Datum Tilläggsanslag till sektor lärande och stöd 2017 med anledning av volymökningar

Transkript

1 KALLELSE/KUNGÖRELSE Datum Sida 1(4) Kommunfullmäktige Björn Arrias Kommunfullmäktiges ledamöter Ersättare för kännedom Kommunfullmäktige Kommunhuset Plenisalen Måndag 16 oktober Ärenden med förslag till beslut 1 Tilläggsanslag till sektor lärande och stöd 2017 med anledning av volymökningar Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja ett tilläggsanslag till sektor lärande och stöd enligt ovanstående förslag på totalt 7,6 miljoner kronor för 2017 avseende volymökningar. 2. Finansieringen tas från finanssektorns budget. 2 Taxa avseende alkohollagen 2018 Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta taxa enligt förslaget för ansökningsavgift och tillsynsavgift enligt alkohollagen. 2. Fastställa tillsynsavgift för försäljning av folköl enligt förslaget. Om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. 3. Taxor och tillsynsavgifter gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare taxor och tillsynsavgifter. 3 Taxa avseende tobakslagen 2018 Kommunfullmäktiges beslut 1. Fastställa tillsynsavgift för försäljning av tobak till kr. Om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. Tillsynsavgiften gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare avgift. 2. Fastställa avgift för ytterligare tillsyn p.g.a. misskötsamhet till 900 kr per timme. Tillsynsavgiften gäller från 1 januari / / /702 1

2 2 och ersätter tidigare avgift. 3. Fastställa ansökningsavgift för försäljning av tobaksvaror till kr. Detta under förutsättning att tobakslagen ändras i enlighet med förslaget i SOU 2016:14. Taxan gäller från det datum som lagändringen träder i kraft. 4 Taxa avseende e-cigaretter 2018 Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta taxa för anmälningsavgift enligt lagen om e-cigaretter till kr. 2. Fastställa tillsynsavgift enligt lagen om e-cigaretter till kr vid enbart försäljning av e-cigaretter. Om försäljningsstället säljer även tobak eller folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. 3. Taxan och tillsynsavgiften ska gälla från den 1 januari Brandkårens avgifter 2018 Kommunfullmäktiges beslut 1. Anta taxa för brandkåren 2018 enligt förslaget. 2. Taxan gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare taxa. 6 Maxtaxa inom äldreomsorgen 2018 Kommunfullmäktiges beslut 1. Införa ny maxtaxa inom äldreomsorgen från till kronor. 2. Maxtaxan gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare maxtaxa. 7 Mål och budget Kommunfullmäktiges beslut 1. Fastställa skattesatsen för Leksands kommun för 2018 till 21,82 kronor per skattekrona. 2017/ / / / För planperioden anta ett genomsnittligt avkastningsmål på 2 % av skatter och bidrag. 3. Anta förvaltningens förslag till Mål och budget för med följande ändringar (p 4-7): 4. Anta som kommunens särskilt utpekade mål kommande år: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag samt fortsätta utveckla stödet till anhöriga. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor 2

3 3 med särskilt fokus på elever med låg måluppfyllelse. 5. Vara en attraktiv arbetsgivare. 6. Intensifiera kommunens hållbarhetsarbete inom klimat- och miljöområdet samt minska användningen av skadliga kemikalier i våra verksamheter. 7. Aktivt stödja utvecklingen av besöksnäringen och handeln i hela kommunen. 8. Medverka till att korta tiden för etablering på arbetsmarknaden för de här som fått uppehållstillstånd. 9. Stärka vår position som kulturkommun och fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 10. Öka omgivningens kunskap om kommunens roll och uppgift samt utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 11. Öka den digitala delaktigheten hos våra medborgare med extra fokus på de äldre - samt öka digitaliseringen i vår kommunala verksamhet. 12. Öka medborgarnas välmående genom att främja hälsa och trygghet samt motverka missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). 5. Att tjänsten som Digitaliseringsledare blir kvar samt att tjänsten som Hållbarhetsstrateg inrättas och att dessa finansieras genom omprioriteringar i befintlig rambudget inom sektorerna Samhällsutveckling och Verksamhetsstöd. 6. Att tillskjuta medel för ökad personaltäthet inom förskolan, med både förskollärare och barnskötare, med + 1,0 mkr årligen under (alltså en nivåhöjning under budgetperioden med 3 mkr) samt extra medel till barn med särskilda behov i förskolan med + 1,0 mkr (en nivåhöjning med 1 mkr totalt över budgetperioden.) Finansiering för 2018 tas ur det egna kapitalet och att det för åren arbetas in i kommande budgetarbete. 7. Att ge förvaltningen i uppdrag inom följande områden för att till kommunstyrelsen redovisa underlag och eventuella förslag till beslut: a. att analysera och sammanfatta de strategiska utmaningar som kommunen står inför fram till år 2025 och att senast under mars 2018 redovisa detta till de politiska partierna. b. att utreda hur kommunen verksamhets- och kostnadseffektivt kan nyttja sina lokaler både i egna och förhyrda sådana. c. att utreda behovet av särskilda sommarjobb för unga i kommunal regi. 8. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa mätbara indikatorer för kommunens mål. 3

4 4 8 Revisionsrapport avseende delegeringsordning Kommunfullmäktiges beslut Lägga informationen till handlingarna. 9 Protokoll över inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet 2017 Kommunfullmäktiges beslut Lägga protokollet över inspektionen över kommunens överförmyndarverksamhet 2017 till handlingarna. 10 Avsägelse Peter Brask - ersättare i kommunstyrelsen och ledamot i gemensam nämnd inom socialtjänsten Kommunfullmäktiges beslut 1. Bevilja avsägelsen som ersättare i kommunstyrelsen. 2. Välja X (S) som ersättare i kommunstyrelsen t.o.m Bevilja avsägelsen som ledamot i den gemensamma nämnden inom socialtjänsten 4. Välja X (S) som ledamot i den gemensamma nämnden inom socialtjänsten t.o.m / / /1365 Per-Erik Ingels (C) Ordförande 4

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(4) Kommunstyrelsen 122 Dnr 2017/914 Tilläggsanslag till sektor lärande och stöd 2017 med anledning av volymökningar Beskrivning av ärendet Kommundirektör Göran Wigert och ekonomichefen Lars Bäcksholm föredrar muntligen delar av delårsbokslut per den 31 augusti Sektorn för lärande och stöd går, enligt budgetprognos per april månad, mot ett stort budgetunderskott och beror till stor del på volymökningar inom föroch grundskolan. Den stora volymökningen av barn och elever inom för- och grundskolan, som skedde under 2016, finns inte medräknad i kommunfullmäktiges beslut för budget Sektorns bedömning Nedan följer scenarion med konsekvensanalys av äskande av tilläggsanslag till förskola respektive grundskola inom Leksands kommun budgetår Förskola På grund av stor inflyttning av barn har efterfrågan på förskoleplatser i den kommunala förskolan ökat markant under början av För år 2017 erhöll förskolan en volymjustering på 1,6 miljoner kronor (baserat på prognosticerad ökning i antalet barn mellan åren 2016 och 2017). Förskolan erlades även ett effektiviseringskrav på 1,0 miljon kronor kopplat till statliga bidrag från Skolverket avseende mindre barngrupper. Tilläggsanslag äskades i mål och budget om 2,0 miljoner kronor för fler barn i den kommunala verksamheten utöver de redan beslutade 1,6 miljoner kronor och tilläggsanslag erhölls. Tilläggsanslaget avsåg vårens inskrivna barn vilka prognosticerades bli upp till 490 totalt. Den totala ramjusteringen för förskolan blev 2,6 miljoner kronor år % av denna ramjustering tillföll de fristående verksamheterna i och med storleksförhållandet vad gäller antalet barn. Det prognosticerade underskottet för den kommunala förskolan per april månad är -1,3 miljoner kronor avseende personalkostnader och vikariekostnader som inte avser det så kallade tilläggsbeloppet. Det prognosticerade underskottet beror på att behovet av personal under hösten Justeras Utdrag bestyrks 5

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(4) Kommunstyrelsen är detsamma som för under våren på grund av att det förväntas vara fortsatt många barn inskrivna i förskolan under hösten. I samband med att den kommunala förskolan budgeterade för ett ökat antal barn i den kommunala förskolan sjönk bidraget till de fristående förskolorna. Detta på grund av fler barn i den kommunala verksamheten (prognosticerat för helåret). I och med den lägre ersättningen har de fristående förskolorna skrivit in fler barn vilket medför ett underskott i den kommunala förskolan under våren 2017 (avseende ersättningar till fristående förskolor). Den kommunala budgeten för barn i fristående verksamhet våren 2017 är 194 och i maj har de fristående förskolorna 229 barn inskrivna. Enligt prognos kommer antalet barn vara något lägre under hösten, men betydligt fler än verksamheten har budgeterat för. Underskottet under våren i den kommunala förskolan avseende ersättningar till fristående förskolor kommer att vara svår att balansera under hösten. För att nå budget i balans avseende bidrag till fristående förskolor behövs ett budgetramtillskott på 2,0 miljoner kronor. Grundskola Det totala elevunderlaget i Leksands kommun har ökat fr.o.m. 2016, främst under höstterminen I mål och budget beslutades volymjusteringar på 1,4 miljoner kronor. Likt förskolan erlades grundskolan ett effektiviseringskrav gällande statliga bidrag avseende lågstadiesatsningen. Grundskolan äskade och erhöll även budgetram avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd. Den totala ramjusteringen för grundskolan blev 2,1 miljoner kronor år År 2017 ska grundskolan effektivisera sin verksamhet i nivå med utbetalning av bidrag till ny fristående grundskola. I och med budgetprocessen har verksamheten försökt att budgetera enligt de nya prognosticerade elevsiffrorna: den nya fristående grundskolan kommer att skriva 120 elever i sin verksamhet och grundskolan har 120 elever färre i sin verksamhet. Den totala effektiviseringen vid full kapacitet hos den nya fristående grundskolan är 17,2 miljoner kronor (helårseffekt). År 2017 behöver den kommunala grundskolan effektivisera halva summan, 8,6 miljoner kronor (halvårseffekt), eftersom den nya verksamheten startar till höstterminen Prognoser om antal elever som kommer att skrivas in i den nya fristående grundskolan och vad antalet elever kommer vara i den kommunala grundskolan går isär. Det prognosticerade antalet elever i den kommunala grundskolan till hösten kommer att vara högre än antalet grundskolorna har fått budget för (reglerat via elevpengen). Detta beror på att det totala elevunderlaget i kommunen har ökat fr.o.m Justeras Utdrag bestyrks 6

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(4) Kommunstyrelsen Det prognosticerade underskottet för den kommunala grundskolan per april månad avseende volymökningar är -3,7 miljoner kronor och avser personalkostnader och vikariekostnader Ekonomiska konsekvenser Förskola BUD- GET PROGNOSTICERAT UTFALL AVVIK -ELSE ORSAK TILL AVVIKELSE 21,4 23,4-2,0 Fler barn i den fristående verksamheten 13,6 14,9-1,3 Avdelning Lilla ÅB och Trollet håller öppet under hösten ,0 0,6-0,6 Ersättning till fristående förskolor i och med äskande 35,0 38,9-3,9 TOTALT I det fall den kommunala förskolan går med ett underskott eller beviljas ökad budgetram ska de fristående verksamheterna kompenseras. Ett äskande om ett tilläggsanslag på det prognosticerade underskottet på 1,3 miljoner kronor skulle innebära, allt annat lika, att de fristående förskolorna får 0,6 miljoner kronor ytterligare i bidrag och att den kommunala förskolan behöver äska totalt 1,9 miljoner kronor. Grundskola BUD- GET PROGNOSTICERAT UTFALL AVVIK- ELSE ORSAK TILL AVVIKELSE 1,0 4,7-3,7 Fler elever i den kommunala grundskolans verksamhet -3,7 TOTALT Beslutsunderlag Utdrag ur allmänna utskottets sammanträdesprotokoll, daterat , 96 Tjänsteutlåtande från kommundirektör Göran Wigert, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Bevilja ett tilläggsanslag till sektor lärande och stöd enligt ovanstående förslag på totalt 7,6 miljoner kronor för 2017 avseende volymökningar. 2. Finansieringen tas från finanssektorns budget. Justeras Utdrag bestyrks 7

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(4) Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 8

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(3) Referens Dnr 2017/ Lärande och stöd Göran Wigert, Tilläggsanslag till sektor lärande och stöd 2017 med anledning av volymökningar Beskrivning av ärendet Sektorn för lärande och stöd går, enligt budgetprognos per april månad, mot ett stort budgetunderskott och beror till stor del på volymökningar inom föroch grundskolan. Den stora volymökningen av barn och elever inom för- och grundskolan, som skedde under 2016, finns inte medräknad i kommunfullmäktiges beslut för budget Nedan följer scenarion med konsekvensanalys av äskande av tilläggsanslag till förskola respektive grundskola inom Leksands kommun budgetår Förvaltningens bedömning Förskola På grund av stor inflytt av barn har efterfrågan på förskoleplatser i den kommunala förskolan ökat markant under början av För år 2017 erhöll förskolan en volymjustering på 1,6 Mkr (baserat på prognosticerad ökning i antalet barn mellan åren 2016 och 2017). Förskolan erlades även ett effektiviseringskrav på 1,0 Mkr kopplat till statliga bidrag från Skolverket avseende mindre barngrupper. Tilläggsanslag äskades i MoB om 2,0 Mkr för fler barn i den kommunala verksamheten utöver de redan beslutade 1,6 Mkr och tilläggsanslag erhölls. Tilläggsanslaget avsåg vårens inskrivna barn vilka prognosticerades bli upp till 490 totalt. Den totala ramjusteringen för förskolan blev 2,6 Mkr år % av denna ramjustering tillföll de fristående verksamheterna i och med storleksförhållandet vad gäller antalet barn. Det prognosticerade underskottet för den kommunala förskolan per april månad är -1,3 Mkr avseende personalkostnader och vikariekostnader som inte avser det så kallade tilläggsbeloppet. Det prognosticerade underskottet beror på att behovet av personal under hösten är detsamma som för under våren på grund av att det förväntas vara fortsatt många barn inskrivna i förskolan under hösten. I samband med att den kommunala förskolan budgeterade för ett ökat antal barn i den kommunala förskolan sjönk bidraget till de fristående förskolorna. Detta på grund av fler barn i den kommunala verksamheten (prognosticerat för helåret). I och med den lägre ersättningen har de fristående förskolorna skrivit in fler barn vilket medför ett underskott i den kommunala förskolan under våren 2017 (avseende ersättningar till fristående förskolor). 9

10 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/914 Sida 2(3) Den kommunala budgeten för barn i fristående verksamhet våren 2017 är 194 och i maj har de fristående förskolorna 229 barn inskrivna. Enligt prognos kommer antalet barn vara något lägre under hösten, men betydligt fler än verksamheten har budgeterat för. Underskottet under våren i den kommunala förskolan avseende ersättningar till fristående förskolor kommer att vara svår att balansera under hösten. För att nå budget i balans avseende bidrag till fristående förskolor behövs ett budgetramtillskott på 2,0 Mkr. Grundskola Det totala elevunderlaget i Leksands kommun har ökat fr.o.m. 2016, främst under höstterminen I MoB beslutades volymjusteringar på 1,4 Mkr. Likt förskolan erlades grundskolan ett effektiviseringskrav gällande statliga bidrag avseende lågstadiesatsningen. Grundskolan äskade och erhöll även budgetram avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd. Den totala ramjusteringen för grundskolan blev 2,1 Mkr år År 2017 ska grundskolan effektivisera sin verksamhet i nivå med utbetalning av bidrag till ny fristående grundskola. I och med budgetprocessen har verksamheten försökt att budgetera enligt de nya prognosticerade elevsiffrorna: den nya fristående grundskolan kommer att skriva 120 elever i sin verksamhet och grundskolan har 120 elever färre i sin verksamhet. Den totala effektiviseringen vid full kapacitet hos den nya fristående grundskolan är 17,2 Mkr (helårseffekt). År 2017 behöver den kommunala grundskolan effektivisera halva summan, 8,6 Mkr (halvårseffekt), eftersom den nya verksamheten startar till höstterminen Prognoser om antal elever som kommer att skrivas in i den nya fristående grundskolan och vad antalet elever kommer vara i den kommunala grundskolan går isär. Det prognosticerade antalet elever i den kommunala grundskolan till hösten kommer att vara högre än antalet grundskolorna har fått budget för (reglerat via elevpengen). Detta beror på att det totala elevunderlaget i kommunen har ökat fr.o.m Det prognosticerade underskottet för den kommunala grundskolan per april månad avseende volymökningar är -3,7 Mkr och avser personalkostnader och vikariekostnader Ekonomiska konsekvenser Förskola BUDG ET PROGNOSTICERA T UTFALL AVVIKE LSE ORSAK TILL AVVIKELSE 21,4 23,4-2,0 Fler barn i den fristående verksamheten 13,6 14,9-1,3 Avdelning Lilla ÅB och Trollet håller öppet under hösten ,0 0,6-0,6 Ersättning till fristående förskolor i och med äskande 35,0 38,9-3,9 TOTALT I det fall den kommunala förskolan går med ett underskott eller beviljas ökad budgetram ska de fristående verksamheterna kompenseras. 10

11 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/914 Sida 3(3) Ett äskande om ett tilläggsanslag på det prognosticerade underskottet på 1,3 Mkr skulle innebära, allt annat lika, att de fristående får 0,6 Mkr ytterligare i bidrag och att den kommunala förskolan behöver äska totalt 1,9 Mkr. Grundskola BUDG ET PROGNOSTICERAT UTFALL AVVIKE LSE ORSAK TILL AVVIKELSE 1,0 4,7-3,7 Fler elever i den kommunala grundskolans verksamhet -3,7 TOTALT Förslag till beslut Nedanstående tabeller summerar äskandena av volymjusteringar gällande för- och grundskola för kalenderåret Avseende Bidrag till fristående verksamhet Volymökning i kommunal förskola Summa 2,0 Mkr 1,3 Mkr + 0,6 Mkr Totalt 3,9 Mkr Avseende Summa Totalt Volymökning i kommunal grundskola 3,7 Mkr 3,7 Mkr 1. Bevilja ett tilläggsanslag till lärande och stöd enligt ovanstående förslag på totalt 7,6 miljoner kronor för 2017 avseende volymökningar. 2. Finansieringen tas ur eget kapital Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande från kommundirektör Göran Wigert, daterat Slutligt beslut expedieras (skickas) till Utskottet för lärande och stöd Sektorschef lärande och stöd Avdelningschef grundskola Avdelningschef förskola Ekonomichef Verksamhetsekonom lärande och stöd 11

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 123 Dnr 2017/664 Taxa avseende alkohollagen 2018 Beskrivning av ärendet Enligt nu gällande alkohollag (2010:1622), se 8 kap. 10, får kommunen ta ut avgifter för ansökningar samt tillsynsavgifter gällande serveringstillstånd. Avgifterna ska så långt möjligt täcka kommunens kostnader för handläggning och tillsyn. Förutom den tillsyn som utförs direkt på plats på krogen ska avgifterna täcka bland annat service och rådgivning till krögarna, utbildning i ansvarsfull alkoholservering, administration, samverkan mellan berörda myndigheter, utskottspolitikernas arbete, intern utbildning, kontorslokal och kontorsmaterial. En översyn av Leksands kommuns taxor inför 2018 avseende ansökningsoch tillsynsavgifter för serveringstillstånd har gjorts. Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat , 119 Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat , 89 Tjänsteutlåtande från alkoholhandläggare Anette Blomqvist, daterat Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Anta taxa enligt förslaget för ansökningsavgift och tillsynsavgift enligt alkohollagen. 2. Fastställa tillsynsavgift för försäljning av folköl enligt förslaget. Om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. 3. Taxor och tillsynsavgifter gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare taxor och tillsynsavgifter. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 12

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2017/664 Sida 1(4) Myndighetsavdelningen Anette Blomqvist, Översyn och förslag till ny taxa avseende alkohollagen Beskrivning av ärendet Enligt nu gällande alkohollag (2010:1622, 8 kap.10 ) får kommunen ta ut avgifter för ansökningar samt tillsynsavgifter gällande serveringstillstånd. Avgifterna skall så långt möjligt täcka kommunens kostnader för handläggning och tillsyn. Förutom den tillsyn som utförs direkt på plats på krogen skall avgifterna täcka bl.a service och rådgivning till krögarna, utbildning i Ansvarsfull alkoholservering, administration, samverkan mellan berörda myndigheter, utskottspolitikernas arbete, intern utbildning, kontorslokal och kontorsmaterial. En översyn av Leksands kommuns taxor inför 2018 avseende ansöknings- och tillsynsavgifter för serveringstillstånd har gjorts. Nuvarande ansöknings-och tillsynsavgifter har jämförts med övriga kommuner i Dalarnas län och funnits vara jämförelsevis något lägre än flertalet andra kommuner i länet. Te.x har ATL-kontoret en ansökningsavgift för stadigvarande tillstånd på kr som gäller i 7 av länets kommuner (Borlänge, Falun, Säter, Hedemora, Smedjebacken, Ludvika, Gagnef), Avesta har en ansökningsavgift på kr och Orsa kr. Övriga kommuners ansökningsavgift ligger mellan kr till kr. En höjning föreslås därför på ansökningsavgifter för serveringstillstånd enligt bifogade förslag. Tillsynsavgiften för serveringstillstånd består idag av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är idag 2000 kr och den förslås ligga kvar på samma avgift. Den rörliga delen förslås utökas med några ytterligare intervaller. Tidigare slutade den på kr och däröver. Den förslås utökas till och däröver. Förutom en utökning av intervallerna förslås viss höjning av avgifterna enligt bifogat förslag, även detta efter jämförelse med övriga kommuner i Dalarna. Förslaget till höjning av tillsynsavgifterna för Leksands kommun ligger då något lägre än te.x ATL.kontorets och Avesta kommuns tillsynsavgifter När det gäller försäljning av folköl som är anmälningspliktigt till kommunen har Leksands kommuns taxa haft en anmälningsavgift på 1500 kr och sedan har en debitering med 900 kr/tim gjorts efter tillsynsbesök. De flesta andra kommuner har en fast tillsynsavgift varför det förslås även att Leksand skall övergå till en fast avgift som föreslås till 2500 kr och som då bl.a innefattar, tillsynsbesök, resor, kontrollköp informationsmaterial. Anmälningsavgiften på 1500 förslås bli oförändrad. Tillsynsavgift för tobak kommer även den att förslås bli 2500 kr och om försäljningsstället säljer både tobak och folköl förslås därför att taxan subventioneras till 3500 kr med hänvisning till samordningsvinster. 13

14 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/664 Sida 2(4) Förslag ny taxa fr.o.m Ny avg. (Tidigare avg) Stadigvarande serveringstillstånd. till allmänheten eller slutet sällskap inkl ett kunskapsprov :- (10.000:-) Nytt cateringtillstånd till slutet sällskap inkl kunskapsprov :- (10.000:) Nyansökan inom 3 månader efter 3 underkända prov inkl ett kunskapsprov 5.000:- (samma) Utvidgat serveringstillstånd stadigvarande (serveringstid, lokal eller catering till slutna sällskap) 6.000:- (5000:-) Utvidgat serveringstillstånd tillfälligt (lokal, serveringstid) 1.500:- (1.000:-) Betydande förändring i bolag (t.ex från HB till AB eller vid byte av hela personkretsen) inkl ett kunskapsprov 7.000:- (5.000:-) Mindre förändring i bolag (t.ex vid byte av en bolagsman) 3.000:- (1.000:-) Tillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe inkl ett kunskapsprov Tillstånd för provsmakning vid arrangemang 5.000:- (samma) 2.000:- (samma) Serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme (för flera krögare som redan innehar egna serv.tillst) 3.000:- (2.500:-) Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten för tillst.havare med stadigvarande tillstånd i kommunen 5.000:- (4.000:-) Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten för tillst.havare utanför kommunen samt övriga inkl ett kunskapsprov :- (8.000:) Tillfälligt tillstånd till slutna sällskap ett tillfälle 1000 kr (700:-) Tillfälligt tillstånd till slutna sällskap två till fem tillfällen Kunskaps 2 och 3 eller övriga där kunskapsprov ej ingår i avgiften för stadigvarande tillstånd till allmänheten eller slutet sällskap Kunskapsprov 2 och 3 för tillfälligt tillstånd till allmänheten, eller catering till slutet sällskap eller provsmakning 1500 kr (samma) 2000:-/prov (samma) 1000:-/prov (samma) 14

15 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/664 Sida 3(4) Påminnelseavgift för restaurangrapport 1500:- (samma) Nu gällande taxa tillsynsavgifter Årsomsättning alkohol i kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Förslag ny taxa tillsynsavgifter Fast avgift som tidigare 2000 kr Årsomsättning i alkohol i kronor kronor kronor kronor krono krono kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor Om bristande efterlevnad medför extra tillsyn som går utöver den normala tillsynen föreslås att en timavgift tas ut för nedlagd tid med 900 kr/tim Förslag ny taxa för försäljning av folköl Anmälningsavgift oförändrad Tillsynsavgift Vid försäljning av både folköl och tobak 1500 kr 2500 kr 3500 kr 15

