1. Besök från Utväg Södra Älvsborg 13:00 Claes Nilsson. 2. Erbjudande om delägarskap i Inera KS/2017:407 14:00 Lars Gunnar Karlsson

Transkript

1 Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: kl. 13:00 OBS! Tiden Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1 15 Ärende Dnr Föredragande 1. Besök från Utväg Södra Älvsborg 13:00 Claes Nilsson 2. Erbjudande om delägarskap i Inera KS/2017:407 14:00 Lars Gunnar Karlsson 3. Riktlinjer för resor i tjänsten KS/2017:297 14:15 Karl Johan Ohlin 4. Riktlinjer för kommunens fordon KS/2017: Förskoleplats 15 h KS/2017:58 14:45 Per Ambjörnsson, Marit Fält 6. Bidrag till fristående grundskolor och förskoleklasser Bidrag till fristående förskolor och fritidshem 2017 KS/2017:43 KS/2017:44 8. Detaljplan, Ingestorp Övre 3:147 KS/2014:677 15:00 Elin Berg 9. Demokrati och visionsberedningen Översiktsplan aktualisering 10. Medborgarförslag om digitala informationsskärmar KS/2016:442 KS/2016:701 15:15 Pernilla Kronbäck

2 2 Ärende Dnr Föredragande 11. Årsredovisning 2016 Frans Amandus Nordqvists donation KS/2017: Rapport Lex Sarah T8320 KS/2017: Rapport enligt Lex Sarah bruten sekretess KS/2015: Utredning av risk för vårdskada T8464 KS/2017: Information från förvaltningen 16. Delegeringsbeslut KS/2017:2 17. Delgivningar KS/2017:260, KS/2017:281, KS/2017:3 18. Utskottsprotokoll KS/2017:32, KS/2017: Nämndprotokoll PN/2017: Övriga protokoll KS/2017:8, KS/2017:9 21. Rapporter 22. Övrigt Tranemo, Tony Hansen Ordförande Ida Josefsson Processekreterare

3 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Erbjudande om delägarskap i Inera (KS/2017:407) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kr, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Styrelsen för SKL beslutade den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Aktierna köps till bokfört värde som är kr per aktie. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal

4 undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) Anslutningsavtal (bilaga 2) Aktieägaravtal (bilaga 3) Bolagsordning (bilaga 4) Ägardirektiv (bilaga 5) Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Rapport erbjudande om delägarskap i Inera Föredragning och debatt Sektionschef Lars Gunnar Karlsson föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Omsorgssektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

5 Vår ref: Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Datum: Dnr: KS/2017:407 Tjänsteskrivelse gällande delägarskap i Inera AB Förslag till beslut Förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kr, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Styrelsen för SKL beslutade den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Aktierna köps till bokfört värde som är kr per aktie. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal

6 undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) Anslutningsavtal (bilaga 2) Aktieägaravtal (bilaga 3) Bolagsordning (bilaga 4) Ägardirektiv (bilaga 5) Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Rapport erbjudande om delägarskap i Inera Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Ekonomifunktionen Omsorgssektionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Lars Gunnar Karlsson Sektionschef

7 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

9 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

10 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

11 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

12 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

13 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

14 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

15 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

16 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

17 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

18 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

19 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

20 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

21 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

22 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

23 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

24 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

25 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

26 2 (4) Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar. Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader.

27 3 (4) Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören. Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd.

28 4 (4) Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

29 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

30 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

31 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

32 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

33 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

34 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

35 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

36 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

37 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

38 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

39 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

40 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

41 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

42 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

43 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

44 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

45 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

46 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

47 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

48 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

49 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

50 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

51 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

52 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

53 25

54 26

55 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

56 Inera AB Box Stockholm 28

57 Delägarskap i Inera Sammanfattning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Ärendet Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna

58 infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40 tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB. Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre.

59 Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

60 Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas. Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en

61 återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

62 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Riktlinjer för resor i tjänsten (KS/2017:297) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Anta riktlinjer för resor i tjänsten Ärendet Det finns sedan tidigare en resepolicy som antogs och som utifrån sitt innehåll och kommunens antagna riktlinjer för styrdokument har behov av att uppdateras. Dessutom finns fordonspolicy inlagt i samma dokument som kommer att ombearbetas till riktlinjer för kommunens fordon (se separat dokument). I riktlinjerna framgår syfte, ansvar och hur resorna ska planeras. Dessutom framgår det hur riktlinjen ska implementeras och hur uppföljning ska ske. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för resor i Tjänsten Föredragning och debatt Sektionschef Karl Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen

63 Vår ref: Karl Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2017:297 Riktlinjer för resor i tjänsten Förslag till beslut Anta riktlinjer för resor i tjänsten Ärendet Det finns sedan tidigare en resepolicy som antogs och som utifrån sitt innehåll och kommunens antagna riktlinjer för styrdokument har behov av att uppdateras. Dessutom finns fordonspolicy inlagt i samma dokument som kommer att ombearbetas till riktlinjer för kommunens fordon (se separat dokument). I riktlinjerna framgår syfte, ansvar och hur resorna ska planeras. Dessutom framgår det hur riktlinjen ska implementeras och hur uppföljning ska ske. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för resor i Tjänsten Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Status

64 Karl Johan Ohlin Sektionschef Teknik

65 RIKTLINJER Riktlinjer för resor i tjänsten 1

66 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för resor i tjänsten Diarienummer: KS/2017:297 Beslutas av: Fastställelsedatum:??? Dokumentansvarig: Riktlinjer för resor i tjänsten/ Tekniska sektionen Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Tekniksektion Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

67 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Ansvar Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Riktlinjer för resor i tjänsten 5 5 Implementering och tillämpning 5 6 Uppföljning 6 3

68 1 Inledning Det finns en resepolicy som antogs och som utifrån sitt innehåll och kommunens antagna riktlinjer för styrdokument har behov av att uppdateras. Dessutom finns fordonspolicy inlagt i samma dokument som kommer att ombearbetas till riktlinjer för kommunens fordon(se separat dokument). 2 Syfte Dessa riktlinjer ska: utgöra ett styrinstrument för ett mer kostnadseffektivt, miljöanpassat och säkert resande skapa förutsättningar för en trygg och säker arbetsmiljö för kommunanställda vid tjänsteresor minimera risken för att andra trafikanter ska komma till skada under våra tjänsteresor 3 Ansvar Varje chef ansvarar för att riktlinjerna efterlevs av hans eller hennes medarbetare. Det innebär att chefen: Ska säkerställa att alla medarbetare känner till innehållet i riktlinjerna och följa upp att den efterlevs Ska säkerställa att medarbetaren har kunskaper om säker och miljöanpassad trafik så att de förstår syftet med riktlinjerna och handlar som goda föredömen Ska besluta om och regelbundet följa upp medarbetarnas tjänsteresor Varje medarbetare ansvarar för att hans eller hennes resor i tjänsten sker på ett ekonomiskt, säkert och miljöanpassat sätt i enighet med riktlinjerna resor i tjänsten. 4

69 4 Riktlinjer för resor i tjänsten Resor ska planeras, godkännas, bokas och genomföras utifrån riktlinjerna nedan: Kommunen ska aktivt arbeta för att minska antalet förbrukade transportkilometer. Detta innebär att ansvariga och personal noggrant planerar verksamheten så att transporter kan samordnas eller undvikas. Planering och samordning bör ske över sektionsgränserna. Samåkning ska efterlevas om så är möjligt. Kommunen vill stimulera till alternativa sätt att kommunicera, t.ex. telefonmöte och videokonferens. Kollektivtrafik ska i första hand användas vid resande och bil om det är nödvändigt. Möten och konferenser planeras så att kollektiva färdmedeel kan användas Cykel ska i största möjliga utsträckning användas inom tätort. Den som cyklar ska använda cykelhjälm. Cykelhjälmar och övrig utrustning som behövs i tjänsten tillhandahålles av kommunen. Längre resor inom landet ska i första hand ske med buss eller tåg, i andra hand med bil och i sista hand flyg. Kommunen ställer höga krav på miljö och trafiksäkerhetskrav på fordon och förare vid egna och upphandlade transporter. Kommunen ska vid planering av insatser beakta behov av utbildning inom ramen för ett miljö och trafiksäkerhetsmässigt körsätt. Anställda representerar kommunen och ska vara ett föredöme i trafiken genom att följa lagar och övriga bestämmelser. 5 Implementering och tillämpning Alla berörda chefer ska informeras då detta styrdokument har antagits. Dessa chefer ansvarar sedan för att informera berörda medarbetare i sina verksamheter om attv detta styrdokument ska följas. 5

70 6 Uppföljning Uppföljning av detta styrdokument sker löpande genom återkommande utvärdering och genom kontroll av att alla aktuella styrdokument i kommunen följer riktlinjer och passerar processtödsfunktionen. Revidering görs var 4:e år eller vid behov. 6

71 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Riktlinjer för kommunens fordon (KS/2017:298) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Anta riktlinjer för kommunens fordon, med tillägget Anskaffning av miljöfordon ska prioriteras och avsteg därifrån endast utifrån godkännande av fordonsansvarig. Ärendet Tranemo kommun har en resepolicy, där även fordonspolicy är inkluderad, som är antagen Det finns ett behov av att se över dessa styrdokument. Utifrån behovet att särskilja dessa områden och att kommunen har förnyat riktlinjer för styrdokument, är riktlinjer för kommunens fordon nu framtagna. Dessa riktlinjer reglerar anskaffning, användandet och avveckling av fordon i Tranemo kommuns verksamheter. Person och godstransporter som sker med kommunens fordon ska ske med god ekonomi, minimerad miljöpåverkan samt god och förbättrad arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunens fordon Föredragning och debatt Sektionschef Karl Johan Ohlin föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Tony Hansen (S) föreslår följande korrigering av riktlinjerna Anskaffning av miljöfordon ska prioriteras och avsteg därifrån endast utifrån godkännande av fordonsansvarig. Beslutsgång Ordföranden frågar på Hansens tillägg och finner att utskottet bifaller detta.

72 Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

73 Vår ref: Karl Johan Ohlin Teknisk chef Datum: Dnr: KS/2017:298 Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunens fordon Förslag till beslut Anta riktlinjer för kommunens fordon Ärendet Tranemo kommun har en resepolicy, där även fordonspolicy är inkluderad, som är antagen Det finns ett behov av att se över dessa styrdokument. Utifrån behovet att särskilja dessa områden och att kommunen har förnyat riktlinjer för styrdokument, är riktlinjer för kommunens fordon nu framtagna. Dessa riktlinjer reglerar anskaffning, användandet och avveckling av fordon i Tranemo kommuns verksamheter. Person och godstransporter som sker med kommunens fordon ska ske med god ekonomi, minimerad miljöpåverkan samt god och förbättrad arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer för kommunens fordon Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet.

74 Beslutet skickas till Tekniska sektionen Ekonomifunktionen (när beslut handlar om ekonomi) Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Karl Johan Ohlin Sektionschef teknik

75 RIKTLINJER Riktlinjer för kommunens fordon 1

76 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer för kommunens fordon Diarienummer: KS/2017:298 Beslutas av: Fastställelsedatum:??? Dokumentansvarig: Områdeschef infrastruktur Revideras: Minst vart 4:e år Följs upp av: Tekniksektion Tidigare versioner: Ange tidigare diarienr Giltig t o m: 2

77 Innehåll 1 Inledning 4 2 Syfte 4 3 Målsättning Miljö Säkerhet Fel! Bokmärket är inte definierat. 4 Ansvar Allmänt Inköp 5 5 Fordon 6 6 Föraransvar 6 7 Kommunens ansvar 7 8 Milersättning för fordon 7 9 Tredjeparts fordon 7 10 Specialfordon 8 11 Uppföljning 8 3

78 1 Inledning Det finns en fordonspolicy som antogs och som utifrån sitt innehåll och kommunens antagna riktlinjer för styrdokument har behov av att uppdateras. 2 Syfte Detta dokument ska reglera anskaffning, användandet och avveckling av fordon i Tranemo kommuns verksamheter. Person och godstransporter som sker med kommunens fordon ska ske med god ekonomi, minimerad miljöpåverkan samt god och förbättrad arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Med fordon menas i detta sammanhang av kommunen ägda/leasade fordon med en totalvikt på 3,5 ton. Dokumentet ska i tillämpliga delar även vara vägledande för inhyrda fordon, för avtalade transporter samt för egna specialfordon. 3 Målsättning 3.1 Miljö Tranemo kommun vill vara ett föredöme inom miljöarbetet. Den miljöpåverkan som uppstår genom fordonstransporter i kommunens verksamheter ska minimeras. Kraven kommer successivt att skärpas i takt med den tekniska utvecklingen och förändringar inom miljölagstiftningen. Anskaffning av miljöfordon ska prioriteras och avsteg därifrån endast utifrån godkännande av fordonsansvarig. 3.2 Säkerhet Tranemo kommun lägger stor vikt vid arbetsmiljö och trafiksäkerhet i samband med transporter i kommunens verksamheter. Kraven kommer successivt att skärpas i takt med den tekniska utvecklingen samt förändringar i trafiklagstiftningen. 4

79 4 Ansvar 4.1 Allmänt Ansvarig för detta dokument är kommunstyrelsen. Det administrativa ansvaret uppdras åt särskild fordonsansvarig. Ansvaret för genomförandet av och informationen kring dokumentet uppdras åt respektive sektionschef, som också ansvarar vidare för fordonstransporterna står i proportion till nyttan. Enligt fastlagd rutin säkerställs: Krav på nya driftfordon, utifrån ekonomiskt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt perspektiv Krav när det gäller tjänsteresor med privata fordon Övriga anvisningar (skötsel etc.) som kan behövas Kommunchefen kan, när det behövs, bevilja avsteg från detta dokument. Driftansvariga funktioner med operativt ansvar ska utses av kommunchefen, efter samråd med respektive sektionschef. Kommunchefen kan delegera ovanstående, med undantag för beslut om att utse fordonsansvarig. 4.2 Inköp Fordonsansvarig ansvarar för upprättande av avtal avseende driftfordon, inklusive samtliga kommersiella kontakter. Fordonsansvarig ska i största möjligaste mån nyttja den övriga kompetensen som finns inom kommunen, exempelvis när det gäller inköp. Löpande avrop och avyttring av fordon kan, liksom fordonsrelaterade tjänster och löpande driftmässiga leverantörskontakter, uppdras av fordonsansvarig enligt fastlagd rutin. Vid inköp av fordon och fordonsrelaterade tjänster ska kommunens ramavtal eller motsvarande användas. I samband med beställning ska inköpsanmodan fyllas i enligt gällande regler med avseende på fordonsbehov. Fordon leasas normalt under en period på 36 månader. Avsteg från denna princip kan beslutas av fordonsansvarig. 5

80 5 Fordon Fordon tillhandahålls av Tranemo kommun till förare för tjänstekörning. Fordonen ska användas av behörig personal för att transportera behöriga personer samt erforderlig utrustning till och från olika förrättningar. Fordonen får endast användas för tjänstekörning. Fordonet ska vara lämpligt dels för förarens behov, dels för kommunens behov. Som fordon godkänns endast bilar av typ svarande mot särskild specifikation. En succesiv anpassning av kommunens nuvarande fordonspark kommer att ske i enlighet med detta dokument. 6 Föraransvar Förare som kör för Tranemo kommun ska följa kommunens krav på säkerhet och miljö och vara ett föredöme i trafiken. Tranemo kommun vill speciellt värna om följande: Föraren ska se till att samtliga i fordonet använder säkerhetsbälte och att detta är inställt och anpassat på korrekt sätt. Föraren ska respektera hastighetsbestämmelser samt anpassa hastigheten till rådande förhållanden. Föraren ska hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd till framförvarande fordon samt hålla god uppsikt över bakomvarande trafik. Föraren ska ej vara alkohol eller drogpåverkad. Vid användande av medicin ska föreskrifter från ordinerande läkare respektive tillverkande företag följas. Föraren ska undvika att köra uttröttad. Föraren ska inte använda mobiltelefon under färd såvida inte handsfreeutrustning används. Föraren ska planera sin körning avseende vägval och tid och i övrigt vidtaga åtgärder som minskar bränsleförbrukning och därigenom miljöbelastningen. Föraren av kommunens fordon ska vårda fordonet i enlighet med kommunens krav samt rapportera skador till fordonsansvarig. 6

