Provläsningsexemplar / Preview

Transkript

1 SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS-ISO 2692 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Registering SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING (39) SMS reg SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Form- och lägetoleranser Måttjämkningsprincipen Technical drawings Geometrical tolerancing Maximum material principle Denna standard utgörs av den engelska versionen av den internationella standarden ISO 2692:1988 med svensk översättning. Standarden ersätter SMS 1921 (SMS reg 12.70). Användare av denna standard bör uppmärksamma att internationella standarder ibland revideras och att varje referens till annan internationell standard innebär referens till dess senaste utgåva, om inget annat bestämts. Följande dokument, som åberopas i denna standard, är överförda till svenska standarder: This Swedish standard consists of the English version of the International Standard ISO 2692:1988 with a Swedish translation. The standard replaces the Swedish standard SMS Users should note that all International Standards undergo revision from time to time and that any reference made herein to any other International Standard implies its latest edition, unless otherwise stated. The following documents, referred to in this standard, have been adopted in Swedish standards: ISO 1101:1983 = ISO 5458:1987 = ISO 5459:1981 = ISO/TR 5460:1985 = SS-ISO 1101, utg 1 (SMS reg 12.55), Form- och lägetoleranser Allmänt, definitioner, symboler, ritningsangivning, E + Sv SS-ISO ), utg 1 (SMS reg 12.58), Form- och lägetoleranser Toleranssättning av lägeriktighet, E + Sv SS-ISO 5459, utg 1 (SMS reg 12.57), Form- och lägetoleranser Referenser och referenssystem, E + Sv SS 2650, utg 1 (SMS reg ), Form- och lägetoleranser Mätprinciper och mätmetoder, Sv ISO 7083:1983 = SS-ISO 7083, utg 1 (SMS reg 12.56), Form- och lägetoleranser Proportioner och mått för symboler, E + Sv ISO 8015:1985 = SS-ISO 8015, utg 1 (SMS reg 1.64), Ritningsregler Toleranser Grundläggande princip vid toleransbestämning, E + Sv E betecknar engelsk text, Sv svensk. E indicates English text, Sv Swedish text. 1) För närvarande som förslag. 1) At present at the stage of draft. UDK Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar all- Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SMS. manna upplysningar om svensk och utländsk standard. Telefon: Telefax: Postadress: SIS, Box 3295, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Prisgrupp R Tryckt i februari 1990

2 Utgåva 1 Sida 2 lnnehåll Contents Sida Page Orientering Introduction Omfattning och tillämpning Scope and field of application Referenser References Definitioner Definitions Måttjämkningsprincipen Maximum material principle Tillämpning av måttjämkningsprincipen Application of the maximum material principle Tillämpningsexempel där toleransbestämda element gäller för Examples of application where the tolerance feature(s) applies to Toleransbestämning med noll och måttjämkning Zero geometrical tolerancing Tillämpningsexemplet där gäller både för toleransbestämt element och referenselement Examples of application where applies to the toleranced feature(s) and the datum

