Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas.

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Sida Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde Plats: Kommunhuset, Malung Tid: 09:30 (gruppmöten kl. 08:00) Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas. Ersättarna får denna kallelse för kännedom, om inte annat meddelas. Ordförande Hans Unander (S) /Nämndskansliet Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Kl Besök av barn och utbildningsförvaltningen 3. Kl Besök av Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) 4. Val av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott KS/2017: Ny förvaltningsorganisation KS/2017: Erbjudande om delägarskap i Inera KS/2017: Partistöd 2018 KS/2017: Revidering av förbundsordning för Region Dalarna 9. Revidering av praxis gällande kommunal vägbelysning 10. Övertagande av driftkostnad för vägbelysning, Gammelsätervägen i Transtrand 11. Svar på förfrågan från länsstyrelsen angående Spillvattentjänster i Kläppen KS/2017:475 KS/2016:287 KS/2017:478 KS/2017:503 MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

2 Kallelse/underrättelse Sida Ärende Beteckning 12. Medfinansiering av fortsatt Partnerskap E16 under perioden Verksamhetsplan och budget KS/2017:474 KS/2017: Kl Avfallsplan KS/2017: Information om ny avfallstaxa 16. Anmälan av delegationsbeslut KS/2017:509, KS/2017: Meddelanden KS/2017:132, KS/2017:28, KS/2017:437, KS/2017:526 MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

3 Information Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:507 Val av ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen har att välja ny ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott efter Lisa Johansson (V). Bakgrund Lisa Johansson har avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige har den 25 september 2017, 115, godkänt avsägelsen. Lisa Johansons uppdrag som ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott har därmed upphört, jfr 6 kap. 22 kommunallagen (1991:900). MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

4 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Ny förvaltningsorganisation (KS/2017:510) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Förslag till ny förvaltningsorganisation antas. Beskrivning av ärendet Efter genomfört varsel och genomförda uppsägningar bedöms organisationen vara i behov av förändringar, i ett läge med nya förutsättningar. Förvaltningsorganisationen föreslås därför ska ändras enligt följande. Skog och markenheten flyttas direkt under kommunchefen. Överförmyndarverksamheten förs över till kommunchefen. Kostverksamheten flyttas från service och teknikförvaltningen till barn och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Nämndskansli, arkiv, reception och konsumentrådgivning flyttas till kommunkansliet. Det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från vuxenutbildningen till arbetsmarknadsenheten. Personalchefen föreslår i tjänsteutlåtande att förslaget antas. Dagens sammanträde Personalchef StenInge Eriksson redogör för ärendet. Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av personalchefen Förhandlingsprotokoll enligt MBL 11 Organisationskiss Justerare Utdragsbestyrkande

5 Tjänsteutlåtande Sida Dokumentdatum 1 Personalkontoret StenInge Eriksson Steninge.eriksson@malungsalen.se Mottagare KSAU Dnr Ny förvaltningsorganisation Förslag till beslut Att anta förslag till ny förvaltningsorganisation Beskrivning av ärendet Efter genomfört varsel och genomförda uppsägningar behöver organisationen förändras efter nya förutsättningar. Förslaget innebär: Att Skog och mark flyttas direkt under kommunchefen Att Överförmyndarverksamheten förs över till kommunchefen. Att Kostverksamheten flyttas från service och teknik till BUN och till Soc. Att Nämndskansli, arkiv, reception och konsumentrådgivning flyttas till kommunkansliet. Att det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från vuxenutbildningen till arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Förhandlingsprotokoll enligt MBL 11 Organisationskiss Beslutet skickas till Kommunchef Personalchef MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

6

7

8

9 [Skriv text] Kommunchef Barn o utbildningsförv Socialförv Kultur o fritids förv Skog Mark Överförmyn dare Stadsbyggn.förv altningen Service o teknikförv Räddning Skolchef Socialchef IFOchef Förvaltningschef Vakant Förvaltningschef Förvaltningschef Vakant Räddningschef Bitr. soc.chef Enhetschefer: Allmänkultur och bibliotek Miljökontoret Stadsbyggnadskont. Fastighet Säk/beredsk samordnare För o grundskolechef Elevhälsan Kost Rektor Centralskolan(Rektor Blomsterbäcksskolan Rektor Lillmon Rektor Ungärde b.rektor Sälen F sk chef Hästen Fsk chef Sälen Fskolechef Ekorren Vårdhemmet. Bompabacken Skålmogården Hentjänst Malung Orrmyrgården) LSS LSS HSR Dv LSS LSS Ungdomsverk samhet/ Kulturskola Fritid Gata/Park Lokalvård Föreståndare HVB Integration Kost Stabfunktioner med respektive chefer Personalkontoret Bemanning/pool Ekonomikontoret Kommunikation Kommunkansli ITavdelning AME KAA, DUA,UTA AME Mosjön AME Rosengrens Upphandling Konsumentrådgivning Nämndskansliet Reception Arkivavdelning

10 KOMMUNCHEF MALUNGSÄLENS KOMMUN Kommunikation Skog och markenhet Överförmyndare STABSFUNKTIONER PERSONALKONTORET EKONOMIKONTORET KOMMUNKANSLI ITAVDELNING Bemanning/pool Upphandling Nämndskansli KAA, DUA, UTA Reception AME Mosjön Arkivavdelning AME Rosengrens Konsumentrådgivning FÖRVALTNINGAR BARN OCH UTBILD NINGS FÖRVALTNINGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN MILJÖ OCH STADSBYGG NADSFÖRVALTNINGEN SERVICE OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Skolchef Socialchef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Räddningschef För och grundskolechef Rektorer Centralskolan Blomsterbäcksskolan Lillmon skola Ungärde skola Förskolechefer Hästen Sälen Ekorren Föreståndade HVB Integration Kosten IFOchef Biträdande socialchef Enhetschefer Malungs vårdhem Bompabacken Skålmogården Orrmyrgården Hemtjänst Malung Hälso och sjukvård Rehab LSS Personlig assistans LSS Social psykiatrisk dagverksamhet LSS Gruppbostäder och korttids Allmänkultur och bibliotek Ungdomsverksamhet /kulturskola Fritid Miljökontoret Stadsbyggnadskontoret Fastighet Gata/park Lokalvård Säkerhets och beredskapssamordnare Kosten

11 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Erbjudande om delägarskap i Inera (KS/2017:177) Arbetsutskottets beslut Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av ehälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckalundantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Justerare Utdragsbestyrkande

12 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Socialnämnden har den 6 september 2017, 67, överlämnat ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 28 augusti 2017 SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 Justerare Utdragsbestyrkande

13 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Socialnämnden Dnr SN/2017:128 Erbjudande om delägarskap i Inera AB Förslag till beslut 1. MalungSälens kommun förvärvar av SKL Företag AB fem (5) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. MalungSälens kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av ehälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankringsoch beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

14 Tjänsteutlåtande Sida Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckalundantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Bedömning Kommunkansliet har granskat underlaget i ärendet och samrått bl.a. med socialchef och MAS. Kansliets samlade bedömning är att det är högst lämpligt att kommunen blir delägare i företaget. Beslutsunderlag SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 PM över de tjänster kommunen använder idag, upprättat av MAS, daterat 26 juni 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

15 Socialförvaltningen Annika Larsson MAS Tjänster i Inera AB Inera koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med landsting, regioner och kommuner. Malung Sälens kommun använder nedanstående tjänster. 1. Säkerhetstjänster 2. Katalogtjänst HSA 3. Nationell patientöversikt (NPÖ) 4. Pascal 5. Identifieringstjänst SITHS 6. Samordnad vårdplanering SVPL 7. Utfärdande av tandvårdsintyg 8. Registrering i kvalitetsregister 1. Identifieringstjänst SITHS Identifieringstjänst SITHS är en säkerhetslösning som gör det möjligt för användare att identifiera sig med stark autentisering vid inloggning i etjänster. Malung Sälens kommun använder etjänsten framförallt inom vården samt vid återsökning av pengar till Migrationsverket. SITHS kan också användas för kryptering av information när etjänster, system eller servrar kommunicerar med varandra. SITHSkortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell ehälsa. 2. Katalogtjänst HSA Katalogtjänst HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetsgranskade uppgifter om personer och verksamheter inom svensk vård och omsorg. Informationen i HSA används av många etjänster för att söka efter kontaktuppgifter och för att jämföra vård på nätet. Katalogen används till specifik utlämning av publik enhetsinformation. Katalogtjänst HSA är också en av de viktigaste källorna för kontrollerad behörighetsstyrning i olika ITsystem, särskilt system som lyder under Patientdatalagen. Vilken information en användare får behörighet till baseras på ett antal egenskaper som personen och informationen i fråga har. 3. Nationell patientöversikt (NPÖ) Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nyttan med NPÖ inom vården är flera och ger: En helhetsbild av patienten som kan öka kvalitet i vård Tillgång till information som minskar kostnader och tidskrävande dubbelarbete MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

16 Bättre verktyg för planering och samordning mellan vårdgivare Anslutning till Nationell patientöversikt (NPÖ) innebär att patienter och vårdgivare kan få tillgång till samma information eftersom båda har samma källa. Med NPÖ finns all information tillgänglig via direktåtkomst till andra vårdgivares journalsystem vilket minskar administrativ tid. 4. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Malung Sälens kommun använder tjänsten. För en säker inloggning används SITHSkort och information från katalogtjänsten HSA. Tjänsterna är nödvändiga för att Pascal ska uppfylla den nya patientdatalagen som trädde i kraft juli Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster består av ett antal tjänster som sammantaget gör det möjligt för en organisation att reglera och följa upp åtkomsten till patientinformation. Detta förutsätter dock att vårdsystem ansluter till dessa tjänster. Säkerhetstjänsters huvuduppgift är att tillgodose anslutna system med säker autentisering och säker hantering av patientinformation. Tjänsterna ska tillgodose lagliga krav på hur patientinformation får hanteras, och för att patienten själv ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Säkerhetstjänster kan användas av både lokala och nationella etjänster. Idag ingår dessa tjänster i Säkerhetstjänster: Autentisering Logg Samtycke Spärrtjänst 6. Samordnad vårdplanering SVPL Malung Sälens kommun använder Landstinget Dalarnas modul för vårdplanering i samband med utskrivning från slutenvården. Det sker genom användning av SITHS tjänst för identifiering. SVPL är en gemensam plattform där alla inblandade kring patienten skriver en gemensam vårdplanering. Här skrivs även boståndshandläggares hantering av ärendet inför ett beslut om bistånd samt från vilket datum kommunen har betalningsansvar. 7. Utfärdande av tandvårdsintyg Malung Sälens kommun utfärdar tandvårdsintyg för kommunens invånare som har rätt att få subventionerad tandvård. Utförs i Landstingets system T99Web genom inloggning med SITHS kort. 8. Registrering i kvalitetsregister Malung Sälens kommun registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert samt svenska palliativregistret. Detta möjliggör att vi kan följa SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

17 MalungSälens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Erbjudande om delägarskap i Inera (SN/2017:128) Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av ehälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankringsoch beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckalundantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Juste ra re Utdragsbestyrkande

18 MalungSälens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida fortsättning Bedömning Kommunkansliet har granskat underlaget i ärendet och samrått bland annat med socialchef och MAS. Kansliets samlade bedömning är att det är högst lämpligt att kommunen blir delägare i företaget. Handläggaren föreslår i ett tjänsteutlåtande att MalungSälens kommun förvärvar av SKL Företag AB fem (5) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet, samt att MalungSälens kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Dagens sammanträde Socialnämnden tar del av tjänstemännens bedömning. Ordförande finner att socialnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Socialnämnden anser sig inte behörig att teckna inköp av aktier. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 PM över de tjänster kommunen använder idag, upprättat av MAS, daterat 26 juni 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialchef ME Juste ra re Utdragsbestyrkande

19 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

20 Kommunens beslutsunderlag 1(6) Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av ehälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckalundantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet.

21 2(6) 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla ehälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKLkoncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB.

22 3(6) Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en secondopinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFOundersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt

23 4(6) först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKLföretag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

24 5(6) Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av itstöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas.

25 6(6) Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

26 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT...2

28 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

29 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

30 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

31 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

32 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

33 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

34 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT...6

35 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

36 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

37 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller epost till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

38 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

39 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller epost till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med epost. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 34, 79, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

40 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

41 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 12 och 78 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

42 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom epost eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

43 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

44 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

45 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 12 och 78 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKLföretagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

46 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse och vdutvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

47 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vdinstruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

48 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR EHÄLSA 1

49 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHScertifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

50 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma ehälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, etjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella ehälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom ehälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

51 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

52 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt ehälsoår! Utvecklingen inom ehälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso och sjukvården. Allt fler ehälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma ITarkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för etjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela ehälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i ehälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom ehälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

53 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens etjänster Användare loggar in med elegitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: Uppsala Skåne Västmanland Jönköping Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN NOVAfinansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, RoseMharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev RoseMharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser RoseMharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. RoseMharie Åhlfeldt 6

54 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av etjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

55 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella etjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela JägerstedtLarsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

56 Användare Patienter JAN 15 FEB 15 MAR 15 APR 15 MAJ 15 JUN 15 JUL 15 AUG 15 SEP 15 OKT 15 NOV 15 DEC 15 JAN 16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella ehälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

57 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade etjänster. SAMMAN FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens etjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens etjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in etjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30procentiga ökningen av ärenden inom etjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt etjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för etjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

58 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne domen om UMO ligger på 79 procent i mål gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens etjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning etjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av etjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning etjäsnterna invånarkonton etjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

59 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHSkort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

60 Lyckat byte av SITHScertifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHSanslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHSkort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHSkort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHSkort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHSanslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHSkort och SITHScertifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHSanslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat ITstöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

61 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i ehälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom ehälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso och sjukvård Hälso och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso och sjukvård Leverantörer till hälso och sjukvård 14

62 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHSkort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

63 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa efakturering. 16

64 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS GRUPPER FÖRVALTNINGS GRUPPER FÖRVALTNINGS GRUPPER FÖRVALTNINGS GRUPPER PROJEKT STYRGRUPPER PROJEKT STYRGRUPPER PROJEKT STYRGRUPPER PROJEKT STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom ehälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets, kommunikations och itkompetens i förvaltning och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

65 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens etjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens etjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens etjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de etjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en etjänst som man når via 1177 Vårdguidens etjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

66 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens etjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. Eblankettjänsten Eblankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera eblankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDFblanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDFer. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal etidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga ITkomponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens ITmiljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

67 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISOklassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av ITdriften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt ITstöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

68 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder etjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video och distansmöten Video och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHSkort innehåller ett personligt Telia eleg som visar vem du är, och ett SITHScertifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHSkortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell ehälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHScertifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den ITarkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för etjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

69 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

70 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

71 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland MarieLouise ForsbergFransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

72 25

73 26

74 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

75 Inera AB Box Stockholm 28

76 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Partistöd 2018 (KS/2017:253) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Partistöd för år 2018 utbetalas till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, i enlighet med gällande reglemente för partistöd. 2. Partistödet ska utbetalas under januari månad till respektive partis lokala förening i MalungSälens kommun. 3. Samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2017 ska i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 kommunallagen (1991:900) lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (1991:900) ska kommunfullmäktige fatta beslut om att betala ut partistöd minst en gång per år. Kommunens reglemente för partistöd föreskriver att partistödet ska betalas ut under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Partistödet består av ett grundstöd, som uppgår till kronor per parti och år, samt ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Enligt reglementet gäller vidare att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska enligt 2 kap 11 kommunallagen avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in inom föreskriven tid gäller enligt reglementet att det inte utbetalas något stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 149, om utbetalning av partistöd för år Kommunfullmäktige beslutade vidare att samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2016 ska lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Mottagare av partistöd för år 2016 och därmed skyldiga att ge in redovisning till kommunfullmäktige är samtliga partier i fullmäktige, det vill säga Centerpartiet, Liberalerna, MalungSälenpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet har givit in redovisningar i enlighet med gällande reglemente. Justerare Utdragsbestyrkande

77 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott MalungSälenpartiet har inte givit in redovisning eller annan handling som syftar till att redovisa hur partistödet har använts. Planeringschefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Med beaktande av gällande reglemente för partistöd föreslås enligt tjänsteutlåtandet att kommunfullmäktige för år 2018 beslutar att utbetala partistöd till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. MalungSälenpartiet har inte uppfyllt kraven på redovisning och föreslås därför inte få ta emot något partistöd för år Partier som mottagit partistöd år 2017 är Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier föreslås ska uppmanas lämna in skriftlig redovisning över användandet av partistödet senast den 30 juni 2018, som underlag för kommunfullmäktiges beslut om partistöd för år Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 25 oktober 2017 Partistödsredovisningar avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet Justerare Utdragsbestyrkande

78 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunfullmäktige Dnr KS/2017:253 Partistöd 2018 Förslag till beslut 1. Partistöd för år 2018 utbetalas till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, i enlighet med gällande reglemente för partistöd. 2. Partistödet ska utbetalas under januari månad till respektive partis lokala förening i MalungSälens kommun. 3. Samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2017 ska i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 kommunallagen (1991:900) lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Beskrivning av ärendet Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (1991:900) ska kommunfullmäktige fatta beslut om att betala ut partistöd minst en gång per år. Kommunens reglemente för partistöd föreskriver att partistödet ska betalas ut under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Partistödet består av ett grundstöd, som uppgår till kronor per parti och år, samt ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Enligt reglementet gäller vidare att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska enligt 2 kap 11 kommunallagen avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in inom föreskriven tid gäller enligt reglementet att det inte utbetalas något stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 149, om utbetalning av partistöd för år Kommunfullmäktige beslutade vidare att samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2016 ska lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Redovisning av partistöd år 2016 Mottagare av partistöd för år 2016 och därmed skyldiga att ge in redovisning till kommunfullmäktige är samtliga partier i fullmäktige, det vill säga Centerpartiet, Liberalerna, MalungSälenpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

79 Tjänsteutlåtande Sida Kommunallagen innehåller inga detaljerade bestämmelser om hur en redovisning över mottaget partistöd ska utformas. Kommunkansliet har, med stöd av gällande reglemente för partistöd, gjort en strikt formmässig prövning avseende respektive partistödsredovisning. I prövningen ingår därför följande krav för att respektive partis redovisning ska anses godtagbar. Partiet har givit in en skriftlig redovisning. Till redovisningen har fogats ett granskningsintyg. Redovisning och granskningsintyg har inkommit i tid, det vill säga senast den 30 juni Kommunkansliet överlåter på kommunfullmäktige att pröva frågan om respektive parti har använt partistödet för det enligt kommunallagen avsedda ändamålet, det vill säga för att stärka det partiets ställning i den kommunala demokratin, samt om redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Prövning Av kommunkansliets prövning kan konstateras att Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet uppfyllt de strikt formmässiga kraven vad gäller redovisning av partistöd. Redovisning av partistöd avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anses därför godtagbar. Av kommunkansliets prövning kan vidare konstateras att Malung Sälenpartiet inte har givit in redovisning eller annan handling som syftar till att redovisa hur partistödet har använts. Redovisning av partistöd avseende MalungSälenpartiet anses därför inte godtagbar. Bedömning Med beaktande av gällande reglemente för partistöd finner kommunkansliet att kommunfullmäktige för år 2018 kan besluta att utbetala partistöd till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. MalungSälenpartiet har inte uppfyllt kraven på redovisning och kommunfullmäktige bör därför inte utbetala något partistöd till partiet för år Partier som mottagit partistöd år 2017 är Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier bör uppmanas lämna in skriftlig redovisning över användandet av partistödet senast den 30 juni 2018, som underlag för kommunfullmäktiges beslut om partistöd för år MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

80 Tjänsteutlåtande Sida MalungSälenpartiet mottog inte partistöd år 2017 och har följaktligen ingen redovisningsskyldighet inför kommunfullmäktiges behandling av frågan om partistöd för år Det ska emellertid, under alla omständigheter, framhållas att endast partier som finns representerade i fullmäktige kan ges partistöd, varför utfallet av valet 2018 blir direkt avgörande för vilka partier som är aktuella för partistöd år Beslutsunderlag Partistödsredovisningar avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet Beslutet skickas till KFV Respektive parti MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

81 REDOVISNING AV ERHÅLLET LOKALT PARTISTÖD ÅR 2016 Sverigedemokraterna. Uppgiftslämnare: Mats Larsson Totalt erhållet partistöd kr Ankom MalungSalens Kommun Dnr. Redovisning: Utgifter: Lokalt utskick kr Bank avg. 450 kr Valfond SD riks. * kr Hyra lokal kr Avsättning lokal valfond kr Totalt överskott: kr *l valfond SD riks. Har vi möjlighet till utbildning i föreningsteknik samt politik. Under året har en riksombudsman deltagit vid våra möten vid två tillfällen. Malung Ovanstående redovisning ger en rättvisande bild av hur partiet använt partistödet intygas: Sven Erik Perjos Revisor

82 Ankom MalungSälens kommun MalungSalens Kommun Dnr Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 jonuari31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämninmg senast 30juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Vänsterpartiet MalungSälen kr Anna Maria Busk (kassör) Inlämningsdatum Redovisning: Kontorsmaterial Allmänt partiarbete Hyror Annonser El Totalt Inga överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför MalungSälens kommun. Malung (Anna Maria Busk, kassör)

83 Granskningsintyg ang. partistöd för år 2016 Härmed intygas att redovisningen ger en rättvisande bild av hur Vänsterpartiet MalungSälen använt partistödet från MalungSälens kommun för år Malung (B John Erik Eriksson, av Vänstepartiet MalungSälen utsedd granskare)

84 {r=0 A MalungSalens kornmun Redovisning Slda i Ankom Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari 31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni 2017 MalungSolens Kommun Dnr..?./ <^^3. Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Centerpartiet kr Agneta Åhs Sivertsen Inlämningsdatum Malung Sälens kommunkrets av centerpartiet 2016 Ingående saldo: 94000,26 DATUM Vf Swedb M bladet Reseers. Insstöd övrigt Aktivitet ändamål Utg. Saldo Årsavgift 93500, Kursavgift ordf 93300, Partistöd , Annons årsmöte , Kontorsmaterial , Div. möten , Konferens avgift , Förtäring årsmöte , Ers. Kassör , Div. möten , Medlemsavgifter , Div. möten , MIF Reklamskylt ,26 Öppet Centermöte , Div. möten , Medlemsaktivitet ,26 Serviceavg C distr , Medlemsakt. förtäring ,26 Medlemsakt. hyra lokal , Ordf. konferens ,26 Summa: ,26 MalungSälans kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro: 46843i2

