Kallelse och handlingar. Bildningsnämnden. Datum: Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen

Transkript

1 Kallelse och handlingar Bildningsnämnden Datum: Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen

2 Tidplan Bildningsnämnden (Konsertsalen Oscarsgymnasiet) Nr Ärende Föredragande Ca.tid Upprop 09:30 Val av protokolljusterare Förslag: Elisabet Åström (M) 72. Fastställande av dagordning 81. Information: - Presentation rektorer på Oscarsgymnasiet 09: Information: - Teknikcollege 73. Yttrande över remiss Motion 5/17: Utreda möjligheten till kommunal kulturlots Rektor Mikael Hedkvist Programledare Kulturchef Peter O Ekberg 09:45 10: Energi- och klimatprogram Handlingsplan Utvecklingsledare Jonas Brorsson 10: Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2018/ Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Återkoppling: Gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna Ajournering 5 minuter 76. Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Återkoppling: Förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola Lunch Lilla Restaurangen klockan 12:00-13: Investeringsbudget ÅB 2018 Resursfördelning till kultur-, fritid- och utbildningsverksamheterna Gymnasiechef Peter Backhof Gymnasiechef Peter Backhof Verksamhetschef Sara Einarsson Förvaltningsekonom Ann-Katrin Pettersson Bildningschef Lotta Lindgren 10:40 11:20 13: Delårsbokslut per augusti 2017 Förvaltningsekonom Ann-Katrin Pettersson Bildningschef Lotta Lindgren

3 Tidplan fortsättning Bildningsnämnden (Konsertsalen Oscarsgymnasiet) Nr Ärende Föredragande Ca.tid 79. Överföring av skolhälsovårdsjournal till annan kommun Bildningschef Lotta Lindgren Kaffe klockan 14:30-14: Bildningsnämndens sammanträdesplan 2018 Nämndsekreterare Birthe Rosén 81. Information: - Bildningschefen informerar - Kontaktpolitiker informerar Bildningschef Lotta Lindgren 82. Anmälningsärenden 83. Anmälan delegationsbeslut

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Bildningsnämnden Datum Bildningsnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: klockan 9:30 Plats: Oscarsgymnasiet, Konsertsalen Vid förhinder kontakta: Ann-Birthe Larsen Rosén, tel: , e-post: ann-birthe.larsen.rosen@oskarshamn.se Magnus Larsson (C) Ordförande Ann-Birthe Larsen Rosén Sekreterare Ledamöter Ersättare Magnus Larsson (C), ordförande Ingrid Brundin (C) Thina Andersson (S), 1:e v ordförande Helen Hammarqvist (MP) Gudrun Gustafsson (M), 2:e v ordförande Lucas Lodge (M) Leine Johansson (S) Marianne Erlandsson (S) Sami Durmishi (S) Yvonne Hagberg (S) Lena Blomander (S) Cenneth Holmberg (V) Marita Reinholdsson (V) Monica Johansson (V) Elisabet Åström (M) Anders Stenberg (M) Igor Trisic (L) Fredrik Eckerskog (L) Andreas Englund (KD) Per Tingström (KD) Jan Johansson (SD) Michael Erlandsson (SD)

5 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Bildningsnämnden Datum Dagordning Ärende Upprop Val av justerare 72. Fastställande av dagordning 73. Yttrande över remiss Motion nr 5/17: Utreda möjligheten till kommunal kulturlots 74. Energi- och klimatprogram Handlingsplan Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2018/ Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Återkoppling: Förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna 77. Investeringsbudget ÅB 2018 Resursfördelning till kultur-, fritid- och utbildningsverksamheterna 78. Delårsbokslut per augusti Överföring av skolhälsovårdsjournal till annan kommun 80. Bildningsnämndens sammanträdesplan Information 82. Anmälningsärenden 83. Anmälan av delegationsbeslut

6 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Yttrande över remiss Motion nr 5/17: Utreda möjligheten till kommunal kulturlots Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande med förslag till yttrande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 5/ Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besvara motionen enligt bildningsnämndens yttrande. Ärendet Kommunfullmäktige har begärt bildningsnämndens yttrande över en motion från Britt-Marie Sundqvist (SD). I motionen föreslås att kommunen utreder möjligheten till och kostnaden för en kulturlots. I motionen beskrivs att en kulturlots uppdrag ska vara att samla in, samordna och stärka relationen till lokal historia och gemenskap. Likaså ska en kulturlots uppgift vara att marknadsföra hur det lokala kulturarvets olika former kan användas till kunskapsförmedling inom skolans verksamhetsområde, inom bibliotek, folkbildning och även för att lotsa in våra nya medborgare i svenska språket, i vår lokala kultur och våra värderingar. Bildningsförvaltningen anser att kulturen är en central del av livet och samhällsbygget. Oskarshamns kommun arbetar därför aktivt för att kultur ska vara tillgängligt för människor. Kommunens arbete styrs av flera nationella och kommunala styrdokument såsom de nationella kulturpolitiska målen, Kulturplan Kalmar län, Oskarshamns kommuns skolkulturplan för ett gott liv och biblioteksplanen. Oskarshamns kommun ger via sin verksamhet många människor tillgång till kultur, däribland genom bibliotek och museiverksamhet. Bildningsförvaltningen är positiv till idén om en kulturlots i Oskarshamns kommun. En kulturlots uppdrag bör vara formulerat ur en mer serviceorienterad aspekt än det som föreslås i motionen. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår följande: 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande med förslag till yttrande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 5/ Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besvara motionen enligt bildningsnämndens yttrande. Dagens sammanträde Kulturchef Peter O Ekberg föredrar ärendet. Yvonne Hagberg (S) yrkar för Socialdemokraterna och Centerpartiet bifall till förvaltningens förslag. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Motion nr 5/17 Skickas till För kännedom: Kulturchefen För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Kulturkontoret Peter Ekberg E-post: peter.ekberg@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Yttrande över remiss Motion nr 5/17: Utreda möjligheten till kommunal kulturlots Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande med förslag till yttrande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 5/ Bildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att besvara motionen enligt bildningsnämndens yttrande. Ärendet Kommunfullmäktige har begärt bildningsnämndens yttrande över en motion från Britt-Marie Sundqvist (SD). I motionen föreslås att kommunen utreder möjligheten till och kostnaden för en kulturlots. I motionen beskrivs att en kulturlots uppdrag ska vara att samla in, samordna och stärka relationen till lokal historia och gemenskap. Likaså ska en kulturlots uppgift vara att marknadsföra hur det lokala kulturarvets olika former kan användas till kunskapsförmedling inom skolans verksamhetsområde, inom bibliotek, folkbildning och även för att lotsa in våra nya medborgare i svenska språket, i vår lokala kultur och våra värderingar. Bildningsförvaltningen anser att kulturen är en central del av livet och samhällsbygget. Oskarshamns kommun arbetar därför aktivt för att kultur ska vara tillgängligt för människor. Kommunens arbete styrs av flera nationella och kommunala styrdokument såsom de nationella kulturpolitiska målen, Kulturplan Kalmar län, Oskarshamns kommuns skolkulturplan för ett gott liv och biblioteksplanen. Oskarshamns kommun ger via sin verksamhet många människor tillgång till kultur, däribland genom bibliotek och museiverksamhet. Bildningsförvaltningen är positiv till idén om en kulturlots i Oskarshamns kommun. En kulturlots uppdrag bör vara formulerat ur en mer serviceorienterad aspekt än det som föreslås i motionen. Lotta Lindgren Tf bildningschef Peter Ekberg Kulturchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Motion nr 5/17 Skickas till För kännedom: Kulturchefen För åtgärd: Kommunstyrelsen

9

10 Sida 1 av 2 Datum Ert datum Vår beteckning KS 2017/ Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Raili Harrysson E-post: Raili.Harrysson@oskarshamn.se Tel:, Bildningsnämnden Motion nr 5/17 - Utred möjligheten till kommunal kulturlots Svar till kommunstyrelsen senast 31 oktober STRATEGI- OCH NÄRINGSLIVSENHETEN Strategi- och näringslivsenheten Raili Harrysson Postadress Besöksadress Box 706 Varvsgatan Oskarshamn Växel Tel Fax Hemsida Kommunens e-post adress kommunen@oskarshamn.se

11 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Energi- och klimatprogram Handlingsplan Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner handlingsplanen och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet I enlighet med Oskarshamns kommuns Energi- och klimatprogram ska varje förvaltning skapa en handlingsplan med åtgärder som syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra vårt hållbarhetsarbete. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner handlingsplanen och överlämnar den till kommunstyrelsen. Dagens sammanträde Utvecklingsledare Jonas Brorsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Handlingsplan Energi- och klimatprogrammet Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Förvaltningsledningen Utvecklingsledaren Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Jonas Brorsson E-post: jonas.brorsson@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Energi- och klimatprogram Handlingsplan Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner handlingsplanen och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet I enlighet med Oskarshamns kommuns Energi- och klimatprogram ska varje förvaltning skapa en handlingsplan med åtgärder som syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra vårt hållbarhetsarbete. Lotta Lindgren TF Bildningschef Jonas Brorsson Utvecklingsledare Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Handlingsplan Energi- och klimatprogrammet Skickas till För kännedom: Kommunstyrelsen För åtgärd: Förvaltningsledningen Utvecklingsledaren

13 HANDLINGSPLAN Energi- och klimatprogram År: 2017 Förvaltning: Bildningsförvaltningen Nyckelområde Åtgärder Varför När Hur Ansvar Avrapportering till (område där aktivitet/åtgärd ska ske) (aktiviteter/åtgärder som ska göras, se Åtgärdskatalog ) (ange motivering till aktivitet/åtgärd) (aktiviteten/åtgär den ska genomföras fr.o.m. t.o.m.) (hur ska åtgärden genomföras) (vem ansvarar för att aktivitet/åtgärd genomförs och följs upp) (till vem rapportering ska ske och när) Energieffektivisering Lägga isolergolv runt sarg i ishallen Minska energiförbruk ning April 2017 augusti 2017 Se Åtgärder Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef Energieffektivisering Installera automatiska isolerportar för att stänga inne kylan i ishallen Minska energiförbruk ning April september 2017 Se Åtgärder Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef Energieffektivisering Öka kunskap kring temperaturdifferenser genom ett kunskapsprojekt (Deltaprojekt) Minska energiförbruk ning Januari december 2018 Fortbildningst illfällen genomförs under projekttiden. Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef

14 2 Nyckelområde Åtgärder Varför När Hur Ansvar Avrapportering till (område där aktivitet/åtgärd ska ske) (aktiviteter/åtgärder som ska göras, se Åtgärdskatalog ) (ange motivering till aktivitet/åtgärd) (aktiviteten/åtgär den ska genomföras fr.o.m. t.o.m.) (hur ska åtgärden genomföras (vem ansvarar för att aktivitet/åtgärd genomförs och följs upp) (till vem rapportering ska ske och när) Energieffektivisering Ta bort oljepanna ur paviljong vid arenan. Koppla på återbruksvärme från arenan. Vara oljefria i vår uppvärmning senast 2020 September November 2018 Se Åtgärder Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef Fordon Ersätta dieseldrivna fordon med fossilbränslefria. Öka andelen fossilbränslefr ia fordon för att minska koldioxidutslä ppen. April 2019 Leasingfordo n från tekniska Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef Utveckla den interna organisationen för uppföljning och kommunikation Utveckla kommunens kommunikation kring energi och klimat genom att sprida smarta tips som inspirerar till klimatsmarta val i vardagen. Informationsinsatsern a ska handla om elförbrukning och energieffektivisering av lokaler. Minska energiförbruk ningen Möjlighet, behov och efterfrågan dock minst fyra st/år. Engagera oss i föreläsningar och utbildningar mot organisationer och skolor. Anläggnings chef fritid Fritidschef/ Förvaltningschef

15 3 Nyckelområde Åtgärder Varför När Hur Ansvar Avrapportering till (område där aktivitet/åtgärd ska ske) (aktiviteter/åtgärder som ska göras, se Åtgärdskatalog ) (ange motivering till aktivitet/åtgärd) (aktiviteten/åtgär den ska genomföras fr.o.m. t.o.m.) (hur ska åtgärden genomföras (vem ansvarar för att aktivitet/åtgärd genomförs och följs upp) (till vem rapportering ska ske och när) Pedagogiska utemiljöer Samtliga utemiljöer knutna till förskolor inspekteras, prioriteras och åtgärdas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Skapa grönytor och skuggiga platser för att klara av värmeböljor. Okt maj 2018 inspektera förskolors utemiljöer Augusti 2018-maj 2019 Åtgärda förskolor med hög prioritering. Vid ordinarie översyn av fastigheterna med personal från förskola och tekniska kontoret inspekteras, prioriteras och åtgärdas utemiljöerna. Verksamhets chef förskola Förvaltningschef

16 Författningssamling Energi och Klimatprogram Fastställd av kommunfullmäktige , 105 Gäller från och med Ersätter Energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning , Energieffektiviseringsstrategi och Lokalt ansvar för globalt klimat Klimatpolicy 2003

17 2 (25) Energi och Klimatprogram Ordlista Begrepp Förklaring Fossilbränslefri kommun/ När begreppet fossilbränslefri kommun eller region används region 2030 menas att det inte ska ske några nettoutsläpp av koldioxid inom Oskarshamns kommun eller Kalmar läns geografiska område. Detta innebär att vi fortfarande kan använda ett antal kwh fossil energi någonstans i länet, om vi samtidigt producerar ett överskott av förnybar energi (från exempelvis vindkraft och biobränslen) någon annanstans i energisystemet. Fossila bränslen Se fossil koldioxid Fossil koldioxid Koldioxid är en växthusgas som frigörs vid förbränning. Vid förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas frigörs fossil koldioxid som varit bunden i marken under lång tid. Då den släpps ut i atmosfären påverkas det globala klimatsystemet, vilket bidrar till klimatförändringar. Förnybar energi Förnybar energi kommer från källor som kan förnyas i lika snabbt takt som de används. Exempel på förnybar energi är vattenkraft, vindkraft, solenergi och bioenergi. Bioenergi är energi som framställs av biomassa som till exempel växter och växtdelar av olika slag. Eftersom biomassa kontinuerligt nybildas är bioenergi en förnybar energikälla. Klimatneutral Begreppet klimatneutral ska tolkas enligt FN:s definition, det vill säga att reducera klimatpåverkan så mycket som möjligt, och använda kompensation för resterande utsläpp Köpt energi Begreppet innefattar den energi som tillförs utifrån, exempelvis el, fjärrvärme, olja, diesel. Energi som produceras lokalt på en fastighet, exempelvis från solfångare eller solceller räknas inte. Miljöbil Som definition av miljöbil används den nationella definitionen som ger miljöbilar befrielse från vägtrafikskatt i fem år. Då definitionen skärps efter hand så räknas de befintliga bilarna som miljöbilar så länge som de är skattebefriade. På webbsidan kan man söka efter miljöbilar som säljs i Sverige. No Oil 2030 se Fossilbränslefri region 2030

18 3 (25) Energi och Klimatprogram Förord Klimatförändringarna är en av nutidens största utmaningar, och en högt prioriterad miljöfråga både globalt och nationellt. Arbetet med att minska klimatutsläppen kräver flera lösningar och ett sammanhållet globalt och nationellt arbete. Som kommun har vi ett ansvar att vara en föregångare i klimatarbetet, till nytta för våra medborgare och för den globala utvecklingen. Oskarshamns kommun har satt höga mål för att bidra till lösningar på problemen. Målet är att kommunen ska bli fossilbränslefri till år 2030, och därmed bidra till Kalmar läns mål om att bli en fossilbränslefri region Samtidigt bidrar vi till arbetet för att nå det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Oskarshamn har en stark energiprofil med utgångspunkt i det lokala näringslivet, med kopplingar till kärnkraftsindustrin och till energi- och miljöforskning. I kommunens egen verksamhet arbetar vi sedan 2011 strategiskt med klimatfrågor, bland annat genom att delta i det Europeiska Borgmästaravtalet för minskad klimatpåverkan, och sedan 2015 är vi stolta medlemmar i föreningen Sveriges Ekokommuner. Hushåll och industrier i vår kommun har sedan 1990 minskat sina skadliga utsläpp markant, framförallt då man slutat använda olja för uppvärmning. Utsläppsnivåerna per invånare i kommunen är lägre än det nationella och regionala genomsnittet. (År 2012 var utsläppen per person 3,41 ton.) Den totala energianvändningen i kommunen har också minskat under samma period, genom medvetna satsningar på energieffektivisering i företag, offentlig verksamhet och i hemmen. Den stora utmaningen för framtiden är transportsektorn, där det hittills varit svårare att ersätta oljebaserade drivmedel med förnyelsebara. Nu måste vi i Oskarshamn, liksom i resten av världen, kraftsamla för att lösa problemen med utsläpp från trafiken. Det handlar om att tänka nytt, att planera samhällen och infrastruktur på rätt sätt och att använda ny teknik. Vi satsar nu framåt mot en fossilbränslefri kommun 2030, för att utveckla ett hållbart samhälle där vi kan transportera oss, leva gott och utvecklas utan att medverka till att förstöra planetens klimat. Kommunorganisationen har en viktig roll som föregångare, vi kan gå före i att använda och efterfråga nya klimatsmarta tekniker, att sprida kunskap och att underlätta för medborgare och verksamheter att göra klimatsmarta val. Peter Wretlund, Kommunstyrelsens ordförande

19 4 (25) Energi och Klimatprogram Innehållsförteckning Inledning... 5 Lägesbeskrivning av energianvändningen Energianvändningen minskar stadigt... 8 Mer biobränsle har minskat koldioxidutsläppen... 9 Mål för Oskarshamns kommun Delmål för kommunens geografiska område Delmål för kommunala verksamheter Fossilbränslefri kommun och region Strategi för att nå målen Genomförande och uppföljning Ansvar och organisation Beaktas i budgetprocess och verksamhetsplaner Uppföljning av nyckeltal Nyckelområden för åtgärder Boende och fastigheter Upphandling och inköp Resor och transporter Energianvändning och energiproduktion Information och samverkan... 24

20 5 (25) Energi och Klimatprogram Inledning Syftet med ett nytt program för klimat och energi Det här programmet samlar kommunens alla klimatmål och strategierna för att nå dem. Programmet samlar det fortsatta arbetet både för kommunen som organisation och för Oskarshamn som geografiskt område. Takten måste öka för att kommunens mål till 2020 och 2030 ska nås. Programmet är fokuserat på områden som är viktiga för att minska klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen. Oskarshamns kommun ska i sin verksamhet göra det lätt att göra rätt, och inspirera, uppmuntra och engagera företag, föreningar och hushåll att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Detta är en del i att bidra till en hållbar utveckling och en god livskvalitet i kommunen, såväl som en viktig del i att följa med i den snabba omställningen till ett mer klimatsmart sätt att leva som nu pågår över hela världen. Programmet ska användas som ett vägledande underlag i budget- och verksamhetsplaneringen för kommunen. Avgränsningar Detta dokument innefattar energi- och klimatmålen för både kommunens egen verksamhet och för det geografiska området. Dokumentet ersätter de tidigare styrdokumenten på området: Energieffektiviseringsstrategi samt Energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning I programmet och tillhörande åtgärdskatalog, liksom i den lokala statistiken, ingår inte utsläpp eller inköp av fossila bränslen som sker utanför kommungränsen. Utsläpp av flyg- och båttrafik samt från produktion av livsmedel och andra varor som Oskarshamnarna konsumerar men som tillverkats utanför kommunen ingår inte heller. Trots detta kan åtgärder som syftar till att minska dessa utsläpp ändå vara en del av kommunens klimat- och hållbarhetsarbete. Klimatutmaningen består av att både hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. Det här dokumentet avgränsas till att i första hand behandla utsläppsbegränsning, det vill säga att hindra negativ klimatpåverkan. Klimatanpassning, det vill säga att lindra effekter av klimatförändringar, behandlas bara översiktligt, och tas annars upp bland annat i Översiktsplaneringen. Energi- och klimatarbetet: en del av kommunens hållbarhetsarbete Hållbar utveckling definieras så som det beskrevs av Bruntlandkommissionen 1987: "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Oskarshamns kommun är sedan 2015 medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner ( Föreningens medlemmar har gemensamt satt det uthålliga samhället som ett övergripande mål sina verksamheter. Kommunens verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling, sett utifrån principer om naturens fysiska begränsningar och människors behov och rättigheter. Principerna för hållbar utveckling som tillämpas av Sveriges Ekokommuner är följande: I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk...

21 6 (25) Energi och Klimatprogram koncentrationsökning av ämnen från berggrunden Till exempel fossilt kol, olja och metaller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion Till exempel kväveoxider, freoner och hormonliknande kemikalier undanträngning med fysiska metoder Till exempel storskaliga kalhyggen och överfiskning. Och i det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov Till exempel via missbruk av politisk och ekonomisk makt. Mycket av det som kommunens verksamheter gör bidrar på olika sätt till en hållbar utveckling. Allt från att övervaka utsläpp av föroreningar till miljön, till att ge människor möjlighet till utbildning. Energi- och klimatarbetet är en av dessa bitar som bidrar till helheten. Metod och arbetsprocess Framtagandet av programmet har letts av samhällsbyggnadskontoret på Oskarshamns kommun. Åtgärdskatalogen har i huvudsak arbetats fram genom tematiska arbetsmöten med berörda representanter från förvaltningar och bolag, som utgick från de fem nyckelområden som lyfts i programmet. Kommunens interna nätverk för energieffektiviseringsarbete har varit referensgrupp och bidragit till arbetet med gallring och prioritering av åtgärder. Nätverket utgörs av representanter för samtliga förvaltningar och bolag, samt en representant för företagarföreningen FCO (Företagscentrum i Oskarshamn). Projektets styrgrupp har varit Energi- och klimatstyrgruppen, som 2014 bytt namn till Ekokommunstyrgruppen och bemannades av 1a och 2a vice ordföranden från kommunstyrelsen, samt ordföranden i samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Från 2015 bemannas styrgruppen av ordförande samt 1a och 2a vice ordförande i SBN, 1a vice ordförande i kommunstyrelsen, ordförande i tekniska nämnden och ordförande Bildningsnämnden. Tidigare strategier och mål Den första kommunala energi- och klimatrelaterade strategin, Energieffektiviseringsstrategi , omfattade kommunens egna verksamheter, inklusive de kommunala bolagen. Strategin utarbetades med hjälp av stöd från Energimyndigheten, det så kallade energieffektiviseringsstödet. År 2011 beslutade kommunfullmäktige att skriva under det europeiska borgmästaravtalet, Covenant of Mayors. I avtalet förbinder sig deltagarna att arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 procent mellan 1990 och Oskarshamn satte målet att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till Den första handlingsplanen antogs 2013 och kallas Energi- och klimatstrategi för hållbar energianvändning Till skillnad från den tidigare strategin omfattades nu även det geografiska området Oskarshamns kommun. Energi- och klimatstrategin utgör även kommunens gällande energiplan enligt Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439).

22 7 (25) Energi och Klimatprogram Under 2014 beslutade kommunen att formellt ställa sig bakom det regionala målet Fossilbränslefri region 2030, även kallat NoOil, och att anta det som ett lokalt mål; fossilbränslefri kommun 2030.