3 Utgåva 1 Sida 3 0 Orientering 0.1 Hopsättningen av detaljer beror på förhållandet mellan verkligt mått och verklig form- och lägeavvikelse hos de element som skall passas ihop, som när hålen i två flänsar och skruvarna säkrar flänsförbandet. Minsta spel vid hopsättning uppstår när varje passningselement ligger på max materialmått (t ex största skruv och minsta hål) och när deras form- och lägeavvikelse (t ex lägeriktighetsavvikelse) ligger vid sitt maximum. Spelet vid hopsättning ökar till maximum när de verkliga måtten för passningselementen avviker som mest från sina max materialmått (t ex minsta axel och största hål och när form- eller lägeavvikelsen (t ex lägeriktighetsavvikelsen) är noll. Av det som ovan framhållits kan konstateras att om de verkliga måtten för de hopsatta detaljerna inte hamnar på sina max materialmått kan angiven form- och lägetolerans överskridas utan att man riskerar hopsättningen med motgående detalj. Detta kallas "måttjämkningsprincipen" och anges på ritningar med symbolen Figurerna i denna internationella standard är endast avsedda som illustrationer för att öka användarens förståelse för måttjämkningsprincipen. I vissa fall förtydligas figuren ytterligare, i andra fall har figuren med avsikt ej gjorts komplett. Numeriska värden för mått och toleranser har angetts endast av illustrativa skäl. För enkelhetens skull är exemplen begränsade till cylindrar och plan. 0.2 För att göra alla figurer enhetliga i denna internationella standard är de ritade enligt första kvadrantens projektionsmetod (metod E). Man bör emellertid vara införstådd med att den tredje kvadrantens projektionsmetod (metod A) lika väl hade kunnat användas utan att detta hade inneburit avsteg från fastlagda principer. För helt korrekt angivning (proportioner och mått) av symbolerna för form- och lägetoleranser, se ISO Introduction 0.1 The assembly of parts depends on the relationship between the actual size and actual geometrical deviation of the features being fitted together, such as the bolt holes in two flanges and the bolts securing them. The minimum assembly clearance occurs when each of the mating features is at its maximum material size (e.g. largest bolt and smallest hole) and when their geometrical deviations (e.g. positional deviation) are also at their maximum. Assembly clearance increases to a maximum when the actual sizes of the assembled features are furthest from their maximum material sizes (e.g. smallest shaft and largest hole) and when the geometrical deviations (e.g. positional deviations) are zero. From the above, it follows that if the actual sizes of a mating part do not reach their maximum material size, the indicated geometrical tolerance may be increased without endangering the assembly of the other part. This is called the maximum material principle and is indicated on drawings by the symbol The figures in this International Standard are intended only as illustrations to aid the user in understanding the maximum material principle. In some instances, figures show added details for emphasis; in other instances, figures have deliberately been left incomplete. Numerical values of dimensions and tolerances have been given for illustrative purposes only. For simplicity, the examples are limited to cylinders and planes. 0.2 For uniformity all figures in this International Standard are in first angle projection. It should be understood that the third angle projection could equally well have been used without prejudice to the principles established. For the definitive presentation (proportions and dimensions) of symbols for geometrical tolerancing, see ISO Omfattning och tillämpning Denna internationella standard definierar och beskriver måttjämkningsprincipen och specificerar dess tillämpning. Användning av måttjämkningsprincipen underlättar tillverkning och kontroll utan att störa detaljernas hopsättning där det finns ett ömsesidigt beroende mellan storlek och geometri. ANM Enveloppkravet, se för ett enskilt element kan anges med symbolen (se ISO 8015) eller med referens till en lämplig nationell standard som åberopar detta krav. 1 Scope and field of application This International Standard defines and describes the maximum material principle and specifies its application. The use of the maximum material principle facilitates manufacture without disturbing the free assembly of parts where there is a mutual dependence of size and geometry. NOTE The envelope requirement (see 5.2.2) for a single feature may be indicated by the symbol (see ISO 8015) or by reference to an appropriate national standard invoking this requirement.