85 fcol MalungSälens kommun O Redovisning Sida Intäkt Partistöd och medlemsavgifter Kassa behållning Utgift Swedbank Itårsavgift Malungsbladet, annonser Reseers. Eget utlägg Övrigt Total utgift Beskrivning verifikation Nr 17: Distriktets(Dalarnas) andel av lokala partistöden är 20 % = 43000*20%=8600 Fördetta stöd får vi hjälp med medlemsregisterhålining, hemsida mm 1350 kr är betalning för en medlem i Centerpartiets årliga inspirationsdagar i Tällberg. 530 kr för två medlemmar som deltagit i distriktsstämman. P/!a!ungSälens kommun Box 14, Maiung Tfn: Fax: Bankgiro: salen.se

86 GRANSKNINGSINTYG Jag har av styrelsen för Centerpartiet i MalungSälens kommun blivit utsedd att granska partiets redovisning av erhållet partistöd för Av partiets ekonomiska redovisning framgår vilka intäkter och utgifter som partiet haft under Min uppfattning är att detta ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Tyngsjö den 14 maj 2017 Tyngsjö Acksjöåsen 16 ; Äppelbo , tb@telia.com

87 Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Nya Moderatema MalungSälen Erhållet partistöd kr Uppgiftslämnare Sören Bjurström Inlämningsdatum Redovisning Partistödet har använts enligt följande: Förbundsavgift (medlemsserviceutbildningkampanjmaterial administration) Annonsering (partinformationmöten Hyra (materialförråd Malungshem) Resor/konferenser (partimötenutbildning) Porto/trycksaker Övrigt (uppvaktningarkondoleranser) Bankmedel kr kr 6016 kr kr 2000 kr 1234kr kr

88 Granskningsintyg för kommunalt partistöd moderaterna MalungSälen Granskningsintyget avser redovisningen av perioden 1 januari till 31 december Partistödet anses ha använts i enlighet med de i kommunallagen angivna riktlinjerna och därmed anses ändamålet vara uppfyllt. Granskare: Kristina Bäckman, ordförande moderaterna MalungSälen i

89 ^ MalungSalens kommun Redovisning Anl^m Redovisning av erhållet lokalt partistöd år MalungSälens Kornmun Dnr.!l.5/. <^Ö/7/3.. Avser perioden 1 januari31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare MalungSälens socialdemokrater kronor Lilian Olsson (ordförande) / Sofia Söderström (kassör) Inlämningsdatum Redovisning Vi bedriver, i föreningsform, sedvanlig politisk verksamhet; opinionsbildning, mötesverksamhet, utbildning, fördelning av politiska uppdrag m.m. MalungSälens socialdemokrater har inte gjort några överföringar från partistödet till partiorganisation på riksnivå. Däremot görs en liten överföring till distriktets barn och ungdomsfond. Denna fond är sökbar för oss vid behov. Utgiftsposter 2016 som vi använt partistödet till: Hyra kr Reparation och underhåll kr Telefon/IT kr Utbildning/konferenser/medl.aktiviteter kr Annonser/reklam kr 1:a majmärken 330 kr Ungdomsfond kr Diversekostnader kr Fonderas för Valår 1.487kr MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax Bankgiro:

90 >oc I i i :a i H. nokraterna FRAMTIDSPARTIET Granskningsintyg Som utsedd revisor i MalungSälens socialdemokrater intygar jag att den inlämnade redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Malung Kjell Jansson, av årsmötet utsedd revisor

91 MalungSälens kommun Redovisning Sida 1 Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Liberalerna MalungSälen kr Martina Elfström, ordförande Inlämningsdatum 29 juni 2017 Redovisning Partistödet används för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Våra största utgiftsposter är serviceavgift till länsförbundet på kr, se bifogat PM egna möten och reklam, 5140 kr kostnader för möten och utbildningar utanför den egna föreningen, 3290 kr Ca sparas till valrörelsen Martina Elfström MalungSalens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

92 Granskningsintyg Min granskning grundar sig på Liberalerna MalungSälens kassarapport och verksamhetberättelse för 2016, löpande redovisning samt verksamhetsprotokoll under verksamhetsåret Jag bekräftar att verksamheten emiigt min uppfattning bedrivits enligt gällande lagar och regler samt att Liberalerna MalungSälen har använt partistödet i enlighet med 2 kap. 9 kommunallagen, för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Malung Lars Henriksson Holevägen Malung

93 PM angående serviceavgift (del av partistöd) som betalas till länsförbundet. I Dalarna betalar avdelningarna 40 % till länsförbundet. Vi har valt att göra på detta sätt istället för att fakturera lokalföreningarna enskilda serviceåtgärder. Avgiften till länsförbundet ger tillgång till följande: Ombudsmannatjänst som stöd till avdelningen. 50 % rabatt på utbildningar och konferenser för förtroendevalda och funktionärer i avdelningarna som är anordnade av länsförbundet i Dalarna. Reseersättning till träffar med gruppledare, ledamöter i förbundsstyrelsen samt andra möten arrangerade av länsförbundet Länstäckande information och marknadsföring. Lokal hemsida under den länsgemensamma sidan som länsförbundet bekostar. Valadministration o Hantering av provval o Registrering av valsedlar o Insamling av kandidatförsäkran och förklaringsblanketter Antaget av förbundsstyrelsen , reviderat

94 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av förbundsordning för Region Dalarna (KS/2017:475) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. 2. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2018 börjar en ny kommunallag gälla. Av den nya kommunallagen följer bland annat vissa tillägg i de bestämmelser som reglerar innehållet i förbundsordningar, innebärande att Region Dalarna initierat en översyn av sin förbundsordning. Vidare har vissa förändringar beträffande Region Dalarnas verksamhet skett respektive kommer att ske. Som exempel kan nämnas att ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma bolaget Visit Dalarna AB. Även dessa omständigheter har beaktats i översynsarbetet. Region Dalarna har den 13 september 2017, 205, beslutat föreslå medlemmarna godkänna det av Region Dalarna utarbetade förslaget till reviderad förbundsordning. Det reviderade förslaget innebär, utöver vad som beskrivits ovan, även vissa redaktionella justeringar. Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns samt att ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 9 oktober 2017 Ärendemissiv med bilagor, daterat 19 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

95 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunfullmäktige Dnr KS/2017:475 Revidering av förbundsordning för Region Dalarna Förslag till beslut Förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2018 börjar en ny kommunallag gälla. Av den nya kommunallagen följer bland annat vissa tillägg i de bestämmelser som reglerar innehållet i förbundsordningar, innebärande att Region Dalarna initierat en översyn av sin förbundsordning. Vidare har vissa förändringar beträffande Region Dalarnas verksamhet skett respektive kommer att ske. Som exempel kan nämnas att ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma bolaget Visit Dalarna AB. Även dessa omständigheter har beaktats i översynsarbetet. Region Dalarna har den 13 september 2017, 205, beslutat föreslå medlemmarna godkänna det av Region Dalarna utarbetade förslaget till reviderad förbundsordning. Det reviderade förslaget innebär, utöver vad som beskrivits ovan, även vissa redaktionella justeringar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Bedömning De föreslagna förändringarna torde vara följdriktiga i förhållande till den nya kommunallagen samt innehållet i Region Dalarnas verksamhet. Beslutsunderlag Ärendemissiv med bilagor, daterat 19 september 2017 Beslutet skickas till Region Dalarna MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av praxis gällande kommunal vägbelysning (KS/2016:287) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunen fortsätter att betala drift och underhåll av kommunal vägbelysning där man idag svarar för detta. 2. Kommunen bekostar anläggning av ny belysning inom nya områden för permanentboende där plangenomförandet åligger kommunen. 3. I övrigt får anläggande av ny belysning bekostas av de boende inom respektive område. 4. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd belysning där sammanhängande bebyggelse finns och om vägen fungerar som större gång och cykelstråk. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. 5. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd nyanlagd LEDbelysning under förutsättning att aktuella stolpar är trafiksäkra enligt gällande normer. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 31 maj 2017, 100, fastställt praxis gällande kommunal vägbelysning, enligt följande. 1. Kommunen fortsätter att betala drift och underhåll av kommunal vägbelysning där man idag svarar för detta. 2. Kommunen bekostar anläggning av ny belysning inom nya områden för permanentboende där plangenomförandet åligger kommunen. 3. I övrigt får anläggande av ny belysning bekostas av de boende inom respektive område. 4. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd belysning där sammanhängande bebyggelse finns och om vägen fungerar som större gång och cykelstråk. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 24 maj 2016, 140, initierat en revidering av denna praxis. Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att praxisen utökas med en femte punkt, enligt följande. 5. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd nyanlagd LEDbelysning under förutsättning att aktuella stolpar är trafiksäkra enligt gällande normer. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Justerare Utdragsbestyrkande

116 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 12 oktober 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

117 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:287 Revidering av praxis gällande kommunal vägbelysning Förslag till beslut 1. Kommunen fortsätter att betala drift och underhåll av kommunal vägbelysning där man idag svarar för detta. 2. Kommunen bekostar anläggning av ny belysning inom nya områden för permanentboende där plangenomförandet åligger kommunen. 3. I övrigt får anläggande av ny belysning bekostas av de boende inom respektive område. 4. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd belysning där sammanhängande bebyggelse finns och om vägen fungerar som större gång och cykelstråk. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. 5. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd nyanlagd LEDbelysning under förutsättning att aktuella stolpar är trafiksäkra enligt gällande normer. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen har den 31 maj 2017, 100, fastställt praxis gällande kommunal vägbelysning, enligt följande. 1. Kommunen fortsätter att betala drift och underhåll av kommunal vägbelysning där man idag svarar för detta. 2. Kommunen bekostar anläggning av ny belysning inom nya områden för permanentboende där plangenomförandet åligger kommunen. 3. I övrigt får anläggande av ny belysning bekostas av de boende inom respektive område. 4. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd belysning där sammanhängande bebyggelse finns och om vägen fungerar som större gång och cykelstråk. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Kommunstyrelsens arbetsutskott har den 24 maj 2016, 140, initierat en revidering av denna praxis. Aktuellt läge Med koppling till annat pågående ärende (dnr KS/2017:478) som rör en framställan om eventuellt övertagande av driftkostnader från kommunens sida, har konstaterats att installation av LEDbelysning kan innebära en markant sänkning i årlig driftkostnad för en belysningspunkt. MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

118 Tjänsteutlåtande Sida Mot denna bakgrund har aktualiserats att kommunens åtagande att ta driftkostnad för nyanlagd vägbelysning torde kunna bli mer omfattande, förutsatt att det är fråga om LEDbelysning. Kommunens praxis gällande kommunal vägbelysning föreslås därför ska utökas med en femte punkt, enligt följande. 5. Kommunen kan efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd nyanlagd LEDbelysning under förutsättning att aktuella stolpar är trafiksäkra enligt gällande normer. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Liksom vad avser punkt 4 gäller dock att kommunen inte bekostar själva anläggandet (nedgrävning, uppsättning, installation) av belysningen. Beslutet skickas till Service och teknikförvaltningen, gata/park MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

119 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Övertagande av driftkostnad för vägbelysning, Gammelsätervägen i Transtrand (KS/2017:478) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunen övertar kostnaderna för driften av de fyra vägbelysningspunkterna vid Gammelsätervägen, Transtrand. Beskrivning av ärendet Fastighetsägare längs Gammelsätervägen i Transtrand har hos Transtrands Besparingsskog undersökt möjligheten om besparingen kan bekosta vägbelysning från servicehemmet Bompabacken till Gammelsätervägen 12. Allmänningsstyrelsen i Transtrands Besparingsskog har beslutat att bekosta inköp av belysningsstolparna, dock inte el till driften av stolparna. De sökande och besparingen har följaktligen kommit in med fråga till kommunstyrelsen om kommunen kan ta driftkostnaden för de aktuella belysningspunkterna. Efter kontakter med Malungs Elnät AB har konstaterats att det handlar om totalt fyra belysningspunkter, 35W LED (aktiv effekt 49W), för vilka kommunen är uppmanade att överta driften. Malungs Elnät AB har vidare redovisat driftkostnaden som uppgår till totalt cirka kr per år för de aktuella belysningspunkterna. Kommunstyrelsen har via beslut den 31 maj 2011, 100, fastställt en praxis gällande kommunal vägbelysning. Gata/parkchefen föreslår i tjänsteutlåtande, med beaktande av denna praxis, att kommunen inte övertar kostnaden för driften av vägbelysningen vid Gammelsätervägen, Transtrand. Dagens sammanträde Arbetsutskottet konstaterar att man i bedömningen av det aktuella ärendet har att ta hänsyn till beslut fattat tidigare under dagens sammanträde, x, innebärande att praxis för kommunal vägbelysning föreslås utökas med principer som torde vara tillämpliga på fall av nu aktuellt slag, det vill säga att kommunen ska kunna överta driftkostnaden för nyanlagd LEDbelysning där annan part står för själva anläggningskostnaderna och där stolparna är trafiksäkra enligt gällande normer. Ordföranden Hans Unander (S) yrkar att kommunen ska överta kostnaderna för de aktuella belysningspunkterna. Ordföranden ställer proposition på tjänsteutlåtandets förslag om att kommunen inte ska överta driftkostnaderna, mot sitt yrkande om att Justerare Utdragsbestyrkande

120 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott kommunen ska överta driftkostnaderna, och finner att arbetsutskottet, i enlighet med yrkandet, beslutar föreslå kommunstyrelsen att kommunen ska överta driftkostnaderna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 6 oktober 2017 Redovisning av driftkostnad, inkommen 5 oktober 2017 Skrivelse angående vägbelysning Gammelsätervägen, daterad 19 september 2017 Skrivelse från Transtrands besparingsskog daterad 19 september 2017 Förfrågan om belysningsstolpar daterad 9 maj 2015 Justerare Utdragsbestyrkande

121 Tjänsteutlåtande Sida /Eget_Avdelning/ Therese Eriksson therese.eriksson@malungsalen.se /RedigerareTelefon/ Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:478 Ansökan om övertagande av drift av vägbelysning längs Gammelsätervägen i Transtrand Förslag till beslut MalungSälens kommun övertar inte kostnaden för driften av vägbelysningen vid Gammelsätervägen, Transtrand. Beskrivning av ärendet Enligt den politiskt beslutade praxisen (Ks 100, Dnr ) kan kommunen efter framställan överta driftkostnaderna för privatägd belysning där sammanhängande bebyggelse finns och om vägen fungerar som ett större gång och cykelstråk. Områden med fritidsboende helt eller delvis ska inte omfattas av ett kommunalt driftansvar. Med större gång och cykelstråk avses vägar som i hög grad nyttjas av gångoch cykeltrafikanter på väg till skola och förskola, och i det här fallet uppfylls inte detta krav. I området finns bara sju fastigheter. Det är 8 km till närmaste skola och 9 km till närmaste förskola, vilket inte är ett rimligt avstånd för barn att cykla eller gå, och det är föräldrarnas ansvar att barn kan ta sig till busshållplatsen på ett säkert sätt. Beslutsunderlag Praxis för vägbelysning, KS 100, Dnr Beslutet skickas till MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

122 Ankom Till kommunstyrelsen i MalungSälens kommun MalungSolens Kommun Dnr. Transtrands Besparingsskog fick en förfrågan om sponsring av vägbelysning vid Gammelsätervägen och Södra Brändan, se bil. Allmänningsstyrelsen i Transtrands Besparingsskog beslutade att bekosta inköp av 20 stycken belysningsstolpar till en kostnad av kronor exkl. moms. Man bekostar inte el till driften av stolparna. Frågan om vilken som ska stå för elkostnaden är olöst. De sökande vill att kommunen ska ta driftskostnaden. Enligt uppgift så ska driftkostnaden vara 450 kr/år och belysningspunkt. Så därför är frågan till kommunstyrelsen om kommunen är villiga att ta driftkostnaden? C C Transtrand C Börje Cedeskog

123 Lina Samuelsson Gammelsätervägen Transtrand Förfrågan Till: Transtrands Besparingsskog Östvalla Transtrand Vägbelysning Gammelsätervägen samt Södra Brändan. <C C Jag och närliggande fastighetsägare vill undersöka möjligheten att ni bekostar vägbelysning efter Gammelsätervägen från Servicehemmet Bompabacken till Gammelsätervägen 12, i samband med asfaltsbeläggning. Vi önskar tre eller fyra belysningsstolpar efter Gammelsätervägen. Även Södra Brändan från 102 till och med 126 önskar gatubelysning i samband med grävning av elkablar. Önskemålet är åtta belysningsstolpar efter västsidan i Södra Brändan. Skriftligt svar önskas. T Med vänlig hälsning Lina Samuelsson / / r '/* ~d hdm C C A 1 r LoW Xilimaa Jonas CU CL L. ivcn. f^u^ov T 7^ Z" /3 IAZZS $ CLVYIU g/i tf 6amu a ö i<z/if{ Af fit 5^/7 cn A, vv\v\ ea f\io vé cui å I Ifjr&r Tyio^C ubu >, 0 \ CLy\. Cts i,\ / Kevi.) c4 6 y y 0 Gfe 02j^^c^ os»i en S> on H r} 4 f 6>/l,S S f/v) Ha f l u> o Stes* f c ' Ui/Lu S C ) L26& & Wiiscvv IM I;

124 J J r ; 'o '3 'J C H S A h [L^ÖR SÖRJNiN! MALUNGS ELNÄT Börje Cedeskog Östvalla TRANSTRAND Postadress Malungs Elnät Box MALUNG Besöksadress Östra Bangatan MALUNG C c Telefon växel Telefon kundtjänst Fax Org. nr Offert Vägbelysning Södra Brändan och Bompabacken Malung Södra Brändan vägbelysning från "Barack lägret" till Kjell Sten 16st belysnings punkter. 8.5m stålstolpar med lm arm, Philips Clearway LED armatur. Bompabacken vägbelysning från äldreboendet upp mot Hemfjällstangen 4st belysningspunkter. 8.5m stålstolpar med lm arm, Philips Clearway LED armatur. Kostnad för dessa stolpar är 9000kr +moms per stolpe. Priset för alla 20 stolpar blir kr exkl moms. Detta pris förutsätter att Malungs kommun står för kostnaden för framtida C drift på dessa lampor. Offerten är giltig till C Med vänlig hälsning Ulf Lif L ll C t Sida 1(1)

125 Ämne: Fwd: Belysning Transtrand Från: Till: Mottaget: :42:49 Hej för registrering Med vänliga hälsningar HansU Skickat från min ipad Vidarebefordrat brev: Från: "Lina Samuelsson" Datum: 19 september :43:33 CEST Till: Kopia: "Lina Samuelsson" Ämne: Belysning Transtrand Hej Hans! Det gäller pågående uppsättning av vägbelysning på vår väg. Jag/vi bor på Gammelsätervägen 12 i Transtrand, närliggande servicehuset Bompabacken. Transtrands besparingsskog har förberett uppsättning av tre eller fyra lampor efter vår väg och vi/de väntar på svar från er angående driften av lamporna. När jag pratat med Elverket har de lämnat in en förfrågan till er och det gäller ca. 1500kr/år för driften av lamporna. Det känns angeläget nu innan det blir mörkare, snö och ännu mer trafik då våra barn går till skolbussen. Ser fram emot ditt svar. Vänliga hälsningar Lina Samuelsson. Skickat från min iphone

126 file:///c:/users/erihan0117/appdata/local/temp/notes95e17c/~web5806.htm Sida 1 av VB: Drift och underhåll Vägbelysning Jörgen Norén till: erik.t.hansson@malungsalen.se :30 Göm detaljer Från: Jörgen Norén <jorgen.noren@malungselnat.se> Till: "erik.t.hansson@malungsalen.se" <erik.t.hansson@malungsalen.se> Med vänlig hälsning/kind regards Jörgen Norén Dokumentation Tel: Box 4, Malung, Sweden Besöksadress: Östra Bangatan 7 Från: Jörgen Norén Skickat: den 31 augusti :12 Till: Kjell Jansson <kjell.jansson@malungselnat.se> Ämne: Drift och underhåll Vägbelysning 35W LED (Aktiv effekt 49W) Energiförbrukning 201kWh/år som debiteras från kommunens elleverantör. Årlig avgift från Elnätet 132kr/år för underhåll och besiktning. Om energikostnaden ligger på 90 öre/kwh så blir energikostnaden 180kr LED Energi +underhåll = 312kr/armatur i årlig kostnad. Jämför med Byhatt =687kr/armatur Vad jag förstår så är det 4 stolpar/armaturer vid Bompabacken som är det akuta nu där vi förberett med kabel och fundament. Sedan är det en 1416 stolpar Norrut från Södra Brändan där vi har plöjt ner kabel för framtida belysning. /Jörgen

127 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Svar på förfrågan från länsstyrelsen angående Spillvattentjänster i Kläppen (KS/2017:503) Arbetsutskottets beslut Kommunchefen uppdras att bereda ärendet vidare. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen Dalarna har fått en skrivelse från en fastighetsägare i Kläppenområdet som vill att Länsstyrelsen ska tillse att ledningssystemet GA 2 också med omedelbar verkan tas över av kommunen. Den 11 mars 2010 förelade Länsstyrelsen MalungSälens kommun att inrätta ett verksamhetsområde för spillvatten i Kläppenområdet och erbjuda vattentjänsten senast den 31 december Länsstyrelsen har i förfrågan uppmanat kommunen att ge in ett svar beträffande hur arbetet har fortlöpt. Länsstyrelsen önskar vidare ta del av information angående verksamhetsområdet för spillvatten i Kläppen och varför inte ledningsnätet GA 2 ingår i verksamhetsområdet. Vatten & Avfall i MalungSälen AB (VAMAS) har på kommunkansliets uppmaning kommit in med en skrivelse, som underlag för svar i ärendet. Dagens sammanträde Arbetsutskottet konstaterar att kommunkansliet bör begära förlängd svarstid hos länsstyrelsen, i syfte att möjliggöra för kommunstyrelsen att behandla ärendet vid sammanträde den 24 oktober. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att uppdra till kommunchefen att bereda ärendet vidare. Beslutsunderlag Skrivelse från chef för vattentjänster, VAMAS, daterad 6 oktober 2017 Länsstyrelsens förfrågan daterad 29 september 2017 Beslutet skickas till Kommunchefen Justerare Utdragsbestyrkande