23 8 (25) Energi och Klimatprogram Lägesbeskrivning av energianvändningen 2012 En översikt över energiflödena i kommunens område visas i det så kallade Sankeydiagrammet nedan (Figur 1). Kärnkraftverket räknas som en nationell producent, och finns inte med i den lokala lägesbeskrivningen, eftersom de volymerna skulle dränka de lokala trenderna. På grund av eftersläpning i redovisning av energistatistik är de senast analyserade siffrorna från Figur 1. Sankeydiagram för år 2012 som visar energiflödena i Oskarshamns kommun (exkl Kärnkraftverket). Totalt var bruttotillförseln 0,86 TWh och slutanvändningen 0,84 TWh (orange = el, grön = förnybara bränslen, grå = ej förnybara bränslen, röd = fjärrvärme). Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energianvändningen minskar stadigt I Oskarshamn användes under år 2012 totalt 840 GWh energi i olika former. Detta motsvarar 7 % av länets totala energiförbrukning. Den totala årliga energianvändningen i Oskarshamn har minskat stadigt sedan 90-talet, med undantag för 2010 som var ett kallt år (se Figur 2). Jämfört med 1990 minskade den totala energianvändningen med 18 procent till Framför allt minskade användningen av icke förnybara bränslen till knappt hälften. De övriga energislagen har ökat.

24 9 (25) Energi och Klimatprogram Figur 2. Energianvändningens utveckling i Oskarshamns kommun Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Vid en närmare titt på hur mycket energi respektive sektor använder i Oskarshamns kommun (se Figur 3) syns det att trenden är minskande för hushåll och transporter medan industrin håller en relativt jämn nivå. Jämfört med 1990 har tjänstesektorn ökat med drygt 50 procent och den offentliga sektorn med 16 procent. Jordbrukets energianvändning förefaller också öka, men det beror snarare på bättre insamling av statistisk för jordbrukssektorn än en reell ökning. Figur 3. Sektorsvis energianvändning i Oskarshamns kommun för Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Mer biobränsle har minskat koldioxidutsläppen Koldioxidutsläppen i kommunen som är kopplade till fossil förbränning har minskat med knappt 30 procent jämfört med 1990 (se

25 10 (25) Energi och Klimatprogram Figur 4). Sedan toppen år 2000 har utsläppen minskat med 38 procent. Transporternas koldioxidutsläpp har minskad med 13 procent sedan 2000 medan utsläppen kopplade till el och värme minskat med hela 66 procent. Från 2000 syns en övergripande trend att utsläppen minskar, förutom det kalla året De största minskningarna av utsläppen, i absoluta tal räknat, har skett främst till följd av att olja och diesel har ersatts med mer miljöriktig fjärrvärme och centralvärme baserat på biobränslen. Konvertering från oljepannor till värmepumpar har troligtvis också bidragit. Huvuddelen av utsläpp från transportsektorn kommer från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar har minskat något, eftersom att vi idag har mer energieffektiva bilar och ökad inblandning av biobränslen i diesel och bensin. Koldioxidutsläppen per person (från energi- och transportsektorn) var 3,4 ton per kommuninvånare år 2012, en minskning från 4,6 ton per person år 1990 (5,4 ton år 2000). Då alla växthusgaser räknas med var utsläppen 4,7 ton koldioxidekvivalenter per person. I dessa siffror räknas bara de utsläpp som sker direkt i kommunen, det vill säga att utsläpp på grund av produktion av varor som konsumeras här inte räknas med. Inte heller utsläpp från flyg- och båttrafik räknas. Figur 4. Sektorsvisa utsläpp av koldioxid kopplade till energi- och transportsektorn i Oskarshamns kommun år 1990 till Data kommer från RUS. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun År 1990 släpptes 126 tusen ton koldioxid ut från energi- och transportsektorn i kommunen. År 2012 hade utsläppen minskat till 89 tusen ton koldioxid (en minskning med 37 tusen ton). Kommunens mål är att utsläppen minskar med 50 procent till 2020, vilket betyder att ytterligare 26 tusen ton koldioxidutsläpp ska minskas.

26 11 (25) Energi och Klimatprogram Mål för Oskarshamns kommun År 2030 är Oskarshamn en kommun utan nettoutsläpp av fossil koldioxid, och del av en fossilbränslefri region. År 2020 planeras för ett samhälle som står robust inför klimatförändringarna Delmål för kommunens geografiska område a. Utsläppen av koldioxid 1 från energi- och transportsektorn ska minska med 50 % till 2020 jämfört med 1990 b. Minst 50 % av den använda energin ska komma från förnyelsebara källor 2020 c. Produktionen av förnybar elektricitet (värme, drivmedel) ska öka till 2020 Delmål för kommunala verksamheter d. Kommunens fordonsflotta består av 100 % miljöbilar 2 år 2020, år 2030 består flottan av bara fossilbränslefria fordon e. Alla person- och godstransporter som betalas av kommunen ska vara klimatneutrala 3 år 2020 f. Köpt energi till den kommunala verksamheten, inklusive bolagen, räknat per invånare ska minska med 10 % till 2020 (jämfört med 2014) g. Aktivt arbete med klimatanpassning leder till att klimat- och sårbarhetsaspekter beaktas i all planering och byggande Arbetet för att uppnå målen ska bedrivas så att: Miljöpåverkan från energianvändningen minskar Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar Energitillförseln är säker och tillräcklig Fossilbränslefri kommun och region När begreppet fossilbränslefri kommun eller region används menas att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid inom Oskarshamns kommun eller Kalmar läns geografiska gränser. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen. År 2030 ska nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive transporter, vara noll. Kärnkraftverket i Oskarshamn räknas som en extern, nationell, producent. Regionalt producerad förnyelsebar el, såsom motkraft, vindkraft innanför territorialgränsen och vattenkraft räknas länet tillgodo. Kommunens/ länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen. Regionalt producerad bioenergi (biobränsle, biogas) och förnybara fordonsbränslen räknas länet tillgodo, även om bränslet exporteras. Begreppet fossilbränslefri region används i betydelsen att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar län. 1 Mätt i ton koldioxidutsläpp per år 2 Miljöbil definieras enligt miljöbilsdefinitionen från 1 januari 2013 eller likvärdigt enligt SFS 2006: Med klimatneutrala transporter menas att utsläppen från transporterna ska minskas så mycket som möjligt, och de utsläpp som kvarstår ska kompenseras. (Klimatneutral definieras enligt FN:s definition).

27 12 (25) Energi och Klimatprogram Strategi för att nå målen Den övergripande strategin är långsiktig och gäller för hela kommunen som geografiskt område. Energi och klimatarbetet i Oskarshamns kommun speglar det nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan och de regionala målen för Kalmar län. Kommunens framtida energiförsörjning ska baseras på fossilbränslefria och energieffektiva lösningar och vara säker och trygg. Kommunen ska gå från fossil energi till förnybar sådan och stimulera till produktion av förnybar energi. Det handlar om att: Prioritera arbetet med att minska koldioxidutsläppen från trafiken Det behövs stora insatser för att minska utsläppen från transporter. Kommunen ska underlätta för kommuninvånarna att åka kollektivt eller cykla i stället för att ta bilen. Med tanke på kommunens yta och bebyggelsestruktur kommer vi inte ifrån att vi även i fortsättningen behöver transporter med bil. Genom att fler fordon blir fossilbränslefria kan vi minska koldioxidutsläppen. Aktivt arbeta med energieffektivisering inom alla sektorer Energieffektivisering handlar både om att minska behovet av energi och få till ett effektivare uttag av den energi som används. Effektivare energiutnyttjande ger vinster både i plånboken och för miljön. Pågående arbete ska intensifieras. Stimulera ökad lokal produktion av förnybar energi (biogas, vindkraft, solenergi och kraftvärme etc.) Inom Oskarshamns kommun finns goda förutsättningar att öka produktionen från bl.a. vindkraft och solceller för att området på sikt ska kunna bli nettoexportör av förnyelsebar energi. Bedriva en aktiv energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivare ska även i fortsättningen finnas till stöd för samtliga hushåll och verksamheter. Ett klimatsmart och energieffektivt beteende hos kommuninvånare och företag ska uppmuntras och underlättas. Samarbeta och delta i relevanta nätverk Genom att delta i regionala och nationella nätverk för kunskapsutbyte och kompetensutveckling kan vi följa utvecklingen. Det ger ökade kunskaper och möjligheter till genomförande av gemensamma åtgärder. Regional samverkan i frågor som gäller transporter, energiproduktion m.m. kan effektivisera och förbättra arbetet inom kommunen (t.ex. fortsatt samverkan med Energikontor Sydost, Sveriges Ekokommuner, samt Klimatsamverkan Kalmar län) Initiera och genomföra projekt och utvecklingsinsatser som leder till att målen uppfylls Konkreta åtgärder och praktiska projekt ska genomföras. Samverkan ska sökas med externa aktörer när det gäller såväl finansiering som genomförande och kunskapsuppbyggnad. Kommunal förvaltning och bolag föregår med gott exempel

28 13 (25) Energi och Klimatprogram Samtliga verksamheter inom Oskarshamns kommun och de kommunala bolagen har ett gemensamt ansvar att arbeta för att målen i Energi- och klimatstrategin ska kunna uppfyllas. Samhällsbetalda resor ska i första hand göras med fossilbränslefria fordon. Ett klimatsmart och energieffektivt beteende hos de anställda ska uppmuntras. Upphandling spelar en viktig roll i arbetet.

29 14 (25) Energi och Klimatprogram Genomförande och uppföljning Ansvar och organisation Kommunfullmäktige har fastställt programmet Kommunstyrelsen genom Ekokommunstyrgruppen ansvarar för att programmet följs upp och utvärderas. Ekokommunstyrgruppen ansvarar dessutom för att samordna uppföljningen av den kommunala verksamhetens energi- och klimatarbete (i samarbete med nyckelfunktioner inom övriga förvaltningar och bolag). Det är också styrgruppens ansvar att kommunicera mål, åtgärder och uppföljning av dessa både in i organisationen och externt till medborgare och andra. Nämnder och styrelser för kommunala bolag ansvarar för att senast besluta om handlingsplaner som ska genomföras under programperioden. Handlingsplanerna ska följas upp, utvärderas och avrapporteras till kommunstyrelsen årligen. Förvaltningarna och de kommunala bolagen ansvarar för att genomföra åtgärder och bidra till uppföljningen av mål och åtgärder. De ska också, då det är relevant, delta i lokalt utbyte och samverkan inom energi- och klimatfrågor och utse en kontaktperson för detta. Kommunstyrelsen ansvarar för att programmet ska revideras vid behov, minst en gång varje mandatperiod. Beaktas i budgetprocess och verksamhetsplaner Programmet för energi och klimat ska vara ett vägledande dokument som beaktas i budgetprocessen. Varje förvaltning ansvarar för att se över vilka föreslagna åtgärder som berör dem, och att ta in dessa i sin planering för att bidra till att målen nås till Alternativt kan förvaltningarna föreslå egna åtgärder som bidrar till att målen nås. Det bör aktivt undersökas vilka möjligheter som finns för att finansiera åtgärder, exempelvis genom anslag och projektfinansiering från myndigheter, EU, med flera. Uppföljning av nyckeltal Följande nyckeltal ska användas för att följa upp utvecklingen framåt. Vissa av nyckeltalen (markerat med *) tas fram årligen, medan en uppföljning av alla görs med längre intervall (2-3 år). Geografiska området Energitillförsel; totalt för det geografiska området (GWh per år) Energitillförsel; per invånare (kwh per capita och år) Koldioxidutsläpp per invånare och år (ton CO2 per capita och år)* Utsläpp från vägtransporter per år, i ton koldioxid (CO2) Installerad effekt av förnybar energi samt produktion kwh/ år

30 15 (25) Energi och Klimatprogram Kommunorganisationen Energianvändning för uppvärmning i fastigheter (lokal/ bostad) som ägs av kommunal verksamhet o kwh per kvadratmeter (BRA) o Nyckeltal kopplat till användning, tex kwh per invånare Andel miljöbilar och fossilbränsleoberoende fordon inom kommunal verksamhet och bolag, i procent Köpt energi i den kommunala organisationen, inklusive bolagen, kwh/invånare Andel förnybar och återvunnen energi i kommunägda lokaler* Transportenergi för tjänsteresor med bil, kwh/årsarbetare* Koldioxidutsläpp för tjänsteresor med bil, ton/årsarbetare* Producerad förnybar el i inom den kommunala organisationen, kwh/ år Andel av totalkostnad för inköpta person- och godstransporter där krav ställts på att transporterna ska vara klimatneutrala år 2020

31 16 (25) Energi och Klimatprogram Nyckelområden för åtgärder Det övergripande målet är att Oskarshamn ska bli en fossilbränslefri kommun år För att nå dit har vi valt att lyfta följande områden som nyckelområden: Boende och fastigheter Upphandling och inköp Resor och transporter Energianvändning och energiproduktion Information och samverkan Handlingsplaner ska tas fram utifrån nyckelområdena. Nämnderna ansvarar för att besluta om handlingsplaner. Områdena har ingen inbördes ordning. Varje område beskrivs nedan utifrån målen för det geografiska området och i den interna organisationen. Här presenteras även en kort analys av nuläget för respektive område. Boende och fastigheter Det här vill Oskarshamns kommun En hållbar stadsutveckling och ett hållbart byggande är viktigt för Oskarshamns kommun. För att bebyggelsen ska vara hållbar behöver kommunen ta hänsyn till många olika intressen, till exempel befolkningsutveckling, ekologi, ekonomi, sociala aspekter, barnperspektivet, energianvändning och anpassning till framtidens klimat. Översiktsplanen, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner är viktiga kommunala styrmedel för att nå energi- och klimatmålen. Ett helhetsperspektiv är viktigt i samhällsplaneringen för att lösa behoven av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning och så vidare. I Oskarshamn planeras flera viktiga utvecklingsprojekt, bland annat omvandling av området Inre hamnen, som ska gå från industri- och kajområde till en levande stadsdel, där effektiv energianvändning är en viktig del. Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och styr därmed vad som får byggas var och på vilket sätt. Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet ska ha ett tydligt energi- och klimatperspektiv och skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem. I den fysiska planeringen eftersträvas förtätning, som ett led i strävan mot resurseffektivare bebyggelse. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas. När kommunen skriver exploateringsavtal ska det föras en dialog om hur man kan tillgodose en utveckling med miljöanpassade och energieffektiva byggnader. Nuläge Energianvändningen i hushållen har minskat betydligt de senaste decennierna. Oljeanvändningen har i princip upphört och till stor del ersatts av fjärrvärme. Detta är en nationell trend som dessutom förstärks av att fjärrvärmen de senaste decennierna gått från att till stor del produceras med fossila bränslen till att produceras med hjälp av biobränslen. År 2013 var endast 1,5 procent av bränslet i Oskarshamn Energis fjärrvärmeproduktion av fossilt ursprung.

32 17 (25) Energi och Klimatprogram Figur 5. Hushållens energianvändning i Oskarshamn Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energianvändningen i kommunala byggnader I den kommunala förvaltningen såväl som i bolagen arbetar man kontinuerligt med att effektivisera energianvändningen, inte minst för att det leder till att driftskostnaderna minskas. De senaste åren har oljeeldade värmepannor fasats ut, från att ha eldat drygt 200 m 3 olja 2009 eldades 6 m 3 olja Det har lett till kraftigt minskade energikostnader såväl som minskade koldioxidutsläpp. Samma kraftiga minskning syns däremot inte när det gäller använd energi räknat i kilowattimmar (kwh). Mellan 2011 och 2013 minskade den totala inköpta energin till fastigheter (lokaler och bostäder) med 5 %. I de fastigheter som sköts av Tekniska kontoret minskades elanvändningen med 8,5 % från 2009 till Vad gäller nyckeltalet kilowattimme per kvadratmeter uppvärmd yta är förändringen i energianvändning försumbar under perioden 2009 till Det kan bero på att kommunen avvecklat fastigheter som inte utnyttjats så mycket (som alltså inte använde mycket värme/ el), men det bör också finnas potential att minska mer. Det har inte genomförts några större kampanjer för att minska energianvändningen genom att påverka användarnas beteenden. Forskning på energiområdet visar att åtgärder för att ändra beteendet hos användare kan minska så mycket som 10 procent av energianvändningen.

33 18 (25) Energi och Klimatprogram Upphandling och inköp Det här vill Oskarshamns kommun Konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön och klimatet i flera olika led, från jord till bord när det gäller livsmedel och från vaggan till graven när det gäller varor och tjänster. Därför är det viktigt att välja produkter och tjänster som har så liten negativ miljö- och klimatpåverkan som möjligt, eller om möjligt sådant som ger positiv påverkan. Oskarshamns kommun ska ta ansvar för konsumtion inom den egna verksamheten och för att ha positiv påverkan på samhället och miljön. Genom information och rådgivning till allmänhet, företag och föreningar kan kommunen underlätta för invånarna att anpassa sin konsumtion i riktning mot minskad miljö- och klimatpåverkan. Kommunen som organisation Kommunen handlar upp varor och tjänster för stora belopp varje år. Genom att ställa krav i upphandlingen på bland annat energianvändning och koldioxidutsläpp kan kommunen minska sin klimatpåverkan. Det gäller allt från energieffektiva lokaler, verktyg, maskiner och förbrukningsvaror till energieffektiva och fossilbränslefria transporter och leveranser. Oskarshamns kommun ska vara en medveten beställare av varor och tjänster samt använda upphandling som instrument för att ställa miljö- och energikrav. Kompetensen inom klimatsmart upphandling ska ökas kontinuerligt och rutiner för att inköpen ska bli miljö- och klimatsmarta bör utvecklas. Nuläge Kommunens upphandlingar sköts genom upphandlingscentralen i Västervik, där det finns god kunskap om hur miljö- och klimatkrav kan ställas. Men att krav ställs i upphandlingen så att klimatsmarta varor finns att välja, garanterar inte att den som gör inköpet faktiskt väljer dessa. Uppföljning av genomförda upphandlingar och inköp bör utvecklas. Vad gäller finansiella investeringar finns det riktlinjer som gäller sociala värden, men inte något som tar hänsyn till investeringens påverkan på klimat, energisäkerhet eller miljön.

34 19 (25) Energi och Klimatprogram Resor och transporter Det här vill Oskarshamns kommun Trafiken är troligtvis den enskilt svåraste utmaningen för att nå klimat- och energimålen. Det är viktigt att minska biltrafiken och överföra kortare resor till exempelvis cykel och gång, liksom att ersätta fossila bränslen som bensin och diesel med förnybara bränslen. Den fysiska planeringen av trafiken ska inkludera alla trafikslag, och tillgodose att olika trafikslag fyller sin uppgift på rätt plats. Genom regional samverkan ska Oskarshamn bidra till utvecklingen av hållbara transporter och en samhällsutveckling som ger god tillgänglighet och minskade transportbehov. Oskarshamns kommun kan arbeta för energisnålare och klimatsmarta transporter, till exempel genom att planera och förbättra infrastrukturen, och förbättra förutsättningarna för kommuninvånarna att resa klimatsmart både inom kommunen och över kommungränsen. I rollen som beställare kan kommunen skapa behov av fossilbränslefria lösningar genom sina val av fordon. Ett aktivt samarbete med Kalmar länstrafik ska stödja utvecklingen av pendling till och från kommunen med kollektivtrafik. I det regionala målet för Fossilbränslefritt Kalmar län 2030 ingår också ett mål om att alla transporter som betalas av samhället ska vara fossilbränslefria år ( Samhällsbetalda transporter är exempelvis tjänsteresor, skolskjutsar, varutransporter, sopbilar och sjuktransporter). Kommunen som organisation Kommunen är en av de största arbetsgivarna i Oskarshamn med cirka 2500 anställda, vilket motsvarar närmare 10 procent av kommuninvånarna. Kommunen har stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten, men har också möjlighet att motivera och stimulera sina anställda till en hållbar arbetspendling. Oskarshamns kommun har en stor fordonspark och det finns goda möjligheter att styra vilka fordon som används och vilka bränslen som driver fordonen. Genom planering och styrning av resor i tjänst samt samordning av godstransporter kan antalet körda mil och transporterna inom kommunens gränser minska. Upphandling och inköp är viktiga instrument för att styra fordonsparken i rätt riktning. Information och samtal om kommunens resepolicy krävs för att göra den känd och levande, och den bör följas upp regelbundet. Genom trafikplanering, fysisk planering och eftertanke vid exploatering kan kommunen påverka det framtida resandet i rätt riktning. Nuläge Transportsektorn i det geografiska området Precis som i Sverige som helhet står transporterna i för merparten av de fossila bränslen som används. Totalt tankades det 205 GWh bensin och diesel under Utvecklingen för sålda drivmedel i Oskarshamn redovisas i Figur 6 nedan. Trenden för transporternas energianvändning är minskande, men det finns osäkerheter i statistiken. En tydlig trend är att andelen dieseldrivna personbilar har ökat de senaste åren. Sedan 2012 är det också möjligt att tanka biogas på en mack i Oskarshamns stad, vilket har möjliggjort att antalet gasdrivna fordon ökar, dock från en låg nivå.

35 20 (25) Energi och Klimatprogram Figur 6. Drivmedelsförsäljning i Oskarshamns kommun 1990 till Datakälla: SCB. Låginblandad etanol och FAME är fördelad enligt riksgenomsnittet för Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Arbetspendling och tjänsteresor i kommunorganisationen Under hösten 2013 genomfördes en resvaneundersökning bland anställda inom Oskarshamns kommun, där både arbetspendling och tjänsteresor undersöktes. Kartläggningen visar att anställda inom Oskarshamns kommun reser ungefär 1,1 miljoner mil per år, eller cirka 430 mil per år och anställd, för att ta sig till och från arbetet. Det motsvarar 275 varv runt jorden. 80 % av den resta sträckan vid arbetspendling gjordes med bil, 14 % med kollektivtrafik 5 % med cykel och resterande med moped/ Mc och gång. Strax över häften av de anställda bor mindre än 5 kilometer från sin arbetsplats genererade arbetspendlingen utsläpp på ton koldioxid, vilket blir knappt 0,7 ton koldioxid per anställd och år. I undersökningen kartlades även tjänsteresorna, det vill säga arbetsrelaterade resor och ärenden. Det finns dock brister i underlaget. Sammanställningen visade att tjänsteresorna uppgår till minst mil per år och kostar minst 8,1 miljoner. Det innebär att varje anställd i genomsnitt reser cirka 140 mil per år i tjänsten. Strax över 87 % av resorna utförs med bil, 8 % med tåg och buss (bokat via resebyrå) och resterande 5 % med flyg. Tjänsteresorna genererade koldioxidutsläpp på cirka 550 ton för 2012, vilket motsvarar 0,2 ton per anställd. Kommunens fordon och planering Kommunen är långt ifrån att klara målet om fossilbränslefritt i fordonsflottan, även om andelen miljöbilar år 2013 var nära 40 % av de lätta fordonen, och fler och fler bilar byts ut mot gasdrivna. Figur 7 nedan visar en tydlig ökning av andelen biogas av de drivmedel som används i kommunala bilar. Vid upphandling av skoltrafik ställs miljö- och klimatkrav på leverantörer. Däremot ställs i nuläget inte krav på energieffektivisering eller fossilbränslefria transporter vid upphandling av varor eller godstransporter. Kommunen har inte heller aktivt arbete för att påverka den lokala trafikutvecklingen mot minskad klimatpåverkan (t.ex. genom så kallad mobility management ).