81 7 Kommunens ansvar Tranemo kommun arbetar aktivt för att utbilda personal och i övrigt engagerade i transporter inom kommunens ansvar. Tranemo kommun ansvarar för att ett bra försäkringsskydd garanteras alla som framför fordon på uppdrag av kommunen. Tranemo kommun ser positivt på att anställda och övriga som genomför transporter i kommunens regi erhåller information samt utbildning efter behov av miljö och säkerhetstänkande. 8 Milersättning för fordon Vid transporter för kommunen ska i första hand kommunens fordon användas. För att minska behovet av transporter med personalens egna fordon har kommunen en central bilpool. Antalet fordon i bilpoolen anpassas till behovet. Som ett stöd i att tillfredsställa omvärldens och kundernas behov har kommunen emellertid ett kompletterande behov att mot milersättning nyttja personalens egna fordon. Tranemo kommun har ett uttalat ansvar för de personer som använder sin egen bil i tjänsten. Detta innebär att motsvarande miljö och säkerhetskrav som ställs på av kommunen ägda fordon på sikt även kommer att omfatta personalens egna fordon som används i tjänsten. 9 Tredjepartsfordon När kommunen ingår persontransportavtal med extern leverantör (exempelvis färdtjänst, skolskjutsar) ska detta dokument vara normgivande för krav på leverantörens fordon och dess användande. 7

82 10 Specialfordon Övriga fordon som används inom kommunen, och som inte specificeras i detta dokument (exempelvis lastfordon och bussar över 3,5 ton), omfattas av speciellt utarbetade regler. Dessa regler upprättas av respektive sektion, baserat på de specifika behov som kan verifieras i förhållande till användningsområdet. Även specialfordon ska i möjligast utsträckning följa detta dokument. Fordonsanvarig ska alltid underrättas om förestående inköp av specialfordon. 11 Uppföljning Årligen ska följande uppföljning ske: Fordons utnyttjandegrad (antal mil/år). Bilpoolens utnyttjandegrad (antal bokade timmar mellan kl ). Antal mil som ersätts till personal för nyttjande av eget fordon. 8

83 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings och kulturutskottet Förskoleplats 15 h (KS/2017:58) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Att låta barn med 15 timmars placering erbjudas 3 timmar per dag 5 dagar i veckan som tillfällig lösning. Förskolechef erbjuder annan lösning om möjligheter finns. Bildnings och kulturutskottet beslut Utskottet ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en uppföljning till utskottet i april Bakgrund Hösten 2014 antogs en motion som erbjöd en flexiblare modell gällande barn med 15 timmars placering. Förslaget innebar att föräldrar kunde lämna barnen varannan dag 6 timmar istället för 3 timmar varje dag. Hösten 2015 inkom förvaltningen med en skrivelse om att vi hade svårt att möta efterfrågan och att den nya flexiblare lösningen var mer arbetskrävande. KS fattade då beslut om att tillfälligt fram till gå tillbaka till den gamla modellen och att en utvärdering skulle ske under våren. Ett nytt beslut togs och undantaget har nu gällt fram till och med Ärendet Det hårda trycket består och förskolan expanderar och byggs ut i Länghem, Limmared, Tranemo och Dalstorp på övriga orter räknar förvaltningen med att nuvarande lokaler ska vara tillräckliga. Dock är trycket hårt på våra lokaler och troligtvis kommer vi hamna i att vi måste hänvisa föräldrar till andra orter en den närmaste innan all byggnation är klar kommer förskolan vara fullt utbyggd utifrån det som är planerat idag. Efter utvärdering av tid för allmän förskola där verksamheten under en längre period haft tiden förlagd till 3 timmar om dagen 5 dagar i veckan har förskolechefsgruppen kommit fram till följande: En grundprincip om placering av tid bör gälla och då skulle detta innebära att tiden fortsatt är förlagd till förmiddagar 3 timmar/dag, 5 dagar i veckan. Detta anser vi ger barnen en kontinuitet och skapar en trygghet för barnen i gruppen, att få komma och delta i verksamheten varje dag.

84 Förskolegrupperna är fortsatt stora på många av våra enheter och att inte ha alla barn till lunch skapar en lugnare eftermiddag för de barn som måste gå långa dagar. Kostnaderna för måltider hålls också nere. Avsteg från denna tid som exempelvis kan bero på organisatoriska förutsättningar, kan göras i hela rektorsområden eller på enskild förskola och skall beslutas av förskolechef. Detta går i linje med KS beslut ärende Förskoleplats 15 h (KS/2017:58) som togs Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utvärdering Föredragning och debatt Utvecklingsledare Marit Ekstener föredrar ärendet och svarar på frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Rosé Torkelsson (S) ger förslag till beslut om att förslaget att låta barn med 15 timmars placering erbjudas 3 timmar per dag 5 dagar i veckan ska vara en tillfällig lösning samt att utskottet ska få en uppföljning i april Beslutsgång Ordförande Rosé Torkelsson (S) ställer frågan till utskottet om de kan besluta enligt hennes förslag. Utskottet beslutar enligt ordförandes förslag. Beslutet skickas till Lärandesektionen Status Kommunstyrelsen 2 (2)

85 Vår ref: Thomas Åhman Sektionschef Datum: Dnr: KS/2017:444 Tjänsteskrivelse om ändring av 15 timmarsplacering Förslag till beslut Att låta barn med 15 timmars placering erbjudas 3 timmar per dag 5 dagar i veckan som grundprincip Förskolechef erbjuder annan lösning om möjligheter finns Bakgrund Hösten 2014 antogs en motion som erbjöd en flexiblare modell gällande barn med 15 timmars placering. Förslaget innebar att föräldrar kunde lämna barnen varannan dag 6 timmar istället för 3 timmar varje dag. Hösten 2015 inkom förvaltningen med en skrivelse om att vi hade svårt att möta efterfrågan och att den nya flexiblare lösningen var mer arbetskrävande. KS fattade då beslut om att tillfälligt fram till gå tillbaka till den gamla modellen och att en utvärdering skulle ske under våren. Ett nytt beslut togs och undantaget har nu gällt fram till och med Ärendet Det hårda trycket består och förskolan expanderar och byggs ut i Länghem, Limmared, Tranemo och Dalstorp på övriga orter räknar förvaltningen med att nuvarande lokaler ska vara tillräckliga. Dock är trycket hårt på våra lokaler och troligtvis kommer vi hamna i att vi måste hänvisa föräldrar till andra orter en den närmaste innan all byggnation är klar kommer förskolan vara fullt utbyggd utifrån det som är planerat idag. Efter utvärdering av tid för allmän förskola där verksamheten under en längre period haft tiden förlagd till 3 timmar om dagen 5 dagar i veckan har förskolechefsgruppen kommit fram till följande: En grundprincip om placering av tid bör gälla och då skulle detta innebära att tiden fortsatt är förlagd till förmiddagar 3 timmar/dag, 5 dagar i veckan. Detta anser vi ger barnen en kontinuitet och skapar en trygghet för barnen i gruppen, att få komma och delta i verksamheten varje dag.

86 Förskolegrupperna är fortsatt stora på många av våra enheter och att inte ha alla barn till lunch skapar en lugnare eftermiddag för de barn som måste gå långa dagar. Kostnaderna för måltider hålls också nere. Avsteg från denna tid som exempelvis kan bero på organisatoriska förutsättningar, kan göras i hela rektorsområden eller på enskild förskola och skall beslutas av förskolechef. Detta går i linje med KS beslut ärende Förskoleplats 15 h (KS/2017:58) som togs Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Utvärdering Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Lärandesektionen Status Thomas Åhman sektionschef

87 Datum: Utvärdering av utlägg av 15 timmars tid i förskolan Fördelar med att lägga ut 3 timmar 5 dagar i veckan Kontinuitet för barnen genom att de alltid deltar i samlingar och den pedagogiska lektiden Bättre situation för barn och pedagoger under luncher. Färre barn som är på förskolan och äter lunch. Vid detta utlägg används inte de 15 timmarna till vila för barnen utan mer aktivt till pedagogisk verksamhet om man ser till hela veckan För de barn som har långa dagar på förskolan är det bättre att få en del av varje dag som är lugnare I de stora barngrupper vi idag har på förskolan tar matplatserna en stor del av avdelningens yta. Fler barn som äter lunch innebär fler bord som hindrar pedagogisk aktivitet och kreativitet i lokalerna Pedagogerna upplever att deras arbetssituation/arbetsbelastning har blivit mindre efter att vi frångick 5 timmar 3 eller 2 dagar i veckan Pedagogerna upplever att det är lättare att få en kontinuitet i verksamheten när barnen går alla dagar i veckan Nackdelar med att lägga ut 3 timmar 5 dagar i veckan För föräldrarna blir det kort tid mellan lämning och hämtning Ingen valfrihet Barnen deltar inte i de pedagogiska måltiderna Samtliga förskolechefer förordar 15 timmar uppdelat på 3 timmar varje dag. Maria Lidh, Ulla Andersson, Magnus Klyver Lärandesektionen Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: E post: kommun@tranemo.se 1 (1)

88 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings och kulturutskottet Bidrag till fristående grundskolor och förskoleklasser 2017 (KS/2017:43) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Fastställer bidragsbelopp per elev till fristående grundskolor och förskoleklasser för kalenderåret 2017 enligt bilaga. Beslutsmotivering Enligt skollagen kap 19 21, 10 kap ska kommunen ge bidrag till fristående förskoleklass och grundskolor som undervisar elever som är folkbokförda i Tranemo kommun. Ärendet Bidraget ska vara likvärdigt med de resurser som kommunens egna förskoleklasser och grundskolor får i kommunens resursfördelning. Bidraget bygger på budgeten för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga bidrag till fristående förskoleklass och grundskola 2017 Uppgift om hur beslutet kan överklagas Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga detta hos Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet ska vara skriftligt. När du skriver ska du tala om vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför. Bifoga gärna handlingar som du anser har betydelse för prövningen. I överklagandet ska du också uppge namn, adress och telefonnummer. Överklagandet ska undertecknas. OBS! Du ska ställa överklagandet till Förvaltningsrätten men det ska skickas eller lämnas till Tranemo kommun, lärandesektionen. Om beslutet är uppenbart oriktigt kan den som fattat beslutet komma att ändra det. Om beslutet inte ändras på det sätt som du begärt, översänds överklagandet till Förvaltningsrätten. Din skrivelse måste ha kommit in till Tranemo kommun inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning. Överklagandet skickas till:

89 Tranemo kommun Lärandesektionen TRANEMO Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Flickhemmet Smilla AB, Bagaregatan 39, Nyköping Gothenburg Association AB, Kompanigatan 14, Jönköping Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bidrag till fristående förskoleklass och grundskola 2017 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

90 Vår ref: Sofie Öberg Ekonom Datum: Dnr: KS/2017:43 Tjänsteskrivelse om bidrag till fristående grundskolor och förskoleklasser Förslag till beslut Fastställer bidragsbelopp per elev till fristående grundskolor och förskoleklasser för kalenderåret 2017 enligt bilaga. Beslutsmotivering Enligt skollagen kap 19 21, 10 kap ska kommunen ge bidrag till fristående förskoleklass och grundskolor som undervisar elever som är folkbokförda i Tranemo kommun. Ärendet Bidraget ska vara likvärdigt med de resurser som kommunens egna förskoleklasser och grundskolor får i kommunens resursfördelning. Bidraget bygger på budgeten för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bilaga bidrag till fristående förskoleklass och grundskola 2017 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga detta hos Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet ska vara skriftligt. När du skriver ska du tala om vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför. Bifoga gärna handlingar som du anser har betydelse för prövningen.

91 I överklagandet ska du också uppge namn, adress och telefonnummer. Överklagandet ska undertecknas. OBS! Du ska ställa överklagandet till Förvaltningsrätten men det ska skickas eller lämnas till Tranemo kommun, lärandesektionen. Om beslutet är uppenbart oriktigt kan den som fattat beslutet komma att ändra det. Om beslutet inte ändras på det sätt som du begärt, översänds överklagandet till Förvaltningsrätten. Din skrivelse måste ha kommit in till Tranemo kommun inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning. Överklagandet skickas till: Tranemo kommun Lärandesektionen TRANEMO Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Flickhemmet Smilla AB, Bagaregatan 39, Nyköping Gothenburg Association AB, Kompanigatan 14, Jönköping Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bidrag till fristående förskoleklass och grundskola 2017 Status Thomas Åman Sektionschef Sofie Öberg Ekonom

92 /S.Ö Bidrag per elev till friskolor grundbelopp Bidrag per elev budget 2017 F-klass År 1-6 År 7-9 Undervisning personalkostnad ledningsresurs kompetensutveckling Måltider Läromedel Elevvård Lokalkostnader Övriga kostnader Summa Administrationskostnader 3% Summa Mervärdeskatt 6% Summa bidrag 2017 inkl mervärdeskatt Jämförelse Bidrag 2015 inkl mervärdeskatt Kommentar: Bidrag till andra kommuner är summan före mervärdeskatt

93 PROTOKOLLSUTDRAG Bildnings och kulturutskottet Bidrag till fristående förskolor och fritidshem 2017 (KS/2017:44) Bildnings och kulturutskottets förslag till kommunstyrelsen Fastställer bidragsbelopp per barn till fristående förskolor och fritidshem för kalenderåret 2017 enligt bilaga Beslutsmotivering Enligt skollagen 2010:800 8 kap ska kommunen ge bidrag till enskilda förskolor/fritidshem som är godkända av kommunen att bedriva verksamhet. Ärendet Bidraget ska vara likvärdigt med de resurser som kommunens egna förskolor/fritidshem får i kommunens resursfördelning. Bidraget ska bygga på budgeten för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bidrag till fristående förskola fritidshem 2017 Uppgift om hur beslutet kan överklagas Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga detta hos Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet ska vara skriftligt. När du skriver ska du tala om vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför. Bifoga gärna handlingar som du anser har betydelse för prövningen. I överklagandet ska du också uppge namn, adress och telefonnummer. Överklagandet ska undertecknas. OBS! Du ska ställa överklagandet till Förvaltningsrätten men det ska skickas eller lämnas till Tranemo kommun, lärandesektionen. Om beslutet är uppenbart oriktigt kan den som fattat beslutet komma att ändra det. Om beslutet inte ändras på det sätt som du begärt, översänds överklagandet till Förvaltningsrätten. Din skrivelse måste ha kommit till Tranemo kommun inom tre veckor frĺn den dag du fick del av beslutet för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning. Överklagandet skickas till: Tranemo kommun

94 Lärandesektionen TRANEMO Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Fyrklöverns förskola/fritidshem, Augustivägen 5, Limmared Prästkragens förskola/fritidshem, Församlingshemmet, Månstad Skogsduvans förskola/fritidshem, Mossebo Skoghem, Tranemo Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bidrag till fristående förskola fritidshem 2017 Status Kommunstyrelsen 2 (2)

95 Vår ref: Sofie Öberg Ekonom Datum: Dnr: KS/2017:44 Tjänsteskrivelse om bidrag till fristående förskolor och fritidshem Förslag till beslut Fastställer bidragsbelopp per barn till fristående förskolor och fritidshem för kalenderåret 2017 enligt bilaga Beslutsmotivering Enligt skollagen 2010:800 8 kap ska kommunen ge bidrag till enskilda förskolor/fritidshem som är godkända av kommunen att bedriva verksamhet. Ärendet Bidraget ska vara likvärdigt med de resurser som kommunens egna förskolor/fritidshem får i kommunens resursfördelning. Bidraget ska bygga på budgeten för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Bidrag till fristående förskola fritidshem 2017 Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Om du är missnöjd med beslutet kan du överklaga detta hos Förvaltningsrätten i Jönköping. Överklagandet ska vara skriftligt. När du skriver ska du tala om vilket beslut du överklagar, vilken ändring du vill ha och varför. Bifoga gärna handlingar som du anser har betydelse för prövningen. I överklagandet ska du också uppge namn, adress och telefonnummer.