128 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:503 Svar på förfrågan från länsstyrelsen angående Spillvattentjänster i Kläppen Förslag till beslut Skrivelse från VAMAS daterad 6 oktober 2017 ges in som svar på länsstyrelsens förfrågan. Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen Dalarna har fått en skrivelse från en fastighetsägare i Kläppenområdet som vill att Länsstyrelsen ska tillse att ledningssystemet GA 2 också med omedelbar verkan tas över av kommunen. Den 11 mars 2010 förelade Länsstyrelsen MalungSälens kommun att inrätta ett verksamhetsområde för spillvatten i Kläppenområdet och erbjuda vattentjänsten senast den 31 december Länsstyrelsen har i förfrågan uppmanat kommunen att ge in ett svar beträffande hur arbetet har fortlöpt. Länsstyrelsen önskar vidare ta del av information angående verksamhetsområdet för spillvatten i Kläppen och varför inte ledningsnätet GA 2 ingår i verksamhetsområdet. Vatten & Avfall i MalungSälen AB (VAMAS) har på kommunkansliets uppmaning kommit in med en skrivelse, som underlag för svar i ärendet. Beslutsunderlag Skrivelse från chef för vattentjänster, VAMAS, daterad 6 oktober 2017 Länsstyrelsens förfrågan daterad 29 september 2017 Beslutet skickas till Länsstyrelsen Dalarna VAMAS MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

129 1 Anders Bergman Tel: Kommunstyrelsen MalungSälens kommun Information angående verksamhetsområdet för spillvatten i Kläppenområdet Länsstyrelsen har fått en skrivelse från en fastighetsägare i Kläppenområdet som vill att länsstyrelsen ska tillse att spillvattenledningsnätet också med omedelbar verkan tas över av kommunen. Länsstyrelsen har skickat en förfrågan till MalungSälens kommun hur kommunens arbete har fortlöpt, angående verksamhetsområde för spillvatten i Kläppen och varför inte ledningsnätet GA 2 ingår i verksamhetsområdet. Historik om verksamhetsområde för spillvatten i Kläppen beslutade MalungSälens kommun om verksamhetsområde för allmänna vattentjänster med avseende på spillvatten fastställs, se bilagor. I samband med att verksamhetsområde för spillvatten beslutades pekade VAhuvudmannen ut en förbindelsepunkt för GA 2 och dåvarande Kläppens avloppsreningsverks samfällighetsförening, som förvaltade GA 2, och tog ut anläggningsavgift av GA 2, enligt då gällande VAtaxa. GA 2 sågs då som en enda stor fastighet med flera bostadsenheter och spillvattenledningsnätet sågs som ett internt spillvattenledningsnät på en fastighet. Från dom till dagsläge i verksamhetsområde i Kläppen Sedan har det hänt mycket i Käppen. Bland annat har Mark och miljööverdomstolen fastställt Statens VAnämnds beslut att MalungSälens kommun skall bilda allmänt verksamhetsområde för dricksvatten i Kläppenområdet. Kläppens avloppsreningsverks samfällighets förening har ombildats till Kläppens VAsamfällighet som förvaltar dricksvattenanläggningen och spillvattenledningsnätet. Just nu är det Länsstyrelsen Dalarnas syssloman som företräder Kläppens VA samfällighet på grund av att den står utan styrelse, efter konflikter inom Kläppens VA samfällighet. Kommunens VAhuvudman, VAMAS, har haft flera samråd med Kläppens VAsamfällighet sedan Mark och miljööverdomstolens beslut, om hur Kläppens VA samfällighet kan förbereda arbetet med dricksvattenanläggningen så att den kommer att fungera effektivt och lagligt, när kommunens VAhuvudman blir ansvarig för dricksvattenanläggningen. Samråden har fortsatt tills styrelsen i Kläppens VA samfällighet avgick, under sommaren 2017.

130 2 Från dagsläge och framåt i verksamhetsområde i Kläppen VAMAS har under tiden som konflikten inom Kläppens VA samfällighet pågått haft en öppen dialog med de båda fraktionerna inom samfälligheten. Under dialogen framgår det att bildande av verksamhetsområde för dricksvattenanläggningen och att VAMAS tar över och äger hela VAanläggningen i Kläppen, är en del av lösningen. Kommunen vet att ett sista datum för övertagande av vattenanläggningen, är , och VAMAS arbetar nu för att få fram en lösning på vattentäkt och skyddsområde för att kunna leverera vattentjänster i Kläppen. VAMAS avser att ta över spillvattenledningar samtidigt som övertagande sker, av VAMAS nyttiga delar, av dricksvattenanläggningen i Kläppen. VAMAS målsättning är att det kan ske före Att ett övertagande av dricksvattenanläggning och spillvattenledningar sker i en enda process bör vara effektivare. Att ha en juridisk och ekonomisk process med spillvattenledningarna tar tid, eftersom VAMAS kommer att ha ca 400 fastighetsägare som parter. VAMAS bedömer att processen med övertagande av spillvattenledningarna inte kommer att vara klar, innan nästa steg med en ny juridisk och ekonomisk process skall påbörjas med dricksvattenanläggningen. Idag är funktionen på spillvattenledningarna i Kläppen god och ledningarna är relativt nya. Bilagor 1. Kommunens beslut av verksamhetsområde för spillvatten 2. Verksamhetsområdet VAMAS Anders Bergman Chef Vattentjänster

131

132

133 Förfrågan 1 (1) Dnr: Miljöenheten Anna Lonevall Direkt anna.lonevall@lansstyrelsen.se kommun@malungsalen.se Spillvattentjänster i Kläppen, Malung Sälens kommun Länsstyrelsen har fått en skrivelse från en fastighetsägare i Kläppenområdet som vill att Länsstyrelsen ska tillse att ledningssystemet GA 2 också med omedelbar verkan tas över av kommunen. Den 11 mars 2010 förelade Länsstyrelsen att MalungSälens kommun skulle inrätta ett verksamhetsområde för spillvatten i Kläppenområdet och erbjuda vattentjänsten senast den 31 december Länsstyrelsen undrar nu hur kommunens arbete har fortlöpt och önskar information angående verksamhetsområdet för spillvatten i Kläpppen och varför inte ledningsnätet GA 2 ingår i verksamhetsområdet. Senast den 23 oktober 2017 vill Länsstyrelsen ha informationen tillhanda, gärna via dalarna@lansstyrelsen.se. Anna Lonevall Bilaga Delbeslut om allmän vaanläggning i Kläppen, MalungSälens kommun Länsstyrelsen i Dalarnas län Telefon Webb Bankgiro Postadress FALUN Epost dalarna@lansstyrelsen.se Orgnr Besöksadress Åsgatan 38

134

135

136

137

138 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Medfinansiering av fortsatt Partnerskap E16 under perioden (KS/2017:474) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. MalungSälens kommun medfinansierar fortsatt Partnerskap E16 under perioden med kr per år. 2. Finansieringen sker genom kommunstyrelsens anslag för EUprojekt. Beskrivning av ärendet Rådslaget för Partnerskap E16 har den 12 maj 2017 beslutat om att fortsätta partnerskapet under en ny 3årsperiod, , samt att höja den årliga avgiften med kr per kommun. Den årliga avgiften för MalungSälens kommun åren blir således kr. Kommunstyrelsen har att fatta beslut om fortsatt medfinansiering. Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att MalungSälens kommun medfinansierar fortsatt Partnerskap E16 under perioden med kr per år samt att finansieringen sker genom kommunstyrelsens anslag för EUprojekt. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 11 oktober 2017 Skrivelse angående medfinansiering , daterad 15 september 2017 Protokoll från rådslaget den 12 maj 2017, inkl. protokollsbilaga Justerare Utdragsbestyrkande

139 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:474 Medfinansiering av fortsatt Partnerskap E16 under perioden Förslag till beslut 1. MalungSälens kommun medfinansierar fortsatt Partnerskap E16 under perioden med kr per år. 2. Finansieringen sker genom kommunstyrelsens anslag för EUprojekt. Beskrivning av ärendet Rådslaget för Partnerskap E16 har den 12 maj 2017 beslutat om att fortsätta partnerskapet under en ny 3årsperiod, , samt att höja den årliga avgiften med kr per kommun. Den årliga avgiften för MalungSälens kommun åren blir således kr. Kommunstyrelsen har att fatta beslut om fortsatt medfinansiering. Beslutsunderlag Skrivelse angående medfinansiering , daterad 15 september 2017 Protokoll från rådslaget den 12 maj 2017, inkl. protokollsbilaga Beslutet skickas till Partnerskap E16 KFV MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige Budgetramar (KS/2017:411) Kommunfullmäktiges beslut 1. Budgetramar för driften fastställs enligt förslag. 2. De årliga investeringarna, kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål samt de prioriterade åtgärderna för 2018 bearbetas vidare, för återrapportering till kommunstyrelsen den 24 oktober och slutligt beslut av kommunfullmäktige den 20 november. Beskrivning av ärendet Förslag till Verksamhetsplan och budgetramar för perioden har upprättats efter vårens planeringsdialog samt budgetmöten med majoriteten. Vissa delar i dokumentet är inte klara utan kommer att bearbetas och behandlas under hösten. Mest centralt nu bedöms vara att fastställa budgetramarna. I förslaget till budgetramar har hänsyn tagits till varseleffekter för kommande år, löneökningar (3 %) samt övriga kostnadsökningar (1,5 %). Även andra riktade politiska satsningar och besparingar har påverkat budgetramarnas nivåer. Förslaget innebär ett positivt resultat för kommunen på ca 20 mkr exklusive markenheten och ca 37,5 mkr inklusive markenheten. Resultatet skulle innebära att kommunen kan återställa tidigare års negativa balanskravsresultat, som för 2018 är 31,7 mkr. Investeringsplanen är uppdaterad med de senast inkomna uppgifterna från förvaltningarna. De årliga investeringarna behöver bearbetas mer under hösten. Även kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål samt de prioriterade åtgärderna för 2018 kommer fortsätta bearbetas under hösten. Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 5 september 2017, 120. Kommunstyrelsen konstaterade vid sammanträdet att det i samband med kommunfullmäktiges beslut om bildande av Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB den 24 april 2017, 44, godkändes en ekonomisk insats från kommunen om upp till 10 mkr. Förslaget till budgetramar för driften har inför fullmäktiges behandling av ärendet justerats i enlighet med detta beslut. Kommunstyrelsen beslutade vidare föreslå kommunfullmäktige att budgetramar för driften fastställs enligt förslag samt att de årliga investeringarna, kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål samt de prioriterade åtgärderna för 2018 bearbetas vidare, för återrapportering till kommunstyrelsen den 24 oktober och slutligt beslut av kommunfullmäktige den 20 november. Dagens sammanträde Ekonomichef Helena Steffansson Carlson redogör för förslaget till budgetramar Justerare Utdragsbestyrkande

152 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige Tom Martinsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 21 augusti 2017 Förslag till Verksamhetsplan och budget Beslutet skickas till Samtliga nämnder KFV Justerare Utdragsbestyrkande

153 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Avfallsplan (KS/2017:518) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner att förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering ställs ut under perioden från och med den 1 november till och med den 1 december Beskrivning av ärendet MalungSälens kommun har via Vatten & Avfall i MalungSälen AB (VAMAS) tagit fram ett förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) i enlighet med Miljöbalken (1998:808). Framtagandet har skett i samverkan med övriga dalakommuner och bygger på en mall som är gemensam för kommunerna. Samarbetet innebär även att alla kommuner i Dalarna får gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional och lokal nivå (län eller del av län och kommun). Avfallsplanernas gemensamma åtgärder kommer också att ingå i det nya åtgärdsprogrammet till Dalarnas miljömål Avfallsplanen avses gälla för åren 2018 till Kommunfullmäktige ska fastställa avfallsplanen liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Planen ska ställas ut för granskning i minst 4 veckor enligt Miljöbalken. Planen kommer under utställningstiden att finnas tillgänglig på en gemensam regional webbportal: där även synpunkter på förslaget kan lämnas. Planen kommer även att tillsändas organisationer och företag samt kommunens nämnder. Planen kommer vidare att ställas ut på kommunens bibliotek i Malung och Sälen. Information om utställningen kommer att finnas på kommunens webbplats samt annonseras i Malungsbladet. Efter utställningen kommer förslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen godkänner att förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering ställs ut under perioden från och med den 1 november till och med den 1 december Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 12 oktober 2017 Skrivelse från VAMAS daterad 11 november 2017 Utställningsversion av Avfallsplanen med tillhörande faktaunderlag Preliminär sändlista Justerare Utdragsbestyrkande

154 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerare Utdragsbestyrkande

155 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malungsalen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:518 Utställning av förslag till Avfallsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner att förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering ställs ut under perioden från och med den 1 november till och med den 1 december Beskrivning av ärendet MalungSälens kommun har via Vatten & Avfall i MalungSälen AB (VAMAS) tagit fram ett förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) i enlighet med Miljöbalken (1998:808). Framtagandet har skett i samverkan med övriga dalakommuner och bygger på en mall som är gemensam för kommunerna. Samarbetet innebär även att alla kommuner i Dalarna får gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional och lokal nivå (län eller del av län och kommun). Avfallsplanernas gemensamma åtgärder kommer också att ingå i det nya åtgärdsprogrammet till Dalarnas miljömål Avfallsplanen avses gälla för åren 2018 till Kommunfullmäktige ska fastställa avfallsplanen liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Planen ska ställas ut för granskning i minst 4 veckor enligt Miljöbalken. Planen kommer under utställningstiden att finnas tillgänglig på en gemensam regional webbportal: där även synpunkter på förslaget kan lämnas. Planen kommer även att tillsändas organisationer och företag samt kommunens nämnder. Planen kommer vidare att ställas ut på kommunens bibliotek i Malung och Sälen. Information om utställningen kommer att finnas på kommunens webbplats samt annonseras i Malungsbladet. Efter utställningen kommer förslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Beslutsunderlag Skrivelse från VAMAS daterad 11 november 2017 Utställningsversion av Avfallsplanen med tillhörande faktaunderlag Preliminär sändlista Beslutet skickas till VAMAS MalungSälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

156 Anne Johansson Tel: Nämndkansliet Malung Sälens kommun Utställning av Avfallsplan för Malung Sälens kommun Ärendebeskrivning MalungSälens kommun har tagit fram ett förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering (avfallsplan) i enlighet med krav i Miljöbalken. Det har gjorts i samverkan med övriga dalakommuner och bygger på en mall som är gemensam för alla Dalarnas kommuner. Planen avses gälla för åren 2018 till Kommunfullmäktige ska fastställa avfallsplanen liksom föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Förslag till plan har tagits fram via arbete i regional projektgrupp och lokala arbetsgrupper i varje dalakommun. Dessutom har ett flertal regionala nätverk använts för att utveckla och förankra mål och åtgärder inom dess verksamhetsområden. Samarbetet har inneburit att alla kommuner i Dalarna har gemensamma mål med åtgärder som genomförs på både regional och lokal nivå (län eller del av län och kommun). Länsstyrelsen Dalarna har sedan starten aktivt medverkat via deltagande i regional projektgrupp och nätverk, och länsstyrelsens regionala miljömål inom avfallsområdet utgår från målen och åtgärderna i avfallsplanearbetet. Avfallsplanernas gemensamma åtgärder kommer också att ingå i det nya åtgärdsprogrammet till Dalarnas miljömål Ambitionen har varit att planen skall uttrycka ett tydligare fokus på avfallsförebyggande och hållbar konsumtion i enlighet med EU:s avfallsdirektiv, nationell avfallsplan samt övriga nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Förslaget till plan innebär även att fler aktörer och nätverk engageras i arbetet. Utställning och remiss Under perioden september november kommer samtliga kommuner genomföra utställning och remiss av avfallsplanen till allmänhet och parter som kan ha ett intresse för avfallshantering. Planen ska ställas ut i minst 4 veckor enligt Miljöbalken. Planen kommer under utställningstiden att finnas tillgänglig på en gemensam regional webbportal: där även synpunkter på förslaget kan lämnas. Planen kommer även att tillsändas aktörer enligt sändlista (bilaga 3). Den kommer även ställas ut på kommunens bibliotek i Malung och Sälen. Information om utställning kommer att finnas på kommunens webbplats samt annonseras i Malungsbladet.

157 Efter utställningen kommer förslaget bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Beslutsunderlag Förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering för MalungSälens kommun (bilaga 1) Faktaunderlag (bilaga 2) Sändlista remiss (bilaga 3) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att förslag till plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering enligt bilaga 1 ställs ut under perioden 1/11 1/12 i enlighet med ovanstående Vatten & Avfall i Malung Sälen AB Anne Johansson Miljö och hållbarhetsstrateg

158 UTSTÄLLNINGSVERSION Förslag Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering MalungSälens kommun Mål och åtgärder

159 Innehåll 1 Bakgrund Planens syfte och prioriterade områden Ledstjärnor Mål och åtgärder Uppkomst, förebyggande och återanvändning av avfall med kommunalt ansvar Källsortering och materialåtervinning Omhändertagande av matoch restavfall Farligt avfall och elavfall Grovavfall/ÅVC Latrin, slam och fett Nedlagda kommunala deponier Nedskräpning Verksamhetsavfall Behovet av ändring av framtida infrastruktur för avfallshantering Uppföljning Styrmedel Bilagor Bilaga 1: Bilaga 2: Dalarna minskar avfallet Indikatorer

160 1 BAKGRUND Vi använder idag i genomsnitt 20 ton materiella resurser per person och år. Avfallsmängderna ökar, men eftersom vi har blivit allt bättre på att ta hand om avfallet så har deponeringen minskat. Ambitionen både inom Sverige och EU är att minska avfallsmängderna och åstadkomma resurseffektiva och giftfria kretslopp, vilket är en stor utmaning. Avfallshanteringen har under den senaste 25 årsperioden gått från fokus på deponering och destruktion till resursutnyttjande och hållbar konsumtion. Sammantaget förbrukas det mer resurser såväl globalt som nationellt/regionalt/lokalt än vad som långsiktigt är hållbart. En tydlig förändring måste ske för att säkerställa även kommande generationers förutsättningar att leva i ett välfärdssamhälle. I samtliga kommuners avfallsplaner i Dalarna avses under den kommande perioden fokus läggas på att minska avfallsmängderna och öka resursutnyttjandet. T.ex. genom att bredda engagemanget i samhället genom Dalarna minskar avfallet vi tar vårt ansvar, kopplat till olika samhälls och verksamhetssektorer. Varje kommun har ansvar för att det finns en plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering och för att ta hand om avfall som kommunen ansvarar för enligt renhållningsordningen. För detta får kommunen ta ut avgifter (taxa) och dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Avfallsplanen ska ses som en del i kommunens arbete med att uppnå en hållbar avfallshantering med utgångspunkt från EU:s direktiv, nationella miljömål samt olika nationella och regionala planer och program såsom det avfallsförebyggande programmet. Planen ska också koordineras med lokala mål och program. I Dalarna har det gemensamma arbetet med avfallsplanen sedan 2006 koordinerats med de regionala miljömålen. Detta arbetssätt kommer att användas även kommande planperiod. 1

161 2 PLANENS SYFTE OCH PRIORITERADE OMRÅDEN Avfallsplanen avses vara samordnad mellan kommunerna i Dalarna. Avfallsplanen avser att skapa en gemensam plattform för Dalarnas utveckling inom avfallshanteringen, i syfte att utveckla en miljö och serviceinriktad avfallshantering utifrån EU:s avfallshierarki, som åskådliggörs via den så kallade avfallstrappan. Under planperioden föreslås det mest prioriterade för avfallshanteringen i Dalarna vara att förbättra positionen i avfallstrappan. Detta genom ett långsiktigt arbete (10 15 år) som sammanfattas i följande övergripande mål; 2

162 Övergripande mål 1: Övergripande mål 2: Övergripande mål 3: Övergripande mål 4: Övergripande mål 5: Övergripande mål 6: Övergripande mål 7: Övergripande mål 8: Övergripande mål 9: Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion 1 och ökad återanvändning Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Nedskräpning ska minska i städer, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Övergripande mål 1 3 samt 9 (fet stil) är de mest prioriterade områdena under planperiod där mätbara mål och gemensamma åtgärder i Dalarna normalt konkretiseras (kan förekomma även i övriga områden). Utvecklingen följs via mätning av indikatorer i samtliga områden som kan föranleda behov av ökade eller ändrade insatser. Under planperioden avses insatser och engagemang utvecklas i syfte att få många att bidra till ett mer hållbart samhälle, med strävan högst upp i avfallstrappan. För att åstadkomma detta föreslås att ett gemensamt koncept Dalarna minska avfallet används där olika verksamheter och aktörer ges förutsättningar att engagera sig för att minska uppkomsten av avfall genom förebyggande och återanvändning, se bilaga 1. 1 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter. 3

163 3 LEDSTJÄRNOR Ledstjärnorna avser att vara vägledande för alla beslut och ställningstaganden inom avfallshanteringen i Dalarna. De togs fram inför föregående avfallsplaneperiod. Enkelhet och god service Enkelhet för kund och medborgare God service God pedagogik Positivt budskap Positiv inställning Använd föredömen och goda exempel Bekräftelse Hållbar utveckling Klimatsmart Resurseffektivt Generationsperspektiv Helhetssyn Effektivitet Samordning 4

