11,1 7,8 0,30 7, ,5 20,5 7,8 0,31 8, <5 580 < ,6 20,3 7,7 0,30 8, <5 650 < ,5 10,1 7,6 0,34 8, <5 620 < ,7 10,0 7,6 0,34 8, <5 600 < ,5 9,8 7,6 0,27 7, ,3 9,3 7,6 0,26 7, < ,5 20,1 7,6 0,29 8, <5 460 < ,6 19,3 7,5 0,30 8, <5 460 < ,5 11,9 7,7 0,31 8, <5 440 < ,0 11,9 7,7 0,31 8, <5 470 < ,5 11,5 7,1 0,25 7, < ,5 11,3 7,2 0,24 7, ,5 20,0 7,9 0,32 8, <5 670 <10 < ,5 19,7 7,7 0,32 8, <5 670 < ,1 18,5 7,0 0,38 9, < ,5 11,3 7,8 0,36 8, <5 670 < ,5 11,4 7,8 0,35 8, <5 700 < ,3 11,4 7,8 0,36 8, <5 680 <10 33 Provdatum Station Klorofyll Siktdjup Syre Syremätt Språngskikt As Cd Cu Cr Mo Ni Pb Zn ug/l m mg/l % m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,4 4, , , , ,0 0,4 2, , , , ,7 5,0 0,00063 <0, ,0018 0, ,0014 0,0005 0, , , , ,0019 0, ,0014 0, , , , , ,6 0,0012 <0, , ,0015 0,0017 0, , , ,5 88 0,0012 <0, , ,0016 0,0018 0, , , ,6 inget , , , , /99

75 Kustprover Provdatum Station Djup Temp Salinitet TOC Tot -P PO4-P Tot-N NO23-N NH4-N Klorofyll Syre Syremättnad språngskikt siktdjup m C prom. mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l % m m K506 0,5-0,1 4,98 6, <10 0, K506 5,2 0,3 5,12 4, K508 0,5 0,4 5,16 4, , K508 8,9 0,8 5,22 4, K619 0,5 2,4 < ,6 0, K619 9,1 1,0 5,02 5, K627 0,5 2,1 4,56 6,4 16 < ,5 1, K627 11,9 0,8 5,14 4,8 13 < K630 0,5 3,0 4, < ,1 1, K630 10,7 0,7 5,22 4,7 11 < < K643 0,5 2,2 3,51 8,7 19 < ,9 0, K643 14,3 0,9 5,19 5,1 12 < K506 0,5 18,5 4,73 7,4 22 <5 220 < ,5 3,0 0, K506 6,1 18,1 4,77 6,6 24 <5 200 < K508 0,5 17,7 4, <5 210 < , K508 9,0 17,5 4,81 5,3 9 <5 150 < K619 0,5 16,2 <2,5 2,5 0, K619 9,3 13,00 4,81 5, K627 0,5 16,0 13 4,0 0, K627 11,0 12,9 4,89 5,2 17 < K630 0,5 15,9 7,1 5,5 1, K630 10,4 12,8 5,04 5,1 11 <5 150 < K643 0,5 15,6 9,9 7,0 1, K643 13,8 10,2 4,89 5,4 24 < K506 0,5 12,2 5, < ,8 5,0 1, K506 8,2 10,1 5,27 4,3 5 < K508 0,5 10,9 5,17 5,7 6 < ,4 4,5 1, K508 10,9 9,1 5,29 4,1 7 < , K619 0,5 18,0 4,64 5, ,6 0, K619 8,8 16,7 4,85 5, < , K627 0,5 18,2 4,71 5,3 15 < ,8 1, K627 11,4 18,1 4,97 4, < , K630 0,5 17,3 4,84 5,7 10 <5 210 < ,8 8,5 1, K630 10,4 16,2 5,05 5,1 6 <5 140 < , K643 0,5 17,9 4,47 6,5 15 <5 360 < ,0 9,0 0, K643 13,9 14,2 5,04 4, < , K506 0,5 11,1 4,97 6,6 16 <5 240 <10 <10 Inget 3, K506 5,0 11,1 5,07 5,5 10 <5 220 < K508 0,5 11,1 5,06 5,6 10 <5 220 <10 40 Inget 3, K508 9,0 11,1 5,16 4,5 6 <5 190 < K619 0,5 11,2 4,28 6,1 27 < inget 1, K619 10,0 11,2 4,83 5, K627 0,5 11,2 4,62 6,1 13 < Inget 2, K627 12,0 11,2 4,92 5,0 10 < K630 0,5 11,2 4,66 6,2 9 < Inget 2, K630 11,0 11,2 4,90 5, K643 0,5 11,2 3,47 7,0 20 < Inget 2, K643 12,0 11,2 4,84 5, /99