16 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/664 Sida 4(4) Utskottet för samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Tidigare beslut 89, taget upphör. 2. Anta ny taxa avseende alkohollagen för ansökningsavgift och tillsynsavgift enligt ovan 3. Fastställa tillsynsavgift för försäljning av folköl enligt ovan och om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras taxan till 3500 kr med hänvisning till samordningsvinster Slutligt beslut expedieras (skickas) till Anette Blomqvist Alkoholhandläggare 16

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 124 Dnr 2017/702 Taxa avseende tobakslagen 2018 Beskrivning av ärendet Enligt tobakslagen (1993:58), se 19 b, får kommunen ta ut avgifter för sin tillsyn av tobaksvaror. Försäljning av tobaksvaror har enligt nu gällande lag varit anmälningspliktig till kommunen och Leksands kommun har enligt gällande taxa tagit anmälningsavgift med 1500 kr och för tillsynsbesök 900kr/tim. Ett förslag om översyn av tobakslagen föreligger hos riksdag/regering enligt statens offentliga utredningar SOU 2016:14. Utredningen har tillsatts med syfte att minska tobaksbruket. Förslaget innebär bland annat att försäljning av tobaksvaror ska bli tillståndspliktigt ungefär med samma lämplighetsprövning som vid ansökan om serveringstillstånd. Det är ännu osäkert när lagen träder ikraft, men det ses som sannolikt att det kan bli från 1 juli Det innebär att alla som idag säljer tobak ska lämna in ansökan till kommunen och kommunen ska handlägga ansökan. Sektorns bedömning Vid nätverksträffar med övriga kommuner i länet men även med några handläggare i andra kommuner i landet har diskuterats vad som kan vara rimlig ansökningsavgift. Samråd har även skett med miljöchefen. En beräkning har gjorts där man räknar med att handläggningen från inkommen ansökan, med remissförfarande, besök, utredning, kommunicering, beslut skall ta ca 8,5-9 tim. En rimlig ansökningsavgift torde då vara kr. Tillsynsavgiften beräknas med besök, information, kontrollköp inre tillsyn, uppgå till mellan 3-5 tim. Tillsynsavgift på kr bedöms vara rimlig. Om tillsyn utöver ordinarie tillsyn behövs på grund av misskötsamhet ska ytterligare avgift ta ut med 900 kr/tim För att inte kommunen ska gå miste om avgifter bör ett beslut om taxa kunna fattas även om lagförslaget ännu inte gått igenom. Skulle det visa sig att det inte blir tillståndsplikt för försäljning av tobak blir taxan automatiskt ogiltig. Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat , 90 Justeras Utdrag bestyrks 17

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Tjänsteutlåtande från alkoholhandläggare Anette Blomqvist, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Fastställa tillsynsavgift för försäljning av tobak till kr. Om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. Tillsynsavgiften gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare avgift. 2. Fastställa avgift för ytterligare tillsyn p.g.a. misskötsamhet till 900 kr per timme. Tillsynsavgiften gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare avgift. 3. Fastställa ansökningsavgift för försäljning av tobaksvaror till kr. Detta under förutsättning att tobakslagen ändras i enlighet med förslaget i SOU 2016:14. Taxan gäller från det datum som lagändringen träder i kraft. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 18

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2017/702 Sida 1(2) Samhällsutveckling Anette Blomqvist, Förslag till ny taxa avseende tobakslagen. Beskrivning av ärendet Enligt tobakslagen (1993:58, 19 b ) får kommunen ta ut avgifter för sin tillsyn av tobaksvaror. Försäljning av tobaksvaror har enligt nu gällande lag varit anmälningspliktig till kommunen och Leksands kommun har enligt gällande taxa tagit anmälningsavgift med 1500 kr och för tillsynsbesök 900kr/tim. Ett förslag om översyn av tobakslagen föreligger hos riksdag/regering enligt statens offentliga utredningar SOU2016:14. Utredningen har tillsatts med syfte att minska tobaksbruket. Förslaget innebär bl.a att försäljning av tobaksvaror skall bli tillståndspliktigt ungefär med samma lämplighetsprövning som vid ansökan om serveringstillstånd. Det är ännu osäkert när lagen träder ikraft men det ses som sannolikt att det kan bli från 1 juli Det innebär att alla som idag säljer tobak skall lämna in ansökan till kommunen och kommunen skall handlägga ansökan. Vid nätverksträffar med övriga kommuner i länet men även med några handläggare i andra kommuner i landet har diskuterats vad som kan vara rimlig ansökningsavgift. Samråd har även skett med miljöchefen. En beräkning har gjorts där man räknar med att handläggningen från inkommen ansökan, med remissförfarande, besök, utredning, kommunicering, beslut skall ta ca 8,5-9 tim. En rimlig ansökningsavgift torde då vara 8000 kr. Tillsynsavgiften beräknas med besök, information, kontrollköp inre tillsyn, uppgå till mellan 3-5 tim. Tillsynsavgift på 2500 kr bedöms vara rimlig. Om tillsyn utöver ordinarie tillsyn behövs p.g.a misskötsamhet skall ytterligare avgift ta ut med 900 kr/tim För att inte kommunen skall gå miste om avgifter bör ett beslut om taxa kunna fattas även om lagförslaget ännu inte gått igenom. Skulle det visa sig att det inte blir tillståndsplikt för försäljning av tobak blir taxan automatiskt ogiltig. Utskottet för samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Under förutsättning att det i riksdag/regering beslutas om att försäljning av tobaksvaror skall bli tillståndspliktigt fastställa ansökningsavgift i Leksands kommun för försäljning av tobaksvaror 19

20 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/702 Sida 2(2) till 8000 kr och tillsynsavgiften till 2500 kr/år samt om ytterligare tillsyn behövs p.g.a misskötsamheten en avgift på 900kr/tim 2. Fastställa tillsynsavgift för tobak till 2500 kr och om försäljningsstället säljer både tobak och folköl subventioneras taxan till 3500 kr med hänvisning till samordningsvinster Slutligt beslut expedieras (skickas) till Anette Blomqvist Alkoholhandläggare 20

21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 125 Dnr 2017/821 Taxa avseende e-cigaretter 2018 Beskrivning av ärendet Riksdagen förväntas besluta om ny lag gällande e-cigaretter. Den nya lagen innebär bland annat att e-cigaretter inte får säljas till någon under 18 år. Butiker som säljer e-cigaretter skall anmäla detta till kommunen och upprätta ett egenkontrollprogram som skall bifogas anmälan. Så kallade e-cigaretter, elektroniska cigaretter har blivit mer och mer populära de senaste åren. De har dock inte omfattats av gällande tobakslagstiftning. Regleringen av e-cigaretter ska bidra till att skydda folkhälsan och lagen är en skyddslagstiftning. Barn och ungdomar bedöms behöva särskilt skydd eftersom e-cigaretter efterliknar och normaliserar rökning och därmed riskerar att bli en inkörsport till nikotinberoende. I EU:s tobaksdirektiv (2014/40/EU) definieras en e-cigarett som en produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank. Vidare framgår att de kan vara avsedda att användas en gång eller vara påfyllningsbara med hjälp av en påfyllningsbehållare och en tank, eller laddningsbara engångspatroner. De säljs med olika smaker som mint, olika godissmaker, frukt- och bärsmaker och med eller utan nikotin. Den lokala tillsynen ska som för tobak och folköl utövas av kommun och polismyndighet. Länsstyrelsen kommer att ansvara för tillsyn över kommunerna i länet och Folkhälsomyndigheten kommer att vara central tillsynsmyndighet. E-cigaretter kan komma att säljas av butiker som kanske tidigare inte sålt tobak, till exempel hobbyaffärer eller andra specialbutiker. Det marknadsförs på ett sätt som lockar ungdomar med de olika smakerna och som ett alternativ om man vill sluta röka vanliga cigaretter. Sektorns bedömning I samråd med miljöchefen har det med hänvisning till ovanstående bedömts att det kan medföra en relativt omfattande informationsinsats för de som börjar sälja e-cigaretter och som tidigare inte sålt tobak. De måste få Justeras Utdrag bestyrks 21

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen förståelse för att man främst bör skydda barn och ungdomar att börja använda nikotinprodukter då de är beroendeframkallande och enligt forskning även skadliga för hälsan. Rimlig handläggningstid vid anmälan beräknas till ca 3 timmar inklusive registrering, besök, utbildning/informationsinsats varför anmälningsavgiften förslås till kr. Tillsynsavgift bör tas ut med samma avgift som för tobak och folköl med kr/år och om man säljer både e-cigaretter och tobak och/eller folköl räknas med en samordningsvinst vid tillsyn och då förslås avgift på kr. Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat , 91 Tjänsteutlåtande av nämndsekreterare Jenny Sarén, daterat Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta taxa för anmälningsavgift enligt lagen om e-cigaretter till kr. 2. Fastställa tillsynsavgift enligt lagen om e-cigaretter till kr vid enbart försäljning av e-cigaretter. Om försäljningsstället säljer även tobak eller folköl subventioneras den sammanlagda taxan till kr med hänvisning till samordningsvinster. 3. Taxan och tillsynsavgiften ska gälla från den 1 januari Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 22

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2017/821 Sida 1(2) Förvaltning. Jenny Sarén, Ny lag om e-cigaretter fr.o.m 1 juli förslag taxa Beskrivning av ärendet Riksdagen förväntas besluta om ny lag gällande e-cigaretter. Den nya lagen innebär bl.a att e-cigaretter inte får säljas till någon under 18 år. Butiker som säljer e-cigaretter skall anmäla detta till kommunen och upprätta ett egenkontrollprogram som skall bifogas anmälan. Så kallade e-cigaretter, elektroniska cigaretter har blivit mer och mer populära de senaste åren. De har dock inte omfattats av gällande tobakslagstiftning. Regleringen av e-cigaretter ska bidra till att skydda folkhälsan och lagen är en skyddslagstiftning. Barn o ungdomar bedöms behöva särskilt skydd eftersom e-cigaretter efterliknar och normaliserar rökning och därmed riskerar att bli en inkörsport till nikotinberoende. I EU:s tobaksdirektiv (2014/40/EU) definieras en e-cigarett som en produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank. Vidare framgår att de kan vara avsedda att användas en gång eller vara påfyllningsbara med hjälp av en påfyllningsbehållare och en tank, eller laddningsbara engångspatroner. De säljs med olika smaker som mint, olika godissmaker, frukt o bärsmaker och med eller utan nikotin. Den lokala tillsynen skall som för tobak och folköl utövas av kommun och polismyndighet. Länsstyrelsen kommer att ansvara för tillsyn över kommunerna i länet och Folkhälsomyndigheten kommer att vara central tillsynsmyndighet. E-cigaretter kan komma att säljas av butiker som kanske tidigare inte sålt tobak, tex.hobbyaffärer eller andra specialbutiker. Det marknadsförs på ett sätt som lockar ungdomar med de olika smakerna och som ett alternativ om man vill sluta röka vanliga cigaretter. I samråd med miljöchefen har det med hänvisning till ovanstående bedömts att det kan medföra en relativt omfattande informationsinsats för de som börjar sälja e-cigaretter och som tidigare inte sålt tobak. De måste få förståelse för att man främst bör skydda barn och ungdomar att börja använda nikotinprodukter då de är beroendeframkallande och enligt forskning även skadliga för hälsan. Rimlig handläggningstid vid anmälan beräknas till ca 3 tim inkl registrering, besök, utbildning/informationsinsats varför anmälningsavgiften förslås till 3000 kr. Tillsynsavgift bör tas ut med samma avgift som för tobak och folköl 23

24 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/821 Sida 2(2) med 2500 kr/år och om man säljer både e-cigaretter och tobak och/eller folköl räknas med en samordningsvinst vid tillsyn och då förslås avgift på 3500 kr. Utskottet för samhällsbyggnads förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta taxa enligt nedan Anmälningsavgift 3000 kr Tillsynsavgift 2500 kr vid enbart försäljning av e-cigaretter och 3500 kr om även försäljning sker av tobak eller folköl Slutligt beslut expedieras (skickas) till Anette Blomqvist Alkoholhandläggare 24

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 126 Dnr 2017/1246 Brandkårens avgifter 2018 Beskrivning av ärendet Räddningschefen har framtagit förslag till avgifter för brandkårens verksamhet. Sektorns bedömning De revideringar som gjorts i 2018 års avgiftslista jämfört med 2017 är att de har justerats upp med 3 % avseende personalkostnadsgrundade tjänster och 1,5 % beträffande inflationsgrundade kostnadsökningar års avgifter redovisas inom parentes (se skrivelsen Brandkårens avgifter 2018). En annan förändring i beskrivningen av avgifterna är att Brandkåren inte längre tillhandahåller extern kursverksamhet. Detta överlåts till marknaden. Intern utbildningsverksamhet inom kommunens sektorer kvarstår i sedvanlig ordning. Även extern uthyrning av lokaler tas bort, detta mot bakgrund av att brandkåren, kommunens sektorer och ambulansens nyttjande av lokaler inom räddningsstationen är så frekvent att det inte finns utrymme för extern uthyrning. Ekonomiska konsekvenser för kommunen och den enskilde är små. Avgifterna utgör inte självfinansiering av verksamheten. Självfinansiering kräver utredningsresurser mot bakgrund av dess komplexitet, vilket framkom bland annat i samband med framtagandet av nya konkurrenslagstiftningen och SKL s (Sveriges Kommuner och Landsting) fråga till lagrådet beträffande definition av begreppet självfinansiering. Frågan behandlades inte av lagrådet. Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för samhällsbyggnads sammanträdesprotokoll, daterat , 151 Skrivelsen Brandkårens avgifter 2018, daterad Tjänsteutlåtande av räddningschef Krister Ejeros, daterat Justeras Utdrag bestyrks 25

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta taxa för brandkåren 2018 enligt förslaget. 2. Taxan gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare taxa. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 26

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2017/1246 Sida 1(2) Brandkåren Krister Ejeros, Brandkårens avgifter 2018 Beskrivning av ärendet Räddningschefen har framtagit förslag till avgifter för Brandkårens verksamhet. Revideringen behöver fastställas av kommunfullmäktige genom beredning av samhällsbyggnadsutskottet och kommunstyrelsen. De revideringar som gjorts i 2018 års avgiftslista jämfört med 2017 är att de har justerats upp med 3 % avseende personalkostnadsgrundade tjänster och 1,5 % beträffande inflationsgrundade kostnadsökningar års avgifter redovisas inom parentes. En annan förändring i beskrivningen av avgifterna är att Brandkåren ej längre tillhandahåller extern kursverksamhet. Detta överlåts till marknaden. Intern utbildningsverksamhet inom kommunens sektorer kvarstår i sedvanlig ordning. Även extern uthyrning av lokaler tas bort, detta mot bakgrund av att Brandkåren, kommunens sektorer och ambulansens nyttjande av lokaler inom räddningsstationen är så frekvent att det inte finns utrymme för extern uthyrning. Sektorns/avdelningens bedömning Räddningschefen bedömer att avgifterna och förändringarna i övrigt är skäliga. Ekonomi Ekonomiska konsekvenser för kommunen och den enskilde är små. Avgifterna utgör inte självfinansiering av verksamheten. Självfinansiering kräver utredningsresurser mot bakgrund av dess komplexitet, vilket framkom bl.a. i samband med framtagandet av nya konkurrenslagstiftningen och SKL s (Sveriges Kommuner och Landsting) fråga till lagrådet beträffande definition av begreppet självfinansiering. Frågan behandlades inte av lagrådet. 27

28 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/1246 Sida 2(2) Samverkan med fackliga organisationer Bedöms ej nödvändiga mot bakgrund av att avgifterna tillhör kommunens styrning av verksamhet samt att avgifterna inte innehåller någon ny verksamhet eller organisationsförändring. Förslag till beslut Räddningschefen föreslår utskottet för samhällsbyggnad besluta att tillstyrka Brandkårens avgifter för Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Brandkårens avgifter 2018 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 28

29 Datum: Handläggare/Referens: Krister Ejeros Sida: 1 (10) Brandkårens avgifter för 2018 Antagna av kommunfullmäktige Innehåll 1 Tjänster Personal Brandpersonal heltid Brandpersonal deltid Säkerhetsvakt Tillståndsgivning Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsyn Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Utredningar, remissyttranden, rådgivning mm Räddningsinsatser i andra kommuner Fyllning av luftflaskor Restvärderäddning Sanering av väg Övriga tjänster Utbildningar Materiel Fordon och maskiner Utbildningsmateriel Släckutrustning Övrig materiel Automatiska brandlarm Lokaler

30 Förklaringar Brandkårens avgifter avser momsfri myndighetsutövning och övriga momspliktiga tjänster. Avgifter avseende restvärdesräddning, sanering på statligt vägnät, statlig järnväg, IVPA uppdrag till Landstinget Dalarna (sjukvårdslarm), avtal om gränslös samverkan mellan kommuner i Dalarnas län, regleras i särskilda avtal. Ej återlämnad materiel debiteras enligt gällande dagspris på marknaden. Ersättningar för annan aktivitet än de som beskrivs i denna avgiftslista angiven kan beslutas av räddningschefen. Räddningschefen får besluta att avgift kan nedsättas eller efterskänkas då särskilda skäl föreligger. Bakgrund och förklaringar till nya avgifter 2018 jämfört med 2017 Avgifterna justeras med 3 % avseende personalkostnadsgrundade tjänster och 1,5 % beträffande inflationsgrundade kostnadsökningar. Avgifter från 2017 redovisas inom parentes. 2 30

31 1 Tjänster 1.1 Personal, kr/h Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt Brandpersonal heltid Dagtid vardagar (07:00-16:00) 447 (434) Övrig tid 978 (950) Brandpersonal deltid 573 (556) Säkerhetsvakt Minst 3 h enligt avtal 573 (556) avseende deltid 978 (950) för heltid 3 31

32 1.2 Tillståndsgivning Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Tillståndsavgifter för explosiva varor Typ av hantering av explosiv vara Mindre hantering: Huvudgrupp 2-3 Riskgrupp Medelstor hantering: Huvudgrupp 1 Riskgrupp Större hantering: Huvudgrupp 1-3 Riskgrupp 1.1 eller 1.2 Grundavgift G kr Nytt tillstånd G + Hk kr Förnyat tillstånd G + Hk 978 (950) 978 (950) + Hk 978 (950) + Hk Hk 1956 (1900) 1956 (1900) + Hk 1956 (1900) + Hk Hk 2934 (2850) 2934 (2850) + Hk 2934(2850) + Hk Hk kr Ändring av föreståndare Hk kr Förklaring till avgifterna för explosiva varor Huvudgrupper 1-3 och riskgrupper definieras enligt bilaga. Tillståndsavgifterna består av grundavgiften (G) exklusive handläggningskostnaden (Hk) per timme. Handläggningskostnaden (Hk) är 447 (434) Tillståndsavgifterna inkluderar tillståndsprövning, tillsynsbesök i samband med tillståndsprövningen, eventuell provtagning och undersökning av prov, godkännande av föreståndare, godkännande av explosiv vara och beslut om huruvida en vara är att anse som en explosiv vara. I det fall externa kostnader uppstår för ex. riskutredningar exkluderas dessa till tillståndsavgiften och särredovisas för den sökande. Staten har aviserat att kommunerna kan komma att få ansvaret för tillsyn och tillstånd avseende ämnen som kan ingå i explosiva varor, såsom saltsyra, väteperoxid och ammoniumnitrat. Handläggningen kan komma att ske från år 2018, varför avgiften för dessa tillståndsärenden föreslås vara samma handläggningskostnad 447 (434) kr/h som för ovanstående handläggning av tillståndsärenden för explosiva varor. 4 32

33 Tillståndsavgifter för brandfarliga varor Handläggningskostnaden (Hk) är 447 (434) Cisterner Nytt tillstånd Avgift kr Förnyat tillstånd Avgift kr En och flerbostadshus 978 (950) + Hk Hk 1 4 cistern 1956 (1900) + Hk Hk 5 eller flera 2934 (2850) + Hk Hk Lösa behållare Nytt tillstånd Avgift kr Förnyat tillstånd Avgift kr Mindre hantering Medelstor hantering Större omfattning 978 (950) + Hk Hk 1956 (1900) + Hk Hk 2934 (2850) + Hk Hk Medgivande om undantag, anmälan om tillfällig hantering debiteras (HK) Nytt tillstånd vid innehavarskifte 978 (950) + Hk 5 33

34 1.3 Tillsynsavgifter Avgift för tillsyn utgörs av grundavgift och löpande tillsynsavgift. Grundavgiften innehåller tid för förberedande arbete inför tillsynen, resa och administration enligt förvaltningslagen. Tillsynsavgift innehåller tid för genomförd tillsyn där påbörjad timme räknas som hel timme, protokollskrivning och administration enligt förvaltningslagen. Grundavgift tas inte ut för efterbesiktningar. Efterbesiktningar debiteras med löpande avgift per påbörjad timme. Tillsynsavgift tas inte ut för granskning av skriftlig redogörelse och inlämnad dokumentation för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Tillsyn som genomförs vid samma tillfälle över både LSO och LBE resulterar i endast en grundavgift exkl. avgift per timme. Staten har aviserat att kommunerna kan komma att få ansvaret för tillsyn och tillstånd avseende ämnen som kan ingå i explosiva varor, såsom saltsyra, väteperoxid och ammoniumnitrat. Handläggningen kan komma att ske från år 2018, varför avgiften för dessa tillsynsärenden föreslås vara samma tillsynskostnad 978 (950) som för explosiva varor Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Grundavgift 1956 (1900) Tillsynsavgift 978 kr/h (950) Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Grundavgift 1956 (1900) Tillsynsavgift 978 kr/h (950) 6 34

35 1.4 Utredningar, remissyttranden, rådgivning mm Utredningar och tillhörande tjänster som inte ingår i ordinarie verksamhet inom kommunen debiteras med avgift per timme 978 (950) Besiktningsverksamhet som utgör myndighetsutövning tillhörande samhällsbyggnadskontorets tillsyn enligt PBL (plan - och bygglagen) regleras i driftbudgeten. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.5 Räddningstjänst i annan kommun Uppkomna kostnader i samband med räddningsinsats enligt avtal om gränslös samverkan (METRIA avtalet från 1997) ska ersättas enligt SRV:s meddelande 1995:2 Ersättning till kommuner för räddningstjänst och viss sanering. Personalkostnader inklusive sociala avgifter och semesterersättning ska dock utgå enligt gällande avtal för räddningspersonal i beredskap (RiB - avtalet). Förstärkningslarm till andra kommuner debiteras med personal och fordonsersättningar enligt denna prislista. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.6 Fyllning av luftbehållare med andningsluft 327 kr (318) upptill en behållarvolym av 15 liter 392 kr (381) av större volym Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.7 Restvärderäddning Restvärderäddning ersätts enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 1.8 Sanering av vägbana och järnväg För sanering av vägbana på statligt vägnät erhåller Brandkåren ersättning enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Övriga vägar debiteras den beställande parten enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Sanering av statens spåranläggningar och järnvägsfordon efter järnvägsolycka erhåller Brandkåren ersättning enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 7 35

36 1.9 Övriga tjänster, kr/h Vattenfyllning av pool/brunn 1030 (1000) Länspumpning 678 (658) Bärhjälp/lyfthjälp till landstinget och hemtjänsten 2435 (2365) Rullbandstest 391(380) Hissöppning som inte uppfyller kraven på räddningstjänst 2435 (2365) Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 2 Kurser och utbildningar Utrymningsövning med en instruktör 978 kr/h (950) Utbildningscontainer hyrs ut genom tecknande av avtal i vilket Brandkåren äger rätt att debitera avtalsparten faktiska kostnader som uppstår i samband med uthyrningstillfället och eventuella kostnader för reparationer eller annat underhåll som överenskommits mellan avtalsparterna. Bidragsutbildningar i samverkan med Brandskyddsföreningen Dalarna ersätts enligt föreningens årliga verksamhetsplan. Extern utbildning och kursverksamhet bedrivs inte, utan hänvisas till marknaden. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 8 36

37 3 Materiel Ingen uthyrning sker annat än i samband med brandbevakning, sanering etc. Avyttring av inventarier säljs via kommunens avtalspart avseende försäljningar. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt. 3.1 Fordon och maskiner Avgifterna redovisas exkl. personal mot bakgrund av att brandpersonal ska medverka vid uthyrningsaktiviteten. Personbil 543 kr/h (535) Brand fordon, båt exkl. skylift 617 kr/h (608) Skylift 820 kr/h (808) Länspump 214 kr/h(211) 935 kr/dygn 921 Motorspruta klass kr/h (211) 921 kr/dygn (921) Motorspruta klass 3 exkl. personal 1872 kr/dygn (1844) Elverk < 10 kva 935 kr/dygn (921) 277 kr/h (273) Elverk > 10 kva 1102 kr/dygn (1086) 214 kr/h (211) Fläktar exkl. bränsle 935 kr/dygn (921) Dricksvattentank, exkl. transport 1872 kr/dygn (1844) 214 kr/h (211) Motorsåg 935 kr/dygn (921) Rökmaskin 214 kr/h (211) 9 37