164 4 MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål och åtgärder är uppdelade i områden anpassade till avfallshanteringens olika delar med avseende på EU:s och Miljöbalkens avfallstrappa samt utifrån vad som prioriteras i Dalarna Målen gäller såväl hela Dalarna som varje enskild kommun om inte annat anges. Målen gäller under hela planperioden där övergripande mål riktar sig år i framtiden och dess underliggande delmål avser mätbart utfall år Som utgångspunkt för delmål används basår 2016 om inte annat anges. Målen avses följas upp årligen. Åtgärderna avser det specifika övergripande målet och samtliga dess underliggande delmål. Åtgärderna kan revideras årligen i syfte att uppnå uppsatta mål. Vid behov ska åtgärder inarbetas i ansvarigas verksamhetsplaner/budget. Under varje område anges åtgärd med ansvar och tidsplan. I separat faktaunderlag framgår uppgifter på utfall uppföljning avfallsplan , nationella regionala mål och riktlinjer, statistik samt övriga uppgifter som ska framgå av en kommunal avfallsplan. Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Indikatorer Nulägesanalys Redogör för status i Dalarna med nationella och lokala utblickar Uppdateras under planperiod till stöd för revidering av åtgärder. Mål Övergripande mål anger önskvärd riktning de närmaste 1015 åren. Mätbara mål tydliggör prioritet i övergripande mål och sätter fokus på var större insatser behöver ske. Indikatorer används för att följa utvecklingen av övergripande mål som alla anger en färdriktning samt mätbara mål i ett bredare perspektiv. Utvecklingen kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. Åtgärder Åtgärderna avser att ange de insatser som krävs för att uppnå målen. 5

165 4.1 UPPKOMST, FÖREBYGGANDE OCH ÅTERANVÄNDNING AV AVFALL MED KOMMUNALT ANSVAR Nulägesanalys I avfallshierarkin är avfallets uppkomst den högsta och viktigaste nivån som alla länder i Europa strävar att förbättra och den är numera inarbetad i Miljöbalken. I Dalarna berör detta till stor del kommunernas och hushållens konsumtionsmönster samt källsortering i hushåll, kommunal verksamhet och arbetsplatser. Förebyggande av matsvinn och textilier är särskilt prioriterat. Konsumtionens miljö och klimatpåverkan har under senare år hamnat allt mer i fokus startade FN ett tioårigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion, och i det internationella arbetet med Agenda 2030 är hållbar konsumtion och produktion ett av de fastställda 17 målen. Nationellt anges att återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. I Sverige är avfallshanteringen effektivare nu och orsakar mindre miljöpåverkan än förr. Men avfallsmängderna fortsätter att öka. Mängden avfall måste minska för att generationsmålet och flera miljökvalitetsmål ska nås. Hushållsavfallet har tenderat att öka de senaste åren i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna kastar således ett medelhushåll ca 508 kg/person och år (2016), vilket är i nivå med Sverigesnittet (515 kg/person). Under utvecklades möjligheterna att samla in textilier i många av kommunerna i Dalarna. Utvecklingen har medfört att insamlade textilier numera återanvänds och det som inte återanvänds bearbetas för textilåtervinning. Hushållens vilja att ändra sitt levnadssätt för att minimera avfallsmängder har ökat från 33 % år 2013 till 41 % år 2015 (Sverige medel 50 %). Dessutom styr 50 % sin konsumtion mot ökad återanvändning (Sverige 48 %), vilket är i nivå med värdet för

166 I Avfallsplan sattes målet att andelen personer som försöker styra sin konsumtion mot ökad återanvändning och/eller tjänstekonsumtion ska öka med minst 10 % mellan mättillfälle i kundenkäter Utfallet år 2015 var 50 % jämfört med 49 % år 2013, alltså långt ifrån målet Övergripande mål Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska minska till förmån för hållbar konsumtion och ökad återanvändning Mätbara mål 2022 ID Mätbara mål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälen kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige medel 2016 M 1.1 Mängden hushållsavfall exkl. slam ska minska (kg/person) 508 < < M 1.2 Hushållens vilja att ändra levnadssätt för att minimera avfallsmängder 41 % 50 % 45 % 55 % 45 % 48 % 50 % 53 % 50 % 48 % samt vilja att styra sin konsumtion mot ökad återanvändning ska öka med 10 % i Dalarna, andel som svarar ganska eller väldigt mycket på 5 gradig skala OBS: Två frågor i kundundersökning M 1.3 Matsvinnet i kommunal kostverksamhet ska halveras till år 2030, där halva vägen uppnåtts år 2022 Mäts

167 4.1.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:1 Stärka regionalt och lokalt nätverksarbete i Dalarna Under perioden avses befintliga regionala nätverk stärkas och ett politikernätverk initieras Länsstyrelsen Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp Dessutom avses den lokala organisationen för att arbetet med avfallsplanens genomförande utvecklas, i synnerhet samarbetet mellan de lokala arbetsgrupperna inom avfallsplanering och de kommunala enheter som avses delta i Dalarna minskar avfallet. Samråd Region Dalarna 2017:2 Utveckla publik webbportal i Dalarna för kommunikation rörande avfallsplanen och dess genomförande och uppföljning DalaAvfall Lokal avfallsplanegrupp :3 Utveckla konceptet Dalarna minskar avfallet. Se bilaga 1 som anger ett idékoncept för upplägget. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp :4 Ta fram riktlinjer för att organisera och införa avfallshierarkin (avfallstrappan) i kommunernas strategiska dokument och verksamhetsplaner. Regional avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp :5 Inom ramen för Upphandlingsdialog Dalarnas metodutveckling och kompetensaktiviteter för miljö, uppmärksamma Länsstyrelsen Upphandlingsdialog Dalarna och Regionala avfallsplanegruppen. Lokal avfallsplanegrupp

168 Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid frågor om hållbar konsumtion och avfallshierarkin. 2017:6 Matsvinn i kommunal verksamhet Kostnätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018 Gemensam policy i Dalarna mätning matsvinn i kommunal kostverksamhet Införskaffa gemensamt mätsystem matsvinn kommunal kostverksamhet Överenskommelse i kostnätverk för reglering av dess arbete, ansvar och finansiering Se även kapitel 4.5 angående återanvändning vid ÅVC 9

169 4.1.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälen 2017:1 (alla kommuner) Delta i regionalt informationsarbete och Dalarna minskar avfallet. Detta sker även på lokal nivå under Europa minskar avfalletveckan. Lokal avfallsplanegrupp

170 4.2 KÄLLSORTERING OCH MATERIALÅTERVINNING Nulägesanalys I avfallstrappan är materialåtervinning det näst högsta steget efter minskad uppkomst och förebyggande av avfall. Det avfall som ändå uppstår ska så långt som möjligt materialåtervinnas. Materialåtervinningen utgörs främst av förpackningar och returpapper och återvinning av olika fraktioner som normalt lämnas vid ÅVC, exempelvis metall, elavfall, batterier, wellpapp, däck, gips, planglas, plast och textilier. Omhändertagande av vissa grovavfallsfraktioner bör utvecklas i syfte att öka materialåtervinning och minska deponering, ex gips och planglas, isolering (glasfiber) Förpackningar och returpapper ska återvinnas och normalt lämnas vid en återvinningsstation (ÅVS). Ansvaret för insamling och omhändertagande av förpackningar och returpapper har normalt förpacknings och tidningsinsamlingen, FTI AB (bildat av producenterna för förpackningar och returpapper). Kommunerna har, under vissa betingelser, möjlighet att sköta insamlingen och avsätta materialet till återvinningsindustrin. Nationellt anges att minst 90 % ska vara nöjda med insamlingen av hushållsavfall med koppling till materialåtervinning. Textilier och elavfall anges som särskilt prioriterade områden. I Dalarna var 80 % ganska eller mycket nöjda med hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning (år 2015). Insamlingen fungerar i flera avseenden bristfälligt med bland annat felsortering som följd, vilket innebär att material läggs i restavfallet som går till avfallsförbränning istället för att materialåtervinnas. Regeringen utreder om kommunerna ska överta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper. Det blir allt vanligare med att kommuner inför fastighetsnära insamling (FNI) i egen regi, vilket innebär att förpackningar och tidningar samlas in hos hushållen. Detta innebär utökad service för hushållen då de inte längre behöver åka till en återvinningsstation för att lämna sina förpackningar och tidningar. Det finns flera olika system för FNI. De vanligaste systemen är Flerfackskärl och Optisk sortering men även kvartersnära hämtning utvecklas. Mer information framgår av underlag, kapitel 4. Kommunernas och hushållens samt verksamheters källsortering är väldigt viktig för att säkerställa att avfall omhändertas i enlighet med EU:s avfallshierarki och nationella mål. Det avser främst; farligt avfall ska separeras och lämnas till avsedd mottagning för att inte hamna i restavfallet förpackningar och returpapper ska sorteras ut och transporteras till de återvinningsstationer som finns utplacerade i kommunen matavfall ska läggas i papperspåse för de kommuner som infört källsortering (alla utom Ludvika och Säter) Kommunala verksamheter har på många håll bristfällig källsortering. Under föregående planperiod genomfördes insatser (sopa framför egen dörr) i syfte att driva på arbetet men alltjämt finns det mycket att förbättra. Dalarna har en gemensam sorteringsguide och vid senaste kundundersökningen var andelen kunder som är ganska eller mycket nöjda med information om källsortering 75 % (Sverige 74 %). 11

171 I avfallsplan var målet att mängden förpackningar och returpapper som slängs i kärl för mat och restavfall ska understiga 30 kg/person. Utvecklingen har gått åt fel håll och 2015 var mängden uppe i 54 kg/person. Branschutvecklingen har medfört att redovisning av plockanalyser sker på andra sätt än kg/person och detta tillämpas även framöver i Dalarna, se nedan. I Dalarna genomförs normalt plockanalyser vartannat år. Vid senaste plockanalysen, år 2015, kunde följande noteras; Kommuner med källsortering av matavfall Två tredjedelar av hushållens restavfall är som regel felsorterat. I restavfallet från villor med eget matavfallskärl utgörs i genomsnitt 40 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,55 kg/hushåll*vecka (Sverige 35%/1,52 kg). I kommuner med så kallat fyrfackssystem läggs i snitt 28% förpackningar och returpapper i restavfallet motsvarande 1,03 kg/hushåll*vecka. I restavfallet från lägenheter med central insamling läggs i genomsnitt 41 % förpackningar och returpapper i restavfallet, vilket motsvarar 1,37 kg/hushåll*vecka (Sverige 36%/1,52 kg). Av förpackningar och returpapper är plastförpackningar mest felsorterat (ca 14 %) följt av pappersförpackningar (ca 11 %) och tidningar (ca 9 %). Felsorterat matavfall i restavfallet från villor med eget matavfallskärl uppgick till 19 % motsvarande 0,74 kg/hushåll*vecka (Sverige 22%/0,99 kg). Felsorterat matavfall i restavfallet från lägenheter med central insamling uppgick till 24 % motsvarande 0,81 kg/hushåll*vecka (Sverige 25%/1,1 kg). Kommuner utan källsortering av matavfall (Ludvika, Säter) I blandsopor från villor läggs i genomsnitt 3,01 kg förpackningar och returpapper/hushåll*vecka, vilket är nästa dubbelt så mycket som i kommuner med källsortering matavfall I Dalarna bedöms det vara mycket angeläget att minska på mängden felsorterade förpackningar och returpapper i restavfallet den kommande planperioden, i syfte att öka materialåtervinningen samt säkerställa att matavfall enbart innehåller matavfall som anvisas att läggas i papperspåse för matavfall. Detta är av stor vikt för att kunna behandla matavfallet på avsett vis, se kapitel 4.3. God källsortering är även av stor vikt för det som hamnar i avloppet, där såväl ovidkommande avfall som kemikalier, mediciner och annat skadligt får stor negativ påverkan på miljö genom att avloppsvatten släpps ut i våra vattendrag och slammet kontamineras med för jordbruk skadliga ämnen. Farligt avfall och elavfall behandlas under kapitel Övergripande mål Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på att källsortera och materialåtervinningen ska öka 12

172 4.2.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige medel 2016 M 2.1 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning inklusive biologisk behandling ska öka med 10 % 40 % 44 % 25 % 28 % 39 % M 2:2 Rätt källsorterat restavfall ska överstiga 50 % Villa 40 % Lägenhet 34 % 50 % 42 % 26 % 50 % M 2.3 Renheten i källsorterat matavfall ska överstiga 98 % 98 % 98 % Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:7 Utveckla information och kommunikation samt återkoppling till hushållen om vikten och nyttan av källsortering genom kommunikationsplan som revideras årligen. DalaAvfall Vamas Inriktning bättre källsortering av förpackningar och returpapper samt rent matavfall och rent avlopp. 2017:8 Följa den nationella utvecklingen kring ansvar för insamling av förpackningar och returpapper samt utreda regionala lösningar för fastighetsnära insamling, transport och avsättning av material DalaAvfall Vamas Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 13

173 4.2.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälens 2017:2 (alla kommuner) Alla kommunala verksamheter ska införa källsortering enligt beslutad renhållningsordning Lokal avfallsplanegrupp driver frågan MalungSälen 2017:3 Utveckla stationer i Sälenfjällen där det går att sortera matoch restavfall samt förpackningar och tidningar. Vamas i samverkan med Förpackningsoch tidningsinsamlingen Se även kapitel 4.5 angående materialåtervinning vid ÅVC 14

174 4.3 OMHÄNDERTAGANDE AV MATOCH RESTAVFALL Nulägesanalys I de nationella miljömålen anges att matavfall ska behandlas så att 50 % av växtnäringen tas tillvara samt minst 40 % går till energiutvinning. I Dalarna används ca 33 % av matavfall till växtnäring men ingen energi utvinns. Motsvarande i övriga Sverige är 22 % till växtnäring och 15 % till energiutvinning. Regeringen har utrett behovet av att införa skatt på förbränning av avfall. Om det blir aktuellt kommer förbränningskostnaderna att öka, vilket gör det mer lönsamt att sortera ut avfall till återvinning I Dalarna har samtliga kommuner förutom Ludvika och Säter infört källsortering av matavfall för central behandling. I Ludvika pågår arbete för införande av källsortering matavfall. I Dalarna behandlas matavfallet främst via kompostering. I Sverige samlar 212 kommuner in matavfall 2. Av dessa är det bara ca 22 kommuner som komposterar matavfallet. Övriga behandlar det helt eller delvis via rötning. Under 2017 avser kommunerna i Dalarna att förbehandla matavfallet för vidare transport till rötningsanläggning med gasproduktion för fordonsändamål samt återföring av växtnäring. Därmed erhålls full miljönytta med det källsorterade matavfallet. För att kunna använda matavfallet till växtnäring krävs mycket god renhet och certifiering anses nödvändig. I Dalarna avses detta vara ett prioriterat område den kommande planperioden i syfte att se till att full miljönytta uppnås. Bristande kvalitet medför också ökade kostnader i och med att mottagning kan stoppas. Förtroendet för att det avfall kommunerna samlar in behandlas och återvinns på ett riktigt sätt har ökat från 71 % år 2013 till 78 % år 2015 (Sverige medel 76 %). Ett starkt förtroende bidrar till att hushållen gör sin andel av arbetet för en bättre miljö. I avfallsplan är målet 90 %. 86 % är nöjda med hur insamlingen av hushållsavfall fungerar (Sverige 85 %). Insamlingen av mat och restavfall sker via särskilda lastbilar som kan komprimera avfallet, vissa fordon har dessutom flera fack, som kan samordna insamling av flera avfallsslag vid samma tillfälle. I Dalarna beräknas dessa transporter till ca mil, vilket motsvarar ca 480 varv runt jorden, alltså en stor arbetsinsats. Fossilfria drivmedel och miljödiesel (HVO, RME, tallolja, etc.) är de bränslen som används där miljövänliga drivmedel är på uppgång vilket motsvarar mer än 35 % i Dalarna år Arbetet med att optimera transporter, helst över kommungränser, med fossilfria drivmedel är prioriterade frågor som avses drivas främst på kommunal nivå, genom de samverkansorganisationer som finns i Dalarna och DalaAvfall Övergripande mål Matavfall ska omhändertas så att nationella miljömål uppnås 2 Avfall Sverige aug

175 4.3.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige medel 2016 M 3.1 Uppkommet matavfall ska omhändertas så att 50 % av växtnäringen tillvaratas där minst 40 % behandlas så att energi tillvaratas 15 % 50 % 8 % 50 % 18 % Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:9 Utred möjligheten att erbjuda papperspåsar/säckar för verksamheter att använda för sitt matavfall. DalaAvfall Vamas Kommunala åtgärder Saknas för närvarande 16

176 4.4 FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL Nulägesanalys Att minska avfallets farlighet för hälsa och miljö har länge varit en huvudsaklig uppgift för samhället. På senare år bedöms frågan ofta hamnat lite i skuggan av att minska mängden avfall och ökad återanvändning och återvinning. Farligt avfall ska inlämnas på anvisade platser i kommunen, ex återvinningscentraler. Mängden farligt avfall har tenderat att öka de senaste åren, såväl i Sverige som i Dalarna, se diagram med trendlinje. I Dalarna lämnar alltså ett medelhushåll ca 10,4 kg farligt avfall per person och år (2016), vilket är avsevärt högre jämfört med Sverige (8,8 kg/person). Det som ökat mest i Dalarna är impregnerat trä. I Dalarna uppgick farligt avfall i restavfall från villor (kommuner med källsortering matavfall, centralkompostering) till 0,09 %. Detta motsvarar 0,002 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,03 kg/hushåll*vecka). Från lägenhet var motsvarande andel 0,07 % motsvarande 0,003 kg/hushåll*vecka (Sverige 0,06 kg/hushåll*vecka). I kommuner som saknar källsortering matavfall (Ludvika, Säter) uppgick mängden farligt avfall i villor till 0,009 kg/hushåll*vecka, vilket är nästan 5 gånger högre än kommuner med källsortering matavfall. Målen i avfallsplan att understiga 0,1 kg/person farligt avfall i restavfall uppnåddes (resultat 0,07 kg/person). Sammantaget fungerar källsorteringen av farligt avfall i Dalarna mycket bra och har blivit allt bättre de senaste åren. Hushållens omdömen om avfallshantering mäts kontinuerligt via kundundersökningar i samtliga kommuner i Dalarna. Hushåll som är nöjda med tillgänglighet för inlämning av farligt avfall uppgick 2015 till 66 %, vilket är något bättre än 2013 som var 64 % (Sverige medel 71 %). Variationen mellan kommunerna är stor, från 46 % till 80 %. 17

177 Gällande omdömen om information om farligt avfall uppgav 78 % att de var nöjda med detta vilket är i nivå med år 2013 (Sverige medel 74 %). Under kommande planperiod är det av stor vikt att den goda trenden med källsortering av farligt avfall fortsätter men även att säkerställa att det farliga avfallet lämnas in på ett riktigt sätt. Om indikatorer påvisar behov av insatser ska åtgärder omgående vidtas Övergripande mål Insamlingen av farligt avfall ska förbättras Mätbara mål 2022 Saknas under planperioden Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:10 Utreda möjligheter, kostnader och finansieringsalternativ för att förbättra källsorteringen genom insamling av farligt avfall, smått elavfall och batterier vid kommunala hyresfastigheter. DalaAvfall Vamas Kommunala fastighetsenheter Kommunala åtgärder Saknas för närvarande 18

178 4.5 GROVAVFALL/ÅVC Nulägesanalys Grovavfall, eller skrymmande avfall som är definitionen, lämnas normalt på kommunens återvinningscentral. I en del kommuner tillämpas mobil insamling via särskilda körscheman, exempelvis under våren. Budning (hämta grovavfall vid fastighet) via renhållaren är också ofta möjligt, normalt kopplat till en avgift. Vid de flesta ÅVC kan även verksamhetsavfall lämnas från mindre företag mot avgift. Återvinningscentralerna (ÅVC) har utvecklats till att bli en av kommunens mer besökta platser där grövre avfall samt farligt avfall kan lämnas. För att besöket ska fungera väl är det av stor vikt att centralen har en god logistisk planering för fordon inklusive släpvagnar samt bra skyltning så att besökare vet hur de ska kunna lämna avfallet på rätt sätt. Kunnig och serviceinriktad personal bidrar till att uppnå ett bra resultat vid avlämningen. I takt med ökade behov finns ökande förväntningar på öppettider och närhet. För att möta de ökande behoven har nya obemannade ÅVC:er börjat tillämpas i några kommuner. Upplägget är baserat på att kunden, efter viss utbildning, kan lämna grovavfall även utanför ordinarie öppettider vilket ger ökad tillgänglighet. Körkort används som passerkort och identifikation. Bra belysning, skyltning och kameraövervakning används som verktyg för att detta ska fungera. I Dalarna har ett flertal av återvinningscentralerna moderniserats den senaste 10 års perioden och i vissa kommuner har ny ÅVC byggts. Öppettiderna har succesivt ökat. År 2016 var genomsnittlig öppettid totalt 40 timmar per vecka jämfört med 36 timmar år Motsvarande öppettider kväll (efter kl. 16) och helg var 10,6 timmar jämfört med 8,4 timmar (+ 26 %). I Sverige var genomsnittlig öppettid 44 respektive 12 timmar per vecka år Nöjdheten gällande besök ÅVC har ökat stadigt. Fortfarande är dock nöjdheten relativt låg gällande hur enkelt det är att lämna grovavfall (öppettider och tillgänglighet). Detta kan bidra till ökad nedskräpning och kostnader för städning och tillsyn i kommunerna. Det mesta av materialet som lämnas in på ÅVC återvinns och endast en blygsam del går till deponering. Då en del av grovavfallet mycket väl kan återanvändas av andra personer ökar kommunernas insatser för att möjliggöra detta vid ÅVC. T.ex. så att secondhandverksamheter i kommunen erbjuds utrymme för mottagning. Textilinsamling är ytterligare ett exempel på möjligheter att bidra till såväl materialåtervinning som återanvändning. I Sverige finns flertalet exempel på kretsloppsparker, eller motsvarande som visar på denna utveckling. Det kan exempelvis avse möbler, prydnadssaker, hushållsprylar och fritidsartiklar. I en del kommuner har också särskilda platser för återbruk av byggnadsmaterial etc. skapats. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras för Dalarna gällande grovavfall/åvc; 62 % är nöjda med hur enkelt det är att lämna grovavfall (Sverige 64 %). 226 kg grovavfall/person*år lämnas till återvinningscentralerna, ÅVC (Sverige 209 kg/person*år). Variationen är dock stor från 104 kg i Borlänge till 326 kg i Smedjebacken. Jämfört med Sverige är det främst trä 78 kg (60 kg), brännbart 63 kg (49 kg) och metall 27 kg (22 kg) som är högre. 19