76 76/99

77 BILAGA 4 Bottenfauna Gästrikland år 2007 Ekmanhugg i sjöar 77/99

78 Lg Taxa Oligochaeta Chaoborus flavicans Tanypodinae antal/m Antal taxa O Taxa Oligochaeta Chaoborus flavicans Tanypodinae 44 Procladius sp Chironomus plumosus-gr Polypedilum sp. 44 Tanytarsus sp. 44 antal/m Antal taxa S Taxa Oligochaeta Chaoborus flavicans Procladius sp Chironomini Chironomus sp. 44 Chironomus anthracinus-gr Chironomus plumosus-gr Cryptochironomus sp antal/m Antal taxa S Taxa Oligochaeta Hydracarina 44 Chaoborus flavicans Procladius sp Chironomus anthracinus-gr Chironomus plumosus-gr Cryptochironomus sp antal/m Antal taxa S Taxa Nematoda 44 Oligochaeta Chaoborus flavicans Procladius sp Chironomini Chironomus anthracinus-gr 132 Chironomus plumosus-gr Cryptochironomus sp antal/m Antal taxa S Taxa Oligochaeta Chaoborus flavicans Procladius sp Chironomini Chironomus plumosus-gr Cryptochironomus sp Tanytarsus sp. 44 antal/m Antal taxa Sg Taxa Oligochaeta 44 Chaoborus flavicans Procladius sp /99

79 Ekmanhugg i sjöar RAPPORT 2007 Va Taxa Oligochaeta Caenis horaria Chaoborus flavicans Procladius sp Cryptochironomus sp Demicryptochironomus vulneratus 44 Pagastiella orophila Polypedilum sp. 44 Cladotanytarsus sp Micropsectra sp Ceratopogonidae antal/m Antal taxa Va Taxa Pisidium sp Oligochaeta Erpobdella sp. 44 Caenis horaria Chaoborus flavicans Procladius sp Cryptochironomus sp Pagastiella orophila Cladotanytarsus sp Micropsectra sp Ceratopogonidae antal/m Antal taxa Va Taxa Pisidium sp. 88 Oligochaeta Hydracarina 44 Caenis horaria Mystacides longicornis/nigra 44 Chaoborus flavicans Procladius sp Cryptochironomus sp Demicryptochironomus vulneratus Cladotanytarsus sp Micropsectra sp Tanytarsus sp Ceratopogonidae antal/m Antal taxa /99

80 Kustprover, Norrsundet N1 N2 N3 N4 N5 Taxa Macoma baltica Marenzelleria neglecta Oligochaeta Jaera ischiosetosa 40 Saduria entomon 10 Corophium volutator 10 Gammarus sp. 20 Gammarus salinus 30 Monoporeia affinis Chironomidae Antal per kvadratmeter BQIm 1,9 2,1 1,8 2,7 5,4 Kustprover, Norrsundet G1 G2 G3 G4 G5 G7 G9 G10 G12 G13 Taxa Prostoma obscurum 10 Potamopyrgus antipodarum 10 Macoma baltica Marenzelleria neglecta Oligochaeta Neomysis integer 10 Gammarus sp. 10 Monoporeia affinis Chaoborus flavicans Chironomidae Antal per kvadratmeter BQIm 0,9 1,0 2,8 2,7 2,0 2,1 2,0 2,6 2,2 2,0 80/99