96 Överklagandet ska undertecknas. OBS! Du ska ställa överklagandet till Förvaltningsrätten men det ska skickas eller lämnas till Tranemo kommun, lärandesektionen. Om beslutet är uppenbart oriktigt kan den som fattat beslutet komma att ändra det. Om beslutet inte ändras på det sätt som du begärt, översänds överklagandet till Förvaltningsrätten. Din skrivelse måste ha kommit till Tranemo kommun inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet för att överklagandet ska kunna tas upp till prövning. Överklagandet skickas till: Tranemo kommun Lärandesektionen TRANEMO Beslutet skickas till Lärandesektionen Ekonomifunktionen Fyrklöverns förskola/fritidshem, Augustivägen 5, Limmared Prästkragens förskola/fritidshem, Församlingshemmet, Månstad Skogsduvans förskola/fritidshem, Mossebo Skoghem, Tranemo Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Bidrag till fristående förskola fritidshem 2017 Status Thomas Åman Sektionschef Sofie Öberg Ekonom

97 /S.Ö Beräkning av bidrag till enskild förskola/fritidshem 2017 Byte mellan grupp 0-2 år och 3-5 år sker i aug det år barnet fyller 3 år Förskola Barn 0-2 år - en heltidstjänst motsvarar 141 tillsynstim/vecka 29,57 tillsynstim/v - ca 4,8 barn per heltidstjänst Barn 3-5 år - en heltidstjänst motsvarar 203 tillsynstim/vecka 27,91 tillsynstim/v - ca 7,3 barn per heltidstjänst Fritidshem Barn 6-12 år - en heltidstjänst motsvarar 271 tillsynstim/vecka 14,36 tillsynstim/v - ca 18,9 barn per heltidstj. Bidrag i kr per tillsynstim budget 2017 Förskola Fritidshem 0-2 år 3-5 år 6-12 år Personalkostnad i barngrupp 71,31 49,53 37,10 Genomsnittlig månadslön 2015 är för bsk och för fsk med 31% bsk och 69% fsk blir genomsnittlig lön kr räknas upp till 2016= (26134*1,122*1,3846)/165 tim= 246, räknas upp till 2017= (26722*1,122*1,3833)/165 tim= 251,36 Ledningsresurs 2,80 2,80 2,80 Övrigt material 0,52 0,52 0,53 Kompetensutveckling 0,04 0,04 0,04 Serviceavgifter och leasingavg datorer 0,09 0,09 0,09 Del av IT-system IST 0,14 0,14 0,14 Telefonavgifter 0,02 0,02 0,02 IKT-satsningen 0,40 0,40 0,20 Måltidskostnad 7,99 7,99 4,76 Lokalkostnader 7,02 7,02 6,74 Bidrag för socioekonomiska faktorer 0,86 0,86 0 Bidrag för liten enhet 3,23 3,23 3,23 Bidrag för talpedagog 0,18 0,18 0,00

98 Anslag för arbetskläder till personal 0,18 0,18 0,18 Avdrag: förskola, fritidshems andel av besparing -0,76-0,76-0,76 Avdrag: barnomsorgsintäkter -6,84-6,84-6,84 Utökade ramar 2,04 2,04 1,40 Delsumma 89,24 67,46 49,64 Administrationskostnader 3 % 2,68 2,02 1,49 Kompensation för mervärdeskatt 6 % 5,52 4,17 3,07 Summa bidrag per tillsynstim 2017 inkl mervärdesskatt 97,43 73,65 54,20 Jämförelse Bidrag 2016 inkl mervärdesskatt 92,73 69,46 54,84

99 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Detaljplan, Ingestorp Övre 3:147 (KS/2014:677) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Antar rubricerad detaljplan Beslutsmotivering Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 5 kap 27 Ärendet Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Detaljplanen har tidigare varit ute på samråd under tiden och granskning till under tiden för samråd och granskning har yttranden inkommit som föranlett viss ändring på plankartan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta antagande Plan och genomförandebeskrivning antagande Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande Föredragning och debatt Planarkitekt Elin Berg föredrar ärendet och svarar på frågor. Uppgift om hur beslutet kan överklagas Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 kap Beslutet skickas till Samverkansnämnden miljö och bygg miljobygg@ulricehamn.se Näringsliv och strategisektionen Status Kommunstyrelsen

100 Vår ref: Anne Andersson Processekreterare Datum: Dnr: KS/2014:677 Tjänsteskrivelse antagande Förslag till beslut Antar rubricerad detaljplan Beslutsmotivering Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 5 kap 27 Ärendet Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Detaljplanen har tidigare varit ute på samråd under tiden och granskning till under tiden för samråd och granskning har yttranden inkommit som föranlett vissa ändring på plankartan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Plankarta antagande Plan och genomförandebeskrivning antagande Behovsbedömning Samrådsyttrande Utlåtande Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Plan och bygglagen (PBL) 2010:900 kap 13 11

101 Beslutet skickas till Samverkansnämnden miljö och bygg Näringsliv och strategisektionen Status Pernilla Kronbäck Sektionschef Elin Berg Planarkitekt

102 Samrådsyttrande Diarienummer Sida 1(4) Samhällsbyggnadsenheten Johanna Severinsson Samhällsplanerare Tranemo Kommun Strategisektionen Tranemo Samråd om detaljplan för Ingestorp Övre 3:147, Länghem i Tranemo kommun, Västra Götalands län Handlingar daterade för samråd enligt 5 kap 15 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Om ärendet Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör om bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes säkerhet samt med hänsyn till biotopskydd måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Säkerhet I planförslaget tillåts bebyggelse så nära som 4,5 meter från fastighetsgräns. Det innebär att bostadsbebyggelse tillåts inom vägområdet. Hänsyn måste också tas till säkerhetszonen. Säkerhetszonen är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Säkerhetszonen intill en väg måste alltid beaktas och utformas så att den bidrar till tydlighet, säkerhet och trygghet för alla trafikanter (TRV 2013:121). Storleken på zonen varierar med vägens hastighetsgräns, trafikering och linjeföring. För väg 1674 utanför planområdet är säkerhetszonen 5 meter från vägbanekant. Inom detta område får alltså inga fasta oeftergivliga föremål finnas. Utmed väg 1674 gäller även en tillståndspliktig zon på 12 meter från vägområdet. Trafikverket anser generellt att den tillståndspliktiga zonen ska vara fri från bebyggelse även inom detaljplan. I detta fall ser det också ut som om detta avstånd upprätthålls i gällande detaljplan. Trafikverket och Länsstyrelsen anser därför att ett bebyggelsefritt område mot väg 1674 behöver säkerställas även i den nya detaljplanen, exempelvis i form av prickmark. Det bidrar också till en enhetlighet i förhållande till befintlig Postadress: GÖTEBORG Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post: samby.vastragotaland@lansstyrelsen.se

103 Diarienummer Sida 2(4) bebyggelse i området och ger ett visst skydd mot buller från vägen. Se Trafikverkets yttrande, daterat Biotopskydd Marken som ska bebyggas räknas idag som jordbruksmark, sådan mark innehåller ofta biotopskyddade anläggningar och miljöer. Det behöver därför dokumenteras vilka biotopskyddade objekt som finns i planområdet. Ska någon av dessa objekt sedan tas bort behöver kommunen söka dispens för den åtgärden. Avser man bevara objekten i planen behöver de bli inritade i plankartan och skyddas med specifika skyddsbestämmelser. Råd enligt PBLoch MB Trädfällning Planen bör ange att det krävs marklov för trädfällning inom naturmark, planbeskrivningen bör sedan specificera vilka förutsättningar som ska krävas för att träden ska få lov att fällas. Vid förläggning av bostäder intill skogen är det inte ovanligt att boende kommer höra av sig och vilja ta bort träd för att få bättre utsikt eller mer sol på gräsmattan. För att bevara de höga naturvärdena i skogen behövs det en planbestämmelse om detta och för att stötta handläggarna som får in markloven behöver det specificeras i planbeskrivningen i vilka lägen det är ok att bevilja marklov för trädfällning. Lövskogsinventering Det utritade naturområdet i plankartan stämmer inte överrens med lövskogsinventeringen som är gjord på platsen. Det vore lämpligt att justera plangränseran för naturmark så att det utpekade området med lövskog inryms. Det är i detta område som det finns utpekade värden vilket skulle ge en positiv effekt och ett mervärde för området att bevara. Skulle sedan mer mark än den utpekade lövskogen få beteckningen natur är också detta positivt.

104 Diarienummer Sida 3(4) När länsstyrelsens skikt för lövskogsinventering läggs över den föreslagan planen framgår det att dessa gränser inte överensstämmer. Dagvatten Dagvattnet verkar enligt beskrivningen hanteras inom det kommunala ledningsnätet, i norra delen av området. Dimensioneringen av det befintliga ledningsnätet är viktig i sammanhanget då ytterligare dagvatten kommer tillföras. Planbestämelse om hur dagvattent ska behandlas behöver införas. Markavvattningsföretagen Länghems DF 1945 och Länghems Mader 1858 finns i den södra delen av området. Detaljplanens påverkan på markavvattningsföretagen behöver klargöras. Kommunen kan behöva kontakta samfällighetsföreningen eller liknande för samråd om detta. Inom hela Västra Götalands län råder ett förbud mot markavvattning enligt 11 kap 14 MB. Eventuell markavvattning för att bebygga området kräver tillstånd för vattenverksamhet eller dispens från förbudet. Länsstyrelsen prövar om dispens från förbudet kan ges, och kan även besluta om tillstånd i de fall alla berörda är sökanden och överrens. I annat fall sker prövningen vid Mark- och Miljödomstolen. Oavsiktlig markavvattning ska undvikas. Jordbruksmark I nu aktuell samrådshandling i stycket Kulturvärden och fornlämningar, har ianspråktagandet av jordbruksmark föredömligt motiverats enligt 3 kap 4 Miljöbalken. Säkerhet Det är bra att befintlig utfart mot väg 1674 används och att utfartsförbud mot vägen kvarstår. Området vid vägen har beteckningen GATA. Då det är en statlig väg borde vägen ha beteckningen GENOMFART. Trafikverket anser dock att planområdets gräns ska flyttas, så att vägområdet (enligt definitionen ovan) inte ingår i detaljplanen. Behovsbedömning Aktuell plan bedöms inte generera en betydande miljöpåverkan enligt vad som avses i 6 kap 11 Miljöbalken. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Beredning Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter. Ärendet har handlagts av Johanna Severinsson och granskats av Nirmala Blom-Adapa. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Johanna Severinsson Nirmala Blom-Adapa

105 Diarienummer Sida 4(4) Detta beslut har godkänts digitalt i länsstyrelsens diariesystem och saknar därför namnunderskrift. Yttranden för kännedom från: Trafikverket daterat Kopia till: Trafikverket, Kerstin Sonden Länsstyrelsen/ Landsbygdsenehten, Stefan Gustafsson Naturvårdsenehten, John Thorbäck Vattenvårdsenheten, Bibbi skruf

106

107 Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Näringsliv- och strategisektionen upprättad DNR 2015:137 1(16) Elin Berg senast reviderad Plan- och genomförandebeskrivning Antagandehandling Planområdet på del av fastigheten Ingestorp 3:147, i Länghem. Detaljplan för Ingestorp 3:147, Länghem, samt Upphävande av del av detaljplan 195 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem Tranemo kommun, Västra Götalands län. Antagen av Allmänna utskottet/kommunfullmäktige 2017-xx-xx Vunnit laga kraft 20xx-xx-xx NÄRINGSLIV- OCH STRATEGISEKTIONEN Tranemo kommun Besök Storgatan 26 Tel vx Fax E-post: kommun@tranemo.se

108 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 2(17) upprättad , rev Innehåll Planbeskrivning... 3 Inledning... 3 Planhandlingar... 3 Syfte och huvuddrag... 3 Upphävandets syfte och huvuddrag... 3 Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken... 3 Plandata... 4 Tidigare ställningstaganden... 5 Översiktsplan... 5 Detaljplaner... 5 Program för planområdet... 6 Lokal plan för Länghem Behovsbedömning för miljöbedömning... 6 Kommunala beslut i övrigt... 6 Planeringsförutsättningar och förändringar... 7 Natur, geoteknik och kultur... 7 Bebyggelse Planbestämmelser Gator och trafik och parkering Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Teknisk försörjning Dagvatten Vatten och spillvatten El- och tele Avfallshantering Värme Störningar, hälsa och säkerhet Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Administrativa frågor Genomförandetid Medverkande tjänstemän... 17

109 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 3(17) upprättad , rev Planbeskrivning Inledning Allmänna utskottet i Tranemo kommun har gett Näringsliv- och strategisektionen i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Ingestorp 3:147 i Länghem. Detaljplanen kommer att ersätta nu gällande detaljplan nr 228 från 1991 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 3:147 m fl, Länghem, Tranemo kommun. En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen är inte juridiskt bindande, utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Plankartan är det dokument i detaljplanen som är juridiskt bindande. Planhandlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: - Plan- och genomförandebeskrivning - Plankarta med bestämmelser - Behovsbedömning - Granskningsutlåtande - Fastighetsförteckning Syfte och huvuddrag Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Upphävandets syfte och huvuddrag I samband med fastställandet av aktuellt planförslag avses även del av detaljplan nr 228 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem, Tranemo kommun. laga kraftvunnen , att upphävas. Upphävandet är en följd av att det bedömts att den södra delen av planområdet inte behövs för att planen ska nå en ändamålsenlig struktur, samt att markförhållandena där bedöms som mindre lämpliga för bostadsbebyggelse. Syftet med upphävandet är därmed att ta bort den tidigare planlagda ytan för bostadsändamål, som annars hade blivit utan koppling till angränsande planlagd mark. Förenligt med 3, 4 och 5 kap miljöbalken Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Miljöbalkens tredje kapitel behandlar de grundläggande hushållningsbestämmelserna för mark och vattenområden. Miljöbalkens fjärde kapitel behandlar de särskilda hushållningsbestämmelserna för mark och vatten i vissa områden. Den tänkta markanvändningen bedöms medföra en god hushållning av naturresurser från allmän synpunkt. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormer enligt femte kapitlet överträds eller att människor utsätts för varaktig störning.