36 21 (25) Energi och Klimatprogram Figur 7 Förändring av andel av olika bränslen som används i kommunala lätta fordon (både förvaltning och bolag), mätt i köpt energi. Källa: Årlig rapportering av energieffektiviseringsstöd till Energimyndigheten

37 22 (25) Energi och Klimatprogram Energianvändning och energiproduktion Det här vill Oskarshamns kommun En kommun kan styra sin energianvändning och energitillförsel på flera olika sätt. Energieffektivisering och optimering av den energi som används är viktiga verktyg och arbetsområden för att minska energianvändning i kommunen, vilket ger både en ekonomisk och miljömässig vinst. För att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel i framtiden krävs en omställning från fossila bränslen (främst till fordonen) till energi från förnybara källor. Att öka den lokala produktionen av el skulle också förbättra kommunens energisituation, och minska beroendet av fossila bränslen. Förutom tekniska åtgärder är det också viktigt att motivera och inspirera människor att förändra sina vanor för att nå en hållbar energianvändning och energiproduktionen. Kommunen som organisation Som fastighetsägare har Oskarshamns kommun stor möjlighet att påverka sin energianvändning genom tekniska åtgärder, till exempel inom ventilation, uppvärmning, isolering, belysning och underhåll. Där kommunorganisationen är hyresgäst finns det möjlighet att minska energianvändningen genom dialog med hyresvärden, och genom beteendepåverkan. Genom att välja att köpa förnybar el och uppvärmning med förnybar energi kan kommunen nå en hållbar energianvändning. Kommunen kan även undersöka möjligheten till att investera i egen produktion av förnybar el från exempelvis sol och vind, och underlätta för en ökad lokal produktion av förnybar energi genom fysisk planering, ägarinflytande i det delägda lokala energibolaget samt genom aktiv information och rådgivning om egen energiproduktion riktad till invånare, företag och föreningar. Nuläge Energianvändning Fördelningen mellan förnybar och icke-förnybar energi av det som totalt används i form av el och bränslen i kommunen har haft en positiv utveckling sedan år Då var andelen icke-förnybara bränslen 75 % och förnybart stod för 25 %. År 2012 hade andelen förnybara bränslen ökat till 47 %, främst tack vare skiftet till biobränsle i värmesektorn. Elproduktion och förnybar energi Oskarshamn Energis nya kraftvärmeverk tas i bruk 2015, vilket kommer att ge ungefär 100 GWh värme. Det motsvarar uppvärmningen av 7000 villor. Kraftvärmeverket kommer även att producera 19 GWh el, vilket motsvarar el till 2300 hushåll. Kraftvärmeverket ska drivas med skogsbränsle. Kärnkraftverket i Oskarshamn ses som en nationell angelägenhet och räknas därför inte på lokal nivå. Det finns ingen större vind- eller vattenkraftsproduktion i kommunen. Det finns färdiga tillstånd för två vindkraftsparker med sammanlagt 30 verk, men alltså ingen utbyggd effekt. Inom Oskarshamn energis elnät (i staden Oskarshamn) fanns våren 2015 nio nätanslutna mikroproducenter av solel. Samtliga är privatpersoner. Kommunen har två egna solenergianläggningar som producerar värme. De producerar ungefär 27 MWh värme per år. Fjärrvärmeproduktion

38 23 (25) Energi och Klimatprogram Fjärrvärmeleveranserna har ökat de senaste decennierna. Figur 8 visar hur stor mängd bränslen och el som använts för att producera fjärrvärmen. År 2010 var kallt vilket också ledde till en relativt hög produktion. Mängden förnybart bränsle har ökat markant. Figur 8. Fjärrvärmeproduktionens utveckling i Oskarshamn. Datakällor: SCB och Svensk Fjärrvärme. Källa: Energibalans 2012 Oskarshamns kommun

39 24 (25) Energi och Klimatprogram Information och samverkan Det här vill Oskarshamns kommun Oskarshamns kommuns vision lyder Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Samverkan med näringsliv, föreningar, akademi och regionala aktörer är viktigt för att arbeta mot visionen. Genom att engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning kan kommunen verka för att minska Oskarshamns energianvändning och klimatpåverkan. Genom att informera och erbjuda aktiv rådgivning kan kommunen arbeta med beteendepåverkan. Det bästa är att göra detta i kombination med åtgärder som underlättar miljösmarta beteenden, exempelvis att cykla i en tätort. Det ska vara svårt att göra fel. Samverkan mellan olika aktörer är en annan viktig framgångsfaktor. Kommunen som organisation Kommunen kan påverka medborgarna genom att uppmuntra anställda, brukare, elever och övriga som har regelbunden kontakt med kommunen att göra klimatsmart val på arbetet och på fritiden. I kommunens olika verksamheter, exempelvis i äldreomsorgen eller teknisk service, kan information och uppmuntran hjälpa människor att göra miljösmarta val. Även vid energi- och klimatrådgivning och kommunens tillsyn av verksamheter ska vi arbeta för att uppmuntra och inspirera medborgare och företag att göra rätt. Kommunen ska informera om miljö- och klimatfrågor då det är relevant i samband med större förändringar i det kommunala arbetet, liksom när det är lämpligt i den vanliga driften. Nuläge Internt finns ett nätverk med representanter från alla förvaltningar, bolag samt företagarföreningen FCO. Nätverkets främsta uppgift är att följa upp energianvändning samt att vara en ingång för samarbete och utbyte mellan olika verksamheter. Genom olika energirelaterade projekt, såsom Energi i skolan, framtagande av resepolicy, Energy forum. Energieffektivisering i fastigheter med mera, skapas kompetens och kontakter inom och mellan olika verksamheter, som är värdefulla för den fortsatta utvecklingen av det lokala energi- och klimatarbetet. På regional nivå deltar kommunen i klimatkommissionen i Kalmar län, samt är medlem i Energikontor sydost. Det finns ett samarbetsavtal mellan kommunen och E.On kopplat till det gemensamma ägandet av Oskarshamn Energi. Oskarshamn är också en aktiv medlem i Östersjönätverket UBC (Union of the Baltic Cities) och engagerar sig främst i frågor om hållbara och uthålliga städer samt ungdomsfrågor. Nova är en del av Oskarshamns kommun och arbetar med utbildning, forskning och affärsutveckling som ett verktyg för regionutveckling. Arbetet är nära kopplat till energi, miljö och klimat genom samarbetsavtal med Kungliga tekniska högskolan, Linnéuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet och Svensk kärnbränslehantering. Internt i kommunens verksamhet sprids information om energiarbetet på intranätet och via andra kanaler. Externt sprids information exempelvis via pressmeddelanden, hemsida och sociala medier. Kommunikationen om det arbete som görs, kommunens mål, resultat och utmaningar är något som verkligen behöver utvecklas. Detta är viktigt för att öka

40 25 (25) Energi och Klimatprogram medborgarnas kunskap om arbetet och därmed öka möjligheten att ha inflytande över det som görs.

41 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2018/2019 Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2018/2019 enligt förvaltningens förslag, med följande ändring avseende gymnasieskola: - Antalet platser på det nationella gymnasieprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, Lärling Pedagogiskt arbete, årskurs 1/18, ökas från sex till åtta platser. Ärendet Bildningsnämnden fastställer varje år en preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux för det kommande läsåret. Av denna framgår vilka program, inriktningar och antal platser som preliminärt kommer att erbjudas. Programstrukturen kan komma att justeras utifrån elevernas gymnasieval. Förvaltningen vill särskilt lyfta behovet av en eventuell utökning av något enskilt program utifrån att nästkommande årskull är betydligt större än årets årskull. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2018/2019 enligt förvaltningens förslag. Dagens sammanträde Gymnasiechef Peter Backhof föredrar ärendet och svarar på frågor. Magnus Larsson (C) yrkar för Centerpartiet och Socialdemokraterna bifall till förvaltningens förslag med följande ändring avseende gymnasieskola: - Antalet platser på det nationella gymnasieprogrammet Barn- och fritidsprogrammet, Lärling Pedagogiskt arbete, årskurs 1/18, ökas från sex till åtta platser. Gudrun Gustafsson (M) och Andreas Englund (KD) yrkar bifall till Magnus Larssons yrkande. Ordföranden ställer proposition på Magnus Larssons yrkande mot förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla Magnus Larssons yrkande. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

42 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till preliminär programstruktur läsåret 2018/2019: - Bakgrundsbeskrivning - Nationella program (gymnasieskola) - Introduktionsprogram (gymnasieskola) - Gymnasiesärskolan - Vuxenutbildning (komvux och lärvux) Bildningsnämnden , 52 Det framtida Oscarsgymnasiet 2020 Skickas till För kännedom: Studie- och yrkesvägledarna Enhetschefen Rektorer för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux För åtgärd: Gymnasiechefen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Peter Backhof E-post: Peter.Backhof@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux Läsår 2018/2019 Förslag till beslut Bildningsnämnden fastställer preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (lärvux) läsåret 2018/2019 enligt förvaltningens förslag. Ärendet Bildningsnämnden fastställer varje år en preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux för det kommande läsåret. Av denna framgår vilka program, inriktningar och antal platser som preliminärt kommer att erbjudas. Programstrukturen kan komma att justeras utifrån elevernas gymnasieval. Förvaltningen vill särskilt lyfta behovet av en eventuell utökning av något enskilt program utifrån att nästkommande årskull är betydligt större än årets årskull. Lotta Lindgren Tf bildningschef Peter Backhof Gymnasiechef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till preliminär programstruktur läsåret 2018/2019: - Bakgrundsbeskrivning - Nationella program (gymnasieskola) - Introduktionsprogram (gymnasieskola) - Gymnasiesärskolan - Vuxenutbildning (komvux och lärvux) Det framtida Oscarsgymnasiet 2020 Skickas till För kännedom: Studie- och yrkesvägledarna Enhetschefen Rektorer för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux För åtgärd: Gymnasiechefen

44 Sida 1 av 2 Förslag till preliminär programstruktur för gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux och lärvux läsåret 2018/2019 Fördjupad bakgrundsbeskrivning Bakgrund förslag till organisation Elevantalet på Oscarsgymnasiet ökar. Vi har under de senaste åren haft minskade elevkullar men det vänder inför nästkommande läsår. Tillsammans med ett stort antal nyanlända elever står vi inför utmaningen att erbjuda alla ett alternativ som är det bästa för dem. Vår organisation har ett stort antal platser på högskoleförberedande program medan antalet platser på de yrkesförberedande programmen är färre. Skolans programstruktur för de nationella programmen bygger på hur sökbilden har sett ut de senaste åren och förväntas vara likartad inför nästkommande läsår. Redan nu bör tankar på att vår sökbild till de nationella programmen kan hastigt förändras då ett stort antal elever med andra förutsättningar än de som tidigare sökt oss kommer komma. En definitiv programstruktur föreslås därför slutligt fastställas när kommande elevkull gjort sitt preliminära val vårvintern Bakgrund Idrottsprofil Skolan har fått ett uppdrag att ordna idrottsprofil på fler program. Föreslagen programstruktur är därför kompletterad med information om vad idrottsprofil på fler program kostar. Förra läsåret uppgick den extra kostnaden till 600 tkr men bildningsnämnden valde att endast avsätta 400 tkr. Den extra kostnaden uppstår dels som en konsekvens av att eleverna på idrottsprofilen måste få undervisning i de delar/kurser de missat under sin träningstid. Resten av gruppen på aktuellt program har ju ordinarie lektioner under deras träningstid, dels av en ökad kostnad i ersättning till klubbarna. Dessa kostnader skulle inte uppstått om eleven gått enligt ordinarie skolupplägg eftersom det då inte uppstått ett behov att anordna ersättningsundervisning i årskurs 1 för eleverna som går idrottsprofil. Denna ersättning bedöms öka om fler idrotter och klubbar får samma möjlighet. Att idrottsklubbarna kan få ökade kostnader när de anordnar utökade träningstillfällen tre förmiddagar i veckan är helt klart. Skolans kostnader för dessa elever minskar dock inte i årskurs 1. Den extra kostnaden för undervisningsgruppen uppstår under årskurs 1. Under övriga årskurser bygger upplägget på att eleverna tränar under tid avsatt för individuellt val och då får betyg i Idrott och hälsa specialisering. Eleven väljer dessa kurser som individuellt val och träningstiden följs upp av lärare på skolan som betygssätter dessa kurser. Träning under skoltid är då möjlig vid 3 förmiddagar i veckan men med krav på att läsning på skolan kan börja senast klockan 9:40 igen. Eftersom lektionstiden under dessa förmiddagar behöver tas igen vid senare tillfälle så kommer läsning fram till klockan 17:00 att behöva ske för elever på idrottsprofil. När det gäller elever på yrkesprogrammen så är träning endast möjlig 2 förmiddagar i veckan under årskurserna 2 och 3. (Eleverna på yrkesprogrammen har sitt individuella val utlagt 2 dagar i veckan eftersom yrkeskurserna i deras individuella val ofta kräver längre arbetspass för att hinna med momenten i undervisningen.) De veckor yrkeseleverna är ute på arbetsplatsförlagt lärande (APL) så är generellt sett inte träning möjlig under skoltid.

45 Sida 2 av 2 Idrottsprofil möjlig att köra inom följande program/inriktningar Kostnad/årskurs 1 Samhällsvetenskapligt program inriktning beteende (SABET) 100 tkr Teknikvetenskapligt program (TEDE) 100 tkr El- och energiprogrammet 100 tkr Vård- och omsorgsprogrammet 100 tkr Idag har vi följande fördelning på idrottsprofilen: Sport Årskurs Interkommunala Kommunala Ishockey Ishockey Ishockey Basket Basket Fotboll Fotboll Fotboll Innebandy Innebandy Fördelning per program för elever i årskurs 1: Sport SA TE EK VO Ishockey Fotboll Innebandy Ett fjärde år på teknikprogrammet Sedan läsåret 2016/2017 har vi öppnat ett fjärde år på teknikprogrammet. Första året hade vi endast en elev. I år har antalet hamnat på 4 vilket gör att utbildningen helt finansieras av statsbidrag. Vi planerar därför att fortsätt bedriva utbildningen om vi fortsatt får statsbidrag för det. Lotta Lindgren Tf Bildningschef Peter Backhof Gymnasiechef

46 Programstruktur läsåret 2018/2019 Ändringar med kursiv stil Program med inriktningar* Studievägskod Åk1/18 Åk2/17 Åk3/16 Åk 4 Barn- och fritidsprogrammet BF 0 0 Fritid och hälsa BFFRI 0 0 Pedagogiskt arbete BFPED 0 0 Lärling Fritid och hälsa BFFRI0L Lärling Pedagogiskt arbete BFPED0L Lärling Socialt arbete BFSOC0L 0 0 Bygg- och anläggningsprogrammet BA Lärling inriktning Anläggningsfordon BAANL0L 0 0 Lärling inriktning Husbyggnad BAHUS0L Lärling inriktning Måleri BAMAL0L Lärling inriktning Plåtslageri BAPLA0L El-och energiprogrammet EE Energiteknik EEENE inkl 3 IMPROEE och 2 IMYRK åk 17 VVS- och fastighetsprogrammet VF VVS VFVVS Lärling inom fastighet VFFAS0L 0 0 Fordons- och transportprogrammet FT inkl 2 IMPRO åk 17 Lärling inriktning Godshantering FTGOD0L 0 0 Transport FTTRA 0 26 inkl 1 IMPRO åk 16, 2 IMPRO åk 17 Läling inriktning Lastbil och mobila maskiner FTLAS0L 0 0 Handels- och administrationsprogrammet HA Handel och service HAHAN 0 0 Lärling Handel och service HAHAN0L Hantverksprogrammet HV 0 0 Lärling Frisör Hotell- och turismprogrammet HT 0 Lärling inom hotell HTHOT0L Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL inkl 3 IMPRO och 2 IMYRK åk 17 Kök och servering RLKOK 0 11 inkl 3 IMYRK åk 16 Lärling inriktning Bageri RLBAG0L 0 0 Industritekniska programmet IN Svetsteknik INSVE inkl 1 IMPRO åk 16 Lärling inriktning Driftsäkerhet och underhållsteknik INDR0L 0 0 inkl 4 IMYRK åk 17 Vård- och omsorgsprogrammet VOVAR inkl 2 IMPRO åk 16, 1 IMYRK åk 16 inkl 7 IMPRO åk 17

47 Program med inriktningar* Studievägskod Åk 1/18 Åk 2/17 Åk 3/16 Åk 4 Naturvetenskapsprogrammet NA inkl 2 IMPRE åk16 Naturvetenskap NANAT Naturvetenskap och samhälle NANAS Samhällsvetenskapsprogrammet SA Beteendevetenskap SABET 18 Medier, information och kommunikation SAMED 4 Samhällsvetenskap SASAM 9 Ekonomiprogrammet EK Ekonomi EKEKO 24 Juridik EKJUR 8 Estetiska programmet ES Musik ESMUS inkl 1 IMPRE åk 16 Teknikprogrammet TE inkl 4 IMPRE åk 17 Design och produktutveckling TEDES Teknikvetenskap TETEK Informations- och medieteknik TEINF 0 T4 Teknikprogrammets fjärde år 4 1 Summa * Inriktningarna startar oftast inte förrän årskurs 2.

48 Programstruktur Introduktionsprogram läsåret 2018/ Program Studievägskod Åk1/18 Åk2/17 Åk3/16 Åk4/15 Åk 4 Introduktionsprogram IM Introduktionsprogram; Preparandutbildning IMPRE Läser med p Intoduktionsprogram; Individuellt alternativ IMIND Introduktionsprogram; Språkintroduktion IMSPR Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val (IMPRO) IMPRO 15 0 läser med p Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, El- och energiprogrammet IMPROEE Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, Fordons- och transportprogrammet IMPROFT Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val, Restaurang- och livsmedelsprogrammet IMPRORL Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val,industritekninska programmet IMPROIN Introduktionsprogeam; Programinriktat individuellt val, VVS- och fastighetsprogrammet IMPROVF Introduktionsprogram; Programinriktat individuellt val,vård- och omsorgsprogrammet IMPROVO Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion (IMYRK) IMYRK 10 0 läser med p Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot El- och energiprogrammet IMYRKEE 2 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Fordon- och transportprogrammet IMYRKFT 1 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Handels- och administrationsprogrammet, lärling IMYRKHA0L 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Hotell- och turismprogrammet, lärling IMYRKHT0L 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Restaurang- och livsmedelsprogrammet IMYRKRL Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Industritekniska programmet IMYRKIN Introduktionsprogeam; Programinriktat individuellt val, VVS- och fastighetsprogrammet IMYRKVF 0 Introduktionsprogram; Yrkesintroduktion mot Vård- och omsorgsprogrammet IMYRKVO 0 2 Summa

49 Programstruktur gymnasiesärskoleorganisation läsåret 2018/ Program med inriktningar* Studievägskod Åk1/18 Åk2/17 Åk3/16 Åk 4/15 Gymnsiesärskolan GYS13 Programmet för administration, handel och varuhantering mot handel AHADM Programmet för fastighet, anläggning och byggnation mot fastighet FASFAS Individuella program IAIND 1 Summa

50 Preliminär programstruktur komunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna läsåret 2018/19 Kurs Kurskod Poäng HT VT Helår Klass Svenska 1 SVESVE X X Komvux Svenska 2 SVESVE X X Komvux Svenska 3 SVESVE X X Komvux Engelska 5 ENGENG X X X Samläsning Engelska 6 ENGENG X X Komvux Biologi 1 BIOBIO X Samläsning Kemi 1 ev distanskurs KEMKEM X Saml/dist Naturkunskap 1a1 NAKNAK1a1 50 X Komvux Naturkunskap 1a2 NAKNAK1a2 50 X Komvux Naturkunskap 2 NAKNAK X Komvux/samläsning Fysik 1 FYSFYS Distans/saml Fysik 2 FYSFYS X X X Distans Matematik 1b MATMAT01b 100 X Samläsning Matematik 1abc ev distans MATMAT01b 100 X Komvux Matematik 2abc MATMAT02b 100 X Komvux Matematik 3b MATMAT03b 100 X Samläsning Matematik 4 MATMAT4 100 X Samläsning Historia 1b HISHIS01b 100 X Samläsning Samhällskunskap 1a1 SAMSAM01a1 50 X Komvux Samhällskunskap 1a2 SAMSAM01a2 50 X Samhällskunskap 1 SAMSAM01b 100 X Samläsning Religionskunskap 1 RELREL01 50 X Samläsning Svenska som andraspråk 1 SVASVA X X X Komvux Svenska som andraspråk 2 SVASVA X X X Komvux Svenska som andraspråk 3 SVASVA X X Svenska som andraspråk GRNSVA2 200 X Gruv Svenska som andraspråk GRNSVA2 200 X Gruv Matematik-Gruv GRNMAT2 600 X X Gruv Engelska -Gruv GRNENG2 450 X X Gruv Samhällskunskap - Gruv X X Gruv Religionskunskap - Gruv X X

51 Kurs Kurskod Poäng HT VT Helår Klass Inskolning SFI Inskolning X X SFI SFI D X X SFI SFI C X X SFI SFI B/C X X SFI SFI B X X SFI SFI A X X SFI SFI kvällsgrupp X X Läs-och skriv X X Gruv LÄRVUX träningsskola X X LÄRVUX Dyslexsiutredning X X Gruv LÄRVUX X X LÄRVUX LÄRVUX X X LÄRVUX Vo-vux 3 terminer start VT17 Medicin 1 (Termin 1) MEDMED X VO-vux Vård och omsorgsarbete 1 (Termin 1) VÅRVÅR X VO-vux Etik och människ.livsvillkor (Termin 1) MÄNTIO0 100 X VO-vux Psykologi 1 (Termin 1) PSKPSY01 50 X VO-vux Hälsopedagogik (Termin 2) HÄLHÄL0 100 X VO-vux Vård och omsorgsarbete 2 (Termin 2) VÅRVÅR X VO-vux Specialpedagogik 1 (Termin 2) SPCSPE X VO-vux Psykiatri 1 (Termin 2) PSYPSY X VO-vux Vård och omsorg vid demens (Termin 2) GERVÅR0 100 X VO-vux Inriktningsval 1 termin VO-vux Inriktningsval 2 termin VO-vux Psykologi 1 PSKPSY01 50 Samläsning Psykologi 2 PSKPSY02a 50 Samläsning VO = Vård- och omsorgs program. Yrkesutbildningar Bussförarutbildning 2 terminer 800 X Kock 3 terminer 1500 X Bagare 3 terminer 1500 X VO samläsning med VO Gy Samläsning RL = Restaurang- och livsmedelsprogram. RL samläsning med RL Gy Samläsning FT= Fordonstekniska programmet Svetskurser SAASVT0 300 X X Komvux FT samläsning med FT Gy

52 Yrkesutbildningar i samverkan Högsby/Mönsterås Barnskötare start VT-19 3 terminer 1500 X Elmontör start VT-19 3 terminer 1500 X Svetsare start VT-19 3 terminer 1500 X Undersköterska start varje termin på någon ort 3 terminer 1500 X X Divers distanskurser externt med start efter ök Extra utbildningar inom bristyrken Kvällskurser SVA Kvällskurser SVA eller/och SFI Mönsterås Komvux