179 1,4 kg/person textilier gick till återanvändning vid ÅVC Öppettider kväll (efter kl. 16) och helg vid största ÅVC uppgick till 10,6 tim./vecka i snitt (Sverige 12 tim./vecka) 90 % är sammanfattningsvis nöjda efter ett besök vid ÅVC (Sverige 85 %) 64 % är nöjda med närhet till ÅVC (Sverige 69 %) 71 % är nöjda med öppettider ÅVC (Sverige 72 %) 86 % är nöjda med framkomlighet ÅVC (Sverige 80 %) 87 % är nöjda med information och skyltning vid ÅVC (Sverige 83 %) 87 % är nöjda med personalens kunnighet och servicekänsla vid ÅVC (Sverige 85 %) 90 % är nöjda med hur rent och snyggt det är på ÅVC (Sverige 87 %) Övergripande mål Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna grovavfall till återanvändning ska förbättras 20

180 4.5.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige 2016 M 5.1 Hushållens nöjdhet med möjligheten att lämna grovavfall till återanvändning ska öka med minst 10 %, andel ganska eller mycket nöjda Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:11 Utveckla materialåtervinning av grovavfall, i synnerhet för avfall som annars deponeras eller förbränns DalaAvfall Vamas Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälens 2017:4 (alla kommuner) Utveckla möjligheterna till att lämna grovavfall till återanvändning vid ÅVC Vamas

181 4.6 LATRIN, SLAM OCH FETT Nulägesanalys Slam från enskilda avloppsanläggningar, latrin och fett kategoriseras normalt som hushållsavfall. I detta avsnitt hanteras även slam från kommunala avloppsreningsverk. I Dalarna finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar som ligger utanför allmän VA anläggning. Dessa töms av renhållaren eller av denne utsedd entreprenör. Normalt lämnas detta slam vid ett avloppsreningsverk inom egna kommunen. Ca 26 % av hushållen i Dalarna har en enskild avloppsanläggning (Sverige 30 %). I en del kommunala avloppsreningsverk i Dalarna produceras biogas för energiåtervinning som återbrukas i verkets drift. Fett och fettavskiljarslam har högt energiinnehåll varför det är viktigt att detta tas emot i avloppsreningsverk med biogasproduktion. I Dalarna omhändertas och återanvänds avloppsslam främst genom tillverkning av anläggningsjord. VAhuvudmännen arbetar för att kvalitetssäkra slam och utgående vatten från reningsverk. Det långsiktiga målet i Sverige är att växtnäringen i behandlat avloppsslam ska kunna användas till jordbruksmark eller skogsmark i syfte att ersätta konstgjorda gödningsmedel (främst fosfor som är en ändlig resurs). Latrin är mindre vanligt förekommande och minskar successivt i användning. Fosforfällor kopplat till enskild avloppsanordning ökar i omfattning, där syftet är att öka reningsgraden av avloppsvattnet. Det är inte utrett hur materialet i dessa fosforfällor ska kunna återanvändas Övergripande mål Återanvändning av avloppsslam ska bidra till resurseffektiva kretslopp med minsta möjliga påverkan av farliga ämnen 22

182 4.6.3 Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige 2016 M 6.1 Kommunal slamstrategi finns Värde saknas Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:12 Ta fram länsmodell som underlag för kommunal slamstrategi inklusive dess uppföljning och utvärdering. Bör bland annat beakta riktlinjer från Svenskt Vatten, kommunikation/ information, samordning Kommunal VA planering, slamkvalitet/ uppströmsarbete, regional samordning av behandling och avsättning samt samverkan aktörer. Arbetet sker i samverkan med DalaAvfall, kommunal miljötillsyn och länsstyrelse. 2017:13 Utreda möjligheterna att utveckla insamling och återanvändning av (fettavskiljarslam och) frityrolja i länet, genom att belysa juridiska förutsättningar, koordinerade systemlösningar och upphandlingar. Dala VA Vamas DalaAvfall Vamas

183 4.6.5 Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälens 2017:5 (alla kommuner) Arbeta fram och fastställa en kommunal slamstrategi (med utgångspunkt från gemensam arbetsmodell, se åtgärd 2017:12) Vamas

184 4.7 NEDLAGDA KOMMUNALA DEPONIER Nulägesanalys I Dalarna finns ca 280 stycken nedlagda kommunala avfallsdeponier. Av dessa deponier är omkring 80 stycken i riskklass 1 eller 2, vilket betyder stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljö. Deponier som är i riskklass 1 eller 2 är prioriterade för undersökningar och ska vid behov åtgärdas i form av lämplig efterbehandling. Undersökning av deponier sker enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), vilken delas in i en orienterande studie (fas 1) och en översiktlig undersökning (fas 2). Idag har ungefär 20 stycken deponier undersökts enligt MIFO fas 2. Efter undersökning har ca 7 stycken deponier åtgärdats alternativt omklassats till lägre riskklasser. Ett stort antal deponier kvarstår innan länets samtliga prioriterade deponier har undersökts och vid behov åtgärdats. Förslag till etappmål anger att 25 % av riskklass 1 och 15 % riskklass 2 ska vara åtgärdade år 2025 (gäller alla förorenade områden) Övergripande mål Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda kommunala deponier ska minska Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2016 Resultat Malung Sälens kommun 2022 M 7.1 M 7.2 Alla prioriterade nedlagda kommunala deponier (klass 1 och 2) ska vara undersökta enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer. År 2022 ska det finnas en tidsatt åtgärdsplan för varje nedlagd kommunal deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. För de deponier där behov av åtgärd inte finns ska en bedömning göras av om deponin kan omklassas till lägre riskklass. 22 st. 81 st. 0 av st. 81 st. 0 av 4 25

185 4.7.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:14 Bilda länsövergripande arbetsgrupp för hantering av prioriterade kommunala nedlagda deponier under perioden Länsstyrelsen Lokal avfallsplanegrupp :15 Ta fram gemensamma riktlinjer om ansvar, undersökningar och åtgärder. Länsövergripande arbetsgrupp (se åtgärd 2017:13) Lokal avfallsplanegrupp 2018 Riktlinjerna ska även behandla finansieringen samt strategi för kommunen. Insatsen ska rikta sig mot berörda kommunala förvaltningar, bolag och nämnder Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälens 2017:6 (alla kommuner) Med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer, åtgärd 2017:14, ta fram en strategi i samtliga kommuner som anger tillvägagångssätt för att alla nedlagda prioriterade kommunala deponier ska vara undersökta och åtgärdade. Lokal avfallsplanegrupp MalungSälens 2017:7 (alla kommuner) Genomföra undersökning enligt MIFO fas 2 med utgångspunkt från gemensamma riktlinjer för prioriterade nedlagda kommunala deponier samt ta fram åtgärdsplan för varje nedlagd deponi där undersökningar visar på att behov av åtgärd finns. Verksamhetsutövaren

186 4.8 NEDSKRÄPNING Nulägesanalys Nedskräpning är att slänga eller lämna föremål av olika karaktär på marken, t.ex. fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, tuggummi, påsar, burkar, engångsgrillar, glas och plastflaskor. Större föremål som t.ex. vitvaror, möbler, skrotbilar och byggavfall samt organiskt avfall som t.ex. trädgårdsavfall omfattas också Även sådant avfall som slängts eller tappats i sjöar och hav och sedan spolats upp på land eller ligger vid strandkanten räknas som nedskräpning. Kommunerna i länet genomför dagligen städinsatser på allmän plats. Att arbeta förebyggande för att minska nedskräpningen kan vara mer kostnadseffektivt än att enbart reagera i efterhand genom att städa. Nedskräpning har många olika orsaker där våra vanor, värderingar och kunskap spelar en stor roll. Men även t.ex. bristande tillgänglighet till ÅVC, se kapitel 4.5, kan påverka risken för att nedskräpning sker med större föremål som annars ska lämnas där. I dag sker ingen uppföljning eller mätning av nedskräpning i länets kommuner Övergripande mål Nedskräpning ska minska i tätorter, naturområden samt längs sjöar och vattendrag Mätbara mål 2022 ID Mätbara delmål Dalarna Basår Dalarna 2016 Resultat Dalarna 2022 Basår Malung Sälens kommun 2022 Resultat Malung Sälens kommun 2022 Sverige 2016 M 8.1 Andelen invånare som upplever att nedskräpning är ett problem i kommunen ska minska jämfört med (svar 4 eller 5 på fråga 21a i enkät) Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts

187 4.8.4 Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Medverkan Tid 2017:16 Riktad enkät om nedskräpning på kommunens hemsida i samband med att avfallsenkäten görs. Analysera resultat och ta fram förebyggande åtgärder för minskad nedskräpning. I samband med detta genomföra information för att medvetandegöra invånare om nedskräpning på allmän plats. Samråd med tillsyn. GataPark nätverk Lokal avfallsplanegrupp 2018, 2020, :17 Införa gemensamma rutiner för att löpande Informera om det som kommunerna redan gör gällande gaturenhållning och säkerställa samordning/delaktighet i evenemang och kampanjer för minskad nedskräpning. GataPark nätverk Lokal avfallsplanegrupp Löpande Kommunala åtgärder Åtgärdsnummer Åtgärder Ansvar Tid MalungSälens 2017:8 (alla kommuner) MalungSälen 2017:9 (alla kommuner) Tydliggöra kostnader för nedskräpning Identifiera åtgärder som följd av behov utifrån kundundersökning och identifierade kostnader Lokal avfallsplanegrupp Lokal avfallsplanegrupp 28

188 4.9 VERKSAMHETSAVFALL Nulägesanalys Bygg och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Bland annat lyfts behovet av bättre tillsyn över hanteringen för att förebygga uppkomsten av avfall fram. Inom byggsektorn skapas årligen ca en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige (om man inte räknar med gruvavfallet) och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Naturvårdsverkets mål är att minska mängderna och minska farligheten i det bygg och rivningsavfall som uppstår. Förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning (exklusive energiåtervinning) av icke farligt bygg och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka till minst 70 viktprocent före år I avfallsplanen fanns åtgärden Utvärdera behov av förbättrade rutiner för hantering av rivningslov. Utifrån detta har ett arbete genomförts för att ta fram checklistor/rutiner för rivningsplaner. Utvärdering av detta pågår. I Dalarna finns en ideell förening som arbetar inom byggsektorn, ByggDialog Dalarna. Föreningen ska bland annat jobba med hållbar utveckling Övergripande mål Minska avfallsmängder och öka återanvändning av byggavfall samt använda miljövänliga material och omhänderta farligt avfall på rätt sätt Mätbara mål Anges ej för planperiod Gemensamma åtgärder i Dalarna Åtgärdsnummer Åtgärder Drivande Medverkan Tid 2017:18 Utveckla modell för återbruksverksamhet inom byggbranschen med utgångspunkt från Förslag på arbetsmodell för återbruk av byggmaterial, Examensarbete i byggteknik för Byggarbetsledare (BY 1025), ByggDialog Dalarna :19 Återaktualisera och uppdatera projekt angående tillsyn och rutiner bygg och rivningsavfall från avfallsplan 2012 Länsstyrelsen Miljö och byggtillsyn

189 :20 Utveckla avfallsförebyggande i tillsynsvägledningsplaner för miljö samt bygg. Länsstyrelsen Miljö och byggtillsyn 2020 Beakta förutsättningar tillsyn gällande källsortering i hushåll och verksamheter enligt gällande renhållningsordning (samarbete DalaAvfall) avfallshierarkin tillämpas vid tillsyn mot verksamheter (rutiner finns) avfallshierarkin tillämpas vid upphandling Kommunala åtgärder Saknas för närvarande 30

190 5 BEHOVET AV ÄNDRING AV FRAMTIDA INFRASTRUKTUR FÖR AVFALLSHANTERING Infrastrukturen för kommunal avfallshantering bygger till stor del på verksamheternas och hushållens källsorteringssystem som innebär att avfall och material sorteras i olika fraktioner i enlighet med kommunens renhållningsordning. Det källsorterade avfallet/materialet samlas in och transporteras till olika typer av behandlingsanläggningar. Många av kommunerna har utvecklat insamlingssystem för textilier, ofta i anslutning till kommunens ÅVC. Hushåll kan även lämna grovavfall vid ÅVC som det finns minst en av i varje kommun, se kapitel 4.5. En förbehandlingsanläggning för matavfall byggs under 2017 i Borlänge med syfte att behandla allt matavfall från hushåll och matavfall från butiker och storkök, se kapitel 4.3. De framtida regionala behoven bedöms främst vara följande; Insamlingssystemet för förpackningar och returpapper bör utvecklas i syfte att underlätta källsortering och avlämnande av material till återvinning Insamlingssystemet för textilier kan vidareutvecklas avseende regional optimering av insamlingspunkter, transport och logistik samt kommunikation baserat på resultat och nyttoeffekter. Om möjligt, tillvarata förbehandlat matavfall i Dalarna i regionen i syfte att kunna erbjuda fordonsgas och biogödsel baserat på matavfall till jordbruk. Utveckla återbruksverksamhet inom byggavfall, se kapitel

191 6 UPPFÖLJNING Ändringar i gemensamma och lokala åtgärder hanteras i uppföljningsseminarium, normalt under majjuni månad. Kan vara tema baserat utifrån Dalarna minskar avfallet arbetet, med en årlig kampanj under hösten/europeiska avfallsveckan. Under planperioden föreslås samma organisation kvarstå som under framtagande, med Regional avfallsplanegrupp Lokala avfallsplanegrupper bestående av en tjänstemannagrupp samt en politisk referensgrupp Nätverk Deltagare i Regional avfallsplanegrupp och lokala avfallsplanegrupper kan förändras under planperioden. Länsstyrelsen och DalaAvfall ansvarar för tillsättning av Regional avfallsplanegrupp. Kommunstyrelsen i respektive kommun ansvarar för tillsättning av lokala avfallsplanegrupper. Tillsättning i nätverken styrs av dess egna anvisningar. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för att driva det fortlöpande regionala arbetet i Dalarna och vid behov initiera insatser. Ansvaret omfattar genomförande av uppföljningsseminarium samt uppdatering av kommunikationsportal gällande avfallsplanen. Gruppen bör träffas minst två gånger per år. Lokala avfallsplanegrupper har ansvar för att driva det lokala arbetet i respektive kommun. Målen ska dokumenteras och kommuniceras årligen via den föreslagna kommunikationsportalen och årligt uppföljningsseminarium. Åtgärderna ska utvärderas och, vid behov, revideras årligen. Regionala avfallsplanegruppen har ansvar för utvärdering och revidering av gemensamma åtgärder och lokala avfallsplanegrupperna har ansvar för utvärdering och revidering av kommunala åtgärder. Revidering av åtgärder ska godkännas av ansvarig aktör. Den i planen föreslagna kommunikationsportalen avses användas som plattform för all regional kommunikation, som komplement till de lokala kommunikationsplattformarna i respektive kommun (hemsidor, etc.). 32

192 7 STYRMEDEL Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder. Styrmedel kan delas upp i administrativa, ekonomiska och informativa styrmedel. För denna avfallsplan avses främst följande styrmedel tillämpas; Information och kommunikation För remiss och utställning samt arbete under planperiod kommer en kommunikationsportal att användas i syfte att informera och kommunicera mål och åtgärder och dess uppföljning. Via portalen ska även kommunikationsinsatser i Dalarna hanteras. DalaAvfall kommer att ta fram en kommunikationsplan för hela planperioden med årlig uppdatering. Avfallsföreskrifter Föreskrifter för avfallshantering är i stort sett samordnade i Dalarna och som en följd av planen ska behovsanalys revidering av föreskrifter genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Utformningen av avfallsavgiften Taxekonstruktionen för avfall är i stort sett samordnad i Dalarna och som en följd av planen ska behovsanalys revidering av taxekonstruktionen genomföras under 2018, via samarbetsorganet DalaAvfall. Tillsyn Länsstyrelsen samordnar länets tillsynsarbete och under planperioden ska fortlöpande insatser ske i kommunerna. Under planperioden finns åtgärder som omfattar tillsyn varför representanter för tillsyn föreslås ingå i såväl regionala avfallsplanegruppen som lokala avfallsplanegrupper. Fysisk planering Länsstyrelsen samordnar ett nätverk med länets miljöstrateger eller motsvarande via miljöstrategiskt nätverk och i detta nätverk avses fortlöpande dialog hållas om insatser. Upphandling Länsstyrelsen samordnar ett nätverk i Dalarna, upphandlingsdialog Dalarna. Under planperioden finns åtgärder med deltagande för upphandlingsdialog. Nätverk 33

193 Befintliga nätverk i Dalarna kommer att användas för att förmedla insatser, såväl nätverk som nu har deltagande i åtgärder och nya nätverk såsom miljötinget 3. Dessutom avses nya nätverk engageras under planperioden, främst lokalt via lokala avfallsplanegrupper där såväl tjänstemän som politiker föreslås ingå. Avsikten är också att erhålla en politisk dialog på länsnivå via Region Dalarna. 3 Syftet med Miljötinget är att öka kunskapen i klimat och miljöfrågor samt ge unga i Dalarna och Gävleborg verktyg att påverka samhället. 34

194 Bilaga 1. Dalarna minskar avfallet Omställningen till det hållbara samhället ställer oss inför stora utmaningar där det är viktigt att många aktörer kan bidra med små och stora insatser. Konceptet Dalarna minskar avfallet har till syfte att bjuda in till att vara med i omställningen mot avfallsförebyggande, minskade avfallsmängder och mer hållbar konsumtion. Konceptet är avsett att gälla även under kommande planperioder. Under avfallsplaneperioden kommer förslag till insatser och åtgärder att utvecklas inom olika områden där aktörer kan välja att delta. Inom varje område ska ett mindre antal obligatoriska och ett flertal valbara insatser konkretiseras som olika verksamheter och aktörer kan tillämpa för att bidra i arbetet. Dessa insatser tas fram av regionala avfallsplanegruppen i samråd med berörd verksamhet eller aktör. Deltagande verksamheter och aktörer ska kunna tillämpa en symbol som påvisar dess engagemang. Ansvaret för att utveckla och driva konceptet har regionala avfallsgruppen med stöd av de lokala avfallsplanegrupperna. För varje år ska en handlingsplan tas fram via det årliga uppföljningsseminariet och ett särskilt tema ska genomföras under den europeiska avfallsveckan. Den planerade gemensamma digitala plattformen för Dalarnas avfallshantering avses användas för att kommunicera arbetet. Idéer som framkommit under planarbetet är bland annat följande; Kommuner bör prioriteras inledningsvis i syfte att städa framför egen dörr och insatserna kan inledas i de områden där det finns bäst förutsättningar att nå resultat, t.ex. det arbete som kostnätverket driver i syfte att minska matsvinn i kommunal verksamhet. Skolor tex. textilåterbruk inom syslöjd, kasserat byggmaterial i träslöjd. Förskola t.ex. klädbyteshylla. Äldreomsorg t.ex. minska inkontinensprodukter, flergångsunderlägg i sängar. Matsvinn inom livsmedelssektor och restauranger/storkök. Kommunala hyresfastigheter t.ex. genom flerspråkig information, återbruksrum, skänkes/sökes tavla, insamling textil, lånepool (verktyg, etc.), verkstad (laga möbler, cyklar, etc.). 35

195 Tillvaratagande av goda exempel från andra kommuner, t.ex. Göteborg som kommit långt i sitt arbete med avfallsförebyggande inom kommunen Kommunens ÅVC är en annan viktig verksamhet som kan ingå i detta, t.ex. kopplat till Återanvändning (möbler, fritidsartiklar, virke, leksaker, cyklar), återvinning (metall, plast, gips, planglas och isolering) och flerspråkig information. 36

196 Bilaga 2. Indikatorer I tabell nedan framgår de indikatorer (nyckeltal) som avses dokumenteras årligen i syfte att följa utvecklingen av övergripande mål och som kan föranleda omprövning eller nya åtgärder under planperioden. År 2016 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna MalungSälen kommun Sverige Uppkomst, förebyggande och återanvändning (kapitel 4.1) I 1.1 Hushållens vilja att undvika slänga mat (matsvinn), andel som instämmer till stor del eller helt Mäts 2017 Mäts 2017 I 1.2 Hushållens vilja att minimera pappersanvändning i hushållet, andel som instämmer till stor del eller helt Mäts 2017 Mäts 2017 I 1.3 Hushållens vilja att undvika använda nya plastpåsar för matvaror i livsmedelsaffärer, andel som instämmer till stor del eller helt Mäts 2017 Mäts 2017 I 1.4 I 1.5 I 1.6 Hushållens vilja att sälja/lämna in sina begagnade saker så att någon annan kan få användning för dem, andel ganska eller mycket sannolikt Hushållens vilja att köpa begagnade saker, andel ganska eller mycket sannolikt Mängd insamlade textilier till återvinning och återanvändning, kg/person 81 % 85 % 83 % 47 % 40 % 45 % 1,4 0,9 1,1 I 1.7 Tallriksvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Mäts 2018 Mäts 2018 I 1.8 Serveringssvinn i kommunal kostverksamhet, g/portion Mäts 2018 Mäts 2018 Källsortering och materialåtervinning (kapitel 4.2) 37

197 År 2016 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna MalungSälen kommun Sverige I 2:1 Mängd restavfall, kg/person I 2:2 Mängd matavfall, kg/person I 2:3 Mängd förpacknings och tidningsmaterial i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 1,55 1,37 0,92 1,00 1,52 1,52 I 2:4 Mängd matavfall i restavfall (kg/hushåll*vecka), villa/lägenhet 0,74 0,81 0,66 0,77 0,99 1,10 I 2:5 Hushållens nöjdhet med information om källsortering, andel ganska eller mycket nöjda 75 % 66 % 74 % I 2:6 Hushållens sortering av pappersförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts 2017 I 2:7 Hushållens sortering av plastförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts 2017 I 2:8 Hushållens sortering av metallförpackningar, andel som anger att de källsorterar väldigt mycket Mäts 2017 Mäts 2017 Mäts 2017 I 2.9 I 2.10 I 2.11 I 2.12 Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling Mängd insamlade förpackningar och returpapper, kg/person Hushållens nöjdhet hur enkelt det är att lämna förpackningar och returpapper till materialåtervinning, andel ganska eller mycket nöjda Hushållens sammanfattande nöjdhet efter besök vid återvinningsstation 26 % 18 % 26 % % 72 % 78 % 71 % 67 % 75 % 38