38 3.2 Utbildningsmateriel Ingen materiel hyrs ut till enskilda. 3.3 Släckutrustning Brandslang, alla dimensioner första dygnet, per längd 292 kr/dygn (288) Brandslang, alla dimensioner fr.o.m. dygn 2, per längd 83 kr/dygn (82) Strålrör typ enhets/strålrör 78 kr/dygn (77) 3.4 Övrig materiel Sorptionsmedel, ZUGOL, Absol och liknande till gällande dagspriser. Vattendammsugare debiteras enligt prislista från Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB. 4 Automatiska brandlarm Avgift för onödigt brandlarm Debitering sker ej för larm som inkommer till Brandkåren förorsakat av brand eller annan händelse som uppfyller kraven för räddningstjänst (jämför lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778, 1 kap. 2) eller vädersituation med åska. Om en utryckning sker till en larmanläggning och larmet förorsakats av felaktigheter i anläggningen, felaktig hantering eller bristande underhåll är anläggningsägaren skyldig att till Brandkåren utge ersättning för de åtgärder som brandkåren efter egen bedömning vidtar för återställande av larmanläggningens funktion. Anläggningsägaren ska för onödiga automatiska brandlarm betala av kommunfullmäktige fastställda avgifter. Kostnaden för onödigt brandlarm är för år 2018 fastställd till 7318 kr (7105) kr exkl. moms per larm. Kostnaden betalas till Brandkåren senast 30 dagar efter erhållen faktura. Det är alltid anläggningsägaren som debiteras enligt upprättat avtal oavsett vad eller vem som förorsakat larmet. Vid utebliven betalning utgår ränta enligt gällande räntelag. Anslutnings- och abonnemangsavgifter Brandkåren debiterar anläggningsägaren en anslutningsavgift för larmanläggningen om 1913 kr (1857) kr avseende 2018 års prislista. Brandkåren debiterar anläggningsägaren en årlig abonnemangsavgift för larmanläggningen om 1913 kr (1857) kr den 1 januari varje år. Avgifterna är angivna exklusive lagstadgad mervärdesskatt

39 5 Hyra av lokaler mm Inga lokaler uthyrs till enskilda. Räddningsstationen nyttjas enligt avtal mellan Leksandsbostäder AB, Landstinget Dalarna genom ambulansen och Brandkåren. Räddningsstationens lektionssalar används förutom av ovannämnda parter, även av kommunens avdelningar

40 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsen 127 Dnr 2016/1191 Maxtaxa inom äldreomsorgen 2018 Beskrivning av ärendet En jämförelse av avgiftsnivåer mot andra närliggande kommuner för avgifter utanför maxtaxan har gjorts. Sektorns bedömning är att maxtaxan inom äldreomsorgen i Leksands kommun ska höjas enligt den av regeringen beslutade förändringen från och med den 1 januari Bedömningen grundar sig på att kommunen inte ska behöva vidta effektiviseringsåtgärder till följd av att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar. Efter genomlysningen av avgiftsnivåerna bedöms inte finnas skäl till förändringar av dessa under Beslutsunderlag Utdrag ur utskottet för vård och omsorgs sammanträdesprotokoll, daterat , 38 Tjänsteutlåtande av Andreas Staberg, daterat Meddelandeblad från Socialstyrelsen, nr 5/2016 Regeringens proposition 2015/16:1 Budgetproposition för 2016, Utgiftsområden 25, s samt s. 44 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Införa ny maxtaxa inom äldreomsorgen från till kronor. 2. Maxtaxan gäller från 1 januari 2018 och ersätter tidigare maxtaxa. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 40

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Referens Dnr 2016/1191 Sida 1(2) Vård och omsorg Andreas Staberg, Ändrad nivå för maxtaxa inom äldreomsorgen Beskrivning av ärendet En jämförelse av avgiftsnivåer mot andra närliggande kommuner för avgifter utanför maxtaxan har gjorts, se bilaga. Sektorns/avdelningens bedömning Sektorns bedömning är att maxtaxan inom äldreomsorgen i Leksands kommun ska höjas enligt den av regeringen beslutade förändringen från och med den 1 januari 2018 (se bilaga för information kring ny beräkning av belopp för maxtaxor inom äldreomsorgen). Bedömningen grundar sig på att kommunen inte ska behöva vidta effektiviseringsåtgärder till följd av att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskar. Efter genomlysningen av avgiftsnivåerna bedöms inte finnas skäl till förändringar av dessa under Förslag till beslut 1. Ändra nivån för maxtaxan inom äldreomsorgen i Leksands kommun enligt regeringsförslaget. 2. Den nya nivån ska införas från och med den 1 januari Övriga avgifter inom vård och omsorg ska lämnas oförändrade Ingen höjning enligt prisindex bör göras. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande med bilaga 2. Meddelandeblad från Socialstyrelsen, nr 5/ Proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016, Utgiftsområden 25 s. s.38-41, s. 44 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Sektorschef Ulrika Gärdsback Avdelningschef Joacim Andersson Avdelningschef Marie van Geffen Blomberg Myndighetschef Katja Vestling 41

42 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2016/1191 Sida 2(2) Avgiftshandläggare Yvonne Vestling 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(4) Kommunstyrelsen 128 Dnr 2017/220 Mål och budget Beskrivning av ärendet Kommunen ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår och en plan för de efterföljande två åren. Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen för att sedan fastställas av kommunfullmäktige. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till Mål och budget för åren Detta tjänstemannaförslag utgör underlag för en politisk bedömning där respektive parti representerat i kommunfullmäktige har möjlighet att lägga förslag till budget. Till dagens sammanträde har Alliansen samt Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet lämnat in förslag till Mål och budget Beslutsunderlag Utdrag ur allmänna utskottets sammanträdesprotokoll, daterat , 95 Tjänsteutlåtande av projekt- och utvecklingscontroller Kristian Koivumäki, daterat Förvaltningens förslag till Mål och budget , daterad Investeringsbudget , daterad Kassaflödesbudget , daterad Ekonomirapporten maj 2017 från Sveriges Kommuner och Landsting, Alliansens förslag till Mål och budget , inkommet Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag till Mål och budget , daterat Justeras Utdrag bestyrks 49

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(4) Kommunstyrelsen Yrkanden Ulrika Liljeberg (C), Anne-Lie Stenberg (M) och Per Wiman (KD) yrkar bifall till Alliansens förslag till Mål och budget Viktor Zakrisson (S) yrkar i första hand på att ärendet utgår och i andra hand bifall till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag till Mål och budget Inga Westlund (V) yrkar bifall till Viktor Zakrissons (S) förslag i båda delarna. Mats Blomqvist (BP) deltar inte i beslutet för det fall att frågan tas upp idag. Propositionsordning Ordföranden ställer Viktor Zakrissons (S) förstahandsyrkande mot att ärendet tas upp idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska tas upp idag. Ordföranden ställer Alliansens förslag på Mål och budget mot Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Alliansens förslag. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Fastställa skattesatsen för Leksands kommun för 2018 till 21,82 kronor per skattekrona. 2. För planperioden anta ett genomsnittligt avkastningsmål på 2 % av skatter och bidrag. 3. Anta förvaltningens förslag till Mål och budget för med följande ändringar (p 4-7): 4. Anta som kommunens särskilt utpekade mål kommande år: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag samt fortsätta utveckla stödet till anhöriga. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på elever med låg måluppfyllelse. 5. Vara en attraktiv arbetsgivare. 6. Intensifiera kommunens hållbarhetsarbete inom klimat- och miljöområdet samt minska användningen av skadliga kemikalier i våra verksamheter. Justeras Utdrag bestyrks 50

51 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(4) Kommunstyrelsen 7. Aktivt stödja utvecklingen av besöksnäringen och handeln i hela kommunen. 8. Medverka till att korta tiden för etablering på arbetsmarknaden för de här som fått uppehållstillstånd. 9. Stärka vår position som kulturkommun och fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner. 10. Öka omgivningens kunskap om kommunens roll och uppgift samt utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 11. Öka den digitala delaktigheten hos våra medborgare med extra fokus på de äldre - samt öka digitaliseringen i vår kommunala verksamhet. 12. Öka medborgarnas välmående genom att främja hälsa och trygghet samt motverka missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). 5. Att tjänsten som Digitaliseringsledare blir kvar samt att tjänsten som Hållbarhetsstrateg inrättas och att dessa finansieras genom omprioriteringar i befintlig rambudget inom sektorerna Samhällsutveckling och Verksamhetsstöd. 6. Att tillskjuta medel för ökad personaltäthet inom förskolan, med både förskollärare och barnskötare, med + 1,0 mkr årligen under (alltså en nivåhöjning under budgetperioden med 3 mkr) samt extra medel till barn med särskilda behov i förskolan med + 1,0 mkr (en nivåhöjning med 1 mkr totalt över budgetperioden.) Finansiering för 2018 tas ur det egna kapitalet och att det för åren arbetas in i kommande budgetarbete. 7. Att ge förvaltningen i uppdrag inom följande områden för att till kommunstyrelsen redovisa underlag och eventuella förslag till beslut: a. att analysera och sammanfatta de strategiska utmaningar som kommunen står inför fram till år 2025 och att senast under mars 2018 redovisa detta till de politiska partierna. b. att utreda hur kommunen verksamhets- och kostnadseffektivt kan nyttja sina lokaler både i egna och förhyrda sådana. c. att utreda behovet av särskilda sommarjobb för unga i kommunal regi. 8. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa mätbara indikatorer för kommunens mål. Justeras Utdrag bestyrks 51

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 4(4) Kommunstyrelsen Reservationer Ingrid Rönnblad (S), Viktor Zakrisson (S), Jan-Olof Karlsson (S), Birgitta Jansson (S), Lars Halvarson (S) och Inga Westlund (V) reserverar sig mot ovanstående beslut. Deltar inte i beslutet Mats Blomqvist (BP) deltar inte i ovanstående beslut. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justeras Utdrag bestyrks 52

53 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(2) Referens Dnr 2017/ Kommunstyrelsen Kristian Koivumäki, Mål och budget Beskrivning av ärendet Kommunen ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår och en plan för de efterföljande två åren. Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen för att sedan fastställas av kommunfullmäktige. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till Mål och budget för åren Detta tjänstemannaförslag utgör underlag för en politisk bedömning där respektive parti representerat i kommunfullmäktige har möjlighet att lägga förslag till budget. I förvaltningens förslag till budget så nås det av kommunfullmäktige beslutade målet om 2 procents (%) överskott av skatter och bidrag över en femårsperiod, i detta fall Målet nås tack vare det goda resultatet 2016 och det prognosticerade resultatet För perioden uppgår resultatet till 1,7 % av skatter och bidrag, men bara 1,2 % utan de generella effektiviseringskraven på 4,5 mkr 2019 och ytterligare 4,9 mkr förväntas 2 % målet nås för ett enskilt år. Målet om 100 procents självfinansieringsgrad nås om endast exploateringsinvesteringar borträknas, de borträknas då de förväntas gå med nollresultat över tid. Att målet nås kräver också att de beslutade lägre investeringsnivåerna mot slutet av perioden också gäller då. På grund av de höga investeringsnivåerna så kommer kommunens likviditet att vara ansträngd. Som en följd av detta kommer kommunens belåning att öka och en höjning av lånetaket kan inte helt uteslutas under budgetperioden. En del av lånen bör sedan kunna amorteras när exploateringsprojekten avslutas och därmed genererar likvida medel. Målet om en förbättrad soliditet inklusive den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse kommer att nås. Detta beror dels på de budgeterade överskotten, men också på att pensionsskulden minskar. Här finns dock risker med regeländringar som kan påverka negativt. Föreslagna investeringar för perioden uppgår till totalt 255,5 mkr , till detta tillkommer 72,5 mkr i exploateringsinvesteringar. Investeringarna består bland annat av ny bollhall, Moskogslänken, Centrumutvecklingen, exploatering av Käringberget, mm. 53

54 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/220 Sida 2(2) I förvaltningens förslag till budget ingår en skatteväxling med Landstinget Dalarna med 47 öre (0,47 procentenheter) från och med 1 januari Skattesatsen minskar därmed från 22,29 % till 21,82 %. Skatteväxlingen sker för att landstinget skall ta över ansvaret för kollektivtrafiken. Sammantaget innebär detta sänkta kostnader för kommunen med cirka 16 mkr per år och en motsvarande sänkning av skatteintäkterna. Förslag till beslut 1. För planperioden ha ett avkastningsmål på 2 procent av skatter och bidrag 2. Anta förslag till Mål och budget för samt investeringsbudget Fastställa skattesatsen för Leksands kommun för 2018 till 21,82 kr per skattekrona Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Förvaltningens förslag till Mål och budget Investeringsbudget Kassaflödesbudget Ekonomirapporten maj 2017 från Sveriges Kommuner och Landsting Slutligt beslut expedieras (skickas) till Kommundirektör Sektorchefer Ekonomiavdelningen 54

55 Mål och Budget Förvaltningens förslag till Mål och Budget Framtaget Innehåll Sammanfattning

56 Mål och Budget Inledning Vision 2025 och mål till förvaltningen God ekonomisk hushållning Framtida styrning av kommunens ekonomiska- och kvalitativa mål Organisatoriskt perspektiv Systemperspektiv Budgetförutsättningar Konjunktur och omvärld Befolkning Skatter Uppräkning av kostnader Kostnadsstruktur Resultatutjämningsreserv (RUR) Risk- och känslighetsanalys Riskanalys Känslighetsanalys Resultatbudget Politik och Kommunledning Verksamhetsstöd Lärande och stöd Vård och omsorg Samhällsutveckling Finanssektorn Investeringsbudget Större investeringsprojekt Framtida finansieringsbehov Investeringar Pensioner Lånetak...30 Slutkommentar...31 Bilagor...32 Sammanfattning Leksands kommun har flera år bakom sig med goda ekonomiska driftresultat. Tack vare detta finns det goda förutsättningar för det fortsatta arbete mot Vision 2025 och att bli invånare. Under senare år har kommunen också genomfört stora investeringar bland annat i infrastruktur. Detta kommer att fortsätta också under kommande budgetperiod. Även den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen har varit positiv, bland annat gällande betyg i årskurs 6 där kommunen placerar sig bland de bästa i landet. 1 56

57 Mål och Budget De ekonomiska osäkerheterna kring kommunernas utveckling är dock fortsatt stor enligt Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Osäkerheterna bottnar i försämrad konjunkturutveckling, ökade orosfaktorer i den internationella ekonomin, demografi och kommunernas aktuella kostnadsstruktur. För Leksands del finns ambitiösa utvecklingsplaner kring bostads- och stadsbyggande som kräver omfattande finansiering. Trots de ekonomiska utmaningarna är konjunkturen fortsatt relativt gynnsam och arbetslösheten har stabiliserats på riksnivå och är lägre i Leksands kommun än i riket, vilket också återspeglas i att kommunen har en starkare skattekraft än snittet i Dalarna. Förvaltningen har i sitt förslag till Mål och budget uppnått det av fullmäktige beslutade överskottsmålet om 2,0 procent för budgetperioden , detta tack vare det goda resultatet 2016 och det prognosticerade goda resultatet För perioden motsvarar överskottet 1,7 procent av skatter och bidrag, 1,2 procent utan nedan specificerade effektiviseringar. Resultatnivåerna i föreslagen budget uppgår för 2018 till 14,0 mkr (1,6 procent i överskott), för 2019 till 14,4 mkr (1,6 procent) och för 2020 till 18,6 mkr (2,0 procent). I dessa resultatnivåer ingår generella, det vill säga i nuläget ospecificerade effektiviseringar med 4,5 mkr 2019 och ytterligare 4,9 mkr ovanpå detta De största budgetökningen på driftsidan erhåller Vård och omsorg som under får totalt 25,5 mkr jämfört med budget 2017 och Lärande och stöd 18,6 mkr. Budgetökningarna består främst av volymjusteringar p.g.a. ökade behov ute i sektorerna. Den sektor som erhåller mest i förhållande till sin storlek är Samhällsutveckling vars budget ökar med 10 procent under jämfört med För Vård och omsorg samt Lärande och stöd handlar det framförallt om ökat antal äldre respektive barn, medan det för Samhällsutveckling är ökade kostnader för de satsningar som görs i kommunen. Samtliga siffror är exklusive föreslagen skatteväxling som redovisas separat. Övriga finansiella mål består av 100 procent självfinansieringsgrad för investeringarna , soliditeten inklusive den del av pensionsskulden som är redovisad som ansvarsförbindelse ska årligen förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod och verksamheterna som helhet måste hålla driftbudgeten varje enskilt år. De målen nås i föreslagen budget. Föreslagna investeringar exklusive exploatering uppgår till 74,3 mkr, 70,4 mkr, 67,2 mkr och 43,6 mkr, totalt 255,5 mkr för De enskilt största investeringarna under perioden utgörs av en ny bollhall (40 mkr) och Moskogslänken (21 mkr). Utöver detta ingår bland annat fortsatta etapper i centrumutvecklingsplanen med upprustning och förbättring av stadsmiljön (15,0 mkr), fortsatta satsningar på infrastrukturen med upprustning av befintliga vägar och broar (15,6 mkr) samt fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar (9,5 mkr). Utöver ovan investeras totalt 72,5 mkr i exploateringsprojekt under perioden Under samma period beräknas intäkterna för dessa projekt att uppgå till 60,7 mkr men över en längre tidsperiod beräknas exploateringsprojekten vara självfinansierade. På kort sikt bedöms lånefinansiering vara nödvändig och det finns risker kring exploateringsprojekten. Förvaltningens förslag utgår ifrån de av kommunfullmäktige fastställda målen Inledning Leksands kommun har cirka medarbetare och den gemensamma ambitionen är service av hög kvalitet till drygt medborgare genom fortsatt utveckling, tydligt ansvar och sund ekonomi. Kommunen har ett differentierat näringsliv och kännetecknas av en positiv framtidstro. Kommunen har en spännande framtid där uppgiften är att skapa förutsättningar för fortsatt tillväxt och utveckling. 2 57

58 Mål och Budget Med beslutad Vision 2025 är ambitionsnivån hög att bibehålla och ytterligare utveckla attraktionskraften i kommunen genom fortsatta kvalitetshöjningar och satsningar inför framtiden. 1.1 Vision 2025 och mål till förvaltningen I den av kommunfullmäktige i november 2012 antagna nuvarande visionen för kommunen, Vision 2025, uttalas att det ska vara Lätt att leva i Leksand : Här möts öppna och levnadsglada människor i ett modernt samhälle som präglas av valfrihet, professionalitet och omtanke. Leksand är en kommun med invånare där människor trivs och känner sig hemma. Vi har en mycket bra levnadsmiljö som är tillgänglig för alla, ett tryggt samhälle och hög kvalitet i våra gemensamma verksamheter. Vi har ett mångkulturellt samhälle och ser det som en styrka. I Leksand finns levande traditioner som tål nytänkande. Det märks inte minst i våra aktiva och levande byar. Det märks också i mötet mellan den gamla kulturbebyggelsen och den moderna arkitekturen, vilket ger möjlighet till ett attraktivt boende oavsett hur du vill att det ska se ut. I Leksands småskaliga stadskärna promenerar man omkring mellan butiker och restauranger. I Insjön hittar man ett modernt industri- och handelscentrum. Ett aktivt och levande samarbete mellan enskilda, familjer, föreningar, byar och företag och kommunen är en framgångsfaktor. Tillgång till både orörd skog och öppna landskap, men även Siljan och våra sjöar, skapar en givande levnadsmiljö. Vi är ledande inom hälsa och idrott, och både naturen och kulturen håller mycket hög klass. Här finns självklart också god tillgång till vård på nära håll. Här skapar ny teknik och effektiva energilösningar goda förutsättningar för både människor och företag. I Leksand är det inte bara nära mellan människor, det är också nära till världen. Snabba och miljövänliga buss- och tågförbindelser tar dig dit du vill oavsett om det är till arbete och studier i vår region eller vidare till Arlanda-Stockholm. Denna vision bryts årligen ner i politiskt beslutade verksamhetsmässiga mål för förvaltningen. Hur förvaltningen avser att nå de av fullmäktige beslutade verksamhetsmässiga målen för kommande år samt en djupare redovisning av utfallet av föregående års mål beskrivs i en årlig förvaltningsplan. Varje sektor arbetar utifrån förvaltningsplanen fram en sektorsplan som redovisar hur sektorerna kommer att arbeta med att uppnå målen. I vissa fall tas också underliggande avdelningsplaner och enhetsplaner fram som ska stötta sektorn i att uppnå sina mål. Utgångspunkten för verksamhetsutvecklingen är ett systematiskt kvalitetsarbete. Verksamhetsperspektivet fokuserar således på att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att detta ska säkerställas krävs ett tydligt samband mellan resurser och prestationer, resultat och effekt. 1.2 God ekonomisk hushållning Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär god måluppfyllelse både av finansiella mål och verksamhetsmässiga mål. Både de finansiella- och verksamhetsmässiga målen i mål och Budget sätts inom ramen för de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige beslutat om

59 Mål och Budget En utvärdering skall finnas i årsredovisningens förvaltningsberättelse om i vilken utsträckning målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunens revisorer bedömer om resultaten i delårsrapporten och i årsbokslutet är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om i budgeten och planen för ekonomin under perioden. Bedömningen av om en god ekonomisk hushållning uppnåtts för året baseras på måluppfyllelsen av de av kommunfullmäktige beslutade finansiella och verksamhetsmässiga målen Finansiella mål I det finansiella perspektivet handlar god ekonomisk hushållning främst om att säkerställa att varje generation själv bär kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att ingen kommande generation skall behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Överskottet (resultatet) måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt. Utöver resultatet måste också skuldsättningen följas noggrant, detta då det är ett långsiktigt åtagande och överlämnas till kommande generationer. Överskottet bedöms behövas av följande skäl: Investeringarna ska kunna finansieras utan att öka upplåningen Framtida pensionsutbetalningar ska klaras av utan nedskärningar i verksamheten Kommunens eget kapital värdesäkras för kostnadsutvecklingen/ inflationen Reserver skapas för att klara den ekonomiska stabiliteten i de fall oförutsedda behov uppstår eller de ekonomiska förutsättningarna försämras. Leksand kommun skall säkerställa en god ekonomisk hushållning med beaktande av ovan. Kommunfullmäktige har därför beslutat kring nedanstående finansiella mål: Ett överskott med 2 procent av skatter, generella statliga bidrag och utjämning, gällande en planperiod om föregående två år och kommande tre år, i detta fall åren procent självfinansieringsgrad ska gälla för investeringarna under hela perioden och varje enskilt år. Soliditeten, inklusive pensionsskulden redovisad som ansvarsförbindelse, ska årligen förbättras jämfört med föregående års rullande treårsperiod. Verksamheterna skall hålla sin driftbudgetram (verksamheternas nettokostnader) varje enskilt år Verksamhetsmässiga mål De verksamhetsmässiga målen anger kommunens riktning för kommande år med fokus på kvaliteten i kommunkoncernens verksamheter. Verksamhetsmässiga mål ska vara i balans med de finansiella målen. Vid en eventuell målkonflikt är de verksamhetsmässiga målen underordnade de finansiella målen. Nedan redovisas mål för kommunkoncernens utveckling och utifrån kommunens nuvarande antagna Vision Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor. 4 59

60 Mål och Budget Stärka och utveckla stödet till anhöriga och familjer till personer med omfattande vård- och omsorgsbehov framförallt till anhöriga som är unga. 6. Fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner samt stärka vår position som kulturkommun. 7. Öka nöjdheten med maten i våra verksamheter. 8. Vara en attraktiv arbetsgivare. 9. Öka vår omgivnings kunskap om kommunens uppgift och verksamhet samt utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 10. Verka för minskad användning av kemikalier i våra verksamheter. 11. Främja klimat och miljövänlig arbets- och studiependling, både inom och utom kommunen. 12. Medverka till att förkorta tiden för etablering på arbetsmarknaden för de som fått uppehållstillstånd samt för asylsökande under asylprocessen. 13. Tillhöra den övre kvartilen i Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimat med särskild prioritet på tillsyn och bemötande. 14. Verka för utbyggnad av bredband/fiber i kommunen samt öka den digitala delaktigheten hos våra medborgare framförallt hos de äldre 15. Arbeta för ökad trygghet i hela kommunen samt aktivt förbygga missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak. Utifrån dessa mål har förvaltningen arbetat fram indikatorer för att mäta hur väl målen nås. De beslutade målen gäller i första hand för år 2018 och i andra hand , men kan även komma att gälla för längre tidshorisonter i syfte att uppnå kontinuitet, jämförbarhet och analys av utveckling över tid, utifrån politiska beslut. Samtliga mål bedöms kräva samverkan över flera av kommunkoncernens verksamhetsområden för att nå full framgång. 5 60