110 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 4(17) upprättad , rev Plandata Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet är beläget i den västra utkanten av tätorten Länghem, som ligger cirka 20 km nordväst om centralorten Tranemo, i Tranemo kommun. Detaljplaneområdet är cirka 2,5 ha stort och omfattar del av fastigheten Ingestorp 3:147. I nordöstra delen angränsar Ingestorpsvägen, vilken är en tertiär länsväg (vägnummer 1674) med staten som väghållare. Tranemo kommun är fastighetsägare för markområdet inom planområdet Bild 1. Tranemo kommun med tätorten Länghem i den nordvästra delen av kommunen. Bild 2. Planområdets läge i anslutning till Länghems tätort.

111 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 5(17) upprättad , rev Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Tranemo kommuns gällande översiktsplan, som antogs , har fastigheten Ingestorp 3:147 markerats som markområde för nya bostäder. Nu aktuellt detaljplaneförslag är väl förenligt med översiktsplanens intentioner. Detaljplaner Nu aktuellt planförslag ersätter gällande detaljplan nr 228 i berörda delar: Detaljplan nr 228 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 3:147 m fl, Länghem, Tranemo kommun. Laga kraft Genomförandetiden slutade Redovisad markanvändning detaljplanen är kvartersmark för bostadsändamål samt allmänna platser med lokalgata och park. Del av detaljplan nr 228 upphävs i och med fastställandet av nu aktuellt planförslag, se bild 3 nedan Bild 3. Gällande detaljplaner för området. Planförslaget föreslås ersätta större delen av detaljplan nr 228 i och med att nu aktuellt planförslag vinner laga kraft. Planområdesgräns för nu aktuellt planförslag är redovisad med röd streckad linje. Med blå streckad linje och blå skrafferad yta visas den del av detaljplan nr 228 som upphävs i och med fastställandet av aktuellt planförslag.

112 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 6(17) upprättad , rev Program för planområdet Nu aktuellt detaljplaneförslag är väl förenligt med kommunens gällande översiktsplan, och planförslaget ändrar inte i någon större grad förutsättningarna i förhållande till den gällande detaljplanen för området. Ett planprogram har därför inte bedömts som nödvändigt att tas fram. Lokal plan för Länghem 2011 Länghems byalag har i samarbete med invånare i Länghem tagit fram en Lokal plan för Länghem Syftet med planen är att bidra till utvecklingen av samhället i en positiv riktning så att unga medborgare ska vilja bosätta sig i Länghem. Ett genomförande av nu aktuellt detaljplaneförslag bedöms ligga väl i linje med byalagets intentioner om att erbjuda attraktiva boenden i Länghem. Behovsbedömning för miljöbedömning Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program, 5 kap. 18 plan- och bygglagen (2010:900, förkortad PBL) och 6 kap. 11 miljöbalken (1998:808, förkortad MB) ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För att bedöma om planförslaget kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 MB ska EU:s direktiv 2001/42/EG tillämpas. Undantag medges i direktivet för planer som avser små områden och för mindre ändringar i befintliga planer. Undantaget förutsätter också att markanvändningen inte medför betydande miljöpåverkan enligt kriterier som redovisas i bilaga 2 till EU-direktivet. En behovsbedömning i form av en checklista har utförts. Mot bakgrund av behovsbedömningen är kommunens samlade bedömning att föreliggande planförslag inte medför någon påtaglig miljöpåverkan. Kommunala beslut i övrigt Allmänna utskottet i Tranemo kommun har gett Näringsliv- och strategisektionen i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Ingestorp 3:147 i Länghem.

113 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 7(17) upprättad , rev Planeringsförutsättningar och förändringar Natur, geoteknik och kultur Landskapsbild, mark och vegetation Planområdet berör till viss del ett 2,4 ha stort triviallövskogsbestånd, naturvärdesklass 3, som omnämns i länsstyrelsens rapport Lövskogar i Tranemo kommun, För övrigt utgörs planområdet i huvudsak av åkermark som sluttar mot söder. Lövsskogsbeståndet, som till viss del berör planområdet, ska även i framtiden kunna nyttjas som allmän platsmark. Lövskogsbeståndet ges därför i planförslaget planbestämmelsen NATUR, vilket innebär att området ska vara allmänt tillgängligt, ändamålet är naturmark utan särskilt skötselansvar. Inom användningsområdet regleras trädfällning genom planbestämmelsen a 1. Bestämmelsen anger att det krävs marklov för fällning av träd med en stamomfång på minst 150 centimeter på en höjd av 1,3 meter ovan mark. En översiktlig trädinventering har genomförts av kommunens miljöstrateg. Var för sig bedöms inget av träden som särskilt bevarandevärd. Ett odlingsröse finns inom detaljplaneområdet med beteckningen NATUR (i östra delen av planområdet). Biotopskyddets bevarandevärden kan påverkas då marklov för fällning av träd beviljas, vilket ska beaktas vid lovhantering enligt PBL. Bild 4. Inventerade ytor i Länsstyrelsen i Västra Götalands lövskogsinventering (gröna skrafferade ytor). Planområdet (röd streckad linje) berör till viss del ett utpekat lövskogsområde, klass 3, med triviallövskog.

114 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 8(17) upprättad , rev Bild 5. Vy över planområdet (till vänster) från Ingestorpsvägen mot sydost och (till höger) från Kastanjevägen mot väster. Förorenad mark Enligt Länsstyrelsens MIFO-databas över förorenade markområden finns inga misstankar om förekomster av markföroreningar inom planområdet. Planområdet har inte använts för annat ändamål än jordbruk tidigare. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. MB. Miljökvalitetsnormer finns för: olika föroreningar i utomhusluften (2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), omgivningsbuller (SFS 2004:675). För detta planområde är miljökvalitetsnormer för i första hand vatten, och till viss del miljökvalitetsnormer för luft, relevant att beskriva. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller gäller endast för vägar med mycket stora trafikmängder eller för större städer än Tranemo kommun och är därmed inte aktuella för planområdet. Buller behandlas även särskilt i avsnittet om Störning, hälsa och säkerhet på sidan 14. Miljökvalitetsnorm för vatten EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60 EG) infördes i svensk lagstiftning I och med direktivets introduktion infördes en ny vattenförvaltning i Sverige med fem vattendistrikt med vardera en vattenmyndighet som ansvarar för beslut och samordning inom sitt distrikt. Tranemo kommun tillhör Västerhavets vattendistrikt som förvaltas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Varje vattenmyndighet har en vattendelegation som beslutar om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Vattenmyndighetens kansli samordnar arbetet mellan vattendistrikten. Vattendelegationerna beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för yt- och grundvatten. Huvudregeln är att alla vattenförekomster skulle ha uppnått normen god status till år 2015 och att statusen inte ska försämras. Tidsfrist kan ges till 2021 eller som längst Åtgärdsprogrammen innehåller 38 åtgärder som är bindande för myndigheter och kommuner. Ett av kraven är att kommunerna ska utveckla sin fysiska planering så att den medverkar i att miljökvalitetsnormen uppnås.

115 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 9(17) upprättad , rev Cirka 3 kilometer nordöst om planområdet finns ytvattenförekomsten Åsunden, SE Vattenförekomsten har god ekologisk status. Den kemiska statusen är också god om kvicksilver undantas. Cirka 800 meter norr om planområdet finns grundvattenförekomsten Länghem, SE Både den kemiska och kvantitativa statusen är god. Grundvattentäckten är 8 km 2 stor och tillhör Ätrans huvudavrinningsområde och har utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet. Ett genomförande av nu aktuell detaljplan bedöms inte påverka varken ytvattenförekomst eller grundvattenmagasinet negativt, dels på grund av avståndet och terrängförhållanden, och dels på grund av att området kommer att anslutas till det kommunala va-nätet. Dagvatten från hårdgjorda ytor på kvartersmark ska omhändertas lokalt, och dagvatten från tillkommande gatumark ska ledas till särskilt infiltrationsområde inom planområdet. Miljökvalitetsnorm för utomhusluft De luftföroreningar som vi själva orsakar har sitt ursprung i ett antal mänskliga aktiviteter. Några viktiga källor är väg- och flygtrafik, industriell verksamhet, energiproduktion, jordbruk, uppvärmning av bostäder, småskalig vedeldning och användning av lösningsmedel m.m.. Sett till nu aktuellt planområde är det främst trafiken som ger upphov till hälsofarliga utsläpp i form av kvävedioxider (NO 2 ), partiklar (PM10) och lättflyktiga organiska ämnen (VOC). Enligt en schablonberäkning som miljöförvaltningen i Stockholm använder i sina bedömningar anges fordon per årsmedeldygn (ÅDT) som ett kritiskt fordonsflöde vad gäller partiklar (PM10) och ÅDT avseende kväveoxid (NO 2 ). Härvid avses ett meter brett gaturum med dubbelsidig bebyggelse. Nu aktuellt planområde ligger cirka 1,9 kilometer från väg 27, som enligt Trafikverkets nuvarande beräkning har totalt fordon per årsmedeldygn (ÅDT). På den till planen angränsande Ingestorpsvägen är den beräknade trafikmängden totalt 482 fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Mot bakgrund av miljöförvaltningen i Stockholms kriterier bedöms det att det inte föreligger någon risk för att miljökvalitetsnormen för utomhusluft inte skulle klaras inom planområdet. Geotekniska förhållanden I samband med tidigare detaljplanearbete 1980 utfördes en särskild geoteknisk utredning. Enligt utredningen framgår att större delen av planområdet består av friktionsmaterial. Längs med planområdets sydöstra ände förekommer ett bälte av organiskt material, torv samt en hög grundvattennivå. Inom detta område krävs särskilda åtgärder för att kunna bygga bostäder. Mot bakgrund av tidigare undersökning föreslås en planbestämmelse om att endast källarlösa hus får uppföras inom detaljplaneområdet.

116 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 10(17) upprättad , rev Planområde Bild 6. Jordartskarta. Källa: SGU. Kulturvärden och fornlämningar Inom planområdet finns enligt Riksantikvarieämbetets RAÄ karttjänst inga kända fornlämningar eller särskilda kulturvärden. Jordbruksmark Planområdet kommer att ta i anspråk jordbruksmark. Enligt 3 kap. 4 MB får jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det som motiverar att planförslaget tar i anspråk jordbruksmark är att det ligger i angränsning till befintlig bebyggelse och infrastruktur, samt med närhet till allmänna kommunikationer. Då hela samhället Länghem är omgärdat av jordbruksmark är det inte möjligt att välja någon annan placering av bostadsbebyggelsen om samhället ska tillåtas utvecklas. Förslaget stämmer dessutom överens med gällande översiktsplan, samt att området redan i sin helhet är planlagt för bostadsändamål.

117 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 11(17) upprättad , rev Bild 7. Planområdet i Länghem; vy mot sydväst. Bebyggelse Bostäder och övrig bebyggelse Planområdet ligger i anslutning till Ingestorpsvägen i utkanten av samhället Länghem, som har cirka 500 hushåll och cirka invånare. Från väg 27 och fram till villabebyggelsen i Länghem kantas Ingestorpsvägen av gårdar med tillhörande lantbruksbyggnader. Planområdet angränsar till villabebyggelse nordost om området som i huvudsak utgörs av friliggande en och 1½planshus. Längs med Kastanjevägen och Cypressvägen förekommer par- och radhus. Även nu aktuellt planområde är enligt gällande plan avsett för bostadsändamål, men är ännu ej bebyggt i någon del. Ett genomförande av nu aktuellt planförslag innebär i jämförelse till gällande plan större byggrätter. Bestämmelsen om källarlösa hus kvarstår. 40 % av fastighetsstorleken tillåts att bebyggas. Minsta tillåtna fastighetsstorlek är 800 m 2. Bostadsbebyggelsen tillåts uppföras i två plan med en högsta byggnadshöjd om 10 meter. För att passa väl ihop till befintlig bebyggelsemiljö bör husen uppföras med sadeltak. Inom planområdet ska friliggande hus, parhus, radhus eller mindre flerbostadshus tillåtas. Arbetsplatser Länghem är en boendeort med goda pendlingsmöjligheter till arbetsplatser på de större orterna i närområdet. Avståndet till Tranemo är cirka 2 mil och till Borås cirka 3 mil. Service I Länghem finns ett mindre utbud av kommersiell service med matbutik, restaurang, bank och café. Offentlig service finns bland annat i form av förskola, skola, sporthall, bokbuss och busslinje till Tranemo och Borås. I Länghem finns för övrigt ett rikt föreningsliv.

118 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 12(17) upprättad , rev I centralorten Tranemo finns ett större utbud av handel och service. Här finns matbutiker, klädbutiker, skobutik, bokhandel, sportbutik, frisörer, banker, post, systembolag, apotek, privata gym, restauranger, fik, gatukök, pizzerior, färgbutik, presentbutik och blomsterbutiker. Planbestämmelser Inom detaljplanen anges följande planbestämmelser: Användning av mark och vatten Allmänna platser: GATA Gata NATUR Natur Kvartersmark: B Bostäder Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap dagvatten Marken är avsedd för infiltration av dagvatten. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark e 1 40 Största tillåtna byggnadsarea i procent av fastighetsarean, motsvarande 320 m² för minsta tillåtna fastighetsstorlek. e Minsta tillåtna fastighetsstorlek är 800 m 2. p 1 Huvudbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. <0,0> Högsta tillåtna byggnadshöjd i meter, vilket är 10,0 meter. b 1 Endast källarlösa hus tillåts inom området. b 2 Radonsäker grundläggning ska utföras vid byggnation av bostadshus. a 1 Marklov krävs för fällning av träd med en stamomfång på minst 150 cm på en höjd av 1,3 meter ovan mark. Utöver ovan redovisade bestämmelser pekar plankartan ut områden där marken inte får förses med byggnad, så kallad prickmark. In- och utfart får inte anordnas via området som betecknats med NATUR. Detta förtydligas dessutom med bestämmelse om utfartsförbud. Bestämmelsen NATUR och prickmark säkerställer ett minsta avstånd på 12 meter mellan vägområde för väg 1674 och möjlig placering för bostadshus.

119 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 13(17) upprättad , rev Bild 8. Föreslagen plankarta till detaljplanen, antagandehandling. Gator och trafik och parkering Infart till detaljplaneområdet sker från Ingestorpsvägen via Kastanjevägen. I angränsande detaljplaner finns redan gatumark utpekat. Ny gata föreslås i den södra delen med matning från Kastanjevägen. Parkering ska ske inom varje fastighet. Gång- och cykelvägar I anslutning till planområdet mellan Kastanjevägen och Cypressvägen finns en gång- och cykelväg som leder in mot den centrala delen av Länghem. Inga särskilda gång- eller cykelvägar finns utpekade i detaljplanen, och bedöms inte behövas inom planområdet.