53 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Restaurang- och livsmedelsprogrammet efter läsåret 2019/2020 Kommunfullmäktiges beslut enligt kommunstyrelsens förslag Oscarsgymnasiet får även efter läsåret 2019/2020 erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 138, om det framtida Oscarsgymnasiet och vilka program som i första hand skulle prioriteras från och med läsåret 2020/2021. Beslutet grundade sig mycket på storleken på kommande elevkullar och storleken på de olika programmens investeringsbehov. Verkligheten har efter det inte stämt överens med prognoserna för elevkullarna och storleken på kommande investeringsbehov har reviderats. De kommande elevkullarna ligger enligt de senaste prognoserna på runt per årskurs och investeringsbehoven innehåller endast byte av golvet i köket till en beräknad kostnad av 750 tkr. Oscarsgymnasiet har ett behov att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt för att kunna tillgodose så många elevers önskemål som möjligt. Dessutom är kockyrket ett av de yrken som arbetsförmedlingen betecknar som bristyrke. Mot denna bakgrund föreslår bildningsnämnden i beslut , 52, att kommunfullmäktige beslutar att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från strategi- och näringslivsenheten föreslås att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 126, beslut enligt strategi- och näringslivsenhetens förslag. Kommunstyrelsen föreslår , 174, beslut enligt arbetsutskottets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Kommunfullmäktige , Bildningsnämnden , Tjänsteutlåtande, , strategi- och näringslivsenheten. - Kommunstyrelsens arbetsutskott , Kommunstyrelsen , 174. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

54 PROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum fortsättning Skickas till Bildningsnämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

55 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Restaurang- och livsmedelsprogrammet efter läsåret 2019/2020 Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 138, om det framtida Oscarsgymnasiet och vilka program som i första hand skulle prioriteras från och med läsåret 2020/2021. Beslutet grundade sig mycket på storleken på kommande elevkullar och storleken på de olika programmens investeringsbehov. Verkligheten har efter det inte stämt överens med prognoserna för elevkullarna och storleken på kommande investeringsbehov har reviderats. De kommande elevkullarna ligger enligt de senaste prognoserna på runt per årskurs och investeringsbehoven innehåller endast byte av golvet i köket till en beräknad kostnad av 750 tkr. Oscarsgymnasiet har ett behov att kunna erbjuda ett så brett programutbud som möjligt för att kunna tillgodose så många elevers önskemål som möjligt. Dessutom är kockyrket ett av de yrken som arbetsförmedlingen betecknar som bristyrke. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Oscarsgymnasiet även efter läsåret 2019/2020 får erbjuda utbildning på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Bildningsnämndens arbetsutskott föreslår , 53, att bildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Dagens sammanträde Gymnasiechef Peter Backhof föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att bildningsnämnden beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Bildningsnämndens arbetsutskott , 53 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige , 138 Det framtida Oscarsgymnasiet 2020 Skickas till För kännedom: Gymnasiechefen För åtgärd: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktig Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Sofia Källman E-post: sofia.kallman@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Återkoppling: Förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner återkopplingen av arbetet enligt nämndens systematiska kvalitetsarbete. Ärendet Återkopplingen av det systematiska kvalitetsarbetet innehåller bedömning av hur de planerade aktiviteterna, under läsåret 2016/17, har lett till att de prioriterade uppsatta målen på huvudmannanivå har nåtts, Hur blev det? Under rubriken Var är vi? görs helhetsbedömning av verksamheten gentemot de nationella styrdokumentens krav. Det är en uppföljnings fas där verksamheten identifierar utvecklingsområden. Under rubrikerna Vart ska vi? och Hur gör vi?, tydliggörs planeringsfasen. I denna fas synliggörs verksamhetens prioriterade utvecklingsområde, för läsåret 2017/18, i form av uppsatta mål. Dessa mål har målkriterier knutna till sig som beskriver vad som ska uppfyllas för att målet ska vara fulländat. Till målet synliggörs även planerade aktiviteter som ska genomföras för att de uppsatta målen ska nås. Lotta Lindgren Peter Backhof Sara Einarsson Tf bildningschef Gymnasiechef Tf verksamhetschef för grundskola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Systematiskt kvalitetsarbete: - Förskoleklass - Fritidshem - Grundskola - Grundsärskola - Gymnasieskola - Gymnasiesärskola - Vuxenutbildning - Särskild utbildning för vuxna

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2017/ Skickas till För kännedom: Tf bildningschefen Gymnasiechefen Tf verksamhetschefen för grundskola Utvecklingsledare Förvaltningsekonomen

73 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass, Oskarshamns kommun

74 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

75 Sida 3 av 10 Förskoleklass HUR BLEV DET? 2016/17 Kapitel 3, Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Mål: Huvudmannen ger rektor stöd utifrån skolornas kartläggning gällande förutsättningarna att driva arbetet i förskoleklasserna i överensstämmelse med kapitel 3 i läroplanen. Målkriterier: Kollegialt lärande och samarbete i skolans ledningsgrupp angående förskoleklassens verksamhet Utifrån behov ge praktiskt stöd gällande kompetensutvecklingsinsatser Under året har det skapats samarbetsforum av olika de slag för att arbetet i förskoleklass ska driva ett arbete i överensstämmelse med kapitel 3 i läroplanen. All personal är insatt i materialet och har tagit del av detta. Behövs stöd i fortsatt arbete för att befästa läroplanens alla delar. Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger

76 Sida 4 av 10 Under läsåret har en tidsplan tydliggjorts, vilken enhetschefer känner till och utgår ifrån. Det har genomförts workshops i grundskolans ledningsgrupp, i syfte att skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokumenten, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för var och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten som synliggörs av dessa insatser är ökad tydlighet och struktur, ökad samsyn kring de olika uppdragen och de olika nivåerna. En graderad värdering av verksamheten görs i större utsträckning. Ett fortsatt arbete kring processen med att följa upp verksamhetens i sin helhet och analysera behöver fortgå. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd, är ej befäst.

77 Sida 5 av 10 Förskoleklass VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Normer och värden Oskarshamn kommuns förskoleklasser bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevernas förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Enheterna beskriver olika former av värdegrundsarbete under skolsamverkan, äventyrspedagogik, samlingar med fokus på etik, arbete kring FN-dagen och med olika värdegrundsprogram som vänder sig till förskoleklasselever. Enligt kvalitetsenkät 2017 riktat till elev i förskoleklass känner sig elever sig i mycket hög grad trygga i skolan och på vägen till och från skolan. Alla elever som svarat på enkäten vet någon de kan prata med om de blir kränkta. Generellt visar svaren på att elever i stort mår bra och trivs i förskoleklass. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Det finns i likhet med förra året utvecklingsmöjligheter för enskilda enheter gällande kartläggning och utvärdering av föregående års plan. En ny aspekt som beaktats på grund av förändringar i diskrimineringslagen, januari 2017, är om samtliga diskrimineringsgrunder lyfts i planerna. Detta görs på de flesta enheter. Fastslagna strukturer och rutiner för att möta förändringarna i diskrimineringslagen saknas i dagsläget. Verksamheten inväntar skolverkets omarbetade stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som beräknas publiceras under hösten Anmälningar kring kränkande behandling eller diskriminering inkluderar anmälningar i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Se grundskolans dokumentation inom ramen för systematiska kvalitetsarbetet. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är låg. Kunskaper Förskoleklasserna använder sig av olika modeller och verktyg för att nå målen i läroplanen. Verksamheten känner sig trygg och valda arbetssätt ger goda resultat. Verksamheten lyckas väl med att stimulera de nyfikna 6-åringarna till lärande och utveckling, vilket också förstärkts av användandet av digitala verktyg. Bedömningen är att de får en bra grund att stå på inför fortsatt utbildning. Förskolan erbjuder eleven en strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Undervisning bedrivs i olika former och regelbundna kartläggningar och avstämningar genomförs kring elevers behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen. 1 juli 2016 infördes ett nytt avsnitt kring förskoleklass i läroplanen. Texten förtydligar

78 Sida 6 av 10 förskoleklassens syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten. Under året har det skapats samarbetsforum av olika de slag för arbetet i förskoleklass ska driva ett arbete i överensstämmelse med kapitel 3 i läroplanen. All personal är insatt i materialet och har tagit del av detta. Behövs stöd i fortsatt arbete kring att befästa läroplanens alla delar. Den reviderade läroplanen (2016) lyfter fram att undervisningen i förskoleklass ska behandla digitala verktyg och media för kommunikation. Inom detta område är ytterligare revideringar på gång då regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektors och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Det finns skillnader mellan hur pedagoger använder sig av digitala verktyg i verksamheten. Alla har inte fått tillgång till verktygen fullt ut och utvecklingspotential finns kring pedagogernas kompetens av användandet och hanteringen av dessa. Möjligheterna till att använda IKT har förbättrats under läsåret 2016/17 eftersom infrastrukturen byggts ut på flertalet enheter. Det finns också större tillgång av hårdvara. Hälften av respondenterna av kvalitetenkätens svarar att de använder digitala verktyg i förskoleklass. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är god. Elevers ansvar och inflytande Verksamheten erbjuder flera olika forum för att ge elever ansvar och inflytande över innehåll och form i sin utveckling och lärande. Ett mål är att synliggör varje elevs utveckling och lärande och inkludera eleven i processen. Detta anser sig enheterna lyckats med i olika grad. Eleverna sätter upp mål för sitt arbete, väljer arbetsområden och arbetssätt. Detta sker i olika situationer som uppstår både inom strukturerade former och i den fria leken. Eleverna har möjlighet att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. På påstående i kvalitetsenkät kring elevers ansvar och inflytande svarar tre fjärdedelar eller mer att de har möjlighet att påverka i förskoleklass och att lärare på skolan tar hänsyn till elevers åsikter. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är god. Skola och hem Föräldrasamverkan sker på olika sätt för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom föräldramöte, utvecklingssamtal, enkäter, veckobrev och dagliga samtal i kapprummet. Innehåll på utvecklingssamtal håller på flera enheter god kvalitet. De genomförs minst en gång om året och handlar om både elevens kunskap- och sociala utveckling. Det finns idag enheter som vill utveckla användandet av den digitala portalen, UNIKUM, för att kunna samarbeta och kommunicera enklare med hemmet kring elevers utveckling och lärande. Detta blir då ett stöd i utvecklingssamtalet och kan synliggör

79 Sida 7 av 10 lärandet utifrån nya möjligheter än tidigare. Flera enheter trycker på vikten av goda relationer: Vi pedagoger jobbar förebyggande och tar hellre ett samtal för mycket med föräldrarna. Vi ser vikten av en nära kontakt med föräldrarna och arbetar för en god kontakt genom ett trevligt och ärligt bemötande. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är god. Övergång och samverkan På de flesta skolor i Oskarshamns kommun finns det gemensamma rutiner kring övergångar som stöd till arbetslag för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt. En otydlighet har visat sig mellan övergången förskola - förskoleklass. Här finns behov av tydligare rutiner och struktur. Rutiner och struktur ska öka möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Framgångsfaktorer som ses kring övergång är att organisationen för nästkommande läsår fastställs i tillräckligt god tid för att möta rätt organisation och rätt pedagoger. Omständigheter som bristande kontinuitet med lärare kan försvåra processen. När dessa situationer uppstår behöver pedagogerna stöd kring struktur av genomförandet, vilket kräver rektors pedagogiska ledarskap. Rektors pedagogiska ledarskap behöver stärkas för att räcka till vid dessa tillfällen (se mer under rubriken: Rektors ansvar ). Då det gäller samverkan för att skapa ett förtroendefullt samarbete gällande förutsättningar för en samsyn kring verksamheternas uppdrag, för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, så finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Behov finns kring att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Processer kring detta är i olika grad igång på enheterna. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är god. Skolan och omvärlden Genom besök, observationer och dialoger med rektorer görs bedömningen att elever i förskoleklass ges möjlighet att utveckla sin valkompetens i olika situationer, lära mer om närsamhället samt påbörja sin förståelse för utbildning, arbete och framtid. Alla enheter erbjuds aktiviteter enligt Oskarshamns kommuns skolkultur plans riktlinjer. Övervägande elevgrupper har deltagit i de aktiviteter som erbjudits. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är hög. Bedömning och betyg Utvecklingssamtal genomförs minst vid ett tillfälle. Syftet är att främja elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Inför utvecklingssamtalet krävs dokumentation av det enskilda barnets lärande och utveckling. Förskoleklasserna använder sig av olika former av dokumentation som visar på elevens progression, vilket är tillbakablickande och beskriver elevens förmågor. Detta kommer att vara till stöd i planeringen av elevens framtida lärande.

80 Sida 8 av 10 Under året har det skapats samarbetsforum av olika de slag för arbetet med att förskoleklass ska driva ett arbete i överensstämmelse med kapitel 3 i läroplanen. All personal är insatt i materialet och har tagit del av detta. Det behövs fortsatt stöd i arbete kring att befästa läroplanens alla delar. Det finns enheter som vill utveckla användandet av den digitala portalen, UNIKUM, som ett stöd i elevens lärprocess. Här kan dokumentation ske kring elevernas utveckling och lärande samt kommunikation mellan hem och skola. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området betyg och bedömning är god. Rektors ansvar Grundskolans verksamheter inriktas i stort mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Detta finns det olika förutsättningar för på grund av varierande tillgång på de digitala verktygen. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och att det finns större tillgång av hårdvaror. Fortlöpande utvidgning av detta sker enligt kommunens IKT-strategi. Tillgång till digitala verktyg kommer vara en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektors och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta

81 Sida 9 av 10 personal med rätt behörig. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. En oro finns över att personal inte kommer att ha den kompetens som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg. VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden)

82 Sida 10 av 10 VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering VART SKA VI? Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering.

83 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem, Oskarshamns kommun

84 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

85 Sida 3 av 10 Fritidshem HUR BLEV DET? 2016/17 Kapitel 4, Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Mål: Huvudmannen ger rektor stöd utifrån skolornas kartläggning gällande förutsättningarna att driva arbetet i fritidshemmet i överensstämmelse med kapitel 4 i läroplanen. Målkriterier: Kollegialt lärande och samarbete i skolans ledningsgrupp angående förskoleklassens verksamhet Utifrån behov ge praktiskt stöd gällande kompetensutvecklingsinsatser Under året har det skapats samarbetsforum av olika de slag för arbetet i fritidshemmet ska driva ett arbete i överensstämmelse med kapitel 4 i läroplanen. All personal är insatt i materialet och har tagit del av detta. Behövs stöd i fortsatt arbete kring att befästa läroplanens alla delar. Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger

86 Sida 4 av 10 Under läsåret har en tidsplan tydliggjorts, vilken enhetschefer känner till och utgår ifrån. Det har genomförts workshops i grundskolans ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten som synliggörs av insatserna är ökad tydlighet och struktur, ökad samsyn kring de olika uppdragen och de olika nivåerna. En graderad värdering av verksamheten görs i större utsträckning. Ett fortsatt arbete kring processen med att följa upp verksamhetens i sin helhet och analysera behöver fortgå. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd, är ej befäst.

87 Sida 5 av 10 Fritidshem VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Normer och värden Oskarshamn kommuns fritidshem bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevernas förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Områden som enheterna har fokuserat mer kring under året är varierande, Exempel på dessa är: positiva kompisrelationer, vårdat språk, konflikthantering, kommunikation - lyssna på varandra, skadegörelser och snatterier. De riktade insatser som gjorts kring ovan visar i de flesta fall på positiva resultat. Generellt visar kvalitetenkätens svar att elever i mycket stor utsträckning mår bra och trivs på fritidshemmet, vilket även vårdnadshavare håller med om. Resultaten dalar något med stigande ålder. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Det finns i likhet med förra året utvecklingsmöjligheter för enskilda enheter gällande kartläggning och utvärdering av föregående års plan. En ny aspekt som beaktats på grund av förändringar i diskrimineringslagen, januari 2017, är om samtliga diskrimineringsgrunder lyfts i planerna. Detta görs på de flesta enheter. Fastslagna strukturer och rutiner för att möta förändringarna i diskrimineringslagen saknas i dagsläget. Verksamheten inväntar skolverkets omarbetade stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som beräknas publiceras under hösten Anmälningar kring kränkande behandling eller diskriminering inkluderar anmälningar i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Se grundskolans dokumentation inom ramen för systematiska kvalitetsarbetet. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är låg. Kunskaper Fritidshemmen använder sig av olika lärmiljöer både inomhus och utomhus, modeller och pedagogiska verktyg för att stimulera elevers utveckling och lärande och för att ge dem en meningsfull fritid. En ökad användning av digitala verktyg har på flera enheter lett till en ökad motivation, större deltagande av elever, elever som vågar i större utsträckning,

88 Sida 6 av 10 kompisrelationer vidgas och ökade möjligheter för eleverna att möta och använda olika tekniker, redskap och material för att uttrycka sig. Det finns skillnader mellan hur fritidshemmen använder sig av digitala verktyg. Alla har inte fått tillgång till verktygen fullt ut ännu och utvecklingspotential finns kring pedagogernas kompetens kring användandet och hanteringen av dessa. Här finns behov av kompetensutveckling i olika grad. Detta även för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. 1 juli 2016 infördes ett nytt avsnitt om fritidshemmet i läroplanen. Texten förtydligar fritidshemmets syfte och centrala innehåll och ska bidra till att öka den pedagogiska kvaliteten och likvärdigheten. Under året har det skapats samarbetsforum av olika de slag för arbetet i fritidshemmet ska driva ett arbete i överensstämmelse med kapitel 4 i läroplanen. All personal är insatt i materialet och har tagit del av detta. Behövs stöd i fortsatt arbete kring att befästa läroplanens alla delar. På påståendet i kvalitetsenkät om fritids erbjuder aktiviteter som gör eleven så nyfiken att eleven får lust att lära sig mer, svara 96 % av eleverna i år 1-2 att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra, motsvarande siffra i år 3-5 är 77,6%. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är god. Elevers ansvar och inflytande Verksamheten erbjuder flera olika forum för att ge elever ansvar och inflytande över innehåll och form i sin utveckling och sitt lärande. Det bedrivs även ett vardagsnära arbete kring att få elever delaktiga genom att lyssna på deras intresse och identifiera deras behov. Utifrån olika situationer, både i strukturerade former och i den fria leken får elever göra åldersadekvata val vilka medför att de får inflytande och kännedom om demokratiska former, vilket även leder till att få lärdom i att ta ansvar. 96% av eleverna i år 1-2, motsvarande 82,8% i år 3-5 svarare stämmer bra eller stämmer ganska bra på påståendet: På fritids är vi elever med och påverkar vad vi ska göra. (Källa: Kvalitetsenkät) Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är god. Skola och hem Fritidshemmen samverkar med vårdnadshavare för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Flera enheter trycker på vikten av en god relation mellan berörda parter. Forum eller aktiviteter som verksamheten ser resulterar i ovan är facebookgrupper, informationstavlor, trivselenkät, veckobrev, föräldraråd, drop-in fika och inte allra minst det dagliga samtalet. Någon enhet lyfter utmaningen med att möta vårdnadshavare med bristfälliga kunskaper i svenska och engelska.

89 Sida 7 av 10 Ett digitalt verktyg som på någon av verksamheterna önskas användas i större utsträckning, är den digitala portalen, UNIKUM, som idag används av grundskolan. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är god. Övergång och samverkan På de flesta skolor i Oskarshamns kommun finns det gemensamma rutiner kring övergångar som stöd till arbetslag för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt. Här finns behov av tydligare rutiner och struktur på någon enhet. Rutiner och struktur ska öka möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Då det gäller samverkan mellan olika verksamheter finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Avsaknaden av samarbete mellan fritidshem och skola är större än samarbetet mellan förskoleklass och fritidshemmet. Behov finns kring att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är god. Skolan och omvärlden Genom besök, observationer och dialoger med rektorer görs bedömningen att elever i fritidshemmet ges möjlighet att utveckla sin valkompetens i olika situationer, lära mer om närsamhället samt påbörja sin förståelse för utbildning, arbete och framtid. Det finns fritidshem som anser sig ha behov av att öka samverkan med arbetsliv och närsamhället då det gäller förenings- och kulturliv, medan de flesta anser sig uppfylla läroplanens mål genom möte av olika aktörer från friluftsliv, föreningar och besöker olika arbetsplatser. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är hög. Rektors ansvar Fritidshemmets verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att fritidshemmets resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en

90 Sida 8 av 10 riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Detta finns det olika förutsättningar för på grund av varierande tillgång på de digitala verktygen. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och att det finns större tillgång av hårdvaror. Fortlöpande utvidgning av detta sker enligt kommunens IKT-strategi. Tillgång till digitala verktyg kommer vara en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörig. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. En oro finns över att personal inte kommer att ha den kompetens som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg. VART SKA VI?

91 Sida 9 av 10 Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen

92 Sida 10 av 10 Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering VART SKA VI? Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering.

93 Sida 1 av 20 Systematiskt kvalitetsarbete Grundskola, Oskarshamns kommun

94 Sida 2 av 20 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

95 Sida 3 av 20 Grundskola HUR BLEV DET? 2016/17 Uppdragsutbildning - Svenska som andraspråk Mål: Öka andelen behöriga lärare inom ämnet svenska som andraspråk Målkriterier: Deltagarna i uppdragsutbildningen examineras i Svenska som andraspråk, 30 högskolepoängen. Aktiviteter: Grundkurs, uppdragsutbildning, 1-30 hp, kvartsfart Av de 19 personer som visat sitt intresse för utbildningen är det 9 personer som fullföljt delkurserna 1 och 2. De har delkurs 3 & 4 kvar. Rekrytering av lärare Mål: Öka möjligheterna till att rekrytera legitimerade lärare. Målkriterier: Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fler forum används vid annonsering och rekrytering Under läsåret har det pågått en kontinuerlig dialog mellan kommuner på kommunnivå med nämnd och ledning för lärarutbildningarna på Linnéuniversitetet, i syfte att få utlokaliserade utbildningar. Inga utbildningar riktade för lärare i grundskolan finns för närvarande, läget är oförändrat. Enligt nämnden för lärarutbildningen finns inga planer på att bygga ut med fler skolor inom ramen för det pågående projekt med övningsskolor, verksamhetsintegrerad profil, som sträcker sig fram till Nämnden är väl medveten om att Oskarshamns kommun är angelägna om att kunna ta emot studenter på VFU, och att övningsskolprojektet fått oönskade konsekvenser för kommunen.