61 2. Framtida styrning av kommunens ekonomiska- och kvalitativa mål Mål och Budget I syfte att ge en bild över hur vi från förvaltningen tänkt styra kommunens verksamheter mot de ekonomiska och kvalitativa målen framöver så följer här en beskrivning av ledningens tankar kring styrning ur två olika perspektiv. Dels ur ett organisatoriskt perspektiv men dels ur ett systemperspektiv som båda hör ihop. 2.1 Organisatoriskt perspektiv I syfte att fullfölja den stora organisationsförändringen som skedde 2011 när den gamla organisationen med självstyrande nämnder ersattes av en nämnd med utskott och en förvaltning på tjänstemannasidan. En utmaning för kommunledningen är att få till en styrning av organisationen såväl på djupet inom sektorerna som på tvären där avdelningarna med expertkunskap inom specifika områden tar ett kommunövergripande ansvar för dessa frågor. Här är en helhetssyn kring styrningen av kommunens alla verksamheter av största vikt att ha i än större utsträckning framöver och att avdelningarna som i dag står för verksamhetsstödet också tar klivet fram och får ägna mer tid åt verksamhetsstyrning kring de områden som de är experter inom. Det kan exempelvis röra sig om att dessa avdelningar för hela kommunens räkning tar såväl ett budgetansvar som ett processansvar för hur vissa saker skall hanteras. Detta kan röra sig om områden såsom fordonshantering och personalrekrytering som hittills hanterats av sektorerna var för sig utan en uttalad kommunövergripande styrning men som inom kort kommer att ansvaras och styras från ekonomi och HR avdelningarna. Hur själva processerna skall se ut bör såklart ske i samråd med övriga sektorer men ansvaret för att det finns en helhetssyn och styrning kring dessa områden åligger sektor verksamhetsstöd som verkar på tvären i kommunen. 2.2 Systemperspektiv För att möjliggöra att jobba på det sätt organisatoriskt som beskrivits ovan så krävs det informativa och användarvänliga system som stöder våra arbetsprocesser. I dagsläget så upplevs det som att Leksands Kommun har väl fungerande operativa processverktyg som möjliggör för de anställda inom främst de två stora sektorerna Vård och omsorg och Lärande och stöd att dagligdags kunna utföra sina arbetsuppgifter på såväl ett kvalitativt som effektivt sätt. Utmaningen avseende systemstöden handlar även här mer om brister i de kommunövergripande stödsystemen som är tänkt att styra på tvären genom kommunen och inte enbart inom respektive sektor. Exempel på sådana systemverktyg som inom de närmaste åren kommer att implementeras helt nya eller förbättrade versioner utav är inköps-, fordons-, rekryterings-, kvalitets- och analysverktyg. Det sistnämnda skall möjliggöra för anställda på alla nivåer inom kommunen att snabbare kunna fatta kloka beslut i sin vardag genom att ha tillgång till den relevanta information som de behöver. Inköpssystemet skall minimera riskerna för att inköp görs till fel priser och av leverantörer som vi saknar upphandlade avtal med medan ett mer modernt rekryteringssystem skall kunna göra hela processen enklare för cheferna och HR avdelningen att kunna hantera den strategiskt viktiga rekryteringsprocessen. Ett införande av även ett kvalitetssystem där användarna själva mer löpande kan följa de förbättringar som genomförs ute i verksamheten mot att nå de kvalitativa målen känns också viktigt att få till framöver. Utan bra system som verkar på tvären genom kommunen så kommer styrningen att försvåras. Självklart skall även utvecklingen av de processystem som finns inom vården och skolan att i digitaliseringens anda fortsätta att utvecklas också men en balans mellan de system som går på djupet och de som går på tvären är det som eftersträvas så att en bra styrning på båda ledder kan uppnås. Den stora utmaningen för att få detta att fungera är att öka helhetssynen hos alla anställda i kommunen så att vi förstår varför vi ibland ändrar vissa rutiner inom sektorerna för att det för kommunen som helhet är mer fördelaktigt. 6 61

62 Mål och Budget Budgetförutsättningar Förvaltningen har i sitt budgetförslag bedömt storleken på allmän uppräkning av löner och prisinflation, volymförändringar, satsningar, skatteväxling och effektiviseringsmöjligheter samt omfördelningar inom budgetramen. Budgeten utgår också ifrån de verksamhetsmål som sattes i november 2016 för 2017, eventuella ändringar av målen kommer beaktas till budget , men kommer att vara vägledande i arbete med verksamhetsplaner för De olika behoven och utmaningarna i Leksands kommun, i form av en demografisk utveckling, stora tillväxtambitioner och en osäkrare finansiering ställer höga krav på god ekonomisk styrning och kontroll i samtliga verksamheter. Det betyder god budgetföljsamhet där driftbudgeten hålls varje enskilt år. Det innebär krav på kontinuerliga effektiviseringar och förändrade arbetssätt för att komma ner i långsiktigt hållbara kostnadsnivåer för att klara överskottsmålet och uppnå en uthållig ekonomi i balans. Det är avgörande också för att säkra tillräckliga medel för nödvändiga investeringar. Se Bilaga 4 för en djupare beskrivning av de antaganden och förutsättningar som utgör grunden för årets budget. 3.1 Konjunktur och omvärld Sveriges kommuner och landsting (SKL) konstaterar i sin Ekonomirapport maj 2017 och sitt Budgetunderlag för kommunsektorn att det ekonomiska läget är fortsatt bekymmersamt för kommunsektorn som helhet. Många kommuner brottas med underskott och ett kraftigt kostnadstryck. Tillväxten i den svenska ekonomin är fortsatt stark med en stor sysselsättningsökning samt stark efterfrågan på arbetskraft, framförallt inom offentlig sektor. Dock väntas konjunkturen kulminera 2018 för att sedan övergå i ett normalläge. Åren räknar SKL med att tillväxten i skatteunderlaget sjunker, medan de demografiskt betingande kostnaderna fortsätter att öka i snabb takt. Den reala skattetillväxten väntas bli under 1 procent fram till 2020, medan de demografiskt betingande kostnaderna ökar med ca 1,5 procent för samma period. Den ökningen är den snabbaste på minst 35 år och ca 3 gånger snabbare än de senaste 15 åren. Kostnaderna förväntas ligga kvar på en högre nivå än tidigare, samtidigt som skatteintäkterna relativt sett minskar från och med år För att täcka upp glappet mellan intäkter och kostnader bedömer SKL att skattehöjningar på 1,82 kronor behövs, eller att motsvarande andra åtgärder genomförs som får samma resultatpåverkan. I praktiken handlar det i sådana fall om effektiviseringar, ökade statsbidrag, försämrade resultat och rationaliseringar men också rena nedskärningar kan bli nödvändiga, motsvarande totalt 67 miljarder kronor. Gapet till 2020 stannar inte av då, utan fortsätter att växa under lång tid framöver. Enligt SKLs beräkningar skulle effektiviseringar motsvarande 1 procent räcka för att täppa igen glappet. Därför anser de att stort fokus skall ligga på effektiviseringar varav digitalisering och ändrade arbetssätt samt samarbete nämns Sveriges kommuner och landsting lyfter fram behovet av insikten att sämre ekonomiska tider väntar som exempel. På grund av rekryteringsproblem inom kommunsektorn måste också tekniska lösningar utvecklas. Utöver detta lyfter SKL fram behovet av insikten att sämre ekonomiska tider väntar och att det kommer att krävas flera åtgärder för en ekonomi i balans. 7 62

63 Mål och Budget Befolkning Leksands kommun använder sig av SCB:s befolkningsprognos från maj för att beräkna framtida demografiska förändringar. Inför denna budget har dock egna justeringar gjorts i SCBs antaganden, bland annat ökad inflyttning under perioden som följd av omfattande bostadsbyggande. Med demografi avses befolkningens storlek och sammansättning. För en kommun är bland annat ålder, inkomst och sysselsättningsgrad hos kommuninvånarna viktiga faktorer att ta hänsyn till vid den ekonomiska planeringen av verksamheten. Befolkningsmängden beräknas vara vid utgången av 2018: , 2019: och 2020: invånare. Enligt prognos kommer antalet invånare som är 65 år och äldre samt barn att öka ytterligare. Demografisk försörjningskvot beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer som är 65 år och äldre dividerat med antal personer i åldern år. Nyckeltalet visar övergripande vilken balans kommunen har mellan skattekraft och försörjningsbörda och därmed bland annat vilket beroende kommunen har av det kommunala utjämningssystemet för att klara sin långsiktiga finansiering. Nyckeltalet tar dock inte särskild hänsyn till sysselsättningsgrad. Nedan visas ett diagram över den demografiska försörjningskvoten. Som grafen visar så kommer de demografiska utmaningarna att bli än mer omfattande kommande 15 åren för att sedan stabiliseras på en konstant hög nivå. 100 procent betyder alltså att varje person i åldern måste försörja förutom sig själv även en person till. Denna trend finns på riksnivå och för Leksands kommun är utmaningen än större då kommunen är bland de 25 procent som har den minst gynnsamma försörjningskvoten. Figur 1. Befolkningsstruktur inklusive demografisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot Leksand Demografisk försörjningskvot Riket Den demografiska utvecklingen medför finansiella utmaningar för kommunen. Samtidigt har Leksands kommun ambitiösa planer för framtiden med omfattande investeringar i både primärkommunen och de kommunala bolagen för att nå tillväxtmål och övriga mål i kommunens Vision % 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 8 63

64 3.3 Skatter Mål och Budget Skatteväxling Enligt beslut skall landstinget vara ansvarig för kollektivtrafiken i länet från och med januari Som en följd av detta sker en skatteväxling i samtliga berörda kommuner. För Leksands kommun innebär detta en sänkning av kommunalskatten med 47 öre, motsvarande cirka 16 mkr per år. Samtidigt minskar sektorernas kostnader med motsvarande belopp. Kommunen kommer fortsatt att ha busskostnader för skolskjutsar på cirka 8 mkr per år som redovisas under Lärande och stöd Lärande och stöd Vård och omsorg Samhällsutveckling Totalt Tabell 1. Kostnadsförändring för respektive sektor på grund av skatteväxling (tkr) Skattetillväxt Leksands kommun använder sig av SKL:s skatteunderlagsprognoser för att beräkna framtida skattetillväxt. För Leksands kommuns del konstateras en relativt sett starkare tillväxt än normalt av skatter och bidrag fram till Baserat på skatteunderlagsprognosen från SKL per juni 2017, motsvarar det en ökning från 2017 med 84,7 mkr (9,8 procent) fram till och med För skatteunderlaget är tillväxttakten i nominella tal för ,6 procent, för ,9 procent och för ,0 procent, vilket är en lägre tillväxt än i tidigare prognoser. I skatteunderlagsberäkningarna inkluderas det av regeringen aviserade extra tillskottet ( välfärdsmiljarderna ) till kommuner och landsting från och med 2015, för perioden handlar det om 14,0, 12,8 respektive 12 mkr. Utan dessa totalt 38,8 mkr hade skattetillväxten varit 5,3 procent för perioden. Detta är dock preliminära siffror för samtliga år per maj Här finns en stor osäkerhet, speciellt till den delen som avser 2018 detta då 76 procent av den summan beräknas utifrån flyktingvariabeln som justeras löpande Faktiskt skatteunderlag 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 Prisutveckling 2,5 2,8 2,9 3,1 2,9 Realt skatteunderlag 2,5 1,5 1,1 0,4 0,7 Tabell 2. SKL:s prognos för skatteunderlag, prisutveckling och realt skatteunderlag. Som tabellen ovan visar så minskar tillväxten på skatteunderlaget markant för perioden , jämfört med åren Detta beror på att antalet arbetade timmar inte växer i samma takt som tidigare samt att pris- och löneökningstakten inom kommunsektorn stiger under högkonjunkturåren. Samtidigt växer antalet invånare i landet rekordsnabbt, det betyder att utrymmet för skattefinansierad verksamhet per invånare utvecklas i den långsammaste takten sedan finanskrisen. Till detta tillkommer som tabellen nedan visar att hushållens disponibla inkomster per person minskar från 2019 och att det reala skatteunderlaget per invånare minskar från 2019 och fortsätter så till och med åtminstone Inkomster 2,0 3,0 2,3 1,6 0,4 0,6 9 64

65 Mål och Budget Antal invånare 0,5 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 Inkomst per invånare 1,6 1,7 0,9 0,5-0,6-0,4 Tabell 3. Hushållens reala disponibla inkomster (procentuell förändring) Förändring av skattekraft Skattekraft är ett mått på skatteunderlag per invånare och kan uttryckas i termer av kronor per invånare eller som relativ skattekraft, det vill säga som andel av genomsnittlig skattekraft i riket har Leksand en relativ skattekraft på 94,6 procent av rikets medelskattekraft, jämfört med genomsnittet för Dalarnas län 90,1 procent och kommuner i tätbefolkad region 89,4 procent, den kommungrupp som Leksands kommun med nuvarande SKL-klassificering ingår i. Både Leksand och riket har haft en negativ trend sedan 2014, för Leksands del var trenden positiv de tio föregående åren innan trenden bröts och för 2017 har det skett en förbättring igen. Förändringen av skattekraft i Leksands kommun har de senaste tio åren varit generellt positiv och kommunen har succesivt under hela perioden förbättrat sin relativa skattekraft jämfört med de flesta av länets övriga kommuner och även jämfört med kommuner i tätbefolkad region. En förbättring av skattekraften ger Leksands kommun ett minskat beroende av det kommunala utjämningssystemet. 3.4 Uppräkning av kostnader Nedan följer en kort förklarande avsnitt av indexuppräkningar för prisökningar och löneökningar samt de budgetramjusteringar tillförs/påförs sektor Lärande och stöd och Vård och omsorg i det fall det existerar volymförändringar i kommande mål och budgetperiod Indexuppräkning för prisökningar I budget har en uppräkning skett för varu- och tjänsteinköp för sektorerna med 1,2 procent 2018 och med 1,5 procent , detta jämfört med SKLs bedömning om cirka 3 procent. Anledningen till justeringen är en satsning på upphandlingsavdelningen i form av införskaffandet av ett inköpssystem under 2018 som borde medföra en bättre styrning av kommunens totala inköp och därmed även en något lägre indexuppräkning Indexuppräkning för löneökningar Löneökningar budgeteras centralt och skall täcka samtliga löneökningar inom kommunen, inklusive löneglidningar. Uppräkning har gjorts med i snitt 2,5 procent per år. Till följd av ökade pensionskostnader för kommunerna ökar personalomkostnadspålägget (POpålägget) med 0,87 procentenheter. Den totala kostnadsökningen är cirka 4 mkr och respektive sektor har erhållit kompensation för kostnadsökningen Volymjusteringar för Vård och omsorg och Lärande och stöd Ovan nämnda sektorer erhåller budgetramjustering utifrån förändringar i respektive åldersklass för berörd sektor. Ökar/minskar antalet äldre i åldrarna 65- år prognosticeras omsorgsbehovet öka/minska och tillika kostnaderna inom sektor Vård och omsorg. De berörda verksamheterna inom Vård och omsorg är ordinärt boende och särskilt boende. Ökar/minskar antalet barn/ungdomar i åldrarna 0-18 år prognosticeras omsorgs och utbildningsbehovet öka/minska och tillika kostnaderna inom sektor Lärande och stöd. De berörda verksamheterna är förskola, grundskola och gymnasieskola

66 Mål och Budget Sektor Vård och omsorg och Lärande och stöd kompenseras i budgetförslaget för volymförändringar i åldersgruppen, även om beräkningsgrunderna för detta ser olika ut för verksamheterna. 3.5 Kostnadsstruktur En helt avgörande faktor i utvecklingen av kommunens ekonomiska ställning är utvecklingen av verksamheternas nettokostnader. Skatteintäkterna och de statliga generella bidragen ska räcka till finansiering av den löpande driftverksamheten, avsättningar till framtida pensionsåtaganden, räntor och avskrivningar. Det är därför av avgörande betydelse hur nettokostnaderna för driftverksamheten utvecklas i förhållande till skatter och statliga generella bidrag. De delar av bruttokostnaderna som inte täcks av specifika verksamhetsintäkter såsom avgifter och riktade statsbidrag, bör till så stor del som möjligt täckas av intäkter från det interkommunala utjämningssystemet. De nettokostnader som därefter återstår måste täckas av skatter och övriga generella statsbidrag. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatter och bidrag försämras kommunens ekonomi, behovet av lånefinansiering ökar och handlingsfriheten begränsas. En sådan utveckling är allvarlig och på sikt ohållbar. Basen för beräkningarna i utjämningssystemet är den beräknade standardkostnaden, vilken årligen räknas fram för varje kommun i landet utifrån ett riksgenomsnitt. Standardkostnaden räknas också fram per delmodell i systemet. Delmodellerna tar hänsyn till olika demografiska och socioekonomiska faktorer per kommun. Se Bilaga 4, sid 5 ff, för vidare analys av kostnadsstrukturen i Leksands kommun. 3.6 Resultatutjämningsreserv (RUR) Kommuner kan reservera medel till en resultatutjämningsreserv (RUR) inom ramen för en balanskravsutredning och eget kapital. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Leksands kommun har 2017 ett positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelserna och kan därmed för närvarande göra en avsättning som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Leksands kommun följer SKL:s vägledning för att avgöra om RUR får disponeras. Det innebär att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med SKL:s nuvarande prognos per april 2017 är det inte möjligt att använda RUR under planperioden RUR får däremot användas för att täcka ett negativt balanskravsresultat om det skulle uppstå. Kommunen uppfyller i och med detta lagens krav på balans. 4. Risk- och känslighetsanalys I följande kapitel presenteras, de för kommunen, kända ekonomiska risker för Leksands kommun under mål och budgetperioden I övrigt analyseras även hur Leksands kommun påverkas ekonomiskt av exempelvis räntehöjningar, löneökningar och ökat antal invånare

67 4.1 Riskanalys Mål och Budget Det finns ytterligare tecken på konjunkturavmattning både i Sverige och internationellt, vilket skulle kunna leda till snabbare tillväxt fall, lägre sysselsättning och därmed lägre intäkter för kommunen kommande år än vad som ingår i budgetförutsättningarna. Beräkningarna av pensionsskulden och dess förändring är fortsatt osäkra. Exempelvis pågår för närvarande en utredning om RIPS-räntans (räntan används som kalkylränta för beräkningen av pensionsskulden) beräkning, vilket kan få negativa resultateffekter. Senast räntan ändrades 2013 påverkade det kommunens resultat med -3,0 mkr. Osäkerhet råder om behovet av ökat försörjningsstöd och boendestöd, i första hand avseende asylsökande boende i kommunen som erhåller någon form av uppehållstillstånd Just nu genomförs stora exploateringsprojekt i kommunen, där finansieringen utgår ifrån att hela kostnaden täcks av intäkter vid försäljning. Omvärldsfaktorer som ränteläge, arbetsmarknad, med mera kan påverka betalnings-förmågan/viljan hos kommande köpare. 4.2 Känslighetsanalys Nedan redovisas ett antal olika variabler av större ekonomisk betydelse för kommunen och beräknad resultatpåverkan av dessa. Syftet är att ge en översiktlig bild av olika möjliga åtgärder och tänkbara händelser och ekonomiska konsekvenser. Invånarantal Invånarantalet påverkar bland annat statsbidrag och skatteintäkter. Skulle invånarantalet förändras med 100 personer förändras de budgeterade totala skatteintäkterna i genomsnitt med ca 3,4 mkr, dock med stora variationer beroende på demografisk och socioekonomisk struktur på invånarna som flyttar in/ut. Personalkostnadsförändringar Varje procentenhets förändring av lönesumman utgör en förändring av personalkostnaderna med 6 mkr per år. En förändring med motsvarande 10 heltidstjänster innebär en kostnadsförändring med cirka 4,5 mkr per år, beräknat utifrån genomsnittlig lönenivå i kommunen. Kostnadsförändringar Kostnadsförändringar i köpta varor och tjänster med 1 procentenhet innebär cirka 2,9 mkr i resultatpåverkan per år. Utdebitering skatt En förändring med 1 skattekrona innebär en intäktförändring med cirka 32,3 mkr per år. Räntor En stor del av kommunens lån är bundna (77 procent), men en stor del av kommunens lån förfaller under 2018 (29 procent). Skulle räntan på de lånen som behöver läggas om under 2018 höjas med 1 procentenhet skulle den årliga kostnaden öka med cirka 0,7 mkr. På lång sikt skulle en räntehöjning med 1 procentenhet öka kostnaderna med 2,3 mkr per år, med lånenivån per juni Taxor och avgifter En teoretisk förändring av samtliga taxor och avgifter med 1,0 procentenhet skulle innebära en intäktsförändring med cirka 2,0 mkr per år. De taxor som kommunen själv styr över uppgår till 33 mkr per år. En höjning av dessa med 1 procentenhet skulle generera 0,3 mkr per år. 5. Resultatbudget I följande kapitel presenteras förvaltningens förslag till resultatbudget för mål och budgetperioden i form av en, för kommunen, summerande tabell. Därefter följer en per sektor mer 12 67

68 Mål och Budget detaljerad beskrivning av för mål och under budgetperioden aktuella effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden, ej prioriterade äskanden, framtida behov och konsekvenser av beslut. I förvaltningens förslag nås målet 2 procent av skatter och bidrag för målperioden , detta främst p.g.a. resultatet 2016 på 37,8 mkr (4,5 procent) och ett prognosticerat resultat på 20,7 mkr (2,4 procent) Däremot nås inte 2 procent över perioden , utan där uppgår resultatet till 1,7 procent, inklusive effektiviseringar (1,2 procent utan). För att långsiktig klara målet krävs löpande effektiviseringsåtgärder. Resultatnivåerna i förvaltningens budgetförslag uppgår för 2018 till 14,0 mkr (1,6 procent i överskott av skatter och bidrag), för 2019, 14,4 mkr (1,6 procent i överskott) och för ,6 mkr (2,0 procent i överskott). I dessa resultatnivåer är generella, det vill säga i nuläget inte specificerade, effektiviseringar om 4,5 respektive 9,4 mkr En skatteväxling på 0,47 öre finns beaktad i förvaltningens förslag. Det innebär att kostnaderna för busstrafik sänks med cirka 15 mkr per år, motsvarande skatte- och kostnadshöjning hamnar istället hos landstinget. För Lärande och stöd ingår 7,6 mkr i ökad driftbudget för 2017 i form av ett tilläggsanslagsärende. Vård och omsorg är den sektorn som jämfört med 2017 års budget ökar sina kostnader mest under perioden , med totalt 25,5 mkr (9,4 procent, 3,1 procent per år). Medan samhällsutveckling ökar mest i procent med sina 10,1 procent för hela perioden och 3,3 procent per år. Ingen sektor ökar med mindre än 5 procent för hela perioden. Samtliga siffror är exklusive effekter av skatteväxlingen och utan centralt budgeterade poster såsom löneökningar och kapitalkostnader. Kostnadsökningarna uppgår netto till 22,1 mkr (6,3 inkl. skatteväxling) för 2018, där inkluderas ett tilläggsanslag till Lärande och stöd på 7,6 mkr Dessa kostnadsökningar beskrivs närmare under avsnittet resultatbudget nedan på sidorna Förvaltningen har alltid att vidta ständiga förbättringar och effektiviseringar inom ramen för den löpande verksamheten. Trots detta är förvaltningens bedömning, utifrån nu kända förutsättningar och gjorda antaganden, att en politisk omprövning måste ske av vad förvaltningens uppdrag långsiktigt skall omfatta, vad som skall utföras och i vilken form det ska ske. Enligt samma bedömning tillkommer även behov av politiskt beslutade strukturella åtgärder för att långsiktigt säkra det beslutade resultatmålet om 3 procent överskott av skatter och statliga bidrag över planeringsperioden fem år. Nedan presenteras förvaltningens förslag till resultatbudget för Mål och Budget (mkr) Utfall 2016 Budget 2017 Verksamhetssektorerna Prognos 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Politiken och Förvaltningsledning 32,4 29,7 36,8 27,9 27,4 27,0 Ramjustering -1,8-2,3-2,7 Extra hyra LIF 2,5 2,5 2,5 Höjning ishallshyra KPI 0,5 0,6 0,6 Föreningsbidrag som utbetalats ,2-3,2-3,

69 Mål och Budget Verksamhetsstöd 38,6 40,7 40,9 43,1 41,2 41,4 Ramjustering 2,4 0,5 0,7 Licenskostnader 0,85 0,75 0,75 Upphandlare 0,6 0,6 0,6 Rekrytering 0,6 0,6 0,6 Lärande och stöd 338,3 356,8 359,8 360,9 363,1 366,8 Ramjustering 0,6-0,2-0,4 Volymjusteringar, förskola 2,2 2,5 4,5 Volymjusteringar, grundskola 2,2 2,7 2,9 Volymjusteringar Gymnasieskola -1,8 0,7 2,7 Beslut budget förskola -2,0-4,0-3,0 Vård och omsorg 261,4 269,8 271,8 270,4 273,3 276,1 Ramjustering 2,95 2,5 3,0 Volymjusteringar enl. prognos 2,7 6,1 8,5 Personlig assistans nytt ärende 1,0 Priskompensation 0,5 1,0 1,5 Personalkostnadspålägg 1,4 1,4 1,4 Samhällsutveckling 61,9 71,5 67,8 60,4 62,2 63,5 Ramjustering 0,9 2,8 4,3 Bidrag förrättningar våra vägar 2,0 2,0 Generella effektiviseringskrav hela förvaltningen -4,5-9,4 Verksamhetens Nettoram 732,6 768,5 777,1 762,7 762,7 765,4 Finanssektorn Övrigt, 12,5 7,6-14,3 0,0 0,0 0,0 Lönekomp 0,0 12,0 12,0 28,3 45,3 63,3 Avskrivningar 37,9 44,5 44,5 48,2 51,3 51,3 Pensionskostnader, avvikelse personalkostnader, mm 19,3 24,2 24,2 24,0 27,6 28,9 Verksamhetens Nettokostnader 802,3 856,8 843,5 863,2 886,9 908,9 Finansiering Skatteintäkter -686,0-722,2-722,2-728,4-753,9-781,0 Generella Statsbidrag & utjämning -152,0-139,6-142,4-148,7-148,5-148,7 Finansnetto -2,0 3,0 0,5-0,1 1,1 2,3 Finansiering Total -840,0-858,9-864,2-877,2-901,3-927,5 Årets Resultat 37,8 2,1 20,7 14,0 14,4 18,6 Resultat i % av skatter och bidrag 4,5% 0,2% 2,4 % 1,6% 1,6% 2,0% Tabell 4. Leksands kommuns resultatbudget för Mål och budgetperioden (mkr). I efterföljande avsnitt presenteras effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden och ej prioriterade äskanden för de verksamheter som rör den politiska organisationen samt kommunledningens 5.1 Politik och Kommunledning Effektiviseringsåtgärder och prioriterade äskanden Nr Extra hyra när Leksands IF inte spelar i SHL Höjning ishallshyra enligt KPI, årligen Föreningsbidrag som utgår Minskade kostnader för förvaltningsuppdraget (LBAB)