120 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 14(17) upprättad , rev Kollektivtrafik Bussförbindelse finns, med hållplats cirka 200 meter från planområdet, till centralorten Tranemo via Limmared. I Limmared finns även kommunens järnvägsstation utmed Kust till kustbanan, som går mellan Göteborg och Kalmar. Teknisk försörjning Dagvatten I södra delen av planområdet föreslås ett markområde med användningen NATUR, och med särskilt syfte att vara tillgängligt för omhändertagande av dagvatten från gatumark genom fördröjning och infiltration. Planområdet lutar mot sydost vilket ger en naturlig avrinning från gatumarken mot det utpekade dagvattenområdet. Dagvatten från mark för bostadsändamål ska omhändertas inom tomtmarken. Vatten och spillvatten Fastigheterna inom planområdet ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. El- och tele Angränsande bostadsbebyggelse är anslutet till befintligt el- och telenät. Ny bebyggelse ska anslutas till befintligt nät. Avfallshantering Sophantering ska kunna ske på kvartersmark, och sophämtning ska kunna ske vid lokalgatan eller på särskilt anvisad plats inom området. Värme Ny bebyggelse kommer att värmas individuellt. Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt om energisnåla uppvärmningsanläggningar och förnyelsebara energikällor används. Störningar, hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Planområdet gränsar till bullerutsatt område från väg 27, vilken är belägen cirka 1,9 km sydväst om planområdet. Avståndet mellan vägen och planområdet är så pass stort att risken för störning som kräver åtgärder bedöms som försumbar. Avståndet till järnvägen, som passerar genom Länghem, är cirka 580 meter. Eftersom det finns bostadsbebyggelse mellan de planerade bostäderna i aktuellt planförslag och järnvägen bedöms risken för att störning ska uppstå som kräver åtgärder som mycket liten. På Ingestorpsvägen, direkt väster om planområdet, gjordes 2010 en bullerberäkning av BSV med en utgångspunkt på fordon/årsmedeldygn. I nuläget anger Trafikverket att det är totalt 482 fordon/årsmedeldygn på Ingestorpsvägen, det vill säga betydligt lägre än den beräkningsgrundade trafikmängden. Resultatet från BSV:s beräkning var att det vid en fordonshastighet av 70 km/h uppnås en nivå på 55 dba cirka 15 meter in på kvartersmarken enligt då gällande detaljplan. Vid en hastighetsbegränsning på 50 km/h, vilken råder i nuläget vid planområdet, beräk-

121 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 15(17) upprättad , rev nades gränsen för 55 dba uppnås cirka 10 meter in på kvartersmark. Närmaste byggrätt för bostadshus enligt nu aktuellt planförslag mot Ingestorpsvägen är 12 meter. Det innebär att kraven för inomhusmiljön går att uppnå samt att skyddade uteplatser vända mot tyst eller ljuddämpad sida går att åstadkomma. Radon Det finns alltid en viss risk för förekomst av radon i marklager, och lokalt kan det finnas mindre områden av högradonmark. Tillförda grundläggningsmassor kan även innehålla höga halter radon. En planbestämmelse i plankartan anger att radonsäker grundläggning ska utföras vid byggnation. Risk för skred/höga vattenstånd Enligt SGUs webbaserade karttjänst ligger grundvattenytan relativt ytligt. Även i tidigare nämnd geoteknisk undersökning från 1980, som gjordes för ett större område, påpekas att höga vattenstånd kan förekomma. Gällande detaljplan anger därför att en geoteknisk utredning ska genomföras i samband med exploateringen av planområdet. Genomförande I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas bland annat kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Organisatoriska frågor Planförfarande och tidsplan Detaljplanen handläggs enligt så kallat standardförfarande och förväntas ha följande preliminära tidsplan: Samråd genomfördes till Granskning genomfördes till Antagandeprövning i kommunfullmäktige 3:e kvartalet 2017 Bild 9. Schematisk figur över planprocess enligt standardförfarande. Nu aktuell fas i planprocessen är markerad med röd linje. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet, det vill säga de allmänna platser betecknade med GATA och NATUR i plankartan.

122 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 16(17) upprättad , rev Markförvärv Inget markförvärv krävs för ett genomförande av planen. Särskilda avtal Inga särskilda avtal krävs för ett genomförande av planen. Avtal med framtida exploatör av området kommer att behövas vid försäljning av området för att reglera frågor kring anslutning till kommunala infrastrukturanläggningar. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Detaljplanen berör endast fastigheten Ingestorp 3:147. Om planområdet ska säljas fordras en lantmäteriförrättning för bildande av separata fastigheter för bostadsändamål. Naturmarken ska ligga kvar i den kommunala fastigheten. Planområdet ger möjlighet att dela upp bostadskvarteren i flera fastigheter om så önskas, dock med en begränsning till att fastighetsstorlekarna inte får vara mindre än 800 m 2. Fastighetsägaren ansvarar för ansökan om fastighetsbildning. Gemensamhetsanläggning m.m. Planen berör inga gemensamhetsanläggningar. Beroende på utformningen av området kan önskemål komma att finnas om att ha vissa gemensamma ytor inom planområdet, vilket får lösas i samband med ansökan hos Lantmäteriet. Rättigheter Det finns inga fastighetsrättsliga rättigheter inom planområdet. Ledningsdragningar med mera kommer att ske inom fastigheten när den exploateras och därefter säkerställas med rättigheter, efter ansökan hos Lantmäteriet, om så bedöms behövas. Fastighetsindelningsbestämmelser För området finns ingen fastighetsplan. Kommunen bedömer att det inte behövs några fastighetsindelningsbestämmelser för att detaljplanen ska kunna genomföras. Tekniska frågor Planbestämmelsen b 2 föreskriver en radonsäker grundläggning. Konsekvenser Fastighetsrättsliga konsekvenser Planens genomförande innebär att tre kvarter för bostadsändamål kan bildas. Inom det norra bostadskvarteret på cirka m 2 ges möjlighet till bildande av uppskattningsvis 8 separata bostadstomter, förutsatt att separata bostadstomter avses bildas. Inom de två södra bostadskvarteren på cirka m 2 respektive m 2 ges möjlighet till bildande av uppskattningsvis 6 respektive 4 separata bostadstomter eller motsvarande.

123 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 17(17) upprättad , rev Fördelning av kostnader, avgifter och taxor Kostnaderna i samband med planens genomförande tillfaller fastighetsägaren. I nuläget är kommunen fastighetsägare. Då kommunen avser avyttra bostadskvarteren kommer den framtida exploatören för bostadsfastigheterna att få bekosta utbyggnaden av området. Frågor kring kostnader för exploaterandet av området ska regleras i avtal mellan kommunen och exploatören. Kommunen kommer att kvarstå som ägare och huvudman till naturområdena inom planområdet. Kostnaden för drift och skötsel av naturområdena ansvarar kommunens för. Planavgift Planavgift ska tas ut vid avyttring av mark. Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden ska planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats av Vatten och Samhällsteknik AB genom Eva Djupfors och Jonas T Sandelius i samarbete med Näringsliv- och strategisektionen i Tranemo kommun, med undertecknad som handläggare. Eva Djupfors Planförfattare, Vatten och Samhällsteknik AB Elin Berg Planarkitekt, Näringsliv- och strategisektionen Tranemo kommun Jonas T. Sandelius Kvalitetsansvarig, Vatten och Samhällsteknik AB

124 Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Näringsliv- och strategisektionen upprättad DNR 2015:137 1(10) Elin Berg senast reviderad Behovsbedömning Antagandehandling Planområdet på del av fastigheten Ingestorp 3:147, i Länghem. Detaljplan för Ingestorp 3:147, Länghem, samt Upphävande av del av detaljplan 195 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem Tranemo kommun, Västra Götalands län. Antagen av Allmänna utskottet/kommunfullmäktige 2017-xx-xx Vunnit laga kraft 20xx-xx-xx NÄRINGSLIV- OCH STRATEGISEKTIONEN Tranemo kommun Besök Storgatan 26 Tel vx Fax E-post: kommun@tranemo.se

125 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 2(2) upprättad , rev Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Syftet med planen är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Platsen Planområdet är beläget i utkanten av tätorten Länghem, som ligger cirka 20 km nordväst om Tranemo. Detaljplaneområdet är cirka 2,5 ha stort och omfattar del av fastigheten Ingestorp 3:147. Planen Planens huvudsakliga mål är att möjliggöra att bebygga planområdet med bostadshus, med friliggande hus, parhus eller flerbostadshus. Tidigare plan medger också bostadsändamål, men nu föreslås en ökad byggrätt inom området samt uppdaterade planbestämmelser. Påverkan Konsekvensen av planen blir att ett område med jordbruksmark som redan är planlagt för bostadsändamål, görs möjligt att bebygga med en något utökad byggrätt jämfört med tidigare detaljplan. Samlad bedömning Kommunen har bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte upprättas enligt 6 kap. 12 miljöbalken. Catarina Lund Vatten och Samhällsteknik AB

126 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 3(3) upprättad , rev Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen x 2. Andra skyddsvärden x Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x 4. Miljökvalitetsnormer x Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 6. Växtliv x 7. Djurliv x 8. Kulturmiljö x 9. Landskapsbild / stadsbild x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv x 11. Transporter och kommunikationer x 12. Mark- och vattenanvändning x 13. Energi x 14. Naturresurser x 15. Mark x x Det regionala tilläggsmiljömålet för Västra Götaland Bevarande av åkermark berörs. Ett område, S om Ingestorp berörs enligt Lövskogsinventeringen. Naturvärdesklass 3, triviallövskog. Detaljplanen möjliggör bostäder på i dagsläget obebyggd mark, vilket innebär en viss påverkan på landskapsbilden och dess skala. Ett genomförande av detaljplaneförslaget kan förväntas medföra en viss ökning av personbilstrafiken i närområdet. Planområdet nyttjas i dagsläget som åkermark, men är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Ett genomförande av detaljplaneförslaget innebär en positiv påverkan på samhällsservice som t.ex. skola då underlaget ökar. Jordbruksmark tas i anspråk. Lövskogsområde berörs till viss del. Viss schaktning/fyllning kommer att ske inom tomterna då husen byggs. Risk för höga radonhalter kan finnas på moränmark vilket är jordarten inom planområdet.

127 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 4(4) upprättad , rev Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 16. Vatten x 17. Luft x 18. Störningar x 19. Risker för hälsa och säkerhet x Ett genomförande av detaljplaneförslaget innebär att hårdgjorda ytor i form av gata hustak och garageuppfarter tillkommer. Dagvatten från gatumark ska ledas till utpekat infiltrationsområde i planens södra del. För övrigt ska lokalt omhändertagande av dagvattnen ske i inom kvartersmarken. Viss rening och omhändertagande av dagvatten kan behövas. Närhet till jordbruksmark kan innebära viss störning tidvis. Det bedöms att kraven för ljudnivå i inomhusmiljö och vid uteplatser kommer kunna uppnås, trots relativ närhet till järnvägsspår och väg 27. Närhet till jordbruksmark kan innebära viss störning tidvis. Avseende behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst finns det varken större eller mindre risk för planerad bebyggelse än inom jämförelsevis villabebyggelse. Sammanställning Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Planförslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Miljöbalkens tredje kapitel behandlar de grundläggande hushållningsbestämmelserna för mark och vattenområden. Miljöbalkens fjärde kapitel behandlar de särskilda hushållningsbestämmelserna för mark och vatten i vissa områden. Den tänkta markanvändningen bedöms medföra en god hushållning av naturresurser från allmän synpunkt. Den tänkta markanvändningen medför inte heller att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. överträds eller att människor utsätts för varaktig störning. Förekomsten av höga radonhalter kan inte uteslutas, varför radonsäker grundläggning föreskrivs inom detaljplaneområdet, detta enligt 4 kap. 16 punkt 1 plan- och bygglagen.

128 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 5(5) upprättad , rev Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen Påverkan på något riksintresse - järnvägar Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte Kommentar - hamn x - sjöfart, farled x - transportnät, vägar x - TEN-vägar x - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) x - obruten kust (MB 4 kap 3 ) x - högexploaterad kust (MB 4 kap 4 ) x - kulturmiljö x - Natura 2000 x - naturvård x - vindbruk x - yrkesfiske x x 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och växtskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Påverkas områden med biotopskydd (t.ex. stenmurar, alléer och odlingsrösen) Höjdbegränsning runt flygplatser x x x

129 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 6(6) upprättad , rev Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. Berörs något regionalt miljömål? 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? - utomhusluft - vattenförekomst x - fisk- och musselvatten x - omgivningsbuller x Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan x - ängs- och betesmarksinventeringen x - ÖP x - Övrigt x 6. Växtliv Påverkan på rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - flyttfågelsträck eller vandring för djuren x x x x x x x x Flera olika miljömål berörs. Regionalt tilläggsmål för Västra Götaland som berörs. 3. Bevarande av åkermark År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Det föreligger inte någon risk för att miljökvalitetsnormen för utomhusluft ska klaras inom planområdet. Ett område, S om Ingestorp berörs enligt Lövskogsinventeringen. Naturvärdesklass 3, triviallöskog.

130 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 7(7) upprättad , rev Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning - på industriarv x - äldre vägar/järnvägar x - plats av kulturhistoriskt intresse x - byggnadsminne x - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap x 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. x x x x Detaljplanen möjliggör bostäder på i dagsläget obebyggd mark, vilket innebär en viss påverkan på landskapsbilden och dess skala. Jordbruksmark i nuläget. - lekmöjligheter. x Jordbruksmark i nuläget. - park eller annan rekreationsanläggning. - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP x x x 11. Transporter och kommunikationer Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem x x x Ett genomförande av detaljplaneförslaget kan förväntas medföra en viss ökning av personbilstrafiken i närområdet. - parkeringsmöjligheter x Löses på tomtmark. - trafiksäkerhet x 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP x Lokalgator inom området ska ha kommunalt huvudmannaskap. Förslaget till DP överensstämmer med gällande ÖP.

131 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 8(8) upprättad , rev gällande DP x - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t.ex. skola - andra tänkta projekt x x x I samband med fastställandet av aktuellt planförslag avses del av detaljplan nr 228 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem, Tranemo kommun. laga kraftvunnen , att upphävas. I övriga delar ersätter nu aktuellt detaljplaneförslag gällande detaljplan. Planområdet nyttjas i dagsläget som åkermark är dock sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Positiv påverkan, underlaget ökar. 13. Energi Möjlighet att använda förnybar energikälla. x Möjlighet finns att använda förnybar energikälla. Enskild energilösning. Behov av nya system för distribution x Fjärrvärme saknas i Länghem. 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal x x Jordbruksmark tas i anspråk. - annan produktionsyta (skog) x Lövskogsområde berörs till viss del. 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? x Viss schaktning/fyllning kommer att ske inom tomterna då husen byggs. Påverkas topografi? x Jordbruksmark i nuläget. Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. x x x x x x x Risk för höga radonhalter kan finnas på moränmark som är jordarten inom planområdet.

132 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 9(9) upprättad , rev Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.ex. damm eller våtmark? Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? - flödesriktning eller hastighet? x - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? x Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? 17. Luft Påverkan på luftkvaliteten Risk för obehaglig lukt. x x x x x x x x x x x x x x Ett genomförande av detaljplaneförslaget innebär hårdgjorda ytor i form av gata hustak och garageuppfarter. Dagvatten från gatumark ska ledas till det kommunala ledningsnätet för dagvatten. För övrigt ska lokalt omhändertagande av dagvattnet ske i så stor utsträckning som möjligt inom fastigheterna. Viss rening och omhändertagande av dagvatten kan behövas. Närhet till jordbruksmark kan innebära viss störning tidvis.

133 Näringsliv- och strategisektionen Planbeskrivning Samrådshandling 10(10) upprättad , rev Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. - vibrationer x - starkt ljus eller reflexion x - miljöstörande verksamhet x 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - explosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen x - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning - otrygga miljöer skapas x - elektromagnetiska fält (EMF) x x x x x x Det bedöms att kraven för ljudnivå i inomhusmiljö och vid uteplatser kommer kunna uppnås, trots relativ närhet till järnvägsspår och väg 27 samt närheten till länsväg Närhet till jordbruksmark kan innebära viss störning tidvis. Varken större eller mindre risk inom jämförelsevis villabebyggelse.