81 BILAGA 5 Sediment Gästrikland år /99

82 PCB, PAH sötvatten PCB, PAH LG2 S6 Benzo(a) antarcen 0, mg/kg TS Krysen 0, mg/kg TS Benzo(b,k) flouranten 1, mg/kg TS Benzo(a) pyren 0, mg/kgts Indeno (1,2,3-cd) pyren 0, mg/kg TS Dibenzo (a,h)antarcen 0,13 <0.03 mg/kg TS S:a cancerog.pah 3, mg/kg TS Naftalen 0,13 <0.03 mg/kgts Ace naftylen 0,17 <0.03 mg/kg TS Fluoren 0,09 <0.03 mg/kg TS Acenaften 0.08 <0.03 mg/kg TS Acenaften <0,03 <0.03 mg/kg TS Fenantren 0, mg/kg TS Antracen 0,13 <0.03 mg/kg TS Fluoranten 0, mg/kg TS Pyren 0, mg/kg TS Benzo(g,h,i) perylen 0, mg/kg TS S:a övr.pah 2, mg/kg T PCB 28 0,0024 <0.002 mg/kg TS PCB180 0, mg/kg TS S:a PCB 0, mg/kg TS PCB, PAH kust PCB, PAH G10 N2 Benzo(a) antarcen mg/kg TS 0,09 0,11 Krysen mg/kg TS 0,09 0,11 Benzo(b,k) flouranten mg/kg TS 0,27 0,32 Benzo(a) pyren mg/kgts 0,09 0,11 Indeno (1,2,3-cd) pyren mg/kg TS <0,03 0,21 Dibenzo (a,h)antarcen mg/kg TS <0.03 <0.03 S:a cancerog.pah mg/kg TS 0,57 0,88 Naftalen mg/kgts <0,03 0,11 Ace naftylen mg/kg TS <0,03 <0,03 Fluoren mg/kg TS <0.03 <0,03 Acenaften mg/kg TS <0.03 <0.03 Fenantren mg/kg TS 0,09 0,11 Antracen mg/kg TS <0,03 0,11 Fluoranten mg/kg TS 0,18 0,43 Pyren mg/kg TS 0,18 0,43 Benzo(g,h,i) perylen mg/kg TS 0,09 0,21 S:a övr.pah mg/kg T 0,62 1,4 PCB 28 mg/kg TS < ,001 PCB52 mg/kg TS 0,001 <0,001 PCB101 mg /kg TS 0, PCB118 mg/kg TS 0,002 0,003 PCB153 mg/kg TS 0,007 0,006 PCB138 mg/kg TS 0,007 0,006 PCB180 mg/kg TS ,003 S:a PCB mg/kg TS <0.01 0,03 82/99