4 Utgåva 1 Sida 4 2 Referenser 2 References ISO 1101, Technical drawings Geometrical tolerancing Tolerancing of form, orientation, location and run-out Generalities, definitions, symbols, indications on drawings. ISO 5458, Technical drawings Geometrical tolerancing Positional tolerancing. ISO 5459, Technical drawings Geometrical tolerancing Datums and datum-systems for geometrical tolerances. ISO/TR 5460, Technical drawings Geometrical tolerancing Tolerancing of form, orientation, location and run-out Verification principles and methods Guidelines. ISO 7083, Technical drawings Symbols for geometrical tolerancing Proportions and dimensions. ISO 8015, Technical drawings principle. Fundamental tolerancing 3 Definitioner 3.1 verkligt mått i enskilt snitt: varje enskilt avstånd i varje enskilt tvärsnitt på ett element, dvs varje mått uppmätt mellan två motstående punkter. [exempel: se figur 1, 12b) och 13b)]. 3.2 Passningsmått passningsmått för ett utvändigt element: måttet på det minsta perfekta element som kan omskrivas kring (det verkliga) elementet så att det precis berör ytan i de högsta punkterna ANM Exempelvis måttet på den minsta cylindern med perfekt form eller det minsta avståndet mellan två parallella plan med perfekt form vilka precis berör den högsta punkten (de högsta punktema) på den verkliga ytan (de verkliga ytorna). Se figur passningsmått för ett invändigt element: måttet på det största perfekta element som kan inskrivas i (det verkliga) elementet så att det precis berör ytan i de högsta punkterna ANM Exempelvis måttet på den största cylindern med perfekt form eller det största avståndet mellan två parallella plan med perfekt form vilka precis berör den högsta punkten (de högsta punkterna) på den verkliga ytan (de verkliga ytorna). 3.3 max materialtillstånd (MMC): tillståndet för det betraktade elementet när detta överallt är vid det gränsmått där elementets material ligger på sitt maximum, t ex minsta håldiameter och största axeldiameter (se figur 1) ANM Elementets centrumlinje behöver inte vara rak. 3 Definitions 3.1 actual local size: Any individual distance at any crosssection of a feature, i.e. any size measured between any two opposite points [examples: see figures 1, 12 b) and 13 b)]. 3.2 Mating size mating size for an external feature: The dimension of the smallest perfect feature which can be circumscribed about the feature so that it just contacts the surface at the highest points. NOTE For example, the size of the smallest cylinder of perfect form or the smallest distance between two parallel planes of perfect form which just contacts the highest point(s) of the actual surface(s) (see figure 1) mating size for an internal feature: The dimension of the largest perfect feature which can be inscribed within the feature so that it just contacts the surface at the highest points. NOTE For example, the size of the largest cylinder of perfect form or the largest distance between two parallel planes of perfect form which just contacts the highest point(s) of the actual surface(s). 3.3 maximum material condition (MMC): The state of the considered feature in which the feature is everywhere at that limit of size where the material of the feature is at its maximum, e.g. minimum hole diameter and maximum shaft diameter (see figure 1). NOTE The axis of the feature need not be straight. 3.4 max materialmått (MMS): det mått som definierar max materialtillståndet för ett element (se figur 1) 3.4 maximum material size (MMS): The dimension defining the maximum material condition of a feature (see figure 1).

5 Form- och lägetoleranser Måttjämkningsprincipen SVENSK STANDARD SS-ISO 2692 Utgåva 1 Sida min materialtillstånd (LMC): tillståndet för det betraktade elementet när detta överallt är vid det gränsmått där elementets material ligger på sitt minimum, t ex största håldiameter och minsta axeldiameter 3.6 min materiaimått(lms): det mått som definierar min materialtillståndet för ett element (se figur 1) 3.7 virtuellt tillstånd: elementets gränstillstånd med perfekt form, riktning och läge, som tillåts genom ritningsuppgifter; tillståndet åstadkoms genom den sammanlagda inverkan av max materialmått och form- och lägetoleranserna När måttjämkningsprincipen tillämpas skall endast de form- och lägetoleranser som är åtföljda av symbolen tas i beaktande när det virtuella tillståndet bestäms (se figur 1). ANM Det virtuella tillståndet representerar funktionstolkens konstruktionsmått. 3.8 virtuellt mått: det mått som definierar det virtuella tillståndet för ett element 3.5 least material condition (LMC): The state of the considered feature in which the feature is everywhere at that limit of size where the material of the feature is at its minimum, e.g. maximum hole diameter and minimum shaft diameter. 3.6 least material size (LMS): The dimension defining the least material condition of a feature (see figure 1). 3.7 virtual condition: The limiting boundary of perfect form permitted by the drawing data for the feature; the condition is generated by the collective effect of the maximum material size and the geometrical tolerances. When the maximum material principle is applied, only those geometrical tolerances followed by the symbol shall be taken into account when determining the virtual condition (see figure 1). NOTE The virtual condition represents the design dimension of the functional gauge. 3.8 virtual size: The dimension defining the virtual condition of a feature. Ritningsangivning Indication on the drawing Uttydning Interpretation