134 Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Näringsliv- och strategisektionen upprättad DNR 2015:137 1(16) Elin Berg Granskningsutlåtande Planområdet på del av fastigheten Ingestorp 3:147, i Länghem. Detaljplan för Ingestorp 3:147, Länghem, samt Upphävande av del av detaljplan 195 Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem Tranemo kommun, Västra Götalands län. NÄRINGSLIV- OCH STRATEGISEKTIONEN Tranemo kommun Besök Storgatan 26 Tel vx Fax E-post: kommun@tranemo.se

135 Näringsliv- och strategisektionen Granskningsutlåtande 2(6) upprättad Planarbetets bakgrund, huvuddrag och syfte Allmänna utskottet i Tranemo kommun har gett Näringsliv- och strategisektionen i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Ingestorp 3:147 i Länghem. Detaljplanen kommer att ersätta nu gällande detaljplan nr 228 från 1991 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 3:147 m.fl., Länghem, Tranemo kommun. Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Planområdet är beläget i utkanten av tätorten Länghem, som ligger cirka 20 km nordväst om Tranemo tätort. Detaljplaneområdet är cirka 2,5 ha stort och omfattar del av fastigheten Ingestorp 3:147. Tranemo kommun är fastighetsägare för markområdet inom planområdet. I Tranemo kommuns gällande översiktsplan, som antogs , har fastigheten Ingestorp 3:147 markerats som markområde för nya bostäder. Nu aktuellt detaljplaneförslag är väl förenligt med översiktsplanens intentioner. Detaljplanen handläggs enligt så kallat standardförfarande. Upphävandets syfte och huvuddrag I samband med fastställandet av aktuellt planförslag avses även del av detaljplan nr 228 Förslag till ändring av detaljplan för Ingestorp Övre 1:17 m fl Länghem, Tranemo kommun. laga kraftvunnen , att upphävas. Upphävandet är en följd av att det bedömts att den södra delen av planområdet inte behövs för att planen ska nå en ändamålsenlig struktur, samt att markförhållandena där bedöms som mindre lämpliga för bostadsbebyggelse. Syftet med upphävandet är därmed att ta bort den tidigare planlagda ytan för bostadsändamål, som annars hade blivit utan koppling till angränsande planlagd mark. Hur granskningen bedrivits Granskningen av detaljplaneförslaget har genomförts under tiden till Myndigheter, förvaltningar och grannar har beretts tillfälle att yttra sig och fått planhandlingarna tillsända. Planförslaget har varit tillgängligt på kommunkontoret och på kommunens hemsida under samrådstiden. Under granskningstiden har fem yttranden inkommit, vilka redovisas nedan, tillsammans med tidpunkten för dessa samt om det finns erinringar eller inte. Därefter redovisas yttrandena tillsammans med kommunens kommentarer till det aktuella yttrandet och om det ger anledning till några justeringar av planförslaget. Yttrandena finns tillgängliga i sin helhet på kommunkontoret.

136 Näringsliv- och strategisektionen Granskningsutlåtande 3(6) upprättad Inkomna yttranden 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Datum för Synpunkt inkommande x 2. Trafikverket x 3. Helen Nielsen, Ingestorp x 3: Annelie Kardell, Ingestorp 3: x 5. Lantmäteriet x Utan erinran 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens samlade bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen inte kan accepteras och kan därför komma att prövas av Länsstyrelsen om den antas. Motiv för bedömningen Säkerhetsavstånd vid statligt vägområde Länsstyrelsen noterar att detaljplanen fortfarande inte har tillgodosett och säkerställt alla aspekter som berör säkerheten vid Väg Därmed kvarstår stor del av de synpunkter berörande säkerhetsavstånd från Länsstyrelsens samrådsyttrande (dt Dnr ). (Se Trafikverkets yttrande TRV 2017/36584, dt ) Synpunkter på granskningshandlingen I granskningshandlingarna har kommunen bemött synpunkterna angående dagvattenhantering samt frågor berörande naturvård på ett bra sätt. Dock anser Länsstyrelsen, liksom Trafikverket, att detaljplanegränsen behöver justeras så att plangränsen går utanför vägområdets gräns. Vidare ska säkerhetsavstånd, mätt från vägområdets gräns, hållas för föreslagna bebyggelsen. Eftersom planområdet inte ligger inom tätort med stadsmässig bebyggelse, bedömer Trafikverket att bebyggelsefritt avstånd behöver ligga på 12 meter från vägområdets gräns. D.v.s., planen behöver utöka området med prickmark för att överensstämma med både avkörningsskydd och tillståndspliktigt avstånd för vägen. (Se Trafikverkets yttrande TRV 2017/36584, dt ) Kommunens kommentar: Väg 1674 Planområdesgränsen justeras så att befintligt vägområde för väg 1674 enligt Trafikverkets önskemål inte tas med i detaljplaneförslaget. Plangränsen längs väg 1674 löper nu i gällande plans plangräns. Närmast vägen, d.v.s. mellan planområdesgränsen och yta för bostadsändamål läggs en remsa med planbeteckningen NATUR. Detta för att utfartsförbudet inte ska hamna i planområdesgräns, vilket

137 Näringsliv- och strategisektionen Granskningsutlåtande 4(6) upprättad också varit anledningen till att vägområdet för väg 1674 tagits med i planförslagets granskningshandling. Detta med hänvisning till Boverkets Konsekvensutredning av allmänna råd för planbestämmelser, 2014, där det står; citat sida 59, 7.9 sista stycket: Dessutom går det inte att ange bestämmelse som indirekt reglerar något i en angränsande plan Förutom justeringen ovan tas korsprickmarken bort och ersätts med prickmark inom bostadsändamål närmre än 12 meter till vägområdet. Avstånden är nu mätta från vägområde som pekats ut i gällande detaljplan nr 195. Detta innebär i praktiken ett större avstånd än 12 meter mellan den faktiska vägbanan och byggbar mark. Se efterföljande skiss:

138 Näringsliv- och strategisektionen Granskningsutlåtande 5(6) upprättad Trafikverket Ärendet Trafikverket har tagit emot granskningsversion för ovan nämnda plan. Planområdet ligger utmed väg 1674 i den västra utkanten av Länghem. Detaljplanens syfte är att inom planområdet möjliggöra bostadsbebyggelse för friliggande hus, parhus, radhus eller flerbostadshus. Området är sedan tidigare detaljplanelagt för bostadsändamål. Detaljplanen kommer att ersätta nu gällande detaljplan från Tidigare samråd Trafikverket har yttrat sig i samrådet ( , TRV 2016/47899). I yttrandet framgick bland annat att detaljplanen måste säkerställa befintligt vägområdet för väg 1674 samt prickmark 12 meter från vägområdet i enligt med gällande detaljplan. Trafikverket ansåg att planområdets gräns ska flytttas, så att vägområdet inte ingår i detaljplanen. Synpunkter i granskningen Trafikverket ser positivt på att kommunen bemött samrådsyttrandet. Trafikverket kvarstår i bedömningen att planområdets gräns ska flyttas, så att vägområdet inte ingår i detaljplanen. Område för VÄG är enligt Trafikverkets bedömning inte i enlighet med befintliga förhållanden och verkligt breddutrymme på platsen. Plankartan behöver justeras och i planbeskrivningen förtydligas vägområdet med foto och användningsgränser. Trafikverket anser fortsatt att marken från vägområdet VÄG (väg 1674) ut till 12 meter från vägområdet ska vara prickmark. Övrigt Vi vill påminna om att vatten från planområdet (hårdgjorda ytor, tak och liknande) inte får rinna till vägdiket. Kommunen behöver beakta hur barn kan ta sig till och från skola och andra målpunkter på ett trafiksäkert sätt. Trafikverket rekommenderar att x-område för gång- och cykel läggs ut i detaljplanen så att oskyddade trafikanter kan ta sig fram på ett trafiksäkert sätt utan att använda väg Om utbyggnaden av bostäder utmed väg 1674 väster om Länghem ökar behöver också trafiksäkerhetsfrågor och påverkan på vägens funktion för genomfartstrafik beaktas. Det finns inga medel avsatta för väg 1674 i Regional plan för transportinfrastrukturen Trafikverket vill även informera om trafiksituationen i korsningen väg 27/väg 1674 (Ingestorpsvägen). År 2013 inträffade en allvarlig trafikolycka i korsningen. Utmed väg 27 i anslutning till korsningen finns ett hållplatsläge. Det som inträffar ofta är att bilar kör om på höger sida om bussen. Hållplatsläget bör flyttas. Det händer också att farlig vänstersväng inträffar vid anslutning till väg Kommunens kommentar: Trafikverkets yttrande under samrådet tolkades som:..prickmark skall finnas inom 5 meter till vägområdet....prickmark bör finnas inom 12 meter till vägområdet.. Planområdesgränsen m.m. har efter granskningen av planen nu justerats enligt Trafikverkets önskemål och berör nu inte vägområdet för väg Se svar ovan under punkt 1.

139 Näringsliv- och strategisektionen Granskningsutlåtande 6(6) upprättad Övrigt Dagvatten från hårdgjorda ytor på kvartersmark ska omhändertas lokalt, och dagvatten från tillkommande gatumark ska ledas till särskilt infiltrationsområde inom planområdet. Se planbeskrivning sida 9 och sida 14. Planområdet lutar mot sydost vilket ger en naturlig avrinning från gatumarken mot det utpekade dagvattenområdet. Dagvatten från mark för bostadsändamål ska omhändertas inom tomtmarken. Se planbeskrivning sida 14. Angående barns/ oskyddade trafikanters väg till målpunkter öster om järnvägsspåret som t.ex. Länghemsskolan: Länghemsskolan nås lämpligast via förlängningen av Kastanje-/Cypressvägen, längs med Hagagatans befintliga gång- och cykelväg och vidare på Boråsvägen/Järnvägsgatan. Angående barns/ oskyddade trafikanters väg till övriga målpunkter i samhället: För nu aktuellt detaljplaneförslag finns det sedan tidigare en detaljplan för bostadsändamål. Nu aktuellt detaljplaneförslag medger färre antal bostäder än gällande detaljplan, vilket bör generera färre trafikrörelser i jämförelse med gällande plan. Möjlighet finns att ta sig till olika målpunkter i samhället via villakvarteren nordost om planområdet. 3. Helen Nielsen, Ingestorp 3:125 Godkänner förslaget utan synpunkter. Kommunens kommentar: - 4. Anette Kardell, Ingestorp 3:128 Godkänner förslaget utan synpunkter. Kommunens kommentar: - 5. Lantmäteriet, Lennart Gustafsson Vid genomgång av planförslagets granskningshandlingar (daterade ) har följande noterats: Planförslaget föreskriver minsta tillåtna tomtstorlek. Begreppet bör ändras till fastighetsstorlek. Kommunens kommentar: Handlingarna justeras enligt ovan. Elin Berg Planarkitekt, Näringsliv- och strategisektionen Tranemo kommun

140 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Uppdragsbeskrivning Demokrati och visionsberedningen Översiktsplan (KS/2016:442) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Antar förvaltningens yttrande avseende laglighet, ekonomi och sakprövning som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Demokrati och visionsberedningen (DVB) fick ( 77) i uppdrag av kommunfullmäktige att göra en aktualitetsgenomgång av Tranemo kommuns översiktsplan från Kommunfullmäktige beskriver uppdraget enligt följande: Uppdraget består av en aktualitetsgenomgång av kommunens översiktsplan men om beredningen skulle finna att en fördjupad översiktsplan borde tas fram för något område så står det beredningen fritt att föreslå detta. Beredningens arbete Efter att uppdraget tilldelats beredningen har beredningen i enlighet med processhjulet berett uppdraget genom vägledningsdebatt och partiförankring för att slutligen forma sitt förslag i form av en aktualisering. Beredningen valde att inte genomföra medborgardialog då uppdraget var av den art att det inte stod i behov för detta. Utgångspunkten för beredningen var att arbeta igenom Tranemo Kommuns översiktsplan från 2009 för att besluta om att deras förslag är att anse översiktsplanen vara aktuell. Därmed har beredningen format en aktualisering som ska vara en bilaga till översiktsplanen. I aktualiseringen ingår följande tematiska tillägg som har tillkommit efter att översiktsplanen antogs 2009: 1. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS plan) (2014) 2. Vindbruksplan (2013) 3. Naturvårdsplan (2016) 4. Bevarande utveckling och LIS plan av Torpa/Hofsnäs (2015) Utöver dessa tillägg har beredningen valt att nämna områden som den strategiska planen, hållbarhetsperspektiv, vård och omsorg, skola, infrastruktur och kommunikation, centralort, lokala miljömål, bostadsförsörjningsplan, klimat och vatten.

141 Under beredningens arbete väcktes tankar om att kommunen bör inrätta en handlingsplan för vatten, en sk blåplan. Beredningen valde att skicka denna frågan som en av frågor för vägledningsdebatt i partigrupperna. Majoriteten av partigrupperna ansåg att en sådan saknas och bör utformas. Beredningens arbete överblick Diskussion förs om beredningsuppdraget och hur upplägget ska vara med mera Beredningen får uppdraget presenterat till sig av planarkitekt Elin Berg Diskussion förs om den genomförda webbutbildningen av Boverket angående aktualisering av översiktsplan för förtroendevalda. Diskussion förs hur man ska lyfta in strategiska planen i aktualiseringen Informationskväll i Länghem angående fördjupad översiktsplan Länghem Diskussion om informationskvällen i Länghem. Fortsatt arbete med att arbeta igenom översiktsplanen från Vilka delar är inaktuella? Beredningen arbetar igenom översiktsplanen för Tranemo Kommun Vilka delar är inaktuella? Beredningen arbetar igenom kapitel 4 5 i översiktsplanen för Tranemo Kommun Information och diskussion kring länsstyrelsen yttrande av översiktsplanen från Planarkitekt Elin Berg och miljöstrateg Thomas Tranefors presenterar vad de anser har hänt sedan översiktsplanen för Tranemo Kommun antogs Fortsatt arbete med att arbeta igenom översiktsplanen. Beredningen fick även presenterat Svenljunga och Ekerös kommuns aktualiseringar för att ge inspiration och vägledning i det fortsatta arbetet. Diskussion för kring frågeställningar och tillvägagångssätt vid vägledningsdebatt Diskussion förs om vägledningsdebatt, hur och när och frågeställningar. Det beslutas om att förlägga vägledningsdebatten vid kommunfullmäktige i maj. Tillvägagångsättet blir att planarkitekt Elin Berg håller ett kortare föredrag på 2 (4)

142 fullmäktige och efter sammanträdet skickas frågeställningar ut till partigrupperna för diskussion. Anledningen till detta tillvägagångssättet är karaktären av frågorna Korrigering av frågeställningar till vägledningsdebatten. Beredningsledaren informerar om den fortsatta planeringen av beredningsarbetet. Mötet fortsätter med arbete av aktualitetsförklaringen Extrainsatt möte, beredningen formar förslag av aktualitetsförklaringen Utskick av frågor för vägledningsdebatt. Fortsatt arbete med att forma förslaget Deadline för inkomna svar vägledningsdebatt Sammanställning av inkomna svar från vägledningsdebatt. Beredningen slutför sitt förslag. Utskick för partiförankring Sammanställning av partiförankring. Överlämningssammanträde och överlämningsprotokoll skrivs. Beredningen förslag till beslut Översiktsplanen för Tranemo Kommun kan förklaras vara aktuell. Tranemo Kommun bör ta fram en handlingsplan för vatten, en sk blåplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överlämningsprotokoll DVB Förslag på aktualitetsförklaring av översiktsplan Tranemo Kommun, XX Yttrande översiktsplan Föredragning och debatt Planarkitekt Elin Berg föredrar ärendet och svarar på frågor. Beslutet skickas till Samtliga sektioner 3 (4)

143 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Aktualitetsförklaring av översiktsplan Tranemo Kommun Status Kommunstyrelsen 4 (4)