70 Mål och Budget Övrigt Summa Tabell 5. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) politik och kommunledning. 1. Som en följd av att Leksands IF åkte ur SHL så utgår en extra hyra med tkr per år. 2. Nytt hyresavtal med Leksands IF. Hyran höjs med KPI varje år löstes detta med kommunstyrelsen reserv, för 2018 behövs en höjning för hela beloppet, därefter årliga höjningar enligt KPI. 3. Tidigare engångsbidrag till bland andra Leksands tennisklubb och skate parken utgår 4. Minskad kostnad inom förvaltningsuppdraget, delvis ökar investeringsutgifterna. Bland annat regelförändringar. 5. Framförallt interna intäkter i form av internhyra från sektorerna Ej prioriterade äskanden Resurs för det allmänna valet 2018 och Europaparlamentsvalet Den kostnaden beräknas till 300 tkr 2018 och 200 tkr Detta föreslås tas från kommunstyrelsens reserv. 5.2 Verksamhetsstöd I följande avsnitt presenteras effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden och ej prioriterade äskanden för sektor verksamhetsstöd. Effektiviseringsåtgärder och prioriterade äskanden Nr Licenskostnader Upphandlare Konkurrenskraftig rekryteringsprocess Beredskap IT Dataskyddsombud Säkerhetssamordning Priskompensation Personalkostnadspålägg Summa Tabell 6. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) sektor verksamhetsstöd. 1. Licenskostnader ökar för produktlicenser under 2018 eftersom avdelningen ändrar arbetssätt och använder Microsofts programsvit Office365 brett inom kommunen. Antalet användare av ITverktyg i kommunen ökar också i och med digitaliseringen av verksamheten inom vård- och omsorgssektorn. För att tillgänglighetsgöra e-tjänster krävs vidare elektronisk autentisering vilket innebär en ny licenskostnad. Samhället blir alltmer beroende av digitala plattformar och en allt större del av kommunens infrastruktur är idag digital. Medborgarna förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Samtidigt stärks lagstiftningen inom hela EU kring ökad digital tillgänglighet för alla användare, inklusive människor med funktionsnedsättningar. För att kunna uppfylla bland annat den nya tillgänglighetslagstiftningen och för att ha möjlighet att presentera e-tjänster på ett effektivt sätt behöver vi uppgradera kommunens webb som innebär en ny licensmodell

71 Mål och Budget Upphandlingsenheten har under år 2017 haft begränsade personella resurser i förhållande till den mängd upphandlingsärenden som varit fallet. Därför har konsulter anlitats i stor utsträckning vilket medfört att budget överskridits. Upphandlingsvolymerna bedöms fortsatt ligga över den nivå som den befintliga personalstyrkan klarar av att hantera. I syfte att sänka kostnader och skapa en långsiktigt hållbar arbetssituation behöver enheten förstärkas med en person för att klara av upphandlingsvolymerna. 3. Äskandet avser en tjänst som kvalificerad rekryteringshandläggare med placering på HRavdelningen, som fortsatt led i verksamhetsutvecklingen, att vara en attraktiv arbetsgivare samt kommunens arbete med kompetensförsörjning. HR-avdelningen upplever en ökad efterfrågan av stöd i rekrytering från cheferna, samtidigt efterfrågas verksamhetsstöd i form av kvalificerad HRkompetens. Sektorn kan genom att skapa en ny tjänst stärka kommunens profilering och skapa en enhetlig process för kommunens rekryteringsarbete samt öka kvaliteten i annonser, i bemötande, återkoppling och uppföljning gentemot kommunens kandidater. Med en central rekryteringsfunktion kommer kommunen kunna stärka sin närvaro och marknadsföring på sociala medier, sänka annonseringskostnaderna för organisationen samt få enhetligt och konkurrenskraftigt skrivna annonser. Sektorn kommer kunna utveckla rekryteringsprocessen genom att arbeta med en kandidatbank och intresseanmälningar på ett aktivt sätt som spar tid och arbete för kommunens organisation samt stärker kandidatupplevelsen. 4. IT-avdelningen har uppdraget att ha tekniker i beredskap under helger, för att kunna avhjälpa problem i IT-miljön som kan leda till att det finns risk för liv eller hälsa, för ekonomisk skada eller skada på egendom eller om det innebär ett betydande inkomstbortfall för kommunen om ITsystemen inte kommer igång. 5. År 2018 kommer personuppgiftslagen att ersättas med en ny dataskyddsförordning. Enligt den nya dataskyddsförordningen måste kommunen utse ett dataskyddsombud. Beslut på en halvtid tjänst från 2019 finns enligt MoB Denna tjänst kommer till största del kunna hanteras internt och innebär därmed en besparing enligt tidigare beslut. 6. Vid pensionsavgång kommer tjänsten som säkerhetssamordnare tillsättas internt inom befintlig budget. Ej prioriterade äskanden Sektorn har lämnat förslag på förändringar och utveckling inom flera områden, men som efter intern process valts att inte lyftas med i förslaget. De områden som diskuterats är bland annat: Nr Digitaliseringsledare Bemanning kundtjänst Samlad kommunal trycksaksproduktion Marknadsföring Profilmaterial Utveckling av närvaro på sociala medier Central projektledare Utökad utbildningsbudget Utökad registratorstjänst Summa Tabell 7. Ej prioriterade äskanden (tkr) sektor verksamhetsstöd

72 Mål och Budget Enligt beslut i MoB gäller utökningen av en digitaliseringsledare endast åren Sektorn ser ett fortsatt behov av en person som leder digitaliseringsutvecklingen i kommunen. 2. Enligt beslut i MoB gäller finansieringen av kundtjänst så som den ser ut 2017 endast till och med Sektorn ser ett fortsatt behov av befintlig bemanning av kundtjänst då de börjar ta över mer och mer uppgifter från övriga verksamheter. 3. En gemensam hantering av trycksaksproduktion inom kommunen för ekonomisk effektivitet samt ökad kvalitet. Idag sköts detta av övriga sektorer efter behov där ingen uttalad budget finns utan tas från annat inom budgetramarna. Sektorerna upplever detta som svårt att själva hantera och kvalitén blir väldigt varierande. Även om dessa medel skulle erhållas så får avdelningarna stå för själva tryckkostnaden men arbetsinsatsen skulle de då få stöd med. 4. Marknadsföringsaktiviteter för Leksands kommun. För dessa medel skulle man kunna ta marknadsföringen till en ny nivå med anlitandet av en extern byrå i syfte att ta fram en marknadsföringsprofil m.m. Idag måste eventuella marknadsföringsaktiviteter finansieras med medel utanför kommunikationsavdelningen vilket försvårar kontinuiteten av arbetet. 5. Gemensam hantering av profilmaterial inom kommunen. Hanteras av övriga sektorer inom deras budgetramar med följd av att kvalitén blir lidande d.v.s ingen enhetlig linje hålls och de som inte har medel för detta saknar helt profilmaterial idag. 6. Utveckling av närvaron på sociala medier i första hand inom rekrytering. Arbete sker redan i dagsläget men med dessa medel skulle man med stöd av en extern byrå kunna öka närvaron på sociala medier ytterligare. 7. En central projekt-/processledare för olika utvecklingsprojekt i kommunen. I första skedet inför upphandling av nytt HR system. 8. Behov av utökad utbildning finns främst inom IT där personalen behöver utbildas i nya system samt inom kundtjänst. 9. Utökning av tjänst med 25 procent för registrator vid pensionsavgång. 5.3 Lärande och stöd I följande avsnitt presenteras effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden, ej prioriterade äskanden, framtida behov och konsekvenser av beslut för sektor lärande och stöd. Nr Volymjustering förskola Volymjustering grundskola Volymjustering gymnasieskola Statliga ersättningar ensamkommande barn & unga Ökat försörjningsstöd Drift, familjecentralen Fler förskolebarn Ersättning till ny fristående grundskola

73 Mål och Budget Konsekvenser av ersättning till ny fristående grundskola Asylsökande elever över 18 år ,0 tj fr.o.m. HT17 Kulturskola Ökade driftskostnader Kulturskola Priskompensation Personalomkostnadspålägg Summa Tabell 8. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) sektor lärande och stöd. 1. Från och med den 1 juli 2017 kommer de statliga ersättningarna för mottagande av ensamkommande barn och unga att sänkas från kr per dygn till kr per dygn (asylsökande) alternativt 750 kr per dygn (permanentuppehållstillstånd). Socialtjänsten ansvarar idag för cirka 80 stycken ensamkommande. Dessa är idag placerade i kommunens HVB-hem, familjehem eller stödboende alternativt i externa HVB-hem och familjehem. År 2017 förväntas inga ensamkommande anvisas till Leksands kommun, utan detta kommer troligen först att ske år Behovet av kommunala HVB-platser och stödboendeplatser kommer att minska under 2017 och fortsätta minska under 2018, men inte tillräckligt för att kunna avsluta något av de egna HVBhemmen. Det innebär att avdelning familj och stöd inte kan effektivisera HVB-verksamheten enligt tidigare beslut i MoB , istället sker effektiviseringen utslaget på två år: tkr år 2018 och tkr år Antalet ansökningar och utbetalningar av ekonomiskt bistånd ökade under År 2017 har antalet ansökningar och utbetalning fortsatt att öka. Det prognosticerade underskottet 2017 uppgår till tkr. Även år 2019 förväntas utbetalningarna att öka, detta på grund av att kommunanvisade nyanlända samt nyanlända i eget boende inte längre erhåller etableringsstöd från Migrationsverket. 3. Ekonomiska medel för utökade hyres-, el- och städkostnader i samband med att familjecentralen startar sin verksamhet år Enligt kommunfullmäktiges beslut Dnr 2015/1025 ska dessa medel tillföras Lärande och stöds budget. 4. Förskolan erhöll ett tillfälligt tilläggsanslag för 2017 på grund av fler barn i den kommunala förskolan och med utökat behov av personal och lokaler. 5. Från och med höstterminen 2017 startar en ny fristående grundskola i kommunen. Den fristående grundskolan kommer att ha 200 nya grundskoleplatser och 80 fritidshemsplatser. Ersättningen för 200 elever i grundskolan samt 80 elever i fritidshemmet beräknas till tkr för ett halvår och tkr för ett helår. 6. En minskning av 200 elever i den kommunala grundskolan har stora effekter på verksamheten. Dryga 20 procent av kostnaden för en elev är kopplat till lokaler, 15 procent är kopplat till övriga verksamhetskostnader så som kost, läromedel, skolresor, elevhälsa samt administration och 65 procent är kopplat till undervisning. För att nå en budget i balans bör undervisningskostnaderna minska med tkr under våren 2018, vilket motsvarar 24 tjänster på halvåret (12 heltidstjänster på helåret), samt att kostnader för lokaler och övriga verksamhetskostnader bör minska med totalt tkr. 7. År 2020 kommer asylsökande elever inskrivna efter 18 års ålder att vara över 21 år och de kommer inte längre att erbjudas undervisning på gymnasieskolan i Leksand. 8. Kulturskolan har utökat sin verksamhet med 1,0 tj höstterminen 2017, 300 tkr. Helårseffekten är 18 73

74 Mål och Budget tkr. 9. Kulturskolan har ökade driftskostnader beräknade till 100 tkr höstterminen Helårseffekten är 200 tkr. Ej prioriterade äskanden, framtida behov och konsekvenser av beslut Sektorn har lämnat förslag på äskanden inom flera verksamheter, men som efter intern process valts att inte lyftas med i förslaget. Sektorn vill även informera om framtida behov och ekonomisk riskexponering på grund av redan fattade beslut men också framtida beslut. Nr Statsbidrag förskola, förskoleklass och grundskola Ungdomsstrateg Tillnyktringsplatser Socialsekreterare IFO Ny utredning fritidsgårdsverksamhet ,2 barn per pedagog (förskola) Barn i behov av särskilt stöd i förskolan Drift ny förskola Käringberget Ny organisation ny förskola Käringberget Grundskoleutredning Drift gymnasiepaviljong Statsbidrag vuxenutbildningen Summa Tabell 9. Ej prioriterade äskanden, framtida behov och konsekvenser av beslut (tkr) sektor lärande och stöd. 1. Många av de statligt riktade bidragen är utformade på så vis att det krävs en kommunal insats för att erhålla dem. Insatsen kan vara att utöka organisationen, exempelvis rekrytera mer personal. I det fall bidraget sänks, alternativt uteblir, har verksamheten enbart en bruttokostnad för den tidigare anställda personalen. Till exempel beslutade Skolverket att sänka det statliga bidraget gällande mindre barngrupper till förskolan med 500 tkr för hösten Förskolan behöver därmed effektivisera likvärdig summa. 2. Ett av sektorns mål är att ungdomar ska uppleva möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället och dess utveckling. För att nå målet behövs en ungdomsstrateg för att leda arbetet och skapa kontaktvägar mellan ungdomar, tjänstemän och politiker i Leksands kommun. 3. Förlag på att kommuner i norra dalarna ingår i ett samarbete med Mora och Falu lasarett vad gäller tillnyktringsplatser. Äskandet avser kostnad för avtal mellan kommun och landsting. 4. För att tackla de många fler och tunga ärenden kopplade till barn och familj behöver individ- och familjeomsorgen utöka sin organisation med 4 tj socialsekreterare. Största delen av utökningen är kopplad till utredningssidan. 5. En ny utredning av kommunens fritidsgårdsverksamhet ska vara klar under Det är osäkert hur det kommer att påverka verksamheten inför budgetår Nytt mål i Leksands kommun är att eftersträva 5,2 barn per pedagog. Ska målet uppfyllas behöver tkr tillföras den kommunala förskolan. Beräkningen baseras på 2017 år personalbudget och det prognosticerade antalet barn per barn under I och med att budgetramen justeras för förskolan i kommunen erhåller även de fristående förskolorna del av justeringen och det innebär att ytterligare tkr behöver äskas för att tkr ska tillfalla den kommunala förskolan

75 Mål och Budget Den kommunala förskolan ser ett ökat behov av resurser på grund av fler barn som utmanar i verksamheten. I det fall grundbemanningen ökar minskar behovet av resurser i form av assistenter. 8. År 2019 förväntas den nya förskolan på Käringberget att invigas. Det är något osäkert hur förskolan påverkas vad gäller driftskostnader. I det fall driftskostnaderna är likvärdiga de för förskolan Pelikanen behöver ingen budgetram äskas under den tid förskolan Pelikanen rustas. 9. I det fall både förskolan Pelikanen och den nya förskolan på Käringberget är i drift behöver den kommunala förskolan pedagoger samt ledningstjänst. Beräkningen är på 60 platser, 4 avdelningar och 15 barn per avdelning och 3 pedagoger per avdelning. Helårseffekten beräknas bli tkr (exklusive hur äskandet påverkar bidraget till de fristående förskolorna i kommunen). 10. Under augusti och september månad kommer en extern utredare granska den kommunala grundskolan vad gäller elevunderlag, organisation, ekonomi och kvalitet. Det är osäkert hur utredningen kommer att påverka den kommunala grundskolan, sektorn och kommunen i stort. 11. Driftskostnaden för den nya uppförda paviljongen i närheten av Brandmannen beräknas blir 500 tkr per år. Denna ramjustering ska gälla för de år gymnasiet hyr paviljongen och i det fall hyresavtalet avsluta ska budgetramen justeras. 12. Det finns förslag på att förändra grunderna för hur bidrag till den kommunala vuxenutbildningen fördelas. Det är idag osäkert hur förändringen kan komma att påverkar den kommunala vuxenutbildningen och kommunen, men förslaget kan innebära att kommunerna kommer att behöva tillskjuta mer medel för att hålla tidigare års kvalitetsnivåer

76 5.4 Vård och omsorg Mål och Budget I följande avsnitt presenteras effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden och framtida behov för sektor Vård och omsorg. Effektiviseringsåtgärder och prioriterade äskanden N r Personlig assist ans - nyt t ärende 950 Volymjust eringar enl. prognos Priskompensat ion Personalomkost nadspålägg Summa Tabell 10. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) sektor Vård och omsorg. 1. Vård och omsorg kommer att fortsätta sitt arbete med effektiviseringsåtgärder under 2018, framförallt gällande sjukfrånvaron som är en stor kostnad. Enligt revisionens påpekande ska nya inre rutiner införas i sektorn, ett exempel är att Kom och Gå införs för registrering av arbetstid. Sektorns sjukfrånvarorutin ska följas upp med syftet att sänka kostnaderna. LSS-verksamheterna ska genomlysas gällande bemanningen. Sektorn föreslår också en höjning av maxtaxan inom äldreomsorgen från januari 2018, vilket förväntas ge en årlig intäktsökning om cirka 650 tkr. Trots dessa åtaganden är sektorns bedömning, efter intern prioritering av de kommande behoven, att den prognosticerade ökade volymen i verksamheten inte kommer att kunna inrymmas i föreslagen budgetram för Sektorn äskar därför om tillskott i ramen med 950 tkr med anledning av ett nytt ärende inom personlig assistans vars kostnad inte täcks helt av Försäkringskassan. Detta äskande gäller enbart för 2018 och dras bort från budgetramen Sektorn ser att det råder en ökad vårdtyngd inom särskilt boende jämfört med tidigare. Arbete görs i syfte att kunderna ska bo hemma längre och det har resulterat i att vårdbehovet ökar för de som kommer till ett särskilt boende. Detta innebär att mer personalresurser krävs per plats. Sektorn kommer att göra en vårdtyngdsmätning under 2017 för att kartlägga behovet framåt. Kommande behov Till följd av den förväntade befolkningsökningen i de aktuella åldersgrupperna fram till 2020 och beroende på att brukarna blir mer vårdkrävande kan ytterligare särskilda boendeplatser utöver det som motsvaras av volymjusteringar i budget komma att behövas under perioden. Under 2020 kan det uppstå omställningskostnader vid flytt av särskilt boende och eventuellt dubbla hyreskostnader. 5.5 Samhällsutveckling 21 76

77 Mål och Budget I följande avsnitt presenteras effektiviseringsåtgärder, prioriterade äskanden och ej prioriterade äskanden för sektor samhällsutveckling. Nr Bidrag förrättning våra vägar Driftkostnader ny sporthall Medfinansiering trafiklösning Leksands knäckebröd % tjänst trafikenheten Kompensation intäktsfinansierad verksamhet Underhåll hembygdsgårdar Utredningar (översiktsplanering) Försäljning släckbil Busstrafik Priskompensation Höjt PO Summa Tabell 11. Effektiviseringsåtgärder och nya äskade behov (tkr) sektor samhällsutveckling. 1. Bidrag till lantmäteriförrättning (anläggningsförrättning) för att bilda gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. Enligt KS beslut 22 maj 2017, Dnr 2016/ Ny sporthall innebär ökade kostnader för bland annat personal, el, värme, vatten och underhåll. Personal förväntas till stor del kunna samordnas med befintlig personal på Leksandshallen. 3. Medfinansiering av trafiklösning med ny sträckning av Jon Ollas väg, 380 meter, till Leksands Knäckebröd AB med 25 procent av kostnaden, dock max 1 miljon kronor. Enligt KF beslut 19 juni 2017, Dnr 2017/ I takt med att bostadsbyggande ökar så ökar behovet av infrastruktursatsningar för att ligga i fas. För att klara av att arbeta vidare med förvekligandet av visionen och de infrastrukturprojekt som är kopplade till det behövs förstärkning på trafikavdelningen som varit hårt belastad under en lång tid. En 50 procents tjänst som projektadministratör frigör tid för trafikhandläggaren att medverka i projekt och minskar sårbarbarheten då sektorns trafikhandläggare skulle kunna avlasta trafikingenjören i större grad. 5. Intäkterna har inom myndighetsavdelningen under flera år inte kunnat täcka kostnaderna. Bedömningen är att verksamheterna måste behålla nuvarande omfång och inriktning för att upprätthålla lagkrav samt bibehålla kommunens ambitionsnivå. 6. Det finns stora underhållsbehov av kommunens hembygdsgårdar. Medel för detta är tidigare beslutade i investeringsbudget, bedömning görs att det främst handlar om åtgärder som klassas som driftkostnader och flyttas därmed bort från investeringsbudget till driftsbudget. 7. För att kunna arbeta med den översiktliga planeringen krävs ett antal utredningar som lyfts upp redan i översiktsplanen från Det handlar om kulturmiljöanalyser, underlag för grönstrukturplan, utredning av nytt läge för Leksandsbron mm. Det finns behov av att kunna köpa in konsulter för att göra denna typ av utredningar. Översiktsplanen ska aktualiseras varje mandatperiod, nu närmast Vikten av att jobba med den översiktliga planeringen är avgörande för att nå framtida visioner men även möjligheter att söka olika former av statliga bidrag kräver ofta en aktuell översiktsplan. 8. Den gamla släckbilen säljs under 2018 och ersättas av en ny (investering)

78 Mål och Budget Efter antagna busskostnader 2018 förväntas kostnaderna totalt ligga på en lägre nivå än budgeterat 2017 Ej prioriterade äskanden Sektorn har haft många förslag på utvecklingsområden inom flera områden genom nya satsningar och utökningar. Det finns en stark vilja att utveckla och utvecklas inom samtliga verksamheter. Nedan listas några av de förslag som diskuterats men efter en intern process valts att inte lyftas vidare: Nr Projektledare inom exploatering Bibliotekarie Snickare/vaktmästare Utställningar Hållbarhetsstrateg 0,5 tj Naturvårdare 0,5 tj Museipedagogik Byggnadsinspektör Museiassistent Processledare för att utveckla handel Marknadsföringsaktiviteter Biblioteksassistent, utökning till heltid Underhåll vandringsleder och Tällbergsängen Arbete med ökad besöksnäring Bidrag till byar, bypeng Kollektivtrafikplanerare 0,25 tj Utökat underhåll hembygdsgårdar Evenemang Sommarvikarier kulturhuset Maskiner och verktyg Medfinansiering Sätergläntan Lona projekt Summa Tabell 12. Ej prioriterade äskanden (tkr) sektor samhällsutveckling. 1. Utökning projektledare inom exploateringsverksamheten. 2. Bibliotekarie till ungdomsavdelningen, för att nå våra unga-vuxna, både högstadie- & gymnasieelever, vuxenstuderande och arbetslösa och på så sätt nå målet att fortsätta vara en av landets främsta sport- och friluftskommuner samt stärka vår position som kulturkommun. 3. Utökning bland annat för arbete med våra investeringar oför att öka kostnadseffektiviteten. 4. Utökning för utställningar i samband med det dubbla jubileumsåret Japan och Leksand 700 år. För att på sikt kunna hålla en hög kvalitet på de tillfälliga utställningarna behöver vi kunna satsa mer utan intäktskrav. 5. Det finns ett behov av en tjänst som kan hålla i och jobba strategiskt, systematiskt och kontinuerligt med uppföljning av Leksands miljömål och genomförande av planerade åtgärder. Det är en profilfråga för kommunen och fortsatt uppsättande av nya målsättningar är en förutsättning för ett arbete mot ständiga förbättringar och långsiktiga mål. Risken om denna 23 78

79 Mål och Budget tjänst inte finns är att miljömålen blir en hyllvärmare och det kommer leda till att kommunen inte når uppsatta mål och stannar upp i förbättringsarbetet. Det kommer även att märkas i statistik över tid i sämre placeringar i olika undersökningar. 6. För att arbeta effektivt, målinriktat och med stor kompetens med naturvård och förvaltning av naturreservat och övrig skog och mark utreds en ny tjänst för detta. I och med kommande pensionsavgångar slutar några av de personer som arbetat med förvaltningen. 7. Behov finns av en museipedagog som har huvudansvaret för programverksamheten i kulturhuset. Vi har ett fantastiskt rikt material att jobba med och behöver för att nå ut till främst barn och ungdomar ha personal som kan området. Programansvaret ska även innefatta biblioteket men då främst som samordnare. 8. Ärendeinströmningen av bygglovsärenden är hög. En ytterligare byggnadsinspektör förväntas kunna öka intäkterna ytterligare och delvis finansiera sig själv samt förbättra arbetsmiljön. 9. En museiassistent för arbete både administrativt och praktiskt med programverksamhet och utställningar samt tjänstgöring i museidisken 10. Processledare 2018 för att utveckla handeln i Leksand 11. Marknadsföringsaktiviteter för Leksands kommun 12. Utöka befintliga tjänster till heltider för ett mer säkert och sammanhängande schema och minskad komptid. 13. Vi har idag en person som utför sex månaders fältarbete med att hålla efter stigar och leder, skyltar och kartor. Detta är ett mycket viktigt jobb som kraftigt påverkar att vi kommer högt i Naturvårdsverkets ranking av årets friluftskommun. Tällbergsängen är en av Dalarnas mest värdefulla ängar vad gäller artrikedom som vi sköter tillsammans med Länsstyrelsen. Ett område att utöka för turism och besökare då det ligger strategisk placerat i Tällberg mellan hotell och camping. 14. Resurser för att driva den lokala samverkan för att öka tillväxten inom besöksnäringen. Bygga nätverk och kunna arbeta mera med omvärldsbevakning 15. Medel för att ge bidrag till byar för att för en levande landsbygd växla upp ideella krafter. 16. Resurs för effektiv trafikplanering och handläggning av kollektivtrafiken. 17. Utifrån underhållsplan krävs ca 250 tkr per år till underhåll av hembygdsgårdarna, vilket är en utökning med 100 tkr. 18. Fortsätta skapa förutsättningar för att stötta/utveckla evenemangen i kommunen. 19. Sommarvikarier i kulturhuset 20. För att ha funktionella maskiner och verktyg behöver dessa bytas ut regelbundet. 21. Medfinansiering av Sätergläntan 22. Vi söker årligen LONA-bidrag och oftast kan vi använda egen tid som medfinansiering men ibland kan det behövas kontantinsats. Vi saknar en driftbudget för detta som även kan nyttjas 24 79