96 Sida 4 av 20 Det finns en avsaknad av VFU-studenter inom grundskolan, vilket är konsekvenser av ovanstående, vilket i sin tur påverkar kompetensförsörjningen. Under läsåret har en rekryteringsgrupp bildats. Det finns en stor rekryteringsutmaning. Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan tydliggjorts, vilken enhetschefer känner till och utgår ifrån. Det har genomförts workshops i grundskolans ledningsgrupp, i syfte att skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten som synliggörs av dessa insatser är ökad tydlighet och struktur, ökad samsyn kring de olika uppdragen och de olika nivåerna. En graderad värdering av verksamheten görs i större utsträckning. Ett fortsatt arbete kring processen med att följa upp verksamhetens i sin helhet och analysera behöver fortgå. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare

97 Sida 5 av 20 Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd, är ej befäst.

98 Sida 6 av 20 Grundskola VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Normer och värden Oskarshamn kommuns grundskola bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevens förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Trots detta arbete finns det skiftande resultat mellan skolor och årskurser på hur väl målen i läroplanen har uppfyllts. Enheter som aktivt och målmedvetet samverkar med elevhälsoteamet beskriver det gemensamma arbete som en stor framgångsfaktor. Lågstadiesatsningen som på flera enheter mynnat ut i tvålärarsystemet har bidragit till mindre grupper där man effektivare reder ut konflikter och ofta direkt i den situation som uppstått. Under läsåret 2016/17 har huvudman tagit fram en kvalitetsenkät som riktar sig till vårdnadshavare och elever i Oskarshamns kommuns grundskolor. Utgångspunkten för frågeställningarna har varit läroplan och de kommunala verksamhetsmålen. Svarsfrekvensen har varit skiftande mellan enheter och årskurser. Synpunkter på enkätens innehåll, utformning och utförande har kommit in till huvudman och synliggjort utvecklingspotentials områden till nästkommande enkät. På individnivå följs elevernas välmående och trivsel upp även på min skolsituation i Unikum Likabehandlingsplan Kring normer och värden är resultaten i kvalitetsenkäten generellt sämre med stigande ålder och resultaten varierar mellan de olika enheterna. Ett av resultaten som utmärker sig är att eleverna inte vet till vem eller vart eleven kan vända sig om de blivit kränkta och att de upplever att lärarna inte agerar när kränkningar sker. En förhoppning är att kommande resultat kring detta ändras till det bättre, då flera enheter under året tydligare synliggjort Rutiner för hur elever gör anmälan i likabehandlingsplanen. Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. I likhet med förra året finns utvecklingsmöjligheter för enskilda enheter gällande kartläggning och utvärdering av föregående års plan. Som underlag i denna kartläggning kan enheterna ta tillvara på resultat som framgår av den genomförda kvalitetsenkäten. En ny aspekt som beaktats på grund av förändringar i diskrimineringslagen, januari 2017, är om samtliga diskrimineringsgrunder lyfts i planerna. Detta görs på de flesta enheter. Fastslagna strukturer och rutiner för att möta förändringarna i diskrimineringslagen saknas i dagsläget. Verksamheten inväntar skolverkets omarbetade stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar som beräknas publiceras under hösten Anmälningar kring kränkande behandling eller diskriminering inkluderar anmälningar i förskoleklass, fritidshem och grundskola. Under läsåret 2016/17 finns 57 anmälningar.

99 Sida 7 av 20 Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är låg. Kunskaper Grundskolan jobbar i enlighet med läroplan utifrån de förutsättningar som finns för att elever inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära är en grund för skolans verksamhet. Skolan erbjuder eleven en strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Undervisning bedrivs i olika former och regelbundna kartläggningar och avstämningar genomförs kring elevens behov och förutsättningar, vilka ligger till grund för fortsatt planering av utbildningen. På individnivå följs det upp hur eleven upplever sitt skolarbete i min skolsituation på Unikum samt i den kvalitetsenkät som genomförts riktade till både elev och vårdnadshavare. I enkäten synliggörs att motivationen kring skolarbetet avtar med elevernas stigande ålder. Bild: Andelen elever som svarat: stämmer helt eller stämmer ganska bra, på påståendet: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Andelen vårdnadshavare som svarat: stämmer helt eller stämmer ganska bra, på påståendet: Skolarbetet gör mitt barn så nyfiken att hen får lust att lära sig mer. För att säkerställa rutiner och struktur för att kvaliteten och likvärdigheten ska finnas i underlag för analys och bedömning av verksamhetens resultat, finns kommunicerad tidsplan från huvudman som visar på när avläsning sker av betyg, bedömningar och nationella prov. De digitala verktygen har ökat i antal och i användandet i olika grad för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande. De digitala verktygen är ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd och flera av enheter upplever att motivationen för skolarbetet har ökat genom användandet av dessa. Hur detta direkt påverkar måluppfyllelsen är svårt att avgöra, men det ses som en motivationsfaktor i alla årskurser. Enligt John Hatties, professor i pedagogik, med flera är motivation en hög påverkansfaktor för lärande. I de äldre åldrarna lyfter enheter även att de digitala verktygen bidragit till varierande individanpassad undervisning samt förbättrat arbetsron.

100 Sida 8 av 20 Utifrån kvalitetsenkäten svarar 91% av elever i år 1-2 att det ibland, oftast eller alltid är roligare att använda digitala verktyg istället för papper och penna. I år 3-5 svara 80% av eleverna att de tycker de lär sig lättare och att det är roligare när de får använda digitala verktyg till sina skoluppgifter. 76,5% av eleverna i år 3-5 tycker också att det är lättare att skriva och sammanställa information till sina skoluppgifter, då de använder digitala verktyg, motsvarande siffra för elever i år 6-9, är 89,9%. 93 % av eleverna i år 6-9, anser att deras motivation och lust att lära har ökat genom möjligheten att använda de digitala verktygen. Lärarna ser att eleverna överlag producerar mer text i skrivuppgifter i svenska. Flera av lärarna ser en större motivation till skrivuppgifter, när de skriver på Chromebooks, jämfört med när eleverna ska skriva för hand. För att öka likvärdigheten kring digital kompetens finns behov av kompetensutveckling i olika grad hos enheterna och mellan lärare. Detta för att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling. År 1-3 Andel elever, år 1-3, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Unikum År 1 År 2 År 3 Bild 98% 98% 99% Eng 97% 93% Idrott och hälsa 99% 94% 90% Matematik 92% 88% 89% Musik 98% 97% 97% NO 98% 94% 95% SO 97% 95% 95% Slöjd 99% Svenska 93% 88% 92% Svenska som andraspråk 65% 59% 51% Teknik 85% 96% 93%

101 Sida 9 av 20 Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag, år 1 Källa: Unikum Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag kring elevens läsutveckling i år 1 har varit mätinstrument till verksamhetsmål Attraktiv kommun. Verksamhetmålets framgångsfaktor: En likvärdig skola då det gäller lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och kompensera för elevers olika förutsättningar och behov. Nyckeltal (mål på förvaltningsnivå) är: Alla elever läser efter sitt första skolår Målkriterier för målet på förvaltningsnivå har varit delarna i avstämning 1, i Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag för år 1, vilket handlar om att läsa bokstäver och berättande text. Av de 15 elever i år 1 som kräver insatser i svenska når 2 av eleverna Avstämning av 275 (95,3 %) elever läser efter sitt första skolår. Nationella prov, år 3 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 75,5% Andel elever som är godkända i alla delprov, 72,2% Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva berättande text. Samma utfall som Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 74,1% Andel elever som är godkända i alla delprov, 74,8% Delprovet i matematik med lägst antal godkända elever var delen som behandlade överslagsräkning, huvudräkning och likhetstecknets betydelse. Det finns variation mellan enheterna då det gäller andelen elever som är godkända i alla delprov på de nationella proven. År 4-6 Andel elever, år 4-6, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Unikum och Qlikview År 4 År 5 År 6 Bild 97% 96% 97%

102 Sida 10 av 20 Biologi 89% 92% 91% Engelska 89% 82% 85% Fysik 95% 91% 92% Geografi 83% 90% 92% Historia 93% 89% 92% Idrott och hälsa 88% 88% 93% Kemi 95% 90% 92% Matematik 87% 82% 86,5% Modersmål 97% 93% 93% Musik 97% 93% 96% Religionskunskap 85% 89% 91% Samhällskunskap 59%* 91% 92% Slöjd 97% 97% 97,5% Svenska 88% 85% 93,8% Svenska som andraspråk 54% 42% 38,2% Teknik 77% 94% 93% Hem- och konsumentkunskap 95% *Den låga andelen som har godtagbara kunskaper eller mer i samhällskunskap, beror på att aktuell kunskap ej bedömd för alla elever i år 4. Nationella prov, år 6 Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 87,5% Andel elever som är godkända i alla delprov, 84,5% Delprov i svenska med lägst antal godkända elever var delen skriva berättande text. Samma utfall som Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 87,1% Andel elever som är godkända i alla delprov, 84,5%

103 Sida 11 av 20 Delproven innehåller flera olika områden, så svårt att specificera utifrån den kommunövergripande betygsstatistiken inom vilket område som har störst utvecklingspotential. Engelska Andel elever som är godkända i alla delprov, 86,7% Andel elever som är godkända i alla delprov, 86,9% Av de elever som inte genomfört de nationella proven har bedömningen gjort hos flertalet av dem inte har haft de språkliga kunskaperna som krävs för att delta. Meritvärde år 6 År 6:s meritvärde håller en jämn trend under en 4 årsperiod. Årets meritvärde 209,9. Sammanställning år 1-6 I år 1-6 på kommunnivå har ämne som matematik, svenska, svenska som andraspråk, engelska och idrott och hälsa lägst andel elever som bedöms att nå kunskapskraven (Idrott och hälsa bättre måluppfyllelse i år 6, svenska år 4 och 6). Att något av ämnena utmärker sig på alla skolorna är svårt att säga då resultatet mellan skolorna är varierande. Likheter som synliggörs av enheternas dokumentation är att simkunnigheten ofta är orsak till att eleven inte når kunskapskraven inom idrott och hälsa och flera i år 4-6 har brister inom problemlösning i matematik. De nationella proven visar i både år 3 och 6 att skriva är den svagaste delen i ämnet svenska. Större andel elever når alla delproven i de nationella proven i år 6 än i år 3. Den variation som finns mellan enheterna finns även då det gäller enheternas bedömning på om måluppfyllelsen ökat eller minskat från tidigare år. De enheter som visar på högre måluppfyllelse lyfter framgångsfaktorer som: läslyft, skriv- och lässtrategier, ökad motivation då digitala verktyg används, ett målmedvetet arbete och tidiga insatser. I de fall där eleverna inte klara kunskapskraven hittar flera enheter samband i att nyanlända har svårt att ta till sig kunskaper på grund av språksvårigheter och har därför svårt att nå kunskapskraven. År 7-9 Andel elever, år 7-9, som har godtagbara kunskaper eller mer än godtagbara kunskaper, i respektive ämne. Källa: Qlikview Årskurs År 7 År 8 År 9 Bild 96,6% 94,7% 96% Biologi 93,4% 90,8% 89% Engelska 85,4% (85,2%) 89,1% (84,6%) 90% (83,4%) Fysik 89,1% 87,7% 85,3%

104 Sida 12 av 20 Geografi 91,6% 92,9% 90,3% Hem- och Konsumentkunskap 96% 95,6% 91,5% Historia 90% 93,7% 89,6% Idrott och hälsa 87,7% (88,1%) 91,7% (84,6%) 90,3% (82%) Kemi 91,7% 86,7% 86,6% Matematik 85% (87%) 84,4% (78,4%) 91,6% (84,8%) Musik 93,3% 97,6% 96,3% Religionskunskap 91,3% 92,9% 90,3% Samhällskunskap 92% 93,8% 88% Slöjd 96% 94% 94% Svenska 91,2% (92,2%) 92% (90,1%) 94,6% (94,2%) Svenska som andraspråk 37% (25%) 31% (36,8%) 59,5% (30,2%) Teknik 93,1 96,8% 94,6% * Siffror inom parentes, 2016 års andel. Av andelen elever i år 7-9, som har godtagbara kunskaper i respektive ämne har eleverna i år 8 lyckats bäst. År 2016 var det elever i år 7, vilket innebär att det är samma elevgrupp som tidigare. En positiv utveckling är att år 9:s andel elever som klarar kunskapskraven i engelska, matematik, svenska och idrott och hälsa har ökat gentemot föregående år. Nationella prov, år 9 Källa: Qlikview Svenska Andel elever som är godkända i alla delprov, 85,3% Andel elever som är godkända i alla delprov, 82,2% Delprov i svenska med lägst andel godkända elever var delen skriva. Samma utfall som 2016 och samband finns i år 3 och 6 där även denna del har lägst andel godkända elever. Matematik Andel elever som är godkända i alla delprov, 88,0% Andel elever som är godkända i alla delprov, 82,7% Delproven innehåller flera olika områden, så svårt att specificera utifrån den kommunövergripande betygsstatistiken inom vilket område som har störst utvecklingspotential. Engelska Andel elever som är godkända i alla delprov, 89,0%

105 Sida 13 av Andel elever som är godkända i alla delprov, 84,5% Delprov i engelska med lägst antal godkända elever var delen skriva. Samma utfall som ämnet svenska. Föregående år var det läs- och hörförståelsen som visade på lägre måluppfyllelse i jämförelse med delarna tala och skriva. Meritvärde Källa: Qlikview, räknat på 17 betyg Meritvärde i år 7 har gått tillbaka något efter att ha stigit under en treårsperiod, 2017 är meritvärdet 207,3. Meritvärdet i 8 är det högsta under en fyraårsperiod, meritvärdet är 209,8. Även i år 9 är meritvärdet på 220,3, det högsta under en fyraårsperiod. En trend som visas i elevgrupps analysen av årets 8:or och 9:or är att eleverna dippar något i sina meritvärden i år 8 i jämförelse med år 7. Att elevernas meritvärden har en stigande trend från år 8 till år 9 synliggörs under flera år tillbaka i tiden. Då det gäller skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärde i år 9 är det på alla skolor skillnader mellan könen. Generellt har pojkar lägre meritvärde än flickorna. Graden av skillnad mellan könen är varierande mellan skolorna och beaktas. Det finns en utmaning i att minska skillnaderna mellan könen genom att öka pojkarnas meritvärde. Bild: Meritvärde i år 9 under en treårsperiod. Behörighet till gymnasieskolan Andel elever som är behörig att söka till yrkesprogram har stigit under 2017 efter att successivt ha sjunkit under en treårsperiod. Andelen behöriga till gymnasieskolan är 81,0%. Sammanställning 7-9 En positiv utveckling är att år 9:s andel elever som klarar kunskapskraven i engelska, matematik, svenska och idrott och hälsa har ökat gentemot föregående år. Svenska (Ej svenska som andraspråk) är i år 9 det ämne med störst andel elever som har godtagbara kunskaper. Enlig de nationella proven är skriva den del i både svenska och engelska som har lägst andel godkända elever. I likhet med år 1-6 lyfter enheter simkunnigheten som en orsak

106 Sida 14 av 20 till att elever inte når godtagbara kunskaper inom idrott och hälsa. Trots varierande stödinsatser av olika slag antyder alla skolor som bedriver undervisning för år 7-9 att flera av de som inte når godtagbara kunskaper gör det på grund av bristande språksvårigheter i svenska. Alla skolor 7-9 arbetar för att uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det sker kontinuerligt ett kollegialt lärande kring det specialpedagogiska förhållningssättet. Det har erbjudits läxhjälp, inläsningstjänst och andra digitala hjälpmedel. En av skolorna har deltagit i Plug-in projektet för elever i år 9. Alla eleverna som ingår i detta projekt har höjt sina meritvärden jämfört med år 8. Under läsåret 2017/18 kommer 2 av skolorna ingå i ett liknande projekt motivation leder till framgång. Plug-in har bland annat gett stöd till elever som av olika anledningar stannar hemma från skolan. Att ge stöd till dessa elever och till deras vårdnadshavare sker på alla skolorna genom samverkan från olika yrkeskategorier. Här genomförs också ett förebyggande arbete i olika varianter med eleven i fokus. I mötet med nyanlända elever har framgångsfaktorer varit förberedelseklasser, studiehandledare på elevens modersmål och språkpraktikanter. Användandet av studiehandledare har dock varit begränsat. Nämnda insatser har setts leda till att eleverna känner sig inkluderade och visar resultat på god trivsel. En av skolorna kopplar detta till skolans höga måluppfyllelse. Den dagliga kontakten kollegor emellan ses som en annan framgångsfaktor. Det ger förutsättningar för att snabbt och smidigt kunna anpassa saker efter elevens dagliga behov. Den digitala dokumentationen medför att alla på skolan lättillgängligt och skyndsamt kan kommunicera med varandra, vilket också gynnar anpassningar för elevers lärande. Trots det goda arbete som genomförs och den organisations anpassning som görs med de resurser som finns att tillgå, finns behov av utökning av speciallärare, sva-lärare, studiehandledare och en ännu effektivare resursfördelning för att möta alla elevers olika behov och förutsättningar. Enligt förordningen som trädde i kraft 1 augusti 2017, är huvudman skyldiga att i vissa situationer erbjuda elever i grundskolan undervisning under skollov. Här ska huvudman ge förutsättningar för att detta krav kan fullföljas. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är låg. Elevers ansvar och inflytande Elever på grundskolan tränas i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Genom de digitala verktygen har detta utvecklats ytterligare. Utifrån adekvat ålder får elever sätta upp mål för sitt arbete, välja arbetsområden och arbetssätt. Enheterna har rutiner för hur inflytande ska ges över utbildningen och elever har även möjlighet att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom elevens val, klassråd, elevråd, matråd, planeringar och spontana

107 Sida 15 av 20 åsiktsyttringar som tas tillvara på av personalen har elever en reell möjlighet att påverka sin vardag. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Enligt resultaten på den kommunövergripande kvalitetsenkäten anser de äldre eleverna att de har mindre inflytande än de yngre. Främst är det elever i åk 6-9 som känner att de inte kan påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är god. Skola och hem Föräldrasamverkan erbjuds i flera olika forum för att ge elever bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom föräldramöte (finns enheter som önskade att högre andel vårdnadshavare var delaktiga i dessa), föräldraråd, utvecklingssamtal, facebooksidor, Unikum, veckobrev och att föräldrar deltar under skoldagen. Elever och elevers vårdnadshavare ges utifrån olika former information om elevens utveckling. I enlighet med skollagen genomförs utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt, inom ramen för läroplanen, i alla ämnen. Verksamheten använder den digitala portalen, UNIKUM, vars syfte är att synliggöra elevens kunskapsutveckling, för både eleven själv och vårdnadshavare. Unikum ger en ökad tillgänglighet för att kunna samarbeta och kommunicera enklare med hemmet kring elevens utveckling och lärande. Unikum har implementerats och har används i kommunen under en 7- årsperiod. Användandet av portalen är skiftande mellan skolor även mellan enheter på de olika skolorna. Utvecklingspotential finns för att Unikum ska bli ett naturligt redskap för alla vårdnadshavare, pedagoger och elever. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är hög. Övergång och samverkan På de flesta skolor finns det rutiner vid övergångar som stöd till skolan, för att skapa en så väl fungerande övergång som möjligt mellan olika skolformer och fritidshemmet. Dessa ökar möjligheterna till att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen överförs för att forma ett sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas lärande. Dessa fungerar generellt bra. Då det gäller samverkan för att skapa ett förtroendefullt samarbete gällande förutsättningar för en samsyn kring verksamheternas uppdrag för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, så finns det skillnader mellan de olika enheterna. Skillnader finns på hur samverkan sker mellan de olika skolformerna: förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Utvecklingspotential finns för att stärka helhetsbilden för elevers lärande för de elever i år 6 som organisationsmässigt får vara på olika skolor för att kunna ta del av vissa ämnen. Denna organisation har uppstått på grund att kunna tillgodose eleverna med behöriga lärare i ämnet. Organisationen medför att kontinuiteten för eleverna rubbas på grund av olika klassrum, händer olika saker på skolorna och svårare för överlämningar mellan lärare. Detta kräver en

108 Sida 16 av 20 aktiv samverkan som finns behov av att utveckla. I denna samverkan kan Unikum vara ett redskap. Flera enheter lyfter behovet av att skapa förutsättningar för att samarbetsforum ska komma till stånd i större utsträckning. Framgångsfaktorer som lyfts i verksamheten kring att skapa en Vi-känsla genom samverkan mellan de olika skolformerna är: gemensam planering och utvärdering, ställtid och gott samarbete mellan arbetslagen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är god. Skolan och omvärlden I enlighet med läroplanens riktlinjer ges eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Grundskolan samverkar med de gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företag skolan eller gör skolan studiebesök på företag. De äldre eleverna genomför PRAO samt att arbetsmarknadsdag förekommer i någon av årskurserna. Ett samarbete finns också med de lokala idrottsföreningarna och med andra föreningar. Studie- och yrkesvägledare (SYV) informerar och vägleder elever inför den fortsatta utbildningen. De verkar även som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser. Det kollegiala lärandet mellan SYV och lärare önskas utvecklas kring de yngre eleverna på någon enhet. Eleverna får det kulturella utbudet tillgodosett genom att riktlinjerna i Oskarshamns kommuns skolkulturplan följs. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är hög. Bedömning och betyg Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten och utifrån den individuella respons eleverna får utvecklar de en känsla av ansvarstagande för sina studier. I alla åldrar tränas eleverna på att själva bedöma sina egna resultat och ge respons till andras arbete i syfte att kunna ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen och det egna lärandet. Rutiner finns i olika grad på enheterna kring uppföljning av elevers måluppfyllelse och hur elever informeras kring de grunder betyg ges. Grundskolan använder sig av den digitala portalen, UNIKUM, för pedagogisk dokumentation, mål, planering och omdömen. Användandet av Unikum är skiftande och av olika kvalité på de olika enheterna och mellan lärare. Då individuella utvecklingsplaner, bedömning av elevens lärande samt information kring vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven dokumenteras i UNIKUM, blir all information samlad på ett ställe och mer lättillgänglig för de som behöver ta dela av elevens utveckling. Elev, vårdnadshavare, lärare, rektor, elevhälsa och huvudman får en tydligare bild av hur verksamheten fungerar och hur elevens behov ser ut. På så sätt skapas också förutsättningar för rektor som pedagogisk ledare att se till att anpassningar görs i undervisningen och verksamheten för att möta elevernas behov. Huvudman ansvarar för att elevhälsans medarbetare får tillgång till Unikum och utbildning i verktyget. Huvudman upprättar en tidsplan på när och vad avläsning av resultat i UNIKUM, nationella prov och betyg ska ske på huvudmannanivå. Syftet med tidsplanen är att säkerställa

109 Sida 17 av 20 kvaliteten på underlaget för bedömning av verksamheten och göra arbetet mer likvärdigt mellan lärare, vilket kan ge elever och deras vårdnadshavare större möjligheter till att få en enhetlig och tydlig information kring elevens utveckling. Flera skolor med elever i de lägre åldrarna ser skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag som en tillgång då det tillfört skolan en ökad struktur och stöd i bedömning av de yngre eleverna. Framgångsfaktorer som enheter lyfter för en likvärdig bedömning är kontinuerlig dialog kring betyg och bedömning, sambedömning, samplanering och arbetet med materialet Skolverkets allmänna råd kring planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Någon enhet tror detta kan vara en effekt av att överensstämmelsen mellan betyg och nationella prov har ökat över tid. De förbättringar som enheter önskar genomföra när det gäller betyg och bedömning är mer avancerade analyser av måluppfyllelsen, fortsatt fortbildning i Unikum och högre grad av rutiner för att säkerställa kvaliteten av resultaten. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är god. Rektors ansvar Grundskolans verksamheter inriktas i stort mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att grundskolans resultat och verksamhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Flera enheter arbetar i processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektors ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Detta finns det olika förutsättningar för på grund av varierande tillgång på de digitala verktygen. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och att det finns större tillgång av hårdvaror. Fortlöpande utvidgning av detta sker enligt kommunens IKT-strategi. Tillgång till digitala verktyg kommer vara en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och

110 Sida 18 av 20 information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörig. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. Ytterligare en aspekt i rekryteringsarbetet är det minskade antalet lärarstudenter i kommunen. På grund av Linnéuniversitetets deltagande i den nationella satsningen med utbildningar som benämns verksamhetsintegrerad profil får Oskarshamns kommun färre studenter till kommunen. Detta eftersom övnings skolorna geografiskt placerats efter en närhetsprincip med utgångsläge Linneuniversitetet Kalmar. Oskarshamns kommun har hamnat utanför denna geografiska zon. Ovan medför en oro över att personal har/kommer att ha den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg.