83 Cesium, Inland station Va12 Cesium Va12 cm 137CsBq/kg TS% , , , , ,5 5-6 <20 7, , , , <24 8,7 Sediment, inland Provdatum Station LG2 SG1 O1 S2 S8 S6 S7 Va11 Va12 Va13 Djup m 2,6 10,3 8,6 9,3 8,9 12,4 7, Färg Svart Grå brun mörkbrun mörkbrun mörkbrun Gråbrun Gråbrun Gråbrun Gråbrun Syrgas ja Ja Ja Ja Lukt svag dy/olja Dy Svag dy svag svavel svag svavel Svag svavel svag svavel Ingen Ingen Ingen Fosfor mg/kgts As mg/kgts , ,6 5,8 13 Cd mg/kgts 7,8 2,5 0,61 1,7 1, ,73 0,68 1,9 Co mg/kgs Cr mg/kgts Cu mg/kgts Fe mg/kgts Hg mg/kgts 0,71 0,16 0,07 0,37 0, <0,05 <0,05 0,11 Mn mg/kgts Ni mg/kgts Pb mg/kgts Zn mg/kgts Sediment, kust Provdatum Station G2 G5 G10 G13 N2 N3 Djup m 2,1 12,1 8 7 Färg grå brun svart grå grå Lukt Ingen Dy, svavel Ingen Temp C 12,3 6,1 5,9 6,7 TS % 25,9 14, ,9 9,4 12,1 Glödförl. %TS 10 15,4 16,9 7,8 28,4 26,1 TOC ber %TS 5,7 8,8 9,6 4,4 16,2 14,9 Tot-N %TS 0,40 0,50 0,60 0,32 1,1 1,0 Fosfor mg/kgts As mg/kgts 8, Cd mg/kgts 5,9 2,2 1,8 0,43 4,1 3,0 Co mg/kgs , Cr mg/kgts Cu mg/kgts Fe mg/kgts Hg mg/kgts 0,70 0,70 1,00 0,53 0,50 0,60 Mn mg/kgts Ni mg/kgts Pb mg/kgts Zn mg/kgts /99

84 84/99

85 BILAGA 6 Vattenmossa, metaller i vatten /99

86 Vattenmossa, 1:a omgången Intagning Station 1 ref TS % 13,3 17,8 14,7 18, Glödförl. %TS ,5 75,0 64,5 76,1 69,2 86,0 As mg/kgts 1,1 3,4 10,0 5,6 2,4 8,7 1,6 Cd mg/kgts 0,33 0,7 1,5 0,7 0,61 0,75 0,37 Mo mg/kgs 1,3 1, ,5 12 1,0 Cr mg/kgts 3,9 8, ,6 14 4,7 Cu mg/kgts 33 9, Fe mg/kgts Hg mg/kgts <0,044 0,063 0,051 <0,045 < ,052 Ni mg/kgts 3,0 5, ,3 Pb mg/kgts 7, ,1 Zn mg/kgts Vattenmossa, 2:a omgången Intagning Station 1 ref TS % 18,1 13,7 19,5 18,7 16,7 20,8 18,6 Glödförl. %TS 75,6 77,2 As mg/kgts 0,56 0,9 3,4 4,4 1,6 3,1 14 Cd mg/kgts 0,29 0,28 1,2 0,66 0,66 0,25 2 Mo mg/kgs 0,93 1, ,6 9 5,1 Cr mg/kgts 2,4 3, ,0 6,6 11 Cu mg/kgts 5,1 7, ,9 71 Fe mg/kgts Ni mg/kgts 1,9 23, ,0 6,8 21 Pb mg/kgts 3,7 5, ,3 9,7 32 Zn mg/kgts /99

87 BILAGA 7 Växtplankton /99

88 Växtplanktonanalys K 506 augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena inaequalis ,2 0,0005 0,2 Aphanizomenon gracile ,1 0, ,2 Merismopedia warmingiana , ,02 Planktolyngbya subtilis ,2 0, ,7 Snowella lacustris , ,8 Summa 0, CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,5 Rhodomonas spp ,0075 2,8 Summa 0, ,3 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,1 Fragilaria ulna var. acus , ,4 Nitzschia acicularis , ,7 Summa 0, ,3 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Eutreptiella gymnastica , ,9 CHLOROPHYCEAE-grönalger Coenochloris ovalis , ,4 Monoraphidium contortum , ,4 Oocystis marssonii , ,2 Planktonema lauterbornii , ,7 Scenedesmus sp , ,7 Summa 0,0175 6,5 Summa ,5 0,3 88/99