80 Mål och Budget för hastigt påkomna naturvårdsinsatser som krävs ex i form av ex naturvårdsavtal, inventering eller annat. 5.6 Finanssektorn I detta avsnitt redogörs för de centralt budgeterade kostnader som avskrivningar, löneökningar samt pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen (gammal pensionsskuld) Personalkostnader De centralt budgeterade personalkostnaderna avser dels löneökningar som en följd av de centrala förhandlingarna, men också löneglidning. De budgeterade löneökningarna är 2,8 procent per år, detta för att skapa möjlighet till riktade satsningar samt löneglidning. Jämfört med SKLs prognos för ökade lönekostnader inklusive sociala avgifter med 3,1, 3,4 respektive 3,4 procent för åren , ligger kommun lägre. Kommunen budgeterar sociala avgifter direkt under respektive sektor, i SKLs prognos ingår dessa i löneökningarna höjdes PO-pålägget med 0,87 procentenheter, vilket motsvarar ca 4 mkr i ökade kostnader för SKLs prognos är att pålägget kommer fortsatta att stiga, detta är inte beaktat för utan kommer att kräva omdisponeringar inom befintlig ram. Centralt budgeteras även de löpande pensionsutbetalningar som görs utifrån kommunens ansvarsförbindelse, som med nuvarande regelverk redovisas utanför balansräkningen. Vid ingången till 2018 väntas skulden uppgå till 378 mkr inkl. löneskatt för att vid utgången av 2020 ha sjunkit till 357 mkr. Utbetalningarna från denna är på cirka 25 mkr, vilket påverkar kommunens resultat och likviditet negativt. Denna skuld kommer, som tidigare nämnts, påverkas av det nya regelverket RIPS-17, i förslaget till ny kommunalredovisningslag föreslås att skulden skall redovisas i balansräkningen. Det är av denna anledning kommunen räknar på sin soliditet inkl. ansvarsförbindelsen Kapitalkostnader I denna post ingår avskrivningar samt finansnetto (differensen mellan räntekostnader och finansiella intäkter såsom utdelning och borgensavgifter). Trendmässigt har kommunen ökade kostnader för avskrivningar, detta beror på de omfattande investeringar utförda de senaste åren samt de kommande stora investeringsbehoven. Därför ökar denna post markant jämfört med utfallen och även budget Utfallen för tidigare år påverkas positivt som en följd av införandet av komponentavskrivningar, vilket har lett till längre avskrivningstider samt minskade driftkostnader då fler utgifter bokförs som anläggningstillgångar. Finansnetto har varit mycket gynnsamt tack vare det låga ränteläget samt att kommunen har haft en stor mängd lån till rörliga räntor och korta bindningstider, detta är något som kommer att ses över för kommande budgetperiod. Vart efter räntorna troligen stiger framöver så kommer kommunens räntekostnader att stiga, hur mycket beror på de beslut som tas Till detta tillkommer risken för ökat behov av nyupplåning beroende på de höga investeringsnivåer i kombination med en självfinansieringsgrad på under 100 procent. Kommunens finansiella intäkter består av utdelning från hel- eller delägda bolag samt borgensavgifter gentemot bolagen. De sistnämnda utgår med 0,4 procent av nyttjat borgensåtagande till respektive bolag. Denna intäkt väntas öka som följd av ökad belåning i bolagen och hanteringen av den intäkten bör ses över. Den ökade belåningen i bolagen innebär indirekt en ökad risk för primärkommunen. Avskrivningar och räntekostnader är något som påverkar under lång tid framöver och är mycket svåra att påverka på kort sikt. Därför finns ett stort behov av långsiktig finansiell planering samt noggrannare planering och prioritering av investeringar

81 Mål och Budget Figur 2. Kapitalkostnader som andel av skatter och bidrag ,0% 6,0% Mkr ,0% 4,0% 3,0% 2,0% Procent -5 1,0% ,0% Snitt resp total Extra kostnad jmf 5 % Kapitalkostnader som andel av skatter och bidrag Linjen (läses mot höger y-axel) i figur 2 ovan visar förhållandet mellan avskrivningar plus finansnetto i förhållande till skatter, bidrag och utjämning. Staplarna (läses mot vänster y-axel) visar hur mycket utrymme har behövt tas från de övriga kostnaderna om den kvoten hela tiden hade varit 5 procent, som ett tänkt mål. Ex för perioden har totalt 15,7 mkr mer lagts på finansiella kostnader än om det tänkta målet på 5 procent hela tiden hade hållits Skatter, generella statsbidrag och utjämning Häri ingår kommunskatt, generella (i skillnad från riktade) statsbidrag samt kommunalekonomisk utjämning. Skattetillväxten för kommunen är fortsatt positivt, om än inte lika positiv som för En mycket positiv trend är också att utjämningssystemets andel av de totala skatteintäkterna minskar, dvs kommunen blir mer självständig för varje år. Fastighetsavgiften ökade väsentligt mellan 2016 och 2017 som en följd av revideringen av denna. Inom LSS finns ett kostnadsutjämningssystem som är helt skiljt från det ordinarie utjämningssystemet för kommuner. Det preliminära utfallet för 2018 i LSS-utjämningssystemet visar att Leksand ska betala en utjämningsavgift om 23,7 mkr. Det är en ökning av avgiften med ca 5,9 mkr jämfört med året före. Förändringen orsakas dels av att strukturen gällande LSS-insatser har blivit mer gynnsam i kommunen i förhållande till riket, vilket får till följd att Leksands grundläggande standardkostnad i högre grad avviker från riksgenomsnittet. Den andra orsaken är att Leksands personalkostnadsindex har sjunkit från 2017 till 2018, vilket får till följd en lägre kompensation i utjämningssystemet. Flera delar av utjämningssystemet är självfinansierade, dvs det handlar om relativa ändringar mellan kommunerna. Så även när kommunens påverkas negativt, kan det verksamhetsmässigt vara svårt att ställa om kostnaderna i motsvarande mån, men det är trots det angeläget

82 Mål och Budget Investeringsbudget Leksands kommun har för sin storlek en relativt hög genomsnittlig årlig investeringstakt jämfört med tidigare år och jämfört med andra kommuner, därtill skall tilläggas att de flesta kommuner har höjt sina investeringsnivåer på senare år. Höga investeringsnivåer för kommunen leder till allt högre genomsnittliga kostnader på grund av ökade avskrivningskostnader. Om kommunen inte klarar av att finansiera investeringarna med egna medel ökar också räntekostnader p.g.a. ökade belåning, vilket i sin tur kommer att ställa ökade krav på sänkta kostnader i driftverksamheterna för att kunna nå överskottsmålen. Det av väsentlig betydelse att kommunen klarar av att hålla goda resultatnivåer på absolut minst 2 procent samt på sikt sänker investeringsnivåerna. Figur 3 nedan presenterar hur Leksands kommun finansierar sina investeringar exempelvis investerade kommunen mindre än vad den hade råd med, därför ligger den gröna stapeln under 0, dvs allt annat lika kunde kommunen ha amorterat ännu mer på sina lån, men valde istället att öka på sin kassa. Rent investeringsmässigt fanns nästan inget lånebehov 2016, men där ökade kommunens lån med 41 mkr pga. ökade fordringar. Som bilden visar så är lånebehovet stort 2017, hur det faktiska utfallet blir beror i stor grad på om fordringarna på Migrationsverket minskar och om investeringarna genomförs i planerad takt. Över perioden uppstå lånebehov på grund av 2017 års höga investeringsnivå och kortsiktigt lånebehov pga. exploatering för hela perioden, men de lånen bör kunna amorteras om de finansiella målen nås 2021, exploateringar avyttras samt om fordringarna på Migrationsverket minskar. Figur 3. Leksands kommuns finansiering av investeringar Tkr ,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Skattefinansierat Intäkter lån Investeringar som andel av skatter och bidrag Procent De aktuella intäkterna i figur 3 avser exploatering, där antas en 100 procentig självfinansiering av alla investeringar. Det kan däremot ta flera år mellan investeringar och att kommunen faktiskt erhåller betalning, detta gör att det på kort sikt kan finnas större lånebehov än figuren visar. I beräkningen ingår också att resultatet blir enligt budget för åren samt att avskrivningskostnaderna är enligt budgeterad nivå för samma period. För 2017 gäller prognos per maj, för 2021 är det antaget att skatterna växer enligt prognos från juni 2017 samt att resultatet blir 2 procent av skatter och bidrag. Investeringarna är enligt budget för varje år från 2017 och enligt utfall För ingår 13,9 mkr i effektiviseringar i resultatet, nås inte dessa så ökar lånebehovet

83 Mål och Budget I figur 4 nedan presenteras en detaljerad bild över de totala investeringsutgifterna fördelas per år samt hur målet kring självfinansieringsgrad följs. Målet är en självfinansieringsgrad på 100 procent. För 2017 ingår prognosticerat resultat, för året 2021 har det antagits att resultatet är 2 procent av skatter och bidrag samt oförändrade avskrivningskostnader från föregående år. Vilket skulle ge en självfinansieringsgrad på 90 procent för budgetperioden , men 105 procent för Figur 4. Kommunens investeringsutgifter och självfinansieringsgrad mkr % 150% 100% 50% Självfinansieringsgrad, % Totalt Investeringar 2021 årets resultat plus avskrivningar Självfinansieringsgrad 0% Kommande år föreligger stora investeringsbehov både i kommunen och de kommunala bolagen, inte minst utifrån den bostadsförsörjningsplan som antogs Planen innebär betydande nybyggnationer av bostäder och en omfattande utbyggnad av infrastrukturen, med bedömda totala investeringsvärden på mellan mkr. Bostadsförsörjningsplanen är en betydelsefull del av kommunens utveckling men kommer också att innebära stora finansiella utmaningar för kommunkoncernen. Det är utifrån de ekonomiska målen för perioden därför angeläget att huvuddelen av investeringarna under perioden i primärkommunen finansieras med egna medel och/eller att andra finansieringsformer övervägs. För att klara målet om 100 % självfinansieringsgrad är det också viktigt att de nu beslutade nivåerna för inte revideras allt för mycket i kommande budgetar. Investeringar i de helägda kommunala dotterbolagen förväntas ske med upptag av lån i bolagen med stöd av kommunal borgen, alternativt via andra finansieringsformer såsom exempelvis kapitalisering av tillgångar, men ej via direkta tillskott av kapital från primärkommunen. Syftet med detta är att bibehålla en positiv soliditet i primärkommunen inklusive pensionsskulderna redovisade som ansvarsförbindelse, för att undvika möjliga negativa konsekvenser utifrån ny kommunal redovisningslag med skarpare överskottsmål/återställande av eget kapital kopplat till negativ soliditet i primärkommunen. En väsentlig faktor att ta hänsyn till i kommande års budgetar är att ökade nyinvesteringar i anläggningstillgångar såsom fritidsanläggningar, byggnader och gång- och cykelleder i normalfallet leder till ökade framtida underhållskostnader. Det är därför väsentligt att samtliga verksamheter tar fram planer och avsätter driftmedel för förebyggande och löpande underhåll för att minimera framtida merkostnader

84 Mål och Budget TOTALT Kommunledning 36,3 20,4 14,0 11,5 82,2 Varav Gata och Park 5,3 2,7 4,7 2,2 14,8 Varav Fastighet 28,5 15,3 6,9 6,9 57,4 Verksamhetsstöd 3,8 1,7 1,6 1,6 8,7 Lärande och stöd 6,6 4,9 4,6 5,0 21,1 Vård och omsorg 2,7 1,4 1,4 1,4 7,0 Samhällsutveckling 43,6 65,8 60,6 39,0 209,0 Varav exploatering (brutto) 18,6 23,9 15,0 15,0 72,5 Totalt, inklusive exploatering 92,9 94,3 82,2 58,6 328,0 Totalt, exklusive exploatering 74,3 70,4 67,2 43,6 255,5 Tabell 13. Investeringsbudget per sektor perioden (mkr). 6.1 Större investeringsprojekt Nedan redovisas större investeringsprojekt för med budgeterade totala nettoinvesteringsvärden och planerade genomförandeperioder. Projekt Totalt belopp Planerad projekttid Käringberget norra, etapp 1 (exploatering) 54, Boll-/Sporthall 40, Generella fastighetsinvesteringar och 25, verksamhetsanpassningar av fastigheter Övrig exploatering 21, Moskogslänken 21, Centrumutvecklingen 15, IT satsning skolan 14, Generella investeringar vägar och broar 13, Ny förskola (15,7 mkr 2017) 12, Infrastruktursatsning enligt gestaltningsprogram 12, Gång- och cykelvägar 9, Ombyggnation förskolan Pelikanen 7, Tabell 14. Större investeringsprojekt i Leksands kommun år (mkr). De två enskilt största investeringarna under perioden utgörs av en ny bollhall (40,0 mkr) som skall byggas intill nuvarande Leksandshallen, samt Moskogslänken (21 mkr), en ny direkt vägförbindelse till riksväg 70 över området Moskogen. Utöver detta investeras det 54,5 mkr i exploatering av Käringberget norra. Utöver detta ingår som stor post fortsatta etapper i centrumutvecklingsplanen med upprustning av stadsmiljön med Leksandsnoret och torgen (15,0 mkr), infrastruktur kring detta (12,0 mkr) och fortsatta satsningar på infrastrukturen med upprustning av befintliga vägar och broar i kommunen (13,0 mkr) samt fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar (9,5 mkr). Under investeras det också totalt 35,4 mkr i om- och nybyggnation av förskolor. Inom Lärande och stöd fortsätter IT-satsningen (14,3 mkr) som till stor del består av inköp av datorer, Ipads, mm. Generella fastighetsinvesteringar och verksamhetsanpassningar i fastigheter uppgår till 25,0 mkr (jmf 10,0 mkr i Mål och budget ) för hela perioden Det rör sig om löpande förbättringsåtgärder i fastigheter och exempelvis anpassningar för att förbättra brandskydd eller för att skapa tillgänglighet för rörelsehindrade. Dessa investeringsposter hanteras för närvarande inom ramen för Leksandsbostäder AB:s förvaltningsuppdrag. För detaljer i föreslagen investeringsbudget per investering och sektor, se Bilaga

85 Mål och Budget Framtida finansieringsbehov 7.1 Investeringar För att säkerställa en finansiering av investeringar uteslutande med egna medel, det vill säga utan ny upplåning, kan taket för årliga investeringar sättas till högst 60 mkr per år , givet årliga positiva resultat åtminstone i linje med budget. Men med de höga investeringsnivåerna vore det önskvärt att nå resultatnivåer på 3 procent av skatter och bidrag för att undvika ökad belåning. Samtidigt finns ett stort behov av investeringar för att bibehålla och i vissa fall öka kvaliteten och attraktiviteten i kommunen. Därför föreslås en högre investeringstakt uppgående till som mest 74,3 mkr (83 mkr inkl. nettoexploatering) för ett enskilt år för perioden Målet självfinansieringsgrad på 100 procent för investeringarna bedöms ändå nås för perioden förutsatt en nedgång i investeringsnivåerna mot slutet av perioden. Därtill har det för 2017 beviljats en hög investeringsnivå som kan komma att påverka kommunens skuldsättning på sikt. 7.2 Pensioner Leksands kommun har vid ingången av 2018 en pensionsskuld inklusive löneskatt i form av en ansvarsförbindelse på totalt 378 mkr. För detta finns inga avsätta medel, utan de årliga utbetalningarna från denna behöver även framöver budgeteras och finansieras med egna medel. 7.3 Lånetak Nuvarande lånesumma uppgår till 230 mkr. Beslutat tak för upplåning inför 2018 föreslås tills vidare kvarstå på 280 mkr. Erfarenheten är att ett relativt stort antal beslutade investeringar inte hinner genomföras under ett verksamhetsår. Om behov av ökad finansiering trots allt uppstår föreslås att ett nytt beslut om utökat lånetak tas i fullmäktige under löpande år. Vid utgången av juni har en relativt liten andel av 2017 års investeringar genomförts, det innebär att vart efter dessa investeringar genomförs så kommer kommunens likviditet att belastas mer. Beroende på hur stor del av investeringarna för genomförs i tid kan lånetaket behöva höjas. Men sådana höjningar behöver också noggrant analyseras och vad en ökad belåning får för konsekvenser

86 Mål och Budget Slutkommentar Föreslagna resultat- och investeringsbudgetar förutsätter en budget i balans. Sektorerna förväntas uppnå detta från och med 2018, trots 2017 års prognosticerade negativa driftbudgetavvikelser. Med de stora tillskott som sker i sektorerna inför kommande år ökar möjligheterna och förväntningar på att de skall hålla sina driftbudgetar och samtidigt kunna genomföra de effektiviseringar som föreslås i budgeten. För att nå Vision 2025 om invånare så genomförs stora investeringar i Leksands kommun kommande år, inte bara av kommunen utan också av de kommunala bolagen. Även på driftsidan har budgeten ökat för att möjliggöra för fler barn inom skolan och fler äldre inom omsorgen. På Samhällsutveckling har det bland annat skjutits till medel för den kommande sport/bollhallen som skall byggas. Även ett flertal exploateringsprojekt för fortsatt bostadsbyggande beräknas pågå under perioden. Det är samtidigt viktigt att inte glömma bort att kommunen ställs inför stora osäkerheter under budgetperioden och därefter. Det gäller utvecklingen av konjunkturen och därmed storleken på skatter och statliga bidrag, men också konsekvenser av statliga regeländringar och många övriga omvärldsfaktorer av stor betydelse för kommunens ekonomiska utveckling. Trots detta så står Leksands kommun i dagsläget på en relativt stabil finansiell grund tack vare de goda år som varit, inte minst Så kommunen står väl rustad att möta de ekonomiska utmaningar som den och övriga kommuner i landet står inför kommande år

87 Mål och Budget Bilagor 1. Investeringsbudget Kassaflödesbudget Ekonomirapporten maj från Sveriges Kommuner och Landsting 32 87

88 TOT PERIODEN Kommundirektör Varav reserv Varav Gata park Varav Fastighet Verksamhetsstöd Lärande och stöd Vård och omsorg Samhällsutveckling SUMMA Exploateringskostnader Exploateringsintäkter Summa inkl exploatering Summa exploatering SUMMA EXKL EXPLO INT

89 Förvaltningens förslag Kommentar Investeringar. Kommunedirektör inkl gata park och fastighet Totalt Förvaltningens reserv Gata Park Vägförbättringar Beläggningsåtgärder. Även enskilda vägar. Behoven är större än 3 mkr/år enl tidigare vägutredning Broar Åtgärder broar Inventarier offentliga platser Inventarier i offentliga miljöer Bro i trä - Udden Genomförande av större underhållsinstaser gör att detta projekt har kunna framflyttas. Upprustning lekplatser enl lekplatsutredningen Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser (Ej färdigställt 2017). Planering 2018: Käringberget, Halvardsgatan samt Trumslagarvägen, alla i Leksand) Delsumma Gata Park Fastigheter Generella fastighetsinvesteringar Väsentligt att nivån återgår på generella, när nu ETPsatsningen är genomförd. Generella fastighetsinvesteringar - komponentredovisning, ändrad klassificering av projekt Driftbudget för underhållsprojekt minskas med motsvarande belopp Pelikanen - ombyggnad/renovering Ombyggnad/upprustning av förskolan. under 2017 äskades bara tot 15,7 mkr, dvs det mesta var omdisponeringar. Äskandet under 2018 motsvaras av en Ny förskola intäkt för försäkringsersättning. Verksamhetsanpassningar i fastigheter I samarbete med verksamhetsansvariga. Storkök fasta inventarier I samarbete med kostenheten. Ökade behov i samband med omflyttningar av verksamheter. Tillgänglighetsanpassningar i kommunala I samarbete med Folkhälsoplaneraren fastigheter Komplettering av skolornas lekparker Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser , (total budget 3,55 mkr). Projektet ej färdigställt 217-slutförs Förskolornas lekplatser Stort behov, förskolornas lekplatser ej tillgängliga f allmänheten därför utanför åtgärdsprogram Konvertering från direktverkande elvärme Omb till fjärrvärme Igelkottens förskola Siljansnäs

90 THB/Gästis - kylanläggning Stort behov, stora reparationskostnader årligen. 9 st kylanläggningar som betjänar de båda köken. THB/Gästis - fast reservelkraftverk Begäran från riskhanteringsgruppen ETP Men medlen är redan nyttjade Delsumma Fastighet Summa förvaltningsuppdraget TOTALT NETTOINVESTERINGAR Verksamhetsstöd Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Kommunikation Ny webbplats Ny webbplats för att kunna tillhandahålla e-tjänster Ekonomi E-handel Beslutsstödsystem (BI system) Administrativ serice E-arkiv och integration med evolution IT Ny- och reinvesteringar av server-resp kommunikationsplattform Digitalisering e-tjänster Kost Inventarier matsalar Inventarier Kostavdelning Städ Digitalisering städ (inköp surfplattor, mobiler etc.) Inventarier Städavdelning TOTALT NETTOINVESTERINGAR

91 LÄRANDE OCH STÖD Förvaltningens förslag KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar IT-satsning 0 IT-satsning, gymnasiet Endator eller ipad till eleverna på gymnasiet. IT-satsning, gymnaiset - tilläggsäskande/effektivisering IT-satsning, gymnasiet - klassrum Utbyte av IT-utrustning i klassrum IT-satsning, gymnasiet - teknikprogrammet Programmet har höga tekniska krav och behövs för att kunna bedriva undervisning på teknikprogrammet. IT-satsning, grundskolan Enligt IT-plan. IT-satsning, grundskolan - tilläggsäskande/effektivisering IT-investeringar utökas 2018, för att sedan minskas fr.o.m Summa kalkulerade investeringar ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Familj och stöd 135 Familj och stöd inventarier Motorvärmare Furuhaga Inventarier till mötesrum Familjerådgivningen. Väldigt gamla möbler som behöver bytas ut. 2 st motorvärmarstolpar till verksamheten och personalen på Furuhaga Förskola Förskolan inventarier Byta ut inventarier mot giftfria alternativ samt andra löpande investering för ersätta befintliga inventarier. giftfria inventarier Plan för att byta ut gamla inventarier mot nya giftfria (kopplat till mål om en giftfri förskola) Ljuddämpande bord 0 För att minska buller på förskolan Rosen Nya cyklar 0 Utbyte av slitna cyklar som används i verksamheten Tvåldispenser 0 För att minska smittorisken vid förskolorna ska automatiska tvåldispenser användas Markiser 0 Markiser till förskolan för en bättre inomhustemperatur Utemöbler 0 Utbyte av slitna utemöbler på förskolorna Insjön, Siljansnäs, Rosen, Pelikanen och Furuliden Skötbord 0 20 tkr per styck. Plan för att byta på alla förskolor. Äskat för 5st förskolor Förråd 0 Nytt förråd till förskolan Igelkotten, Furuliden, Lilla ÅB och Djura 91

92 Inventarier Pelikanen Inventarier Pelikanen Inventarier ny förskola Inventarier till ny förskola på Kärringberget Grundskola Klassrumsmöbler Ingår i plan om att byta ut möbler i 1-2 klassrum/läsår på varje skolenhet p.g.a. stort slitage Möbler personalrum år gamla skrivbord och kontorsstolar på kommunen F-6 skolor Mörkläggningsgardiner Behövs för att stänga ute solljus och för att skapa en ljusmiljö för den moderna IT-tekniken Utbyte av vitvaror hemkunskap Utbyte av gamla vitvaror inom hemkunskapen. Upprustning elevkapprum Utbyte av hyllor och hängare i elevkapprummen på de flesta av kommunens skolor Arbetsmiljöåtgärder Skapa säker arbetsmiljö i bl.a. träslöjdssalar och idrottshallar - nya maskiner, installationer och skyddsutrustning Gymnasieskola 200 Utrustning till naturvetarinstitutionerna Utrustningen och utvecklingen av vad som krävs i utrustning går inte hand i hand och för att nå bättre måluppfyllese bör utrustningen bytas ut Kulturskola 200 Instrument tkr är omfört till driften. Summa ickekalkylerade investeringar TOTALT NETTOINVESTERINGAR VÅRD OCH OMSORG Förvaltningens förslag Investeringar Totalt kommentar Välfärdsteknik, IT och larm Sängar och madrasser säbo Taklyftar, hjälpmedel sänking med 50 tkr/år. Möbler och inventarier LSS sänking med 50 tkr/år. Utomhusmiljön Säbo höjning med 50 tkr/år. Möbler och inventarier Säbo som tidigare Möbler och inventarier Ordinärt boende varje år nu istället för bara 2017 som tidigare Digitala lås som tidigare Möbler och inventarier HSR