144 Vår ref: Carita Browall Kommunchef Datum: Dnr: KS/2016:442 Yttrande gällande Yttrande översiktsplan Sammanfattning Kommunfullmäktige gav Demokrati och visionsberedningen i uppdrag att göra en aktualiseringsgenomgång av Tranemo kommuns översiktsplan. Varje kommun ska enligt plan och bygglagen 3 kap 1 ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön och vara vägledande vid beslut angående användning av mark och vattenområden. Minst en gång under mandatperioden ska kommunfullmäktige pröva om översiktsplanen är aktuell. Beredningen har tillsammans med tjänstemän i förvaltningen arbetat fram en aktualisering av Tranemo kommuns översiktsplan utifrån uppdragsbeskrivningen från kommunfullmäktige och utifrån plan och bygglagens direktiv. Beredningen har genomfört en vägledningsdebatt med partigrupperna, delvis för att få ett underlag till viljeriktningen i aktualiseringen. Ärendet Förvaltningen har behandlat beredningens förslag utifrån laglighet, ekonomi samt sakprövning. Laglighet Förvaltningens uppfattning är att inget i beredningens förslag står i strid med gällande lagstiftning. Ekonomi Förvaltningens uppfattning är att beredningens förslag inte får några direkta ekonomiska konsekvenser. Tranemo kommun Postadress: Tranemo Besöksadress: Storgatan 26 Telefon: Telefax: Direkt: E post: kajsa.montan@tranemo.se 1 (2)

145 Sakprövning Arbetet med aktualiseringen av översiktsplanen har resulterat i att översiktsplanen för Tranemo kommun kan förklaras aktuell men att en handlingsplan för vatten bör tas fram. Övriga avvikelser är av sådan art att det noteras och integreras i nästkommande översiktsplan som bör inledas under nästa mandatperiod. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att anta förvaltningens yttrande avseende laglighet, ekonomi och sakprövning som sitt eget. Carita Browall Kommunchef 2 (2)

146 Vår ref: Sanna Blomgren Processekreterare Datum: Dnr: KS/2016:442 Överlämningsdokument av beredningsuppdrag DVB Sammanfattning av ärendet Demokrati och visionsberedningen (DVB) fick ( 77) i uppdrag av kommunfullmäktige att göra en aktualitetsgenomgång av Tranemo kommuns översiktsplan från Kommunfullmäktige beskriver uppdraget enligt följande: Uppdraget består av en aktualitetsgenomgång av kommunens översiktsplan men om beredningen skulle finna att en fördjupad översiktsplan borde tas fram för något område så står det beredningen fritt att föreslå detta. Beredningens arbete Efter att uppdraget tilldelats beredningen har beredningen i enlighet med processhjulet berett uppdraget genom vägledningsdebatt och partiförankring för att slutligen forma sitt förslag i form av en aktualisering. Beredningen valde att inte genomföra medborgardialog då uppdraget var av den art att det inte stod i behov för detta. Utgångspunkten för beredningen var att arbeta igenom Tranemo Kommuns översiktsplan från 2009 för att besluta om att deras förslag är att anse översiktsplanen vara aktuell. Därmed har beredningen format en aktualisering som ska vara en bilaga till översiktsplanen. I aktualiseringen ingår följande tematiska tillägg som har tillkommit efter att översiktsplanen antogs 2009: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS plan) (2014) Vindbruksplan (2013) Naturvårdsplan (2016) Bevarande utveckling och LIS plan av Torpa/Hofsnäs (2015) Utöver dessa tillägg har beredningen valt att nämna områden som den strategiska planen, hållbarhetsperspektiv, vård och omsorg, skola, infrastruktur och kommunikation, centralort, lokala miljömål, bostadsförsörjningsplan, klimat och vatten. Under beredningens arbete väcktes tankar om att kommunen bör inrätta en handlingsplan för vatten, en sk blåplan. Beredningen valde att skicka denna

147 frågan som en av frågor för vägledningsdebatt i partigrupperna. Majoriteten av partigrupperna ansåg att en sådan saknas och bör utformas. Beredningens arbete överblick Diskussion förs om beredningsuppdraget och hur upplägget ska vara med mera Beredningen får uppdraget presenterat till sig av planarkitekt Elin Berg Diskussion förs om den genomförda webbutbildningen av Boverket angående aktualisering av översiktsplan för förtroendevalda. Diskussion förs hur man ska lyfta in strategiska planen i aktualiseringen Informationskväll i Länghem angående fördjupad översiktsplan Länghem Diskussion om informationskvällen i Länghem. Fortsatt arbete med att arbeta igenom översiktsplanen från Vilka delar är inaktuella? Beredningen arbetar igenom översiktsplanen för Tranemo Kommun Vilka delar är inaktuella? Beredningen arbetar igenom kapitel 4 5 i översiktsplanen för Tranemo Kommun Information och diskussion kring länsstyrelsen yttrande av översiktsplanen från Planarkitekt Elin Berg och miljöstrateg Thomas Tranefors presenterar vad de anser har hänt sedan översiktsplanen för Tranemo Kommun antogs Fortsatt arbete med att arbeta igenom översiktsplanen. Beredningen fick även presenterat Svenljunga och Ekerös kommuns aktualiseringar för att ge inspiration och vägledning i det fortsatta arbetet. Diskussion för kring frågeställningar och tillvägagångssätt vid vägledningsdebatt Diskussion förs om vägledningsdebatt, hur och när och frågeställningar. Det beslutas om att förlägga vägledningsdebatten vid kommunfullmäktige i maj. Tillvägagångsättet blir att planarkitekt Elin Berg håller ett kortare föredrag på fullmäktige och efter sammanträdet skickas frågeställningar ut till partigrupperna för diskussion. Anledningen till detta tillvägagångssättet är karaktären av frågorna

148 Korrigering av frågeställningar till vägledningsdebatten. Beredningsledaren informerar om den fortsatta planeringen av beredningsarbetet. Mötet fortsätter med arbete av aktualitetsförklaringen Extrainsatt möte, beredningen formar förslag av aktualitetsförklaringen Utskick av frågor för vägledningsdebatt. Fortsatt arbete med att forma förslaget Deadline för inkomna svar vägledningsdebatt Sammanställning av inkomna svar från vägledningsdebatt. Beredningen slutför sitt förslag. Utskick för partiförankring Sammanställning av partiförankring. Överlämningssammanträde och överlämningsprotokoll skrivs. Beredningen förslag till beslut Översiktsplanen för Tranemo Kommun kan förklaras vara aktuell. Tranemo Kommun bör ta fram en handlingsplan för vatten, en sk blåplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Överlämningsprotokoll DVB Förslag på aktualitetsförklaring av översiktsplan Tranemo Kommun, XX Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Uppgift om hur beslutet kan överklagas Beslutet skickas till Samtliga sektioner

149 Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Aktualitetsförklaring av översiktsplan Tranemo Kommun Status Christoffer Andersson (C) Beredningsledare, DVB Sanna Blomgren Processekreterare

150 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Demokrati och visionsberedningen Plats Torparummet, Tranemo Kommunhus Tid Närvarande Beslutande Christoffer Andersson (C) Marita Pahlén (Mp) Tina Haglund (C) Johnny Ohlsson (S) Lars Åke Larsson (M) Övriga närvarande Sanna Blomgren, processekreterare Paragrafer 1 2 Utses att justera Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare.. Sanna Blomgren.. Christoffer Andersson (C).. Marita Pahlén (Mp) ANSLAG/BEVIS Organ Demokrati och visionsberedningen Sammanträdesdatum Anslaget under tiden Förvaringsplats för protokoll Kommunkontoret, Tranemo Protokollet är justerat, vilket tillkännagivits genom anslag Underskrift. Sanna Blomgren Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1

151 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Demokrati och visionsberedningen Innehållsförteckning 1 Val av justerare 3 2 Överlämnande av beredningsuppdrag Aktualitetsgenomgång av Tranemo Kommuns översiktsplan 4 Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 2

152 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Demokrati och visionsberedningen Val av justerare Demokrati och visionsberedningens beslut Utser Marita Pahlén till att justera protokollet. Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 3

153 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Demokrati och visionsberedningen Överlämnande av beredningsuppdrag Översiktsplan Demokrati och visionsberedningens beslut Överlämnar beredningsuppdrag och med det en aktualisering av Tranemo Kommuns översiktsplan. Sammanfattning av ärendet Demokrati och visionsberedningen (DVB) fick ( 77) i uppdrag av kommunfullmäktige att göra en aktualitetsgenomgång av Tranemo kommuns översiktsplan från Beslutsunderlag Överlämningsdokument av beredningsuppdrag DVB, Aktualisering av Tranemo Kommuns översiktsplan, Status Kommunfullmäktiges presidium Kommunchefen Ordförandes sign Justerares sign Justerares sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 4

154 Aktualitetsförklaring av Tranemo Kommuns översiktsplan 1

155 Innehållsförteckning Aktualitetsförklaring av Tranemo Kommuns översiktsplan Lagrum Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse Nya förutsättningar Tillägg till översiktsplanen Vindkraft Vindbruksplan Naturvårdsplanen Bevarande, utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS plan) Övriga nya förutsättningar Vision och strategisk plan Vår vision Hållbarhetsperspektiven Skola Vård och omsorg Infrastruktur och kommunikationer Centralort Riktlinjer kring riksintressen för friluftsliv Lokala miljömål Klimat Vatten Bostadsförsörjningsplan Ny Lagstiftning Aktualitetsförklaring av översiktsplanen Slutsats Bilaga 1 Yttrande från länsstyrelsen

156 1 Inledning Aktualitetsförklaringen avser översiktsplanen för Tranemo Kommun Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige 25 oktober Därefter har följande tillägg tillkommit som ingår i aktualiseringen: Plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS plan) (2014) Vindbruksplan (2013) Naturvårdsplan (2016) Bevarande, utvecklings och LIS plan av Torpa/Hofsnäs (2015) Den beslutade kommunfullmäktige att ge uppdraget om aktualisering av översiktsplanen från 2009 till demokrati och visionsberedningen. Tillsammans med tjänstemän har arbetet pågått från hösten 2016 till våren Beredningen har genomfört en vägledningsdebatt genom att skicka ut frågeställningar till partigrupperna för diskussion. Vägledningsdebatten ses delvis som ett underlag till viljeinriktningen i denna aktualisering. Det pågår ett arbete med att fram en fördjupad översiktsplan för Länghem. 1.1 Lagrum Enligt plan och bygglagen 3 kap 1 (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Enligt 2 6 ska en översiktsplan ange inriktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön men även vara vägledande vid beslut angående användning av mark och vattenområden. Det anges även vad som ska framgå och hur översiktsplanen ska utformas. I 3 kap i PBL nämns översiktsplanens aktualisering. Lagen säger att kommunfullmäktige minst en gång under mandatperioden ska pröva om översiktsplanen är aktuell och att länsstyrelsen minst en gång under mandatperioden ska redovisa sina synpunkter. 2 Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse Länsstyrelsen ska enligt 3 kap 28 PBL ge en sammanfattande redogörelse över synpunkter som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Tranemo Kommun begärde 10 oktober 2016 en sådan redogörelse som sedan inkom den 13 december Den samlade bedömningen som har lämnats är att de statliga och mellankommunala intressen som länsstyrelsen har särskilt ansvar för inte har sådan karaktär att de kräver omarbetning av hela den kommunomfattande översiktsplanen. Länsstyrelsen ser samtidigt 3

157 att det sedan 2010 skett förändringar som kommunen behöver förhålla sig till i den fysiska planeringen. Det länsstyrelsen saknar i översiktsplanen är hur Tranemo Kommun avser att följa gällande miljökvalitetsnormer eller hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program för en hållbar utveckling i kommunen. De efterfrågar även hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. 3 Nya förutsättningar 3. 1 Tillägg till översiktsplanen Vindkraft Vindbruksplan antog Kommunfullmäktige en vindbruksplan. Planens syfte är att förtydliga var i kommunen det kan vara lämpligt att etablera vindkraft Naturvårdsplanen antog kommunfullmäktige en naturvårdsplan för kommunen. Naturvårdsplanens ska vara ett underlag för fysisk planering, ställningstagande i enskilda ärenden angående förändringar i användandet av mark och vatten, underlag för skydd och vård av värdefulla naturområden, miljörevision och miljökonsekvensbeskrivningar, information till allmänheten och för att kunna söka bidrag från naturvårdsverket. Planen är även en del i kommunens arbete för att nå nationella, regionala och lokala miljömål Bevarande, utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs antog kommunfullmäktige en handlingsplan för bevarande, utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs området. Ett förslag till bevarande, utvecklings och LIS plan för Torpa/Hofsnäs var ett föremål för samråd och granskning under Syftet med planen är att ta fram vissa riktlinjer och ramar för den framtida utvecklingen inom Torpa/Hofsnäs. Planen har tagits fram under löpande dialog med de närmaste berörda fastighetsägarna och brukarna på Torpa och Hofsnäs. 1 Vindbruksplan KS/2007:234 2 Naturvårdsplan KS/2013: Bevarande, utvecklings och LIS plan Torpa/Hofsnäs KS/2012:1221 4

158 3.1.4 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS plan) 4 Strandskyddet kom till på 1950 talet för att förhindra en överexploatering av stränderna och bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Det utvidgades 1994 till att också skydda stränderna på grund av deras stora betydelse för den biologiska mångfalden kom nya direktiv kring strandskyddsområden. Vilket medförde att vissa av våra vattendrag kom att få nya strandskydd. Som en del av arbetet har kommunen sedan Översiktsplanen 2009 tagit fram tillägget, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS plan. 4 Övriga nya förutsättningar 4.1 Vision och strategisk plan antog kommunfullmäktige i Tranemo Kommun en vision och strategisk plan. Visionen visar riktningen för kommunens utveckling och är ett strategiskt, långsiktigt dokument som talar om kommunens färdriktning. Den strategiska planen beskriver sex stycken högt prioriterade områden av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv Vår vision Lev livet på den gröna sidan Tranemo kommun är vårt naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en naturskön kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende som passar alla oavsett om man vill bo i en större ort eller på landsbygden och ibland sjö nära. Vi bor i ett samhälle som jobbar för att vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart och känner oss friska och trygga. Hos oss är mångkulturen en tillgång eftersom vårt samhälle är öppet och generöst. Tranemo kommun har ett rikt förenings och kulturliv. Kulturupplevelser är en viktig del av livet och fritiden är rik och varierad. Med stolthet lyfter vi fram våra kulturskatter och turistmål. Kommunen, föreningarna och näringslivet har utvecklat en nära samverkan där ideella krafter och goda idéer tas tillvara på det området är Tranemo kommun bland de 4 LIS plan KS/2012:297 5 Strategiska planen KS/2015:94 5

159 bästa i Sverige. Välutbyggda kommunikationer skapar möjligheter för medborgare. Det är enkelt och stimulerande att driva företag i Tranemo kommun där entreprenörsandan medverkar till att skapa ett varierat näringsliv. I Tranemo kommun känner du dig välkommen. Vi verkar för en stark känsla av samhörighet. Vi skapar mötesplatser som möjliggör inflytande och delaktighet i hela kommunen. Närheten till varandra bygger relationer för framtiden Hållbarhetsperspektiven För att nå en hållbar utveckling krävs ett helhetstänkande där ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter vägs samman på ett balanserat sätt. Ekonomisk utveckling och social välfärd ska förenas med god miljö. Varje generations behov ska tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Alla politiska beslut i kommunen och dess verksamheter ska genomsyras av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. 6