111 Sida 19 av 20 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier:

112 Sida 20 av 20 Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering VART SKA VI? Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. VART SKA VI? Lovskola Mål: Huvudman ger rektor för åk 8-9 förutsättningar att starta lovskola utifrån skollagens nya delar. Målkriterier: Elever i åk 8 och 9 erbjuds lovskola. Lovskolan ger eleverna undervisning och stöd i enlighet med skollagens ambition.3

113 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Grundsärskola, Oskarshamns kommun

114 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

115 Sida 3 av 10 Grundsärskola HUR BLEV DET? 2016/17 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan tydliggjorts, vilken enhetschefer känner till och utgår ifrån. Det har genomförts workshops i grundskolans ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten som synliggörs av dessa insatser är ökad tydlighet och struktur, ökad samsyn kring de olika uppdragen och de olika nivåerna. En graderad värdering av verksamheten görs i större utsträckning. Ett fortsatt arbete kring processen med att följa upp verksamhetens i sin helhet och analysera behöver fortgå.

116 Sida 4 av 10 Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd, är ej befäst.

117 Sida 5 av 10 Grundsärskola VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Normer och värden I verksamheten bedrivs ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värde i enlighet med läroplanen. I vilken mån alla elever uppfyller målen i läroplanen, är svårt att bedöma eftersom det finns svårigheter att kommunicera med några elever. Personalen är goda förebilder för eleverna och lägger stor vikt vid de sociala relationerna vilket möjliggör förutsättningarna för att eleverna ska påverkas och stimuleras att omfattas av samhällets gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardagen. Av svar utifrån enkäter som genomförts på grundsärskolan under året trivs eleverna och känner sig trygga i stor utsträckning. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är hög. Kunskaper Verksamheten erbjuder eleverna en strukturerad och varierande undervisning utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar för att de ska inhämta och utveckla kunskaper. Pedagogiken för att möta varje enskild elev utvecklas kontinuerligt. Eleven ges möjligheter till att följa sin progression och förstå vart de är på väg utifrån sina förutsättningar. Detta sker i olika former av kommunikation och forum. På grundsärskolan når alla elever målen i alla ämnen. För att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli 2018, ska huvudman ge enheterna förutsättningar, för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas. Ändringarna rör rektors och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området kunskaper är: Grundsärskolan hög och Träningsskolan god. Elevers ansvar och inflytande Eleverna tränas utifrån sina förutsättningar i att kunna ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Utveckling sker hos alla elever i högre eller lägre grad. Elevernas intressen, spontana åsiktsyttringar och kunskaper tas tillvara på av personalen, på så sätt har eleverna en reell möjlighet att påverka sin vardag. Detta ligger till grund för både planering och utförandet av undervisning. Eleverna tränar kontinuerligt i att arbeta i demokratiska former genom turtagning, ta hänsyn, grupparbeten med mera. Att arbeta i demokratiska former kräver ständig träning då nya omständigheter hela tiden uppstår. Genom olika samråd såsom klassråd, elevråd och matråd hanteras frågor av gemensamt intresse. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är: Grundsärskolan god och Träningsskolan hög.

118 Sida 6 av 10 Skola och hem Föräldrasamverkan sker på flera olika sätt för att ge eleverna bästa möjlighet till utveckling och lärande. Detta sker bland annat genom strävan efter att hålla i det goda samarbetet med vårdnadshavare, genom telefonsamtal, sms, kontaktböcker, mejlkontakt, personlig kontakt, föräldramöten, utvecklingssamtal och blogg. På så sätt sker en fortlöpande dialog med föräldrar om elevernas trivsel, utveckling och lärande. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Skola och hem är hög. Övergång och samverkan Skolorna har upprättat planer och rutiner kring hur kunskaper erfarenheter och information om tidigare innehåll i utbildningen för att gynna progressionen i elevernas utveckling och lärande samt för att det för eleven ska finnas känsla av kontinuitet och sammanhang. Det har upplevts att det funnits oklarhet på organisationsnivå kring processen hur mottagandet i grundsärskolan går till. Rektorer har träffat chef för elevhälsan i syfte att öka förståelse för att processen måste ta tid och beslut måste inväntas, utifrån de fyra utredningarna som krävs. På träningsskolan hade det önskats att samverkan över klassgränserna hade utvecklats mer. Mellan grund- och grundsärskola har grundsärskolans närvaro och existens uppmärksammats mer under gångna året än tidigare, men mer arbete återstår för att hålla i och utveckla samarbetet mellan dessa. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området övergång och samverkan är: Grundsärskolan låg och Träningsskolan god. Skolan och omvärlden Eleverna vidgar sin förståelse av omvärlden och det närliggande samhället i mötet med varierande sammanhang, situationer, platser och aktörer. Grundsärskolan samverkar med de gymnasiala utbildningarna, arbetslivet och samhället i övrigt. Det finns ett inarbetat samarbete mellan skolan och arbetsplatser i kommunen. Antingen besöker företagen skolan eller gör klasserna studiebesök på företagen. De äldre eleverna genomför PRAO. Studie- och yrkesvägledare (SYV) informerar och vägleder eleverna inför den fortsatta utbildningen. SYV verkar även som ett stöd för lärarnas studie- och yrkesorienterande insatser. Ett samarbete med olika idrottsföreningar, handikappföreningar och andra organisationer behöver etableras och utökas. Eleverna ges möjlighet att granska omvärlden och få underlag till att ta ställning till framtida arbetsliv. Eleverna får kulturella utbudet tillgodosett genom att riktlinjerna i Oskarshamns kommuns skolkulturplan följs, utifrån elevens förutsättningar att kunna delta. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området skolan och omvärlden är: Grundsärskolan god och Träningsskolan hög. Bedömning och betyg Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten och elevens progression synliggörs i olika forum. Den proximala utvecklingszonen ligger till grund för elevens utvecklingsområde,

119 Sida 7 av 10 vilket leder till att eleven håller motivationen uppe och känner att vuxna tror på dennes utveckling. Utifrån elevens förutsättningar tränas eleven på att själva bedöma sina egna resultat och ge respons till andras arbete i syfte att kunna ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen och förutsättningar. Detta behöver utvecklas för att eleven ska genomföra detta i praktiken. På grundsärskolan - till skillnad från träningsskolan där inga betygs sätts krävs ständiga dialoger och diskussioner kring betygssättning och bedömning av eleven, det behövs en samsyn kring detta, vilken är bättre än tidigare. Processkartläggningen gällande IUP och bedömning är ett strukturellt stöd för lärarna. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är: Grundsärskolan god och Träningsskolan hög. Rektors ansvar Grundsärskolans verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen, där Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att verksamhetens resultat systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvärderas i enlighet med de nationella målen. Processen med att vidareutveckla rutiner och struktur kring det systematiska kvalitetsarbetet pågår. Många av rektorerna upplever att de ibland arbetar utifrån två agendor; det statliga uppdraget och det kommunala ansvaret. Under de senaste budgetåren har flera rektorer haft svårt för att klara sitt kommunala ansvar med en budget i balans och samtidigt klara sitt statliga uppdrag med krav på bl.a. trygghet och studiero för alla, samt särskilt stöd och nödvändiga anpassningar. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogisk ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Detta finns det olika förutsättningar för på grund av varierande tillgång på de digitala verktygen. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och att det finns större tillgång av hårdvaror. Fortlöpande utvidgning av detta sker enligt kommunens IKT-strategi. Tillgång till digitala verktyg kommer vara en förutsättning för att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft.

120 Sida 8 av 10 I verksamheten finns ett antal obehöriga lärare och det är svårt att rekrytera och tillsätta personal med rätt behörig. Det nationella rekryteringsbehovet av lärare gör sig tillkänna även i Oskarshamns kommun. Det finns två utmaningar, att rekrytera nya pedagoger och att se till att behålla pedagoger som finns i kommunen. En oro finns över att personal inte kommer att ha den kompetens som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg.

121 Sida 9 av 10 VART SKA VI? Statligt uppdrag, kommunalt ansvar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag utifrån skollagen med en budget i balans utifrån given ram. Målkriterier: Rektor skapar en verksamhet med trygghet och studiero för alla samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor skapar en verksamhet där alla elever får det stöd, anpassningar och de utmaningar de behöver, samtidigt som grundskolan håller sin budget utifrån given ram. Rektor får vid behov stöd i prioriteringar och bedömningar av resursfördelning gällande både personal, tid och pengar. VART SKA VI? Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) VART SKA VI? Kompetensförsörjning Mål: Kompetensförsörjningen är tillgodosedd Målkriterier:

122 Sida 10 av 10 Oskarshamns kommun får lokalt ta del av universitetens tilldelade platser för utbildning Flera studenter gör VFU i Oskarshamns kommun VFU-studenter finns från flera olika lärosäten Nyexaminerade studenter bokförda i Oskarshamn väljer att jobba i kommunen Fortbildning/Utbildning av befintliga medarbetare för att trygga framtida pensionsavgångar Fler forum används vid annonsering och rekrytering VART SKA VI? Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering.

123 Sida 1 av 14 Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskola, Oskarshamns kommun

124 Sida 2 av 14 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

125 Sida 3 av 14 Gymnasieskola HUR BLEV DET? 2016/17 Bedömning och betyg Mål: Likvärdig bedömning och uppföljning Målkriterier: En tydlig tidsplan som visar när huvudman följer upp bedömningar och betyg Tydlig information från förvaltningskontoret gällande nationella prov, betygshantering och klassuppflyttning. En tidsplan har funnits under året kring uppföljnings tillfällen, den har utvecklingspotential. Den ska visa när huvudman följer upp bedömningar och betyg och vad huvudmannens parametrar är. Den tydlig information från förvaltningskontoret saknas då frågor kring nationella prov, betygshantering och klassuppflyttning sker inom Oscars skolområde och bör vara så. Som verktyg då det gäller resultat gymnasieexamen och studiebevis har Qlikview revideras till en mer anpassad applikation utifrån verksamhetens behov. Denna används ännu inte i vardagen i full utsträckning på enhetsnivå Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan

126 Sida 4 av 14 Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som inte fungerat fullt ut. Den behöver utvecklas. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En pågående process som ska fortgå. Alla enheter på Oscars har under året enats om en gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under studiedagar fick alla medarbetare inklusive rektor en gemensam arena där mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation.

127 Sida 5 av 14 Gymnasieskola VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Kunskaper På gymnasiet genomsyrar examensmålen undervisningen på de olika programmen. Undervisningen utformas så programmets natur framhålls i stora delar av den undervisning som bedrivs. Eleverna ges möjligheter till att utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan strävar efter att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Alla program strävar efter ett entreprenöriellt förhållningssätt med ungdoms företag, UF, i fokus. Flera program lyfter utvecklingspotential inom ungdoms företag, UF. Det har skett en utveckling av användandet av digitala verktyg och arbetssätt kring användandet av dessa har utvecklats ytterligare. Kompetensen kring användandet av digitala verktyg i lärandet varierande mellan programmen, vilket kräver fortsatt fortbildning. Eleverna genomför mycket av sina uppgifter via GSFE (Google Suite For Education). Genom att använda GSFE ökar förutsättningarna för att ge formativ bedömning till eleverna. Lärarna kan bättre följa vad eleverna gör och ge en mer kontinuerlig feedback och feedforward på resans gång. Den formativa bedömningen är enligt forskare en framgångsfaktor som ger eleverna bättre förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Alla elever har idag tillgång till digitala verktyg. Utmaningarna är att hålla kvar elevernas koncentration då de har tillgång till nätet. En annan utmaning är att möta regeringens beslut i de nationella styrdokumenten kring stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna kring en stärkt digital kompetens rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Att elevernas motivation och prestation påverkas av användandet av de digitala verktygen kan utläsas av den kvalitets enkät som genomförts. 78,8% av eleverna svarar att de alltid eller oftast skriver längre texter och har lättare för att göra analyser och värdera information då de använder digitala verktyg. 16,6 % svarar på samma påstående ibland. På påståendet: När jag jobbar med digitala verktyg så ökar min lust att lära och jag känner mig mer motiverad till skolarbetet, svarar 65,9% alltid eller oftast och 30,8% ibland. Elevernas svar i kvalitetsenkät kring motivationen till skolarbetet generellt visar att endast 58% av eleverna anser att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära mer.

128 Sida 6 av 14 Hur verksamheten lyckas gentemot läroplanens riktlinjer kring arbetet med kunskap, utveckling och lärande, då det gäller att ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt och hur samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, är varierande mellan programmen. Ett behov av ett specialpedagogiskt förhållningssätt synliggörs i kommunikation, verktyget BRUK och i resursfördelningen. Elevernas svar i kvalitetsenkäten stärker ovan då 77,3% av eleverna anser sig få hjälp med anpassade uppgifter utifrån deras behov. Flera programråd eftersträvar en ökad samverkan ämnesövergripande (balans teoretiska och praktiska kunskaper) och i/mellan arbetslag, i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Även en kontinuitet i kursupplägg är önskvärt för att minska stress och ge bättre förutsättningar. Det finns också program som lyfter ett behov av att utveckla olika examinationsformer, för att ge eleverna bättre förutsättningar för att lyckas med kunskapskraven. Trots att verksamheten inte når alla elever har gymnasiet en mycket god måluppfyllelse då det gäller gymnasieexamen efter fyra års studier. Oskarshamns kommun ligger nationellt sett på en sjätte plats. Verksamheten utgår från de förutsättningar som finns för att möta den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. En kontinuerlig vägledning sker i att varje elevs självförtroende ska öka, att de ska bli trygga individer, ansvarstagande samhällsindivider samt ha vilja och förmåga att lära. Gymnasieexamen per program (Källa: QlikView) Totalt har elever i årskurs tre klarat 96,8% av alla sina kursbetyg. 93% av alla eleverna når gymnasieexamen.

129 Sida 7 av 14 Betygsfördelning per enhet (Källa: QlikView) Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyanlända ungdomar får utbildning i svenska språket för att ge dem möjlighet till att gå vidare inom gymnasieskolan eller till annan utbildning, detta ges genom språkintroduktionsprogrammet. Till de elever som ska gå vidare till yrkesintroduktion erbjuds det individuellt alternativ. Preparandutbildning erbjuds elever som fullföljt år 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till nationellt yrkesprogram. De elever som behöver få behörighet inom vissa delar riktat till ett yrkesprogram får utbildning inom programinriktat individuellt val. Yrkesintroduktion erbjuds elever som behöver få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller ökade möjligheter till studier i ett yrkesprogram. I enlighet med skollagen bedriver verksamheten utbildningen gentemot de syften som finns inom de olika introduktionsprogrammen. Då det gäller introduktionsprogrammen har huvudman både ansvar för och stora möjligheter att utforma utbildningarna utifrån lokala förutsättningar och behovet hos eleverna. Huvudman ansvarar för att besluta om en plan för utbildning på introduktionsprogrammen. I denna plan ska huvudman beskriva den eller de utbildningar inom de olika introduktionsprogrammen som huvudman erbjuder. Genom planen kan huvudman tydliggöra målsättningen och viljeinriktningen för utbildningen genom att lyfta fram syfte, huvudsakligt innehåll och längd. Utvecklingspotential finns kring att revidera föråldrad plan för att möta de nationella styrdokumenten. Processen kring att upprätta ny plan är igång. Majoriteten av eleverna på introduktionsprogrammen trivs med sin undervisning och med

130 Sida 8 av 14 sina lärare. De flesta av eleverna gör sitt bästa i sitt skolarbete och för att klara måluppfyllelsen. Detta räcker dock inte till för att nå den önskade måluppfyllelsen. Önskan är att öka andelen behöriga elever till de nationella programmen på gymnasiet och öka andelen som blir anställningsbara. Framgångsfaktorer som tros på för att nå den önskade måluppfyllelsen är: stärka motivationen hos eleven, aktivt arbete med elevens individuella studieplan, skapa nära relationer med de inblandade och en aktiv samverkan mellan lärare/kurser när eleverna integreras på de nationella programmen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är god. Normer och värden Gymnasiet bedriver ett strukturerat och vardagsnära arbete kring normer och värden. I enlighet med läroplanen arbetar verksamheten för att utveckla elevernas förmåga att leva sig in i och förstå andra människors situation, att hjälpa andra människor, att aktivt motverka diskriminering, att uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Eleverna stimuleras att omfatta de gemensamma värderingarna i samhället, vilket inte alltid håller i praktiken. Där det funnits behov av att stärka samhörigheten, öka tryggheten, öka arbetsron och respekten för medmänniskor har flera insatser gjorts, vilket lett till varierande resultat. Processen kring detta kommer att fortgå, med förankring i skollag, läroplan och påverkningsfaktorer enligt forskning. Utifrån svaren i den genomförda kvalitetenkäten känner sig eleverna sig generellt trygga och trivs på skolan. På nedanstående påstående har andelen elever svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra : Jag känner mig trygg på skolan 96,1% Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan 97,7% Det finns alltid någon vuxen i skolan under skoltid som jag kan vända mig till 93,2% Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 92,2% Jag har kompisar i skolan 96,1% Det finns 2 anmälningar kring kränkande behandling och 0 anmälningar kring diskriminering. För att kunna kvalitetssäkra analys och bedömning kring normer och värden finns behov av att huvudman ger förutsättningar till att säkerställa rutiner och struktur för att kvaliteten och likvärdighet ska finnas i enheternas underlag, vilket idag inte finns fullt ut. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Idag möter verksamheten flera elever från annan kultur med ett bagage av otrygghet, vilket kräver att normer och värden genomsyrar personalens arbete och undervisning. En framgångsfaktor är de kontinuerliga samtal som sker i olika konstellationer.

131 Sida 9 av 14 Delar av Introduktionsprogrammen har medverkat i Plug In projektet. En insats har varit garageprojektet. Parallellt med detta projekt har skolarbetet inkluderats med en mjuk progressionstakt. Detta har bidragit till goda resultat där eleverna närvaro och behörighet i ämnen för att komma in på de nationella programmen har ökat. Elevens självkänsla har också ökat. Verksamheten arbetar för att integrera elever och för en känsla av samhörighet, solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. För att öka känslan av samhörighet och en helhet behöver att alla parter i större utsträckning veta vad som gäller när elever integreras på programmen och vem som är ansvarig för dem. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanen är en del av arbetet inom normer och värden. Under det gångna läsåret har Oscars skolområde genomfört insatser och åtgärder kring arbetet med likabehandlingen. En reviderad plan har upprättats. För att denna i större utsträckning ska bli systematisk finns utvecklingspotential kring: utvärdering av föregående års insatser och åtgärder, kartläggning av risker och insatser samt kring åtgärder med konkreta mål knutna till sig. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden är god. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna på gymnasiet ges möjligheter att påverka arbetssätt och till viss del innehåll i kurserna. De har även möjlighet till att delta i olika forum för samråd under skoltid som behandlar frågor av gemensamt intresse. Genom detta får eleven kunskap kring demokratins principer och utvecklar sin förmåga i att arbeta i demokratiska former. Flera program lyfter att eleverna har svår att ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Eleverna tränas i detta kontinuerligt. Den formativa bedömningen ger elever ökad medvetenhet kring sitt lärande och på så vis ges större inflytande och ansvar. Genom de digitala verktygen har detta ytterligare utvecklats. Tidigare bedömningar av enkätsvar har gett indikation om att arbetet med att stärka elevernas upplevelser av ansvar, delaktighet och inflytande har behövts stärkas. Detta förhållande kvarstår fortfarande enligt det gångna årets genomförda enkät. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan I introduktionsprogrammen upprätthålls elevernas inflytande och ansvar genom att eleverna ges möjligheter till att vara med och påverka sin utbildning. Framgångsfaktorer är nära samarbete med vårdnadshavare och instanser samt arbetet med elevernas individuella studieplaner. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevernas ansvar och inflytande är god. Utbildningsval - arbete och samhällsliv Skolområdet har under de senaste åren arbetat särskilt med att öka det entreprenöriella lärandet. En målsättning är att alla program ska ha Ungdoms företag, UF. Samverkan med

132 Sida 10 av 14 arbetslivet ser olika ut beroende på de programspecifika målen. Utvecklingspotential inom detta är att utöka antalet samarbetsföretag och att gymnasiearbete i större utsträckning ska vara företagsförlagda. Generellt sker ett nära samarbete med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och samhället i övrigt. De positiva effekterna som lyfts är att möte utanför skolan kan ge eleverna ett mervärde i utbildningen samt att de får en större förståelse för utbildning och samband mellan skola och näringslivet. En av framgångsfaktor inom detta område har varit teknikcollege, där samarbetet med hamnsaneringen tagit form och ett fortsatt bra samarbete med SKB har ytterligare utvecklats. Studie- och yrkesvägledare har en central roll i arbetet med att tillgodose varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Det sker studie- och yrkesvägledning individuellt och i grupp. Studie- och yrkesvägledare deltar i olika samverkansforum i syfte i att stötta eleverna utifrån deras behov och förutsättningar. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Programmen är på god väg att uppfylla målen enligt läroplan. Utvecklingspotential finns kring att öka elevernas inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och dess kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - Arbete och samhällsliv är hög. Bedömning och betyg Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten. Utifrån den personliga respons eleverna får, utvecklar de en känsla av ansvarstagande för sina studier. Förutsättningar för den formativa bedömningen har ökat i och med den digitala utveckling som skett och kommer fortgå. I alla åldrar tränas eleverna på att själva bedöma sina egna resultat och utvecklingsbehov i förhållande till styrdokumenten för utbildningen. Lärare ger eleverna fortlöpande samt genom utvecklingssamtal information om framgångar och utvecklingsbehov. Det finns programråd som önskar utveckla gemensamma arbetssätt och öka samsynen kring formativa bedömningen, i syfte att ge eleverna ett mer kvalitativt underlag för konstruktiv feedback. Studie- och yrkesvägledaren har ofta en central roll vid validering av elevers betyg. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan Ledstjärna för all undervisning är att ha en formativ bedömning som utgår från vad eleverna visar och vart de är på väg utifrån individuella förutsättningar. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är god.