93 TOTALT NETTOINVESTERINGAR Samhällsutveckling Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Ledning Centrumutveckling inkl Noret och torgen Ombyggnation av torget i enlighet med skissförslag som tagits fram efter omfattande dialogprocess under 2016/2017. Fokus på flexibiltet och ett torg med parkering samt kompletterande åtgärder för att färdigställa intentionerna i centrumplanen. Infrastrukturinvesteringar Infrastruktursatnsningar enligt gestaltningsprogram Utsmyckningsgruppen Julbelysning 2018 Förstudie Infartsprojekt Insjön För att förbättra attraktionskraften i Insjön med välordnade och utsmyckade områden kring rv 70. Ska vara lockande att åka in och ge de som kommer till kommunen en attraktiv första anblick. Trafik Reinvestering vägbelysning Kontinuerlig förnyelse Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Medfinansiering gatubelysning byar Kommunägd anläggning Moskogsvägen Limalänken : förstudie 2021:förstudie Gång och cykelvägar Enligt cykelplan, bla gc-väg Häradsbygden, Tällberg Belysning Solvändan Förälngning av belysning på solvändan till Japanska parken Plan och karta Focus detaljplan Byte till det system som övriga Siljans kommuner använder är en förutsättning för samarbete och stöttning kommunerna emellan. Sparar dessutom tid vid planförfattande då det är mer användarvänligt. Bygg 93

94 Ärendehanteringssystem E-tjänst Ärendehanteringssystem med kompabilitet mot hela myndighetsavdelningen anpassat för handläggning av plan och byggfrågor skulle underlätta och bli en tidsbesparing för både administratörer och handläggare inom enheten, framförallt i den gemensamma handläggningen till våra medborgare då vi levererar våra beslut i samma ärenden. Dvs bygglovsfrågor, miljö, livsmedelsfrågor hanteras gemensamt så att kunden/medborgaren får rätt förutsättningar på en gång utan fördröjningar. Ett enklare system kopplat mot framtida digitala arkiv och medborgarnas möjlighet att söka bygglov digitalt efterfrågas mer och mer. Detta skulle också leda till oerhörda tidsbesparingar både för kommun och våra medborgare. Införande av E-tjänst för medborgare via ärendehanteringssystem. Dvs medborgarna söker bygglov digitalt via webben och kan enkelt följa sitt ärende från start till mål. Räddning Släckbil Utbyte av befintlig släckbil Övningsfält Befintligt övningsfält miljösaneras våren 2017 i syfte att förbereda för reinvestering Ett lokalt övningsfält behövs för kontinuerlig kompetensutveckling övningsverksamhet oavsett samverkan med andra kommuner. Detta beror främst på geografin avseende de deltidsanställdas begränsade tid för att tjänstgöra på fritid. Befintlig andningsskyddskompressor inköpta 2000 behöver Andningsskyddskompressor bytas ut. Rakelmobiler Befintliga Rakel mobiler för brandkåren behöver ersättas. Räddningsbåt Befintlig räddningsbåt är äldre än 20 år och bör bytas. Alternativ finns om samverkan med norra Dalarna utformas så att även sjöräddningen på Siljan delas upp på respektive kommun, där den som idag har störst förmåga blir huvud avtalspart för drift och underhåll av räddningsbåt. Granberget 94

95 Granberget Byte spårmaskin Styrskåp liftar Renovering dalstation Konstnöspår Generella investeringar, ny, men ersätter diverse småäskanden Renovering dalstation behövs för att kunna bedriva verksamhet på sikt. Enligt rapport "Framtidsplan Granberget" Utökning av konstsnöspåret enligt rapport "Framtidsplan Granberget" Fritid Fritid ute Fyrhjuling Fyrhjulingarna behöver bytas kontinuerligt Fritid ute utbyte skoter Löpande byte av en skoter per år Siljansvallen, renovering av omklädningsrummen Omklädningsrummen är mycket slitna, målning, nya duschmattor mm Siljansvallen, nytt konstgräs Utbyte av mattan/turfen. Siljansvallen, byte av beläggning löparbanor Löparbanorna bygdes 2006 och beläggningen har börjat spricka. Gräsklippare Reinvestering, bytes var 5e år Sporthall Nyinvestering sporthall Insjöns IP Renovering och tillbyggnad av omklädningsrum Promenadstråk Tällberg Ett upplyst promenadstråk på ca 1 km från majstångsplatsen till campingplatsen i Tällberg. Genom att upprätta ett belyst promenadstråk mellan majstångsplatsen till campingplatsen skapar man ett säkrare flöde i Tällberg, där man i högre utsträckning, slipper promenera och motionera på trafikerade vägar för att ta sig genom orten. Kodlås siljansvallen För enklare hantering (utan nyckar) integrerat till bokningssystem. Leksandshallen Leksandshallen, Luftbehandlingsaggregat i kulvert under sporthall Enligt åtgärdsplan Dushar omklädningsrum dam Duschar behöver bytas ut i damernas omklädningsrum. Leksandshallen, utbyggnad tvättstuga Enligt åtgärdsplan Relaxavdelning spabad Byte av spabad i relaxavdelningen Leksandshallen. 95

96 Inventarier leksandshallen Simbassäng 0 Byte gradvis av maskinpark under kommande år i spegelsal samt stora och lilla gymmet. Även idrottsredskap(lösa och fasta föremål) i sporthallen m.m. Lagning av läcka i bassängen. Eventuellt kan kostnad ersättas efter rättsprocess. 600 tkr 2018 Norsbro, förråd och verkstad Limsjönsrundan, handikappsanpassning Urgrävning, grusning och breddning av leder. Rastplatser Framförallt södra rastplatsen behöver rustas upp med nya tak. Avlopp förrådet och verkstad Reparation och justering avlopp förråd och verkstad Kultur Barn och ungdomsavdelning Ombyggnad Museibutiken Anpassning och modernisering av museibutiken/besöksdisken för att skapa en mer attraktiv besöksmiljö, öka intäkterna och berika museibesöket Säkerhetsglas kulturhuset Säkerhetsglas i bottenvåningen på KH Markiser kulturhuset Markiser på skylight-fönstren. Summa Samhällsutveckling, exkl expl Exploatering Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Förvärv Åkerö 13:13. Förväntad intäkt ca 2020 oms Åkerö 13:13 förvärv tillg. Limhagen Noret 20:24 Förvärv Förvärv Noret 20:24 förväntad intäkt anl tillg. Åkerö projektering Förväntad intäkt oms tillg. Tillkommer TA fr 2016 (894 fr 3110, 1916 fr 3111) Limsjöänget Extra MKB och lakvatten. Förväntad intäkt oms tillg Kv Nygård etapp 1 exploatering Förväntad intäkt oms tillg Leksboda Förväntad intäkt anl tillg Limhagen industrimark projektering Förväntad intäkt oms tillg Hjorthagen projektering Därefter kommer exploateringsprojekt med kostn o int Moskogslänken förvärv och DP endast förvärv och DP övriga kostnader hos Trafik 96

97 Käringberget Norra etapp Förväntad intäkt (etapp 1) 2019 oms tillg. Total kostnad fullt utbyggt tkr fördelat på ca 15 mkr/år , total intäkt fördelat på ca 15 mkr/år Expl kalkyl under framtagande utgifter kommer 2019 ff Tunsta projektering Endast förvärv och DP, därefter kommer exploatering med intäkter och kostnader. Torget DP Endast DP Sporthall Knektplatsen DP Endast DP Intäkter Åkerö 13:13 förvärv Försäljning omsättningstillgång Limhagen Noret 20: Försäljning anläggningstillgång Åkerö Försäljning omsättningstillgång Limsjöänget Försäljning omsättningstillgång Kv Nygård etapp Försäljning omsättningstillgång Leksboda Försäljning anläggningstillgång Limhagen industrimark Försäljning omsättningstillgång Käringberget Norra etapp Försäljning omsättningstillgång Summa exploatering Utgifter exploatering Inkomster exploatering (tot av nedan) Intäkter Omsättningstillgångar Intäkter Anläggningstillgångar Totala investeringar kommunen exkl exploatering Summa investeringar inklusive exploateringsutgifter, men utan inkomster

98 Kommundirektör, inklusive Gata Park och Fastighet Förvaltningens förslag INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Förvaltningens reserv Gata Park Vägförbättringar Beläggningsåtgärder. Även enskilda vägar. Behoven är större än 3 mkr/år enl tidigare vägutredning Broar Åtgärder broar Inventarier offentliga platser Inventarier i offentliga miljöer Bro i trä - Udden Genomförande av större underhållsinstaser gör att detta projekt har kunna framflyttas. Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser (Ej färdigställt 2017). Planering 2018: Käringberget, Halvardsgatan samt Trumslagarvägen, alla i Leksand) Upprustning lekplatser enl lekplatsutredningen Delsumma Gata Park Fastigheter Generella fastighetsinvesteringar Väsentligt att nivån återgår på generella, när nu ETPsatsningen är genomförd. Generella fastighetsinvesteringar - komponentredovisning, ändrad klassificering av projekt Driftbudget för underhållsprojekt minskas med motsvarande belopp Pelikanen - ombyggnad/renovering Ombyggnad/upprustning av förskolan. Ny förskola under 2017 äskades bara tot 15,7 mkr, dvs det mesta var omdisponeringar. Äskandet under 2018 motsvaras av en intäkt för försäkringsersättning. Verksamhetsanpassningar i fastigheter I samarbete med verksamhetsansvariga. Storkök fasta inventarier I samarbete med kostenheten. Ökade behov i samband med omflyttningar av verksamheter. Tillgänglighetsanpassningar i kommunala fastigheter I samarbete med Folkhälsoplaneraren Komplettering av skolornas lekparker Enl beslut KS 19 3/3 2014, åtgärdsprogram lekplatser , (total budget 3,55 mkr). Projektet ej färdigställt 217- slutförs Förskolornas lekplatser Stort behov, förskolornas lekplatser ej tillgängliga f allmänheten därför utanför åtgärdsprogram Omb till fjärrvärme Igelkottens förskola Siljansnäs Konvertering från direktverkande elvärme THB/Gästis - kylanläggning Stort behov, stora reparationskostnader årligen. 9 st kylanläggningar som betjänar de båda köken. THB/Gästis - fast reservelkraftverk Begäran från riskhanteringsgruppen ETP Men medlen är redan nyttjade Delsumma Fastighet Summa förvaltningsuppdraget TOTALT NETTOINVESTERINGAR

99 Verksamhetsstöd Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Kommunikation Ny webbplats Ny webbplats för att kunna tillhandahålla e-tjänster Ekonomi E-handel Beslutsstödsystem (BI system) Administrativ serice E-arkiv och integration med evolution IT Ny- och reinvesteringar av server-resp kommunikationsplattform Digitalisering e-tjänster Kost Inventarier matsalar Inventarier Kostavdelning Städ Digitalisering städ (inköp surfplattor, mobiler etc.) Inventarier Städavdelning TOTALT NETTOINVESTERINGAR

100 LÄRANDE OCH STÖD Förvaltningens förslag KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar IT-satsning 0 IT-satsning, gymnasiet Endator eller ipad till eleverna på gymnasiet. IT-satsning, gymnaiset - tilläggsäskande/effektivisering IT-satsning, gymnasiet - klassrum Utbyte av IT-utrustning i klassrum IT-satsning, gymnasiet - teknikprogrammet Programmet har höga tekniska krav och behövs för att kunna bedriva undervisning på teknikprogrammet. IT-satsning, grundskolan Enligt IT-plan. IT-satsning, grundskolan - tilläggsäskande/effektivisering IT-investeringar utökas 2018, för att sedan minskas fr.o.m Summa kalkulerade investeringar ICKE KALKYLERADE INVESTERINGSFÖRSLAG Totalt Ev kommentar Familj och stöd 135 Familj och stöd inventarier Motorvärmare Furuhaga Inventarier till mötesrum Familjerådgivningen. Väldigt gamla möbler som behöver bytas ut. 2 st motorvärmarstolpar till verksamheten och personalen på Furuhaga Förskola Förskolan inventarier Byta ut inventarier mot giftfria alternativ samt andra löpande investering för ersätta befintliga inventarier. Inventarier Pelikanen Inventarier Pelikanen Inventarier ny förskola Inventarier till ny förskola på Kärringberget Grundskola Klassrumsmöbler Ingår i plan om att byta ut möbler i 1-2 klassrum/läsår på varje skolenhet p.g.a. stort slitage Möbler personalrum år gamla skrivbord och kontorsstolar på kommunen F-6 skolor Mörkläggningsgardiner Behövs för att stänga ute solljus och för att skapa en ljusmiljö för den moderna IT-tekniken Utbyte av vitvaror hemkunskap Utbyte av gamla vitvaror inom hemkunskapen. Upprustning elevkapprum Utbyte av hyllor och hängare i elevkapprummen på de flesta av kommunens skolor Arbetsmiljöåtgärder Gymnasieskola 200 Utrustning till naturvetarinstitutionerna Skapa säker arbetsmiljö i bl.a. träslöjdssalar och idrottshallar - nya maskiner, installationer och skyddsutrustning Utrustningen och utvecklingen av vad som krävs i utrustning går inte hand i hand och för att nå bättre måluppfyllese bör utrustningen bytas ut Kulturskola 200 Instrument tkr är omfört till driften. Summa ickekalkylerade investeringar TOTALT NETTOINVESTERINGAR

101 VÅRD OCH OMSORG Förvaltningens förslag Investeringar Totalt kommentar Välfärdsteknik, IT och larm Sängar och madrasser säbo Taklyftar, hjälpmedel sänking med 50 tkr/år. Möbler och inventarier LSS sänking med 50 tkr/år. Utomhusmiljön Säbo höjning med 50 tkr/år. Möbler och inventarier Säbo som tidigare Möbler och inventarier Ordinärt boende varje år nu istället för bara 2017 som tidigare Digitala lås som tidigare Möbler och inventarier HSR TOTALT NETTOINVESTERINGAR

102 Samhällsutveckling Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Ledning Centrumutveckling inkl Noret och torgen Ombyggnation av torget i enlighet med skissförslag som tagits fram efter omfattande dialogprocess under 2016/2017. Fokus på flexibiltet och ett torg med parkering samt kompletterande åtgärder för att färdigställa intentionerna i centrumplanen. Infrastrukturinvesteringar Infrastruktursatnsningar enligt gestaltningsprogram Utsmyckningsgruppen Julbelysning 2018 Förstudie Infartsprojekt Insjön För att förbättra attraktionskraften i Insjön med välordnade och utsmyckade områden kring rv 70. Ska vara lockande att åka in och ge de som kommer till kommunen en attraktiv första anblick. Trafik Reinvestering vägbelysning Kontinuerlig förnyelse Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Medfinansiering gatubelysning byar Kommunägd anläggning Moskogsvägen Limalänken : förstudie 2021:förstudie Gång och cykelvägar Enligt cykelplan, bla gc-väg Häradsbygden, Tällberg Belysning Solvändan Förälngning av belysning på solvändan till Japanska parken Plan och karta Focus detaljplan Bygg Ärendehanteringssystem Byte till det system som övriga Siljans kommuner använder är en förutsättning för samarbete och stöttning kommunerna emellan. Sparar dessutom tid vid planförfattande då det är mer användarvänligt. Ärendehanteringssystem med kompabilitet mot hela myndighetsavdelningen anpassat för handläggning av plan och byggfrågor skulle underlätta och bli en tidsbesparing för både administratörer och handläggare inom enheten, framförallt i den gemensamma handläggningen till våra medborgare då vi levererar våra beslut i samma ärenden. Dvs bygglovsfrågor, miljö, livsmedelsfrågor hanteras gemensamt så att kunden/medborgaren får rätt förutsättningar på en gång utan fördröjningar. Ett enklare system kopplat mot framtida digitala arkiv och medborgarnas möjlighet att söka bygglov digitalt efterfrågas mer och mer. Detta skulle också leda till oerhörda tidsbesparingar både för kommun och våra medborgare. 102

103 E-tjänst Införande av E-tjänst för medborgare via ärendehanteringssystem. Dvs medborgarna söker bygglov digitalt via webben och kan enkelt följa sitt ärende från start till mål. Räddning Släckbil Utbyte av befintlig släckbil Övningsfält Befintligt övningsfält miljösaneras våren 2017 i syfte att förbereda för reinvestering Ett lokalt övningsfält behövs för kontinuerlig kompetensutveckling övningsverksamhet oavsett samverkan med andra kommuner. Detta beror främst på geografin avseende de deltidsanställdas begränsade tid för att tjänstgöra på fritid. Andningsskyddskompressor Befintlig andningsskyddskompressor inköpta 2000 behöver bytas ut. Rakelmobiler Befintliga Rakel mobiler för brandkåren behöver ersättas. Räddningsbåt Befintlig räddningsbåt är äldre än 20 år och bör bytas. Alternativ finns om samverkan med norra Dalarna utformas så att även sjöräddningen på Siljan delas upp på respektive kommun, där den som idag har störst förmåga blir huvud avtalspart för drift och underhåll av räddningsbåt. Granberget Granberget Generella investeringar, ny, men ersätter diverse småäskanden Byte spårmaskin Styrskåp liftar Renovering dalstation Renovering dalstation behövs för att kunna bedriva verksamhet på sikt. Enligt rapport "Framtidsplan Granberget" Konstnöspår Utökning av konstsnöspåret enligt rapport "Framtidsplan Granberget" Fritid Fritid ute Fyrhjuling Fyrhjulingarna behöver bytas kontinuerligt Fritid ute utbyte skoter Löpande byte av en skoter per år Siljansvallen, renovering av omklädningsrummen Omklädningsrummen är mycket slitna, målning, nya duschmattor mm Siljansvallen, nytt konstgräs Utbyte av mattan/turfen. Siljansvallen, byte av beläggning löparbanor Löparbanorna bygdes 2006 och beläggningen har börjat spricka. Gräsklippare Reinvestering, bytes var 5e år Sporthall Nyinvestering sporthall Insjöns IP Renovering och tillbyggnad av omklädningsrum

104 Promenadstråk Tällberg Ett upplyst promenadstråk på ca 1 km från majstångsplatsen till campingplatsen i Tällberg. Genom att upprätta ett belyst promenadstråk mellan majstångsplatsen till campingplatsen skapar man ett säkrare flöde i Tällberg, där man i högre utsträckning, slipper promenera och motionera på trafikerade vägar för att ta sig genom orten. Kodlås siljansvallen För enklare hantering (utan nyckar) integrerat till bokningssystem. Leksandshallen Leksandshallen, Luftbehandlingsaggregat i kulvert under sporthall Enligt åtgärdsplan Dushar omklädningsrum dam Duschar behöver bytas ut i damernas omklädningsrum. Leksandshallen, utbyggnad tvättstuga Enligt åtgärdsplan Relaxavdelning spabad Byte av spabad i relaxavdelningen Leksandshallen. Inventarier leksandshallen Simbassäng 0 Byte gradvis av maskinpark under kommande år i spegelsal samt stora och lilla gymmet. Även idrottsredskap(lösa och fasta föremål) i sporthallen m.m. Lagning av läcka i bassängen. Eventuellt kan kostnad ersättas efter rättsprocess. 600 tkr 2018 Norsbro, förråd och verkstad Limsjönsrundan, handikappsanpassning Urgrävning, grusning och breddning av leder. Rastplatser Framförallt södra rastplatsen behöver rustas upp med nya tak. Avlopp förrådet och verkstad Reparation och justering avlopp förråd och verkstad Kultur Barn och ungdomsavdelning Ombyggnad Museibutiken Anpassning och modernisering av museibutiken/besöksdisken för att skapa en mer attraktiv besöksmiljö, öka intäkterna och berika museibesöket Säkerhetsglas kulturhuset Säkerhetsglas i bottenvåningen på KH Markiser kulturhuset Markiser på skylight-fönstren. Summa Samhällsutveckling, exkl expl Exploatering Förvaltningens förslag Totalt Kommentar Åkerö 13:13 förvärv Förvärv Åkerö 13:13. Förväntad intäkt ca 2020 oms tillg. Limhagen Noret 20:24 Förvärv Förvärv Noret 20:24 förväntad intäkt anl tillg. 104

105 Åkerö projektering Förväntad intäkt oms tillg. Tillkommer TA fr 2016 (894 fr 3110, 1916 fr 3111) Limsjöänget Extra MKB och lakvatten. Förväntad intäkt oms tillg Kv Nygård etapp 1 exploatering Förväntad intäkt oms tillg Leksboda Förväntad intäkt anl tillg Limhagen industrimark projektering Förväntad intäkt oms tillg Hjorthagen projektering Därefter kommer exploateringsprojekt med kostn o int Moskogslänken förvärv och DP endast förvärv och DP övriga kostnader hos Trafik Käringberget Norra etapp Förväntad intäkt (etapp 1) 2019 oms tillg. Total kostnad fullt utbyggt tkr fördelat på ca 15 mkr/år , total intäkt fördelat på ca 15 mkr/år Expl kalkyl under framtagande utgifter kommer 2019 ff Tunsta projektering Endast förvärv och DP, därefter kommer exploatering med intäkter och kostnader. Torget DP Endast DP Sporthall Knektplatsen DP Endast DP Intäkter Åkerö 13:13 förvärv Försäljning omsättningstillgång Limhagen Noret 20: Försäljning anläggningstillgång Åkerö Försäljning omsättningstillgång Limsjöänget Försäljning omsättningstillgång Kv Nygård etapp Försäljning omsättningstillgång Leksboda Försäljning anläggningstillgång Limhagen industrimark Försäljning omsättningstillgång Käringberget Norra etapp Försäljning omsättningstillgång Summa exploatering Utgifter exploatering Inkomster exploatering Intäkter Omsättningstillgångar Intäkter Anläggningstillgångar

106 KASSAFLÖDESBUDGET (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Plan 2020 Plan 2019 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar - - Ökning/minskning förråd och exploateringsfastigheter Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Upplösning skuldbokförda inv - - Checkkredit Anslutningsavgifter/bidrag Ökning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel

107 Kassaflödesbudget exkl koncernkonto Budget 2018 Prognos 2017 Utfall 2016 Utfall Denna rad avser till största del avskri Antagande 2017 att MV kommer ikapp något och läget "normaliseras" Antagande: All exploatering avyttras Antagande: Samtliga investeringar ge Lån som togs 2016 sades vara som en följd av ansträngd likviditet pga MV. När det inte längre är fallet bör lånen amorteras Slutsats: 2017 minskar kassan med 49 mkr. Vid utgången av 2019 är kassan -64 mkr. Dvs 64 Mkr måste lånas för att ha ett nollsaldo

108 ivningar s 1 år efter in enomförs en

109 NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN Not 9 Budget 2017 Utfall 2016 Utfall2015 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för avskrivningar Justering för utrangeringar Justering för pågående projekt, avslutade till driften -863 Justering för investerinsbidrag som är intäktsbokförd -150 Justering för bokfört värde exploateringstomter 168 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Summa

110 utfall MED FORMLER Avskrivning inkl nedskrivning av vägar pga intrång från RR, Åhls. Ej nedskrivning vägarna för intrång 511 skulptur & bilddatabas slag

111 avskrivning plus nedskrivning 111

112 Alliansen i Leksand Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna Kommunstyrelsen den 25 september 2017 Förslag till beslut i ärendet Mål och Budget Visionen Alliansen i Leksand vill fortsätta utveckla hela Leksands kommun såsom det beskrivs i kommunens vision för Vi vill fortsätta skapa professionalitet, omtanke och valfrihet samt sträva efter att det ska vara lätt att leva i Leksand. Vi arbetar för att bli invånare. Vi ser det som kommunens uppgift att skapa förutsättningar för att de som bor och besöker oss ska trivas och utvecklas genom att det finns en god kommunal service. Förskolor och skolor med hög kvalitet, en trygg och god vård och omsorg, ett brett utbud av bostäder, ett rikt kultur- och fritidsliv, höga miljö- och naturvärden, en fungerande infrastruktur och ett gott företagsklimat är avgörande för att detta ska kunna bli verklighet. Kommande år har vi dessutom att säkerställa att migrationen och integrationen av de människor som flytt hit sker på ett bra sätt. Satsningar och prioriteringar Vi vill fortsätta att göra stora satsningar och investeringar i bostäder och gång- och cykelvägar samt i ny sporthall, nytt äldreboende och om- och nybyggnation av förskolor. Men viktigt just nu är att se till att skolan, vård och omsorgen har rätt resurser. Vi föreslår därför en ökning under perioden med 25,5 mkr till sektorn Vård och Omsorg och med 18,6 mkr till Lärande och Stöd för främst de fler barn, elever och äldre vi har i kommunen. Det är dock också viktigt att hela tiden se över hur vi använder våra resurser och vi ger därför förvaltningen i uppdrag att utreda hur vi använder våra lokaler på effektivast sätt. Utöver de medel vi föreslår ovan så föreslår vi extra medel för att öka personaltätheten i förskolan (+ 1 mkr/år) och för barn med behov av extra stöd just i förskolan (+ 1 mkr). Vi vet att tidiga insatser är viktigt och fokuserar än mer på att följa barnet genom förskolan och de olika stadierna i skolan och vi kommer även att ha extra fokus på läsinlärning i förskolan och på elever med låg måluppfyllelse. Vi öppnar också upp för fler barnskötare i förskolan, dock med en fortsatt hög andel förskollärare. Det är två utbildade yrkesgrupper som båda tillför sin unika kompetens i förskolan. Vi ser ett antal strategiska områden där vi föreslår nya mål och tillför resurser. Det är viktigt att kommunen och medborgarna kan dra nytta av den pågående digitaliseringen och vi vill därför fortsätta att ha en Digitaliseringsledare och att göra satsningar med IT inom skolan och inom vår ITverksamhet. Vi föreslår även tillsättandet även en Hållbarhetsstrateg för att vi än mer ska kunna intensifiera kommunens hållbarhetsarbete inom klimat- och miljöområdet samt minska användningen av skadliga kemikalier i våra verksamheter. 112