160 Förutom en ny vision och strategisk plan har det tagits flera politiska beslut som kan ändra förutsättningarna för användning av mark och vatten och som påverkar kommunala verksamheter. 4.3 Skola antog kommunfullmäktige i Tranemo Kommun en ny skolstruktur. Detta innebar bland annat att Ljungsarp och Ambjörnarps skolor avvecklades. 4.4 Vård och omsorg antog kommunfullmäktige i Tranemo Kommun en boendeplan för äldre. Boendeplanen är en plan för hur äldreboenden i Tranemo kommun kan utvecklas och förändras för att bättre möta framtidens behov utifrån ett brukarperspektiv. 4.5 Infrastruktur och kommunikationer Västra Götalandsregionens avdelning för kollektivtrafik och infrastruktur har påbörjat ett arbete med nya stationslägen för järnvägstrafiken. Vår vilja är att det ska bli ytterligare tågstopp med tätare turer i kommunen. De orter som framförallt diskuteras är Länghem och Grimsås förutom Limmared som idag redan har tågstopp. Fiber är under utbyggnad i kommunen. 4.6 Centralort I översiktsplanen från 2009 menar vi att det ska arbetas för en stärkt centralort Limmared Tranemo. Vägledningsdebatten resulterade i att viljeinriktningen inte är den samma som 2009 och stärkt centralort Limmared Tranemo inte längre är aktuellt. Kommunens vision är idag stärkt centralort. 4.7 Riktlinjer kring riksintressen för friluftsliv 8 Enligt regleringsbrevet från 2013 ska Länsstyrelsen lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Länsstyrelserna ska lämna underlagen i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer. 6 Skolstrukturen i Tranemo Kommun KS/2017:827 7 Boendeplan för äldre KS/2011:197 8 Riksintresse för friluftsliv i Västra Götaland 2013:737 7

161 I länsstyrelsens yttrande som inkom fanns det två angivna områden som berörde kommunen, Komosse och Torpa/Hofsnäs beslutade kommunstyrelsen efter utredning av länsstyrelsens förslag att ställa sig bakom förslaget om att Komosse blir ett nytt riksintresse. Däremot motsa kommunstyrelsen länsstyrelsens förslag om att utöka riksintresseområdet Torpa/Hofsnäs. Naturvårdsverkets beslut om de nya riksintressena väntas juni Lokala miljömål 9 Sedan översiktsplanen 2009 har kommunen antagit lokala miljömål antog kommunfullmäktige dessa mål. Handlingsplanen beskriver de prioriterade områdena: Giftfri miljö, natur, vatten av god kvalité, frisk luft samt god bebyggd miljö. Ambitionen med de lokala miljömålen är att de ska kunna användas och förstås av alla, bidra till en samlad kunskap, utgöra en grund för arbete/samverkan med andra aktörer samt, inte minst, ge möjlighet till uppföljning och mätbarhet inom varje delområde. Vidare ska miljömålen skapa förutsättningar för kommunens samtliga medborgare att leva mer hållbart. Målen ska präglas av hänsyn till barnkonventionen. Barnkonventionen ska alltid beaktas i den strategiska samhällsplaneringen. Inget planeringsbeslut får fattas utan att målgruppen barn och unga har tillfrågats. Beslutsunderlaget är grundat på att klimatmålet är kommunens övergripande mål. Löser vi inte klimatproblematiken så påverkas många av de andra målen. Dessutom har kommunen ytterligare områden där man vill vara i framkant. Det gäller kommunens vatten, natur, giftfri miljö och god bebyggd miljö. 4.9 Klimat Vid vägledningsdebatten framkom det att klimat och klimatförändring är något som ständigt bör beaktas i det fortsatta arbetet och utvecklingen. Det bör vara aktivt tema i den fortsatta samhällsplaneringen vid användning av mark och vatten Vatten Det finns idag fler miljömål som berör vatten; Levande sjöar och vattendrag, hav i balans, grundvatten av god kvalitet samt levande kust och skärgård. God ekologisk och kemisk status är två av de preciseringar som finns under miljömålet levande sjöar och vattendrag. Ingen samhällsplanering får ske så att det sker en negativ påverkan på den ekologiska eller kemiska statusen. 9 Lokala miljömål KS/2013:29 8

162 Tidigare var Tranemo kommun en aktiv del av vattenråden, nu har vi mer passivt deltagande då ingen tjänsteman längre jobbar med vattenfrågorna. Arbetet med att fastställa kommunens vattenskyddsområden fortgår. Vi ser att det saknas ett styrdokument för vatten i kommunen. Vi efterfrågar en blå plan vilket är ett handlingsprogram som syftar till att tydliggöra kommunens arbete för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten nås men även vilken utveckling som önskas. Denna handlingsplan bör vara ett tillägg till kommunens översiktsplan Bostadsförsörjningsplan antog kommunfullmäktige en bostadsförsörjningsplan. Bostadsförsörjningsplanen syftar till att underlätta kommande beslut om investeringar, budgetstrategier och andra nödvändiga beslut för att samordna kommunens fysiska utveckling och befolkningstillväxt i enlighet med översiktsplanens inriktning. Riktlinjerna i bostadsförsörjningsplanen anger inriktningen för Tranemo kommuns bostadsförsörjning och ställningstagande för att uppnå målen. 10 Bostadsförsörjningsplan KS/2016:684 9

163 5 Ny Lagstiftning Sedan vår ÖP 2009 antogs har plan och bygglagen förändrats, senast Förändringarna gäller inte processen om översiktsplan men påverkar naturligtvis möjligheterna genom detaljplaner. Bland annat infördes regler om Attefalls hus och tillbyggnader. I samma lagändring bygglovsbefriades vissa om och tillbyggnader infördes också en ny lag om markanvisning som påverkar hur kommunen kan tilldela exploatörer fastigheter. Den 2 januari 2015 skedde ändringar i miljöbalken och plan och bygglagen (SFS 2014:902 och SFS 2014:901). Ändringarna berodde på att det fanns behov av ett mer samordnat regelverk när det gäller buller och en mer samordnad tillämpning av Plan och Bygglagen och Miljöbalken. Avsikten är att tillämpningen ska bli mer tydlig och förutsägbar samt att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i bullerutsatta områden utan att riskera påverkan på människors hälsa. 6 Aktualitetsförklaring av översiktsplanen Vid en samlad bedömning föreslås att översiktsplanen från 2009 ska anses vara aktuell. De förändringar som skett är inte så stora att planen som helhet blivit inaktuell. Det saknas en planering för vatten och Tranemo Kommun bör därför ta fram en handlingsplan för detta. Anpassningar till klimatförändring har blivit mer angelägna sedan planen antogs och bör finnas med i samhällsplaneringen. Övriga avvikelser är av sådan art, att dessa noteras och integreras i nästkommande översiktsplan. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan bör inledas under nästa mandatperiod. 6.1 Slutsats Översiktsplanen för Tranemo Kommun kan förklaras aktuell. Tranemo Kommun bör ta fram en handlingsplan för vatten. 10

164 7 Bilaga 1 Yttrande från länsstyrelsen (Se bilaga 1) 11

165

166

167

168

169 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Medborgarförslag om digitala informationsskärmar (KS/2016:701) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås Sammanfattning av ärendet Tobias Svensson har lämnat ett medborgarförslag angående digitala informationsskärmar. Förslagsställaren anser att digitala informationsskyltar ska placeras strategiskt i Tranemo tätort (bland annat mellan Simhall och cirkulationsplats vid Willys). Ärendet Tobias Svensson har lämnat ett medborgarförslag angående digitala informationsskärmar. Förslagsställaren anser att digitala informationsskyltar ska placeras strategiskt i Tranemo tätort (bland annat mellan Simhall och cirkulationsplats vid Willys). Förslagsställaren anser att dessa skyltar ska vara digitala och att drift av skyltar samt aktuella budskap ska skötas av Tranemo kommun. Förvaltningen var i kontakt med Tobias Svensson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren hade inget ytterligare att tillägga. Förvaltningen arbetar sedan en tid tillbaka för informationsskyltar (dock inte digitala) med placering längs med riksväg 27. Exakt placering av informationsskyltarna är inte färdigutrett. Inblandade aktörer i detta arbete, förutom Tranemo kommun, är bland annat Trafikverket och Länsstyrelse beroende på var skyltarna placeras. Digitala skyltar kräver en viss administration samt att de ständigt ska vara aktuella och uppdateras med aktiviteter och evenemang. Idag finns redan en möjlighet att anmäla till kommunen att lägga upp aktiviteter på Evenemang

170 som länkas på kommunens hemsida. Det är en bred spridning, sidan är gemensam för aktiviteter i Svenljunga och Tranemo kommun och en del av Turistrådet Västsveriges hemsida. Se nedan exempel. Förvaltningen menar att Tranemo kommun inte har den omfattningen av evenemang som kan hålla en digital skylt levande. Förvaltningen arbetar idag med framtagande av skyltar med budskap som kan byta 3 4 ggr per år med riktat budskap som marknadsföring av kommunen. Förvaltningen utreder också om skyltarna kan förses med el från solceller utan att ström dras fram till skyltarna. Det är i linje med kommunens miljömål och även mer kostnadseffektivt på sikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Medborgarförslag om digitala informationsskärmar Medborgarförslag om digitala informationsskärmar Föredragning och debatt Sektionschef Pernilla Kronbäck föredrar ärendet och svarar på frågor. 2 (3)

171 Beslutet skickas till Tobias Svensson Näringsliv och Strategisektionen Kommunstyrelsen Status Kommunstyrelsen 3 (3)

172 Vår ref: Pernilla Kronbäck Sektionschef för näringsliv och strategisektionen Datum: Dnr: KS/2016:701 Svar på Medborgarförslag om digitala informationsskärmar Förslag till beslut Medborgarförslaget avslås Sammanfattning av ärendet Tobias Svensson har lämnat ett medborgarförslag angående digitala informationsskärmar. Förslagsställaren anser att digitala informationsskyltar ska placeras strategiskt i Tranemo tätort (bland annat mellan Simhall och cirkulationsplats vid Willys). Ärendet Tobias Svensson har lämnat ett medborgarförslag angående digitala informationsskärmar. Förslagsställaren anser att digitala informationsskyltar ska placeras strategiskt i Tranemo tätort (bland annat mellan Simhall och cirkulationsplats vid Willys). Förslagsställaren anser att dessa skyltar ska vara digitala och att drift av skyltar samt aktuella budskap ska skötas av Tranemo kommun. Förvaltningen var i kontakt med Tobias Svensson för att ge förslagsställaren tillfälle att utveckla sitt förslag. Förslagsställaren hade inget ytterligare att tillägga. Förvaltningen arbetar sedan en tid tillbaka för informationsskyltar (dock inte digitala) med placering längs med riksväg 27. Exakt placering av informationsskyltarna är inte färdigutrett. Inblandade aktörer i detta arbete, förutom Tranemo kommun, är bland annat Trafikverket och Länsstyrelse beroende på var skyltarna placeras. Digitala skyltar kräver en viss administration samt att de ständigt ska vara aktuella och uppdateras med aktiviteter och evenemang. Idag finns redan en möjlighet att anmäla till kommunen att lägga upp aktiviteter på Evenemang

173 som länkas på kommunens hemsida. Det är en bred spridning, sidan är gemensam för aktiviteter i Svenljunga och Tranemo kommun och en del av Turistrådet Västsveriges hemsida. Se nedan exempel. Förvaltningen menar att Tranemo kommun inte har den omfattningen av evenemang som kan hålla en digital skylt levande. Förvaltningen arbetar idag med framtagande av skyltar med budskap som kan byta 3 4 ggr per år med riktat budskap som marknadsföring av kommunen. Förvaltningen utreder också om skyltarna kan förses med el från solceller utan att ström dras fram till skyltarna. Det är i linje med kommunens miljömål och även mer kostnadseffektivt på sikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Medborgarförslag om digitala informationsskärmar Medborgarförslag om digitala informationsskärmar Föredragning och debatt Förslag till beslut på sammanträdet Beslutsgång Beslutet skickas till Tobias Svensson 2 (3)

174 Näringsliv och Strategisektionen Kommunstyrelsen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Status Pernilla Kronbäck Sektionschef 3 (3)

175 Medborgarfà rslag Tobias Svensson Tà starpsgatan 18 Tranemo Jag vill att vi hã jer oss ett snã pp gã llande information av vad som sker i byn genom digitala skã rmar som placeras strategisk i byn. Bà da infarterna frã n R 27 anser jag lã mpligt och vid simhallen, mellan simhall och rondell. Varfà r: Jo vi lever pã 2000 talet sã det à r dags att hã nga med i teknikens vã rld samt att alla hemma gjorda skyltar ( ja dom kan ha en charm) men inte nã r dom blir liggandes à skrã par och tas bort i tid. Vem anvã nder det: Alla fã reningar, TIBK, TIF, Gymnastiken mm som vill dela med sig om matcher eller aktiviteter, Kommunen kanske vill hã lsa besã kare vã lkomna, Tranemo Và nner som bedriver parkudden vill gã ra reklam dã r. Tranemo marknad. Ja ni ser det gã r sã kert att gã ra listan lã ngre. Vem ska skã ta det? En person inom det tekniska pã kommunen som alla fã reningar fã r hans /hennes mail till sã knappas det in i datorn som senare skickar ut det till digitala skã rmarna. Sà song: Kommer vara aktivt under alla 12 mã nader dã det sker mã nga sporthã ndelser och aktiviteter mm. à nskar positiv respons dã vi mã ste framã t i byn. MVH Tobias Svensson file:///g /...arförslag%20om%20digitala%20informationsskärmar/3.%20medborgarförslag%20om%20digitala%20informationsskärmar.txt[ :25:01]

176 PROTOKOLLSUTDRAG Allmänna utskottet Årsredovisning 2016 Frans Amandus Nordqvists donation (KS/2017:458) Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Godkänner Årsredovisning för 2016 samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för Jäv Tony Hansen (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet Föreligger årsredovisning för 2016 inklusive revisionsberättelse för stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation. Revisionsbyrån KPMG och kommunens lekmannarevisorer har granskat årsredovisningen och styrelsens förvaltning och bedömer att årsredovisningen för år 2016 upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i allt väsentligt ger en rättvisande bild av dess resultat och ställning. De gör också bedömningen att styrelsen har utfört sitt uppdrag i enlighet med stadgarna och att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning och revisionsberättelse Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Status Kommunstyrelsen

177 Vår ref: Eva Borg Redovisningsekonom Datum: Dnr: KS/2017:458 Tjänsteskrivelse ang Årsredovisning 2016 Stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation Förslag till beslut Godkänner Årsredovisning för 2016 samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet för Ärendet Föreligger årsredovisning för 2016 inklusive revisionsberättelse för stiftelsen Frans Amandus Nordqvists donation. Revisionsbyrån KPMG och kommunens lekmannarevisorer har granskat årsredovisningen och styrelsens förvaltning och bedömer att årsredovisningen för år 2016 upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och i allt väsentligt ger en rättvisande bild av dess resultat och ställning. De gör också bedömningen att styrelsen har utfört sitt uppdrag i enlighet med stadgarna och att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Årsredovisning och revisionsberättelse Föredragning och debatt Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Förslag till beslut på sammanträdet Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Beslutsgång Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken

178 Uppgift om hur beslutet kan överklagas Skriv här till vem och inom vilken tid man kan överklaga beslutet. Beslutet skickas till Servicesektionen Ekonomifunktionen Handlingar som ska följa beslutet vid expediering Rubriken används i det fall handlingar ska skickas med i samband med extern expediering Status Processekreteraren skriver här. OBS! Ta inte bort rubriken Lars Gunnar Karlsson Sektionschef Eva Borg Redovisningsekonom

179

180

181

182

183

184

185

186