133 Sida 11 av 14 Rektors ansvar Gymnasiets verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har det upprättats en mall att dokumentera i som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Mallen har introducerats, implementering av denna behöver fortgå. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena har skapats under året, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror. Nästa utmaning är att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och

134 Sida 12 av 14 omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg. VART SKA VI? Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan. Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Oktober/november 2017 Uppföljning: December 2017 och Maj 2018 Aktiviteter: WORKSHOPS -att analysera -att ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: tillfällen ht-17 och vt-18

135 Sida 13 av 14 Uppföljning: utvärdering av workshops och vid kartläggningen av verksamheten läsåret 18/19 Aktivitet: Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Under hela läsåret Uppföljning: Dokumentation vid stöd tillfället. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Befästa organisationen med den samlade administration under en gemensam ledning Ansvarig: Administrativ chef och förvaltningsledning När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: December-17, Mars-18, juni - 18 och bildningsnämnd oktober 2017

136 Sida 14 av 14 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: WORKSHOPS, föreläsningar, kompetensutveckling Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Vid varje aktivitet. Vid kartläggningen av läsåret 2018/19

137 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Gymnasiesärskola, Oskarshamns kommun

138 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

139 Sida 3 av 10 Gymnasiesärskola HUR BLEV DET? 2016/17 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som inte fungerat fullt ut. Den behöver utvecklas. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En pågående process som ska fortgå. Alla enheter på Oscars har under året enats om en gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under studiedagar fick alla medarbetare inklusive rektor en gemensam arena där mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte i att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.

140 Sida 4 av 10 Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation.

141 Sida 5 av 10 Gymnasiesärskola VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Kunskaper I enlighet med styrdokumenten arbetar verksamheten med att förbereda eleverna för yrkesverksamhet och för fortsatta studier. Detta sker utifrån elevernas individuella förutsättningar och behov. Inom utbildningen finns det vid behov möjlighet att utbilda sig inom ramen för individuellt program, det innebär att eleven läser inom ämnesområden istället för de nationella kurserna. Det finns två nationella program på gymnasiesärskolan: Fastighet, bygg och anläggning, och Handel, administration och varulager. Eleverna arbetar i många olika projekt som ger eleverna möjlighet att se samband. I dessa projekt knyts undervisningen samman med kunskapskraven inom varje program. Eleverna berättar att de trivs och har roligt på sin utbildning. Gymnasiesärskolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap och företagande. Eleverna på gymnasiesärskolan arbetar entreprenöriellt genom ungdoms företag, UF, varje år. Inom detta företag tillverkar eleverna smycken och betongfigurer som de säljer i butiken som eleverna driver. Eleverna driver även ett café, där det tillverkas smörgåsar och pajer som sedan säljs. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är hög. Normer och värden Eleverna påverkas lätt av samhället omkring sig, har svårt för att göra egna bedömningar samt skapa sig en egen uppfattning. Som en naturlig del i det dagliga verksamheten arbetar gymnasiesärskolan med värdegrundsfrågor för att ge eleverna en demokratisk grund, förståelse för andra människor och blir medvetna om sig själva. Detta leder till en bra gruppdynamik. Framgångsrika aktiviteter har varit olika forum av samtalsgrupper, den dagliga konflikthanteringen samt det gemensamma arbetet kring julshow. Genom personalens bemötande och arbetssätt påminns eleverna kontinuerligt om värdegrundsfrågor. Likabehandlingsplan Arbetet med likabehandlingsplanerna är en del av arbetet inom normer och värden. Under det gångna läsåret har Oscars skolområde genomfört insatser och åtgärder kring arbetet med likabehandlingen. En reviderad plan har upprättats. För att denna i större utsträckning ska bli systematisk finns utvecklingspotential kring utvärdering av föregående års insatser och åtgärder, kartläggning av risker och insatser samt kring åtgärder med konkreta mål knutna till sig. Bedömningen av måluppfyllelsen inom området Normer och värden hög. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna på gymnasiesärskolan ges förutsättningar till möjligheter att vara med och påverka

142 Sida 6 av 10 sin utbildning. Teoretiskt och praktiskt arbete blandas och undervisningen anpassas till varje enskild elev. Det görs försök med att skapa en plattform så att elever ska bli mer ansvarstagande, så självständiga som möjligt och för att bli goda samhällsmedborgare. Att lära sig självbehärskning och att hantera besvikelser utan att ta till fysiskt våld kan vara den viktigaste kunskapen någon lär sig under hela gymnasietiden Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Elevers ansvar och inflytande är hög. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Fastighetprogrammets elever gör sin arbetsplatsförlagda utbildning i samarbete med fritidskontoret och eleverna på handelsprogrammet är ute på olika arbetsplatser. Önskan är att det var mer lättillgängligt för eleverna att skaffa arbetsplatsförlagda platser. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - arbete och samhällsliv är låg. Betyg och bedömning Utvecklingssamtal genomförs 2 gånger per läsår. Eleverna har var sin pärm där kursmål och betygskriterier finns. Eleverna bedöms formativt och varje termin får de ett omdöme hur de ligger till i varje kurs. Skolan, eleven och vårdnadshavare diskutera på varje utvecklingssamtal elevens utveckling. Värdeorden i betygskriterierna behöver förtydligas för personal och elever för att få en likvärdig bedömning. Här finns utvecklingspotential kring kompetensutveckling kring betyg och bedömning för att säkerställa en likvärdig bedömning i jämförelse med andra skolor. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Bedömning och betyg är god. Rektors ansvar Gymnasiesärskolans verksamhet inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har det upprättats en mall att dokumentera i som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Mallen har introducerats, implementering av denna behöver fortgå. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att

143 Sida 7 av 10 både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena har skapats under året, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror. Nästa utmaning är att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg.

144 Sida 8 av 10 VART SKA VI? Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan. Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Oktober/november 2017 Uppföljning: December 2017 och Maj 2018 Aktiviteter: WORKSHOPS -att analysera -att ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: tillfällen ht-17 och vt-18 Uppföljning: utvärdering av workshops och vid kartläggningen av verksamheten läsåret 18/19 Aktivitet: Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av

145 Sida 9 av 10 utvecklingsledare När: Under hela läsåret Uppföljning: Dokumentation vid stöd tillfället. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Befästa organisationen med den samlade administration under en gemensam ledning Ansvarig: Administrativ chef och förvaltningsledning När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: December-17, Mars-18, juni - 18 och bildningsnämnd oktober 2017 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering.

146 Sida 10 av 10 HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: WORKSHOPS, föreläsningar, kompetensutveckling Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Vid varje aktivitet. Vid kartläggningen av läsåret 2018/19

147 Sida 1 av 10 Systematiskt kvalitetsarbete Kommunal vuxenutbildning, Oskarshamns kommun

148 Sida 2 av 10 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

149 Sida 3 av 10 Kommunal vuxenutbildning HUR BLEV DET? 2016/17 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som inte fungerat fullt ut. Den behöver utvecklas. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En pågående process som ska fortgå. Alla enheter på Oscars har under året enats om en gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under studiedagar fick alla medarbetare inklusive rektor en gemensam arena där mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.

150 Sida 4 av 10 Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation.

151 Sida 5 av 10 Kommunal vuxenutbildning GY=vuxenutbildning på gymnasienivå GRUV=Vuxenutbildning på grundläggande nivå SFI=utbildning i svenska för invandrare VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Kunskaper Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasienivå GY/GRUV Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera. Utbildningen anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Utbildningen förmedlar kunskaper som kan stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Skolarbetet planeras och styrs utifrån elevens individuella studieplan. För att kunna erbjuda kommunens invånare ett stort kursutbud och möjlighet till kontinuerlig antagning så köps utbildning in enligt avtal av annan utbildningsanordnare. Det finns en skillnad i vad de olika formerna av utbildningar ger för resultat. Utbildnings resultaten är högre på de sammanhängande utbildningarna och lägre på de utbildningar som köps in. Dagens regionala arbetsmarknad har varit och är mycket god, vilket resulterat i många avbrutna studier, när de studerande påbörjat jobb. Inom gruppen relativt nyanlända så är flyttfrekvensen hög och detta medför också många avhopp. Avbrottsfrekvensen är ca 50%. 89% av de satta betygen är betyg E eller högre. Som komplement erbjuds eleverna extra stödinsatser utöver ordinarie undervisning och hjälp och konsultation av specialpedagog finns och används. Utvecklingspotential finns för att alla elever ska mötas av en lärmiljö som fungerar för dem. Rutiner kring extra anpassningar kan utvecklas och behöver befästas i verksamheten. Vuxenutbildningen i svenska för invandrare - SFI Den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare, SFI, driver en verksamhet i enlighet med de nationella styrdokumentens mål och riktlinjer för att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. SFI har haft och har ett högt elevtryck och en hög andel av eleverna avbryter sina studier på grund av arbete, flytt från kommunen eller andra åtgärder via Arbetsförmedlingen. Andelen elever som slutför sina kurser ligger på rikssnitt eller bättre. Klart över rikssnitt när det gäller elever inom gruppen med tidigare utbildningsbakgrund från gymnasieskola/motsvarande och

152 Sida 6 av 10 högre. Eleverna klarar också sin utbildning på färre timmar än rikssnittet. Extra anpassningar följer samma plan som för elever inom vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasienivå. En begränsning finns i användandet av modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, eftersom det inte finns digitala verktyg att låna ut till alla elever. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är god. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasienivå GY/GRUV Verksamheten jobbar i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer. För att ta till vara de kunskaper som finns hos eleverna finns en utmaning i att validera utländska utbildningar. Vuxenutbildningen i svenska för invandrare - SFI Samverkan finns med Arbetsförmedlingen och andra externa aktörer som är aktiva under elevernas etableringsfas. Under etableringsperioden styr arbetsförmedlingen individernas upplägg. Samhällsintroduktionen som är en del av etableringen utförs av annan utförare. Samverkan med flera aktörer inblandade blir komplicerad och försvårar att elever kan kombinera SFI med andra studier inom vuxenutbildningen. Här finns utvecklingspotential som utbildningen helt själv inte styr över. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - arbete och samhällsliv är god. Betyg och bedömning Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasienivå GY/GRUV Den formativa bedömningen genomsyrar verksamheten. Det sker Individuella anpassningar utifrån elevernas förutsättningar och behov. I början av kurserna får eleverna information om kursmål och betygskriterier. Eleven får möjlighet till att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen genom att utvärdera kurser, arbetssätt och studiesituation. Genom fortlöpande samverkan och sambedömningsarbete inom ämnesgrupper så uppnås likvärdighet i bedömningen. Vuxenutbildningen i svenska för invandrare - SFI Vid bedömningen sker sambedömning och externa testningar genomförs för att upprätthålla en likvärdig i bedömning. Likvärdigheten i bedömningarna är god. Digitala arbetsmaterial används och kopplas till olika förmågor och nivåer. Detta underlättar även möjligheten att väga in olika kunskaper, färdigheter och förmågor eleven visat vid olika tillfällen. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Betyg och bedömning är god.

153 Sida 7 av 10 Rektors ansvar Verksamheten inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har det upprättats en mall att dokumentera i som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Mallen har introducerats, implementering av denna behöver fortgå. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena har skapats under året, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror. Nästa utmaning är att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och

154 Sida 8 av 10 information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg ( Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg. VART SKA VI? Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan. Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Oktober/november 2017 Uppföljning: December 2017 och Maj 2018 Aktiviteter: WORKSHOPS -att analysera -att ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: tillfällen ht-17 och vt-18

155 Sida 9 av 10 Uppföljning: utvärdering av workshops och vid kartläggningen av verksamheten läsåret 18/19 Aktivitet: Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Under hela läsåret Uppföljning: Dokumentation vid stöd tillfället. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Befästa organisationen med den samlade administration under en gemensam ledning Ansvarig: Administrativ chef och förvaltningsledning När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: December-17, Mars-18, juni - 18 och bildningsnämnd oktober 2017

156 Sida 10 av 10 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: WORKSHOPS, föreläsningar, kompetensutveckling Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Vid varje aktivitet. Vid kartläggningen av läsåret 2018/19

157 Sida 1 av 9 Systematiskt kvalitetsarbete Särskild utbildning för vuxna, Oskarshamns kommun

158 Sida 2 av 9 Innehåll En beskrivning av hur Oskarshamns kommun på ett övergripande plan arbetar för att nå målen i läroplan och andra styrdokument. Huvudmans bedömning av verksamheten. En graderad värdering på hur väl målen nås, Hög-, god- eller låg måluppfyllelse. En prioritering av de identifierade utvecklingsområden som huvudman bedömt att arbeta med ur ett övergripande perspektiv. Konkreta mål och målkriterier kopplade till respektive prioriterat utvecklingsområde. Aktiviteter som huvudman planerar att genomföra för att nå de uppsatta målen inom aktuella prioriterade utvecklingsområden.

159 Sida 3 av 9 Särskild utbildning för vuxna HUR BLEV DET? 2016/17 Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokumenten Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Workshops i att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Under läsåret har en tidsplan upprättas som inte fungerat fullt ut. Den behöver utvecklas. Det har genomförts workshops i Oscars ledningsgrupp, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En pågående process som ska fortgå. Alla enheter på Oscars har under året enats om en gemensam framtagen mall att dokumentera i, denna har introducerats i alla programråd. Under studiedagar fick alla medarbetare inklusive rektor en gemensam arena där mallens delars innehåll lyftes samt att organisationen kring systematiska kvalitetsarbetet presenterades, i syfte att öka möjligheterna för en ökad förståelse för de olika rollernas uppdrag inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts, där syftet var att öka förståelsen för vars och ens uppdrag i det systematiska kvalitetsarbetet.

160 Sida 4 av 9 Rektors pedagogiska ledarroll är stärkt Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) Organisationen är genomförd. Ser ingen reell effekt då verksamheten hittills inte fått förutsättningar att arbeta utifrån tilltänkt organisation.

161 Sida 5 av 9 Särskild utbildning för vuxna VAR ÄR VI? 2017/2018 (bygger på analyser av resultat från 16/17) Kunskaper Utbildningen anpassas efter individens behov och förutsättningar och varierar både till längd och innehåll. Stor vikt läggs vid struktur och kontinuitet. Arbetssätten bedöms som väl fungerade och erbjuder en variation för en så hög måluppfyllelse som möjligt. Eleverna är positivt inställda till hur undervisningen bedrivs, vilket framgår av genomförda trivselenkäter. Närvaron är hög och engagemanget stort. Kursmålen genomsyrar undervisningen och tydliggörs för eleverna. Varje elev arbetar efter en individuell studieplan i vilken elevens kunskapsutveckling framgår. Under vårterminen 2017 är studieplanerna baserade på delkurser, vilket leder till att eleven med kortare intervaller får ett kvitto på sina egna prestationer i form av betyg. På så sett synliggörs elevens utveckling ännu tydligare. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Kunskaper är hög. Utbildningsval Arbete och samhällsliv Ett mål under 2016/17 har varit att öka samverkan mellan skola och arbetsliv. Kontakter med elevernas arbetsplatser/daglig verksamhet sker fortlöpande. Detta kan utvecklas ytterligare. Eleverna erbjuds yrkeskurser kopplade till deras Daglig Verksamhet i det fall det är möjligt. Yrkesrelaterade kurser önskas kunna erbjudas i större utstäckning. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Utbildningsval - arbete och samhällsliv är god. Betyg och bedömning Alla elever möts av ett formativt arbetssätt. Samtal om elevernas kunskapsutveckling sker kontinuerligt och i strukturerade utvecklingssamtal. Varje elev arbetar efter en individuell studieplan i vilken elevens kunskapsutveckling framgår. Under vårterminen 2017 är studieplanerna baserade på delkurser, vilket leder till att eleven med kortare intervaller får ett kvitto på sina egna prestationer i form av betyg. På så sett synliggörs elevens utveckling ännu tydligare. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Betyg och bedömning är god. Rektors ansvar Verksamheten inriktas i stort mot de nationella målen. Rektor har det övergripande ansvaret som pedagogisk ledare. Rektor tar ansvar för att processen kring att verksamheten

162 Sida 6 av 9 systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp, utvärderas i enlighet med de nationella målen. Detta är en process under utveckling. Under året har det upprättats en mall att dokumentera i som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Mallen har introducerats, implementering av denna behöver fortgå. Workshops har genomförts på enhetsnivå i olika konstellationer, i syfte skapa större förståelse och kunskaper kring innehåll och struktur, att analysera och ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat som synliggörs är en ökad förståelse på både rektor- och lärarnivå och mallen har bidragit till en ökad struktur och till viss del ett bredare uppföljningsunderlag. Då det gäller uppföljning finns utvecklingspotential för att säkerställa kvaliteten i underlagen för bedömning av verksamheten. Huvudman ska ge förutsättningar för detta i form av att upprätta en fungerande tidsplan och tydliggöra vilka utgångspunkter som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete grundar sig på, (vad huvudman läser av). Detta ska leda till att både enhet- och huvudmannanivån i större utsträckning kan säkerställa utvärderingen av verksamheten med en graderad bedömning gentemot de nationella styrdokumenten. Det finns också ett behov av att vidareutveckla analysen på både enhets- och huvudmannanivå. För att en mer fördjupad analys ska kunna genomföras krävs den kvalitetssäkringen av underlaget som lyfts ovan. Vilket också framgår av forskningen: En analys blir aldrig bättre än de underlag som den bygger på. Ju rikare material som finns tillgängligt, desto med fördjupas kan analysen bli. ( Håkansson 2013, 108) En ny arena har skapats under året, en så kallad kvalitetsdag med representanter från bildningsnämnden, chefer och utvecklingsledare har genomförts. Utvärderingen av denna visade en ökad förståelse för var och ens uppdrag, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektor har ett komplext uppdrag med en hög arbetsbelastning där flera arbetsuppgifter som bedrivs av rektor är hinder för att denne ska uppnå sin fulla potential som pedagogiska ledare. Rektorn har ett ansvarstagande gentemot en mängd individer såsom den enskilde eleven, vårdnadshavare och medarbetare. Utifrån den årliga uppföljningen av arbetsmiljön görs en riskbedömning att rektorers arbetsmiljö inte är hållbar över tid. Huvudman ska ge förutsättningar för att stärka rektors roll som pedagogisk ledare. Rektorns ansvar för att arbetsmiljön ska utformas så att eleverna får tillgång till digitala verktyg i sitt lärande. Möjligheterna har successivt ökat i takt med att infrastrukturen byggts ut och den större tillgången av hårdvaror. Nästa utmaning är att möta regeringens beslut om stärkt digital kompetens, vilket träder i kraft 1 juli Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. De nya skrivningarna ska bidra till att:... barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg (

163 Sida 7 av 9 Huvudman behöver ge enheterna förutsättningar för att de nya förtydligandena och förstärkningarna i styrdokumenten ska i så stor utsträckning som möjligt kunna tillämpas från det datum de träder i kraft. Bedömningen är att måluppfyllelsen inom området Rektors ansvar är låg. VART SKA VI? Systematiskt kvalitetsarbete Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete på enhetsnivå Målkriterier: Huvudmannen har en fungerande tidsplan som stödjer rektors tidsplan. Rektorer känner till tidsplanen Rektor vet vad huvudman läser av Resultat synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet Resultat analyseras Bedömning görs utifrån analysen hur verksamheten lyckats i förhållande till de nationella styrdokument. HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktivitet: Skapa en tydlig tidsplan Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Oktober/november 2017 Uppföljning: December 2017 och Maj 2018 Aktiviteter: WORKSHOPS -att analysera -att ställa resultat i förhållande till nationella styrdokument Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: tillfällen ht-17 och vt-18

164 Sida 8 av 9 Uppföljning: utvärdering av workshops och vid kartläggningen av verksamheten läsåret 18/19 Aktivitet: Stöd till enheterna - kvalitetsdialoger Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Under hela läsåret Uppföljning: Dokumentation vid stöd tillfället. Rektors roll som pedagogisk ledare stärks Mål: Organisationen ger Rektor förutsättningar att vara pedagogisk ledare Målkriterier: Rektors arbetsbelastning minskar Arbetsuppgifter utanför det pedagogiska ledarskapet utförs av andra yrkeskategorier (Källa: Protokoll Bildningsnämnden) HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: Befästa organisationen med den samlade administration under en gemensam ledning Ansvarig: Administrativ chef och förvaltningsledning När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: December-17, Mars-18, juni - 18 och bildningsnämnd oktober 2017

165 Sida 9 av 9 Stärkt digital kompetens utifrån läroplanens nya delar Mål: Huvudman ger rektor förutsättningar att implementera läroplanens nya delar och fortbilda medarbetarna utifrån behov. Målkriterier: Grundskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanens nya delar kring digital kompetens och programmering. HUR GÖR VI? HUR BLEV DET? Aktiviteter: WORKSHOPS, föreläsningar, kompetensutveckling Ansvarig: Gymnasiechef med stöd av utvecklingsledare När: Kontinuerligt under läsåret Uppföljning: Vid varje aktivitet. Vid kartläggningen av läsåret 2018/19

166 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2016/ Investeringsbudget ÅB 2018 Resursfördelning till kultur-, fritid- och utbildningsverksamheterna Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2018 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2018 (tkr) Förskola 400 Skola 1025 Gymnasieskola/vuxenutbildning 1000 Kultur 350 Fritid 1500 Buffert 150 Summa Ärendet Bildningsnämndens totala investeringsbudget avseende maskiner och inventarier 2018 fastställdes till tkr av kommunfullmäktige , 77. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2018 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2018 (tkr) Förskola 400 Skola 1025 Gymnasieskola/vuxenutbildning 1000 Kultur 350 Fritid 1500 Buffert 150 Summa Dagens sammanträde Tf bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. 77 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

167 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

168 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2016/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Ann-Katrin Pettersson E-post: annkatrin.pettersson@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Investeringsbudget ÅB 2018 Resursfördelning till kultur-, fritid- och utbildningsverksamheterna Förslag till beslut Bildningsnämnden fördelar investeringsbudget 2018 för maskiner och inventarier enligt följande: Verksamhet 2018 (tkr) Förskola 400 Skola Gymnasieskola/vuxenutbildning Kultur 350 Fritid Buffert 150 Summa 4425 Ärendet Bildningsnämndens totala investeringsbudget avseende maskiner och inventarier 2018 fastställdes till tkr av kommunfullmäktige , 77. Lotta Lindgren Tf bildningschef Ann-Katrin Pettersson Förvaltningsekonom Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Skickas till För åtgärd: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen

169 PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr BN 2017/ Delårsbokslut per augusti 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2017 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendet Periodens händelser Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet visar per augusti 2017 ett underskott om -9,4 mkr exklusive kapitalkostnader. Det motsvarar -2,3 % av driftbudgeten. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,2 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -0,58 mkr. Underskottet härleds främst från verksamheten på obekväm arbetstid samt minskade intäkter i form av elevpeng under augusti. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -5,82 mkr. Underskottet härleds till ofinansierade hyreskostnader samt minskade intäkter i form av elevpeng, vilket beror på färre elever än budgeterat. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisar ett överskott om 2,96 mkr vilket härleds till att vuxenutbildningen erhållit mer statsbidrag än prognostiserat samt minskade omkostnader. Fritidsverksamheten redovisar ett överskott om 0,54 mkr vilket främst härleds till att campingen i Havslätt haft mer intäkter än budgeterat. Kulturverksamheten redovisar ett överskott om 1,31 mkr vilket främst härrör sig från att intäkter från externa medel inte omsatts ännu. Central förvaltning redovisar ett underskott om -7,75 mkr vilket härleds till mindre intäkter än budgeterat och ofinansierade lokalkostnader. I avvikelsen ingår avslag från Migrationsverket avseende eftersök från 2016 som belastar negativt innevarande period. Underskottet innefattar även högre kostnader för IKT-projektet än budgeterat. Kommande händelser Bildningsförvaltningen prognostiserar ett totalt underskott om -6,6 mkr inklusive semesterlöneskuld. Inom underskottet prognostiseras grundskolans verksamhetsområde redovisa ett underskott om -4,3 mkr, central förvaltning ett underskott om -5,7 mkr och gymnasieskolan/vuxenutbildningen ett överskott om 2,0 mkr. Övriga verksamhetsområden prognostiseras redovisa ett resultat i balans eller ett mindre överskott för perioden. Det prognostiserade underskottet härleds till avslag från Migrationsverket avseende eftersök från 2016 motsvarande -3,8 mkr, extraordinära kostnader, ofinansierade hyror och högre personalkostnader än budgeterat. Hela investeringsbudgeten för 2017 prognostiseras att användas under året. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2017 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