89 Växtplanktonanalys K 508 augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena circinalis ,6 0, ,8 Aphanizomenon gracile ,6 0, ,5 Planktolyngbya subtilis ,2 0, ,7 Snowella lacustris , ,6 Summa 0, ,6 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,8 Rhodomonas spp , ,9 Summa 0, ,7 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ebria tripartita , ,5 Peridinium sp , ,1 Summa 0, ,6 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Cyclotella spp. mindre än 20 µm ,0208 5,9 Navicula sp , ,9 Nitzschia acicularis , ,1 Summa 0, EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Eutreptiella gymnastica , ,7 CHLOROPHYCEAE-grönalger Monoraphidium contortum , ,3 Planktonema lauterbornii , ,4 Scenedesmus sp , ,7 Summa 0, ,5 Summa ,4 0,4 89/99

90 Växtplanktonanalys K 619 augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Aphanizomenon gracile ,6 0, ,8 Microcystis wesenbergii , ,4 Planktolyngbya subtilis ,6 0, ,9 Snowella lacustris , ,9 Summa 0, ,1 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,2 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , Rhodomonas spp , ,7 Summa 0, ,8 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ebria tripartita , Gymnodinium simplex ,0023 0,3 Peridinium spp , ,7 Summa 0, BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Aulacoseira ambigua , ,7 Aulacoseira italica var. tenuissima , ,9 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,3 Fragilaria ulna var. acus , ,5 Fragilaria ulna var. angustissima , ,8 Navicula sp , Nitzschia acicularis , ,4 Summa 0, ,6 EUGELOPHYCEAE-ögondjur Eutreptiella gymnastica ,0049 0,7 CHLOROPHYCEAE-grönalger Coelastrum microporum , ,1 Monoraphidium contortum , ,1 Monoraphidium mirabile , ,3 Oocystis borgei , Pediastrum privum , ,5 Scenedesmus spp , Summa 0, ,9 Summa ,2 0,7 90/99

91 Växtplanktonanalys K 627 augusti 2007 RAPPORT 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Aphanizomenon gracile ,5 0, ,5 Planktolyngbya subtilis ,4 0, ,2 Snowella lacustris , ,4 Summa 0, ,1 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,6 Rhodomonas spp ,0075 2,3 Summa 0, ,9 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ebria tripartita , ,2 Peridinium sp , ,2 Summa 0, ,4 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Aulacoseira italica var. tenuissima , ,4 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,4 Nitzschia acicularis , ,2 Summa 0, CHLOROPHYCEAE-grönalger Coenochloris sp , ,2 Monoraphidium contortum , ,1 Scenedesmus sp , ,3 Summa 0, ,5 Summa ,9 0,3 91/99

92 Växtplanktonanalys K 630 augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Aphanizomenon gracile ,9 0, ,7 Planktolyngbya subtilis ,8 0, ,2 Snowella lacustris , ,7 Summa 0, ,6 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,4 Rhodomonas spp , ,5 Summa 0, ,9 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ebria tripartita , ,7 Gymnodinium helveticum , Peridinium sp , ,8 Summa 0, ,4 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Cyclotellla spp. mindre än 20 µm , ,6 Navicula sp , Nitzschia acicularis , ,2 Summa 0, ,8 CHLOROPHYCEAE-grönalger Monoraphidium contortum , ,04 Oocystis borgei , ,2 Summa 0, ,3 Summa ,7 0,6 92/99

93 Växtplanktonanalys K 643 augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena solitaria ,1 0, ,1 Aphanizomenon gracile ,8 0, ,8 Planktolyngbya subtilis ,3 0, ,4 Summa 0, ,3 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,1 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , ,9 Rhodomonas spp ,0028 0,2 Summa 0, ,2 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ebria tripartita , ,4 Peridinium sp ,0489 4,1 Summa 0, ,5 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella fomosa , ,3 Chaetoceros wighamii , ,3 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,8 Cyclotella sp. större än 20 µm , ,2 Melosira moniliformis , ,3 Nitzschia acicularis ,0334 2,8 Summa 0, ,8 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Eutreptiella gymnastica , ,2 CHLOROPHYCEAE-grönalger Monoraphidium contortum , ,1 Oocystis elliptica , ,6 Planktonema lauterbornii , ,1 Scenedesmus spp , ,3 Tetraëdron minimum , ,1 Summa 0, ,1 Summa ,2 1,2 93/99