6 Form- och lägetoleranser Måttjämkningsprincipen SVENSK STANDARD SS-ISO 2692 Utgåva 1 Sida 6 4 Måttjämkningsprincipen 4.1 Allmänt Måttjämkningsprincipen är en toleransprincip vilken kräver att det virtuella tillståndet för det toleransbestämda elementet (elementen) och, om så har angetts, max materialtillstånd med perfekt form för referenselementet (referenselementen) inte får överskridas Denna princip tillämpas på centrumlinjer eller mittplan och tar hänsyn till det ömsesidiga förhållandet av angivna dimensionstoleranser och form- och lägetoleranser. Tilllämpningen av denna princip skall anges med symbolen 4 Maximum material principle 4.1 General The maximum material principle is a tolerancing principle which requires that the virtual condition for the toleranced feature(s) and, if indicated, the maximum material condition of perfect form for datum feature(s), shall not be violated. This principle applies to axes or median planes and takes into account the mutual relationship of size and the geometrical tolerance concerned. The application of this principle shall be indicated by the symbol 4.2 Måttjämkningsprincipen tillämpad på toleransbestämda element Vid tillämpning av måttjämkningsprincipen på toleransbestämda element tillåts en ökning av den angivna form- och lägetoleransen när det toleransbestämda elementet avviker från sitt max materialtillstånd förutsatt att elementet inte överskrider det virtuella tillståndet. 4.3 Måttjämkningsprincipen tillämpad på referenselement När måttjämkningsprincipen tillämpas på referenselement (referenselementen), kan centrumlinjer eller mittplan variera i förhållande till det toleransbestämda elementet, om referenselementet avviker från sitt max materialtillstånd. Värdet på variationen är lika med avvikelsen för referenselementets passningsmått från sitt max materialmått. Se figur 27b) och 27c). ANM Referenselementets avvikelse från sitt max materialmått ökar inte toleransen för de toleransbestämda elementen i förhållande till varandra. 4.2 Maximum material principle applied to the tolerance feature(s) When applied to the tolerance feature(s), the maximum material principle permits an increase in the stated geometrical tolerance when the tolerance feature concerned departs from its maximum material condition provided that the feature does not violate the virtual condition. 4.3 Maximum material principle applied to the datum feature(s) When the maximum material principle is applied to the datum feature(s), the datum axis or median plane may float in relation to the tolerance feature if there is a departure from the maximum material condition of the datum feature. The value of the float is equal to the departure of the mating size of the datum feature from its maximum material size [see figures 27 b) and 27 c)]. NOTE The departure of the datum feature from its maximum material size does not increase the tolerance of the tolerance features in relation to each other.