198 År 2016 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna MalungSälen kommun Sverige (ÅVS) Omhändertagande av mat och restavfall (kapitel 4.3) I 3.1 Andel miljövänliga drivmedel 27 % 46 % I 3.2 I 3.3 Energianvändning insamling mat och restavfall, kwh/ton Hushållens förtroende för att insamlat avfall behandlas och återvinns på ett riktigt sätt % 62 % 76 % Farligt avfall och elavfall (kapitel 4.4) I 4.1 Mängd insamlat farligt avfall, kg/person 10,3 5,8 8,8 I 4.2 Mängd insamlat impregnerat trä, kg/person 6,3 3,1 6,2 I 4.3 Mängd elavfall, kg/person 14,1 10,7 14,6 I 4.4 I 4.5 I 4.6 I 4.7 Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från lägenheter ska minska under planperioden, kg/hushåll*vecka Mängden farligt avfall och elavfall i restavfall från en och tvåfamiljshus, kg/hushåll*vecka Hushållens nöjdhet med tillgänglighet för insamling av farligt avfall (öppettider, närhet), andel ganska eller mycket nöjda Hushållens nöjdhet med information om sortering farligt avfall, andel ganska eller mycket nöjda 0,018 0,007 0,10 0,010 0,016 0,07 66 % 56 % 71 % 79 % 67 % 74 % Grovavfall/ÅVC (kapitel 4.5 I 5.1 Hushållens nöjdhet med hur enkelt det är att lämna grovavfall, andel ganska 62 % 56 % 64 % 39

199 År 2016 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna MalungSälen kommun Sverige eller mycket nöjda I 5.2 I 5.3 Hushållens sammanfattande omdöme besök ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda Hushållens nöjdhet öppettider ÅVC, andel ganska eller mycket nöjda 90 % 81 % 85 % 70 % 61 % 72 % I 5.4 Mängd grovavfall, kg/person I 5.5 I.5.6 Mängd insamlat textil till återanvändning, kg/person Mängd grovavfall till materialåtervinning (well, metall, plast, textil), kg/person 1,4 0,9 1, I 5.7 Hushållsavfall till deponering, kg/person 13,5 14,0 10,4 Latrin, slam och fett (kapitel 4.6) Saknas för närvarande Nedlagda kommunala deponier (kapitel 4.7 Saknas för närvarande Nedskräpning (kapitel 4.8) I 8.1 Hushållens omdömen om att nedskräpning har ökat i min kommun, andel som instämmer till stor del eller helt Mäts 2017 Mäts % I 8.2 Hushållens omdömen om att min kommun skulle behöva sätta in ökade åtgärder för att minska nedskräpning, andel som instämmer till stor del eller helt Mäts 2017 Mäts % Verksamhetsavfall (kapitel 4.9) 40

200 År 2016 Indikatorer som ska följas (utöver mätbara mål) Dalarna MalungSälen kommun Sverige Saknas för närvarande 41

201 Utställningsversion Förslag Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering Gemensamt faktaunderlag Dalarna

202 Innehåll 1 Vägledning och nya föreskrifter avfallsplanering Nationellt Miljöbalken EU Nationella miljökvalitetsmål Nationell avfallsplan Kommande mål för avfallshantering Förutsättningar avfallshantering Kommunuppgifter Regionala förutsättningar Näringsliv, turism, fysisk planering och övrig strategisk planering Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Alternativa insamlingssystem med källsortering matavfall Separata kärl Fyrfackssystem Optisk sortering

203 4.4 Gemensamma hämtplatser Kostnader och miljöeffekter Avfallsmängder Inledning Indata Avfallsanläggningar Återvinningsstationer (ÅVS) Återvinningscentraler (ÅVC) Förebyggande av avfall Källsortering Statistik avfallsmängder Insamling av hushållsavfall Insamling av förpackningar och returpapper Insamling av grovavfall Insamling av farligt avfall och elavfall Avfallets omhändertagande Slam Nedlagda deponier Uppföljning föregående avfallsplan Gemensamt Dalarna Kommunala mål och åtgärder Mora, Orsa, Älvdalen Miljöbedömning Behovsbedömning Miljöproblem kopplat till avfall och avfallshantering Bedömning av miljöpåverkan Samlad bedömning: Beskrivning av avfallsplanens framtagande Litteratur Avfall Sverige Boverket... 89

204 16.3 Naturvårdsverket... 89

205 1 VÄGLEDNING OCH NYA FÖRESKRIFTER AVFALLSPLANERING Kommunerna är ansvariga för att ta fram den kommunala avfallsplanen. Länsstyrelserna ska bland annat sammanställa kommunernas planer och bör delta vid samråd samt ges möjlighet att yttra sig angående behovsbedömningen enligt kriterierna i bilaga 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverket har tagit fram nya föreskrifter och vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2017:2). De ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning. Föreskrifterna börjar gälla från och med den 1 maj Nedan framgår sammanfattning av vad som är nytt. Ökat fokus på avfallsförebyggande mål och åtgärder Med de nya föreskrifterna och vägledningen vill Naturvårdsverket att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår av den ändrade rubriken. Vidare är ordningen på paragraferna ändrad så att krav på mål och åtgärder kommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vad som behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget. De nya föreskrifterna och vägledningen lägger vidare stor vikt på samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. Andra viktiga förändringar är att: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Föreskrifterna har också kompletterats med krav om att bedöma behovet av ändringar i insamlingssystem och anläggningar för att hantera framtida förändrade avfallsflöden och bättre koppla ihop fysisk planering med avfallsplanering. Nulägesbeskrivningen, som många kommuner upplevt som tids och resurskrävande i arbetet med att ta fram avfallsplaner förenklats genom att: 1

206 Kommunen själv avgör vilka uppgifter som har betydelse för att ta fram en beskrivning av de förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Färre krav på uppgifter om anläggningar som finns inom kommunen. Samverkan under hela processen med att ta fram avfallsplanen höjer kvalitet och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten att åtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras. För att involvera fler funktioner och verksamheter inom kommunen men också med andra kommuner och myndigheter samt aktörer inklusive allmänheten i framtagandet av avfallsplanen har föreskrifterna kompletterats med krav om att: De aktörer som deltagit i samråd vid framtagandet av avfallsplanen ska anges. De olika funktioner/verksamheter i kommunen som medverkat vid avfallsplanens framtagande ska redovisas. Reglerna om vilka uppgifter som kommunen ska lämna till länsstyrelsen har ändrats för att tydliggöra att syftet med lämnade uppgifter är att följa upp om de kommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder, som utgår från, de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Då de uppgifter som kommunerna förväntas lämna till länsstyrelsen har ändrats påverkas också innehållet i den sammanställning länsstyrelsen förväntas lämna till Naturvårdsverket. Ett syfte med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket är att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer. I detta sammanhang är det i första hand planens mål och åtgärder som är av intresse, samt aktualiteten av planerna. Ett annat syfte är att länsstyrelsen ska kunna bedöma utvecklingen av avfallshanteringen i länet och i vilken grad planerna bidrar till att nå regionala och nationella mål inom avfallsområdet. Nytt är också att sammanställningen av kommunernas planer bara behöver lämnas över på begäran från Naturvårdsverket. Närmare anvisningar om hur sammanställningen bör göras kommer Naturvårdsverket att lämna till länsstyrelserna.

207 2 NATIONELLT 2.1 MILJÖBALKEN Avfallshanteringen styrs till stor del av EU:s ramlagstiftning, nationell miljölagstiftning och nationella miljömål. Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. För att kommunerna ska kunna finansiera avfallsverksamheten via avgifter måste kommunfullmäktige även anta en avfallstaxa. Dessa får tas ut på sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Såväl renhållningsordning som avgifter ska beslutas av kommunfullmäktige. Avfallsplanen ska bland annat ange kommunens mål med avfallshanteringen i syfte att uppnå EU:s avfallsdirektiv och de nationella och regionala miljömål som finns inom avfallsområdet. Kommunen är enligt 15 kap. 20 miljöbalken skyldig att svara för bortforsling av hushållsavfall inom kommunen. Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3 miljöbalken avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Enligt 15 kap 24 miljöbalken är det förbjudet för annan än kommunen eller den kommunen anlitar att transportera hushållsavfall. Kommunen bestämmer själv hur avfallshanteringen ska bedrivas, antingen i egen regi eller gemensamma organisationer med andra kommuner. Det innebär att verksamhetsutövandet kan läggas över på ett kommunalt bolag. Kommunen förblir dock alltid huvudman för verksamheten och kan aldrig överföra sitt avfallsansvar till ett bolag. Kommunen kan dock inrätta gemensam nämnd med annan kommun eller överföra huvudmannaskapet på ett kommunalförbund. Förutsättningarna för detta regleras i förbundsordningen. Kommunen har stor frihet att utforma sina avfallsföreskrifter och sitt avfallssystem för att uppnå en ur miljö och hälsoskyddssynpunkt god avfallshantering. I föreskrifterna anges bland annat vilka hämtningsintervall som ska gälla för de olika områdena och de olika fraktionerna av avfall. Detta gäller även tider då uppehåll i ordinarie hämtning görs beträffande fritidsfastigheter. I avfallsföreskrifterna ska kommunen även ange under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättsinnehavare själva får ta hand om sitt hushållsavfall. Kommunen ska i sin planering och sina beslut anpassa behovet av borttransport till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse.

208 2.2 EU EU har beslutat om en avfallshierarki, även kallad avfallstrappa, och denna styr hur avfall ska hanteras i Sverige och resten av EU. Avfallstrappan är utformad på så sätt att man ska sträva att nå så högt upp i trappan som möjligt. Ökad konsumtion medför ökade avfallsmängder. Det bästa alternativet och därför det översta steget i avfallstrappan är att förebygga och minimera avfallsmängderna. Detta kan göras genom att exempelvis laga sådant som är trasigt och att inte köpa saker i onödan. När avfallet väl finns är det bästa att återanvända avfallet så långt som möjligt genom

209 exempelvis att skänka eller sälja saker på loppis. Om detta inte är möjligt är materialåtervinning genom till exempel återvinning av förpackningar till nya produkter och därefter energiåtervinning nästa steg i avfallstrappan. Längst ned i avfallstrappan som det sämsta alternativet är deponering. Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. För avfallshantering är det främst miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan som är aktuella. Miljökvalitetsmålet anger; Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Regeringen har fastställt två etappmål för att öka resurshållningen inom avfallsområdet. Etappmålen handlar om ökad resurshållning i livsmedelskedjan och i byggsektorn. Målet för livsmedelskedjan är formulerat enligt följande: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. 2.4 NATIONELL AVFALLSPLAN Nuvarande nationella avfallsplan gäller perioden Sammantaget anger nationella avfallsplanen följande; Återanvändningen av hushållens avfall ska öka, bland annat genom att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Materialåtervinning av hushållens avfall ska öka och minst 90 procent av hushållen ska vara nöjda med insamlingen. Insamlingen av elavfall till materialåtervinning ska öka, speciellt för smått elavfall.

210 Nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kuster. Matavfallet ska minska. Risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska. Alla kommuner och länsstyrelser ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier I januari 2017 utgav Naturvårdsverket utvärdering av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet (Rapport 6744). Slutsatser som bland annat framkommer i denna är; Kännedom och tillämpningen av den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet är relativt låg, dock är det bättre användning i mindre kommuner. Synpunkter som inkommit är att dokumenten och åtgärdsförslagen är för omfattande. Slutsatser som dras är att de prioriterade avfallsområden är bra och kan fortleva men att åtgärderna bör minskas. Dessutom krävs bättre uppföljning och förankring. det finns för mycket men mindre kommuner. Ovanstående omdömen gäller även vid arbete med kommunala avfallsplaner och där trycks särskilt på vikten av att tydliggöra syfte och prioritera vid framtagande av avfallsplan och tillämpa enkla formuleringar och tydlig mätbarhet. 2.5 KOMMANDE MÅL FÖR AVFALLSHANTERING Det kommer att vara stort fokus på avfallsförebyggande åtgärder de kommande åren. Alla medlemsländer i EU ska ha ett avfallsförebyggande program. I Sverige kommer programmet att ingå i den nya avfallsplanen som ska tas fram för åren Programmet väntas ha fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik Byggande och rivning Fokusområdena har valts ut för att de antingen alstrar mycket avfall eller har en stor miljöpåverkan per kilo vara, räknat ifrån att varan produceras till att den blir avfall. Naturvårdsverket har föreslagit regeringen fyra nya etappmål för avfall. Etappmålen är ett led att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Ett av etappmålen gäller ökad förberedelse för återvändning och materialåtervinning med syftet att leda Sveriges avfallshantering högre upp i avfallstrappan och att nå ökad resurseffektivitet. Det andra etappmålet handlar om textil och textilavfall och Naturvårdsverket föreslår att producentansvar för textil införas.

211 Det tredje etappmålet gäller minskad mängd matavfall och det fjärde etappmålet handlar om att minska exponeringen för kadmium via livsmedel. EUdirektivet om producentansvar har införts i svensk lagstiftning genom förordningen om producentansvar för förpackningar. I EUdirektivet finns målnivåer för återvinningsgrad av olika materialslag. Sverige har redan tidigare haft mål om återvinningsgrad för olika typer av förpackningar men de kommer att höjas år Sverige har beslutat om högre återvinningsmål än EU direktivet.

212 3 FÖRUTSÄTTNINGAR AVFALLSHANTERING 3.1 KOMMUNUPPGIFTER Tabell 1. Administrativa uppgifter. Administrativa uppgifter, 2016 Invånare Hushåll i enoch tvåfamiljshus lägenheter fritidshus antal ÅVC Antal enskilda avloppsanläggningar Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen SUMMA Exkl Säter

213 3.2 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR Regionala faktorer, ex anläggningar, länsfrågor 3.3 NÄRINGSLIV, TURISM, FYSISK PLANERING OCH ÖVRIG STRATEGISK PLANERING Nedan beskrivs näringslivets och det kommunala ansvarets (hushållsavfall) huvudsakliga struktur och dess koppling till uppkomst och hantering av verksamhetsavfall och avfall med kommunalt ansvar (hushållsavfall). En ansats till beskrivning görs också av näringslivets och annan verksamhets betydelse inom området återbruk och förebyggande av avfall. Kommunens fysiska planering och övriga strategiska planering som knyter an till avfallsområdet, och samverkar med de strävanden som finns i avfallsarbetet, berörs Avesta Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, Outokumpu Stainless AB och Stora Enso Fors AB. Kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, trots det är beroendet av de två stora industriföretagen Outokumpu och Stora Enso Fors AB stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett breddat näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Detta för att få en långsiktig hållbarhet och kunna säkra tillväxt och välfärd. I kommunen finns en privat aktör som tar emot och sorterar verksamhetsavfall från de industrier och näringsidkare som genererar större mängder avfall. De företag som genererar mindre mängder har möjlighet att lämna sitt avfall vid återvinningscentralen mot avgift. Det finns ett par privata aktörer samt några ideella organisationer som arbetar med återbruk, kommunen bedriver ingen verksamhet inom det området. I planerna för etablering av en ny återvinningscentral finns utrymmen för mottagning och försäljning av material för återbruk med. Under de senaste åren har avfallshanteringen ingått som en del i den strategiska planeringen som genomförts i kommunen och samarbetet mellan kommunens förvaltningar och Avesta Vatten fungerar bra men kan utvecklas ytterligare Borlänge Uppgift saknas Falun Faluns näringsliv har sin tyngdpunkt inom förvaltning och service, men också den industriella verksamheten är av stor omfattning om än något mindre än medelvärdet i landet. Falu kommun och Landstinget med lasarettet är de största arbetsgivarna med och anställda. Därnäst kommer Högskolan Dalarna och Arctic paper i Grycksbo och med fyra till

214 femhundra anställda. Därutöver finns ett tiotal medelstora arbetsgivare med anställda. Tillverkningsindustri, byggindustri och jord och skogsbruk omfattar cirka 19% av antalet anställda. Det finns en växande och utvecklingsbar besöksnäring. Den är mångsidig och ger utrymme för många olika upplevelser både i den urbana miljön samt i ett öppet och avläsbart kulturlandskap i tillgängliga naturområden och i det unika världsarvet. Framför allt i anslutning till Lugnetsanläggningarna ordnas många små och stora event som skidvm, musikfestivaler och andra idrottsarrangemang. Stora event med många tillresande besökare med varierande erfarenhet av avfallssortering innebär en särskild utmaning. Ambitiösa satsningar med diversifierade skräptunnor har gjorts t ex i samband med skidvm som var certifierat som hållbart evenemang. Inom återbruk finns det ett flertal aktörer. Kommunen driver en Ta Till Varaverksamhet i regi av Arbetsmarknads, integrations och kompetensförvaltningen. Några kyrkor driver en second handverksamhet med biståndsprofil med stora ideella insatser. Det finns även ett flertal butiker som säljer begagnade textilier, möbler och andra produkter som antikt, kuriosa eller wintage. De största enskilda avfallsproducenterna är avloppsreningsverken och landstinget med lasarettet. Byggverksamhet, tillverkningsindustri och handel genererar också betydande mängder avfall. Överlag görs ett ambitiöst arbete med att sortera avfallet i fraktioner som gör det möjligt att så långt möjligt återvinna materialet. Mängderna som skickas till deponi har minskat mycket det senaste decenniet. På landstinget genereras mycket engångsmaterial samt riskavfall. Tillverkningsindustrier genererar förpackningar, materialspill från processer som kan vara både värdefullt material som t ex metall och material till energiåtervinning Gagnef Kommunens näringsliv domineras av små och medelstora företag. Några av de större arbetsgivarna är 3M i Gagnef, Mockfjärds Fönster och Moelven Dalaträ i Mockfjärd samt Åkerströms i Björbo Hedemora Näringslivet i Hedemora har en bredd branschmässigt; i förhållande till många kommuner av motsvarande storlek sticker Hedemora kommun ut med en relativt unik palett av företag. Från basindustri till starkt nischade företag inom stål och verkstad, elektronik, fordonsanpassning, mm. De flesta företag är enmansföretag och den största privata arbetsgivaren har ca 400 anställda. De areella näringarna, industrin, vård och omsorg är relativt starka näringar i Hedemora. New Boliden med gruvan i Garpenberg är den största privata arbetsgivaren. I Långshyttan finns Erasteel, Setra mfl, i Dormsjö utanför Garpenberg finns Dormsjöskolan och i Vikmanhyttan

215 bland andra CTEK, Dalforsån, Wikmanshyttan Safety, och PRIMAB. I Hedemora stad finns allt från småskalig kvalitativ handel och vårdföretag till verkstadsindustri och i Grådö Långdahls Åkeri och logistik. Utanför Hedemora återfinns Oppigårds Bryggeri, Dalaägg, Grådö mejeri och andra, mindre livsmedelsproducenter. Besöksnäringen i Hedemora är också den småskalig. Här finns bland annat Sveriges första ekomuseum Husbyringen med sex mil natur och kulturled präglat av unika industrikulturhistoriska platser. Musik och motorevents har också ett starkt fäste i Hedemora Leksand Kommunen har flera större företag som Clas Ohlsons huvudkontor i Insjön, Leksands Knäckebröd, BergkvistInsjön (sågade trävaror) och Ejendals (skyddskläder för händer och fötter). Inom besöksnäringen finns bland annat hotell och konferensanläggningarna i Tällberg, Tegera arena (hockey) och Leksands sommarland. Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping Ludvika Näringslivet domineras i stor utsträckning av ABB:s högteknologiska verksamhet inom kraftöverföring och Spendrups Bryggeri. Det finns även en mängd små och medelstora företag inom flera olika branscher såsom verkstadsindustrier, byggföretag, handel etc. De största arbetsgivarna i kommunen är ABB, Ludvika kommun, Landstinget och Spendrups Bryggeri. Inom besöksnäringen finns flera campingar och Säfsen Resorts turismverksamhet växer både sommar och vintertid MalungSälen MalungSälens kommun har Dalarnas mest företagsamma befolkning. Vi är cirka invånare som driver 850 företag. Turismen är en viktig basnäring för oss. Turismen i Sälen omsätter flera miljarder kronor och skapar tusentals arbetstillfällen. Den tekniska produktionsindustrin med flera världsledande industriföretag i framför allt Malung är också stark. Turismen medför att stora mängder avfall generas under intensiva perioder, vilket ställer höga krav på avfallsverksamheten. Under 2019 kommer en ny flygplats att byggas i Sälenfjällen för att locka än fler besökare till regionen. MalungSälens kommuns översiktsplan från 2009 understryker att den dominerande turismen i Sälenfjällen ger upphov till att mängden hushållsavfall per invånare är mycket större än i de flesta andra kommuner. Vidare redovisar översiktsplanen kortfattat deponi och slambehandling, ansvars och säkerhetsfrågor samt befintliga återvinningscentraler. Översiktsplanen anger även allmänna riktlinjer vid upprättande av detaljplaner. Bland annat säger riktlinjerna att en bedömning ska göras om detaljplanen föranleder behov av område för avfallshantering.

216 Behovet av ytterligare återvinningsstationer inom fjällområdet är stort, och översiktsplanen anger att utrymme för sådana bör reserveras vid framtida planering. Avfallshantering är sedan en tid tillbaka även en viktig punkt i arbetet med fördjupade översiktsplaner och i planarbetet Mora I Mora finns idag ca 2000 aktiva företag, undantaget enskilda skogsägare, inom en mängd olika branscher. Näringslivet i Mora präglas av tillverkande industri, byggverksamhet, handel och besöksnäring. Besöksnäringen är omfattande och ger bl.a. underlag för en regionalt stark handel. Tillverkningsindustrin i Mora är mycket nyanserad med en handfull större företag och många små. Metallindustrin har av tradition en stark förankring. Branschen har sammanlagt flest antal anställda. Byggverksamhet är branschen med flest antal anställda efter tillverkningsindustrin. Den positiva utvecklingen i Mora med omnejd, inte minst inom besöksnäringen, ger underlag för en stark byggbransch. Handeln är stark och har regional dragningskraft, med två specifika handelsområden; Noret och centrum. Noret är under utveckling till en plats för sällanköp. Mora centrum är den naturliga mötesplatsen med många butiker, restauranger och kaféer. Besöksnäringen är stark tack vare natur, kultur, handel och stora evenemang. Akutsjukhuset i Mora (Landstinget Dalarna) utgör en stor verksamhet med hela norra och västra Dalarna som upptagningsområde och är efter kommunen den största enskilda arbetsgivaren Orsa Näringslivet är småskaligt. I Orsa kommun finns ca 550 företag inom en rad olika branscher, undantaget enskilda skogsägare. Besöksnäringen är betydande, med Grönklittsgruppen som dominerande aktör. Det finns även många mindre hotell, boendeanläggningar och restauranger. Besöksnäringen har över tid påverkats positivt av ett flertal olika typer av musik, idrotts, mäss och motorevenemang. Mark och anläggning, transport och entreprenad utgör en betydelsefull bransch med flera stora företag med regional konkurrenskraft. Byggverksamhet är också en stark bransch. Skogsnäringen har alltid varit betydelsefull, med besparingsskogen som en av de större aktörerna. Det finns även många mindre företag inom avverkning, transport och skogsvård. Jordbruk, med anknytande verksamhet, var länge på tillbakagång men har i modern tid återhämtat sig genom t.ex. fårskötsel, köttproduktion och lokalproducerade livsmedel. Större investeringar har gjorts både inom odling, vidareförädling, mejeri och mjölkproduktion.