94 Växtplanktonanalys 005 Norbyviken augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena circinalis ,6 0, ,6 Anabaena solitaria ,1 0, ,4 Anabaena spiroides ,1 0, ,8 Aphanizomenon gracile , ,1 Microcystis aeruginosa , ,4 Microcystis wesenbergii , ,8 Microcystis viridis , ,1 Planktolyngbya subtilis ,8 0, ,7 Snowella lacustris ,0594 0,3 Summa 3, ,1 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm ,4129 1,8 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , ,2 Rhodomonas spp , ,1 Summa 0, ,1 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ceratium hirundinella , ,7 Peridinium spp , ,8 Summa 1, ,5 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Dinobryon sociale , ,1 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa , ,5 Aulacoseira ambigua , Aulacoseira islandica , ,7 Aulacoseira italica , ,2 Aulacoseira italica var. tenuissima , ,3 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,1 Cyclotella sp. större än 20 µm , ,3 Fragilaria crotonensis , ,9 Fragilaria ulna var. acus , ,1 Fragilaria ulna var. angustissima , ,1 Tabellaria flocculosa , ,4 Summa 16, ,6 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Euglena sp , ,5 Phacus tortus , ,7 Trachelomonas sp , ,2 Summa 0, ,3 CHLOROPHYCEAE-grönalger Ankistrodesmus fusiformis , ,01 Closterium acutum var. variabile , ,02 Coelastrum microporum , ,4 Cosmarium sp , ,1 Crucigenia quadrata ,0006 0,003 Pediastrum privum , ,2 Pediastrum tetras , ,1 Scenedesmus spp , ,4 Staurastrum cingulum var. obesum , ,1 Staurastrum setigerum , ,3 Staurastrum tetracerum , ,4 Staurodesmus mamillatus , ,2 Teraëdron minimum , ,03 Summa 0,5206 2,3 Summa ,6 22,5 94/99

95 Växtplanktonanalys 015 Västra Storsjön augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena circinalis , ,3 Anabaena solitaria ,4 0, ,1 Anabaena spiroides , ,7 Aphanizomenon gracile ,7 0, Microcystis aeruginosa , ,2 Microcystis viridis ,0217 0,4 Planktolyngbya subtilis ,3 0, ,7 Snowella lacustris , ,9 Woronichinia naegeliana , ,9 Summa 0, ,1 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,7 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , ,1 Rhodomonas spp , ,6 Summa 0, ,5 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ceratium hirundinella , ,4 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Dinobryon divergens , ,4 XANTHOPHYCEAE-gulgröna alger Goniochloris fallax , ,1 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa , ,6 Aulacoseira ambigua , ,9 Aulacoseira islandica , ,5 Aulacoseira italica , Aulacoseira italica var. tenuissima , ,2 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , ,9 Cyclotella spp. större än 20 µm , ,6 Fragilaria crotonensis , ,8 Fragilaria ulna , ,2 Fragilaria ulna var. angustissima , ,3 Nitzschia sp , ,1 Rhizosolenia longiseta , ,4 Surirella linearis , ,7 Tabellaria flocculosa , ,3 Summa 3, ,6 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Euglena sp ,0287 0,5 CHLOROPHYCEAE-grönalger Coelastrum microporum , ,7 Elakatothrix gelatinosa , ,1 Monoraphidium griffithii , ,02 Oocystis borgei , ,4 Pediastrum duplex var. gracillimum , ,2 Planktosphaeria gelatinosa , ,1 Scenedesmus spp , ,7 Sphaerocystis schroeteri , ,1 Staurastrum tetracerum ,0063 0,1 Summa 0, ,5 Summa ,4 5,3 95/99