7 Utgåva 1 Sida 7 5 Tillämpning av måttjämkningsprincipen I samtliga fall måste konstruktören avgöra om tillämpning av måttjämkningsprincipen kan tillåtas på de berörda to- Ieranserna. ANM Måttjämkningsprincipen skail inte användas vid sådana tillämpningar som rörliga hävarmar, centrumavstånd i kuggväxlar, gängade hål, greppassningar etc, där funktionen kan riskeras genom ökning av toleransen. 5 Application of the maximum material principle In all cases, the designer has to decide whether the application of the maximum material principle may be permitted on the tolerances concerned. NOTE The maximum material principle should not be used in such applications as kinematic linkages, gear centres, threaded holes, interference fit holes, etc., where the function may be endangered by an increase in the tolerance. 5.1 Lägeriktighetstolerans för en hålgrupp Måttjämkningsprincipen används ofta tillsammans med lägeriktighetstoleranser och därför har toleransbestämning av Iägeriktighet använts i illustrationerna till detta avsnitt. ANM I beräkningarna av virtuellt mått, har det antagits att tappar och hål ligger vid sina max materialmått och har perfekt form. 5.1 Positional tolerance for a group of holes The maximum material principle is most commonly used with positional tolerances, and therefore positional tolerancing has been used for the illustrations in this sub-clause. NOTE In the calculations of virtual size, it has been assumed that the pins and holes are at their maximum material size and are of perfect form Ritningsangivning av lägeriktighetstoleransen för en grupp med fyra hål visas i figur 2. Angivningen på ritningen av lägeriktighetstoleransen för en grupp med fyra fasta tappar, vilka passar i hålgruppen, visas i figur 4. Hålens minsta mått är Ø8,1 detta är max materialmått. Tapparnas största mått är Ø7,9 detta är max materialmått The indication on the drawing of the positional tolerance for a group of four holes is shown in figure 2. The indication on the drawing of the positional tolerance for a group of four fixed pins which fit into the group of holes is shown in figure 4. The minimum size of the holes is φ 8,1 this is the maximum material size. The maximum size of the pins is φ 7,9 this is the maximum material size.

8 Utgåva 1 Sida Skillnaden mellan max materialmått för hålen och tapparna är 8,1 7,9 = 0,2 Summan av lägeriktighetstoleranserna för hålen och tapparna får inte överskrida denna differens (0,2). I detta exempel är denna tolerans jämt fördelad mellan hål och tappar, dvs lägeriktighetstoleransen för hålen är Ø0,l (se figur 2) och lägeriktighetstoleransen för tapparna är också Ø0,1 (se figur 4). Toleransområdena Ø0,1är placerade i sina teoretiskt riktiga lägen (se figur 3 och 5). Beroende på det verkliga måttet hos varje element, kan ökningen i lägeriktighetstoleransen vara olika för varje element The difference between the maximum material size of the holes and the pins is 8,1 7,9 = 0,2 The sum of the positional tolerances for the holes and pins shall not exceed this difference (0,2). In this example, this tolerance is equally distributed between holes and pins, i.e. the positional tolerance for the holes is φ 0,1 (see figure 2) and the positional tolerance for the pins is also φ 0,1 (see figure 4). The tolerance zones of φ 0,1 are located at their theoretically exact positions (see figures 3 and 5). Depending on the actual size of each feature, the increase in the positional tolerance may be different for each feature. Ritningsangivning Indication on the drawing Uttydning Interpretation Figur 2 Figure 2 Figur 3 Figure 3 Figur 4 Figure 4 Figur 5 Figure 5

9 Form- och lägetoleranser Måttjämkningsprincipen SVENSK STANDARD SS-ISO 2692 Utgåva 1 Sida Figur 6 visar fyra cylindriska ytor för vart och ett av de fyra hålen där alla har max materialmått och perfekt form. Centrumlinjerna är placerade i sina ytterlighetslägen inom toleransområdet. Figur 8 visar motsvarande tappar vid max materialmått. AV figur 6 till 9 framgår att hopsättningen av detaljerna fortfarande är möjlig under de mest ogynnsamma förhållandena Ett av hålen i figur 6 visas i större skala i figur 7. Toleransområdet för centrumlinjerna är Ø0,1. Max materialmått för hålet är Ø8,1. Alla cirklar med Ø8,1, vilkas centrumlinjer är placerade på toleransområdets yttre gräns Ø0,l, bildar en största inskriven cylinder med Ø8. Denna omslutande cylinder Ø8 är placerad i teoretiskt riktigt läge och bildar den funktionella gränsen för hålets yta Figure 6 shows four cylindrical surfaces for each of the four holes all being at their maximum material size and of perfect form. The axes are located at extreme positions within the tolerance zone. Figure 8 shows the corresponding pins at their maximum material size. It can be seen from figures 6 to 9 that assembly of the parts is still possible under the most unfavorable conditions One of the holes in figure 6 is shown to a larger scale in figure 7. The tolerance zone for the axis is φ 0,1. The maximum material size of the hole is φ 8,1. All φ 8,1 circles, the axes of which are located at the extreme limit of the φ 0,1 tolerance zone, form an inscribed enveloping cylinder of φ 8. This φ 8 enveloping cylinder is located at the theoretically exact position and forms the functional boundary for the surface of the hole. Figur 6 Figur 7 Figure 6 Figure 7