113 Inom två områden föreslår vi nya mål för att möta nya utmaningar i kommunen. Vi ser dels att vi behöver öka välmåendet och tryggheten bland våra medborgare och dels att vi ser ett behov av att än mer aktivt stödja utvecklingen av besöksnäring och handel i hela kommunen. Ekonomi Vi anser att det är viktigt att kommunen har en sund ekonomi bl.a. för att kunna göra de investeringar vi vill och för att klara de utmaningar vi står inför. Vår avsikt är att i första hand skapa ekonomiskt utrymme för utveckling genom att prioritera och arbeta effektivare i våra verksamheter. Det innebär även att fortsätta utveckla samarbeten med andra kommuner och myndigheter samt med företag och organisationer. Vi är eniga om att kommunen bör ha ett överskott på i snitt 2 % av skatter och bidrag över en femårsperiod. Vi föreslår en oförändrad skattesats för (Skattesatsen är dock justerad för tidigare beslutad skatteväxling med Landstinget i Dalarna med 47 öre avseende kollektivtrafik och färdtjänst.) Utöver de ekonomiska och särskilt utpekade målen gäller de program, riktlinjer och planer som antagits tidigare som t.ex. Översiktsplan, VA-plan och Miljömål. Förslag till beslut Mot bakgrund av detta föreslås att Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Fastställa skattesatsen för Leksands kommun för 2018 till 21,82 kronor per skattekrona. 2. För planperioden anta ett genomsnittligt avkastningsmål på 2 % av skatter och bidrag. 3. Anta förvaltningens förslag till Mål och budget för med följande ändringar (p 4-7): 4. Anta som kommunens särskilt utpekade mål kommande år: 1. Bygga fler bostäder främst lägenheter för både unga och äldre. 2. Verka för att de äldre och de med funktionsnedsättning ges möjlighet till större inflytande och en mer utvecklande vardag samt fortsätta utveckla stödet till anhöriga. 3. Ökat fokus på att utveckla barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan. 4. Ha ännu bättre måluppfyllelse hos eleverna i våra skolor med särskilt fokus på elever med låg måluppfyllelse. 5. Vara en attraktiv arbetsgivare. 6. Intensifiera kommunens hållbarhetsarbete inom klimat- och miljöområdet samt minska användningen av skadliga kemikalier i våra verksamheter. 7. Aktivt stödja utvecklingen av besöksnäringen och handeln i hela kommunen. 8. Medverka till att korta tiden för etablering på arbetsmarknaden för de här som fått uppehållstillstånd. 9. Stärka vår position som kulturkommun och fortsätta vara en av landets främsta sportoch friluftskommuner. 113

114 10. Öka omgivningens kunskap om kommunens roll och uppgift samt utveckla och förenkla medborgarnas och företagens kontakter med kommunen. 11. Öka den digitala delaktigheten hos våra medborgare med extra fokus på de äldre - samt öka digitaliseringen i vår kommunala verksamhet. 12. Öka medborgarnas välmående genom att främja hälsa och trygghet samt motverka missbruk av alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). 5. Att tjänsten som Digitaliseringsledare blir kvar samt att tjänsten som Hållbarhetsstrateg inrättas och att dessa finansieras genom omprioriteringar i befintlig rambudget inom sektorerna Samhällsutveckling och Verksamhetsstöd. 6. Att tillskjuta medel för ökad personaltäthet inom förskolan, med både förskollärare och barnskötare, med + 1,0 mkr årligen under (alltså en nivåhöjning under budgetperioden med 3 mkr) samt extra medel till barn med särskilda behov i förskolan med + 1,0 mkr (en nivåhöjning med 1 mkr totalt över budgetperioden.) Finansiering för 2018 tas ur det egna kapitalet och att det för åren arbetas in i kommande budgetarbete. 7. Att ge förvaltningen i uppdrag inom följande områden för att till kommunstyrelsen redovisa underlag och eventuella förslag till beslut: a. att analysera och sammanfatta de strategiska utmaningar som kommunen står inför fram till år 2025 och att senast under mars 2018 redovisa detta till de politiska partierna. b. att utreda hur kommunen verksamhets- och kostnadseffektivt kan nyttja sina lokaler både i egna och förhyrda sådana. c. att utreda behovet av särskilda sommarjobb för unga i kommunal regi. 8. Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa mätbara indikatorer för kommunens mål. 114

115 FRAMTIDSPARTIET LEKSANDS KOMMUN Leksand Budget Socialdemokraterna står bakom Vision 2025, det är vårt viktigaste verktyg för att arbeta strategiskt för en fortsatt positiv utveckling i Leksands kommun. Vi kan också se resultat av målmedvetet arbete då Leksands kommun fortsätter att öka antalet invånare. Fler invånare är en förutsättning för att vi ska klara kompetensförsörjningen, men det ger också nya utmaningar. Fler barn ställer krav på fler platser inom såväl skola som barnomsorg. Fler invånare gör att fler bostäder måste byggas. För att klara detta så måste vi hela tiden använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt och på smartast möjliga sätt. Det utmanar vår förändringsbenägenhet, men vill vi växa så måste vi våga förändras och utvecklas. I årets förslag till budget från Socialdemokraterna så fokuserar vi på personalen och personalens situation, det gör vi för att kommunens personal är den viktigaste komponenten om vi ska fortsätta utveckla kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Vi måste få till ett långsiktigt strategiskt arbete kring personalpolitiken i Leksands kommun, men då måste vi också våga ta det politiska ansvaret och peka ut riktningen. När det kommer till förslag till mål, så tycker vi likt tidigare år att det är alldeles för många mål som antas för att de ska anses vara strategiska. Ex inom skolans område finns skarpa mål satta i de lagar som styr verksamheten, därför behöver vi inte anta några särskilda mål där. Däremot ska resultat nivåer och annat finnas med i indikatorerna så att vi som politisk ledning ska kunna följa utvecklingen. 115

116 2(2) Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Att fastställa skattesatsen för Leksands kommun 2018 till 21,82kr. 2. För planperioden fastställa ett avkastningsmål om 2% av skatter och bidrag. 3. Att anta förvaltningens förslag till budget med följande förändringar: a. Verksamhetsstöd tillförs :- för feriearbeten till ungdomar. b. Verksamhetsstöd tillförs : för konkurrenskraftig rekryteringsprocess. c. Medfinansiering för trafiksituation vid Leksands knäckebröd lyfts ur budgeten för att samordnas med projekt för moskogsväg. d. Projekt Moskogsväg lyfts ur investeringsbudget för att utreda ytterligare alternativ, samt ev samordna med lösning av trafiksituation vid Leksands knäckebröd. e :- avsätts för finansiering av tillkommande evenemang, såsom ex PiP. f :- tillförs Politik och förvaltningsledning för de allmänna valen. 4. Att som kommunens prioriterade mål för 2018 anta: a. Andelen anställda med heltidstjänst öka (som heltid räknas 100% tjänstgöringsgrad i anställningsbeviset, ej de som når heltid via mertidstjänstgöring). b. Fortsatt fokus på bostadsbyggande, särskilt fokus på att skapa hyresrätter. c. Andelen anställda på allmän visstidsanställning ska minska. d. Sjukskrivningarna ska minska, särskilt fokus på våra yngre medarbetare. 5. Att uppdra till förvaltningen att utreda och för kommunstyrelsen presentera förslag till: a. Ytterligare alternativ till Moskogsvägen, samt om det är möjligt att göra ett projekt av Moskogsväg och trafiklösning vid Leksands knäckebröd. b. Inrättande av bemanningspool med fastanställda vikarier. c. Hur idrott kan ges ett större utrymme i skolundervisningen. d. Hur fritidsgårdarnas attraktivitet kan ökas. e. Personalpolitiskt program. f. Utformning av en fritidscheck, liknande den i Vansbro. g. Hur förskolan Pelikanen snabbare kan renoveras och öppnas. h. Inrättandet av kommunal sommarskola. i. Barnomsorg på obekväm arbetstid. 116

117 Mål och budget Det går bra för Leksands kommun, befolkningen ökar och arbetslösheten är låg. Mycket har vi fått till skänks, kommunens geografiska läge, småskaligheten och alla engagerade innevånare. Vi får inte tappa bort det, vi får inte slå oss till ro. Nöjdheten är ett stort hot mot framtiden och utvecklingen. Vi har vår vision, som vi gemensamt tagit beslut om. Vi ska bli innevånare till år Det ska vi hålla fast vid, men ska vi nå dit kommer det att krävas insatser, engagemang, prioriteringar och ny-tänk. Det finns osäkerheter, lokalt, regionalt och globalt. Samtliga påverkar oss då vi lever i en global värld. Vi vet att personalen inom sektorerna kämpar och sliter för att upprätthålla en god omvårdnad. Förvaltningen har påtalat behoven av strikt budgetdisciplin och behov av politiskt strukturella åtgärder för att vi långsiktigt ska upprätthålla det beslutade resultatmålet. Vi vet att sämre tider väntar, idag befinner vi oss i en högkonjunktur, hjulen snurrar, men redan om något år kommer vi att glida in i en lågkonjunktur. Då måste vi kunna möta den. Vi politiker kan inte, och ska inte heller detaljstyra arbetet i de kommunala verksamheterna. Vårt uppdrag är att ge sektorerna förutsättningarna. Genom politiska beslut sätter vi ramarna för verksamheten. Bygdepartiet kommer inte att gå in och peta i de olika sektorernas budgetar. Vi har en kompetent tjänstemannakår och medarbetare som gör ett mycket bra jobb där. Däremot anser vi att det ska avsättas resurser på en grundläggande genomlysning av samtliga sektorer. Uppdraget till utredaren ska vara tydligt beskriven, och målsättningen ska vara att åskådliggöra det som är bra och blottlägga det som ska förändras. Som politiker är det vårt uppdrag att tillse att förutsättningarna finns för att målen ska uppnås, för att personalen ska kunna känna stoltheten i det arbete de bedriver, och för att alla användare ska få en omsorg som grundar sig på behov. Ska vi som politiker kunna fullgöra vårt uppdrag måste vi ha tillräckligt tydliga underlag att ta ställning till. 117

118 Välfärden är skattefinansierad, oavsett om den bedrivs i allmän eller privat regi så är det samma pengar vi pratar om. Inom kommunen har vi ett rikt och varierat näringsliv, ett näringsliv som ständigt befinner sig i en utvecklings- och förändringsfas. Det måste vi ta till vara på, annars kan vi nog glömma innevånare. Vi måste vara lyhörda för näringslivets synpunkter. Kommunen ska inte, och kan heller inte gå in och stötta enskilda verksamheter, men vi ska med politiska beslut underlätta, och göra det så smidigt som möjligt för den som driver, och vill driva verksamhet att också göra det. Nu har vi de senaste åren lagt stora summor på Centrumutvecklingsplanen. Till viss del nödvändig upprustning, och nu har vi fått ett attraktivt centrum. Det har varit tuffa år för näringsidkarna som fått leva mitt i en byggarbetsplats med allt vad det innebär under denna tid. Nu är det dags att ta en liten paus, vi ger näringsidkarna arbetsro samtidigt som vi kan lägga tid på summering och fokusera på övriga delar av kommunen. Vi får inte glömma bort att mycket av attraktionskraften i kommunen ligger i småskaligheten och alla byar. Det är glädjande att förvaltningen vill avsätta / år de kommande åren till en bypeng. Med risk för att bli betraktad som ett Insjöparti kan vi ändå inte bortse ifrån att stora delar av skatteintäkterna kommer från den södra delen av kommunen. Det måste vi ha i åtanke. En av våra största skattebetalare har tydligt gett uttryck för att bristen på bostäder i Insjön är ett hinder i rekryteringsprocessen av personal. Containerterminalen är viktig för näringslivet och flera av kommunens större företag är betjänta av den. Idag är vägen ner till båthamnen och även i viss mån genomfartsvägen till Falun berörd då att det blir stopp i trafiken under långa stunder (ibland ända upp till 3 timmar) när tåg står på spåret i samband med växling. Här har vi en överhängande olycksrisk, då alla inte har tålamodet att vänta utan väljer att krypa mellan vagnarna. Vi måste prioritera vägfrågan, näringslivet behöver en väl fungerande containerterminal för att kunna bedriva sina verksamheter samtidigt som vi måste se till vår kommunala skyldighet att i möjligaste mån värna om våra medborgares säkerhet. 118

119 Bygdepartiets förslag till mål och budget Att fastställa skattesatsen för 2018 till 21,82 kronor 2. Att avkastningsmålet över perioden ska ha ett genomsnitt på 2% 3. Att anta förvaltningens förslag till mål och budget för med följande ändringar. 4. Att ta en paus i utbyggnaden av torget och istället omprioritera de avsatta medlen, 4 miljoner för 2018 samt 11 miljoner för 2019 till nedan redovisade punkter. 5. Att göra en utvärdering av de insatser som gjorts i centrum, och då också ta med frågan om en eventuell etablering nere vid RV 70. Är förslaget på omformningen av torget det bästa alternativet? eller finns det andra möjligheter som man bör ta i beaktande. 6. Att åtgärda vägfrågan ner till båthamnen i Insjön 7. Att utreda möjligheten till ny dragning av Faluvägen för att få bort problemet med långa tågstopp, att underlätta för den tunga trafiken, att ge skolbarnen från östra sidan en säker skolväg och att avlasta Vintergatan som idag fungerar som genomfartsväg. 8. Att prioritera planarbetet både för bostäder och industri runt om i HELA kommunen, så att inte bristen på planlagd mark blir ett hinder för vår vision om innevånare. 119

120 120

121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Kommunstyrelsen 130 Dnr 2017/1073 Yttrande - Revisionsrapport avseende delegeringsordning Beskrivning av ärendet Kommunrevisionen har granskat om kommunstyrelsen har säkerställt en ändamålsenlig delegeringsordning och om delegationsordningen följs. Kommunrevisionen önskar kommunstyrelsens yttrande över vilka åtgärder som kommer vidtas för att Säkerställa en ändamålsenlig, till organisationen anpassad, delegeringsordning som uppfyller lagens krav. Regler och rutiner fastställs för anmälan av beslut som fattas med stöd av delegation. De beslut som fattas med stöd av delegation registreras och anmäls på ett tillfredställande sätt. Sektorns bedömning Januari 2017 tog avdelningen för administrativ service fram en projektplan för en revidering och utveckling av befintlig delegationsordning. Denna projektplan belyste en rad problemområden. Planen presenterades för kommunens ledningsgrupp i februari 2017 och planen godkändes. Projektstarten försenades dock på grund av personalbrist. De problemområden som lyftes i projektplanen i januari 2017 var: Återrapportering Förvaltningen saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. Utskotten saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. Rapportering till utskotten; i dagsläget rapporteras delegeringsbeslut till utskotten trots att det inte finns något sådant krav enligt kommunallagen. Tidskrävande manuellt arbete. Delegeringsordningen Justeras Utdrag bestyrks 121

122 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsen Delegeringsordningen innehåller både beslut och verkställighet. Utformningen av delegeringsordningen för tjänstemän och för utskotten är olika uppbyggda. Svåröverblickbar aktuell delegering p.g.a. delad delegeringsordning för utskott respektive tjänstemän. Syftet med projektet är att uppnå effektivitet, tydlighet och rättssäkerhet i kommunens hantering av delegeringsordning, delegeringsbeslut och återrapportering av dessa beslut. Målet med projektet är att skapa rutiner för återrapportering av tagna delegeringsbeslut, att säkerställa att flöden och mallar är kända inom organisationen, att de används och att de är ändamålsenliga. Målet är även att bidra till en tydlig delegeringsordning. I maj 2017 genomförde PWC sin granskning av området, respondenterna delgav revisionen bilden av delegering och återrapportering samt projektplanen. Avdelningens bedömning är att de brister som revisionen lyfter fram redan är kända och kommer att åtgärdas under projektet för delegationsordningen. Beslutsunderlag Utdrag ur allmänna utskottets sammanträdesprotokoll, daterat , 98 Tjänsteutlåtande av utredaren Maria Skalk, daterat Projektplan delegering, daterat Revisionsrapport PWC Delegering och återrapportering av delegeringsbeslut Leksands kommun, registrerad Missiv till revisionsrapport, registrerat Kommunstyrelsens beslut 1. Översända yttrande till revisionen. 2. Uppdra till förvaltningen att genomföra det planerade projektet enligt plan och anse revisionens synpunkter som åtgärdade. 3. Översända ärendet till kommunfullmäktige för kännedom. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Revisionen Administrativ service Justeras Utdrag bestyrks 122

123 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1(3) Referens Dnr 2017/ Administrativ service Maria Skalk, Revisionsrapport avseende delegeringsordning Beskrivning av ärendet Kommunrevisionen har granskat, om kommunstyrelsen har säkerställt en ändamålsenlig delegeringsordning och om delegationsordningen följs. Den sammanfattande bedömningen är att kommunstyrelsen inte har säkerställt en ändamålsenlig delegeringsordning. Den sammanfattande bedömningen baseras på en sammanvägning av bedömningarna för tre kontrollmål. Inget av kontrollmålen har uppfyllts. Det har under granskningen framkommit att kommunsekreteraren tillsammans med nämndsekreterare har initierat ett arbete för framtagande av en tydligare delegeringsordning samt utarbetande av rutiner för återrapportering av tagna delegeringsbeslut. Kommunrevisionen vill påtala att vi anser det av största vikt att kommunstyrelsen är aktiv i utformande av delegeringsordningen. Kommunrevisionen önskar kommunstyrelsens yttrande över vilka åtgärder som kommer vidtas för att Säkerställa en ändamålsenlig, till organisationen anpassad, delegeringsordning som uppfyller lagens krav. Regler och rutiner fastställs för anmälan av beslut som fattas med stöd av delegation. De beslut som fattas med stöd av delegation registreras och anmäls på ett tillfredställande sätt. Kommunrevisionen önskar svar från kommunstyrelsen senast 30 november. Sektorns/avdelningens bedömning Januari 2017 tog avdelningen för administrativ service fram en projektplan för en revidering och utveckling av befintlig delegationsordning. Denna projektplan belyste en rad problemområden. 123

124 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/1073 Sida 2(3) Planen presenterades för kommunens ledningsgrupp i februari 2017 och planen godkändes. Projektstarten försenades dock på grund av personalbrist. De problemområden som lyftes i projektplanen i januari 2017 var: Återrapportering: - Förvaltningen saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. - Utskotten saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. - Rapportering till utskotten; i dagsläget rapporteras delegeringsbeslut till utskotten trots att det inte finns något sådant krav enligt kommunallagen. - Tidskrävande manuellt arbete. Delegeringsordningen - Delegeringsordningen innehåller både beslut och verkställighet. - Utformningen av delegeringsordningen för tjänstemän och för utskotten är olika uppbyggda. - Svåröverblickbar aktuell delegering p.g.a. delad delegeringsordning för utskott respektive tjänstemän. Syftet med projektet är att uppnå effektivitet, tydlighet och rättssäkerhet i kommunens hantering av delegeringsordning, delegeringsbeslut och återrapportering av dessa beslut. Målet med projektet är att skapa rutiner för återrapportering av tagna delegeringsbeslut, att säkerställa att flöden och mallar är kända inom organisationen, att de används och att de är ändamålsenliga. Målet är även att bidra till en tydlig delegeringsordning. I maj 2017 genomförde PWC sin granskning av området, respondenterna delgav revisionen bilden av delegering och återrapportering samt projektplanen. Avdelningens bedömning är att de brister som revisionen lyfter fram redan är kända och kommer att åtgärdas under projektet för delegationsordningen. En ny kommunsekreterare tillträder i september 2017 och efter dennes introduktionsperiod kommer projektet att påbörjas. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande Maria Skalk, daterat Projektplan delegering, daterat Revisionsrapport PWC, delegering och återrapportering av delegeringsbeslut 124

125 Leksands kommun Datum Referens Dnr 2017/1073 Sida 3(3) Missiv, revisionsrapport, daterat Förslag till beslut Uppdra till förvaltningen att genomföra det planerade projektet enligt plan och därmed blir revisionens synpunkter åtgärdade. Slutligt beslut expedieras (skickas) till Kommunstyrelsen 125

126 PROJEKTPLAN Datum Sida 1(3) Verksamhetsstöd och service Mikael Granath, Projekt Delegering 1. Bakgrund År 2011 genomfördes i kommunen en politisk omorganisation. Den nya organisationen byggde på att facknämnderna 1 avskaffades. Kommunstyrelsen fick därmed dubbla roller dels att agera styrelse i kommunallagens mening och samtidigt fullgöra de uppgifter som tidigare fördelats på ett antal nämnder. För att undvika överbelastning vid kommunstyrelsens sammanträden krävs att delegering praktiseras i hög grad. 2. Mål Målet med projektet är att skapa rutiner för återrapportering av tagna delegeringsbeslut, att säkerställa att flöden och mallar är kända inom organisationen, att de används och att de är ändamålsenliga. Målet är även att bidra till en tydlig delegeringsordning. 3. Syfte Syftet med projektet är att uppnå effektivitet, tydlighet och rättssäkerhet i kommunens hantering av delegeringsordning, delegeringsbeslut och återrapportering av dessa beslut. 4. Projektgrupp Mikael Granath, ansvarig Anna-Carin Ingels Jenny Sarén Maria Skalk Helén Norling 1 Nämnder som fullgör uppgifter enligt speciallagstiftning, exempelvis socialnämnd. Leksands kommun Webbplats E-post kommun@leksand.se Organisationsnr Postadress Verksamhetsstöd och service Leksand Besöksadress Torget 5 Telefon Kundtjänst Fax Bankgiro

127 Leksands kommun Datum Sida 2(3) 5. Avgränsning Projektet kommer fokusera på delegering inom kommunstyrelsens verksamhetsområden. Jävsnämnden och individnämnden med flera nämnder kommer initialt inte behandlas. 6. Nulägesbeskrivning 6.1 Delegeringsordningen I dagsläget har kommunens nämnder åtminstone en delegeringsordning. För kommunstyrelsen gäller att den har ett flertal. Dels finns en delegeringsordning för tjänstemän, en för utskotten och en delegeringsordning där kommundirektören vidaredelegerar till övrig personal. Kommunstyrelsens delegeringsordningar överlappar bitvis varandra i åtminstone följande avseenden: Utskott nämns som delegat på ett flertal ställen i delegeringsordningen för tjänstemän. Kommundirektör nämns som delegat både i delegeringsordningen för tjänstemän och i delegeringsordningen för utskott. Samma typ av ärende delegeras i delegationsordning för tjänstemän och i delegationsordning för utskott. En annan iakttagelse är blandningen av beslut, i kommunallagens mening, och beslut av verkställighetskaraktär. 6.2 Återrapportering av delegeringsbeslut Återrapporteringen av delegeringsbeslut sker idag på två sätt. Dels som handskrivna sammanställningar och dels som digitala utdrag ur verksamhetssystem. De handskrivna sammanställningarna görs på mallar som inte är enhetliga i hela förvaltningen. Avseende utskottens återrapportering så återrapporteras hela protokollet. Innebörden av detta blir att även paragrafer som inte är delegeringsbeslut återrapporteras till kommunstyrelsen, såsom exempelvis informationspunkter. 6.3 Problemanalys Återrapportering: - Förvaltningen saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. - Utskotten saknar gemensamt arbetssätt för återrapportering av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen. - Rapportering till utskotten; i dagsläget rapporteras delegeringsbeslut till utskotten trots att det inte finns något sådant krav enligt kommunallagen. - Tidskrävande manuellt arbete. 127

128 Leksands kommun Datum Sida 3(3) Delegeringsordningen - Delegeringsordningen innehåller både beslut och verkställighet. - Utformningen av delegeringsordningen för tjänstemän och för utskotten är olika uppbyggda. - Svåröverblickbar aktuell delegering p.g.a. delad delegeringsordning för utskott respektive tjänstemän. 7. Tidplan Förberedelsefas: Våren 2017 För att på ett effektivt sätt kunna hjälpa verksamheten med att förbättra delegeringsordningen behöver vi först göra följande: 1. Förankra förslaget med kommunledningen. 2. Utarbeta en mall för hur delegeringsordningen ska se ut. 3. Utarbeta uppdragsbeskrivning för utredare, Maria Skalk. Genomförandefas: Hösten 2017 och våren Från och med augusti 2017 börja arbeta med sektorerna via avdelningens utredare att sortera och strukturera delegationsordningen. 2. Baserat på den nya delegeringsordningen skapa enhetliga mallar och riktlinjer hur delegeringsbeslut ska återrapporteras. 128

129 129

130 130