96 Växtplanktonanalys 042 Östra Storsjön augusti 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena circinalis ,8 0, ,9 Amabaena solitaria ,5 0, ,6 Anabaena spiroides ,3 0, Aphanizomenon gracile ,1 0, ,5 Aphanocystis reinboldii , ,1 Microcystis aeruginosa , ,8 Microcystis viridis , ,3 Planktolyngbya subtilis ,2 0, ,7 Snowella lacustris , Woronichinia naegeliana , ,8 Summa 1, ,6 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,8 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , ,4 Rhodomonas spp , ,2 Summa 0,2589 3,4 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Ceratium hirundinella , ,1 Peridinium spp , Summa 0, ,1 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Uroglena sp , ,7 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa , ,6 Aulacoseira ambigua , ,3 Aulacoseira islandica , ,7 Aulacoseira italica , ,7 Aulacoseira italica var. tenuissima , ,3 Cyclotella spp. mindre än 20 µm ,118 1,6 Cyclotella spp. större än 20 µm , ,3 Fragilaria crotonensis , ,1 Fragilaria ulna var. acus , ,1 Fragilaria ulna var. angustissima , ,2 Nitzschia sp , ,1 Tabellaria flocculosa , ,2 Summa 3, ,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen , ,3 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Trachelomonas sp , ,8 CHLOROPHYCEAE-grönalger Crucigenia quadrata , ,04 Dictyosphaerium pulchellum , ,6 Nephrocytium lunatum , ,2 Pediastrum boryanum , ,9 Pediastrum duplex var. gracillimum , ,3 Planktosphaeria gelatinosa , ,3 Scenedesmus spp ,054 0,7 Staurastrum anatinum ,2127 2,8 Staurastrum tetracerum , ,1 Summa 0, Summa ,87 7,5 96/99

97 Växtplanktonanalys 470 Ottnaren augusti 2007 RAPPORT 2007 Art Celler Kolonier Längd Biovolym Biovolymandel st/l st/l m/l mm 3 /l % CYANOPHYCEAE-blågröna bakterier Anabaena circinalis ,3 0, ,1 Anabaena solitaria , ,2 Anabaena spiroides ,8 0,099 1,9 Aphanizomenon gracile ,3 0, ,6 Microcystis aeruginosa , Microcystis wesenbergii , ,1 Planktolyngbya subtilis ,7 0, ,6 Snowella lacustris , ,2 Woronichinia compacta , ,3 Summa 1, ,9 CRYPTOPHYCEAE-rekylalger Cryptomonas spp. mindre än 20 µm , ,9 Cryptomonas spp. mindre än 40 µm , ,1 Rhodomonas spp , ,3 Summa 0,1252 2,4 DINOPHYCEAE-dinoflagellater Peridinium sp ,167 3,1 CHRYSOPHYCEAE-guldalger Synura sp ,0441 0,8 BACILLARIOPHYCEAE-kiselalger Asterionella formosa , ,9 Aulacoseira ambigua , ,8 Aulacoseira islandica , ,6 Aulacoseira italica , ,8 Aulacoseira italica var. tenuissima , ,3 Cyclotella spp. mindre än 20 µm , Cyclotella spp. större än 20 µm , ,3 Fragilaria ulna var. acus , ,2 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides , ,4 Summa 3, ,4 EUGLENOPHYCEAE-ögondjur Trachelomonas sp , ,2 CHLOROPHYCEAE-grönalger Coenochloris sp , ,1 Crucigenia quadrata , ,1 Dictyosphaerium pulchellum ,0468 0,9 Pediastrum privum , ,3 Planktosphaeria gelatinosa , ,8 Staurastrum tetracerum , ,2 Summa 0,1704 3,2 Summa ,1 5,3 97/99

98 98/99

99 BILAGA 8 Kontrollprogram 99/99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114