10 Utgåva 1 Sida En av tapparna i figur 8 visas i större skala i figur 9. Toleransområdet för centrumlinjerna är Ø0,1. Max materialmått för tappen är Ø7,9. Alla cirklar med Ø7,9, vilkas centrumlinjer är placerade på toleransområdets yttre gräns Ø0,1 bildar en minsta omskriven cylinder med Ø8, vilket är tappens virtuella tillstånd One of the pins in figure 8 is shown to a larger scale in figure 9. The tolerance zone for the axis is φ 0,1. The maximum material size of the pin is φ 7,9. All φ 7,9 circles, the axes of which are located at the extreme limit of the φ 0,1 tolerance zone, form a circumscribed enveloping cylinder of φ 8, which is the virtual condition of the pin. Figur 8 Figure 8 Figur 9 Figure 9

11 Form- och lägetoleranser Måttjämkningsprincipen SVENSK STANDARD SS-ISO 2692 Utgåva 1 Sida När hålets mått är större än sitt max materialmått och/eller när måttet på tappen är mindre än sitt max materialmått finns det ett ökat spel mellan tapp och hål som kan användas för att öka lägeriktighetstoleransen hos tappen och/eller hålet. Beroende på det verkliga måttet hos varje element, kan ökningen av lägeriktighetstoleransen vara olika för varje element. Ytterlighetsfallet är när hålet har sitt min materialmått, dvs Ø8,2. Figur 10 visar att centrumlinjen i hålet kan ligga var som helst inom ett toleransområde Ø0,2 utan att hålets mantelyta överskrider cylindern med virtuellt mått. Figur 11 visar en liknande situation som avser tapparna. När tappen har sitt min materialmått, dvs Ø7,8, är diametern på toleransområdet för läget Ø0, When the size of the hole is larger than its maximum material size and/or when the size of the pin is smaller than its maximum material size, there is an increased clearance between the pin and hole which can be used to increase the positional tolerances of the pin and/or the hole. Depending on the actual size of each feature, the increase in the positional tolerance may be different for each feature. The extreme case is when the hole is at the least material size, i.e. φ 8,2. Figure 10 shows that the axis of the hole may lie anywhere within a tolerance zone of φ 0,2 without the surface of the hole violating the cylinder of virtual size. Figure 11 shows a similar situation with regard to the pins. When the pin is at the least material size, i.e. φ 7,8, the diameter of the tolerance zone for position is φ 0,2. Figur 10 Figure 10 Figur 11 Figure Ökningen av form- och lägetoleransen tillämpas på den ena av de båda detaljerna utan referens till motgående del. Hopsättningen kommer alltid att vara möjlig även då motgående detalj är tillverkad med utfall vid toleransgränsen i den riktning som är mest ogynnsam för hopsättningen, eftersom den kombinerade avvikelsen för mått och geometri inte är överskridna hos någon av detaljerna, dvs deras virtuella tillstånd överskrids ej The increase in geometrical tolerance is applied to one part of the assembly without reference to the mating part. Assembly will always be possible even when the mating part is manufactured on the extreme limits of the tolerance in the direction most unfavorable for the assembly, because the combined deviation of size and geometry on neither part is exceeded, i.e. their virtual conditions are not violated.