170 PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Dagens sammanträde Tf bildningschef Lotta Lindgren föredrar ärendet och svarar på frågor tillsammans med gymnasiechef Peter Backhof. Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Driftuppföljning per verksamhet Investeringsuppföljning Verksamhetsberättelse per augusti 2017 Skickas till För kännedom: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen För åtgärd: Ekonomiavdelningen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

171 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning BN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Ann-Katrin Pettersson E-post: annkatrin.pettersson@oskarshamn.se Tel: Bildningsnämnden Delårsbokslut per augusti 2017 Förslag till beslut Bildningsnämnden godkänner delårsbokslutet med verksamhetsberättelse per augusti 2017 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Ärendet Periodens händelser Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet visar per augusti 2017 ett underskott om -9,4 mkr exklusive kapitalkostnader. Det motsvarar -2,3 % av driftbudgeten. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,2 mkr. Förskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -0,58 mkr. Underskottet härleds främst från verksamheten på obekväm arbetstid samt minskade intäkter i form av elevpeng under augusti. Grundskolans verksamhetsområde redovisar ett underskott om -5,82 mkr. Underskottet härleds till ofinansierade hyreskostnader samt minskade intäkter i form av elevpeng, vilket beror på färre elever än budgeterat. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisar ett överskott om 2,96 mkr vilket härleds till att vuxenutbildningen erhållit mer statsbidrag än prognostiserat samt minskade omkostnader. Fritidsverksamheten redovisar ett överskott om 0,54 mkr vilket främst härleds till att campingen i Havslätt haft mer intäkter än budgeterat. Kulturverksamheten redovisar ett överskott om 1,31 mkr vilket främst härrör sig från att intäkter från externa medel inte omsatts ännu. Central förvaltning redovisar ett underskott om -7,75 mkr vilket härleds till mindre intäkter än budgeterat och ofinansierade lokalkostnader. I avvikelsen ingår avslag från Migrationsverket avseende eftersök från 2016 som belastar negativt innevarande period. Underskottet innefattar även högre kostnader för IKT-projektet än budgeterat. Kommande händelser Bildningsförvaltningen prognostiserar ett totalt underskott om -6,6 mkr inklusive semesterlöneskuld. Inom underskottet prognostiseras grundskolans verksamhetsområde redovisa ett underskott om -4,3 mkr, central förvaltning ett underskott om -5,7 mkr och gymnasieskolan/vuxenutbildningen ett överskott om 2,0 mkr. Övriga verksamhetsområden prognostiseras redovisa ett resultat i balans eller ett mindre överskott för perioden. Det prognostiserade underskottet härleds till avslag från Migrationsverket avseende eftersök från 2016 motsvarande -3,8 mkr, extraordinära kostnader, ofinansierade hyror och högre personalkostnader än budgeterat. Hela investeringsbudgeten för 2017 prognostiseras att användas under året. Lotta Lindgren Tf bildningschef Ann-Katrin Pettersson Förvaltningsekonom

172 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning BN 2017/ Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Driftuppföljning per verksamhet Investeringsuppföljning Verksamhetsberättelse per augusti 2017 Skickas till För kännedom: Förvaltningsledningen Förvaltningsekonomen För åtgärd: Ekonomiavdelningen

173 Bildningsnämnden Ordförande: Magnus Larsson TF Förvaltningschef: Lotta Lindgren NÄMNDENS UPPDRAG Bildningsnämnden ansvarar för hela utbildningsområdet från förskola till vuxenutbildning samt kultur- och fritidskontorens verksamheter som museer, bibliotek, Xperiment, kulturminnesvård, Arena Oskarshamn, idrottsplatser, badplatser, gästhamnar, campingplatser, motionsspår och fritidsgårdar. Nämnden har även tillstånds- och tillsynsansvar för enskilt bedrivna förskolor och fritidshem. PERIODENS HÄNDELSER Resultatet som redovisades i bokslutet 2016 har påverkat förvaltningens arbete. Förvaltningschefen har slutat och rekrytering av ny förvaltningschef pågår. Kikeboskolan har lagts ned och en paviljong i Figeholm har avvecklats och flyttats. Orsaken är att tre asylboenden lagts ned. Under perioden har den nya förskolan Sidensvansen färdigställts. Förskolan är byggd utifrån ett hållbarhetsperspektiv och ingår som en av två förskolor i projektet giftfri förskola. Övriga förskolor har också fokuserat hållbarhet genom att exempelvis byta ut alla madrasser som används vid barnens vila. En av förskolorna har efter systematiskt miljöarbete certifierats med grön flagg. Trots att andelen asylbarn minskat, finns fler barn i förskolan är tidigare. Bemanningsenheten lever upp till förväntningarna och bidrar till arbetsmiljön på ett positivt sätt. Dokumentationen av förskolans systematiska kvalitetsarbete visar att måluppfyllelsen är god inom läroplanens områden: Normer och värden, Utveckling och lärande samt Uppföljning, utvärdering och utveckling. Inom Barns inflytande, förskola och hem samt Övergång och samverkan är måluppfyllelsen hög. Den stora utmaningen för huvudmannen är att ge förskolechefen goda förutsättningar gällande personal och arbetsbelastning. Även inom skolan är den stora utmaningen för huvudmannen att ge rektorerna goda förutsättningar gällande ekonomi, personal och arbetsbelastning. Tack vare gott bemötande av och från medarbetare, kontakt med lärarstudenter och representation vid mässor har samtliga utbildningsverksamheter lyckats bra med rekryteringen inför höstens läsårsstart. Efter vårterminens slut såg vi att de två nya kapitlena i Läroplanen var väl implementerade i förskoleklass och fritidhem. Det systematiska kvalitetsarbetet i skolan visar att måluppfyllelsen är god inom läroplanens områden: Normer och värden, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden samt Rektors ansvar. Vi har fortsatt stora utmaningar framför oss gällande alla elevers måluppfyllelse, likvärdig bedömning och ett fortsatt värdegrundsarbete. Projektet Plug in har slutförts med goda resultat för deltagande elever. Då andelen elever minskat på gymnasiet under våren har åtgärder vidtagits för att anpassa antalet medarbetare till antalet elever. Arbetet försvåras av att elevantalet ökar till hösten igen. Ett systematiskt arbete har bedrivits med fokus på att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Oscars ligger fortfarande högt gällande examen inom fyra år! Inom fritidsverksamheten har årets åtta första månader varit intensiva. Upprustningen av de kommunala och föreningsägda motionsspåren har tagit fart. På två av de kommunala badplatserna har tillgänglighetsanpassningar startats där Råsviks badplats nu också är klar. Vid Mörtfors badplats har ett hopptorn uppförts. Den gamla konstgräsmattan på Arena Oskarshamn har bytts ut. På grund av nya krav från hockeyförbundet blev inte sargen i ishallen godkänd och en upphandling fick genomföras innan sommaren. Bytet av sarg kommer att ske under september när det finns is i anläggningen. Den första etappen på ombyggnationen av bad och gymdelen, som varit försenad på grund av fördyring av projektet, startade under juli. Havslätts camping har för andra året i rad drivits av fritid, i år med en ny arrendator för restaurangen. Upprustningen av campingen har fortsatt med ommålning av stugor, markarbeten och ställplatser för husbilar. Mycket positiv respons har lyfts fram av gästerna. I början av året stod den nyrenoverade lokalen för Kristdala fritidsgård klar och i samarbete med Kristdalaskolan anställdes en fritidsledare. Fritidsgården smygöppnade under mars och invigning hölls i maj. Skolavslutningskvällen för årskurs 6-9, som arrangeras av fritidsgårdarna, hölls detta år på Big Bang. Kvällen blev lyckad men runt 150 besökare. Kulturverksamheten har under perioden genomfört Lörda! Lörda!. Ett koncept som inneburit att Kulturhuset och museerna varit öppna och entréerna avgiftsfria på lördagar. Underhållning har arrangerats på Döderhultarens torg. Arrangemanget har varit mycket lyckat och andelen besökare har ökat i kulturhuset. Med stöd av medel från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har sommarlovsaktiviteter genomförts för unga i åldern 6 till och med 16 år med gott resultat. Drygt 500 barn och unga har deltagit gratis kulturrelaterade aktiviter. Musikskolan har påbörjat projektet Mer kultur i Oskarshamn där medel från Kulturrådet ska möjliggöra kostnadsfria kulturaktiviteter för barn och unga i hela kommen. Tillgänglighet är ett ledord som kulturavdelningens olika enheter arbetar efter. Möjligheter för samtliga målgrupper att ta del av kulturupplevelser är essentiellt för allas välmående och avgifter samt tider och målgruppsinnehåll ses över. Kulturhuset ser en tydlig ökning av besökare till de olika enheterna sedan årsskiftet. Fler projekt och 64

174 koncept har erbjudits och ytterligare kommer att lanseras. Uppföljningen av frisknärvaron under perioden visar att utvecklingen går åt rätt håll. Jämfört med delårsbokslutet 2016 har vi i dag 0,58 procent större frisknärvaro, totalt 93,59 procent. Det innebär att sjuktalet är 6,41 procent 2017 jämfört med 7,0 procent Uppföljning Ekonomiskt utfall Drift Resultatet för bildningsnämndens totala verksamhet per augusti 2017 är -9,4 mkr exklusive kapitalkostnader samt beräknad semesterlöneskuld. Kapitalkostnaderna visar ett överskott om 0,2 mkr. Bokslutet 2016 visade på ett underskott som bildningsnämnden har fått kompensation för. I och med bokslutet bokades förväntade intäkter från Migrationsverket upp. Efter Migrationsverkets beslut är differensen mellan uppbokningarna för 2016 och utfallet minus 3,8 mkr. Detta underskott belastar 2017 års budget. Utifrån situationen med många nyanlända har det även funnits extraordinära kostnader för lokaler. Eftersök för extraordinära kostnader görs för första halvåret på 1,7 mkr. Om beslutet blir negativt belastar det bildningsnämndens resultat. Nedläggningen av tre boenden och flytt från Oskarshamn har påverkat driftbudgeten negativt, att avveckla och lägga ned en skola tar tid. I budgeten saknas hyresintäkter till kostnader för kontorslokaler till förskolechefer, Paviljongen vid Södertorn samt paviljongen vid Vallhallaskolan, vilket avser lokaler för den ordinarie verksamheten. Totalt belastar detta budgeten med 1,6 mkr per Budget jan-aug Utfall jan-aug Avvik Prognos jan-aug helår Driftbudget (mkr) Skattefin verks Förvaltningschef -0,5-0,3-0,3 0,0 0,0 Central förvaltning -439,3-292,9-300,6-7,8-5,7 Förskola -21,5-14,3-14,9-0,6 0,2 Grundskola -51,1-34,1-39,9-5,8-4,3 Skolområde Oscar -35,4-23,6-20,7 3,0 2,0 Fritid -39,2-26,4-25,9 0,5 0,2 Kultur -33,1-22,1-20,7 1,3 0,0 Total I -620,1-413,7-423,1-9,4-7,6 Semesterlöneskuld (prel) 1,0 Total II -6,6 Investering Periodens investeringsbudget per uppgår till 10,2 mkr och periodens utfall uppgår till 5,4 mkr. Detta innebär en avvikelse mot periodens budget om 4,8 mkr. Överskottet härleds till stor del av att investeringsmedlen inte använts fullt ut än. 64 Investeringbudget (mkr) Skattefin verks Årsbudget Årsbudget Budget jan-aug Utfall Prognos jan-aug helår Ny sarg Ishallen -2,0-1,3-0,0-2,0 Konstgräsmatta Arenan -2,5-1,7-2,1-2,5 Tillgänglighet badplatser -0,6-0,4-0,3-0,6 Nya möbler stadsbiblioteket -0,6-0,4 0,0-0,6 Förskola inventarier -1,8-1,2-0,4-1,8 Motionsspår -2,4-1,6-0,4-2,4 Övningsbuss FT -0,3-0,2-0,3-0,3 Latrintömningsanordn Gästhamn -0,2-0,1-0,2-0,2 KN Konstinköp -0,1-0,1-0,0-0,1 Investeringspåse -1,5-1,0-0,6-1,5 Gymnasiet ej detalj -1,2-0,8-0,3-1,2 Investeringspåse kultur -0,5-0,4-0,1-0,5 Investeringspåse fritid -1,6-1,1-0,7-1,6 Total -15,3-10,2-5,4-15,3 Vidtagna åtgärder Målet är en budget i balans vilket hittills har inneburit: Nedläggning av Kikeboskolan Avveckling av paviljongen i Figeholm Översyn av nyschablonen, nytt beslut i kommunstyrelsen. Översyn av elevpengen för nyanlända. Från och med augusti ges extra elevpeng till nyanlända äldre än 2 år under de första två åren i Sverige med undantag från högstadiet som även erhåller ersättning upp till fyra år i Sverige. Minskade personalkostnader utifrån antalet barn/elever budgetdisciplin Bufferten används till ett eventuellt underskott och inga extra projekt Minskade övriga inköp budgetdisciplin Inköp på 10 tkr eller mer beslutas av chef Översyn gällande stöd för semesterlöneskuld Översyn av periodiseringar så att semesterersättning täcks in Prognos Central förvaltning prognostiserar ett underskott om -5,7 mkr som härleds till uteblivna kostnader för 2016 från Migrationsverket om 2,5 mkr, extra ordinära kostnader gällande hyror för Kikeboskolan samt paviljongen i Figeholm om 2,2 mkr. Förskolan prognostiserar ett överskott 0,2 mkr som härleds till lägre lönekostnader än beräknat. Grundskolan prognostiserar ett underskott om -4,3 mkr som härleds till ofinansierade hyreskostnader för paviljongen vid Vallhallaskolan om 1,9 mkr samt för minskade intäkter för nyanlända och omkostnader till följd av nedläggning Kikeboskolan samt nedläggning av boende och färre elever än prognostiserat. Oscars skolområde prognostiserar ett överskott om 2,0 mkr som härleds till ökat elevantal samt ökade intäkter i form av statsbidrag. Fritidsverksamheten prognostiserar ett överskott om 0,2 mkr som härleds till ökade intäkter under sommaren. Kulturverksamheten prognostiserar ett nollresultat. Nämnden prognostiserar som helhet ett underskott om 6,6 mkr för verksamhetsåret 2017 varav 3,8 mkr härleds till uppbokade kostnader från 2016.

175 Hela investeringsbudgeten 2017 prognostiseras att användas under året. Kommande händelser - Alla chefer fortsätter att leda och motivera det fantastiska jobb som medarbetare gör i kärnverksamheten. - Arbetet med det nära ledarskapet fortsätter genom avlastning av chefer och kärnverksamhet. - Administrativ chef utvärderar, åtgärdar och tar ansvar för att effektivisera och utveckla stödet som den samlade administrationen ger. - I Sidensvansens lokaler flyttar nattomsorgen in och de verksamheter som varit i Solbacka lämnar dessa lokaler. - Fortsatt ombyggnation av Arenan. - Lokalutredningen färdigställs i slutet av oktober. - Sarg byts i ishallen. - Justering av vägg i expeditionsbyggnaden på Rödsleskolan i väntan på dess investering. - Kartläggnings- och inledningsfas av ESFprojektet Motivation leder till framgång. - IKT-satsningen tillsammans med IT-avdelningen hålls i. - För fortsatt lyckade rekryteringar sker medverkan vid mässor och aktivt kontaktsökande med studenter på olika universitet. - Ny verksamhetschef för förskolan tillträder den 1 september. - Ansvar tas för de viktiga utmaningarna: komptensförsörjningen, lokalbehoven och ledarskapet i alla verksamheter och på alla nivåer. Åtgärder för en budget i balans - Inköpsstopp där detta är möjligt. - Så få vikarier som möjligt tas in. - Vid eventuell nyanställning görs en analys av helheten. - Ekonomimöte varje vecka med förvaltningsekonom, förvaltningschef samt gymnasiechef. - Regelbundna avstämningsmöten med ekonomichefen. - Utbildning av chefer och ekonomer gällande inköp och investeringar 14 september. - Stöd och utbildningsinsatser utifrån behov till lokala ekonomer och första linjens chefer. - Vid nyanställning av ekonomiassistent kommer kravspecifikationen innehålla krav på ekonomiutbildning. - Förvaltningsekonom samt ansvarig på ekonomi/lön driver processen gällande verktyg till chefer för att följa upp semesterlöneskulden löpande. - Samtliga personalkostnader ska bokföras som personalkostnader. Dialog förs med lön. - Periodiseringen för 2018 års personalkostnader ses över så att de överensstämmer med verkligheten. VERKSAMHETSMÅL Bildningsnämndens verksamhetsmål gäller till december Ekonomi Ekonomi i balans Bildningsnämnden är en resultatenhet. Med ekonomi i balans menas att nämnden ska hålla sig inom budgetramarna. Mätningar förs årligen av närmaste föregående tvåårsperiod i samband med årsbokslut. Mål är inte nått. Medborgare Bemötande av och kommunikation med besökare och föräldrar Andelen besökare och föräldrar som rekommenderar verksamheten till andra mäts i kvalitetsenkäten vartannat år. Drygt 88 procent av vårdnadshavarna till elever i åk F-9 anger att de kan rekommendera verksamheten till en annan vårdnadshavare. Fritidskontorets kundenkäter visar att 95 procent av besökarna i fritidsgårdar och i simhall kan rekommendera besök till någon annan. Målet är på väg att uppnås. Erbjuda förskoleplats inom 4 månader för 1:a eller 2:a handsalternativet Alla har erbjudits plats inom fyra månader. Under våren har det inte varit möjligt att erbjuda alla plats utifrån 1:a eller 2:a handsalternativet. Möjligheten att erbjuda plats utifrån önskemål ökar under det tredje kvartalet. Målet är inte nått. Barns och elevers delaktighet Andelen elever som upplever att personal och skolledning tar till vara på deras synpunkter utifrån målen i nationella och lokala styrdokument mäts vartannat år i kvalitetsenkäten. Enkäterna visar att 85 procent av eleverna upplever att de blir lyssnade på helt eller delvis. Målet är inte nått. Medarbetare Medarbetare upplever att de har möjlighet att påverka på sin arbetsplats Andelen medarbetare som upplever att de har möjlighet att påverka sin arbetsplats mäts årligen. - 75,9 procent upplever att de har möjlighet att påverka arbetstakten. - 96,2 procent upplever att de har befogenheter att lösa sina arbetsuppgifter. - 95,9 procent upplever att de har möjlighet att delta i planeringen av hur arbetet ska utföras. - 90,4 procent upplever att de kan påverka förändringar som rör deras arbetsuppgifter. - 86,2 procent upplever att de kan prioritera i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras. - 68,3 procent upplever att de kan påverka stopptider och deadlines procent upplever att de har handlingsutrymme för att lyckas med sitt arbete på ett bra sätt. Måluppfyllelsen bedöms som acceptabel. 64

176 Återkoppling Forskning visar att återkoppling och nära ledarskap är viktiga framgångsfaktorer för arbetsmiljö och frisknärvaro. Andelen medarbetare som upplever kontinuerlig återkoppling på genomfört arbete från närmaste chef mäts i den årliga medarbetarenkäten. 69,6 procent upplever sig få regelbunden återkoppling på utfört arbete. Samtidigt upplever 91,5 procent att de får tillräckligt stöd av sin närmaste chef. 94,1 procent upplever att de har regelbundna utvecklings- /medarbetarsamtal med sin närmaste chef. Utifrån ovanstående där det framgår att stödet från närmaste chef är tillräckligt är måluppfyllelsen acceptabel. En attraktiv arbetsplats Andelen medarbetare som rekommenderar sin arbetsplats till andra var vid senaste mätningen 95,1 procent. Måluppfyllelsen bedöms som god. Utveckling En stimulerande verksamhet Andelen som tycker det är roligt eller meningsfullt att delta i och besöka verksamheterna förskola, skola, kultur och fritid mäts i kvalitetsenkäten. 70 procent av eleverna i förskoleklass till och med gymnasiet upplever att skolarbetet är stimulerande och lockar till ökat lärande. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är stor. Förskoleklass: 95,4 % Årskurs 1 2: 93,9 % Årskurs 3 5: 86,3 % Årskurs 6 9: 61,8 % Gymnasiet: 58 % Mätningen inom fritidsverksamheten i december 2016 visade att 93,6 procent av besökarna var nöjda med verksamheterna i fritidsgårdar och simhall. Ingen enkät har genomförts gällande kulturen sedan Andelen elever som slutar musikskolan under pågående termin är låg. Muntlig återkoppling på genomförda kulturaktiviteter är mycket god. Helhetsbedömningen är att den sammanlagda måluppfyllelsen är acceptabel. En oro finns gällande äldre elevers upplevelse av hur stimulerande undervisningen är. En likvärdig förskola/skola - Lika tillgång till utbildning - Lika kvalitet på utbildning - Kompensera för elevers olika förutsättningar och behov Framgångsfaktorerna mäts med ett antal nyckeltal. Ett av nyckeltalen är: Alla elever läser efter sitt första skolår. I juni 2017 var det 262 av 275 elever, det vill säga 95,3 procent av eleverna som läste efter årskurs 1. Skolverkets obligatoriska bedömningsunderlag kring elevens läsutveckling i år 1 har varit mätinstrument. Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god. Nyckeltalet Skolornas totala meritvärde enligt Skolverkets beräkning redovisas årligen. Meritvärdet gällande slutbetyget för årskurs 9 har ökat från föregående år och ligger på 220,3. Målet är uppfyllt. Vid mätningen av det tredje nyckeltalet: Alla barn och elever använder modern teknik för kommunikation och lärande framkommer att förutsättningar för användandet finns men att graden av användande fortfarande varierar utifrån kompetens och intresse. Bedömningen är att måluppfyllelsen är acceptabel. Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet var 81 procent våren Målet om 100 procent är därmed inte nått. Källa Qlikview För gymnasieskolan mäts andelen elever som uppnår yrkesexamen eller gymnasieexamen. Yrkesexamen uppnås av 86,4 procent och gymnasieexamen av 93 procent av eleverna inom respektive programgrupp. Andelen elever som inte klarar yrkesexamen är lägre än tidigare år och det beror på att det totala antalet elever är lägre och att antalet elever som inte klarar examen är lägre. Målet är inte nått. Satsning på gymnasieutbildning med Teknik- och Vårdcollege Andelen elever i årskurs 2 inom Teknik- och Vårdcollege som har för avsikt att studera vidare eller söka arbete inom teknik eller vård mäts inom ramen för verksamhetsmålen. I dag har 94,5 procent av eleverna för avsikt att arbeta eller studera vidare inom respektive yrkesgrupp. 64