217 Jordbruket är viktigt, inte minst för det öppna turist och kulturlandskapet. Jordbruk och skogsnäring är sammantaget fortfarande en av Orsas större branscher. Företagstjänster är en bransch som har vuxit kraftigt, med ett stort antal små tjänsteföretag inom t.ex. management, innovation, reklam, projektledning, events och IT. Tillverkningsindustri och handel är inga framträdande branscher men sysselsätter ändock ungefär lika många som jord och skogsbruket. Inom träförädling finns det ett flertal finsnickerier. Utvinningsindustrin är, om än blygsamt, representerad genom viss sand och kalkstensbrytning Rättvik Näringslivet består av småföretag. De större branscherna i kommunen är turism, handel, träindustri samt jord och skogsbruk. Kommunen har mycket sommargäster både i fritidshus och på camping. Det finns också flera stora återkommande evenemang som Classic Car Week, Musik vid Siljan (Bingsjöstämman) och konserter i Dalhalla Smedjebacken Kommunens största tätorter är Smedjebacken och Söderbärke. Näringslivet domineras av en stor metallindustri (Ovako) och flera mindre verkstadsföretag. Smedjebackens kommun är den största arbetsgivaren i kommunen. Flera företag arbetar med hantering av avfall. Ovako arbetar med metallåtervinning (smälter ned metallskrot). Tar bl.a emot metallförpackningar insamlat via återvinningsstationer. Ragnsells har en återvinningsanläggning för verksamhetsavfall (sortering och mellanlagring). Det finns flera campingar i kommunen; Gladtjärn och KlotenMalingsbo Säter Näringslivet i Säters kommun präglas av en stark tradition av småföretagsamhet. Kommunen har ett varierat näringsliv och en näringslivsstruktur som består av många företag varav de flesta är små. De branscher som utmärker sig är träindustrin och lantbruket som även historiskt sett varit starka. De största arbetsgivarna är landstinget och kommunen men det som framförallt kännetecknar näringslivet är det stora utbudet av små företag. Det finns ca 1200 företag i kommunen varav de flesta har mellan 110 anställda. Företag som är inriktade mot återanvändning finns i kommunen. Därför finns platser för mellanlagring av överskottsjordmassor, bygg och rivningsavfall och för sådant material som kan återanvändas vid senare tillfällen. Även asfalt mellanlagras och betong krossas och sorteras för att kunna återanvändas till andra ändamål.

218 Nya detaljplaner håller på att tas fram, dessa kommer att fokusera på nya bostäder. I och med att kommunen växer så arbetas det med att se över skolorna i Säters kommun. Ny och ombyggnation av två skolor är redan färdigställt Vansbro Näringslivet består av små och medelstora företag varav flera ehandelsföretag. En av de större arbetsgivarna är pizzabageriet Orkla. Några av evenemangen under året är Vansbrosimningen, Pepes fotbollscup, Ingmarsspelen och Trollbröllopet Älvdalen I Älvdalens kommun finns ca 600 företag, undantaget enskilda skogsägare. De flesta företagen i kommunen är små och mikroföretag med 0100 anställda. Största privata arbetsgivare är Idre Fjäll med runt 500 anställda, följt av Pressmaster på ca 100 anställda och Älvdalens utbildningscentrum och Blybergssågen med ca 7080 anställda per företag. Näringslivet är differentierat och nästan alla branscher finns representerade i kommunen. Tillverkningsindustri och besöksnäring är de största branscherna i kommunen. I kategorin tillverkningsindustri finns allt från betong och metallindustri till trävaruframställning. Träindustrin företräds inom sågvaru, möbel, fönster, byggnads/inrednings och prefabhustillverkning. Stora investeringar har nyligen gjorts inom sågverksindustrin, det finns även tillverkning av energipellets samt isolermaterial baserat på återvunnet tidningspapper. Inom besöksnäring finns allt från handel, restaurang, boendeanläggningar såsom hotell, vandrarhem, campingar, stugbyar, aktivitetsföretag osv. Idre Fjäll och Idre Himmelfjällsområdet är ett starkt och expansivt område. Andra starka branscher är byggverksamhet, jord och skogsbruk, åkerier och entreprenadfirmor samt en växande skara friskvårdsföretag. Företagstjänster är en stark bransch med många serviceföretag med olika inriktning som kan kopplas till den starka turismen. Inom jordbruk och fiske är renskötsel och fiskodling/fiskförädling företrädda. Husdjursskötsel, mjölkproduktion och odling förekommer i viss omfattning, liksom jakt och fiskevård. Slakteri och charkuteri är exempel på vissa mindre branscher. Utvinningsindustri är en relativt stark bransch. Materialtäkter och stenbrott är viktiga företrädare och även viss torvindustri förekommer. Prospekteringar i modern tid kanske på sikt kan leda till en nymorgnad gruvindustri.

219 4 ALTERNATIVA INSAMLINGSSYSTEM MED KÄLLSORTERING MATAVFALL 4.1 SEPARATA KÄRL Detta är det vanligaste systemet i Sverige (64 %) där hushållen har två kärl, ett för matavfall och ett för restavfall. 4.2 FYRFACKSSYSTEM System som utöver matavfall även möjliggör att förpackningar och returpapper kan lämnas i kärl via två fyrfacksskärl. Det vanligaste är två 370 l kärl. Det går ofta att även haka på boxar för batterier och lyskällor. Systemet används i mer än 30 kommuner och ökar i användning. Figur 1. Två fyrfacksskärl. Källa Kristianstad. 4.3 OPTISK SORTERING Olikfärgade påsar används i hushållet som läggs i kärl för sortering i en central sorteringsanläggning som bygger på optisk avläsning av färger. I dagsläget är det främst matavfall och restavfall som tillämpas för detta men det finns även utbyggt (eller pågår utbyggnad) i ett fåtal kommuner (3) för förpackningar och returpapper exkl. glas. Systemet tillämpas i villabebyggelse. Glas kan ej hanteras med optisk sortering vilket kräver ett eget insamlingssystem.

220 Figur 2. Optisk sortering i hushåll. Källa Optibag. 4.4 GEMENSAMMA HÄMTPLATSER Det finns olika upplägg där hushållen lämnas avfall vid gemensamma platser, ofta i anslutning till ett kvarter, flerbostadshus eller tillfartsväg. De olika systemalternativen (separata, fyrfack, optisk, sopsug, djupbehållare, etc.) kan appliceras och gemensamt är att flera fastighetsägare/hushåll gemensamt utnyttjas behållare för avfall. I flerbostadshus är detta i princip alltid aktuellt men det är också vanligt i glesbebyggda områden eller i områden med dåliga vägförhållanden. Det har också testats så kallad kvartersnära hämtning där det finns större behållare med möjlighet att lägga förpackningar och returpapper samt mat och restavfall från hela kvarteret. Syftet kan vara dels att minska transporter och effektivisera insamling. Andra aspekter kan vara minskade risker för boende och sociala fördelar. 4.5 KOSTNADER OCH MILJÖEFFEKTER Det har kommit två rapporter från Avfall Sverige, gällande utvärdering plockanalyser samt ekonomi kopplat till olika avfallssystem. 2016:28. Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat och restavfall. 2016:29. Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner Sammantaget visar dessa att FNI med fyrfack är klart bäst ur miljösynpunkt och kostnaderna är relativt likvärdiga såtillvida det inte är fråga om väldigt glest befolkade kommuner. Rekommendationen är att ej välja system med kostnaderna som viktigaste styrmedel. Nedan framgår utdrag från några bilder från branschorganisationen Avfall Sverige;

221 Figur 3. Innehåll av olika fraktioner i restavfall (brännbart). Som synes uppvisar fyrfackssystem klart bäst värden i synnerhet innehåll av förpackningar och returpapper som ej ska vara där. Figur 4. Den mängd matavfall som sorteras ut utifrån bedömd potential. Sammanfattningsvis bör även andra aspekter än ekonomi tillmätas stor vikt vid val av insamlingslösning, till exempel kvalitet och mängd av utsorterade fraktioner, miljö, användarperspektiv inklusive hushållens arbetsinsats samt systemens tekniska begränsningar. I övrigt framkom bland annat följande;

222 Under en vecka uppkommer från ett villahushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 7,2 kg mat och restavfall varav 2,8 kg utgörs av matavfall och 4,4 kg utsorterat restavfall. Matavfallsfraktionen består av cirka 96 procent matavfall och resterande del är till exempel mjukpapper. Det utsorterade restavfallet består av 1 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,251) kg förpackningar och returpapper, 1,7 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Under en vecka uppkommer från ett lägenhetshushåll med utsortering av matavfall i genomsnitt 5,2 kg mat och restavfall, varav matavfallsfraktionen är 1,1 kg där cirka 93 procent utgörs av matavfall. Det utsorterade restavfallet består av 1,2 kg matavfall och trädgårdsavfall, 1,5 (1,252) kg förpackningar och returpapper, 1,4 kg övrigt avfall (brännbart och icke brännbart) och 0,02 kg farligt avfall inkl. batterier och elavfall. Hushåll utan utsortering av matavfall genererar ungefär lika stora mängder mat och restavfall som hushåll med separat insamling av matavfall. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre än i lägenhetshushåll. Hela 73 procent av matavfallet från villahushåll är rätt sorterat jämfört med 47 procent i lägenhetshushåll. Detta gäller i genomsnitt för hushåll med utsortering av matavfall men källsorteringsgraden beror även på typ av insamlingssystem. I villahushåll är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Den enskilt viktigaste förklaringen till skillnaden är att en större mängd förpackningar och returpapper sorteras ut vid insamling med fyrfackskärl, vilket ger en mindre mängd utsorterat restavfall än vid insamling med separata kärl. I villahushåll är mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fyrfacksinsamling 40 procent lägre än vid insamling i separata kärl. I flerbostadshus är den totala mängden mat och restavfall mindre vid insamling med separata kärl jämfört med underjordsbehållare, sopsug eller optisk sortering. I flerbostadshus är mängden förpackningar och returpapper i utsorterat restavfall vid separata kärl är drygt 30 procent lägre, och vid underjordsbehållare 20 procent lägre, än vid optisk sortering eller sopsug. Mängden förpackningar och returpapper i fraktionen utsorterat restavfall vid fastighetsnära insamling i separata kärl är 20 procent lägre än där hushållen endast är hänvisade till återvinningsstationer. För villahushåll är renheten på matavfallsfraktionen högst för fyrfackskärl och separata kärl (96 97 procent) och lägst för optisk sortering (92 procent). Hos lägenhetshushåll ger insamling av matavfall i separat kärl det renaste matavfallet (97 procent). Lägst renhet hos lägenhetshushåll har matavfallsfraktionen vid insamling i underjordsbehållare (90 procent), optisk sortering (87 procent) och sopsug (86 procent).

223 Vid insamling med separata kärl är renhetsgraden på matavfallet högre hos de kommuner som använder papperspåsar än hos de som använder påsar av bioplast eller annan plast. I villahushåll är källsorteringsgraden avseende matavfall högre, det vill säga en större andel av matavfallet är rätt sorterat, vid insamling med fyrfackskärl än med separata kärl. Lägst källsorteringsgrad uppnås med optisk sortering. Även i lägenhetshushåll har insamlingssystemet betydelse för källsorteringsgraden för matavfall. Störst andel rätt sorterat matavfall är det vid insamling med separata kärl jämfört med optisk sortering eller underjordsbehållare. Lägst är källsorteringsgraden vid sopsug. De enskilt största kostnaderna är insamlingskostnaderna, utom vid insamling i olikfärgade påsar från både villor och lägenheter där kostnaderna för optisk sortering för flera av pilotkommunerna överstiger insamlingskostnaderna. Andra betydande kostnader är: o o o Kärlkostnader, vid insamling i fyrfackskärl. Påskostnader, vid insamling i olikfärgade påsar för optisk sortering. Kostnader för återvinningsstationer, särskilt för insamlingslösningar utan FNI.

224 5 AVFALLSMÄNGDER 5.1 INLEDNING Alla indata, nyckeltal och statistik är hämtade från Avfall Sveriges Avfall web. Avfall Sverige är branschorganisationen inom avfall och Avfall web är det nationella data och statistikverktyget, som även utgör grund för annan nationell rapportering (NV, SCB, Kolada, etc.). 5.2 INDATA Tabell 2. Mängder hushållsavfall exkl. slam Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora

225 Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Inert Hushållsavfall exkl. slam, 2016 (2015), ton Hushållsavfall exkl. slam Matoch restavfall varav matavfall Grovavfall varav restavfall Förpackningar och returpapper Farligt avfall Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen DALARNA Tabell 3. Mängder grovavfall Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Avesta , Borlänge DS Falun Gagnef , ,

226 Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metall Gips Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Hedemora Leksand ,4 1, Ludvika MalungSälen , Mora Orsa ,5 7,5 52 DS 90 Rättvik ,3 0, Smedjebacken , Säter Vansbro DS ,46 0, Älvdalen , DALARNA ,6 186,

227 Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metall Gips Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta , Borlänge Falun Gagnef ,1 1, Hedemora Leksand , Ludvika MalungSälen , Mora Orsa DS 90 Rättvik ,8 0, Smedjebacken , Säter

228 Trä Metall Gips Planglas Plast Textil Inert Grovavfall 2016 (2015), ton Trädgårdsavfall Brännbart Konstruktionsmaterial Vansbro , , Älvdalen DALARNA , Tabell 4. Mängder farligt avfall Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen

229 Farligt avfall 2016, (2015) kg Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt från hushåll Impregnerat trä Asbest Övrigt Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen DALARNA Tabell 5. Mängder flytande avfall Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Avesta 2,50 2,67 Borlänge 2,34 2,16 Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) 106 0, Frityr och matfett från hushåll Falun ET ET 0,00 0,00 0,00 0,00

230 Slam 2016, (2015), ton Flytande avfall från hushåll (latrin) Gagnef 4,30 Flytande avfall från hushåll (slam) Flytande avfall från hushåll (fett) Frityr och matfett från hushåll 8, ET 2,0 Hedemora 4,90 5,50 Leksand 4,30 2,20 Ludvika 5,00 6,00 MalungSälen 4,40 DS Mora 3,00 3,00 Orsa 0,00 0,00 Rättvik 0,70 1,60 Smedjebacken 2,26 5,22 Säter Vansbro 2,80 0,45 Älvdalen 1,00 2,00 DALARNA 37,5 41, ,00 0, ,30 1,55 0,00 0,00 3,20 1, ET ET ET ET 0,00 0,00 2,52 0,00 0,78 0,50 0,00 0,00 0,00 0,00 77,8 110,85

231 6 AVFALLSANLÄGGNINGAR 6.1 ÅTERVINNINGSSTATIONER (ÅVS) Tabell 6. Återvinningsstationer (ÅVS) ÅVS, 2016 Antal ÅVS Avesta 19 Borlänge 29 Falun 35 Gagnef 11 Hedemora 11 Leksand 10 Ludvika 25 MalungSälen 21 Mora 20 Orsa 8 Rättvik 10 Smedjebacken 19 Säter 12 Vansbro 6 Älvdalen 15 DALARNA 251

232 6.2 ÅTERVINNINGSCENTRALER (ÅVC) Tabell 7. Återvinningscentraler (ÅVC) ÅVC, 2016 ÅVC Plats Mottagning för återanvändning/återbruk Avesta 2 Karlslund, Horndal Nej Borlänge 1 Fågelmyra Ja Falun 3 Falu tätort, Bjursås, Svärdsjö Falu tätort Ja Bjursås Nej Svärdsjö Nej Gagnef 2 Djurås, DalaFloda Djurås Ja DalaFloda Nej Hedemora 1 Hamre Ja Leksand 1 Limhagen, Leksands tätort Nej Ludvika 2 Björnhyttan, Fredriksberg Björnhyttan Ja, Fredriksberg Nej MalungSälen 3 Malung, Lima, Sälen Malung och Lima Ja. Sälen Nej Mora 1 Vattumyren Ja Orsa 1 Heden Ja Rättvik 2 Drafsån Nej Smedjebacken 2 Humboberget (Smedjebacken) Nortippen (Söderbärke) Säter 1 Säters stadsdel Ja Nej Vansbro 1 Bäckdalen Nej Älvdalen 3 Älvdalen, Särna, Idre Nej DALARNA 26

233 7 FÖREBYGGANDE AV AVFALL Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallshierarkin och det är prioriterat i både den europeiska och i den svenska avfallslagstiftningen. Avfallshierarkins prioriteringsordning är: förebyggande av avfall återanvändning materialåtervinning annan återvinning, till exempel energiåtervinning bortskaffande. Nationellt har fokus lagts på fyra avfallsströmmar som har stor miljöpåverkan: textilier mat elektronik bygg och rivningsavfall. Som ett exempel kan nämnas att kostnaden för matsvinnet motsvarar kronor för ett hushåll varje år. Som matsvinn räknas onödigt matavfall, det vill säga mat som hade kunnat ätas upp om den hanterats på rätt sätt och konsumerats i rätt tid. I Dalarna samarbetar kommuner och länsstyrelse i ett flertal samverkansformer med syfte att förebygga avfall. Olika nätverksgrupper med olika tema/ansvarsområden är bildade och utvecklas successivt, där varje kommun har deltagare från olika berörda verksamhetsområden. Området förebyggande av avfall berör i första hand följande nätverksgrupper; Förebyggandegruppen, Hållbar konsumtion, Kostnätverket, Miljötinget och Miljöstrategiskt nätverk. Inom Dala Avfall samverkar länets renhållare löpande med information kring området förebyggande. Informationsarbetet läggs upp med en långsiktig Informationsplan som sträcker sig över avfallsplaneperioden. Olika kampanjer samordnas löpande inom flera delområden och informationsmaterial utvecklas till del gemensamt. Exempel på samordnade insatser utgör etableringen av en heltäckande textilinsamling i länet. Befolkningens attityder till förebyggande av avfall, t.ex. genom ändrat levnadssätt och konsumtionsmönster mäts regelbundet, se tabell 9 nedan. På kommunnivå sker naturligtvis än mängd aktiviteter, både via ideella krafter och privata och offentliga aktörer.

234 Tabell 8. Kundundersökning 2015 attityder och beteenden (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET VILLIG ATT ÄNDRA LEVNADSSÄTT FÖR ATT MINIMERA AVFALLS MÄNGDERNA ANDEL SOM GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET STYR SIN KONSUMTION MOT ÖKAD ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE SÄLJA/ LÄMNA SAKER FÖR ÅTER ANVÄNDNING ANDEL SOM GANSKA ELLER MYCKET SANNOLIKT SKULLE KÖPA BEGAGNADE SAKER Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken 33 Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige Styrkor Stor andel säljer/lämnar saker för återanvändning I jämförelse med Sverige så har Dalarna bättre omdömen generellt för de som anger att de styr sin konsumtion mot ökad återanvändning och som vill köpa begagnade saker

235 Svagheter Generellt låga värden i flera avseenden som tyder på bristande attityder och beteenden i stora grupper av befolkningen, i synnerhet gällande viljan att ändra sitt levnadssätt för att minska avfallsmängder

236 8 KÄLLSORTERING Nuvarande system för källsortering är separata kärl för matavfall samt restavfall för alla kommuner utom Ludvika och Säter som har den minimala nivån med mat och restavfall i samma kärl. Alla hushåll sorterar ut farligt avfall samt förpackningar och returpapper. De är möjligt i alla kommuner att hemkompostera matavfall. Samtliga kommuner erbjuder invånare och företag att lämna grovavfall och farligt avfall vid ÅVC. I vissa kommuner sker mobila insamlingsturer och det är vanligt att det går att beställa budning av grovavfall. Tabell 9. Plockanalys 2015, andel i restavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR PLOCKANALYS, 2015, ANDEL % ANDEL FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET ANDEL FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL, CENTRALKOMPOSTERING MEDEL VILLA SAMT LÄGENHET Avesta 43 0,30 Borlänge 46 0,39 Falun 41 0,56 Gagnef 49 0,32 Hedemora 38 0,20 Leksand 42 0,19 MalungSälen 36 0,63 Mora 39 0,11 Orsa 36 0,36 Rättvik 48 0,43 Smedjebacken Vansbro 38 0,40 Älvdalen 32 0,34 Dalarna 40 0,36 Sverige ,46 2 Avfall Sverige Rapport 2016:28. Kommuner med källsortering matavfall.

237 Tabell 10. Plockanalys 2015, kg/hushåll*vecka (röd= minst 10 % sämre än Sverige), grön= minst 10 % bättre). ENVIR PLOCKANALYS, 2015, KG/HUSHÅLL*VECKA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL VILLA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER I RESTAVFALL LÄGENHET FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL VILLA FARLIGT AVFALL INKL EL/BATTERIER I RESTAVFALL LÄGENHET Avesta 3,67 0,006 Borlänge 1,79 0,90 0,007 0,010 Falun 1,33 0,92 0,008 0,012 Gagnef 2,59 1,72 0,004 0,025 Hedemora 1,05 2,86 0,004 0,041 Leksand 1,13 1,22 0,002 0,015 Ludvika 3,14 2,54 0,014 0,010 MalungSälen 0,92 1,00 0,016 0,007 Mora 1,23 1,37 0,002 0,024 Orsa 1,31 1,03 0,011 0,004 Rättvik 1,22 1,58 0,015 0,011 Smedjebacken Säter 2,87 0,005 Vansbro 1,16 1,00 0,011 0,006 Älvdalen 1,17 1,49 0,012 0,019 Dalarna 1,76 1,46 0,008 0,018 Sverige 1,52 1,52 0,02 0,02 Styrkor Mycket väl fungerande källsortering av farligt avfall samt elavfall/batterier, synnerhet i villahushåll

238 Svagheter Källsortering av förpackningar och returpapper är bristfällig i många av kommunerna, särskilt i kommuner utan källsortering matavfall

239 9 STATISTIK AVFALLSMÄNGDER 9.1 INSAMLING AV HUSHÅLLSAVFALL I tabeller anger grönt> 20 % bättre och rött> 20 % sämre än Sverige medel, om inte annat anges. Dessa värden anges enbart när tal är värderingsbara, d.v.s. det anger en styrka eller svaghet. Tabell 11. Nyckeltal och statistik hushållsavfall (röd= minst 10 % sämre än Sverige avseende 2016), grön= minst 10 % bättre avseende 2016). Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora varav insamlat matavfall 34 5, Matoch restavfall Grovavfall Farligt avfall, exkl. el 11,13 4,67 8,90 9,55 10,84 9,17 11,67 10,45 8,19 3,52 12,72 13,11 10,99 12,15 5,76 3,46 10,13 Förpackningsoch tidningsmaterial Orsa , ,

240 Hushållsavfall exkl. slam 2016, (2015) kg/person Hushållsavfall exkl. slam Rättvik 549 varav insamlat matavfall Matoch restavfall Grovavfall Farligt avfall, exkl. el Förpackningsoch tidningsmaterial , Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna medel Sverige , ,44 13,52 13,62 4,68 9,22 8,84 7,59 6,40 10,3 8,8 8,6 8, Tabell 12. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö insamling, 2016, (2015) Miljövänliga drivmedel insamling mat och restavfall, % Avesta 50 (21) Borlänge 94 (55) Falun 100 (44) Gagnef 38 (32) Hedemora 0 (0) Leksand 38 (32) Ludvika 5 (5)

241 Miljö insamling, 2016, (2015) Miljövänliga drivmedel insamling mat och restavfall, % MalungSälen Mora 0 (0) Orsa 0 (0) Rättvik 38 (32) Smedjebacken 5 (0) Säter 0 (0) Vansbro 38 (32) Älvdalen 0 (0) Dalarna medel 31,2 (16,9) Sverige 46 (37) Tabell 13. Kundundersökning 2016 generella avfallstjänster (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) ATTITYDER OCH BETEENDEN, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED KOMMUNENS AVFALLSHANTERING ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJDA MED HUR HÄMTNING AV HUSHÅLLSAVFALL FUNGERAR ANDEL SOM TYCKER DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER TILL ÅTERVINNING ANDEL SOM TYCKER ATT DET ÄR GANSKA ELLER MYCKET ENKELT ATT LÄMNA GROVAVFALL Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora

242 Orsa Rättvik Smedjebacken 89 Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige Styrkor Liten mängd mat och restavfall Svagheter Liten användning av miljövänliga drivmedel vid insamling av hushållsavfall Stor mängd grovavfall Ganska stor andel hushåll anser att det är inte är enkelt att lämna grovavfall 9.2 INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER Återvinningsstationer (ÅVS) används för att samla in förpackningar och returpapper som ligger under producentansvar. Producenterna har bildat Förpacknings och tidningsinsamlingen för att ansvara för insamlingen. Tabell 14. Täthet ÅVS. ÅVS, 2016, (2015) ÅVS PER 1000 PERSONER Avesta 0,81 (0,83) Borlänge 0,55 (0,56) Falun (0,62) Gagnef 1,02 (0,99) Hedemora 0,70 (0,71) Leksand 0,55 (0,57) Ludvika 0,88 (0,88)

243 ÅVS, 2016, (2015) ÅVS PER 1000 PERSONER MalungSälen 0,79 (0,80) Mora 1,01 (1,02) Orsa 0,79 (0,94) Rättvik 0,78 (0,83) Smedjebacken 1,70 (1,74) Säter 1,01 Vansbro 0,83 (0,86) Älvdalen 1,29 (1,29) Dalarna 0,9 (0,9) Sverige 0,72 (0,75) Tabell 15. Nyckeltal och statistik förpackningar och returpapper Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper Avesta 6,2 2,6 0,9 16,0 22 7,1 2,7 0,9 11,1 22 Borlänge 6,6 4,1 1, ,5 3,5 2,1 17,7 36 Falun 7,1 5,6 2, ,8 6,5 2, Gagnef 9,7 6,7 2, ,7 6,3 3,2 15,7 24 Hedemora 8,4 5,5 1,8 14,1 19,6 10,5 5,7 1,7 10,3 53 Leksand 8,4 5,8 2, ,6 9,1 5,9 1,8 18,5 30 Ludvika 12,4 6,7 2, ,3 7,1 3,3 17,6 33

244 Förpackningar och returpapper 2016, (2015) kg/person Papper Plast Metall Glas Returpapper MalungSälen 5,2 2,8 1,1 18,3 8,8 5,0 2,7 1,0 19,1 12,7 Mora 11,4 7,5 2, ,2 8,0 2, Orsa 8,6 7,8 1, ,8 7,1 1, Rättvik 9,7 6,0 2, ,7 6,1 2, Smedjebacken 11,3 9,5 2,0 18, ,1 8,1 2,1 11,1 45 Säter 7,4 3,2 1,9 18,7 22 8,3 3,3 1,3 11,2 22 Vansbro 15,7 10,7 2, ,0 10,0 3, Älvdalen 18,5 11,3 3, ,1 17,9 10,6 5, ,7 Dalarna medel 9,8 6,4 2,1 22,9 25,1 10,4 6,2 2,3 20,3 33 Sverige 13,9 6,7 1,7 18, ,9 6,3 1,7 17,9 29

245 Tabell 16. Kundundersökning 2015 förpackningar och returpapper (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMAN FATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNG LIGHET ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR ÅVS FUNGERAR NÄR DET GÄLLER ATT LÄMNA FÖRPACK NINGAR OCH RETURPAPPER ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR OFTA BEHÅLLARNA TÖMS PÅ ÅVS ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVS Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige

246 Styrkor Jämförelsevis hög täthet på återvinningsstationer Svagheter Låg kundnöjdhet tillgänglighet återvinningsstationer Låg kundnöjd hur ofta behållare töms och städning 9.3 INSAMLING AV GROVAVFALL Grovavfall samlas normalt in via kommunens återvinningscentraler. Det kan även vara möjligt att få grovavfall hämtat vid fastighet. Med grovavfall avses skrymmande hushållsavfall som ej kan lämnas i kärl vid fastighet. Tabell 17. Nyckeltal och statistik mängder grovavfall Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips Avesta , ,9 Borlänge 0, , ,8 Falun , ,4 Gagnef , ,4 Hedemora 27 9, , ,9 Leksand , ,6 Ludvika , ,9 MalungSälen 2, , ,2 0.3

247 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Trädgårdsavfall Trä Brännbart Metallskrot Gips Mora , ,5 Orsa , ,5 Rättvik , ,4 Smedjebacken 13, , Säter 76 Vansbro , ,1 Älvdalen 0 1, , ,1 Dalarna medel 27,5 77, , , ,6 Sverige , ,9 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert Avesta ,79 8,5 8,7 10,2 20 Borlänge 11,7 17,1 Falun 0,61 1, ,9 3,3 0 Gagnef 0,18 13,03 18,4

248 Grovavfall 2016, (2015) kg/person Planglas Plast Textil Konstruktionsmaterial Inert 0,09 11,8 17,1 Hedemora 0 18, ,3 Leksand 1,19 12,96 19,1 0,09 18,1 18,0 Ludvika 0,11 0,21 17,0 0,14 2,26 8,0 MalungSälen 0, ,5 Mora 3,7 2,45 16,18 12,1 3,6 1, ,1 Orsa 4,4 1,91 4,9 1,0 7,0 12,1 Rättvik 0,65 12, ,01 3,6 18,5 Smedjebacken 0,66 19,7 21 Säter 37 Vansbro 0,06 14,5 0,05 17,9 Älvdalen 2,1 0,47 9,5 2,0 10,2 Dalarna medel 0,59 14,4 0,67 16,1 Sverige 0,01 1,2 0, ,4 0,19 1,3 0, ,8

249 Tabell 18. Nyckeltal och statistik övrigt grovavfall (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Avesta 0,00 0,00 Borlänge Falun 0,00 0,00 Gagnef Hedemora 0,00 0,00 Leksand Ludvika MalungSälen Mora 0,02 0,02 Orsa 0,03 0,01 Rättvik Smedjebacken Textil till återanvändning, kg/person 1,54 0,00 0,15 1,23 1,13 0,79 0,09 0,08 0,08 0,86 0,08 Öppettider största ÅVC, tim./vecka Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka Säter 3,14 2,26 0,89 2,67 1,37 2,11 1,04 0,60 0,04 0,66 0, ,1 5, ,75 3,

250 Övrigt, grovavfall 2016, (2015) Byggmaterial till återanvändning, kg/person Vansbro Älvdalen 0,00 Textil till återanvändning, kg/person Öppettider största ÅVC, tim./vecka Öppettider största åvc kväll/helg, tim./vecka 0,00 Dalarna medel Sverige 0 0 0,29 0,05 0,00 0,00 1,37 0,56 1,1 0,59 19,2 19, ,9 39, ,2 4,2 10,25 10,25 10,6 10, Tabell 19. Kundundersökning 2016 grovavfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) GROVAVFALL/ÅVC, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen

251 GROVAVFALL/ÅVC, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD SAMMANFATTNINGSVIS EFTER ETT BESÖK VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED NÄRHET TILL ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED ÖPPETTIDER PÅ ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED FRAMKOMLIGHET VID ÅVC Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige GROVAVFALL/ÅVC, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora

252 GROVAVFALL/ÅVC, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION/ SKYLTNING VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED PERSONALENS KUNNIGHET OCH SERVICEKÄNSLA VID ÅVC ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED HUR RENT OCH SNYGGT DET ÄR PÅ ÅVC Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige Styrkor Hög kundnöjdhet samlat omdöme besök ÅVC, i synnerhet gällande framkomlighet, skyltning, personalens kunnighet och servicekänsla samt städning Svagheter Liten mängd insamlade textilier Stor variation öppettider kväll/helg ÅVC Låg kundnöjdhet närhet ÅVC 9.4 INSAMLING AV FARLIGT AVFALL OCH ELAVFALL Farligt avfall och elavfall från hushållen lämnas vid ÅVC eller vid olika platser där farligt avfall och elavfall kan lämnas in. Det kan också vara möjligt att få detta hämtat vid fastighet via budning. Källsortering och omhändertagande av farligt avfall och elavfall är en av avfallshanteringens viktigaste uppgifter.

253 Tabell 20. Nyckeltal och statistik mängder farligt avfall exkl. elavfall Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Avesta 11,13 0,04 1,06 0,62 0,86 6,87 1,08 0,6 4,67 0,03 1,1 0,61 0,85 0 1,28 0,83 Borlänge 8,90 0,15 1,23 0,54 0,71 5,46 0,17 0,63 9,55 0,17 1,2 0,49 0,51 6,58 0,29 0,35 Falun 10,84 0,82 0,98 0,08 0,6 7,6 0,23 0,22 9,17 0,20 0,98 1,05 0,48 5,88 0,34 0,23 Gagnef 11,67 0,92 1,47 1,15 1,16 6,51 0,37 0,09 10,45 0,84 1,4 1,15 1,04 5,62 0,32 0,07 Hedemora 8,19 0,3 0,07 1,73 0,64 5,29 0 0,16 3,52 1,32 0,30 0,77 0,67 0,08 0,03 0,35 Leksand 12,72 0,74 1,32 1,02 0,82 8,6 0,14 0,09 13,11 0,78 1,4 1,06 0,93 8,61 0,26 0,08 Ludvika 10,99 0,84 0,77 1,17 0,84 6,89 0, ,15 0,82 0 2,15 0,75 7,64 0,79 0 MalungSälen 5,76 0,02 0,66 0,59 0,34 3,08 0,63 0,44 3,46 0,02 0,54 0,55 0,24 0,88 0,73 0,51 Mora 10,13 0,31 1,18 0,72 0,88 6,31 0,33 0,39 9,79 0,28 1,17 0,71 0,96 5,90 0,21 0,56 Orsa 10,96 0,35 1,09 0,94 1,01 6,85 0,26 0,46 13,19 0,35 1,18 1,00 0,78 8,69 0,87 0,32 Rättvik 12,44 0,7 1,46 1,19 0,98 6,86 1,12 0,12 13,52 0,89 1,5 1,11 0,85 8,36 0,79 0,05 Smedjebacken 13,62 0,03 1,33 0,89 1,2 9,13 0,25 0,79 4,68 0, ,05 1,04 0 0,37 0,76 Säter 0,05 2,2 1,05 1,50 0,86

254 Farligt avfall 2016, (2015) kg/person Farligt avfall totalt Småkemikalier Vattenbaserad färg Lösningsbaserad färg Oljehaltigt avfall Impregnerat trä Asbest Övrigt Vansbro 9,22 0,76 1,06 1,19 0,77 5,24 0,08 0,13 8,84 0,80 1,05 1,26 0,88 4,32 0,40 0,13 Älvdalen 7,59 0,41 0,91 0,76 0,64 3,57 0,91 0,38 6,4 0,21 0,78 0,74 0,66 3,18 0,46 0,37 Dalarna medel 10,29 0,46 1,04 0,9 0,82 6,3 0,43 0,32 8,75 0,45 1,07 0,98 0,78 4,7 0,58 0,36 Sverige 8,6 0,22 1,0 0,87 0,47 5,7 0,29 0,14 8,5 0,17 1,0 0,91 0,50 5,6 0,31 0,10 Tabell 21. Nyckeltal och statistik mängder elavfall Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier Avesta 13,51 14,23 0,14 0,25 0,78 0,00 Borlänge 13,46 14,57 0,65 0,59 0,59 0,95 Falun 15,35 16,81 0,23 0,29 1,22 1,19 Gagnef 16,42 15,35 0,46 0,26 1,92 0,45 Hedemora 16,74 18,91 0,46 0,06 1,03 0,00 Leksand 19,22 19,84 0,54 0,44 1,42 1,23 Ludvika 17,99 19,56 0,18 0,24 0,74 1,05 MalungSälen 10,73 0,17 1,13

255 Elavfall 2016, (2015) kg/person Elavfall totalt Bärbara batterier Bilbatterier 10, ,44 Mora 9,81 19,34 Orsa 10,46 18,30 Rättvik 15,41 16,47 Smedjebacken 14,33 14,30 Säter 14,08 13,89 Vansbro 15,91 14,60 Älvdalen 7,84 14,43 Dalarna medel 14,1 16 Sverige 14,4 15 0,2 0,27 0,25 0,43 0,4 0,39 0,47 0,21 0,34 0,21 0,46 0,22 0,22 0,22 0,34 0,28 0,25 0,29 1,58 1,95 2,08 2,01 0,87 0,82 0,67 1,08 0,05 1,37 1,12 1,12 1,08 0,97 0,86 0,85

256 Tabell 22 Kundundersökning 2015 farligt avfall (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) FARLIGT AVFALL, 2015, % ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED INFORMATION OM FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT FARLIGT AVFALL ANDEL SOM ÄR GANSKA ELLER MYCKET NÖJD MED TILLGÄNGLIGHET INLÄMNING FARLIGT AVFALL ANDEL SOM LÄMNAR IN GANSKA ELLER VÄLDIGT MYCKET AV ELAVFALLET Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna Sverige Styrkor Hög kundnöjdhet information om farligt avfall Generellt höga kundomdömen i flertalet kommuner

257 Svagheter Stora skillnader mellan Dalarnas kommuner i kundomdömen tillgänglighet lämna farligt avfall samt insamlade mängder farligt avfall

258 10 AVFALLETS OMHÄNDERTAGANDE Hushållsavfallets omhändertagande är till stor del inriktat på bästa möjliga miljö. Det avfall som ända uppkommer ska helst återanvändas, sedan materialåtervinnas, energi utvinnas och sist deponeras i enlighet med en så kallade avfallstrappan som numera är införd i Miljöbalken. Allra sämst är dock att avfallet hamnar i naturen okontrollerat (nedskräpning, dumpning). Matavfallet läggs i eget kärl för transport till behandlingsanläggning. Viss del av matavfallet hemkomposteras. Restavfallet (brännbart) läggs i eget kärl för transport till avfallsförbränning. Grovavfallet används till olika ändamål, såväl återvinning som deponering. Förpacknings och tidningsmaterial ska materialåtervinnas, även om en stor andel hamnar i soppåsen för restavfall.

259 Tabell 23. Nyckeltal och statistik miljö (röd=10 % sämre än Sverige, grön 10 % bättre) Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person Avesta , ,00 20 Borlänge , ,00 11,76 Falun , ,00 3,26 Gagnef , ,00 17,06 Hedemora ,00 18, ,00 12,28 Leksand , ,00 18,03 Ludvika ,00 5, ,00 7,99 MalungSälen 71 18,37 7, ,7 0,00 17,53 Mora ,04 12, ,00 14,09 Orsa ,97 15, ,00 17,52 Rättvik , ,00 18,54 Smedjebacken ,54 19, ,00 22

260 Miljö, 2016, (2015) Mängd hushållsavfall insamlat ämnat för materialåtervinning, kg/person Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exkl. biologisk behandling (%) Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%) Hushållsavfall till deponering, kg/ person Säter Vansbro , ,00 17,86 Älvdalen ,10 10, ,00 10,56 Dalarna medel , ,5 0,00 13,5 14,9 Sverige ,1 9, ,6 10,5 Tabell 24. Kundundersökning 2016 miljö (röd= minst 5 % enheter sämre än Sverige medel), grön= minst 5 % enheter bättre) MILJÖ, 2015, % ANDEL SOM HAR GANSKA ELLER MYCKET STORT FÖRTROENDE ATT DET AVFALL KOMMUNEN SAMLAR IN BEHANDLAS OCH ÅTERVINNS PÅ ETT RIKTIGT SÄTT Avesta 60 Borlänge 89 Falun 87 Gagnef 76 Hedemora 81 Leksand 88 Ludvika 82

261 MILJÖ, 2015, % ANDEL SOM HAR GANSKA ELLER MYCKET STORT FÖRTROENDE ATT DET AVFALL KOMMUNEN SAMLAR IN BEHANDLAS OCH ÅTERVINNS PÅ ETT RIKTIGT SÄTT MalungSälen 62 Mora 80 Orsa 87 Rättvik 82 Smedjebacken 76 Säter 82 Vansbro 73 Älvdalen 64 Dalarna 78 Sverige 78 Styrkor Förtroendet för att insamlat avfall omhändertas på ett miljöriktigt sätt har ökat stadigt och är nu i paritet med Sverige Svagheter Omhändertagande matavfall sker inte så att nationella miljömål uppnås Förhållandevis stor mängd hushållsavfall till deponi

262 11 SLAM Samtliga kommuner hämtar också slam från enskilda brunnar och latrin. I flera kommuner hämtas också fett från fettavskiljare. Tabell 25. Nyckeltal och statistik mängder slam Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora Orsa Rättvik Mängd fettavskiljarslam, ton 106 0, , Andel enskilda avloppsanläggningar per enoch tvåfamiljshus, % ,87 14, ,48 6, ,23 17, ,28 13,61 Smedjebacken

263 Slam, 2016, (2015) Mängd flytande avfall från hushåll, kg/person Säter Vansbro 281 Mängd fettavskiljarslam, ton Andel enskilda avloppsanläggningar per enoch tvåfamiljshus, % Älvdalen Dalarna medel Sverige ,8 26,

264 12 NEDLAGDA DEPONIER Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFOmodellen som står för Metod för Inventering av Förorenade Områden. MIFO arbetet delas upp i tre olika faser. Naturvårdsverket har gett ut en vägledning för inventering av förorenade områden. Rapport 4918 "Metodik för inventering av förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för insamling av underlagsdata". Dessa utgör grunden för arbetet runt om i landet med att kartlägga omfattningen av markföroreningar samt för att riskklassa dessa. Genom riskklassningen kan man få fram en prioriteringsordning när det gäller finansiering av saneringsinsatser. Den inledande delen med arkivsökning och framtagning av bakgrundsinformation, betecknas som FAS 1 i MIFOarbetet. Den utgör grunden för att bedöma om det finns behov för fördjupade undersökningar för en förorenad plats. Genom att besvara et antal frågor kan objektet sedan inordnas i en av fyra riskklasser: Klass 1 Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk När FAS 1 är genomgången kan man göra en bedömning av vilka objekt som verkar ha behov av fördjupade undersökningar. I FAS 2 görs sedan rekognosering, geokartor, provtagningsplan och översiktliga provtagningar för att få ett bättre underlag för bedömningen av föroreningsnivåer och spridningsförutsättningar. Det sista skedet i arbetet är en ytterligare fördjupad provtagning för att ringa in de massor som måste åtgärdas på något sätt. Denna FAS 3 görs i samband med att beslut tas om sanering av ett område och kan närmast räknas som en planläggning av saneringsarbetet. I Dalarna är statusen för närvarande enligt tabell

265 Tabell 26. Prioriterade nedlagda deponier (riskklass 1 och 2) i olika utredningsfaser: Antal deponier MIFO 1 MIFO 2 Under åtgärd Kommentar Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Åtgärdsplaner finns för fyra av deponierna som undersökts enligt MIFO 2. MalungSälen Mora under åtgärd Orsa Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Ingen MIFO 2 eller åtgärd påbörjad Dalarna totalt

266 Tabell 27. Riskklass enligt MIFO fas 1 Antal deponier Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika MalungSälen Mora 1 (under åtgärd) (+ 6 oklassade) Orsa (+ 4 oklassade) Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen (+ 7 oklassade) Dalarna totalt 3 Dessutom har en deponi tilldelats endast en branschklass, BKL 3, då denna tillhör branschen avfallsdeponier inert, schaktmassedeponier.

267 13 UPPFÖLJNING FÖREGÅENDE AVFALLSPLAN Föregående avfallsplaner i kommunerna i Dalarna gäller och är till stor del samordnade med gemensamma mål och åtgärder. I vissa kommuner finns även lokala åtgärder. Nedan sammanfattas utfall till och med år GEMENSAMT DALARNA

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284